3092598 G202141 1978/79 141 mot mot Motion 1978/79:141 av Olof Palme m. fl. Motion Motion 141 0 1978-11-27 00:00:00 2014-11-03 21:16:31 2014-11-03 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågor av Olof Palme m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G202141/text https://data.riksdagen.se/dokument/G202141 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G202141 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41"><p>Mot. 1978/79:141</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion</p> <p>1978/79:141</p> <p>av Olof Palme m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågor</p> <p>Större delen av den svenska sjöfartsnäringen befinner sig i en mycket<br /> allvarlig kris. Detta gäller i synnerhet varvsindustrin men också i hög grad<br /> rederinäringen. Alla inser att mycket omfattande samhällsinsatser är<br /> nödvändiga. Dessa insatser bör ske inom ramen för en långsiktig och<br /> planmässig näringspolitik.</p> <p>En sådan politik bör för det första utformas så att de stora och nödvändiga<br /> samhällsinsatserna ligger i linje med och underlättar lösningar som i ett längre<br /> perspektiv kan bedömas vara marknadsmässigt riktiga.</p> <p>Samtidigt måste för det andra också de samhälleliga kraven på att<br /> omställningar skall ske i socialt acceptabla former tillgodoses. Omställningar<br /> som resulterar i en omfattande arbetslöshet kan inte accepteras från<br /> samhällsekonomiska, sociala eller mänskliga utgångspunkter.</p> <p>De flesta bedömare förefaller överens om att det är osannolikt att den<br /> nuvarande mycket stora obalansen på varvsområdet skall kunna hävas under<br /> de närmaste åren. En balanstidpunkt kan enligt dessa bedömare sannolikt<br /> väntas först något eller några år in på 1980-talet. Man måste därför under de<br /> kommande åren räkna med ett mycket begränsat totalt behov av nybeställningar<br /> i förhållande till tidigare perioder. Med hänsyn till den stora<br /> överkapacitet som finns, kommer detta att under de närmaste åren leda till ett<br /> allmänt sett fortsatt mycket pressat prisläge, väsentligt under självkostnadsnivån<br /> i alla de stora skeppsbyggnadsnationerna.</p> <p>Bl. a. mot den bakgrunden måste man räkna med stora förluster inom den<br /> svenska varvsindustrin under de närmaste åren. Det är emellertid nödvändigt<br /> att understryka att stora förluster är oundvikliga och kommer att inträffa<br /> helt oberoende av vilka åtgärder som vidtas -alltifrån en total nedläggning av<br /> den svenska varvsindustrin till en fortsatt verksamhet på nuvarande nivå. En<br /> mycket stor del av dessa förluster utgörs av valuta- och kundförluster på<br /> produktion som för länge sedan är avslutad.</p> <p>Enligt de uppgifter som anges i propositionen skulle storvarvens samlade<br /> förluster för åren 1978-1980 uppgå till 7 900 milj. kr. om produktionskapaciten<br /> bibehålls på oförändrad nivå och till 8 500 milj. kr. (varav ca 1 miljard<br /> kronor i avskrivningar på anläggningar) om två av varven läggs ned. Några<br /> kortsiktiga statsfinansiella skäl att välja en hård nedläggningslinje finns alltså<br /> inte. Det kan i sammanhanget erinras om att vårt land som första<br /> skeppsbyggnadsnation tog konsekvenserna av sjöfarts- och varvskrisen och<br /> redan 1976 beslutade om en kraftig neddragning av varvskapaciteten.</p> <p>Mot denna bakgrund är det uppenbart orimligt att basera ett åtgärdspro</p> <p>1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 141</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:141</p> </div> <div class="block ml_43"><p>2</p> </div> <div class="block ml_5"><p>gram för varvsindustrin enbart på grundval av den utveckling som bedöms<br /> som sannolik under de närmaste åren. Åtgärderna bör i stället utformas så att<br /> varvsindustrin får en sådan struktur och inriktning att den på bästa sätt kan<br /> lösa de problem som kan väntas uppstå och utnyttja de möjligheter som kan<br /> erbjudas under 1980-talet. Den aktuella politiken bör utformas så att,<br /> samtidigt som varvsindustrin får möjligheter att övervintra fram till dess att<br /> en bättre balans åter uppträder på marknaden, man redan nu kan inleda<br /> arbetet på en sådan omställning av produktionsinriktningen och strukturen<br /> som måste ske.</p> <p>De åtgärder som måste till är av så stor omfattning att de kommer att<br /> innebära en utomordentligt stor påfrestning för alla berörda. Detta gäller i all<br /> synnerhet de anställda. Mot den bakgrunden är det enligt vår uppfattning en<br /> självklarhet att åtgärderna planeras och utformas i mycket nära samråd med<br /> de anställda och deras fackliga organisationer. De förslag och synpunkter som<br /> vi här lägger fram har utformats av vårt partis varvsgrupp i nära samarbete<br /> med den fackliga referensgruppen för varven i vilken ingår företrädare för<br /> Svenska metallindustriarbetareförbundet, Svenska industritjänstemannaförbundet,<br /> Sveriges arbetsledareförbund och Sveriges civilingenjörsförbund.</p> <p>Sysselsättningen</p> <p>Inom varvsindustrin finns drygt 25 000 anställda. Därav faller omkring<br /> 20 000 på de fyra stora varvsorterna Uddevalla, Göteborg, Landskrona och<br /> Malmö. Därtill kommer ca 4 600 anställda vid de mindre och medelstora<br /> varven vid tolv platser, nämligen Lunde, Öregrund, Finnboda, Oskarshamn,<br /> Kalmar, Karlskrona, Sölvesborg, Falkenberg, Lödöse, Åmål, Karlstad och<br /> Marstrand. Till detta kommer sysselsättning för åtskilliga tusental personer<br /> som arbetar med underleveranser till varvsindustrin och det mycket stora<br /> antal som är indirekt beroende inom olika servicenäringar. Sammanlagt<br /> betyder detta att åtskilliga tiotusentals personer är direkt eller indirekt berörda<br /> av utvecklingen inom varvsindustrin.</p> <p>Varvens betydelse för sysselsättningen är emellertid åtskilligt större än vad<br /> dessa i och för sig stora tal antyder. Det hänger samman med den höga grad av<br /> koncentration som finns inom branschen. Det är ingen överdrift att hävda att<br /> varvsindustrin på de fyra stora varvsorterna har en avgörande betydelse för<br /> industrisysselsättningen. Motsvarande förhållanden gäller på de flesta orter<br /> med mindre och medelstora varvsindustrier. En drastisk och snabb minskning<br /> av sysselsättningen inom varvsindustrin får därför utomordentligt<br /> allvarliga konsekvenser på arbetsmarknaden i de orter som berörs.