<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2456273</hangar_id>
 <dok_id>G201UbU45</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>UbU45</beteckning>
 <typ>bet</typ>
 <subtyp>bet</subtyp>
 <doktyp>bet</doktyp>
 <typrubrik>Betänkande 1978/79:UbU45</typrubrik>
 <dokumentnamn>Betänkande</dokumentnamn>
 <debattnamn>Debatt om förslag</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>UbU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>45</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-05-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-20 14:09:18</systemdatum>
 <publicerad>2009-12-16 09:32:39</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79:180 om läroplan för grundskolan jämte motioner</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2016</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G201UbU45/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G201UbU45</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G201UbU45</dokumentstatus_url_xml>
 <utskottsforslag_url_xml>https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/G201UbU45</utskottsforslag_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;
  &lt;style&gt;

span.line { display:block;  }
p  { margin-bottom:0; }

div.dok p, span {
 font-family:verdana;
}

div.sida {
 min-width:660px;
 height:1100px;
 position: relative;
}

div.block {
 display: inline-block;
 position: absolute;
}

.sidlinje {border-bottom: 1px solid #ddd;}

.skannad, td {
 border: 1px solid #eee;
 padding: 1px;
 margin: 0;
 border-collapse: collapse;
 white-space: nowrap;
 text-align:center;
}

.fs110 {font-size:1.1em;}
.fs100 {font-size:1em;}
.fs095 {font-size:0.95em;}
.fs090 {font-size:0.9em;}
.fs085 {font-size:0.85em;}
.fs080 {font-size:0.8em;}
.fs075 {font-size:0.75em;}
.fs070 {font-size:0.7em;}

@media print {    
    .sidlinje, .no-print * { display: none !important; }
}



.RotatedCounterclockwise {
 /* Safari */
 -webkit-transform: rotate(-90deg);

 /* Firefox */
 -moz-transform: rotate(-90deg);

 /* IE */
 -ms-transform: rotate(-90deg);

 /* Opera */
 -o-transform: rotate(-90deg);

 /* Internet Explorer */
 filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);
}
&lt;/style&gt;
  &lt;!-- begin:pages --&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:10px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:419px;"&gt;UbU 1978/79:45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:10px;"&gt;Utbildningsutskottets betänkande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:11px;"&gt;1978/79:45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:12px;"&gt;med anledning av propositionen 1978/79:180 om läroplan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:12px;"&gt;för grundskolan jämte motioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:22px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;I betänkandet behandlas förslag som regeringen (utbildningsdepartementet) &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:13px;"&gt;efter föredragning av statsrådet Rodhe förelagt riksdagen i propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:13px;"&gt;1978/79: 180 om läroplan för grundskolan jämte med anledning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:13px;"&gt;av propositionen väckta motioner. Vidare behandlas ett antal motionsyrkanden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:13px;"&gt;från den allmänna motionstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:23px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;1 Propositionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;1.1 Propositionens hemställan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;Regeringen föreslår riksdagen att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;1. antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;ändring i skollagen (1962:319),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;2. godkänna att läroplanen för grundskolan får i sina huvuddrag den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;utformning och det innehåll som förordats i propositionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;3. godkänna att den nya läroplanen införs läsåret 1982/83 med början&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;i samtliga årskurser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;4. godkänna vad som i propositionen förordats om hemuppgifter för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;elever i grundskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:30px;"&gt;5. godkänna vad som i propositionen förordats om läromedel i grundskolan,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:30px;"&gt;6. godkänna vad som i propositionen förordats om betyg i grundskolan,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;7. godkänna vad som i propositionen föreslagits om vissa slutbetyg,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;8. godkänna vad som i övrigt i propositionen förordats om bedömning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;av elever i grundskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:30px;"&gt;9. godkänna vad som i propositionen förordats om ändrade riktlinjer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;för behörighet till intagning på vissa linjer i gymnasieskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:32px;"&gt;10. godkänna vad som i propositionen förordats om intagning av elever&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;i gymnasieskolan och om intagningsnämndens sammansättning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:32px;"&gt;11. godkänna vad som i propositionen förordats om skolstyrelsernas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;övergripande uppföljningsansvar för ungdomar som inte har fyllt 18 år,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:32px;"&gt;12. godkänna de grunder för statsbidrag till grundskolan som förordats &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;i propositionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:33px;"&gt;13. bemyndiga regeringen att i övrigt vidta de övergångsåtgärder som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;behövs i anledning av införandet av läroplanen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:33px;"&gt;14. godkänna vad som i propositionen förordats om lokal genomföranderesurs,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt; utvärdering samt om verksamheten i övrigt i grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:18px;"&gt;1 Riksdagen 1978/79.14 sami. Nr 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:4px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:8px;left:557px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;1.2 Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I propositionen läggs fram förslag som berör grundskolans läroplan,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sambandet mellan grundskola och gymnasieskola och betygsättningen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;grundskolan. Utgångspunkt för förslagen är skolöverstyrelsens (Sö:s) i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;april 1978 överlämnade Förslag till förändring av grundskolans läroplan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och 1973 års betygsutrednings betänkande (SOU 1977: 9) Betygen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Gymnasieskolans språkprogram och intagningsbestämmelser är så utformade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att elevernas val i grundskolans årskurs 6 av alternativkurser i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;engelska och matematik och av tillvalsämnen i realiteten blir avgörande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för deras senare möjligheter att välja främst treåriga linjer i gymnasieskolan.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; I propositionen föreslås att sambandet mellan grundskola och gymnasieskola &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skall utformas så, att olika val i grundskolan skall ge alla samma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;möjlighet att välja studievägar i fortsatt utbildning. Därigenom upphör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tillvalsämnen och alternativkurser att skikta eleverna på olika studievägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I propositionen betonas att jämlikheten i skolan måste innebära en rätt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till goda kunskaper och färdigheter. Stor vikt läggs vid att varje skola&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;söker ge alla elever goda färdigheter i att tala, läsa, skriva och räkna.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Diagnostiskt material skall ställas till skolornas förfogande för att vara en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hjälp vid fördelningen av insatser och stöd till olika elever, ökade resurser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för att möjliggöra arbete i delad klass i basfärdighetsämnen föreslås tillföras &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;ökad mångsidighet i innehåll och arbetssätt ses som en tillgång för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;få fler elever att uppleva skolan positivt och grundlägga intresse för fortsatt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utbildning. Ett fritt studieval betonas. På alla stadier skall eleverna ges&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tid för intressevalda fördjupningsstudier inom de obligatoriska ämnenas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ram. På högstadiet föreslås dessa studier, som benämns temastudier, uppta &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;en tid av tolv veckotimmar som riktvärde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;På högstadiet ingår dessutom ett tillvalsblock om elva veckotimmar i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;det fria studievalet. I tillvalsblocket skall vid alla skolor erbjudas treåriga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kurser i tyska och franska (B-språk).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Stor vikt läggs också vid decentralisering. Skolstyrelsen föreslås därför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;få besluta om vilka kurser som skall förekomma i tillvalsblocket utöver&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kurser i B-språk. Sådana kurser kan bl. a. vara kurser i hemspråk eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kurser som innehåller moment från mer än ett av de obligatoriska ämnena.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;SÖ föreslås få i uppdrag att som service till skolorna utarbeta kursplaner&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för tillvalskurserna, men också länsskolnämnd, skolstyrelse och rektor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kan utarbeta sådana kursplaner. Kursernas längd föreslås kunna variera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;från en termin till tre år. Kurserna får ej utgöra parallellkurser eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;överkurser till de obligatoriska ämnena. En viss resursökning, relativt sett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;större vid små högstadieskolor, föreslås för att fler elevintressen än nu&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skall kunna tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utöver temastudier och tillvalsämnen finns på högstadiet tid för icke&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:7px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:549px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:52px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;timplanebundna verksamheter, i propositionen benämnda fria aktiviteter.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Tillsammans kommer temastudier, tillvalsämnen och fria aktiviteter att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;svara för omkring 30 % av studietiden på högstadiet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Fria aktiviteter föreslås också införas på mellanstadiet genom att den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;timplanebundna tiden minskas med tre veckotimmar. Dessutom föreslås&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att hemkunskapsmoment om minst en veckotimme införs på lågstadiet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och att tekniska moment skall ingå i orienteringsämnena också på lågoch &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;mellanstadierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;På högstadiet föreslås teknik bli obligatoriskt för alla med två veckotimmar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;inom ramen för orienteringsämnena. Tiden för dessa utökas.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Barnkunskap föreslås också införas som särskilt ämne med utökad tid till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en veckotimme. Musikundervisning föreslås ske i delad klass under två&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;veckotimmar i stället för som nu i helklass under tre veckotimmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Alternativkurserna i matematik och engelska föreslås vara kvar. Genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;försöksverksamhet skall fördelar och nackdelar med andra grupperingar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utprövas. I B-språk föreslås alternativkursema avskaffas fr. o. m. 1985/86.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Ändringar i läromedel och behovet av ett metodiskt utvecklingsarbete&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motiverar en femårig övergångstid fr. o. m. 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I propositionen konstateras en stor samstämmighet i remissinstansernas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;synpunkter på arbetssätten i skolan. Så långt möjligt bör ett undersökande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och experimentellt arbetssätt eftersträvas. Teori och praktik, förklaring&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och tillämpning bör varvas. Sambandet mellan skola och arbetsliv bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;successivt byggas ut så att den nu påbörjade försöksverksamheten med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;praktisk arbetslivsorientering under 6—10 veckor läsåret 1982/83 omfattar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;alla kommuner. Ett ställningstagande beträffande arbetslivsorienteringens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;framtida omfattning bör göras senast den 1 juli 1982. Skolans&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ansvar för ungdomar mellan 16 och 18 år, den s. k. ungdomsgarantin,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föreslås utökad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Betygsättning i grundskolan inskränks enligt propositionen till årskurserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;8 och 9. Betygen skall ges i en femgradig skala, där medelbetyget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;är tre. Övriga betyg skall ges med hänsyn till elevernas prestationer. Någon &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;given proportion för de olika betygsgradema skall inte finnas. Betyg&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som grund för urval till fortsatt utbildning skall kompletteras med arbetslivserfarenhet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; förutbildning, rangordning av val, upprepad ansökan samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;könstillhörighet. Försöksverksamhet med betygsfri intagning till gymnasieskolan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skall inledas. Frågan om betyg i gymnasieskolan skall utredas av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;gymnasieutredningen (U 1976: 10).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Läroplanens utformning föreslås bli en annan än för närvarande. Till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;en kortfattad allmän del som innehåller mål och riktlinjer, timplaner och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kursplaner knyts ett kommentarmaterial som beskriver alternativa sätt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;arbeta. Inom varje rektorsområde skall utformas en arbetsplan som blir&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ett uttryck för den enskilda skolans ambitioner. Under genomförandeperioden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tillförs rektorsområdena en särskild resurs för planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Läroplanen föreslås genomföras läsåret 1982/83.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:2px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:7px;left:550px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:47px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;2 Motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;2.1 Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1978/79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1978/79: 266 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari, såvitt nu är i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;fråga, yrkas att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1. beslutar om en förändrad läroplan i enlighet med vad som anförts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i motionen, innebärande bl. a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;a. att tio veckors pryo införs i grundskolan i enlighet med vad som anförts &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;b. att arbetsformerna i skolan får en mera praktisk inriktning, exempelvis &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;genom projektstudier, och att eleverna får delta i det praktiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;arbetet i skolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;c. att hemkunskap införs från lågstadiet, teknik från mellanstadiet och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;maskinskrivning på högstadiet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;d. att ”vardagskunskap” införs i enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;e. att baskunskapernas ställning stärks,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;f. att ämnena svenska och matematik får behålla minst oförändrad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;lektionstid,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;g. att ett blockämne, ”fritt skapande”, införs, som omfattar de nuvarande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ämnena musik, teckning/bild och slöjd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;h. att den naturvetenskapliga undervisningen ges en mera praktisk och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;laborativ inriktning och att ekologi tas upp i undervisningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;i. att den särskilda resurs som i dag finns inom ramen för alternativkurserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i engelska, matematik och B-språk behålls i enlighet med vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som anförts i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;k. att tillvalssystemet utformas i enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1. att den timplanebundna undervisningstiden på lågstadiet blir 49 vtr,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;på mellanstadiet 66 vtr och på högstadiet 66 vtr (60-minuterstimmar)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;(yrkandet 1),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2. beslutar att som sin mening uttala att detaljregleringen när det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;gäller inflytande för elever och personal avskaffas (yrkandet 5),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:10px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1978/79:272 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uttalar att betygen bör avskaffas på alla nivåer i skolsystemet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;1978/79: 370 av Tore Nilsson m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hos regeringen begär en läroplan för skolan i vilken Bibeln tas med som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;läromedel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;1978/79: 522 av Margot Håkansson (fp) och Elver Jonsson (fp) vari&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;— med hänvisning till vad som anförts i den till socialutskottet remitterade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;motionen 1978/79:430 — yrkas att riksdagen som sin mening&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande en planlagd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:548px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ökad information och undervisning i hälso- och friskvårdsfrågor inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skolväsendet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1978/79: 524 av Rolf Rämgård m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;yrkas att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som anförts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i motionen om inriktningen av ämnet gymnastik och idrott i skolan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(yrkandet 2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;1978/79: 567 av Ingrid Diesen m. fl. (m) vari — med hänvisning till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;566 — såvitt nu är i fråga yrkas att riksdagen uttalar att dans på sikt införs &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som ett alternativ till gymnastik i grundskolan (yrkandet 1),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;1978/79:632 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uttalar sig för en ny demokratisk inriktning av grundskola och gymnasium &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i enlighet med det fempunktsprogram som anförs i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;1978/79: 736 av Sven Mellqvist m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i den till trafikutskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;remitterade motionen 1978/79: 645 anförts om trafikundervisningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i skolorna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;1978/79: 794 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari — med hänvisning till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;792 — såvitt nu är fråga yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;om förslag som innebär att arbetsmiljöutbildningen inom grund- och gymnasieskolorna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;minst fyller läroplanens krav (yrkandet 1),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;1978/79: 924 av Karin Nordlander (vpk) vari yrkas att riksdagen som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ökad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;offentlighet av skolans undervisning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;1978/79: 937 av Maj Britt Theorin m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;som sin mening ger regeringen till känna att facklig kunskap bör föras&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;in i undervisningsplanen såväl i grund- och gymnasieskolan som i den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;yrkesinriktade undervisningen som schemalagt ämne,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;1978/79: 938 av Maj Britt Theorin m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;1. som sin mening ger regeringen till känna sin syn på skolans kulturpolitiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;ansvar för en utbildning för fred, fredshandlingar och konfliktlösningar,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;2. av regeringen begär åtgärder så att i läroplanen motionens krav om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;fredsfostran kan bli tillgodosedda,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;1978/79: 939 av Maj Britt Theorin m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;yrkas att riksdagen uttalar sig för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;1. att skolans målsättning vidgas så att all undervisning utgår från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;att eleverna skall förberedas för rollen som löntagare och stimuleras till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;fackligt och politiskt engagemang (yrkandet 1),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:556px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:56px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2. att skolan förändras så att övning i medbestämmande i en demokratiserad &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skola blir ett dagligt inslag i undervisningen, liksom kritiskt tänkande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och att problemorienterad metodik används i alla skolformer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;(yrkandet 2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;3. att den pågående reformeringen av grundskolan och gymnasieskolan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;får som mål att betygen avskaffas, då de är oförenliga med förnyelsen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av arbetslivet (yrkandet 4),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:10px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1978/79: 1325 av Elis Andersson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringen begär att försöksverksamhet kommer till stånd så att underlag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vinns för senare införande av undervisning i teckenspråket för alla elever&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på mellanstadiet i syfte att häva isoleringen för de döva,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:10px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1978/79: 1337 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari — med hänvisning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till vad som anförts i avsnittet En skola för livet i den till finansutskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;remitterade motionen 1978/79: 1108 — såvitt nu är i fråga yrkas att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1. anhåller att regeringen för riksdagen framlägger ett åtgärdsprogram&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för en kvalitativ upprustning i grundskolan i enlighet med vad som anförts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i motionen 1978/79: 1108 (yrkandet 1),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2. uttalar att åtgärder vidtas för att garantera elevernas skyldighet att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;närvara vid undervisningen (yrkandet 2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:10px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1978/79: 1339 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari — med hänvisning till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vad som anförts i avsnittet Datorerna i samhället i den till finansutskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;remitterade motionen 1978/79: 1108 — yrkas att riksdagen hos regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;begär förslag om förstärkt undervisning i skolan om datorer och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;datasystem,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1978/79: 1359 av Sven Johansson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hos regeringen begär utredning om möjligheterna att, i enlighet med vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som anförts i motionen, ge eleverna i det allmänna skolväsendet tillgång &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till andlig vård och vägledning inom skolans ram,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1978/79: 1379 av Birgitta Rydle (m) och Hans Nyhage (m) vari yrkas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av lagar och andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regler som berör skolans verksamhet och att i samband därmed nya och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tydligare anvisningar utfärdas i vilka skolstyrelsens, skolledningens och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lärarpersonalens ansvar understryks i enlighet med motionens syften,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1978/79: 1381 av Catarina Rönnung (s) vari yrkas att riksdagen hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringen anhåller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1. att arbetsmiljön mer ingående studeras både praktiskt och teoretiskt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inom ämnena samhällskunskap och arbetslivsorientering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2. att människor med specialkompetens och yrkeserfarenhet av arbetsmiljöfrågor &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skall medverka i undervisningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:551px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:57px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1978/79: 1389 av Sven Eric Åkerfeldt (c) vari yrkas att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;beslutar att som sin mening uttala att läroplanen för grundskolan inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ämnet samhällskunskap skall ha ett huvudmoment om totalförsvaret, vari&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ingår information om värnpliktsutbildningens former och syfte,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1978/79: 1393 av Lena Öhrsvik m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringen begär tilläggsdirektiv till utredningen Kooperationen och dess&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;roll i samhället med syfte att granska hur ekonomiska föreningar behandlas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i läromedel samt i övrigt vad som i motionen anförts om partsmaterial&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och dess användning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1978/79: 1889 av Lennart Bladh m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringen anhåller att möjligheten att öka insatserna inom i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;berörda områden undersöks,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1978/79: 1905 av Sven Johansson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hos regeringen anhåller om åtgärder för att skolans läroplan och läromedel &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skall innehålla synpunkter på ett normsystem enligt de riktlinjer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som angivits i motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:19px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;2.2 Motioner väckta med anledning av propositionen 1978/79:180&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;1978/79:2535 av Lennart Bladh m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;hos regeringen begär&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;1. att vidareutbildning av lärare i teknik i kombination med trä- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;metallslöjd skall anordnas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;2. att utbildningstiden i teknik skall utgöra 40 poäng,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;3. att utbildningen skall leda till att nuvarande lärare i trä- och metallslöjd &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kan erhålla tjänst som ämneslärare i kombinationen slöjd och teknik,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;1978/79:2596 av Claes Elmstedt m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;beslutar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1. att de naturvetenskapliga ämnenas ställning i grundskolan stärks, i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;2. att de extra resurser som behövs för att möjliggöra hemkunskapsundervisning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i mindre grupper tillförs förstärkningsresursens undervisningsbundna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;del, i enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;3. att förslaget om specialdestinerade höjningar av basresursen och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förstärkningsresursen avslås och höjningarna i stället sker med schablonbelopp,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; i enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;4. att förslaget om könstillhörighet som urvalskriterium avslås,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;5. att intagning till gymnasieskolan sker på grundval av höstterminsbetyget &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;i årskurs nio, i enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;1978/79: 2597 av Åke Gillström (s) vari yrkas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;1. att riksdagen hos regeringen begär att läroplanens avsnitt Hjälp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:2px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:6px;left:558px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:46px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till elever med svårigheter utvecklas i enlighet med vad i motionen framhållits,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;2. att riksdagen hos regeringen begär sådana åtgärder att kommunerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;stimuleras att använda en större del av förstärkningsresursen till förmån&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för elever med svårigheter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;3. att huvudmomentens fördelning på stadier slopas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1978/79: 2598 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;yrkas att riksdagen uttalar sig för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1. att lokalbehovet i våra skolor i fortsättningen granskas av lärarlag,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;speciallärare och rektor och att brister av nämnda slag rapporteras till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;såväl skolstyrelse som skolöverstyrelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2. att läromedlen — speciellt för elever med inlärningssvårigheter —&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bekostas av staten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;3. att förstärkningsresursen graderas så att elever med stora inlärningssvårigheter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lämnas förtur,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;4. att elever med särskilda behov är i sin fulla rätt att bilda grupp&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;men att samarbetet med den vanliga klassen bibehålls,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;5. att olikheter mellan elever i inlärningssituationen behandlas på ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;naturligt sätt och bidrar till förståelsen mellan eleverna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1978/79: 2599 av Tore Nilsson m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behandling av propositionen 1978/79: 180 som sin mening ger regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;till känna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1. att i skolans läroplan religionskunskap skall vara självständigt ämne,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2. att ramtid, mål och huvudmoment för ämnet för skolans stadier&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;skall preciseras generellt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1978/79: 2600 av Hans Nyhage m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beslutar uttala&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1. att ämnet hemkunskap införs på mellanstadiet med en veckotimme,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2. att den läroplansbundna undervisningstiden därmed skall öka med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;en veckotimme,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;3. att tiden för fria aktiviteter samtidigt skall minskas med en veckotimme,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1978/79:2601 av Hans Nyhage m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;som sin mening ger regeringen till känna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1. att för ämnet religionskunskap, liksom för övriga orienteringsämnen,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;fastställs särskilda mål och huvudmoment utöver övergripande mål och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;huvudmoment för hela ämnesblocket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;2. att frivillig undervisning i bibelkunskap bör erbjudas eleverna på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samtliga stadier inom ramen för den timplanebundna undervisningstiden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1978/79: 2602 av Allan Åkerlind (m) och Tore Nilsson (m) vari&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;yrkas att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:7px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:550px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:52px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1. beslutar att även för de enskilda orienteringsämnena skall, såsom i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;nu gällande läroplan, gälla särskilda mål och huvudmoment,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;2. uttalar att för religionskunskap skall i huvudsak gälla samma mål&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och huvudmoment som i den nu gällande läroplanen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;3. uttalar att den gemensamma ramtid, som enligt propositionen skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;gälla för orienteringsämnena tillsammans eller i sektorer per stadium,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fördelas som rikttider på de enskilda ämnena på liknande sätt som i nu&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;gällande läroplan med beaktande av vad som i propositionen anförs om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;de nytillkomna orienteringsämnena och om att religionskunskapen bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;erhålla motsvarande utrymme som nu,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1978/79: 2606 av Olof Palme m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anförts om tillkallande av cn delegation för uppföljning av SIAreformen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anförts om insatser för elever med särskilda behov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;3. beslutar avveckla alternativkurserna i enlighet med vad som anförts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;4. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anförts om baskunskaper och basfärdigheter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;5. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;anförts om skolans arbetssätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;6. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anförts beträffande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;a. undervisningens internationalisering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;b. undervisning om hushållning med resurser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;c. samhällsorienteringen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;d. undervisningen i naturvetenskap och teknik,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;e. träning av vardagskunskaper,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;f. kulturfrågornas anknytning till skolarbetet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;g. samspelet skola—fritid,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;h. kontakterna hem—skola och hemuppgifter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;7. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;anförts om anpassad studiegång,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;8. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;anförts om fria studier,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;9. beslutar godkänna att timplanen för grundskolan får den utformning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;som angivits i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;10. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;anförts om arbetslivsorientering och studie- och yrkesorienteringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;i skolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;11. beslutar godkänna vad som i motionen anförts om att arbetet skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inriktas på att avveckla betygen i grundskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:8px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:549px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:52px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;12. beslutar att betyg inte skall ges i de fria studierna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;13. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anförts om asteriskbetyg och fri kvot,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;14. beslutar att intagningsnämnden skall ha den sammansättning som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;angivits i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;15. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anförts om försöksverksamhet med färre betygstillfällen i gymnasieskolan,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;16. beträffande musikundervisningen beslutar att som sin mening ge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringen till känna vad som anförts i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;17. beslutar godkänna de grunder för statsbidrag till grundskolan som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;angivits i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;18. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anförts om skolstyrelsens och skolledningens roll i förnyelsearbetet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av skolan m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;19. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anförts om fortbildningsverksamheten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;20. med ändring av sitt tidigare beslut (UbU 1978/79: 28, rskr 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;79: 246) för budgetåret 1979/80 beslutar anvisa ytterligare 95 000 000 kr.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till Bidrag till driften av grundskolor m. m. (C 11. utbildningsdepartementet) &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att fördelas i enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1978/79: 2607 av Lars Schött (m) vari yrkas att riksdagen beslutar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att tiden för idrott på grundskolans lågstadium ökas med 1,5 veckotimmar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och att tiden för orienteringsämnen minskas med motsvarande timantal,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1978/79:2631 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1. uttalar att med basfärdigheter skall avses förmåga att tala, läsa,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skriva och räkna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2. uttalar att skolans system med tillval och alternativkurser skall ge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;eleverna rätt att fördjupa och bredda sina kunskaper,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;3. beslutar att grundskolans undervisning i naturvetenskapliga ämnen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skall inriktas på att ge grundläggande insikter i dessa ämnen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;4. beslutar avvisa regeringens förslag till ändrade tillträdeskrav till de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tre- och fyraåriga linjerna i gymnasieskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;5. med avslag på regeringens förslag beslutar bibehålla alternativkurserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i B-språk,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;6. uttalar att skolan skall spela en aktiv roll för att ge eleverna råd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och vägledning vid tillval och val av kurser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;7. beslutar att hos regeringen begära förslag till åtgärder i syfte att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skapa möjligheter att samordna sådana moment i undervisningen som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;berör praktiska färdigheter nödvändiga i vardagslivet, t. ex. kunskaper&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om barn-, familje- och konsumentfrågor, i enlighet med vad som i motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anförs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;8. beslutar att hos regeringen begära att syftet med studie- och yrkes
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:542px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;orientering (syo) och praktisk yrkesorientering (pryo) klarare definieras&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i enlighet med vad som i motionen anförs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;9. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att läroplanen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bör utformas så att syftet med skolarbetet i olika ämnen klargörs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för eleverna och att studiegången genom grundskolan bildar en rationell &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och konsekvent helhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;10. beslutar att i timplanen för högstadiet samhällsorienterande ämnen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skall ges 17 veckotimmar och tillval 10 veckotimmar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;11. beslutar att läroplaner skall granskas av Svenska språknämnden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;innan de fastställs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;12. beslutar att skolor successivt får börja arbeta efter den nya läroplanen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samt att denna skall vara genomförd senast två år efter riksdagens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beslut,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;13. uttalar att betyg är nödvändiga som instrument för information,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;motivation och urval samt att de bör ges på alla stadier i skolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;14. uttalar att den föreslagna förändringen av nuvarande betygssystem&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skall ses som en övergång till ett system med kursrelaterade betyg,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;15. hos regeringen begär att kvartssamtalens syfte preciseras i enlighet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med vad som i motionen anförs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;16. uttalar att elever skall ha rätt att genom kompletterande studier&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förbättra sina betyg,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;17. beslutar att avvisa förslaget om könstillhörighet som merit vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;urval,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;1978/79: 2632 av Ulla Ekelund (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;begär att läroplanen i vad avser ämnet religionskunskap utformas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;med mål och huvudmoment på likartat sätt som i 1969 års läroplan för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;grundskolan (Lgr 69),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;1978/79: 2633 av Christina Rogestam (c) vari yrkas att riksdagen beslutar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;om fortbildningsinsatser även i ämnet religionskunskap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;1978/79: 2634 av Rolf Rämgård m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;1. beslutar utöka timantalet i ämnet gymnastik och idrott i första hand&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;för lågstadiet, i enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;2. beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;motionen om inriktningen av ämnet gymnastik och idrott i skolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;1978/79: 2635 av Evert Svensson (s) och Bertil Zachrisson (s) vari&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;yrkas att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1978/79: 180 hemställer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;att regeringen vid den vidare handläggningen av läroplan för grundskolan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;m. m. beaktar följande punkter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;1. att religionsämnet ges en rättmätig del av den tilldelade tiden och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;ett innehåll som angetts i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:6px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:552px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:51px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2. att betygen bör avskaffas även i årskurserna 8 och 9 samt att diagnostiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;prov för basfärdigheter i svenska och matematik bör utarbetas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;3. att alternativkurser bör avskaffas så fort som läromedlen hunnit bli&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anpassade,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;4. att distriktsnämnder bör införas inom skolstyrelserna för att nå ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;större lokalt ansvar inom resp. område,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;5. att kontakten mellan skolan och hemmen byggs ut och att skolan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;får huvudansvaret för att kontakten upprätthålls,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;1978/79: 2636 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:19px;"&gt;1. uttalar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;a. att undervisningstiden för varje ämne i läroplanen bör anges per&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;årskurs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;b. att timplanen bör knytas till årskurser och ej till stadier,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;c. att den s. k. anpassade studiegången omedelbart bör avskaffas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;d. att grundskolan helt sekulariseras och att därför ämnet religionskunskap &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avskaffas som särskilt ämne,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;e. att alternativkurser i matematik och språk på grundskolans högstadium &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avskaffas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;f. att de för alla gemensamma kurserna på högstadiet utbyggs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;g. att momenten ”skola—arbetsliv” införs i kursplanen som huvudmoment &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inom de olika ämnena på alla stadier,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;h. att undervisningen för invandrarbarn förändras i enlighet med vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som anförs i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;i. att överläggningar rörande läroplanen upptas med invandrarnas organisationer,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;j. att hemuppgifter ej bör förekomma inom grundskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2. beslutar uttala&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;a. att hela frågan om kursplanerna görs till föremål för en direkt parlamentarisk &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beredning i enlighet med vad som anförs i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;b. att riksdagen skall ta ställning till det slutliga läroplansförslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;3. beslutar uttala att betygen helt skall avskaffas inom grundskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;4. uttalar sig för en ökning av lärartätheten inom samtliga ämnen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samt att delningstalet bör fastställas till 25 för grundskolans samtliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stadier,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;5. hos regeringen begär förslag om lagstadgad skyldighet för företag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och organisationer att ställa praktikplatser till förfogande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;6. hos regeringen hemställer om att en särskild utredning tillsätts rörande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;centralt och lokalt ansvar för läroplansuppföljningen och utvärdering &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av skolans verksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;7. med instämmande i vad som i övrigt anförs i motionen uttalar att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;denna bör ligga till grund för det fortsatta läroplansarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:534px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:70px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;3 Utskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I propositionen 1978/79: 180 om läroplan för grundskolan m. m. föreslås &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;dels förändringar i nu gällande läroplan, dels vissa ändringar i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;nuvarande system för betygsättning i grundskolan. Propositionen behandlar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;dessutom vissa frågor som rör sambandet mellan grundskola&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och gymnasieskola, intagning till gymnasieskolan, den s. k. ungdomsgarantin &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och vissa frågor som rör slutbetyg från kommunal vuxenutbildning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Med anledning av propositionen har väckts 16 motioner. I detta betänkande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behandlar utskottet också flera motionsyrkanden från den allmänna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Propositionen utgår från skolöverstyrelsens (SÖ:s) förslag till förändring &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av grundskolans läroplan (lämnat till regeringen i april 1978) och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;från de förslag i 1973 års betygsberednings betänkande (SOU 1977: 9)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Betygen i skolan som avser betyg i grundskolan och intagning till gymnasieskolan.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Dessutom behandlas SÖ:s skrivelse den 10 november 1977&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till regeringen. I skrivelsen föreslår SÖ bl. a. att bestämmelser förs in i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skollagen (1962: 319) om att skolstyrelserna och utbildningsnämnderna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skall verka för jämställdhet mellan kvinnor och män.