3069091 G2022349 1978/79 2349 mot mot Motion 1978/79:2349 av Gösta Bohman m. fl. Motion Motion 2349 0 1979-03-23 00:00:00 2014-10-11 18:43:58 2014-10-11 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79:160 om fortsatt reformering av inkomstskatten, m. m. av Gösta Bohman m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G2022349/text https://data.riksdagen.se/dokument/G2022349 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022349 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41"><p>Mot. 1978/79:2349</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion<br /> 1978/79:2349</p> <p>av Gösta Bohman m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1978/79:160 om fortsatt reformering<br /> av inkomstskatten, m. m.</p> <p>Motionens huvudsakliga innehåll</p> <p>I motionen behandlas regeringens proposition 1978/79:160 om fortsatt<br /> reformering av inkomstskatten m.m. samt propositionen 1978/79:95 om<br /> den kommunala ekonomin. Moderata samlingspartiet kritiserar bristen på<br /> samhällsekonomisk analys bakom förslagen i propositionerna. Behovet av<br /> fortsatta marginalskattesänkningar ner till 50% i vanliga inkomstlagen<br /> samt successiva nedsättningar av marginalskattespärren till 70% understryks.<br /> Ett system med skatterabatter för folkpensionärer förordas, och<br /> förslag läggs om ett fribelopp på 5 000 kr. vid beskattning av B-inkomster.<br /> Moderata samlingspartiet yrkar avslag på förslaget om avdragsrätt för<br /> gåvor till internationell biståndsverksamhet.</p> <p>I fråga om kommunal skatteutjämning föreslås att statsmakterna skall<br /> föreskriva att genom reformen tillkommande utrymme för sänkt kommunalskatt<br /> skall utnyttjas för detta ändamål. Reformen föreslås stegvis genomförd<br /> över en fyraårsperiod i stället för under två år.</p> <p>Samhällsekonomisk bakgrund</p> <p>Moderata samlingspartiet har i motionen 1978/79:1108 redovisat sin syn<br /> på skattepolitiken och på dess betydelse för den samhällsekonomiska<br /> utvecklingen i stort. Skattepolitikens skuld till den svaga ekonomiska<br /> utvecklingen hittills under 1970-talet underströks liksom de faror för den<br /> fortsatta välståndsutvecklingen som högskattepolitiken innebär.</p> <p>Varken i regeringens proposition 1978/79: 160 om fortsatt reformering av<br /> inkomstskatten m. m. eller i propositionen 1978/79:95 om den kommunala<br /> ekonomin görs något försök att sätta in skattepolitiken i dess samhällsekonomiska<br /> sammanhang. Enligt vår uppfattning är detta en allvarlig brist.</p> <p>I propositionen 160 konstateras blott att ”i nuvarande samhällsekonomiska<br /> och statsfinansiella läge måste dessa reformer i allt väsentligt finansieras<br /> genom skattehöjningar på andra områden”. Vilka antaganden om<br /> den ekonomiska utvecklingen under 1980-talets första år som ligger bakom<br /> denna bedömning antyds inte ens. Vilka konsekvenser för bl. a. kostnadsoch<br /> prisutvecklingen som de föreslagna skattehöjningarna och den antydda<br /> höjningen av socialförsäkringsavgiften till folkpensionering kan tänkas<br /> få berörs inte alls. Inte heller de följder för löneutvecklingen och<br /> företagens konkurrenskraft som därigenom kan inträda.</p> <p>1 Riksdagen 1978179. 3 sami. Nr 2349</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2349</p> </div> <div class="block ml_42"><p>2</p> </div> <div class="block ml_4"><p>I propositionen 95 nämns 1978 års långtidsutrednings beräkningar avseende<br /> utrymmet för kommunal konsumtion fram till 1983. Däremot sägs<br /> inget om huruvida dessa beräkningar är realistiska eller om vad de innebär<br /> för bl. a. skatteutvecklingen.</p> <p>Vi är medvetna om att såväl 1978 års långtidsutredning som en ny<br /> långtidsbudget kommer att redovisas för utredningen senare under våren i<br /> regeringens kompletteringsproposition. Eftersom emellertid de där aktuella<br /> frågeställningarna har en så utomordentligt central betydelse för de<br /> skattepolitiska övervägandena anser vi likväl avsaknaden av en vidare<br /> ekonomisk-politisk bedömning vara en allvarlig brist.</p> <p>Av vad som sägs om långtidsutredningen i propositionen 95 om den<br /> kommunala ekonomin framgår att regeringen tycks betrakta dess beräkningar<br /> som en rimlig prognos för utvecklingen fram till 1983. Föredraganden<br /> tycks sålunda mena att den av långtidsutredningen förutsatta kommunala<br /> konsumtionsökningen om 2,8% per år också i verkligheten kommer<br /> att motsvaras av ett sådant konsumtionsutrymme. ”Även om utrymmet<br /> för den kommunala sektorns tillväxt är begränsat framöver finns det således<br /> visst utrymme även för andra kommunala satsningar än de som ingår i<br /> baskalkylen*”, heter det.</p> <p>Enligt vår bedömning kan en realistisk ekonomisk politik och skattepolitik<br /> inte baseras på antagandet att långtidsutredningens beräkningar utan<br /> vidare kan förverkligas.</p> <p>För det första utgår långtidsutredningen från en förhållandevis optimistisk<br /> bedömning av den internationella konjunkturutvecklingen. Inom<br /> OECD-området har bruttonationalprodukten antagits komma att öka med<br /> 4% per år fram till 1983. Med tanke på de störningar som världsekonomin<br /> utsatts för under senare år och med beaktande av den obalans som fortfarande<br /> kvarstår är emellertid risken för nya störningar betydande. Inte<br /> minst erbjuder vårt oljeberoende ett betydande riskmoment. Vi går emellertid<br /> inte in närmare på dessa frågor i denna motion.</p> <p>För det andra förutsätter långtidsutredningen en långtgående återhållsamhet<br /> i fråga om kostnadsutvecklingen och samtidigt en relativt stor<br /> produktivitetsförbättring. Detta är nödvändigt för att exportpriserna skall<br /> kunna hållas nere, vilket i sin tur är förutsättningen för att svensk exportindustri<br /> skall kunna återvinna marknadsandelar i den internationella handeln<br /> och för att jämvikten i bytesbalansen skall kunna vara återställd fram till<br /> mitten av 1980-talet.</p> <p>Redan här finns ett motsatsförhållande i långtidsutredningens kalkyler —<br /> att en betydande produktivitetsförbättring skulle kunna realiseras parallellt<br /> med en för 1970-talsförhållanden mycket långsam löneökning. En närmare</p> <p>* Baskalkylen är en beräkning av den utveckling av den kommunala konsumtionen<br /> som inte kan underskridas utan att vissa politiska åtaganden omprövas eller att den<br /> nuvarande standarden i tjänsteutbudet sänks. Den enligt baskalkylen nödvändiga<br /> konsumtionsökningen är 1,8%.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2349</p> </div> <div class="block ml_42"><p>3</p> </div> <div class="block ml_4"><p>granskning av underliggande beräkningar skärper detta motsatsförhållande.</p> <p>Bruttonationalprodukten skall enligt långtidsutredningen öka med 3,7%<br /> per år 1977-1983. Industriproduktionen skall öka med inte mindre än<br /> 6,6% och produktionen inom verkstadsindustrin med hela 8,3%. Detta är<br /> höga siffror. För perioden 1979-1983, med nu föreliggande utfall för 1978<br /> och prognos för 1979, motsvarar de en ökning av industriproduktionen<br /> med 8,1 % per år och av produktionen inom verkstadsindustrin med 10,7 %<br /> per år 1979-1983. Konjunkturinstitutet framhåller i sitt remissvar på långtidsutredningens<br /> betänkande att ”en så hög tillväxttakt för industriproduktionen<br /> under en hel 4-årsperiod har inte förekommit under de senaste<br /> årtiondena, inte ens under den snabba expansionen i början av 1960-talet.<br /> — — — För att uppnå så höga tillväxttal under en hel 4-årsperiod fordras<br /> såväl exceptionellt goda förutsättningar från efterfrågesidan som mycket<br /> gynnsamma produktionsförutsättningar på utbudssidan.” Långtidsutredningen<br /> ställer kort sagt exceptionellt stora krav på den ekonomiska politiken,<br /> om dessa gynnsamma förutsättningar skall kunna realiseras.