3092600 G202143 1978/79 143 mot mot Motion 1978/79:143 av Nils Åsling m. fl. Motion Motion 143 0 1978-11-27 00:00:00 2014-11-03 21:16:32 2014-11-03 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågor av Nils Åsling m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G202143/text https://data.riksdagen.se/dokument/G202143 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G202143 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_43"><p>6</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Motion<br /> 1978/79:143<br /> av Nils Åsling m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågor</p> <p>Varvsnäringen upplever för närvarande en djup strukturkris. Krisen är en<br /> internationell företeelse, bl. a. orsakad av den långvariga internationella<br /> lågkonjunkturen i industriländer, oljekrisen 1973-74 och en för snabb ökning<br /> av tonnaget i början på 1970-talet.</p> <p>De omfattande analyser som utförts i syfte att kartlägga varvens framtida<br /> möjligheter visar att en kraftig överkapacitet på nyproduktionssidan föreligger<br /> såväl i Sverige som internationellt i förhållande till förväntad efterfrågan<br /> på nya fartyg under de närmaste åren. Det bedöms allmänt att<br /> obalansen mellan befintlig produktionskapacitet hos varven och efterfrågan<br /> på nyproduktion kommer att bestå åtminstone de närmaste tre till fyra<br /> åren.</p> <p>För Sveriges del torde det vara oundgängligen nödvändigt med en<br /> permanent minskning av varvens kapacitet på nyproduktionssidan. Vi kan<br /> inte räkna med att på nytt få den stora andel av nyproducerat tonnage som vi<br /> tidigare hade, med tanke på de fördelar de ”nya” varvsländerna har på<br /> kostnadssidan för framför allt tank- och bulkfartyg. Dessa länder kommer att<br /> bli prisledande på dessa marknader och även ha den kapacitet som tillgodoser<br /> förväntad efterfrågan på stort bulktonnage under 1980-talet. För dessa<br /> fartygstyper visar jämförelser ett ”prisgap” i förhållande till den svenska<br /> självkostnaden i storleksordningen 30-40 %. Det finns inga skäl som nu talar<br /> för att dessa skillnader kommer att minska nämnvärt under de närmaste<br /> åren. Den proposition om varvsfrågorna som tidigare aviserats från trepartiregeringens<br /> sida var ett försök att ta ett mera permanent grepp i avsikt att<br /> anpassa strukturen inom svensk varvsindustri till de framtida förutsättningarna.<br /> Utgångspunkten för förslaget var en strävan att försöka precisera de<br /> långsiktiga målen och viljeinriktningen för varvspolitiken. Det är välomvittnat<br /> att de initiativ som planerades skapade respekt hos såväl beställare i<br /> Sverige som utomlands eftersom detta vittnade om en målmedveten strävan<br /> att slå vakt om två rationella nybyggnadsvarv. Nybyggnadsverksamheten<br /> skulle koncentreras till Uddevalla och Kockums, medan verksamheten vid<br /> Arendals- och Öresundsvarven skulle inriktas på alternativ produktion huvudsakligen<br /> verkstadsprodukter för marint bruk. Detta innebar givetvis<br /> inte att man skulle avstå från att ta emot eventuella beställningar av fartyg<br /> även om kapaciteten vid Kockums och Uddevalla skulle utnyttjas i första<br /> hand. En sådan omstrukturering hade skapat tilltro till den svenska<br /> varvsindustrins framtidsmöjligheter och långsiktiga leveransförmåga. Enligt<br /> regeringens förslag uppskjuts det oundvikliga beslutet om att en väsentlig del</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:143</p> </div> <div class="block ml_42"><p>7</p> </div> <div class="block ml_4"><p>av varvsindustrin måste utnyttjas för andra ändamål än fartygsproduktion.<br /> Osäkerheten om varven innebär även svårigheter att ange mera långsiktiga<br /> riktlinjer för näringspolitiken i stort.