3092856 G2022164 1978/79 2164 mot mot Motion 1978/79:2164 av Svante Lundkvist m. fl. Motion Motion 2164 0 1979-02-06 00:00:00 2014-11-03 21:19:39 2014-11-03 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79:85 med förslag till jordförvärvslag, m. m. av Svante Lundkvist m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G2022164/text https://data.riksdagen.se/dokument/G2022164 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022164 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_40"><p style="text-align:right;">Mot. 1978/79:2164</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion</p> <p>1978/79:2164</p> <p>av Svante Lundkvist m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1978/79:85 med förslag till jordförvärvslag,<br /> m. m.</p> <p>Jordförvärvslagen</p> <p>Socialdemokraterna eftersträvar ett ur hela folkhushållets synpunkt effektivt<br /> utnyttjande av de produktionsresurser som står till jord- och skogsbrukets<br /> förfogande. Marken är en av de viktigaste av dessa resurser. Det är därför<br /> angeläget att spekulation med jordbruks- och skogsmark och därav betingade<br /> prisstegringar motverkas. För att ett effektivt utnyttjande av marken skall<br /> uppnås är det viktigt att fastighetsbeståndet är väl arronderat. För att en hög<br /> och trygg sysselsättning, en trygg och stabil råvaruproduktion till lägsta<br /> möjliga priser samt regional balans skall uppnås är ägofördelningen viktig.</p> <p>Det förslag till ny jordförvärvslag som framlades av jordförvärvsutredningen,<br /> har i huvudsak rönt ett gynnsamt mottagande under remissbehandlingen.<br /> Regeringen har i sitt förslag till riksdgen(prop. 1978/79:85) i huvudsak<br /> följt utredningens förslag. På vissa punkter har flera tunga remissinstanser<br /> haft viktiga invändningar och förslag till ändringar.</p> <p>I huvudsak anser vi oss kunna godta det förslag till ny jordförvärvslag, som<br /> nu framlagts av regeringen. På några viktiga punkter vill vi emellertid<br /> framföra förslag till ändringar.</p> <p>Allmänna utgångspunkter</p> <p>Den jordpolitiska lagstiftningen är ett instrument i förverkligandet av<br /> samhällets jord- och skogsbrukspolitiska målsättning. Den har sedan länge<br /> uppställt hinder mot vissa förvärv av jord- och skogsbruksfastigheter som<br /> syftar till att begränsa markinnehavet till vissa ägarkategorier och underlätta<br /> en nödvändig strukturrationalisering av fastigheterna. Jordförvärvslagen<br /> utgör ändå bara en del av de olika faktorer som styr fördelningen mellan olika<br /> ägarkategorier, påverkar marknadsutbudet av fastigheter och strukturomvandlingen.<br /> Den senaste omarbetningen av lagen 1965 har inte i någon<br /> nämnvärd omfattning påverkat fördelningen mellan fysiska och juridiska<br /> personers markinnehav. Ej heller harden kunnat förhindra ett kraftigt ökat<br /> passivt ägande av jord- och skogsbruksmark bland fysiska personer.</p> <p>Landets jordbruk har fortfarande till övervägande del en ägostruktur med<br /> små enheter. Samma är förhållandet med de kombinerade skogs- och<br /> jordbruksfastigheterna. Medelarealen åker per brukningsenhet var enligt<br /> Lantbruksregistret år 1974 fortfarande så låg som 22 hektar. Stora variationer</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2164</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1978/79:2164</p> </div> <div class="block ml_43"><p>2</p> </div> <div class="block ml_5"><p>förekommer dock inom riket, inom vissa län är medelarealen så låg som 11<br /> hektar per brukningsenhet. Ytterligare belysande är att av landets 131 949<br /> enheter fanns år 1975 55 241 enheter med en åkerareal medllan 2,1 och 10<br /> hektar, och 42 385 enheter med en åkerareal mellan 10,1 och 20 hektar. I<br /> storleksgruppen mellan 30,1-50 hektar fanns endast 15 384 enheter.</p> <p>Fastighetsstrukturen i skogsmarken är i stort sett likartad den inom<br /> jordbruket och kännetecknas i betydande grad av en längre gående ägosplittring<br /> än vad som är önskvärt i dagens skogsbruk. Den privatägda skogsmarken<br /> - som utgör ca 50 % av hela skogsmarksarealen och närmare 60 %<br /> värdemässigt och med avseende på produktionskapaciteten - är uppdelad på<br /> många och små företag. De olika företagen och brukningsområdena (skiftena,<br /> behandlingsytorna) är därför i betydande utsträckning mindre än vad som är<br /> lämpligt.