<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3092599</hangar_id>
 <dok_id>G202142</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>142</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1978/79:142 av Lars Werner m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>142</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1978-11-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 21:16:32</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågor  1</titel>
 <subtitel>av Lars Werner m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G202142/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G202142</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G202142</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Mot. 1978/79&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;142-146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1978/79:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Lars Werner m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågor&lt;br /&gt; 
1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutstriden om de svenska varven närmar sig. På ena sidan står de som vill&lt;br /&gt; 
lägga ner, förstöra värdefull kapacitet, slösa bort mänskligt kunnande i en&lt;br /&gt; 
kortsiktig kapitulationspolitik. Tre regeringar i rad har nu skjutit varvsfrågan&lt;br /&gt; 
framför sig med sådana metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den andra sidan står de som vill bryta med den gamla politiken, de som&lt;br /&gt; 
vill bevara den tekniska och mänskliga kapacitet som alltjämt finns på&lt;br /&gt; 
varven, de som vill stärka och använda denna kapacitet för en ny tekniskindustriell&lt;br /&gt;
offensiv - en offensiv som kan rädda sysselsättningen och inleda&lt;br /&gt; 
en utveckling i de arbetandes och nationens intresse. På denna sida står&lt;br /&gt; 
varvsarbetarna. Där står också vänsterpartiet kommunisterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har hittills saknat en verklig varvspolitik. Regeringarnas och&lt;br /&gt; 
statens åtgärder har varit halvt panikartade, improviserade och utan perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen Palme subventionerade Salén, underlättade redarnas kapitalflykt,&lt;br /&gt;
motsatte sig statens övertagande av varvsnäringen, medverkade i att&lt;br /&gt; 
lägga ned Eriksberg och arbetade också därefter för en minskad sysselsättning&lt;br /&gt; 
och kapacitet. Ca 10 000 varvsarbetare mindre - det var regeringen Palmes&lt;br /&gt; 
facit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen Fälldin gjorde vad dess föregångare inte förmått - den&lt;br /&gt; 
nationaliserade merparten av varvsindustrin. Men inte för en offensiv,&lt;br /&gt; 
framtidsbetonad politik - utan blott för att lättare kunna samordna nedläggningarna.&lt;br /&gt;
Man genomförde ytterligare ett steg i nedskärningspolitiken - det&lt;br /&gt; 
som beslutats strax före valet 1976.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen Fälldin förberedde en ny vårproposition som förutsåg en ny&lt;br /&gt; 
kraftig nedskärning. Hälften av alla arbeten skulle bort på tre år. Det är detta&lt;br /&gt; 
förslag som regeringen Ullsten lägger fram i en något förändrad upplaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åslings, Huss och socialdemokraternas förslag har ett gemensamt grundläggande&lt;br /&gt;
kännetecken: de är alla överens om att varvens kapacitet kraftigt&lt;br /&gt; 
skall skäras ned. Propositionen talarom en minskning från 12 till mellan 4och&lt;br /&gt; 
6 miljoner arbetstimmar per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 142-146&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:142&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Åsling ville genomdriva sitt förslag till reducering på tre år. Huss förutser&lt;br /&gt; 
en något mindre minskning av antalet anställda men har ett perspektiv på&lt;br /&gt; 
bara två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna föreslår att stöd skall ges för att under två år hålla kvar&lt;br /&gt; 
de anställda och icke avskeda dem. Därefter förutser man dock att&lt;br /&gt; 
kapaciteten skall ha minskats och föreslår inga åtgärder för att dä garantera&lt;br /&gt; 
sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken de borgerliga partierna eller socialdemokraterna visar klart sina&lt;br /&gt; 
avsikter för framtiden. Alla är överens om att kapaciteten skall minskas, men&lt;br /&gt; 
ingen tar politiskt ansvar för följderna härav efter 1980. En ytterligare&lt;br /&gt; 
