3068944 G2022215 1978/79 2215 mot mot Motion 1978/79:2215 av Gunnar Biörck i Värmdö Motion Motion 2215 0 1979-03-20 00:00:00 2014-10-11 18:42:22 2014-10-11 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79:119 om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning av Gunnar Biörck i Värmdö html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G2022215/text https://data.riksdagen.se/dokument/G2022215 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022215 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_42"><p>3</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:23px;">Motion</p> <p style="margin-left:23px;">1978/79:2215</p> <p style="margin-left:23px;">av Gunnar Biörck i Värmdö</p> <p style="margin-left:23px;">med anledning av propositionen 1978/79:119 om vissa frågor<br /> rörande forskning och forskarutbildning</p> <p style="margin-left:23px;">I denna motion framlägges vissa synpunkter och förslag med avseende<br /> på:</p> <p style="margin-left:23px;">1. forskningens uppgifter, med särskild hänsyn till dess styrning genom<br /> statliga organ;</p> <p style="margin-left:23px;">2. forskningsrådsnämndens (FRN) uppgifter;</p> <p style="margin-left:23px;">3. framtidsstudiesekretariatets relation till FRN och delegationen för<br /> långsiktsmotiverad forskning (SALFO);</p> <p style="margin-left:23px;">4. anställningsförhållandena inom statlig forskningsverksamhet samt</p> <p style="margin-left:23px;">5. registrering och statistik rörande uppgifter om forskning.</p> <p style="margin-left:23px;">Forskningens natur, uppgifter och "styrning” genom statliga organ samt<br /> några ord om statistik m. m.</p> <p style="margin-left:23px;">I början av 1970-talet höll den framstående mikrobiologen professor René<br /> Dubos vid Rockefeller-universitetet i New York en föreläsningsserie med<br /> samlingsrubriken ”Science is the Knowledge of Consequences” (Vetenskap<br /> är kunskapen om konsekvenser). Vad vetenskapen studerar är en kedja ibland<br /> en cirkel - av orsaker och verkningar. Forskning kan innebära att man<br /> från synliga verkningar söker sig bakåt mot orsakerna, men den kan också<br /> innebära att man genom att ingripa i och förändra pågående utvecklingsförlopp<br /> ger upphov till nya processer, dvs. från kända orsaker åstadkommer nya<br /> verkningar. För egen del har jag försökt generalisera Dubos’ slagordsmässiga,<br /> och därför naturligtvis ofullständiga, vetenskapsdefinition på följande<br /> sätt:*</p> <p style="margin-left:23px;">Vetenskaplig forskning är en intellektuell process som innebär att genom<br /> noggranna iakttagelser och lika noggrann registrering av dessa beskriva<br /> grundläggande fakta och analysera deras mönster, inbördes relationer och<br /> villkor och - därutöver -följa deras eventuella förändringar utmed tidsaxeln<br /> och, där så är fallet, försöka tolka de principer som styr dessa förändringar,<br /> samt - med ledning av dessa kunskaper - bli i stånd att förutsäga den fortsatta<br /> utvecklingen (”knowledge of consequences”), såväl i det fall systemet förblir<br /> opåverkat som i det fall man försöker påverka det utifrån.</p> </div> <div class="block ml_2"><p>107 *G. Biörck: Betälld forskning och forskandets bevekelsegrunder. Läkartidningen 75, s.</p> <p>108 3747-3748, 1978, samt riksdagens protokoll 1978/79:57-58, 147-149.</p> <p style="margin-left:23px;">1* Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2214-2215</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2215</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_5"><p>1 forskningsrådsutredningens betänkanden talas mycket om ”inomvetenskapliga”<br /> resp. ”samhällsrelevanta”kriterier på forskning. De ”inomvetenskapliga”<br /> kriterierna bestämmer i hög grad den satsning på forskning som<br /> sker inom universiteten och de vetenskapliga akademierna och som får<br /> ekonomiskt stöd genom forskningsråd och enskilda fonder. Den ”samhällsrelevanta”<br /> forskningens intressen tillgodoses i första rummet inom de<br /> sektoriella