3068980 G2022248 1978/79 2248 mot mot Motion 1978/79:2248 av Birger Rosqvist och Eric Rejdnell Motion Motion 2248 0 1979-03-22 00:00:00 2014-10-11 18:42:45 2014-10-11 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken av Birger Rosqvist och Eric Rejdnell html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G2022248/text https://data.riksdagen.se/dokument/G2022248 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022248 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_42"><p>11</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Motion</p> <p>1978/79:2248</p> <p>av Birger Rosqvist och Eric Rejdnell</p> <p>med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för<br /> energipolitiken</p> <p>Kärnkraftverket i Simpevarp, Oskarshamns kommun, var redan före 1975<br /> års energipolitiska beslut avsett att utbyggas med en tredje reaktor, O lil. En<br /> bred riksdagsmajoritet ställde sig också 1975 bakom förslag om minst 11<br /> kärnkraftsreaktorer,bland vilka ingick O III:an. I Oskarshamns kommun har<br /> - grundat på statsmakternas beslut - samtliga politiska partier direkt eller<br /> indirekt med undantag för vänsterpartiet kommunisterna tillstyrkt byggandet.<br /> Detta skedde redan 1974 när kommunen hade att avge yttrande enligt<br /> § 136 a, byggnadslagen.</p> <p>Uppförandet av en kärnkraftsreaktor är ett stort byggnadsprojekt som<br /> kräver lång planeringstid. På ett tidigt stadium måste den berörda kommunen<br /> i sin planering beakta de effekter som etableringen av en arbetsplats för drygt<br /> tusentalet personer under en period av fem till sex år medför i olika<br /> avseenden. Bostadsfrågan för anläggningspersonal i en sådan situation har<br /> särskilt stor betydelse för den kommunala planeringen. Andra frågor som den<br /> berörda kommunen i detta sammanhang har att bevaka är också ordnandet<br /> av allmän och kommersiell service.</p> <p>Utredningen rörande miljöproblem m. m. i vissa industriområden (UMI)<br /> har i sitt betänkande SOU 1975:44 bl. a. behandlat större industrietableringars<br /> inverkan på kommunernas planering. I betänkandet framställs krav på<br /> avsevärt bättre boendeförhållanden för byggnadsmontagearbetare m. fl.<br /> personalgrupper under uppförandetiden. De vanligen använda baracklägren i<br /> mer eller mindre omedelbar anslutning till arbetsplatsen anses i enlighet med<br /> de fackliga organisationernas krav böra ersättas med i princip samma<br /> boendestandard som gäller för permanent boende. Anläggningspersonalen<br /> aktualiserade starkt boendefrågan under uppförandet av Oskarshamnsverkets<br /> andra reaktor, O II. Kraven på bättre bostadsförhållanden var berättigade.</p> <p>Under intryck av diskussionerna om boendefrågorna under byggnadstiden<br /> för O II,UMI-utredningens studierapport ”Tillfälliga bostadsområden” i juli<br /> 1974 och UMI-utredningens tidigare nämnda betänkande SOU 1975:44<br /> inriktade Oskarshamns kommun på allvar sin planering och sitt bostadsbyggande<br /> för att så långt som möjligt på ett tillfredsställande sätt möta<br /> behovet av tillfälliga bostäder för anläggningspersonalen vid uppförandet av</p> <p>O III. Realiserandet av planerna grundade kommunen på statsmakternas och<br /> vederbörliga myndigheters 1975 givna tillstånd för anläggandet av O III med<br /> påbörjan under 1976 på byggplatsen vid Simpevarp. Planeringsarbetet och</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2248</p> </div> <div class="block ml_42"><p style="margin-left:6px;">12</p> </div> <div class="block ml_5"><p>bostadsbyggandet samordnades så långt som möjligt med kraftverkets<br /> personal- och tidsplanering.</p> <p>Den oklarhet som rått angående kärnkraft och energipolitik sedan hösten<br /> 1976 har medfört att byggnationen av O III:an vad avser arbete på anläggningsplatsen<br /> ännu ej igångsatts. Tillverkningen inom verkstadsindustrin av<br /> olika komponenter till reaktor O lil har dock fortsatt om än i långsam<br /> takt.</p> <p>Resultatet av uppskovet med starten av anläggningsarbetet för O III har för<br /> kommunens del blivit ett stort antal tomma lägenheter som byggts speciellt<br /> för anläggningsarbetarna. Hyresförlusterna för de i kommunal regi byggda<br /> tomma lägenheterna har ökat allteftersom tiden för byggstart O III uppskjutits.<br /> Ovisshet och omläggning av bostadsproduktion har varit kostnadskrävande<br /> och har gett negativa återverkningar på arbetsmarknaden med de<br /> konsekvenser detta medför.</p> <p>I regeringens proposition 1976/77:53 med förslag till lag om särskilt<br /> tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle m. m. behandlades bl. a. ersättningsfrågor<br /> vid eventuell avveckling av pågående kärnkraftsprojekt. På s. 19<br /> sades det bl. a. vara riktigt att en eventuell avveckling av pågående projekt<br /> kunde ske på ett sätt som tog all rimlig hänsyn till arbetstagarnas och berörda<br /> kommuners intressen.</p> <p>Byggandet av en tredje reaktor vid Oskarshamnsverket synes nu kunna bli<br /> en verklighet. I nu föreliggande proposition 1978/79:115 nämns inget om vad<br /> uppskovet fått för konsekvenser för kommuner och regioner som oförskyllt<br /> drabbats av den villrådighet som kännetecknat energipolitiken sedan 1976<br /> och fram till nu.</p> <p>Det bör klargöras hur en kommun skall ersättas för sina kostnader av<br /> uteblivna hyror i en bostadsproduktion som avpassats till byggandet av ett<br /> kärnkraftsprojekt, när byggandet genom statliga åtgärder - eller uteblivna<br /> åtgärder - kraftigt senareläggs. I en sådan situation måste en kommun ges rätt<br /> att få kostnader för sina åtaganden ersatta av staten.</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:57px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kommun<br /> som oförskyllt åsamkats kostnader genom oklarheten om den<br /> framtida energiutbyggnaden erhåller skälig ersättning härför.</p> <p>Stockholm den 22 mars 1979</p> <p>BIRGER ROSQVIST (s) ERIC REJDNELL (fp)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>GOTAB 61830 Slockholm 1979</p> </div> </div> </div> 0 BIRGER ROSQVIST s 1 undertecknare 0 ERIC REJDNELL fp 2 undertecknare G2022248 av Birger Rosqvist och Eric Rejdnell mot_197879__2248.pdf 73642 pdf med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken https://data.riksdagen.se/fil/195FA6DA-DA8E-4187-B175-1A6F768C2AD5