nedskärning medför dock obönhörliga följder. Man kan inte steg för steg&lt;br /&gt; 
minska den samlade kapaciteten utan att det vållar sönderfall, höjer&lt;br /&gt; 
kostnaderna för produktionen och leder till nedläggningar av vissa enheter.&lt;br /&gt; 
Detta avslöjas mycket tydligt i propositionens bilagor. Där förutses bl. a.&lt;br /&gt; 
ytterligare nedläggningar. Där förespråkas en lösning som innebär att endast&lt;br /&gt; 
Kockums och ytterligare ett storvarv skall finnas kvar och då med reducerad&lt;br /&gt; 
kapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla fyra partierna ställer alltså upp på nedläggningspolitiken - men ingen&lt;br /&gt; 
vill tala om de framtida konsekvenserna. Detta är ett ansvarslöst förhållningssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänsterpartiet kommunisterna vägrar - nu liksom tidigare - att ställa upp&lt;br /&gt; 
på en sådan kapitulationspolitik. Den är förödande för tusentals arbetare och&lt;br /&gt; 
för redan drabbade regioner. Den är kortsiktig, industripolitiskt felaktig och&lt;br /&gt; 
ett hot mot viktiga framtidsmöjligheter. Vpk kräver en helt ny och långsiktig&lt;br /&gt; 
varvspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan politik mäte grundas på en långsiktig plan och infogas i ett större&lt;br /&gt; 
industripolitiskt sammanhang. Man kan kortfattat beskriva förutsättningarna&lt;br /&gt;
för varvspolitiken på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedgången kommer att under 1980-talet följas av en uppgång. Skrotning&lt;br /&gt; 
och en förskjutning i transportarbetets och flottornas sammansättning ger&lt;br /&gt; 
utgångspunkt för nyproduktion. En stark facklig politik kan driva på en&lt;br /&gt; 
önskvärd tendens: att snabbare slå ut bekvämlighetsfartyg och framtvinga&lt;br /&gt; 
starkare satsning på kvalitet, effektivitet och säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgången i skeppsbyggnadskonjunkturen kan väntas bli svagare än den&lt;br /&gt; 
förra högkonjunkturen. Förskjutningarna i efterfrågat tonnage blir också&lt;br /&gt; 
avsevärda. Stora oljetankrar får vika för specialfartyg, gastankrar och mindre&lt;br /&gt; 
oljetankrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya uppgången ebbar ut och har befarats medföra en mer bestående&lt;br /&gt; 
sänkning av fartygsproduktionens nivå. Nya varvsnationer tränger fram och&lt;br /&gt; 
kan reducera utrymmet för de äldre varvsnationerna särskilt i vad gäller&lt;br /&gt; 
standardfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:142&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;På längre sikt räknar dock rederinäringen med starkt ökat internationellt&lt;br /&gt; 
transportarbete till sjöss. Utgångspunkterna är här den ökade befolkningen&lt;br /&gt; 
och den vidgade världshandeln. Även om man ställer sig avvaktande till&lt;br /&gt; 
denna redaroptimism och räknar med ytterligare struktur- och konjunkturkriser&lt;br /&gt;
för världskapitalismen, är en ökning av det totala varuutbytet och&lt;br /&gt; 
transportarbetet dock sannolik de närmaste 30 åren. Det torde emellertid vara&lt;br /&gt; 
en klok politik att räkna med att varven vid en bibehållen kapacitet kommer&lt;br /&gt; 
att efter 1980 producera en mindre del i form av högsjöfartyg och en större del&lt;br /&gt; 
av sin tillverkning i annan form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varven representerar en delvis säregen och viktig teknisk-industriell&lt;br /&gt; 
kapacitet. De har en betydande mångsidighet. De kan bygga stora anläggningar&lt;br /&gt;
och komplicerade system. Denna mångsidighet och flexibilitet kan&lt;br /&gt; 
förenas med storleksfördelar. Den förutsätter också mångfasetterat&lt;br /&gt; 
kunnande, som också är säljbart. I den långsiktiga industriella utvecklingen&lt;br /&gt; 
ligger detta väl till. Vad Sverige särskilt behöver är en höjd förädlingsgrad,&lt;br /&gt; 
mer av lätt sammansättningsindustri, vilken ger många arbeten och måttlig&lt;br /&gt; 
energiåtgång - och som har behov av högt utvecklat och självständigt&lt;br /&gt; 
kunnande hos de arbetande. En sådan utvecklingslinje är önskvärd och står i&lt;br /&gt; 
kontrast till den rovdrift på resurser, den själlösa form av mekanisering och&lt;br /&gt; 
den hårda utslagning som kännetecknar merparten av den industriella&lt;br /&gt; 
strukturförändringen i krisens Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare minskningar av varvens kapacitet hämmar och förstör deras&lt;br /&gt; 
förutsättningar och fördelar. Det hindrar också varven från att spela sin nya,&lt;br /&gt; 
