<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3068928</hangar_id>
 <dok_id>G2022200</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>2200</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1978/79:2200 av Karl-Anders Petersson m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2200</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-02-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-11 18:42:12</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-11 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79:104 om finansiellt stöd till  Uddcomb Sweden AB</titel>
 <subtitel>av Karl-Anders Petersson m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022200/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022200</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022200</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1978/79:2200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Karl-Anders Petersson m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1978/79:104 om finansiellt stöd till&lt;br /&gt; 
Uddcomb Sweden AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1978/79:104 föreslås att 114,3 milj. kr. anslås för en&lt;br /&gt; 
finansiell rekonstruktion av Uddcomb Sweden AB. Dessa medel är enligt&lt;br /&gt; 
propositionen avsedda att täcka balanserade förluster, 1978 års förlust samt&lt;br /&gt; 
nedskrivningar av vissa anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uddcomb bildades 1969 då - som det uttrycks i propositionen - tillgängliga&lt;br /&gt; 
prognoser förutsade en stark expansion av kärnkraften, vilket skulle skapa en&lt;br /&gt; 
betydande marknad för reaktorsystem och komponenter för kärnkraftverk i&lt;br /&gt; 
Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1969:151 kommer ovanstående bedömning klart till&lt;br /&gt; 
uttryck. Statens förvärv av aktier i Uddcomb motiveras enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den industriella verksamheten på atomenergiområdet kommer att få en&lt;br /&gt; 
starkt ökad betydelse under de närmaste årtiondena. Förutsättningarna är&lt;br /&gt; 
speciellt gynnsamma i vårt land. Förbrukningen av elkraft i Sverige stiger f. n.&lt;br /&gt; 
med ca 7 % om året, vilket innebär en fördubbling vart tionde år. Denna&lt;br /&gt; 
ökningstakt förutsätts i det närmaste bli oförändrad under de kommande två&lt;br /&gt; 
decennierna. Ekonomiska och andra faktorer motiverar emellertid en snabb&lt;br /&gt; 
övergång från vattenkraft till värmekraft, i första hand atomkraft. Från början&lt;br /&gt; 
av 1970-talet väntas den övervägande delen av produktionsökningen komma&lt;br /&gt; 
från atomkraftstationer. Nu beställda reaktoranläggningar, som skall tas i&lt;br /&gt; 
drift senast 1975, har en sammanlagd effekt av 3 300 MW. Enligt en av&lt;br /&gt; 
Centrala driftledningen (CDL) - som är ett samarbetsorgan mellan de större&lt;br /&gt; 
svenska distributions- och produktionsföretagen inom krartindustrin - i maj&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1969 publicerad skiss till utbyggnadsprogram beräknas stationer med en&lt;br /&gt; 
sammanlagd effekt av 7 500 MW ha tagits i drift år 1980. Atomkraften skulle&lt;br /&gt; 
då svara för drygt 35 % av den totala elkraftproduktionen i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För atomkraften gäller mer utpräglat än för andra kraftslag att produktionskostnaden&lt;br /&gt;
minskar med ökande aggregatstorlek. På detta område går&lt;br /&gt; 
därför utvecklingen utomlands snabbt mot större enheter. Som framgår bl. a.&lt;br /&gt; 
av CDL:s sammanställning kan en sådan utveckling emotses även i vårt land.&lt;br /&gt; 
Förutsättningarna för att introducera stora produktionsenheter är goda&lt;br /&gt; 
genom att det svenska kraftsystemet är relativt stort och sammanknutet med&lt;br /&gt; 
ett starkt stamlinjenät, kompletterat med samkörningsförbindelser med&lt;br /&gt; 
grannländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognoserna för utbyggnad av atomkraft i vårt land skapar en betydande&lt;br /&gt; 
marknad för reaktorsystem och reaktorbränsle inkl. olika komponenter&lt;br /&gt; 
såsom tryckkärl, värmeväxlare, rör, pumpar etc. Efterfrågan i Sverige på&lt;br /&gt; 
sådana produkter kan redan vid mitten av 1970-talet uppskattas till ett värde&lt;br /&gt; 
