3069017 G2022281 1978/79 2281 mot mot Motion 1978/79:2281 av Lars Werner m. fl. Motion Motion 2281 0 1979-03-26 00:00:00 2014-10-11 18:43:09 2014-10-11 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79:110 om riktlinjer för skogspolitiken, m. m. av Lars Werner m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G2022281/text https://data.riksdagen.se/dokument/G2022281 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022281 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_42"><p>5</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Motion</p> <p>1978/79:2281</p> <p>av Lars Werner m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1978/79:110 om riktlinjer för<br /> skogspolitiken, m. m.</p> <p>Skogen - en tillgång för alla</p> <p>Skogen utgör - rätt skött - vår värdefullaste naturtillgång. Skogsnäringen<br /> sysselsätter omkring 300 000 människor. Skogsprodukter av olika slag svarar<br /> för mellan 20 och 25 % av landets exportinkomster.</p> <p>Skogsnäringen har även en stor regional betydelse. Omkring 1 000 orter är<br /> mer eller mindre beroende av näringen, och i många glesbygdsorter utgör den<br /> enda underlaget för samhällsservicen.</p> <p>Men skogsmarken utnyttjas även för andra ändamål än virkesproduktion.<br /> Den ger bär, svamp och vilt, och den används för renbete. För det rörliga<br /> friluftslivet utgör den en oumbärlig tillgång. Värdet av dessa nyttjandeformer<br /> är - till skillnad från virkesproduktionen - svårt att mäta i pengar, men detta<br /> förhållande gör dem inte mindre betydelsefulla. I enlighet med detta bör<br /> också 1 § i förslaget till skogsvårdslag ha följande lydelse: ”Skogsmark med<br /> därpå växande skog är en nationell tillgång, som skall skyddas, vårdas och<br /> skötas så att den varaktigt ger människor, djur och växter en god miljö och en<br /> med hänsyn till markens produktionsförmåga och övriga allmänna intressen<br /> hög avkastning av virke och andra nyttigheter. Den är tillgänglig för alla<br /> enligt allemansrätten.”</p> <p>Ett samhällsekonomiskt synsätt klarar målkonflikter</p> <p>Skogen utnyttjas alltså för många olika ändamål. Därför ställs också många<br /> olika krav på skogen och skogsbruket. Dessa olika krav står ofta i<br /> motsatsställning till varandra. Så t. ex. kommer ofta krav på produktionshöjande<br /> åtgärder i konflikt med de krav som måste ställas från miljösynpunkt.</p> <p>När det gäller dessa konflikter har skogsutredningen ensidigt ställt upp på<br /> skogsindustrins sida och allvarligt nonchalerat övriga intressen. I regeringens<br /> proposition finns ingen antydan till hur dessa konflikter skall lösas. För vpk är<br /> det en självklarhet att kräva att hänsyn måste tas till alla nyttjandeformer.<br /> Utgångspunkten för vår politik är ett samhällsekonomiskt synsätt som<br /> förenar kraven på hög sysselsättning, god miljö och höjd virkesproduktion.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1978/79:2281</p> </div> <div class="block ml_43"><p>6</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Produktion av högkvalitativt barrträdsvirke och vedenergi</p> <p>Skogar som anläggs i dag kommer att skördas om ungefär 100 år. Vi vet<br /> väldigt litet om vad skogarna kommer att användas till i en så avlägsen<br /> framtid. Men att skogarna kommer att utnyttjas på ett eller annat sätt kan vi<br /> vara förvissade om. Därför bör den produktionsinriktning som väljs ge så stor<br /> valfrihet som möjligt för dem som en gång i framtiden skall besluta vad<br /> skogsråvaran skall användas till. Vidare bör inriktningen vara sådan att<br /> skogsmarkens virkesproducerande förmåga utnyttjas på ett effektivt sätt och<br /> att landets naturliga produktionsförutsättningar - i relation till andra länder tas<br /> till vara.