3092593G2021371978/79137motmotMotion 1978/79:137 av Gösta Bohman m. fl.MotionMotion13701978-11-27 00:00:002014-11-03 21:16:272014-11-03 00:00:00med anledning av propositionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågorav Gösta Bohman m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G202137/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G202137https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G202137
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_42"><p style="text-align:right;">Mot. 1978/79:137</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion</p>
<p>1978/79:137</p>
<p>av Gösta Bohman m. fl.</p>
<p>med anledning av propositionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågor</p>
<p>FRAMTIDSUTSIKTERNA FÖR DEN SVENSKA VARVSINDUSTRIN</p>
<p>Varvskrisens uppkomst</p>
<p>Krisen inom varvsnäringen är i dag världsomfattande. Efter en snabb<br />
utbyggnad av varvsindustrin främst i Japan och Sydkorea i slutet på 1960talet<br />
och i början på 1970-talet råder i dag en omfattande överkapacitet i<br />
världens varvsindustrier. Mellan 1970 och 1976 fördubblades kapaciteten,<br />
och allt tyder på att varvsindustrin trots dystra marknadsutsikter kommer att<br />
ytterligare expandera i de ”nya” varvsländerna. Även i ett längre tidsperspektiv<br />
beräknas överkapaciteten därför kvarstå.</p>
<p>Varvskrisen sammanhänger främst med en motsvarande överkapacitet på<br />
fartygstonnage med åtföljande utomordentligt låga fraktsatser. De svenska<br />
redarna har i dag svårt att få täckning för fartygens driftkostnader. Den<br />
tillgängliga transportkapaciteten har temporärt reducerats genom fartygsuppläggning<br />
och fartnedsättning, s. k. slow-steaming. På allra sista tiden har en<br />
viss förbättring skymtat, men ingenting tyder på att den på något avgörande<br />
sätt skulle påverka läget i stort på varven under överskådlig framtid.</p>
<p>Dagsläget</p>
<p>Till följd av här redovisade krisläge pågår en omfattande neddragning av<br />
varvskapaciteten runt om i världen, bl. a. i Japan, Västtyskland, Sverige,<br />
Danmark och Nederländerna. För 1979 är 80 96 av Svenska Varv AB:s<br />
nybyggnadskapacitet intecknad. För 1980 är endast 10 96 belagd. Orderstockarna<br />
i de fristående mindre och medelstora varven utvisar i stort sett samma<br />
tendens.</p>
<p>Marknads- och konkurrensläget</p>
<p>Marknadssituationen är särskilt allvarlig för det standardtonnage som de<br />
svenska storvarven särskilt inriktat sin produktion på. I regeringens proposition<br />
görs den ytterst pessimistiska bedömningen att varvsföretagen ”inte<br />
vill utesluta möjligheten att det vid enstaka tillfallen i framtiden kan vara<br />
möjligt att sälja standardfartyg till priser som överstiger den svenska<br />
självkostnaden”.</p>
<p>Enligt analyser gjorda av den inom industridepartementet tillsatta finansieringsgruppen<br />
pekar ”erfarenheterna från de fartygskontrakt som de</p>
<p>1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 137</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>Mot. 1978/79:137</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>svenska varven har slutit under de senaste åren och den fortsatta överkapaciteten<br />
inom världens varvsindustri på att en lägre kostnadstäckning än 75 96<br />
måste accepteras om nuvarande kapacitet skall bibehållas”. Och vid en<br />
kapacitet överstigande 50 % av nuvarande nivå bedömer gruppen kostnadstäckningen<br />
till ca 60 96 av självkostnaden.</p>
<p>Föredragande departementschefen drar härav den naturliga slutsatsen att<br />
”då någon större prisuppgång inte synes vara att vänta för standardfartyg<br />
bortfaller ett väsentligt motiv för lagerproduktion”. Fortsatt lagerproduktion<br />
av fartyg bör därför inte ske.</p>
<p>Lagerproduktionen av fartygen måste alltså betraktas som en felsatsning.<br />
En försäljning av varvens ”lagerfartyg” och övriga direkt eller indirekt, helt<br />
eller delvis ägda fartyg, bör omedelbart påbörjas. Det statliga engagemanget<br />
för ifrågavarande fartyg uppgår enligt departementschefen till "närmare 5 500<br />
milj. kr. vid utgången av år 1978. Marknadsvärdet för dessa fartyg beräknas<br />
emellertid understiga 4 000 milj. kr.”</p>
<p>För specialfartyg av olika slag torde marknadsläget för svenskt vidkommande<br />
- om än även detta är osäkert - kunna bedömas som något bättre.<br />
Även här har emellertid det alltför höga kostnadsläget i förhållande till andra,<br />
främst nya varvsländer en starkt hämmande inverkan.</p>
<p>Den pågående och väntade kapacitetsutbyggnaden i de s. k. nya varvsländerna<br />
intar en central plats för analyserna av svensk varvsindustris konkurrensförutsättningar<br />
både i dagsläget och på längre sikt.</p>
<p>De svenska varven är i dag alltjämt huvudsakligen inriktade på produktion<br />
av större tank- och bulkfartyg. Den teknologi som fordras för denna typ av<br />
produktion finns emellertid nu även i de ”nya” varvsnationerna. De<br />
konkurrerar med väsentligt lägre produktionskostnader på fartygstyper av<br />
denna sort och är och bedöms förbli prisledande.</p>
<p>Industridepartementets marknadsgrupp bedömer att världsmarknadspriset<br />
på standardiserade fartyg f. n. ligger 30-50 96 under de svenska varvens<br />
självkostnad. Och enligt gruppens analyser finns det ingenting som talar för<br />
att detta stora gap skulle komma att minska. För vissa fartyg av specialfartygskaraktär<br />
- med avancerad teknik och därmed mindre exponerade för<br />
konkurrens från de nya varvsnationerna - bedöms kostnadsläget f. n. som<br />
något mindre ogynnsamt.</p>
<p>För perioden t. o. m. år 1980 anses emellertid en viss förbättring vara att<br />
påräkna. Pristrenden för den internationella fartygsmarknaden har uppskattats<br />
innebära en total uppgång om 30-35 96. I reala termer anses dock<br />
förändringarna bli små, och osäkerheten i bedömningarna understryks<br />
starkt.</p>
<p>V arvskapaciteten</p>
<p>Kapaciteten i svensk varvsindustri kan mätas i miljoner direkta arbetstimmar.<br />
Ur den s. k. strukturgruppens analys må följande siffror redovisas:</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:137</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Varvsenhet Av 1977 års analysgrupp Maximal</p>
