<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3068959</hangar_id>
 <dok_id>G2022229</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>2229</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1978/79:2229 av Nils Hörberg</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2229</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-03-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-11 18:42:31</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-11 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för  energipolitiken</titel>
 <subtitel>av Nils Hörberg</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022229/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022229</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022229</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2229&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;1978/79:2229&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;av Nils Hörberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för&lt;br /&gt; 
energipolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Ekologi och energipolitik&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;ILLUSTRATION&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;Gaslågor flammar kring stadens krogar&lt;br /&gt; 
till intet gagn eller ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;Där förintas i onödan forntida skogar,&lt;br /&gt; 
där brinner på okynne framtidens kol.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;När våra barnbarn får svälta och frysa&lt;br /&gt; 
på den blankslitna jord som vi lämnar i arv&lt;br /&gt; 
skall de veta att vi har sett kolvätet lysa&lt;br /&gt; 
uppåt väggarna liksom på lek och på slarv.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;Till aska är jordens skatter förbytta,&lt;br /&gt; 
förbrukad är markens näring och kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;Till ringa glädje och ingen nytta&lt;br /&gt; 
brände vi upp vad de skulle haft.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Ur Gaslågor av Alf Henrikson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dikten inledde motionen 1975:2009, men dess enkla budskap kan inte&lt;br /&gt; 
upprepas tillräckligt ofta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekologins övergripande krav måste beaktas vid alla&lt;br /&gt; 
långsiktiga beslut av teknisk, ekonomisk och liknande&lt;br /&gt; 
karaktär, om mänskligheten skall kunna överleva på vår&lt;br /&gt; 
jord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste vara den obotfärdiges tro och inte teknisk&lt;br /&gt; 
insikt som utgör beslutsunderlaget för fortsatt satsning&lt;br /&gt; 
på fissionskraften, eftersom dess bristande ekologiska&lt;br /&gt; 
anpassning är uppenbar redan i uppbyggnadsskedet för&lt;br /&gt; 
denna ”nya teknologi”.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;1 Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att ekologins krav i högre grad måste beaktas inom&lt;br /&gt; 
energipolitiken och kräver därför:&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;- avvisa satsning på fissionskraft,&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;- utarbeta avvecklingsplan för densamma,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2229&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2229&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- gör individuell debitering obligatorisk för energiförbrukning i avsikt att skapa&lt;br /&gt; 
aktivt intresse för hushållning bland medborgarna,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- använd veden såsom stor, inhemsk och förnybar energikälla i betydligt&lt;br /&gt; 
högre grad som ersättning för oljan,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- forcera ”SolS5” genom obligatorium för sol fångarvärme i all nybyggnation&lt;br /&gt; 
från år 1986,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- använd havsvinden och pröva lagring av vindkraft i form av tryckluft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Ekologi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordet ekologi är grekiskt och betyder ungefär ”läran om huset/hemmet”.&lt;br /&gt; 
Mera fritt översatt omfattar ordet läran om samspelet mellan de levande&lt;br /&gt; 