</p> <p>För oss framstår det som utomordentligt osannolikt att den svenska<br /> industriproduktionen under de kommande åren skall öka i en takt som<br /> saknar motstycke under senare decennier samtidigt som den yrkesverksamma<br /> befolkningens utbyte av den produktionsinsats som en sådan utveckling<br /> skulle förutsätta blir att reallönen efter skatt minskar. En sådan<br /> utveckling ligger nämligen också i långtidsutredningens beräkningar.</p> <p>Hushållens reala disponibla inkomster ökar enligt långtidsutredningen<br /> med knappt 1,4% per år 1977—1983. Härav motsvarar gjorda utfästelser<br /> gentemot pensionärerna omkring 0,5 procentenheter. Ytterligare omkring<br /> 0,5 procentenheter motsvaras av en ökning av andra transfereringar till<br /> hushållen. Arbetsinkomsterna efter skatt skulle alltså sammanlagt öka med<br /> mindre än 0,5 % per år totalt. Samtidigt beräknas antalet sysselsatta öka<br /> med 0,9% per år. Arbetsinkomsten per sysselsatt skulle alltså efter skatt<br /> minska med åtminstone 0,5% per år.</p> <p>Långtidsutredningens siffror innebär att löneinkomsterna per timme och<br /> sysselsatt skulle öka med 8% per år 1977—1983. Priserna skulle öka med<br /> 6% per år. Reallönen före skatt skulle alltså öka med ca 2% per år.<br /> Samtidigt skulle emellertid skatterna öka med vad som motsvarar 2,5% av<br /> lönen per år. Vi kan inte se hur en sådan utveckling skulle kunna vara<br /> förenlig med en rekordsnabb ökning av industriproduktionen och produktiviteten<br /> inom industrin. Vi delar härvid den uppfattning som framfördes i<br /> 1976 års reviderade finansplan av den dåvarande socialdemokratiska regeringen<br /> och som riksdagen senare ställde sig bakom. Där hette det:</p> <p>En politik som innebär att den aktiva befolkningen under en hel femårsperiod<br /> skulle få en i det närmaste oförändrad real inkomststandard —<br /> samtidigt som det reala resursutrymmet växer med 3 procent om året —</p> <p>framstår inte som realistiskt. Den skulle skapa svåra motsättningar</p> <p>tl Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2349</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2349</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_5"><p>på arbetsmarknaden, ge upphov till konflikter och påskynda inflationen.<br /> Den skulle också skapa spänningar gentemot de grupper som redan är<br /> tillförsäkrade en betydande årlig standardstegring. En sådan politik bör<br /> inte föras.</p> <p>Det var 1975 års långtidsutrednings offentligtexpansiva alternativ, som<br /> beskrevs på detta sätt. Det gav större utrymme för ökad privat konsumtion<br /> och ökade realinkomster efter skatt än 1978 års långtidsutrednings huvudalternativ.</p> <p>Enligt vår bedömning är det en absolut förutsättning för en utveckling<br /> som ligger ens i närheten av kalkylerna i 1978 års långtidsutredning att<br /> skattepolitiken ges en sådan utformning att den möjliggör reala inkomstförbättringar<br /> efter skatt för den yrkesverksamma befolkningen. Det absoluta<br /> minimikravet på skattepolitiken är att den åtminstone inte leder till sänkt<br /> realinkomst efter skatt.</p> <p>Överväganden av det här slaget är nödvändiga inför de skattepolitiska<br /> beslut som riksdagen skall fatta. Risken är i annat fall stor för att den förda<br /> skattepolitiken kommer att stå i motsättning till de övergripande målen för<br /> den ekonomiska politiken.</p> <p>För att undvika den kraftiga skärpning av beskattningen på hushållens<br /> inkomster som 1978 års långtidsutredning de facto förutsätter fordras dels<br /> att utomordentliga ansträngningar görs för att begränsa den offentliga<br /> konsumtionens ökning till förmån för privat användning, dels att ökningen<br /> av andra transfereringar till hushållen än pensioner hålls inom snäva gränser.<br /> Den ökning av den kommunala konsumtionen med 2,8% per år som<br /> långtidsutredningen räknat med får sålunda inte betraktas som något mål.<br /> Strävan bör i stället vara att få ned konsumtionsökningen så nära baskalkylens<br /> 1,8% per år som möjligt. Vad gäller transfereringsutvecklingen är det<br /> inte minst nödvändigt att söka få ner ökningen av sjukfrånvaron. Enligt<br /> långtidsutredningen skall utbetalningen av sjukförsäkringsersättning<br /> 1977-1983 öka från 14,3 till 20,2 miljarder kronor i 1975 års priser eller<br /> med 5,9% per år. Det är en utveckling som sett med utgångspunkt i kraven<br /> på återhållsamhet på andra områden inte kan fortsätta.</p> <p>En logisk följd av kravet på en begränsning av den kommunala konsumtionens<br /> ökningstakt är att genomförandet av ett reformerat system för<br /> kommunal skatteutjämning inte får leda till att kommunerna får mer pengar<br /> att röra sig med än vad de annars skulle ha haft. En utomordentligt dålig<br /> metod att begränsa den kommunala utgiftsökningen är nämligen att öka<br /> denna sektors inkomster. Kommunerna måste därför förmås sänka sina<br /> skatter i motsvarande mån som ett reformerat skatteutjämningssystem<br /> ökar skatteunderlaget. Vi återkommer till denna fråga.</p> <p>Mot bakgrund av de problem som vi påtalat i det föregående framstår<br /> också långtidsutredningens beräkningar avseende kostnadsutvecklingen<br /> som utomordentligt optimistiska. Det vore naturligt att vänta sig att en<br /> mycket snabb produktions- och produktivitetsökning också skulle leda till</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2349</p> </div> <div class="block ml_42"><p>5</p> </div> <div class="block ml_5"><p>krav på betydande löneökningar. Man måste också räkna med att löntagarna<br /> genom krav på högre löner söker kompensera sig för den reallöneförsämring<br /> som höjda skatter kommer att medföra. Enligt en OECD-undersökning<br /> hör Sverige till de länder där man klarast kan belägga sådana<br /> tendenser. Det finns sålunda, på samma sätt som påtalades i citatet ovan<br /> från 1976 års reviderade finansplan, en klar risk för att det scenario som</p> <p>1978 års långtidsutredning skisserar skulle ge upphov till motsättningar på<br /> arbetsmarknaden, skapa konflikter och påskynda inflationen.</p> <p>För oss framstår det i detta perspektiv som självklart att regeringen<br /> genom sin skattepolitik måste söka medverka till att hålla tillbaka snarare<br /> än att driva på kostnadsutvecklingen i allmänhet och arbetskraftskostnadsutvecklingen<br /> i synnerhet. Flertalet av de finansieringsförslag som regeringen<br /> redovisar är emellertid just kostnadsuppdrivande.</p> <p>Det gäller den föreslagna höjningen av skatten på mineraloljor, som<br /> dessutom skall förenas med att regeringen i fortsättningen inte skall medge<br /> lika långtgående nedsättningar av företagens energikostnader som hittills.<br /> Åtgärden framstår som desto mer felaktig med tanke på att oljepriserna<br /> sannolikt ändå kommer att stiga, skattehöjningen förutan.</p> <p>Detsamma gäller breddningen av underlaget för uttag av arbetsgivaravgifter<br /> liksom att barnomsorgsavgiften fortsättningsvis skall ingå i egenavgiften.<br /> Det gäller givetvis också antydda förslag om höjd socialförsäkringsavgift<br /> till folkpensionering samt höjt uttag av ATP-avgift. Inte minst erfarenheterna<br /> från 1974-1976 borde ha givit lärdomen att höjda arbetsgivaravgifter<br /> inte är något effektivt sätt att hålla tillbaka kostnadsutvecklingen.</p> <p>I 1978 års långtidsutrednings beräkningar avseende det tillgängliga<br /> utrymmet för löneökningar fram till 1983 har de kollektiva avgifterna<br /> antagits stiga med 0,2% per år. Det motsvarar de tidigare beslutade höjningarna<br /> av socialförsäkringsavgiften för sjukförsäkring samt barnomsorgsavgiften<br /> med tillsammans 1,3 procentenheter för 1979. Av regeringen<br /> antydda ytterligare höjningar torde motsvara en ökning med åtminstone<br /> 0,5% per år. Det betyder att utrymmet för löneökningar i motsvarande<br /> mån måste justeras ned för att långtidsutredningens kostnadskalkyl skall<br /> hålla. Detta gör inte kalkylen mer trovärdig.