3069013 G2022278 1978/79 2278 mot mot Motion 1978/79:2278 av Svante Lundkvist m. fl. Motion Motion 2278 0 1979-03-26 00:00:00 2014-10-11 18:43:07 2014-10-11 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79:110 om riktlinjer för skogspolitiken, m. m. av Svante Lundkvist m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G2022278/text https://data.riksdagen.se/dokument/G2022278 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022278 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41"><p>Mot. 1978/79:2278</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Motion</p> <p>1978/79:2278</p> <p>av Svante Lundkvist m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1978/79:110 om riktlinjer för<br /> skogspolitiken, m. m.</p> <p>I partimotionen 1978/79:2140 harvi från socialdemokratiskt håll hemställt<br /> om ett handlingsprogram för skogsnäringen. I motionen behandlas bl. a. de<br /> övergripande målen för skogspolitiken. Vi tar i denna motion endast upp de<br /> ytterligare frågor som vi med anledning av regeringens proposition 1978/<br /> 79:110 vill anföra synpunkter på.</p> <p>1 propositionen anför föredragande departementschefen att det inte är<br /> meningsfullt att lägga fast ett närmare preciserat långsiktigt produktionsprogram<br /> för det svenska skogsbruket. Utgångspunkten bör enligt propositionen<br /> vara att åstadkomma en skogsproduktion som åtminstone ger den virkesmängd<br /> som skogsutredningen redovisar i sitt alternativ 1. Det betyder en<br /> bruttoavverkning av 75 miljoner m3sk per år under 100 år och motsvarar de<br /> beräknade avverkningarna under 1970-talet. Departementschefen framhåller<br /> dock att vad han sagt om skogsproduktionens inriktning inte skall uppfattas<br /> som någon definitiv låsning till en viss nivå.</p> <p>Skogsnäringen spelar en avgörande roll för sysselsättning och regionalpolitik<br /> i stora delar av landet. Många orter och kommuner står och faller med<br /> skogsnäringen. På dessa orter är inte bara de anställda helt beroende av<br /> näringens utveckling utan hela samhället, med bostäder, skolor, butiker,<br /> serviceverkstäder, trafikföretag osv. Där kan nedläggningar, driftsinskränkningar<br /> och andra personalminskningar i skogsindustri och skogsbruk<br /> få förödande konsekvenser. Där upplevs den brist på skogsråvara som vi<br /> redan nu har känning av som ett allvarligt hot mot sysselsättning och<br /> trygghet.</p> <p>De kommuner som har ett starkt inslag av sysselsättning i skogsnäringen är<br /> till övervägande del små kommuner med ensidigt näringsliv. Ofta är det fråga<br /> om kommuner med svårighet att få annan typ av sysselsättning. I regel har<br /> man en klart lägre andel av befolkningen i förvärvsarbete än vad som är<br /> normalt för landet. Riskerna för bestående arbetslöshet, avfolkning och<br /> ogynnsam åldersfördelning vid en nedläggning är därför större i dessa<br /> kommuner än i landet som helhet. Skogsnäringen har således en mycket stor<br /> regionalpolitisk betydelse. Ur dessa synpunkter är en ökad skogsproduktion<br /> synnerligen angelägen.</p> <p>Vi delar å andra sidan departementschefens allmänna inställning till den<br /> försiktighet som måste iakttas när det gäller att utnyttja metoder som kan<br /> innebära risker för miljön när det gäller att befrämja tillväxten.</p> <p>I den socialdemokratiska riksdagsgruppens miljömotion till vårriksdagen</p> <p>1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2278</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2278</p> </div> <div class="block ml_42"><p>2</p> </div> <div class="block ml_4"><p>slås i princip fast att kemiska ämnen skall bevisas vara ofarliga innan de får<br /> användas. Användningen av kemikalier i jord- och skogsbruk måste<br /> minskas.</p> <p>I skogsutredningens produktionsprogram förelås en ökad satsning på<br /> skogsdikning. Härvidlag måste en lämplig avvägning ske mellan naturvårdens<br /> bevarande värden och skogsproduktionen. Vi har tidigare i motioner i<br /> riksdagen krävt en inventering av våtmarkerna för att fl fram underlag för en<br /> lämplig avvägning mellan naturvårdens intressen och annan markanvändning.<br /> En sådan inventering sker f. n. inom naturvårdsverket. När denna<br /> utvärdering är avslutad bör snarast övervägas i vilken omfattning skogsdikning<br /> kan ske. Vi har tidigare i partimotion också yrkat på att tillståndsplikt<br /> skall krävas för dikning.