varelserna och deras omgivning/miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsmiljoners solljus har påverkat vår planet. En långsam utvecklingsprocess&lt;br /&gt;
med solenergin som urkraftkälla har byggt upp ett naturens eget råvaruoch&lt;br /&gt;
energiomvandlingssystem. På flera sätt tillgodogör sig vår planet&lt;br /&gt; 
solenergi. Vid sina försök att göra tillvaron drägligare har människan i&lt;br /&gt; 
årtusenden samverkat med naturen. Men på senare tid har vi börjat bryta mot&lt;br /&gt; 
ekologins lagar. Vi förbrukar nu i ökande takt jordens ändliga tillgångar och&lt;br /&gt; 
ser inte till att returprodukter återlämnas till naturen osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man tänker sig jordens hela existenstid såsom ett 24 timmars pass, så&lt;br /&gt; 
har mänskligt liv funnits i ca tre minuter. Människan har i ca en och en halv&lt;br /&gt; 
minut idkat jordbruk och boskapsskötsel i stort sett enligt naturlagarna, och&lt;br /&gt; 
endast i några sekunder har det nuvarande brottet mot ekologin pågått.&lt;br /&gt; 
Redan denna mycket korta tid - i verkligheten ca 200 år - har fött oerhörda&lt;br /&gt; 
konsekvenser. Var och en kan begripa att så kan vi inte fortsätta. Vi måste&lt;br /&gt; 
både efter hand ”sona" de brott som vi nu begår genom att så långt möjligt&lt;br /&gt; 
eliminera deras konsekvenser och se till att vi inte börjar begå nya brott mot&lt;br /&gt; 
ekologin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går inte att planera tekniska och ekonomiska åtgärder m. m. utifrån&lt;br /&gt; 
stundens optimala beräkningar. Ett mänskligt samhälle - hur rationellt och&lt;br /&gt; 
drägligt det än försöker vara - har ”inte råd” att nonchalera de ekologiska&lt;br /&gt; 
perspektiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot ekologins övergripande krav som bakgrund måste vi bl. a. se&lt;br /&gt; 
energipolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Fissionskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera skäl för att bromsa och avveckla satsningarna på fissionskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Ekologiska skäl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fissionskraften är en från ekologisk synpunkt icke godtagbar form för&lt;br /&gt; 
energiproduktion. Det är lätt att vara efterklok, men detta borde ha stått klart&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2229&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;för berörda tekniker redan när initialsatsningar gjordes under femtiotalet.&lt;br /&gt; 
Gjort är gjort, men när nu den bristande ekologiska anpassningen - med bl. a.&lt;br /&gt; 
stora uranbrytnings-, avfalls-, transport- och förvaringsproblem - står fullt&lt;br /&gt; 
klar för oss måste det vara felaktigt att fortsätta uppbyggandet av en&lt;br /&gt; 
omfattande och lånsiktig industristruktur för en sådan produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fissionskraften är ett av vårt sekels största brott mot mänskligheten.&lt;br /&gt; 
Kapprustningen och den vansinniga förbränningen av olja och kol är andra&lt;br /&gt; 
sådana brott. Dessa senare är mycket mera omfattande, är därför svåra att&lt;br /&gt; 
eliminera och kräver lång tid och tålamod att komma till rätta med.&lt;br /&gt; 
Fissionskraften däremot är ett relativt ”nytt” brott mot ekologin - en icke&lt;br /&gt; 
försvarbar teknologi i sitt uppbyggnadsskede. Det är därför som det är så&lt;br /&gt; 
angeläget att snarast möjligt stoppa den och börja avvecklingen!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Ekonomiska skäl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom kärnkraftsproduktionens kostnader i dag beräknas är den relativt&lt;br /&gt; 
sett inte särskilt dyr. Vad ingen i dag kan kalkylera är vilka kostnaderna i&lt;br /&gt; 
framtiden kan bli, t. ex. för uranbrytning och återställande av landskap, för&lt;br /&gt; 
anrikningen med sitt utlandsberoende, för avfalIstransporter och -förvaring&lt;br /&gt; 
med alla sina säkerhetsarrangemang och med århundradens bevakning, för&lt;br /&gt; 
det särskilda skyddet av plutonium m. m.- i avfallet mot både läckage och&lt;br /&gt; 
sabotage m. m. och för nedmontering av aggregat med omhändertagande av&lt;br /&gt; 
byggnadsmaterial m. m. som är ”strålningssmittat” osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärnkraftsutnyttjandet innebär en bindning, som kräver kostnader långt&lt;br /&gt; 