forskningsorganen, men det ankommer också på forskningsrådsnämnden<br /> att beakta sådana synpunkter. I ett hårt - och hårdnande ekonomiskt<br /> klimat uppstår naturligtvis lätt konkurrens mellan dessa två<br /> intressen. För egen del har jag erfarenhet från trettiofem års vetenskaplig<br /> verksamhet inom universitetets ram men också, sedan några år, från<br /> deltagande i organ med särskild uppgift att företräda ”samhällsrelevansen”<br /> (framtidsstudiesekretariatets styrelse, forskningsrådsnämnden och styrelsen<br /> för riksbankens jubileumsfond). Jag har ett bestämt intryck av att medelstilldelningen<br /> är väsentligt generösare och kvalitetskraven i motsvarande mån<br /> lägre, när det gäller "forskning”, helt eller delvis motiverad av ”samhällsrelevans”,<br /> än när det gäller den forskning som hämtar sin inspiration ur<br /> ”inomvetenskapliga” frågeställningar. Det är inte obegripligt att ett sådant<br /> förhållande kan skapa bitterhet hos dem, vilkas drivkraft är det rena sökandet<br /> efter sanning, och vilka blir prövade i den skärseld det internationella<br /> vetenskapssamhällets krav innebär, i motsats till den sektoriella forskningen,<br /> som i monopolistisk trygghet kan nöja sig med att tillfredsställa hemmamarknadens<br /> mindre krävande avnämare.</p> <p>Varje krav på ökad "styrning” av forskningen innebär risker för att den<br /> aktuella ”samhällsrelevansen” prioriteras på den ”inomvetenskapliga”<br /> kvalitetens bekostnad, och att därvid forskningens och forskarnas standard<br /> sänks. Forskningen är till sin natur internationell. Bra forskare är, liksom bra<br /> operasångare, världsmedborgare. I ett land som vårt, där avundsjukan har<br /> institutionaliserats på ett sätt som inte förekommer i världen i övrigt, fordras<br /> det en alldeles särskilt forskningsvänlig miljö för att vi skall kunna behålla<br /> våra egna goda forskare, och än mera om vi skall kunna locka hit framstående<br /> utländska forskare - något som blir alltmera nödvändigt, allteftersom<br /> forskarrekryteringen här hemma på många områden är stadd i sjunkande. Av<br /> dessa och andra skäl är jag betänksam mot en tendens att förstärka<br /> mekanismen för administrativ och politisk styrning av den svenska forsk»<br /> ningen, även om detta sker i all välmening. Jag kan icke se någon anledning<br /> att ytterligare förstärka "allmänintressets” representation, vare sig i fakultetsnämnder<br /> eller i forskningsrådsnämnden - däremot välkomnar jag att<br /> utredningsmannen för högskolans decentralisering föreslår en ändrad<br /> sammansättning av planeringsberedningarna. Ej heller kan jag finna något<br /> skäl att lägga ned ett övermått av tid och kraft på registrering och statistik på<br /> forskningsområdet - en verksamhet vars produkter ändå alltid kommer att<br /> vara förlegade vid den senare tidpunkt, då de kommer att publiceras.<br /> Självfallet är att aktuella översikter sammanställda av kompetenta och väl</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2215</p> </div> <div class="block ml_42"><p>5</p> </div> <div class="block ml_4"><p>placerade forskare, som känner till den aktuella svenska forskningens läge i<br /> de internationella sammanhangen, kan ge mycket bättre upplysningar än<br /> kataloger över redan publicerade skrifter av växlande kvalitet. Denna<br /> synpunkt bör vägas in vid en eventuell utredning om behovet av "statistik”<br /> ur avnämarnas synvinkel.</p> <p>”Forskningspropositionen”</p> <p>I detta sammanhang kan det vara skäl att beröra frågan om ”forskningspropositionen”.<br /> Utbildningsministern nalkas denna - liksom en del andra frågor<br /> med tillbörlig försiktighet. Det är rimligt att en regering och en<br /> departementschef, som har politiskt ansvar för högre utbildning och<br /> forskning i landet, har en medvetenhet om problemen på både längre och<br /> kortare sikt och arbetar sig fram till ställningstaganden förbi och utöver<br /> improvisationernas nivå. Icke minst förefaller det nödvändigt att på ett riktigt<br /> sätt avväga anspråken från sektorsforskningens politiska företrädare mot<br /> dem, som universiteten och akademierna reser.