<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3068945</hangar_id>
 <dok_id>G2022216</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>2216</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1978/79:2216 av Nils Hörberg</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2216</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-03-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-11 18:42:23</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-11 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79:123 om riktlinjer för  industripolitiken, m. m.</titel>
 <subtitel>av Nils Hörberg</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022216/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022216</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022216</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2216&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1978/79:2216&lt;br /&gt; 
av Nils Hörberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1978/79:123 om riktlinjer för&lt;br /&gt; 
industripolitiken, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionen godtar propositionen men innehåller fyra tilläggsyrkanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekologins krav kan främjas och landets försörjningsgrad ökas genom statlig&lt;br /&gt; 
styrning av strukturförändringar inom vår inhemska råvaruindustri. Den&lt;br /&gt; 
konkurrensutsatta skogens avkastning bör utnyttjas här hemma i högre grad&lt;br /&gt; 
för att begränsa importen av olja och koL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bättre basförutsättningar för vår produktion bör staten skapa genom allmänt&lt;br /&gt; 
verkande både lagstiftning och stora, styrande, ekonomiska insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett frivilligt, långsiktigt riskkapitalsparande bör medborgarna stimuleras till&lt;br /&gt; 
genom skattesubvention utformad så, att en per individ och år begränsad&lt;br /&gt; 
insats ger rättvis del i vinst, kapitaltillväxt och inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De anställda i näringslivet bör få större del av beslutsansvaret inför de&lt;br /&gt; 
strukturförändringar som förestår och som i hög grad berör dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Stora, styrande, statliga satsningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Våra råvaror och landets själv försörjningsgrad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen framhålles bl. a. att ”konkurrensen för våra råvarubaserade&lt;br /&gt; 
industrier har ökat väsentligt på den västeuropeiska marknaden genom&lt;br /&gt; 
exploatering av nya råvarutillgångar i andra världsdelar och genom sänkta&lt;br /&gt; 
transportkostnader som minskat fördelen av att ligga nära marknaderna”.&lt;br /&gt; 
Eftersom hälften av Sveriges utrikeshandel går till EG-marknaden är&lt;br /&gt; 
ovanstående av stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya industriländerna har tillägnat sig samma produktionsteknik som vi,&lt;br /&gt; 
utnyttjar sina egna råvarutillgångar, håller lägre produktionskostnader och&lt;br /&gt; 
avståndet till deras köpländer betyder inte nu längre någon kostnadsfördyring.&lt;br /&gt;
Propositionen uttrycker det så att ”även på områden där produktionen&lt;br /&gt; 
bygger på egna råvarutillgångar, exempelvis gruv- och skogsindustrin synes&lt;br /&gt; 
utvecklingen peka på ett snabbare genomslag i ländernas utnyttjande av sina&lt;br /&gt; 
komparativa fördelar”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste således räkna med en ökande konkurrens från dessa länder när&lt;br /&gt; 
det gäller våra traditionella, på egna råvaror baserade produkter såsom skog,&lt;br /&gt; 
malm och stål. Härtill kommer att många bedömare anser att tillväxten inom&lt;br /&gt; 
OECD-ländema blir lägre än vad den tidigare varit, varigenom "relativpris&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2216&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2216&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;förändringar till svensk förmån försvåras”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen framhålls vidare att våra övriga exportindustrier, främst&lt;br /&gt; 
verkstadsindustrin, har ett betydande ”importinnehålP’ i sin produktion till&lt;br /&gt; 
skillnad från den på egna råvaror baserade industrin. Detta ställer ”stora krav&lt;br /&gt; 
på svensk industri om den skall kunna öka marknadsandelarna för den ickeråvarubaserade&lt;br /&gt;
delen av exportindustrin”. Av detta dras i propositionen den&lt;br /&gt; 
riktiga slutsatsen att kraftfulla åtgärder behövs för att förbättra denna, vår i&lt;br /&gt; 
framtiden mest betydelsefulla exportsektors möjligheter att hävda sig.&lt;br /&gt; 
Industriministern föreslår också i detta sammanhang en serie åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen dras däremot inte en andra logisk slutsats, nämligen att&lt;br /&gt; 