</p> <p>Skattepolitiken och budgetunderskottet</p> <p>Vi utvecklar nedan mer i detalj vår syn på de konkreta förslagen i<br /> regeringens skattepropositioner. Rent allmänt betraktar vi föreslagna justeringar<br /> av marginalskatterna liksom förslaget om ett marginalskattetak<br /> som riktiga och nödvändiga åtgärder i en politik syftande till att skapa ett<br /> skattesystem som stimulerar till arbete, initiativ och företagande. Vi anser<br /> också att förslaget till reformering av den kommunala skatteutjämningen<br /> bygger på riktiga principer.</p> <p>Vi delar däremot inte uppfattningen att i nuvarande samhällsekonomiska</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2349</p> </div> <div class="block ml_42"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>och statsfinansiella läge dessa reformer i allt väsentligt måste finansieras<br /> genom skattehöjningar på andra områden. Såsom framhölls i den särskilda<br /> näringspolitiska delegationens betänkande Vägar till ökad välfärd (Ds Ju<br /> 1979: 1) kan man på goda grunder anta att den samlade nationalinkomsten<br /> påverkas positivt av bättre anpassade ekonomiska incitament. ”1 vissa<br /> situationer kan man också tänka sig att de positiva effekterna på nationalinkomsten<br /> blir så starka, att skattesänkningen blir helt självfinansierande.”</p> <p>Givetvis kan också motsatsen gälla - att de negativa effekterna på<br /> nationalinkomsten av skattehöjningar kan bli så starka att den avsedda<br /> finansieringseffekten uteblir. Det är inte minst erfarenheten av utvecklingen<br /> 1973-1976. Under dessa år höjdes de lagstadgade arbetsgivaravgifterna<br /> från 15,6 till 28,3%. De s.k. inkomstförstärkningarna dessa år kom att<br /> verksamt bidra till den ekonomiska kris för det svenska folkhushållet som<br /> vi genomlidit under de senaste åren och som bl. a. lett till de stora underskotten<br /> i statsbudgeten.</p> <p>Huruvida det kommer att föreligga behov av skattehöjningar under 1980<br /> är helt avhängigt av konjunkturerna och den ekonomiska utvecklingen i<br /> stort. Därom går det inte att göra några bestämda uttalanden i dag.</p> <p>En avgörande faktor blir löneutvecklingen under nästa år. Om löneökningarna<br /> skulle bli så stora att ramarna för privat konsumtionsutrymme<br /> hotar att sprängas, kan det givetvis bli nödvändigt att dra in köpkraft.<br /> Enligt vår uppfattning är det emellertid statsmakternas uppgift att så klart<br /> ange detta utrymme att några köpkraftsindragande skattehöjningar inte blir<br /> nödvändiga. Vi anser alltså att skatteomläggningen för 1980 på samma sätt<br /> som för avtalsperioden 1978-1979 bör användas till att begränsa behovet<br /> av nominella löneökningar. Därigenom kan arbetskraftskostnadsökningen<br /> hållas tillbaka, en fortsatt förbättring av Sveriges relativa kostnadsläge<br /> ske, den svenska exportindustrins och importkonkurrerande industrins<br /> internationella konkurrensförmåga ytterligare förstärkas och förbättringen<br /> av handelsbalansen och bytesbalansen fortsätta. Skattehöjningar som ökar<br /> kostnadsbelastningen på näringslivet motverkar en sådan utveckling. I ju<br /> högre grad vi kan begränsa den inhemska kostnadsutvecklingen i förhållande<br /> till omvärlden, desto mer kan vi i själva verket tillåta den privata<br /> konsumtionen att öka utan att behöva ge avkall på centrala balansmål.</p> <p>Det går inte att i dag utlova att några skattehöjningar inte skall behöva<br /> ske 1980. Detta bör emellertid vara målet. Det vore fel att nu binda sig för<br /> skatteskärpningar.</p> <p>Men om man inte höjer några skatter, leder detta inte till att budgetunderskottet<br /> ökar ytterligare?</p> <p>Balans i statsbudgeten är inte och bör inte vara något mål för den<br /> ekonomiska politiken eller skattepolitiken. Däremot hör samhällsekonomisk<br /> balans och jämvikt i bytesbalansen till de ekonomisk-politiska målen.<br /> Statsbudgetens saldo är en dålig mätare av den samhällsekonomiska balansen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2349</p> </div> <div class="block ml_41"><p>7</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Definitionsmässigt är bytesbalansen lika med det totala finansiella sparandet<br /> i samhällsekonomin, dvs. de totala inkomsterna minus de totala<br /> utgifterna. Ett underskott i bytesbalansen kan sålunda beskrivas som ett<br /> sparandeunderskott i ekonomin. Det skapar ett motsvarande behov av<br /> utländsk upplåning.</p> <p>Bytesbalansunderskottet eller underskottet i samhällets totala finansiella<br /> sparande är lika med summan av det finansiella sparandet inom de olika<br /> sektorerna inom samhällsekonomin, dvs. hushållssektom, bostadssektorn,<br /> näringslivet och den offentliga sektorn. Den offentliga sektorn kan i<br /> sin tur delas upp på stat, kommuner och socialförsäkringssektor.</p> <p>Ett ökat underskott inom en sektor av ekonomin leder inte automatiskt<br /> till en försämrad samhällsekonomisk balans, dvs. till ett ökat bytesbalansunderskott.<br /> 1977 uppgick underskottet i statsbudgeten till 17,8 miljarder<br /> kronor. 1978 hade det ökat till 33,6 miljarder kronor. Samtidigt som statsbudgetens<br /> underskott ökade kraftigt minskade emellertid underskottet i<br /> bytesbalansen dramatiskt - enligt den preliminära nationalbudgeten från<br /> 12,5 miljarder kronor till 3,9 miljarder kronor. Ett ökat budgetunderskott<br /> kan alltså mycket väl vara förenat med en påtagligt förbättrad balans för<br /> ekonomin i dess helhet. Motsatsen kan också inträffa. Mellan 1974 och<br /> 1976 minskade det statliga budgetunderskottet från 10,3 till 6,2 miljarder<br /> kronor. Samtidigt ökade emellertid bytesbalansens underskott med ca 7<br /> miljarder kronor, dvs. den ekonomiska obalansen förvärrades.</p> <p>Avgörande för den ekonomiska politiken bör alltså inte i första hand<br /> vara huruvida en viss skattepolitisk åtgärd kan tänkas öka eller minska<br /> budgetunderskottet utan hur den påverkar den totala ekonomiska balansen.<br /> Enligt vår uppfattning skulle arbetsgivaravgiftshöjningar eller andra<br /> åtgärder som driver på kostnadsutvecklingen i samhället vara ägnade att<br /> försämra den totala ekonomiska balansen och att öka underskottet i bytesbalansen<br /> i förhållande till vad som annars vore möjligt.</p> <p>Det bör i detta sammanhang också påpekas att det statliga budgetunderskottet<br /> grovt överdriver den offentliga sektorns samlade upplåningsbehov.<br /> Det beror på det sparande som samtidigt äger rum inom socialförsäkringssektorn.<br /> För 1979 uppskattas det statliga budgetunderskottet till 44,3<br /> miljarder kronor. Som framgår av tabell 1 stannar underskottet i den totala<br /> offentliga sektorn vid 18,1 miljarder kronor. Det är mindre än de offentliga<br /> investeringarna. I själva verket har alltså den offentliga sektorn ett positivt<br /> realt sparande. Det reala sparandet är nämligen det finansiella sparandet<br /> plus investeringar. Det ger ett något annat perspektiv på talet om de<br /> jättelika budgetunderskotten.</p> <p>Höjer man t. ex. folkpensionsavgiften leder detta till ett ökat finansiellt<br /> sparande i den statliga budgeten. Det ger emellertid inte den inkomstökning/ökning<br /> av det finansiella sparandet av storleksordning 2,3 miljarder<br /> kronor per procentenhets höjning som understundom anges. Statens egna<br /> arbetsgivaravgiftskostnader ökar med ca 0,3 miljarder kronor. Staten mås</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2349</p> </div> <div class="block ml_42"><p>8</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Tabell I: Offentliga sektoms utgifter och inkomster.</p> <p>Löpande priser</p> <p style="margin-left:113px;">Milj. kr. Förändring, %</p> <p style="margin-left:113px;">1977 1978 1979 1977- 1978</p> <p style="margin-left:249px;">1978 1979</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1 Inkomster 217647</p> <p>1.1 Skatter 137691</p> <p>1.2 Socialförsäkrings</p> <p style="margin-left:23px;">avgifter 47 656</p> <p>1.3 Övriga inkomster 32 300</p> <p>2 Utgifter 217331</p> <p>2.1 Transfereringar 99082</p> <p>2.1.1 Till hushåll 69794</p> <p style="margin-left:23px;">2.1.2 Till företag inkl.