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utskottet följer i fortsättningen i huvudsak den disposition som återfinns &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i föredragande statsrådets anförande (s. 8—124) i propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:23px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;3.1 Övergripande synpunkter m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I propositionen betonas att läroplansförslaget är en del i den reformverksamhet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som inleddes med besluten om skolans inre arbete m. m.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;(prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 347). De hittillsvarande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;besluten har berört främst hjälpen till elever med svårigheter,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kontakterna mellan skola och närsamhälle och ett ökat lokalt ansvar för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;skolan. Väsentliga delar av vad som med nuvarande definition omfattas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av läroplanen har således enligt propositionen nyligen behandlats av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Inledningsvis berör föredragande statsrådet några allmänna aspekter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;på skolans utveckling. De frågor som behandlas rör sambandet mellan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;grundskola och gymnasieskola, jämlikheten som en rätt till goda kunskaper &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;och färdigheter, det fria studievalet, decentralisering av ansvar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;och befogenheter, skolan — ett kulturellt centrum, ökad jämställdhet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;mellan pojkar och flickor, skolans internationalisering, samverkan mellan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;skolan och samhället i övrigt, hjälp till elever med svårigheter och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;slutligen elevernas aktiva medverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;I flera olika motioner berörs dessa allmänt övergripande synpunkter.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;Utskottet behandlar i detta avsnitt också några andra frågor som har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:4px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:9px;left:548px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:50px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samma övergripande karaktär och som aktualiserats i olika motioner,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nämligen normfrågor i skolan, fredsfostran och hushållning med resurser.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Först vill emellertid utskottet ta upp frågan om behörighet till intagning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;på vissa linjer i gymnasieskolan. Beträffande sambandet mellan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;grundskola och gymnasieskola gäller i dag att eleverna i årskurs 6 i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;grundskolan väljer dels tillvalsämne, dels altemativkurser i engelska och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;matematik på högstadiet. Särskild kurs i engelska utgör inträdeskrav till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tre- och fyraåriga gymnasieskollinjer och till vissa specialkurser. Särskild &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kurs i matematik fordras för tillträde till tvåårig teknisk linje, treoch &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fyraårig teknisk linje och treårig naturvetenskaplig linje och vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;specialkurser. I propositionen påpekas att valet av språk som tillvalsämne &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i hög grad underlättar senare val av treåriga linjer i gymnasieskolan.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Föredraganden föreslår därför att ett nytt språkprogram utformas för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;dessa linjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet ansluter sig till förslaget om att ett nytt språkprogram bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utformas. Detta bör underställas riksdagen för godkännande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Det nuvarande sambandet mellan vissa val i grundskolan och vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;linjer i gymnasieskolan accepteras inte i propositionen. Inträdeskraven&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till treåriga linjer måste enligt föredragande statsrådet ändras så att valet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av olika kursalternativ inte styr elevernas senare möjligheter att välja&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;linjer på gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79: 2631 (yrkandet 4) begärs att riksdagen beslutar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avvisa regeringens förslag till ändrade tillträdeskrav till de tre- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fyraåriga linjerna i gymnasieskolan. Förslaget kan enligt motionärernas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mening leda till studiemisslyckanden för enskilda elever, sänkt utbildningskvalitet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och taktiska val.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Valet av alternativkurser har enligt propositionen visat sig vara beroende &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av sociala och könsmässiga faktorer. Av den redogörelse för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;verksamhetsåret 1977/78, som SÖ:s pedagogiska nämnd lämnat i juni&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1978 och som bl. a. behandlar olika val på högstadiet, framgår mycket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;starka samband mellan olika val och olika bakgrund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Social bakgrund kommer enligt propositionen troligen även i fortsättningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att påverka elevernas val av ämnen, kurser och aktiviteter i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;grundskolan och på fritiden. Däremot bör enligt föredragandens mening &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;de i propositionen föreslagna ändringarna av intagningsbestämmelser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;till gymnasieskolan leda till att verkningarna av valen i årskurs &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;6 avlägsnas. De val som påverkar framtida yrkes- och studiemöjligheter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;uppskjuts genom förslaget till årskurs 9, dvs. ytterligare tre år,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;under vilka eleverna får fortsatt tillgång till skolans studie- och yrkesvägledning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Nuvarande intagningsbestämmelser till högskolan innehåller i vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;fall kvalitetskrav, t. ex. kravet på minst betyget 3 i det ämne som skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:7px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:539px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:52px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;studeras. Kraven på särskilda kurser till vissa gymnasielinjer innebär&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;däremot inga sådana kvalitetskrav. Lägsta betyg (betyget 1) är tillräckligt,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; såvida det avgivits i särskild kurs. Höga betyg i allmän kurs, exempelvis &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;5 eller 4, ger däremot inte behörighet trots att gemensamma prov&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i de båda kurserna visar på stor samstämmighet mellan prestationskurvorna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för elever i de båda kurserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Det måste enligt utskottets bedömning anses vara osannolikt att elever&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med stora svårigheter och låga betyg i exempelvis matematik i allmän&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kurs väljer naturvetenskaplig eller teknisk linje. Det är lika osannolikt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att elever med betydande språksvårigheter väljer linjer med treåriga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;språkkurser. Skolan skall genom studie- och yrkesrådgivning ge eleverna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en så allsidig bild som möjligt av studierna på olika gymnasieskollinjer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;så att inte elever genom felval råkar ut för studiemisslyckanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i propositionen förordade ändrade riktlinjer för behörighet till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;intagning i gymnasieskolan och avslår motionen 1978/79: 2631 yrkandet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;4. Utskottet vill samtidigt erinra om vad föredraganden anfört om översyn &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;dels av matematikkursen i årskurs 1 i gymnasieskolan, dels av läroplansanvisningarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i grundskolan. Ytterligare stödåtgärder kan enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;propositionen bli aktuella under vårterminen i årskurs 9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I gymnasieskolan finns möjligheter till stödundervisning. Sådan undervisning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skall enligt nu gällande anvisningar i första hand ges till bl. a.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;elever som läst allmän kurs i något ämne. Utskottet vill inte utesluta att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;de ändrade intagningsbestämmelserna kan komma att ställa ökade krav&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;på stödundervisning och utgår ifrån att utvecklingen följs noggrant av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;berörda myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Vad därefter beträffar allmänt övergripande synpunkter på läroplanen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tar utskottet upp olika frågor som behandlats i propositionen och motioner,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; nämligen internationella förbindelser, fredsfostran och konfliktlösning,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; hushållning med resurser, skolans fostrande roll, kulturfrågor,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skola—fritid, kontakterna mellan hem och skola och specialpedagogiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;insatser i skolan. Utskottet vill betona sambandet mellan vad som tas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;upp i det följande och vad som tidigare utförligt behandlades i samband&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med SIA-besluten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I propositionen framhålls att internationella förbindelser spelar en allt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;större roll. Det är nödvändigt att de enskilda medborgarna lär sig inse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vikten av internationella kontakter och internationellt samarbete. Samhällsorienterande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;ämnen och religionskunskap, naturorienterande ämnen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; bild och musik spelar liksom litteraturläsning stor roll. Invandrarelever &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;och deras föräldrar kan vara en stor tillgång för att förmedla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;andra länders kultur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 6 a) berörs undervisningens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;internationalisering och en aktiv fredsfost
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:8px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:544px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:53px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;rån i skolan. Enligt motionärernas mening är det nödvändigt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skolan medvetet tränar eleverna så att de känner solidaritet med andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;länder, folkslag och kulturer. Det är också skolans uppgift att träna eleverna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att förstå och känna samhörighet med minoritetsgrupper inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vårt eget land. Skolan måste göra aktiva insatser för att eleverna skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förstå utvecklingsländernas problem och vårt beroende av dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;För all undervisning gäller, vilket utskottet funnit sig böra särskilt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stryka under, att den skall söka vara så levande som möjligt och syfta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till att utveckla elevernas hela personlighet. Den leder därigenom till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;engagemang och intresse och till att elever helt naturligt kan känna solidaritet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med olika länder, folkslag och kulturer. Som ett huvudområde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inom kursplanerna ingår enligt föredragande statsrådet internationella&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;frågor (s. 69). Utvecklingsländernas problem kommer då självklart att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ägnas stor uppmärksamhet i de kursplaneförslag SÖ ges i uppdrag att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;utarbeta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79: 938, vilken väcktes under allmänna motionstiden,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; behandlas skolans kulturpolitiska ansvar för en utbildning för fred,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fredshandlingar och konfliktlösningar. I den läroplan som nu gäller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;framställs samhället som konfliktlöst och harmoniskt. I stället är det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;viktigt att barn blir medvetna om vilka villkor som gäller och får klart&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för sig sambandet mellan aggression, våld och krig och mellan mänskliga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och nationella konflikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I propositionen betonas problemorientering som en viktig riktlinje för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skolans arbete. Beträffande målen för skolan framhåller föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(s. 28) att det är skolans uppgift att göra eleverna medvetna om problem: &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;”Målkollisioner bör inte döljas bakom harmoniserande formuleringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utan lyftas fram till diskussion och ställningstagande.” I propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hänvisas också till den debattskrift, Skolan skall fostra, som är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avsedd att ligga till grund för en bred diskussion mellan alla som har anknytning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till skolan. Utöver de huvudområden för kursplanernas innehåll,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; som SÖ föreslagit och till vilka föredraganden ansluter sig, framhålls &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i propositionen att också livsåskådningsfrågor, frågor om lag och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;rätt, om totalförsvar och fredsfostran och konfliktlösning ingår som viktiga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;delar i skolans undervisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet anser att konfliktlösning, fredsfostran och totalförsvar i vissa &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fall kan bilda en naturlig enhet då det gäller att för elever belysa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samband mellan och konsekvenser av olika handlingar. Men frågor om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;konflikter och konfliktlösning utgör ett naturligt inslag i många sammanhang &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i skolans undervisning, exempelvis inom historia, biologi och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vid behandling av livsåskådningsfrågor och lag och rätt. Utskottet vill&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;betona betydelsen av att frågor om konflikter, deras orsaker och lösningar,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; lyfts fram i samtal och diskussioner i många sammanhang. Skolan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skall aktivt påverka eleverna till ställningstagande i dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:534px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:54px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Utskottet har erfarit att arbetsgruppen kring normbildning och normöverföring &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i skolan avser att återkomma med ytterligare material utöver&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;den skrift Skolan skall fostra till vilken propositionen hänvisar. Utskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;utgår ifrån att frågor om internationell solidaritet, konflikter och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;fredsfostran, vilka behandlas i propositionen och motionerna, då kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ytterligare belysas liksom att de får en framträdande plats i läroplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Betydelsen av att i undervisningen betona hushållning med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;resurser lyfts fram i två motioner, nämligen i motionen 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;266 (yrkandet 1 h) och i motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 6 b).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79: 266 (yrkandet 1 h) framhålls att samspelet i naturen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;är förutsättningen för mänsklig överlevnad på jorden. Därför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;måste en ekologisk helhetssyn genomsyra skolans undervisning. Grundläggande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ekologiska och naturvetenskapliga insikter bör därför räknas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till baskunskaperna. Ungdomarna bör bibringas respekt för tingen och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för inställningen att bruka utan att förbruka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 6 b) framhålls att skolan måste&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;göra eleverna medvetna om att resurserna i många fall inte är outtömliga.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Skolan bör tilldelas uppgiften att hos eleverna utveckla klara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;handlingsmönster att hushålla med de gemensamma resurserna, mänskliga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och materiella. För att nå en praktisk tillämpning av hushållning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bör eleverna ges ansvar för den gemensamma miljön. Motionärerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;framhåller också samspelet mellan natur och människa och föreslår att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ett särskilt miljövårdsavsnitt införs i läroplanen. Därigenom skall skolan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tilldelas uppgiften att hos eleverna utveckla klara handlingsmönster att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hushålla med de gemensamma resurserna, mänskliga och materiella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Som två huvudområden för skolans undervisning anges i propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;de stora samlevnads- och överlevnadsfrågoma och miljövårdsfrågor.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Dessa berör såväl samhällsorienterande som naturorienterandetekniska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ämnen. Miljö- och energidebatterna har enligt föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;åskådliggjort hur dessa frågor i våra dagar måste bli föremål för en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bred samhällelig debatt. Ett starkt demokratiskt argument talar därför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för att skolan ger alla en insikt i problemens dimensioner, en uppfattning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;om vilka problem det gäller, deras sammanhang, deras avhängighet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av mänskliga prioriteringar och det pris i form av uteblivna andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fördelar som den ena eller andra lösningen kan föra med sig. Undervisningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;måste därför enligt propositionen spela en aktiv roll i att förbereda &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för de processer som behövs vid produktion också i liten skala,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för den ”mjuka teknologin” och för att ge prioritet åt produktionsmetoder &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som skyddar miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I SÖ:s förslag till mål för ämnet hemkunskap enligt den nya läroplanen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;betonas att ”eleverna skall skaffa sig kunskaper om begränsningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;och den ojämna fördelningen av jordens resurser. Med hänsyn till egna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1021px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;2 Riksdagen 1978/79.14 sami. Nr 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:2px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:5px;left:552px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:47px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och andra människors behov och resurser skall de trana och utveckla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sin förmåga till en övertänkt konsumtion.” Inom orienteringsämnena&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lyfts ”Människans ansvar” fram som ett huvudmoment vid behandlingen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av ”Liv och livsmiljö”.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet finner att det råder betydande överensstämmelse mellan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;propositionen och motionerna i uppfattningen om resurshushållningens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;betydelse. Med hänsyn till vad i propositionen och motionerna anförts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om vikten av att eleverna fostras till hushållning med resurser utgår&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utskottet ifrån att resurshushållning får en framträdande plats i den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommande läroplanen liksom att denna betonar betydelsen av att eleverna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ges ansvar för den gemensamma miljön och att undervisningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ges en praktisk och laborativ inriktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Att eleverna ges ansvar för den gemensamma miljön och får insikt i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;betydelsen av att hushålla med resurser är en del av skolans fostrande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;roll. Denna berörs i motionen 1978/79:1905, vilken väcktes &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;under allmänna motionstiden. I motionen föreslås riksdagen hos regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anhålla om åtgärder för att skolans läroplan och läromedel&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skall innehålla synpunkter på ett normsystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I mål och riktlinjer för nuvarande läroplan framhålls följande om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skolans fostrande roll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Samlivet i det demokratiska samhället måste utformas av fria och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;självständiga människor. Men friheten och självständigheten får inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utgöra självändamål. De måste vara grundvalen för samarbete och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samverkan. Skolan skall därför grundlägga och vidareutveckla sådana&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;egenskaper hos eleverna, som kan bära upp och förstärka demokratins&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;principer om tolerans, samverkan och likaberättigande mellan människorna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Att väcka respekt för sanning och rätt, för människans egenvärde,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; för människolivets okränkbarhet och därmed för rätten till personlig &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;integritet är en huvuduppgift. Betydelsefullt är, att eleverna vänjes &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;till hjälpsamhet mot och samarbete med alla människor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet vill i detta sammanhang ytterligare understryka skolans roll&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att hävda det demokratiska samhällets väsentliga värden. Skolan måste&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;medvetet verka för dem och fostra eleverna till att respektera dem.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Skolan får enligt utskottets uppfattning, vilket också betonas i motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;1978/79:1905, inte ställa sig neutral eller passiv i fråga om det demokratiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samhällets grundläggande värderingar. Den bör vidare, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anförts i motionen 1978/79: 2606, söka grundlägga solidaritet mot eftersatta &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;grupper inom och utom landet, och gemenskap med invandrare.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Den skall, vilket framhålls av föredraganden i propositionen, verka &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för jämställdhet mellan män och kvinnor. Den skall också grundlägga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;respekt för fredliga lösningar av konflikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet vill också liksom föredraganden påpeka vikten av de samtal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och den debatt i skolorna som bör initieras av skriften Skolan skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;fostra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:540px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskottet instämmer i vad som i propositionen sägs om ökad jämställdhet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;mellan pojkar och flickor och tillstyrker det förslag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;lag om ändring i skollagen (1962: 319), som föredragande statsrådet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Beträffande kulturfrågornas anknytning till skolan betonas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 6 f) betydelsen av att eleverna får&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kunskaper om den kommersiella kulturindustrin och kontakt med ortens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kulturliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Ett huvudområde i skolans undervisning skall enligt föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utgöras av ekonomiska frågor. I SÖ:s kursplaneförslag för orienteringsämnen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;nämns under rubriken Samhälle såväl ”Politiska och ekonomiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;system” som ”Konst och kultur”. Det bör enligt utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vara helt naturligt att också den kommersiella kulturindustrin belyses&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;då ekonomiska förhållanden inom kultur- och fritidslivet tas upp och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;diskuteras. Med anledning av yrkandet 6 f i motionen 1978/79: 2606&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bör framhållas att utskottet utgår ifrån att detta kommer att framgå&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;också av de omarbetade kursplaner som SÖ får i uppdrag att lägga fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Samspelet skola-fritid utgjorde liksom kontakterna mellan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hem och skola huvudinslag i besluten om skolans inre arbete m. m.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367). Föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hänvisar (s. 9) till att läroplansförslaget måste ses i detta sammanhang.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Då dessa frågor utförligt behandlades i samband med besluten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;om skolans inre arbete har de i förevarande proposition berörts endast&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i den mån nya aspekter tillkommit eller sammanhanget har påkallat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;det. Den läroplan som senare utges skall självklart bygga också på de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tidigare beslut som rör den s. k. SIA-reformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 6 g) betonas att arbetssättet under &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;den samlade skoldagen och i allmän fritidsverksamhet måste utgå&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;från en gemensam syn på att kunskapsinläming och färdighetsträning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kan ske på många olika sätt. Elevernas erfarenhet från deras fritid bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;utnyttjas under skoldagen. Speciellt betonas i motionen betydelsen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;föreningslivets medverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Utskottet vill understryka sambandet mellan läroplansförslaget och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;de beslut i övrigt som gäller för SIA-reformen. I propositionen 1977/78:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;85 om nytt statsbidrag till grundskolan m. m. framhöll föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;bl. a. att den samlade skoldagen, med en värvning av undervisning och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;annan verksamhet, bör ses som ett praktiskt förverkligande av skolans&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;ansvar för elevernas hela personlighetsutveckling. All verksamhet under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;skoldagen, vare sig det är undervisning eller fria aktiviteter, måste sättas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;in i ett pedagogiskt sammanhang. I den nu aktuella propositionen betonas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;detta ytterligare genom att föredraganden i samband med behandlingen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;av kursplanerna framhåller att de fria aktiviteterna spelar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:8px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:548px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:52px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;stor roll för att komplettera innehållet i skolans arbete. Metodiskt och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;innehållsligt bör enligt propositionen lektioner och fria aktiviteter anknyta &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;till varandra. Föredraganden framhåller att det därför inte bara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;är möjligt utan även önskvärt att elevernas intresse för exempelvis&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;miljöfrågor, för teknik, för konsumentfrågor och barnavård, för musik&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och bildarbete kan få utlopp under fria aktiviteter. Det är enligt propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;angeläget att knyta ihop temastudier och fria aktiviteter och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;därmed skapa ett samarbete mellan lärare och andra, från föreningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och organisationer. Utskottet vill i sammanhanget erinra om den vikt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksdagen i samband med besluten om skolans inre arbete m. m. (prop.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367) fäste vid att föreningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bereds möjlighet att organisera verksamhet under skoldagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utskottet vill också i likhet med motionen 1978/79: 2606 (yrkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;6 g) framhålla att man i undervisningen bör utnyttja de erfarenheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;eleverna får i de fria aktiviteterna liksom man i dessa bör utnyttja&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kunskaperna från den ämnesbundna undervisningen. Det pedagogiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;syftet med den samlade skoldagen måste klart framgå i läroplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet vill vidare understryka vikten av att eleverna får möta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föreningslivets representanter både under fria aktiviteter och i undervisningen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Betydelsen av skolans samarbete med föreningslivet bör klart&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;framgå i läroplanen och konkreta exempel på hur ett berikande samarbete &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kan komma till stånd utarbetas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Beträffande kontakterna hem-skola framhålls i motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;79: 2606 (yrkandet 6 h) betydelsen av att konkreta åtgärder vidtas för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att förbättra kontakterna mellan skolan och de föräldrar som har lägst&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;besöksfrekvens vid klassmöten och åhörardagar liksom att föräldrarna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;får utgöra en resurs i skolan. I motionen 1978/79: 2635 (yrkandet 5)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föreslås att kontakten mellan skolan och hemmen byggs ut och skolan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;får huvudansvaret för att kontakten upprätthålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;De frågor motionärerna berör har också behandlats i propositionen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;En särskild utredning (U 1979: 01) har tillkallats om förstärkta kontakter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mellan hem och skola. I propositionen (prop. 1975/76: 39) om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skolans inre arbete m. m. föreslogs att skolan skulle få möjlighet att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;använda en del av förstärkningsresursen för kontakt mellan hem och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skola, särskilt med tanke på den uppsökande verksamheten. Förslagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;föranledde ingen erinran från riksdagen sida (UbU 1975/76: 30, rskr&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1975/76: 367).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Huvudansvaret för kontakterna mellan hem och skola, vilket berörs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i motionen 1978/79: 2635 yrkandet 5, åvilar enligt gällande riktlinjer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Det är enligt utskottets mening viktigt att kontakterna mellan hem&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och skola utförligt behandlas i det fortsatta läroplansarbetet. Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;delar därför uppfattningen som framförs i motionen 1978/79: 2606 att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:544px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:54px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;föräldrarnas medverkan bör betraktas som en tillgång i skolarbetet. Detta &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör också kunna gälla andra grupper vilkas erfarenhet skolan kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;ha nyttta av.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 6 h) behandlas kontakterna hem&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;— skola också ur en annan aspekt, nämligen med särskild hänsyn till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;övergången mellan förskola och lågstadium. Bl. a. berörs problem i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samband med att de s. k. skolmognadsklasserna försvunnit. Steget mellan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förskola och skola kan för vissa barn vara mycket stort. De behöver&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stöd och hjälp, vilket måste förklaras för föräldrarna, så att dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;söker mildra de svårigheter som ibland infinner sig redan höstterminen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i årskurs 1. Förskolans personal bör därför beredas möjlighet att arbeta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i skolan, lågstadie- och speciallärare i förskolan. En sådan flexibilitet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skulle enligt motionärerna underlätta samarbetet mellan skola och föräldrar.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I föreliggande proposition föreslås en utökning av även den del av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förstärkningsresursen som kan utgöra tjänsteunderlag för andra än lärare.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Därigenom ökar enligt utskottets mening möjligheterna för förskollärare &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att arbeta inom skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;De svårigheter för de s. k. uppskovsbamen som motionen 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;2606 behandlar bör enligt utskottets mening kunna minska genom den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;flexibilitet i personalutnyttjandet som motionen föreslår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Skolan måste på många olika sätt kunna hjälpa elever med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;särskilda behov. Propositionen betonar vikten av en behovsorienterad &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;resursfördelning och av att arbetssätt och kursinnehåll blir så&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avpassade att skolan kan främja varje elevs behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 2) och motionen 1978/79: 2597&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(yrkandet 1) krävs en utförlig behandling av specialpedagogiska frågor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och handikapp av olika slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Läroplansförslaget utgör, som utskottet redan tidigare betonat, en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;del av SIA-reformen. I propositionen hänvisas till att olika vägar att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hjälpa elever med svårigheter utgjorde det väsentliga inslaget i SIAbeslutet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1976. Föredraganden anför att stora delar av vad som brukar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;redigeras som allmänna anvisningar i läroplanen nyligen behandlats av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen. Den kommande läroplanen avses således i detta avseende&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;liksom i flera andra bygga på samtliga de beslut som föranletts av SIAutredningens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(SOU 1974: 53) förslag Skolans arbetsmiljö. I detta sammanhang &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;har olika vägar att hjälpa elever liksom handikapp av skilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;slag ingående behandlats av riksdagen. Utskottet utgår ifrån att riktlinjer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och kommentarmaterial utförligt belyser skolans roll i sammanhanget.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Utskottet vill ånyo understryka vad som i besluten om skolans&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inre arbete m. m. (prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;367) framhölls om betydelsen av olika specialpedagogiska insatser i skolan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och vill särskilt framhålla vikten av att undervisningen är individualiserad &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med avseende på innehåll, arbetssätt, krav och förväntningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:0px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:4px;left:547px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:46px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Man kan därigenom kompensera de handikapp som olika elever kan ha.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Det specialpedagogiska arbetssättet skall prägla så stor del som möjligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av allt skolarbete. Detta underlättas om det i olika arbetslag ingår lärare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med särskild pedagogisk utbildning, som med sitt kunnande förstärker&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;arbetslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vad utskottet anfört (s. 15 ff.) om vissa allmänt övergripande synpunkter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med anledning av propositionen 1978/79: 180 och motionerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1978/79: 266 yrkandet 1 h, 1978/79: 938, 1978/79: 1905, 1978/79: 2597&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;yrkandet 1, 1978/79: 2606 yrkandet 2 samt yrkandena 6 a, b, f, g och h,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sistnämnda yrkande i förevarande del, samt 1978/79: 2635 yrkandet 5&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79: 2598 (yrkandena 4 och 5) föreslås dels att elever&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med särskilda behov får bilda egen grupp men så att samarbetet med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den vanliga klassen bibehålls, dels att olikheter mellan elever i inlärningssituationen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;behandlas på ett naturligt sätt. I sitt av riksdagen godkända &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;betänkande 1975/76: 30 (s. 25) över propositionen om skolans&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;inre arbete anförde utskottet att inte endast elever med påtagliga fysiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;handikapp och mer uttalade sociala och känslomässiga störningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utan också elever med andra uttalade skolsvårigheter, bl. a. intellektuell&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utvecklingshämning, borde kunna få undervisning i särskild undervisningsgrupp.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Elev som placeras i sådan grupp bör i så stor utsträckning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som möjligt följa verksamheten i sin ursprungliga klass.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vad som föreslås i motionen är således tillgodosett genom gällande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bestämmelser. Riksdagen bör därför avslå motionen 1978/79: 2598 yrkandena &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;4 och 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I motionen 1978/79: 2597 (yrkandet 2) föreslås att riksdagen hos regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;begär sådana åtgärder att kommunerna stimuleras att använda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;en större del av förstärkningsresursen till förmån för elever med svårigheter.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; I motionen refereras en undersökning som riksrevisionsverket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sedan hösten 1978 genomfört i några län för att fastställa i vad mån&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;riksdagens beslut beträffande resursfördelningen fått genomslag i landets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kommuner (revisionsrapport 1978: 228). Av rapporten framgår att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;det primära syftet med fördelningen — att elever med skolsvårigheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i högre grad än tidigare skulle kompenseras resursmässigt — inte tycks&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ha tillgodosetts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Med anledning av propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;m. m. anförde utskottet bl. a.: ”Det finns enligt utskottets mening inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;några självklara, allmänna lösningar på hur eleverna skall grupperas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;eller hur förstärkningsresursen skall användas. Med anledning av de nu&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;aktuella motionsyrkandena samt skrivningarna i propositionen vill utskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;uttala att det bör vara möjligt att använda en del av en skolenhets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;eller ett rektorsområdes samlade förstärkningsresurser för att under &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ett läsår generellt minska klassernas eller undervisningsgruppernas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:543px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:57px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;storlek, om det finns skäl för en sådan undervisningsanordning. Den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;återstående delen av skolenhetens förstärkningsresurser måste självfallet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vara så stor att det blir möjligt att tillgodose de olika behov av insatser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som elever med särskilda behov har. En viktig uppgift för den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;enskilda skolenheten eller det enskilda rektorsområdet blir att inom en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samlad resursram planera verksamheten på ett sätt som bäst svarar mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;elevernas behov. Undervisningsorganisationen bör kontinuerligt utvärderas.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;”&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Föredragande statsrådet föreslår i den nu aktuella propositionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1978/79: 180 att bestämda krav måste ställas på skolan och att ”den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;friare resursanvändning skolan fick genom SIA-reformen skall utnyttjas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för att tillgodose elevernas rättigheter till goda färdigheter. Att resurserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;är fria är således inte ett självändamål. De skall målmedvetet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kunna riktas in mot de centrala uppgifter skolan har. Dit hör främst att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ge alla goda kunskaper och grundläggande färdigheter.” Om det visar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sig att elever har svårigheter skall man vid fördelningen av skolans lärarinsatser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;”främst söka tillgodose dessa elevers behov, innan resurserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;används för andra ändamål.”&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet vill med anledning av propositionen och motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;79: 2597 understryka den centrala roll behovsorienteringen skall spela&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i resursfördelningen på alla nivåer. En behovsorienterad resursfördelning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fordrar ett allsidigt beslutsunderlag och en utvärdering. Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utgår ifrån att berörda myndigheter noggrant följer utvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Med det anförda föreslår utskottet att yrkandet 2 i motionen 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;2597 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:10px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79: 2598 (yrkandet 3) föreslås gradering av förstärkningsresursen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;så att elever med särskilda behov lämnas förtur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Riksdagens beslut om nytt statsbidrag till grundskolan (prop. 1977/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;78: 85, UbU 1977/78: 21, rskr 1977/78: 260) har tillämpats första gången &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;läsåret 1978/79. Beslutet innebär att inga formella graderingar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;finns inom förstärkningsresursen men att inriktningen skall vara att i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;första hand tillgodose de svaga elevernas behov. Det nya statsbidragssystemet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vilar på ett utredningsmaterial som fått nästan enhälligt stöd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av remissopinionen. Motionen 1978/79: 2598 yrkandet 3 bör därför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avslås av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:10px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79: 1359 föreslås riksdagen hos regeringen begära&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utredning om att ge eleverna tillgång till andlig vård och vägledning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inom skolans ram. I samband med en motion med samma syfte uttalade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande 1977/78: 21 (s. 22)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:6px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Skolan skall uppmuntra elevernas intresse för de stora och gemensamma &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;grundfrågor som gäller livsåskådning och samhällsuppfattning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Beträffande de kristna kyrkornas och föreningarnas verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:7px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:547px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:51px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;under den samlade skoldagen uttalade utskottet i sitt av riksdagen godkända &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;betänkande 1975/76: 30 (s. 36) bl. a. följande: ”Vilka verksamheter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;under den icke timplanebundna delen av skoldagen som skall anordnas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;beror bl. a. på elevernas intressen. Det ankommer på den lokala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skolledningen att tillse att en så allsidig medverkan från föreningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;m. fl. som möjligt äger rum. När kristna kyrkor och föreningar medverkar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör deras medverkan självfallet vara bestämd av deras trosuppfattning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;”&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:6px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottets förslag godkändes av riksdagen. Utskottet finner med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samma motivering som tidigare att även motionen 1978/79: 1359 bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avslås av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Frågan om normer och värderingar i skolan berörs i motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;79:1379. I motionen föreslås en översyn av lagar och andra regler som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;berör skolans verksamhet så att föräldrar kan känna trygghet för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;deras barn i skolan inte bibringas uppfattningar och värderingar som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inte överensstämmer med dem som föräldrarna själva har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I nu gällande anvisningar för urval och behandling av lärostoff&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;framhålls: ”1 skolarbetet ställs man dagligen inför frågor, där det föreligger &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;olika uppfattningar. Det kan gälla livsåskådning, politik, sociala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;värderingar eller moral, det kan gälla människosyn och historieuppfattning,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; det kan gälla stilriktningar och smak. I sådana frågor måste skolan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förhålla sig objektiv i den betydelse här angivits (dvs. saklig och allsidig).&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Ett skäl härtill är, att skolan tar mot barn och ungdom ur alla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;grupper och åsiktsläger i samhället. Alla föräldrar skall med samma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förtroende kunna skicka sina barn till skolan .”&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Enligt utskottets mening är gällande anvisning så klar att någon&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;översyn av lagar och regler ej är påkallad. Motionen 1978/79: 1379 bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;därför avslås av riksdagen. Utskottet vill dock samtidigt erinra om det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;angelägna i att all personal i skolan informeras om den anvisning som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionerna 1978/79: 266 (yrkandet 5) och 1978/79: 2635 (yrkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;4) berörs frågan om ledningsorgan i skolan, reglering av beslutsfunktioner &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;och skol- och klassråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Riksdagen beslutade i samband med SIA-reformen om ändringar i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;dessa förhållanden, vilket bl. a. innebar inrättande av klassråd. Frågor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om ledningsorgan i skolan har behandlats i två departementspromemorior,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; nämligen (Ds U 1977: 20) Medinflytande i skolan och (Ds U&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1978: 3) Skolnämnds beslutsområde m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Distriktsnämnder behandlas i propositionen 1978/79: 181 om lokala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;organ i kommunerna. Förslaget innebär att kommunerna ges möjlighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att inom det kommunallagsreglerade området inrätta lokala organ med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppgift att för en del av kommunen eller för en eller flera anläggningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;handha förvaltnings- och verkställighetsuppgifter. Kommunförbundet,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som av konstitutionsutskottet beretts tillfälle yttra sig över propositio
