3092854 G2022162 1978/79 2162 mot mot Motion 1978/79:2162 av Gösta Bohman m. fl. Motion Motion 2162 0 1979-02-06 00:00:00 2014-11-03 21:19:37 2014-11-03 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79:85 med förslag till jordförvärvslag, m. m. av Gösta Bohman m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G2022162/text https://data.riksdagen.se/dokument/G2022162 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022162 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Motion</p> <p>1978/79:2162</p> <p>av Gösta Bohman m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1978/79:85 med förslag till jordförvärvslag,<br /> m. m.</p> <p>I propositionen föreslås en ny jordförvärvslag, som skall ersätta nu gällande<br /> jordförvärvslag (SFS 1965:290). Förslaget innebär vissa inskränkningar i<br /> släktingars rätt att genom köp, byte eller gåva fritt förvärva jordbruks- och<br /> skogsfastigheter. Lagen föreslås till skillnad mot nu gällande lag även gälla<br /> vissa markförvärv som görs av staten, kommunen och kyrkan. Delvis nya<br /> och utbyggda möjligheter i lagstiftningen att vägra förvärvstillstånd föreslås<br /> också. Propositionens förslag grundas på överväganden som redovisats i<br /> betänkande av den s. k. jordförvärvsutredningen.</p> <p>Enligt moderata samlingspartiets uppfattning bör man eftersträva ett<br /> samband mellan ägande och brukande av den svenska jordbruksmarken.<br /> Självägande bönder har under århundraden förvaltat den svenska jorden på<br /> ett effektivt sätt.</p> <p>Moderata samlingspartiet har med oro följt de senaste årens utveckling på<br /> marknaden för jordbruksfastigheter och den effekt denna utveckling har på<br /> möjligheterna att bedriva en sund jordbrukspolitik. Omfördelningen av<br /> Sveriges mark har lett till en nettoökning av innehavet för stat, kommuner<br /> och juridiska personer.</p> <p>Sverige har 23 miljoner ha skogsmark och 3 miljoner ha åkermark. Hälften<br /> av skogsmarken ägs av enskilda personer liksom huvuddelen av jordbruksmarken.<br /> Tyvärr skeren fortgående minskning av andelen enskilt ägd mark.<br /> Vidare har andelen arrenderad åkermark kraftigt ökat under senare år. När<br /> det gäller arrenden vill vi påpeka att huvuddelen av den ökning som skett<br /> under senare tid avser s. k. sidoarrenden, medan antalet gårdsarrenden är<br /> förhållandevis oförändrat. Samtidigt som det är viktigt att det finns<br /> arrendejord att tillgå - ofta är ett arrende ett bra sätt att etablera sig som<br /> lantbrukare och så småningom som ägare av gård - är det önskvärt att<br /> andelen arrenderad mark inte ökar. Ägande och brukande bör vara en av de<br /> grundläggande principerna för jordbruks- och markpolitiken i vårt land.<br /> Moderata samlingspartiet eftersträvar en lagstiftning, som värnar om det<br /> enskilda personliga ägandet.</p> <p>I föreliggande förslag till ny jordförvärvslagstiftning föreslås en inskränkning<br /> i rätten för släktingar att förvärva jordbruksfastigheter. Skälet härtill<br /> anges vara att de s. k. släktförvärven allvarligt påverkar det totala utbudet av<br /> fastigheter och att dessa förvärv är ett hinder för rationaliseringsverksamheten<br /> inom lantbruket. Otvivelaktigt förhåller det sig så att de fastigheter som<br /> är undantagna förvärvstillståndsprövning inte kommer med i rationalise</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2162</p> </div> <div class="block ml_42"><p>5</p> </div> <div class="block ml_4"><p>ringsverksamheten i samma utsträckning som de som förvärvstillståndsprövas.