in i framtiden. Det finns därför anledning att räkna med att kärnkraften&lt;br /&gt; 
egentligen blir en dyr kraftproduktionsform till skillnad från de förnybara&lt;br /&gt; 
energikällorna som - även om dyrbar forskning och produktutveckling krävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- så att säga har ”drivmedlet” gratis (solstrålning, vind, vågor, vatten m. m.)&lt;br /&gt; 
och inte lämnar efter sig något kostnadskrävande avfall att ta hand om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 ”Cenlralisliska ” skäl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora centraliserade anläggningar, som dessutom innebär ett betydande&lt;br /&gt; 
riskmoment för omgivningen, är en olämplig form för kraftproduktion.&lt;br /&gt; 
Utöver stora kostnader för distribution av kraft tillkommer en extra sårbarhet&lt;br /&gt; 
vid fel i anläggningen, vid krig och vid terrordåd. En kostnadskrävande&lt;br /&gt; 
bevakningsapparat måste bli följden utan att säkra garantier uppnås mot&lt;br /&gt; 
driftavbrott, t. ex. på grund av våldshandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns skäl att för framtiden i det öppna demokratiska samhälle som vi&lt;br /&gt; 
önskar ha i stället satsa på energiproduktion i decentraliserade anläggningar&lt;br /&gt; 
av för omgivningen ofarlig typ. - Oenigheten om energipolitiken rör sig inte&lt;br /&gt; 
bara om valet mellan olika energiformer. Den handlar också om vilket slags&lt;br /&gt; 
samhälle vi vill planera för.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;1* Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2229&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2229&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;3.4 Awecklingsplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen vet hur stora problemen blir vid nedmonteringen av ett kärnkraftsaggregat.&lt;br /&gt;
Såväl reaktorutrustning som byggnadsmaterial kan beräknas vara&lt;br /&gt; 
så "nedsmittat” av radioaktiv strålning att särskild hänsyn måste tas till&lt;br /&gt; 
hanteringen av allt material både under nedmontering och vid senare&lt;br /&gt; 
förvaring. I en awecklingsplan måste därför såsom ett led ingå nedmontering&lt;br /&gt; 
av ett äldre kärnkraftverk för att få klarlagt hur stora problemen är och vilka&lt;br /&gt; 
kostnaderna blir.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan sådan erfarenhet vunnits bör bränsle inte tillföras någon ytterligare&lt;br /&gt; 
reaktor!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Energihushållning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All energiomvandling är förenad med risker från ekologisk synpunkt. Det&lt;br /&gt; 
blir därför ett oavvisligt krav att den energi som framställs utnyttjas på ett&lt;br /&gt; 
meningsfullt sätt och att energislöseriet begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sträng energihushållning är det mest miljövänliga&lt;br /&gt; 
sättet att minska all energiomvandlings skadeverkningar!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Det finns ett klart behov av en effektivisering av energisparverksamheten”,&lt;br /&gt;
säger bostadsministern i propositionen. I denna konstateras&lt;br /&gt;
också att energistödet budgetåret 1977/78 inte nådde den nettoenergibesparing&lt;br /&gt;
som var avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen förbättrar reglerna för utgående energisparstöd men förbigår&lt;br /&gt; 
den effektivaste metoden för energihushållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Individuell debitering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagt svarar bostäder, service m. m. för ca 40 % av vår energiförbrukning,&lt;br /&gt;
varav hushållens andel uppgår till ca 100 TWh per år. Det är&lt;br /&gt; 
därför av särskilt stor betydelse att de många hushållens beteenden styrs i&lt;br /&gt; 
energisparande riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bästa sättet att skapa motiv för hushållning med energi&lt;br /&gt;
är att låta förbrukaren själv få betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel lär vara tillräckligt för att belysa riktigheten av ovanstående&lt;br /&gt; 
påstående. Energiprognosutredningen visade 1974 i två svenska undersökningar&lt;br /&gt;
att varmvattenförbrukningen minskade vid införandet av individuell&lt;br /&gt; 