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:542px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;nen, anför att det är en brist, att den försöksverksamhet som kommer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att bedrivas med stöd av den nya lagen inte kan omfatta även den specialreglerade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sektom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I sitt betänkande (KU 1978/79: 36, s. 10) över propositionen framhåller &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;konstitutionsutskottet följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i flera av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionerna och i Kommunförbundets yttrande att en reform som inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;omfattar även det specialreglerade området är alltför begränsad. Det är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;därför viktigt att ett utredningsarbete kommer till stånd som syftar till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;en vidgning av området för försöksverksamheten. Enligt vad utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;erfarit finns exempel på att kommun redan nu förbereder ansökan om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;dispens för att få tillstånd att pröva en form av lokalorgan även inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det specialreglerade området. Enligt utskottets mening är det väsentligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att sådana försök påbörjas och får ingå i den utvärdering som kommunaldemokratiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommittén har att göra. Utskottet delar Kommunförbundets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uppfattning att de utredningar, som är nödvändiga för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommunerna skall kunna inrätta lokala organ även på det specialreglerade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;området, bör bedrivas så att regeringen kan lägga fram förslag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riksdagen i en proposition som kan behandlas under hösten 1979. Vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utskottet anfört i denna del bör ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Beträffande de övriga frågor som tas upp i motionerna delar utskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Kommunförbundets bedömning att dessa bör prövas i det fortsatta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utredningsarbete som syftar till samlade ställningstaganden till frågor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om olika slags kommundelsorgan. Dessa frågor ingår i kommunaldemokratiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommitténs utredningsuppdrag. Kommittén planerar att redovisa &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sitt arbete i denna del under år 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utbildningsutskottet ansluter sig till vad konstitutionsutskottet uttalat &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och föreslår att riksdagen avslår motionerna 1978/79: 266 yrkandet 5&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och 1978/79: 2635 yrkandet 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79: 924 föreslås en ökad offentlighet i skolans undervisning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Utskottet delar motionärens åsikt att en öppnare skola och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;en naturlig kontakt mellan lärare och föräldrar är väsentlig. Formerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för ett utvecklat samarbete utreds inom den förut nämnda utredningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;(U 1979: 01) angående förstärkning av kontakterna mellan hem och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skola. Motionen bör därför avslås av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79: 632, vilken avlämnades under allmänna motionstiden,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; föreslås riksdagen uttala sig för en ny demokratisk inriktning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;grundskola och gymnasium i enlighet med det fempunktsprogram som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;anförts i motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Programmet avser flera olika frågor. Skol- och klassråd föreslås införas.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; Motionärerna föreslår också att en ny typ av undervisning —&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;planering bör införas. Denna bör ske tillsammans med eleverna i stället&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;för i form av den nuvarande detaljstyrningen. Teori och praktik skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;varvas och studielön införas från 16 års ålder. Betygen skall avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Flera av dessa frågor har utskottet berört i det föregående eller tar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;ställning till i samband med andra yrkanden, exempelvis yrkandet 3 i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;motionen 1978/79: 2636 att betygen skall avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:547px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:56px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Med hänvisning till utskottets ställningstaganden till olika frågor i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;övrigt i detta betänkande och till liknande förslag i motionen 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;2636 bör riksdagen avslå motionen 1978/79: 632.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:1337 (yrkandet 1), vilken avlämnades under allmänna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionstiden, anhålls att regeringen för riksdagen framlägger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ett åt gärdsprogram för en kvalitativ upprustning i grundskolan i enlighet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med vad som anförts i motionen 1978/79: 1108.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Motionen berör olika frågor som utskottet behandlar i samband med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skilda yrkanden i detta betänkande. Läroplanen måste enligt motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kraftigt understryka vikten av goda basfärdigheter i svenska och matematik.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Viss tid bör få användas för projektarbeten. Tillvalet bör ske&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;inom två breda sektorer, en med huvudvikt på det ”tekniska” området,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en med huvudvikt på det ”sociala”.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Med hänvisning till vad som i detta betänkande anförts om grundskolans &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;läroplan saknas anledning för riksdagen att föreslå åtgärdsprogram &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i enlighet med vad som förordats i motionerna 1978/79: 1337 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;1 och 1978/79: 2636 yrkandet 7. Motionsyrkandena bör därför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;avslås av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I kapitlet Läroplan för grundskolan berör föredragande statsrådet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bl. a. den redaktionella utformningen av läroplanen. Frågan om utformningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av mål och huvudmoment och om läroplanens språkliga utformning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;behandlas i propositionen i kapitel 5 (s. 66 och 70).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79: 2631 (yrkandet 9) föreslås att läroplanen utformas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;så att syftet med skolarbetet klargörs för eleverna och att studiegången &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;genom grundskolan bildar en rationell och konsekvent helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt propositionen bör målen för olika ämnen ge klarare riktlinjer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;än för närvarande. Huvudmomenten i orienteringsämnena bör ge uttryck &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för vad samhället anser vara väsentligt stoff i skolan. Studierna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skall ge insikt i centrala begrepp och sammanhang. Det är enligt propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för elevernas motivation centralt att de har näraliggande, klara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;etappmål att sträva mot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet utgår ifrån att man vid planeringen i skolorna och då regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;fastställer huvudmoment för olika stadier söker undvika att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samma stoff behandlas mer än en gång, såvida det inte finns klara pedagogiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skäl för detta. Det är ett naturligt led i den demokratiska arbetsprocessen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i klassrummen att lärare och elever gemensamt diskuterar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;motiven till att välja stoff av olika slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Då motionens förslag är tillgodosedda genom propositionens uttalanden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bör den avslås av riksdagen. Utskottet bör samtidigt godkänna vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som i propositionen förordats om läroplanens utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;I samma motion (yrkandet 11) föreslås riksdagen besluta att läroplanen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skall granskas av Svenska språknämnden innan den fastställs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I propositionen (s. 71) framhålls att det bör vara möjligt att genom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:537px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;lämplig typografisk utformning av kursplanetexterna och ett enkelt ordval &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förena krav på både överskådlighet och ett mer konkret planeringsunderlag.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Utskottet har med anledning av motionen 1977/78: 571 tidigare &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behandlat frågan om språkgranskning och därvid anfört (UbU 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;79: 2 s. 3): ”Svenska språknämnden har under senare år granskat texter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;från bl. a. departement och centrala verk. Utskottet anser det angeläget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att den nya läroplanen skrivs på ett klart och tydligt språk. Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har erfarit att SÖ har för avsikt att låta språknämnden granska de delar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av läroplanen som det ankommer på SÖ att fastställa. Frågan om en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;motsvarande språkgranskning av de läroplansdelar som regeringen avser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fastställa skall enligt vad utskottet inhämtat senare prövas i regeringskansliet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;”&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och motionen att det är viktigt att läroplanen har en enkel och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;klar språklig utformning. Det bör emellertid ankomma på regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att pröva om detta, utöver den språkgranskning som förekommer bl. a.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inom statsrådsberedningen, fordrar ytterligare granskning av Svenska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;språknämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Motionen 1978/79: 2631 yrkandet 11 bör därför avslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:542px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;3.2 Grundskolans utformning — skoldag — timplan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I propositionen föreslås inga timplaneförändringar på lågstadiet. Föredragande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;statsrådet biträder alltså inte SÖ:s förslag om minskad tid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för orienteringsämnen och utökad tid för gymnastik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;För mellanstadiets del hade SÖ föreslagit att timplanen skulle minskas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med sex veckotimmar. Med hänvisning till behovet av en grundlig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;färdighetsträning, en befäst naturvetenskapligt-teknisk orientering och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;de kostnader en så stor minskning för med sig föreslår föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en timplaneminskning med endast tre veckotimmar. Minskningen föreslås &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beröra de samhällsorienterande ämnena, som reduceras från 18 till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;15 veckotimmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;På högstadiet föreslås bamkunskap öka från 0,5 till 1 veckotimme,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hemkunskap minska från 4,5 till 4 veckotimmar, musik minska från 3&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till 2 veckotimmar (basresursen i musik föreslås öka så att dessa två&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;timmar kan bedrivas i delad klass), samhällsorienterande ämnen minska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;från 17 till 16 veckotimmar och naturorienterande ämnen öka från 13&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;till 15 veckotimmar. Av de naturorienterande ämnena föreslås 2 veckotimmar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;gälla teknik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Tiden för tillval föreslås oförändrat vara 11 veckotimmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Timplanefrågan berörs i ett stort antal motioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 9) tillstyrks propositionen med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;undantag av att tiden för samhällsorienterande ämnen föreslås bli 17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:548px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:55px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;veckotimmar, tiden för tillval 10 veckotimmar. I motionen 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;2631 (yrkandet 10) framförs samma förslag. I båda motionerna framhålls &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att den sammantagna minskningen av tiden för samhällsorientering &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;på både mellan- och högstadiet är för stor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Tiden för samhällsorientering på mellanstadiet minskar enligt regeringens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förslag med 3 veckotimmar. Utskottet tillstyrker detta förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utskottet finner det angeläget att tiden för samhällsorientering på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;högstadiet inte minskar. Denna bör fortfarande och i motsats till vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som föreslås i propositionen vara 17 veckotimmar. Därigenom tillgodoses&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;behovet av tillräcklig tid för de samhällsorienterande ämnena och för religionskunskap.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Den utökade tiden för samhällsorienterande ämnen i förhållande till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;propositionens förslag måste innebära en minskad tid för det fria studievalet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Det är då angeläget att denna minskning inte går ut över tillvalet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och därmed också över tiden för språkstudier, i synnerhet om inga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kursalternativ längre förekommer, önskemålen om ökad internationalisering &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;måste i stället innebära bifall till propositionens förslag om 11&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;veckotimmar i tillval. I stället bör då tiden för viss obligatorisk verksamhet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(motsvarande fria aktiviteter) på högstadiet minskas från nuvarande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;6 veckotimmar till 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet föreslår alltså att riksdagen med bifall till motionerna 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;79: 2606 yrkandet 9 och 1978/79: 2631 yrkandet 10, båda yrkandena i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förevarande del, avslår förslaget i propositionen att tiden för samhällsorientering &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på högstadiet skall minskas med en veckotimme. Samtidigt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillstyrker utskottet förslaget i propositionen om 11 veckotimmar i tillval &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och avstyrker sålunda nyssnämnda motionsyrkanden i denna del.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Utskottets ställningstagande innebär slutligen avslag på propositionen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vad gäller tiden på högstadiet för viss obligatorisk verksamhet (motsvarande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fria aktiviteter).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Ämnet religionskunskap bör enligt utskottets mening finnas som särskilt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ämne. Riksdagen bör därför avslå motionen 1978/79: 2636 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1 d.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79: 266 (yrkandet 1 c) föreslås att hemkunskap införs &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;från lågstadiet. I motionen 1978/79: 2600 (yrkandena 1—3) föreslås &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att hemkunskap införs på mellanstadiet med en veckotimme, att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den läroplansbundna undervisningstiden därmed ökas med en veckotimme &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och att tiden för fria aktiviteter minskas i motsvarande mån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Hemkunskap skall enligt propositionen ingå som moment i orienteringsämnena &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på lågstadiet. Föredraganden utgår ifrån att momentet bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ta i anspråk minst en veckotimme. Skolstyrelsen föreslås få möjlighet förlägga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hemkunskapsmoment till mellanstadiet för att kunna anpassa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;verksamheten efter lokala förutsättningar. Utskottet tillstyrker propositionens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förslag i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-17px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1156px;left:52px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:84px;left:775px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-38px;left:779px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:7px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:540px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:52px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Det är emellertid enligt utskottets mening angeläget att hemkunskap&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kan ingå kontinuerligt i elevernas studiegång. Ämnet bör därför erhålla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;plats på mellanstadiets schema med en veckotimme. Därmed ökar den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;timplanebundna undervisningstiden med en timme i förhållande till propositionens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förslag, vilket innebär att tiden för de fria aktiviteterna på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mellanstadiet minskas i motsvarande grad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Riksdagen bör bifalla motionerna 1978/79: 266 yrkandet 1 c i vad det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avser hemkunskap på mellanstadiet och motionen 1978/79: 2600 samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;avslå propositionens förslag i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79: 266 (yrkandet 1 c) föreslås också att teknik skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ingå som moment på mellanstadiet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Teknikmoment föreslås i propositionen ingå i kursplanerna i orienteringsämnen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för både låg- och mellanstadierna. I fråga om teknik på lågstadiet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bifaller utskottet propositionen och såvitt gäller mellanstadiet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;propositionen och motionen 1978/79: 266 yrkandet 1 c i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det enligt föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;är angeläget att i grunden se över kursinnehållet för låg- och mellanstadierna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Ett sådant översynsarbete aviseras också i propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Maskinskrivning föreslås i propositionen ingå som en del i färdighetsträningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;på mellanstadiet såvida inte lokala förhållanden förhindrar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;det. Träningstillfällen om 30 undervisningstimmar bör enligt föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vara obligatoriska och kunna ges också inom tillval och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fria aktiviteter. Enligt motionen 1978/79: 266 (yrkandet 1 c) bör maskinskrivning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;införas på timplanen för högstadiet med 1,5 veckotimmar.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Enligt motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 9) bör tillfälle att träna maskinskrivning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;erbjudas som hittills integrerat i olika ämnen men något&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;krav på viss minimiorientering inte uppställas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utskottet delar föredragandens uppfattning att varje elev bör ha fått&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ett visst antal träningstillfällen i skolan samt att detta helst bör ske integrerat &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i andra ämnen redan på mellanstadiet. Maskinskrivning kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;dessutom erbjudas inom tillvalskurser på högstadiet och under fria aktiviteter.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Att bereda eleverna träningstillfällen bör vara en skyldighet för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kommunen. Däremot bör ett visst antal träningstillfällen inte vara obligatoriska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för eleverna. Maskinskrivning bör inte heller tas upp som särskilt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ämne på timplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Med ovanstående motivering avstyrker utskottet motionen 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;266 yrkandet 1 c i förevarande del liksom propositionens förslag om obligatorium &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för eleverna. Vad utskottet med anledning av motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;1978/79: 2606 yrkandet 9 anfört om maskinskrivning bör riksdagen ge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I motionen 1978/79: 2606 (yrkandena 9 och 16) föreslås att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inte nu skall ta definitiv ställning till förslaget att minska tiden i musik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:293px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-36px;left:13px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1152px;left:-8px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1153px;left:436px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-33px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:385px;left:-16px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:784px;left:-12px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:308px;left:771px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:646px;left:774px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:8px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:544px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:53px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;på högstadiet från 3 till 2 veckotimmar mot att basresurserna fördubblas.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Ytterligare utredning föreslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Det är enligt utskottet nödvändigt att i ett sammanhang ta ställning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;till läroplansförslaget. Utskottet delar föredragandens uppfattning att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;väsentliga fördelar står att vinna för musikämnet genom den föreslagna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utökningen av basresurserna. Motionen 1978/79:2606 yrkandena 9&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och 16 i förevarande del bör därför avslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I yrkandet 1 1 i motionen 1978/79: 266, som väcktes under allmänna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionstiden, föreslås vissa förändringar i förhållande till nu gällande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;läroplan. Den timplanebundna undervisningstiden på lågstadiet föreslås&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bli 49 veckotimmar, på mellanstadiet 66 veckotimmar och på högstadiet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;66 veckotimmar (60-minuterstimmar).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79: 2636 (yrkandet 1 f) föreslås att de för alla gemensamma &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kurserna byggs ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79: 266 begärs i yrkandet 1 f att ämnena svenska och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;matematik får behålla minst oförändrad lektionstid. Detta krav är tillgodosett &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Beträffande tim plane frågor i övrigt tillstyrker utskottet propositionens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förslag och med detta förslag sammanfallande yrkandet 1 f i motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1978/79: 266. Samtidigt bör riksdagen avslå motionerna 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;79: 266 yrkandet 11 och 1978/79: 2636 yrkandet 1 f (se Bilaga 1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79: 266 (yrkandet 1 g) föreslås att ett blockämne&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;”fritt skapande” införs, som omfattar de nuvarande ämnena musik,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;teckning/bild och slöjd. I propositionen föreslås att teckning byter namn&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till bild. Utskottet har ingen erinran häremot. Enligt propositionen föreslås &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bild ingå i orienteringsämnena på lågstadiet för att förstärka dessa &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ämnens praktiska inriktning och bevara sambandet med förskolan.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Såväl teknik som hemkunskap har också enligt föredraganden beröringspunkter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med slöjd. Försöksverksamhet för att utpröva olika samverkansformer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;mellan dessa ämnen föreslås starta omgående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Ämnena musik, bild och slöjd har enligt utskottets mening beröringspunkter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sinsemellan. Samverkan i teman eller projekt kring fritt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skapande kan vara angelägen, men ett ämne som slöjd har också anknytning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till orienteringsämnen och till praktiska vardagsfärdigheter inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hemkunskap och teknik. Musik och bild har anknytning till bl. a. litteraturläsning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inom ämnet svenska. Ett blockämne är därför inte utan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vidare ändamålsenligt, varför utskottet avstyrker motionen 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;266 yrkandet 1 g i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Samtidigt är det, som framhålls i propositionen, väsentligt att i pedagogiskt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utvecklingsarbete pröva också andra vägar än de i propositionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;föreslagna att stärka musikens ställning i skolan. Olika möjligheter till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;integration, till samverkan med den kommunala musikskolan och till utnyttjande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av de möjligheter den samlade skoldagen innebär i vad gäller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;gemensamma aktiviteter för alla elever bör tas till vara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:7px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:539px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:52px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt utskottets mening bör det pedagogiska utvecklingsarbetet också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;belysa hur ämnen som musik och bild kan samverka med andra ämnen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;med starka estetiska inslag, t. ex. slöjd och svenska. Denna samverkan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bör självfallet också komma till uttryck genom att föreningar och kulturarbetare &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;medverkar under lektioner och fria aktiviteter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet anser med anledning av vad som framförts i motionerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1978/79: 266 (yrkandet 1 g) och 1978/79: 2606 (yrkandet 16) det angeläget &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att en samlad översyn görs hur estetiska inslag i olika ämnen och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i fria aktiviteter kan stärkas och samordnas inom ramen för timplanebunden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;undervisning och fria aktiviteter. Konstsömnad bör därvid kunna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förekomma i samma utsträckning som andra moment. Vad utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anfört om en sådan översyn bör riksdagen ge regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79: 2636 (yrkandena 1 h och 1 i) begärs att invandrarundervisningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skall förändras i enlighet med vad som anförts i motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samt att överläggningar rörande läroplanen skall upptas med invandrarnas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;organisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen hänvisas i vad gäller invandrarundervisningen dels till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kravet att hemspråksundervisningen skall benämnas modersmålsundervisning,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; dels till vad som anförts i motionerna 1978/79: 803 och 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;804.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Riksdagen har nyligen fattat beslut om benämningen hemspråksundervisning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(prop. 1975/76: 118, UbU 1975/76: 33, rskr 1975/76: 391)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och om undervisningens utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I propositionen föreslås att omarbetning av kursplanen bör ske i samråd &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med personalorganisationerna och att ämnesföreningarna bör beredas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tillfälle att ge synpunkter. Utskottet utgår ifrån att SÖ på samma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sätt ger invandrarnas organisationer möjlighet att bidra med synpunkter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i det fortsatta läroplansarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen avslå motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1978/79: 2636 yrkandena 1 h och 1 i.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Beträffande alternativkurser föreslås i propositionen följande. Alternativkurser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i B-språk avskaffas efter en femårig övergångstid räknat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;från läsåret 1980/81. Alternativkurser i engelska och matematik behålls &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;men utan att valet av kurs avgör möjligheterna att välja linjer på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;gymnasieskolan. Vilken typ av gruppering som ger eleverna den bästa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;färdighetsträningen och är positiv även från andra synpunkter avgörs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;först efter försöksverksamhet. SÖ föreslås få i uppdrag att utvärdera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;försöksverksamheten och inkomma med förslag i frågan fem år efter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;det läroplanen trätt i kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Enligt motionen 1978/79: 2631 (yrkandet 5) bör alternativkurserna i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;B-språk bibehållas. I motionerna 1978/79: 2606 (yrkandet 3), 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;2635 (yrkandet 3) och 1978/79: 2636 (yrkandet 1 e) föreslås däremot att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;också alternativkurserna i engelska och matematik avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Utskottet anser i likhet med föredraganden att altemativkurser i B
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:3px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:6px;left:545px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:48px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;språk inte har samma betydelse som alternativkurser i engelska och matematik.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; B-språk är nybörjarspråk och skillnaderna i färdigheter mellan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;eleverna inte så stora som i engelska och matematik. Ämnena är dessutom &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;frivilliga. Yrkandet 5 i motionen 1978/79: 2631 bör därför avslås&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Föredraganden har föreslagit en övergångstid på fem år räknat från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1980/81 innan altemativkursema i B-språk upphör. Tidsfristen motiveras &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bl. a. med behovet att få till stånd ändringar i läromedlen. I motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1978/79: 2606 (yrkandet 3) hävdas uppfattningen att alternativkurserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bör avvecklas i samband med att den nya läroplanen genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Kravet på förnyelse gäller generellt för alla skolans ämnen i samband&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med införandet av en ny läroplan. Altemativkursema i B-språk bör enligt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utskottets mening därför avskaffas samtidigt som den nya läroplanen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;införs med början i årskurs 7. Utskottet föreslår alltså att riksdagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bifaller motionen 1978/79: 2606 yrkandet 3 i denna del och avslår&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;[Vad därefter beträffar engelska och matematik är utskottet inte nu&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;berett förorda att altemativkursema i dessa ämnen slopas. Utskottet anser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;alltså att riksdagen bör avslå motionerna 1978/79: 2606 yrkandet 3&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i denna del, 1978/79: 2635 yrkandet 3 i denna del och 1978/79: 2636&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;yrkandet 1 e. Utskottet avstyrker också motionen 1978/79: 266 yrkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1 i i vad det gäller engelska och matematik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt föredragande statsrådets mening är det angeläget att resurserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i B-språk inte minskas. Någon förändring av basresursernas storlek&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör enligt föredragandens mening därför inte vidtas. Samma uppfattning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;redovisas i motionen 1978/79: 2606 yrkandet 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79: 266 (yrkandet 1 i) föreslås att den särskilda resurs &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som i dag finns inom ramen för altemativkursema i engelska, matematik &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och B-språk behålls i enlighet med vad som anförts i motionen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Enligt denna bör basresurserna vara bundna till ämne. Så är inte fallet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i dag. Medan förstärkningsresursen är bunden till kommun, fastställs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;basresurserna för skolenhet. De är till sin storlek beräknade efter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vissa grunder, men beräkningsgrunderna binder inte resursernas användning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; I propositionen 1977/78: 85 om nytt statsbidrag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;grundskolan m. m. framhåller föredraganden (s. 62): ”Centralt bindande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;regler för resursanvändningen bör därför inte utfärdas. Ett sådant&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förfarande skulle enligt min mening strida mot reformens syfte. Att,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som vissa remissinstanser föreslagit, centralt binda resurser till ämnen,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;stadier och undervisningsformer utan hänsyn till lokala behov och erfarenheter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skulle innebära samma låsning i resursanvändningen som i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;dag. Detta anser jag inte vara befrämjande för utvecklingen i skolan.”&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Detta uttalande gäller såväl bas- som förstärkningsresurserna. Beträffande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;basresurserna utvecklar föredraganden ytterligare denna synpunkt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(s. 63): ”Inom skolenheten kan under vissa förutsättningar en del av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:537px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;basresurstimmarna användas fritt och på så sätt utgöra underlag för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en flexibel resursfördelning inom skolenheten. Vid t. ex. låga elevmedeltal &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för tilldelade basresurser kan man göra indelningen av klasser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;så att elevmedeltalet per klass blir större än medeltalet per basresurs”.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet, som för sin del tillstyrkte propositionens förslag, strök under &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(UbU 1977/78: 21 s. 13) att för högstadiet föreslaget basresurssystem &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inte fick medföra att elevernas möjlighet att fritt välja alternativkurs &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och tillvalsämne inskränktes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Sedan alternativkursema i B-språk upphört måste, såsom anförts i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionen 1978/79: 266 yrkandet 1 i, B-språk trots detta garanteras lika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stora resurser som tidigare. Detta bör ske genom att till B-språk förs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samma resurser som tillkom ämnena läsåret 1981/82 vid den då genomsnittliga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;valfrekvensen vid högstadier med olika antal paralleller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;266 yrkandet 1 i i denna del som sin mening ger regeringen till känna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vad utskottet sålunda anfört om basresursernas bindning till ämnen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;B-språk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet ser mycket positivt på det av föredraganden föreslagna utvecklingsarbetet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med syfte att finna andra och mer flexibla grupperingar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av eleverna än den stela uppdelningen på alternativa kurser. Med anledning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av motionsyrkanden i ämnet vill utskottet framhålla att ett sådant &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utvecklingsarbete bör utgå ifrån att de basresurser som nu ligger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i alternativkurssystemet på samma sätt som nyss behandlades angående &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;B-språk binds till engelska respektive matematik, såvida försöksverksamheten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;visar att kursuppdelningen kan avskaffas. Utskottet finner &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;det angeläget att olika grupperingar och försöksresultat successivt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;redovisas i läroplanens kommentarmaterial och på annat sätt och belyses &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vid exempelvis studiedagar och i fortbildningsverksamheten. I propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;har föreslagits en försöksperiod om fem år, räknat från budgetåret &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1982/83. Utskottet anser att utvärderingen om möjligt bör göras &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;snabbare, så att ett förslag kan underställas riksdagen vid en tidigare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tidpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Vad utskottet anfört med anledning av motionerna 1978/79: 266 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1 i och 1978/79: 2606 yrkandet 3 om den i propositionen föreslagna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;försöksverksamheten bör riksdagen som sin mening ge regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I propositionen har föreslagits en omfattande decentralisering både&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;i vad gäller vilka tillvalskurser som skall anordnas vid en skola och vilka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kursplaner som skall tillämpas. Vissa inskränkningar föreslås dock gälla.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Kurserna får inte ha karaktär av parallellkurser till obligatoriska ämnen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; Treåriga kurser i B-språk skall erbjudas om elevantalet uppgår&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;till lägst 5. Kurserna skall innebära fördjupning eller intresseprofilering &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inom några moment i två eller flera ämnen inom estetisk-praktisk,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;3 Riksdagen 1978/79.14 sami. Nr 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:7px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:545px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:51px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samhällsorienterande, naturvetenskaplig-teknisk eller språklig sektor.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;De får inte vara sådana att man kan förutse en mycket sned könsfördelning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79: 266 (yrkandet 1 k), vilken avlämnats under allmänna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;motionstiden, föreslås att eleverna under tiden för tillvalet får&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fördjupa sig i ett eller ett par för var och en särskilt intressanta ämnen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Enligt motionen 1978/79: 2631 (yrkandet 2) bör eleverna ha rätt att fördjupa &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sig i ett visst ämne. Någon inskränkning med hänsyn till könsfördelningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör inte förekomma. I motionen 1978/79: 2606 (yrkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;8) föreslås att tillvalsämnen skall kallas fria studier. Valet av aktiviteter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör inte begränsas till olika sektorer. Med hänsyn till en fri uppläggning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör det vara möjligt att utnyttja specialutbildad och specialintresserad &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;personal på orten. Både lärare och andra bör kunna utnyttjas.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Valet av språk bör inte begränsas till tyska och franska. Även andra &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;än invandrarelever bör få möjlighet att studera ett invandrarspråk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet ansluter sig till vad föredraganden anfört om tillvalsblockets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utformning. Att kurser inte utformas som parallell- och överkurser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hindrar enligt utskottets mening inte att många kurser, såsom anförts i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;motionen 1978/79: 266, kan ges en starkt praktisk anknytning genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att bygga på moment ur exempelvis slöjd, teknik och hemkunskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Inget bör enligt utskottet heller hindra att kurser, vilket föreslagits i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionen 1978/79: 2606, byggs upp på moment från olika sektorer,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;exempelvis kurser om samhällsplanering (moment från bl. a. bild, samhällsorientering,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; matematik) eller friskvård (hemkunskap, idrott, kemi).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Även andra språk än B-språken tyska och franska liksom kortare kurser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i dessa språk bör kunna erbjudas. Till ett sådant vidgat språkutbud&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hör också de språk som nu erbjuds som hemspråk, exempelvis finska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;eller spanska. Utskottet förutsätter att de konsekvenser detta kan få för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;gymnasieskolans språkprogram beaktas av gymnasieutredningen. Utskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förutsätter vidare att ett vidgat kursutbud sker inom samma ekonomiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ram som den av regeringen föreslagna. Utskottet utgår också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ifrån att ökade möjligheter att studera olika språk inte får leda till någon&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;försämring för de elever som läser hemspråk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Benämningen fria aktiviteter för den icke-timplanebundna verksamheten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;under skoldagen används i betydande utsträckning. Att då införa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;termen fria studier i stället för tillval skulle kunna skapa oklarheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och bör avvisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I propositionen föreslås att lärarbehörighet skall krävas för undervisning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inom tillvalsblocket. Det kan dock enligt föredraganden ofta vara &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;till fördel för skolan om den kan utnyttja föräldrar och kulturarbetare &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som medhjälpare i olika kurser. Detta engagemang sker då med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;hjälp av förstärkningsresursens inte undervisningsbundna del eller med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;stöd av kommunala medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:538px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 8) föreslås att både lärare och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;andra lämpliga medarbetare bör kunna utnyttjas i fria studier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt utskottets mening kan detta såsom föredraganden anfört vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av stort värde. De regler för tjänstetillsättning som nu gäller för olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;verksamheter inom skolan bör dock enligt utskottets mening inte ändras.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vad utskottet med anledning av motionerna 1978/79: 266 yrkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1 k och 1978/79: 2606 yrkandet 8 anfört om vidgade tillvalsmöjligheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör riksdagen ge regeringen till känna. I övrigt avstyrks yrkandet 8 i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionen 1978/79: 2606 och yrkandet 1 k i motionen 1978/79: 266. Utskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avstyrker vidare motionen 1978/79: 2631 yrkandet 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79: 2631 (yrkandet 6) hävdas att skolan skall spela&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;en aktiv roll för att ge eleverna råd och vägledning vid tillval och val av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kurser. I samma motion (yrkandet 8) föreslås att syftet med studie- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;yrkesorientering och praktisk yrkesorientering skall anges klarare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Den praktiska yrkesorienteringen (pryo) och studie- och yrkesorienteringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(syo) anges i motionen vara två av skolans viktigaste medel att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;öka elevernas kunskaper om arbetslivet och dess villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Syo bör enligt motionärerna ge information om hur arbetsmarknaden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ser ut, om vad som väntar eleverna när de kommer ut i arbetslivet och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om vilka arbeten som står till buds för dem som inte går vidare till gymnasieskolan.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; På så sätt kan syo medverka till att göra ungdomarnas önskemål &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och förväntningar mera verklighetsförankrade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Eleverna bör, anförs i motionen, redan tidigt i grundskolan få träffa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;yrkesverksamma — t. ex. barnens föräldrar — som kan komma till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skolan och berätta om sitt arbete. Ännu viktigare är det att eleverna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;får en realistisk inblick i arbetslivet. Pryo bör vara mera träning i arbete &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;än orientering härom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Beträffande mål och program för studie- och yrkesorienteringen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skolan underströks i propositionen om studie- och yrkesorientering i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;grundskola och gymnasieskola (prop. 1971: 34, UbU 1971: 21, rskr 1971:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;214) vissa synpunkter. Studie- och yrkesorienteringen bör uppmuntra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;individens egen aktivitet och självanalys. Den skall bidra till att vidga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kunskapen om valmöjligheter och måste därför motverka sådana begränsningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;i studie- och yrkesvalet som t. ex. beror på den studerandes&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sociala bakgrund, traditionella könsrollsföreställningar eller bristande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;motivation att analysera sin egen situation. Syo bör utgöra en motvikt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;till sådana inflytanden från massmedier, hemmiljö, kamrater m. m. som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;begränsar perspektivet. Genom att orientera om utbildning och arbetsmarknad,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; öka individens självkännedom och vidga perspektivet bör studie- &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;och yrkesvägledningen kunna bidra till ett mer genomtänkt studieoch &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;yrkesval. I propositionen underströks vidare att en väl fungerande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;studie- och yrkesvägledning även från samhällets synpunkt är av stort&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:548px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:54px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;värde när det gäller att förhindra felinvesteringar i utbildning och därmed &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;slöseri med samhällsresurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt utskottets mening är det viktigt att eleverna vid den praktiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;yrkesorienteringen får pröva på konkreta arbetsuppgifter för att därigenom &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;få en uppfattning om arbetsmiljö och vad arbetsgemenskap innebär.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt de anvisningar som är intagna i nuvarande läroplan skall studie- &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och yrkesorienteringen vara informerande och klarläggande. Den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förutsätter att eleven övar sin förmåga att själv välja och fatta beslut&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och att eleven och föräldrarna själva är ansvariga för sina beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Denna informerande och klarläggande roll får dock enligt utskottets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;mening självklart inte hindra lärare och syo-funktionärer att ge elever&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och föräldrar råd. Detta är en naturlig del av ett förtroendefullt samarbete &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;mellan hem och skola. Att företrädare för arbetslivet kommer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;till skolan och berättar om sitt yrke finner utskottet vara ett naturligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;led i det samarbete som föreslagits i propositionen 1978/79: 180. Lika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;naturligt bör det vara att skolan aldrig får försöka påtrycka elever och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;föräldrar sin uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Med hänvisning till de riktlinjer som gäller för samarbete mellan hem&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och skola och för studie- och yrkesorienteringen samt till utskottets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ställningstagande i avsnittet 3.6 Skola — Arbetsliv rörande utbyggd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;praktisk arbetslivsorientering föreslår utskottet att motionen 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;2631 yrkandena 6 och 8 avslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Anpassad studiegång har införts i grundskolan genom riksdagens beslut &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i samband med SIA-reformen (prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;30, rskr 367). Med hänvisning till det värde studiegången kan ha för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vissa elever och till vad utskottet anförde i sitt betänkande UbU 1975/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;76: 30 (s. 26) bör riksdagen avslå motionen 1978/79: 2636 yrkandet 1 c&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om studiegångens avskaffande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 7) föreslås bl. a. att rektor ej&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skall kunna fatta beslut om anpassad studiegång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt propositionen följer rektors beslutsrätt av att skolstyrelsen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enligt skollagen kan delegera till rektor. Skolstyrelsen har att själv bedöma &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om sådan delegation skall ges eller inte. Yrkandet 7 i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör därför avslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Samtidigt vill utskottet starkt understryka vad i propositionen sägs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om att medel för handledning av eleverna måste ställas till förfogande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ur förstärkningsresursen. Beslut om anpassad studiegång förutsätter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;därför att tillräckliga handledarresurser kan ställas till förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Föredraganden följer SÖ:s förslag att i den nya läroplanen ange undervisningstiden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för varje ämne per stadium i stället för per årskurs.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Timplanen ger därigenom en ram för den lokala planeringen i stället&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för att i detalj styra denna. Avsikten med en enbart stadiebunden tim
