3069009 G2022274 1978/79 2274 mot mot Motion 1978/79:2274 av Gösta Bohman m. fl. Motion Motion 2274 0 1979-03-26 00:00:00 2014-10-11 18:43:04 2014-10-11 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79:110 om riktlinjer för skogspolitiken, m. m. av Gösta Bohman m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G2022274/text https://data.riksdagen.se/dokument/G2022274 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022274 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_42"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion</p> <p>1978/79:2274</p> <p>av Gösta Bohman m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1978/79:110 om riktlinjer för<br /> skogspolitiken, m. m.</p> <p>Moderata samlingspartiet har i partimotion till årets riksmöte berört de<br /> skogspolitiska frågorna. Härvid har vi påpekat kraven att svensk skogsnäring<br /> som målsättning bör ha att långsiktigt producera råvaror genom ett uthålligt<br /> skogsbruk och att skogsskötseln skall bedrivas i enlighet med i ett i<br /> skogsvårdslagen inskrivet lönsamhetskriterium. Således bör skogsmark med<br /> växande skog genom utnyttjande på lämpligt sätt av markens virkesalstrande<br /> förmåga skötas så, att ett tillfredsställande ekonomiskt utbyte vinnes, dvs. att<br /> skogsmarkens ägare erhåller tillfredsställande ekonomiskt utbyte.</p> <p>Skogsnäringens utomordentliga betydelse för vårt land när det gäller<br /> produktion av råvaror för en del av våra viktigaste exportindustrier kräver<br /> särskilda överväganden. Skogsnäringen ger landet större nettointäkt av<br /> valutor än någon annan näring. Den betyder också mycket för sysselsättningen<br /> i regionalpolitisk! svaga delar av landet inte bara genom att ge arbete åt<br /> i skogsbruk och skogsindustri sysselsatt arbetskraft utan också genom att<br /> kombinerad drift av jord- och skogsbruk ger möjligheter att behålla jordbruk,<br /> som eljest skulle försvinna. Det måste bedömas vara av avgörande betydelse<br /> för vårt land att skogsbruk och skogsindustri kan bestå och vidareutvecklas<br /> som lönsamma näringar. Skogsnäringen kommer att få arbeta under en<br /> hårdnande internationell konkurrens i framtiden.</p> <p>Det är därför angeläget att det svenska skogsbruket ges goda förutsättningar<br /> att arbeta utan omotiverade ingrepp och att dess ägare och företrädare<br /> kan driva sin verksamhet rationellt. I förutsättningarna ingår givetvis den<br /> allmänna aktsamhet om skogen och miljön som är allmänt accepterad av<br /> sociala och ekologiska skäl.</p> <p>Enighet råder om att skogsbruket icke kan få bedrivas utan hänsyn till<br /> andra intressen som allmän naturmiljö, behov att bevara unika naturområden,<br /> friluftslivets behov inom speciella områden etc. Vårt lands i förhållande<br /> till befolkningens storlek mycket stora skogsmarksareal möjliggör dock att de<br /> begränsade områden som är naturunika eller där friluftslivet är av sådan art<br /> och omfattning att dess speciella krav icke kan tillfredsställas utan avsteg från<br /> ett rationellt skogsbruk bör kunna avskiljas i samarbete med olika intressegrupper.<br /> Inom den helt dominerande delen av skogsmarken måste enligt vår<br /> åsikt skogsnäringen ges möjlighet att driva skötseln så rationellt som möjligt.<br /> Givetvis skall man dock iaktta de restriktioner och föreskrifter beträffande<br /> exempelvis kemiska bekämpningsmedel som motiveras utifrån andra viktiga<br /> intressen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2274</p> </div> <div class="block ml_42"><p>7</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Självfallet skall den långsiktiga skogspolitiken inte styras av skogsindustriens<br /> kortsiktiga råvarubehov. Den måste utformas med syfte att uppnå en<br /> hög och jämn virkesavkastning. För att åstadkomma detta fordras ett större<br /> och bättre sammansatt virkeskapital än vi i dag har. Samhällets krav på<br /> skogsproduktion måste sålunda anpassas både till biologiska och samhällsekonomiska<br /> förhållanden och till skogsmarksägares intressen.