</p> <p>Företagsstorleken inom privatskogsbruket framgår av följande sammanställning.</p> <p>(Källa: Skogspolitiska utredningens betänkande SOU 1973:15.)</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p>Produktions</p> </td> <td><p style="margin-left:32px;">Procent av</p> </td> <td><p style="margin-left:21px;">Procent av</p> </td> </tr><tr><td><p>enheter</p> </td> <td><p style="margin-left:32px;">antalet</p> </td> <td><p style="margin-left:21px;">arealen</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:11px;">0- 25 ha</p> </td> <td><p style="margin-left:32px;">58</p> </td> <td><p style="margin-left:21px;">15</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">25-100 ha</p> </td> <td><p style="margin-left:32px;">34</p> </td> <td><p style="margin-left:21px;">39</p> </td> </tr><tr><td><p>100- ha</p> </td> <td><p style="text-align:right;">8</p> </td> <td><p style="margin-left:21px;">46</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_5"><p>Som framgår av ovanstående är den häl ft av den svenska skogsarealen som<br /> är i privat ägo fördelad på ett mycket stort antal ägare - ca 240 000. Vidare<br /> framgår att många av enheterna är små och på grund därav samt på grund av<br /> form och belägenhet svåra att utnyttja rationellt.</p> <p>Bakgrunden till denna olyckliga ägostruktur är de tidigare förhållandena<br /> som ställde stora anspråk på skogs- och jordbruk som försörjningsunderlag.<br /> Förhållandena ledde till en intensiv ägosplittring.</p> <p>Ägandet av skog som nödvändigt försörjningsunderlag har kraftigt<br /> förändrats under de senaste årtiondena. Många kombinerade skogs- och<br /> jordbruk har lagts ned. På ett stort antal gårdar med mindre andel<br /> jordbruksmark har jordbruksdriften lagts ner eller jordbruksmarken utarrenderats.<br /> Antalet brukningsenheter med skog utan åker eller med åkern<br /> utarrenderad (här benämnda skogsgårdar) har sedan början av 1950-talet<br /> fördubblats. Detta har medfört att antalet skogsgårdar var ungefär lika stort<br /> som antalet kombinerade företag i början av 1970-talet. Om de senaste<br /> årtiondenas utveckling fortsätter som hittills, kommer andelen skogsgårdar<br /> 1985 att var ca 70-75 %.</p> <p>Av de ca 250 000 brukningsenheterna med skog ägdes i början av 1970-talet<br /> 10 % av dödsbon. Bland skogsgårdsägarna återfinns ca 80 % av dödsbona.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2164</p> </div> <div class="block ml_42"><p>3</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Av de privatägda skogsfastigheterna är det en mycket liten del som har<br /> skogsbruk som grundinkomst. Av lantbruksräkningen 1976 framgåratt 29 %<br /> av ägarna ej är bosatta på fastigheten och har sin grundinkomst från arbete<br /> utanför fastigheten eller pension. Av ägarna som bor på fastigheten är 19 96<br /> pensionärer (-67 år och äldre) och har pension och ATP som grundinkomst,<br /> medan 23 96 arbetar utom fastigheten mer än halvtid och har sin grundinkomst<br /> från annat hel- eller deltidsarbete. Endast 29 96 arbetar på fastigheten<br /> mer än halvtid. Av dessa har många grundinkomst från jordbruksproduktion.<br /> En mycket stor del av ägarna till landets halva skogsareal har således<br /> andra grundinkomster än skogsbruk och många är inte beroende av skogen<br /> för sin försörjning.</p> <p>Det passiva markägandet har starkt bidragit till den kraftiga prisstegringen<br /> på skogs- och jordbruksmark. Det förhindrar dessutom en nödvändig<br /> strukturrationalisering. Detta är också orsaken till den nu mycket bekymmersamma<br /> situationen med skogsindustrins råvarubrist. Skogsägare som<br /> inte är beroende av att leverera virke för sin försörjning har under<br /> innevarande virkessäsong inställt sina avverkningar. Det innebär att om inte<br /> ökade virkesleveranser snabbt kan åstadkommas så måste skogsindustrin dra<br /> ner sin produktion trots goda avsättningsmöjligheter med bekymmer för<br /> sysselsättningen som följd.</p> <p>Det kan finnas många skäl till att man köpt och vill behålla skogs- och<br /> jordbruksfastigheter eller vill behålla redan tidigare ägda, utan avsikt att själv<br /> vara eller bli jord- eller skogsbrukare. Det kan bero på släkttradition, att<br /> egendomen har ett affektionsvärde, att man vill ha den som fritidsbostad eller<br /> är intresserad av jakt eller fiske. Det är också mycket vanligt, att skälen är av<br /> mera spekulativt privatekonomiskt intresse.