<br /> Så är också fallet med de fastigheter som ärvs. Emellertid kan det inte<br /> hävdas att just de markförvärv som sker till syskon och syskonbarn i<br /> nämnvärd mån påverkar själva utbudet av fastigheter. Orsakerna till det<br /> otillräckliga utbudet är helt andra.</p> <p>Under perioden 1970-1974 omsattes ca 27 500 fastigheter. Av dessa var ca<br /> 18 300 (3 700/år) s. k. släktförvärv, således köp av fastigheter som troligen<br /> ändå i sinom tid skulle ha ärvts. Förvärvaren var besläktad med överlåtaren<br /> enligt följande: make 3 96, barn 77 96, barnbarn 2 96, syskon 10 96 och<br /> syskonbarn 8 96.</p> <p>De som i nu föreslagna lag avses att tillståndsprövas representerar således<br /> mindre än 20 96 av släktförvärven och 12 96 av det totala antalet överlåtna<br /> fastigheter. Härvid skall också beaktas att flertalet av dem som nu föreslås<br /> omfattas av tillståndsprövning, således syskon och syskonbarn, med säkerhet<br /> kommer att befinnas lämpliga som köpare och följaktligen kommer att få<br /> förvärvstillstånd.</p> <p>Den nu föreslagna utökade tillståndsprövningen, som avser laglig<br /> möjlighet att pröva överlåtelser genom köp inom en släktkrets, är ett allvarligt<br /> avsteg från en av de viktigaste grunderna för svensk lagstiftning.</p> <p>I Sverige finns en tradition att bevara gårdar i släkten, ägnad att stimulera<br /> insatser för god skötsel och vård samt en effektiv användning av landets<br /> jordbruksmark.</p> <p>De verkliga orsakerna till rådande otillfredsställande förhållanden på<br /> jordbruksfastighetsmarknaden är helt andra än de som orsakas av att nu<br /> gällande lagstiftning tillåter s. k. släktköp utan prövning av administrativ<br /> myndighet. Beklagligtvis har någon ingående analys av effekterna av andra<br /> faktorer ej gjorts av jordförvärvsutredningen, och några andra förslag än att<br /> begränsa kretsen köpare av jordbruksfastigheter har heller inte lagts fram i<br /> propositionen.</p> <p>Orsakerna till de höga fastighetsvärdena är inte att söka i lönsamheten i<br /> jordbruket. I stället är det strävanden att placera kapital värdesäkert, som<br /> utgör den egentliga orsaken. Likaså har realisationsvinstbeskattningen,<br /> vilken infördes för att dämpa prisutvecklingen, i stället medfört att priserna<br /> stegrats ytterligare. En utvärdering och översyn av dessa regler är därför<br /> angelägna och bör snarast komma till stånd.</p> <p>Orsakerna till lågt utbud och låg benägenhet att sälja fastigheter, trots att<br /> ägaren i fråga i många fall inte längre är aktiv brukare, är att söka i att det är<br /> svårt att finna andra värdebeständiga placeringsobjekt. Vidare köps en del av<br /> de utbjudna fastigheterna av domänverket och kommuner, vilket ytterligare<br /> begränsar det antal fastigheter som står till lantbrukares förfogande. Ett i vissa<br /> landsdelar utbrett dödsbodelägande, som också varar under lång tid, är också<br /> en faktor av betydelse. Ofta behålls fastigheter för att man vill bo kvar i en<br /> bygd. Plan- och byggnadstillståndsgivande myndigheter vägrar ofta avstyckning<br /> och byggnadstillstånd, vilket annars vore en bra möjighet för tidigare</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1978/79:2162</p> </div> <div class="block ml_43"><p>6</p> </div> <div class="block ml_6"><p>ägare av jordbruksfastighet att få bo kvar i sin hembygd efter försäljning av<br /> jordbruksfastigheten.