3068961 G2022230 1978/79 2230 mot mot Motion 1978/79:2230 av Stig Alemyr m. fl. Motion Motion 2230 0 1979-03-22 00:00:00 2014-10-11 18:42:32 2014-10-11 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79:119 om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning av Stig Alemyr m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G2022230/text https://data.riksdagen.se/dokument/G2022230 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022230 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="text-align:right;">Mot. 1978/79</p> <p style="text-align:right;">2230</p> <p>Motion<br /> 1978/79:2230<br /> av Stig Alemyr m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1978/79:119 om vissa frågor<br /> rörande forskning och forskarutbildning</p> <p>Bakgrund</p> <p>Den dåvarande socialdemokratiska regeringen tog under 1970-talets första<br /> hälft ett antal initiativ för att skapa bättre förutsättningar för en aktivare<br /> forskningspolitik. Tillkallandet av forskningsrådsutredningen (FRU) år 1972<br /> och tilläggsdirektiven till utredningen år 1975 var uttryck för en vilja att<br /> effektivisera forskningsrådens arbete, bredda inflytandet över forskningen<br /> och förbättra regeringens och riksdagens beslutsunderlag inom forskningsområdet.<br /> Översynen av styrelsen för teknisk utveckling (STU) inom ramen<br /> för STU-utredningen hade liknande motiv. Tillkallandet av forskarutbildningsutredningen<br /> (FUN) var uttryck dels för en vilja att på forskarutbildningsnivån<br /> fortsätta det reformarbete i demokratiserande syfte som förts<br /> fram till grundskolan, gymnasieskolan och numera även den grundläggande<br /> högskoleutbildningen, dels för en vilja att gripa tag i bl. a. de kvantitativa<br /> problem som kunde förutses inom forskarutbildningen.</p> <p>De tre nämnda utredningarna lade fram sina slutbetänkanden under<br /> hösten 1977. Därmed skapades förutsättningar för en sammanhållen bred<br /> behandling av de forskningspolitiska frågorna i riksdag och regering.</p> <p>Trepartiregeringen bröt ut STU-frågorna ur detta sammanhang och riksdagsbehandlingen<br /> av dessa frågor ägde rum för ett år sedan. Härigenom<br /> försummades första tillfället att få den breda behandlingen i riksdagen som<br /> forskningsfrågorna väl förtjänat. De två andra utredningarna, FRU och FUN,<br /> har nu efter remissbehandling och beredning i regeringskansliet lett fram till<br /> en proposition till riksdagen.</p> <p>Allt fler inser att fördjupande kunskaper och bättre teknik är avgörande för<br /> att komma till rätta med många av dagens samhällsproblem. Mot bakgrund<br /> av en ingående debatt om forskningens och det tekniska utvecklingsarbetets<br /> betydelse för vårt välstånd lade socialdemokraterna våren 1978 fram en rad<br /> krav i riksdagen. Dessa avsåg att förstärka forskningsråden, öka bidragen för<br /> ersättning och förnya den vetenskapliga utrustningen vid universitet och<br /> högskolor, lägga ytterligare 200 milj. kr. till Riksbankens jubileumsfond, öka<br /> avdragsmöjligheter för företagens forsknings- och utvecklingskostnader, öka<br /> stödet till uppfinnare samt satsa på tre nya utvecklingsbolag i samarbete med<br /> kommuner och landsting. Den borgerliga majoriteten ansåg inte dessa<br /> satsningar nödvändiga utan avslog samtliga våra förslag.</p> <p>I partimotionen 1978/79:2020 om vissa näringspolitiska insatser för att</p> </div> <div class="block ml_5"><p>1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2230</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2230</p> </div> <div class="block ml_43"><p>2</p> </div> <div class="block ml_5"><p>stimulera den industriella utvecklingen har socialdemokraterna lagt fram en<br /> rad förslag om ökade satsningar på industriellt forsknings- och utvecklingsarbete.<br /> Förslagen innebär bl. a. en omläggning av beskattningen för att<br /> stimulera teknisk forskning och utveckling, stöd till uppfinnare, ökade anslag<br /> till styrelsen för teknisk utveckling samt inrättande av en central utvecklingsfond<br /> och samhälleliga utvecklingsbolag.</p> <p>I partimotionen 1978/79:2253 med anledning av propositionen 1978/<br /> 79:138 om vissa anslagsfrågor m. m. rörande försvaret har socialdemokraterna<br /> framhållit den betydelse som den tekniska högskolan i Linköping har i ett<br /> samlat utvecklingsarbete inom de områden som redan är etablerade där, t. ex.<br /> datorer, transportsystem och medicinsk teknik. Det finns också skäl att<br /> särskilt ta vara på den specifika kompetens som flygindustrin byggt upp. I<br /> detta syfte föreslår socialdemokraterna att ytterligare 4 milj. kr. tillförs<br /> tekniska högskolan i Linköping nästa budgetår. För budgetåret därefter bör<br /> regeringen presentera en utvecklingsplan för den tekniska forskningen i<br /> Linköping.</p> <p>Propositionen</p> <p>Det är naturligt att förväntningarna på propositionen bland forskare,<br /> politiker och den forskningsintresserade allmänheten varit stora. Förutsättningarna<br /> för en samlad och övergripande behandling av centrala forskningspolitiska<br /> frågor har varit utomordentligt goda. Beslutsunderlaget i form av<br /> utredningarnas betänkanden och den omfattande remissbehandlingen har<br /> täckt de aktuella problemområdena väl. Härtill kommer en i långa delar<br /> jämförelsevis enig och positiv remissopinion. I andra stycken har remissinstanserna<br /> var delade i sin uppfattning, bitvis också starkt kritiska. Även i de<br /> sistnämnda fallen har emellertid alternativen ofta varit tydliga och förutsättningarna<br /> för ställningstaganden goda.