av ca 1 miljard kr. om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av huvudmotiven för satsningen på atomkraft var således den&lt;br /&gt; 
förväntade ökningen i elförbrukningen. Den verkliga utvecklingen blev&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2200&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;emellertid helt annorlunda, vilket kan åskådliggöras med följande sammanställning&lt;br /&gt;
över elförbrukningen inom landet 1970-1978 (TWh):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63,1 66,8 71,4 77,2 76,4 79,5 86,2 85,6 89,2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistisk Årsbok (SCB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av redovisningen framgår att elanvändningen kraftigt understiger de&lt;br /&gt; 
prognoser som låg till grund för bildandet av Uddcomb. Enligt den&lt;br /&gt; 
bedömning som dåvarande departementschefen gjorde borde elförbrukningen-med&lt;br /&gt;
utgångspunkt i 1970 års siffror-1980 vara ca 130 TWh och 1990&lt;br /&gt; 
ca 260 TWh. Som jämförelse kan nämnas att energikommissionens alternativ&lt;br /&gt; 
D - med en kraftig utbyggnad av kärnkraften utöver 1975 års energipolitiska&lt;br /&gt; 
beslut - beräknar elanvändningen 1990 till 160 TWh. Den bristande&lt;br /&gt; 
realismen i marknadsförutsättningarna för kärnkraftsindustrin avspeglar sig&lt;br /&gt; 
även i Uddcombs resultatutveckling. Företaget har enligt propositionen&lt;br /&gt; 
redovisat en förlust sedan starten 1969 på totalt ca 260 milj. kr. Av&lt;br /&gt; 
statsföretagsutredningen framgår de årliga förlusterna sedan 1971 enligt&lt;br /&gt; 
följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1971 (- 19,2), 1972 (-24,8), 1973 (- 18,1), 1974 (-21,6), 1975 (-28,9), 1976&lt;br /&gt; 
(- 33,8), 1977 (-43,6) och - enligt propositionen - 1978 (- 38,8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uddcomb är enligt statsföretagsutredningen det statliga företag som näst&lt;br /&gt; 
efter NJA redovisat de största förlusterna. Den ovan redovisade utvecklingen&lt;br /&gt; 
har inneburit att en finansiell rekonstruktion av företaget blivit nödvändig&lt;br /&gt; 
trots de bidrag och lån som företaget tidigare erhållit. 1 annat fall hotas&lt;br /&gt; 
företagets fortbestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening är därför en förändring av verksamhetsinriktningen vid&lt;br /&gt; 
företaget nödvändig. Enligt styrelsebeslut år 1977 har en uppdelning av&lt;br /&gt; 
verksamheten i rörelsegrenarna kärnkraftskomponenter, processutrustning&lt;br /&gt; 
och anläggningsservice skett. Föredragande departementschef finner denna&lt;br /&gt; 
uppdelning ändamålsenlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsebeslutet innebar vidare bl. a. att Uddcomb skulle söka bibehålla sitt&lt;br /&gt; 
kunnande i fråga om kärnkraftskomponenter för att kunna fortsätta sina&lt;br /&gt; 
försäljningsansträngningar även efter 1981, då inneliggande order beräknas&lt;br /&gt; 
vara expedierade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande departementschef medger emellertid att marknaden för&lt;br /&gt; 
kärnkraftskomponenter f. n. kännetecknas av en mycket stor överkapacitet,&lt;br /&gt; 
vilket inneburit en ökande protektionism från länder med egen produktion av&lt;br /&gt; 
kärnkraftskomponenter. Uddcombs möjligheter att få exportorder bedöms&lt;br /&gt; 
därför av departementschefen vara begränsade till länder som saknar egen&lt;br /&gt; 
komponentindustri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttalandena i propositionen tyder dock på att föredragande departementschef&lt;br /&gt;
bedömer att Uddcomb har möjligheter att bevara sin teknologiska&lt;br /&gt; 
kapacitet på kärnkraftsområdet, vilket rimligtvis måste innebära att man från&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2200&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;regeringens sida anser det sannolikt att Uddcomb kommer att fö order på&lt;br /&gt; 
nukleärt material utöver inneliggande order.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns knappast någon realism i den bedömningen, om det är&lt;br /&gt; 
exportorder som avses. Detta framgår klart av utvecklingen utomlands, och&lt;br /&gt; 
förhållandena för kärnkraftsindustrin i USA är kanske det bästa exemplet på&lt;br /&gt; 