</p> <p>Om sålunda en allmän försiktighet måste iakttas med sådana åtgärder som<br /> kan innebära risker för miljön är det självklart så mycket mera angeläget med<br /> en effektiv satsning på andra insatser för att främja en god skogsvård och en<br /> god skogsproduktion.</p> <p>Det är särskilt inom det privatägda småskogsbruket som skogsvården<br /> behöver öka. Det ärt. ex. betydligt vanligare än i storskogsbruket att man inte<br /> odlar ny skog efter slutavverkning utan litar till självföryngring. Röjningarna<br /> är eftersatta i stor utsträckning. En viktig orsak är splittringen av skogsmarken<br /> på många små ägare, där åtskilliga inte brukar fastigheten själva, där<br /> många inte bor på fastigheten och där de flesta har sina huvudsakliga<br /> inkomster från andra källor än skogsbruket. I den utsträckning det finns<br /> eftersläpningar, med gamla, ofta glesa bestånd som borde ha avverkats för<br /> länge sedan, så finns dessa företrädesvis på privatägda fastigheter inom<br /> småskogsbruket. Det behövs därför åtgärder för att minska ägosplittringen<br /> och skapa välarronderade brukningsenheter.</p> <p>Att tillämpa skogsvårdslagen är redan nu ett problem. De unga skogarnas<br /> produktionsförmåga skulle ha varit påtagligt bättre om skogsvårdslagen<br /> verkligen hade tillämpats fullt ut. Det nya lagförslaget skärper ytterligare<br /> kraven på skogsvård och avverkning vid lämplig tidpunkt.</p> <p>Men skärpningen blir verkningslös om det inte samtidigt skapas resurser<br /> för att se till att lagen verkligen följs. Vår framtida råvaruförsörjning kommer<br /> i hög grad att bero på detta.</p> <p>Skogsutredningens förslag innebär dels att skogsvårdslagen skärps, dels att<br /> skogsägaren efter varje slutavverkning skall sätta av så mycket pengar till ett<br /> eget skogsvårdskonto (särskilt bankkonto), som beräknas gå åt för att anlägga<br /> ny skog av den kvalitet som lagen föreskriver, dels att skogsägaren till sitt<br /> skogsvårdskonto varje år skall sätta av en procent av det taxerade skogsbruksvärdet<br /> för att bekosta röjningar och andra skogsvårdsåtgärder under<br /> skogens växttid.</p> <p>Det föreslagna systemet kommer enligt vår mening att få avgörande<br /> betydelse förden framtida råvaruförsörjningen. Återväxtåtgärderna kommer<br /> också att säkras. De föreslagna skogsvårdskontona innebär också en</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2278</p> </div> <div class="block ml_43"><p>3</p> </div> <div class="block ml_5"><p>nödvändig utjämning i tiden för skogsägarens kostnader för skogsvård.</p> <p>Vi anser att brist på ekonomiska medel inte får utgöra ett hinder för en god<br /> skogsvård. Det är därför nödvändigt att så långt möjligt trygga att sådana<br /> medel disponeras av skogsägarna när skogsvårdsinsatser är aktuella. Vi<br /> föreslår därför att skogsutredningens förslag till ”Lag om insättning på<br /> skogsvårdskonto” antas av riksdagen.</p> <p>Departementschefen föreslår i likhet med skogsutredningen att översiktliga<br /> skogsinventeringar i fortsättningen bör göras för hela landet. De<br /> översiktliga skogsinventeringarna är ett viktigt underlag för upprättandet av<br /> skogsbruksplaner för enskilda fastigheter. Departementschefen anser att det<br /> är angeläget att varje skogsägare upprättar en skogsbruksplan. Regeringen<br /> avser enligt propositionen att senare ta upp frågan om statligt stöd till<br /> skogsinventeringar och skogsbruksplaner. Därvid kommer också frågan om<br /> utformningen av skogsbruksplaner att tas upp.</p> <p>Vi delar uppfattningen att det för varje skogsfastighet bör finnas en<br /> skogsbruksplan. Vi anser emellertid inte att avgörandet om en plan skall<br /> upprättas eller ej kan överlämnas åt varje markägares godtycke.</p> <p>För att den nya skogsvårdslagen och de riktlinjer som anges för avverkningar<br /> skall kunna genomföras i praktiken måste skogsbruksplaner efter<br /> hand utarbetas för alla skogsfastigheter.</p> <p>För mindre skogsfastigheter bör en skogsbruksplan kunna omfatta flera<br /> fastigheter. Därigenom får man också ökade förutsättningar för en samverkan<br /> mellan ägarna, också i själva avverkningsarbetet.</p> <p>Statsbidrag bör utgå till upprättandet av skogsbruksplanerna. Skälet för<br /> detta förstärks av att skogsbruksplanerna enligt vårt förslag skall omfatta alla<br /> fastigheter som har någon betydelse för skogsbruket.