</p> <p>Den proposition som nu presenterats motsvarar inte de förväntningar, som<br /> med rätta kunnat ställas. I propositionen märks inget av medvetenhet om<br /> eller vilja till handling i den kritiska situation för svensk teknik och svensk<br /> industri där satsning på forskning är en nödvändig investering för framtiden.</p> <p>1 stället för att visa prov på klara ställningstaganden och därmed en bestämd<br /> politisk vilja att föra forskningspolitiken framåt, glider regeringen undan sitt<br /> ansvar. I stället för att själv handla hänvisar regeringen alltför ofta till fortsatt<br /> utredande. 1 stället för att förverkliga framförda förslag blir resultatet på flera<br /> punkter försöksverksamheten i liten skala.</p> <p>Den föreliggande propositionen måste därför väcka besvikelse i vida<br /> kretsar.</p> <p>1 det följande tar vi upp ett antal av de frågor som aktualiseras av<br /> propositionen och som det finns särskild anledning att kommentera från<br /> socialdemokratisk synpunkt. Detta innebär dock inte att vi accepterar den<br /> låga ambitionsnivå som präglar regeringens förslag. Svensk forskning</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2230</p> </div> <div class="block ml_42"><p>3</p> </div> <div class="block ml_4"><p>behöver en helt annan målmedvetenhet och vilja till förnyelse än den<br /> regeringen ger uttryck för i propositionen.</p> <p>Regeringens förståelse för behovet av ökad forskning och utvecklingsarbete<br /> måste mot denna bakgrund ifrågasättas. Vad beträffar forskningsområdet<br /> i stort anser sig regeringen genom förslag i årets budgetproposition ha<br /> gjort en stor satsning. De ökade resurser som föreslagits på högskoleområdet<br /> har emellertid till stor del i själva verket visat sig behövas för att täcka en<br /> alltför begränsad pris- och löneomräkning på befintliga anslag. Reformutrymmet<br /> uppgår därför inte till den nivå som regeringen givit uttryck för.<br /> Sammantaget kommer, tvärtemot vad regeringen gör gällande, förslagen för<br /> nästa budgetår att ge en ringa reell utdelning i fråga om forskning och<br /> utvecklingsarbete.</p> <p>Med hänsyn till avsaknaden av en tillräckligt aktiv forskningspolitik från<br /> regeringens sida skulle det finnas anledning att angripa forskningens problem<br /> på ett betydligt mer genomgripande sätt än vad som är möjligt under den<br /> korta tid som står till buds för en följdmotion. Vi begränsar oss därför i det<br /> följande till synpunkter och förslag som direkt hör samman med regeringens<br /> förslag. I övrigt avser vi att senare i år lägga fram ett handlingsprogram för<br /> forskningen och utvecklingsarbetet på alla områden.</p> <p>Underlag för en aktiv forskningspolitik</p> <p>Svensk forskningspolitik har sedan andra världskriget kommit att utformas<br /> enligt den s. k. sektorsprincipen. Härigenom har forskningsbehoven,<br /> som de upplevts inom bl. a. de berörda verken, utövat ett starkt inflytande<br /> över fördelningen av samhällets FoU-resurser. FRU har i sitt betänkande<br /> givit en klar bild av sektorsforskningens framväxt och tillstånd. V i delar den i<br /> propositionen framförda uppfattningen att en fortsatt utbyggnad av den<br /> sektoriella forskningen måste grundas på ett bättre planeringsunderlag än vad<br /> man i regel har i dag. Detta gäller inte minst information som möjliggör<br /> samordning mellan den sektoriella forskningen och den mer kunskapsutvecklande<br /> och kompetensuppbyggande forskningen och forskarutbildningen<br /> inom högskolan.</p> <p>Kunskap om den forskning som faktiskt bedrivs och kunskap om<br /> forskningsbehovet är avgörande förutsättningar för en medveten forskningspolitik.<br /> Kunskap om långsiktiga FoU-behov och möjligheter att tillgodose<br /> dem är också förutsättningar för industriell, ekonomisk och social utveckling<br /> på längre sikt. Det måste vara en huvuduppgift för den samhällsfinansierade<br /> forskningsorganisationen att svara för att kompetens byggs upp och ny<br /> kunskap utvecklas inom områden som på längre sikt kan bedömas vara av<br /> strategisk betydelse för bl. a. exportindustrin. Sverige kan aldrig bli självförsörjande<br /> när det gäller forskning och utvecklingsarbete. Vårt utlandsberoende<br /> kan dock begränsas genom en medveten satsning på att bygga upp och<br /> vidmakthålla en inhemsk kompetens inom utvalda områden. Möjligheterna</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2230</p> </div> <div class="block ml_43"><p>4</p> </div> <div class="block ml_5"><p>att förverkliga detta är beroende av medvetna prioriteringar och beslut av<br /> statsmakterna. Statsmakternas beslut måste grundas på en djupgående<br /> kunskap om den forskning som bedrivs och de forskningsbehov som kan<br /> förutses.</p> <p>Flera av de förslag som förts fram av FRU och FUN syftar till att ge<br /> kontinuerlig information av detta slag. De åtgärder som förordas i propositionen<br /> leder dock inte till att förutsättningar skapas för att få fram det<br /> erforderliga beslutsunderlaget för forskningspolitiken.</p> <p>En decentralisering av ansvar för prioriteringar mellan FoU-insatser och<br /> verksamhet av annat slag samt mellan olika FoU-insatser är nödvändig för att<br /> forskningen effektivt skall kunna utnyttjas i samhällsarbetet. Denna decentralisering<br /> ställer emellertid samtidigt krav på en kraftfull och medveten<br /> FoU-politik från regeringens sida. Ansvaret för den mer allmänt kompetensuppbyggande<br /> och kompetensbevarande forskningen och forskarutbildningen<br /> inom högskolan vilar ytterst på statsmakterna. Genom beslut om fasta<br /> tjänster, lokaler och tung utrustning avgör regering och riksdag många gånger<br /> om det på lång sikt skall finnas en inhemsk kompetens inom ett område eller<br /> inte.