</p> <p>Skälen till skillnaderna mellan avkastningsvärdena, taxeringsvärdena och<br /> aktuella marknadsvärden är sammanfattningsvis följande:</p> <p style="margin-left:23px;">o stat och kommun behöver inte ta skattehänsyn då de gör kalkyl inför ett<br /> fastighetsköp och kan därför lägga höga bud,</p> <p style="margin-left:23px;">O realisationsvinstbeskattningen gör att många lantbrukare är obenägna<br /> att sälja och vid försäljning måste de ta särskild hänsyn till realisationsvinstbeskattningen<br /> för att försäljningsnettot skall bli acceptabelt - med<br /> fog kan hävdas att realisationsvinstskatten över lag höjt fastighetspriserna,</p> <p style="margin-left:23px;">0 de köpare som under en övergångstid kan bortse från förräntning av sitt<br /> fastighetsköp, dvs. långsiktiga kapitalplacerare, kan också betala mer än<br /> den som redan förvärvsåret måste erhålla full täckning för kostnadsräntor<br /> och dessutom ha ett kontantöverskott till sitt uppehälle.</p> <p>1 skattelagstiftningen och dess tillämpning kan fler exempel ges som<br /> sammantaget orsakar höga försäljningsvärden.</p> <p>En särskild olägenhet innebär den regel som tvingar en lantbrukare, som<br /> t. ex. fått sin fastighet exproprierad, att inom den korta tiden av 3 år omsätta<br /> sin expropriationsersättning i ny jordbruksfastighet. Sker ej detta drabbas<br /> vederbörande av en mycket hård beskattning. Ofta kan det vara svårt att<br /> inom denna tid finna ett lämpligt objekt. Självfallet blir då denna lantbrukare<br /> benägen att ”till varje pris” köpa nytt lantbruk. Från moderata samlingspartiets<br /> sida kräver vi att särskild hänsyn tas till den förvärvare som genom<br /> expropriation tvingats frånträda sin egendom och som vill fortsätta sin<br /> yrkesverksamhet som lantbrukare. I dessa sammanhang finnér vi det helt<br /> naturligt att ställa statligt ägd mark till förfogande liksom att vederbörande i<br /> förvärvshänseende skall prioriteras.</p> <p>Av här angivna skäl framgår att några påtagliga förbättringar inte är att<br /> vinna genom att utöka den s. k. tillståndspliktiga kretsen av köpare med<br /> syskon eller syskonbarn. Härtill krävs helt andra åtgärder och då sådana som<br /> inte påverkar de fastighetsfång vilka sker inom en arvsberättigad släktkrets.</p> <p>I motiveringen till förslaget om utvidgad förvärvstillståndsprövning anger<br /> departementschefen: ”1 likhet med utredningen anser jag emellertid att<br /> sistnämnda, mer avlägsna släktskap liksom sammanboende bör kunna anses<br /> som ett särskilt skäl för bifall till förvärvstillstånd även om andra skäl skulle<br /> tala mot förvärvet.” I det fall den föreslagna lagstiftningen vinner riksdagens<br /> bifall är givetvis detta en utomordentligt viktig anvisning om hur lagen skall<br /> tillämpas. En annan tillämpning vore också enligt vår mening helt orimlig</p> <p>Emellertid blir effekterna av en lagstiftning med sådana tillämpningsföreskrifter<br /> mycket begränsade. Moderata samlingspartiet kan bl. a. av detta skäl</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2162</p> </div> <div class="block ml_42"><p>7</p> </div> <div class="block ml_4"><p>inte godta den nu föreslagna ändringen i jordförvärvslagstiftningen i vad<br /> avser tillståndstvång för syskon och syskonbarn.</p> <p>Det avgörande motivet för vårt avstyrkande är emellertid den motsägelse<br /> som ligger i att förvärv genom arv inom skyldskapskretsen inte skall prövas<br /> medan däremot köp och försäljning, vilket ofta kan komma till stånd som ett<br /> slags "förtida arv”, skall prövas. En prövning uteslutande betingad av det sätt<br /> på vilket förvärvet sker - arv eller köp - är ägnad att skapa osäkerhet och<br /> onödigt byråkratiskt krångel samt att förhindra transaktioner som från strikt<br /> jordbruksekonomiska synpunkter kan anses fullt legitima. Om förslaget<br /> bifalles finns risk för att nästasteg på jordförvärvslagstiftningens område kan<br /> bli en prövning av arvsfall.