</p> <p>Med ledning av dessa synpunkter anser vpk att den övergripande<br /> produktionsinriktningen skall vara produktion av främst barrträdsvirke av<br /> hög kvalitet. Anläggningen av nya skogsbestånd skall ske i förband som är<br /> väsentligt tätare än de som tillämpas i dag. Genom ändamålsenliga röjningar<br /> och gallringar skall trädslagsfördelningen regleras, och värdefulla timmerdimensioner<br /> drivas fram till slutavverkningar.</p> <p>En sådan inriktning ger valfrihet för framtiden. Stor andel sågtimmer<br /> erhålls vid slutavverkningen, och massaved faller ut vid de gallringar som<br /> genomförs under beståndets omloppstid. Skulle man inte behöva sågtimmer,<br /> går det mycket bra att göra pappersmassa av detta eller att använda det för<br /> energiändamål.</p> <p>Produktionsinriktningen medför även långa omloppstider - längre än de<br /> som tillämpas i dag - vilket gör att markens produktionsförmåga utnyttjas<br /> bättre än i dag. Skogsforskningen har nämligen visat att den optimala<br /> omloppstiden med hänsyn till högsta möjliga produktion är väsentligt längre<br /> än man tidigare trott.</p> <p>Den tätare beståndsanläggningen medför även att markens produktionsförmåga<br /> utnyttjas bättre i de nya bestånden. Denna merproduktion kan tas<br /> till vara vid en sen röjning eller tidig gallring och då flisas och användas som<br /> energi. Vidare har Sverige bland de bästa förutsättningarna i världen att<br /> producera barrsågtimmer av hög kvalitet, och produktionsinriktningen gör<br /> att landets naturliga förutsättningar utnyttjas på bästa sätt.</p> <p>Mekanisering under kontroll och stopp för giftanvändning</p> <p>Under de senaste 20 åren har produktiviteten i skogsbruket, uttryckt som<br /> antalet producerade m3 per dagsverke, sexdubblats. Produktivitetsökningen<br /> har varit störst i avverkningsarbete och terrängtransport. Detta har åstadkommits<br /> genom en ökad mekanisering och genom rovdrift på människor och<br /> miljö i form av ökad arbetshets, utslagning och giftanvändning.</p> <p>Före 1970 utfördes praktiskt taget allt avverkningsarbete med motorsåg.<br /> Därefter har dock mekaniseringen gått snabbt, och olika typer av avverk ningsmaskiner<br /> som i allt större utsträckning ersätter motorsågen har kommit.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2281</p> </div> <div class="block ml_42"><p>7</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Mekaniseringsgraden i avverkningsarbete - uttryckt som procentuell andel<br /> av arbete med motorsåg som ersatts med maskinellt arbete-varår 1972 16 %.<br /> Åren 1974 och 1976 var motsvarande värden 28 resp. 43 %. Till 1984 väntas<br /> mekaniseringsgraden, enligt skogsföretagens bedömning, öka till hela</p> <p>70 %.</p> <p>Skogsbruket är en areell näring utan några större expansionsmöjligheter.<br /> Därför har den kraftiga produktivitetsökningen slagit hårt mot sysselsättningen.<br /> År 1966 sysselsattes inom skogsbruket mer än 100 000 människor. År<br /> 1975 varantalet nere i 60 000 människor. Ytterligare mekanisering innebären<br /> fortsatt minskning av antalet sysselsatta och ett hot mot många orters<br /> existens. Försörjningsunderlaget för många glesbygd sorter kommer att<br /> försvinna. Följden blir en fortsatt avfolkning av glesbygden och ökad<br /> koncentration till tätorter. En sådan utveckling innebär även att skogsbrukets<br /> rekryteringsbas för arbetskraft minskar, vilket leder till ett ytterligare krav på<br /> ökad mekanisering.</p> <p>Fortsatt mekanisering måste dock betraktas som ofrånkomlig. Mekaniseringen<br /> är dessutom, i den mån den underlättar arbetet och förbättrar<br /> arbetsmiljön, önskvärd. Det är därför inte realistiskt att tro att enbart<br /> skogsbruket kommer att utgöra ett tillräckligt underlag för samhällsservicen i<br /> glesbygden, utan satsning inom andra näringar blir nödvändig. För att<br /> motverka de negativa effekterna av en fortsatt mekanisering och för att<br /> garantera att den sker i former som är acceptabla för dem som arbetar i<br /> skogsbruket kräver vpk att fortsatt mekanisering endast får ske efter<br /> godkännande från facket.