</p> <p>Skogsbruksplaner bör upprättas successivt under 1980-talet, efter hand<br /> som underlag i form av översiktliga skogsinventeringar växer fram. Vi<br /> föreslår därför att riksdagen beslutar att skogsbruksplaner skall finnas för<br /> varje skogsfastighet enligt de riktlinjer vi angivit och att regeringen ges i<br /> uppdrag att utarbeta förslag därom samt framlägga förslag om statligt stöd för<br /> skogsbruksplaner och översiktliga skogsinventeringar.</p> <p>I propositionen framhålls att rådgivning och information till skogsägarna är<br /> väsentliga inslag i skogspolitiken. Genom en sådan verksamhet stimuleras<br /> skogsägarna att bedriva ett skogsbruk i linje med den fastställda politiken. Vi<br /> instämmer i att rådgivning och information bör vara den primära åtgärden för<br /> att åstadkomma en god skogsproduktion. Det bör också vara<br /> skogsvårdsstyrelsernas huvudsakliga uppgift. Skogsvårdsstyrelsernas personella<br /> resurser bör därför i detta syfte förstärkas. Men med hänvisning till den<br /> eftersläpande skogsvård som f. n. finns och de ökade krav som ställs i<br /> förslaget till ny lag, är det också angeläget att skogsvårdsstyrelsernas resurser<br /> för tillsyn förstärks.</p> <p>Departementschefen föreslår inte nu någon förstärkning av<br /> skogsvårdsstyrelsernas personella resurser, utan hänvisar till att denna fråga</p> <p>1* Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2278</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2278</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_5"><p>behandlas av skogsadministrativa utredningen. Denna kan väntas avlämna<br /> sitt slutbetänkande under våren 1979. Vi har inget att invända mot att<br /> utredningens förslag avvaktas innan slutgiltig ställning tas i fråga om<br /> personal- och resursförstärkningar till skogsvårdsstyrelserna.</p> <p>Skogsstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1979/80<br /> föreslagit att antalet förrättningsdagar för skogsvårdsstyrelsemas offentliga<br /> verksamhet skall ökas.</p> <p>Förslaget motiveras med att skogsvårdsstyrelsemas offentliga verksamhet<br /> måste i högre grad än förut inriktas på insatser av skilda slag för att<br /> åstadkomma en ökad virkesproduktion. Framför allt måste bättre återväxtåtgärder<br /> eftersträvas samt röjnings- och gallringsåtgärder i skogsbruket ökas i<br /> betydande grad. Även produktionshöjande åtgärder måste stimuleras. Dessa<br /> ambitioner i förening med kravet på intensifierade insatser för naturvård och<br /> uppföljning av den fysiska riksplaneringen m. m. fordrar ökade resurser för<br /> skogsvårdsstyrelsemas verksamhet med främst tillsyn enligt skogsvårdslagen,<br /> bidragsgivning, planering och rådgivning.</p> <p>Därtill kommer behovet av information och rådgivning om den nya<br /> skogsvårdslag som avses träda i kraft den 1 januari 1980.</p> <p>Mot bakgrund av det sagda föreslår vi i avvaktan på de förslag som<br /> skogsadministrativa utredningen kan komma att ställa angående<br /> skogsvårdsstyrelsemas personella resurser att antalet offentliga förrättningsdagar<br /> ökas med ca 7 000 till 77 000 dagar.</p> <p>I likhet med utredningen och departementschefen finnér vi att forskningsoch<br /> utvecklingsarbete på skogsbruksområdet måste intensifieras för att de<br /> skogspolitiska målen skall kunna nås.</p> <p>Forskningen inom detta område bedrivs inom lantbruksuniversitetet,<br /> anslag disponeras av statens råd för skogs- och jordbruksforskning, staten<br /> stöder forskning genom avtal med Stiftelsen Skogsförbättring och genom<br /> avtal med Stiftelsen Skogsteknisk FoU.</p> <p>De totala forskningsinsatserna och prioriteringen mellan olika forskningsprojekt<br /> blir därigenom svåra att överskåda. Vi föreslår därför att regeringen<br /> ges i uppdrag att inför riksdagen lämna en samlad redovisning av pågående<br /> forskning inom det skogliga området, avlämna en lägesrapport och föreslå ett<br /> långsiktigt forskningsprogram med prioritering av forskningsprojekt, som<br /> kan leda till ett miljövänligare skogsbruk, en förbättrad skogshygien samt<br /> bättre skogsteknik.</p> <p>Skogsvårdslagens tillämpning</p> <p>Skogsutredningen föreslår i anslutning till förändringarna av skogsvårdslagen<br /> skärpta krav på beståndsanläggning. Departementschefen framhåller<br /> för sin del att han vad beträffar kraven på beståndsanläggning inte helt kan<br /> ansluta sig till vad utredningen anfört. Han säger sig inte vara beredd att<br /> förorda att det ges detaljföreskrifter som i den utsträckning utredningen tänkt</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2278</p> </div> <div class="block ml_42"><p>5</p> </div> <div class="block ml_5"><p>sig skiljer sig från de nu gällande. Som motiv för sitt ställningstagande<br /> hänvisar han till de brister de senaste årens återväxter uppvisar.