3068963 G2022232 1978/79 2232 mot mot Motion 1978/79:2232 av Thorbjörn Fälldin m. fl. Motion Motion 2232 0 1979-03-22 00:00:00 2014-10-11 18:42:34 2014-10-11 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79:119 om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning av Thorbjörn Fälldin m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G2022232/text https://data.riksdagen.se/dokument/G2022232 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022232 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_42"><p>3</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="text-align:right;">Motion</p> <p style="text-align:right;">1978/79:2232</p> <p style="text-align:right;">av Thorbjörn Fälldin m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1978/79:119 om vissa frågor<br /> rörande forskning och forskarutbildning</p> <p style="text-align:right;">Utgångspunkter</p> <p>Samhällets engagemang inom forskningspolitiken har under en följd av år<br /> varit föremål för intensiv uppmärksamhet. Från centerpartiets sida har vi<br /> hävdat vikten av en ökad målmedvetenhet i forskningspolitiken. I detta<br /> sammanhang har vi understrukit nödvändigheten av att i riksdagen på ett<br /> mera samlat sätt behandla de forskningspolitiska frågorna. Denna samordning<br /> är nödvändig bl. a. med tanke på den stora splittring som nu<br /> förekommer när det gäller anslagsgivning och styrning av forskningen.</p> <p>Centerpartiet redovisade dessa ståndpunkter i en partimotion till riksdagen<br /> 1973. Folkpartiet och moderata samlingspartiet anslöt sig till centerkravet,<br /> men motionen avvisades av riksdagen (motion 1973:1266, UbU 1973:19). Till<br /> 1974 års riksdag återkom vi med motion i denna fråga; motionen väcktes<br /> gemensamt av centerpartiet och folkpartiet (motion 1974:1372). Där framhölls<br /> att forskningen har stor betydelse för samhällets sociala, teknologiska<br /> och ekonomiska utveckling. Behovet av prioritering mellan olika forskningsområden<br /> underströks. Det hävdades vidare att riksdagens inflytande härvidlag<br /> måste stärkas.</p> <p>1 motionen 1974:1372 begärde vi bl.a. att det skulle utarbetas ett<br /> forskningspolitiskt handlingsprogram, vilket skulle ange dimensionering,<br /> mål, inriktning och finansiering av forskningsinsatserna. Programmet skulle<br /> syfta till att utgöra grundval för riksdagens beslut i forskningsfrågor, förstärka<br /> riksdagens ställning och inflytande på området och underlätta forskningsresultatens<br /> utnyttjande. Riksdagen biföll i stort denna motion (UbU 1974:37).<br /> Mot denna bakgrund gavs även forskningsrådsutredningen tillläggsdirektiv.</p> <p>Propositionen 1978/79:119 om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning<br /> är således i väsentliga avseenden ett resultat av centerpolitiska<br /> initiativ i riksdagen. Vi ser med tillfredsställelse att riksdagen nu kommer att<br /> få samlade redogörelser för forskningspolitiken och en möjlighet att på ett<br /> övergripande sätt fatta beslut såväl om den allmänna inriktningen av<br /> forskningen som möjlighet att peka på särskilda områden som bedöms<br /> angelägna. Självfallet kan det aldrig ankomma på riksdagen att i detalj ge<br /> synpunkter och heller inte att ta ställning till de vetenskapliga metoderna.</p> <p style="text-align:right;">För centern är sambandet mellan forskningen och de samhälleliga<br /> utvecklingsmålen en viktig utgångspunkt. Forskning och kvalificerad utbild</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="text-align:right;">1* Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2231-2234</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2232</p> </div> <div class="block ml_43"><p>4</p> </div> <div class="block ml_5"><p>ning av det slag som forskarutbildningen representerar är av avgörande<br /> betydelse för de flesta av samhällets funktioner. Det är därför av grundläggande<br /> betydelse att forskningsverksamheten vid universitet och högskolor<br /> tryggas. Exempel från snart sagt varje område av samhällelig verksamhet kan<br /> belysa detta. Förmågan att genom eget forsknings- och utvecklingsarbete<br /> förnya vårt näringsliv, liksom förmågan att på ett kvalificerat sätt tillgodogöra<br /> sig forskningsresultat från andra håll i världen, är en produktionsfaktor vars<br /> betydelse snabbt ökar i samband med att traditionellt starka branscher måste<br /> omstruktureras eller läggas ned. Möjligheterna att på rätt sätt lösa problem av<br /> social, administrativ eller kulturell karaktär som faller inom den offentliga<br /> servicens område är beroende av ett väl bearbetat vetenskapligt faktaunderlag.