</p> <p>Giftanvändningen i skogsbruket utgör ett allvarligt hot för det skogliga<br /> ekosystemet och medför helt onödiga arbetsmiljörisker. Därtill har den på<br /> många håll lett till allvarliga inskränkningar i allemansrätten. Vpk kan inte<br /> acceptera detta och kräver därför förbud mot all användning av kemiska<br /> bekämpningsmedel i skogsbruket, utom i samband med tillämpning av 20 § i<br /> förslaget till skogsvårdslag. Om ett allmänt förbud inte införs kräver vpk att<br /> hälsovårdsnämnden i en av kemiska skogsbesprutningar berörd kommun får<br /> rätt att stoppa planerade besprutningar inom kommunens gräns.</p> <p>Mekanisering och kortsiktiga vinstintressen har missgynnat skogsvården</p> <p>Den hittillsvarande snabba mekaniseringen har även bidragit till att<br /> nödvändiga arbeten inom skogsvården eftersatts. För dessa arbeten finns<br /> inga mekaniserade lösningar, utan man är hänvisad till manuella metoder.<br /> Arbetena måste dessutom utföras under sommarhalvåret. Beroende på den<br /> kraftiga bortrationaliseringen av arbetare räcker de som finns kvar inte till för<br /> att klara hela skogsvården. Man anser sig inte heller ha råd att låta de<br /> kapitalkrävande avverkningsmaskinerna stå och låta maskinförarna arbeta<br /> med skogsvård. Följden blir att skogsvården eftersätts och att den framtida<br /> virkesförsörjningen äventyras.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1978/79:2281</p> </div> <div class="block ml_43"><p>8</p> </div> <div class="block ml_5"><p>En annan orsak till att skogsvårdande insatser inte görs i tillräcklig<br /> omfattning är att dessa är långsiktiga investeringar, vilkas avkastning faller ut<br /> om kanske 100 år. Med de krav på korta avskrivningstider och hög profitkvot<br /> som råder i kapitalistisk ekonomi blir sådana investeringar inte företagsekonomiskt<br /> lönsamma. Därför kommer de ej heller till stånd, även om de från<br /> samhällsekonomisk synpunkt är klart motiverade.</p> <p>Att så är fallet bevisas av det faktum att under åren 1970-1976 ökade<br /> skogsägarnas behållning av virkespriset - efter det att kostnader för<br /> avverkning, transport och skogsvård fråndragits-från 19 till 52 kr./m3, alltså<br /> med 33 kr, under det att insatserna i skogsvård bara ökade med 4 kr./m3, från<br /> 2 till 6 kr. Utrymme för investeringar i skogsvård fanns, men intresset<br /> saknades.</p> <p>Stora brister att avhjälpa inom skogsvården</p> <p>Dagens föryngringar är klart otillfredsställande. Närmare hälften klassas<br /> som ”icke nöjaktiga” enligt skogsstyrelsens återväxttaxering. F. n. behöver<br /> årligen ca 120 000 ha hjälpplanteras för att säkerställa återväxten.</p> <p>Även i de fall då ny skog anlagts genom självföryngring under fröträd finns<br /> stora brister. En granskning av riksskogstaxeringens redovisningar visar<br /> nämligen att man efter det att den nya skogen säkerställts underlåtit att<br /> avverka fröträden till stort men för den framtida beståndsutvecklingen. Det<br /> totala virkesförrådet av fröträd och andra s. k. överståndare i plant- och<br /> ungskogar uppgår till ca 28 miljoner m3 sk.</p> <p>Den årliga röjningsarealen uppgår till ca 250 000 ha. Denna omfattning<br /> räcker inte till för att klara det årligen nytillkommande behovet. Denna areal<br /> uppgår i stället till ca 350000 ha. Till detta kommer ett sedan tidigare<br /> eftersläpande behov av röjning. Denna areal uppgår till ca 500 000 ha. Utöver<br /> detta finns det ett mycket stort behov av s. k. underröjning i medelålders<br /> skog. Detta behov har orsakats av underlåtenhetssynder ännu längre tillbaka<br /> i tiden. Ungefär 2 miljoner ha är i behov av sådan röjning. Röjningsvirket från<br /> dessa underröjningar lämpar sig mycket väl som energiråvara.