mätning med 53 % resp. 25 %. En amerikansk undersökning anger att&lt;br /&gt; 
vattenförbrukningen inomhus blev ca 36 % lägre vid införandet av individuell&lt;br /&gt;
mätning, medan undersökningar i Helsingborg resp. i anslutning till&lt;br /&gt; 
Skånes och Hallands vattenförsörjningsfråga visade minskning av den totala&lt;br /&gt; 
vattenförbrukningen med ca 18 % resp. ca 30 %. Enligt en aktuell undersökning&lt;br /&gt;
i Göteborg är vattenförbrukningen i lägenhet i flerfamiljshus 66 96&lt;br /&gt; 
högre än i en jämförbar villalägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2229&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Även om hänsyn tas till att högre antal boende i enfamiljshus än per&lt;br /&gt; 
lägenhet i flerfamiljshus genom viss ”rationaliseringsvinst” beräknas minska&lt;br /&gt; 
förbrukningen i de förra med 6 å 7 96, så skulle vid övergång till individuell&lt;br /&gt; 
mätning en minskning uppstå vid förbrukning av varmvatten med minst&lt;br /&gt; 
30 % och av vattenförbrukningen totalt med minst 20 %. Det torde vara&lt;br /&gt; 
obestridligt att samma tendens skulle bli följden vid individuell debitering av&lt;br /&gt; 
rumsvärme och el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F. n. har många av våra nya förorter debitering av rumsvärme, varmt och&lt;br /&gt; 
kallt vatten samt el inräknad i hyran. En hyresgäst vet därför inte vad detta&lt;br /&gt; 
egentligen kostar, och något intresse för att spara kan man därför inte begära&lt;br /&gt; 
skall finnas. Man lämnar det lilla sovrumsfönstret öppet när man går till&lt;br /&gt; 
arbetet på morgonen för att ha lite friskare till kvällen, i lägenheten hålls full&lt;br /&gt; 
rumsvärme under vintersportlovets frånvaro, man badar i stället för att&lt;br /&gt; 
duscha, det centrala fläktsystemet över spisen suger med samma höga effekt&lt;br /&gt; 
hela dagen, oavsett om matlagning sker eller ej (även under semesterfrånvaron),&lt;br /&gt;
den rymliga frysboxen är tillkopplad trots att den sedan månader&lt;br /&gt; 
endast innehåller ett paket glass, intresse saknas att utnyttja ugnens värme&lt;br /&gt; 
för flera ändamål medan den är uppvärmd eller att regelbundet ta till vara&lt;br /&gt; 
elplattornas eftervärme osv. Exemplen kan tusenfaldigas!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ovanstående innebär slöseri med energi är&lt;br /&gt; 
obestridligt. Det är inte omöjligt att enbart övergång till&lt;br /&gt; 
individuell debitering skulle kunna minska energiförbrukningen&lt;br /&gt;
i bostäder med 15 å 20 % eller lika&lt;br /&gt; 
många TWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först med individuell debitering av energiförbrukningen på de verkliga&lt;br /&gt; 
förbrukarna uppstår hos hushållen intresse för fastighetens isolering, ventilation&lt;br /&gt;
m. m. F. n. är det fastighetsägarna som skall söka och få utgående&lt;br /&gt; 
energisparstöd. De utgörs mycket ofta av fastighetsbolag, vilka normalt låter&lt;br /&gt; 
kostnader för energiförbrukningen vältras över på hyran och hyresgästen.&lt;br /&gt; 
Därför kan påstås att först när de individuella hyresgästerna&lt;br /&gt;
får ett reellt intresse för hushållning, får&lt;br /&gt; 
bostadsministerns energisparstöd sin stora framgång&lt;br /&gt; 
genom större efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången till obligatorisk debitering av kostnaderna för rumsvärme,&lt;br /&gt; 
varmt och kallt vatten samt el bör ske successivt och vara avslutad före 1990.&lt;br /&gt; 
Alla byggnader för bostäder och lokaluthyrning (med vissa dispensmöjligheter&lt;br /&gt;
för äldre hus) bör bli föremål för sådan ominstallation, varvid det kan&lt;br /&gt; 
övervägas att påskynda denna för nyare hus med lättare ominstallationsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Individuell debitering åt det enda sättet att på lång sikt&lt;br /&gt; 
få ett aktivt intresse för energihushållning spritt till de&lt;br /&gt; 
många medborgarna.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2229&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;4.2 Spjällregulator och mulltoa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många ytterligare detaljåtgärder för att spara energi kan anföras. Här skall&lt;br /&gt; 
endast beröras två sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spjällregulator vid oljeeldning bör göras obligatorisk. Sådana finns redan och&lt;br /&gt; 