<br /> Satsningar på forskning och forskarutbildning kan därför i stor utsträckning<br /> betraktas som investeringar i ordets vidaste bemärkelse. Sådana<br /> investeringar i kunskap ger avkastning i form av ökad ekonomisk konkurrenskraft,<br /> tryggare sysselsättning, bättre hushållning med resurserna för<br /> offentlig konsumtion och ökad välfärd. Samtidigt bör understrykas vikten av<br /> att forskningen inte eftersätts där nyttoresultat är svåra att mäta. Näringsliv,<br /> organisationer och förvaltning är i högre grad än någonsin tidigare beroende<br /> av forskningens och forskarnas medverkan då det gäller att trygga en sund<br /> utveckling och återställa inre och yttre balans i det svenska samhället.</p> <p>Detta innebär att forskningens roll i samhället måste öka, samtidigt som<br /> forskarnas ansvar gentemot samhället växer. I propositionen söker departementschefen<br /> på traditionellt sätt skilja mellan metod och analys, som skall<br /> styras av inomvetenskapliga kriterier, och forskningens ämnesmässiga<br /> inriktning, över vilken även andra bedömningar skall ha inflytande. Erfarenheten<br /> visar att det ingalunda alltid går att dra en skarp gräns mellan dessa<br /> dimensioner av forskningsarbete. Lika litet är det möjligt att dra en gräns<br /> ”nedåt”, mellan originell forskning och tillgodogörandet och utnyttjandet av<br /> andras forskningsresultat för nya ändamål. Det ”inomvetenskapliga” behöver<br /> inte innebära något slutet; en viktig möjlighet för forskarna att vidga sitt<br /> inflytande över den vetenskapliga verksamheten ligger just i att förmedla<br /> förståelsen för forskningsuppgifterna och de vetenskapliga metoderna till<br /> vidare skikt inom det svenska samhället. Det gäller här att starkt öka<br /> intressentkretsen med inte endast en eller annan intresseorganisation.<br /> Kunskaperna om och intresset för forskningens arbete, villkor och resultat<br /> måste spridas till stora grupper i vårt land. Forskarna vore minst av allt<br /> betjänta av att forskningsarbetet, till skillnad från verksamheten inom andra<br /> sektorer, skulle bedrivas utan krav från samhället sida.</p> <p>Betraktar man forskningssatsningarna som viktiga framtida investeringar<br /> för att vidga och vidmakthålla kunskap, måste också resursfrågan vid våra<br /> forskningsinstitutioner hanteras rationellt. Ingen skulle komma på tanken att<br /> installera dyrbara maskiner utan att samtidigt trygga service och underhåll.<br /> En satsning på de mera iögonfallande delarna av forskningsapparaten tillkomsten<br /> av nya forskartjänster, satsningen av projektmedel - mister sin</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2232</p> </div> <div class="block ml_42"><p>5</p> </div> <div class="block ml_4"><p>effekt om inte basresurserna i form av tjänster och utrustning utvecklas<br /> tillfredsställande. En seriös satsning på en förstärkning av våra forskningsresurser<br /> kräver att eftersläpningen på detta område blir föremål för åtgärder.<br /> Mot bakgrund bl. a. av att man från regeringens sida härvidlag skjuter<br /> problemen framför sig måste det ifrågasättas huruvida det här rör sig om en så<br /> stor reform inom forskningens organisation som departementschefen synes<br /> göra gällande.</p> <p>Människornas villkor och samhället förändras oavbrutet och därmed också<br /> föremålet för forskningen. Etablerade ämnesgränser kan framstå som<br /> inaktuella, och angelägna forskningsuppgifter måste formuleras så att nya<br /> kunskapskombinationer utnyttjas. Inte minst bör det vetenskapliga studiet<br /> av för vår samhällsutveckling centrala frågor uppmuntras att få en sådan<br /> utformning att relevant kunskap från olika discipliner - ekonomi, sociologi,<br /> rättsvetenskap, regional planering etc. jämte olika naturvetenskapliga och<br /> tekniska ämnen - sammanförs och, så långt möjligt, sammanfogas i det<br /> vetenskapliga arbetet, bl. a. utifrån en ekologisk grundsyn. Verksamheten<br /> inom den nya högskolan bör vara så inriktad att tvär- och mångvetenskaplig<br /> forskning och kunskapsuppbyggnad särskilt uppmuntras.</p> <p>Forskning med nationell och internationell regional inriktning</p> <p>Genom högskolereformen har en decentralisering av högre utbildning och i<br /> viss mån forskning kunnat åstadkommas. Samtidigt har en regional profilering<br /> av verksamheten kunnat utformas vid vissa högskolor. Vid högskolan i<br /> Växjö bedrivs exempelvis småföretagsstudier med anknytning till ”Smålandsindustrin”.<br /> I allmänhet har högskolereformen dock inneburit endast en<br /> geografisk decentralisering av allmän universitetsutbildning.