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-16px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1155px;left:121px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:613px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-37px;left:776px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:922px;left:776px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:541px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:56px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;plan är att man på enskilda skolenheter skall kunna planera för exempelvis &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samlad undervisning, temastudier och över huvud för större arbeten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;med undersökande metodik. Föredraganden erinrar om att den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;enbart stadiebundna timplan som gäller för orienteringsämnena i nuvarande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;läroplan inte inneburit några speciella problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskottet ansluter sig till föredragandens förslag. Motionen 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;2636 yrkandena 1 a och 1 b om att undervisningstiden skall bindas till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;årskursen bör därför avslås. Utskottet vill dock liksom föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;framhålla det angelägna i att skolmyndigheterna noga följer utvecklingen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:328px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;3.3 Innehållet i skolans arbete&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I propositionen slås inledningsvis fast att den allvarligaste ojämlikheten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i dagens skola är att många elever har stora och irreparabla kunskapsblottor &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i elementära avseenden. Eleverna måste alla få vissa nödvändiga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kunskaper och en god träning i främst svenska och matematik.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Huvudmomenten måste ge uttryck för vad samhället anser vara väsentligt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;stoff i skolan. Målen för olika ämnen bör ange de väsentliga begrepp&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som varje elev bör få insikt i liksom de väsentliga färdigheter han bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillämpa. Studierna skall därigenom ge insikt i centrala begrepp och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sammanhang. Det finns enligt propositionen ingen motsägelse mellan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;detta och önskvärdheten av att eleverna också lär in vissa fakta. Utan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kännedom om betydelsefulla fakta kan eleverna inte få insikt i några&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79: 2631 yrkandet 1 föreslås riksdagen uttala att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med begreppet basfärdigheter skall avses förmåga att tala, läsa, skriva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och räkna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet delar föredragandens uppfattning att tala, läsa, skriva och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;räkna utgör grundläggande färdigheter. Kommunikationsfärdigheternas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;betydelse för övriga studier och inte minst för att möjliggöra återkommande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utbildning lägger ett särskilt ansvar på skolan. De utgör den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;betydelsefullaste delen av de basfärdigheter skolan bör söka ge eleverna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Men bas för en livskompetens eller medborgarkompetens i vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;mening utgör också andra färdigheter, exempelvis att kunna uttrycka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sig med hjälp av bild, att kunna organisera sina studier och fungera i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samarbete med andra i arbetslag och grupper. Man kan alltså inte sätta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;likhetstecken mellan enbart kommunikationsfärdighetema och begreppet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;basfärdigheter, varför motionsyrkandet bör avslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Träningen av de grundläggande färdigheterna tala, läsa, skriva och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;räkna måste, anför föredraganden, spela en central roll i skolans arbete.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Diagnostiskt material bör ställas till skolornas förfogande som en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hjälp vid resursfördelningen. Föredraganden understryker samtidigt att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:7px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:549px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:51px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;färdighetsbegreppet inte får förkrympas till att enbart betyda läsa,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skriva och räkna. Skolan måste lägga stor vikt vid en allsidig utveckling.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Ämnet bild kan exempelvis aktivt bidra till att förbättra elevernas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommunikationsförmåga. Flera olika färdigheter utgör bas för en livskompetens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i ett modernt samhälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79: 266 (yrkandet 1 e), vilken avlämnades under allmänna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionstiden, föreslås att baskunskapernas ställning stärks. I&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionen påtalas att förmågan att kommunicera med andra, dvs. att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kunna läsa och uttrycka sig i tal och skrift samt att kunna räkna, är av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avgörande betydelse för fortsatta studier liksom för all annan verksamhet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Det erinras också om att till baskunskaper hör kunskapen om den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;egna hembygden och om samhällets och arbetslivets funktion. Med anledning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av detta yrkande vill utskottet understryka att i propositionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;betonas det angelägna i att man i skolan söker skilja på nödvändiga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och önskvärda kunskaper. I alltför stor utsträckning har kanske, anför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föredraganden, skolan sökt ge eleverna en mängd önskvärda kunskaper&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och då glömt bort den avgörande koncentrationen på nödvändiga kunskaper &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som alla måste ha för att kunna fungera i vårt samhälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 4) påpekas vikten av att färdighetsträningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inte koncentreras till högstadiet. Insatserna bör i stället&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i första hand göras på låg- och mellanstadierna. Det kan finnas risk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för en omfattande provverksamhet, vilken kan få som konsekvens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ökade inslag av ensidig och isolerad färdighetsträning. Det ligger en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fara i att man nöjer sig med att söka uppfylla årskurs 6-kriteriet så att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;kraven på goda kunskaper, tvärtemot alla ambitioner, minskar i stället&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för ökar. Det bör vara en huvuduppgift i det fortsatta läroplansarbetet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att utveckla metoder och kriterier för hur den grundläggande färdighetsträningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skall tryggas för enskilda elever.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I propositionen ansluter sig föredraganden till uttalandet i propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(1975/76: 39) om skolans inre arbete m. m. om behovet av att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;man anger en målnivå som är vägledande vid fördelningen av skolans&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;resurser. Ett omfattande projekt som inneburit ett försök att ta fram&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ett målkriterium inom ämnet svenska har genomförts och redovisats&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;under senare år, nämligen det s. k. LÄSK-projektet. I propositionen refereras &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;projektets resultat och förslag. Föredraganden uttalar som sina&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;slutsatser följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Jag anser det viktigt att på skolan ställa kravet att den skall söka ge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;alla elever en god läs- och skrivfärdighet. Detta mål bör utgöra en grund&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för samplaneringen mellan olika lärare i skolans arbetsenheter och för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skolledningens fördelning av lärarresurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;SÖ bör få i uppdrag att utarbeta det diagnostiska material skolorna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behöver. Liknande material bör utarbetas i matematik. I huvudsak rör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det sig om att anpassa material som redan finns tillgängligt i olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;svenska projekt för såväl matematik som svenska. Ett liknande målkriterium &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som det som föreslagits inom LÄSK-projektet bör eftersträvas.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:8px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;CJbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:544px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:54px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskottet finner det angeläget att understryka att propositionens uttalande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;inte får innebära att just LÄSK-projektets diskussionsförslag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om ett årskurs 6-kriterium skall eftersträvas. Det väsentliga är, vilket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;också framhålls i motionen 1978/79: 2606, att det diagnostiska materialet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uttrycker en målnivå eller målnivåer på ett sådant sätt att de inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samtidigt detaljstyr undervisningens innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Önskemålet att eleverna skall uppnå goda funktionella färdigheter i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;svenska och matematik fordrar en konsekvent träning under skolåren.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Utskottet utgår ifrån att oberoende av hur ett målkriterium utformas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det diagnostiska materialet skall vara sådant att det stimulerar till en sådan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;träning från lågstadiet och uppåt, vilket i sin tur måste beaktas vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;resursfördelningen i skolorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vad utskottet med anledning av motionerna 1978/79: 266 yrkandet 1&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;e och 1978/79: 2606 yrkandet 4 anfört om färdighetsträningen i skolan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bör riksdagen ge regeringen till känna. I övrigt bör riksdagen bifalla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;propositionens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Föredraganden (s. 57) ansluter sig till SÖ:s förslag att skolan skall betona &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;de tekniskt-praktiska v ardags färdighet er som en människa behöver&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för att klara boende, arbete och fritid. Den moderna människan omger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sig med allt fler tekniska hjälpmedel. Hon behöver kunna utföra enklare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;reparationer. Tekniskt-praktiska färdigheter utgör ett naturligt samverkansområde &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inom exempelvis teman och projekt. Inte minst är det i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sammanhanget viktigt att teknik får en praktisk inriktning. Propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;anger vidare att det är en central uppgift för grundskolan att förmedla &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;praktiska vardagsfärdigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Betydelsen av vardagskunskaper framhålls också i motionerna 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;79:266 (yrkandet 1 d), 1978/79:2606 (yrkandet 6 e) och 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;2631 (yrkandet 7).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I motionen 1978/79: 266 betonas att ett sätt att förstärka den praktiskt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inriktade delen i skolan är att ta upp vardagskunskap i skolundervisningen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; Vardagliga saker, exempelvis att laga en punktering på cykeln,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; fylla i blanketter och reparera olika saker bör ingå i skolans undervisning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; Andra delar i vardagskunskapen är matlagning, tvätt och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;lagning av kläder m. m., som ingår i ämnet hemkunskap, samt föräldrautbildning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;och samlevnadsfrågor. Det är också viktigt att teknikämnet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;får en praktisk inriktning. Genom att föra in vardagskunskaper i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;många olika ämnen är det möjligt att ge eleverna respekt för tingen och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;för inställningen ”att bruka utan att förbruka”.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;I motionen 1978/79: 2606 betonas att eleverna utsätts för ett starkt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;kommersiellt tryck. De behöver kunskap om bl. a. marknadsföringens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;mål och metoder och om hur man som konsument kan få samhällets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;skydd och hjälp. Samtidigt understryker motionen vikten av regeringens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;förslag om att införa olika moment från bild, hemkunskap och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:-2px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:3px;left:548px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:43px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;slöjd tidigt i grundskolan liksom betydelsen av obligatorisk teknik på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;högstadiet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I motionen 1978/79: 2631 begärs förslag till åtgärder för att samordna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sådana moment i undervisningen, som berör praktiska färdigheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;nödvändiga i vardagslivet, t. ex. kunskaper om barn-, familje- och konsumentfrågor.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Enligt utskottets mening bör vardagskunskaper behandlas i alla skolans &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ämnen och inbegripas i undervisningen i övrigt. De bör inte, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;föreslås i motionen 1978/79: 2631 yrkandet 7, samordnas. Motionsyrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bör därför avslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utskottet vill utöver vad som framhålls i propositionen om vardagsfärdighetemas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;centrala roll med anledning av motionerna 1978/79: 266&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;(yrkandet 1 d) och 1978/79: 2606 (yrkandet 6 e) ytterligare betona vikten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av att de kunskaper och färdigheter skolan ger får en stark anknytning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;till vad som behövs i det dagliga livet i ett modernt samhälle. Mer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;traditionellt, ämnesbetonat stoff kan då behöva vika.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Vad utskottet sålunda med anledning av motionerna 1978/79: 266&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;yrkandet 1 d och 1978/79: 2606 yrkandet 6 e anfört bör riksdagen ge regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I den naturvetenskapliga undervisningen kan enligt propositionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;teori och praktik, förklaring och tillämpning variera på ett naturligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sätt. De kan ges en starkt laborativ-experimentell inriktning, bygga på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;iakttagelser och slutsatser ur dessa. Naturvetenskap och teknik måste&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;behandlas som en enhet vid undervisningen. Undervisningen måste&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;också vara en förberedelse för en kritisk och aktiv roll i att forma samhälls- &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och arbetsmiljö. Naturvetenskaplig-teknisk undervisning kan därför &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inte isoleras från samhällsvetenskaperna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Detta innebär enligt föredraganden en orientering bort från traditionellt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;upplagt stoff i främst fysik och kemi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79: 2631 (yrkandet 3) vänder sig motionärerna mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;en nyorientering av stoffet i fysik och kemi och hävdar att insikter som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förmedlas på här avsett stadium måste anses nödvändiga för förståelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av sammanhangen i natur, miljö och teknik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet ansluter sig till propositionens förslag om inriktningen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det naturvetenskapligt-tekniska blocket. De grundläggande insikter eleverna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skall ha måste förmedlas i bättre motiverade sammanhang än för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;närvarande. Motionsyrkandet bör därför avslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I propositionen föreslås att teknik skall införas som ett obligatoriskt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ämne med två veckotimmar per klass inom ramen för det naturorienterande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ämnesblocket. Tjänsteunderlaget för nu anställda lärare blir i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stort sett detsamma som i dag. Något ökat behov av tekniklärare beräknas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;inte uppstå. Till frågan om utbildning av lärare i teknik ämnar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;föredraganden återkomma i samband med ställningstagande till förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:6px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:539px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:50px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;från 1974 års lärarutbildningsutredning (LUT 74). Till fortbildning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;de lärare som nu tjänstgör avser föredraganden återkomma till regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i annat sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Beträffande LUT 74:s förslag i vad gäller undervisningen i teknik i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;grundskolan framgår av utredningens betänkande (SOU 1978: 86) Lärare &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för skola i utveckling (s. 130—131, 188) att utredningen inte velat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anvisa någon bestämd lärarkategori eller föreslå någon bestämd lärarutbildning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Mot bakgrund av att ämnet teknik förutsatts komma att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;övergå från att vara ett självständigt tillvalsämne till att bli ett obligatoriskt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;moment inom sektorn för orienteringsämnen har utredningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sett teknik som ett exempel på ämnen där undervisningen med fördel&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kan bedrivas i lärarlag. Bl. a. därför menar utredningen att en beredskap &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för undervisning i teknikämnet bör ges inom flera lärarutbildningsvägar.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Frågan om lärarutbildningen i teknik berörs i motionen 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;2606 yrkandet 6 d och i motionen 1978/79: 2535 yrkandena 1—3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79: 2606 ansluter sig motionärerna till propositionens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förslag att den tekniska undervisningen skall ges en praktisk inriktning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Det är då angeläget att i största möjliga utsträckning söka engagera &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lärare med praktisk erfarenhet. I motionen 1978/79: 2535 betonas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vikten av att vidareutbildning av lärare i teknik i kombination&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med trä och metallslöjd skall anordnas med en utbildningstid motsvarande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;40 poäng.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;LUT 74 anger fyra olika lärarutbildningar, bl. a. slöjdlärarutbildningen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; som bör kunna förbereda för undervisning i teknik. Att varierande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utbildningsmöjligheter står till buds går enligt utredningen väl&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;samman med teknikens karaktär av ämne som hämtar sitt stoff från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;många discipliner och spänner över en mångfald tillämpningsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Lärarna i trä- och metallslöjd kan enligt LUT 74:s uppfattning utgöra &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;en betydande resurs i teknikundervisningen. Den vidgning av slöjdlärarutbildningens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;tidsramar som föreslås bör enligt utredningen ge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;möjlighet att ytterligare förstärka den resursen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Eftersom LUT 74:s mest genomgripande förslag rör utbildningen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;lärare för grundskolan — även utbildning av lärare i slöjd för grundskolans &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;behov — är det enligt utskottets mening naturligt att frågan rörande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;lärarutbildning för undervisning i ämnet teknik behandlas i samband &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;med ställningstaganden till utredningens förslag och inte behandlas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;isolerat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Vad som i propositionen uttalats om att teknikundervisningen skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;ha en praktisk utformning är givetvis vägledande för utbildningens utformning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Med vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen avslå motionerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;1978/79: 2535 yrkandena 1—3 och 1978/79: 2606 yrkandet 6 d.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:8px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:550px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:54px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Riksdagen bör enligt motionen 1978/79: 1339 hos regeringen begära&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förslag om förstärkt undervisning i skolan om datorer och datasystem.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;I motionen hänvisas till vad som anförts i motionen 1978/79:1108. I&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;denna motion hävdas att den betydelse som datatekniken kommer att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;få i framtiden gör det nödvändigt att öka medborgarnas kunskaper på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hithörande områden. Undervisning om datasystem och ADB-teknik bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ges både i grundskolan och gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vid riksmötet 1977/78 behandlade utskottet (UbU 1977/78: 8) ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionsyrkande (1977/78: 983 yrkandet 1) om att alla skolelever skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ges grundläggande praktisk utbildning om datorerna, deras möjligheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och de krav som kan ställas vid utnyttjandet av dem. Utskottet erinrade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om att SÖ redan år 1971 fick i uppdrag av Kungl. Maj:t att undersöka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förutsättningarna för undervisning i grundskolan och gymnasieskolan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om datorteknik. Utskottet redovisade också det projekt Datorn i Skolan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(DIS) som SÖ startade år 1975. I projektet ingår försöksverksamhet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; utprovning av läromedel, undersökningar och information om utrustning,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; utveckling av en modell för fortbildning samt inte minst utarbetande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av förslag till kursplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Inom DIS-projektet kallas grundläggande och allmänbildande undervisning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om datorer och datoranvändning för datalära. Dataläran skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enligt de i projektet uppsatta målen för grundskolan bl. a. ge grundläggande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kunskap om databehandling, datorfunktioner och möjligheter att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;påverka användningen av datorer. Den skall vidare skapa medvetenhet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om konsekvenser av datoranvändning för individ och samhälle. Datalära &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avses i huvudsak ingå i ämnena matematik och samhällskunskap i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;grundskolans åttonde och nionde årskurs och i gymnasieskolans första&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;årskurs samt i något eller några ämnen i den kommunala vuxenutbildningen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Dataläran ses vidare som en grund för s. k. ämnesanknuten datoranvändning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i olika ämnen i gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den ökande användningen av datorer inom de flesta samhällsområden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;innebär att allt fler kommer att beröras av datatekniken i vid bemärkelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;både i sitt arbete och i sitt privatliv. Det är därför enligt utskottets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;mening viktigt att alla har grundläggande kunskaper om datorer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och användningen av datorer. Enligt utskottets mening är det därför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;angeläget att den pågående och omfattande försöks- och utredningsverksamheten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kan avslutas i sådan tid att resultaten kan läggas till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;grund för arbetet med nya kursplaner och kommentarer till dessa för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;grundskolan. Det är också väsentligt att motsvarande arbete i vad gäller &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;gymnasieskolans läroplan kan slutföras samtidigt. Detta gäller främst&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vad som i projektarbetet betecknats som datalära. Vad utskottet här anfört &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör riksdagen med anledning av motionen 1978/79: 1339 som sin&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;mening ge regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Flera olika motioner behandlar samhällsorienteringen i skolan. Utskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vill erinra om vad som inledningsvis berörts i propositionen om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:8px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:542px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:53px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samverkan mellan skolan och samhället i övrigt. Utskottet har i samband &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;med behandlingen av allmänna riktlinjer för grundskolans utveckling &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;behandlat frågor om internationalisering, fredsfostran och konfliktlösningar.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Samhällsorienteringen berör enligt propositionen många områden. Föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;följer här SÖ:s förslag som tillstyrkts av remissinstanserna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Kursplanerna bör enligt förslaget betona de stora samlevnads- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;överlevnadsfrågorna, arbetslivsfrågor, ekonomiska frågor, familjefrågor,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;internationella frågor, invandrarfrågor, miljövårdsfrågor, sexual- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samlevnadsfrågor, trafikundervisning samt undervisning om alkohol,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;narkotika och tobak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I de kursplaneförslag som SÖ bifogat utvecklas ytterligare de olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;huvudområdena. Enligt propositionen måste huvudmomenten utbyggas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ytterligare inom orienteringsämnena utöver SÖ:s förslag. Det bör också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av målen klart framgå vilka centrala begrepp eleverna bör få insikt i.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;I propositionen betonas också sambandet mellan de samhällsorienterande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och naturorienterande sektorerna. Även om särskilda mål och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;huvudmoment föreslås gälla för de båda sektorerna bör kursplanerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kompletteras med exempel på övergripande arbetsområden. Det är då&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;enligt föredraganden särskilt viktigt att miljöfrågorna betonas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79: 736, vilken väckts under allmänna motionstiden,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; föreslås riksdagen ge regeringen till känna vad som i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;1978/79: 645 anförts om trafikundervisningen i skolorna, bl. a. att undervisningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;bör ges en starkare ställning och att medel inom SÖ:s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;forsknings- och utvecklingsarbete bör reserveras för studier av hur trafikundervisningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bör läggas upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Trafikundervisning anges i läroplansförslaget som ett huvudområde.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Den har därigenom en stark ställning i skolan. Utskottet anser den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;också vara mycket betydelsefull. Trafikfrågorna har i nu gällande läroplan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;belysts ingående i supplement till läroplanen. Utskottet erinrar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;om att hithörande frågor för närvarande behandlas inom trafiksäkerhetsutredningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;(K 1973: 07).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Med hänvisning till den betoning trafikfrågorna har fått i läroplansförslaget &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;och till att undervisningsfrågor behandlas inom pågående&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;trafiksäkerhetsutredning avstyrks motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;I motionen 1978/79: 794 (yrkandet 1) föreslås riksdagen hos regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;hemställa om förslag som innebär att arbetsmiljöutbildningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;inom grund- och gymnasieskolorna minst fyller läroplanens krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;Att läroplanens krav bör uppfyllas gäller för all undervisning, varför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;riksdagen saknar anledning att göra något särskilt uttalande speciellt för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;arbetsmiljöundervisningen. Yrkandet 1 i motionen 1978/79: 794 bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;därför avslås av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;Enligt motionen 1978/79:1381 (yrkandet 1) bör arbetsmiljön mer in
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:5px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:8px;left:546px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:50px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;gående studeras både praktiskt och teoretiskt. Som utskottet tidigare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;framhållit är arbetslivsfrågor enligt förslaget i propositionen ett huvudområde &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vid kommande utformning av kursplanerna. De arbetssätt som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rekommenderas innebär enligt föredraganden (s. 20) starkt ökade inslag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av studiebesök och medverkan av dem som är anställda i arbetsliv&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;eller verkar i föreningar, organisationer och kulturliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Motionen väcktes under allmänna motionstiden. Då de framförda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kraven är tillgodosedda genom propositionens förslag bör motionsyrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionerna 1978/79:937 och 1978/79:939 (yrkandet 1) berörs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fackliga frågor i skolundervisningen. Enligt motionen 1978/79: 937 bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;facklig kunskap införas som schemalagt ämne. Enligt motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;79: 939 bör eleverna förberedas för rollen som löntagare och stimuleras &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;till fackligt och politiskt engagemang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Arbetslivsfrågor utgör ett huvudområde för skolundervisningen enligt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;föreliggande förslag. Där måste ingå information om facklig verksamhet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och om de lagar och regler som gäller inom arbetslivet. Det är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;viktigt att den del av samhällsorienteringen som rör den fackliga verksamheten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behandlas metodiskt på samma sätt som annat undervisningsinnehåll.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Utskottet vill vidare framhålla att den måste utgå från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;elevernas upplevda problem och präglas av en undersökande och problemorienterad &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;metodik, diskussioner, intervjuer och studiebesök. Därigenom &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och genom verksamheten i klassråd och arbetsenhetskonferenser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör eleverna kunna stimuleras till engagemang i frågor som berör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;arbetslivet i och utanför skolan. Det är väsentligt att arbetslivet i så&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stor utsträckning som möjligt belyses av dem som direkt arbetar med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;frågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet anser att fackliga frågor bör behandlas integrerat i olika &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sammanhang, inte minst som tema- och projektarbeten om arbetslivet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; De bör därför inte införas som eget ämne på timplanen. Skolans&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;undervisning och verksamhet måste förbereda eleverna för rollen som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;medborgare, inte speciellt för löntagarrollen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Med hänvisning till vad utskottet anfört bör motionerna 1978/79: 937&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och 1978/79: 939 yrkandet 1 avslås av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79: 2636 (yrkandet 1 g) föreslås att momentet skola—arbetsliv &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;införs som huvudmoment inom de olika ämnena på alla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stadier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Riksdagen har tidigare fastställt att arbetslivet som en del av studieoch &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;yrkesorienteringen bör behandlas inom ramen för olika ämnen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(prop. 1971: 34, UbU 1971: 21, rskr 1971: 214). Framhävande av arbetslivet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som ett huvudområde i det aktuella läroplansförslaget markerar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ytterligare den vikt området bör tillmätas då huvudmomenten utformas i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;olika ämnen. Motionärernas önskemål är därigenom tillgodosedda i det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;framlagda förslaget, varför motionsyrkandet bör avslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:539px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Totalförsvaret berörs i motionen 1978/79: 1389, vilken väcktes under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;allmänna motionstiden. I motionen föreslås att det inom ämnet samhällskunskap &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skall finnas ett huvudmoment om totalförsvaret, vari skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ingå information om värnpliktsutbildningens former och syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Totalförsvarets upplysningsnämnd liksom Försvarets skolnämnd har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i sina remissvar på SÖ:s läroplansförslag framhållit att det finns grund&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för en obligatorisk undervisning om totalförsvaret genom riksdagens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beslut om en sådan år 1962 (prop. 1962: 74, SU 1962: 62, rskr 1962:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;171). Totalförsvaret har enligt föredraganden en viktig funktion i samhället &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;både ekonomiskt och personellt. Totalförsvaret bör därför beredas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;plats i undervisningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vid behandling av totalförsvaret är det enligt utskottets mening naturligt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att också värnpliktsutbildningen kommer att belysas. Motionsyrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;är därigenom tillgodosett genom propositionen, varför motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bör avslås av riksdagen. Utskottet utgår i sammanhanget ifrån att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skolan inom ett huvudmoment om totalförsvaret belyser inte enbart det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;militära försvaret utan också de ekonomiska, civila och psykologiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;försvarsåtgärder som sammanfattas i begreppet totalförsvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I den nu gällande läroplanen för grundskolan (Lgr 69) sammanfattas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;målet för undervisningen i religionskunskap på följande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Undervisningen i religionskunskap har till uppgift att orientera eleverna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;om de bibliska skrifternas huvudsakliga innehåll, om kristen tro och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;etik och om huvuddragen av kristendomens historia och samfundsformer.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; Den skall orientera om övriga religioner, deras heliga skrifter, tro,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;etik och samfundsformer. Den skall vidare ge kännedom om andra livsuppfattningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;och attityder till tillvaron än de religiösa. Den skall ge en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inblick i nutidens etiska och livsåskådningsmässiga grundfrågor och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;tankeströmningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Undervisningen skall vara vidsynt och objektiv i den meningen, att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;den meddelar sakliga kunskaper om olika tros- och livsåskådningars innebörd &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;och innehåll utan att auktoritativt söka påverka eleverna att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;omfatta en viss åskådning. Den bör ske på ett sådant sätt, att eleverna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;uppfattar frågeställningarnas allvar och betydelse och så att den främjar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;deras personliga utveckling och bidrar till att skapa förståelse för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;värdet av en personlig livsåskådning liksom förståelse och respekt för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;olika uppfattningar i livsåskådningsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;Arbetet bör inriktas på att bibringa eleverna sådana färdigheter, att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;de kan självständigt förvärva kunskaper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;Enligt timplanen i lgr 69 anges undervisningstiden för ämnena religionskunskap &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;och hembygdskunskap gemensamt med 5, 6 resp. 7 veckotimmar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;för eleverna i årskurserna 1, 2 och 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;På mellanstadiet ingår religionskunskapen som ett av fem orienteringsämnen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt; vilka gemensamt har 8 veckotimmar i vardera årskurserna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;4, 5 och 6. De andra fyra orienteringsämnena är samhällskunskap, historia,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt; geografi och naturkunskap. I anmärkningarna till timplanen anges &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;den huvudsakliga fördelningen av lektioner i de fem ämnena under&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:9px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:543px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:55px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;varje årskurs. För religionskunskap anges 70 lektioner i varje årskurs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av sammanlagt 296 lektioner. På högstadiet upptar orienteringsämnena&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;10 veckotimmar av de 33 elevveckotimmarna i varje årskurs. Om undervisningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i orienteringsämnen anordnas ämnesvis, fördelas den sammanlagda &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;undervisningen i årskurserna 7, 8 och 9 av vederbörande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;rektor, varvid tidsramen 5 veckotimmar gäller för ämnet religionskunskap.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Enligt gällande bestämmelser i skollagen (1962: 319) finns möjlighet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;till befrielse från deltagande i undervisningen i religionskunskap.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Därjämte kan regeringen — enligt utbildad praxis — medge enskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;elever eller grupper av elever dispens från deltagande i undervisning i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;religionskunskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I sitt förslag till ny läroplan har SÖ föreslagit att ämnet religionskunskap &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skall upphöra som självständigt ämne med egna mål och huvudmoment.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Möjligheten till befrielse från undervisning i religionskunskap &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skall också slopas enligt SÖ:s förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I propositionen föreslås att särskilda mål och huvudmoment skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;gälla för den samhällsorienterande resp. för den naturorienterande-tekniska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sektorn. Ett samarbete över sektorsgränsema är dock angeläget,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;betonar föredragande statsrådet. För den samhällsorienterande sektom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bör särskild tid anges. I denna bör religionskunskap ingå. Vissa särskilda &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;delmål och huvudmoment anges för ämnet religionskunskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionerna 1978/79: 2602 (yrkandet 2) och 1978/79: 2632 hemställs &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att för religionskunskap skall gälla i huvudsak samma mål och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;huvudmoment som i den nu gällande läroplanen. Vidare yrkas i motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;1978/79: 2602 (yrkandet 1) att riksdagen skall besluta att det även&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för enskilda orienteringsämnen skall gälla särskilda mål och huvudmoment.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Samma krav framförs i motionen 1978/79: 2601 (yrkandet 1).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;I motionen 1978/79: 2599 hemställs (yrkandet 1) att religionskunskap&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skall vara ett självständigt ämne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Skolan skall enligt utskottets mening ge alla insikt och kunskaper&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om de stora samhällsfrågorna, om deras sammanhang och avhängighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av mänskliga prioriteringar. För att eleverna skall kunna få insikt i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;miljöfrågorna, energiförsörjningen eller världssvälten bör olika orienteringsämnen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;integreras. De etiska och religiösa frågorna kan därvid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;inte isoleras utan bör relateras till de stora överlevnadsfrågoma, de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;teknologiska framstegen och kapprustningshotet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Med det anförda ansluter utskottet sig till regeringens förslag om särskilda &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;mål för den samhällsorienterande sektorn. Utskottet avstyrker&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;därför motionerna 1978/79: 2602 yrkandet 2 och 1978/79: 2632.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Det är angeläget att skolans undervisning utgår från elevernas verklighetsuppfattning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Den välstrukturerade kunskapsmassa som finns&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samlad inom traditionella ämnen får aldrig vara startpunkt för skolarbetet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Det är väsentligt att stoffet i skolan belyses ur flera traditionel