</p> <p>Det är enligt vår mening nödvändigt att besluten om varvsnäringens<br /> framtida struktur och volym fattas så snart som möjligt med tanke på den<br /> betydelse för svensk industri som varvsindustrin har. Vägledande för de<br /> kommande näringspolitiska insatserna måste vara nödvändigheten av att<br /> gradvis överföra resurser från stagnerande och förlustbringande verksamheter<br /> till mera expansiva och konkurrenskraftiga delar av näringslivet med<br /> ökande sysselsättningstillfällen och en ekonomiskt tryggare tillvaro för<br /> människorna som följd. Lösningen på krisbranschernas strukturproblem<br /> inklusive varven måste vara en omläggning av varuproduktionen till nya<br /> produkter, specialprodukter och alltmer bearbetade varor. Detta innebär inte<br /> att vi - som ibland förespråkas - skall specialisera oss på några få ”niseher”<br /> eller med berått mod avveckla hela branscher. Det finns i varje företag och i<br /> varje bransch någon del som är värd att satsa på för framtiden. Även ett<br /> industriland som Sverige måste ha en näringsstruktur som tillgodoser olika<br /> grundläggande behov, och vi måste även i framtiden utnyttja våra naturtillgångar<br /> och andra resurser som varit en förutsättning för svensk industris<br /> utveckling under många årtionden.</p> <p>Det är givet att de nödvändiga strukturförändringarna av svensk varvsindustri<br /> kommer att medföra svåra sysselsättningsproblem för de orter och<br /> regioner där varven stått för en betydande del av arbetstillfällena. Arbetsmarknaderna<br /> i Göteborgs- och Malmöregionerna är emellertid efter svenska<br /> förhållanden av en sådan omfattning att dessa regioner har ett avsevärt<br /> försteg framför andra delar av landet beträffande möjligheterna att klara en<br /> strukturomvandling. Vi är emellertid medvetna om att det krävs åtgärder<br /> från samhällets sida i syfte att underlätta möjligheterna för de anställda som<br /> tvingas lämna varven att kunna ta anställning inom de merexpansiva delarna<br /> av näringslivet i dessa regioner. Den förstärkning av de regionala utvecklingsfondernas<br /> resurser som föreslås bör även kunna ge ett tillskott av<br /> sysselsättningstillfällen, bl. a. genom bättre möjligheter till nyföretagande.<br /> Det måste dock understrykas att ju längre vi väntar med att fatta ett mera<br /> långsiktigt beslut om varvsnäringens framtida struktur desto större resurser<br /> tvingas vi binda i närings- och regionalpolitiska satsningar i dessa regioner till<br /> men för landsdelar, vilka har en betydligt mer ensidig näringsstruktur och<br /> därmed svårare sysselsättningsförhållanden.</p> <p>Den nu framlagda propositionen innebär att den uppgörelse som träffats i<br /> enighet mellan företrädare för trepartiregeringen om formerna för omstruktureringen<br /> av varvsnäringen, vilken byggde på det synsätt som ovan<br /> redovisats, bryts. Reduktionen av kapaciteten för de stora varven föreslås nu<br /> bli 20 % till utgången av 1980. Däremot följer man förslaget från analysgruppen<br /> att de mindre och medelstora varvens kapacitet skall reduceras med<br /> 30 %. De mindre och medelstora varven kommer nu att ställas i ett<br /> ogynnsammare läge i och med att neddragningen av storvarvens kapacitet</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1978/79:143</p> </div> <div class="block ml_43"><p>8</p> </div> <div class="block ml_6"><p>blir mindre i förhållande till trepartiregeringens förslag. Storvarven kommer<br /> att tvingas konkurrera hårdare med de mindre och medelstora varven om<br /> nybyggnadsorder, reparationer m. m. för att så långt som möjligt kunna<br /> belägga sin alltför stora produktionskapacitet. Man försitter vidare möjligheterna<br /> att ta de offensiva beslut som planerades för att skapa resurser för en<br /> balanserad strukturomvandling och skjuter nödvändiga ställningstaganden<br /> framför sig, vilket kommer att leda till stegrade kostnader och ökande statligt<br /> engagemang.