</p> <p>Forskning och utbildning på högskolenivå med den egna regionen som<br /> forskningsobjekt är ett angeläget men otillräckligt tillgodosett ändamål. En<br /> sådan verksamhet skulle möta ett växande behov av regionalt orienterad<br /> kunskap och strävan efter regional identitet. Regionalt orienterade studier har<br /> en naturlig utgångspunkt i humanistiska ämnen som etnologi, konsthistoria<br /> och arkeologi men kan också gripa in på det samhällsvetenskapliga området,<br /> t. ex. i fråga om ekonomisk historia med regional inriktning. En naturlig<br /> utgångspunkt för en sådan verksamhet kan vara länsmuseerna och i vissa<br /> sammanhang även andra större museer med regional förankring. Länsmuseernas<br /> föremålsbestånd och biblioteks- och dokumentationsresurser utgör<br /> en utmärkt bas härvidlag. I regel finns också lämpliga samlingslokaler i<br /> anslutning till museerna. Forskning i anslutning till länsmuseer kan<br /> förutsätta att krav på högre vetenskapliga meriter (doktorsexamen) återinförs<br /> för vissa ledande befattningshavare samt att tjänsternas innehåll ändras så att<br /> forskning blir tidsmässigt genomförbar. Kombinationer med tjänster inom<br /> högskolan är också möjliga. Till länsmuseerna skulle också viss akademisk<br /> grundutbildning kunna förläggas, t. ex. delstudiekurser i etnologi, arkeologi</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2232</p> </div> <div class="block ml_42"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>och konsthistoria med anknytning till den aktuella regionen (exempelvis<br /> medeltidens konsthistoria på Gotland). En samordning av resurserna mellan<br /> universitetsinstitutioner och sådana länsmuseer med viss forskning och<br /> akademisk utbildning skulle framstå som naturlig, inte minst då det gäller<br /> personalfrågor. Denna fråga bör utredas med förtur.</p> <p>Ett annat område, där regionalt orienterade kunskaper och studier kräver<br /> en utbyggnad, gäller regioner i andra delar av världen av stor och växande<br /> betydelse för vårt land ur ekonomisk, kulturell (och ibland även biståndspolitisk)<br /> betydelse. Det gäller såväl forsknings- och dokumentationsverksamhet<br /> som folkbildningsinsatser i vidare mening. Exempel på existerande verksamhet<br /> inom dessa områden är den som bedrivs inom de nordiska Afrika- och<br /> Asieninstituten, Latinamerikanska institutet vid Stockholms universitet<br /> m. fl. På kulturens område har Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet<br /> (som även avses täcka Främre Orienten) förutsättningar att fylla viktiga<br /> funktioner.</p> <p>Vårt behov av kunskaper om de från politisk, ekonomisk och social<br /> synpunkt viktigaste regionerna ökar snabbt, vilket understryker vikten av att<br /> kunna disponera en lättillgänglig, allsidig informationsbas och forskningsresurser<br /> med inriktning på för Sveriges del betydelsefulla frågor i dessa länder.<br /> Detta behov av kunskapsuppbyggnad beskrivs bl. a. i propositionen 1978/<br /> 79:147 om informations- och kulturutbytet med utlandet.</p> <p>Uppbyggnaden av de regionalt orienterade forsknings- och informationsresurserna<br /> har skett successivt. Tiden torde nu vara mogen för en undersökning<br /> av huruvida våra behov av regionalt orienterade studier täcks genom<br /> nuvarande institutioner. En sådan utredning borde också undersöka i vilken<br /> utsträckning möjligheterna till samverkan mellan sådana institutioner och<br /> potentiella avnämare inom olika delar av vårt samhällsliv ytterligare kan<br /> utvecklas. I sammanhanget borde även beaktas vilka möjligheter som<br /> existerar att bygga ut grundutbildningsresurser vid våra högskolor med<br /> inriktning på vissa betydelsefulla länderregioner och de möjligheter som<br /> härvid öppnar sig för samverkan med bl. a. nyssnämnda museer.</p> <p>Näringslivskontakt för forskare</p> <p>I propositionen tas upp en rad frågor avseende samverkan med forskning<br /> och utveckling utanför högskolan. Vi delar bedömningarna i fråga om nyttan<br /> av externa handledare samt forskning utanför högskolan. Möjligheten att<br /> utvidga systemet med adjungerade professorer bör beaktas. I propositionen<br /> heter det vidare att den försöksverksamhet med näringslivskontakt för<br /> forskare som f. n. bedrivs genom forskningssamverkanskommittén<br /> (FOSAM) enligt departementschefens mening borde kunna ge värdefulla<br /> erfarenheter i fråga om lämplig omfattning och inriktning av samt former för<br /> de av forskarutbildningsutredningen (FUN) åsyftade kontakterna och<br /> samverkan mellan forskare och företag. Det finns anledning att redan nu</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2232</p> </div> <div class="block ml_42"><p>7</p> </div> <div class="block ml_4"><p>utvidga försöksverksamhetens omfattning till flera områden.