</p> <p>Vi finner för vår del att de krav på skärpta tillämpningsföreskrifter som<br /> utredningen föreslagit är väl motiverade. Mycket av de brister som finns i de<br /> senaste årens dåliga återväxter är direkta effekter av för låga krav i<br /> tillämpningsföreskrifterna för beståndsanläggning. De åberopade bristerna<br /> motiverar snarare enligt vår mening en skärpning av tillämpningsföreskrifterna.<br /> Vi finner departementschefens uttalande som mycket oroande med<br /> tanke på den kommande utformningen av tillämpningsanvisningarna. Vi<br /> föreslår därför, att riksdagen uttalar sig för att de krav på beståndsanläggningar<br /> som förordats av skogsutredningen skall ligga till grund för utformningen<br /> av tillämpningsföreskrifterna till skogsvårdslagen.</p> <p>För att bättre kunna ta till vara naturvårdens intressen ansluter sig<br /> departementschefen till Kommunförbundets uppfattning att det finns behov<br /> av en bättre samordning och samstämmighet mellan skogsvårdsmyndigheternas<br /> och de kommunala organens ställningstagande i frågor som rör<br /> skogsbruket. För att markera betydelsen härav meddelas att han har för<br /> avsikt att föreslå regeringen att i verkställighetsbestämmelserna till skogsvårdslagens<br /> regler om naturvårdshänsyn skall tas in en föreskrift av innehåll<br /> att skogsvårdsstyrelsen skall samråda med kommunen i frågor av särskild<br /> vikt med hänsyn till lokala förhållanden. Vi ansluter oss till uppfattningen att<br /> ett ökat samråd i dessa frågor är angeläget.</p> <p>I anslutning till frågan om ökat samråd i detta avseende vill vi också ta upp<br /> frågan om behovet av ett ökat samråd när det gäller frågan om användandet<br /> av kemiska bekämpningsmedel i skogsbruket.</p> <p>Som vi tidigare har anfort, är det angeläget att kunna minska användandet<br /> av kemiska bekämpningsmedel inom jord- och skogsbruket. Som ett led i<br /> denna strävan har vi krävt (mot. 1978/79:1990) att ett tidsbestämt forskningsoch<br /> undersökningsprogram skall upprättas. I avvaktan på att detta arbete ger<br /> resultat bör redan nu åtgärder vidtas för att minska kemikalieanvändningen i<br /> skogen.</p> <p>Vi är väl medvetna om att det finns områden, där det enda sättet att f. n.<br /> komma till rätta med problemen är att bespruta. Detta gäller t. ex. de svåraste<br /> fallen av lövuppslag i föryngringsytorna.</p> <p>I flertalet fall är det emellertid möjligt att ersätta besprutning med manuell<br /> röjning. Av ekonomiska skäl väljer skogsägarna oftast likväl besprutningsalternativet.</p> <p>Vi anser emellertid att det är ytterst angeläget att besprutningen av<br /> skogsmark med kemiska preparat omgående minskas kraftigt. I alla de fall,<br /> där mekanisk röjning är möjlig skall den användas. Vi föreslår att ett särskilt<br /> bidrag utbetalas till skogsägarna för de ökade kostnader som den mekaniska<br /> röjningen medför. Bidraget föreslås finansierat kollektivt av skogsägarna<br /> genom skogsvårdsavgiften.</p> <p>Genom vårt förslag kan användningen av kemiska bekämpningsmedel i</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2278</p> </div> <div class="block ml_42"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>skogsbruket redan innevarande år i det närmaste upphöra.</p> <p>I lagen om hälso- och miljöfarliga varor § 35 punkt 1 åläggs den för vars<br /> räkning spridning av kemiska bekämpningsmedel skall ske, i områden där<br /> allmänheten har rätt att färdas fritt, skyldighet att anmäla sådan spridning till<br /> polismyndighet och kommunal hälsovårdsnämnd.</p> <p>Vi föreslår, att denna informationsskyldighet utvidgas till att gälla ett<br /> obligatoriskt samråd mellan skogsägaren och berörd kommun. Vid detta<br /> samråd skall, om det är möjligt från skogsvårdssynpunkt, kommunen kunna<br /> kräva att mekanisk röjning används i stället för kemisk.</p> <p>En övergång till mekanisk röjning ger också ett kraftigt tillskott av<br /> sysselsättning. Bl. a. bör ungdom och kvinnor kunna sysselsättas med<br /> röjningarbete efter erforderlig utbildning.</p> <p>Det bör ankomma på skogsvårdsstyrelsen att utforma förslag till de<br /> erforderliga tillämpnings- och bidragsbestämmelserna.