</p> <p>Skogspolitikens mål</p> <p>Skogspolitikens mål måste vara att på bästa sätt utnyttja den produktionsresurs<br /> som skogsmarken utgör. Härvid är kravet på lönsamhet inom<br /> skogsbruket en viktig förutsättning liksom kravet på en skogsskötsel som<br /> vilar på biologisk grund och som varaktigt utnyttjar skogsmarkens virkesalstrande<br /> förmåga. Härvid måste förutsättningar skapas för att vidmakthålla och<br /> om möjligt även utveckla skogsbruket och därmed även de industrier som är<br /> beroende av skogen för sin råvaruförsörjning. Skogsbruket skall alltså<br /> bedrivas efter företagsekonomiska principer.</p> <p>Skogsnäringen måste självfallet arbeta i överensstämmelse med de övergripande<br /> samhällsekonomiska målen och i samspel med andra<br /> samhällssektorer.</p> <p>Skogspolitikens medel</p> <p>Skogspolitikens medel är av rättslig, ekonomisk och administrativ art. Med<br /> hänsyn till skogsägarnas behov av att kunna planera sin verksamhet på lång<br /> sikt och för att allmänna rättssäkerhetsaspekter skall kunna tillgodoses är det<br /> angeläget att medlen inte ändras alltför ofta. Skogsvårdslagstiftningen<br /> kommer att vara det viktigaste skogspolitiska medlet. Det är viktigt att slå fast<br /> att skogsvårdslagen skall ange ramar och krav för skogsskötselns bedrivande<br /> och inte i onödan innehålla detaljreglerande föreskrifter.</p> <p>Viktiga medel är de planeringsunderlag som blir resultat av riksskogstaxeringen<br /> och vissa översiktliga skogsinventeringar liksom skogsägares egna<br /> skogsbruksplaner. Emellertid är det inte rimligt att kräva att det skall finnas<br /> en skogsbruksplan på varje enskild fastighet. En självverksam skogsägare<br /> med relativt litet skogsinnehav känner ofta sin fastighet fullt tillräckligt för att<br /> kunna bedriva ett ändamålsenligt skogsbruk utan att ha skogsbruksplan.</p> <p>Skogsproduktionsprogram</p> <p>Moderata samlingspartiet delar uppfattningen att det finns anledning att<br /> hysa tillförsikt om skogsnäringens framtid. Skogen är en av våra förnyelsebara<br /> naturresurser. Emellertid går det inte att rent allmänt uttrycka en hög<br /> målsättning för skogsproduktion utan att samtidigt tillerkänna skogsbruket<br /> vissa medel för att uppnå detta mål. Enligt moderata samlingspartiets mening</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2274</p> </div> <div class="block ml_43"><p>8</p> </div> <div class="block ml_5"><p>måste användning av vissa kemiska bekämpningsmedel mot exempelvis icke<br /> önskvärt lövsly eller skadeinsekter tillåtas liksom skogsgödsling och ändamålsenlig<br /> skogsdikning. Propositionens målformulering om en långsiktigt<br /> önskvärd skogsproduktion av åtminstone ca 75 miljoner s k m3/år och de<br /> medel som anges för att uppnå detta produktionsmål innebär en viss obalans<br /> mellan mål och medel.</p> <p>Utan att exakt ange den önskvärda produktionsmålsättningen vill moderata<br /> samlingspartiet att de medel som tekniskt/ekonomiskt står till buds skall<br /> få användas för att nå en så hög produktion som möjligt. Vid en omdömesgill<br /> användning av sådana produktionsmedel står deras användning inte i strid<br /> med andra viktiga samhällsmål såsom miljöintresset.</p> <p>Propositionen anger att en av de viktigaste delarna i ett skogsproduktionsprogram<br /> är anläggandet av ny och bättre skog efter slutavverkning liksom<br /> röjning av ungskogar. Detta kan åstadkommas genom utvecklingen av bättre<br /> och säkrare återväxtmetoder och skogsodlingsmaterial. Emellertid måste viss<br /> användning av kemiska bekämpningsmedel accepteras för att nå nöjaktig<br /> beskogning. En tillfällig återgång genom dispens ifrån förbud att använda<br /> DDT som skydd för angrepp av snytbaggar på plantor är en sådan åtgärd.