har visat sig minska oljeförbrukningen med mellan 10 och 30%. En&lt;br /&gt; 
automatisk spjällregulator kan inställas medels minidator, så att den uppnår&lt;br /&gt; 
just för den individuella pannan bästa effektiviteten. Den stänger spjället när&lt;br /&gt; 
termostaten avbryter uppvärmningen, den öppnar spjället helt när eldning på&lt;br /&gt; 
nytt behöver igångsättas och dämpar spjällinställningen sedan lågan tagit sig&lt;br /&gt; 
så att just för pannan avpassad spjällöppning blir följden. Automatisk&lt;br /&gt; 
spjällregulator kostar i dag från ca 3 000 kr. och uppåt beroende på pannans&lt;br /&gt; 
storlek. Spjällregulator bör kunna göras obligatorisk utan eller med endast&lt;br /&gt; 
blygsamt statligt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Mulltoatekniken" har på senare tid förbättrats på ett avgörande sätt. Det&lt;br /&gt; 
finns i dag ”mulltoaletter” som inte ens kvarlämnar mull! En sådan toalett&lt;br /&gt; 
kombineras med en snålspolande WC, som förbrukar ca 0,2 I vatten per&lt;br /&gt; 
spolning (normalt ca 10 liter). Tillförsel av ca 0,2 liter vid varje spolning gör att&lt;br /&gt; 
bakteriehärden i toaletten ”avancerar” så att slutprodukten endast utgörs av&lt;br /&gt; 
dels ökad kolsyra i utluften från ventilationsröret, dels ca 0,15 1 vatten per&lt;br /&gt; 
person och timme, vilket i vanliga rör kan kopplas direkt till avloppet från&lt;br /&gt; 
dusch, tvättvask o. d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon mull att tömma blir det över huvud taget aldrig. Denna nya&lt;br /&gt; 
”mulltoa”, som är av samma storlek som ett normalt WC, kan installeras&lt;br /&gt; 
såväl i enfamiljshus som i lägenheter i flerfamiljshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att hushålla med den dyrbara resursen rent dricksvatten (av vilket&lt;br /&gt; 
enbart till WC åtgår 40 ä 50 liter per person och dygn) bör den nya mulltoan bli&lt;br /&gt; 
obligatorisk i all nybyggnation av bostäder senast från 1985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Kostnadstäckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bör stödja ominstallationen till individuell debitering. Om man&lt;br /&gt; 
antar att alla flerfamiljshus i dag har kollektiv debitering av energiförbrukningen,&lt;br /&gt;
så skulle ominstallationen beröra ca 2,8 miljoner lägenheter.&lt;br /&gt;
Ett statligt stöd per lägenhet av t. ex. 5 000 kr. skulle medföra en kostnad&lt;br /&gt; 
för staten av ca 14 miljarder kronor i 1979 års pengar fördelad på tio år. Tio års&lt;br /&gt; 
intensivt ominstallationsarbete skulle medföra tryggad sysselsättning inom&lt;br /&gt; 
byggnads- och VVS-industrin, verksamheter som i stort sett arbetar med&lt;br /&gt; 
inhemskt material. I många fall borde arbetet med ominstallation för&lt;br /&gt; 
individuell debitering med fördel kunna kombineras med isoleringsarbete&lt;br /&gt; 
baserat på energisparstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringsbeloppet ca 1,4 miljarder kronor per år under tio år såsom&lt;br /&gt; 
energibesparingsinsats är av betydande storlek. Härvid bör dock beaktas att&lt;br /&gt; 
hela den omfattande investeringen har så att säga evärdlig varaktighet, dvs.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2229&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;med samma begränsning som för byggnaden i fråga. Utslaget på resp.&lt;br /&gt; 
byggnads återstående livstid blir investeringskostnaden för ominstallationen&lt;br /&gt; 
till individuell debitering oftast måttlig. Investeringen ger ju också år efter år&lt;br /&gt; 
en besparing, när det gäller energiförbrukningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringsbeloppet - ca 1,4 miljarder kronor per år - kan lämpligen&lt;br /&gt; 
uppvägas av en ytterligare höjning av skatten per m3 olja med 40 kr., som ger&lt;br /&gt; 
ca 500 milj. kr., kombinerad med en fördubbling av elskatten per kWh från 3&lt;br /&gt; 
öre till 6 öre, som ger ca 900 milj. kr. En sådan höjning av elskatten motsvarar&lt;br /&gt; 
för ett normalhushåll utan eluppvärmning ca 90 kr. per år, medan höjningen&lt;br /&gt; 
av oljeskatten motsvarar 150 å 200 kr. per år, dvs. totalt högst ca 25 kr. per&lt;br /&gt; 
månad och hushåll. - Båda ovannämnda skattehöjningsförslag bidrar också i&lt;br /&gt; 
