3068941G20222121978/792212motmotMotion 1978/79:2212 av Olle Göransson m. fl.MotionMotion221201979-03-16 00:00:002014-10-11 18:42:202014-10-11 00:00:00med anledning av propositionen 1978/79:96 om vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaretav Olle Göransson m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G2022212/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G2022212https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022212
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Motion</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>1978/79:2212</p>
<p>av Olle Göransson m. fl.</p>
<p>med anledning av propositionen 1978/79:96 om vissa organisationsfrågor<br />
m. m. rörande försvaret</p>
<p>I föreliggande proposition föreslås att Västmanlands flygflottilj (F 1)<br />
Västerås skall läggas nedden 1 juli 1983. Nedläggning av F 1 Hässiö har även<br />
varit aktuell vid tidigare tillfällen.</p>
<p>Från Västerås kommun och länsstyrelsen i Västmanland har starka skäl<br />
talat emot en indragning av F 1. Dessa skäl har under åren förstärkts och nya<br />
har tillkommit.</p>
<p>En bristande balans råder mellan industri och servicenäringar inom länets<br />
näringsliv. Detta förhållande gäller i hög grad även Västerås, sedan hänsyn<br />
tagits till kommunens roll som länscentrum med därav följande regionala<br />
servicefunktioner. Den låga serviceandelen i länet i förening med en starkt<br />
dominerande industrisektor, sammansatt av ett fåtal stora företag, får till<br />
resultat en dåligt differentierad arbetsmarknad med alla problem detta<br />
innebär med tanke på valfrihet och möjligheter för fler än en i samma familj<br />
att få arbete. Om en positiv utveckling inte skall hämmas, måste en ökad<br />
differentiering av näringslivet uppnås i länet. Problemen med det ensidiga<br />
näringslivet accentueras under nu rådande förhållanden med omstrukturering<br />
och personalreducering inom industrin. Stålindustrin, som är av stor<br />
betydelse för sysselsättningen i länet, har stora problem. Stålindustrin har<br />
varit föremål för intensiv utredningsverksamhet, men initiativen har nu<br />
överlåtits till industrin. Resultaten av detta kan bli att betydande förändringar<br />
kan komma att ske, men i avsaknad av en statlig strukturplan är det oklart i<br />
vilka former och var. Även inom andra industribranscher föreligger svårigheter.<br />
Betydande neddragningar har skett de senaste åren. Men även<br />
omfattande strukturförändringar med personalminskning som följd kan<br />
förutses. Detta kan komma att påverka arbetsmarknaden i länet mycket<br />
allvarligt på både kortare och längre sikt. Andra förhållanden som påverkar<br />
länets industri (ASEA-Atom, ASEA m. fl.) i ogynnsam riktning är osäkerheten<br />
när det gäller energifrågorna. För länets utveckling är det i detta läge<br />
särskilt ogynnsamt om län och kommun skulle drabbas av det avbräck en<br />
nedläggning av F 1 skulle innebära.</p>
<p>Till de allmänna bakgrundsförutsättningarna i resonemangen om F 1 hör<br />
även de förändringar som skett i befolkningsutvecklingen i länet och<br />
kommunen. Från att ha varit ett av de mest expansiva områdena i riket under<br />
efterkrigsperioden har befolkningstillväxten upphört under 1970-talet. Detta<br />
förhållande gäller både för Västerås kommun och för länet i sin helhet. 1 detta<br />
sammanhang kan det påpekas att nettoutflyttningen från länet under</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2212</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>perioden 1971-1978 uppgår till 9 600 personer. Den prognosöversyn som<br />
skett i samband med den forsta årliga översynen av länsplaneringen (utan<br />
hänsyn tagen till de nya förutsättningarna inom stålindustrin) pekar på en<br />
endast obetydlig befolkningstillväxt i såväl länet som kommunen fram till<br />
1985.1 december 1976 fattade riksdagen beslut om nya befolkningsramar för<br />
länen. För Västmanlands del innebär detta en befolkningsram på<br />
265 000-275 000 invånare 1985. Planeringen bör dessutom inriktas mot<br />
mitten av intervallet, dvs. en målbefolkning på 270 000 personer år 1985.<br />
Såsom tidigare påpekats kommer det att bli mycket svårt att nå upp till denna<br />
målsättning, om inte extra insatser sätts in.</p>
<p>Såväl den offentliga sektorn i sin helhet som den statliga verksamheten<br />