</p> <p>Varvskommission</p> <p>Med tanke på den omfattande omstrukturering av varvsindustrin som<br /> förestår och den betydelse varvsindustrin har för svenskt näringsliv och<br /> svensk ekonomi bör möjligheterna att finna samlande lösningar noga prövas.<br /> Det bör enligt vår mening gå att få politisk enighet om ett förslag som är<br /> offensivt till sin karaktär och samtidigt ger möjlighet att ta ställning till<br /> strukturfrågorna. Omfattningen av de nu aktuella besluten om varven bör<br /> därför begränsas med en samtidigt uttalad målsättning att en ny vårproposition<br /> framläggs under hösten 1979. Vid detta tillfälle bör riksdagen i<br /> avvaktan på mer slutgiltiga lösningar begränsa beslutet om nedskärningen av<br /> storvarvens produktionskapacitet till vad som kan anses erforderligt med<br /> hänsyn till orderläge och allmänna marknadsförutsättningar för det närmaste<br /> året. Vidare bör nu fattas beslut om dels att ge nödvändiga kapitaltillskott och<br /> kreditgarantier,dels förlängda beställarstöd för fartygsproduktion, med regler<br /> utformade så att de mindre och medelstora varvens produktionsförhållanden<br /> tryggas på ett bättre sätt än f. n. Vi har ej heller något att erinra mot att<br /> varvsindustrin nu ansluts till det s. k. SEK.-systemet för statsunderstödd<br /> kreditgivning.</p> <p>Vi finner det även vara nödvändigt att det nu, eftersom regeringen<br /> uppenbarligen inte är beredd att ta de offensiva grepp som behövs för en<br /> omstrukturering av varvsnäringen, skapas ett organ som omgående kan ta itu<br /> med de problem som förestår. Det är väsentligt att arbetet med att ge<br /> varvsindustrin klara riktlinjer för den framtida verksamheten och volymen<br /> påbörjas så snabbt som möjligt. Den ”vänta och se”-attityd som präglar<br /> propositionen kommer att innebära att omstruktureringen fördröjs med risk<br /> för att ytterligare resurser i onödan binds till varvsnäringen utan att ge<br /> anställda varaktig trygghet.</p> <p>Vi anser därför att en speciell varvskommission bör tillsättas med<br /> representanter från staten, varvsledningarna och fackföreningsrörelsen. Det<br /> bör även övervägas om inte kommissionen skall ha parlamentariska inslag.<br /> Kommissionen bör ges direktiv att till dess att den nya varvspropositionen<br /> skall framläggas utarbeta förslag till samordning av Kockums och Öresundsvarven<br /> till en konkurrensduglig enhet och pröva förutsättningarna för<br /> alternativ produktion inom denna enhet. Kommissionen bör vidare beträf</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:143</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="text-align:right;">9</p> <p>fande Arendalsvarvet få till uppgift att planera för en så snabb övergång till<br /> alternativ produktion som möjligt, dels genom konvertering av Arendalsvarvet<br /> till en tung mekanisk industri, dels genom att utveckla andra<br /> industrier i Göteborgsregionen. Kommissionen bör därvid noggrant pröva<br /> möjligheterna att realisera de förslag till förändrad produktionsinriktning för<br /> varven som framlagts från de anställda. Bl. a. har PTK-klubbarna vid<br /> Götaverken och Eriksberg pekat på möjligheterna för varven att producera<br /> anläggningar för energiproduktion och energilagring såsom vindkraftverk,<br /> soluppvärmningssystem och hetvattenackumulatorer.