</p> <p>Tre frågor anmäler sig dock omedelbart. Den ena gäller om en växling vid<br /> regeringsmakten med snabbare intervall än som varit fallet under åren<br /> 1932-1976 också måste innebära en större ryckighet i forskningspolitiska<br /> målsättningar. Den andra gäller vilka planerings- och beredningsorgan en<br /> regering kan tänkas vilja utnyttja forsin forskningspolitik. Den tredje frågan<br /> betingas av svaren på de två föregående, nämligen om en relativt konsistent<br /> forskningspolitik över en längre tidsperiod är önskvärd eller icke: om ett<br /> forskningspolitiskt ”establishment” innebär en risk för stelhet och stagnation<br /> eller om motsatsen, en ”växling vid makten” av olika forskningspolitiska<br /> ideologier och intressegrupper, innebär lika stora eller större risker för<br /> ofullgångna ansträngningar, otrygghet och kanske kaos.</p> <p>Studier över "politikers inflytande på politiken” under ledning av statssekreteraren<br /> i statsministerns kansli, Daniel Tarschys, har givit den upplysningen<br /> att tjänstemännen har det verkliga inflytandet, medan politikerna<br /> mestadels får nöja sig med att bära ansvaret för besluten. Om denna<br /> iakttagelse också gäller på regeringsplanet är det uppenbart att man måste<br /> överväga, vilket planerings- och beredningsunderlag regeringen skall ha för<br /> en forskningspolitisk proposition. I motionen 1978/79:203 har jag aktualiserat<br /> behovet av att definiera de inbördes relationerna - och relationerna till<br /> statsmakterna - av de befintliga organen forskningsberedningen, forskningsrådsnämnden,<br /> UHÄ och UHÄ:splaneringsberedningar. Av utbildningsministerns<br /> uttalanden i riksdagen 1977 (riksdagens protokoll 1976/77:104,s. 10-12)<br /> och den nu föreliggande propositionen tycker man sig förstå att av dessa<br /> organ forskningsrådsnämnden är det som kommer att fl den dominerande<br /> uppgiften. Självfallet måste emellertid någon enhet inom utbildningsdepartementet<br /> (eller i händelse av en forskningsintresserad statsminister: dennes<br /> kansli) medverka till att transformera myndighetens råd till politisk<br /> substans.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2215</p> </div> <div class="block ml_42"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Forskningsrådsnämnden</p> <p>Erfarenheterna från forskningsrådsnämndens två forsta år väcker en viss<br /> oro. Nämnden har i sin strävan att famna över mycket, utan däremot<br /> svarande resurser, kommit att splittra sina ansträngningar utan att hinna<br /> bilda sig en någorlunda sammanfattande överblick. Krafterna har i stor<br /> utsträckning förbrukats på att administrera ett stort antal delegationer och<br /> arbetsgrupper. Dessa har dels utgjort fortsättningar av verksamheter inom<br /> redan existerande organ, dels representerat supplementära insatser på<br /> områden, som redan delvis företräds av andra organ, dels också, i begränsad<br /> omfattning, inneburit försök att utforska tidigare mindre väl studerade<br /> områden. I allt väsentligt har ”samhällsrelevansens” värderingar fått styra<br /> valet av objekt. Ehuru jag inte haft något att invända mot de projektsom satts<br /> i gång har jag ändå fått ett intryck av att forskningsrådsnämnden i sin strävan<br /> att åstadkomma ”samfinansiering” av ekonomiskt hotade eller nödlidande<br /> projekt blivit för mycket av en forskningspolitisk hjälpgumma och för litet av<br /> en forskningsstrategisk generalstab. Till grund för forskningsrådsnämndens<br /> planläggning borde i större utsträckning ha legat en bedömning av vårt lands<br /> och folks behov av nya kunskaper och färdigheter under de närmaste 10-20<br /> åren, under de sannolika förutsättningarna av ökande internationell spänning<br /> och oro, ökande yttre motsättningar, militär upptrappning, ökad terrorverksamhet;<br /> hårdnande ekonomiskt klimat bl. a. till