<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3092877</hangar_id>
 <dok_id>G2022185</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>2185</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1978/79:2185 av Håkan Winberg m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2185</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-02-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 21:19:53</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79:90 med förslag till ändring i  rättshjälpslagen (1972:429) m. m.</titel>
 <subtitel>av Håkan Winberg m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022185/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022185</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022185</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Mot. 1978/79&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;2185-2189&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;1978/79:2185&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;av Håkan Winberg m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1978/79:90 med förslag till ändring i&lt;br /&gt; 
rättshjälpslagen (1972:429) m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1978/79:90 med förslag till ändring i rättshjälpslagen m. m.&lt;br /&gt; 
framläggs förslag som innebär att beslut om rättshjälp i stor utsträckning&lt;br /&gt; 
flyttas från rättshjälpsnämnderna till dels domstolar och andra myndigheter,&lt;br /&gt; 
dels advokater och biträdande jurister vid advokatbyråer. Förslagen är ägnade&lt;br /&gt; 
att leda till förenkling och effektivisering av rättshjälpssystemet och överensstämmer&lt;br /&gt;
i väsentliga delar med synpunkter som tidigare framförts från&lt;br /&gt; 
moderata samlingspartiet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Även om vi sålunda anser att propositionens förslag i huvudsak är ägnat att&lt;br /&gt; 
ligga till grund för lagstiftning bör lagen i vissa delar få en annan utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpsnämnderna bör också få en något annorlunda organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 5 a §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter påpekande av lagrådet anser föredragande statsrådet att besvärsnämndens&lt;br /&gt;
ställning i ökad utsträckning skall regleras i lag. I en ny 5 a § ges&lt;br /&gt; 
därför regler för bl. a. besvärsnämndens sammansättning. I paragrafen anges&lt;br /&gt; 
att två ledamöter skall vara advokater. Föredraganden säger i motiveringen&lt;br /&gt; 
(s. 513) att närmare föreskrifter om advokatinslaget får meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller rättshjälpsnämnderna stadgas f. n. i 4 § att två av dess&lt;br /&gt; 
ledamöter skall vara advokater: ”en anställd på allmän advokatbyrå och en&lt;br /&gt; 
enskilt verksam”. 1 det till lagrådet remitterade lagförslaget föreslås ingen&lt;br /&gt; 
ändring i denna del. Lagrådet hade ingen erinran däremot men ansåg att det&lt;br /&gt; 
även i 5 a § angående besvärsnämnden skulle stadgas att av de två&lt;br /&gt; 
advokaterna i nämnden en skulle vara anställd på allmän advokatbyrå och en&lt;br /&gt; 
vara enskilt verksam.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Föredraganden har emellertid valt att inte uppta sistnämnda stadgande i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a § utan nöjer sig med att ange att regeringen skall meddela föreskrifter om&lt;br /&gt; 
advokatinslaget. Tydligen för att nå konsekvens med detta ställningstagande&lt;br /&gt; 
föreslås vidare att den nu gällande och av föredraganden i lagrådsremissen&lt;br /&gt; 
föreslagna bestämmelsen, att av advokaterna en skall vara anställd på allmän&lt;br /&gt; 
advokatbyrå och en enskilt verksam, skall utgå ur lagtexten. Som motivering&lt;br /&gt; 
nämns sålunda (s. 514) endast att för enhetlighetens skull vissa justeringar av&lt;br /&gt; 
4 § bör ske på grund av de regler som införs för besvärsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Enligt vår mening bör det nuvarande stadgandet om advokaternas&lt;br /&gt; 
fördelning på dels allmän advokatbyrå, dels enskild verksamhet behållas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2185-2189&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2185&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;lagtexten. Det bör dessutom - som lagrådet hävdat - även införas i lagtexten&lt;br /&gt; 
beträffande besvärsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här upptas frågan om näringsidkares möjlighet att få rättshjälp. Vi noterar&lt;br /&gt; 
med tillfredsställelse att föredraganden vill vidga dessa möjligheter. Det&lt;br /&gt; 
överensstämmer med krav som vi upprepade gånger framfört i riksdagen.&lt;br /&gt; 
Enligt vår mening är nuvarande praxis vid beviljande av rättshjälp åt&lt;br /&gt; 
näringsidkare alltför restriktiv. Föredraganden sätter emellertid gränsen för&lt;br /&gt; 
näringsidkares möjlighet att få rättshjälp i princip vid 200 000 kr. årsomsättning&lt;br /&gt;
eller högst två anställda. En företagares betalningsförmåga är inte sällan&lt;br /&gt; 
tämligen oberoende av företagets omsättning och antalet anställda. Möjlighet&lt;br /&gt; 