</p> <p>Vi vill med det ovan redovisade belysa hur ägar- och strukturförhållanden<br /> påverkar förutsättningarna för samhällets uppställda mål för jord- och<br /> skogspolitiken. Nuvarande ägar- och strukturförhållanden är mot denna<br /> målsättning otillfredsställande.</p> <p>Förutsättningarna att förändra de nuvarande förhållandena påverkas dels<br /> av utbudet och dels av kretsen av tillåtna förvärvare av ledigbliven mark.<br /> Jordförvärvsutredningens undersökningar visar att jordförvärvslagen under<br /> senare år blivit tillämplig på en allt mindre del av förvärven. Av antalet<br /> prövade förvärv (exkl. statens) prövades 1975endast 15 96. Samma procenttal<br /> gäller beträffande arealerna. Bakom denna utveckling ligger släktförvärvens<br /> starkt ökade betydelse. Marknaden för jord- och skogsbruksfastigheter har<br /> delats upp i en stor släktförvärvssektor och en liten sektor dit den<br /> marknadsmässiga efterfrågan koncenteras och där förvärven, med vissa<br /> undantag, tillståndsprövas.</p> <p>Som vi tidigare framhållit har en allt större del av marken övergått till<br /> personer som inte är bosatta på orten och som i ringa utsträckning aktivt<br /> ägnarsig åt jord- och skogsbruk. Tendensen är mest utpräglad på skogssidan.<br /> Under åren 1970-1974 gick i släktförvärvsfallen hälften av skogsmarken till</p> <p>1* Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2164</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2164</p> </div> <div class="block ml_43"><p>4</p> </div> <div class="block ml_5"><p>personer som inte hade för avsikt att etablera sig som lantbrukare.</p> <p>Jordförvärvsutredningen föreslår en begränsning i släktskapsundantagen,<br /> så att även syskon och syskonbarns förvärv genom köp, byte eller gåva skall<br /> bli föremål för förvärvsprövning. Men även om utredningens förslag i denna<br /> del genomförs, så kommer ändå sannolikt andelen förvärv som blir föremål<br /> för förvärvsprövning att stanna under 20 96.</p> <p>Utredningen har varit medveten om de begränsade effekter som dess<br /> förslag kommer att (å beträffande det marknadsmässiga utbudet. Man har<br /> också pekat på en rad andra åtgärder som måste undersökas och vidtas för att<br /> öka det marknadsmässiga utbudet, bl. a. skattelagstiftningen. En enhällig<br /> utredning framhåller:</p> <p>”En annan omständighet av betydelse i sammanhanget är att skattelagstiftningen<br /> enligt utredningens mening bör utformas på ett sådant sätt att den<br /> inte gynnar ägandet av sådant lantbruksföretag som inte har betydelse för<br /> ägarens försörjning. Det ligger emellertid utanför utredningens uppdrag att<br /> föreslå ändringar i denna lagstiftning. Utredningen anser det angeläget att<br /> denna fråga snarast tas upp till prövning i särskild utredning.”</p> <p>Föredragande statsrådet säger i propositionen, att som utredningen anfört<br /> vore det givetvis önskvärt att beskattningsreglerna kunde utformas så att de<br /> inte gynnar ett passivt ägande av jordbruksfastigheter. Hans uttalande<br /> utmynnar dock inte i något ställningstagande utan han konstaterar endast, att<br /> denna fråga inte kan tas upp i detta sammanhang.</p> <p>Vi föreslår i likhet med utredningen och ett flertal remissinstanser att<br /> denna fråga snarast tas upp till prövning i en särskild utredning. Beträffande<br /> detta förslag hänvisar vi till en socialdemokratisk motion till 1978/79 års<br /> riksdag i denna fråga.</p> <p>Föredragande statsrådet redovisar att många remissinstanser riktat kritik<br /> mot utredningens förslag att göra jordförvärvslagen tillämplig på sådana<br /> testamentariska förvärv där förmånstagaren inte är arvsberättigad efter<br /> testator. Särskilt framhålls att frågan om de rättsliga konsekvenserna av att ett<br /> sådant förvärv vägras måste utredas ytterligare. Föredragande statsrådet<br /> framhåller att frågan bör bli föremål för en särskild utredning. Vi delar denna<br /> uppfattning och föreslåratt riksdagen uttalar nödvändigheten av att en sådan<br /> utredning omedelbart tillsätts.