<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3068964</hangar_id>
 <dok_id>G2022233</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>2233</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1978/79:2233 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2233</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-03-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-11 18:42:34</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-11 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79:119 om vissa frågor  rörande forskning och forskarutbildning</titel>
 <subtitel>av Rolf Hagel och Alf Lövenborg</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022233/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022233</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022233</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1978/79:2233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Rolf Hagel och Alf Lövenborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1978/79:119 om vissa frågor&lt;br /&gt; 
rörande forskning och forskarutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under vår tids kunskapsexplosion har vetenskapen blivit en väsentlig&lt;br /&gt; 
betingelse för produktionsutvecklingen. Denna utveckling öppnar stora&lt;br /&gt; 
möjligheter för samhällelig, kulturell och ekonomisk utveckling. Dessa&lt;br /&gt; 
möjligheter bör användas för att tillfredsställa människornas sociala och&lt;br /&gt; 
kulturella behov. Men i kapitalismen, vilket Sverige utgör en del av,&lt;br /&gt; 
underställs vetenskapen och dess landvinningar monopolens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statsmonopoiistiska kapitalismens kris, som vi f. n. upplever mycket&lt;br /&gt; 
starkt i Sverige, kommer till uttryck även inom vetenskapen och forskningen.&lt;br /&gt; 
Dessa existerar ju inte isolerade från det samhälleliga livet i övrigt. Den&lt;br /&gt; 
grundläggande motsättningen mellan produktionsmedlens privata ägande&lt;br /&gt; 
och produktivkrafternas samhälleliga karaktär kommer, inom vetenskapens&lt;br /&gt; 
och forskningens område, till uttryck i att forskningens målsättning huvudsakligen&lt;br /&gt;
blivit förverkligandet av monopolens egna behov. Därmed har inte&lt;br /&gt; 
forskningen kunnat tillfredsställa och lösa de aktuella problem som vårt land&lt;br /&gt; 
brottas med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition 1978/79:119 är ytterligare ett bevis på försök att&lt;br /&gt; 
tillfälligt skjuta undan de existerande och ständigt fördjupade motsättningarna&lt;br /&gt;
mellan å ena sidan den arbetande befolkningens krav och å andra sidan&lt;br /&gt; 
de krav som monopolen genom sina företrädare ställer. Dessa försök är på&lt;br /&gt; 
förhand dömda att misslyckas. Propositionen gör inget avsteg från den linje&lt;br /&gt; 
som den nuvarande borgerliga regeringen och dess företrädare i riksdagen&lt;br /&gt; 
representerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med halvdana försök att bl. a. något ändra forskningsorganisationen,&lt;br /&gt; 
försök att förbättra informationen om forskningen samt påverka initiering av&lt;br /&gt; 
forskningen och rekryteringen till forskarutbildningen strävar man efter att&lt;br /&gt; 
dölja att man i verkligheten inte är beredd på att satsa mera på forskning och&lt;br /&gt; 
att verkligt demokratiskt inflytande inom forskningen inte kommer att&lt;br /&gt; 
öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället är propositionen en fortsättning till högskolereformen (H-75), vars&lt;br /&gt; 
negativa följder börjar än klarare komma till synes: utbildningens kvalitet&lt;br /&gt; 
sjunker, allt färre studerande (relativt sett) fullföljer sina studier, den mycket&lt;br /&gt; 
snäva rekryteringen till högskolan fortsätter, de studerandes och lärarnas&lt;br /&gt; 
inflytande över undervisningens innehåll och målsättningar har minskat, det&lt;br /&gt; 
forskningsarbete som i landet bedrivs (speciellt den samhällsvetenskapliga&lt;br /&gt; 
och teknologiska forskningen) har inte utvecklat sig i den mån att samhällets&lt;br /&gt; 
egna problem, t. ex. strukturkrisen, ens enligt regeringens tycke skulle kunna&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2233&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;lösas med hjälp av det egna landets forskare och forskningsarbete. 1 stället&lt;br /&gt; 
beställs sådant forskningsarbete utifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fleretal alarmerande uppgifter och rapporter beskriver det svåra läge&lt;br /&gt; 