med förgreningar inom industrin är underrepresenterad i länet. Detta var<br />
förhållandet även innan besluten om utlokalisering av statlig verksamhet<br />
fattades. Västmanland är ett av de få länen utanför storstadsregionerna som<br />
inte fick del av den statliga utlokaliseringen. Dessutom kan konstateras<br />
beträffande Västerås kommun att det har försvunnit närmare 2 000 arbetstillfällen<br />
inom den statliga sektorn sedan 1960-talet (statens vattenfallsverk,<br />
centrala flygverkstaden och försvarets centrala skolor). En viss kompensation<br />
har erhållits genom tillkomsten av det statliga bolaget SMT med f. n. 350<br />
anställda.</p>
<p>En eventuell avveckling av F 1 skulle innebära att ytterligare 400<br />
arbetstillfällen inom statlig verksamhet försvinner från Västerås kommun,<br />
vilket innebär en befolkningsminskning på ca 1 000 personer, om inte<br />
alternativa sysselsättningstillfällen skapas. Beträffande effekterna på skatteunderlaget<br />
innebär det ett inkomstbortfall för kommun och landsting med 6<br />
milj. kr.</p>
<p>F 1 är den enda statliga verksamheten i länet utanför industrisektorn och<br />
den regionala förvaltningen som är av någon större betydelse i sysselsättningsavseende.<br />
Skulle en indragning av F 1 bli ofrånkomlig, är det utomordenligt<br />
angeläget att annan statlig verksamhet lokaliseras till länet, alternativt<br />
att verksamheten på F 1 får ett annat innehåll, t. ex. utbildning.</p>
<p>Om en avveckling av F 1 skulle bli aktuell, innebär detta att Västmanland<br />
blir det enda länet i riket utan militära fredsförband, vilket får flera<br />
konsekvenser. Bland annat innebär det ett handikapp från värnpliktssocial<br />
synpunkt att möjligheterna minskar när det gäller att fullgöra grundutbildningen<br />
i närheten av hemorten. Vid F 1 grundutbildas årligen ca 400<br />
värnpliktiga.</p>
<p>Andra effekter är de svårigheter det innebär för civilförsvar samt hemvärn<br />
och andra frivilligorganisationer inom försvaret att verka i ett län utan<br />
möjligheter till en nära samverkan med ett militärt fredsförband. Länsstyrelsen<br />
är dessutom ansvarig för katastrofberedskapen i länet. F l:s resurser i<br />
form av personal, material och dygnet-runt-jour utgör en mycket väsentlig<br />
del av denna katastrofberedskap. En indragning av F 1 skulle alltså fö<br />
betydande konsekvenser för kvaliteten på länets katastrofberedskap.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2212</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Det bör framhållas att verksamheten vid F 1 inte medför några nämnvärda<br />
olägenheter för orten eller hindrar dess utbyggnad. Kommunen har i sin<br />
generalplanering utgått från att F 1 kommer att finnas kvar på Hässiö och har<br />
anpassat samhällsutbyggnaden med hänsyn till detta. Genom de goda<br />
terrängmässiga förutsättningarna begränsas bullerstörningarna avsevärt. Det<br />
lär knappast finnas något flygfält i landet så närbeläget en ort som medför så<br />
lite bullerstörningar och olägenheter för bebyggelsen som fältet vid Hässiö.<br />
Även vägverket har i sin planering kunnat anpassa sig till flygplatsens läge,<br />
och den utgör inget hinder för en rationell lösning av vägfrågorna.</p>
<p>Flygplatsen har stor betydelse för civilflyget. Affärsflyget och charterflyget<br />
har fr. o. m. den 1 november 1976 kompletterats med en reguljär flyglinje<br />
Västerås-Jönköping-Kastrup. Västerås kommun har investerat 6 milj. kr.<br />
och planerar att investera ytterligare närmare 3 milj. kr. vid Hässiö. Om en<br />
indragning av F 1 skulle bli aktuell, måste de viktiga frågeställningarna<br />
beträffande en fortsatt civil flygverksamhet lösas.</p>
<p>Beträffande de regionalpolitiska resonemangen som FFU för fram i sitt<br />
betänkande bör följande observeras.</p>
<p>FFU har studerat rapport 1977 och kommit fram till att under perioden<br />
1975-1981 skapas det 2 400 nya arbetstillfällen i Västerås. Detta är i och för sig<br />
riktigt, men FFU har inte studerat den del av rapport 1977 som talar om hur<br />
många arbetstillfällen som behövs i Västerås med hänsyn till den befolkning<br />
som redan bor i kommunen. För att bereda kommunens ungdomar och<br />
kvinnor arbete krävs det betydligt fler arbetstillfällen än de beräknade 2 400.<br />