</p> <p>För att öka marknadsutbudet av jord- och skogsbruksfastigheter är det som<br /> utredningen och ett flertal remissinstanser framhållit - angeläget att<br /> närmare utreda frågan om dödsbons rätt att under obegränsad tid behålla<br /> jordbruksfastigheter. Statsrådet anmäler att chefen för justitiedepartementet<br /> har för avsikt att inom kort lägga fram förslag om att frågan blir föremål för<br /> utredning. Riksdagen bör i sitt utlåtande understryka vikten av att frågan<br /> snarast utreds.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2164</p> </div> <div class="block ml_42"><p>5</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Släktförvärv</p> <p>Utredningens undersökningar visar att allt färre fastigheter på senare tid<br /> bjudits ut på öppna marknaden. Samtidigt har släktförvärven, som ligger<br /> utanför lagens kontroll, ökat markant både till antal och areal. Dessa förvärv<br /> utgör ofta ett hinder för att med hjälp av jordförvärvslagen underlätta<br /> jordbrukets och skogsbrukets rationalisering. Dessutom innebär ofta<br /> förvärven att fastigheterna övergår i ett passivt ägande enär fastigheterna<br /> behålls av dödsbon och släktingar som inte längre har någon som helst<br /> anknytning till brukandet. Det passiva ägandet innebär ofta en konflikt med<br /> samhällets intresse att markens produktionsalstrande förmåga utnyttjas på<br /> bästa sätt.</p> <p>Föredragande statsrådet förordar i likhet med utredningens förslag, att<br /> släktskapsundantaget inskränks till att gälla dem som är närmast arvsberättigade,<br /> dvs. avkomligar och make. Föredraganden anser att förslaget innebär<br /> en rimlig och godtagbar avvägning mellan å ena sidan det jordbrukspolitiska<br /> intresset att minska det passiva ägandet, som huvudsakligen orsakas av<br /> släktförvärven, och å andra sidan de närmaste släktingarnas intresse att fritt<br /> fä förvärva släktegendom.</p> <p>Som vi redovisat under rubriken allmänna motiveringar beräknas antalet<br /> släktförvärv, genom den föreslagna förändringen, endast komma att minska<br /> några fä procent. Den på senare år alltmer alarmerande utvecklingen, att allt<br /> fler fastigheter övergår i ett passivt ägande, kan endast till en ringa del komma<br /> att brytas genom den nu föreslagna förändringen i släktskapsundantagen. En<br /> fortsatt utveckling av att fler fastigheter övergår i ett passivt ägande<br /> tillgodoser inte samhällets jord- och skogspolitiska intressen.</p> <p>Enbart de åtgärder som föreslås i propositionen är inte tillräckliga för att<br /> förhindra ett passivt ägande och för att underlätta en nödvändig strukturrationalisering.<br /> Den av jordförvärvsutredningen föreslagna skötsellagen,<br /> skogsutredningens förslag till skärpt skogsvårdslag och vårt förslag att<br /> förändra skattesystemet så att det inte premierar ägandet utan främjar<br /> brukandet, är förslag som måste genomföras. Dessa föreslagna åtgärder kan<br /> förväntas minska intresset för det passiva ägandet och öka utbudet av<br /> fastigheter.</p> <p>Den i propositionen föreslagna begränsningen av släktförvärven bör nu<br /> kunna godtas. Samtidigt bör snarast de av oss föreslagna övriga åtgärderna<br /> vidtagas. Utöver dessa åtgärder föreslår vi, att riksdagen uttalar att frågan om<br /> det passiva ägandets utveckling av jordbruksfastigheter följs med skärpt<br /> uppmärksamhet. Kan inte nuvarande utveckling mot ett alltmer passivt<br /> ägande brytas, måste frågan om en ytterligare minskning av släktskapsundantagen<br /> i jordförvärvsprövningen utredas.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2164</p> </div> <div class="block ml_42"><p>6</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Sammanförande och uppdelning av lantbruksföretag</p> <p>En av huvudlinjerna i jordförvärvslagen skall vara att främja lantbrukets<br /> rationalisering genom att mark tillförs lantbruksföretagen och att arronderingsförhållandena<br /> förbättras för att därmed öka förutsättningarna för en<br /> rationell produktion.</p> <p>Genom den tekniska utveckling som skett och säkerligen kommer att ske i<br /> fortsättningen både på byggnads- och maskintekniska sidan, kan man<br /> förvänta att ett under nuvarande förhållanden utvecklat jordbruk behöver<br /> förstärkas med mark för att ge full sysselsättning vid utnyttjande av<br /> tillgängliga produktionsresurser. Om det i nuläget utvecklade lantbruksföretaget<br /> i fortsättningen förhindras att öka markarealen kan det medföra<br /> betydande sysselsättningssvårigheter för den lejda arbetskraften och ett lågt<br /> utnyttjande av befintliga investeringar.