</p> <p>Dagens glesa bestånd medför en försämrad virkeskvalitet. Detta gäller<br /> framför allt i tallbestånd. För att säkra tillgången på talltimmer av hög kvalitet<br /> är det därför nödvändigt med en omfattande stamkvistning. Ca 60 000 ha<br /> behöver stamkvistas årligen.</p> <p>För att öka den framtida virkesproduktionen kräver vpk att åtgärder sätts<br /> in för att rätta till de brister som här påtalats. Detta skulle ge ca 6 500 nya<br /> helårsarbeten. Vpk kräver att skogsstyrelsen meddelar föreskrifter om<br /> genomförande av eftersläpande stamkvistning samt eftersläpande röjningsarbeten.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2281</p> </div> <div class="block ml_43"><p>9</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Gödsling, dikning och inplantering av contortatall</p> <p>För att höja skogarnas produktionsförmåga föreslår skogsutredningen<br /> bl. a. ökad gödsling, dikning av myrmarker och sumpskogar samt inplantering<br /> av den kanadensiska tallen Pinus contorta.</p> <p>Även i propositionen ges fritt fram för exempelvis skogsgödsling. Departementschefen<br /> skriver: ”Gödslingen av skogsmark har hittills gett ett<br /> värdefullt tillskott av virke. Jag finner emellertid ingen anledning för staten<br /> att stimulera denna verksamhet.” Slutsatsen av detta blir bara en, nämligen:<br /> Fritt fram för skogsgödslingen. För skogsägarna är gödsling en god affär, och<br /> de klarar den utan statliga bidrag. När det gäller inplantering av främmande<br /> trädslag som Pinus contorta och dikning av myrmarker och sumpskogar så<br /> finns det inte heller här några konkreta förslag från departementschefen.</p> <p>Vpk anser att kunskapen om gödslingens långsiktiga effekter på människa<br /> och miljö är alltför dåligt kända. Klart är att kvävegödslingen av skogsmark<br /> medför risk för urlakning, nitratförgiftning av grundvatten, förändring av pH<br /> och därmed ändrade förhållanden i skogsekosystemet samt brist på andra<br /> näringsämnen. Endast ca 30 % av det flyggödslade kvävet tas upp av träden.<br /> Resten tas upp av markvegetationen, binds i marken, urlakas eller avgår som<br /> gaser vilka bidrar till att bryta ned det livsviktiga skyddande ozonskiktet runt<br /> jorden. Dessutom kan det ur energisynpunkt inte vara försvarbart att<br /> använda fossila bränslen för att framställa handelsgödsel för skogsbruket.<br /> Ytterligare ett skäl mot gödslingen är att färska rön från mikrobiologisk<br /> forskning visar att gödslat virke gynnar tillväxten av vissa för människor och<br /> djur skadliga mögelsvampar.</p> <p>Vpk kräver därför stopp för fortsatt gödsling i avvaktan på ytterligare<br /> forskningsresultat.</p> <p>Naturvårdsverket genomför f. n. en våtmarksinventering. 1 avvaktan på<br /> resultatet från denna kräver vpk stopp för dikning av myrmarker. Dispens<br /> kan i vissa fall medges av naturvårdsverket.</p> <p>Beträffande inplantering av Pinus contorta säger skogsutredningen: ”Det<br /> kan emellertid i framtiden vara risk för angrepp av nu okända insekter eller<br /> svampar. Därför bör contortatallen inte ges så stor utbredning att ett bakslag<br /> kan äventyra skogsproduktionen inom stora geografiska områden.” Trots<br /> detta räknar man (i alt. 2) med att inte mindre än 14 % av skogsarealen i<br /> nordvästra Svealand och Norrland skall beskogas med contortatall.</p> <p>Contortatallen lämpar sig sämre än den svenska tallen som råvara för<br /> sågverken, vilket utgör ett ytterligare skäl att begränsa omfattningen.</p> <p>Vpk kräver ett generellt förbud mot ytterligare inplantering av Pinus<br /> contorta och andra främmande trädslag i avvaktan på en av riksdagen fastlagd<br /> politik för skogsindustrins inriktning. Detta förbud är nödvändigt för att<br /> möjliggöra en satsning på sågverksindustrin mot bakgrund av den rådande<br /> osäkerheten om contortans lämplighet som sågtimmer. Dispens mot detta<br /> förbud kan utfärdas av skogsstyrelsen, dock endast i sådana områden där det i</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2281</p> </div> <div class="block ml_41"><p>10</p> </div> <div class="block ml_4"><p>dag är svårt att åstadkomma nöjaktiga föryngringar med inhemska trädslag.