<p style="margin-left:130px;">föreslagna nivå kapacitet</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Arendal</p>
</td>
<td><p>3,5</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4,5</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Kockums</p>
</td>
<td><p>3,5</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">5,0</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Uddevalla</p>
</td>
<td><p>2,7</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4,0</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Öresund</p>
</td>
<td><p>1,9</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2,5</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Summa</p>
</td>
<td><p>11,6</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">16,0</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Bedömningarna i dagsläget är alltså väsentligt mer pessimistiska än de var<br />
1977, och nuvarande kapacitet ligger på en nivå av ca 12,8 miljoner direkta<br />
arbetstimmar.</p>
<p style="margin-left:3px;">Strukturgruppen konstaterar att inte något av storvarven f. n. har någon<br />
verksamhetsinriktning som ”med stor sannolikhet leder till lönsamhet”.<br />
Från strikt företagsekonomiska bedömningar kan det därför - heter det ”allvarligt<br />
övervägas om inte en nedläggning av samtliga storvarv kan vara<br />
befogad”.</p>
<p style="margin-left:3px;">Marknadspotentialen</p>
<p style="margin-left:3px;">Som redan nämnts bedöms utsikterna att kunna producera s. k. standardtonnage<br />
till någorlunda konkurrenskraftiga priser som nära nog obefintliga.<br />
Vissa konkurrensfördelar bedöms däremot komma att uppträda främst vid<br />
tillverkning av mer specialiserade fartygstyper. Enligt strukturgruppen anses<br />
marknadspotentialen för de svenska storvarven i början av 1980-talet mätt i<br />
miljoner direkta arbetstimmar vara:</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>LNG-fartyg 0-4</p>
<p style="margin-left:3px;">Övriga icke std-fartyg inkl. offshore, tranportsystem och undervattensteknik<br />
0-1</p>
<p>Standardfartyg 0-2</p>
<p style="margin-left:3px;">Prefabricerade industrianläggningar 0-2</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Summa 0-9</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Sannolikheten för att det under första delen av 1980-talet skulle finnas en<br />
större lönsam marknadspotential än 9 miljoner direkta arbetstimmar bedöms<br />
emellertid som "mycket låg”. Det mest sannolika anges vara att sysselsättningen<br />
kommer att ligga mellan 4—6 miljoner direkta arbetstimmar under<br />
förutsättning att varven klarar övergången till det angivna produktprogrammet.<br />
Detta innebär med andra ord att dagens varvskapacitet under nyss<br />
angivna optimistiska förutsättningar måste halveras.</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_40" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:137</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>EN SAMHÄLLS- OCH FÖRETAGSEKONOMISK ANALYS</p>
<p>Enligt vad vi inhämtat har inom ekonomidepartementet verkställts en<br />
företags- och samhällsekonomisk analys, som av någon anledning inte<br />
bifogats propositionen. Dess bedömningar och slutsatser är emellertid av<br />
betydande intresse och skall därför här i korthet återges.</p>
<p>Utgångspunkter</p>
<p>Det företagsekonomiskt sett mycket dåliga läge som varvsindustrin<br />
befinner sig i f. n. har samhällsekonomisk motsvarighet i låg produktion och<br />
produktivitet samt en mycket stark nedgång i det bidrag industrin ger till vår<br />
export. I sista hand återverkar detta på det konsumtionsutrymme som finns i<br />
samhällsekonomin.</p>
<p>Mot företagsekonomiskt betingade nedläggningskrav svarar i princip ett<br />
samhällsekonomiskt betingat krav på att de resurser som f. n. används i<br />
varvsindustrin överförs till annan ekonomisk verksamhet, där de kan ge ett<br />
bättre bidrag till vårt välstånd.</p>
<p>Tre alternativ</p>
<p>Ekonomidepartementets kalkyler är upplagda kring tre olika alternativ för<br />
den fortsatta verksamheten.</p>
<p>Alternativ I innebär en total nedläggning av verksamheten till 1980.</p>
<p>Alternativ 11 innebär fortsatt drift på 70 % av nuvarande nivå i Kockums-,<br />
Uddevalla- och Cityvarven och total nedläggning till 1980 av Öresundsvarvet<br />
och Arendal (allt motsvarande en kapacitetsnivå på ca 6 milj. direkta<br />
arbetstimmar/år, dvs. en halvering av nuvarande kapacitet).</p>
<p>Alternativ lil, som får betraktas som ett referensalternativ, innebär fortsatt<br />
drift på nuvarande nivå av alla enheter.</p>
<p>De principiella övervägandena påverkar kalkylerna på följande sätt:</p>
<p>1. Alla räntebetalningar på tidigare upptagna lån lämnas utanför kalkylen.<br />
Dessa motsvarar ej någon resursförbrukning under berörda period.</p>
<p>2. Alla statliga subventioner lämnas utanför kalkylen. När det gäller<br />
transfereringar från varven finns där i de företagsekonomiska kalkylerna två<br />
stora poster, nämligen annulleringsavgifter och avgångsvederlag. Inte någon<br />
av dessa poster representerar i princip någon samhällsekonomisk kostnad.</p>
<p>Avgångsvederlagen utgör en renodlad transferering och skall därför ej tas<br />
med i kalkylen.</p>
<p>3. Marknadsgruppens rapport indikerar mycket klart att den svenska<br />
varvsindustrin sannolikt inte kan nå självkostnadstäckning under den tid<br />
som nu kan överblickas. Kapitalutrustningen i varvsindudstrin har därmed</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:137</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>från samhällsekonomisk synpunkt inget värde. De investeringar som gjorts i<br />
varvsindustrin representerar redan gjorda samhällsekonomiska förluster.<br />
Kalkylen över varvens framtida verksamhet bör därför inte innefatta<br />
kapitalkostnader, i den mån dessa hänför sig till nu existerande kapital.</p>
<p>4. Det tidsperspektiv som anläggs i Svenska Varv AB:s kalkyler anses vara<br />
alltför kort. Omfattningen och varaktigheten av de åtaganden som görs i de<br />
olika alternativen gör att ett tidsperspektiv på minst 10 år ter sig<br />
rimligare.</p>
<p>Den företagsekonomiska kalkylen</p>
<p>Man kan konstatera att varvsproduktionen i Sverige i dag drivs med stora<br />