</p> <p>I såväl utredningen som propositionen föreslås att förvärvstillstånd skall<br /> vägras, om det kan antas medföra att två eller flera utvecklade eller<br /> utvecklingsbara lantbruksföretag som bör bestå som självständiga enheter<br /> förs samman till en enhet. Vid prövning av ovannämnda ärenden skall bl. a.<br /> hänsyn tas till den regionalpolitiska betydelsen av att företaget består som en<br /> självständig enhet.</p> <p>Föredragande statsrådet framhåller att bestämmelsen inte är avsedd att<br /> utgöra ett hinder för utvecklade och utvecklingsbara företag att genom tillköp<br /> av lämpligt belägen mark anpassa sig till förändringar av produktionsteknik<br /> m. m.</p> <p>Enligt vår mening bör självfallet i sådant sammanhang också möjligheten<br /> att sysselsätta anställd arbetskraft tas med vid bedömningen av regionalpolitiska<br /> effekter, utnyttjande av befintliga resurser, teknisk utveckling och<br /> produktionsförutsättningar i övrigt. En progressiv brukare med anställd<br /> arbetskraft bör sålunda inte förvägras en areal förstärkning, om detta ur<br /> allmänna samhällssynpunkter bedöms värdefullt. Samma tillämpning bör<br /> råda vad det gäller sambruksföretag. Bildandet av sådana företag bör<br /> främjas.</p> <p>Såväl lagförslaget som departementschefens uttalande utgör inte hinder för<br /> sådana förvärv. Vi finner dock såväl lagförslaget som departementschefens<br /> uttalande något oklart. Inför utformningen av lagens tillämpningsföreskrifter<br /> föreslår vi därför, att riksdagen uttalar att den progressiva brukaren med<br /> anställd arbetskraft inte förvägras arealförstärkning enligt de principer som vi<br /> ovan har anfört samt att möjligheter måste finnas att pröva olika företagsformer.</p> <p>Juridiska personers förvärv</p> <p>Målsättningen för jordförvärvslagstiftningen bör för att tillvarata samhällsintressena<br /> främst vara</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2164</p> </div> <div class="block ml_42"><p>7</p> </div> <div class="block ml_4"><p>att främja utvecklingen mot en ägostruktur som i fråga om storlek och<br /> utformning underlättar ett rationellt jord- och skogsbruk,<br /> att prioritera förvärvare som har förutsättningar att på bästa sätt tillvarata<br /> markens produktionsförmåga samt<br /> all prioritera förvärvare som tillgodoser de regionalpolitiska intressena<br /> genom att vid ett rationellt utnyttjande av produktionsresurserna skapa<br /> största möjliga antal varaktiga arbetstillfällen inom jordbruk, skogsbruk och<br /> förädlingsindustri.</p> <p>Föredragande statsrådet ansluter sig till utredningens förslag att den<br /> nuvarande ordningen enligt vilken vissa juridiska personer ges företräde till<br /> förvärv av jordbruksfastigheter bör inskränkas.</p> <p>Vare sig utredningens eller departementschefens förslag innebär något<br /> absolut förbud mot juridiska personers förvärv av mark. Vi anser att<br /> möjligheten till kombinerade skogs- och jordbruksföretag skall tillvaratas där<br /> detta ger goda regionalpolitiska effekter. Vi anser dock, i likhet med ett flertal<br /> remissinstanser, att vid tillämpning av lagen ambitionen att stärka de<br /> kombinerade jord- och skogsbruksföretagen inte får medföra en för snäv<br /> avgränsning av juridiska personers möjligheter att förvärva mark.</p> <p>Juridiska personer som bedriver industriell verksamhet för förädling av<br /> skogsprodukter har ofta en stor regionalpolitisk betydelse för sin bygd. Dessa<br /> är i hög grad beroende av en kontinuerlig tillgång av skogsråvara för sin<br /> produktion. Erfarenheten har lärt oss - i synnerhet nuvarande situation på<br /> virkesmarknaden - att tillgången till egna skogar kan vara av betydelse för en<br /> jämn virkestillförsel. De regionala sysselsättningsaspekterna väger tungt i<br /> många områden med ett svagt utvecklat näringsliv. De mindre, skogsförädlande<br /> företagen utgör ofta ett betydelsefullt komplement till jord- och<br /> skogsbruket som bas för ett tillräckligt befolkningsunderlag i dessa bygder.<br /> Enligt vår mening bör således en regionalpolitisk helhetssyn anläggas vid<br /> tillämpningen av ifrågavarande bestämmelser.