<br /> livsmedels- och<br /> bostadssubventioner 15 994</p> <p style="margin-left:23px;">2.1.3 Till internationell<br /> verksamhet 3010</p> <p style="margin-left:23px;">2.1.4 Övriga transfereringar<br /> 10284</p> <p>2.2 Konsumtion 100819</p> <p>2.3 Realinvestering 16077</p> <p>2.4 Korrigeringspost1 1353</p> <p>3 Finansiellt sparande 316</p> <p style="margin-left:23px;">4 Över statsbudgeten<br /> finansierad utlåning 5619</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p>244531</p> </td> <td><p style="text-align:right;">264 560</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">12,5</p> </td> <td><p style="text-align:right;">8,0</p> </td> </tr><tr><td><p>151012</p> </td> <td><p style="text-align:right;">162670</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">9,5</p> </td> <td><p style="text-align:right;">7,5</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">56570</p> </td> <td><p style="text-align:right;">61230</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">18,5</p> </td> <td><p style="text-align:right;">8,0</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">36949</p> </td> <td><p style="text-align:right;">40660</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">14,5</p> </td> <td><p style="text-align:right;">10,0</p> </td> </tr><tr><td><p>250 845</p> </td> <td><p style="text-align:right;">282 640</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">15,5</p> </td> <td><p style="text-align:right;">12,5</p> </td> </tr><tr><td><p>116221</p> </td> <td><p style="text-align:right;">134130</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">17,5</p> </td> <td><p style="text-align:right;">15,5</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">82 328</p> </td> <td><p style="text-align:right;">92060</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">18,0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">12,0</p> </td> </tr></table><table class="skannad"><tr><td><p style="text-align:right;">18394</p> </td> <td><p style="text-align:right;">22 680</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">15,0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">23,5</p> </td> </tr><tr><td><p style="text-align:right;">3315</p> </td> <td><p style="text-align:right;">3 750</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">10,0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">13,0</p> </td> </tr><tr><td><p style="text-align:right;">12184<br /> 114 669<br /> 18367<br /> 1588</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;text-align:right;">15 640<br /> 127320<br /> 20090<br /> 1 100</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">18.5</p> <p style="margin-left:6px;">13.5<br /> 14,0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">28,5</p> <p style="text-align:right;">11,0</p> <p style="text-align:right;">9,5</p> </td> </tr><tr><td><p style="text-align:right;">—6314</p> </td> <td><p style="text-align:right;">—18 080</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p style="text-align:right;">••</p> </td> </tr><tr><td><p style="text-align:right;">9206</p> </td> <td><p style="text-align:right;">9950</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p style="margin-left:14px;" /> </td> </tr></table> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:11px;">1 Inkl. netto av kommunala mark- och fastighetsköp.<br /> Källa: Ekonomidepartementet.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>te vidare öka sina bidrag till kommunerna för att kompensera dessa för<br /> ökade arbetskraftskostnader på drygt 0,5 miljarder kronor. Eventuellt kan<br /> man bokföra en ökning av statens finansiella sparande av storleksordningen<br /> 1,5 miljarder kronor.</p> <p>Samtidigt minskar det finansiella sparandet inom ekonomin i övrigt i<br /> motsvarande mån; inom näringslivet vars kostnadsbelastning ökar, och<br /> inom hushållssektorn som sannolikt får vidkännas prishöjningar till följd<br /> av avgiftshöjningen. En avgiftshöjning kan mycket väl leda till en minskning<br /> av det totala finansiella sparandet i samhället, dvs. till en ökning av<br /> bytesbalansens underskott, genom att exportföretagen tvingas höja sina<br /> priser på utlandsmarknaderna och därigenom får sälja mindre. Det är just<br /> härigenom som ett minskat statligt budgetunderskott kan leda till ökad<br /> obalans för ekonomin i dess helhet. Det är av detta skäl - av omtanke om<br /> den samhällsekonomiska balansen i stort och nödvändigheten av att begränsa<br /> den relativa kostnadsutvecklingen i Sverige - som vi kommer att<br /> motsätta oss aviserade arbetsgivaravgiftshöjningar.</p> <p>Det är möjligt att en skatteomläggning för 1980 som inte förenas med<br /> skattehöjningar på andra områden på kort sikt kan leda till en smärre<br /> ökning av budgetunderskottet i förhållande till vad detta annars skulle ha</p> </div> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2349</p> </div> <div class="block ml_41"><p>9</p> </div> <div class="block ml_4"><p>blivit. I ett något längre perspektiv tror vi emellertid att resultatet blir det<br /> direkt motsatta. Det finns återigen anledning att framhålla vad den särskilda<br /> näringspolitiska delegationen i sitt betänkande anfört i detta hänseende:</p> <p>Delegationen har kommit till den bestämda uppfattningen, att en djupgående<br /> översyn och revidering av skattesystemet är oundgängligen nödvändig.<br /> Det finns en överhängande risk för att det mångåriga arbetet för ett<br /> utvecklat välfärdssamhälle går till spillo genom att välfärdssystemets finansiering<br /> fräter ner incitamenten till arbete, kapitalbildning och risktagande.</p> <p>Det ovan anförda innebär inte att det stora budgetunderskottet enligt vår<br /> uppfattning inte skulle vara något problem. Vi anser det emellertid vara ett<br /> problem som man inte kan komma till rätta med genom skattehöjningar<br /> och en ytterligare skärpning av skattetrycket utan genom utomordentlig<br /> återhållsamhet med nya utgiftsåtaganden. En fortlöpande omprövning av<br /> pågående verksamheter inom den offentliga sektorn bör komma till stånd.<br /> Möjligheten att avgiftsbelägga offentliga tjänster bör i ökad utsträckning<br /> användas.</p> <p>Vi vill också - liksom 1978 års långtidsutredning - framhålla att sparandet<br /> inom den offentliga resp. den privata sektorn är kommunicerande kärl.<br /> Ju större det finansiella sparandet inom den privata sektorn är, desto<br /> mindre blir behovet av ett offentligt sparande. Vi ser det långt ifrån som<br /> något mål att ha ett stort offentligt sparande på hushållssektorns bekostnad.<br /> Vi anser det tvärtom vara att föredra att sparandet i första hand sker<br /> hos de enskilda medborgarna. Åtgärder för att stimulera hushållssparande!<br /> är ett alternativ till skattehöjningar.</p> <p>Förslag till reformerad skatteskala</p> <p>Förslaget i propositionen 160 till reformerad skatteskala innehåller flera<br /> delar. Grundavdraget på 4500 kr. vid den statliga beskattningen föreslås<br /> slopat. Samtidigt höjs grundavdraget vid den kommunala beskattningen till<br /> 6 000 kr. Det motiv härför som nämns i propositionen är att det kommunala<br /> skatteunderlaget föreslås breddat genom att däri skall ingå de skattepliktiga<br /> förmåner, bl. a. sjukpenning, som f. n. inte beskattas kommunalt.<br /> Genom höjningen av grundavdraget balanseras ökningen av det kommunala<br /> skatteunderlaget.</p> <p>Såvitt vi kan förstå borde det rimligtvis ha varit möjligt att åstadkomma<br /> motsvarande balansering av ett vidgat kommunalt skatteunderlag inom<br /> ramen för de ändrade regler för den kommunala skatteutjämningen som<br /> föreslås i propositionen 1978/79:95. Alternativt kan man säga att om en<br /> vidgning av det kommunala skatteunderlaget till att omfatta ifrågavarande<br /> skattepliktiga förmåner förutsätter en motsvarande krympning av skatteunderlaget<br /> genom ett höjt kommunalt grundavdrag, så framstår omläggningen<br /> i detta hänseende knappast som meningsfull. Principiellt sett är<br /> enligt vår uppfattning ett enhetligt grundavdrag att föredra framför den i</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2349</p> </div> <div class="block ml_41"><p>10</p> </div> <div class="block ml_4"><p>propositionen föreslagna ordningen, som snarast är ägnad att öka skattesystemets<br /> karaktär av lapptäcke.