</p> <p>Ett av FRU:s huvudförslag avser en förbättring av FoU-statistiken, ett<br /> annat avser datorbaserad registrering av forskningsprojekt. Båda dessa förslag<br /> utgör förutsättningar för en höjd ambitionsnivå när det gäller forskningsplanering<br /> och forskningspolitik. Under hänvisning bl. a. till att det råder<br /> osäkerhet om behoven av forskningsstatistik och registrering av FoU-projekt<br /> skjuter regeringen båda förslagen till ytterligare utredning och därmed en<br /> oviss framtid.</p> <p>Om utbildningsdepartementet, som regeringen föreslår, skall kunna<br /> fullgöra sina samordnande uppgifter i fråga om forskningspolitiken måste det<br /> ha tillgång till relevant forskningsstatistik och uppgifter om de totala<br /> resursströmmarna i FoU-systemet. Ett minimum för att nå den högre<br /> ambitionsnivån för forskningsplaneringen är därför att regeringen själv<br /> preciserar sitt informationsbehov.</p> <p>Någon vilja härtill redovisas emellertid inte i propositionen. Frågorna om<br /> forskningsstatistiken överlämnas i stället till forskningsrådsnämnden (FRN)<br /> och statistiska centralbyrån (SCB) för vidare utredning. Inte heller den av<br /> FRU föreslagna försöksverksamheten med registrering av forskningsprojekt<br /> tillåts starta utan ytterligare utredning.</p> <p>Enligt vår uppfattning bör regeringen själv ta ansvar för utvecklingen av<br /> FoU-statistiken. En utveckling av FoU-statistiken tillstyrks också av flertalet<br /> tunga remissinstanser. Förbättringar bör här kunna genomföras successivt<br /> med utgångspunkt bl. a. i de krav en förstärkt forskningsplanering ställer.<br /> Den av FRU föreslagna försöksverksamheten med forskningsregister bör<br /> kunna inledas omedelbart. Det ytterligare beslutsunderlag som kan erfordras<br /> för att starta verksamhet i full skala kan tas fram i anslutning till<br /> försöksverksamheten. Vi vill stryka under betydelsen av att den forskning</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2230</p> </div> <div class="block ml_42"><p>5</p> </div> <div class="block ml_4"><p>som äger rum i privata företag så långt möjligt också registreras och därmed<br /> kan beaktas i forskningsplaneringen.</p> <p>Privata stiftelser</p> <p>Regeringens passivitet när det gäller att skapa bästa möjliga planeringsförutsättningar<br /> för forskningen blir tydligast i avsnittet om de privata<br /> stiftelserna och fonderna. Enligt föredragandens mening bör det ankomma på<br /> FRN att försöka förbättra informationen om stiftelsernas möjligheter att<br /> finansiera FoU. I syfte att föreslå en civilrättslig lagstiftning för stiftelser<br /> tillsatte den socialdemokratiska regeringen 1975 års stiftelseutredning (Ju<br /> 1975:1). I en kartläggning som utredningen presenterat anges att det finns ca<br /> 1 000 stiftelser som är inriktade på vetenskaplig forskning. Enligt vår mening<br /> är det angeläget inte bara att förbättra informationen om stiftelsernas<br /> möjligheter att finansiera vetenskaplig forskning. Från forskningssynpunkt<br /> är det också nödvändigt att söka infoga stiftelserna i en samlad bild av<br /> utvecklingen av den svenska forskningen, vilket innebära» en ökad insyn i<br /> och redovisning av de privata stiftelsernas och fondernas verksamhet skall<br /> utformas för att på ett rimligt sätt kunna beaktas i den nationella forskningsplaneringen.</p> <p>Planmässig uppbyggnad av forskningsorganisationen</p> <p>Det har länge rått betydande enighet om att vi i Sverige skall undvika att<br /> inrätta fristående forskningsinstitut utan i stället så långt möjligt utnyttja de<br /> resurser som finns inom högskolan också för sektoriellt motiverad och<br /> finansierad FoU. Föredraganden förordar stor återhållsamhet när det gäller<br /> att upprätta nya fristående forskningsinstitut. En sådan attityd är f. n.<br /> sannolikt motiverad.</p> <p>En huvudlinje i socialdemokratisk forskningspolitik under 1970-talet har<br /> varit att de fasta resurserna för forskning skall hållas samman på ett<br /> förhållandevis litet antal orter, medan den grundläggande utbildningen med<br /> fördel kan meddelas inom ramen för en starkt decentraliserad högskoleorganisation.<br /> Det är med tillfredsställelse vi konstaterar att folkpartiregeringen<br /> nu ansluter sig till denna politik. Vi delar också föredragandens uppfattning<br /> att de berörda högskoleorternas forskningsverksamhet måste profileras. Ett<br /> skäl härtill är givetvis att antalet forskare och studerande i vissa ämnen är så<br /> lågt att institutionerna inte förmår fylla ens lågt ställda krav på en god<br /> forskarmiljö. Av väsentligt större betydelse, forskningspolitiskt och<br /> ekonomiskt, är emellertid behovet av en planmässig lokalisering av sådan<br /> forskning som kräver investeringar i tung utrustning. De utomordentligt<br /> stora kostnader, som kan vara förenade med att förse ett ämnesområde med<br /> den vetenskapliga utrustning som fordras för att hålla forskningen på en<br /> internationellt godtagbar nivå, utesluter ofta en spridning av resurserna. Det</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2230</p> </div> <div class="block ml_43"><p>6</p> </div> <div class="block ml_5"><p>är en viktig uppgift för UHÄ att i samarbete bl. a. med forskningsråden ta<br /> fram underlag för en långsiktig planering av en sådan koncentration av<br /> forskningsresurserna.