viktiga roll i en kommande möjlig industriutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunderna för en ny, framtidsbetonad varvspolitik kan sammanfattas på&lt;br /&gt; 
följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varvens kapacitet får inte skäras ned. Sysselsättningen och de arbetandes&lt;br /&gt; 
kunnande måste bevaras. Det får inte ske bara under två år och med hjälp av&lt;br /&gt; 
tillfälliga subventioner. Det måste vara en grundläggande varvspolitisk&lt;br /&gt; 
målsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela varvsnäringen bör förstatligas. En ny ledning för Svenska Varv AB&lt;br /&gt; 
bör utses. Den statliga varvskoncernen bör ha en administration med vald&lt;br /&gt; 
majoritet för de arbetande på alla nivåer samt med en teknisk ledning, hämtad&lt;br /&gt; 
från varvens egen kår och inriktad på förnyelse av varvens industriella&lt;br /&gt; 
roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varvens produktion bör i stora drag läggas upp enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapacitet bör behållas för en kostnadsmässigt och tekniskt effektiv&lt;br /&gt; 
tillverkning av avancerade specialfartyg med sikte på att sjöfartskonjunkturen&lt;br /&gt;
vänder och handeln i framtiden stiger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantier bör ges för den tredje och fjärde gasbåten vid Kockums för att&lt;br /&gt; 
hindra förestående avskedanden. Framtidsutsikterna för gastankrar gör detta&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:142&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;försvarbart, oavsett hur man sedan ställer sig till naturgasens roll i det&lt;br /&gt; 
svenska energisystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varvens kommande produktion bör planmässigt samordnas med en&lt;br /&gt; 
medveten förnyelse inom Sveriges transportväsen, inom dess industri, dess&lt;br /&gt; 
energisektor samt dess försörjning med avancerade maskiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En plan bör snarast utarbetas för att utveckla den inrikes sjöfarten. Ökad&lt;br /&gt; 
effektivitet, minskade kostnader och bättre miljö skulle bli resultatet av att&lt;br /&gt; 
inrikessjöfarten tog en större andel av det inrikes transportarbetet. Denna&lt;br /&gt; 
satsning kräver mindre fartyg, pråmar, lastanordningar, förbättringar av&lt;br /&gt; 
hamnar och vissa typer av byggnader. Detta ligger väl till för varvens&lt;br /&gt; 
tillverkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förnyelsebara energikällorna börtas till vara mer än nu. Ett program för&lt;br /&gt; 
vindkraftens utveckling ingår som en del häri. Varven kan serietillverka&lt;br /&gt; 
aggregat härför. En bättre energihushållning kräver också nya investeringar i&lt;br /&gt; 
kombinerade kraftverk för tillvaratagande av värme. Varven kan tillverka&lt;br /&gt; 
sådana anläggningar. Förutsättningen är en nationell plan för utbyggnad som&lt;br /&gt; 
garanterar serieproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska industrin behöver effektiviseras. Tungindustrins miljöförstöring&lt;br /&gt;
måste minska. Detta kan genomföras i ett planmässigt statligt program.&lt;br /&gt; 
Massa- och pappersindustrins många gamla, slitna anläggningar måste&lt;br /&gt; 
ersättas. En förnyelse av stålindustrin med högre förädlingsgrader i sikte&lt;br /&gt; 
kräver en bas av moderna, integrerade stålverk av mindre eller medelstor typ.&lt;br /&gt; 
Varven är en naturlig medverkande i en sådan uppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka den industriella effektiviteten och förbättra industrimiljön&lt;br /&gt; 
krävs två typer av satsningar. Sverige måste återvinna sin tidigare ställning&lt;br /&gt; 
som självständig producent av maskiner. På en mängd områden dominerar i&lt;br /&gt; 
dag den amerikanska och västtyska importen i orimlig grad. Utveckling av&lt;br /&gt; 
nya maskiner och maskintyper ligger delvis väl till för varven. Även&lt;br /&gt; 
anläggningar för miljöteknik torde i viss grad göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En plan förvarven kan alltså knytas till andra viktiga planer för förnyelse av&lt;br /&gt; 
Sverige som industriell nation. Varven stöder därmed en ekonomisk och&lt;br /&gt; 
industriell förnyelse. Och de erhåller själva en marknad genom denna&lt;br /&gt; 
förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör de privata rederierna förstatligas. En samordning av rederioch&lt;br /&gt;