</p> <p>Regeringens proposition innehåller i och för sig vissa förbättringar i<br /> förhållande till det förslag som presenterades av den tidigare trepartiregeringen<br /> i ett pressmeddelande under juni månad 1978. Det finns emellertid<br /> anledning att rikta allvarlig kritik även mot det nu föreliggande förslaget. Det<br /> är uppenbart att detta förslag kommer - om det genomförs - att leda till</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:141</p> </div> <div class="block ml_41"><p>3</p> </div> <div class="block ml_4"><p>oplanerade och omfattande avskedanden. Detta medges f. ö. klart i den<br /> föreliggande propositionen. Inte minst med hänsyn till den omfattande<br /> personalminskning som tidigare skett och fortfarande pågår vid varven och<br /> det utomordentligt allvarliga arbetsmarknadsläget vid varvsorterna är det<br /> enligt vår mening oacceptabelt att regeringen inte ens tar så mycket ansvar för<br /> dem som är anställda vid varven att omfattande avskedanden kan undvikas.</p> <p>Genom frånvaron av nyanställningar är arbetsmarknadssituationen på de<br /> berörda orterna redan tidigare utomordentligt allvarlig.</p> <p>Det är enligt vår uppfattning också nödvändigt att slå fast att det kunnande<br /> och den erfarenhet som finns vid varven i dag utgör en mycket betydelsefull<br /> resurs för vår industriella utveckling. Här finns ett kunnande och en<br /> yrkesskicklighet på alla olika nivåer och en erfarenhet att hantera avancerade<br /> system och byggnadsprojekt. Särskilt i en tid då det inte finns något behov av<br /> denna kunskap vid någon annan industri i de berörda regionerna framstår det<br /> som oansvarigt att vidta drastiska åtgärder för att minska denna kapacitet.</p> <p>Även om den framtida marknadsutvecklingen för sådana traditionella<br /> produkter från varven som t. ex. tank- och bulkfartyg framstår som osäker<br /> bör det emellertid vad gäller produktområden som specialfartyg,offshore och<br /> industriella anläggningar finnas ett betydande utrymme för en svensk<br /> varvsindustri i framtiden. Detta ställer emellertid stora krav på att politiken<br /> på ett ansvarsfullt och kraftfullt sätt inriktas på utveckling i stället för<br /> avveckling.</p> <p>Det föreliggande förslaget innebär att kapaciteten för nybyggnadsvarven,<br /> mätt i antal direkta produktiva timmar, kommer att uppgå till ca 9 miljoner<br /> vid utgången av 1980. Detta innebär att kapaciteten då skulle ha anpassats till<br /> den högre nivån i det marknadsutrymme som man under gynnsamma<br /> förhållanden uppskattat som möjligt för början av 1980-talet.</p> <p>Eftersom vi som oppositionsparti saknar tillgång till nödvändigt underlag bl.<br /> a. internationella beräkningar och bedömningar - för att göra egna<br /> marknadsanalyser, får vi grunda våra förslag på samma bedömningar som<br /> propositionen bygger på. Vi är däremot inte beredda att acceptera de<br /> personalpolitiska konsekvenser som skulle bli följden av en omedelbar<br /> anpassning av arbetsstyrkan till denna nivå. Arbetsmarknadssituationen på<br /> varvsorterna är som redan nämnts redan i dag allvarlig. Någon möjlighet att<br /> snabbt ge arbete åt alla de människor som regeringen föreslår skall avskedas<br /> finns inte. Samtidigt innebär det Verkstadstekniska kunnande som finns hos<br /> personalen en viktig resurs för vår framtida industriutveckling som inte får<br /> förloras utan måste utnyttjas och vidareutvecklas. Enligt vår mening är det<br /> därför helt nödvändigt att varvsföretagen får möjligheter att genomföra den<br /> föreslagna omställningen i socialt acceptabla former.</p> <p>Det är sålunda vår uppfattning att mycket stora sysselsättningsproblem på<br /> de berörda orterna endast kan undvikas om det personalöverskott som<br /> uppkommer vid varven stegvis minskas under en längre tidsperiod. Vi anser</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1978/79:141</p> </div> <div class="block ml_43"><p>4</p> </div> <div class="block ml_5"><p>därför att alla de f. n. anställda vid varven på de fyra stora varvsorterna skall<br /> garanteras fortsatt anställning t. o. m. år 1980. Det rådrum som härigenom<br /> skapas måste utnyttjas för kraftfulla åtgärder.</p> <p>De åtgärder som vidtas skall syfta till att underlätta en övergång til I nya och<br /> varaktiga arbeten för dem som blir övertaliga vid varven. Vi kan därför inte<br /> acceptera de kortsiktiga dellösningar som regeringen föreslår i form av<br /> tidigareläggning av vissa statliga anläggningsprojekt. Det gäller bl. a. en<br /> utbyggnad av E 6:an och vissa järnvägslinjer. I propositionen anges också att<br /> en förutsättning för att dessa arbeten skall kunna komma till stånd är att<br /> arbetena kan bedrivas med i första hand övertalig personal från varven. Enligt<br /> vår uppfattning är det angeläget att dessa arbeten kommer till stånd men vi<br /> anser det mycket olämpligt att föreskriva att just dessa beredskapsarbeten<br /> skall utnyttjas av övertalig varvspersonal. Enligt vår uppfattning bör samma<br /> regler som i övrigt gäller för beredskapsarbeten och statliga tidigareläggningsarbeten<br /> gälla även för dessa arbeten. Det kan erinras om att i regionen f. n.<br /> finns ett betydande antal arbetslösa byggnads- och anläggningsarbetare.</p> <p>Enligt vår mening bör en särskild från den löpande produktionen skild<br /> organisation bildas vid resp. varv. Till denna organisation förs successivt den<br /> personal som blir övertalig genom kapacitetsneddragningen och rationaliseringsåtgärder.<br /> Den berörda personalen bibehåller därvid sin anställning i<br /> företaget. För denna personal sätts särskilda åtgärder in. Det förhållandet att<br /> de anställda inom dessa sidoorganisationer står utanför den ordinarie<br /> produktionen bör dock inte helt hindra att Svenska Varv AB kan utnyttja<br /> delar av denna personal om särskilda behov uppträder. Det kan då<br /> exempelvis gälla kortvarigare beläggningstoppar eller speciella projekt. Ett<br /> sådant utnyttjande får dock inte innebära att den anställde t. ex. måste<br /> avbryta en startad utbildning eller avböja ett erbjudande om anställning<br /> utanför varvsföretaget.</p> <p>En på detta sätt förlängd anställning är inte endast ett ökat ansvarstagande<br /> gentemot de sysselsatta vid varven. Genom det system med sammanhållna<br /> enheter för den övertaliga personalen som vi föreslår förbättras också i hög<br /> grad möjligheterna att nå framgång med de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.<br /> Utbildningsinsatserna, som kommer att vara centrala i programmen,<br /> kan bättre tidsplaneras och anpassas till personalens behov, förutsättningar<br /> och önskemål. Arbetsförmedlingens insatser kan effektiviseras. Inom sidoorganisationerna<br /> ges också möjligheter att ta till vara de varvsanställdas<br /> kunskaper, erfarenheter och idéer i syfte att skapa ny industriell produktion<br /> och sysselsättning. Härvid bör ett samarbete med bl. a. de regionala<br /> utvecklingsfonderna kunna vara fruktbärande.