</p> <p>Välslutna skogar kan öka skogsproduktionen med 20 %</p> <p>Vpk anser att en hög virkesproduktion är möjlig att nå på andra vägar. Den<br /> tidigare nämnda produktionsinriktningen kräver en kraftigt förbättrad<br /> beståndsanläggning, ökad röjning och ökad gallring. En förbättrad beståndsanläggning<br /> erhålls bl. a. genom anläggning av tätare förband och genom<br /> användning av förädlat skogsodlingsmaterial. Denna intensivare skogsvård<br /> ger till resultat mer välslutna skogar än dagens. Virkesförrådet per hektar det<br /> avkastande virkeskapitalet - ökar och därmed också tillväxten.</p> <p>I dag är det genomgående så att i synnerhet de äldre skogarna har alldeles<br /> för låga virkesförråd. Enligt beräkningar som gjorts vid skogshögskolan-och<br /> som finns omnämnda i skogsutredningens betänkande - skulle man kunna<br /> påräkna en produktion på ca 85 miljoner m3 sk per år, mot nuvarande 75, om<br /> all skogsmark var bevuxen med skog som vad gäller slutenhet är lika med<br /> ”bättre hälften” i dagens skogar.</p> <p>Vpk anser att denna produktionsnivå inte utgör något tak utan att den<br /> snarare bör betraktas som ett etappmål. Skogsutredningen har även låtit göra<br /> en särskild taxering av ungskogar för att kunna bedöma den i framtiden<br /> möjliga produktionen. De beräkningar som man grundat på denna taxering<br /> visar ”att det under förutsättning att föryngringarna sköts på ett ändamålsenligt<br /> sätt, bör vara praktiskt möjligt att öka den framtida skogsproduktionen<br /> med storleksordningen 20 96”. Detta har man i utredningen inte tagit fasta på.<br /> Dock kan man dra den slutsatsen att man kan räkna med en inte oväsentlig<br /> höjning av virkesproduktionen under förutsättning att tillräckliga skogsvårdsinsatser<br /> görs.</p> <p>Obligatoriska skogsbruksplaner och kollektiv skogsvårdsfond</p> <p>För att de enligt vpk:s mening nödvändiga skogsvårdsåtgärderna skall bli<br /> utförda räcker det inte med de krav som finns i förslaget till ny skogsvårdslag.<br /> Vpk kräver även att utredningens förslag om avsättning till särskilt<br /> skogsvårdskonto genomförs samt att obligatoriska skogsbruksplaner upprättas<br /> för alla skogsfastigheter. Skogsbruksplanerna skall ange vilka åtgärer som<br /> skall vidtas för olika bestånd samt när de skall göras. Skogsvårdsstyrelserna<br /> skall svara för upprättandet av skogsbruksplanerna.</p> <p>Från samhällets synpunkt är det angeläget att skogsbruk bedrivs på all<br /> produktiv skogsmark. Samtidigt måste vi konstatera att det finns stora<br /> skillnader vad beträffar de ekonomiska förutsättningarna mellan olika delar<br /> av landet. Inom en landsända finns det dessutom stora skillnader mellan<br /> enskilda fastigheter beroende på belägenhet eller skogens ålderssammansättning.<br /> Det är därför nödvändigt att skogsvårdskostnaderna utjämnas mellan</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_37" /> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2281</p> </div> <div class="block ml_42"><p>11</p> </div> <div class="block ml_5"><p>olika regioner och mellan fastigheter inom regioner.</p> <p>Vpk anser inte att olika former av regionalpolitisk! stöd är tillräckligt<br /> härvidlag. Vi föreslår därför inrättande av en för hela skogsbruket kollektiv<br /> skogsvårdsfond för utjämning av skogsvårdskostnader. Till fonden avsätts<br /> en viss andel av virkeslikviden. Bidrag ur fonden utgår för vissa i den tidigare<br /> nämnda skogsbruksplanen upptagna åtgärder.