som forskningen, speciellt den samhälleliga forskningen, befinner sig i:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- antalet avlagda forskarexamina har blivit färre, fast kraven har sänkts,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- en stor del av den naturvetenskapliga och även samhälleliga forskningen&lt;br /&gt; 
styrs av militärindustriella komplex; främmande makter bedriver militär&lt;br /&gt; 
forskning, liksom de inhemska monopolen utan någon som helst demokratisk&lt;br /&gt;
kontroll,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- ett uttryck för den inhemska forskningens ställning är också det att staten&lt;br /&gt; 
anlitar utländskt forskningscentrum för att därigenom kunna ”lösa”&lt;br /&gt; 
strukturkrisen i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- ur offentliga medel bekostad forskning utnyttjas till monopolens produktutveckling&lt;br /&gt;
i konkurrerande syfte,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- forskarnas tillträde till arbetsplatserna förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionens förslag kommer beslutsfattandet om forskningen&lt;br /&gt; 
och dess inriktning inte att demokratiseras, utan forskning beslutas fortfarande&lt;br /&gt;
högt ovanför forskarnas huvud i olika korporativa organ eller, som&lt;br /&gt; 
utbildningsministern uttrycker det: i val av problemområde som bör belysas&lt;br /&gt; 
är det angeläget att stärka inflytandet från andra grupper än forskarna själva.&lt;br /&gt; 
Vi menar däremot att man bör stärka forskarnas inflytande så att forskning&lt;br /&gt; 
inte kan bindas till intressen utifrån. De som forskningen direkt berör får&lt;br /&gt; 
inflytande i den genom offentliggörande av all forskning som bekostas av&lt;br /&gt; 
offentliga medel samt genom demokratisk kontroll av forskningen. Denna&lt;br /&gt; 
kontroll bör i sista hand ligga hos riksdagen och regeringen och inte hos olika&lt;br /&gt; 
partssammansatta organ. Forskningens direkta styrning från myndigheterna&lt;br /&gt; 
(den s. k. sektorsprincipen) bör avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om näringslivet får ökat inflytande i forskningens initiering, som citatet&lt;br /&gt; 
ovan tyder på, kommer detta onekligen att innebära att man med statliga&lt;br /&gt; 
medel även i fortsättningen bekostar monopolens forskningsverksamhet.&lt;br /&gt; 
Genom demokratisk kontroll av forskning kan även sådant farligt utnyttjande&lt;br /&gt;
av forskning och forskarresurser, som har skett, undvikas. Vi hänvisar till&lt;br /&gt; 
att svenska forskarresurser har utnyttjats bl. a. till främmande makters&lt;br /&gt; 
militära forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet studerande i kurser på sådan nivå som leder till behörighet för&lt;br /&gt; 
forskarutbildning är för de filosofiska fakulteternas del en av de faktorer som&lt;br /&gt; 
påverkar rekryteringen till forskarutbildning. Den minskade rekryteringen&lt;br /&gt; 
till sådana kurser är oroande, konstaterar utbildningsministern. Även antalet&lt;br /&gt; 
avlagda forskarexamina har minskat under hela 1970-talet: läsåret 1971/72&lt;br /&gt; 
avlades 1 309 forskarexamina, under 1976/77 enbart 752. Under samma tid&lt;br /&gt; 
har antalet examina inom samhällsvetenskapliga fakulteter sjunkit ännu&lt;br /&gt; 
kraftigare, från 294 till 106, och inom matematisk-naturvetenskapliga&lt;br /&gt; 
fakulteter från 365 till 185. För att bryta denna negativa tendens föreslår&lt;br /&gt; 
propositionen inga verkliga förbättringar som kunde betyda en reell föränd&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2233&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;ring i situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekryteringen till forskarutbildningen bör breddas och ökas. I detta syfte&lt;br /&gt; 
bör kraftfulla åtgärder vidtas redan i den grundläggande utbildningen. F. n. är&lt;br /&gt; 
studenternas ekonomiska situation ohållbar, studiestödet har urholkats till&lt;br /&gt; 
den grad att flertalet studenter är tvingade att förvärvsarbeta vid sidan av och&lt;br /&gt; 
på bekostnad av sina studier. Studenternas framtida arbetsmöjligheter är inte&lt;br /&gt; 
tryggade, avsaknaden av tillräcklig teoretisk grundutbildning gör att studenterna&lt;br /&gt;
saknar framtida perspektiv, då de inte förstår samhällets utvecklingslagar.&lt;br /&gt;
Studenterna får inte stödundervisning och handledning i de moment&lt;br /&gt; 
där de har svårigheter. Och slutligen har undervisningens kvalitet försämrats&lt;br /&gt; 
allvarligt under de senaste åren. Dessa omständigheter måste med det&lt;br /&gt; 