</p> <p>Det är varken möjligt eller lämpligt att nu söka fastställa vilka konkreta<br /> åtgärder som bör vidtagas och vilka regler som bör gälla inom dessa<br /> sidoorganisationer. Det bör ankomma på de fackliga organisationerna och<br /> företaget att gemensamt och i samarbete med arbetsmarknadsmyndigheterna<br /> närmare utarbeta och genomföra programmen på de berörda orterna.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:141</p> </div> <div class="block ml_41"><p>5</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Regeringen har ansvaret för att arbetsmarknadsmyndigheterna på berörda<br /> orter har ekonomiska och personella resurser för dessa arbetsuppgifter.</p> <p>Vi beräknar kostnaderna för garantin till ca 300 milj. kr. för perioden<br /> t. o. m. år 1980. Kostnaderna för innevarande budgetår beräknar vi till 50<br /> milj. kr.</p> <p>Utgifterna för detta bör ersättas i särskild ordning. Ett särskilt anslag bör<br /> uppföras på statsbudgeten för detta ändamål, benämnt Särskilda sysselsättningsinsatser<br /> vid varven.</p> <p>Det bör i detta sammanhang framhållas att den verkliga samhällsutgiften<br /> för dessa åtgärder blir väsentligt mindre - om än ens någon. Den föreslagna<br /> ordningen kommer att väsentligt reducera varvens utgifter i samband med<br /> personalminskningen och i betydande utsträckning avlasta kostnader för<br /> bl. a. utbildning och arbetslöshetsersättningar inom arbetsmarknadspolitiken.<br /> Härtill kommer att man undviker det betydande bortfall av skatteinkomster<br /> och sociala avgifter som skulle bli resultatet av avskedanden.</p> <p>Vissa strukturfrågor</p> <p>Vi har i våra ställningstaganden utgått från att Kockums Varv kommer att<br /> inlemmas i Svenska Varv AB. Endast under den förutsättningen skapas<br /> förutsättningar för en samordnad planering av utvecklingen på varvsområdet.</p> <p>Ett inlemmande av Kockums Varv i Svenska Varv AB aktualiserar<br /> ytterligare nödvändigheten av en strukturplanering för framtiden inom<br /> koncernen. På kort sikt är det självfallet mycket angeläget att uppnå en<br /> förbättrad samplanering mellan olika varvsenheter för att jämna ut skillnader<br /> i beläggning och tillfälliga sysselsättningstoppar. På längre sikt är det<br /> utomordentligt viktigt att koncernen får en sådan organisatorisk struktur att<br /> företaget anpassas till en lämplig framtida produktions- och marknadsinriktning<br /> samtidigt som nödvändiga krav i fråga om sysselsättning kan uppfyllas.<br /> Ett viktigt inslag i detta arbete blir självfallet också att öka förutsättningarna<br /> för att vidga produktsortimentet till andra områden än de traditionella. Det är<br /> därför nödvändigt att företaget får tillräckliga resurser för att genomföra den<br /> nödvändiga samordningen av utvecklings- och planeringsarbetet.</p> <p>1 propositionen framhålls beträffande de olika varvsenheterna att takten i<br /> förändringen av produktionsinriktningen vid Arendalsvarvet och Öresundsvarvet<br /> naturligtvis är beroende av försäljningsutvecklingen för alternativa<br /> produkter. Det påpekas vidare att det därför kan bli nödvändigt med viss<br /> fartygsproduktion vid dessa enheter. I propositionen sägs sålunda: ”Inom<br /> Svenska Varv bör i första hand Uddevallavarvet beläggas med de fartygsorder<br /> som erhålls. Självfallet bör dock det sammanlagda resultatet för koncernen<br /> vägas in vid beläggningsplaneringen.” Detta uttalande måste enligt vår<br /> uppfattning tolkas så att även Arendals- och Öresunds varven - särskilt under<br /> de första åren - får en betydande del av de fartygsorder som Svenska Varv</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1978/79:141</p> </div> <div class="block ml_43"><p>6</p> </div> <div class="block ml_6"><p>erhåller så att tillräcklig fartygsproduktion kan upprätthållas även vid dessa<br /> varv.</p> <p>Mindre och medelstora varv</p> <p>Den hittillsvarande varvspolitiken har varit så gott som helt inriktad mot<br /> storvarven. De svårigheter som man nu möter gör det nödvändigt att också<br /> de mindre och medelstora varven blir föremål för en samlad bedömning och<br /> att åtgärder vidtas för att åstadkomma en för branschen i dess helhet lämplig<br /> utveckling. Det är mot denna bakgrund olyckligt att dessa frågor fått en helt<br /> otillfredsställande behandling i regeringspropositionen. Detta gäller såväl<br /> själva branschutvecklingen som sättet att komma till rätta med problemen.</p> <p>Det huvudsakliga underlaget för regeringens överväganden är den rapport<br /> rörande de mindre och medelstora varvens marknads- och konkurrensförutsättningar<br /> som utarbetats av en särskild tillkallad arbetsgrupp. På vissa<br /> centrala avsnitt saknas emellertid tillräckligt bakgrundsmaterial och analys.<br /> Detta gäller bl. a. marknadsutvecklingen och effekterna av olika omstrukture<br /> ringsalternativ.</p> <p>De mindre och medelstora varven tillverkar ett stort antal olika fartygstyper<br /> av högst olika storlekar och specialiseringsgrad. Flera av varven har sökt<br /> sig till särskilda produktområden och där kunnat utveckla en betydande<br /> kompetens. Även på kundsidan är bilden i hög grad varierad. För vissa varv<br /> spelar de statliga beställningarna, både militära och civila, en avgörande roll.<br /> Andra varv har genom rederianknytningen sin mest betydande avsättning<br /> inom den egna ägargruppen.</p> <p>Vad avser efterfrågeutvecklingen för mindre fartyg har regeringen stannat<br /> vid den sammanfattande bedömningen att efterfrågan på standardfartyg blir<br /> av normal karaktär. För övriga fartygstyper anses efterfrågan de närmaste<br /> åren bli stabil och även där av normal karaktär. Efterfrågan på mindre fartyg<br /> bedöms sålunda betydligt mera positivt än efterfrågan på stora tank- och<br /> bulkfartyg. Däremot är det beroende på de tidigare nämnda olikheterna<br /> mellan varven omöjligt att ur det tillgängliga materialet dra slutsatser för de<br /> enskilda företagens vidkommande.</p> <p>Marknadsbedömningen har en avgörande betydelse för dimensioneringen<br /> av den framtida kapaciteten vid de mindre och medelstora varven. Det är<br /> därför oacceptabelt att denna del av beslutsunderlaget uppvisar så påtagliga<br /> brister. Vi vill i det följande peka på några av dessa.</p> <p>De rederianknutna varven har en särskild ställning genom att rederierna<br /> belägger en stor del av produktionskapaciteten. Utvecklingen inom dessa<br /> rederier är därför av största betydelse för också varvens beläggningsmöjligheter.<br /> Effekterna av denna koppling har inte tillräckligt beaktats vid de<br /> efterfrågebedömningar som gjorts.</p> <p>Ett annat område som helt förbisetts är s. k. alternativ produktion vid de</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:141</p> </div> <div class="block ml_41"><p>7</p> </div> <div class="block ml_4"><p>mindre och medelstora varven. Detta är olyckligt inte minst mot bakgrund av<br /> att flera av varven redan i dag till inte oväsentlig del har tillverkning även<br /> utanför fartygsområdet. Även vad gäller efterfrågan på reparations- och<br /> ombyggnadsarbeten saknas bedömningar. Detsamma gäller varvens roll i<br /> försvars- och katastrofberedskapen - inte minst för t. ex. oljeskador.