</p> <p>Vi vill i detta sammanhang peka på att resor fyller en stor uppgift i det<br /> vetenskapliga arbetet. Besök på andra institutioner- inom eller utom landet och<br /> på kongresser har många gånger en starkt vitaliserande effekt på<br /> forskningen. Att visa generositet med medel för resor är ett enkelt och<br /> jämförelsevis billigt sätt att främja forskningens utveckling och förnyelse.<br /> Inte minst för unga forskare och för forskare under utbildning kan studie- och<br /> kongressbesök ha avgörande betydelse. I forskarutbildningen kan ökade<br /> reseanslag i betydande utsträckning ersätta kompetens inom specialområden<br /> på orten.</p> <p>Forskningsberedningen</p> <p>Vi har i det föregående påpekat, att FRU:s förslag om forskningsstatistik<br /> och registrering av forskningsprojekt utgör viktiga led i arbetet med att få<br /> fram det åsyftade beslutsunderlaget. Detsamma gäller FUN:s förslag att<br /> utnyttja det ekonomiadministrativa systemet inom högskolan. De föreslagna<br /> åtgärderna bör förverkligas så snart som möjligt. Föredraganden går i detta<br /> sammanhang närmare in på uppläggningen och organisationen av arbetet<br /> med FoU-planeringen inom regeringskansliet. Detta är frågor som det måste<br /> ankomma på varje regering att avgöra själv. Här skall endast konstateras att<br /> en höjd ambitionsnivå i forskningsplaneringen inte kan åstadkommas utan<br /> att nya resurser avdelas för ändamålet.</p> <p>Föredraganden utgår från att forskningsberedningen skall tilldelas en roll<br /> vid utformningen av regeringens forskningspolitik, närmast i form av att vara<br /> ett forum för diskussion och ömsesidig information. Det måste naturligtvis<br /> stå varje regering fritt att samråda med varje grupp forskare eller andra den<br /> själv bestämmer. Om forskningsberedningen skall bevaras som ett fristående<br /> organ, bör den enligt vår mening vara ett kontaktorgan mellan regeringen och<br /> forskarvärlden. 1 ett organ som ges centrala forskningspolitiska uppgifter bör<br /> regeringen utse de ledamöter den finnér ändamålsenligt och därvid vara<br /> obunden av detaljföreskrifter. Vi har här ingen anledning att ytterligare gå in<br /> på dessa frågor.</p> <p>Populärvetenskaplig barn- och ungdomslitteratur</p> <p>Regeringen föreslår att FRN får i uppdrag att undersöka möjligheterna att<br /> ge ut populärvetenskaplig litteratur på motsvarande sätt som gäller för<br /> massmarknadsutgivningen av prisbillig litteratur (En bok för alla). Denna<br /> verksamhet avser återutgivning av tidigare publicerade böcker. Detta torde<br /> inte vara fallet med den populärvetenskapliga litteratur som nu avses. Frågan<br /> behöver därigenom inte kopplas till en permanentning av massmarknadsut</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2230</p> </div> <div class="block ml_42"><p>7</p> </div> <div class="block ml_4"><p>givningen. Vi föreslår att frågan om nyutgivning av populärvetenskaplig<br /> litteratur för barn och ungdom överlämnas till statens kulturråds prövning i<br /> dess arbete med övriga litteraturstödfrågor. En sådan utgivning bör ingå som<br /> ett led i samhällets övriga litteraturstöd.</p> <p>Arbetstagarinflytande över forskningen</p> <p>I samband med behandlingen av arbetstagarinflytandet över forskningen<br /> och löntagarorganisationernas representation i FoU-organ är föredraganden<br /> vag och undanglidande. Detta kommer särskilt tydligt fram när föredraganden<br /> berör STU. Härvid nämns att arbetstagarinstressena fått representation i<br /> två policyskapande råd inom STU. Vidare nämns möjligheten att bland de<br /> statliga representanterna i institut med anknytning till industribranschen låta<br /> arbetstagarföreträdare ingå. Fördraganden glider därmed förbi frågan om<br /> arbetstagarrepresentation i STU:s styrelse, vilket vi anser vara av stor<br /> betydelse. Några sakliga skäl att utestänga företrädare för arbetstagarna från<br /> detta organ finns enligt vår mening inte. Vi föreslår därför att riksdagen<br /> beslutar uttala att en sådan representation bör komma till stånd.</p> <p>Inte heller i fråga om forskares tillträde till arbetsplatserna visar regeringen<br /> någon viljeinriktning. För vår del vill vi framhålla att om pågående<br /> förhandlingar i frågan inte leder fram till ett avtal är det nödvändigt att en<br /> lagstiftning kommer till stånd.</p> <p>F raint idsst udiesekretariatet</p> <p>Vi konstaterar att regeringen föreslår att framtidsstudiesekretariatet skall<br /> knytas till FRN. Detta är uppenbarligen ett uttryck för folkpartiregeringens<br /> bedömning av sekretariatets ställning och uppgifter. Enligt vår mening bör<br /> framtidsstudier också spela en roll för de beslut av långsiktig karaktär som<br /> varje regering, med utgångspunkt i sina värderingar, har att fatta. Kommande<br /> regeringar kan således komma att göra en annan bedömning av hur<br /> sekretariatet bör vara placerat.