</p> <p>Kommissionen bör även i en samlad bedömning av varvsnäringens<br /> framtida struktur överväga de mindre och medelstora varvens framtida<br /> produktionskapacitet och verksamhetsinriktning. Vi vill dock i detta<br /> sammanhang framhålla att de mindre och medelstora varvens framtida<br /> produktionsförutsättningar inte är helt jämförbara med storvarvens.<br /> Problemen för storvarven påverkar givetvis de mindre och medelstora<br /> varvens verksamhet, eftersom en betydande del av småvarvens produktion<br /> bestått av leveranser till storvarven. Småvarvens ”egenproduktion” är<br /> emellertid främst avsedd för hemmamarknaden och till mindre del export.<br /> Detta bör enligt vår bedömning underlätta överlevnadsmöjligheterna för de<br /> mindre och medelstora varven med hänsyn till bl. a. de möjligheter som<br /> Sverige erbjuder för kustsjöfart. En ökad kustsjöfart skulle sannolikt innebära<br /> en ökad efterfrågan på nyproduktion av mindre fartyg, krav på upprustning<br /> av de mindre hamnarna m. m. med större möjligheter för de mindre och<br /> medelstora varven att avsätta sin produktion som följd.</p> <p>I avvaktan på att ett samlat strukturprogram kan presenteras för varvsnäringen<br /> bör - liksom för storvarven - en eventuell reducering av småvarvens<br /> produktionskapacitet under 1979 begränsas till vad som kan bedömas<br /> nödvändigt med hänsyn till orderläge och småvarvens allmänna marknadsförutsättningar.<br /> Vi vill samtidigt framhålla att upprätthållandet av sysselsättningen<br /> vid storvarven inte får ske på bekostnad av aktiviteterna vid<br /> småvarven. Skulle en viss neddragning av de mindre och medelstora varvens<br /> produktionskapacitet bli nödvändig, måste man enligt vår mening vid valet<br /> av vilka enheter som skall minska sin kapacitet väga in vilken roll de olika<br /> småvarven har för sysselsättningen på den lokala arbetsmarknaden. En<br /> neddragning av kapaciteten måste i första hand ske på orter och i regioner där<br /> de största möjligheterna till alternativ sysselsättning finns.</p> <p>Industriell utvecklingsfond</p> <p>En grundläggande förutsättning för att varvskommissionen skall kunna<br /> framlägga ett långsiktigt förslag till hur varvsnäringens framtida struktur<br /> skall utformas är att effektiva medel för den nödvändiga strukturomläggningen<br /> skapas. En industriell utvecklingsfond, som i avvaktan på varvskommissionens<br /> förslag till mera långsiktiga insatser t. v. bör stå till regeringens</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:143</p> </div> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_4"><p>förfogande, bör därför inrättas med uppgift att såväl underlätta omställningen<br /> av produktionen inom varven som möta de sysselsättningsproblem som kan<br /> bli följden av kapacitetsneddragningen. De investmentbolag som föreslås<br /> bildas i berörda regioner bör samordna sin verksamhet med den industriella<br /> utvecklingsfonden. Syftet med fonden skall bl. a. vara att med hjälp av dessa<br /> investmentbolag stödja den industriella utvecklingen i berörda regioner.<br /> Fonden bör även kunna gå in med stöd till varvens underleverantörer såväl<br /> inom som utom Malmö-, Göteborgs-, Landskrona-och Uddevallaregionerna<br /> i avsikt att underlätta dessa företags omställningsprocess. Den industriella<br /> utvecklingsfonden bör såväl vid sådana insatser som vad beträffar stöd till<br /> mindre industriella projekt samverka med de regionala utvecklingsfonderna.<br /> Fonden skall också vara ett organ som tillhandahåller medel för finansiering<br /> och genomförande av stora och riskfyllda projekt, vilka bygger på en<br /> framtidsinriktad teknologi. Fonden måste för att kunna uppfylla dessa<br /> ändamål få betydande resurser till sitt förfogande. En låneram på 300 milj. kr.