</p> <p>Länsstyrelsen i Norrbottens län understryker i sitt remissvar betydelsen av<br /> att storskogsbruket ges möjlighet att förvärva sådan skog som inte behövs för<br /> att komplettera lantbruksföretag av familjeföretags storlek. Särskilt i fråga om<br /> Norrbotten där s. k. överskottsskog kommer att finnas i mycket stor<br /> omfattning är det angeläget att denna skog överförs till sådana ägare- och<br /> förvaltningsformer som gagnar den regionalpolitiska målsättningen och<br /> tryggar en jämn råvaruförsörjning till industrierna.</p> <p>De förhållanden som länsstyrelsen i Norrbotten anger för länet råder också<br /> i andra delar av landet, om än inte lika utpräglat i fråga om överskottsskog.</p> <p>Länsstyrelsen i Västernorrlands län framhåller bl. a. i sitt remissvar:<br /> ”Bolagen driver ett kvalificerat och intensivt skogsbruk. Bolagsskogarna har<br /> därför stor betydelse både för sysselsättningen i skogsbruket och för<br /> näringens utveckling i vetenskapligt och tekniskt avseende. Också för den<br /> kontinuerliga tillgången på råvaror för industrierna är givetvis bolagsinne</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2164</p> </div> <div class="block ml_43"><p>8</p> </div> <div class="block ml_5"><p>haven betydelsefulla. Speciella restriktioner mot skogsmarksförvärv från<br /> skogsbolagens sida ter sig mot denna bakgrund inte särskilt angelägna. Härtill<br /> bidrar också att några strävanden från storskogsbrukets sida att utvidga sitt<br /> totala innehav inte kan förmärkas. Däremot sker kontinuerligt förvärv,<br /> försäljningar och byten för att nå bättre arrondering. Denna verksamhet bör<br /> på allt sätt främjas.”</p> <p>Skogsstyrelsen framhåller att skogsindustriföretagen ofta har stor betydelse<br /> för sysselsättningen i skogsbygderna. Med hänsyn till de betydande<br /> variationer i varuutbud som förekommer kan det med hänsyn till bl. a.<br /> sysselsättningsaspekten vara önskvärt att dessa företag har viss egen<br /> råvarubas. Skogsstyrelsen anser därför att 6 § i lagförslaget inte borde avse<br /> juridisk eller fysisk person som driver industriell verksamhet för förädling av<br /> skogsprodukter. Paragrafen kunde lämpligen kompletteras med en bestämmelse<br /> av den innebörden att om ett förvärv av ett skogsförädlande företag<br /> avser fastighet, som på grund av en ändamålsenlig kombination av jord och<br /> skog är speciellt lämpad för bestående bondebruk kan förvärvstillstånd<br /> vägras.</p> <p>Liknande synpunkter som angetts ovan har framförts av ett flertal övriga<br /> remissinstanser.</p> <p>I jordpolitiken föreligger enligt vår mening behov av att dels stärka<br /> kombinerade jord- och skogsbruksföretag, dels att ge de träförädlande<br /> företagen möjligheter att trygga sin råvaruförsörjning. Det är också viktigt att<br /> söka åstadkomma rationella brukningsenheter.</p> <p>Lagförslaget måste ses i samband med övriga åtgärder som vi tidigare pekat<br /> på behöver vidtas för att öka utbudet av jord- och skogsfastigheter. Den stora<br /> andel fastigheter som i dag ligger i ett passivt ägande, kan i längden inte<br /> accepteras av samhället. Ett ökat utbud av fastigheter skulle ge de tillståndsprövande<br /> myndigheterna stora möjligheter att tillgodose efterfrågan och<br /> kraven på en lämplig ägofördelning av mark mellan enskilda och juridiska<br /> personer.</p> <p>Även om det föreliggande lagförslagets § 5 ger möjligheter för juridiska<br /> personer och träförädlande skogsföretag att förvärva mark, kommer utformningen<br /> av tillämpningsföreskrifterna att ha en avgörande betydelse för<br /> tolkningen av denna paragraf. De uttalanden som görs i propositionen av<br /> departementschefen speglar en alltför restriktiv inställning till de träförädlande<br /> företagens skogsförvärv. Vi föreslår därför att riksdagen uttalar, att de<br /> träförädlande företagen ges möjlighet att förvärva mark när möjligheterna att<br /> skapa varaktig sysselsättning och andra regionalpolitiska skäl talar härför.</p> <p>När det gäller de rena lantbruksföretagen kommer även i framtiden<br /> familjeföretagen att vara den dominerande företagsformen. Det utesluter<br /> dock inte att i livsmedelsförädlande företag i viss utsträckning kan föreligga<br /> behov av att förvärva mark. Dessa bör även i framtiden kunna förvärva<br /> jordbruksmark om det ur samhällets intresse är angeläget för att t. ex. stödja<br /> deras produktion och utveckling, för att motverka monopoltendenser och</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2164</p> </div> <div class="block ml_42"><p>9</p> </div> <div class="block ml_4"><p>upprätthålla en rimlig priskonkurrens. Vi föreslår även här att riksdagen<br /> uttalar sig för att de riktlinjer vi anfört bör gälla för de livsmedelsproducerande<br /> företagen.