</p> <p>Rekrytering till forskarutbildning</p> <p>När UKÄ i sina petita hösten 1973 förde fram förslag om en utredning om<br /> forskarutbildningen var utgångspunkten en befarad överproduktion av<br /> forskarutbildad arbetskraft. Underden tid utredningen arbetade framstod det<br /> som alltmer uppenbart att det stora kvantitativa problemet i själva verket var<br /> det motsatta. Utredningen pekade också på en rad faktorer som bidrog till en<br /> kraftigt minskad tillströmning till forskarutbildning och till forskningsförberedande<br /> grundläggande högskoleutbildning. De för regering och riksdag mest<br /> angelägna problemen inom forskarutbildningen är f. n. rekrytering till och<br /> dimensionering av samt kvaliteten på forskarutbildningen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2230</p> </div> <div class="block ml_42"><p>8</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Rekryteringen till forskarutbildningen kan givetvis inte ses frikopplad från<br /> utbildningssystemet i övrigt. Problemen med rekryteringen av forskarstuderande<br /> inom det naturvetenskapliga området grundläggs sålunda i grundskolan<br /> och accentueras successivt genom utbildningssystemet. För att man skall<br /> uppnå varaktiga förbättringar när det gäller tillströmningen till doktorandutbildningen<br /> krävs bl. a. att rekryteringen till N- och T-linjerna i gymnasieskolan<br /> är tillfredsställande. Socialdemokraterna föreslog i motionen 1977/<br /> 78:885 om teknisk utveckling, forskning och utbildning en rad åtgärder för att<br /> stärka undervisningen i naturvetenskapliga ämnen och teknik i skolan. 1 vår<br /> motion 1978/79:629 om åtgärder för att förbättra arbetsmiljön i skolan har vi<br /> krävt en plan för fortbildning av lärare i bl. a. naturvetenskap. Våra förslag har<br /> till syfte att stimulera intresset för naturvetenskap och teknik. De speciella<br /> informationsåtgärder riktade mot barn och ungdom som aviseras i propositionen<br /> skulle kunna utgöra ett led i ett samlat åtgärdsprogram för att ge ökade<br /> insikter i naturvetenskap och teknik samt om forskning och utvecklingsarbete<br /> över huvud taget bland barn och ungdom. Andra åtgärder som bör<br /> prövas i ett sådant sammanhang är ett förbättrat stöd till unga forskare och<br /> föreningar som direkt når intresserad ungdom. Riksdagen bör hemställa hos<br /> regeringen att ett dylikt åtgärdsprogram utarbetas och redovisas snarast.</p> <p>För att främja rekryteringen till forskarutbildning inom teknisk sektor är<br /> det också väsentligt att det finns tillräckligt med rekryteringstjänster för dem<br /> som avlagt doktorsexamen. I annat fall framstår inte forskarutbildning som<br /> tillräckligt attraktiv i förhållande till omedelbar yrkesverksamhet för dem<br /> som avlagt grundexamen. Nyexaminerade civilingenjörer med fallenhet för<br /> forskarutbildning väljer i dag i alltför stor utsträckning anställning utanför<br /> högskolan i stället för att satsa på en osäker forskarutbildning. Detta gäller<br /> särskilt tillämpade ämnen. Med denna bakgrund och med hänsyn till behovet<br /> av teknisk forskning och utveckling framstår regeringens förslag beträffande<br /> stödet till denna forskning som än mer otillräckliga.</p> <p>Ett av FUN:s förslag för att vidga rekryteringen till forskarutbildningen<br /> avser nya behörighetsregler. Det är med tillfredsställelse vi konstaterar att<br /> föredraganden på denna punkt i väsentliga delar följer utredningens förslag.<br /> Regeringen har emellertid i ett par frågor gått ifrån utredningsförslaget på ett<br /> sätt som kan få svåröverskådliga konsekvenser. FUN har föreslagit att alla<br /> allmänna utbildningslinjer omfattande minst 80 poäng skulle ge allmän<br /> behörighet till forskarutbildning. Föredraganden föreslår att därutöver även<br /> lokala och individuella utbildningslinjer skall kunna ge sådan behörighet.<br /> Även om syftet med detta avsteg från utredningsförslaget inte skall<br /> ifrågasättas är vi tveksamma med hänsyn till konsekvenserna. Att utsträcka<br /> den allmänna behörigheten till att omfatta även individuella linjer innebär att<br /> i praktiken all högskoleutbildning omfattande minst 80 poäng och för vilken<br /> den studerande bestämmer sig innan utbildningen inleds blir behörighetsgivande.<br /> Innehållet i det som ger allmän behörighet blir därmed svårt att<br /> överblicka.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2230</p> </div> <div class="block ml_42"><p>9</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Den allmänna behörigheten skall för varje ämne i forskarutbildningen<br /> kompletteras med en särskild behörighet. Allmän och särskild behörighet ger<br /> tillsammans behörighet till forskarutbildning. Så länge den allmänna behörigheten<br /> är definierad 50m ett begränsat antal linjer är det - även om<br /> innehållet i en och samma linje givetvis kan variera mellan olika högskoleenheter-trots<br /> allt lättare att för varje ämne exakt ange vad som fordras för att<br /> från allmän behörighet uppnå full behörighet. Med den i propositionen<br /> föreslagna ordningen är detta inte längre möjligt. Riskerna för ett ökat<br /> godtycke vid prövningen av huruvida den särskilda behörigheten är uppnådd<br /> kan inte negligeras. De som kommer att drabbas av ett sådant godtycke är<br /> med all säkerhet studerande med annan än för forskarutbildningen traditionell<br /> utbildningsbakgrund. Här vill vi särskilt framhålla betydelsen av att<br /> sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster samt personer som<br /> genomgått yrkesteknisk högskoleutbildning ges reella möjligheter att gå över<br /> till en för deras yrkesverksamhet relevant forskarutbildning. För att detta<br /> skall bli möjligt krävs att man utvecklar både vårdforskning och överbryggande<br /> kurser. Dessa åtgärder har också betydelse för att åstadkomma en<br /> jämnare könsfördelning inom forskningen.