vilka svårigheter denna industri har och kommer att ha i framtiden. De&lt;br /&gt; 
alltmer uppenbara problemen och riskerna med utnyttjande av kärnenergin&lt;br /&gt; 
har resulterat i en snabbt vikande marknad för kärnkraftskomponenter. I&lt;br /&gt; 
USA beställdes under 1973 41 nya reaktorer mot 0 år 1978. Sedan 1974 har 24&lt;br /&gt; 
beställningar av reaktorer annullerats. Detta skall jämföras med 11 nybeställningar&lt;br /&gt;
av reaktorer under samma period. Seriösa bedömare i USA anser att&lt;br /&gt; 
denna utveckling kommer att leda till en kollaps av den amerikanska&lt;br /&gt; 
kärnkraftsindustrin inom den närmaste tioårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mest optimistiska bedömningarna från kärnkraftsindustrins synpunkt&lt;br /&gt; 
antar att 180 nya reaktorer skall beställas mellan 1980 och 1992-dvs. mindre&lt;br /&gt; 
än fyra reaktorer per år för de fyra återstående reaktortillverkarna i USA.&lt;br /&gt; 
Erfarenhetsmässigt krävs 4-6 reaktorbeställningar per år som minimum för&lt;br /&gt; 
att lönsamhet skall kunna uppnås inom företagen. Företrädare för den&lt;br /&gt; 
amerikanska kärnkraftsindustrin framhåller också att det är en förutsättning&lt;br /&gt; 
för industrins överlevnad att order erhålls från utlandet. Man ser dock i&lt;br /&gt; 
gemen från industrins sida relativt pessimistiskt på möjligheterna att erhålla&lt;br /&gt; 
exportorder, dels med tanke på den krympande marknaden i Europa - vilken&lt;br /&gt; 
kan exemplifieras med utvecklingen i Österrike och Västtyskland - och de&lt;br /&gt; 
konkurrerande tillverkarna där, dels med tanke på den svåra ekonomiska&lt;br /&gt; 
situationen i tredje världen. Möjligheterna för den amerikanska kärnkraftsindustrin&lt;br /&gt;
att bära nedgången försvåras vidare av att industrin aldrig redovisat&lt;br /&gt; 
någon verklig vinst. Företagen lämnar ingen egen redovisning, men beräkningar&lt;br /&gt;
som utförts pekar på förluster i storleksordningen flera miljarder&lt;br /&gt; 
dollar. För Combustion Engineering Incorp. - dvs. det företag som slutit avtal&lt;br /&gt; 
med Uddcomb om visst tekniskt samarbete - beräknas förlusterna på den&lt;br /&gt; 
nukleära sidan ligga på omkring 150 miljoner dollar. Företagets situation&lt;br /&gt; 
försvåras vidare av att dess inneliggande order på den nukleära sidan inom&lt;br /&gt; 
kort har arbetats av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan således konstateras att USA har en betydande överkapacitet på&lt;br /&gt; 
produktionssidan i förhållande till det inhemska behovet av reaktorer&lt;br /&gt; 
samtidigt som avsättningsmöjligheterna utomlands blir allt sämre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den faktor som sannolikt mest påverkat förutsättningarna för kärnkraftsindustrin&lt;br /&gt;
är insikten om säkerhetsproblemen vid användning av kärnenergi.&lt;br /&gt; 
Kraven på säkerhet och kontroll redan vid tillverkningen av komponenter för&lt;br /&gt; 
kärnkraftverk har blivit allt hårdare. De olösta problemen med hanteringen&lt;br /&gt; 
av det utbrända bränslet, osäkerheten om de verkliga kostnaderna m. m. har&lt;br /&gt; 
inneburit att allt fler insett att vårt framtida energisystem måste bygga på&lt;br /&gt; 
andra energikällor än kärnenergi. I propositionen framhålls f. ö. att Uddcomb&lt;br /&gt; 
på grund av säkerhetskravens skärpning fått svårt att uppnå s. k. stordrifts&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2200&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;fördelar vid tillverkningen. Dessa krav kommer sannolikt att ytterligare&lt;br /&gt; 
skärpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget kan således konstateras att de framtida möjligheterna för&lt;br /&gt; 
Uddcomb att erhålla avsättning av sina produkter inom kärnkraftsområdet&lt;br /&gt; 
utomlands är ytterst minimala. En bevarad teknologisk kapacitet förutsätter&lt;br /&gt; 
därför en fortsatt kontinuerlig utbyggnad av kärnkraften inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärnkraften har mött ett allt starkare motstånd i vårt land i takt med att&lt;br /&gt; 
kunskapen ökat dels om de stora risker som är förknippade med denna&lt;br /&gt; 
energikälla, dels om möjligheterna att ordna en tryggare energiförsörjning.&lt;br /&gt; 