</p> <p>I regeringens proposition framläggs förslag om ett särskilt stöd för export av<br /> fartyg till utvecklingsländerna. Vi ställer oss positiva till en sådan ökad<br /> satsning. Av regeringens förslag framgår inte vilka typer av fartyg som härvid<br /> kan bli särskilt aktuella. Av skrivningarna framgår dock att man i första hand<br /> tänker på fartyg från storvarven. Vi vill emellertid som vår mening framhålla<br /> att de mindre och medelstora varven i flera fall har en produktionsinriktning<br /> som synes vara lämplig och utvecklingsbar i detta sammanhang. Det kan här<br /> räcka med att peka på fartyg som spelar en väsentlig roll i uppbyggnaden av<br /> infrastrukturen. Detta gäller bl. a. färjor, bogserbåtar, mudderverk och<br /> kabelutläggare. Även t. ex. trålareoch bevakningsfartyg bör vara fartygstyper<br /> som efterfrågas av utvecklingsländerna. Dessa exportmöjligheter har inte<br /> beaktats i de efterfrågebedömningar som gjorts.</p> <p>Den mycket bristfälliga behandlingen av de mindre och medelstora<br /> varvens marknadspotential har också medfört att även vissa andra för dessa<br /> varv särskilt intressanta marknadsområden helt förbisetts. Ett sådant<br /> exempel är efterfrågan på fiskefartyg. Den svenska fiskeflottan har en<br /> förhållandevis hög medelålder och behöver därför förnyas. Regeringen har<br /> uppdragit åt fiskeristyrelsen att i samarbete med bl. a. styrelsen för teknisk<br /> utveckling närmare utreda förutsättningarna för en utveckling av lämpliga<br /> fartygstyper.</p> <p>1 samband med riksdagsbehandlingen av fiskeripolitiken i början av<br /> innevarande år pekades från socialdemokratisk sida bl. a. på att förnyelsen av<br /> fiskeflottan bör ske genom fartygsproduktion vid de svenska mindre och<br /> medelstora varven. Såväl näringsutskottet som jordbruksutskottet underströk<br /> betydelsen av att möjligheterna prövas att för detta ändamål utnyttja<br /> kapaciteten vid dessa varv. Enligt vår mening är det otillfredsställande att<br /> frågan om fiskeflottans modernisering inte uppmärksammas i de nu aktuella<br /> marknadsbedömningarna.</p> <p>De mindre och medelstora varven konkurrerar främst med västeuropeiska<br /> varv. Gentemot dessa varv bedöms de svenska enheterna vara konkurrenskraftiga<br /> om man bortser från effekterna av olika statliga stödåtgärder. De<br /> svenska mindre och medelstora varven har sålunda en generellt sett betydligt<br /> bättre konkurrenssituation än storvarven. Regeringen föreslår nu att produktionskapaciteten<br /> vid de mindre och medelstora varven skall minskas med<br /> minst 30 % under de närmaste åren. Någon som helst motivering till att man<br /> valt just denna nivå ges inte. Det redovisas inte heller några förslag till hur<br /> denna nedskärning skall fördelas mellan varven eller några beräkningar av<br /> vilka effekter för lönsamheten och överlevnadsmöjligheterna som förutses<br /> förde varv som skall fortsätta med fartygsbyggnad. Ett annat förhållande som</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1978/79:141</p> </div> <div class="block ml_43"><p>8</p> </div> <div class="block ml_5"><p>helt förbigås är den framtida konkurrenssituationen mellan å ena sidan de<br /> mindre och medelstora varven och å andra sidan storvarven. I propositionen<br /> sägs endast att denna konkurrens ökat under senare tid både för nybyggnation<br /> och reparationsverksamhet.</p> <p>Sammanfattningsvis måste vi sålunda konstatera att de marknads- och<br /> konkurrenskraftsbedömningar som ligger till grund för regeringens förslag är<br /> mycket kortsiktiga och helt otillräckliga som underlag för beslut som ställer<br /> närmare 1 400 personer utan arbete. Från socialdemokratisk sida kan vi<br /> därför inte acceptera det förslag till kapacitetsneddragningar som regeringen<br /> förordar.</p> <p>Även regeringen har insett att beslutsunderlaget är otillräckligt och man<br /> har därför avstått från att lämna förslag till hur kapacitetsneddragningen skall<br /> ske. Denna fråga vill man i stället hänskjuta till förhandlingar mellan<br /> företagen. Enligt vår mening är det helt oacceptabelt att regeringen på detta<br /> sätt vill skjuta från sig ansvaret för konsekvenserna av sina förslag.</p> <p>Regeringens förslag innebär som redan nämnts att ca 1 400 personer skall<br /> ställas utan arbete. Neddragningen förutses i propositionen åtminstone till en<br /> del ske genom nedläggningar av varvsenheter. Varvens lokalisering är sådan<br /> att effekterna blir betydande på de berörda orterna. Att under dessa<br /> omständigheter låta enbart företagsekonomiska hänsynstaganden styra<br /> branschutvecklingen är inte försvarbart. Regeringens förslag innebär i<br /> praktiken att riksdagen beslutar om väsentliga sysselsättningsminskningar<br /> utan att veta var eller när dessa kommer att ske. Att som aviseras i<br /> propositionen låta en särskild förhandlare leda överläggningarna mellan<br /> företagen kan inte ändra på detta förhållande.</p> <p>Från socialdemokratisk sida kräver vi en seriös behandling av de mindre<br /> och medelstora varvens problem och utvecklingsmöjligheter. En ordentlig<br /> utredning måste ske innan viktiga beslut fattas rörande den framtida<br /> branschstrukturen och sysselsättningen. För detta arbete bör regeringen<br /> skyndsamt tillkalla en särskild kommission. Kommissionens uppgift bör vara<br /> att efter kompletterande analyser av efterfråge- och konkurrensförhållandena<br /> framlägga en konkret plan för branschens utveckling. Vi har ovan angivit<br /> några sådana erforderliga kompletteringar. Vidare bör bl. a. beaktas de<br /> mindre och medelstora varvens möjligheter att i högre grad än f. n. inrikta sig<br /> på specialfartyg. Vårt förslag angående rederistrukturstöd förbättrar förutsättningarna<br /> för en sådan produktion också vid de här aktuella varven.</p> <p>1 kommissionens uppgifter bör även ingå att lämna förslag till utformningen<br /> och omfattningen av ett statligt stöd till de mindre och medelstora<br /> varven. Flärvid bör man särskilt pröva frågan om stöd för alternativ<br /> produktion och exportsatsningar, bl. a. på utvecklingsländerna. Dessutom<br /> bör förutsättningarna för en ökad samverkan mellan varven undersökas<br /> liksom de framtida relationerna mellan de mindre varven och storvarven.<br /> Även behoven av särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser bör beaktas.