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:9px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:537px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:54px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;la ämnens synpunkter. Riksdagen bör därför enligt utskottets mening&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avslå motionerna 1978/79: 2601 yrkandet 1 och 1978/79: 2602 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Föredraganden framhåller i propositionen några områden som religionskunskapen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;specifikt skall behandla, nämligen frågor om liv och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;död, mening och meningslöshet. Det svenska kristna arvet bör också —&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enligt föredragande statsrådet — konfronteras med andra religiösa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;traditioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet avstyrker därför även yrkandet 1 i motionen 1978/79: 2599.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt förslagen i propositionen skall antalet timmar för den samhällsorienterande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sektom i grundskolan minskas med 3 timmar på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mellanstadiet och en timme på högstadiet. Utskottet har tidigare i detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;betänkande dock föreslagit att antalet timmar för samhällsorienterande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ämnen skall vara oförändrat på högstadiet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Föredragande statsrådet framhåller i propositionen att undervisningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i religionskunskap skall ges motsvarande utrymme i läroplanen som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nu. Detta innebär att ämnet religionskunskap i likhet med övriga samhällsorienterande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ämnen kommer att få ett något minskat tidsutrymme &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;på mellanstadiet. Särskilt utrymme i tiden måste enligt föredragandens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;mening anges för religionskunskapen bl. a. med hänsyn till att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vissa elever kan befrias från deltagande i religionskunskap enligt gällande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Vad föredraganden anfört har i motionen 1978/79: 2606 (yrkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;6 c) kritiserats eftersom det tolkats så att religionskunskapen skall få&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;oförändrat tidsutrymme på övriga samhällsorienterande ämnens bekostnad.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Utskottet finner dock att propositionen skall tolkas så att ämnet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;religionskunskap får motsvarande andel av antalet timmar av det samhällsorienterande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;blocket som nu. Religionskunskap får alltså i likhet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med övriga samhällsorienterande ämnen ett något minskat tidsutrymme&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;på mellanstadiet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 6 c) behandlar också möjligheterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;till befrielse från deltagande i religionskunskap. Motionärerna yrkar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;att befrielse från deltagande i undervisningen i ämnet inte skall kunna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;ges eftersom undervisningen i samhällsorientering skall ske integrerat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;där moment av historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;ingår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Utskottet finner att möjligheten till befrielse från deltagande i religionskunskap &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;måste bibehållas med hänsyn till att det även i fortsättningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kan komma att resas krav på att vissa elever skall befrias från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;skolans religionsundervisning. Utskottet avstyrker därför motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;79: 2606 yrkandet 6 c i vad gäller befrielse från religionskunskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;I motionen 1978/79: 2635 yrkandet 1 framhålls att religionen är en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;del av vår mänskliga tillvaro och att den påverkar oss som individer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:546px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:56px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och samhällsvarelser. Motionärerna yrkar att religionsämnet skall få en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rättmätig del av den tilldelade tiden för den samhällsorienterande sektorn,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; varvid undervisningens uppgift skall vara att hjälpa eleverna fram&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till en livsåskådning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79: 2602 yrkandet 3 yrkas att den gemensamma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ramtid, som enligt propositionen skall gälla för orienteringsämnena tillsammans,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; fördelas som rikttider på de enskilda ämnena, varvid religionskunskapen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör erhålla samma utrymme som nu. I motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;79: 2599 yrkandet 2 framförs i huvudsak samma yrkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet anser i likhet med motionärerna att den inställning individerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;har i tros- och livsåskådningsfrågor i hög grad präglar våra inbördes &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;relationer, våra relationer i arbetslivet och inställningen till de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;stora världsfrågorna. Kunskap om andra religioner är också väsentlig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för att förstå de politiska skeendena i andra länder och att en del människors &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;uppfattning i livsåskådningsfrågor leder till andra uppfattningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;än vi har i för oss väsentliga frågor som demokrati, jämställdhet mellan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;män och kvinnor och mellanfolklig förståelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet har emellertid funnit att de syften som motionärerna uttrycker &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i motionen 1978/79: 2635 yrkandet 1 är tillgodosedda dels genom &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förslagen i propositionen, dels genom vad utskottet anfört om antalet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;timmar på högstadiet för samhällsorienterande ämnen, och avstyrker &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;detta yrkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda även motionerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1978/79: 2602 yrkandet 3 och 1978/79: 2599 yrkandet 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79: 2601 yrkandet 2 hemställs att frivillig undervisning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i bibelkunskap bör erbjudas eleverna på samtliga stadier inom ramen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för den timplanebundna undervisningstiden genom användande av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;s. k. rullande schema på låg- och mellanstadierna och på högstadiet genom &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;inordnande i tillvalssystemet. Vidare yrkas i motionen 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;370, som väckts under den allmänna motionstiden, att riksdagen hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringen begär en läroplan för skolan i vilken Bibeln tas med som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;läromedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Bibeln är ett centralt läromedel och används f. n. inom undervisningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i religionskunskap, vilket även förutsätts ske enligt den nya läroplanen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för grundskolan. Utskottet finner därför att yrkandet i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1978/79: 370 är tillgodosett och inte påkallar någon riksdagens åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Eftersom bibelkunskap till viss del ingår i undervisningen i religionskunskap &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;är utskottet inte berett tillstyrka motionen 1978/79:2601&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;yrkandet 2. Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet erinra om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att önskemål om frivillig undervisning i bibelkunskap bör kunna tillgodoses &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inom de fria aktiviteterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I propositionen anmäls att ämnet gymnastik i fortsättningen bör be
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:536px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;nämnas idrott, vilket anses vara ett bättre namn på alla de aktiviteter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som kan förekomma i gymnastikundervisningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet har ingen erinran mot förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;För gymnastik (idrott) upptas nu sammanlagt 6 veckotimmar av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;timplanen för lågstadiet, varav 1 veckotimme i årskurs 1, 2 i årskurs 2&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och 3 i årskurs 3. I övriga årskurser i grundskolan har ämnet 3 veckotimmar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;per årskurs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;SÖ har föreslagit utökad tid för gymnastik på lågstadiet, varvid i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;gengäld orienteringsämnena skulle minska med 1,5 veckotimmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I propositionen föreslår regeringen oförändrat antal timmar för idrott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionerna 1978/79: 2607 och 1978/79: 2634 (yrkandet 1) föreslås&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att tiden för idrott på grundskolans lågstadium ökas med 1,5 veckotimmar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och att tiden för orienteringsämnen minskas med motsvarande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;timtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Fysisk aktivitet är betydelsefull för eleverna i lågstadieåldrarna, då&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;rörelsebehovet är stort. Utrymmet i timplanen för idrott måste emellertid &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;enligt utskottets mening vägas mot behovet av tid för övriga ämnen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Tiden för orienteringsämnen på mellanstadiet föreslås minska till förmån&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;för fria aktiviteter. Antalet veckotimmar i årskurserna 1 och 2 är endast&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;20 respektive 24 veckotimmar. De utökade praktiska inslagen i form av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;slöjd och hemkunskap ställer också anspråk på tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Utskottet ansluter sig därför till regeringens förslag om oförändrat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;antal timmar för idrott på lågstadiet och avstyrker motionerna 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;2607 och 1978/79: 2634 yrkandet 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;I den nu gällande läroplanen för grundskolan anges målet för ämnet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;gymnastik bl. a. enligt följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Undervisningen i gymnastik skall tillfredsställa elevernas behov av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;kroppsrörelse och medverka till deras allsidiga och harmoniska utveckling.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt; Den skall bedrivas så, att den allmänna prestationsförmågan höjs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;och en ändamålsenlig arbetsteknik främjas. Ett ekonomiskt och estetiskt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;rörelsesätt skall eftersträvas. Undervisningen skall ge eleverna tillfälle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;att pröva och utöva olika gymnastik- och idrottsformer. Den skall vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;förmedla kännedom om den egna kroppens funktion och vård i samband&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;med fysisk aktivitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:6px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;I motionen 1978/79: 524, som avlämnats under den allmänna motionstiden,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt; framhålls att den fysiska träningen skall inriktas på motionsidrott &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;och lagsport som inte är beroende av exklusiva anläggningar och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;institutioner. Undervisningen skall ge kunskaper i fysiologi, kost och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;motion och syfta till att alla får regelbundna motionsvanor som lever&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;kvar också efter avslutad skolgång. I uppläggningen av skolans idrottsverksamhet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;bör — enligt motionärerna — idrotts- och friluftsorganisationer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;delta. Vidare bör det enligt motionen vara obligatoriskt för skolan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;att använda sådana schematekniska lösningar att eleverna — utan att lektionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:11px;"&gt;i idrott avkortas — hinner duscha och klä om sig till nästa lektion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;4 Riksdagen 1978/79.14 sami. Nr 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1098px;left:36px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Kartong: S. 50, rad 19 Står: 524 Rättat till: 524 yrkandet 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:552px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;1 motionen 1978/79: 2634 yrkandet 2, som delvis är likalydande med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;den nyss nämnda motionen 1978/79: 524, krävs en generell omläggning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;av ämnet för att alla elever skall få en riktig fysisk fostran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Den fysiska träningen i skolan skall — som motionärerna påpekar —&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;syfta till att skapa goda motionsvanor och tillfredsställa elevernas behov&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av kroppsrörelser. Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;om betydelsen av kunskaper om sambandet mellan kostens sammansättning,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; fysisk träning och god hälsa. Utskottet finner dock att flera av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;de åtgärder som nu föreslås för att utveckla arbetssätten, t. ex integration&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;mellan ämnen och samverkan mellan lärare i arbetslag bör medverka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;till att uppnå bl. a. de av motionärerna yrkade förändringarna av skolans&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fysiska träning. Vidare bör undervisningen i dessa hänseenden liksom i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;övrigt utgå från elevernas intressen för att undervisningen i fysisk träning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skall upplevas som meningsfull. Införandet av samlad skoldag med olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;aktiviteter i samarbete med t. ex. idrottsorganisationer måste också bidra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;till att uppfylla de krav motionärerna framför. De schematekniska lösningar,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; som nämns i motionerna, bör skolorna själva besluta om. Några&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;centrala direktiv torde inte vara erforderliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet, som anser att syftet med motionerna 1978/79: 524 yrkandet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;2 och 1978/79: 2634 yrkandet 2 i huvudsak är tillgodosett finner inte att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;de påkallar någon riksdagens åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79: 567 hemställs (yrkandet 1) att riksdagen uttalar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att dans på sikt införs som ett alternativ till gymnastik i grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I huvudmomenten för ämnet gymnastik upptas nu olika former av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;dans, t. ex. folkdanser, sånglekar och sällskapsdans på grundskolans alla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;stadier. Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning om dansens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;betydelse inom ämnet idrott. Vid utformandet av kursplaner för ämnet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kan det förutsättas att olika former av dans, som folkdanser, jazzdans&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och sånglekar kommer att ingå som integrerade delar i ämnet idrott. Utskottet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; som däremot inte kan biträda yrkandet att dans införs som ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;alternativ till gymnastik eller idrott, anser att motionen 1978/79: 567&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;yrkandet 1 bör avslås av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79: 522, som väcktes under allmänna motionstiden,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föreslås en ökad information om och undervisning i hälso- och friskvårdsfrågor &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inom skolväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I Sö:s förslag till huvudmoment för orienteringsämnen ingår Fysisk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och psykisk hälsa. Inom gymnastikämnet har SÖ föreslagit att som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;huvudmoment skall ingå att analysera och diskutera samband mellan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kost och motion samt den regelbundna kroppsrörelsens betydelse för välbefinnandet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Frågor om alkohol, narkotika och tobak föreslås i propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ingå som ett huvudområde för skolans undervisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Då motionens förslag är tillgodosedda i läroplansförslaget bör motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;1978/79: 522 avslås av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:539px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:55px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79: 1325 föreslås införande av undervisning i teckenspråk &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för alla elever på mellanstadiet i syfte att häva isoleringen för de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;döva. Teckenspråksfrågor behandlas också i motionen 1978/79: 1889.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet har tidigare utförligt behandlat teckenspråksfrågorna, bl. a.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i betänkandet UbU 1975/76: 9 till vilket utskottet hänvisar (s. 5—7)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och UbU 1975/76: 21. Hithörande frågor behandlas f. n. inom Utredningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om integration av handikappade elever i det allmänna skolväsendet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(U 1978: 07). Med hänvisning till det ställningstagande riksdagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;nyligen gjort i frågan om teckenspråksundervisningen och till pågående &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utredning bör motionerna 1978/79: 1325 och 1978/79: 1889 avslås.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I SÖ:s förslag ingick att huvudmomentens fördelning på stadier skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;slopas. I propositionen föreslås att huvudmomenten som hittills skall vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fördelade på stadier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79: 2597 (yrkandet 3) föreslås att huvudmomentens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fördelning på stadier slopas med hänsyn till problem vid stadieövergångar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och för elever med speciella behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I propositionen framhålls att kontakter mellan stadier är värdefulla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och kan beröra såväl studieplaner i olika ämnen som fördelning av stoff&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och studiebesök inom orienteringsämnena. För enskilda elever kan individualiseringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fortsättningsvis liksom nu innebära att de får arbeta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med uppgifter som kursplanerna tar upp på ett annat stadium.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utskottet ansluter sig till vad föredraganden föreslagit och avstyrker&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;motionen 1978/79: 2597 yrkandet 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:654px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;3.4 Arbetssätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I SÖ:s Förslag till förändring av grundskolans läroplan betonas ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;undersökande och experimentellt arbetssätt, verklighetsförankring, probleminriktning,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; färdighetsutveckling, individualisering, samarbete, medinflytande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och medansvar. Remissinstanserna stöder de föreslagna utvecklingslinjerna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; De bör därför enligt föredraganden vara vägledande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för utvecklingsarbete och fortbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Arbetssättet skall vidare enligt propositionen (s. 65) vara så upplagt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att det inövar goda arbets- och studievanor. Att arbetet bedrivs på ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;visst sätt är därför inte enbart ett medel att förvärva kunskaper utan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;också ett väsentligt mål. Inte minst betydelsefullt är att eleverna i klassråd &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och arbetsgrupper får öva sig i att planera och genomföra arbetet,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;söka lämpliga tillvägagångssätt, pröva sig fram och sedan värdera både&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;resultatet och själva arbetsprocessen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Lärare och elever har enligt föredraganden frihet att välja det arbetssätt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som de tillsammans bedömer bäst befrämjar måluppfyllelsen. De&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:6px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:9px;left:547px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:50px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;valda arbetssätten kan inom denna ram bli olika. Föredraganden betonar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att den individualisering skolan eftersträvar också måste innebära ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;individualiserat arbetssätt. Det finns inget studiesätt som är det bästa för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;alla elever. Skolan måste enligt propositionen respektera detta liksom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;den måste respektera att ingen metod är den bästa för alla lärare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 5) tar upp arbetssättet i skolan.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Enligt motionärernas mening har arbetssättet en avgörande betydelse för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i vilken utsträckning eleverna skall kunna uppnå för skolan fastställda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;mål. Ett arbetssätt som tilldelar eleverna en passiv roll som objekt för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;undervisningen motverkar både elevernas självständighet och deras sarnarbetsförmåga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och solidaritet med andra elever. Motionärerna betonar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att det klart måste framgå att vissa arbetssätt skall eftersträvas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Arbetssättet måste enligt uslcottet ha den utformningen att det befrämjar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;måluppfyllelsen i skolan. Så sker exempelvis inte genom en ensidig &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;katederundervisning eller en individualisering som enbart innebär&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;passiva avskrivningsövningar. Men inom ramen av olika elevaktiva arbetsformer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;finns stora valmöjligheter för lärare och elever att tillsammans&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;pröva olika arbetssätt. Här måste skolan, som föredraganden framhåller,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;respektera olika elev- och lärarindividualiteter men också genom bl. a.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommentarmaterialet till läroplanen, genom fortbildning och på annat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sätt stimulera alla inom skolan att pröva nya arbetssätt och arbetsformer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samt medverka till ökade elevaktiviteter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet förutsätter att vad som här anförts kommer att iakttas. Med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hänvisning härtill och till vad propositionen framhåller om att arbetssätten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skall väljas så att målen befrämjas föreslår utskottet att motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1978/79: 2606 yrkandet 5 avslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79: 266 (yrkandet 1 b), vilken väcktes under allmänna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionstiden, betonas värdet av att arbetsformerna i skolan får&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en mera praktisk inriktning och att eleverna får delta i det praktiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;arbetet i skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I propositionen liksom i motionen betonas det värdefulla i att ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;undersökande och experimentellt arbete ges stort utrymme. Föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ansluter sig till vad SIA-utredningen framhöll i sitt betänkande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(SOU 1974: 53) Skolans arbetsmiljö om vikten av elevernas aktiva medverkan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i att utforma den egna skolans arbetsmiljö. Elevernas medverkan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i skolans inre arbete kan komplettera deras arbetslivsorientering. De kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;t. ex. svara för dukning och servering vid skolmåltiderna, arbeta inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skolbiblioteken, medverka vid utformningen av närmiljön, arrangera utställningar,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; delta i skolans interna information genom elevtidningar och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hjälpa yngre kamrater i materialframställningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet vill starkt understryka den vikt utskottet tillmäter att eleverna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på detta sätt deltar i det praktiska arbetet liksom att man inom olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ämnen ger tillräcklig tid för praktisk tillämpning. Med hänvisning till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:546px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:57px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att såväl propositionen som motionen framhållit vikten av praktiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inslag i skolarbetet bör såväl propositionen som motionen 1978/79: 266&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;yrkandet 1 b bifallas. Detsamma bör gälla yrkandet 2 i motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;79: 939, vilken också väckts under allmänna motionstiden och vars förslag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;överensstämmer med propositionens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Enligt motionen 1978/79: 2636 (yrkandet 1 j) bör hemuppgifter ej&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förekomma. I motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 6h) berörs också frågan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om hemuppgifter. I denna motion ansluter sig motionärerna till propositionens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;uppfattning att hemuppgifter är en del av skolarbetet, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;är av betydelse för elevens utveckling. Hemuppgifter måste emellertid,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som föredraganden framhåller, vara väl planerade. Mot bakgrund av de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;varierande hemförhållanden som förekommer är det emellertid enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;motionen varken lämpligt eller realistiskt att kräva hemuppgifter som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en del av skolans kunskapsförmedling. Sådana måste alltid ställas i relation &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till varje elevs möjlighet att fullgöra dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Om en elev på grund av särskilda skäl inte kan fullgöra hemuppgifterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör det enligt utskottets mening ingå som en naturlig del i skolans&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;planering att i olika former hjälpa elever att fullgöra uppgifterna i skolan.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Utskottet vill också erinra om att den metodiska inriktningen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skolarbetet också måste få prägla hemuppgifternas utformning. Dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kan därför i många fall ha formen av undersökningar i närsamhälle och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;natur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vad utskottet med anledning av propositionen 1978/79: 180 och motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1978/79: 2606 yrkandet 6 h anfört om hemuppgifter bör riksdagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som sin mening ge regeringen till känna. Yrkandet 1 j i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1978/79: 2636 bör avslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79: 1337 (yrkandet 2) tas upp frågan om åtgärder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för att garantera elevernas skyldighet att närvara vid undervisningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utskottet berörde denna fråga i sitt av riksdagen godkända betänkande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;1975/76: 30 (s. 29) och anförde bl. a. att närvaroplikt råder i grundskolan: &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;”Någon form av registrering av frånvaro m. m. behövs självfallet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för att föräldrar skall kunna vara säkra på att eleven är i skolan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och inte annorstädes under skoldagen. Formen för denna registrering&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och för rapportering hem bör enligt propositionen kunna avgöras lokalt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och blir, som utskottet ser det, beroende av förhållanden som skolstorlek,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;glesbygd, tätort m. m. Utskottet delar uppfattningen att det behövs ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;väl fungerande system för frånvaroregistrering med möjlighet till snabb&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kontakt med hemmen men utgår från att den lokala skolledningen utan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;något särskilt uttalande från riksdagens sida löser hithörande frågor på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;det för eleverna, skolan och hemmen bästa sättet.” Med hänvisning till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vad utskottet således tidigare uttalat avstyrks motionen 1978/79: 1337&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;yrkandet 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:56px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1155px;left:-14px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-37px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:827px;left:-16px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:8px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:548px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:52px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Läromedelsfrågor berörs i två motioner. I motionen 1978/79: 2598&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(yrkandet 2) föreslås att läromedlen — speciellt för elever med inlärningssvårigheter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;— skall bekostas av staten. I motionen 1978/79: 1393&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;föreslås att utredningen (I 1977: 01) Kooperationen och dess roll i samhället &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;erhåller tilläggsdirektiv att granska hur ekonomiska föreningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;behandlas i läromedel samt hur partsmaterial används i skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Läromedelskostnaderna berör kostnadsfördelningen mellan stat och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kommun. Utskottet är inte berett föreslå någon förändring i detta avseende,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; varför yrkandet 2 i motionen 1978/79: 2598 bör avslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Förhandsgranskning av läromedel i samhällsorienterande ämnen utförs &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av läromedelsnämnden. Utskottet utgår ifrån att nämnden då också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppmärksammar hur kooperativa organisationer behandlas. Utredningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om läromedelsmarknaden (ULÄ) har erhållit tilläggsdirektiv som innebär &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att utredningen bl. a. skall pröva i vilken utsträckning sådan förhandsgranskning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av läromedel är motiverad. Beträffande partsmaterial i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skolan vill utskottet erinra om den allsidighet som enligt gällande riktlinjer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skall prägla skolans arbete. Med hänvisning till det uppdrag läromedelsnämnden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;har och till gällande riktlinjer bör motionen 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1393 avslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:553px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;3.5 Betygsättning i grundskolan m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;År 1973 tillkallades en parlamentarisk utredning om betygsättningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i grundskolan och gymnasieskolan (U 1973: 11). Utredningen antog&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;namnet 1973 års betygsutredning (BU73). I april 1977 avlämnade utredningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sitt betänkande (SOU 1977:9) Betygen i skolan. BU 73:s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förslag avser såväl grundskolan som gymnasieskolan. Frågan om betygsättningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i gymnasieskolan behandlas emellertid inte i förevarande proposition &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;1978/79: 180. Av propositionen framgår att föredragande statsrådet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;avser föreslå regeringen att gymnasieutredningen (U 1976: 10) ges&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tilläggsdirektiv med innebörd att också behandla frågan om betygen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I fråga om betygsättningen i grundskolan gäller för närvarande följande.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Betyg ges i årskurserna 3, 6 och 7 vid slutet av vårterminen samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i årskurserna 8 och 9 vid slutet av varje termin. Skolstyrelsen i kommunen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kan besluta att betyg i årskurserna 3 och 6 skall ersättas med annan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;form av besked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Såsom betyg används någon av siffrorna 1—5, av vilka siffran 5 anger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;högsta betyg. Betygsättningen är relativ och betygssystemet kännetecknas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av att man utgår från de faktiska prestationerna för hela elevgruppen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som läser den aktuella kursen, den s. k. referensgruppen. Anvisningarna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för betygsättningen anger en generell riktlinje för hur betygen bör för
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:546px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;dela sig i referensgruppen. Denna procentuella fördelning ansluter till den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;s. k. normalfördelningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt regeringens förslag i propositionen 1978/79: 180 skall betygsättningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i grundskolan inskränkas. Betyg skall endast ges vid slutet av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samtliga terminer i årskurserna 8 och 9. Den nuvarande femgradiga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skalan skall behållas tills vidare. Det nya betygssystemet skall införas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vid samma tidpunkt som en ny läroplan för grundskolan träder i kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I propositionen framhålls att det för närvarande inte finns något alternativ &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till betyg för att klara av det urval till fortsatt utbildning som måste&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ske vid ett begränsat antal platser. Därmed finns det inte nu, anför föredragande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;statsrådet vidare, grund för att ta bort betygen i grundskolan.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Innan detta kan ske är det nödvändigt med en fortsatt utveckling och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;försöksverksamhet med betygsfri intagning till gymnasieskolan. Syftet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med försöksverksamheten skall vara att klarlägga om ett urvalsförfarande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommer att behövas och hur detta i så fall skall vara utformat. Med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ett positivt resultat blir det, anför föredraganden, möjligt för riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att senare besluta om att avveckla betygsättningen i grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79: 272 hemställs att betygen avskaffas på alla nivåer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i skolsystemet. I motionen 1978/79: 2636 (yrkandet 3) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksdagen nu beslutar att betygsättningen helt skall slopas i grundskolan.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Förslaget motiveras bl. a. med att försöksverksamheten med betygsfri intagning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till gymnasieskolan givit positiva resultat. Med instämmande i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vad föredragande statsrådet anfört i fråga om diagnostiska prov för basfärdigheter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i svenska och matematik föreslås också i motionen 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;2635 (yrkandet 2) att betygen helt avskaffas i grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;En helt motsatt uppfattning förs fram i motionen 1978/79: 2631 (yrkandena &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;13 och 14). I denna motion föreslås riksdagen uttala att betyg&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;är nödvändiga som instrument för information, motivation och urval&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;samt att de bör ges på alla stadier i skolan samt vara kursrelaterade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Utskottet erinrar om att BU utförligt diskuterat de olika syftena med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;betygsättningen. Härvid har man uppehållit sig vid de uppgifter som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;betygen anses fylla och vägt dessa uppgifter mot de nackdelar som en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;betygsättning också anses medföra. Syftena med betygsättningen är enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;utredningen att tillgodose behovet av information, att tillgodose behovet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;av motivation och att utgöra grund för urval till arbetsliv och till fortsatt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Föredragande statsrådet anser i likhet med BU att det finns brister i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;betygen som informationsförmedlare och att det därför är önskvärt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;utveckla andra former för information som ger en mer allsidig bild av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;elevens insatser och aktivitet i skolan. I vad gäller synpunkten att betygsättningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;skulle tillgodose behovet av motivation är föredraganden också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;ense med BU om att den kan avvisas. Skolarbetet måste göras meningsfullt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;för eleverna i första hand genom att innehållet i studierna och uppläggningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;av undervisningen blir sådan att den förmår engagera eleverna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:3px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:9px;left:545px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:48px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Däremot finns det enligt föredragandens mening, som framgår av vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utskottet redan anfört, för närvarande inte något alternativ till betyg för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att klara av det urval till fortsatt utbildning som måste ske vid ett begränsat &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;antal platser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Det i propositionen anförda motivet för att nu behålla betygen i årskurserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;8 och 9 kan utskottet acceptera. Utskottet tillstyrker alltså&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringens förslag härom. Av detta ställningstagande följer att utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avstyrker motionerna 1978/79: 272 i förevarande del, 1978/79: 2631&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;yrkandena 13 och 14, 1978/79:2635 yrkandet 2 och 1978/79:2636&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;yrkandet 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:2606 (yrkandet 11) erinras om föredragande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;statsrådets uppfattning, till vilken utskottet nyss anslutit sig, att det som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;”fortsättningsvis kan motivera ett bibehållande av betygen i grundskolan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;är enligt min mening endast deras roll som grund för urval till fortsatt utbildning”.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Det är enligt motionärernas mening väsentligt att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;slår fast att det inte längre finns något i grundskolans arbete som motiverar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att betygen finns kvar och därför uttalar att det fortsatta arbetet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skall inriktas på att avveckla betygen i grundskolan. I motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;79: 939 (yrkandet 4) hävdas att betygen utgör ett hot mot utvecklingen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av arbetslivet genom att de försvårar arbete i grupp där individuella&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;prestationer inte mäts. Riksdagen bör därför uttala att den pågående reformeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av grundskolan och gymnasieskolan skall ha som mål att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;betygen avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Regeringen har den 7 december 1978 bemyndigat SÖ att bedriva försöksverksamhet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med betygsfri intagning till gymnasieskolan i Örebro län.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;För att ge en bred grund för senare ställningstaganden rörande betygen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;grundskolan kommer försöksverksamheten med betygsfri intagning att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utvidgas också till andra län. Vidare kommer enligt propositionen ett intensifierat &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utvecklingsarbete att bedrivas i syfte att få fram andra urvalskriterier &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;än betyg för urval till gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I propositionen framhåller föredragande statsrådet att det med ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;positivt resultat av försöksverksamheten med betygsfri intagning blir&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;möjligt för riksdagen att senare besluta om att avveckla betygsättningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i grundskolan. Utskottet delar denna uppfattning och avslår alltså motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1978/79: 939 yrkandet 4 såvitt den gäller grundskolan och motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1978/79: 2606 yrkandet 11.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 12) bör riksdagen besluta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att betygen skall tas bort i tillvalskurser. Dessa kurser kommer att vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mycket varierande till sin utformning och omfattning. Det kommer därför &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enligt motionärernas mening inte att finnas något underlag för jämförbara &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;betyg. Därtill kommer att betyg i tillvalskurser skulle medföra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;risker för taktiska val i stället för den eftersträvade intressestyrningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet kan inte se någon anledning för riksdagen att nu besluta om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att ta bort betygen för en del av de ämnen som ingår årskurserna 8 och 9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UfaU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:543px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:54px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår yrkandet 12 i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1978/79: 2606.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Inom ramen för nuvarande betygssystem har SÖ för elever med skolsvårigheter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;genom särskilda anvisningar sökt mildra den allmänna betygsättningens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;negativa effekter. Dessa anvisningar rör elever med olika slag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av handikapp och skolsvårigheter, elever som varit långvarigt sjuka samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;invandrarelever. I fråga om t. ex. intellektuellt utvecklingshämmade har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kryssmarkering (asterisk) använts för att upplysa om att betygen avser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en särskild referensgrupp. Det åligger vidare enligt nuvarande anvisningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;avlämnande skola att till intagningsnämnden lämna skriftlig information &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om elev till vilken speciella hänsyn bör tas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Föredragande statsrådet har uppfattningen att det även i fortsättningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommer att finnas en grupp elever som bör ha rätt att bedömas i särskild &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;referensgrupp. SÖ skall få i uppdrag att lägga fram förslag som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;innebär möjlighet att vid betygsättningen ta särskilda hänsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 13) påpekas att betyg med kryssmarkering &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av eleverna upplevs inte som en hjälp och ett stöd utan som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;diskriminerande. Motionärerna anser att asteriskbetygen inte längre bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förekomma. I stället bör syo-samverkan för elever med skolsvårigheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förstärkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Omsorgen om elever med speciella skolsvårigheter bör även i fortsättningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inrymma en möjlighet att vid betygsättningen ta särskilda hänsyn.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Med hänsyn härtill och intill dess ett bättre alternativ presenterats anser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sig utskottet inte kunna framföra någon erinran mot att betyg med kryssmarkering &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;(asterisk) används.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I propositionen har inte anförts något om att systemet med fri kvot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;skall slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Under åberopande av det anförda avstyrker utskottet motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;1978/79: 2606 yrkandet 13.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Den skriftliga bedömningen av en elev — betygen — skall kompletteras &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med en av lärare muntligt redovisad individrelaterad bedömning.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Med detta senare avses en bedömning där elevens prestationer jämförs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med vad han eller hon tidigare gjort och med hans eller hennes egna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förutsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79: 2631 är man så till vida ense med föredragande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;statsrådet att motionärerna anser att betygsättningen under låg- och mellanstadierna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inte alltid behöver ske genom formaliserad information. Där&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;finns klasslärare med möjlighet till en helhetssyn på eleven och betygen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kan ersättas med kvartssamtal. Vidare anför motionärerna i denna fråga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;följande: ”Det är dock nödvändigt att precisera vad kvartssamtalens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;syfte skall vara: de skall gälla prestationerna och vara en ärlig redovisning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;av elevens resultat i förhållande till hans eller hennes egna förutsättningar,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; dvs. en individrelaterad bedömning. Vidare måste det ges en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kursrelaterad information. Slutligen skall kvartssamtal liksom annan be