snaraste rättas till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För behörighet till forskarutbildning bör även i framtiden krävas studier&lt;br /&gt; 
omfattande minst 120 poäng med tre terminers heltidsstudier i det ämne/den&lt;br /&gt; 
sektor som forskarstudierna huvudsakligen berör. På de linjer där undervisning&lt;br /&gt;
på denna nivå (motsvarande 60 poäng) inte existerar bör påbyggnadslinje&lt;br /&gt; 
inrättas. Utbildningens målsättning i påbyggnadsutbildning bör inte begränsas&lt;br /&gt;
till snäva yrkesmässiga ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De forskarstuderandes arbetsvillkor och -möjligheter bör väsentligen&lt;br /&gt; 
förbättras. F. n. bedriver största delen av de forskarstuderande sitt forskningsarbete&lt;br /&gt;
vid sidan av förvärvsarbete, dvs. de saknar utbildningsbidrag.&lt;br /&gt; 
Nivån på utbildningsbidraget är alldeles för låg. Alla forskarstuderande bör&lt;br /&gt; 
erhålla utbildningsbidrag, vars storlek bör höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Onödiga hinder för forskningens genomförande bör undanröjas. Forskarna&lt;br /&gt; 
bör garanteras tillträde till bl. a. arbetsplatserna, vilket vi närmare har&lt;br /&gt; 
behandlat i vår motion ”äng. forskning i samhället”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig fråga för forskningen i landet är det internationella utbytet av&lt;br /&gt; 
forskning och forskningsresultat. Det nuvarande utbytet är starkt begränsat&lt;br /&gt; 
till att huvudsakligen omfatta de kapitalistiska länderna. Forskningsresultat i&lt;br /&gt; 
andra länder kan ha stor betydelse för ett lands, speciellt ett litet lands,&lt;br /&gt; 
framtida utveckling, där forskningsresurserna är begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya landvinningar och innovationer kan påtagligt påskynda utvecklingen.&lt;br /&gt; 
Detta förutsätter naturligtvis utbyte av erfarenheter och samarbete med&lt;br /&gt; 
andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges utbyte på forskningens och vetenskapens område med de&lt;br /&gt; 
socialistiska staterna, främst med Sovjetunionen, kan betecknas som litet.&lt;br /&gt; 
Någon aktivering i denna utveckling under de senaste åren kan dock&lt;br /&gt; 
konstateras. Men många möjligheter står outnyttjade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De socialistiska staterna utgör ett levande exempel på hur vetenskapens&lt;br /&gt; 
rön kan användas till att tillfredsställa människornas sociala och kulturella&lt;br /&gt; 
behov. Erfarenheterna av uppbyggandet av en socialistisk ekonomi i&lt;br /&gt; 
Sovjetunionen och andra socialistiska länder visar med all tydlighet vetenskapens&lt;br /&gt;
enorma möjligheter att förbättra människornas sociala tillvaro och&lt;br /&gt; 
även hur denna uppgift är beroende av samhällets sociala organisation. I&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2233&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;dessa länder skapas det möjligheter till ett snabbt och oförhindrat förverkligande&lt;br /&gt;
av många för samhället nödvändiga projekt. Den förnuftiga koncentrationen&lt;br /&gt;
av kapitalinvesteringar till de viktigaste och mest avgörande&lt;br /&gt; 
områdena inom ekonomi och vetenskaplig forskning bestäms också med&lt;br /&gt; 
utgångspunkt i samhällelig ändamålsenlighet och inte av profithunger av&lt;br /&gt; 
privat natur. Under socialistiska förhållanden är exempelvis konkurrerande&lt;br /&gt; 
firmors hemliga uppköp och undanhållande av nya patent och industrispionage&lt;br /&gt;
otänkbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sovjetunionen och andra socialistiska länder bedrivs en planmässig&lt;br /&gt; 
utbildning av vetenskapliga och tekniska specialister i exempellös omfattning.&lt;br /&gt;
I Sovjetunionen fanns år 1978 1,3 miljoner forskare - en fjärdedel av&lt;br /&gt; 
världens samtliga forskare - antalet högskolestuderande var 1976/77 5&lt;br /&gt; 
miljoner, antalet forskningsinstitutioner uppgick till 5 300. Över 4 miljoner&lt;br /&gt; 
människor arbetar inom forskningssektorn. Samtidigt finns det i landet ingen&lt;br /&gt; 
som helst arbetslöshet, således inte heller bland forskare eller forskarstuderande.&lt;br /&gt;
Utbildning är gratis, likaså fortbildning och omskolning. Vetenskapliga&lt;br /&gt;
landvinningar publiceras i tidskrifter i tusentals exemplar. År 1977 gick&lt;br /&gt; 
hela 87,5 miljarder rubel till socialkulturella ändamål, när däremot utgifter till&lt;br /&gt; 
försvaret uppgick till 17,2 miljarder rubel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förening med planekonomin ger allt detta möjlighet att snabbare införa&lt;br /&gt; 