För att uppnå planeringstalets lägsta värde 122 000 invånare 1985 (nollframskriven<br />
befolkning) fattas det enligt rapport 1977 i Västerås 1 400 arbetstillfällen.<br />
En siffra som vuxit till 2 800 i rapport 1978, bl.a. med hänsyn till<br />
utvecklingen inom ASEA. För länet i sin helhet är motsvarande brist på<br />
arbetstillfällen för att uppnå det nedre befolkningsramvärdet (nollframskriven<br />
befolkning) 3 000 sysselsättningstillfällen, som i rapport 1978 vuxit<br />
till 6 600.1 dessa resonemang har det dessutom hela tiden förutsatts att F 1<br />
kommer att finnas kvar. Det sker alltså f. n. en ganska dramatisk försämring<br />
av den västmanländska arbetsmarknaden. Ett uttryck för detta är att det<br />
totala antalet arbetslösa i länet i november 1978 uppgick till 10 100 och i<br />
januari 1979 till 10 400. Antalet lediga platser var samtidigt 700 resp. 800.</p>
<p>I FFU:s diskussioner om vilken flottilj som bör läggas ned utkristalliserar<br />
sig så småningom två flottiljer, F 1 i Västerås och F 10 i Ängelholm. Vid de<br />
regionalpolitiska resonemangen nämns ingenting om att man delvis jämför<br />
ojämförbara storheter. Västerås är ett primärt centrum, vars arbetsmarknad<br />
skall erbjuda hela länet en mångfasetterad och väl sammansatt arbetsmarknad,<br />
och i det sammanhanget fyller F 1 en mycket viktig funktion.<br />
Ängelholm är ett regionalt centrum med annorlunda krav på arbetsmarknaden.</p>
<p>Indragningen av en flottilj motiveras helt av försvarsekonomiska skäl. Det<br />
ären inbesparing som måste göras enligt de direktiv som utredningen erhållit.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2212</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Ju större vikt det läggs vid de ekonomiska resonemangen vid val av<br />
nedläggningsflottilj, desto klarare kan man konstatera att försvarets investeringspolitik<br />
har föregripit ett eventuellt riksmötesbeslut om nedläggning av<br />
just F 1. I och med att F 1 har kommit med i nedläggningsdiskussionerna<br />
har man avstått från underhåll och nyinvesteringar, vilket sedan har använts<br />
som argument för en nedläggning av F 1. Av betänkandet framgår det att<br />
ganska omfattande investeringar nyligen gjorts vid F 16 i Uppsala och F 17 i<br />
Ronneby. Beträffande F 1 konstaterar utredningen själv: ”Byggnaderna har<br />
ej genomgått normal modernisering varför betydande iståndsättning krävs.<br />
Hangarerna och flygverkstaden är omoderna, starkt nedslitna och olämpliga<br />
för flygplan 37.” Vi finnér detta tillvägagångssätt diskutabelt.</p>
<p style="margin-left:12px;">Med hänvisning till ovanstående hemställs</p>
</div>
<div class="block ml_10"><p style="margin-left:60px;">1. att riksdagen bifaller regeringens förslag om nedläggning av en<br />
flygflottilj,</p>
<p style="margin-left:60px;">2. att riksdagen beslutar att F 1 i Västerås bibehålls inom<br />
flygvapnets fredsorganisation,</p>
<p style="margin-left:60px;">3. att riksdagen - för den händelse att yrkandet under 2. ovan ej<br />
bifalles - uttalar att Västeråsregionen genom regionalpolitiska<br />
insatser helt skall kompenseras för de förluster på arbetsmarknaden<br />
som en nedläggning av F 1 leder till,</p>
<p style="margin-left:60px;">4. att riksdagen förordar tillsättandet av en särskild arbetsgrupp<br />
med uppgift att följa utvecklingen och föreslå de åtgärder som<br />
bedöms erforderliga.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Stockholm den 16 mars 1979</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>OLLE GÖRANSSON (s)<br />
ROLAND SUNDGREN (s)</p>
</div>
<div class="block ml_25"><p>ANTON E. FÅGELSBO (c)<br />
HUGO BERGDAHL (fp)<br />
KERSTIN GÖTHBERG (c)</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>ERIC MARCUSSON (s)<br />
THURE JADESTIG (s)</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>LENA HJELM-WALLÉN (s)</p>
</div>
</div>
</div>
0OLLE GÖRANSSONs1undertecknare0ROLAND SUNDGRENs2undertecknare0ANTON E. FÅGELSBOc3undertecknare0HUGO BERGDAHLfp4undertecknare0KERSTIN GÖTHBERGc5undertecknare0ERIC MARCUSSONs6undertecknare0THURE JADESTIGs7undertecknare0LENA HJELM-WALLÉNs8undertecknareG2022212av Olle Göransson m. fl.mot_197879__2212.pdf150581pdfmed anledning av propositionen 1978/79:96 om vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvarethttps://data.riksdagen.se/fil/8B0E6CE2-85CB-47B0-85BF-11E3DFB69511