</p> <p>I förslaget till ny skogsvårdslag finns särskilda regler för skyddsskogar och<br /> svårföryngrade skogar. I förhållande till nuvarande lag innehåller förslaget en<br /> ändring som innebär att tillstånd inte skall krävas för röjning och gallring<br /> medan däremot, som i nuvarande lag, all slutavverkning och omläggning av<br /> skogsmarken skall vara underkastad tillståndstvång.</p> <p>Länsstyrelsen i Jämtlands län och Miljöförbundet anser i sina remissvar att<br /> tillstånd också bör krävas för röjning och gallring. Länsstyrelsen i Gotlands<br /> län anser att tillstånd bör krävas för gallring. Naturvårdsverket anser att<br /> tillstånd bör prövas av skogsvårdsstyrelsen i samråd med länsstyrelsen.</p> <p>Departementschefen anser inte att tillstånd behöver krävas för röjning och<br /> gallring med motiveringen att sådana arbetsföretag måste vara ändamålsenliga<br /> för skogens utveckling för att vara tillåtna.</p> <p>Vi ansluter oss till de remissinstanser som anser att tillstånd bör krävas<br /> också för röjning och gallring i skydds- och svårföryngrade skogar. De skogar<br /> det här är fråga om finns i mycket känsliga områden. Det förhållandet, att<br /> sådana arbetsföretag skall vara ändamålsenliga, utesluter inte att insatta<br /> åtgärder kan bli felaktiga. En felaktigt utförd gallring i svårföryngrade<br /> områden i närheten av barrskogsgränsen kan få mycket svåra konsekvenser<br /> för beståndets fortsatta utveckling. På öar och andra områden som är utsatta<br /> för vind, kan en utförd utglesning av beståndet medföra att träden blåser ner.</p> <p>I områden med risk för sand- eller jordflykt kan en felaktigt utförd röjning få<br /> förödande konsekvenser. Även om skogsvårdslagen föreskriver att åtgärder<br /> skall vara ändamålsenliga för skogens utveckling så hjälper det föga om<br /> skadan genom okunnighet eller vårdslöshet redan uppkommit. Vi föreslår<br /> därför att 19 § i förslaget ändras så att det även förgallring och röjning krävs<br /> tillstånd av skogsvårdsstyreise.</p> <p>Utredningens skogsproduktionsprogram innebär om förslaget genomförs<br /> en rätt omfattande plantering av den kanadensiska tallen Pinus Contorta.<br /> Contortatallen bedöms kunna ge en betydligt högre volymtillväxt än den<br /> svenska tallen. Denna bedömning bygger på ganska få försök. De äldsta</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2278</p> </div> <div class="block ml_42"><p>7</p> </div> <div class="block ml_4"><p>odlingarna av contortatall i Sverige och Finland area 50 år gamla. Först på de<br /> senaste 10-15 åren har mer systematiska försök med contortatall utförts.<br /> Trots dessa ringa erfarenheter bedriver storskogsbruket i norra Sverige en rätt<br /> omfattande plantering av contorta.</p> <p>Experter är oeniga om riskerna med contortatallen. Flera hävdar att det i<br /> framtiden kan vara risk för angrepp av nu okända insekter eller svampar.<br /> Flera remissinstanser varnar för införandet av främmande trädslag. Några av<br /> remissinstanserna grundar även sin negativa inställning på uppgifter om<br /> contortatallens mindre lämpliga kvalitet som råvara för sågverksindustrin.</p> <p>Departementschefen framhåller, att man rent allmänt bör vara försiktig<br /> med införandet av främmande trädslag i avvaktan på ytterligare resultat av<br /> forskning och försök. Han anmäler att han har för avsikt att föreslå att<br /> skogsstyrelsen skall ges möjlighet att begränsa användningen av främmande<br /> trädslag.</p> <p>Vi har ingen annan bedömning i denna fråga än den som redovisats av<br /> departementschefen. Han ger dock i propositionen inte någon vägledning för<br /> vilket underlag skogsstyrelsen skall ha för sin bedömning när man skall<br /> begränsa användningen av främmande trädslag.</p> <p>Vi är medvetna om de fördelar contortatallen hittills visat i svårföryngrade<br /> områden. På senare år har contortatallen i allt större utsträckning även<br /> planterats i områden med bättre boniteter som inte kan betraktas som<br /> svårföryngrade. I avvaktan på ytterligare erfarenheter av försök och forskning<br /> omkring contortatallens egenskaper anser vi att den i första hand bör<br /> användas i svårföryngrade områden. Enligt vår mening bör plantering av den<br /> tillåtas i lättföryngrade områden endast i den utsträckning som kan vara<br /> nödvändig för att erhålla erfarenheter från försök och forskning. Vi föreslår<br /> därför att riksdagen uttalar att contortatallen tills vidare i huvudsak endast<br /> bör planteras i svårföryngrade områden.