</p> <p>Tillvaratagande av virkesspill och stubbar för energiändamål</p> <p>Varje år kvarlämnas i samband med avverkning ca 3 miljoner m3<br /> virkesspill. Spillet består av lump, toppar, onormalt höga stubbar och<br /> kvarglömt upparbetat virke. Dessutom kvarlämnas fällda men ej upparbetade<br /> träd. Volymen av dessa uppgår till ca 2 miljoner m3.</p> <p>Volymen stubbar efter slutavverkning uppgår årligen till ca 10 miljoner m3..<br /> Av denna volym räknar man med att 6 miljoner m3 är tillgänglig för<br /> industriändamål. Om dessa stubbar och hälften av virkesspillet togs till vara,<br /> skulle alltså ca 8,5 miljoner m3 virke ytterligare erhållas.</p> <p>Vpk kräver att åtgärder vidtas för att tillvarata detta virke för utvinning av<br /> energi. Tillvaratagandet av detta virke skulle skapa 5 200 nya helårsarbeten<br /> bara i skogsbruket. Dessutom skulle ca 1,5 miljoner ton olja sparas.<br /> Åtgärderna medför även som en väsentlig bieffekt en bättre skogshygien.<br /> Detta kan ske genom att t. ex. utfärda föreskrifter om sådant tillvaratagande i<br /> samband med röjning och slutavverkning. Det bör åligga skogsstyrelsen att<br /> utarbeta sådana föreskrifter. Därför föreslås föjande tillägg till skogsvårdslagen<br /> 13 §: ”Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar<br /> föreskrifter om hur hyggesavfallet skall behandlas i samband med röjning,<br /> gallring och slutavverkning i syfte att tillvarata detta.”</p> <p>Ökad vidareförädling nödvändig</p> <p>Vpk ser det som en allvarlig brist att behandlingen av ny skogspolitik inte<br /> kopplas till frågan om den svenska skogsindustrins framtid. Trots att<br /> industrifrågorna inte behandlas i propositionen tar vi upp dessa.</p> <p>Den svenska skogsindustrin kännetecknas av en mycket låg vidareförädlingsgrad.<br /> Sveriges export av skogsprodukter har en närmast kolonial prägel.<br /> Hälften av skogsråvaran används till export av rundvirke, flis, sågade trävaror<br /> och pappersmassa - alltså varor med mycket låg förädlingsgrad. Vid en<br /> jämförelse med andra skogsindustriländer har Sverige den i särklass lägsta<br /> vidareförädlingsgraden. En kraftigt ökad satsning på vidareförädling där den<br /> svenska arbetarklassens yrkeskunnande och landets naturliga förutsättningar<br /> i form av råvara tas till vara ter sig därför som en självklarhet.</p> <p>Av särskilt intresse är då investeringar inom trävaruindustrin, beroende på<br /> att dessa - sett i relation till andra investeringar inom skogsindustrin - är<br /> arbetskraftsintensiva, energisnåla och miljövänliga.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2281</p> </div> <div class="block ml_41"><p>12</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Under högkonjunkturerna har skogsindustrin stora vinster. Dessa vinster<br /> har till stor del investerats utomlands. En del har även investerats i nya<br /> anläggningar i Sverige. För Sveriges del har detta lett till större enheter, som<br /> tillverkar samma produkter som tidigare men med färre anställda. Den<br /> tekniska produktutvecklingen och vidareförädlingen av produkterna har<br /> skett utomlands.</p> <p>För att Hnna nya användningsområden för produkter från skogsindustrin<br /> och för att skapa nya arbetstillfällen är det absolut nödvändigt med en kraftig<br /> satsning på forskning och produktutveckling. I framtiden kommer enligt<br /> forskare proteinet att bli viktigt. På träkemins område har vi ligninet och<br /> butanol (för ersättning av bensin som drivmedel) som några exempel. Men<br /> forskning och utveckling är svältfödda i Sverige, trots att vi vet att andra<br /> länder, där skogen växer betydligt snabbare än i vårt land, snart kan ha erövrat<br /> den svenska teknologin på detta område.