</p> <p>Sett isolerade innebär justeringarna av grundavdraget en skärpning av<br /> den statliga inkomstskatten med mellan 90 och 2 610 kr. och vid 29 kronors<br /> kommunalskatt en sänkning av den kommunala inkomstskatten med 435<br /> kr. Det enda motiv vi kan se för att acceptera en åtgärd av detta slag är att<br /> den ökar utrymmet för marginalskattejusteringar i mellaninkomstlägena<br /> utan att detta är förenat med stora nominella skattesänkningar i de högre<br /> inkomstskikten. Med hänsyn härtill är vi, trots principiella betänkligheter,<br /> beredda att tillstyrka den föreslagna tekniska anpassningen av skatteskalan.</p> <p>Förslaget till marginalskattelättnader för 1980 innebär, jämfört med den<br /> nuvarande skalan i tekniskt justerat tillstånd, icke obetydliga marginalskattesänkningar.<br /> Vid en kommunal utdebitering på 29 kr. utgår marginalskatter<br /> överstigande 50% först på inkomster överstigande 62 700 kr. Mellan<br /> 57 000 och 74000 kronors inkomst sänks marginalskatten med hela 5 procentenheter.<br /> Marginalskattenedjusteringar vidtas upp till en inkomst på<br /> 114000 kr. Vi tillstyrker regeringens förslag till skatteskala för 1980.</p> <p>Den fortsatta reformeringen av skatteskalan</p> <p>Regeringens förslag till skatteskala för 1980 innebär, jämfört med 1972<br /> års skatteutrednings förslag till marginalskattesänkningar i tre steg, att<br /> man ännu 1980 inte klarat av mer än steg 1 och ungefär halva steg 2. Det<br /> framgår av tabell 2, där regeringens förslag jämförs med skatteutredningens<br /> efter en ungefärlig teknisk anpassning.</p> <p>Det är enligt vår uppfattning utomordentligt angeläget att arbetet med att<br /> reformera skatteskalan i syfte att nedbringa marginalskatterna fortsätter.<br /> Ytterligare marginalskattesänkningar, minst av den storleksordning som<br /> föreslagits av 1972 års skatteutredning, måste komma till stånd under 1981<br /> och 1982. Målet måste vara att marginalskatterna i vanliga inkomstlägen<br /> inte överstiger 50%. Motsvarande nedjustering av marginalskatterna, som</p> <p>Tabell 2: Jämförelse mellan nu gällande och för 1980 föreslagen skatteskala med steg</p> <p>2 och 3 enligt 1972 års skatteutrednings förslag.</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:197px;">Skatteutredning</p> <p>Basenheter Nu gällande Förslag </p> <p style="margin-left:69px;">skatteskala för 1980 Steg 2 Steg 3</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:7px;">7- 8</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">14</p> </td> <td><p>12</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">9</p> </td> <td><p style="text-align:right;">8</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">8- 9</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">16</p> </td> <td><p>15</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">14</p> </td> <td><p style="text-align:right;">13</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">9-10</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">21</p> </td> <td><p>19</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">16</p> </td> <td><p style="text-align:right;">13</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">10-11</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">26</p> </td> <td><p>21</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">18</p> </td> <td><p style="text-align:right;">13</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">11-12</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">30</p> </td> <td><p>25</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">23</p> </td> <td><p style="text-align:right;">18</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">12-13</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">34</p> </td> <td><p>29</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">26</p> </td> <td><p style="text-align:right;">23</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">13-14</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">36</p> </td> <td><p>33</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">30</p> </td> <td><p style="text-align:right;">28</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">14-15</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">41</p> </td> <td><p>38</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">36</p> </td> <td><p style="text-align:right;">33</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">16-17</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">46</p> </td> <td><p>45</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">43</p> </td> <td><p style="text-align:right;">43</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2349</p> </div> <div class="block ml_41"><p>11</p> </div> <div class="block ml_4"><p>detta förutsätter i normala inkomstlagen, måste också komma till stånd i de<br /> högre inkomstskikten för att en markant skärpning av progressiviteten i<br /> skattesystemet skall kunna undvikas. De skattesänkningar som härigenom<br /> åstadkoms bör beaktas vid kommande avtalsuppgörelse om lönerna.</p> <p>Skattetak</p> <p>I propositionen 160 föreslås införandet av ett marginalskattetak. Förslaget<br /> har givits en utformning som anknyter till nu gällande 80/85-procentsregel<br /> avseende det totala skatteuttaget. Förslaget innebär att den sammanlagda<br /> statliga och kommunala marginalskatten i inkomstskikt upp till 30<br /> basenheter - 171000 kr. år 1980 - inte skall överstiga 80% och för<br /> inkomstdelar däröver ej överstiga 85 %.</p> <p>Vi välkomnar propositionens förslag i detta hänseende, som direkt anknyter<br /> till vad vi från moderat håll sedan lång tid förordat. I ett längre<br /> perspektiv är det emellertid enligt vår uppfattning nödvändigt att successivt<br /> justera ned marginalskattetaket. En riktpunkt bör enligt moderata<br /> samlingspartiets mening vara att marginalskatten i intet inkomstskikt skall<br /> överstiga 70%.</p> <p>Totala marginaleffekter</p> <p>Moderata samlingspartiet har i motionen 1108 starkt understrukit nödvändigheten<br /> av åtgärder syftande till en samordning mellan skattesystem<br /> och bidragssystem i syfte att få ned de orimligt höga marginaleffekter som<br /> uppkommer på grund av skattesystemet och gällande regler för bostadsbidrag<br /> och existensminimum i samverkan. Marginaleffekter på över 100%<br /> förekommer i vanliga inkomstlägen.</p> <p>De orimligheter som bostadsbidragssystemet ger upphov till har också<br /> uppmärksammats av riksrevisionsverket i dess rapport om bostadsbidragen.<br /> Även i propositionen 160 medges att dessa effekter är ett problem.<br /> Några åtgärder för att komma till rätta härmed med andra än de föreslagna<br /> marginalskattejusteringarna föreslås emellertid inte. I själva verket har<br /> regeringen genom sina förslag till höjda bostadsbidrag medverkat till att<br /> yttterligare skärpa dessa marginaleffekter. Från moderat håll har påvisats<br /> att marginaleffekterna til följd härav kan komma att uppgå till hela 106%.<br /> Det är ett oeftersättligt krav att sådana effekter elimineras. Den utredning<br /> som begärts i motionen 1108 bör snarast komma till stånd.</p> <p>Folkpensionärernas beskattning</p> <p>I propositionen 160 föreslås fortsatta skattelättnader för folkpensionärer<br /> efter samma mönster som för 1979. Vi tillstyrker detta.</p> <p>Ett flertal problem i fråga om pensionärernas beskattning kvarstår emellertid.<br /> Vi har tidigare tagit upp dessa frågor i motionen 1108. Vi har bl. a.<br /> begärt att ett system med skatterabatt för folkpensionärer skall utredas.<br /> Det bör uppdras åt den i propositionen aviserade kommittén att genomföra<br /> detta utredningsarbete.