företagsekonomiska förluster. Den bedömningen av de framtida marknaderna<br />
för varvsproduktion som den s. k. marknadsgruppen gjort, och som i<br />
stort är samstämmig med Svenska Varvs och Kockums egna bedömningar,<br />
visar att förutsättningar inte finns för en lönsam verksamhet inom tank- och<br />
bulkfartygsområdet inom överblickbar tid.</p>
<p>Både Svenska Varv AB och Kockums förutsätter också att produktionen<br />
skall läggas om till en produktion med ett större inslag av specialfartyg. En<br />
sådan omläggning är dock förenad med stora svårigheter. För det första krävs<br />
det viss tid att bygga upp det kunnande av tekniskt, organisatoriskt och<br />
marknadsmässigt slag som en sådan produktionsinriktning kräver. För det<br />
andra kan man förutse att många andra av de västereuropeiska ländernas<br />
varvsindustrier också kommer att söka sig in på specialfartygsmarknaderna.</p>
<p>Mot denna bakgrund kan man ställa sig tveksam till möjligheterna att som<br />
Svenska Varv AB räkna med att redan underden kvarvarande delen av 1970talet<br />
få ens en 75-procentig kostnadstäckning (motsvarande ungefär 85 % av<br />
självkostnad exkl. kapitalkostnad).</p>
<p>Här har dock som ett alternativ förutsatts att en sådan kostnadstäckning<br />
uppnås. Som ett ytterligare, och sannolikt mera realistiskt om än fortfarande<br />
optimistiskt, alternativ har antagits att en 60-procentig täckning av självkostnaden<br />
(exkl. kapitalkostnaden) uppnås under perioden 1979-1981 samt att en<br />
85-procentig kostnadstäckning nås först därefter.</p>
<p>För åren 1979-1980 har varvens egna uppgifter utnyttjats. Vidare gäller att<br />
som diskonteringsfaktor 7 % använts. FörCityvarvet förutsätts nollresultat.<br />
Detta ger följande slutsatser vid antagande om 85-procentig självkostnadstäckning.</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:62px;">Förluster 1979-1988, milj. kr.</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:62px;">1978 års nuvärde</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Alternativ I</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">650</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Alternativ II</p>
</td>
<td><p style="margin-left:62px;">2 250</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Alternativ III</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">5 600</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_6" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>Mot. 1978/79:137</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:6px;">Med den marknadsbild som kan bedömas som realistisk är en 85-procentig<br />
kostnadstäckning inte trolig för hela den aktuella perioden. Här har därför<br />
införts ett antagande om en 60-procentig kostnadstäckning för 1979-1981 och<br />
85 % därefter. Det erinras om att bland de order som tecknats under 1977<br />
finns sådana med en kostnadstäckning på 60 % eller lägre.</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:62px;">Förluster 1979-1988, milj. kr.</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:62px;">1978 års nuvärde</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Alternativ 1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:62px;">1 700</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Alternativ 11</p>
</td>
<td><p style="margin-left:62px;">3 750</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Alternativ lil</p>
</td>
<td><p style="margin-left:62px;">8 350</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:6px;">Den samhällsekonomiska kalkylen</p>
<p style="margin-left:6px;">De samhällsekonomiska kostnaderna uppstår genom att existerande<br />
produktionsresurser bortdras från den samlade materiella produktionen,dels<br />
i form av att de arbetslösas egen produktivkraft bortdras, dels i form av att<br />
andra produktionsresurser binds i olika arbetsmarknadspolitiska insatser.</p>
<p style="margin-left:6px;">En slutsats måste entydigt vara att starka skäl talar för en nedläggning av<br />
storvarvens fartygsproduktion. Detta gäller även vid de gynnsamma antagandena<br />
vad gäller priser och utnyttjande av marknadspotential.</p>
<p style="margin-left:6px;">Sålunda hårde friställdas egen produktivkraft värderats till 80 000 kr. per år<br />
och person. Beträffande värderingen av de resurser som binds i framför allt<br />
AMS-utbildning och prövning/träning visar gjorda undersökningar att en<br />
relevant genomsnittsvärdering uppgår till ca 15 000 kr. per år och förmånstagare.</p>
<p style="margin-left:6px;">Av dem som totalt friställs har vid beräkningarna förutsatts att 1/3 måste<br />
utnyttja någon typ av arbetsmarknadspolitiska hjälpinsatser. Antagandet<br />
baseras på erfarenheterna från tidigare nedläggningsstudier och gäller både<br />
den arbetskraft vilken ”direkt” friställs från någon av varvsenheterna och<br />
dem som indirekt" drabbas i underleverantörsleden.</p>
<p style="margin-left:6px;">Den senare kategorin har förutsatts genomgå en genomsnittlig arbetslöshetstid<br />
på ett år, vilket är en tämligen pessimistisk förutsättning. Erfarenheten<br />
från tidigare nedläggningsstudier tyder snarast på en hälften så lång<br />
genomsnittlig arbetslöshetstid för dessa människor.</p>
<p style="margin-left:6px;">De samhällsekonomiska kostnaderna</p>
<p style="margin-left:6px;">1. Samhällsekonomiska kostnader på grund av reell arbetslöshet som följd<br />
av direkta sysselsättningseffekter.</p>
<p style="margin-left:6px;">2. Samhällsekonomiska kostnader på grund av att de direkt friställda tar i<br />
anspråk produktionsresurser i form av AMS-utbildning, prövning/träning<br />
etc.</p>
<p>3. Samhällsekonomiska kostnader på grund av reell arbetslöshet som följd<br />
av indirekta sysselsättningseffekter.</p>
</div>
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_7" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:137</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>4. Samhällsekonomiska kostnader på grund av att de indirekt friställda tar i<br />
anspråk produktionsresurser i form av AMS-utbildning, prövning/träning<br />
etc.</p>
<p>Nutidsdiskonterade samhällsekonomiska kostnader milj. kr., 1978 års priser<br />
Kostnadsslag Nutidskonterad kostnad</p>