vetenskapens senaste rön i produktionen, utvidga experimentarbetena på&lt;br /&gt; 
fabriker och farmer, föredömligt organisera spridningen av vetenskapligteknisk&lt;br /&gt;
information över hela landet och i ännu högre grad utnyttja&lt;br /&gt; 
internationella erfarenheter. Och häri ligger också vetenskapens växande roll&lt;br /&gt; 
som direkt produktionskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på det internationella samarbetets möjligheter och utsikter&lt;br /&gt; 
kan man nämna de sovjetiska och amerikanska kosmonautemas gemensamma&lt;br /&gt;
rymdflygning 1975.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed torde det stå klart vilka fördelar som skulle uppstå, om det&lt;br /&gt; 
vetenskapliga samarbetet mellan Sverige och de socialistiska staterna utvidgades.&lt;br /&gt;
1 detta syfte föreslår vi att regeringen främjar forskarutbyte, forskningssamarbete&lt;br /&gt;
samt utbyte av vetenskapligt material med de socialistiska&lt;br /&gt; 
staterna, främst med Sovjetunionen. Vi föreslår också regeringen att utöka&lt;br /&gt; 
informationen om det vetenskapliga arbetet i de socialistiska länderna i form&lt;br /&gt; 
av publikationer samt öka spridningen av vetenskapliga publikationer från de&lt;br /&gt; 
socialistiska länderna. I t. ex. Sovjetunionen ger man ut vetenskapliga&lt;br /&gt; 
publikationer på de största västerländska språken, såsom engelska, tyska,&lt;br /&gt; 
franska osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:119 beslutar&lt;br /&gt; 
uppdra åt regeringen att genomföra riktlinjer så att&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;1. forskarnas frihet och inflytande över forskningens initiering&lt;br /&gt; 
bevaras och stärks,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;2. demokratisk kontroll, som i sista hand ligger hos riksdagen,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2233&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;över forskningen garanteras, varigenom de grupper som forskningen&lt;br /&gt;
direkt berör bör få insyn i forskningsarbete och -resultat,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;3. monopolens och de militärindustriella komplexens styrning och&lt;br /&gt; 
koppling till forskning i högskolorna upphör; statlig finansiering&lt;br /&gt; 
av monopolens forskningsverksamhet upphör; högskolornas&lt;br /&gt; 
eller den statligt bekostade forskningens deltagande i forskning&lt;br /&gt; 
som tjänar militärindustrin förhindras; statliga forskningsanslag&lt;br /&gt;
fördelas genom högskolor, statliga forskningsanstalter och&lt;br /&gt; 
offentliga fonder,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;4. forskarnas och forskarstuderandenas tjänster i högskolorna&lt;br /&gt; 
ökas,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;5. forskarnas och forskarstuderandenas arbetsmöjligheter och&lt;br /&gt; 
arbetstrygghet förbättras och alla forskarstuderande ges utbildningsbidrag,&lt;br /&gt;
vars storlek bör höjas,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;6. grundforskningens ställning garanteras och stärks,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;7. rekrytering till forskarutbildning breddas, varvid kraftfulla&lt;br /&gt; 
åtgärder för undervisningens förbättring vidtas,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;8. forskarnas tillträde till arbetsplatserna lagstiftningsvägen garanteras,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;9. vetenskapligt samarbete, forskarutbyte, utbyte av forskningsresultat&lt;br /&gt;
med de soicialistiska staterna, i enlighet med beslut av&lt;br /&gt; 
konferensen för europeisk säkerhet och samarbete, ökas,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;10. publicering av forskningsresultat och spridning av vetenskapliga&lt;br /&gt;
publikationer från de socialistiska länderna ökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 22 mars 1979&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;ROLF HAGEL (apk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;ALF LÖVENBORG (apk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ROLF HAGEL</namn>
<partibet>apk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ALF LÖVENBORG</namn>
<partibet>apk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G2022233</dok_id>
<subtitel>av Rolf Hagel och Alf Lövenborg</subtitel>
<filnamn>mot_197879__2233.pdf</filnamn>
<filstorlek>155835</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79:119 om vissa frågor  rörande forskning och forskarutbildning</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/85BB1FC6-2992-4BB4-BB8F-7914107376E6</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>