att bevilja rättshjälp även för näringsidkare, vilkas företag har större&lt;br /&gt; 
omsättning eller fler anställda än som angivits i propositionen, bör därför&lt;br /&gt; 
kunna förekomma i betydligt större utsträckning än vad som synes kunna bli&lt;br /&gt; 
fallet enligt föredragande statsrådets mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 och 20 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande regler kan rättshjälp omfatta kostnad för särskilt&lt;br /&gt; 
förordnad skiftesman vid bodelningefteräktenskapsskillnadellerboskillnad.&lt;br /&gt; 
Möjligheterna att i sådana fall få ersättning för biträde åt part är emellertid&lt;br /&gt; 
begränsade. Rättshjälpsutredningen har här föreslagit en utvidgning, innebärande&lt;br /&gt;
att möjligheterna att få biträde eller skiftesman skall jämställas och&lt;br /&gt; 
att den sökande skall kunna påverka vilken av dessa förmåner som skall&lt;br /&gt; 
erhållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden har inte tagit upp utredningens förslag i denna del. Då&lt;br /&gt; 
åtskilliga bodelningar är av komplicerad art, torde det vara en väsentlig fördel&lt;br /&gt; 
med de mindre stelbenta regler som utredningen föreslagit. Någon alltför stor&lt;br /&gt; 
kostnadsökning torde dessa inte innebära. Vi anser därför att i rättshjälpslagen&lt;br /&gt;
bör upptas regler som innebär att i dessa fall antingen kan förordnas&lt;br /&gt; 
biträde eller bestämmas att rättshjälpen skall omfatta kostnaden för särskilt&lt;br /&gt; 
förordnad skiftesman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagförslaget skall vederbörande departementschef äga behörighet att&lt;br /&gt; 
förordna offentligt biträde i vissa ärenden hos regeringen. Som lagrådet&lt;br /&gt; 
påpekar (s. 498 ff.) inger en sådan regel betänkligheter av konstitutionell art.&lt;br /&gt; 
Lagrådet hänvisar härvid bl. a. till uttalanden av konstitutionsutskottet av&lt;br /&gt; 
innebörd att regeringsformen bygger på att regeringsärenden avgörs kollektivt&lt;br /&gt;
vid regeringssammanträde och att denna princip om kollektivt beslutande&lt;br /&gt;
inom regeringen inte borde urholkas genom alltför vidsträckta&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2185&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;bemyndigandet! till enskilt statsråd. Då rättshjälpsfrågorna enligt lagrådet&lt;br /&gt; 
inte är av den art att det bör ankomma på regeringen att besluta i dem, bör den&lt;br /&gt; 
lösningen väljas att låta tjänsteman i departement få åliggandet att förordna&lt;br /&gt; 
biträde. Vi delar lagrådets synpunkter och anser att prövningen av frågor om&lt;br /&gt; 
offentligt biträde i annat ärende hos regeringen än som avses i 41 § 6-10 eller&lt;br /&gt; 
16 bör ankomma på vederbörande expeditionschef.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tanken att enskilt statsråd skall äga att fatta beslut om offentligt biträde ter&lt;br /&gt; 
sig än mer olämplig om besvärsreglerna i 49 § beaktas. Talan mot statsrådets&lt;br /&gt; 
beslut kommer nämligen att föras hos den i 5 a § angivna besvärsnämnden.&lt;br /&gt; 
Lagrådet anför härom (s. 501): ”Något fall där statsråds beslut överklagas till&lt;br /&gt; 
administrativ nämnd av typen rättshjälpens besvärsnämnd är icke förut känt.&lt;br /&gt; 
Det synes statsrättsligt betänkligt att införa instansordningar av det slag som&lt;br /&gt; 
föreslås i remissen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall domstolsverket äga talerätt mot beslut i fråga om&lt;br /&gt; 
rättshjälp. Lagrådet har utförligt kritiserat denna ordning. Det kan icke anses&lt;br /&gt; 
riktigt att domstolsverket, som är en tillsynsmyndighet för rättshjälpsnämnderna&lt;br /&gt;
och kan meddela föreskrifter för dem, samtidigt kan överklaga deras&lt;br /&gt; 
beslut. Huvudprincipen har hittills varit att, då fråga är om statens fiskala&lt;br /&gt; 
intressen, ett särskilt organ för statens talan. Det är från allmän förvaltningsrättssynpunkt&lt;br /&gt;
betänkligt, om man nu slår in på en sådan väg, att det&lt;br /&gt; 
administrativa mönstret blir att centrala ämbetsverk görs till partsrepresentanter&lt;br /&gt;
för statens fiskala intressen. I slutprotokollet sägs (prop. s. 520) att det&lt;br /&gt; 
skall ordnas så att de tjänstemän inom domstolsverket, som skall föra det&lt;br /&gt; 
allmännas talan, skall ställas direkt under domstolsverkets generaldirektör.&lt;br /&gt; 
Ett sådant arrangemang kan dock knappast innebära någon skillnad.&lt;br /&gt; 
Verkschefen torde ha befogenhet att bestämma hur talan skall föras i olika&lt;br /&gt; 
mål, samtidigt som han har kompetens att besluta i andra ärenden rörande&lt;br /&gt; 
rättshjälpens utformning och om anvisningar till rättshjälpsnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det här anförda bör reglerna om det allmännas talerätt&lt;br /&gt; 
utformas så att den utövas icke av domstolsverket utan av ett särskilt organ,&lt;br /&gt; 
vilket kan vara justitiekanslern eller ett särskilt allmänt ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet rättshjälpsnämnder och deras lokalisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den föreslagna förändringen av beslutsbefogenheterna kommer&lt;br /&gt; 