</p> <p>Åtgärder som är avgörande för varvsenheternas framtid och som kan</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:141</p> </div> <div class="block ml_42"><p>9</p> </div> <div class="block ml_4"><p>föranleda avskedanden bör anstå till dess ett samlat strukturförslag har<br /> behandlats. Detta behov av rådrum bör beaktas när de i regeringspropositionen<br /> aviserade beställningarna av färjor, broar m. m. läggs ut. Dessutom<br /> bör de mindre och medelstora varven ges möjligheter att temporärt erhålla<br /> tillfälligt sysselsättningsbidrag (75-procentsbidrag).</p> <p>I sin proposition har regeringen föreslagit ett statligt stöd inom tre områden<br /> på totalt 14,5 milj. kr. Mot bakgrund av vad vi föreslagit ovan bör beslut om<br /> dylikt stöd tas i anslutning till ett ställningstagande till branschutvecklingen i<br /> dess helhet.</p> <p>Stöd för utveckling av varv och rederier</p> <p>Sjöfartskrisen omfattar också som tidigare nämnts stora delar av den<br /> svenska rederinäringen. Läget inom rederinäringen kännetecknas av låga<br /> fraktsatser och en betydande överkapacitet. Detta har för många rederiföretag<br /> resulterat i betydande ekonomiska problem såväl i fråga om likviditet som<br /> soliditet. Det är helt uppenbart att dessa problem i sin tur allvarligt återverkat<br /> på rederiföretagens nybeställningar.</p> <p>Utförsäljningarna av fartyg från den svenska handelsflottan har därutöver<br /> ökat i mycket stor och oroande omfattning.</p> <p>Det råder ingen tvekan om att detta förhållande utgör en betydande<br /> samhällsekonomisk belastning. Den betydelse som sjöfartsnettot traditionellt<br /> haft som förstärkning av vår bytesbalans får härigenom en minskande<br /> betydelse.</p> <p>Enligt vår uppfattning är det självklart att bibehållandet och utvecklandet<br /> av en konkurrenskraftig svensk sjöfartsnäring utgör ett väsentligt näringspolitiskt<br /> intresse. Ett viktigt element i detta utgör utvecklandet och förbättrandet<br /> av nya och mer effektiva transportsystem på sjöfartsområdet. I detta<br /> sammanhang är det av grundläggande betydelse att de svenska rederiföretagen<br /> får en struktur som gör det möjligt att på bästa sätt uppnå detta<br /> mål.</p> <p>Det finns anledning erinra om att de svenska rederierna i en rad avseenden<br /> varit ledande i fråga om utvecklingen av nya transportsystem. Ro/rosystemet<br /> är endast ett av flera exempel på detta. Endast genom att<br /> vidareutveckla sitt tekniska och organisatoriska försprång har de svenska<br /> rederierna möjlighet att bevara och utveckla sin ställning på världsmarknaden.</p> <p>I det läge som varvsindustrin nu befinner sig i är det helt nödvändigt att<br /> staten via olika stödåtgärder medverkar till att skapa en tillfredsställande<br /> orderbeläggning vid varven. En viktig uppgift för svensk varvsindustri är<br /> vidare att eftersträva en omläggning av fartygsproduktionen från enklare<br /> standardtonnage till mera komplicerat och tekniskt avancerat specialtonnage.</p> <p>Det finns sålunda starka skäl för staten att ta aktiva initiativ såväl för att</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:141</p> </div> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_4"><p>stödja en effektiv strukturutveckling på rederiområdet som en ökad orderbeläggning<br /> vid varven. Detta förhållande bör enligt vår uppfattning tas som<br /> utgångspunkt vid uppläggningen av statens insatser på sjöfartsområdet.</p> <p>1977 infördes ett särskilt stöd till fartygsbeställare i form av dels avskrivningslån<br /> som kan uppgå till 30 % av kontraktspriset för beställt fartyg, dels<br /> kreditgarantier intill 70 % av kontraktspriset. Stödet har temporär karaktär.<br /> Beställarstödet har hittills medfört att ett 50-tal fartyg har beställts vid<br /> svenska varv.</p> <p>I den föreliggande propositionen föreslås att avskrivningslån bör kunna<br /> lämnas till ett belopp som motsvarar högst 25 96 av kontraktspriset mot 30 96<br /> f. n. Lån och kreditgaranti får sammanlagt uppgå till högst 95 96 mot 100 96 i<br /> dag.</p> <p>Enligt vår uppfattning bör det nuvarande beställarstödet i stället för att<br /> krympas omvandlas till ett mer näringspolitiskt betonat slöd lill strukturutveckling<br /> inom svensk rederinäring som får genomslagskraft också för varven.<br /> Stödet bör ha som främsta syfte att stimulera rederiföretagen att beställa mer<br /> utvecklingsbetonade och framtidsinriktade fartygstyper för att härigenom<br /> uppnå en ökad konkurrenskraft. Härutöver kan det också bli aktuellt med nya<br /> initiativ på marknadssidan som kan kombineras med nybeställningar av<br /> fartyg.</p> <p>En satsning på mer avancerade fartygstyper innebär inte enbart utvecklingsstimulans<br /> för såväl rederier som varv. Denna typ av fartyg innebär också<br /> ökad sysselsättning i förhållande till andra typer av fartyg.</p> <p>Det av oss föreslagna stödet till strukturutveckling inom rederinäringen<br /> bör ges en väsentligt mer flexibel utformning än beställarstödet. För projekt<br /> som framstår som särskilt angelägna i fråga om teknisk förnyelse, såväl i fråga<br /> om varvsproduktionen som i fråga om transportsystemet och samtidigt<br /> tidsmässigt har en sådan förläggning att de är gynnsamma från beläggningssynpunkt<br /> för varven, bör ett väsentligt högre avskrivningslån kunna utgå.</p> <p>Enligt vår uppfattning bör man i sådana fall kunna medge att stödet - som<br /> enligt regeringen skall utgå med högst 25 96 - i stället kan utgå med upp till<br /> högst 40 96 av kontraktssumman i form av avskrivningslån. Självfallet är det<br /> nödvändigt att man i sådana fall från nämndens för fartygskreditgarantier<br /> sida gör en ingående prövning av de enskilda projektens betydelse inom<br /> ramen för ett mer samlat utvecklingsprogram. Staten bör därför dels ställa<br /> krav på att rederierna upprättar en långsiktig plan, dels försäkra sig om den<br /> samhällsinsyn som är nödvändig.</p> <p>I vissa fall kan nyinvesteringar i fartyg trots det omfattande finansieringsstödet<br /> innebära en alltför stor belastning på rederiföretagets balansräkning så<br /> att investeringen inte kommer till stånd. I sådana fall bör det vara möjligt för<br /> varven att förhandla med vederbörande rederi om en långtidsuthyrning av ett<br /> fartyg. Sådant avtal kan kombineras med optionsrätt vid förvärv. Då ett<br /> sådant kontrakt finns bör det vara möjligt för varvet eller något till detta<br /> knutet rederiföretag att självt stå som beställare av fartyget. 1 enstaka fall bör</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:141</p> </div> <div class="block ml_41"><p>11</p> </div> <div class="block ml_4"><p>det också vara möjligt för varven att tillämpa denna metod gentemot<br /> utländska rederier. En förutsättning bör i så fall vara att gällande regler för<br /> sjöfartspolitiken iakttas, bl. a. i fråga om fackligt inflytande.