<br /> Moderata samlingspartiet har i annat sammanhang krävt sådan tillfällig<br /> dispensmöjlighet för att ge möjlighet att heskoga de stora arealer som f. n. är<br /> omöjliga eller mycket svåra att föryngra på grund av insektsangrepp.</p> <p>Rent allmänt bör målsättningen i ett skogsproduktionsprogram innebära<br /> att ålderssammansättningen av landets skogskapital förbättras och att<br /> skogskapitalet totalt sett ökar på längre sikt.</p> <p>Skogsbruket bedrivs i vårt land under vitt skilda biologiska och ekonomiska<br /> förutsättningar. Ett ensidigt krav på att markens virkesproducerande<br /> förmåga skall utnyttjas genom sådan skötsel att en varaktigt hög och<br /> värdefull virkesavkastning erhålls kan därför under sämre förhållanden<br /> fordra åtgärder, som inte är förenliga med den enskilde skogsägarens krav på<br /> lönsamhet - ofta inte heller med samhällets intresse. Kraven måste anpassas<br /> till rådande lokala biologiska och ekonomiska förhållanden när det gäller<br /> anläggning av ny skog.</p> <p>Skogsvårdslagstiftningen</p> <p>Departementschefen har i specialmotiveringen till 1 § varit inne på<br /> liknande tankegång. Det föreligger dock enligt vår mening obalans mellan<br /> föreslagen lagtext och specialmotiveringen. I lagtexten finns utan annan<br /> modifiering än hänsyn till naturvårdens krav och andra allmänna intressen<br /> klart utsagt att skogsmark och dess skog skall skötas med målsättning att<br /> utnyttja markens virkesproducerande förmåga för varaktigt hög och värdefull<br /> virkesavkastning. Intet sägs om att kraven på skogsägarna måste begränsas<br /> med hänsyn till lönsamhet. I specialmotiveringen uttalas däremot att kraven<br /> måste utformas med hänsyn till biologiska förutsättningar snarare än</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2274</p> </div> <div class="block ml_42"><p>9</p> </div> <div class="block ml_4"><p>lönsamhetskriterier.</p> <p>Detta tyder på att departementschefen inte förutsätter att kraven på<br /> åtgärder för sättas högre än vad som med hänsyn till lokala förhållanden är<br /> ekonomiskt rimligt. Vi anser tvärtom att den ekonomiska lönsamheten är så<br /> viktig att den också bör komma till uttryck i lagtexten. Detta kan lämpligen<br /> ske genom att i slutet på första meningen i 1 § tilläggs ”och tillfredsställande<br /> ekonomiskt utbyte”. Att ett uttryck för krav på lönsamhet formuleras<br /> behöver och bör icke föranleda komplicerade förräntningsberäkningar över<br /> hur mycket pengar skogsägaren skall vara skyldig att maximalt lägga ned på<br /> återväxtåtgärder på sätt som tidigare skett vid tillämpning av 1948 års<br /> skogsvårdslag. Kravet bör i stället grundas på erhållet rotvärde vid företagen<br /> slutavverkning och en bedömning av vad som kan vara rimligt att lägga ned i<br /> återväxtåtgärder med hänsyn till lokala förhållanden.</p> <p>I paragrafen erinras om att hänsyn skall tas inte bara till naturvårdens utan<br /> också till andra allmänna intressen. Att skogsnäringen i dag verkar, och i<br /> framtiden skall verka, i samspel med andra samhällssektorer är en självklarhet.<br /> Av det skälet finner vi det mindre lämpligt att i lagen föra in en allmänt<br /> hållen formulering av innebörden att hänsyn skall tas till ”andra allmänna<br /> intressen”. Genom en sådan oprecis formulering skapas osäkerhet. Vad<br /> lagstiftaren egentligen avser och vilka andra intressen som avses är oklart.<br /> Klara regler bör självfallet skapas för skydd mot sand- eller jordflykt och<br /> andra angelägna särintressen.