eftersom vi inte kan räkna med god avsättning för våra egna råvarubaserade&lt;br /&gt; 
branscher i framtiden, så kan vi heller inte ha råd att fortsätta stor import av&lt;br /&gt; 
råvaror, typ olja, kol och stål! Vi måste i stället försöka ersätta sådan&lt;br /&gt; 
råvaruimport med ett betydligt effektivare utnyttjande inom landet av våra&lt;br /&gt; 
egna råvaror, med andra ord öka vår självförsörjningsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk stålindustri måste t. ex. utvidga sitt sortiment så att svensk&lt;br /&gt; 
verkstadsindustri inte behöver importera speciella stålsorter såsom vår&lt;br /&gt; 
bilindustri f. n. gör. Samma tankegång måste gälla för våra skogsprodukter.&lt;br /&gt; 
Skogsindustrin, som är beroende av den höga exportandelen, är en av våra&lt;br /&gt; 
mest konjunkturkänsliga branscher. Relativpriset på pappersmassa hart. ex.&lt;br /&gt; 
sjunkit med 35 % sedan början av 1950-talet. Som motsats härtill kan nämnas&lt;br /&gt; 
att Sveriges oljekostnader från 1973 till 1974 steg med ca 8 miljarder, vilket då&lt;br /&gt; 
motsvarade drygt 11 96 av vår hela export. En sådan pristrend kommer säkert&lt;br /&gt; 
att fortsätta, nedåt för skogens exportprodukter och uppåt för oljeimporten.&lt;br /&gt; 
Kommer priset på vår malm, vårt stål och vår skog att över huvud taget kunna&lt;br /&gt; 
uppväga kostnaden för vår oljeimport en bit in på 1980-talet med fortsatta&lt;br /&gt; 
prisstegringar för oljan?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att i mycket högre grad än f. n. t. ex. utnyttja den&lt;br /&gt; 
svenska skogen såsom bas för vår energiproduktion särskilt inom uppvärmningssektorn.&lt;br /&gt;
Härvid bör både ”vanlig skog” och särskilt snabbväxande&lt;br /&gt; 
sådan liksom restprodukter såsom stubbar och toppar utnyttjas för flisproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora, styrande, statliga satsningarbehövs för en sådan strukturomläggning&lt;br /&gt; 
inom vår med inhemska råvaror arbetande basindustri i den dubbla avsikten&lt;br /&gt; 
att både öka vårt inhemska utnyttjande av dess produkter, som ersättning för&lt;br /&gt; 
vikande exportchanser, och minska vår import av råvaror, som kan ersättas&lt;br /&gt; 
med svenska produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill kommer att förbränningsavfallet från skogsprodukter innehåller&lt;br /&gt; 
mindre av skadliga beståndsdelar än avfall från olja och kol. Vidare är skogen&lt;br /&gt; 
som energikälla förnybar till skillnad från olja och kol. - Att anpassa vår&lt;br /&gt; 
produktion efter ekologins övergripande krav måste bli ett huvudmål!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på stora, styrande, statliga satsningar i detta sammanhang&lt;br /&gt; 
kan nämnas&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2216&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- högre stöd till storskalig odling av snabbväxande skog,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- stöd per ton till produktion av flis,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- stöd till produktutveckling av ”skördetröskor” för flisproduktion och av&lt;br /&gt; 
maskiner för lastning och transporter m. m. av flis,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- beställningsstöd till byggandet av ”flistankers”,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- transportstöd per ton till vattenvägstransporter av flis längs norrlandskusten&lt;br /&gt;
till östra Svealands tätorter och från Vänerområdet till västkusten,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- stöd till ombyggandet av såväl kommunala som andra fjärrvärmeanläggningar&lt;br /&gt;
till automatisk eldning med flis samt&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- stimulans - med stationering t. ex. i Norrland - till en ny diversifierad&lt;br /&gt; 
kemisk-teknisk industri baserad påträ (och torv) såsom ersättning förstora&lt;br /&gt; 
delar av den nuvarande oljebaserade industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en allmänt verkande utformning av det statliga stödet kommer såväl&lt;br /&gt; 
skogs- som maskinindustrin, såväl som varven och transportsektorn att&lt;br /&gt; 
stimuleras till medverkan i en ny inhemsk energiproduktionsstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet borde kunna bli att genom minskad export av skogsprodukter och ökad&lt;br /&gt; 
energiproduktion med denna inhemska, förnybara energikälla minska oljeimporten&lt;br /&gt;
inom uppvärmningssektorn med ca 1/3 till 1990!&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;2.2 Basförutsättningarna för svensk industri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora, styrande, statliga satsningar behövs även rent allmänt för att&lt;br /&gt; 
förbättra basförutsättningarna för svensk industri i framtiden. Det var t. ex.&lt;br /&gt; 
inte utan betydelse när staten vid mitten av 1800-talet beslöt bygga ett&lt;br /&gt; 