</p> <p>I 6 § och 10 § i nu föreslagen jordförvärvslag återfinns ett nytt moment vid<br /> prövning av förvärvstillstånd. Förvärvstillstånd skall kunna nekas, om det<br /> kan antas att sökanden inte kommer att bosätta sig på egendomen. Om<br /> fastighet av regionalpolitiska skäl behövs som självständig fastighet får<br /> tillståndsmyndigheten efter åtagande av förvärvaren föreskriva att denne<br /> under en tid av fem år skall yrkesmässigt bruka egendomen och, om särskilda<br /> skäl därtill finns, även att han skall vara bosatt på den.</p> <p>Syftet med nu föreslaget tillägg till lagstiftningen är uppenbart. Brukande<br /> och boende bör så långt möjligt höra ihop. Regionalpolitiska målsättningar<br /> kan infrias, om en spridd bosättning främjas. Enligt vår mening är det centrala<br /> i detta sammanhang en ovillkorlig brukningsplikt, som alltid följer det ansvar<br /> som åligger ägare av jord och skog. Att stärka en allmän brukningsskyldighet<br /> och därmed öka det naturliga ägaransvaret är i hög grad ägnat att främja den<br /> målsättning inom jordbrukspolitiken som moderata samlingspartiet strävar<br /> efter. Vi hälsar således med tillfredsställelse att begreppet brukningsplikt förs<br /> in i lagstiftningen på det sätt som föreslås i propositionen. Samtidigt utgår vi<br /> ifrån att begreppet brukningsplikt skall anpassas från fall till fall, så att - om<br /> brukningsenhetens storlek eller driftsinriktning så kräver - anställd arbetskraft<br /> kan ingå i begreppet personlig brukningsplikt. Självfallet kommer<br /> huvuddelen av Sveriges gårdar att även fortsättningsvis brukas av ägaren<br /> personligen och hans familj.</p> <p>Av såväl praktiska som principiella skäl vänder vi oss mot begreppet<br /> boplikt. Helt självklart har det övervägande antalet köpare av jordbruksfastigheter<br /> för avsikt att bosätta sig på den förvärvade fastigheten, vilket<br /> onödiggör en bestämmelse om boplikt. Vidare är det i praktiken orimligt att<br /> kräva boplikt på exempelvis skogsfastigheter utan egentlig bostadsbebyggelse<br /> liksom på additionsförvärv av köpare som redan bor på orten. Likaså<br /> kan en köpare, exempelvis en ung nyetablerad lantbrukare, av ekonomiska<br /> skäl och familjeskäl finna det ändamålsenligt att under en övergångsperiod<br /> bibehålla såväl tidigare bostadsort som eventuell anställning. Man får i detta<br /> sammanhang inte bortse från att den kanske enda möjligheten för vederbörande<br /> att etablera sig som lantbrukare är förekomsten av egen och makes<br /> inkomst av anställning de första åren efter förvärvet. Andra skäl kan vara</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2162</p> </div> <div class="block ml_43"><p>8</p> </div> <div class="block ml_5"><p>familjesituationen i övrigt såsom barnens skolgång m. m. Trots dessa<br /> invändningar kommer även i framtiden normalfallet att vara att förvärvaren<br /> bosätter sig på den förvärvade fastigheten efter förvärvet.</p> <p>Till de praktiska skäl som talar mot införande av boplikt hör onekligen de<br /> erfarenheter som finns att hämta i våra grannländer Danmark och Norge.<br /> Enligt vår mening talar dessa erfarenheter mot införandet av ett system med<br /> boplikt. Möjligheterna för den som vill kringgå lagstiftningen är många och<br /> kontrollmöjligheterna små.