</p> <p>7 § i förslaget till ny skogsvårdslag reglerar förhållanden rörande föreskrifter<br /> och krav på skogsvårdsåtgärder. Enligt vår mening bör paragrafen ge<br /> möjlighet till föreskrifter om vilka krav som skall ställas på nyanlagd skogs<br /> beskaffenhet och inom vilken tidrymd de skall vara uppfyllda på sätt som nu<br /> sker i 14 § av nuvarande lag. Myndigheterna skall däremot icke i detalj<br /> föreskriva vilka åtgärder som skall vidtas för kravens uppfyllande.</p> <p>1 21 § återfinns en anvisning rörande tolkningen av den allmänna<br /> aktsamhetsregel som är inskriven i 1 § och som rör hänsyn till naturvårdens<br /> intressen.</p> <p>Det är angeläget att naturvårdens krav blir beaktade inom de områden av<br /> landet som har betydelse ur naturvårdssynpunkt. Dessa krav får emellertid ej<br /> drivas så långt att de blir ekonomiskt belastande på de enskilda skogsföretagen.<br /> Dessa frågors handläggning kan väl grundas på 4 §, varför vi finner 21 §<br /> överflödig. Denna senare paragraf ger utrymme för alltför stort godtycke vid<br /> tillämpningen och bör för den skull utgå ur lagförslaget.</p> <p>Enligt vår mening råder inte sådana motstående intressen när det gäller<br /> skogsmarkens utnyttjande som ibland görs gällande. Naturvårdens och<br /> skogsvårdens intressen är i stor utsträckning gemensamma. Den allmänna<br /> aktsamhetsregel som finns inskriven i nu gällande skogsvårdslag är därför till<br /> fyllest för att tillgodose naturvårdens och friluftslivets intressen i ett normalt<br /> bedrivet skogsbruk. I den mån naturvårdens intressen kan innebära längre<br /> gående krav på inskränkningar i skogsbrukets bedrivande, anser vi att detta</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2274</p> </div> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_5"><p>skall regleras inom ramen för naturvårdslagstiftningen. Således bör lagstiftningen<br /> ange att skogsbruksmark skall skötas i enlighet med skogsvårdslagens<br /> regler, medan annan mark som har betydelse ur naturvårdssynpunkt skall<br /> behandlas med hänsyn till naturvårdslagens regler eller annan lagstiftning.</p> <p>Vi kan inte acceptera att man inom skogsvårdslagens ram ger obegränsade<br /> möjligheter för myndigheter till detaljföreskrifter i skogens skötsel av<br /> bindande karaktär, som försvårar och fördyrar skogsbruket utan att ersättning<br /> utgår härför om ingripandet innebär avsevärt försvårad markanvändning.</p> <p>De inskränkningar som skogsägare med hänvisning till naturvårdslagen<br /> blir ålagd skall enligt vår mening behandlas enligt denna lags ersättningsregler<br /> i förekommande fall. Likaså bör i sådana fall besvärsgången för den som<br /> vill överklaga beslut av skogsvårdsstyrelse eller skogsstyrelsen vara den som<br /> gäller för naturvårdslagen.</p> <p>Skogsvårdsavgift - skogsforskning</p> <p>Moderata samlingspartiet avstyrker den i propositionen föreslagna<br /> höjningen av skogsvårdsavgiften från 0,9 promille till 3,0 promille.</p> <p>Skogsvårdsavgiftens föreslagna användning är inte tillfredsställande.<br /> Förslaget innebär att skogsnäringen skall betala en regionalpolitisk satsning<br /> och omfördelning av medel från söder till norr. I praktiken innebär detta att<br /> privatskogsbruket skall lämna bidrag till bolags- och statsskogsbruket på<br /> grund av att jord- och skogsbruket dominerar i södra och mellersta Sverige<br /> (där också skogsvärdena är höga), medan framför allt det bidragsbehövande<br /> norrländska skogsbruket till stor del ägs av staten.</p> <p>Skogsvårdsavgiften bör användas för sådana ändamål som är till nytta för<br /> det samlade skogsbruket och i princip inte avse sådana åtgärder som enligt<br /> föreslagna regler är statsbidragsberättigade.</p> <p>Vidare anser vi att de medel som kan komma att frigöras, om en avveckling<br /> av subventioneringen av skogsvårdstaxorna sker, f. n. tillgodoser de behov<br /> som rimligen bör finansieras av skogsvårdsavgiften.