stambanenät för järnvägen. Inte heller de senare etablerade järnvägsfärjorna&lt;br /&gt; 
till Tyskland och Danmark har varit betydelselösa för svensk industris&lt;br /&gt; 
konkurrenskraft. Andra senare insatser är det statliga byggandet av flygfält&lt;br /&gt; 
m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns fortfarande en mängd åtgärder av liknande typ som måste&lt;br /&gt; 
tillkomma genom statligt initiativ och med statliga investeringsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Sverige för framtiden skall kunna hävda sig på exportmarknaden&lt;br /&gt; 
måste staten kontinuerligt förbättra basförutsättningarna för landets produktion.&lt;br /&gt;
Sådana insatser bör ”i den vidare värld” vi nu verkar mera samordnas&lt;br /&gt; 
med nordiska och västeuropeiska insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här följer exempel på sådana åtgärder inom transportsektorn:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- byggandet av järnvägstunnel Helsingborg-Helsingör och lösandet av&lt;br /&gt; 
Helsingborgs bangårdsfråga,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- initiativ till en nordisk rangerbangård på södra Jylland för att få gemensamma&lt;br /&gt;
nordiska godståg direkt till EG-marknadens industricentra,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- eventuellt införandet av järnvägsfärjeförbindelseGöteborg-Fredrikshamn&lt;br /&gt; 
för att öka överföringskapaciteten för svenska och norska godsvagnar&lt;br /&gt; 
innan H-H-tunneln kan bli färdig,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2216&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- byggandet av ny järnväg Härnösand-Umeå för att halvera transporttiden&lt;br /&gt; 
Umeå-Stockholm,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- byggandet av ny järnväg Norrköping-Kalmar-Karlskrona-Kristianstad för&lt;br /&gt; 
att förbättra etableringsmöjligheter för industri i det transporttekniskt&lt;br /&gt; 
eftersatta sydöstra Götaland,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- påskynda införandet av snabbtåg mellan betydelsefulla trafikcentra på&lt;br /&gt; 
samma sätt som t. ex. Frankrike och England gör,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- bygga nya särskilda järnvägsvagnar avsedda för långväga transport av&lt;br /&gt; 
långtradare eller släp till sådana för att förbilliga de långväga godstransporterna&lt;br /&gt;
men ha kvar möjligheten till snabba biltransporter på avsändnings-&lt;br /&gt;
och mottagningsorterna samt&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- ta initiativ till vägbank- och brobygge mellan Umeå och Vasa för att knyta&lt;br /&gt; 
finskt näringsliv samman med övriga Nordens, utnyttja arrangemanget för&lt;br /&gt; 
energiproduktion och för färskvattenexport i stor skala via plastledningar&lt;br /&gt; 
på Östersjöns botten till det färskvattensaknande Mellaneuropa osv.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;3. Investeringskapital och beslutsansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En så omfattande strukturomställning som den som förestår drar med sig&lt;br /&gt; 
betydande påfrestningar för näringslivet. Anspråken kommer att bli stora&lt;br /&gt; 
både på behovet av investeringskapital och på anpassning och ökat ansvar för&lt;br /&gt; 
de anställda. Minst två statliga initiativ till reformer måste tas för att möta&lt;br /&gt; 
kommande krav.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;3.1 Frivilligt riskkapitalsparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framtida ökade behovet av riskkapital inom näringslivet måste&lt;br /&gt; 
tillgodoses bl. a. genom att medborgarna avstår från viss konsumtion. Om&lt;br /&gt; 
detta torde enighet råda. Ett tryggt och förmånligt sparandesystem med egna&lt;br /&gt; 
andelar, direkt eget inflytande, egen avkastning osv. skulle kunna skapa ett&lt;br /&gt; 
betydande intresse för företagssparande bland medborgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att göra det möjligt för medborgarna att få del i företagens vinst och&lt;br /&gt; 
kapitaltillväxt och få inflytande över dessa båda, bör ett frivilligt individuellt&lt;br /&gt; 
begränsat riskkapitalsparande införas. Detta bör bl. a. utformas så&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- att ett årligt maximerat sparbelopp på t. ex. ett basbelopp ger rätt till 50 %&lt;br /&gt; 
skttereduktion lika för alla inkomstnivåer,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- att sparandet sker i form av ”medborgaraktier” på förslagsvis 500 kr. så att&lt;br /&gt; 
en medborgaraktie endast kostar netto 250 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- att medborgaraktien utfärdas efter statlig auktorisation av aktiebolag direkt&lt;br /&gt; 
eller av särskilda "medborgarfonder” knutna till banker, försäkringsbolag,&lt;br /&gt; 