</p> <p>Motivet till att införa möjlighet för tillståndsgivande myndighet att<br /> föreskriva boplikt anförs vara att det måste föreligga en yttersta möjlighet att<br /> säkerställa att de samhälleliga krav som bör uppfyllas vid förvärvstillståndsgivning<br /> kan infrias. Som särskilt skäl anförs att det inom vissa områden i<br /> landet av regionalpolitiska skäl är viktigt att ha möjlighet att föreskriva<br /> boplikt. Som lagrådet anför bör en förutsättning för åläggande av boplikt vara<br /> att förvärvaren i förväg åtagit sig förpliktelsen i fråga. Moderata- samlingspartiet<br /> motsätter sig införandet av generell boplikt i lagstiftningen.</p> <p>I 4 § i förslag till ny jordförvärvslag införs en grund för vägran av<br /> förvärvstillstånd, som innebär ett försök till priskontroll. Inledningsvis<br /> berörde vi de olägenheter som är förenade med mycket höga köpeskillingar<br /> och stora skillnader mellan avkastningsvärden, taxeringsvärden och aktuella<br /> köpeskillingar. Vi konstaterade också att orsaken härtill är ett instabilt<br /> penningvärde i kombination med skatteregler, som inte främjar en sund<br /> prisutveckling på jordbruksfastighetsmarknaden. Härutöver vill vi framhålla<br /> de synpunkter som framkommit vid lagrådets granskning av förslaget till ny<br /> jordförvärvslag, nämligen att vaije värdeberäkning är beroende av ett flertal<br /> faktorer som var för sig är ganska ovissa. Av det skälet måste de lämnas större<br /> utrymme för en skönsmässig värdering än vad den föreslagna lagtexten synes<br /> medge. Härutöver kan tilläggas att säljarens situation måste tillmätas viss<br /> betydelse. Exempelvis bör en lantbrukare, som avser att avyttra sin fastighet<br /> och pensionera sig, mötas av förståelse, då försäljningssumman av hans<br /> fastighet ofta utgör ett långt livs samlade sparkapital. Många lantbrukare står<br /> utanför ATP-systemet och är hänvisade till att i stor utsträckning själva sörja<br /> för sin ålderspensionering. Andra kategorier lantbrukare som riskerar<br /> kapitalförlust i detta sammanhang är de som nyligen förvärvat en fastighet till<br /> gällande marknadspris men av en ellerannan anledning tvingas upphöra med<br /> sin yrkesverksamhet och vid försäljning tvingas acceptera en i förhållande till<br /> nyligen erlagd köpeskilling orealistisk försäljningssumma.</p> <p>En analys av helt annan bredd än den som ligger till grund för<br /> propositionen är, enligt vår mening, behövlig för att klarlägga för ifrågavarande<br /> priskontroll grundläggande faktorer. Själva grunden för beräkning av<br /> skäligt fastighetspris, nämligen avkastningsvärdet, beror ytterst på en<br /> bedömning av vederbörande brukares kunnighet och förmåga att med givna<br /> produktionsfaktorer och genom ändamålsenlig kombination av exempelvis<br /> vegetabilie-, animalie- och annan produktion maximera sitt företags lönsam</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2162</p> </div> <div class="block ml_42"><p>9</p> </div> <div class="block ml_4"><p>het. Härvid är det inte ovanligt att man på samma fastighet kan nå olika<br /> resultat med skilda brukare. Avkastningsvärdet som grund för värdeberäkningen<br /> rymmer således i sig många osäkerhetsfaktorer. Lantbruksnämndernas<br /> kalkylunderlag och kalkylmetod kan ge ett resultat och vederbörande<br /> köpares ett annat. Att på objektiv grund fastställa vilket som är det mest<br /> rättvisande vid ett givet tillfälle är i praktiken ogörligt. Att på sådana grunder i<br /> lagen föreskriva att en köpeskilling ”endast obetydligt skall få överstiga<br /> avkastningsvärdet” är mycket osäkert. Enligt föreliggande lagförslag skall<br /> förvärvspriset vägas mot ett värde, som myndigheterna bestämmer för<br /> egendom som förekommer i ett förvärvstillståndsärende. Härvid skapas<br /> givetvis ett utrymme för godtycke och ett mått av rättsosäkerhet som inte kan<br /> accepteras.