</p> <p>Genom propositionen 1977/78:100 bil. 12 aktualiserades försöksverksamhet<br /> med näringslivskontakt för forskare. Försöksverksamheten innebär att<br /> forskare frigörs från sina arbetsuppgifter inom högskolan under ett halvt till<br /> ett år för att med bibehållen lön kunna gå ut till små och medelstora företag<br /> eller förvaltningar och där studera produktionsprocesser, tänkbar utvecklingspotential,<br /> arbetsorganisation, företagsekonomiska kalkyler, marknadsföring<br /> etc., alltefter den forskningsinriktning resp. forskare har. Företagen<br /> och förvaltningarna behöver inte bekosta forskarnas lön utan endast ge dem<br /> möjligheter att göra aktiva insatser på arbetsplatsen, att studera verksamheten<br /> samt delta i problemlösning och planering på skilda områden.<br /> Verksamheten förutsattes bl. a. ske i samverkan med de regionala utvecklingsfonderna<br /> och ger redan nu intryck av att utvecklas positivt.</p> <p>Uppläggningen av försöksverksamheten gör att det i huvudsak är forskare<br /> med ekonomisk eller teknisk inriktning som för möjlighet till denna<br /> näringslivskontakt. Men verksamheten bör kunna vidgas till att gälla flertalet<br /> vetenskapliga områden och kunna prövas även utanför det snävt definierade<br /> området näringslivskontakt. I princip borde forskare inom alla ämnen ha<br /> möjlighet att under gynnsamma villkor skaffa sig erfarenhet inom praktiksektorn.<br /> Förutom företagsanknytning skulle detta kunna innebära verksamhet<br /> vid offentlig förvaltning, inom kultursektorn, som egenföretagare eller<br /> annorledes. Syftet skulle vara antingen att på detta sätt skapa förutsättningar<br /> för forskarens övergång till praktisk verksamhet eller att ge tillfälle att genom<br /> deltagande och observation skaffa sig kunskaper om praktiskt angelägna och<br /> vetenskapligt relevanta problem.</p> <p>Försöksverksamheten med näringslivskontakt för forskare leds som<br /> nämnts av en särskild kommitté, FOSAM. Vårt förslag om utvidgning av<br /> försöksverksamheten bör därför också handläggas inom ramen för FOSAM,<br /> och kommittén bör få tilläggsdirektiv i enlighet med förslaget.</p> <p>Forskare från arbetslivet, behovet av en mellanexamen</p> <p>Vidare måste vägen till vetenskaplig erfarenhet öppnas för de grupper i<br /> samhället som genom praktisk verksamhet kommit i kontakt med problem<br /> av potentiellt vetenskapligt intresse. Det ligger såväl i den enskildes som i<br /> samhällets intresse att personer med praktisk erfarenhet bereds möjlighet att i<br /> en akademisk miljö få systematisera och analysera sina erfarenheter från det<br /> ena eller andra verksamhetsområdet. Inom näringsliv och förvaltning ligger<br /> ett av hindren för utveckling och ökad arbetstillfredsställelse i att det erbjuds<br /> alltför få tillfällen att lyfta blicken över handläggningen av löpande ärenden<br /> och analysera mål, medel och erfarenheter. Praktiker förvärvar genom sitt<br /> arbete en unik insikt både i fråga om eljest svårtillgängliga fakta och om de för<br /> samhället mest angelägna frågeställningarna.</p> <p>En möjlighet för kvalificerad personal inom näringsliv och samhälle att</p> <p>1** Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2231-2234</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2232</p> </div> <div class="block ml_42"><p>8</p> </div> <div class="block ml_5"><p>med bibehållen lön få ägna sig åt vetenskapligt arbete under t. ex. två<br /> terminer skulle vitalisera forskningen inom universiteten och tillföra impulser<br /> från aktuella forskningsområden. Samtidigt tillförs praktiker metodkunnande<br /> av värde för yrkesverksamheten och får tillfälle att uppdatera sitt<br /> kunnande i fråga om nya rön på skilda verksamhetsområden.</p> <p>För denna typ av återkommande utbildning kan doktorsexamen vara ett<br /> för stort steg. Detta aktualiserar frågan om en högre mellanexamen. FUN har<br /> föreslagit en möjlighet till påbyggnadsutbildning på nivån över grundutbildning<br /> men under doktorsexamen.</p> <p>En brist i nuvarande system är att vi på många områden saknar en<br /> fördjupad utbildning över grundexamensnivå, anpassad för en yrkesverksamhet<br /> utanför forskningsområdet. Detta är bl. a. påfallande inom det<br /> tekniska området, där personer med huvudintresse för allmän industriell<br /> verksamhet har mycket svårt att vid högskolorna finna lämpliga ubildningar<br /> över grundnivån. Den ämnesfördjupning som erbjuds är den som ingår i<br /> forskarutbildningen vilken, naturligt nog, är starkt inriktad på forskaryrkets<br /> behov.