</p> <p>Enligt vår mening bör skogsvårdsavgiften användas för tillämpat skogsforsknings-<br /> och utvecklingsarbete som bygger på grundforskningen. Avgiften<br /> skall vara en del av näringens medel för finansiering av<br /> branschinstituten.</p> <p>Härigenom ökar möjligheten att fö in medel från hela skogsbruket. Med<br /> dagens metoder är det inte praktiskt möjligt att fl alla skogsägare och inte<br /> heller entreprenörer att bidra till pågående forsknings- och utvecklingsarbete.</p> <p>I övrigt borde en del av skogsvårdsavgiften kunna användas till information,<br /> varvid särskild vikt bör läggas vid att transformera forskningens resultat<br /> till praktiken.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2274</p> </div> <div class="block ml_42"><p>11</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Den tillämpade skogsforskningen och skogsbranschforskningen är angelägen.<br /> Förutsättningarna för en fortsatt utveckling av skogsnäringen beror till<br /> stor del på i vilken utsträckning skogsskötseln kan förbättras och hur ved- och<br /> fiberråvaror kan utnyttjas i framtiden. Att i avvägningen mellan att å ena<br /> sidan bestrida kostnader för information, utredningsarbete och översiktliga<br /> skogsin venteringar och å andra sidan finansiera kostnader för forsknings- och<br /> utvecklingsarbete förordar vi att skogsvårdsavgiften uteslutande skall gå till<br /> intensifierad forskning.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med stöd av vad som anförts hemställs</p> <p style="margin-left:58px;">att riksdagen beslutar</p> <p style="margin-left:58px;">1. att som sin mening ge till känna vad i motionen anförts rörande<br /> allmänna riktlinjer för skogspolitiken,</p> <p style="margin-left:58px;">2. att skogsvårdslagens 1 § skall innehålla ett klart uttalat lönsamhetskriterium,</p> <p style="margin-left:58px;">3. att skogsvårdslagens 7 § formuleras så att kraven på nyanlagd<br /> skogs beskaffenhet och inom vilken tidsrymd som kraven skall<br /> vara uppfyllda sker i enlighet med bestämmelser i nu gällande<br /> lags 14 §,</p> <p style="margin-left:58px;">4. att 21 § i förslaget till ny skogsvårdslag skall utgå med därav<br /> följande konsekvensändringar i 27 §,</p> <p style="margin-left:58px;">5. att skogsvårdsavgiften främst skall disponeras för anslag till<br /> tillämpad forskning och skogsbranschforskning,</p> <p style="margin-left:58px;">6. att avslå den i propositionen föreslagna höjningen av<br /> skogsvårdsavgiften.</p> <p>Stockholm den 26 mars 1979</p> <p>GÖSTA BOHMAN (m)</p> <p>STAFFAN BURENSTAM LINDER (m)</p> <p>H. BERTIL LIDGÅRD (m)</p> <p>ALLAN HERNELIUS (m)</p> <p>TAGE MAGNUSSON (m)</p> <p>ALF WENNERFORS (m)</p> <p>L. ARNE ANDERSSON (m)<br /> i Ljung</p> </div> <div class="block ml_28"><p style="margin-left:6px;">ERIC KRONMARK (m)<br /> INGRID DIESEN (m)<br /> ERIK HOVHAMMAR (m)<br /> PER PETERSSON (m)<br /> NILS CARLSHAMRE (m)<br /> INGRID SUNDBERG (m)</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>. GOTAB 61844 Stockholm 1979</p> </div> </div> </div> 0 GÖSTA BOHMAN m 1 undertecknare 0 STAFFAN BURENSTAM LINDER m 2 undertecknare 0 H. BERTIL LIDGÅRD m 3 undertecknare 0 ALLAN HERNELIUS m 4 undertecknare 0 TAGE MAGNUSSON m 5 undertecknare 0 ALF WENNERFORS m 6 undertecknare 0 L. ARNE ANDERSSON m 7 undertecknare 0 ERIC KRONMARK m 8 undertecknare 0 INGRID DIESEN m 9 undertecknare 0 ERIK HOVHAMMAR m 10 undertecknare 0 PER PETERSSON m 11 undertecknare 0 NILS CARLSHAMRE m 12 undertecknare 0 INGRID SUNDBERG m 13 undertecknare G2022274 av Gösta Bohman m. fl. mot_197879__2274.pdf 200426 pdf med anledning av propositionen 1978/79:110 om riktlinjer för skogspolitiken, m. m. https://data.riksdagen.se/fil/59662D9E-354A-46AE-BCE6-4A2C112AFF47