</div>
<div class="block ml_27"><p style="margin-left:200px;">Alt. I Alt. II Alt.</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:16px;">Samhällsekonomiska kostnader på grund av<br />
reell arbetslöshet som följd av direkta sysselsättningseffekter<br />
2 102 674 0</p>
<p style="margin-left:16px;">Samhällsekonomiska kostnader på grund av<br />
att de direkt friställda tar i anspråk produktionsresurser<br />
i form av AMS-utbildning,</p>
<p style="margin-left:16px;">prövning/träning, etc. 70 38 0</p>
<p style="margin-left:16px;">Samhällsekonomiska kostnader på grund av<br />
reell arbetslöshet som följd av indirekta</p>
<p style="margin-left:16px;">sysselsättningseffekter 343 199 59</p>
<p style="margin-left:16px;">Samhällsekonomiska kostnader på grund av<br />
att de indirekt friställda tar i anspråk produktionsresurser<br />
i form av AMS-utbildning,</p>
<p style="margin-left:16px;">prövning/träning, etc. 24 14 4</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p style="margin-left:156px;">Summa 2 539 925 63</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Företagsekonomisk och samhällsekonomisk jämförelse mellan alternativ III och<br />
alternativ /</p>
</div>
<div class="block ml_28"><p style="margin-left:200px;">Prisantagande* (se nedan)<br />
ABC</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>1.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">Justerad företagsekonomisk kostnad vid</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:11px;" />
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">fortsatt drift enligt alt. lil</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">5 611</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">8 339</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">20 558</p>
</td>
</tr><tr><td><p>2.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">Justerad företagsekonomisk kostnad vid drift</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:11px;" />
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">enligt alt. I</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">634</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">1 706</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2 882</p>
</td>
</tr><tr><td><p>3.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">Samhällsekonomisk kostnad för arbetslöshet</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:11px;" />
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">i samband med övergång till alt. I</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2 476</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">2 476</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2 476</p>
</td>
</tr><tr><td><p>4.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">Samhällsekonomisk vinst av att övergå till</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:11px;" />
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">alt. 1 (4 = 1-2-3)</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2 501</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">4 157</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">15 200</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">*Anm.</p>
<p style="margin-left:3px;">A: För Svenska Varvs kostnadstäckning 85 96 1979-1988</p>
<p style="margin-left:14px;">För Kockums kostnadstäckning 95 96 1979-1988</p>
<p style="margin-left:3px;">B: För Svenska Varvs kostnadstäckning 60 96 1979-1981,</p>
<p style="margin-left:202px;">85 96 1982-1988</p>
<p style="margin-left:14px;">För Kockums kostnadstäckning 80 96 i 979—1981,</p>
<p style="margin-left:202px;">95 96 1982-1988</p>
<p style="margin-left:3px;">C: För Svenska Varvs kostnadstäckning 40 96 1979-1981,</p>
<p style="margin-left:202px;">60 96 1982-1988</p>
<p style="margin-left:14px;">För Kockums kostnadstäckning 50 96 1979-1981,</p>
<p style="margin-left:202px;">80 96 1982-1988</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:137</p>
<p>Jämförelse mellan alternativ lil och alternativ II</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_28"><p>Prisantagande</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:4px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">A</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">B</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">C</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">Justerad företagsekonomisk kostnad vid</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:11px;" />
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">fortsatt drift enligt alt. III</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">5611</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">8 339</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">20 558</p>
</td>
</tr><tr><td><p>2.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">Justerad företagsekonomisk kostnad vid drift</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:11px;" />
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">enligt alt. II</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2 264</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3 745</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">8 137</p>
</td>
</tr><tr><td><p>3.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">Samhällsekonomisk kostnad för arbetslöshet</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:11px;" />
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">vid övergång till alt. II</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">862</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">862</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">862</p>
</td>
</tr><tr><td><p>4.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">Samhällsekonomisk vinst av att övergå till</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:11px;" />
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">alt. 11 (4 = 1-2-3)</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2 485</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3 732</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">11 559</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_5"><p>Slutsats</p>
<p>Den samhällsekonomiska vinsten av en krympning av verksamheten är<br />