sig själva till en ökad hushållning med energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totala investeringsbeloppet, ca 14 miljarder kronor, för ominstallation till&lt;br /&gt; 
individuell debitering under tioårsperioden bör också ses i relation till&lt;br /&gt; 
kostnaden för ökad energiproduktion. Beloppet torde motsvara ungefär&lt;br /&gt; 
kostnaden för byggandet av två å tre kärnkraftverk med en produktionskapacitet&lt;br /&gt;
vardera av ca 6 TWh per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Energiomvandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från ekologisk synpunkt finns det anledning att söka påskynda omställningen&lt;br /&gt;
till förnybara energiomvandlingssystem ändå mera än vad propositionen&lt;br /&gt;
anser. Härvid borde på tre områden kunna göras ytterligare insatser:&lt;br /&gt; 
när det gäller ved i stället för olja, snabbare övergång till solvärme och&lt;br /&gt; 
produktion av vindkraft till havs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Använd veden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionen 1978/79:123 om riktlinjer för industripolitiken m. m.&lt;br /&gt; 
har ”konkurrensen för våra råvarubaserade industrier ökat väsentligt på den&lt;br /&gt; 
västeuropeiska marknaden genom exploatering av nya råvarutillgångar i&lt;br /&gt; 
andra världsdelar och genom sänkta transportkostnader som minskat&lt;br /&gt; 
fördelen av att ligga nära marknaderna”. Eftersom hälften av Sveriges&lt;br /&gt; 
utrikeshandel går till EG-marknaden är ovanstående av stor betydelse. De&lt;br /&gt; 
nya industriländerna har tillägnat sig samma produktionsteknik som vi,&lt;br /&gt; 
utnyttjar sina egna råvarutillgångar, håller lägre produktionskostnader och&lt;br /&gt; 
avståndet till deras köparländer betyder nu inte längre någon kostnadsfördyring.&lt;br /&gt;
Den industripolitiska propositionen uttrycker det så, att ”även på&lt;br /&gt; 
områden där produktionen bygger på egna råvarutillgångar, t. ex. gruv- och&lt;br /&gt; 
skogsindustrin, synes utvecklingen peka på ett snabbare genomslag i&lt;br /&gt; 
ländernas utnyttjande av sina komparativa fördelar”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste således räkna med en ökande konkurrens från dessa länder när&lt;br /&gt; 
det gäller våra traditionella och på egna råvaror baserade produkter såsom&lt;br /&gt; 
skog, malm och stål. Härtill kommer att många bedömare anser att tillväxten&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2229&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;inom OECD-länderna blir lägre än vad den tidigare varit, varigenom&lt;br /&gt; 
”relativprisförändring till svensk förmån försvåras”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårigheterna för Sverige att i framtiden få lika bra avsättning som hittills&lt;br /&gt; 
för sina, på egna råvaror baserade, produkter blir betydande. Den frågan kan&lt;br /&gt; 
vara berättigad att ställa: Kommer priset på vår malm, vårt stål&lt;br /&gt; 
och vår skog att över huvud taget kunna uppväga kostnaden&lt;br /&gt;
för vår oljeimport en bit fram på 1980-talet med&lt;br /&gt; 
fortsatta prisstegringar för oljan?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan finnas anledning att i mycket högre grad än f. n. utnyttja den&lt;br /&gt; 
svenska skogen såsom bas för vår energiproduktion, särskilt inom uppvärmningssektorn.&lt;br /&gt;
Härvid bör både ”vanlig skog” och särskild snabbväxande&lt;br /&gt; 
sådan liksom restprodukter såsom stubbar och toppar utnyttjas för flisproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora, styrande statliga satsningar behövs för en sådan&lt;br /&gt; 
strukturomläggning inom vår med inhemska råvaror arbetande basindustri i&lt;br /&gt; 
den dubbla avsikten att både öka vårt inhemska utnyttjande av dess&lt;br /&gt; 
produkter som ersättning för vikande exportchanser och minska vår import av&lt;br /&gt; 
råvaror, vilka kan ersättas med svenska produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill kommer att förbränningsavfallet från skogsprodukter innehåller&lt;br /&gt; 
mindre av skadliga beståndsdelar än avfall från olja och kol. Vidare är skogen&lt;br /&gt; 
som energikälla förnybar till skillnad från olja och kol. Att anpassa vår&lt;br /&gt; 