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2349</p> </div> <div class="block ml_41"><p>12</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Sambeskattning av B-inkomster</p> <p>I propositionen 160 uppmärksammas de problem som uppkommer till<br /> följd av gällande bestämmelser om sambeskattning av B-inkomster. Dessa<br /> problem sammanhänger med att B-inkomsterna vid beräkningen av den<br /> statliga inkomstskatten läggs på toppen hos den make som har den högsta<br /> A-inkomsten. 1 många fall leder detta till orimliga skattekonsekvenser.</p> <p>Föredraganden uttalar i propositionen att principiella skäl talar för en<br /> avveckling av denna sambeskattning. Gällande civilrättsliga regler sägs<br /> dock lägga hinder i vägen för en övergång. En utredning om möjligheterna<br /> att ge de civilrättsliga reglerna en sådan form att en övergång till helt<br /> individuell beskattning underlättas aviseras.</p> <p>Vi finner det angeläget att en utredning av detta slag kommer till stånd. I<br /> avvaktan därpå bör emellertid redan nu steg tas mot ökad individualisering<br /> av beskattningen. Detta bör ske i enlighet med det förslag som de moderata<br /> ledamöterna av 1972 års skatteutredning reservationsvis utvecklat. Den<br /> nuvarande frigränsen på 2 000 kr. bör höjas till 5 000 kr. och ersättas med<br /> ett sådant fribelopp, att för maken med den lägre inkomsten B-inkomst till<br /> den del den understiger 5 000 kr. undantas från sambeskattning. Detta<br /> innebär alltså att B-inkomst under 5 000 kr. beskattas hos den som har<br /> inkomsten.</p> <p>Avdragsrätt för gåvor</p> <p>I propositionen 160 föreslås vidare att en begränsad avdragsrätt införs<br /> vid inkomstbeskattningen för gåvor till bl. a. internationell biståndsverksamhet.<br /> Förslaget saknar i allt väsentligt anknytning till det system för<br /> avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer som tidigare har begärts.<br /> Enligt vår uppfattning bör propositionen avslås i ifrågavarande hänseende.<br /> Det bör uppdras åt regeringen att utarbeta ett nytt förslag om avdragsrätt<br /> för gåvor till ideella organisationer.</p> <p>Arvsskattefrihet för trossamfund</p> <p>Utredningen om avdrag för gåvor har också föreslagit att de fria trossamfunden<br /> i arvsskattehänseende skall behandlas på samma sätt som<br /> svenska kyrkan. Det innebär en befrielse från arvsskatt. Vi delar uppfattningen<br /> i propositionen att denna skattebefrielse bör genomföras.</p> <p>Kommunal skatteutjämning</p> <p>Vi har i det föregående berört de samhällsekonomiska aspekterna på<br /> förslaget i propositionen 1978/79: 95 om den kommunala ekonomin och om<br /> ett reformerat system för skatteutjämning.</p> <p>Vi instämmer i de principer, som ligger bakom propositionen 95 och som<br /> väsentligen sammanfaller med 1976 års kommunalekonomiska utrednings<br /> förslag. Det innebär att kommuner och landstingskommuner indelas i tolv<br /> skattekraftsklasser, från 103 till 136% av medelskattekraften. Den grundgaranti<br /> som därvid erhålls kompletteras med tillägg eller avdrag för kom</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2349</p> </div> <div class="block ml_41"><p>13</p> </div> <div class="block ml_4"><p>muninnevånarnas åldersstruktur. Ingen kommun eller landstingskommun<br /> får lägre total garanti än 100% av medelskattekraften. Förslaget innebär i<br /> detta hänseende att den reformerade kommunala skatteutjämningen i högre<br /> grad än den nuvarande tar hänsyn till kommunernas speciella problem.<br /> Det står helt i överensstämmelse med vad vi tidigare uttalat i bl. a. motionen<br /> 1108.</p> <p>Vi har i det föregående tagit upp frågan om det samhällsekonomiska<br /> utrymmet för utbyggnad av den kommunala verksamheten. Vi har här en<br /> något mindre optimistisk syn på expansionsutrymmet än regeringen. De<br /> 2,8% i årlig konsumtionsökning som långtidsutredningen i detta hänseende<br /> anger kan enligt vår uppfattning inte betraktas som något mål utan som den<br /> övre gränsen för det möjliga konsumtionsutrymmet. Målet bör sättas någonstans<br /> mellan baskalkylens 1,8% och långtidsutredningens 2,8%.</p> <p>Enligt vår uppfattning måste väsentligt ökad vikt läggas vid strävandena<br /> att begränsa den kommunala utgiftsexpansionen. Vi instämmer i propositionens<br /> uppfattning att man i främsta rummet bör söka uppnå denna<br /> begränsning genom frivilliga överenskommelser. Vi tvingas samtidigt konstatera<br /> att efterlevnaden av tidigare träffade överenskommelser lämnat<br /> åtskilligt övrigt att önska. Trots den överenskommelse som träffades 1977,<br /> fattade kommunerna beslut om en rekordstor ökning av utdebiteringen för<br /> 1978; kommunalskatterna höjdes i genomsnitt med inte mindre än 1,86 kr.<br /> per skattekrona. Det innebar en ökning av det kommunala skattetrycket<br /> med 7%.</p> <p>Inte heller 1978 års uppgörelse med kommunerna har hittills hållits. I<br /> denna överenskoms om en begränsning av den kommunala konsumtionsökningen<br /> under 1979 och 1980 till 3% per år i volym. Nu tillgängliga<br /> prognoser pekar mot en konsumtionsökning på 3,5%. Om uppgörelsen i<br /> sin helhet skall kunna hållas förutsätter detta att den kommunala konsumtionsökningen<br /> under 1980 skall kunna bringas ned till 2,5%. Föredraganden<br /> uttalar i propositionen 95 att han utgår från ”att det ännu finns tid att<br /> minska utbyggnadstakten i den kommunala verksamheten i sådan omfattning<br /> att överenskommelsen skall kunna hållas för år 1980”. Vi ifrågasätter<br /> realismen i denna förhoppning. Det är mot denna bakgrund som vi tidigare<br /> i motionen 1108 uttalat oss för en begränsning av inkomstöverföringarna<br /> till kommunerna för 1980 med ett belopp på 450 milj. kr., vilket motsvarar<br /> 0,5 procents konsumtionsökning.</p> <p>Förslaget till nytt skatteutjämningssystem innebär sammantaget ett<br /> minskat utdebiteringsbehov motsvarande 1,16 kr. per skattekrona. Det<br /> motsvarar ca 4% av de totala kommunalskatterna. För ett tjugotal kommuner<br /> i södra och mellersta Sverige innebär förslaget ett minskat utdebiteringsbehov<br /> på 2 kr. per skattekrona. Kalmar, Skaraborgs och Kronobergs<br /> län får bidragsökningar motsvarande resp. 2,75, 2,57 och 2,55 kr. per<br /> skattekrona. För kommunal- och landstingsskatten sammantagna innebär<br /> förslaget i mer än 100 av landets kommuner ett minskat utdebiteringsbehov</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2349</p> </div> <div class="block ml_41"><p>14</p> </div> <div class="block ml_4"><p>på mer än 2 kr. per skattekrona, och för 16 kommuner överstiger effekten 3<br /> kr. per skattekrona.</p> <p>Det framhålls i propositionen att "de ökade bidrag som genom den nu<br /> föreslagna reformen kommer kommuner och landstingskommuner till del<br /> inte får användas till att driva upp den kommunala verksamhetens volymexpansion<br /> utöver den riktpunkt som angavs i överenskommelsen. Som<br /> jag har framhållit i det föregående utgår jag ifrån att man i de kommuner<br /> och landstingskommuner som genom reformen får ett avsevärt inkomsttillskott<br /> kraftfullt utnyttjar möjligheterna att sänka skattesatserna.” Föredraganden<br /> säger sig ha övervägt att som bidragsvillkor kräva att en viss del av<br /> de ökade bidragen används till skattesänkning men har avstått från detta<br /> eftersom genomförandet fördelas på två år.</p> <p>Enligt vår bedömning framstår det som utomordentligt anmärkningsvärt<br /> att regeringen återigen nöjer sig med att uttala allmänna förhoppningar.<br /> Som vi anfört i det föregående är det en dålig metod för att begränsa<br /> någons utgifter att tillföra denne mer pengar. Regeringens passivitet är<br /> desto mer anmärkningsvärd med hänsyn till beräkningarna i 1978 års<br /> långtidsutredning om behovet av ökade kommunala utdebiteringar inom<br /> ramen för den antagna kommunala konsumtionsökningen på 2,8% per år.<br /> Enligt utredningen skulle behovet av ökad utdebitering 1978-1983 uppgå<br /> till 1 kr. per skattekrona från 1978 års nivå. Det har därvid antagits att<br /> statsbidragens andel av de kommunala konsumtionsutgifterna skulle sjunka<br /> från 34% till 30%.