</p> <p>Regeringen avvisar helt möjligheterna till fortsatt lagerproduktion av<br /> fartyg. Enligt vår mening bör dessa möjligheter inte avvisas kategoriskt.<br /> Regeringen bör därför bemyndigas att medge att stödet undantagsvis får<br /> utnyttjas även i fall då det inte finns något långtidsavtal, om detta är av<br /> avgörande betydelse för att upprätthålla produktionskapaciteten.</p> <p>Det föreslagna rederiutvecklingsstödet bör enligt vår uppfattning också<br /> kunna användas för att finansiera ombyggnader och reparationer av fartyg. I<br /> de fall det är fråga om sysselsättningskrävande arbeten för att uppnå ökad<br /> sjösäkerhet och förbättrad miljö bör utgående bidragssatser kunna bedömas<br /> mer generöst.</p> <p>Det kan i detta sammanhang vara värt att uppmärksamma att ökade krav i<br /> fråga om sjösäkerhet och miljö också skulle innebära ökad efterfrågan på<br /> varvens tjänster. Den svenska handelsflottan ligger i detta avseende ofta väl<br /> framme. Skärpta internationella krav på detta område är i och för sig<br /> angelägna. Härtill kommer att de skulle ge de svenska rederierna en bättre<br /> konkurrensposition och öka den totala efterfrågan på arbete inom den globala<br /> varvsindustrin. Mot den bakgrunden finns det stark anledning för den<br /> svenska regeringen att i olika internationella sammanhang arbeta för skärpta<br /> krav i dessa avseenden.</p> <p>Regeringen anger i propositionen att en omprövning av varvspolitiken blir<br /> aktuell redan under hösten 1979. Det är emellertid angeläget att de aktuella<br /> besluten inte utformas på ett sådant sätt att varven kanske förlorar<br /> fartygsbeställningar som kan innebära arbeten även efter 1980. Enligt vår<br /> uppfattning bör därför regeringen vara relativt generös med att medge bidrag<br /> till fartyg som levereras även efter den 31 december 1980. Det kan inte gärna<br /> vara rimligt att varven av denna anledning förlorar möjlighet till en mer<br /> långsiktig beläggning av produktionen.</p> <p>De av oss förordade förändringarna av regeringens förslag till avskrivningslån<br /> till beställare av fartyg till ett stöd för strukturutveckling av svensk<br /> rederinäring med de av oss förordade ändringarna av reglerna kan beräknas<br /> innebära en merkostnad i förhållande till regeringens förslag med ca 300 milj.<br /> kr. Det är angeläget att inte denna försöksverksamhet hämmas av brist på<br /> medel om det samtidigt finns ett ytterligare behov av orderbeläggning vid<br /> varven. Regeringen bör därför i samband med tilläggsbudget lil våren 1979<br /> redovisa sina bedömningar av det aktuella läget för denna verksamhet.</p> <p>Regeringen anmäler i propositionen att den avser att göra en översyn av<br /> formerna för den fortsatta verksamheten vid nämnden för fartygskreditgarantier.<br /> Enligt vår uppfattning är det angeläget att en sådan kommer till stånd<br /> och att den sker så snabbt att förslag kan föreläggas riksdagen redan våren<br /> 1979. Det stöd till strukturutvecklingen inom rederinäringen som vi föreslår<br /> innebär första steget till en samordnad näringspolitik inom den svenska</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:141</p> </div> <div class="block ml_42"><p>12</p> </div> <div class="block ml_4"><p>varvs- och rederinäringen. Enligt vår uppfattning bör den nuvarande<br /> fartygskreditnämnden utvecklas till ett organ som kan handlägga denna typ<br /> av frågor från samhällets sida. Detta innebär att nämnden enligt vår<br /> uppfattning får en sådan sammansättning som då behövs för dessa uppgifter.<br /> Det innebär bl. a. att en väsentligt vidgad representation för de fackliga<br /> intressena är motiverad.</p> <p>I vissa fall kan det vara angeläget att regeringen vidtar särskilda åtgärder för<br /> att säkra beläggningen vid svenska varv. F. n. är ett stort antal färjor aktuella<br /> för upphandling av svenska rederier. Med hänsyn till den speciella typ av<br /> fartyg det här gäller bör det föreligga goda förutsättningar för att efter<br /> förhandlingar placera sådana beställningar på svenska varv med hjälp av det<br /> stöd som föreslås. Mot den bakgrunden är det angeläget att regeringen snarast<br /> tar ett initiativ till överläggningar med företrädare för dels varven, dels de<br /> svenska färjerederierna i syfte att säkerställa att sådana order kan förläggas<br /> vid varv i Sverige. Detta skulle ha stor betydelse inte minst för sysselsättningen<br /> under de närmaste åren. Ett uttalande av denna innebörd bör göras av<br /> riksdagen.</p> <p>Som anges i propositionen har de svenska varven ett betydande fartygsinnehav<br /> utöver de lagerproducerade fartygen. I propositionen uppges storvarvens<br /> direkta och indirekta fartygsinnehav uppgå till 64 fartyg inkl. sådana i<br /> vilka man har andelar. I propositionen föreslås att statens garantiengagemang<br /> avseende varvens fartygsinnehav avvecklas. Detta föreslås ske genom en<br /> successiv sänkning av garantiramen under en treårsperiod. Detta innebär att<br /> varven tvingas sälja sina fartyg.</p> <p>Vi vill inte bestrida att det kan finnas företagsekonomiska motiv för att<br /> avyttra fartyg som ägs av varven. Man måste emellertid vara medveten om<br /> att avyttringar i större skala kan medföra vissa icke önskvärda konsekvenser.<br /> Marknadsläget kan rent allmänt påverkas i negativ riktning, försäljningar av<br /> befintliga fartyg kan komma att konkurrera med nybeställningar, och inte<br /> minst närvaron av en tidsgräns då fartyg bör ha avyttrats kommer naturligtvis<br /> att utgöra ett mycket negativt inslag i en förhandlingssituation. Att ange<br /> närmare principer för hur och när fartygsbeståndet vid varven skall avvecklas<br /> torde vara svårt och knappast lämpligt från statsmakternas sida.</p> <p>Enligt vår uppfattning bör det ingå i företagsledningens normala företagsekonomiska<br /> ansvar att göra de dispositioner beträffande fartygen som kan<br /> bedömas vara mest lämpliga från varvens synpunkt. Förslaget om en treårig<br /> avtrappning av den särskilda garantiramen bör därför avvisas.</p> <p>Finansiellt stöd till Svenska Varv AB</p> <p>Svenska Varv har under 1977 och beräknas under 1978 och 1979 redovisa<br /> stora förluster. En förstärkning av det egna kapitalet är därför oundgängligen<br /> nödvändig för att företaget skall kunna fortsätta sin verksamhet. Det är i detta<br /> sammanhang angeläget att framhålla att resultatet som företaget redovisar</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:141</p> </div> <div class="block ml_41"><p>13</p> </div> <div class="block ml_4"><p>endast i ringa mån utgör ett mått på den företagsekonomiska effektiviteten.