betydande. Redan vid ett så optimistiskt prisantagande som 85 % självkostnadstäckning<br />
under hela perioden uppgår den samhällsekonomiska vinsten av<br />
övergång till alternativ II till 2,5 miljarder kr. Vid prisantagandet på 50 %<br />
täckning under perioden 1978-1981 och 60 % täckning därefter blir vinsten<br />
av övergång till alternativ II så stor som 11 miljarder kr. Kalkylen ger därför<br />
ett mycket starkt stöd för uppfattningen att en krympning av varvsdriften till<br />
en nivå motsvarande alternativ II är samhällsekonomiskt motiverad. Allt<br />
enligt ekonomidepartementets analyser.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>SVENSK VARVSNÄRING PÅ 1980-TALET<br />
Bedömd erforderlig kapacitetsnivå</p>
<p>Under 1970-talet har stor osäkerhet rått om hur stor varvskapacitet som<br />
kommer att vara samhällsekonomiskt försvarbar på 1980-talet. Så sent som i<br />
1974 års statsverksproposition hävdade dåvarande departementschefen:<br />
"Inom de allmänna ramar som gäller för näringspolitiken bör statsmakterna<br />
vara beredda att medverka till ett upprätthållande av den svenska varvsindustrins<br />
konkurrenskraft även om detta innebär kapacitetsexpansion.”</p>
<p>På grundval av de marknadsbedömningar - som tidigare refererats - har<br />
varvsföretagen räknat fram en potentiell marknad för nybyggnadsvarven<br />
motsvarande 0-9 miljoner direkta arbetstimmar men samtidigt under<br />
optimistiska förutsättningar angivit det mest sannolika utfallet till 4-6<br />
miljoner arbetstimmar.</p>
<p>Med utgångspunkt i detta och gjorda samhällsekonomiska analyser måste<br />
en nedtrappning av kapaciteten vid nybyggnadsvarven till 6 miljoner direkta<br />
arbetstimmar anses som den mest realistiska utgångspunkten för en<br />
bedömning av den svenska varvsindustrins framitd.</p>
</div>
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_21" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:137</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>En treårig anpassningsperiod</p>
<p>En alltför snabb anpassning till den nya förordade kapacitetsnivån skulle<br />
komma att innebära stora samhällsekonomiska kostnader och mänskliga<br />
uppoffringar. För att ge stadga och rimliga möjligheter till planering - utan<br />
alltför stor ryckighet - bör nedskärningen av varvskapaciteten ske under en<br />
treårsperiod. Därmed möjliggörs en ordnad överföring av personal till andra<br />
arbetsplatser i socialt acceptabla former.</p>
<p>Kapacitetsminskningen under perioden kan beräknas leda till en minskningav<br />
personalstyrkan på des. k.storvarven med 12 000 personer. Av dessa<br />
torde 5 000 personer kunna friställas genom naturlig avgång. Vid bedömningen<br />
av vad detta innebär bör beaktas att personalstyrkan vid varven redan<br />
mellan år 1974 och år 1978 minskade med ca 8 000 personer.</p>
<p>Även ett betydande antal underleverantörer till Svenska Varv kan möta<br />
stora avsättningsproblem. En stor del av de anställda vid Norrbottens<br />
Järnverk och Oxelösunds Järnverk är exempelvis sysselsatta med produktion<br />
av fartygsplåt och profiler.</p>
<p>För att möjliggöra en så skonsam anpassning för underleverantörerna som<br />
möjligt bör varvsföretagen ges i uppdrag att inom ramen för den beslutade<br />
neddragningen söka träffa fleråriga avtal med underleverantörer om en ökad<br />
andel svenska insatsvaror.</p>
<p>Neddragningarna</p>
<p>För att uppnå den nödvändiga kapacitetsnedskärningen måste driften vid<br />
två storvarv på sikt upphöra. En neddragning av kapaciteten på samtliga<br />
storvarv och ett bibehållande av dem alla är inte företagsekonomiskt<br />
försvarbart. Det är också angeläget att anpassningsprocessen inte fördröjs. I<br />
det konjunkturläge som nu kan förutses torde ökad efterfrågan på yrkeskunnig<br />
arbetskraft göra sig gällande. Dessa förbättrade arbetsmarknadsförutsättningar<br />
bör tas till vara.</p>
<p>Kapacitetsnedskärningen måste främst ske inom storvarven, samtidigt<br />
som driften vid några av dem upphör. Alla expertgrupper har, direkt eller<br />
indirekt, föreslagit att Öresundsvarvet och Arendalsvarvet bör nedläggas.<br />
Inom ramen förden nya företagskonstruktion vi i det följande föreslår bör det<br />
i första hand ankomma på företagsledningarna för respektive varvsgrupp att<br />
efter företagsekonomiska bedömningar föreslå hur neddragnings- och<br />
nedläggningsprocessen skall ske i enlighet med de riktlinjer som angivits av<br />
statsmakterna. Det avgörande beslutet bör därefter fattas av regeringen.</p>
<p>Kontrollstationer</p>
<p>Kapacitetsminskningen bör ske någorlunda jämnt över treårsperioden. Vid<br />
utgången av varje kalenderår bör emellertid en bedömning av läget ske och<br />
genomförda åtgärder värderas. Vid dessa "kontrollstationer” bör alltså</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>Mot. 1978/79:137</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>behovet av kapitaltillskott bedömas under beaktande av i vad mån varven<br />
anpassat sig till den beslutade nedskärningstakten. Vid ”kontrollstationerna”<br />
bör vidare en bedömning ske av framtidsutsikterna för varvsnäringen.<br />
Väsentliga förändringar i förutsättningarna för varvsnäringens fortsatta<br />
bestånd bör självfallet därvid beaktas.</p>
<p>De mindre och medelstora varven</p>
<p>De mindre och medelstora varven behandlas i propositionen nära nog som<br />
en homogen grupp. En närmare analys visar emellertid att i gruppen ingår<br />
enstaka varvsföretag som visar stora förluster räknat i procent av omsättningen<br />
medan de flesta varvsföretagen ger överskott.</p>
<p>Propositionen behandlar över huvud taget de mindre och medelstora<br />
varven överraskande snävt, negativt och kategoriskt. Att på längre sikt ge<br />
stora statliga förlusttäckningsbidrag enbart till statliga varv som konkurrerar<br />
med privata kan inte försvaras. Än mindre acceptabelt är det att generellt<br />
föreslå en krympning av denna starkt differentierade företagsgrupp med<br />
30 % som villkor för att berörda varv skall få tillgång till de - begränsade statliga<br />
insatser som görs för denna grupp. Och någon analys av de olika<br />
varvens förutsättningar redovisas över huvud taget inte.</p>
<p>Detta är desto mer beklagligt som det redan visat sig att krisen vid<br />