investmentbolag, industriföretag eller organisationer såsom LO, TCO,&lt;br /&gt; 
SHIO, KF osv.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- att medborgaraktier ger en röst vid resp. årsstämma oavsett förvärvssum&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2216&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;mans storlek, rätt till skattefri avkastning efter förvärvets summa osv.&lt;br /&gt; 
samt&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- att medborgaraktien binds i tio år varefter den inlöses med "vanliga aktier”&lt;br /&gt; 
med iakttagande av dessas värdeförändring från medborgaraktiens&lt;br /&gt; 
förvärvstillfälle osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skattesubvention till frivilligt sparande med 50 % motsvarar samma&lt;br /&gt; 
subventioneringsstorlek som vid obligatoriskt löneavdrag till löntagarfond,&lt;br /&gt; 
då ju samhällets bidrag i detta senare fall skulle bestå i att inkomstskatt till stat&lt;br /&gt; 
och kommun med ca 50 % inte skulle utgå!)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;3.2 Arbetslagarnas beslutsansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1973 har vi lagen om rätt för de anställda till styrelserepresentation.&lt;br /&gt; 
Lagen förbättrades efter tre försöksår så att från 1976 har de anställda i företag&lt;br /&gt; 
med minst 25 anställda rätt att utse två ledamöter i företagets styrelse och en&lt;br /&gt; 
suppleant för varje sådan styrelseledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förestående strukturrationaliseringarna inom näringslivet under ett&lt;br /&gt; 
långt och betydelsefullt omläggningsskede gör det rimligt att denna minoritetsrepresentation&lt;br /&gt;
för de anställda ökas. Dessa bör fl större inflytande i frågor&lt;br /&gt; 
om investeringar, produktutveckling, produktionsinriktning, marknadsföring&lt;br /&gt;
m. m. i anslutning till att kraven på de anställda ökar i fråga om&lt;br /&gt; 
anpassning till nya arbetsuppgifter, arbetsmetoder och verksam hetsorter. Ett&lt;br /&gt; 
jämnare fördelat beslutsansvar mellan aktieägare och anställda har länge varit&lt;br /&gt; 
ett önskemål och en översyn av aktiebolagslagen i detta syfte har flera gånger&lt;br /&gt; 
begärts i riksdagen, bl. a. i motionen 1975:2168.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 avvaktan på en sådan omläggning av aktiebolagslagen att beslutsansvaret&lt;br /&gt; 
kan jämnt fördelas mellan ägare och anställda via någon form av förvaltningsråd&lt;br /&gt;
e. d. bör de särskilda lagarna (1976:351) om styrelserepresentation&lt;br /&gt; 
för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar och (1976:355) om&lt;br /&gt; 
styrelserepresentation för de anställda i bankinstitut och försäkringsbolag&lt;br /&gt; 
ändras så att de anställda får rätt att utse t. ex. 40 % av antalet ledamöter i&lt;br /&gt; 
resp. styrelse dock minst nu gällande antal två.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;4. Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till ovanstående hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:60px;"&gt;att riksdagen utöver de förslag som propositionen innehåller hos&lt;br /&gt; 
regeringen begär&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:60px;"&gt;1. att utredning och förslag syftande till att nuvarande, på svenska&lt;br /&gt; 
råvaror baserade branscher bl. a. inriktas på ökad självförsörjningsgrad&lt;br /&gt;
för landet t. ex. när det gäller energiproduktion,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:60px;"&gt;2. att förslag till stora, styrande, statliga satsningar föreläggs&lt;br /&gt; 
riksdagen för att allmänt förbättra basförutsättningarna för&lt;br /&gt; 
svensk industri,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2216&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;3. att ett system för frivilligt, långsiktigt riskkapitalsparande bland&lt;br /&gt; 
medborgarna utarbetas och föreläggs riksdagen samt&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;4. att förslag om ökad representation för de anställda enligt lagarna&lt;br /&gt; 
om anställdas rätt att utse styrelserepresentation i företagen&lt;br /&gt; 
föreläggs riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 mars 1979&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;NILS HÖRBERG (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_46" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;GOTAB 61790 Stockholm 1979&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS HÖRBERG</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G2022216</dok_id>
<subtitel>av Nils Hörberg</subtitel>
<filnamn>mot_197879__2216.pdf</filnamn>
<filstorlek>207097</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79:123 om riktlinjer för  industripolitiken, m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/BBD48724-C1B4-46C6-B6F1-5A022BF205CE</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>