</p> <p>En ny examensnivå skulle svara mot 11/2 å 2 års fördjupningsstudier inom<br /> ett ämnesområde, särskilt med en sådan vetenskaplig inriktning som kan<br /> vara till nytta för kvalificerad yrkesverksamhet utanför högskolan. En sådan<br /> "mellanexamen” skall alltså inte primärt betraktas som ett steg mot<br /> doktorsexamen utan som en alternativ fördjupad utbildning, ofta inriktad<br /> mot en yrkesverksamhet utanför forskningsområdet. Självfallet kommer de<br /> inhämtade kunskaperna ofta att kunna nyttjas i olika grad även av den som<br /> önskar avlägga doktorsexamen.</p> <p>Utbildning av ovan önskat slag, som har sin motsvarighet inom många<br /> länders utbildningssystem, återfinns i någon mån i den s. k.<br /> specialistutbildningen vid teknisk fakultet. Denna har emellertid hittills en<br /> mycket obetydlig omfattning; den existerar endast inom tre mycket<br /> specialiserade områden (arbetsvetenskap, strukturmekaniska beräkningsmetoder,<br /> elektrisk mätteknik), och den av UHÄ för 1979/80 äskade<br /> \itbyggnaden <br /> generella strukturförändringen av högskoleutbildningen över grundexamensnivå<br /> borde den tekniska specialistutbildningen utan svårighet kunna<br /> inpassas.</p> <p>Allmänt sett måste en mellanexamen ha en sådan inriktning att den inte<br /> innebär en oönskad kvalitativ skiktning av de forskarstuderande, lika litet<br /> som någon sådan skiktning kan sägas existera mellan doktorsexamen och<br /> grundexamen. Det skall röra sig om utbildnings- och forskningsmål som till<br /> sin volym är olika dimensionerade, inte minst med tanke på att återkommande<br /> utbildning för personer i yrkeslivet på denna nivå blir praktiskt svår att<br /> genomföra med den nuvarande doktorsexamen som målsättning. Även för<br /> en rad andra grupper kan en mellanexamen innefattande krav på en<br /> vetenskaplig avhandling av mindre omfång motsvara ett angeläget behov.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2232</p> </div> <div class="block ml_42"><p>9</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Universitetslektorernas forskning</p> <p>I propositionen anslås särskilda medel för att underlätta för universitetslektorer<br /> att aktivt bedriva forskning. Detta är angeläget. En speciellt utsatt<br /> grupp är emellertid lektorerna vid de nya högskolorna. Avsaknaden av en<br /> forskningsverksamhet där är mycket svårare, speciellt i experimentella<br /> ämnen. En särskild insats för dem hade varit befogad. Regeringen bör följa<br /> upp propositionen genom att med förtur utreda hur man genom en<br /> specialdestinering av medel kan komma till rätta med dessa problem.</p> <p>Studiefinansieringen</p> <p>Genom propositionen inrättas ytterligare 75 utbildningsbidrag för doktorander.<br /> 90 % av de forskarstuderande saknar emellertid i dag studiebidrag.<br /> Bl. a. med tanke på den förstärkta roll som forskarutbildningen skulle få vid<br /> genomförandet av de i motionen föreslagna åtgärderna är det motiverat att<br /> systemet successivt utbyggs. De i årets proposition föreslagna doktorandbidragen<br /> måste därför endast betraktas som ett första steg i denna riktning.</p> <p>Vetenskaplig erfarenhet och rekryteringen till högre befattningar</p> <p>Vetenskaplig verksamhet i meningen kvalificerad analys och strukturering<br /> av problem kan naturligtvis bedrivas på andra ställen än inom universiteten.<br /> Om personer med vetenskapliga kvalifikationer i ökad utsträckning rekryteras<br /> till praktiska uppgifter är detta - under förutsättning att forskarutbildningen<br /> är av god kvalitet - ägnat att höja nivån på den praktiska<br /> verksamheten inom näringsliv, förvaltning och organisationer, offentlig<br /> service etc. Att bortse från detta skulle, tillspetsat uttryckt, innebära att man<br /> underkände forskarutbildningens och forskningens kvalitet eller relevans,<br /> och då är det de sistnämnda som måste reformeras. Endast genom att ge<br /> forskningsprestationer en högre relativ vikt vid rekrytering av personal på<br /> områden som är eller borde vara naturliga avnämare av forskningsresultat<br /> (utbildningsväsendet, museiväsendet, vissa grenar av statlig och kommunal<br /> förvaltning) kan den långsiktiga utarmning stävjas som ligger i en snabbt<br /> sjunkande rekrytering till forskarutbildningen på en rad områden.</p> <p>Information om forskning</p> <p>Forskning skapar dels forskningsresultat, dels en uppbyggnad av kunskaper.<br /> Det är angeläget att båda dessa faktorer tas till vara. Om stora resurser<br /> satsas på forskning utan att tillräckliga insatser görs för att föra ut resultaten<br /> till intresserade utanför forskarinstitutionerna har värdet av forskningen<br /> reducerats betydligt. En viktig form för att föra ut forskningsresultaten i<br /> samhället ligger givetvis i att personer med forskarutbildning går över i</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2232</p> </div> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_5"><p>praktisk verksamhet, liksom i att praktiker utnyttjar återkommande forskarutbildning<br /> vid högskolan.