storvarven och den statliga subventioneringen lett till att storvarven övertagit<br />
en del av den produktion som tidigare utförts vid de mindre och medelstora<br />
varven. I vad mån detta - vilket görs gällande - berott på en till följd av<br />
subventionerna möjliggjord osund priskonkurrens, saknar vi underlag att<br />
säkert bedöma. Om så är fallet vore det emellertid utomordentligt allvarligt.<br />
Om selektiva stödåtgärder till krisföretag får dylika konsekvenser innebär det<br />
en uppenbar misshushållning med vårt lands tillgångar.</p>
<p>Det har dessutom från olika håll uppgivits att den omständigheten att<br />
Svenska Varv AB delvis övergått till annan produktion än fartygsbyggande<br />
medfört motsvarande osunda konkurrensföreteelser inom ett flertal olika<br />
branscher. Särskilt för mindre företag belägna i närheten av varvsorterna<br />
betecknas olägenheterna härav som mycket allvarliga. Svenska Varv AB:s<br />
nya produktionsprogram omfattar ju numera rörläggning, plåtarbeten av<br />
skilda slag, motorbyggen och anläggningsverksamhet i största allmänhet. I<br />
den mån detta sker i öppen och fri konkurrens på lika villkor kan givetvis<br />
ingen erinran riktas däremot. Men om de omfattande statliga subventionerna<br />
utnyttjas i prisdumpande syfte är detta ytterst oroande ur både företagsekonomisk<br />
och samhällsekonomisk synvinkel.</p>
<p>Enligt vår mening bör riskdagen göra särskilt uttalande till regeringen om<br />
att riktlinjerna för den statliga varvspolitiken bör innefatta en erinran om<br />
nödvändigheten av att företagsekonomiskt sunda konkurrensmetoder<br />
tillämpas.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:137</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Enligt vår uppfatting bör någon generell av statsmakterna styrd nedtrappning<br />
av kapaciteten i de mindre och medelstora varven inte ske. Dessa varv<br />
bör ges ett i förhållande till de stora statligt ägda varven likvärdigt stöd. Det får<br />
i övrigt förutsättas att dessa varv individuellt anpassar sig till den speciella<br />
varvskonjunktur som råder för de fartygsprodukter som dessa tidigare<br />
inriktat sig på och att de struktur- och kapacitetsförändringar som kan<br />
komma i fråga för dessa varvsföretag sker på företagsekonomiska grunder.</p>
<p>Vi vill dessutom starkt ifrågasätta om några vinster är att vinna genom<br />
tillskapandet av ett särskilt organ för samordnad internationell marknadsföring.<br />
Förslaget avstyrks därför.</p>
<p>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder</p>
<p>I propositionen föreslås olika åtgärder för att förbättra sysselsättningen i<br />
varvsregionerna. Vi tillstyrker vad sålunda föreslagits men vill framhålla att<br />
regionalpolitiken tenderar att bli allt oöverskådligare. Till denna fråga avser vi<br />
emellertid återkomma vid behandlingen av de förslag om sysselsättningsoch<br />
regionalpolitik som förutskickats till vårriksdagen.</p>
<p>Generellt sett har emellertid sysselsättningspolitiken under 1970-talet<br />
kommit att få i vissa hänseenden statistiska effekter. Strävandena - som alla<br />
kan ställa sig bakom - att stödja en sysselsättning och att verka för att de<br />
industriella förändringarna inte skall drabba den enskilde, torde i vissa fall ha<br />
tenderat till att försvåra en smidig anpassning efter ändrade förhållanden.<br />
Den på sikt nödvändiga rörligheten mellan företag och branscher har<br />
hämmats.</p>
<p>Det är betydelsefullt att arbetsmarknadspolitiken får en sådan inriktning<br />
att den främjar arbetskraftens övergång från branscher, som bedöms på sikt<br />
sakna utvecklingsmöjligheter, till företag och branscher som har framtiden<br />
för sig. Såväl arbetsgivare som arbetstagare måste ställa realistiska krav när<br />
det gäller att besätta tillgängliga arbetsplatser. Det gäller såväl arbetsgivarnas<br />
benägenhet att avvisa erbjuden arbetskraft som arbetstagarnas avvisande av<br />
erbjudna arbetstillfällen. Vi stöder de i propositionen framförda tankarna på<br />
en förbättring av flyttningsbidragen.</p>
<p>I dagsläget finns det emellertid, trots en relativt hög arbetslöshet, en rad<br />
företag som inte kan erhålla den arbetskraft de efterfrågar. På många håll har<br />
det visat sig att den nödvändiga flexibiliteten på arbetsmarknaden hämmats<br />
genom det sätt på vilket olika arbetsmarknadspolitiska stödinsatser tillämpats<br />
och trygghetslagstiftningen tolkats.</p>
<p>För att åstadkomma en ändamålsenlig användning av vårt lands resurser<br />
och för att ta till varaden konjunkturförbättring som nu är på väg-till fördel<br />
för hela det svenska folkhushållet - bör enligt vår mening regeringen snarast<br />
låta föranstalta om en översyn av gällande regler och deras tillämpning i<br />
ifrågavarande hänseende. Redan nu pågår en utredning av den s. k.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:137</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Åmanlagen. Säkerligen behövs också bättre information om vad denna lag<br />
kräver. De farhågor som på företagarhåll framförs är troligen många gånger<br />
överdrivna, men de utgör likväl en realitet och inte sällan en hämmande<br />
faktor vid nyanställning av arbetskraft. Förslag härom har tidigare framförts i<br />
motionen.</p>
<p>VARVSSTRUKTUREN<br />
Svenska Varv AB</p>
<p>De direkta samordningsvinsterna inom en enda statlig varvsgrupp har<br />
visat sig vara begränsade. Nackdelarna är betydande. Beslutsvägarna blir<br />
längre. Tendenser till slitningar mellan olika varvsregioner uppstår. Direktkontakten<br />
mellan varvsregionerna och företagsledningen försämras m. m.</p>
<p>Svenska Varv AB har under sin kortvariga existens mött betydande<br />
svårigheter. En orsak härtill torde vara företagskonstruktionen. En omprövning<br />
av de statliga varvens organisationsstruktur bör därför snarast ske.</p>
<p>Enligt vår uppfattning bör en uppdelning av de statliga varven på två<br />
fristående varvsgrupper övervägas - en i Sydsverige och en i Västsverige. De<br />
statsägda varvsgrupperna bör bli dotterbolag till Statsföretag AB. En sådan<br />
lösning skulle förbättra möjligheterna till neutrala företagsekonomiska<br />