Kärnkraftens framtid är i hög grad oviss även i vårt land. Opinionen är starkt&lt;br /&gt; 
splittrad. Vi har därför i annat sammanhang föreslagit att en rådgivande&lt;br /&gt; 
folkomröstning om energipolitikens inriktning skall hållas senast i samband&lt;br /&gt; 
med valet i september 1979.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel som föreslås beviljas för en finansiell rekonstruktion av&lt;br /&gt; 
Uddcomb i syfte att trygga företagets fortbestånd måste därför enligt vår&lt;br /&gt; 
mening förknippas med uttryckliga villkor att företaget skall aktivt inrikta sig&lt;br /&gt; 
mot nya verksamhetsområden. Av propositionen framgår att orderingången&lt;br /&gt; 
för 1978 till hälften utgörs av icke-nukleära beställningar. Satsningar och&lt;br /&gt; 
framtida investeringar från företagets sida måste ske på denna sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strävandena efter att finna alternativa produktionsformer från företagets&lt;br /&gt; 
sida måste kraftigt intensifieras. Det bör vara möjligt för Uddcomb att&lt;br /&gt; 
utnyttja det teknologiska kunnande företaget förfogar över inom andra&lt;br /&gt; 
energiområden än kärnkraftsproduktion. Samarbetet med Karlskronavarvet&lt;br /&gt; 
rörande utveckling av prototyper för vindkraftverk är ett exempel på möjliga&lt;br /&gt; 
alternativa produktionsområden som uppenbarligen finns. Den speciella&lt;br /&gt; 
svetsningsteknik som byggande av reaktorkärl förutsätter bör kunna&lt;br /&gt; 
utnyttjas på andra produkter inom verkstadsindustrins område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis bör tonvikten ligga på nu existerande övriga icke-nukleära&lt;br /&gt; 
rörelsegrenar inom företaget, men en ny verksamhetsinriktning är ofrånkomlig&lt;br /&gt;
om sysselsättningen långsiktigt skall kunna tryggas vid företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tillstyrker att 114,3 milj. kr. beviljas för en finansiell rekonstruktion av&lt;br /&gt; 
Uddcomb. Uttryckliga villkor för företaget måste emellertid stipuleras för att&lt;br /&gt; 
dessa medel skall få utnyttjas. Företaget bör åläggas att ta fram en&lt;br /&gt; 
kartläggning över vilka alternativa produktionsområden och produkter som&lt;br /&gt; 
bäst kan anpassas till produktionsförutsättningarna inom företaget samt en&lt;br /&gt; 
plan för omstrukturering av företagets verksamhetsinriktning i enlighet med&lt;br /&gt; 
analyser som kartläggningen måste föranleda. I avvaktan på en sådan&lt;br /&gt; 
redovisning av alternativ framtida verksamhetsinriktning bör därför inga&lt;br /&gt; 
medel nu tillskjutas för 1979.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:60px;"&gt;att riksdagen, med bifall till hemställan i propositionen 1978/&lt;br /&gt; 
79:104, beslutar att anslagna medel för finansiell rekonstruktion&lt;br /&gt; 
av Uddcomb Sweden AB skall utgå med villkor om kartlägg&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2200&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:60px;"&gt;ning och framtagande av plan för alternativ verksamhetsinriktning&lt;br /&gt;
i enlighet med vad som anförs i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 13 februari 1979&lt;br /&gt; 
KARL A. PETERSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BENGT SJÖNELL (c) FRITZ BÖRJESSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BIRGITTA HAMBRAEUS (c) INGEGÄRD OSKARSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;GOTAB 61722 Stockholm 1979&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARL A. PETERSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BENGT SJÖNELL</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>FRITZ BÖRJESSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BIRGITTA HAMBRAEUS</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGEGÄRD OSKARSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G2022200</dok_id>
<subtitel>av Karl-Anders Petersson m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_197879__2200.pdf</filnamn>
<filstorlek>177881</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79:104 om finansiellt stöd till  Uddcomb Sweden AB</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/05E87DD4-C04C-4123-BD9A-75DD345C6608</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>