antalet ärenden vid rättshjälpsnämnderna att minska. Det finns därför fog för&lt;br /&gt; 
förslaget att minska antalet nämnder. Den i propositionen valda vägen att&lt;br /&gt; 
reducera antalet till endast två är dock mindre lyckad. Nämnderna torde även&lt;br /&gt; 
i fortsättningen behöva viss regional anknytning. Med propositionens förslag&lt;br /&gt; 
försvinner denna anknytning fullständigt. Det finns anledning anta att alltför&lt;br /&gt; 
få och därmed stora nämnder ger längre handläggningstider. Ett övervägande&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2185&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;flertal av utredningens ledamöter och experter har också stannat för fler än&lt;br /&gt; 
två nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening tillfredsställer en organisation med fyra nämnder bättre&lt;br /&gt; 
än propositionens förslag både kravet på en rimlig reducering av antalet&lt;br /&gt; 
rättshjälpsnämnder och kravet på en önskvärd fördelning av dem över de&lt;br /&gt; 
olika landsdelarna. I vad gäller lokaliseringen av nämnderna har ingen i&lt;br /&gt; 
utredningen stannat för Jönköping som lokaliseringsort. Föredragandens&lt;br /&gt; 
motivering för Jönköping är endast att domstolsverket är placerat där. Vari&lt;br /&gt; 
behovet av gemensam lokaliseringsort för domstolsverket och en rättshjälpsnämnd&lt;br /&gt;
består anges inte. Något sådant finns heller inte enligt vår mening.&lt;br /&gt; 
Nämnderna bör lokaliseras så att både behovet av rimlig spridning i landet&lt;br /&gt; 
och placering i områden, där en stor del av befolkningen finns, kan i nöjaktig&lt;br /&gt; 
grad förenas. Vid en sådan bedömning finnér vi att nämnderna bör placeras i&lt;br /&gt; 
Stockholm, Malmö, Göteborg och Sundsvall.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionen skall ändringarna träda i kraft den 1 juli 1979. De&lt;br /&gt; 
innebär omfattande organisationsförändringar. Åtskilliga anställda kommer&lt;br /&gt; 
att behöva flytta. Rimlig tid måste finnas mellan det att riksdagen fattar beslut&lt;br /&gt; 
och ändringarna träder i kraft. Med hänsyn till att riksdagsbeslutet inte torde&lt;br /&gt; 
komma förrän flera månader har gått av år 1979 anser vi att ikraftträdandet&lt;br /&gt; 
bör uppskjutas till den 1 januari 1980.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderlig&lt;br /&gt; 
författningstext.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;att riksdagen beslutar&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;1. atti lagtexten om rättshjälpsnämndernas och besvärsnämndens&lt;br /&gt; 
sammansättning skall anges att av de två advokaterna en&lt;br /&gt; 
advokat skall vara anställd på allmän advokatbyrå och en vara&lt;br /&gt; 
enskilt verksam,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;2. att uttala att näringsidkares möjligheter att få rättshjälp utvidgas&lt;br /&gt; 
i förhållande till vad som föreslås i propositionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;3. att reglerna om rättshjälp vid bodelning utformas så att&lt;br /&gt; 
möjligheterna att få biträde jämställs med möjligheterna att få&lt;br /&gt; 
särskild skiftesman,&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;4. att förordnande av biträde i vissa regeringsärenden skall&lt;br /&gt; 
ankomma på expeditionschefen i vederbörande departement,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;5. att det allmännas talerätt i frågor om rättshjälp skall föras av&lt;br /&gt; 
annat organ än domstolsverket,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;6. att antalet rättshjälpsnämnder skall vara fyra,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2185&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;7. att rättshjälpsnämnderna skall ligga i Stockholm, Malmö,&lt;br /&gt; 
Göteborg och Sundsvall,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;8. att ikraftträdandet uppskjuts till den 1 januari 1980.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 13 februari 1979&lt;br /&gt; 
HÅKAN WINBERG (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LARS SCHÖTT (m) INGER LINDQUIST (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JOAKIM OLLÉN (m) GUNNAR OSKARSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BO SIEGBAHN (m) OLLE AULIN (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>HÅKAN WINBERG</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS SCHÖTT</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGER LINDQUIST</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JOAKIM OLLÉN</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GUNNAR OSKARSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BO SIEGBAHN</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>OLLE AULIN</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G2022185</dok_id>
<subtitel>av Håkan Winberg m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_197879__2185.pdf</filnamn>
<filstorlek>153901</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79:90 med förslag till ändring i  rättshjälpslagen (1972:429) m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B88BD3ED-6AD8-4D0D-90F8-EA4E767F6B97</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>