</p> <p>I propositionen diskuteras informationsfrågorna ingående med avseende<br /> på både den speciella ”nyttjarinformationen” och en mera ”allmän forskningsinformation”.</p> <p>Som påpekas i propositionen fungerar nyttjarinformation tillfredsställande<br /> inom vissa områden, medan andra är sämre tillgodosedda. Den undersökning<br /> och utredning av dessa förhållanden som föreslås synes vara angelägen;<br /> den bör omfatta inte endast nyttjarinformationen och nyttjarrelevansen av<br /> forskningsverksamhet vid högskolor och branschforskning utan även resultatet<br /> av de forskningsinsatser som initieras genom statliga organ, t. ex.</p> <p>SÖ.</p> <p>Beträffande åtskillnaden mellan ”nyttjarinformation” och ”allmän forskningsinformation”<br /> bör sägas att det rör sig om en gradskillnad snarare än om<br /> en artskillnad. Det ligger i den relevanta forskningens natur att avnämargrupperna<br /> inte är en gång för alla definierade. Naturvetenskapliga forskningsmetoder<br /> kan komma till nytta inom samhällsvetenskapen, samhällsvetenskapliga<br /> rön kan skapa nya utgångspunkter för t. ex. juridisk forskning.<br /> Erfarenheten visar dessutom att forskningsresultat kan komma till praktisk<br /> nytta inom helt andra tillämpningsfält än de traditionella. Det är angeläget för<br /> att befästa forskningens ställning i det svenska samhället att forskarna ställs<br /> inför kravet att i lättillgänglig form presentera sina arbetsuppgifter och<br /> arbetsresultat.</p> <p>På samma sätt som i fråga om andra samhälleliga insatser gäller att<br /> vetenskapens arbetsresultat får sitt värde först då de når dem som har bruk för<br /> dessa. Feldimensionerad kapacitet i forskningsprocessen leder till flaskhalsar<br /> och produktivitetsförluster; kedjan blir inte starkare än den svagaste av sina<br /> länkar. Risken finns att man lägger ned för små eller felriktade resurser på<br /> utvärdering och spridning av forskningsresultat.</p> <p>Kanske skulle de resurser som motsvarar något färre forskningsprojekt<br /> kunna utnyttjas till att höja tillgänglighet och utnyttjandegrad för de<br /> återstående, varigenom samhällsnyttan av givna resurser ökar. Bland<br /> tänkbara former kan nämnas resurser för symposier med forskare och<br /> praktiker, publicerande av regelbundna sammanfattningar av uppnådda<br /> forskningsresultat i tryck och populariserade presentationer i olika medier<br /> (t. ex. radio och TV). En sådan inriktning skulle tvivelsutan höja motivationen<br /> för forskare, skärpa kvantitets- och relevanskraven samt öka incitamenten<br /> för en lättillgänglig presentation av forskningsresultaten.</p> <p>I propositionen föreslås att forskningsrådsnämnden (FRN) bör fä ansvaret<br /> för utveckling och spridning av informationsmetoder, samordning av större<br /> informationsprojekt, utvärdering samt initiering av nya informationsinsatser,<br /> för vilket ändamål FRN föreslås fä 2 milj. kr. Vi vill i detta<br /> sammanhang peka på de olikheter som präglar situationen inom olika<br /> vetenskapsområden.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2232</p> </div> <div class="block ml_42"><p>11</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Inom det teknologiska fältet utger Ingenjörsvetenskapsakademien en årlig<br /> översikt, Framsteg inom forskning och teknik, och forskningsrådens nämnd<br /> för forskningsinformation publicerar Forskning och framsteg. Men för övriga<br /> vetenskapsområden saknas sammanhållna resurser och organisation för den<br /> utomordentligt viktiga uppgiften att för den intresserade allmänheten på ett<br /> lättillgängligt sätt presentera pågående forskning och aktuella forskningsresultat.<br /> Man har på olika håll (t. ex. vid Handelshögskolan i Stockholm) sökt ta<br /> lokala initiativ för att genom en egen publikation komma i kontakt med<br /> avnämare och den intresserade allmänheten, men dessa ansträngningar har<br /> ofta strandat i brist på medel.</p> <p>Ett förebildligt exempel på en övergripande utvärdering av forskningens<br /> utveckling i lättillgänglig form utgör det franska Centre Nationale de la<br /> Recherche Scientifique’s (CNRS) översikt Rapport national de conjoncture<br /> scientifique.