<br /> Huvuddelen av resultaten är hänförliga till omständigheter över vilka<br /> företagsledningen inte kan råda. Företagets resultat är i helt avgörande<br /> utsträckning beroende av kursutvecklingen för lån som tagits upp för lång tid<br /> sedan och av solvensutvecklingen hos redare vilka finansierat sina fartyg med<br /> krediter från varven. Den betydelse som valutaförluster och kundförluster<br /> har för resultatredovisningen inom Svenska Varv framgår av nedanstående<br /> sammanställning.</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p /> </td> <td><p>1977</p> </td> <td><p style="margin-left:17px;">1978 (prognos)</p> </td> </tr><tr><td><p>Svenska Varv: resultat före</p> </td> <td><p style="margin-left:26px;" /> </td> <td><p style="margin-left:17px;" /> </td> </tr><tr><td><p>värdegaranti, bokslutsdisp.</p> </td> <td><p style="margin-left:26px;" /> </td> <td><p style="margin-left:17px;" /> </td> </tr><tr><td><p>och skatt</p> </td> <td><p>-2 242</p> </td> <td><p style="margin-left:17px;">-2 100</p> </td> </tr><tr><td><p>- varav reserveringar för:</p> </td> <td><p style="margin-left:26px;" /> </td> <td><p style="margin-left:17px;" /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:11px;">kursförluster</p> </td> <td><p>- 846</p> </td> <td><p style="margin-left:17px;">- 400</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:11px;">kundförluster</p> </td> <td><p>- 915</p> </td> <td><p style="margin-left:17px;">- 500</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Även resultaten under kommande år kan beräknas i mycket stor<br /> omfattning komma att influeras av kursförluster och kundförluster. Det kan<br /> inte vara rimligt att vare sig statsmakter eller företagsledning anpassar sina<br /> bedömningar av mål och lämpliga åtgärder för varvsindustrin med hänsyn till<br /> dessa resultat. Även för företagsledningen skapas stor osäkerhet. De<br /> kapitaltillskott som statsmakterna anvisar blir styrande för verksamheten.<br /> Men med hänsyn till svårigheten att förutse förluster av denna typ skapas en<br /> mycket osäker planeringssituation. Det är därför angeläget att om möjligt<br /> söka finna former för att i en annan och mera automatiskt verkande ordning<br /> kompensera varven för sådana förluster. Självfallet måste man då beakta att<br /> förluster av denna typ i viss utsträckning kan påverkas av företagets<br /> handlande - i första hand när det gäller nya engagemang. Regeringen bör få i<br /> uppdrag att mot denna bakgrund pröva frågan om nya former för förlusttäckning<br /> vid Svenska Varv.</p> <p style="margin-left:3px;">Övriga åtgärder</p> <p style="margin-left:3px;">Stora insatser måste göras för att utnyttja alla möjligheter att snabbt bygga<br /> upp förutsättningar för produktion inom andra områden än fartygsbyggande.<br /> Det är uppenbart att det kunnande och den organisation som finns vid varven<br /> bör innebära en betydande konkurrensfördel inom det område som kallas<br /> alternativ produktion. En ovillkorlig förutsättning för framgång på detta<br /> område är emellertid att man från varvens sida gör kraftfulla insatser i form av<br /> förbättrad organisation och finansiella resurser.</p> <p style="margin-left:3px;">Regeringen har i propositionen föreslagit ett stöd till Svenska Varv AB på<br /> 200 milj. kr. för alternativ produktion. Samtidigt föreslår regeringen att av<br /> riksdagen tidigare anvisade 250 milj. kr. (varav 200 milj. kr. då beräknades för<br /> Svenska Varv och 50 milj. kr. för övriga, dvs. främst Kockums) för samma</p> </div> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:141</p> </div> <div class="block ml_42"><p>14</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">ändamål dras tillbaka. Då dessa senare medel anvisades krävdes från<br /> socialdemokratiskt håll ytterligare 100 milj. kr. Det är angeläget att dessa<br /> resurser tillförs varven inte minst med hänsyn till att kapitalengagemang ofta<br /> kan bli nödvändiga i samband med försäljning av nya anläggningar.</p> <p>Med hänsyn till detta och med hänsyn till vårt krav om att aktiebolaget<br /> Kockum skall inlemmas i Svenska Varv upprepar vi vårt tidigare krav om att<br /> 350 milj. kr. avsätts för alternativ produktion redan nu.</p> <p>Regeringen bör föreskriva att Svenska Varv till regeringen senast den 1 juli<br /> 1979 redovisar erfarenheten av sitt arbete med att utveckla alternativ<br /> produktion. Därvid bör också företaget redovisa de behov av ytterligare<br /> samhällsinsatser som kan finnas för att stärka utvecklingen och marknadsföringen<br /> på detta område. I detta sammanhang bör man särskilt uppmärksamma<br /> kapitalbehovet i samband med referensanläggningar. Ett uttalande<br /> härom bör göras av riksdagen.</p> <p>Den s. k. analysgruppen föreslog redan 1977 ett väsentligt ökat stöd till<br /> skeppsteknisk forskning och utvecklingsarbete. Enligt analysgruppens<br /> bedömning skulle en nivå om ca 25 milj. kr. vara nödvändig. En period av<br /> snabb omstrukturering till mer avancerade fartygstyper som den svenska<br /> varvsindustrin nu står inför innebär också krav på stora insatser, av väsentligt<br /> större omfattning än de som f. n. utgår. Det nuvarande stödet till skeppsteknisk<br /> forskning och utvecklingsarbete kan beräknas till ca 12 milj. kr. Stödet<br /> bör enligt vår uppfattning öka så att den av analysgruppen förordade 25miljonersnivån<br /> snarast uppnås. Mot den bakgrunden bör enligt vår uppfattning<br /> riksdagen anvisa ytterligare 13 milj. kr. redan under innevarande<br /> budgetår.</p> <p>Regeringen föreslår i propositionen vidare att 125 milj. kr. skall användas<br /> för stöd till utvecklingsländer för import av fartyg från Sverige. Vi anser att<br /> det initiativ som regeringen här tagit är mycket intressant. Enligt vår<br /> bedömning kan det finnas stora möjligheter för de svenska varven att<br /> medverka på ett positivt sätt inom ramen för det svenska u-hjälpsprogrammet.<br /> Det är angeläget att erfarenheterna av de av regeringen föreslagna<br /> åtgärderna snarast följs upp för att härigenom bilda underlag för en<br /> bedömning om åtgärder av väsentligt större omfattning kan vara motiverade<br /> på detta område. Inte minst bör man i detta sammanhang då beakta<br /> möjligheterna att stödja projekt inom s. k. alternativ produktion vilka kan ha<br /> stor betydelse för den industriella utvecklingen i u-länderna.</p> <p>Regeringen föreslår att de regionala utvecklingsfonderna i Göteborgs och<br /> Bohus län resp. Malmöhus län tillförs vardera 15 milj. kr. Härutöver anvisas<br /> 75 milj. kr. att användas vid etablerande av regionala investmentbolag i<br /> Uddevalla-, Göteborgs- resp. Malmö-Landskronaregionen. Vi anser att<br /> insatser för att stimulera det lokala näringslivet i dessa regioner är angelägna.<br /> Regionala investmentbolag kan enligt vår bedömning eventuellt utgöra ett<br /> intressant inslag i en regional näringspolitik. Underlaget för en mer säker<br /> bedömning är emellertid f. n. mycket osäkert med hänsyn till bristen på<br /> erfarenhet.