</p> <p>Det föreslagna behörighetssystemet måste sålunda för att fä avsedd effekt<br /> kompletteras med kraftfulla åtgärder i form av överbryggande kurser och<br /> utveckling av forskning och forskarutbildning inom nya områden. FUN hade<br /> föreslagit att 10 milj. kr. skulle anvisas för utveckling och drift av<br /> överbryggande kurser m. m. varav 4 milj. kr. det första året. Föredraganden<br /> har för detta ändamål och för utveckling och drift av påbyggnadsutbildningar<br /> föreslagit sammanlagt 2 milj. kr. för nästa budgetår. Det starkt nedskurna<br /> medelsäskandet får ses mot bakgrund bl. a. av förhoppningen att det aktuella<br /> utbildningsbehovet skall kunna tillgodoses inom ramen för utbudet av<br /> enstaka kurser. Erfarenheterna talar emellertid för att man inom det<br /> befintliga utbudet av enstaka kurser inte alltid tar till vara de kunskaper och<br /> färdigheter de studerande redan förvärvat. Det finns risk för att t. ex. personal<br /> på vårdområdet kompletterar med traditionella medicinska kurser för att bli<br /> behöriga till forskarutbildning. Någon utveckling av vårdforskningen erhålls<br /> då inte. För studerande med en icke-traditionell utbildningsbakgrund<br /> innebär detta onödigt förlängda kompletteringsstudier. Det är därför av stor<br /> vikt att arbetet med utveckling av överbryggande kurser ges hög prioritet från<br /> början. Vi förordar att de av föredraganden beräknade 2 milj. kr. används<br /> uteslutande för nämnda ändamål. För utveckling av påbyggnadsutbildningar<br /> bör beräknas 1 milj. kr.</p> <p>Antagning</p> <p>I likhet med många remissinstanser kritiserar föredraganden FUN:s förslag<br /> att antagning av de forskarstuderande skall ske av en antagningsnämnd<br /> bestående av handledarna inom forskarutbildningen. Det finns skäl att visa</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2230</p> </div> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_4"><p>återhållsamhet när det gäller att skapa nya organ i högskolan. Enligt vår<br /> uppfattning bör antagningen till forskarutbildningen ske på ett sådant sätt att<br /> en hög vetenskaplig kvalitet upprätthålls. Institutionsstyrelsen eller prefekten,<br /> som f. n. svarar för antagning av forskarstuderande, kän ha sådan<br /> kompetens att det vetenskapliga kvalitetskravet då kan upprätthållas. De<br /> som har ansvar för forskarutbildningen befinner sig dock alltid i minoritet i<br /> styrelsen. Styrelsen resp. prefektens beslut om antagning skall enligt<br /> föredraganden fattas i nära kontakt med handledarna. Vi vill stryka under<br /> vikten att klara regler utformas för handledarnas medverkan i antagningsproceduren<br /> så att ett avgörande inflytande tryggas för personer med<br /> kompetens att bedöma den studerandes lämplighet för forskning.</p> <p>Dimensionering</p> <p>Vi har i det föregående belyst hur dimensionerings- och rekryteringsfrågorna<br /> kommer i förgrunden i fråga om forskarutbildningen. Utvecklingen<br /> från den tidpunkt då UKÄ först förde fram förslag om en forskarutbildningsutredning<br /> till dagens situation ställer behovet av en planerad dimensionering<br /> av forskarutbildning i bjärt belysning. Det är enligt vår uppfattning ställt<br /> utom allt tvivel att vi mycket snabbt måste få fram ett dimensioneringssystem.</p> <p>Ett dimensioneringssystem kan givetvis inte fungera fristående utan utgör<br /> en integrerad del av en mer utvecklad långsiktig planering inom FoUområdet.<br /> Möjligheterna att förverkliga ett dimensioneringssystem hänger<br /> därför nära samman med utvecklingen att övriga informationssystem inom<br /> FoU-området som berörts i det föregående. Det går därför inte att förverkliga<br /> en höjd amibitionsnivå vid en fix tidpunkt. Ett principbeslut nu skulle dock<br /> ganska snart kunna leda till att statsmakterna fick ett fastare grepp över<br /> dimensioneringsfrågorna.</p> <p>Handledning</p> <p>Fördraganden berör inte dimensioneringsfrågorna på institutionsnivå. För<br /> många forskarstuderande är dessa de mest påträngande och reella problemen<br /> inom dagens forskarutbildning. Den bristande överensstämmelsen mellan de<br /> studerandes handledningsbehov och tillgängliga handledningsresurser utgör<br /> ett svårt problem inom vissa ämnen.</p> <p>Enligt vårt synsätt är det en skyldighet för den institution som antagit en<br /> forskarstuderande att också ge honom eller henne handledning i rimlig<br /> omfattning. Antagning av en studerande innebär ett ansvarstagande för en<br /> studerandes utbildning. Det bör därför inte fl förekomma att man tar in fler<br /> studerande än vad man har handledarresurser för. Det är inte möjligt att ange<br /> generellt giltiga normer för handledningens omfattning för varje studerande.<br /> Skillnaderna mellan fakulteter, ämnen och enskilda studerande gör att detta</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2230</p> </div> <div class="block ml_41"><p>II</p> </div> <div class="block ml_4"><p>inte är meningsfullt. Däremot bör, som FUN föreslagit, sådana normer<br /> kunna fastställas lokalt av fakultetsnämnderna. Med utgångspunkt i tillgängliga<br /> resurser, de fastställda normerna och antalet närvarande studerande bör<br /> sedan det tillgängliga utrymmet för antagning av nya studerande fastställas.</p> <p>För att man skall komma till rätta med de missförhållanden som råder vid<br /> vissa institutioner bör det prövas om man med punktinsatser i form av<br /> tillfälliga förstärkningar med handledare vid institutioner där relationen<br /> forskarstuderande - handledare är särskilt ogynnsam kan komma till rätta<br /> med konsekvenserna av nuvarande dimensioneringssystem. För detta torde<br /> krävas ytterligare resurser. Det bör ankomma på UHÄ att undersöka behovet<br /> härav. Med åtgärder av här angivet slag bör det vara möjligt att uppnå balans<br /> mellan tillgång och efterfrågan på handledning.