<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3069045</hangar_id>
 <dok_id>G2022307</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>2307</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1978/79:2307 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2307</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-03-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-11 18:43:28</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-11 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79:95 om den kommunla  ekonomin</titel>
 <subtitel>av Rolf Hagel och Alf Lövenborg</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022307/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022307</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022307</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1978/79:2307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Rolf Hagel och Alf Lövenborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1978/79:95 om den kommunla&lt;br /&gt; 
ekonomin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarpartiet kommunisterna har i en tidigare ingiven motion till årets&lt;br /&gt; 
riksdag anfort att Sverige har de högsta arbetarskatterna i världen men&lt;br /&gt; 
samtidigt bland de lägsta företagsskatterna i den kapitalistiska världen. Vi har&lt;br /&gt; 
hävdat att nuvarande skattesystem inte kan finansiera det allmännas behov&lt;br /&gt; 
och sålunda heller inte kommunernas, att det ovillkorligen leder till skärpt&lt;br /&gt; 
inflation och att det bör ske en omläggning av hela beskattningen i syfte att&lt;br /&gt; 
ernå skatt på produktionen och ersätta den nuvarande momsen på konsumtionen&lt;br /&gt;
samt minska kommunalskatterna för de lägre inkomsttagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot bakgrunden av detta förslag som vi också bedömer regeringens&lt;br /&gt; 
proposition 1978/79:95 om den kommunala ekonomin. Förslagen i denna&lt;br /&gt; 
utgör nämligen en ny bekräftelse på hur nuvarande skattesystem hamnat i en&lt;br /&gt; 
återvändsgränd och inte förmår lösa kommuninvånarnas servicebehov. Den&lt;br /&gt; 
åtstramning av kommunernas utvecklingsmöjligheter som föreslås kommer&lt;br /&gt; 
också oundvikligen att få ogynnsamma återverkningar på sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition hävdas sålunda att ”utrymmet för utbyggnad av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den kommunala verksamheten är mycket begränsat under en överblick&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bar framtid”. Samtidigt görs en genomgång av ”de medel som står till buds&lt;br /&gt; 
för att dämpa den kommunala utgiftsexpansionen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan uttalas att ”från demokratiska utgångspunkter är det&lt;br /&gt; 
väsentligt att den kommunala självstyrelsen garanteras ett betydande reellt&lt;br /&gt; 
innehåll” och att ”det är angeläget att kommunerna och&lt;br /&gt; 
landstingskommunerna har en betydande handlingsfrihet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ingen svårighet att konstatera en diskrepans mellan de anförda&lt;br /&gt; 
påståendena. Det är nämligen uppenbart för alla att möjligheterna för&lt;br /&gt; 
kommunal självstyrelse i högsta grad är beroende av de resurser som står till&lt;br /&gt; 
kommunernas förfogande. Det är av föga värde att en kommun formellt har&lt;br /&gt; 
möjlighet att fatta egna beslut om samtidigt de ekonomiska betingelserna för&lt;br /&gt; 
att realisera besluten saknas. I motsatt avseende torde inte kommunerna&lt;br /&gt; 
uppfatta det som ett hot mot den kommunala självstyrelsen eller utslag av&lt;br /&gt; 
statlig styrning om statsmakterna ställer ökade resurser till kommunernas&lt;br /&gt; 
förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sistnämnda måste vara den naturliga utgångspunkten för varje&lt;br /&gt; 
resonemang om kommunernas ekonomi, i synnerhet som såväl föredragande&lt;br /&gt; 
statsrådet som KEU 76 dels i upprepade sammanhang konstaterar att&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2307&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;kommunalskatterna nu har nått sådan höjd att det inte kan vara försvarligt att&lt;br /&gt; 
avsevärt höja dem ytterligare, dels att ökade kommunala taxor och avgifter&lt;br /&gt; 
inte t högre grad kan förbättra kommunernas ekonomi. Eftersom det är staten&lt;br /&gt; 
som besitter möjligheterna till större inkomstförstärkningar eller betydande&lt;br /&gt; 