</p> <p>Enligt moderata samlingspartiets uppfattning innebär de olika grunder för<br /> prövning av förvärvstillstånd som i övrigt införs i lagen sammantagna viss<br /> möjlighet till en mera dämpad och sund prisutveckling, varför vi finnér<br /> förslaget till priskontroll obehövligt. Genom den nya lagen blir konkurrensen<br /> på köparsidan reducerad, vilket enligt vår bedömning bör få avsedd effekt. Vi<br /> menar att utvecklingen noga bör följas och skulle prisutvecklingen också i<br /> framtiden bli orimlig, kan åtgärder behöva insättas. Vi anser dock att man bör<br /> avvakta resultatet av de andra åtgärderna innan man går in med ett så osäkert<br /> instrument som den föreslagna prisprövningen. Vad här anförts som motiv<br /> till att avstå från att införa generell priskontroll gäller enligt vår mening inte<br /> avslagsgrunden ”kapitalplacering”, där förvärvaren konkurrerar med lantbrukare<br /> om fastigheten och uteslutande har kapitalplacering som motiv till<br /> förvärvet.</p> <p>En enligt vår mening värdefull förändring i nu gällande lag är att även vissa<br /> markförvärv som görs av stat, kommun och kyrka skall prövas liksom att<br /> vissa juridiska personers förvärvsmöjligheter begränsas dvs. de s. k. prioriterade<br /> förvärvarna i 1965 års lagstiftning blir jämställda med övriga förvärvare.<br /> I detta sammanhang vill vi erinra om att vi upprepade gånger fört fram<br /> krav på att den kommunala förköpslagen inte bör omfatta jordbruksfastigheter.<br /> En sådan förändring i lagstiftningen vore ägnad att förbättra lantbrukarnas<br /> förvärvsmöjligheter samtidigt som kommuner endast skulle ta i<br /> anspråk den mark som oundgängligen behövs vid varje enskilt tillfälle. För<br /> kommunens del är det utan tvekan tillfyllest att få köpa i konkurrens med<br /> andra förvärvare eller om starka samhälleliga behov föreligger tillgripa<br /> expropriation. Mellanformen förköp av jordbruksmark är helt onödig och<br /> skapar endast osunda förhållanden för viss del av marknaden för jordbruksfastigheter.</p> <p>När det gäller de i nu gällande lagstiftning s. k. prioriterade förvärvarna vill<br /> vi understryka vikten av att exempelvis mindre sågverk, särskilt de som är<br /> belägna inom stödområdet, även fortsättningsvis skall ha möjlighet att<br /> genom fastighetsköp kunna säkerställa någon del av sitt råvarubehov. Härvid<br /> bör lagen omfatta industri som drivs av såväl juridisk person som fysisk</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2162</p> </div> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_5"><p>person. Givetvis får dessa förvärvare inte konkurrera om sådan mark som<br /> behövs för rationaliseringsändamål eller eljest bör ägas av fysisk person som<br /> är bosatt på orten i fråga.</p> <p>Vi vill särskilt peka på de förhållanden på fastighetsmarknaden som för<br /> närvarande råder. Vi understryker att de stora arealer av bolagsägd skogsmark<br /> som är till salu bör kunna komma i fråga för dessa kategorier. Vi anser<br /> att huvuddelen av denna mark inte bör försäljas till domänverket utan att<br /> ifrågavarande mark först erbjudits lantbrukare och vissa andra fysiska och<br /> juridiska personer. Värdet av regionalt spridd industriell verksamhet och<br /> därmed sysselsättning måste i dessa sammanhang tillmätas stor vikt.