</p> <p>Driftbudgeten</p> <p>I vår motion (mot. 1978/79:2135) ang. förändringar av vissa anslag under<br /> jordbruksdepartementets huvudtitel har vi anfört att vi anser det motiverat<br /> att finansiera produktionsbefrämjande åtgärder inom skogsbruket med<br /> avgiftsmedel. Vi har i annat sammanhang i motion till årets riksdag föreslagit<br /> en höjning av skogs vårdsavgiften från 0,09 till 1,09 % av det vid fastighetstaxeringen<br /> åsatta delvärdet skogsbruks värde. I överensstämmelse med detta<br /> synsätt föreslår vi nu att ytterligare åtgärder utöver regeringens förslag, som<br /> vi i det följande föreslår, finansieras genom en ytterligare höjning av<br /> skogsvårdsavgiften i förhållande till vårt tidigare förslag med 0,21 % till</p> <p>1,30 96. Denna höjning ger ett ytterligare tillskott till statskassan med ca 44<br /> milj. kr. Totalt sett innebär våra förslag till höjd skogsvårdsavgift att ca 265<br /> milj. kr. av avgiftsmedel kan användas för olika skogsvårdsinsatser.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1978/79:2278</p> </div> <div class="block ml_43"><p>8</p> </div> <div class="block ml_5"><p>D 2 Bidrag till skogsvårdsstyrelserna</p> <p>Skogsvårdsstyrelsen begär i sin anslagsframställning att antalet forrättningsdagar<br /> i skogsvårdsstyrelsernas offentliga verksamhet skall ökas. Vi har<br /> tidigare i denna motion förordat att antalet förrättningsdagarökas med 7 000<br /> till drygt 77 000.</p> <p>Vårt förslag innebär att 8 milj. kr. av medel som inflyter i form av<br /> skogsvårdsavgifter tillförs skogsstyrelsen för fördelning på skogsvårdsstyrelserna<br /> för en ökning av antalet förrättningsdagar med sammanlagt 7 000<br /> dagar.</p> <p>D 3 Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m.</p> <p>Anslaget används till kostnader för rådgivnings- och kursverksamhet till<br /> skogsägare för att främja skogsbrukets rationalisering. Skogsstyrelsen bör<br /> tillföras 3 385 000 kr. av avgiftsmedel för att bekosta denna kursverksamhet.</p> <p>D 4 Bidrag till skogsvård m. m.</p> <p>Regeringen har föreslagit att sammanlagt 85 milj. kr. skall användas för<br /> olika skogsvårdande åtgärder enligt i propositionen redovisad fördelning.</p> <p>I fråga om anslaget till intensifierad skogsvård i norra Sverige har<br /> regeringen frångått skogsstyrelsens väl underbyggda äskande. Skogsstyrelsen<br /> har med hänvisning till att intresset för skogsvårdsåtgärder i norra Sverige<br /> genom bidragen starkt stimulerats förordat att anslaget höjs med 46 milj. kr.<br /> Skogsstyrelsen framhåller vidare att stödet inneburit ett väsentligt tillskott till<br /> sysselsättningen. Totalt beräknas effekten till 142 000 dagsverken. Om<br /> anslaget höjs i enlighet med skogsstyrelsens äskande beräknas sysselsättningseffekten<br /> till 250 000-300 000 dagsverken.</p> <p>Regeringen föreslår att bidragsprocenten för vissa åtgärder skall sänkas.<br /> Enligt gällande bestämmelser utgår bidrag med 70 % till enskilda personer för<br /> åtgärder som dikning, röjning och fullständiga återväxtåtgärder efter avveckling<br /> av tras- och restbestånd. Enligt regeringens förslag sänks dessa bidrag<br /> inom den inre zonen till 50 %.</p> <p>Vi delar inte regeringens bedömning utan förordar att samma bidragsprocent<br /> som nu gäller för dikning, röjning och fullständiga återväxtåtgärder<br /> också skall gälla inom den inre zonen av det skogliga stödområdet, tills det<br /> tioåriga skogsvårdsprogrammet är fullföljt. Vi är medvetna om att den<br /> nuvarande gränsen för det skogliga stödområdet inte helt sammanfaller med<br /> den nu föreslagna gränsen för den inre zonen. Enligt vår mening måste<br /> sådana övergångsbestämmelser utfärdas att detta inte leder till att erforderliga<br /> skogsvårdsåtgärder motverkas.</p> <p>Vi anser det ytterst angeläget som ett led i strävan att öka skogsproduk</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2278</p> </div> <div class="block ml_42"><p>9</p> </div> <div class="block ml_4"><p>tionen att effektiva skogsvårdsåtgärder sätts in. Till detta kommer nödvändigheten<br /> att skaffa arbetstillfällen till norra Sverige. Inte minst den stora<br /> ungdomsarbetslösheten gör detta nödvändigt.</p> <p>Vi föreslår därför med instämmande i skogsstyelsens äskande att totalt 95<br /> milj. kr. anvisas till intensifierad skogsvård i norra Sverige. Det är 26 milj. kr.<br /> mer än enligt regeringens förslag.</p> <p>I enlighet med vad vi tidigare anfört anser vi att skogsvårdsåtgärder i första<br /> hand skall finansieras med avgiftsmedel.