</p> <p>1979 höjdes den kommunala utdebiteringen med i genomsnitt 0,31 kr.<br /> per skattekrona. Det kvarstående utdebiteringsbehovet skulle då uppgå till<br /> knappt 0,70 kr. per skattekrona. Att i det läget, utan tvingande krav på<br /> motsvarande kommunala skattesänkningar, genom skatteutjämningssystemet<br /> öka kommunernas inkomster med vad som motsvarar 1,16 kr. per<br /> skattekrona under loppet av två år förefaller milt sagt vådligt. Risken<br /> måste bedömas som avsevärd för att man stimulerar fram en snabbare<br /> snarare än en långsammare kommunal konsumtionsökning. Särskilt stor är<br /> givetvis risken härför i de kommuner där förslaget motsvarar bidragsökningar<br /> överstigande 2 kr. på primär- och sekundärkommunerna sammantagna.</p> <p>Det kan i sammanhanget ha sitt intresse att notera att Landstingsförbundets<br /> Tidskrift har redovisat en enkätundersökning avseende landstingens<br /> planer på skattesänkningar i enlighet med föredragandens intentioner.<br /> Endast två landsting förklarade sig ha planer på att sänka skatten, nämligen<br /> Kalmar med 1 kr. och Göteborgs och Bohus län med 0,50 kr. Fem<br /> landsting hade planer på skattehöjningar.</p> <p>Det är enligt vår bedömning, mot bakgrund av det ekonomiska framtidsperspektiv<br /> som 1978 års långtidsutredning representerar, statsmakternas<br /> skyldighet att medverka till att den kommunala konsumtionsökningen<br /> håller sig innanför resursutrymmets gränser. Risken för nya och allvarliga</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2349</p> </div> <div class="block ml_41"><p>15</p> </div> <div class="block ml_4"><p>balansrubbningar i samhällsekonomin måste i annat fall betraktas som<br /> överhängande. Vi anser att detta förutsätter att bidragsvillkoren ges en<br /> sådan utformning att de ökade bidragen används till skattesänkningar.</p> <p style="margin-left:3px;">Kravet på skattesänkningar bör i princip få en sådan utformning, att den<br /> genomsnittliga kommunala skattesänkningen fram till 1983 bör uppgå till</p> <p style="margin-left:3px;">0,70 kr. per skattekrona enligt följande:</p> <p style="margin-left:3px;">Utrymme för sänkt utdebitering genom ökad skatteutjämning<br /> l,16kr./skr.</p> <p style="margin-left:3px;">Utdebiteringsmarginal för kommunal konsumtionsökning<br /> ./. 0,46 kr./skr.</p> <p style="margin-left:3px;">Utdebiteringssänkning 0,70 kr./skr.</p> <p style="margin-left:3px;">Vad som här benämnts utdebiteringsmarginal för kommunal konsumtionsökning<br /> har satts lägre än till de 0,70 kronor per skattekrona som<br /> motsvarar behovet av kommunal utdebiteringshöjning enligt långtidsutredningen.<br /> Motiven härför är två: Dels anser vi, såsom utvecklats i det<br /> föregående, att en årlig kommunal konsumtionsökning på 2,8% måste ses<br /> snarare som en övre gräns än som ett mål, dels måste det matematiskt<br /> framräknade kravet på skattesänkningar vara förenat med dispensmöjligheter<br /> för t. ex. kommuner som under lång tid avstått från utdebiteringshöjningar.</p> <p style="margin-left:3px;">Kravet på utdebiteringssänkningar måste givetvis beräknas separat för<br /> varje kommun och landstingskommun för sig, så att kravet på sänkt<br /> utdebitering ökar i motsvarande mån som utrymmet för en utdebiteringssänkning<br /> ökar genom ökade skatteutjämningsbidrag. Det torde vidare vara<br /> nödvändigt att sätta vad som här kallats utdebiteringsmarginalen något<br /> högre för landstingskommunerna än för primärkommunerna med tanke på<br /> bl. a. sjukvårdens behov. Det bör uppdras åt regeringen att i samråd med<br /> Kommunförbundet och Landstingsförbundet utarbeta preciserade regler i<br /> ifrågavarande hänseende för slutligt godkännande av höstriksdagen.</p> <p style="margin-left:3px;">Enligt vår uppfattning bör vidare genomförandet av det reformerade<br /> systemet för kommunal skatteutjämning ske etappvis under en fyraårsperiod<br /> i stället för under en tvåårsperiod som regeringen föreslagit. Därvid<br /> sprider man kommunalskattesänkningen under en längre period och undviker<br /> därigenom den avsevärda stimulans av den privata konsumtionen som<br /> ett snabbare genomförande med ty följande krav på större årliga kommunalskattesänkningar<br /> skulle innebära. Detta framstår enligt vår mening som<br /> nödvändigt med tanke på det begränsade utrymmet för privat konsumtionsökning<br /> fram till 1983. En sådan förlängning av genomförandetiden<br /> fordrar utarbetandet av andra övergångsbestämmelser än de av regeringen<br /> förordade. Det bör uppdras åt regeringen att också i detta hänseende<br /> förelägga höstriksdagen ett reviderat förslag.</p> <p style="margin-left:3px;">Vårt förslag om att statsmakterna skall precisera krav på kommunalskattesänkningar<br /> innebär inte att vi gått ifrån den princip vi ovan anslutit oss<br /> till, nämligen att den erforderliga begränsningen av den kommunala utgifts</p> </div> <div class="block ml_32" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2349</p> </div> <div class="block ml_42"><p>16</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">expansionen i första hand skall åstadkommas genom frivilliga överenskommelser.<br /> En så stor ökning av skatteutjämningsbidragen som det här är<br /> fråga om fordrar emellertid övergångsvis särskilda regler.</p> <p>Den kommunala verksamheten påverkas till både inriktning och omfattning<br /> av statliga beslut, som kan innebära nya ålägganden och nya avgifter<br /> för kommunerna. Samtidigt som ökade krav nu måste ställas på kommunerna<br /> för att uppnå en begränsning av den kommunala expansionen måste<br /> riksdagen ålägga sig en ytterst stor restriktivitet i detta avseende.</p> <p>I den mån riksdagen ändå har att ta ställning till förslag som innebär att<br /> primärkommuner och landsting direkt eller indirekt får ökade kostnader<br /> måste dessa redovisas. Riksdagen skall i samband med ett sådant beslut<br /> anvisa på vilket sätt kommunerna skall finansiera de ökade kostnaderna,<br /> genom att statliga medel tillförs eller genom skatte- eller avgiftshöjningar.<br /> Genom detta förfarande tvingas riksdagen att ta sin del av ansvaret för den<br /> kommunala ekonomin.</p> <p>1 propositionen föreslås borttagande av vissa specialdestinerade statsbidrag<br /> till kommunerna. Enligt vår uppfattning bör möjligheterna att successivt<br /> ta bort ytterligare sådana bidrag prövas. Endast i undantagsfall bör<br /> bidrag till kommunerna utformas som stimulansbidrag.</p> <p>I motionen 1108 har moderata samlingspartiet berört flera andra frågor<br /> som behandlas i propositionen 95, till vilken i dessa hänseenden hänvisas.<br /> Det gäller bl. a. frågan om ökad användning av avgiftsfinansiering av<br /> kommunala tjänster. Vi vill också peka på våra förslag om kommunala<br /> folkomröstningar i samband med kommunalskattehöjningar.</p> <p>I motionen föreslås vidare en sänkning av arbetsgivaravgifterna inom<br /> stödområdet. 1 samband med behandlingen av den regionalpolitiska propositionen<br /> kommer vi att yrka att sänkningen skall gälla även kommunerna.</p> <p>Därigenom uppkommer en betydande kostnadsminskning för den kommunala<br /> verksamheten, som bör föranleda motsvarande nedsänkning av de<br /> statliga bidrag som enligt den nu föreliggande propositionen skall utgå till<br /> kommunerna.</p> <p>Sammanfattningsvis ansluter vi oss sålunda till den allmänna uppläggningen<br /> bakom det i propositionen 95 föreslagna systemet till reformerad<br /> skatteutjämning samt enhetliga regler för kommunalt bostadstillägg till<br /> folkpension men vill förlänga tiden för reformens genomförande från två<br /> till fyra år samt uppställa bindande villkor för att det genom reformen<br /> skapade utrymmet för utdebiteringssänkningar tillvaratas.</p> <p>Finansieringen</p> <p>Vi har i avsnittet om skattepolitiken och budgetunderskottet ovan redovisat<br /> vår principiella syn på behovet av finansiering av här aktuella<br /> åtgärder. Vi begränsar oss i detta avsnitt till att kommentera vad som i<br /> propositionen 160 anförs om olika finansieringskällor samt till en sammanfattning<br /> av vad vi i olika sammanhang föreslagit i detta hänseende.