</p> <p>Även när det gäller möbel- och trähustillverkning kan viktiga åtgärder<br /> vidtas för att öka produktionen och utvecklingen. Marknadsföringen bör<br /> byggas ut ordentligt för bl. a. undersökning av olika länders förutsättningar<br /> för användande av svenska träprodukter. För att öka vidareförädlingsgraden<br /> inom den svenska skogsindustrin kräver vpk:</p> <p>- ökad satsning på forskning och produktutveckling inom bl. a. träkemin,</p> <p>- satsning på bl. a. marknadsföring av möbel- och trähusprodukter,</p> <p>- ökad satsning på sågade och hyvlade trävaror,</p> <p>- minskad export av avsalumassa till förmån för inhemsk förädling.</p> <p>Skogsindustrins kapacitet måste avpassas till skogarnas långsiktiga<br /> produktionsförmåga</p> <p>Den svenska skogsindustrin är i dag kraftigt överutbyggd. Vid fullt<br /> kapacitetsutnyttjande överstiger industrins behov den aktuella tillväxten i<br /> skogen med ca 20 miljoner m3.1 högkonjunkturer leder denna överkapacitet<br /> till en oerhörd kamp om råvaran. Resultatet blir upptrissade virkespriser och<br /> en planlös utslagning av de industrier som inte klarar konkurrensen om<br /> råvaran.</p> <p>Vpk accepterar inte detta. Vi kräver att en plan upprättas för att anpassa<br /> skogsindustrins kapacitet till vad skogarna uthålligt kan producera.</p> <p>Nationalisera de privata skogsbolagen</p> <p>För att de stora problem som skogsindustrin i dag står inför skall kunna<br /> lösas på ett för arbetarklassen och samhället acceptabelt sätt kräver vpk att<br /> den privata skogsindustrin förstatligas. De privata skogsföretagens skogar<br /> överförs till domänverket, som erhåller nya direktiv för sin verksamhet.<br /> Direktiven skall ange att domänverkets skogsbruk skall bedrivas utifrån</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2281</p> </div> <div class="block ml_42"><p>13</p> </div> <div class="block ml_5"><p>samhällsekonomiska utgångspunkter. Domänverket och ASSI sammanförs<br /> till ett bolag.</p> <p>Ny utredning behöver tillsättas</p> <p>Vpk anser att en ny utredning om skogspolitiken bör tillsättas. Som skäl för<br /> detta anför vi följande:</p> <p>Skogsutredningen och propositionen har på ett nonchalant sätt underlåtit<br /> att närmare utreda miljökonsekvenserna av sina förslag. Vidare har man inte<br /> tagit tillbörlig hänsyn till de krav som finns från andra nyttjandeformer än<br /> virkesproduktion. Av de skogsproduktionsprogram som man utrett hävdar<br /> man att alternativ 3 beskriver effekterna av de restriktioner som aktualiserats<br /> i den allmänna debatten. Detta påstående saknar all grund. Alternativet kan<br /> snarast betraktas som en provokation. Ingen har intresse av en fortsatt<br /> undermålig beståndsanläggning. I stället borde man ha utrett ett alternativ<br /> med den inriktning och ambitionsnivå som förslagen i denna motion har. Det<br /> måste dessutom betraktas som anmärkningsvärt att man inte alls berört<br /> skogens användning som energikälla.</p> <p>Vpk anser vidare att en ny skogspolitik måste kopplas till frågan om<br /> skogsindustrins framtid. Skogsbruket och skogsindustrin är två delar i en<br /> helhet och kan därför inte behandlas var för sig.</p> <p>I en ny utredning bör även frågan om obligatoriska skogsbruksplaner och<br /> en kollektiv skogsvårdsfond behandlas.</p> <p>Hemställan</p> <p style="margin-left:46px;">Med hänvisning till det anförda hemställs<br /> att riksdagen beslutar<br /> i första hand</p> <p style="margin-left:59px;">1. att med avslag på propositionen 1978/79:110 hos regeringen<br /> begära en ny utredning med direktiv i enlighet med de förslag<br /> och principer som utvecklas i motionen,</p> <p style="margin-left:59px;">i andra hand, därest yrkandet under 1 icke skulle vinna riksdagens<br /> bifall,</p> <p style="margin-left:59px;">2. att uttala att den övergripande produktionsinriktningen skall<br /> vara produktion av barrträdsvirke av hög kvalitet,</p> <p style="margin-left:59px;">3. att med avslag på regeringens förslag till 1 § i förslaget till<br /> skogsvårdslag anta en ny 1 § av följande lydelse:</p> <p>1 § Skogsmark med därpå växande skog är en nationell tillgång, som skall<br /> skyddas, vårdas och skötas så att den varaktigt ger människor, djur och växter<br /> en god miljö och en med hänsyn till markens produktionsförmåga och övriga<br /> allmänna intressen hög avkastning av virke och andra nyttigheter. Den är<br /> tillgänglig för alla enligt allemansrätten.