omprioriteringar, är det också från det hållet som ökade medel till förbättring&lt;br /&gt; 
av kommunernas ekonomi och bevarande eller återställande av den kommunala&lt;br /&gt;
självstyrelsen måste komma. Från dessa synpunkter är flera av förslagen&lt;br /&gt; 
i propositionen otillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan inte, som utredningen gör, dels betona att ”det givetvis är&lt;br /&gt; 
kommunerna och landstingskommunerna själva som i första hand har&lt;br /&gt; 
ansvar för den kommunala sektorns utveckling”, dels i allt fler hänseenden&lt;br /&gt; 
förorda en restriktivare statlig bidrags- och kreditpolitik gentemot kommunerna.&lt;br /&gt;
Det ena motsäger det andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementschefen förklarar sig vilja ”framhålla att staten under senare&lt;br /&gt; 
år har ålagt sig betydande restriktivitet med nya åtaganden och inriktat&lt;br /&gt; 
budgetprövningen av den statliga förvaltningen på att genom omfördelningar&lt;br /&gt; 
och omprioriteringar skapa utrymme för angelägna reformer. Det är angeläget&lt;br /&gt;
att motsvannde initiativ tas i kommuner och landstingskommuner.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill bör för det första sägas att det är svårt att tala om någon verklig sådan&lt;br /&gt; 
omprioritering på det statliga planet, så länge exempelvis ingen beskärning&lt;br /&gt; 
skett av de improduktiva och ständigt svällande militära utgifterna, så länge&lt;br /&gt; 
miljarderna villkorslöst flödar till storföretagen och så länge regeringen avser&lt;br /&gt; 
en sådan indexreglering av den statliga skatteskalan att nya miljarder&lt;br /&gt; 
kommer att undandras den offentliga sektorns och i synnerhet kommunernas&lt;br /&gt;
utvecklingsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra står det klart att någon sådan antydd omprioritering mellan&lt;br /&gt; 
mindre angelägna eller rent av onödiga utgifter och mera nödvändiga sådana&lt;br /&gt; 
inte på samma sätt är möjlig att genomföra på det kommunala planet, där&lt;br /&gt; 
praktiskt taget varje inskränkning hotar att gå ut över angelägna sociala eller&lt;br /&gt; 
kulturella ändamål. Det ekonomiska trångmål som Göteborg och en del&lt;br /&gt; 
andra kommuner redan befinner sig i belyser detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör det betecknas som anmärkningsvärt att departementschefen,&lt;br /&gt;
trots vetskap om att kommunala skattehöjningar ofta har större&lt;br /&gt; 
sociala effekter än finansiella, ändå uttalar att ”avgifter utgör ett medel som&lt;br /&gt; 
kan utnyttjas för att dämpa efterfrågan på kommunala tjänster”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt arbetarpartiet kommunisternas mening är detta ett cyniskt resonemang.&lt;br /&gt;
Särskilt beträffande de industriella taxorna står det klart att ökningar&lt;br /&gt; 
av dem omedelbart verkar hyreshöjande, vilket är desto mera oacceptabelt&lt;br /&gt; 
som den förda bostads- och hyrespolitiken redan lett till orimliga hyresnivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån kommuner anser sig behöva ta in mera på dylik service, borde&lt;br /&gt; 
rekommendationen vara att höja taxorna för industriella och kommersiella&lt;br /&gt; 
förbrukare men lämna de taxor som påverkar bostadshyrorna orörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utbyggnad av skatteutjämningssystemet genom tillskott av statliga&lt;br /&gt; 
medel är däremot naturlig. De 2,8 miljarder kronor som regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2307&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;för ändamålet är emellertid helt otillräckliga. Om man skall göra en fördelning&lt;br /&gt; 
på två år, som propositionen föreslår, så är 2,8 miljarder vartdera för åren 1980&lt;br /&gt; 
och 1981 betydligt mer realistiskt. Självklart krävs ändå särskilda&lt;br /&gt; 
statsbidragsinsatser för prioriterade verksamheter, bl. a. barnomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom utbyggnaden av detta system sägs syfta till att utjämna&lt;br /&gt; 
standardskillnader mellan kommunerna, framstår det som ännu naturligare&lt;br /&gt; 
att staten i full utsträckning tar över kommunernas kostnader för i första hand&lt;br /&gt; 
barnomsorgen, skolan, sjukvården och bostadstilläggen för pensionärer,&lt;br /&gt; 
vilket arbetarpartiet kommunisterna i upprepade sammanhang föreslagit.&lt;br /&gt; 
Alla dessa sociala verksamheter är av sådan natur att servicen till invånarna&lt;br /&gt; 