</p> <p>Sekretariatet för framtidsstudier</p> <p>Sekretariatet för framtidsstudier föreslås i propositionen överfört till<br /> forskningsrådsnämnden. I och för sig kan det finnas motiv för att ge en<br /> fortvarig verksamhet av den typ sekretariatet bedriver en mera permanent<br /> formell karaktär. FRU:s förslag att formen ändras till en delegation för<br /> framtidsstudier (jfr t. ex. delegationen för nedrustningsfrågor) är därför<br /> ändamålsenligt. Däremot synes inga fördelar kunna uppnås genom ett<br /> inordnande under forskningsrådsnämnden, som väsentligen har andra<br /> huvuduppgifter. Verksamhetens integritet och inriktning på att göra undersökningar<br /> som kan tjäna som långsiktigt underlag för politiska beslut torde<br /> tala för att någon ändring av sekretariatets ställning, av det slag propositionen<br /> föreslår, ej vidtas.</p> <p>Vetenskapliga nämnder för forskningsinstitutioner</p> <p>En viktig fråga gäller utnyttjandet av forskningskapaciteten vid universiteten<br /> och fristående forskningsinstitut. Bredare kontakter med andra forskare<br /> i Sverige och utomlands och regelbunden utvärdering av institutioners<br /> verksamhet bör kunna höja motivationen för de inom forskning verksamma<br /> och samtidigt skapa ett medvetande om den gemensamma målsättningen.<br /> Bedömningen av den vetenskapliga verksamheten skulle kunna itensifieras<br /> genom att åtminstone större enheter fick en vetenskaplig nämnd, i vilken<br /> företrädare för näraliggande ämnen samt representanter för det egna ämnet<br /> vid andra universitet skulle ingå. Risken för provinsialism och nivåsänkning<br /> skulle kunna motverkas om vi - i likhet med vad som förekommer i bl. a.<br /> Frankrike och Västtyskland- beredde renommerade utländska forskare säte i<br /> rådet. Svenska forskare finns redan representerade i dylika organ i andra<br /> länder. Nämndens utvärdering, t. ex. en gång vartannat eller vart tredje år,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1978/79:2232</p> </div> <div class="block ml_42"><p>12</p> </div> <div class="block ml_5"><p>skulle inte endast vara av största värde för det interna arbetet inom den<br /> berörda institutionen utan också underlätta ställningstaganden för utomstående<br /> forskningsstödjande organ.</p> <p>För att kunna få ytterligare underlag för en bedömning av värdet av en<br /> sådan verksamhet bör försöksverksamhet inledas vid ett antal institutioner,<br /> vilkas storlek, verksamhet och ämnesinriktning gör dem lämpade för<br /> insamling av erfarenheter. UHÄ bör ges i uppdrag att uppdraga åt förslagsvis<br /> tio olika fakulteter att för en eller flera institutioner utse nämnder enligt detta<br /> förslag.</p> <p>Internationella aspekter</p> <p>Snabba framsteg sker inom alla områden, och ett litet land som vårt kan även<br /> med stora insatser - omöjligen hålla sig i täten inom samtliga<br /> forskningsfält. En viss måttfull koncentration av de stora insatserna blir<br /> successivt erforderlig, samtidigt som behovet av att tillgodogöra sig vetenskapliga<br /> framsteg i andra länder beaktas, dels för att komplettera vårt<br /> kunnande på områden som inte blir föremål för massiva satsningar i Sverige,<br /> dels för att skapa de rätta utgångspunkterna för kraftsamling på vissa<br /> forskningsfält. Insatser för att intensifiera kontakterna över gränserna ger i<br /> detta läge stora marginella vinster och bör intensifieras. Detta gäller såväl på<br /> grundforskningens som på den tillämpade forskningens och utvecklingens<br /> områden.</p> <p>I fråga om forskning och utvecklingsarbete på det tekniska och naturvetenskapliga<br /> området har i debatten uppmärksammats vikten av en riktig<br /> balans mellan satsningar på originella inhemska innovationer och uppfinningar<br /> å ena sidan och utnyttjandet av redan tillgänglig kunskap för praktisk<br /> användning eller som underlag för vidare forsknings- och utvecklingsarbete å<br /> den andra. Kontakter med forskning och utveckling i andra länder är därför<br /> av stor betydelse. En viktig roll spelar härvid våra teknisk-vetenskapliga<br /> attachéer som i länder med för oss viktig kunskapsuppbyggnad på det<br /> tekniska och naturvetenskapliga området bevakar utvecklingen och vidarebefordrar<br /> information till intressenter i Sverige. Genom en omorganisation av<br /> den teknisk-vetenskapliga attachéeverksamheten eftersträvas nu större<br /> effektivitet i detta arbete.</p> <p>En annan form för kunskapsutbytet utgör de informella långsiktiga<br /> kontakter som etablerats mellan svenska forskningsinstitutioner och<br /> motsvarande enheter i utlandet. I en del fall kan dock mera<br /> institutionaliserade kontakter ge särskilt värdefulla resultat. Samarbete av<br /> detta slag finns t. ex. etablerat med en rad öststater. Av särskilt intresse är<br /> också de forskningsföreningar som bildats i Frankrike, Japan och Västtyskland<br /> med Ingenjörsvetenskapsakademien som svensk initiativtagare.