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:192px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-35px;left:41px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1153px;left:407px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1154px;left:-7px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-32px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:231px;left:-17px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:686px;left:-12px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:546px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:57px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tygsättning kompletteras med avgivande av ett positivt omdöme om eleven.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;” I motionen hemställs (yrkandet 15) att riksdagen hos regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;begär att kvartssamtalens syfte preciseras i enlighet med vad som anförts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt 6 kap. 11 § skolförordningen kan kommunerna besluta att betygen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i årskurserna 3 och 6 skall ersättas med annan form av besked.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Enligt propositionen har betygsgivningen i stor utsträckning ersatts av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;enskilda samtal där elev, föräldrar och lärare deltar. Föredragande statsrådet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anför att erfarenheterna från denna verksamhet bör tas till vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och läggas till grund för en vidare utveckling. Det är därför enligt föredragandens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mening önskvärt att utveckla andra former för information&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som ger en mer allsidig bild av elevens insatser och aktivitet i skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet delar föredragandens uppfattning. Med hänvisning härtill&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och då frågan om kontaktformerna mellan hemmen och skolan för närvarande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utreds anser sig utskottet inte nu böra föreslå riksdagen att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;göra något uttalande om kvartssamtalens uppläggning och innehåll m. m.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;En av utredningens uppgifter är att föreslå nya eller vidareutveckla olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;former för kontakterna mellan hem och skola. Utskottet avstyrker alltså&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionen 1978/79: 2631 yrkandet 15.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Frågan om betyg i gymnasieskolan skall utredas av gymnasieutredningen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; varför — som tidigare påpekats — betygsättningen där inte behandlas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i propositionen. Motionen 1978/79: 272 samt yrkandet 4 i motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1978/79: 939 avser inte bara grundskolan utan också gymnasieskolan.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt; Med hänvisning till det uppdrag som gymnasieutredningen skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;få avstyrker utskottet motionerna i vad de gäller gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Också yrkandet 15 i motionen 1978/79: 2606 gäller gymnasieskolan.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Även i fråga om gymnasieskolan bör arbetet enligt motionärernas mening &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;inriktas på att betygen skall tas bort. Något urvalsmotiv kan enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;deras mening i flertalet fall inte anföras för att bibehålla vissa betygstillfällen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i gymnasieskolan. I motionen föreslås att betygstillfället på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hösten i årskurs 1 på försök omedelbart slopas utom där man behöver&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;använda betyg som hjälp vid grenval samt att de lokala skolmyndigheterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ges rätt att besluta om att på försök ytterligare inskränka antalet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;betygstillfällen i gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet är inte nu berett förorda att den begärda försöksverksamheten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommer till stånd. Utskottet avstyrker därför yrkandet 15 i motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1978/79: 2606.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Ärende om intagning av elev i gymnasieskolan avgörs med vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;undantag av intagningsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Intagningen omfattar huvudsakligen två rutiner. Den första — den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;preliminära intagningen — grundas på höstterminsbetygen och görs i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mars månad. Den ligger till grund för förslag till organisationen av studievägar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i gymnasieskolan. Något meddelande om intagningsresultatet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:448px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1156px;left:270px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1159px;left:137px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:620px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:777px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:544px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:56px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;lämnas inte till de sökande. Den andra rutinen grundas på slutbetygen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och skall leda till intagning inom fastställd gymnasieskolorganisation.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Efter denna intagning ges besked till de sökande om intagningsresultatet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;BU 73 föreslår ett intagningsförfarande som bygger på att intagning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;görs på grundval av höstterminsbetyget i årskurs 9. Detta förslag innebär &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att tiden för ansökan till gymnasieskolan utgår vid höstterminens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;slut. Eleverna får under vårterminen meddelande om de intagits till sökt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;studieväg eller ej. Remissinstanserna är positiva till BU 73:s förslag om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;intagning på höstterminsbetyget i årskurs 9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Föredragande statsrådet ser stora fördelar med en intagning som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bygger på höstterminsbetygen i årskurs 9 och anser att en så bred försöksverksamhet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som möjligt är angelägen. I avvaktan på resultaten av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;försöksverksamheten är hon dock inte beredd att förorda ett beslut om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;övergång till höstterminsintagning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;BU 73 har visat att utredningens förslag om intagning på grundval&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av höstterminsbetyget har stora fördelar påpekas i motionen 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;2596 (yrkandet 5). Detta har bekräftats vid remissbehandlingen och motionärerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föreslår att riksdagen nu beslutar att intagningen till gymnasieskolan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fr. o. m. läsåret 1982/83 skall ske på grundval av höstterminsbetyget &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i årskurs 9. I motionen erinras om de fördelar som finns med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;intagning på höstterminsbetyget. Främst pekas på skolmyndigheternas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ökade möjligheter att planera på olika sätt för de elever som inte kommer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;in på sökt linje. Riskerna för felaktiga studieval bör minska och en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;viss anpassning av undervisningen under vårterminen efter elevernas behov &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med hänsyn till den fortsatta studievägen borde kunna ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I likhet med föredragande statsrådet och motionärerna anser utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fördelarna stora med en intagning som bygger på höstterminsbetygen i årskurs &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;9. Enligt utskottets uppfattning bör denna reform, till vilken anslutningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;är stor hos remissinstanserna, genomföras så snart som möjligt.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Riktpunkten bör vara att intagningen till läsåret 1982/83 görs på höstterminsbetyget &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;år 1981. Utskottet finner i likhet med föredragande statsrådet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;det synnerligen angeläget med en så bred försöksverksamhet som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;möjligt. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;till känna vad utskottet sålunda med anledning av propositionen och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;motionen 1978/79: 2596 yrkandet 5 anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;När det är överskott av sökande till en linje eller kurs i gymnasieskolan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;måste man göra ett urval bland de sökande. SÖ skall få i uppdrag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;att lägga fram förslag om hur betygen skall kompletteras med följande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;urvalsgrunder, nämligen arbetslivserfarenhet, förutbildning, rangordning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;av val, upprepad ansökan samt könstillhörighet. I sammanhanget skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;också övervägas hur korta yrkesinriktade kurser om minst tio veckor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;skall meritvärderas vid ansökan till gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Förslaget att könstillhörighet skall ingå bland urvalsgrunderna avvisas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;i motionerna 1978/79: 2596 (yrkandet 4) och 1978/79: 2631 (yrkandet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:547px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:55px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;17). I den förstnämnda motionen hävdas att problemet med könsbundna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;studieval bör lösas med andra medel, främst förbättrad studie- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;yrkesorientering, ökade praktiska inslag i skolans arbete, utökad pryo&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och bättre kontakt mellan samhället och skolan. I motionen 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;2631 framhålls att olika åtgärder självfallet bör vidtas för att få till stånd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en jämnare könsfördelning på olika utbildningsvägar. Enligt motionärernas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;mening skall meriter vara avgörande vid urval och de menar att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;det är principiellt felaktigt att som merit få tillgodoräkna sin könstillhörighet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet instämmer i föredragande statsrådets mening att man bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;göra ansträngningar för att uppmuntra ungdomen att bryta könsrollsmönstret &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vid sina val av gymnasieutbildning. Att könstillhörighet får ingå &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bland urvalsgrundema till gymnasieskolan synes då naturligt. Utskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;biträder regeringens förslag om urvalsgrunder och avstyrker alltså&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionerna 1978/79: 2596 yrkandet 4 och 1978/79: 2631 yrkandet 17.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Intagningsnämnden består för närvarande av högst tre skolledare eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lärare i gymnasieskolan, en ledamot från skolstyrelsen och en lärare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;eller skolledare från grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;BU 73 föreslår att intagningsnämnden skall bestå av en skolledare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;från gymnasieskolan, en skolledare från grundskolan, en representant&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för skolans syo-verksamhet och tre lekmannarepresentanter, bland vilka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ordföranden utses. Utredningen menar att en utökad representation av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lekmän bör kunna ge större möjligheter för att allmänna bedömningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;läggs till grund för intagningsbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Intagningsnämnden kommer, framhåller föredraganden, i sitt arbete&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att ta ställning inte bara till i poäng uttryckta meriter utan måste också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;göra skälighetsbedömningar med hänsyn till arbetsmarknaden. I många&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fall är det fråga om att avgöra ärenden som rör elever med speciella&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;svårigheter. Nämndens verksamhet kommer därtill att beröra problem&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av social och arbetsmarknadsmässig karaktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Föredragande statsrådet anser att BU underskattat betydelsen av erfarenhet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;från skolan och skolans förhållanden. På hennes förslag föreslår &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringen att intagningsnämnden skall bestå av högst två skolledare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;eller lärare från gymnasieskolan, en skolledare eller lärare från grundskolan,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; en representant för skolans syo-verksamhet och två lekmän&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bland vilka ordföranden skall utses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79: 2606 yrkandet 14 föreslås att BU:s förslag genomförs.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Motionärerna finner detta väl underbyggt och anser att några&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skäl inte anförts som motiverar ett annat ställningstagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt regeringens förslag får intagningsnämnden sex ledamöter. Utskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anser att ett udda antal är att föredra. Antalet ledamöter bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;därför ökas till sju. Utskottet anser vidare att denna sjunde ledamot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bör vara lekmannarepresentant. Utskottet föreslår alltså denna ändring&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i förhållande till regeringens förslag. Utskottet avstyrker sålunda såväl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:7px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:540px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:52px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;regeringens som motionärernas förslag och föreslår att riksdagen som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om intagningsnämnds &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sammansättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den som redan har betyg i ett ämne från grundskolan, kommunal eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statlig vuxenutbildning eller i motsvarande ämne från en äldre skolform&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kan bara tas in i motsvarande kurs i kommunal och statlig vuxenutbildning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om det inte medför ökade kostnader för statsverket, såvida studierna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inte avser behörighetskomplettering. Alla som har genomgått en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kurs får betyg i ämnet vid slutet av kursen. Däremot utfärdas enligt gällande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bestämmelser inte nytt slutbetyg till den som tidigare fått slutbetyg &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;från grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Dessa bestämmelser kom till för att motverka konkurrenskomplettering.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Erfarenheten har visat att de i viss utsträckning drabbade eftersatta &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;grupper. Dispensansökningar i syfte att få ett nytt slutbetyg och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att få tillgodoräkna detta vid urval bland sökande till utbildning har behandlats &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av regeringen. I budgetpropositionen 1974 (prop. 1974: 1 bil.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;10 s. 406, UbU 1974: 20, rskr 1974: 185) anmäldes för riksdagen att regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;gett ett antal sådana dispenser. Medgivandena avsåg studerande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som tidigare på grund av medicinska eller sociala skäl hade haft&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;speciella svårigheter att tillgodogöra sig utbildningen i ungdomsskolan.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Genom beslut den 12 juni 1975, den 18 april 1976 och den 26 maj 1977&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;medgav regeringen att den, som beviljats utbildningsbidrag enligt bestämmelserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för arbetsmarknadsutbildning för att studera på grundskolenivå &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i kommunal vuxenutbildning, får generell dispens att tas in i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kursen och få ett nytt slutbetyg. Beslutet fattades till en början för endast &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;ett år i sänder, men gäller nu tills vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I propositionen 1978/79: 180 föreslås nu följande förändring av gällande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;bestämmelser att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Nytt slutbetyg från grundskolan bör få utfärdas utan dispens för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;vuxenstuderande inom kommunal och statlig vuxenutbildning, dock tidigast &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;fem år efter det att det ursprungliga slutbetyget har avgetts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Nytt slutbetyg får i dag utfärdas utan dispens redan tidigare än fem&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;år efter det att det ursprungliga slutbetyget avgetts när det gäller personer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;som beviljats utbildningsbidrag enligt bestämmelserna för arbetsmarknadsutbildning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;för studier på grundskolenivå. Sådana personer får&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;också tas in i kurs även om det skulle medföra ökade kostnader för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;statsverket. Samma regler bör nu utsträckas att gälla även för dem som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;beviljats särskilt vuxenstudiestöd för studier på grundskolenivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Särskild dispens bör inte erfordras för personer, vilkas slutbetyg från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;grundskolans årskurs 9 är ofullständigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna ändringen. Däremot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;är utskottet inte berett förorda att det skapas möjligheter till konkurrenskomplettering,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt; varför utskottet avstyrker yrkandet 16 i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;1978/79: 2631.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:6px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:543px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:51px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vad som i övrigt anförts och föreslagits i propositionens avsnitt Betygsättning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i grundskolan m. m. föranleder inget utskottets uttalande eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;någon erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:19px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;3.6 Skola — arbetsliv&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Föredragande statsrådet framhåller att en vidgad arbetslivsorientering&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;är angelägen. Innan en sådan kan införas är det emellertid nödvändigt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att klarlägga om det erforderliga antalet platser kan ställas till förfogande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och under vilka förutsättningar det kan ske. Den försöksverksamhet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som läsåren 1977/78—1979/80 ingått i SÖ:s översyn av den praktiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;arbetslivsorienteringen i grundskolan bör därför fortsätta och vidgas till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att omfatta samtliga kommuner fr. o. m. läsåret 1982/83. SÖ skall i samråd &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med AMS snarast utreda det samlade behovet av praktikplatser för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;olika utbildningar och möjligheterna att tillgodose detta behov. Därvid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skall klarläggas personalkonsekvenser, kostnader för stat, kommun och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;företag samt konsekvenser för SSA-rådens verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Statsrådet är inte beredd att, som SÖ föreslagit, fastställa sex veckor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som en absolut minimitid för den praktiska arbetslivsorienteringen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;grundskolan. Detta motiveras dels med att kravet på kvalitet måste upprätthållas,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; dels med att försöksverksamheten först måste utvärderas.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Statsrådet avser emellertid att återkomma med förslag till ställningstagande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;beträffande arbetslivsorienteringens omfattning före den 1 juli&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I den under allmänna motionstiden väckta motionen 1978/79: 266&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;hemställs (yrkandet 1 a) att tio veckors arbetslivsorientering skall införas.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Fördelningen av dessa tio veckor liksom den praktiska arbetslivsorienteringens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;utformning kan enligt motionärernas mening variera. Motionärerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;betonar att praktiken är en del av utbildningen och att samhället &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;måste stå för kostnaderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 10) bör redan nu fastslås&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att arbetslivsorienteringen skall omfatta sex till tio veckor, dvs. enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;SÖ:s förslag. Sex veckor bör vara ett minimum för alla kommuner och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;alla elever. Möjlighet till dispens skall dock kunna ges. Det är vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;enligt motionärerna nödvändigt att samhället lämnar ersättning för kostnader &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i samband med arbetslivsorientering för att målet skall kunna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;uppnås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet anser i likhet med motionärerna att en höjd ambitionsnivå&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för den praktiska arbetslivsorienteringen i grundskolan bör fastslås redan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;nu. Enligt utskottets mening är målet en tidram om tio veckor.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Detta mål kan dock inte uppnås omedelbart, när den nya läroplanen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;börjar tillämpas, bl. a. av det skälet att det torde vara svårt att till dess&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;få fram tillräckligt antal platser för den praktiska arbetslivsorienteringen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Som en första etapp på vägen mot målet bör emellertid redan nu fast
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1157px;left:163px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:777px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:26px;left:541px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;slås att den praktiska arbetslivsorienteringen skall omfatta minst sex&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;veckor när den nya läroplanen börjar tillämpas. Det måste dock finnas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;möjligheter till dispens i de fall då kommuner — främst i glesbygden —&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;inte har möjlighet att genomföra detta. Vad utskottet här anfört om tidram &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för den praktiska arbetslivsorienteringen bör riksdagen med bifall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till motionen 1978/79: 2606 yrkandet 10 i denna del och med anledning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av motionen 1978/79: 266 yrkandet 1 a som sin mening ge regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet tillstyrker regeringens förslag att försöksverksamhet med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ändrad praktisk arbetslivsorientering skall fortsätta och om möjligt vidgas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till samtliga kommuner fr. o. m. 1982/83. Utskottet anser det också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;angeläget att det samlade behovet av praktikplatser för olika utbildningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och möjligheterna att tillgodose detta behov m. m. snarast utreds.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Det är därvid av vikt att kostnaderna för den av utskottet förordade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utvidgade praktiska arbetslivsorienteringen blir klarlagda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Enligt motionen 1978/79: 2606 har praktisk arbetslivsorientering ute&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;på arbetsplatserna så stor betydelse för elevernas utveckling att skola&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och arbetsmarknad i samverkan måste finna former för att förverkliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;det uppställda målet. Ytterst kan lagstiftning om arbetslivets medverkan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i arbetslivsorienteringen behöva tillgripas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Riksdagen skall enligt motionen 1978/79: 2636 (yrkandet 5) hos regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;begära förslag om lagstadgad skyldighet för företag och organisationer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;att ställa platser för den praktiska arbetslivsorienteringen till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Utskottet har liksom föredragande statsrådet konstaterat att bristen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;på platser försvårar en önskvärd utvidgning av den praktiska arbetslivsorienteringen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt; Utskottet har också tillstyrkt att bl. a. frågan om behovet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;av platser och möjligheterna att tillgodose detta behov samt vissa konsekvenser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;av en utvidgad arbetslivsorientering skall utredas snarast. Det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;är enligt utskottets mening betydelsefullt att arbetet med att öka antalet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;plaiser för den praktiska arbetslivsorienteringen kan ske i en positiv samarbetsanda &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;och att förståelsen för dessa problem kan ökas genom bl. a.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;det fortsatta arbetet inom SSA-råden. Skola och arbetsmarknad måste&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;som framhålls i motionen 1978/79: 2606 tillsammans finna former för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;att förverkliga uppställda mål. Utskottet anser emellertid inte att denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;utveckling befrämjas av krav på en lösning genom lagstiftning. Riksdagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;bör därför avslå motionerna 1978/79: 2606 yrkandet 10 i denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;del och 1978/79: 2636 yrkandet 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;Människor med specialkompetens och yrkeserfarenhet av arbetsmiljöfrågor &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;skall enligt motionen 1978/79: 1381 (yrkandet 2) medverka i undervisningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;i skolan främst inom ämnena samhällskunskap och arbetslivsorientering.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt; Undervisningen bör meddelas av ämneslärare men kompletteras &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;genom medverkan av t. ex. skyddsombud, skyddsingenjörer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;och yrkeshygieniker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:548px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet vill erinra om att det enligt riksdagens beslut om skolans&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;inre arbete (prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;under skoldagen (som omfattar timplanebunden verksamhet och annan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;verksamhet som skall förekomma enligt skolförordningen) kan förekomma &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;både lärarledd undervisning och undervisning ledd av andra än&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;lärare, t. ex. experter av olika slag eller företrädare för organisationer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;m. m. Det är således möjligt att komplettera undervisningen på det sätt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som föreslås i motionen. Utskottet kan inte biträda motionens förslag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att sådan medverkan skall ske. Riksdagen bör därför avslå yrkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;2 i motionen 1978/79: 1381.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I propositionen hemställs att riksdagen skall godkänna att skolstyrelsens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppföljningsansvar för ungdomar som inte fyllt 18 år snarast utvidgas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till att gälla även dem som genom skolstyrelses och därefter arbetsförmedlings &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppföljning fått arbete men sedan av något skäl slutar.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Utskottet tillstyrker förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:19px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;3.7 Kostnader m. in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I propositionen föreslås att skolan successivt tillförs ökade resurser i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samband med läroplansreformen och med början läsåret 1980/81. Regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;har i förslaget till ny läroplan för grundskolan endast beaktat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kostnader som är föranledda av förändringar i tim- och kursplanerna.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Utskottet vill påpeka att därutöver tillkommer kostnader, som inte nu&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;har redovisats. Till frågan om kostnader för fortbildningskurser meddelar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föredraganden att hon avser återkomma i budgetpropositionen år&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1980. Utskottet utgår från att det även gäller övriga kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I föredragandens förslag ingår medel för information m. m. genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;länsskolnämnden till ett belopp av 3,6 milj. kr. under vart och ett av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;åren 1980/81, 1981/82, 1982/83 och 1983/84.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Övriga erforderliga medel skall enligt föredragandens förslag tillföras&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bas- och förstärkningsresursema. I propositionen föreslås ingen ändring&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i de regler för resursernas användning som fastställdes genom riksdagens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beslut med anledning av propositionen om nytt statsbidrag till grundskolan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;m. m. (prop. 1977/78: 85, UbU 1977/78: 21, rskr 1977/78: 260).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Däremot har resurstillskottets storlek beräknats så att det skall möjliggöra &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vissa speciella insatser. I propositionen 1978/79: 180 redovisas beräkningsgrunder &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och motiv för de ökade resursinsatserna. Dessa binder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inte skolornas resursanvändning i vad gäller förstärkningsresursen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79: 2596 (yrkandena 1 och 3) hemställs att riksdagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ställer sig avvisande till specialdestinerade höjningar av bas- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förstärkningsresursema. I yrkandet 1 berörs denna fråga speciellt vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;gäller teknik. Det är enligt motionen väsentligt att möjligheten att bedriva &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;undervisningen i delad klass inte begränsas till teknikmomentet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;eller till högstadiet. Det är också viktigt att genom ökad schablonisering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1158px;left:240px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:778px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:2px;left:55px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:7px;left:572px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:48px;left:56px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;möjliggöra ett mera decentraliserat beslutsfattande. Kommunerna måste&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ha frihet att utnyttja resurserna efter egna prioriteringar. I motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;1978/79: 2606 (yrkandet 17) framhålls att resurser inte skall tillföras&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vissa ämnen. Det bör som hittills ankomma på lokala organ att besluta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om resursernas användning. Detta hindrar inte att de kan komma att användas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på det sätt regeringen föreslår. I flera fall kan detta enligt motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vara den mest ändamålsenliga användningen med hänsyn till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;elevernas behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet, som ansluter sig till föredragandens förslag om ökade resurser,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; vill samtidigt starkt betona att de i propositionen redovisade motiven &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och beräkningsgrunderna (s. 105—106) inte specialdestinerar resurserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att användas på något visst sätt. Detta innebär att också de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nya medlen i förstärkningsresursen skall fördelas i enlighet med principbeslutet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om friare resursanvändning. Resursfördelningen påverkar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kvaliteten i skolans arbete och avgörs på det sätt som fastslagits i riksdagens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;beslut om nytt statsbidrag till grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vad utskottet sålunda anfört med anledning av propositionen samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;motionerna 1978/79: 2596 yrkandet 1 och yrkandet 3 och 1978/79: 2606&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;yrkandet 17 i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79: 2606 (yrkandena 17 och 20) föreslås en annan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;utformning av resurstillskottet till skolan än den i propositionen föreslagna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Enligt motionen bör medel motsvarande 0,026 veckotimmar per&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;elev (ca 95 milj. kr.) redan läsåret 1979/80 tillföras länsskolnämndsdelen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;av förstärkningsresursen. Vidare bör återstående medel inom den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;av regeringen föreslagna ramen tillföras skolan fr. o. m. 1982/83 genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;att förstärkningsresursen ökas med 0,0498 veckotimmar per elev, varav&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;0,014 avser överföring av basresurser på mellanstadiet. I förstärkningsresursen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;bör ingå ökade resurser för musik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Utskottet anser att resurser bör tillföras skolan i den takt och på det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;sätt som föredraganden föreslagit. Motionen 1978/79: 2606 yrkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;17 i denna del och yrkandet 20 bör därför avslås av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Vid resursernas fördelning på basresurs och förstärkningsresurs skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;beaktas vad utskottet föreslagit om ökad tid för timplanebunden verksamhet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;på mellan- och högstadierna. På vartdera stadiet utökas antalet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;basresurser med 1 veckotimme, medan förstärkningsresursens icke undervisningsbundna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;del skall minskas i motsvarande grad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;Utskottet vill i sammanhanget fästa uppmärksamheten på vad föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;anför om skoldagens utformning på mellanstadiet (s. 29).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;Från och med läsåret 1982/83 minskas den timplanebundna tiden på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;mellanstadiet med 2 veckotimmar. Under denna tid skall erbjudas fria&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;aktiviteter med samma mål som gäller för den samlade skoldagens fria&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;aktiviteter. Från och med nämnda läsår utökas förstärkningsresursens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;icke undervisningsbundna del, vilket utgör ett tillskott till verksamhe
5 &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:9px;"&gt;Riksdagen 1978/79.14 sami. Nr 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1109px;left:66px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Kartong: S. 65, rad 18 Står: yrkandet 1 i denna del Rättat till: yrkandet 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:-5px;left:20px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:0px;left:541px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:40px;left:18px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tens finansiering. Såvida kommun infört eller senare inför samlad skoldag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på mellanstadiet avgör skolstyrelsen skoldagens längd inom av riksdagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fastställd ram. Beslut om samlad skoldag får dock enligt propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inte vara så utformat att de frigjorda timmarna för fria aktiviteter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;minskas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet vill erinra om att beslut om samlad skoldag dessutom skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;innefatta aktiviteter för elever under övrig icke lektionsbunden del av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skoldagen, vilket utgör en förutsättning för att det speciella, ytterligare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statsbidraget om 0,025 veckotimmar per elev, som berörs av samlad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skoldag, skall utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Beträffande resurstillskottets fördelning mellan bas- och förstärkningsresurser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;noterar utskottet att som finansieringsunderlag för de två&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;elevveckotimmarna i musik finns fyra lärarveckotimmar, vilka förs till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;basresursen. Som finansieringsunderlag för teknikundervisningens två&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;elevveckotimmar finns dels en lärarveckotimme motsvarande minskad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tid för fria aktiviteter, dels ytterligare två nya lärarveckotimmar vilka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skall tillkomma enligt regeringens förslag i propositionen. En av dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;timmar utgör således basresurs, medan den återstående utgör förstärkningsresurs.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Antalet basresurser berörs i motionen 1978/79: 2636 (yrkandet 4).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Riksdagen föreslås uttala sig för en ökning av lärartätheten inom samtliga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ämnen samt att delningstalet fastställs till 25 för grundskolans samtliga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;stadier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Såvida ett resurstillskott till skolan skulle ske genom att delningstalen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ändras, vilket innebär utökat antal basresurser, skulle nya resurser komma &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att styras likformigt till samtliga skolenheter. Därigenom skulle den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;möjlighet till behovsorienterad resursfördelning, som en utökning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förstärkningsresursen möjliggör, förhindras. En sådan fördelning bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;emellertid, som utskottet tidigare anfört, prägla resursanvändningen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Motionen 1978/79: 2636 yrkandet 4 bör därför avslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79: 2596 (yrkandet 2) berörs frågan om resurstillskott &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för hemkunskapsundervisning på lågstadiet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Föredragande statsrådet har föreslagit att hemkunskapsmoment skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ingå i orienteringsämnen på lågstadiet under minst en veckotimme. För&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att möjliggöra arbete i delad klass eller arbetslag har förstärkningsresursen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;föreslagits utökad. Ökningen föreslås i detta sammanhang tillföras&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;den del av förstärkningsresursen som avser andra insatser än undervisningsinsatser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(den icke lärarbundna delen). Avsikten anges vara att såväl&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;lågstadie- och hemkunskapslärare som exempelvis ekonomiföreståndare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och förskollärare eller annan personal skall kunna utnyttjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen föreslås att resurstillskottet skall föras till förstärkningsresursens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;undervisningsbundna del (lärarbundna del).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskottet finner här liksom tidigare att beräkningsgrunden för resurs
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:9px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:537px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:54px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tillskottet inte binder kommunen eller skolan vid resursanvändningen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Det ankommer på lokala organ att avgöra hur förstärkningsresursen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skall utnyttjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Föredragandens förslag om utökning av den icke-lärarbundna delen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av resursen gör det möjligt att i exempelvis glesbygd eller då man önskar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utveckla samarbetet mellan skola och förskola utnyttja annan personal &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;än lärare men binder inte de lokala besluten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Med hänvisning till vad utskottet anfört om att resursanvändning avgörs &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på lokal nivå avstyrks motionen 1978/79: 2596 yrkandet 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Lokalfrågor berörs i motionen 1978/79: 2598 (yrkandet 1). Motionärerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föreslår att lokalbehovet i skolorna skall granskas av lärarlag,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;speciallärare och rektor och att brister skall rapporteras till såväl skolstyrelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som SÖ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet vill erinra om att lokalfrågor regelbundet torde behandlas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i samband med MBL-överläggningar mellan personal och skolledning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;eller skolstyrelse. För skyddsfrågor finns en omfattande organisation.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;I rektors åliggande enligt skolförordningen 12 kap. 9 § ingår att ha tillsyn &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;över lokaler och inventarier. Utskottet vill också erinra om att Sö:s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skolbyggnadsbyrå har till uppgift att arbeta med frågan om lokalnormer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och lokalutformning med anledning av bl. a. beslutade läroplansreformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Med hänvisning till vad utskottet anfört om gällande bestämmelser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;m. m. bör motionen 1978/79: 2598 yrkandet 1 avslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:19px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;3.8 Genomförande och uppföljning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I propositionen har föreslagits att läroplanen skall genomföras fr. o. m.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;läsåret 1982/83. För bl. a. nuvarande tillvalskurser förutsätts övergångsbestämmelser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bli utfärdade så att elever, som läsåren 1980/81 och 1981/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;82 påbörjat en treårig tillvalskurs, i princip kan fullfölja denna. För&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ökad träning av grundläggande färdigheter föreslås resurser utgå med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;början redan läsåret 1980/81. Från samma läsår avses resurser utgå för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;lokalt genomförande liksom för information m. m. genom länsskolnämnderna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I motionen 1978/79: 2631 (yrkandet 12) föreslås att skolorna successivt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skall få börja arbeta efter den nya läroplanen samt att denna skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vara genomförd senast två år efter riksdagens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Utskottet ansluter sig till föredragandens förslag att förberedelsetiden,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;med hänsyn bl. a. till att SÖ:s kursplaneförslag måste omarbetas, bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;vara tre år. Utskottet finner det dock angeläget att de riktlinjer för arbetssättet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;och den tonvikt på grundläggande färdigheter som anges i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;propositionen snarast kommer att prägla skolarbetet. I tillämpliga delar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;och inom nuvarande ram för timplan och resurser bör det vara möjligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;att utan särskilda beslut förverkliga viktiga intentioner i förslaget. Ut
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:4px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:7px;left:547px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:49px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skottet vill också erinra om vad utskottet tidigare anfört om det angelägna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i att en behovsorienterad resursfördelning tillämpas på alla nivåer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i skolsystemet. Med hänvisning till vad utskottet anfört och till de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;dispensmöjligheter som tillkommer regeringen bör riksdagen avslå motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1978/79: 2631 yrkandet 12.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Skolstyrelsens och skolledningens uppgifter i förnyelsearbetet inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skolan behandlas i motionen 1978/79:2606 (yrkandet 18). Deras roll&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bör enligt motionärerna klarare markeras än vad som skett i propositionen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Skolstyrelsens ansvar för samplanering med andra nämnder och kommuner &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för att ta fram beslutsunderlag vid resursfördelningen liksom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för utvärderingen och för förverkligande av samlad skoldag och samverkan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skola—arbetsliv betonades i samband med besluten om skolans&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inre arbete m. m. I propositionen hänvisas till SIA-besluten och till att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rektorsområdenas arbetsplaner måste utgå från, men också påverka, planeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på kommunal nivå, exempelvis vad gäller resursfördelning och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;praktisk arbetslivsorientering (s. 26).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet vill med anledning av motionen 1978/79: 2606 starkt understryka &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det ansvar för utvecklingen som åvilar den politiska instansen på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lokalplanet inte minst vad gäller en behovsorienterad resursfördelning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inom kommunen och samverkan mellan skola och samhälle i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Med hänvisning till vad utskottet här anfört samt till sambandet mellan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;propositionen 1978/79: 180 och tidigare SIA-beslut anser utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att motionen 1978/79: 2606 yrkandet 18 inte påkallar någon åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Fortbildnings frågor berörs i två motioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79: 2606 yrkandet 19 betonas betydelsen av att en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fortbildning rörande arbetssättet får en framträdande plats. Det är enligt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;motionärerna nödvändigt att se över den nuvarande fortbildningsverksamheten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och infoga denna i den förnyelseprocess som läroplansreformen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;avses bli en inledning till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;En omfattande fortbildning med sikte på att förnya det inre arbetet i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skolorna har påbörjats i samband med tidigare SIA-beslut. Verksamheten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sker främst i form av personallagsutbildning och skolledarutbildning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Den lokala genomföranderesursen ger under fyra år skolorna betydande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;möjligheter att lokalt planera för nya arbetssätt och arbetsformer,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; bl. a. i form av temastudier eller projektarbeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Det är enligt utskottets mening viktigt att förnyelse av arbetssättet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;får en framträdande plats både i fortbildningsverksamheten och i det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kommentarmaterial till läroplanen som avses initiera debatt och utvärdering &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ute i skolorna. Samtidigt vill utskottet understryka det angelägna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i vad som framhålls i motionen 1978/79: 2606 om att vid en översyn &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av fortbildningen i samband med läroplansreformen ta med både&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;studiedagarna, personallagsutbildningen, skolledarutbildningen, special
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:545px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lärarutbildningen och de fortbildnings- och vidareutbildningsmöjligheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som finns för skolans personal. Ett sådant översynsarbete har enligt vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utskottet inhämtat påbörjats i regeringskansliet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vad utskottet med anledning av motionen 1978/79: 2606 yrkandet 19&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anfört om en översyn av utbildnings- och fortbildningsverksamheten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79: 2633 hävdas att det är välkänt att ämnet religionskunskap &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;är svårt att undervisa i. Ett stort antal lärare saknar behövlig &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utbildning i ämnet. Om propositionens intentioner om religionskunskapens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;innehåll skall bli mer än ord förutsätter det att lärarna ges&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;möjlighet till en intressant och stimulerande undervisning i ämnet. Fortbildningsinsatser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;behöver därför sättas in omgående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet delar motionärens uppfattning att fortbildning i ämnet religionskunskap &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;är angelägen. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till motionen 1978/79: 2633 som sin mening ger denna uppfattning till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;känna för regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Uppföljning av reformverksamheten berörs i motionen 1978/79: 2606&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;yrkandet 1. Riksdagen föreslås besluta att tillkalla en delegation för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;följa upp SIA-reformen. I motionen 1978/79: 2636, yrkandet 2 a, föreslås &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksdagen besluta att frågan om kursplanerna skall göras till föremål&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för en direkt parlamentarisk beredning och i yrkandet 6 att en särskild&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utredning tillsätts rörande centralt och lokalt ansvar för läroplansuppföljningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och utvärderingen av skolans verksamhet. Riksdagen skall vidare &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;enligt yrkandet 2 b i samma motion besluta att det slutliga läroplansförslaget &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;skall underställas riksdagen för beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Utskottet har med anledning av motionerna övervägt frågan om uppföljning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av såväl tidigare SIA-beslut som det nu aktuella läroplansbeslutet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; Enligt utskottets mening bör riksdagen med anledning av motionerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;1978/79: 2606 yrkandet 1 och 1978/79: 2636 yrkandena 2 a och 6 som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;sin mening framföra att uppföljningsarbetet av reformbesluten bör ske&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;under parlamentarisk medverkan. Vad utskottet här anfört bör riksdagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;ge regeringen till känna. Det bör som hittills ankomma på regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;att slutligt fastställa kursplanerna. Motionen 1978/79:2636 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;2 b bör därför avslås av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:884px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;4 Utskottets hemställan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Under åberopande av det anförda hemställer utskottet såvitt avser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;respektive avsnitt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:42px;"&gt;övergripande synpunkter tn. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:42px;"&gt;1. att riksdagen beträffande ändrade riktlinjer för behörighet till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:55px;"&gt;intagning på vissa linjer i gymnasieskolan bifaller propositio