</p> <p>Enligt moderata samlingspartiets mening måste förskjutningen i ägarstrukturen<br /> mot ett minskat enskilt ägande brytas. Enskilda lantbrukare bör i<br /> ökad utsträckning ges möjlighet att förbättra lönsamheten på sina fastigheter<br /> genom att köpa tillskottsmark. Då mycket stora arealer (ca 250 000 ha) f. n. är<br /> eller förväntas bli utbjudna till försäljning, bör även enskilda köpare kunna<br /> komma i fråga. Först då mark som bolag önskar sälja utbjudits till lantbrukare<br /> eller andra bolag och dessa inte önskar eller finner lämpligt att köpa den bör<br /> domänverket komma i fråga som förvärvare.</p> <p>Härvid kan konkurrensen minska något förde fastigheter som lantbrukare<br /> i allmänhet konkurrerar om samtidigt som det inte automatiskt erfordras<br /> statskapital vid de tillfällen då större markområden utbjudes till försäljning. I<br /> valet att överföra mark till samhällets ägo eller till enskilda fysiska personers<br /> ägo är vårt ställningstagande klart och entydigt till förmån för enskilt<br /> ägande.</p> <p>Det bör ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderliga<br /> författningsändringar.</p> <p>Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer vi</p> <p style="margin-left:57px;">att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1978/79:85<br /> beslutar</p> <p style="margin-left:57px;">1. att 2 § punkt 5 ändras att omfatta jämväl syskon och syskons<br /> avkomling,</p> <p style="margin-left:57px;">2. att 6 § punkt 1 ändras till "om det kan antas att förvärvaren inte<br /> kommer att yrkesmässigt bruka den”,</p> <p style="margin-left:57px;">3. att 4 § punkt 1 utgår med därav följande konsekvensändringar,</p> <p style="margin-left:57px;">4. att 1967 års förköpslag ändras så att jord- och skogsbruksmark<br /> icke må omfattas av kommunal förköpsrätt,</p> <p style="margin-left:57px;">5. att hos regeringen begära utvärdering och översyn av realisationsvinstbeskattningens<br /> inverkan på marknadspriserna på<br /> jordbruksfastigheter,</p> <p style="margin-left:57px;">6. att hos regeringen begära ändring av nuvarande skatteregler vid<br /> expropriation så att tiden för realisationsskattefritt ersättningsköp<br /> utsträcks,</p> <p style="margin-left:57px;">7. att riksdagen uttalar att frivilligt utbjuden bolagsmark i möjli</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2162</p> </div> <div class="block ml_42"><p>11</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:57px;">gaste mån genom lantbruksstyrelsen utbjuds till enskilda jordoch<br /> skogsbrukare,</p> <p style="margin-left:42px;">8. att i övrigt bifalla propositionen.</p> <p>Stockholm den 6 februari 1979</p> <p>GÖSTA BOHMAN (m)</p> <p>STAFFAN BURENSTAM LINDER (m)</p> <p>H. BERTIL LIDGÅRD (m)</p> <p>ALLAN HERNELIUS (m)</p> <p>TAGE MAGNUSSON (m)</p> <p>ALF WENNERFORS (m)</p> <p>L. ARNE ANDERSSON (m)<br /> i Ljung</p> </div> <div class="block ml_29"><p style="margin-left:6px;">ERIC KRONMARK (m)<br /> INGRID DIESEN (m)<br /> ERIK HOVHAMMAR (m)<br /> PER PETERSSON (m)<br /> NILS CARLSHAMRE (m)<br /> INGRID SUNDBERG (m)</p> </div> </div> </div> 0 GÖSTA BOHMAN m 1 undertecknare 0 STAFFAN BURENSTAM LINDER m 2 undertecknare 0 H. BERTIL LIDGÅRD m 3 undertecknare 0 ALLAN HERNELIUS m 4 undertecknare 0 TAGE MAGNUSSON m 5 undertecknare 0 ALF WENNERFORS m 6 undertecknare 0 L. ARNE ANDERSSON m 7 undertecknare 0 ERIC KRONMARK m 8 undertecknare 0 INGRID DIESEN m 9 undertecknare 0 ERIK HOVHAMMAR m 10 undertecknare 0 PER PETERSSON m 11 undertecknare 0 NILS CARLSHAMRE m 12 undertecknare 0 INGRID SUNDBERG m 13 undertecknare G2022162 av Gösta Bohman m. fl. mot_197879__2162.pdf 223286 pdf med anledning av propositionen 1978/79:85 med förslag till jordförvärvslag, m. m. https://data.riksdagen.se/fil/E9A5AF84-2889-4B01-BBCA-E3D6A0BD250C