</p> <p>Vårt förslag innebära» skogsstyrelsen av de medel som flyter in i form av<br /> skogsvårdsavgifter tillförs 111 milj. kr. att användas i enlighet med vad som<br /> ovan anförts som bidrag till skogsvård m. m.</p> <p>D 5 Stöd till byggande av skogsvägar</p> <p>Av det föreslagna anslaget på 30 milj. kr. bör 13 milj. kr. finansieras med<br /> avgiftsmedel. Vårt förslag innebär att skogsstyrelsen bör tillföras 13 milj. kr.<br /> av skogsvårdsavgiftsmedel att användas som stöd till byggande av skogsvägar.</p> <p>D 7 Bidrag till röjning och gallring</p> <p>Röjnings- och gallringsåtgärder inom det privata skogsbruket har under<br /> senare år eftersatts. Detta har fått konsekvenser såväl för mängden skogsvara<br /> som för sysselsättningen och skogsvården.</p> <p>I vår partimotion om skogsnäringen (mot. 1978/79:2140) föreslog vi att 120<br /> milj. kr. skulle användas som statsbidrag till röjning och gallring. Vi upprepar<br /> nu detta förslag genom att anvisa beloppet under en ny anslagspost junder<br /> jordbrukshuvudtiteln benämnd D 7.</p> <p>Det av oss förordade bidraget bör konstrueras så att skogsägaren får ett<br /> belopp av 30 kr./m3 för röjning i samband med klenvirkesgallring och 15<br /> kr./m3 för gallring under förutsättning dels att det sålunda framtagna virket<br /> tas ur skogen och sänds vidare till industrin, dels att skogsägare som har<br /> avverkningsmogen skog förbinder sig att avverka denna. Bidraget bör i en<br /> första omgång endast avse åtgärder som genomförs under budgetåret<br /> 1979/80.</p> <p>Enligt våra beräkningar skulle röjning och gallring kunna ge ett<br /> råvarutillskott på 7-9 miljoner m3 och en sysselsättning av 1 200 000<br /> dagsverken. Till detta kommer så det råvarutillskott som den genom bidraget<br /> framstimulerade slutavverkningen kan ge.</p> <p>Vårt förslag innebär att skogsstyrelsen bör tillföras 120 milj. kr. av medel<br /> som influtit i form av skogsvårdsavgifter att användas för bidrag till gallring<br /> och röjning.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2278</p> </div> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_5"><p>D 8 Bidrag till mekanisk röjning</p> <p>I enlighet med vad som anförts tidigare i denna motion bör användningen<br /> av kemiska bekämpningsmedel kraftigt begränsas redan detta år. Kemiska<br /> bekämpningsmedel bör fl användas endast då mekanisk röjning är omöjlig<br /> att genomföra ur skogsvårdssynpunkt eller av arbetsmiljöskäl.</p> <p>Vårt förslag leder till dels en omedelbar minskning av användandet av<br /> kemiska bekämpningsmedel, dels ett kraftigt tillskott av arbetstillfällen. Inte<br /> minst bör det vara möjligt att efter erforderlig utbildning sysselsätta arbetslös<br /> ungdom med röjningsarbete.</p> <p>Skogsstyrelsen bör ges i uppdrag att föreslå erforderliga tillämpnings- och<br /> bidragsbestämmelser.</p> <p>Vårt förslag innebär att skogsstyrelsen av medel som influtit i form av<br /> skogsvårdsavgifter tillförs 10 milj. kr. att användas för bidrag till mekanisk<br /> röjning som ersättning för kemisk bekämpning.</p> <p>Vi har genom de ovan föreslagna åtgärderna använt 265 milj. kr. av influtna<br /> skogsvårdsavgifter till olika former av skogsvårdande åtgärder. 165 milj. kr.<br /> används för åtgärder utöver regeringens förslag medan 100 milj. kr. används<br /> för att minska behovet av budgetmedel i enlighet med vad som redovisades i<br /> vår motion 1978/79:2135.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad som anförts hemställs</p> <p style="margin-left:56px;">att riksdagen</p> <p style="margin-left:56px;">1. beslutar anta skogsutredningens förslag till ”Lag om insättning<br /> på skogsvårdskonto”,</p> <p style="margin-left:56px;">2. ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om<br /> obligatoriska skogsbruksplaner och statligt stöd till upprättandet<br /> av sådana,</p> <p style="margin-left:56px;">3. hos regeringen begär en samlad redovisning av pågående<br /> forskning inom det skogliga området samt förslag till långsiktigt<br /> forskningsprogram i enlighet med vad som anförts i motionen,</p> <p style="margin-left:56px;">4. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförts ang. skärpta krav på beståndsanläggningar,</p> <p style="margin-left:56px;">5. beslutar att obligatoriskt samråd mellan kommun och skogsföretag<br /> skall föregå användandet av kemiska bekämpningsmedel,</p> <p style="margin-left:56px;">6. beslutar att tillstånd skall krävas för röjning och gallring i<br /> skyddsskogar och svårföryngrade skogar,</p> <p style="margin-left:56px;">7. uttalar att contortatallen i huvudsak endast bör planteras i<br /> svårföryngrade områden,</p> <p style="margin-left:56px;">8. beslutar tillföra skogsstyrelsen 8 milj. kr. förbudgetåret 1979/80</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2278</p> </div> <div class="block ml_42"><p>11</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:56px;">av de medel som flyter in i form av skogsvårdsavgifter som<br /> bidrag till skogsvårdsstyrelserna för en ökning av antalet<br /> förrättningsdagar i förhållande till regeringens förslag med 7 000<br /> dagar till 77 000,</p> <p style="margin-left:56px;">9 a. till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. för<br /> budgetåret 1979/80 anvisar ett i förhållande till regeringens<br /> förslag med 3 385 000 kr. minskat förslagsanslag,</p> <p style="margin-left:56px;">9 b. beslutar tillföra skogsstyrelsen 3 385 000 kr. för budgetåret<br /> 1979/80 av de medel som flyter in i form av skogsvårdsavgifter<br /> till kostnader för kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering<br /> m. m.,</p> <p style="margin-left:56px;">10a. beslutar tillföra skogsstyrelsen lil milj. kr. för budgetåret<br /> 1979/80 av de medel som flyter in i form av skogsvårdsavgifter<br /> för bidrag till skogsvård m. m. varav 95 milj. kr. skall användas<br /> till intensifierad skogsvård i norra Sverige,</p> <p style="margin-left:56px;">10 b. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i<br /> motionen angående statsbidrag till skogliga åtgärder i norra<br /> Sverige,</p> <p style="margin-left:56px;">11. beslutar tillföra skogsstyrelsen 13 milj. kr., för budgetåret<br /> 1979/80 av de medel som flyter in i form av skogsvårdsavgifter<br /> till stöd till byggande av skogsvägar vilket innebär ett i<br /> förhållande till regeringens förslag med 13 milj. kr. minskat<br /> förslagsanslag,</p> <p style="margin-left:56px;">12 a. beslutar om en ny anslagspost under jordbrukshuvudtiteln<br /> benämnd Bidrag till röjning och gallring,</p> <p style="margin-left:56px;">12 b. beslutar tillföra skogsstyrelsen 120 milj. kr. för budgetåret</p> <p style="margin-left:56px;">1979/80 av de medel som flyter in i form av skogsvårdsavgifter<br /> att användas för bidrag till röjning och gallring i enlighet med<br /> vad som föreslås i motionen,</p> <p style="margin-left:56px;">13. a. beslutar om en ny anslagspost under jordbrukshuvudtiteln<br /> benämnd Bidrag till mekanisk röjning,</p> <p style="margin-left:56px;">13 b. beslutar tillföra skogsstyrelsen 10 milj. kr. för budgetåret</p> <p style="margin-left:56px;">1979/80 av de medel som flyter in i form av skogsvårdsavgifter<br /> att användas för bidrag till mekanisk röjning i enlighet med vad<br /> som anges i motionen,</p> <p style="margin-left:56px;">14. beslutar om en ytterligare höjning av skogsvårdsavgiften i<br /> förhållande till av oss tidigare förordad höjning med 0,21 % till</p> <p style="margin-left:56px;">1,30 % av det vid fastighetstaxeringen åsatta delvärdet skogsbruksvärde.</p> <p>Stockholm den 26 mars 1979</p> </div> <div class="block ml_5"><p>SVANTE LUNDKVIST (s)</p> <p>MAJ BRITT THEORIN (s) OVE KARLSSON (s)</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2278</p> </div> <div class="block ml_5"><p>GRETHE LUNDBLAD (s)</p> <p>SVEN LINDBERG (s)</p> <p>ÅKE WICTORSSON (s)</p> <p>GUNNAR OLSSON (s)</p> <p>HÅKAN STRÖMBERG (s)</p> <p>ERIK V. JOHANSSON (s)<br /> i Simrishamn</p> </div> <div class="block ml_25"><p>JAN BERGQVIST (s)</p> <p>STIG ALFTIN (s)</p> <p>KARL-ERIK SVARTBERG (s)<br /> KERSTIN NILSSON (s)<br /> WIVI-ANNE RADESJÖ (s)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>GOTAB 61856 Slockholm 1979</p> </div> </div> </div> 0 SVANTE LUNDKVIST s 1 undertecknare 0 MAJ BRITT THEORIN s 2 undertecknare 0 OVE KARLSSON s 3 undertecknare 0 GRETHE LUNDBLAD s 4 undertecknare 0 SVEN LINDBERG s 5 undertecknare 0 ÅKE WICTORSSON s 6 undertecknare 0 GUNNAR OLSSON s 7 undertecknare 0 HÅKAN STRÖMBERG s 8 undertecknare 0 ERIK V. JOHANSSON s 9 undertecknare 0 JAN BERGQVIST s 10 undertecknare 0 STIG ALFTIN s 11 undertecknare 0 KARL-ERIK SVARTBERG s 12 undertecknare 0 KERSTIN NILSSON s 13 undertecknare 0 WIVI-ANNE RADESJÖ s 14 undertecknare G2022278 av Svante Lundkvist m. fl. mot_197879__2278.pdf 343741 pdf med anledning av propositionen 1978/79:110 om riktlinjer för skogspolitiken, m. m. https://data.riksdagen.se/fil/03E9D779-2A08-4096-AB74-83B5E9E2AA24