</p> <p>Kommunala förvärv</p> <p>I propositionen föreslås - i motsats till vad som nu gäller - att de<br /> kommunala förvärven av jordbruksfastigheter skall prövas enligt jordförvärvslagen.<br /> I en särskild bestämmelse anges dock att kommun inte får vägras<br /> tillstånd till förvärv för ändamål som avses i förköpslagen. I propositionen<br /> erinras om att genom den fysiska riksplaneringen och upprättandet av<br /> kommunöversikter och markdispositionsplaner har under senare år tagits<br /> fram ett omfattande material som belyser bl. a. lokaliseringen av den mark<br /> som är av intresse för samhällsändamål. Föredraganden drar emellertid inte<br /> härav annan slutsats än att detta material kunde bli ett värdefullt hjälpmedel<br /> vid den av honom förordade prövningen av kommunernas förvärv.</p> <p>För vår del anser vi det principiellt tveksamt om en prövning av<br /> kommunala markförvärv är förenlig med kommunernas ansvar för den<br /> fysiska planeringen. Härtill kommer att några vägande skäl för en sådan<br /> ordning inte redovisats. Propositionsförslaget förefaller vara riktat mot de<br /> kommuner som vill föra en aktiv markpolitik för att tillgodose samhällsbyggandets<br /> behov.</p> <p>De jordpolitiska intressena skall självfallet tillgodoses. Detta bör ske inom<br /> ramen för den fysiska planeringen. För att säkerställa att dessa intressen blir<br /> beaktade även i den konkreta förvärvssituationen är det enligt vår mening<br /> tillräckligt med ett samrådsförfarande mellan kommunen och lantbruksnämnden.</p> <p>Vi lägger fram förslag till ändringar i regeringens lagförslag i enlighet med<br /> det anförda. Tekniska ändringar i lagförslaget, såsom omnumrering av<br /> paragrafer och ändrade paragrafhänvisningar, får utarbetas av vederbörande<br /> utskott.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad som anförts hemställer vi</p> <p style="margin-left:58px;">1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförts om additionsförvärv och juridiska personers förvärv<br /> enligt förslag till jordförvärvslag,</p> <p style="margin-left:58px;">2. att riksdagen beslutar anta följande som motionärernas förslag<br /> betecknade lydelse av 2 och 8 §§ i jordförvärvslagen:</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2164</p> </div> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Regeringens förslag</p> <p>Förvärvstillstånd enligt 1 § behövs<br /> inte,</p> <p>1. om egendomen förvärvas från<br /> staten genom överlåtelse av lantbruksnämnd<br /> eller lantbruksstyrelsen,</p> <p>2. om egendomen förvärvas av<br /> staten genom annan myndighet än<br /> statens affärsdrivande verk,</p> <p>3. om kommun förvärvar egendomen<br /> från staten eller utövar<br /> förköpsrätt enligt förköpslagen<br /> (1967:868),</p> <p>4. om egendomen förvärvas av<br /> kreditinrättning som enligt lag eller<br /> enligt reglemente eller bolagsordning,<br /> som regeringen har fastställt, är<br /> skyldig att åter avyttra egendomen,</p> <p>5. om förvärvaren är gift med<br /> överlåtaren och inte heller om<br /> förvärvaren eller, när makar förvärvar<br /> gemensamt, någon av dem är<br /> överlåtarens avkomling, allt under<br /> förutsättning att överlåtaren inte är<br /> skyldig att avyttra egendomen enligt<br /> 16 § eller enligt 7 § lagen (1916:156)<br /> om vissa inskränkningar i rätten att<br /> förvärva fast egendom m. m.,</p> <p>6. om förvärvet skall prövas enligt</p> <p>1,2 eller 4 § lagen om vissa inskränkningar<br /> i rätten att förvärva fast<br /> egendom m. m.,</p> <p>7. om egendomen ingår i stadsplan<br /> eller är avsedd för annat<br /> ändamål än jordbruk eller skogsbruk<br /> enligt byggnadsplan, fastställd efter<br /> den 1 januari 1948,</p> <p>8. om förvärvet omfattar område<br /> som är avsett för annat ändamål än<br /> jordbruk eller skogsbruk eller sådan<br /> fastighet som har nybildats för annat</p> </div> <div class="block ml_24"><p>Motionärernas förslag</p> <p>Förvärvstillstånd enligt 1 § behövs<br /> inte,</p> <p>1. om