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2281</p> </div> <div class="block ml_42"><p>14</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:58px;">4. att hos regeringen hemställa om förslag till lag innebärande att<br /> fortsatt mekanisering av skogsbruket först får ske efter godkännande<br /> av berörda fackföreningar,</p> <p style="margin-left:58px;">5. att hos regeringen hemställa om skyndsamt förslag till lag som<br /> innebär förbud mot alla kemiska bekämpningsmedel i skogsbruket<br /> utom i samband med tillämpning av 20 § i förslaget till<br /> skogsvårdslag,</p> <p style="margin-left:58px;">6. att, om yrkandet under 5 icke vinner riksdagens bifall, hos<br /> regeringen hemställa om förslag till lag innebärande att hälsovårdsnämnd<br /> inom en av skogsbesprutning berörd kommun<br /> skall ha rätt att stoppa planerade besprutningar inom kommunens<br /> gräns,</p> <p style="margin-left:58px;">7. att begära att regeringen uppdrar åt skogsvårdsstyrelsen att<br /> denna meddelar föreskrifter om genomförande av stamkvist ning<br /> samt eftersläpande röjningsarbeten,</p> <p style="margin-left:58px;">8. att begära att regeringen meddelar förbud mot fortsatt skogsgödsling<br /> i avvaktan på vidare forskningsresultat,</p> <p style="margin-left:58px;">9. att hos regeringen hemställa om förslag till lag som förbjuder<br /> dikning av myrmarker i enlighet med vad som anförs i denna<br /> motion,</p> <p style="margin-left:58px;">10. att hos regeringen hemställa om förslag till lag om generellt<br /> förbud mot ytterligare inplantering av Pinus contorta och andra<br /> främmande trädslag i enlighet med vad som anförs i motionen,</p> <p style="margin-left:58px;">11. att hos regeringen hemställa om förslag till kollektiv skogsvårdsfond,</p> <p style="margin-left:58px;">12. att hos regeringen hemställa om förslag till lag om obligatoriska<br /> skogsbruksplaner,</p> <p style="margin-left:58px;">13. att hos regeringen hemställa om förslag om inrättande av<br /> särskilt skogsvårdskonto, i enlighet med skogsutredningens<br /> förslag,</p> <p style="margin-left:58px;">14. att anta följande tillägg till 13 § i förslaget till skogsvårdslag:</p> <p>Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter<br /> om hur hyggesavfallet skall behandlas i samband med röjning,<br /> gallring och slutavverkning i syfte att tillvarata detta.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2281</p> </div> <div class="block ml_42"><p>15</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:58px;">15. att uttala vad som i motionen i övrigt anförs om inriktningen av<br /> skogspolitiken.</p> <p>Stockholm den 26 mars 1979<br /> LARS WERNER (vpk)</p> <p>EIVOR MARKLUND (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk)</p> <p>NILS BERNDTSON (vpk) JÖRN SVENSSON (vpk)</p> <p>BERTIL MÅBRINK (vpk) OSWALD SÖDERQVIST (vpk)</p> <p>GUSTAV LORENTZON (vpk)</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>GOTAB 61857 Slockholm 1979</p> </div> </div> </div> 0 LARS WERNER vpk 1 undertecknare 0 EIVOR MARKLUND vpk 2 undertecknare 0 C.-H. HERMANSSON vpk 3 undertecknare 0 NILS BERNDTSON vpk 4 undertecknare 0 JÖRN SVENSSON vpk 5 undertecknare 0 BERTIL MÅBRINK vpk 6 undertecknare 0 OSWALD SÖDERQVIST vpk 7 undertecknare 0 GUSTAV LORENTZON vpk 8 undertecknare G2022281 av Lars Werner m. fl. mot_197879__2281.pdf 335371 pdf med anledning av propositionen 1978/79:110 om riktlinjer för skogspolitiken, m. m. https://data.riksdagen.se/fil/DA0FE920-63D4-481F-8BE2-8B5665FA77CD