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1102px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Kartong: S. 76, rad 23 Står: yrkandet 1 i denna del Rättat till: yrkandet 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:550px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:69px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;nen 1978/79: 180 och avslår motionen 1978/79: 2631 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:24px;"&gt;4,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:11px;"&gt;2. att riksdagen antar det inom utbildningsdepartementet upprättade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;förslaget till Lag om ändring i skollagen (1962: 319),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;3. att riksdagen beträffande allmänt övergripande synpunkter på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;grundskolans läroplan med anledning av propositionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;79: 180 samt motionerna 1978/79: 266 yrkandet 1 h, 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;938, 1978/79: 1905, 1978/79: 2597 yrkandet 1, 1978/79: 2606&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;yrkandet 2 och yrkandena 6 a, b, f, g och h, sistnämnda yrkande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;i denna del, samt 1978/79: 2635 yrkandet 5 som sin mening&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;ger regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;4. att riksdagen beträffande gruppindelning m. m. avslår motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;1978/79: 2598 yrkandena 4 och 5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;5. att riksdagen beträffande anvisningar om dispositionen av förstärkningsresursen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;avslår motionen 1978/79: 2597 yrkandet 2,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;6. att riksdagen beträffande gradering av förstärkningsresursen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;avslår motionen 1978/79: 2598 yrkandet 3,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;7. att riksdagen beträffande andlig vård och vägledning avslår&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;motionen 1978/79: 1359,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;8. att riksdagen beträffande översyn av lagar och andra regler&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;som berör skolans verksamhet avslår motionen 1978/79: 1379,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;9. att riksdagen beträffande beslutsfunktioner avslår motionerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;1978/79: 266 yrkandet 5 och 1978/79: 2635 yrkandet 4,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;10. att riksdagen beträffande ökad offentlighet i skolans undervisning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;avslår motionen 1978/79: 924,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;11. att riksdagen beträffande ny demokratisk inriktning av skolan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;avslår motionen 1978/79: 632,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;12. att riksdagen beträffande åtgärdsprogram avslår motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;1978/79: 1337 yrkandet 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;13. att riksdagen beträffande det fortsatta läroplansarbetet avslår&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;motionen 1978/79: 2636 yrkandet 7,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;14. att riksdagen beträffande utformningen av läroplanen avslår&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;motionen 1978/79: 2631 yrkandet 9 och godkänner vad som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;förordats i propositionen 1978/79: 180,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;15. att riksdagen beträffande att läroplanen skall granskas av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;Svenska språknämnden avslår motionen 1978/79: 2631 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;11,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;grundskolans utformning — skoldag — timplan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;16. att riksdagen beträffande samhällsorienterande ämnen på mellanstadiet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;godkänner propositionen 1978/79: 180,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;17. att riksdagen beträffande tiden för tillval på högstadiet med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;bifall till propositionen 1978/79: 180 och med avslag på motionerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;1978/79: 2606 yrkandet 9 i denna del och 1978/79:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:4px;left:19px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:8px;left:539px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:49px;left:65px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;2631 yrkandet 10 i denna del fastställer tiden till 11 veckotimmar,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt; beträffande tiden för samhällsorienterande ämnen på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;högstadiet med bifall till motionerna 1978/79: 2606 yrkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;9 i denna del och 1978/79: 2631 yrkandet 10 i denna del och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;med avslag på propositionen 1978/79: 180 fastställer tiden till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;17 veckotimmar samt beträffande viss obligatorisk verksamhet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;utöver timplanen (fria aktiviteter) på högstadiet med avslag på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;propositionen 1978/79: 180 godkänner att tiden skall motsvara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;5 veckotimmar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;18. att riksdagen beträffande avskaffande av religionskunskap som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;särskilt ämne avslår motionen 1978/79: 2636 yrkandet 1 d,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;19. att riksdagen beträffande hemkunskap på timplanen i vad gäller &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;lågstadiet bifaller propositionen 1978/79: 180 och avslår&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;motionen 1978/79: 266 yrkandet 1 c i denna del samt i vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;gäller mellanstadiet avslår propositionen 1978/79: 180 samt bifaller &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;motionerna 1978/79: 266 yrkandet 1 c i denna del och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;1978/79: 2600,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;20. att riksdagen beträffande teknik som moment på lågstadiet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;godkänner vad som förordats i propositionen 1978/79: 180,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;21. att riksdagen beträffande teknik som moment på mellanstadiet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;med bifall till motionen 1978/79: 266 yrkandet 1 c i denna del&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;godkänner vad som förordats i propositionen 1978/79: 180,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;22. att riksdagen beträffande maskinskrivning avslår propositionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;1978/79: 180 och motionen 1978/79: 266 yrkandet 1 c i denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:23px;"&gt;del samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;anfört med anledning av motionen 1978/79: 2606 yrkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;9 i denna del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;23. att riksdagen beträffande musik bifaller propositionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;79: 180 och avslår motionen 1978/79: 2606 yrkandena 9 och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;16 i denna del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;24. att riksdagen beträffande timplanefrågor i övrigt med bifall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;till propositionen 1978/79: 180 och motionen 1978/79: 266 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;1 f samt med avslag på motionerna 1978/79: 266 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;1 1 och 1978/79: 2636 yrkandet 1 f godkänner i propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;förordade timplaneförändringar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;25. att riksdagen beträffande ett blockämne ”fritt skapande” avslår &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;motionen 1978/79: 266 yrkandet 1 g i denna del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;26. att riksdagen beträffande översyn avseende estetiska inslag i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;olika ämnen och i fria aktiviteter som sin mening ger regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;till känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;1978/79: 266 yrkandet 1 g i denna del och 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;2606 yrkandet 16 i denna del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;27. att riksdagen beträffande förändring av invandrarundervisningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;m. m. avslår motionen 1978/79: 2636 yrkandena 1 h och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:26px;"&gt;1 i,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1115px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Kartong: S. 74, rad 18 Står: 524 Rättat till: 524 yrkandet 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:-4px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:2px;left:555px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:42px;left:75px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;28. att riksdagen beträffande alternativkurserna i B-språk dels med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;avslag på motionen 1978/79: 2631 yrkandet 5 bifaller förslaget &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;i propositionen 1978/79: 180 att de skall avskaffas, dels&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;med avslag på propositionen 1978/79: 180 och med bifall till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;motionen 1978/79: 2606 yrkandet 3 i denna del som sin mening &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;ger regeringen till känna vad utskottet förordat i fråga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;om tidpunkten för avvecklingen, dels med anledning av motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;1978/79: 266 yrkandet 1 i i denna del som sin mening&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande resurser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;för B-språk,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;29. att riksdagen beträffande bibehållandet av alternativkurser i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;engelska och matematik m. m. bifaller propositionen 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;180 samt avslår motionerna 1978/79: 266 yrkandet 1 i i denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;del, 1978/79: 2606 yrkandet 3 i denna del, 1978/79: 2635 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;3 och 1978/79: 2636 yrkandet 1 e,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;30. att riksdagen beträffande försöksverksamhet avseende elevgrupperingar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;med anledning av propositionen 1978/79: 180&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;och motionerna 1978/79: 266 yrkandet 1 i och 1978/79: 2606&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;yrkandet 3, båda motionerna i denna del, som sin mening ger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;31. att riksdagen beträffande tillvalssystem m. m. som sin mening&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;ger regeringen till känna vad utskottet med anledning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;motionerna 1978/79: 266 yrkandet 1 k och 1978/79: 2606 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;8 anfört om vidgade tillvalsmöjligheter samt i övrigt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;godkänner vad som förordats i propositionen 1978/79: 180 och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;avslår nämnda motionsyrkanden i övrigt och motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;79: 2631 yrkandet 2,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;32. att riksdagen beträffande skolans roll i fråga om råd och vägledning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;till eleverna avslår motionen 1978/79: 2631 yrkandena&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;6 och 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;33. att riksdagen beträffande avskaffande av anpassad studiegång&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;avslår motionen 1978/79: 2636 yrkandet 1 c,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;34. att riksdagen beträffande beslutsrätt om anpassad studiegång&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;bifaller propositionen 1978/79: 180 och avslår motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;79: 2606 yrkandet 7,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;35. att riksdagen beträffande undervisningstidens bindning till årskursen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;bifaller propositionen 1978/79: 180 samt avslår motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;1978/79: 2636 yrkandena 1 a och 1 b,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;innehållet i skolans arbete&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;36. att riksdagen beträffande begreppet basfärdigheter avslår motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;1978/79: 2631 yrkandet 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;37. att riksdagen beträffande färdighetsträningen i skolan som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:4px;left:16px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:9px;left:532px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:48px;left:59px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;anledning av motionerna 1978/79: 266 yrkandet 1 e och 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;79: 2606 yrkandet 4 samt i övrigt godkänner vad som förordats &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;i propositionen 1978/79: 180,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;38. att riksdagen beträffande vardagsfärdigheter bifaller propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;1978/79: 180 och avslår motionen 1978/79: 2631 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;7 samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;anfört med anledning av motionerna 1978/79: 266 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;1 d och 1978/79: 2606 yrkandet 6 e,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;39. att riksdagen beträffande inriktningen av det naturvetenskap -&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;ligt-tekniska blocket bifaller propositionen 1978/79: 180 och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;avslår motionen 1978/79: 2631 yrkandet 3,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;40. att riksdagen beträffande rekryteringen av lärare för den obligatoriska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;undervisningen i teknik bifaller propositionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;79: 180 samt avslår motionerna 1978/79: 2535 och 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;2606 yrkandet 6 d,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;41. att riksdagen beträffande undervisning i skolan om datorer och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;datasystem med anledning av motionen 1978/79:1339 som sin&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;42. att riksdagen beträffande trafikundervisningen avslår motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;1978/79: 736,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;43. att riksdagen beträffande uttalande om arbetsmiljöutbildningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;avslår motionen 1978/79: 794 yrkandet 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;44. att riksdagen beträffande undervisningen i arbetsmiljö avslår&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;motionen 1978/79: 1381 yrkandet 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;45. att riksdagen beträffande fackliga frågor i skolundervisningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;avslår motionerna 1978/79: 937 och 1978/79: 939 yrkandet 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;46. att riksdagen beträffande ett moment skola-arbetsliv avslår&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;motionen 1978/79: 2636 yrkandet 1 g,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;47. att riksdagen beträffande undervisning om totalförsvaret avslår &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;motionen 1978/79: 1389,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;48. att riksdagen beträffande särskilda mål och huvudmoment för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;den samhällsorienterande respektive den naturorienterande sektorn &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;godkänner vad som förordats i propositionen 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;180 samt avslår motionerna 1978/79: 2602 yrkandet 2 och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;1978/79: 2632,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;49. att riksdagen beträffande särskilda mål och huvudmoment för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;enskilda orienteringsämnen avslår motionerna 1978/79: 2601&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;yrkandet 1 och 1978/79: 2602 yrkandet 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;50. att riksdagen beträffande religionskunskapens ställning som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;enskilt ämne avslår motionen 1978/79: 2599 yrkandet 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;51. att riksdagen beträffande tidsutrymme för religionskunskap&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;avslår motionen 1978/79: 2606 yrkandet 6 c i denna del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;52. att riksdagen beträffande befrielse från deltagande i undervisningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;i religionskunskap med bifall till propositionen 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;180 avslår motionen 1978/79: 2606 yrkandet 6 c i denna del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:8px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:556px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:52px;left:82px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;53. att riksdagen beträffande religionskunskapens andel av den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;samhällsorienterande sektorn avslår motionen 1978/79: 2635&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;yrkandet 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;54. att riksdagen beträffande särskild rikttid för religionskunskap&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;avslår motionerna 1978/79: 2599 yrkandet 2 och 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;2602 yrkandet 3,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;55. att riksdagen beträffande bibeln som läromedel avslår motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;1978/79: 370,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;56. att riksdagen beträffande frivillig undervisning i bibelkunskap&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;avslår motionen 1978/79: 2601 yrkandet 2,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;57. att riksdagen beträffande ämnesbenämningarna bild och idrott&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;godkänner vad som förordats i propositionen 1978/79: 180,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;58. att riksdagen beträffande antalet timmar för idrott på grundskolans &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;lågstadium avslår motionerna 1978/79: 2607 och 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;79: 2634 yrkandet 1 och godkänner vad som förordats i propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;1978/79: 180,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;59. att riksdagen beträffande en generell omläggning av ämnet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;idrott avslår motionerna 1978/79: 524 yrkandet 2 och 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:23px;"&gt;2634 yrkandet 2,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;60. att riksdagen beträffande införandet av dans som alternativ&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;till idrott avslår motionen 1978/79: 567 yrkandet 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;61. att riksdagen beträffande undervisning i hälso- och friskvårdsfrågor &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;avslår motionen 1978/79: 522,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;62. att riksdagen beträffande teckenspråksundervisning m. m. avslår &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;motionerna 1978/79: 1325 och 1978/79: 1889,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;63. att riksdagen beträffande fördelning av huvudmomenten på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;stadier avslår motionen 1978/79: 2597 yrkandet 3 och godkänner &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;vad som förordats i propositionen 1978/79: 180,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;64. att riksdagen i övrigt godkänner vad som i propositionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;79: 180 förordats i fråga om innehållet i skolans arbete och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:23px;"&gt;kursplanerna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;arbetssätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;65. att riksdagen beträffande val av arbetssätt i grundskolan bifaller &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;propositionen 1978/79: 180 och avslår motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:23px;"&gt;79: 2606 yrkandet 5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;66. att riksdagen beträffande praktisk inriktning av arbetsformerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;i skolan bifaller propositionen 1978/79: 180 samt motionerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;1978/79: 266 yrkandet 1 b och 1978/79: 939 yrkandet 2,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;67. att riksdagen beträffande hemuppgifter som sin mening ger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;propositionen 1978/79: 180 och motionen 1978/79: 2606 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;6 h samt avslår motionen 1978/79: 2636 yrkandet 1 j,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;68. att riksdagen beträffande garanti för elevernas skyldighet att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:30px;left:546px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:69px;left:76px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;närvara vid undervisningen avslår motionen 1978/79: 1337&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;yrkandet 2,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;69. att riksdagen beträffande kostnader för läromedel avslår motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;1978/79: 2598 yrkandet 2,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;70. att riksdagen beträffande utredning om läromedel avslår motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;1978/79: 1393,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;71. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1978/79: 180&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;förordats i fråga om läromedel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;betygsättning i grundskolan m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;72. att riksdagen beträffande betygsättningen i grundskolan bifaller &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;propositionen 1978/79: 180 samt avslår motionerna 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;79: 272 i denna del, 1978/79: 939 yrkandet 4 i denna del,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;1978/79: 2606 yrkandet 11, 1978/79: 2631 yrkandena 13 och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;14, 1978/79: 2635 yrkandet 2 och 1978/79: 2636 yrkandet 3,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;73. att riksdagen beträffande betyg i tillvalskurser bifaller propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;1978/79: 180 och avslår motionen 1978/79: 2606 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;12,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;74. att riksdagen beträffande betyg med kryssmarkering (asterisk)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;m. m. avslår motionen 1978/79: 2606 yrkandet 13,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;75. att riksdagen beträffande kvartssamtal avslår motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;79: 2631 yrkandet 15,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;76. att riksdagen beträffande uttalande om betygsättningen i gymnasieskolan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;avslår motionerna 1978/79: 272 och 1978/79: 939&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;yrkandet 4, båda motionerna i denna del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;77. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med färre betygstillfällen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;i gymnasieskolan avslår motionen 1978/79: 2606 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:25px;"&gt;15,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;78. att riksdagen beträffande intagning av elever i gymnasieskolan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;på grundval av höstterminsbetyget i årskurs 9 med anledning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;propositionen 1978/79: 180 och motionen 1978/79: 2596 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;79. att riksdagen beträffande urvalsgrunder till fortsatt utbildning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;bifaller propositionen 1978/79: 180 samt avslår motionerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;1978/79: 2596 yrkandet 4 och 1978/79: 2631 yrkandet 17,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;80. att riksdagen beträffande intagningsnämnds sammansättning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;avslår propositionen 1978/79: 180 och motionen 1978/79: 2606&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;yrkandet 14 samt som sin mening ger regeringen till känna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;81. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1978/79: 180&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;förordats i fråga om slutbetyg och avslår motionen 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;2631 yrkandet 16,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;82. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1978/79: 180&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;i övrigt förordats om bedömning av elever i grundskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:543px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:68px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skola — arbetsliv&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;83. att riksdagen beträffande tidram för arbetslivsorientering i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;grundskolan med bifall till motionen 1978/79: 2606 yrkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;10 i denna del och med anledning av motionen 1978/79: 266&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;yrkandet 1 a samt med avslag på propositionen 1978/79: 180&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;84. att riksdagen godkänner vad som i övrigt förordats i propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;1978/79: 180 om praktisk arbetslivsorientering i grundskolan,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:23px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;85. att riksdagen beträffande lagstadgad skyldighet för företag och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;organisationer att ställa platser för praktisk arbetslivsorientering&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;till förfogande avslår motionerna 1978/79: 2606 yrkandet 10 i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;denna del och 1978/79: 2636 yrkandet 5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;86. att riksdagen beträffande föreskrifter att människor med viss&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;specialkompetens skall medverka i undervisningen avslår motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;1978/79: 1381 yrkandet 2,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;87. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1978/79: 180&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;förordats om skolstyrelsernas övergripande ansvar för ungdomar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;som inte har fyllt 18 år,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kostnader m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;88. att riksdagen beträffande resursanvändningen med anledning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;av propositionen 1978/79: 180 samt motionerna 1978/79: 2596&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;yrkandet 1 och yrkandet 3 samt 1978/79: 2606 yrkandet 17 i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;89. att riksdagen beträffande resurser för musik bifaller propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;1978/79: 180 och avslår motionen 1978/79: 2606 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;17 i denna del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;90. att riksdagen beträffande ökning av basresurs för hemkunskap&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;på mellanstadiet och för samhällsorienterande ämnen på högstadiet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;samt minskning av förstärkningsresurs för icke timplanebunden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;verksamhet godkänner vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;91. att riksdagen beträffande utformningen av resurstillskottet i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;övrigt till skolan bifaller propositionen 1978/79: 180 och avslår&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;motionen 1978/79: 2606 yrkandet 17 i denna del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;92. att riksdagen beträffande medelsanvisning budgetåret 1979/80&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;till grundskolan avslår motionen 1978/79: 2606 yrkandet 17 i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;denna del och yrkandet 20,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;93. att riksdagen beträffande antalet basresurser avslår motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;1978/79: 2636 yrkandet 4,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;94. att riksdagen beträffande resurstillskott för hemkunskapsundervisningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;på lågstadiet avslår motionen 1978/79: 2596 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;2,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:2px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:7px;left:544px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:47px;left:31px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:49px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:32px;"&gt;95. att riksdagen beträffande lokalfrågor avslår motionen 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:53px;"&gt;2598 yrkandet 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:33px;"&gt;96. att riksdagen i övrigt godkänner vad som i propositionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:53px;"&gt;1978/79: 180 förordats i fråga om statsbidrag till grundskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:33px;"&gt;genomförande och uppföljning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:33px;"&gt;97. att riksdagen beträffande tidpunkt för läroplanens genomförande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:53px;"&gt;bifaller propositionen 1978/79: 180 och avslår motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:54px;"&gt;1978/79: 2631 yrkandet 12,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:33px;"&gt;98. att riksdagen beträffande markering av skolstyrelses och skollednings &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:54px;"&gt;roll i förnyelsearbetet avslår motionen 1978/79: 2606&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:54px;"&gt;yrkandet 18,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:34px;"&gt;99. att riksdagen beträffande översyn av fort- och vidareutbildningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:54px;"&gt;av skolans personal som sin mening ger regeringen till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:54px;"&gt;känna vad utskottet anfört med anledning av motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:54px;"&gt;79: 2606 yrkandet 19,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;100. att riksdagen beträffande fortbildning i religionskunskap med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:54px;"&gt;bifall till motionen 1978/79: 2633 som sin mening ger regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:54px;"&gt;till känna vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;101. att riksdagen beträffande parlamentarisk medverkan i uppföljningsarbetet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:54px;"&gt;av SIA-reformen och läroplansreformen som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:55px;"&gt;sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:55px;"&gt;anledning av motionerna 1978/79: 2606 yrkandet 1 och 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:55px;"&gt;79: 2636 yrkandena 2 a och 6 samt avslår motionen 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:55px;"&gt;2636 yrkandet 2 b,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;102. att riksdagen bemyndigar regeringen att i övrigt vidta de övergångsåtgärder &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:55px;"&gt;som behövs i anledning av införandet av läroplanen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:55px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;103. att riksdagen i övrigt godkänner vad som i propositionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:55px;"&gt;79: 180 förordats om lokal genomföranderesurs, utvärdering&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:55px;"&gt;samt om verksamheten i grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Stockholm den 18 maj 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;På utbildningsutskottets vägnar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;STIG ALEMYR&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:12px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(c), Ove Nordstrandh (m), Bengt Wiklund (s), Sven Johansson (c),&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Linnea Hörlén (fp), Roland Sundgren (s), Gösta Karlsson (c), Helge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Hagberg (s), Hans Nyhage (m), Lennart Bladh (s), Christina Rogestam&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(c), Lena Hjelm-Wallén (s), Jörgen Ullenhag (fp) och Åke Gillström (s).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:2px;left:20px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:6px;left:543px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:19px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;Reservationer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1. beträffande behörighet till intagning på vissa linjer i gymnasieskolan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av Ove Nordstrandh (m) och Hans Nyhage (m) som anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Valet av”&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och på s. 15 slutar ”berörda myndigheter” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Valet av alternativkurser har visserligen visat sig beroende av sociala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och könsmässiga faktorer. Men det är osannolikt att föredragandens förslag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommer att förändra den sociala snedfördelningen. Däremot för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det med sig ett flertal negativa effekter. Man riskerar således att bädda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för studiemisslyckanden i individuella fall genom att förespegla eleverna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att de inte behöver vissa förkunskaper. Det är också troligt att utbildningens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kvalitet sänks och att tendensen till taktiska val förstärks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet vill också erinra om de möjligheter som i dag finns på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;grundskolans högstadium att välja om. I gymnasieskolan finns möjligheter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till stödundervisning. Sådan undervisning skall enligt nu gällande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anvisningar i första hand ges till elever som läst allmän kurs i något&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ämne. Inget val får skapa utbildningsmässiga återvändsgränder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Grundskolan måste förbereda för fortsatta studier och bör därför vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utformad efter de krav som ställs under den fortsatta utbildningen. Sambandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mellan grundskola och efterkommande utbildning bör snarare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förstärkas i framtiden. Riksdagen bör därför avslå propositionens förslag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på denna punkt och bifalla motionen 1978/79: 2631 yrkandet 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;dels att utskottets hemställande under 1 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:50px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:43px;"&gt;1. att riksdagen beträffande ändrade riktlinjer för behörighet till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:56px;"&gt;intagning på vissa linjer i gymnasieskolan avslår propositionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:56px;"&gt;1978/79: 180 och bifaller motionen 1978/79: 2631 yrkandet 4,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;2. beträffande skolans normgivning av Ove Nordstrandh (m), Sven Johansson &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(c) och Hans Nyhage (m) som anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vill också” och slutar ”skall fostra” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet vill med anledning av motionen 1978/79: 1905 framhålla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att förhållandena i skolan i dag på många områden är långt ifrån tillfredsställande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;oaktat samhällets insatser sedan länge syftat till en god&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och likvärdig undervisning för alla. Både lärare och elever finner i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;många fall att skolan inte motsvarar målsättningen och kraven. Mångenstädes &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;finns oro och vantrivsel som gör det svårt att förmedla kunskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Det räcker inte med att skolans yttre organisation överses. Enligt propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;1978/79: 180 är det viktigt med ”en inre förändring”. Föredragande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;statsrådet har betonat att normer behövs och den s. k. normgruppen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;inom utbildningsdepartementet har givit ut skriften Skolan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skall fostra, där man konstaterar att vi i vårt land har en grundläggande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;värdering som är gemensam för de flesta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:1px;left:17px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:6px;left:534px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:46px;left:17px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Om en inre förändring skall ske måste enligt utskottets mening undervisning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och fostran bygga på en ”codex ethicus” som ger fasthet och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;mening både åt skolan och åt samhället. Riksdagen har nu liksom tidigare &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till uppgift att ange riktlinjer för hur en sådan codex ethicus i praktiken &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skall utformas. Därvid måste man som framhålls i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1978/79: 1905 ytterst bygga på och vädja till den enskilda människans&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förnuft och samvete. Att lära sig följa sitt samvetes röst måste vara en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hörnsten i den skolans etiska fostran som riksdagen tidigare formulerat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;så: ”respekt för sanning och rätt, för människans egenvärde och för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;människolivets integritet.”&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Dessa grundläggande etiska värden måste stärkas, byggas under och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förnyas. Kristendomen med bl. a. tio Guds bud och Bergspredikan utgör &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;grundvalen för västerländsk kultur, vår människosyn och vår demokratiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;livssyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Därför är det viktigt att den nya läroplanen ger rum för en gedigen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;undervisning ”i svensk kristen tradition med Bibeln i centrum”, vilket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;också framhålls i propositionen. Trots detta får religionskunskapen enligt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;propositionen inte den ställning som är nödvändig om en inre förändring &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skall ske och om eleverna skall få tid att stanna inför det som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statsrådet aktualiserat: ”Det är viktigt att elevernas frågor om liv och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;död, mening och meningslöshet verkligen tas upp av skolan och inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skjuts undan till det man inte hinner med.”&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;En grundlig kunskap i det som kristendomsämnet tidigare inrymde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bör eftersträvas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Den kristna trons etiska och moraliska livssyn skall inte tvingas på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;någon utan positivt erbjudas då unga människor behöver ledstjärnor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för att hitta rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;3. beträffande andlig vård och vägledning av Sven Johansson (c) som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar ”Utskottets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förslag” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I den allmänna debatten framhålls ofta att ungdomar med personliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;problem har svårt att få hjälp eller stöd. Detta gäller inte minst inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skolan. Det finns oftast för få skolkuratorer eller annan elevvårdande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;personal. I värsta fall kan problemen leda till självmord, vilka tyvärr&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tenderar att öka inom hela västvärlden. Då ungdomen alltjämt brottas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med de andliga frågeställningarna bör därför den andliga vården inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skolan ges ett större utrymme. Det finns också exempel på goda lokala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;lösningar av detta. Utskottet finner således att det snabbt bör utredas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;hur skolan skall kunna bereda skolungdomar tillgång till andlig vård&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;eller konfessionellt stöd av en troende lärare, kurator, skolsköterska eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;präst. Utskottet anser att riksdagen med anledning av motionen 1978/&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:0px;left:60px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:5px;left:581px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:45px;left:59px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;79: 1359 skall ge regeringen till känna vad utskottet anfört om en utredning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:51px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:42px;"&gt;7. att riksdagen beträffande andlig vård och vägledning med anledning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:55px;"&gt;av motionen 1978/79: 1359 som sin mening ger regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:56px;"&gt;till känna vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;4. beträffande åtgärdsprogram för en kvalitativ upprustning i grundskolan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av Ove Nordstrandh (m) och Hans Nyhage (m) som anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar ”Med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;hänvisning” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Vidare framhålls 1 motionen att varje enskild elev måste ges möjlighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att utvecklas efter sina egna förutsättningar, anlag och intressen till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kunniga, dugliga och ansvarskännande individer och samhällsmedborgare.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Utbildningens organisation och de metoder som används måste anpassas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till de studerande, så att effektivitet, arbetsglädje och arbetsro får prägla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utskottet, som delar motionärernas uppfattning om behovet av ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;samlat åtgärdsprogram för en kvalitativ upprustning av grundskolan,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;anser att de åtgärder som föreslås i propositionen inte är tillräckliga för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att uppnå vad som åsyftas i motionen. Det behövs enligt utskottets mening &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;insatser av betydligt större omfattning och karaktär, bl. a. sådana&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;insatser som behandlas i moderata samlingspartiets motion. Vad utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;här anfört om behovet av ett åtgärdsprogram bör riksdagen med bifall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;till yrkandet 1 i motionen 1978/79: 1337 som sin mening ge regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Riksdagen bör avslå motionen 1978/79:2636 yrkandet 7 om att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;uttalandena i denna motion skall ligga till grund för fortsatt läroplansarbete.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:51px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:40px;"&gt;12. att riksdagen beträffande åtgärdsprogram med bifall till motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:59px;"&gt;1978/79: 1337 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:59px;"&gt;till känna vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;5. beträffande timplaneförändringar av Stig Alemyr, Bengt Wiklund,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Roland Sundgren, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och Åke Gillström (samtliga s) som anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar ”Den utökade” &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och slutar ”fria aktiviteter)” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Utskottet har med avslag på propositionen 1978/79: 180 i det föregående &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;ställt sig bakom kravet i motionerna 1978/79: 2606 och 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;2631 att bibehålla en oförändrad tid för samhällsorienteringen på hög