</p> <p>Erfarenheten torde peka på att man med relativt liten ekonomisk insats<br /> från samhället skulle kunna få fördelar i relationerna med teknisk och</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2232</p> </div> <div class="block ml_41"><p>13</p> </div> <div class="block ml_4"><p>naturvetenskaplig forskning även i andra länder genom att bygga vidare på<br /> modellen med forskningsföreningar. En möjlighet är att anknyta till de<br /> mindre europeiska i-länder (Schweiz, Österrike etc.) som liksom vi skulle<br /> kunna dra nytta av en viss arbetsfördelning inom en rad insatsområden för<br /> tillämpad forskning.</p> <p>En annan möjlighet är kontakter med olika u-länder, som ofta från en<br /> blygsam utgångspunkt mycket ambitiöst och med betydande resursinsatser<br /> vill satsa på för den egna utvecklingen nyttiga forsknings- och utvecklingsinsatser.<br /> Forskarkontakter och ett institutionaliserat samarbete skulle i<br /> sådana fall inte bara kunna vara u-landets forskning till nytta utan skulle<br /> också underlätta uppbyggandet av kommersiellt betydelsefulla kontakter<br /> med de innovationsstarka delarna av svenskt näringsliv.</p> <p>Vid sidan av dessa speciella institutionaliserade kontaktvägar är naturligtvis<br /> forskarkontakter över gränserna i allmänhet ett livsvillkor för svensk<br /> vetenskap. Resurser insatta på att främja meningsfulla studieresor och<br /> forskarkontakter spelar härvid en stor roll. För grundutbildningens internationalisering<br /> finns särskilda anslag; motsvarande resurser borde även kunna<br /> ställas till forskarutbildningens förfogande.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställer vi</p> <p style="margin-left:60px;">att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1978/79:119<br /> beslutar</p> <p style="margin-left:60px;">1. att försöksverksamheten med näringslivskontakt för forskare<br /> kompletteras i enlighet med förslagen i motionen,</p> <p style="margin-left:60px;">2. att försöksverksamheten med vetenskapliga nämnder i enlighet<br /> med vad som anförts i motionen startar på tio fakulteter,</p> <p style="margin-left:60px;">3. att hos regeringen begära utredning och förslag om inrättandet<br /> av en mellanexamen i enlighet med vad som anförts i motionen,</p> <p style="margin-left:60px;">4. att hos regeringen ge till känna vad som anförts om forskning<br /> för universitetslektorer vid de nya högskolorna,</p> <p style="margin-left:60px;">5. att sekretariatet för framtidsstudier ombildas till en delegation<br /> och i övrigt bibehåller sin nuvarande ställning,</p> <p style="margin-left:60px;">6. att som sin mening ge regeringen till känna att frågan om<br /> regional anknytning av forskningsinsatser och högre utbildning<br /> utreds med förtur inom UHÄ, liksom frågan om internationellt<br /> inriktad forskning med regional anknytning,</p> <p style="margin-left:60px;">7. att som sin mening ge regeringen till känna att frågan om<br /> information om forskning och forskningsresultat i olika former<br /> skyndsamt utreds med beaktande av de särskilda aspekter som<br /> framgår av motionen,</p> <p style="margin-left:60px;">8. att som sin mening ge regeringen till känna att betydelsen av</p> </div> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1978/79:2232</p> </div> <div class="block ml_43"><p>14</p> </div> <div class="block ml_11"><p style="margin-left:14px;">vetenskapliga erfarenheter beaktas i personalrekryteringssammanhang,</p> <p style="margin-left:14px;">9. att sorn sin mening ge regeringen till känna att vad som i<br /> motionen anförts om internationella kontakter beaktas vid den<br /> fortsatta utformningen av forskningspolitiken.</p> </div> <div class="block ml_6"><p>Stockholm den 22 mars 1979</p> </div> <div class="block ml_6"><p>THORBJÖRN FÄLLDIN (c)<br /> KARIN SÖDER (c)</p> <p>CLAES ELMSTEDT (c)<br /> THORSTEN LARSSON (c)<br /> JAN-IVAN NILSSON (c)<br /> ANNA-LISA NILSSON (c)<br /> CHRISTINA ROGESTAM (c)</p> </div> <div class="block ml_25"><p style="margin-left:6px;">TORSTEN BENGTSON (c)</p> </div> <div class="block ml_25"><p>FRITZ BÖRJESSON (c)<br /> ERIK LARSSON (c)<br /> EINAR LARSSON (c)<br /> ANNA ELIASSON (c)</p> </div> </div> </div> 0 THORBJÖRN FÄLLDIN c 1 undertecknare 0 KARIN SÖDER c 2 undertecknare 0 CLAES ELMSTEDT c 3 undertecknare 0 THORSTEN LARSSON c 4 undertecknare 0 JAN-IVAN NILSSON c 5 undertecknare 0 ANNA-LISA NILSSON c 6 undertecknare 0 CHRISTINA ROGESTAM c 7 undertecknare 0 TORSTEN BENGTSON c 8 undertecknare 0 FRITZ BÖRJESSON c 9 undertecknare 0 ERIK LARSSON c 10 undertecknare 0 EINAR LARSSON c 11 undertecknare 0 ANNA ELIASSON c 12 undertecknare G2022232 av Thorbjörn Fälldin m. fl. mot_197879__2232.pdf 363379 pdf med anledning av propositionen 1978/79:119 om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning https://data.riksdagen.se/fil/DCD13D10-C78E-46E0-BE8F-A905FF1C85DF