bör vara densamma oavsett inom vilka kommungränser man bor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns starka skäl att förorda en fullständig samordning av de&lt;br /&gt; 
statskommunala bostadsbidragen och de kommunala bostadstilläggen och&lt;br /&gt; 
att bidragen i sin helhet utgår ur den statliga budgeten. Svårigheterna i&lt;br /&gt; 
tekniskt hänseende att genomföra denna samordning bör inte överdrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett från de synpunkter som här anförts finns det enligt arbetarpartiet&lt;br /&gt; 
kommunisternas mening ingen anledning att acceptera den i propositionen&lt;br /&gt; 
föreslagna reduceringen av statsbidragen till vissa kommunala verksamheter.&lt;br /&gt; 
Det vore en väg som öppnar dörrarna till social nedrustning i kommunerna.&lt;br /&gt; 
Motivet att man därmed vill minska byråkratin och krånglet är inte hållbart.&lt;br /&gt; 
Uppriktigare är departementschefen när han anför att han vill ”liksom&lt;br /&gt; 
utredningen betona att stor restriktivitet bör iakttas i fråga om bidrag av&lt;br /&gt; 
stimulanskaraktär” och att han redan tidigare ”uttalat att den kommunala&lt;br /&gt; 
verksamhetens volymutveckling måste dämpas”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att förslagen i denna del bl. a. skulle beröra slopande av bidrag som avser&lt;br /&gt; 
förebyggande och eftervårdande åtgärder inom nykterhetsvården, såsom till&lt;br /&gt; 
alkoholpolikliniker och vårdcentraler för narkotikamissbrukare, är illavarslande.&lt;br /&gt;
Den avvecklingsväg som regeringen här avser att slå in på öppnar&lt;br /&gt; 
oroande perspektiv, eftersom det finns möjligheter att med samma motiv,&lt;br /&gt; 
som departementschefen nu anför, successivt avveckla de flesta liknande&lt;br /&gt; 
statliga bidragsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den eftersläpning som förekommer i redovisningen till kommunerna för&lt;br /&gt; 
uppbörden av den preliminära skatten till kommunerna bör snarast upphöra;&lt;br /&gt; 
detta så mycket mera som även departementschefen konstaterar att eftersläpningen&lt;br /&gt;
i förening med prisutvecklingen verkar uppdrivande på höjningen&lt;br /&gt; 
av de kommunala skattesatserna. Regeringens ovilja att snarast rätta till&lt;br /&gt; 
denna för kommunerna miljardkrävande skevhet kan inte accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:60px;"&gt;att riksdagen beslutar&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:60px;"&gt;1. uttala att en utbyggnad av skatteutjämningssystemet bör ske&lt;br /&gt; 
med 2 874 milj. kr. vartdera för åren 1980 och 1981,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:60px;"&gt;2. avstyrka den i propositionen föreslagna reduceringen av statsbidrag&lt;br /&gt;
till vissa verksamheter,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:60px;"&gt;3. uttala att åtgärder utan dröjsmål bör vidtas för att ernå en&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2307&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;fullständig samordning av de statskommunala bostadsbidragen&lt;br /&gt; 
och de kommunala bostadstilläggen och att bidragen i sin helhet&lt;br /&gt; 
utgår ur statsbudgeten,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;4. uttala att åtgärder bör vidtas för att upphäva nuvarande&lt;br /&gt; 
eftersläpning i redovisningen till kommunerna för uppbörden&lt;br /&gt; 
av den preliminärskatt som går till kommunerna,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;5. uttala att i övrigt den av arbetarpartiet kommunisterna i motion&lt;br /&gt; 
1978/79:824 förordade omläggningen till produktionsbeskattning&lt;br /&gt;
bör läggas till grund för en genomgripande förändring av&lt;br /&gt; 
nuvarande beskattningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 27 mars 1979&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;ROLF HAGEL (apk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;ALF LÖVENBORG (apk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ROLF HAGEL</namn>
<partibet>apk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ALF LÖVENBORG</namn>
<partibet>apk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G2022307</dok_id>
<subtitel>av Rolf Hagel och Alf Lövenborg</subtitel>
<filnamn>mot_197879__2307.pdf</filnamn>
<filstorlek>110057</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79:95 om den kommunla  ekonomin</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/11BB1A1C-4862-4577-A971-620B613823C2</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>