sjöfartspolitiken med varvspolitiken kan utnyttja rederiernas beställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att gå till politisk och facklig strid mot kris och&lt;br /&gt; 
arbetslöshet. I denna större kamp bildar kampen för varven och deras framtid&lt;br /&gt; 
ett framskjutet avsnitt. En framsynt, progressiv industripolitik kan här ingå&lt;br /&gt; 
en fruktbar förening med varvsarbetarnas tro på sin kompetens och deras&lt;br /&gt; 
ansvar för sina arbetsplatsers framtid. Sällan ser man så klara exempel på en&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:142&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;långsiktig och planmässig politiks fördelar och på hur demokratisering och&lt;br /&gt; 
industriell framtid hör samman. Detta ger utgångspunkten för att bekämpa&lt;br /&gt; 
de kapitulanter som fram till nu styrt svensk varvspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Mot bakgrund av vad som här anförts föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;1. att riksdagen avslår propositionen 1978/79:49,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;2. att riksdagen uttalar att inga ytterligare nedskärningar och&lt;br /&gt; 
avskedanden får företas inom varvsindustrin,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;3. att riksdagen uttalar att den aviserade nedläggningen av&lt;br /&gt; 
Finnboda varv ej bör genomföras,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;4. att riksdagen uttalar att målsättningen för svensk varvspolitik&lt;br /&gt; 
skall vara att bevara varvens kapacitet och utnyttja den för en&lt;br /&gt; 
framtida offensiv industripolitik,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förstatligande av&lt;br /&gt; 
samtliga varv och rederier,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;6. att riksdagen uttalar att den nuvarande ledningen för den&lt;br /&gt; 
statliga varvskoncernen bör ersättas med en administration, där&lt;br /&gt; 
de arbetande har majoritet på alla nivåer och där tekniker och&lt;br /&gt; 
administrativ expertis är inriktade på att förnya och utveckla&lt;br /&gt; 
varvens kapacitet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;7. att riksdagen hos regeringen hemställer om att ett program&lt;br /&gt; 
utarbetas för att vidga den inrikes sjöfartens roll,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;8. att riksdagen hos regeringen hemställer om ett program för att&lt;br /&gt; 
förnya och effektivisera processindustrins bestånd av anläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;9. att riksdagen hos regeringen hemställer om ett program för att&lt;br /&gt; 
inom energisektorn påskynda sådana utbyggnader vilka kan&lt;br /&gt; 
bilda grund för produktion vid varven,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;10. att riksdagen hemställer hos regeringen om omedelbara garantier&lt;br /&gt;
åt Kockums för byggande av tredje och fjärde LNGtankern,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;11. att riksdagen bemyndigar regeringen att i en årligen inför&lt;br /&gt; 
riksdagen redovisad plan ställa de medel till förfogande som&lt;br /&gt; 
krävs för att ovan angivna målsättningar för varvens utveckling&lt;br /&gt; 
och för sysselsättningens bevarande skall kunna uppfyllas,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;12. att riksdagen hos regeringen hemställerom att i särskild ordning&lt;br /&gt; 
framlägga sysselsättningspolitiska program gällande varvsregionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 27 november 1978&lt;br /&gt; 
LARS WERNER (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;EIVOR MARKLUND (vpk)&lt;br /&gt; 
NILS BERNDTSON (vpk)&lt;br /&gt; 
KARL HALLGREN (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;C.-H. HERMANSSON (vpk)&lt;br /&gt; 
JÖRN SVENSSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS WERNER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EIVOR MARKLUND</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS BERNDTSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARL HALLGREN</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>C.-H. HERMANSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JÖRN SVENSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G202142</dok_id>
<subtitel>av Lars Werner m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_197879__142.pdf</filnamn>
<filstorlek>178767</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågor  1</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B3C35D5F-FF55-4CBC-B9DB-BDAC91A1E49E</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>