överväganden inom ramen för den varvspolitik som här förordats.</p>
<p>Den statliga varvsgruppen i Sydsverige - Sydsvarv AB - skulle i så fall<br />
huvudsakligen komma att bestå av Kockums under förutsättning självfallet<br />
att detta varv vid nu pågående förhandlingar helt eller delvis samordnas med<br />
de statliga varven. I ett sådant läge bör en samordning också ske med den<br />
produktion som då kan komma att kvarligga vid Öresunds varvet.<br />
Karlskronavarvet och Sölvesborgs varv bör också ingå i Sydvarv.</p>
<p>Neddragningen av kapaciteten bör i denna varvsgrupp ske efter företagsekonomiska<br />
principer och utgående från den totala kapacitetsminskning som<br />
angivits i denna motion.</p>
<p>Den statliga varvsgruppen i Västsverige-Västvarv AB-skulle i sådant fall<br />
huvudsakligen komma att bestå av ett nedskuret Cityvarv samt av antingen<br />
Uddevallavarvet eller Arendalsvarvet, under angivna förutsättningar om den<br />
totala kapacitetsminskningen.</p>
<p>Finnboda Varv bör i princip behandlas som de mindre och medelstora<br />
varven, och Svenska Varv AB bör ges i uppdrag och söka finna köpare till<br />
varvet. Statsmakterna bör vara beredda att i så fall ge erforderligt stöd till den<br />
omstrukturering av varvet som kan befinnas erforderlig. Det framstår som<br />
uppenbart att Stockholmsregionen har ett behov av ett beredskapsvarv och<br />
dockanläggningar för främst reparationer.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:137</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>FINANSIERING AV VARVENS PRODUKTION<br />
Beställarstödet</p>
<p>Enligt propositionen skall beställarstöd främst utgå i form av lånegarantier<br />
och avskrivningslån. Vi delar föredragande departementschefens uppfattning<br />
om att detta stöd måste kvarstå tills vidare. Däremot anser vi att<br />
fartygsbeställare börsvara för en större del av likviden än 5 96. Vi föreslåratt<br />
fartygsbeställaren själv skall svara för 10 96 av finansieringen och att<br />
kreditgarantier skall uppgå lill 70 96 och avskrivningslån till 20 96 av<br />
kontraktsbeloppet. De mindre och medelstora varven bör ges samma<br />
möjligheter att erhålla beställarstöd som de statliga storvarven.</p>
<p>Medelstillskott</p>
<p>För att täcka gjorda förluster under 1978-1979 föreslås i propositionen att<br />
Svenska Varv AB via tilläggsbudget 1 1978/79 anvisas ett reservationsanslag<br />
om 2 200 milj. kr. Vi kan godta detta.</p>
<p>För följande år bör enligt vår uppfattning fortsatta kapitaltillskott till de<br />
statliga varven bedömas vid de av oss föreslagna kontrollstationerna vid<br />
utgången av varje år. Nya tillskott skall i princip bli beroende av hur den<br />
skisserade minskningen av varvskapaciteten förverkligas.</p>
<p>Alternativ produktion</p>
<p>Vi kan godta propositionens förslag om ett reservationsanslag i tilläggsbudget<br />
1 1978/79 om 200 milj. kr. till stöd för alternativ produktion. En<br />
förutsättning för stöd måste dock vara att produktionen efter ett kortare<br />
uppbyggnadsskede bedöms vara företagsekonomiskt motiverad. Den får inte<br />
heller leda till det slags osunda konkurrens med andra svenska tillverkare<br />
som vi påtalat i det föregående. Den skall med andra ord vara konkurrensneutral.</p>
<p>Tidigareläggning av statliga beställningar</p>
<p>Tidigareläggning av vissa statliga fartygsbeställningar är ägnade att<br />
underlätta den nödvändiga omställningen. Men de föreslagna tidigareläggningarna<br />
bör inte reserveras för enbart de statliga storvarven. I många fall kan<br />
mindre och medelstora varv vara lämpligare tillverkare av de fartyg varom<br />
här kan bli fråga.</p>
<p>Vi delar den uppfattning som framförs i propositionen att nya marknader<br />
måste sökas inom områden för det specialiserade och högteknologiska<br />
tonnage där den svenska varvsindustrin bedöms ha konkurrensförutsättningar,<br />
bl. a. för konstruktion och byggnad av örlogsfartyg. Vår utveckling av<br />
ubåtar, torpedbåtar och minjaktfartyg har väckt stort intresse utomlands. Ett</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>Mot. 1978/79:137</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>exempel på svensk konkurrensförmåga är Karlskronavarvets försäljning av<br />
torpedbåtar till Malaysia.</p>
<p>Det bör också vara möjligt att samordna tullverkets behov av utsjöbevakningsfartyg<br />
med marinens behov av ombyggnad av torpedbåtar till vedettbåtar.<br />
Vid Karlskronavarvet har tidigare fyra motortorpedbåtar byggts om till<br />
vedettbåtar. Behovet av fartyg lämpade för övervakning av vårt territorialhav<br />
är stort, och ombyggnaden har visat sig lämplig och ekonomiskt fördelaktig</p>
<p>Det finns också ett betydande intresse för den svenska lösningen av<br />
skrovtypen för minjaktfartyg, vilken på goda grunder kan bedömas få<br />
vidgade användningsområden i framtiden. En förutsättning för marknadsföring<br />
och försäljning av en dylik ny produkt är dock att vi är beredda att för<br />
egen räkning producera och använda dessa produkter.</p>
<p>Kostnaderna för en prototyp kan uppskattas till 50-60 mkr., vartill kommer<br />
konstruktionsarbete beräknat till 15-20 mkr.</p>
<p>U-landsproduktion</p>
<p>Erfarenheterna i vissa andra länder av gåvostöd i form av produktion av<br />
fartyg till u-länderna är inte tillfredsställande. Det kan dessutom ifrågasättas<br />
om det i ett läge med överskott på tonnage och då svenska rederier möter en<br />
hårdnande konkurrens på världsmarknaden är förnuftigt att ytterligare<br />
skärpa konkurrensen genom tillförsel av fartyg som i sina fraktsatser inte<br />
behöver täcka vanliga produktionskostnader. Skulle ändock dylik gåvoproduktion<br />
komma till stånd - som ett led i vårt u-landsbistånd - bör<br />
kostnaderna givetvis täckas genom medel från anslaget och inom ramen för<br />
vårt u-landsbistånd.</p>
<p>Delegationen för etableringsfrågor</p>
<p>I propositionen understryks - med rätta - att de insatser som görs i<br />
varvsregionerna inte får förorsaka sysselsättningsproblem i andra delar av<br />
landet och där motverka exempelvis åtgärder i regionalpolitiskt hänseende.<br />
Det är emellertid uppenbart att de stödåtgärder som nu föreslås och de stora<br />
statliga insatser som görs i varvsnäringen måste komma att leda till<br />