<br /> bör avsättas för insatser inom främst de fyra ovannämnda regionerna. Dessa<br /> medel bör anvisas inom den totalram för innevarande budgetår som angetts i<br /> propositionen.</p> <p>En strukturförändring måste ske i socialt acceptabla former, och detta<br /> medför stora krav på samhället att tillhandahålla ersättningssysselsättning för<br /> dem som tvingas lämna varvsindustrin. De arbetsmarknadspolitiska insatserna<br /> måste därvid ges en inriktning som möjliggör för de varvsanställda att<br /> erhålla arbete på den ort där han eller hon bor. Samhällets insatser måste<br /> därför i första hand inriktas på åtgärder som främjar den yrkesmässiga<br /> rörligheten i stället för en ökad geografisk rörlighet. Det är således enligt vår<br /> mening inte flyttningsbidragen m. fl. åtgärder som stimulerar en ökad<br /> geografisk rörlighet på arbetsmarknaden som bör förbättras. Vi kommer<br /> därför att i särskild ordning diskutera det förslag till höjda flyttningsbidrag<br /> som föredraganden hänvisar till i propositionen.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p> <p style="margin-left:57px;">att riksdagen beslutar</p> <p style="margin-left:57px;">1. att strukturförändringarna inom svensk varvsindustri skall ske i<br /> överensstämmelse med de allmänna näringspolitiska riktlinjer<br /> som redovisats i motionen,</p> <p style="margin-left:57px;">2. att hos regeringen begära att en varvskommission tillsätts med<br /> den sammansättning som redovisats i motionen och med<br /> uppgift att presentera ett strukturprogram för varvsnäringen<br /> med den inriktning som redovisats i motionen,</p> <p style="margin-left:57px;">3. att i avvaktan på ett långsiktigt strukturprogram för varvsnäringen</p> <p style="margin-left:57px;">a) begränsa nu aktuella beslut om varvsindustrin i enlighet med<br /> de riktlinjer som angivits i motionen,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:143</p> </div> <div class="block ml_41"><p>11</p> </div> <div class="block ml_9"><p style="margin-left:14px;">b) begränsa neddragningen av varvsnäringens produktionskapacitet<br /> under 1979 till vad som är erforderligt med hänsyn till<br /> orderläge och allmänna marknadsförutsättningar,</p> <p style="margin-left:14px;">c) hos regeringen begära att ett nytt förslag om varvsnäringens<br /> framtida struktur, volym och produktionsinriktning framläggs<br /> under hösten 1979,</p> <p style="margin-left:14px;">4. att med bifall till den totalram som anges i propositionen 1978/<br /> 79:49 för innevarande budgetår hos regeringen begära förslag<br /> om inrättande av en industriell utvecklingsfond, med de<br /> uppgifter som anförts i motionen och med en låneram på 300<br /> milj. kr., att presenteras i samband med tilläggsbudet II.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Stockholm den 27 november 1978</p> </div> <div class="block ml_4"><p>NILS G. ÅSLING (c)<br /> KARL-A. PETERSSON (c)<br /> BENGT SJÖNELL (c)</p> <p>FRITZ BÖRJESSON (c)<br /> BIRGITTA HAMBRAEUS (c)</p> </div> <div class="block ml_24"><p>JAN-IVAN NILSSON (c)<br /> TORSTEN STRIDSMAN (c)<br /> ALLAN GUSTAFSSON (c)<br /> ARNE FRANSSON (c)</p> </div> </div> </div> 0 NILS G. ÅSLING c 1 undertecknare 0 KARL-A. PETERSSON c 2 undertecknare 0 BENGT SJÖNELL c 3 undertecknare 0 FRITZ BÖRJESSON c 4 undertecknare 0 BIRGITTA HAMBRAEUS c 5 undertecknare 0 JAN-IVAN NILSSON c 6 undertecknare 0 TORSTEN STRIDSMAN c 7 undertecknare 0 ALLAN GUSTAFSSON c 8 undertecknare 0 ARNE FRANSSON c 9 undertecknare G202143 av Nils Åsling m. fl. mot_197879__143.pdf 190175 pdf med anledning av propositionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågor https://data.riksdagen.se/fil/F06630C3-9255-4862-99F8-031C72CFE6D5