</p> <p>Studiefinansiering</p> <p>Utredningen gjorde en nära koppling mellan dimensionering och studiefinansiering.<br /> Utredningens förslag rörande studiefinansieringen förutsatte ett<br /> fungerande dimensioneringssystem. Det är naturligt att föredraganden, som<br /> uppenbarligen inte är beredd att medverka till en planering av dimensioneringen<br /> av forskarutbildningen, inte heller ser studiefinansieringen i detta<br /> sammanhang. Vi beklagar denna inställning. Föredraganden väljer att inte<br /> heller på detta område föreslå annat än marginella förändringar.</p> <p>Huvudfrågan rörande studiefinansieringen, systemets utformning och den<br /> grundläggande utbildningens styrande effekt på resursernas fördelning,<br /> skjuter föredraganden till fortsatt utredning. Därvid skall utredningen pröva<br /> möjligheterna att inrätta doktorandtjänster. Vi delar många remissinstansers<br /> uppfattning, att ett system med doktorandtjänster bör eftersträvas. De<br /> statsfinansiella konsekvenserna av ett sådant system är emellertid av den<br /> dimensionen att de tekniska problem som antyds i propositionen måste vara<br /> av underordnad betydelse. Det uppdrag regeringen givit lärartjänstutredningen<br /> i dessa frågor blir trovärdigt endast om regeringen samtidigt förklarar sig<br /> beredd att ta de kostnadsmässiga konsekvenserna. Någon sådan viljeyttring<br /> har regeringen inte givit till känna.</p> <p>Enligt vår uppfattning kan man inte avstå från att använda utbildningsbidragen<br /> som ett medel att mer eller mindre temporärt främja rekryteringen till<br /> forskarutbildning inom områden till vilka rekryteringen är svag. Som särskilt<br /> stark framstår bristen på utbildningsbidrag inom teknisk fakultet. Av det<br /> tillskott på 75 utbildningsbidrag som förordas av föredraganden bör merparten<br /> gå till den tekniska forskarutbildningen. Vi vill i detta sammanhang också<br /> peka på den möjlighet forskningsfinansierade organ har att att gå in och bidra<br /> till studiefinansieringen genom att inrätta utbildningsbidrag. Särskilt forskningsråden<br /> och STU bör, som ett led i sitt stöd till den vetenskapliga<br /> utvecklingen och kompetensuppbyggnaden inom resp. områden, kunna</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2230</p> </div> <div class="block ml_41"><p>12</p> </div> <div class="block ml_4"><p>avdela medel för ändamålet. Det bör i sådana fall också prövas vilka<br /> ytterligare basresurser som behöver tillföras för att forskarutbildningen skall<br /> få den eftersträvade kvaliteten.</p> <p>Nuvarande bestämmelser om utbildningsbidrag för doktorander har stora<br /> brister när det gäller samordningen med sjuk- och föräldraförsäkringarna. En<br /> enligt vår uppfattning alltför långtgående jämförelse med vissa andra former<br /> av utbildningsstöd får stå i vägen för en enkel lösning av problemen.<br /> Visserligen bygger systemet med utbildningsbidrag för doktorander på<br /> samma grundidé som t. ex. vuxenstudiestödet och utbildningsbidragen inom<br /> arbetsmarknadsutbildningen. Vid samordningen med sjuk- och föräldraförsäkringen<br /> måste man enligt vår uppfattning ta hänsyn till att utbildningsbidragen<br /> för doktorander avser en fyraårig utbildning. Vi förordar därför att en<br /> forskarstuderande får behålla utbildningsbidrag under den tid han eller hon<br /> skulle vara berättigad till sjuk- och föräldrapenning enligt gällande lagstiftning<br /> och att den längsta tid den studerande får uppbära utbildningsbidrag<br /> förlängs i motsvarande omfattning. En begränsning till ett års total ledighet<br /> bör dock gälla.</p> <p>Kontaktsekretariaten</p> <p>Huvuddelen av utredningsförslagen om högskolans forskningssamverkan<br /> med FoU utanför högskolan behandlas inte av regeringen med hänvisning till<br /> forskningssamverkanskommitténs(Fosam) arbete. Också på detta område är<br /> hänsynen till sittande utredning enligt vår uppfattning onödigt långtgående.<br /> Förslaget om att de av STU finansierade kontaktsekretariaten skall föras över<br /> till högskolan biträds emellertid av föredraganden, liksom förslaget att<br /> utvidga sekretariatens ansvarsområde till att omfatta hela högskolan. En<br /> sådan vidgning av ansvarsområdet måste, om den skall leda till en reell<br /> förbättring, förenas med en resursförstärkning. Någon sådan förstärkning<br /> finns dock inte med i regeringens förslag.</p> <p>Vi kan i princip biträda förslaget att föra över kontaktsekretariaten till<br /> högskoleorganisationen. En förutsättning härför bör dock vara att<br /> sekretariaten underställs ett organ, som i likhet med STU, leds av en majoritet<br /> av företrädare för allmänna intressen. Mot denna bakgrund framstår FUN:s<br /> förslag att knyta sekretariaten till regionstyrelserna som riktigt. Detta innebär<br /> givetvis inte att det praktiska ansvaret för verksamheten skall flyttas fiån de<br /> högskoleenheter där forskning bedrivs. Det innebär att ansvaret för<br /> sekretariaten ytterst vilar på ett organ där samhällsintressena dominerar.<br /> FUN har i sitt förslag tagit fasta på regionstyrelsernas funktion som<br /> förmedlande länk mellan samhällsintressena och högskolan inom varje<br /> region. De nya uppgifter rörande påbyggnadsutbildningar och kontaktsekretariaten<br /> som FUN föreslagit ligger väl i linje med denna funktion hos<br /> regionstyrelserna. Vi noterar att fördraganden inte tagit fasta på dessa förslag,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2230</p> </div> <div class="block ml_42"><p>13</p> </div> <div class="block ml_5"><p>som enligt vår bedömning borde kunna medföra en vitalisering av kontakterna<br /> mellan högskolan och det omgivande samhället.