produktion efter ekologins övergripande krav måste vara ett huvudmål!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motionen 1978/79:2216 skisseras olika statliga stödåtgärder för att ersätta&lt;br /&gt; 
oljeeldning med fliseldning. Allmänt verkande statliga insatser för ökad&lt;br /&gt; 
fliseldning kommer att stimulera såväl skogs- och maskinindustrin som&lt;br /&gt; 
varven och transportsektorn att ta del i denna nya inhemska energiproduktionsstruktur.&lt;br /&gt;
Målet för en sådan satsning borde kunna bli att&lt;br /&gt; 
ytterligare 20 å 25 TWh oljeeldning fram till år 1990 ersattes med vedeldning&lt;br /&gt; 
enbart genom att vi drar ner exporten av skogens produkter! Övergångsvis&lt;br /&gt; 
borde också torv kunna utnyttjas i stort inom ramen för denna inhemska&lt;br /&gt; 
energiproduktionsstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för det statliga stödet till uppbyggandet av denna omfattande&lt;br /&gt; 
produktion av flis (och torv) bör i huvudsak täckas av däremot svarande&lt;br /&gt; 
bortfall av oljeimportkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Forcera solvärmen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen ägnar med rätta betydande intresse åt övergången till&lt;br /&gt; 
solfångarvärme. Även om de åtgärder som ovan föreslagits beträffande&lt;br /&gt; 
individuell debitering och ökat utnyttjande av ved skulle få beräknad effekt&lt;br /&gt; 
finns det all anledning att driva projektet ”Sol 85”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tekniska utvecklingsarbetet beträffande både solfångarkonstruktion&lt;br /&gt; 
och solvärmelagring är i dag inte så långt kommet att en mera allmän&lt;br /&gt; 
övergång till solfångarvärme kan påräknas. Propositionens tanke att staten&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2229&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;genom upphandling av solvärmesystem till statliga byggnader skall stimulera&lt;br /&gt; 
utvecklingsarbetet är tilltalande. Andra statliga stödinsatser föreslås också,&lt;br /&gt; 
vilka tillsammantagna bör påskynda utvecklingen för solfångarvärmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill endast erinra om att ett obligatoriskt införande av ett visst system&lt;br /&gt; 
eller viss verksamhet ofta innebär ett påskyndande av systemets resp.&lt;br /&gt; 
verksamhetens utveckling. Sådant har tydligt kunnat märkas i krissituationer,&lt;br /&gt;
då en produkt som det varit brist på snabbt ersatts av en annan, t. ex.&lt;br /&gt; 
övergången från bensin- till träkolsdrivna bilar under andra världskriget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obligatorisk solfångarvärme med kompletteringsvärme&lt;br /&gt;
i form av eldning med fasta inhemska bränslen i alla&lt;br /&gt; 
nybyggnader (givetvis med dispensmöjligheter) från&lt;br /&gt; 
1986 skulle innebära ett starkt incitament till snabbare&lt;br /&gt; 
produktutveckling och utgöra ett ytterligare led att&lt;br /&gt; 
förstärka projektet Sol 85!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Använd havsvinden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionen räknar i sina olika alternativ med vindkraft år 1990&lt;br /&gt; 
på 2 å 10 TWh. Som hinder för snabbare utökning av vindkraftproduktionen&lt;br /&gt; 
anförs bl. a. problem när det gäller anspråk på mark och sättet för lagring av el,&lt;br /&gt; 
producerad via vindkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt verkar det som om vindkraftfrågan ”gått i stå”. Man har låst sig&lt;br /&gt; 
för vindkraftverk av viss typ och storlek, och lagringsfrågan för vindkraft&lt;br /&gt; 
synes inte ha avancerat. Här skall blott skisseras två varianter som kunde vara&lt;br /&gt; 
värda att prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniken att bygga havsplattformar har snabbt avancerat i takt med&lt;br /&gt; 
behoven vid Nordsjöborrningarna. Svenska företag har därvid varit föregångare&lt;br /&gt;
i många avseenden. Havsplattformar för vindkraftverk, placerade&lt;br /&gt; 
utom syn- och hörhåll från kusten, vore en metod att ”lösa markfrågan” och&lt;br /&gt; 
samtidigt komma ifrån miljöproblemen med inpassningen i naturen och&lt;br /&gt; 
bullret. Vattnen utanför västkusten, farvattnen kring Öland och uppåt&lt;br /&gt; 
ostkusten skulle kunna utnyttjas för gruppvis placering av vindkraftverk på&lt;br /&gt; 