följd av ökande ekologiska<br /> och energipolitiska restriktioner i vårt eget land, därigenom ökande inre<br /> motsättningar mellan olika kategorier medborgare (arbetande/arbetslösa,<br /> äldre/yngre, ”svenskar”/”invandrare” etc.), ett alltmera heterogent<br /> samhälle med kulturkonflikter, ökat missbruk, ökat våld och ökande<br /> kriminalitet; ändrade avvägningar av resursanvändningen mellan omedelbar<br /> konsumtion resp. sparande och beredskap, etc. Enligt min uppfattning är det<br /> inte längre realistiskt att basera ens en så till synes opolitisk företeelse som<br /> forskningen och forskningspolitiken på antaganden om en fortsatt ostörd<br /> utveckling i den fredliga framstegsoptimismens tecken. Det hade varit<br /> önskvärt att åtminstone försöka identifiera krafter och motkrafter som<br /> betingar, och verkar inom, samhällen i olika faser, sådana som expansion,<br /> kontraktion och kollaps. Sverige har ingen immunitet mot samhällskatastrofer<br /> av det slag som drabbat allt flera länder. Kanske är vi t. o. m. ovanligt<br /> sårbara, därför att vi så länge undgått dem.</p> <p>Framtidsstudiesekretariatet</p> <p>Mot bakgrunden av denna uppfattning är det naturligt att också beröra<br /> frågan om franuidsstudiesekretariatets ställning i förhållande till forskningsrådsnämnden.<br /> Eftersom jag är den ende som haft förmånen att tillhöra såväl<br /> framtidsstudiesekretariatets styrelse som forskningsrådsnämnden har jag<br /> måhända en viss skyldighet att redovisa min bedömning av deras uppgifter,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2215</p> </div> <div class="block ml_42"><p>7</p> </div> <div class="block ml_5"><p>kompetensområden och relationer till varandra och till statsmakterna.</p> <p>Framtidsstudiesekretariatet tillkom som en ”think tank” åt den dåvarande<br /> socialdemokratiska regeringen och fungerade till en början som en sådan,<br /> med placering i statsrådsberedningen. Under ”lott-riksdagen” gjorde företrädare<br /> för oppositionen anspråk på att få tillgång till samma eller motsvarande<br /> utredningsresurser, och via en parlamentarisk ”referensgrupp” utan befogenheter<br /> överfördes ansvaret för framtidsstudiesekretariatet senare till en<br /> parlamentarisk ”styrelse”, varvid sekretariatet inlemmades som kommitté<br /> under utbildningsdepartementet. Regeringsskiftet innebar ett skifte på<br /> ordförandestolen i styrelsen men ingen förändring av själva ”sekretariatets”<br /> personbesättning. I allt väsentligt fungerar detta därför fortfarande som en<br /> socialistisk utredningsinstans med väl upparbetade publicitetskanaler.</p> <p>Enligt min mening kommer vaije handlingskraftig regering, som räknar<br /> med att sitta åtminstone en riksdagsperiod, att ha behov av en framtidsstudieinriktad<br /> ”think tank” och också att ha möjlighet att kommittévägen skaffa<br /> sig en sådan, oberoende av riksdagen. Samtidigt är det uppenbart att<br /> riksdagens oppositionspartier också har behov av en motsvarande resurs för<br /> sina syften med mera långsiktiga utredningsmöjligheter än dem som står till<br /> buds genom riksdagens upplysningstjänst. Under sådana förhållanden<br /> förefaller det mig ofrånkomligt att tänka sig två skilda framtidsstudiesekretariat,<br /> ett till regeringens förfogande (ungefär motsvarande konjunkturinstitutet)<br /> med en personbesättning, som har regeringens förtroende, och ett till<br /> riksdagens förfogande med en personbesättning, som främst tillgodoser<br /> oppositionens behov. Vid regeringsskiften skulle i varje fall nyckelpersonerna<br /> i de båda sekretariaten kunna byta plats. Det kan synas skäligt att vilken<br /> budget det än kan bli fråga om - denna delas i två hälfter, en för<br /> regeringen och en för riksdagens sekretariat. Vad jag hittills upplevt av<br /> framtidsstudiesekretariatets verksamhet säger mig att denna icke är en<br /> värderingsfri vetenskaplig uppgift, utan urvalet av projekt och sammansättningen<br /> av projektgrupperna är en politisk handling, även om givetvis<br /> faktamaterialet i allmänhet, så långt det nu är möjligt i denna form av<br /> verksamhet, presenteras någorlunda objektivt. Konklusionerna färgas<br /> däremot, naturligtvis, lätt av författarens värderingar.