</p> <p>Tjänsteorganisationen</p> <p>Också i fråga om tjänsteorganisationen skjuter föredraganden frågan till<br /> fortsatt utredning. En samlad behandling av samtliga tjänstetyper inom<br /> högskolan är enligt vår mening rimlig. Tilläggsdirektiven till lärartjänstutredningen<br /> synes också innehålla vissa betydelsefulla ställningstaganden i<br /> sakfrågorna. Vi vill i detta sammanhang markera att, även om man bör<br /> eftersträva en enhetlig tjänsteorganisation, faktum kvarstår att olika lärare<br /> inom högskolan kommer att ha uppgifter av vitt skild karaktär. Vi vill också<br /> markera att man även fortsättningsvis måste ställa höga vetenskapliga krav<br /> på den forskning som skall bedrivas inom högskolan. Detta kan behöva<br /> återspeglas i tjänsteorganisationen. Vi vill också markera att vi ser det som<br /> nödvändigt att bevara en jämfört med andra samhällets verksamheter hög<br /> rörlighet av personal.</p> <p>Föredraganden föreslår att 7,5 milj. kr. skall anvisas för att förbättra<br /> universitetslektorernas möjligheter till forskning. Vi kan biträda förslaget<br /> som en temporär lösning på ett centralt problem. Vi utgår från att<br /> propositionens förslag skall tolkas så att de angivna medlen skall täcka<br /> merkostnader i samband med universitetslektorers ledighet för forskning,<br /> som till sin huvuddel finansieras från anslagsfördelande forskningsorgan.<br /> Där har sålunda redan projektet prövats på vetenskaplig grund. Detta bör<br /> garantera att medlens användning kommer att styras av forskningsmässiga<br /> bedömningar.</p> <p>Anslagsfördelningen</p> <p>I föredragandens anslagsberäkning beräknas att 4 milj. kr. skall anvisas för<br /> samhällsinriktad forskningsinformation och 2 milj. kr. för utveckling Och<br /> försöksvis drift av vissa kurser och påbyggnadsutbildningar. Vi har i det<br /> föregående förslagit 3 milj. kr. för sistnämnda ändamål. En motsvarande<br /> minskning av medlen för samhällsinriktad forskningsinformation bör ske<br /> eftersom den måste byggas upp stegvis.</p> <p>Hemställan</p> <p>Hemställan rörande arbetstagarrepresentation i styrelsen för teknisk<br /> utveckling görs i en särskild motion.</p> <p>Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställs</p> <p style="margin-left:60px;">1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförts om utveckling av FoUstatistik<br /> och om försöksverksamhet med registrering av forsk</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2230</p> </div> <div class="block ml_42"><p>14</p> </div> <div class="block ml_10"><p style="margin-left:16px;">ningsprojekt,</p> <p style="margin-left:16px;">2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförts om privata stiftelser och<br /> fonder,</p> <p style="margin-left:16px;">3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförts om utgivning av populärvetenskaplig<br /> litteratur för barn och ungdom,</p> <p style="margin-left:16px;">4. att riksdagen beslutar begära att regeringen utarbetar ett samlat<br /> åtgärdsprogram för att stimulera intresset för naturvetenskap<br /> och teknik bland barn och ungdom,</p> <p style="margin-left:16px;">5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförts om medel för överbryggande<br /> kurser och utveckling av påbyggnadsutbildningar,</p> <p style="margin-left:16px;">6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförts om antagning av forskarstuderande<br /> och om resurser för handledning i forskarutbildning,</p> <p style="margin-left:16px;">7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförts om fördelningen av utbildningsbidrag<br /> för doktorander,</p> <p style="margin-left:16px;">8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförts om utbildningsbidragens<br /> samordning med sjuk- och föräldraförsäkringen,</p> <p style="margin-left:16px;">9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförts om kontaktsekretariatens<br /> anknytning till regionstyrelserna.</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Stockholm den 22 mars 1979</p> </div> <div class="block ml_5"><p>STIG ALEMYR (s)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>BENGT WIKLUND (s)<br /> LARS GUSTAFSSON (s)</p> </div> <div class="block ml_25"><p style="margin-left:6px;">TORSTEN KARLSSON (s)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>ROLAND SUNDGREN (s)<br /> HELGE HAGBERG (s)<br /> LENA HJELM-WALLÉN (s)</p> </div> <div class="block ml_25"><p>ÅKE GILLSTRÖM (s)<br /> MARGIT SANDÉHN (s)<br /> EGON JACOBSSON (s)<br /> LENNART BLADH (s)</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>GOTAB 61806 Stockholm 1979</p> </div> </div> </div> 0 STIG ALEMYR s 1 undertecknare 0 BENGT WIKLUND s 2 undertecknare 0 LARS GUSTAFSSON s 3 undertecknare 0 TORSTEN KARLSSON s 4 undertecknare 0 ROLAND SUNDGREN s 5 undertecknare 0 HELGE HAGBERG s 6 undertecknare 0 LENA HJELM-WALLÉN s 7 undertecknare 0 ÅKE GILLSTRÖM s 8 undertecknare 0 MARGIT SANDÉHN s 9 undertecknare 0 EGON JACOBSSON s 10 undertecknare 0 LENNART BLADH s 11 undertecknare G2022230 av Stig Alemyr m. fl. mot_197879__2230.pdf 483546 pdf med anledning av propositionen 1978/79:119 om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning https://data.riksdagen.se/fil/82A40CF3-6FFA-4FA0-B770-32845750A81C