egendomen förvärvas från<br /> staten genom överlåtelse av lantbruksnämnd<br /> eller lantbruksstyrelsen,</p> <p>2. om egendomen förvärvas av<br /> staten genom annan myndighet än<br /> statens affärsdrivande verk,</p> <p>3. om kommun eller landstingskommun<br /> förvärvar egendomen,</p> <p>4. om egendomen förvärvas av<br /> kreditinrättning som enligt lag eller<br /> enligt reglemente eller bolagsordning,<br /> som regeringen har fastställt, är<br /> skyldig att åter avyttra egendomen,</p> <p>5. om förvärvaren är gift med<br /> överlåtaren och inte heller om<br /> förvärvaren eller, när makar förvärvar<br /> gemensamt, någon av dem är<br /> överlåtarens avkomling, allt under<br /> förutsättning att överlåtaren inte är<br /> skyldig att avyttra egendomen enligt<br /> 16 § eller enligt 7 § lagen (1916:156)<br /> om vissa inskränkningar i rätten att<br /> förvärva fast egendom m. m.,</p> <p>6. om förvärvet skall prövas enligt</p> <p>1,2 eller 4 § lagen om vissa inskränkningar<br /> i rätten att förvärva fast<br /> egendom m. m.,</p> <p>7. om egendomen ingår i stadsplan<br /> eller är avsedd för annat<br /> ändamål än jordbruk eller skogsbruk<br /> enligt byggnadsplan, fastställd efter<br /> den 1 januari 1948,</p> <p>8. om förvärvet omfattar område<br /> som är avsett för annat ändamål än<br /> jordbruk eller skogsbruk eller sådan<br /> fastighet som har nybildats för annat</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2164</p> </div> <div class="block ml_41"><p>11</p> </div> <div class="block ml_4"><p>R eger ingens förslag</p> <p>ändamål än jordbruk eller skogsbruk<br /> och som därefter inte har undergått<br /> taxering,</p> <p>9. om andel i fastighet förvärvas<br /> av någon som redan äger till samma<br /> taxeringsenhet hörande andel i fastigheten<br /> och som inte är skyldig att<br /> avyttra sistnämnda andel enligt<br /> 16 §,</p> <p>10. om förvärvet sker genom<br /> inrop på exekutiv auktion.</p> <p style="text-align:right;">2a</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Kommun får inte vägras tillstånd till<br /> förvärv av sådan fast egendom som<br /> med hänsyn till den framtida utvecklingen<br /> krävs för tätbebyggelse eller<br /> därmed sammanhängande anordning.</p> <p>Stockholm den 6 februari 1979</p> <p>SVANTE LUNDKVIST (s)</p> <p>MAJ BRITT THEORIN (s)</p> <p>GRETHE LUNDBLAND (s)</p> <p>ÅKE WICTORSSON (s)</p> <p>GUNNAR OLSSON (s)</p> <p>HÅKAN STRÖMBERG (s)</p> <p>STIG ALFTIN (s)</p> <p>ERIK JOHANSSON (s)<br /> i Simrishamn</p> </div> <div class="block ml_24"><p style="margin-left:3px;">Motionärernas förslag</p> <p style="margin-left:3px;">ändamål än jordbruk eller skogsbruk<br /> och som därefter inte har undergått<br /> taxering,</p> <p style="margin-left:3px;">9. om andel i fastighet förvärvas<br /> av någon som redan äger till samma<br /> taxeringsenhet hörande andel i fastigheten<br /> och som inte är skyldig att<br /> avyttra sistnämnda andel enligt<br /> 16 §,</p> <p style="margin-left:3px;">10. om förvärvet sker genom<br /> inrop på exekutiv auktion.</p> <p style="margin-left:3px;">§</p> <p style="margin-left:3px;">Innan kommun eller landstingskommun<br /> förvärvar egendom som avses<br /> i 1 §, skall yttrande inhämtas av lantbruksnämnden.</p> <p style="margin-left:3px;">§</p> </div> <div class="block ml_24"><p>OVE KARLSSON (s)</p> <p>JAN BERGQVIST (s)</p> <p>SVEN LINDBERG (s)<br /> KARL-ERIK SVARTBERG (s)<br /> KERSTIN NILSSON (s)<br /> WIVI-ANNE RADESJÖ (s)</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_45" /> <div class="block ml_4"><p>GOTAB 61446 Stockholm 1979</p> </div> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> </div> 0 SVANTE LUNDKVIST s 1 undertecknare 0 MAJ BRITT THEORIN s 2 undertecknare 0 GRETHE LUNDBLAND s 3 undertecknare 0 ÅKE WICTORSSON s 4 undertecknare 0 GUNNAR OLSSON s 5 undertecknare 0 HÅKAN STRÖMBERG s 6 undertecknare 0 STIG ALFTIN s 7 undertecknare 0 ERIK JOHANSSON s 8 undertecknare 0 OVE KARLSSON s 9 undertecknare 0 JAN BERGQVIST s 10 undertecknare 0 SVEN LINDBERG s 11 undertecknare 0 KARL-ERIK SVARTBERG s 12 undertecknare 0 KERSTIN NILSSON s 13 undertecknare 0 WIVI-ANNE RADESJÖ s 14 undertecknare G2022164 av Svante Lundkvist m. fl. mot_197879__2164.pdf 347399 pdf med anledning av propositionen 1978/79:85 med förslag till jordförvärvslag, m. m. https://data.riksdagen.se/fil/EF9F01B2-6B4F-453A-859B-E1A6F86A2433