</p> <p>Delegationen för långsiktsmotiverad forskning (SALFO)</p> <p>Mellan framtidsstudiesekretariatet och den institution som numera lyder<br /> under forskningsrådsnämnden men som likväl håller sig med en egen, delvis<br /> parlamentarisk, styrelse och som kallas ”delegationen för långsiktsmotiverad<br /> forskning” (SALFO), har rått ett nära samband, både i sak och personellt.<br /> Enligt min uppfattning har SALFO - som numera disponerar en separat<br /> budget inom forskningsrådsnämnden - uppgifter som egentligen tillhör<br /> forskningsrådsnämndens egna kärnfunktioner. Delegationen agerar emellertid<br /> alldeles självständigt och oberoende av forskningsrådsnämnden och</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2215</p> </div> <div class="block ml_42"><p>8</p> </div> <div class="block ml_4"><p>utgör icke vad den kallas, nämligen en ”delegation”. Forskningsrådsnämnden<br /> har inte delegerat någonting till SALFO utan fungerar endast som<br /> kameralkontor åt denna institution. Om det hade gällt en ”delegation” med<br /> relativt perifera och/eller begränsade arbetsuppgifter vore förmodligen icke<br /> mycket att säga härom. Men med den uppfattning om forskningsrådsnämndens<br /> strategiska uppgifter, som jag under mitt arbete i nämnden förvärvat,<br /> anser jag det ofrånkomligt att den kompetens SALFO representerar mera<br /> direkt inkorporeras i forskningsrådsnämndens egentliga verksamhet, som en<br /> kreativ instans och en motvikt mot den snedbelastning i administrativ riktning<br /> som hittills förekommit. Därvidlag skulle det vara mycket önskvärt att man eventuellt<br /> i samarbete med delegationen för systemanalys - ägnade särskilt<br /> intresse åt metodisk konsekvensanalys, inte bara och inte främst när det gäller<br /> s. k. ”teknikvärdering”, utan i synnerhet i fråga om åtgärder på det<br /> samhällsekonomiska och socialpolitiska området i stort. Under sådana<br /> förhållanden synes SALFO ej böra ha en egen styrelse, men intet hindrar att<br /> även icke-forskare ingår i delegationen.</p> <p>Forskning och forskarutbildning samt meritvärdering av forskarutbildning</p> <p>Slutligen några synpunkter på dimensioneringen av forskning och forskarutbildning<br /> i vårt land. På mycket kort tid har bedömningarna här svängt, från<br /> bekymmer för ett forskaröverskott så sent som 1973 till nu ett lika stort<br /> bekymmer över alltför få forskarstuderande.</p> <p>Vid en diskussion härom i forskningsrådsnämnden uttalades bl. a. att vi<br /> samtidigt tycktes ha både en brist och ett överskott på forskare. Sanningen är<br /> väl att man alltid har en brist på verkligt goda forskare men emellanåt ett<br /> överskott på mindre framstående sådana. Denna situation skulle avsevärt<br /> förvärras, om man följer intentionerna i den forskningspolitiska propositionen<br /> att skapa förutsättningar för livslångt anställningsskydd även på de<br /> tidigaste trappstegen i forskarkarriären. Sådana förslag kan omöjligt tillstyrkas,<br /> om man vill bevara dynamiken i forskningsverksamheten.</p> <p>Dynamiken i forskningsverksamheten - liksom i den högre utbildningen i<br /> stort - kräver genomströmning. Genomströmningen är självverkande inom<br /> institutioner, där det bedrivs forskning av god kvalitet, förutsatt att<br /> ämnesområdet är relevant för ett tillräckligt antal avnämare (inom och/eller<br /> utom landet) i relation till antalet forskarstuderande. En fardigutbildad<br /> forskare varken kan eller bör räkna med att i hela sitt återstående liv syssla<br /> med precis samma arbetsuppgifter som dem han ägnat sig åt under åren<br /> mellan 20 och 30. Vad han eller hon skall kunna hoppas på är att den<br /> intellektuella gymnastik vederbörande deltagit i under sitt avhandlingsarbete<br /> och eventuellt därpå följande