utomordentligt svårlösta avvägningsproblem.</p>
<p>I propositionen avses åtgärder bli vidtagna både på lokal och central nivå.<br />
För att samordna arbetet har en samordningsgrupp tillsatts med anknytning<br />
till delegationen för etableringsfrågor inom industridepartementet, en delegation<br />
som redan förut fått i uppdrag att lösa komplicerade samordningsproblem.<br />
Delegationen avses alltså nu få ytterligare väsentliga ekonomiska och<br />
regionalpolitiska uppgifter. Befintliga och föreslagna investmentbolag och<br />
problemgrupper har till uppgift att aktivt söka produkter som kan placeras i<br />
befintliga företag eller utgöra bas för nya företag. I de regionala utvecklings</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:137</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>15</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>fonderna och styrelsen för teknisk utveckling bedrivs också produktsökande<br />
utveckling. Enligt propositionen skall nu ali denna verksamhet samordnas<br />
”så att tillgängliga resurser används på ett effektivt sätt”.</p>
<p>Vi vill ifrågasätta om en så långtgående central samordning av för vårt<br />
näringsliv, dess utveckling och möjligheter att skapa sysselsättning betydelsefulla<br />
avgöranden kan leda lill åsyftat resultat, nämligen det mest ändamålsenliga<br />
utnyttjandet av vårt lands tillgångar i fråga om arbetskraft och kapital. I<br />
varje fall måste det betraktas som diskutabelt om långtgående uppgifter av<br />
det här slaget kan rymmas inom ramen för det departementala system som vi<br />
har i vårt land. Enligt den svenska konstitutionen skall departementsstyre<br />
icke förekomma. Den samordningsverksamhet som åvilar en departementschef<br />
skall enligt hittills gällande konstitutionella regler bygga på beredningsarbete<br />
och beslut fattade inom självständiga ämbetsverk som har att arbeta<br />
enligt fastställda instruktioner.</p>
<p>Enligt vår mening är det därför angeläget att riksdagen får en fullständig<br />
redovisning av de ansvars- och beslutslinjer som nu tillämpas och avses bli<br />
tillämpade inom den utvidgade delegationen för etableringsfrågor. Det bör<br />
också klarläggas hur gränsdragningen är avsedd att ske mellan delegationen<br />
och industriverket samt andra ämbetsverk. En sådan klarläggning bör<br />
komma till stånd snarast möjligt under medverkan av förslagsvis riksrevisionsverket<br />
och därefter snarast redovisas inför riksdagen.</p>
<p>HEMSTÄLLAN</p>
<p>Med hänsyn till vad som ovan framförts hemställs</p>
<p style="margin-left:59px;">att riksdagen beslutar att</p>
<p style="margin-left:59px;">1. godkänna de industripolitiska riktlinjerna beträffande svensk<br />
varvsindustri som förordas i motionen,</p>
<p style="margin-left:59px;">2. anhålla att regeringen låter utreda en ändrad organisationsstruktur<br />
för de statliga varven i enlighet med de riktlinjer som<br />
framförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:59px;">3. godkänna de ändrade riktlinjer för lån till beställare av fartyg<br />
som förordas i motionen,</p>
<p style="margin-left:59px;">4. hemställa att regeringen vid utgången av varje år till riksdagen<br />
redovisar en utvärdering av resultatet av vidtagna åtgärder för<br />
bl. a. kapacitetsminskningen vid varven,</p>
<p style="margin-left:59px;">5. uttala att de mindre och medelstora varven skall garanteras ett<br />
likvärdigt stöd i förhållande till det som ges till de statliga<br />
storvarven,</p>
<p style="margin-left:59px;">6. avslå förslaget att till Bidrag tillfartygsexport till utvecklingsländer<br />
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79<br />
under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag om<br />
125 000 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:59px;">7. med avslag å förslaget att tillskapa ett särskilt organ för</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>Mot. 1978/79:137</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>16</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:59px;">samordnad internationell marknadsföring till Bidrag lill mindre<br />
och medelstora varv på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för<br />
budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett<br />
reservationsanslag av 13 000 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:58px;">8. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts<br />
om Finnboda Varv,</p>
<p style="margin-left:58px;">9. som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen<br />
anförts om tidigareläggning av statliga beställningar,</p>
<p style="margin-left:58px;">10. anhålla att regeringen snarast låter föranstalta om redovisning<br />
av de ansvars- och beslutslinjer som nu tillämpas och avses bli<br />
tillämpade inom den utvidgade delegationen för etableringsfrågor<br />
i enlighet med vad i motionen anförts.</p>
<p>Stockholm den 27 november 1978</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>GÖSTA BOHMAN (m)</p>
<p>STAFFAN BURENSTAM LINDER (m) ERIC KRONMARK (m)</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>BERTIL LIDGÅRD (m)<br />
ERIK HOVHAMMAR (m)</p>
</div>
<div class="block ml_30"><p>ALLAN HERNELIUS (m)<br />
TAGE MAGNUSSON (m)<br />
ALF WENNERFORS (m)<br />
NILS CARLSHAMRE (m)<br />
INGRID SUNDBERG (m)</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>PER PETERSSON (m)<br />
INGRID DIESEN (m)</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>L. ARNE ANDERSSON (m)<br />
i Ljung</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>GOTAB 58878 Stockholm 1978</p>
</div>
</div>
</div>
0GÖSTA BOHMANm1undertecknare0STAFFAN BURENSTAM LINDERm2undertecknare0ERIC KRONMARKm3undertecknare0BERTIL LIDGÅRDm4undertecknare0ERIK HOVHAMMARm5undertecknare0ALLAN HERNELIUSm6undertecknare0TAGE MAGNUSSONm7undertecknare0ALF WENNERFORSm8undertecknare0NILS CARLSHAMREm9undertecknare0INGRID SUNDBERGm10undertecknare0PER PETERSSONm11undertecknare0INGRID DIESENm12undertecknare0L. ARNE ANDERSSONm13undertecknareG202137av Gösta Bohman m. fl.mot_197879__137.pdf658620pdfmed anledning av propositionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågorhttps://data.riksdagen.se/fil/A2EC72A9-9820-4D13-8FD8-A83A70185E1A