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:141</p> </div> <div class="block ml_41"><p>15</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Enligt vår uppfattning skulle det innebära en olycklig bindning att låsa 75<br /> milj. kr. för regionala investmentbolag och endast 30 miljoner forde regionala<br /> utvecklingsfondernas verksamhet. En väsentligt bättre ordning skulle enligt<br /> vår uppfattning kunna tillskapas om man överlät till de regionala utvecklingsfonderna<br /> att själva avgöra hur medlen inom de angivna regionerna skall<br /> fördelas på olika användningssätt. En sådan ordning är angelägen inte minst<br /> med hänsyn till behovet av att uppnå bästa möjliga samordning och att<br /> undvika onödigt dubbelarbete. Mot den bakgrunden föreslår vi att de 75 milj.<br /> kr. som regeringen avsatt för bildande av regionala investmentbolag i stället<br /> tillförs utvecklingsfonderna i resp. område. Det får sedan vara utvecklingsfondens<br /> ansvar att avgöra huruvida dessa medel skall utnyttjas inom ramen<br /> för ett särskilt stödprogram eller om man vill använda dem för att bilda<br /> investmentbolag av den typ som föreslås i propositionen. Enligt vår<br /> uppfattning bör bästa möjliga effekt erhållas om de regionala utvecklingsfonderna<br /> utifrån den bedömning av de lokala förhållandena de kan göra får<br /> frihet att själva avgöra hur medlen skall användas. En självklar förutsättning<br /> är dock att medlen fördelas mellan resp. region på det sätt som anges i<br /> propositionen.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p> <p style="margin-left:59px;">att riksdagen</p> <p style="margin-left:59px;">1. godkänner de riktlinjer beträffande svensk varvsindustri som<br /> förordats i motionen,</p> <p style="margin-left:59px;">2. godkänner vad som i motionen anförts beträffande sysselsättningspolitiken<br /> vid de fyra storvarven,</p> <p style="margin-left:59px;">3. till Särskilda sysselsättningsinsatser vid varven på tilläggsbudget I<br /> till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisar 50 000 000<br /> kr.,</p> <p style="margin-left:59px;">4. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts<br /> beträffande Kockums inlemmande i Svenska Varv,</p> <p style="margin-left:59px;">5. godkänner vad som i motionen anförts beträffande de mindre<br /> och medelstora varven,</p> <p style="margin-left:59px;">6. hos regeringen begär att en kommission för de mindre och<br /> medelstora varven snarast tillsätts med de uppgifter som anges i<br /> motionen,</p> <p style="margin-left:59px;">7. bemyndigar regeringen att vidga verksamheten med tillfälligt<br /> sysselsättningsbidrag, s. k. 75-procentsbidrag, till de små och<br /> medelstora varven i enlighet med vad som anförts i motionen,</p> <p style="margin-left:59px;">8. avslår regeringens förslag om att anvisa ett reservationsanslag<br /> av 14 500 000 kr. till Bidrag till mindre och medelstora varv,</p> <p style="margin-left:59px;">9. avslår regeringens förslag om att anvisa ett reservationsanslag<br /> av 675 000 000 kr. till Avskrivningslån till beställare av fartyg och i</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1978/79:141</p> </div> <div class="block ml_43"><p>16</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:59px;">stället anvisar 975 000 000 kr. till Stöd lillstrukturutveckling inom<br /> svensk rederinäring på tilläggsbudget I till statsbudgeten för<br /> budgetåret 1978/79,</p> <p style="margin-left:58px;">10. hos regeringen begär åtgärder i fråga om färjebeställningar i<br /> enlighet med vad som anförts i motionen,</p> <p style="margin-left:58px;">11. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om<br /> nämnden för fartygskreditgarantier,</p> <p style="margin-left:58px;">12. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts<br /> angående varvens fartygsengagemang,</p> <p style="margin-left:58px;">13. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts<br /> beträffande resultatredovisning och förlusttäckning vid Svenska<br /> Varv AB,</p> <p style="margin-left:58px;">14. ger regeringen till känna vad som anförts angående alternativ<br /> produktion,</p> <p style="margin-left:58px;">15. till Bidrag till Svenska Varv AB för alternativ produktion anvisar<br /> 350 000 000 kr. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret<br /> 1978/79,</p> <p style="margin-left:58px;">16. till Styrelsen för teknisk forskning och utveckling på tilläggsbudget<br /> I anvisar 13 000 000 kr. att användas på skeppsteknisk forskning<br /> och utveckling,</p> <p style="margin-left:58px;">17. ger regeringen till känna vad som anförts beträffande de<br /> regionala investmentbolagen,</p> <p style="margin-left:58px;">18. avslår regeringens förslag om Bidrag till investmentbolag inom<br /> varvsregionerna och Teckning av aktier i investmentbolag inom<br /> varvsregionerna på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret<br /> 1978/79 och i stället till Särskilt medelstillskott till de<br /> regionala utvecklingsfonderna för utveckling av näringslivet inom<br /> varvsregionerna på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret<br /> 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 75 000 000 kr.</p> <p>Stockholm den 27 november 1978</p> <p>OLOF PALME (s)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>ERIK ADAMSSON (s)</p> </div> <div class="block ml_24"><p style="margin-left:58px;">GÖRAN KARLSSON (s)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>INGEMUND BENGTSSON (s) VALTER KRISTENSON (s)</p> <p>INGVAR CARLSSON (s) ANNA LISA LEWÉN-ELIASSON (s)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>HANS GUSTAFSSON (s)<br /> BENGT GUSTAVSSON (s)<br /> LILLY HANSSON (s)</p> </div> <div class="block ml_23"><p>ESSEN LINDAHL (s)</p> <p>LISA MATTSON (s)</p> <p>THAGE PETERSON (s)<br /> ANNA-GRETA SKANTZ (s)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>INGVAR SVANBERG (s)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>GOTAB 58880 Stockholm 1978</p> </div> </div> </div> 0 OLOF PALME s 1 undertecknare 0 ERIK ADAMSSON s 2 undertecknare 0 GÖRAN KARLSSON s 3 undertecknare 0 INGEMUND BENGTSSON s 4 undertecknare 0 VALTER KRISTENSON s 5 undertecknare 0 INGVAR CARLSSON s 6 undertecknare 0 ANNA LISA LEWÉN-ELIASSON s 7 undertecknare 0 HANS GUSTAFSSON s 8 undertecknare 0 BENGT GUSTAVSSON s 9 undertecknare 0 LILLY HANSSON s 10 undertecknare 0 ESSEN LINDAHL s 11 undertecknare 0 LISA MATTSON s 12 undertecknare 0 THAGE PETERSON s 13 undertecknare 0 ANNA-GRETA SKANTZ s 14 undertecknare 0 INGVAR SVANBERG s 15 undertecknare G202141 av Olof Palme m. fl. mot_197879__141.pdf 419514 pdf med anledning av propositionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågor https://data.riksdagen.se/fil/74AAC174-D17C-4D3B-A464-1BA101881EFE