havsplattformar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vindkraftprojekten tycks genomgående vara inriktade på direktproduktion&lt;br /&gt;
av el. Man får därvid automatiskt problemet med ojämn produktion och&lt;br /&gt; 
lagringssvårigheter. Vindkraft]or tryckluftslagring är en form som har hamnat i&lt;br /&gt; 
skymundan. Den har två fördelar framför direkt vindkraftproduktion av el.&lt;br /&gt; 
Dels kan ett vindkraftaggregat för tryckluftsproduktion fungera mera&lt;br /&gt; 
kontinuerligt, då även de lägsta vindstyrkorna räcker för en blygsam&lt;br /&gt; 
produktion av tryckluft. Dels kan tryckluftsproduktionen lagras i stora&lt;br /&gt; 
utrymmen (även bergrum kan tänkas) för mera regelbundet utsläpp till&lt;br /&gt; 
generatorer för elproduktion. Med vindkraft för tryckluftsproduktion&lt;br /&gt;
har man löst lagringsproblemet och kan få en&lt;br /&gt; 
bättre utjämning i tiden av elproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2229&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;6 Sammanställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försiktig bedömning av effekten av ovanstående olika förslag ger&lt;br /&gt; 
minskning av oljeberoendet av följande omfattning fr. o. m. år 1990:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Med åtgärder enligt ovan behåller vi vår goda standard,&lt;br /&gt;
dämpar slöseriet med jordens ändliga tillgångar&lt;br /&gt; 
och får därmed bättre anpassning till ekologins krav än&lt;br /&gt; 
enligt propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om majoritet för propositionens kärnkraftsutbyggnad&lt;br /&gt;
uppnås kan samtliga ovanstående åtgärder med&lt;br /&gt; 
oförminskad effekt genomföras, varigenom en ännu&lt;br /&gt; 
bättre energisituation föreligger år 1 990 än den propositionen&lt;br /&gt;
vågar utgå ifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;1. att riksdagen beslutar avvisa förslaget om fortsatt utbyggnad av&lt;br /&gt; 
fissionskraften,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;2. att riksdagen hos regeringen begär&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;a) förslag till avvecklingsplan för fissionskraften,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;b) förslag till obligatorisk ominstallation till individuell debitering&lt;br /&gt;
av förbrukningen av rumsvärme, varmt och kallt vatten&lt;br /&gt; 
samt el,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;c) förslag till åtgärder för omfattande satsning på&lt;br /&gt; 
energiproduktion via flis,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;d) förslag om obligatorisk solvärme i all nybyggnation från år&lt;br /&gt; 
1986,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;e) utredning om möjligheterna att utnyttja vindkraft på de två&lt;br /&gt; 
nya sätt som motionen skisserar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 26 mars 1979&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;- övergång till individuell debitering av energiförbrukningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- betydande satsning på fliseldning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ökad solvärmeproduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vindkraft producerad till havs och via tryckluftslagring&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39"&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;TWh&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;15 å 20&lt;br /&gt; 
20 å 25&lt;br /&gt; 
2 å 3&lt;br /&gt; 
Oå 1&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Total minskning av oljeberoendet år 1990 ca&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;37 å 49&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;NILS HÖRBERG (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;GOTAB 61805 Stockholm 1979&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36"&gt;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_50" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS HÖRBERG</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G2022229</dok_id>
<subtitel>av Nils Hörberg</subtitel>
<filnamn>mot_197879__2229.pdf</filnamn>
<filstorlek>408957</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för  energipolitiken</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/EFB71582-FF77-40A0-AD22-941B90D2C260</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>