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2349</p> </div> <div class="block ml_41"><p>17</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Vad gäller förslaget om höjd skatt på mineralolja har vi i det föregående<br /> påvisat att detta står i motsättning till strävandena att begränsa pris- och<br /> kostnadsutvecklingen i Sverige. Redan utan skattehöjningar leder inträffade<br /> höjningar av oljepriserna till kostnadsökningar för såväl näringslivet<br /> som konsumenterna. Det finns exempelvis anledning att notera att<br /> hyreshöjningar kommer att inträffa från april till följd av höjda oljepriser.<br /> Enligt tidningsuppgifter är det fråga om hyreshöjningar på mellan 4 och 11<br /> kr. per m2 lägenhetsyta eller på upp till 900 kr. för en ordinär trerumslägenhet.<br /> Statsmakterna bör inte genom höjda skatter ytterligare trissa upp<br /> dessa kostnadshöjningar.</p> <p>Förslag aviseras om att ett schablonmässigt beräknat värde av bilförmån<br /> som utgår till anställd skall ingå i underlaget för beräkning av arbetsgivarnas<br /> sociala avgifter. Vi ställer oss principiellt betänksamma till ett sådant<br /> bidrag också med bortseende från dess kostnadshöjande effekter. En bilförmån<br /> ligger till grund för rätt till pension eller sjukförsäkringsersättning.<br /> Så länge som den inte ger en sådan rätt, bör den därför inte heller belastas<br /> med avgifter för dessa ändamål. Detsamma gäller exempelvis rätt till<br /> tjänstebostad eller fria eller subventionerade luncher.</p> <p>Vidare aviseras ett förslag om att barnomsorgsavgiften skall ingå i egenavgiften.<br /> Det var de tre icke-socialistiska partierna som då beslut fattades<br /> om införandet av en bamomsorgsavgift medverkade till att denna undantogs<br /> egenavgiften. Vi kan inte se att motiven härför skulle ha ändrats under<br /> de senaste åren.</p> <p>En höjning av stämpelskatten vid förvärv av fast egendom föreslås. Vi<br /> ställer oss i princip positiva till ökad avgiftsfinansiering. Den föreslagna<br /> avgiftshöjningen har emellertid inget som helst samband med några kostnader<br /> för samhället för ifrågavarande tjänster utan är av rent fiskal natur.<br /> Den leder till höjda kostnader i samband med fastighetsförvärv. Påpekas<br /> bör också att stämpelskatten automatiskt har höjts i takt med att villapriserna<br /> har ökat. Vi avvisar förslaget till höjning.</p> <p>Enligt propositionen 160 föreligger ovanpå här diskuterade förslag ett<br /> avsevärt finansieringsbehov. För att täcka detta skulle det i dagens skattesystem<br /> väsentligen endast finnas två möjligheter, nämligen genom en<br /> höjning av mervärdeskatten eller genom en höjning av någon arbetsgivaravgift.<br /> Såsom utvecklats närmare i det föregående avvisar vi inte principiellt<br /> tanken på eventuella skattehöjningar av detta slag. De kan i vissa<br /> situationer var konjunkturpolitiskt nödvändiga. Något som helst underlag<br /> för ett ställningstagande till förmån för skattehöjningar finns emellertid inte<br /> i dagsläget. Den ekonomiska politiken bör inriktas på att söka undvika<br /> sådana.</p> <p>Vi vill också i detta sammanhang erinra om att moderata samlingspartiet<br /> i olika förslag till riksdagen framlagt förslag till besparingar. Sammanlagt<br /> uppgår dessa besparingsförslag till 1,2 miljarder kronor. Det bör också<br /> påpekas att den uppläggning av genomförandet av en reformerad kommu</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2349</p> </div> <div class="block ml_41"><p>18</p> </div> <div class="block ml_4"><p>nal skatteutjämning, som ovan förordats, innebär en betydande besparing<br /> under de första åren jämfört med regeringens förslag. Besparingen uppgår<br /> till ca 700 milj. kr. under 1980.</p> <p>Vi vill slutligen återkomma till vad som i det föregående anförts om<br /> möjligheterna att i ökad utsträckning använda sparstimulerande åtgärder i<br /> konjunkturpolitiskt syfte i stället för skattehöjningar. Vi vill därvid erinra<br /> om de förslag till sparstimulerande som tidigare behandlats i motionen<br /> 1108. Dessa kan kompletteras genom en särskild, tillfällig stimulans för att<br /> öka hushållssparande!. Det kan ske genom att ett särskilt sparobligationslån<br /> med förmånliga villkor och en löptid på 3-4 år emitteras. Lånet skall<br /> utformas så att det blir ett komplement till övriga sparformer och inriktas<br /> på att åstadkomma ett nysparande. I informationsverksamheten kring ett<br /> sådant lån bör det särskilt framhållas att sparandet är ett för de enskilda<br /> medborgarna förmånligt alternativ till skattehöjningar.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med anledning av det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:42px;">att riksdagen beslutar vad avser propositionen 1978/79: 160</p> <p style="margin-left:42px;">1. att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om behovet av ytterligare marginalskattesänkningar efter</p> <p style="margin-left:42px;">1980 i syfte att få ner marginalskatten till högst 50 % i normala<br /> inkomstlagen,</p> <p style="margin-left:42px;">2. att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om en successiv sänkning av marginalskattespärren till</p> <p style="margin-left:42px;">70%,</p> <p style="margin-left:42px;">3. att hos regeringen hemställa om tillsättande av en utredning i<br /> syfte att begränsa marginaleffekterna till följd av skatteskalans<br /> utformning, existensminimiregler samt avtrappade sociala förmåner,</p> <p style="margin-left:42px;">4. att hos regeringen hemställa att det i motionen föreslagna systemet<br /> med skatterabatt för folkpensionärer utreds av den aviserade<br /> utredningen om pensionärernas beskattning,</p> <p style="margin-left:42px;">5. att vid beskattning av B-inkomst ett fribelopp på 5 000 kr. införs<br /> så att B-inkomster till den del de understiger 5 000 kr. beskattas<br /> hos den som har inkomsten,</p> <p style="margin-left:42px;">6. att avslå förslaget om avdragsrätt för gåvor till internationell<br /> biståndsverksamhet samt att hos regeringen begära nytt förslag<br /> om rätt till avdrag för gåvor till ideella organisationer,</p> <p style="margin-left:42px;">7. att avslå förslaget om höjd stämpelskatt,</p> <p style="margin-left:42px;">8. att hos regeringen hemställa om åtgärder i syfte att ytterligare<br /> stimulera enskilt sparande,</p> <p style="margin-left:42px;">9. att som sin mening ge regeringen till känna vad i övrigt i motionen<br /> anförts om nödvändigheten att begränsa den offentliga utgift<br /> sexpansionen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2349</p> </div> <div class="block ml_41"><p>19</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Stockholm den 23 mars 1979</p> </div> <div class="block ml_4"><p>GÖSTA BOHMAN (m)</p> <p>ERIC KRONMARK (m)</p> <p>H. BERTIL LIDGÅRD (m)<br /> ALLAN HERNELIUS (m)<br /> TAGE MAGNUSSON (m)<br /> ALF WENNERFORS (m)</p> <p>L. ARNE ANDERSSON (m)<br /> i Ljung</p> </div> <div class="block ml_20"><p>STAFFAN BURENSTAM LINDER (m)<br /> INGRID DIESEN (m)</p> <p>ERIK HOVHAMMAR (m)</p> <p>PER PETERSSON (m)</p> <p>NILS CARLSHAMRE (m)</p> <p>INGRID SUNDBERG (m)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_19" /> </div> </div> 0 GÖSTA BOHMAN m 1 undertecknare 0 ERIC KRONMARK m 2 undertecknare 0 H. BERTIL LIDGÅRD m 3 undertecknare 0 ALLAN HERNELIUS m 4 undertecknare 0 TAGE MAGNUSSON m 5 undertecknare 0 ALF WENNERFORS m 6 undertecknare 0 L. ARNE ANDERSSON m 7 undertecknare 0 STAFFAN BURENSTAM LINDER m 8 undertecknare 0 INGRID DIESEN m 9 undertecknare 0 ERIK HOVHAMMAR m 10 undertecknare 0 PER PETERSSON m 11 undertecknare 0 NILS CARLSHAMRE m 12 undertecknare 0 INGRID SUNDBERG m 13 undertecknare G2022349 av Gösta Bohman m. fl. mot_197879__2349.pdf 607435 pdf med anledning av propositionen 1978/79:160 om fortsatt reformering av inkomstskatten, m. m. https://data.riksdagen.se/fil/26D11114-D034-4717-8359-BD4D7729F612