meritering för docentur skall göra honom/<br /> henne mera skickad att med uppslagsrikedom parad med kritisk förmåga göra<br /> insatser utöver rutinen på mångahanda samhällsområden. Det är - som jag</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2215</p> </div> <div class="block ml_42"><p>9</p> </div> <div class="block ml_4"><p>framhållit i motionen 1978/79:733-därvid nödvändigt att bl. a. naturvetenskapare<br /> och tekniker kan ha fantasi nog att nyttiggöra sina insatser på andra<br /> samhällsområden och samtidigt att myndigheter, företag och andra har<br /> fantasi nog att ta i anspråk personer med annorlunda utbildning och<br /> livserfarenhet än byråkrater. Det för inte bli så, som vi är på väg rakt in i, att vi<br /> för en härskande klass av ”administratörer”, enbart utbildade i att ”administrera”<br /> och en paria av folk som kan allt annat utom att värja sig mot<br /> administratörernas establishment. 1 förhållande till verkliga kunskaper och<br /> färdigheter är ”administrerandet” en mycket överreklamerad sysselsättning,<br /> som många personer med huvudsakligt intresse för sa/cfrågor snart lär sig att<br /> sköta med vänster hand.</p> <p>En avgång ur den direkta forskarkarriären till andra uppgifter förutsätter<br /> emellertid att samhället visar sin uppskattning av forskningsmeriter på ett<br /> annat sätt än för närvarande. Evad det gäller anställning i statlig eller<br /> kommunal tjänst är det sannolikt nödvändigt att en sådan värdering<br /> markeras genom lämpliga författningsföreskrifter.</p> <p>Hemställan</p> <p>Under åberopande av vad här ovan anförts för jag hemställa</p> <p style="margin-left:59px;">att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:119<br /> måtte</p> <p style="margin-left:59px;">1. avslå förslaget om ändring av 24 § högskolelagen,</p> <p style="margin-left:59px;">2. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförs om<br /> forskningsregistrering och forskningsstatistik,</p> <p style="margin-left:59px;">3. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförs om<br /> forskningsrådsnämndens uppgifter,</p> <p style="margin-left:59px;">4. avslå förslaget om framtidsstudieverksamhetens förläggning till<br /> forskningsrådsnämnden men i stället medverka till inrättandet<br /> av två dylika sekretariat, det ena till regeringens förfogande och<br /> det andra till riksdagens,</p> <p style="margin-left:59px;">5. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförs om<br /> SALFO:s ställning i förhållande till forskningsrådsnämnden<br /> samt</p> <p style="margin-left:59px;">6. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförs om<br /> naturlig avgång vid forskarkarriären och i samband därmed hos<br /> regeringen hemställa om utarbetande av erforderliga författningsföreskrifter<br /> för att ge forskningsmeriter tillbörligt värde<br /> vid sökande av tjänster hos stat och kommun.</p> <p>Stockholm den 20 mars 1979</p> <p>GUNNAR BIÖRCK (m)<br /> i Värmdö</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_54" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_17"><p>1</p> </div> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_37" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_16"><p>.*</p> </div> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_50" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_45" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_53" /> <div class="block ml_50" /> <div class="block ml_0"><p>'</p> </div> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_50" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_54" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_25"><p> </p> </div> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>GOTA B 61770 Stockholm 1979</p> </div> </div> </div> 0 GUNNAR BIÖRCK m 1 undertecknare G2022215 av Gunnar Biörck i Värmdö mot_197879__2215.pdf 238101 pdf med anledning av propositionen 1978/79:119 om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning https://data.riksdagen.se/fil/78D82E59-1622-44B5-871D-DEC3B769F982