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:561px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:43px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;stadiet. Enligt utskottets mening måste tid för detta tas från något annat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;timplanebundet ämne, eftersom den timplanebundna tiden i skolan inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kan utökas. Tiden för ökningen för samhällsorienteringen i förhållande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till regeringens förslag bör enligt utskottets mening med instämmande i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionen 1978/79: 2606 och motionen 1978/79: 2631 tas från utrymmet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för tillvalskurserna som således bör vara 10 veckotimmar. En begränsning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av omfattningen av tillvalskurserna till 9 veckotimmar föreslogs i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;SÖ:s läroplansförslag som tillstyrkts av ett stort antal remissinstanser,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bl. a. LO och TCO. Motionen 1978/79: 266 har ställt sig bakom SÖ:s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:39px;"&gt;17. att riksdagen beträffande tiden för samhällsorienterande ämnen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:59px;"&gt;och för tillval på högstadiet avslår propositionen 1978/79: 180&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:60px;"&gt;och bifaller motionerna 1978/79: 2606 yrkandet 9 i denna del&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:60px;"&gt;och 1978/79: 2631 yrkandet 10,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;6. beträffande hemkunskap på timplanen av Stig Alemyr, Bengt Wiklund,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Roland Sundgren, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och Åke Gillström (samtliga s) som anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar ”Det är”&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och slutar ”i denna del” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Införandet av hemkunskap på mellanstadiet har föreslagits i några&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;motioner. I motionen 1978/79: 2600 föreslås att tid för detta skall tas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;från utrymmet för fria aktiviteter. Som regeringen framhåller har både&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;SÖ och flertalet remissinstanser framfört att det finns starka skäl att ge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;utrymme för icke timplanebundna aktiviteter på mellanstadiet genom en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;minskning av den timplanebundna delen. Förslaget grundar sig också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;på ett riksdagsuttalande (UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;Utskottet vill erinra om att diskussionen tidigare rört en betydligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;större omfattning av de fria aktiviteterna än vad regeringen nu har föreslagit.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt; Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte är möjligt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;minska tiden för fria aktiviteter på mellanstadiet under den nivå som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;regeringen föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;Enligt utskottets mening skulle ett införande av hemkunskap på mellanstadiet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;betyda att detta tidsutrymme måste tas från den timplanebundna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;tiden. Vid en prioritering mellan tiden i de olika ämnena finner utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;att detta inte är möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;Med hänsyn också till praktiska problem i fråga om tjänstgöringsunderlag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;för lärare, lokaler och därmed förknippade kommunala kostnader &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;anser sig utskottet inte kunna acceptera förslaget i motionerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;1978/79: 266 och 1978/79: 2600 att införa ämnet hemkunskap på mellanstadiet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt; Något förslag om detta finns inte heller från skolöverstyrelsen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;Att nu göra denna förändring av timplanen är att fatta beslut utan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:9px;"&gt;faktaunderlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:9px;"&gt;6 Riksdagen 1978/79. 14 sami. Nr 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:15px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:530px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:55px;left:10px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Med hänvisning till vad utskottet anför bör riksdagen med godkännande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;av propositionen 1978/79:180 i denna del avslå motionerna 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;266 yrkandet 1 c i denna del och 1978/79: 2600.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:53px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:41px;"&gt;19. att riksdagen beträffande hemkunskap på timplanen bifaller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:60px;"&gt;propositionen 1978/79: 180 samt avslår motionerna 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:60px;"&gt;266 yrkandet 1 c i denna del och 1978/79: 2600,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;7. beträffande alternativkurserna i B-språk av Ove Nordstrandh (m) och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Hans Nyhage (m) som anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar ”Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anser” och på s. 32 slutar ”avslår propositionen” bort ha följande lydelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samt att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar ”Enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;föredragande” och på s. 33 slutar ”i B-språk” bort utgå:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Vårt internationella beroende växer från dag till dag, vilket betyder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;att vi måste motverka tendenser till nationell isolering. För ett litet land&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som Sverige blir medborgarnas språkkunskaper av stor betydelse. Vår&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;levnadsstandard är beroende av hur näringslivet lyckas på exportmarknaden,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; något som kräver internationellt orienterade affärsmän med goda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;språkkunskaper. Även forskare, yrkesarbetare och tjänstemän kommer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att behöva god språklig utbildning i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Mot denna bakgrund anser utskottet förslaget att alternativkurserna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i B-språk skall avskaffas oacceptabelt. B-språk är ett färdighetsämne&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och de olika kursalternativen har tillkommit för att förbättra färdighetsträningen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Genom systemet med alternativkurser garanteras ämnena på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ett smidigt sätt tillräckliga resurser för undervisningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Riksdagen bör därför avslå propositionens förslag i detta avseende&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samt bifalla motionen 1978/79: 2631 yrkandet 5 och avslå övriga i ämnet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;framförda motionsyrkanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:53px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:38px;"&gt;28. att riksdagen beträffande alternativkurserna i B-språk bifaller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:58px;"&gt;motionen 1978/79:2631 yrkandet 5 samt avslår propositionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:57px;"&gt;1978/79: 180 och motionerna 1978/79: 266 yrkandet 1 i i denna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:56px;"&gt;del och 1978/79: 2606 yrkandet 3 i denna del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beträffande tillvalssystem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;8. av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Roland Sundgren, Helge Hagberg,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Åke Gillström (samtliga s) som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar ”Benämningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fria” och slutar ”bör avvisas” bort utgå samt att den del av utskottets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;yttrande som på s. 35 börjar ”Enligt utskottets” och slutar ”inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ändras” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:35px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:554px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Med det synsätt som utskottet anlagt på tillvalsblocket är det följdriktigt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att såsom anförs i motionen 1978/79: 2606 benämningen ändras&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till fria studier. Därmed markeras att kurser kan byggas upp friare än i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;övrig undervisning och att eleverna under fria studier kan skaffa sig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kunskap utöver det som skolans ämnesbundna undervisning ger. Studiecirkelformen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kan vara en lämplig arbetsform. Betyg skall inte ges. Det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör vara möjligt att arbeta i årskurslösa grupper. Både lärare och andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lämpliga medarbetare bör utnyttjas. Utskottet ansluter sig till uppfattningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i motionen 1978/79: 2606 att krav på lärarbehörighet inte alltid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skall gälla för kurser inom sektorn fria studier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Riksdagen bör därför avslå propositionens förslag i detta avseende och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bifalla motionen 1978/79: 2606 yrkandet 8 i denna del. Detta och vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utskottet i övrigt med anledning av motionen 1978/79: 266 yrkandet 1 k&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och motionen 1978/79: 2606 yrkandet 8 anfört om vidgade tillvalsmöjligheter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bör riksdagen ge regeringen till känna. I övrigt bör riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avslå motionen 1978/79: 266 yrkandet 1 k. Motionen 1978/79: 2631 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;2 avstyrks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:39px;"&gt;31. att riksdagen beträffande tillvalssystem m. m. avslår propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:60px;"&gt;1978/79: 180 och bifaller motionen 1978/79: 2606 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:60px;"&gt;8 i denna del och som sin mening ger regeringen till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:60px;"&gt;känna vad utskottet med anledning av motionerna 1978/79: 266&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:61px;"&gt;yrkandet 1 k och 1978/79: 2606 yrkandet 8 i denna del anfört&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:60px;"&gt;om vidgade tillvalsmöjlägheter samt avslår motionen 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:61px;"&gt;266 yrkandet 1 k i övrigt och motionen 1978/79: 2631 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:61px;"&gt;2,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;9. av Ove Nordstrandh (m) och Hans Nyhage (m) som anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar ”Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;ansluter” och slutar ”teknik och hemkunskap” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;Utskottet ansluter sig till vad föredraganden anfört om tillvalsblockets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;utformning. Eleverna måste emellertid under sin skoltid har rätt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;tillägna sig så mycket kunskaper som möjligt. Några inskränkningar i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;elevernas rätt att välja olika ämnen bör därför inte förekomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar ”Vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;utskottet” och slutar ”yrkandet 2” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;Vad utskottet med anledning av motionerna 1978/79: 266 yrkandet 1 k,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;1978/79:2606 yrkandet 8 och 1978/79:2631 yrkandet 2 anfört om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;vidgade tillvalsmöjiigheter bör riksdagen ge regeringen till känna. I övrigt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;avstyrks yrkandet 8 i motionen 1978/79: 2606.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:43px;"&gt;31. att riksdagen beträffande tillvalssystem m. m. som sin mening&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:64px;"&gt;ger regeringen till känna vad utskottet med anledning av rao
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:17px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:534px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:18px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:57px;"&gt;tionerna 1978/79:266 yrkandet 1 k, 1978/79:2606 yrkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:58px;"&gt;8 och 1978/79:2631 yrkandet 2 anfört om vidgade tillvalsmöjligheter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:57px;"&gt;samt avslår motionen 1978/79: 2606 yrkandet 8 i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:57px;"&gt;övrigt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;10. beträffande beslutsrätt om anpassad studiegång av Stig Alemyr,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Bengt Wiklund, Roland Sundgren, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Hjelm-Wallén och Åke Gillström (samtliga s) som anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar ”Enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;propositionen” och slutar ”därför avslås” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Föredraganden påpekar att anpassad studiegång bör beslutas av skolstyrelsen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Genom att erinra om den generella delegationsrätt som skollagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(§ 13) medger rekommenderas dock indirekt att beslutanderätten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om anpassad studiegång läggs på rektor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Det finns enligt utskottets mening starka skäl som talar för att beslut&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om anpassad studiegång fattas i den ordning som angavs i propositionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om skolans inre arbete (prop. 1975/76: 39) om att ”skolstyrelsen eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;efter skolstyrelsens beslut elevvårdskonferensen bör besluta i dessa frågor”&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(s. 239).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet anser mot denna bakgrund att beslut om anpassad studiegång &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bör fattas i den ordning som slogs fast i samband med riksdagens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beslut om skolans inre arbete (prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76: 30,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;rskr 1975/76: 367). Riksdagen bör därför inte ansluta sig till propositionens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uttalande utan bifalla motionen 1978/79: 2606 yrkandet 7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:51px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:38px;"&gt;34. att riksdagen beträffande beslutsrätt om anpassad studiegång&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:58px;"&gt;avslår propositionen 1978/79: 180 och bifaller motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:58px;"&gt;79: 2606 yrkandet 7,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;11. beträffande begreppet basfärdigheter av Ove Nordstrandh (m) och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Hans Nyhage (m) som anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar ”Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;delar” och slutar ”bör avslås” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet delar föredragandens uppfattning att tala, läsa, skriva och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;räkna utgör grundläggande färdigheter. Kommunikationsfärdigheternas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;betydelse för övriga studier och inte minst för att möjliggöra återkommande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utbildning lägger ett särskilt ansvar på skolan. De utgör den betydelsefullaste &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;delen av de färdigheter skolan bör söka ge eleverna och bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;därför kallas basfärdigheter. Grund för en livskompetens eller medborgarkompetens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i vidare mening utgör emellertid också andra färdigheter,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;exempelvis att kunna uttrycka sig med hjälp av bild, att kunna organisera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sina studier och fungera i samarbete med andra i arbetslag och grupper.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Termen basfärdigheter bör dock reserveras för tala, läsa, skriva och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;räkna. Därmed markeras deras speciella vikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:556px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:36px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionen 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;2631 yrkandet 1 ge regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:37px;"&gt;36. att riksdagen beträffande begreppet basfärdigheter bifaller motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:58px;"&gt;1978/79: 2631 yrkandet 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;12. beträffande vardagsfärdigheter av Ove Nordstrandh (m) och Hans&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Nyhage (m) som anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar ”Enligt utskottets” &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utskottet vill utöver vad som framhålls i propositionen om vardagsfärdigheternas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;centrala roll med anledning av motionerna 1978/79: 266&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;(yrkandet ld), 1978/79:2606 (yrkandet 6e) och 1978/79:2631 (yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;7) ytterligare understryka syftet med sådana kunskaper och färdigheter,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; nämligen att varje individ oberoende av kön skall bemästra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;vanliga göromål i det dagliga livet. Detta bör ske genom att man såsom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;föreslås i motionen 1978/79: 2631 yrkandet 7 samordnar sådana moment &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;i undervisningen som berör praktiska färdigheter nödvändiga för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;vardagslivet och kunskaper om barn-, familje- och konsumentfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Vad utskottet sålunda med anledning av motionerna 1978/79:266&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;yrkandet 1 d, 1978/79: 2606 yrkandet 6e och 1978/79: 2631 yrkandet 7&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;anfört bör riksdagen ge regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:41px;"&gt;38. att riksdagen beträffande vardagsfärdigheter bifaller propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:62px;"&gt;1978/79: 180 samt som sin mening ger regeringen till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:62px;"&gt;känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:61px;"&gt;1978/79: 266 yrkandet 1 d, 1978/79: 2606 yrkandet 6 e och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:63px;"&gt;1978/79: 2631 yrkandet 7,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;13. beträffande inriktningen av det naturvetenskapligt-tekniska blocket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;av Ove Nordstrandh (m) och Hans Nyhage (m) som anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar ”Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;ansluter” och slutar ”därför avslås” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning. De kunskaper i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;fysik och kemi som nu förmedlas i grundskolan är nödvändiga för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;eleverna skall förstå väsentliga sammanhang. Några förändringar i dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;avseenden bör inte vidtas. De grundläggande insikter som eleverna skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;ha bör dock förmedlas i bättre motiverade sammanhang än som ofta sker&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;för närvarande. Utskottet tillstyrker således motionen 1978/79:2631&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;yrkandet 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:12px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:10px;"&gt;7 Riksdagen 1978/79.14 sami. Nr 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1142px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Kartans: S. 98. Bilaga 2 tillkommer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:29px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1157px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:532px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:779px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:542px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:29px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:50px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:36px;"&gt;39. att riksdagen beträffande inriktningen av det naturvetenskapligt-tekniska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:56px;"&gt;blocket avslår propositionen 1978/79: 180 och bifaller &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:56px;"&gt;motionen 1978/79: 2631 yrkandet 3,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;14. beträffande rekryteringen av lärare för den obligatoriska undervisningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i teknik av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Roland Sundgren, Helge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Hagberg, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Åke Gillström (samtliga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;s) som anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar ”Eftersom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;LUT 74:s” och slutar ”yrkandet 6 d” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet har tillstyrkt förslaget i propositionen om en starkt praktisk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inriktning av ämnet teknik. Utskottet kan inte i fråga om utbildning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lärare i ämnet teknik ansluta sig till föredragandens hänvisning till lärarutbildningsutredningens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avlämnade betänkande som nu remissbehandlas.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Om genomförandet av utredningens förslag skall inväntas innan en utbildning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av tekniklärare kan påbörjas finns risk för att behöriga lärare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inte finns att tillgå, vilket kan innebära betydande risker för att undervisningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inte får den starka praktiska prägel som utskottet förordar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utskottet anser det mot denna bakgrund angeläget att utskottet vid sin&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behandling av läroplansförslaget uttalar att regeringen vid den fortsatta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behandlingen av lärarutbildningen för ämnet teknik skall utgå från en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;rekrytering av personer med en bred teknisk-praktisk erfarenhet från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;yrkeslivet. Med anledning av motionerna 1978/79: 2535 och 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;2606 yrkandet 6 d bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vad utskottet anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande betydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:50px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:36px;"&gt;40. att riksdagen beträffande rekryteringen av lärare för den obligatoriska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:57px;"&gt;undervisningen i teknik med anledning av propositionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:56px;"&gt;1978/79:180 och motionerna 1978/79:2535 och 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:54px;"&gt;2606 yrkandet 6 d som sin mening ger regeringen till känna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:55px;"&gt;vad utskottet anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;15. beträffande gemensam kursplan för orienteringsämnena av Ove Nordstrandh &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(m) och Hans Nyhage (m) som anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar ”Skolan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skall” och på s. 47 slutar ”yrkandet 1” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Det är visserligen angeläget att skolans undervisning utgår från elevernas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;verklighetsuppfattning och att samma stoff belyses ur flera traditionella &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;ämnens synpunkt. Men detta förhindras inte i framtiden lika litet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som nu av att varje ämne som hittills har särskilda mål och huvudmoment.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Genom en sådan utformning av kursplanerna bringas större reda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:551px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och klarhet i vad eleverna skall lära sig och skapas en bättre garanti från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samhällets sida för att väsentligt stoff blir behandlat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vad utskottet således med bifall till motionerna 1978/79: 2601 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;1, 1978/79: 2602 yrkandena 1 och 2 samt 1978/79: 2632 uttalat om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;särskilda mål och huvudmoment för varje ämne bör riksdagen ge regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;dels att utskottets hemställan under 48 och 49 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:53px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:36px;"&gt;48. att riksdagen beträffande särskilda mål och huvudmoment för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:57px;"&gt;den samhällsorienterande respektive den naturorienterande sektorn &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:57px;"&gt;avslår propositionen 1978/79: 180 samt med bifall till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:57px;"&gt;motionerna 1978/79: 2602 yrkandet 2 och 1978/79: 2632 som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:58px;"&gt;sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:53px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:37px;"&gt;49. att riksdagen beträffande särskilda mål och huvudmoment för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:58px;"&gt;enskilda orienteringsämnen med bifall till motionerna 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:58px;"&gt;2601 yrkandet 1 och 1978/79:2602 yrkandet 1 som sin mening &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:58px;"&gt;ger regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;16. beträffande befrielse från deltagande i undervisning i religionskunskap &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Roland Sundgren, Helge Hagberg,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Åke Gillström (samtliga s) som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar ”Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;finner” och slutar ”från religionskunskap” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Såsom utskottet tidigare framhållit kommer huvudmomenten i religionskunskap &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att läsas integrerat med övrig samhällsorientering. Eftersom &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;religionskunskapen därigenom kommer att integreras med den övriga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;samhällsorienteringen anser utskottet i likhet med vad SÖ föreslagit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och flera remissinstanser tillstyrkt att befrielse inte längre bör ges från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;religionskunskap. Som exempel på omöjligheten att befria vissa elever&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;från denna undervisning vill utskottet peka på att när arabvärlden behandlas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i samhällsorienteringen går det inte att utesluta religionens betydelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utan att kunskapsluckor uppstår. En befrielse kan även motverka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;de integrationsidéer som utskottet tidigare ställt sig bakom. Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vill också framhålla att hänsyn till och respekt för olika trosuppfattningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skall vara en självklarhet i skolan och inte döljas genom befrielse från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;en del i en helhet. Riksdagen bör därför bifalla motionen 1978/79: 2606&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;yrkandet 6 c i vad det gäller religionskunskap och ge regeringen till känna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;vad utskottet anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:53px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:39px;"&gt;52. att riksdagen beträffande befrielse från deltagande i undervisningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:58px;"&gt;i religionskunskap med avslag på propositionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:59px;"&gt;79: 180 och med bifall till motionen 1978/79: 2606 yrkandet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:547px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:20px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:53px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:61px;"&gt;6 c i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:62px;"&gt;utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;17. beträffande frivillig undervisning i bibelkunskap av Ove Nordstrandh&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;(m), Sven Johansson (c) och Hans Nyhage (m) som anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar ”Eftersom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;bibelkunskap” och slutar ”fria aktiviteterna” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;För att eleverna skall kunna få en fortlöpande bibelundervisning anser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;utskottet att eleverna inom den timplanebundna undervisningen, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;skolstyrelsen så finner lämpligt och möjligt, bör erbjudas en veckotimmes &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;undervisning i bibelkunskap per årskurs under låg- och mellanstadierna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt; Riksdagen bör därför bifalla motionen 1978/79: 2601 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;2 och som sin mening ge till känna vad utskottet anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:41px;"&gt;56. att riksdagen beträffande frivillig undervisning i bibelkunskap&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:62px;"&gt;med bifall till motionen 1978/79: 2601 yrkandet 2 som sin&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:62px;"&gt;mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;18. beträffande fördelning av huvudmomenten på stadier av Bengt Wiklund,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; Lennart Bladh och Åke Gillström (samtliga s) som anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar ”1 propositionen” &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;och slutar ”motionen 1978/79:2597 yrkandet 3” bort ha följande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I motionen 1978/79: 2597 framhålls vidare att omsorgen om elever,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som på grund av fysiska, psykiska eller sociala handikapp har svårigheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i skolan, är genomgående tema i SIA-beslutet och att detta på många&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;punkter också går igen i prop. 1978/79: 180 samt i med anledning därav&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;avlämnade motioner. På en för dessa elever mycket betydelsefull punkt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;gör emellertid propositionen dock avsteg. Sö:s förslag om att ersätta de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;stadiebundna huvudmomenten med för de tre stadierna gemensamma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;huvudmoment har propositionen inte följt, trots att flertalet av remissinstanserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tillstyrkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utskottet delar motionärens uppfattning att bättre förutsättningar för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en lokal stadieövergripande planering nås genom att slopa stadieindelningen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Samtidigt undvikes onödiga omtagningar och avbrott vid stadiegränserna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Elever med särskilda behov och intressen kan arbeta vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med moment, som passar deras utveckling. De sedan länge påtalade svårigheterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för många elever vid stadieövergångarna underlättas. Utskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anser att riksdagen genom bifall till motionen 1978/79: 2597 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;3 ytterligare befrämjar skolgången för elever med svårigheter. Utskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;föreslår att riksdagen med avslag på propositionen 1978/79: 180&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och med bifall till motionen 1978/79: 2597 yrkandet 3 som sin mening&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:-5px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-3px;left:546px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:39px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ger regeringen till känna vad utskottet här anfört om slopande av stadiebundna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;huvudmoment.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;dels att utskottets hemställan under 63 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:37px;"&gt;63. att riksdagen beträffande fördelningen av huvudmomenten på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:58px;"&gt;stadier med avslag på propositionen 1978/79: 180 och med bifall &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:58px;"&gt;till motionen 1978/79: 2597 yrkandet 3 som sin mening&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:58px;"&gt;ger regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;19. beträffande betygsättningen i grundskolan av Ove Nordstrandh (m)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och Hans Nyhage (m) som anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar ”Det i”&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och slutar ”yrkandet 11” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet har för sin del den uppfattningen att betyg är nödvändiga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som instrument för information, motivation och urval. Antalet betygstillfällen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i grundskolan bör bibehållas oförändrat i förhållande till nuläget &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och övergång bör ske till kursrelaterade betyg. Utskottet tillstyrker&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;alltså motionen 1978/79:2631 yrkandena 13 och 14 samt avstyrker&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringens förslag och övriga förutvarande motionsyrkanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Av utskottets ställningstagande följer att riksdagen bör avslå också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;motionen 1978/79:939 såvitt den gäller grundskolan och motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1978/79: 2606 yrkandena 11 och 12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;dels att utskottets hemställan under 72 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:39px;"&gt;72. att riksdagen beträffande betygsättningen i grundskolan dels&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:60px;"&gt;bifaller motionen 1978/79: 2631 yrkandet 13 samt avslår propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:60px;"&gt;1978/79: 180 och motionerna 1978/79: 272 i denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:59px;"&gt;del, 1978/79: 939 yrkandet 4 i denna del, 1978/79: 2606 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:60px;"&gt;11, 1978/79:2635 yrkandet 2 och 1978/79:2636 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:60px;"&gt;3, dels som sin mening ger regeringen till känna vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:60px;"&gt;utskottet med tillstyrkan av motionen 1978/79:2631 yrkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:61px;"&gt;14 anfört om kursrelaterade betyg,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:12px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;20. beträffande betyg i tillvalskurser av Stig Alemyr, Bengt Wiklund,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Roland Sundgren, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;och Åke Gillström (samtliga s) som anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar ”Enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;motionen” och på s. 57 slutar ”motionen 1978/79: 2606” bort ha följande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Utskottet har tidigare ställt sig bakom vad föredraganden anfört om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;betyg i årskurserna 8 och 9. Beträffande tillvalskurserna är dock förhållandena &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;annorlunda. Utskottet har också förordat en friare uppläggning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;av dessa än vad regeringen föreslagit. Tillvalskurserna kommer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;därmed att vara mycket varierande till sin utformning och omfattning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:-1px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:3px;left:546px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:44px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vilket med hänsyn till elevernas skiftande intressen och lokala önskemål&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;är ett huvudsyfte med förslaget. Det kommer således att bli svårt att få&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fram ett tillräckligt underlag för att sätta jämförbara betyg. Därtill kommer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att betygsättning på tillvalskursema kan komma att medföra betygstaktiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;val i stället för det eftersträvade intressevalet så att eleverna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;väljer lättare kurser endast i avsikt att förbättra sin totala betygsumma.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Frihet från betyg i tillvalskurserna ger den enskilde eleven större möjlighet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att komma till sin rätt eftersom även andra sidor av eleven än&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rena kunskapsprestationer kommer till uttryck. Låsningen till vissa etablerade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;arbetsformer kan också brytas med betygsfrihet på tillvalskursema.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Dessutom ger en betygsfrihet bättre möjligheter till organisatoriska och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;metodiska kopplingar till temastudier och fria aktiviteter, vilket enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringens förslag och vad utskottet förordat bör eftersträvas. Betyg i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillvalskurserna skulle starkt reducera dessa möjligheter. På samma sätt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som gäller för fria aktiviteter bör intyg om genomgången kurs utfärdas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och föras in på betygsblanketten. Anteckningen bör avse omfattningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och inriktningen av tillvalskurs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Riksdagen bör alltså biträda yrkandet 12 i motionen 1978/79: 2606&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och avslå propositionen i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;dels att utskottets hemställan under 73 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:51px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:38px;"&gt;73. att riksdagen beträffande betyg i tillvalskurser avslår propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:57px;"&gt;1978/79: 180 och med bifall till motionen 1978/79: 2606&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:58px;"&gt;yrkandet 12 godkänner vad utskottet förordat,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;21. beträffande betyg med kryssmarkering (asterisk) m. m. av Stig Alemyr,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Bengt Wiklund, Roland Sundgren, Helge Hagberg, Lennart Bladh,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Lena Hjelm-Wallén och Åke Gillström (samtliga s) som anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar ”Omsorgen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om” och slutar ”yrkandet 13” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet delar inte uppfattningen att kryssmarkering (asterisk) skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;användas för att markera att vissa elever bedöms i särskild referensgrupp.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; I stället för att med denna åtgärd hjälpa dessa elever upplevs denna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;markering enligt utskottets uppfattning som diskriminerande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Genom en förstärkt studie- och yrkesorientering för elever med skolsvårigheter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ges bättre underlag för särskilt hänsynstagande vid ansökan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till gymnasieskolan resp. arbetslivet. Möjligheten att ta in elever i gymnasieskolan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på s. k. fri kvot berörs inte av föredraganden. Behovet av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;denna åtgärd ökar genom det vidgade samhällsansvaret för 16—19-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;åringar. Utskottet ansluter sig sålunda till motionärernas uppfattning och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föreslår att riksdagen bifaller yrkandet 13 i motionen 1978/79: 2606.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;dels att utskottets hemställan under 74 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:51px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:37px;"&gt;74. att riksdagen beträffande betyg med kryssmarkering (asterisk)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:58px;"&gt;och fri kvot bifaller motionen 1978/79: 2606 yrkandet 13,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:-3px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:2px;left:553px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:43px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;22. beträffande kvartssamtal av Ove Nordstrandh (m) och Hans Nyhage &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(m) som anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande på s. 58 som börjar ”Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;delar” och slutar ”yrkandet 15” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen hos regeringen begära att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;syftet med kvartssamtalen preciseras på sätt som föreslagits i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1978/79: 2631 yrkandet 15, vilket yrkande utskottet alltså tillstyrker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;dels utskottets hemställan under 75 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:38px;"&gt;75. att riksdagen beträffande kvartssamtal bifaller motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:58px;"&gt;79: 2631 yrkandet 15,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;23. beträffande försöksverksamhet med färre betygstillfällen i gymnasieskolan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Roland Sundgren, Helge Hagberg,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Åke Gillström (samtliga s)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;som anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar ”Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;är” och slutar ”motionen 1978/79: 2606” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Utskottet anser i likhet med vad betygsutredningen föreslagit och gymnasieutredningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tillstyrkt att försöksverksamhet bör inledas med att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;minska antalet betygstillfällen i gymnasieskolan. Lokala skolmyndigheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;bör kunna få besluta om inskränkning av antalet betygstillfällen i gymnasieskolan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i enlighet med vad som framförts i motionen 1978/79: 2606.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Utskottet tillstyrker därför yrkandet 15 i motionen 1978/79: 2606.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;dels att utskottets hemställan under 77 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:40px;"&gt;77. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med färre betygstillfällen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:61px;"&gt;i gymnasieskolan bifaller motionen 1978/79: 2606 yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:61px;"&gt;15,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;24. beträffande urvalsgrunder till fortsatt utbildning av Claes Elmstedt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;(c), Ove Nordstrandh (m), Sven Johansson (c), Gösta Karlsson (c),&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;Hans Nyhage (m) och Christina Rogestam (c) som anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande som på s. 60 börjar ”Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;instämmer” och slutar ”yrkandet 17” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;Det synes utskottet orimligt att en studerandes könstillhörighet, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;ligger utom möjligheterna för hennes eller hans påverkan, skall negativt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;kunna få betydelse för möjligheterna att delta i fortsatt önskad utbildning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt; Utskottet avstyrker därför att könstillhörighet får ingå bland urvalsgrunderna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt; Med tillstyrkan av motionerna 1978/79: 2596 yrkandet 4&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;och 1978/79: 2631 yrkandet 17 biträder utskottet i övrigt regeringens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:8px;"&gt;förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;dels att utskottets hemställan under 79 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:43px;"&gt;79. att riksdagen beträffande urvalsgrunder till fortsatt utbildning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:-8px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-2px;left:539px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:38px;left:26px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:58px;"&gt;med anledning av propositionen 1978/79: 180 samt med bifall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:58px;"&gt;till motionerna 1978/79:2596 yrkandet 4 och 1978/79:2631&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:58px;"&gt;yrkandet 17 godkänner vad utskottet förordat,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;23. beträffande intagningsnämnds sammansättning av Stig Alemyr, Bengt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Wiklund, Roland Sundgren, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena HjelmWallén &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och Åke Gillström (samtliga s) som anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande som på s. 60 börjar ”Enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;regeringens” och på s. 61 slutar ”intagningsnämnds sammansättning”&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet vill särskilt peka på det ansvar som åvilar samhället för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bättre följa upp alla 16—19-åringar med erbjudande om utbildning, arbete &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och praktik. I likhet med vad föredraganden anför anser utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att nämnden måste göra skälighetsbedömningar med hänsyn till förhållandena &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på arbetsmarknaden och till speciella elevbehov. Det är mot denna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bakgrund angeläget att betygsutredningens förslag om en förstärkt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lekmannarepresentation genomförs. Utskottet tillstyrker således yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;14 i motion 1978/79: 2606.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;dels att utskottets hemställan under 80 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:51px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:37px;"&gt;80. att riksdagen beträffande intagningsnämnds sammansättning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:57px;"&gt;med avslag på propositionen 1978/79:180 och med bifall till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:58px;"&gt;motionen 1978/79:2606 yrkandet 14 som sin mening ger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:57px;"&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;26. beträffande slutbetyg av Ove Nordstrandh (m) och Hans Nyhage (m)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;som anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61 börjar ”Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillstyrker” och slutar ”motionen 1978/79: 2631” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet anser att bestämmelserna bör ändras så att alla elever ges&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;rätt att genom kompletterande studier förbättra sina betyg. Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;föreslår därför att riksdagen bifaller yrkandet 16 i motionen 1978/79:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;2631.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;dels att utskottets hemställan under 81 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:51px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:37px;"&gt;81. att riksdagen beträffande slutbetyg och kompletteringsmöjligheter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:58px;"&gt;med bifall till motionen 1978/79:2631 yrkandet 16 och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:57px;"&gt;med anledning av propositionen 1978/79: 180 som sin mening&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:58px;"&gt;ger regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;27. beträffande resurstilldelningen av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Roland &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Sundgren, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén, Åke&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Gillström (samtliga s) som anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande som på s. 65 börjar ”Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anser” och slutar ”motsvarande grad” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:6px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:538px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:50px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Regeringens förslag innehåller knappast några resursförstärkningar för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att förbättra arbetsmiljön i skolan förrän 1982/83. Utskottet kan inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;dela uppfattningen att de problem som redan i dag är uppenbara i många&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skolor skall behöva vänta på extra resurssatsning först flera år framöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet anser i likhet med motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 20) att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skolan bör tilldelas resurser på 95 milj. kr. redan budgetåret 1979/80 så&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att länsskolnämndsdelen av förstärkningsresursen kan utökas med 0,026&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;veckotimmar per elev. Därigenom ges möjlighet till ökade insatser tidigare &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;än regeringen föreslagit och med inriktning på skolor med särskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet anser också i likhet med motionen 1978/79: 2606 (yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;17) att resurser för att kunna arbeta i mindre grupper i musik bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillföras förstärkningsresursen, inte som i regeringens förslag basresusen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Då få man på det lokala planet största möjlighet att bedöma hur resurserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skall användas för att tillgodose olika behov, vilket överensstämmer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med uppbyggnaden av det nya statsbidragssystemet för grundskolan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och som utskottet principiellt nu åter uttalar sig för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet föreslår alltså att riksdagen med ändring av sitt tidigare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fattade beslut (UbU 1978/79: 28, rskr 1978/79: 246) anvisar till Bidrag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1979/80 ett förslagsanslag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av (9 543 000 000 + 95 000 000 =) 9 638 000 000 kr. samt som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om tillskott till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förstärkningsresursen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;dels att utskottets hemställan under 89 och 92 bort ha följande lydelse:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:38px;"&gt;89. att riksdagen beträffande resurser för musik avslår propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:58px;"&gt;1978/79: 180 och med bifall till motionen 1978/79:2606&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:58px;"&gt;yrkandet 17 i denna del som sin mening ger regeringen till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:58px;"&gt;känna vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:53px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:38px;"&gt;92. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 2606 yrkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:60px;"&gt;17 i denna del och yrkandet 20 till Bidrag till driften av grundskolor &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:58px;"&gt;m. m. för budgetåret 1979/80 under nionde huvudtiteln &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:58px;"&gt;anvisar ett förslagsanslag av 9 638 000 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;28. beträffande resurser för hemkunskapsundervisningen på lågstadiet av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Claes Elmstedt (c), Ove Nordstrandh (m), Sven Johansson (c), Gösta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Karlsson (c), Hans Nyhage (m) och Christina Rogestam (c) som anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar ”Föredragandens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förslag” och slutar ”yrkandet 2” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Hemkunskapsmoment på lågstadiet ställer krav på ytterligare undervisningsinsatser.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Undervisning bör enligt utskottets mening handhas av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lärare. Resursökningen bör därför som motionärerna anför tillföras den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;undervisningsbundna (lärarbundna) delen av förstärkningsresursen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Vad utskottet med bifall till motionen 1978/79: 2596 yrkandet 2 i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:9px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:551px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:54px;left:41px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förevarande del anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;dels att utskottets hemställan under 94 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:34px;"&gt;94. att riksdagen beträffande resurstillskott för hemkunskapsundervisningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:54px;"&gt;på lågstadiet med bifall till motionen 1978/79: 2596&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:53px;"&gt;yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:56px;"&gt;anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:316px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Särskilda yttranden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1. beträffande blockämne fritt skapande av Claes Elmstedt, Sven Johansson,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Gösta Karlsson och Christina Rogestam (samtliga c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;En viktig uppgift för skolan är att ge eleverna möjlighet till självförverkligande,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; frigörelse och ansvarstagande. Skapande verksamhet i olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;former är därför viktig. Det bör vara naturligt att bygga på arbetsformerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i förskolan. Musik, rytmik, bild, form och rörelse är viktiga uttrycksmedel,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; vilka har starkt samband med kommunikationsförmågan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;men också har självständigt värde. I dagens skola är ämnena teckning,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;musik och slöjd i stort sett helt avskilda från andra ämnen och från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;varandra. Ett nytt blockämne — fritt skapande — borde utformas i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vilket de ovan nämnda delarna bör ingå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Ett sådant ämne bör också mera ta fasta på varje elevs förmåga och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;känsla för fritt skapande än vad som är möjligt i dagens sektoriserade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;undervisning. I den översyn av estetiska inslag i skolan som utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föreslagit bör de synpunkter vi här framfört särskilt beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;2. beträffande musikundervisning av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Roland &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Sundgren, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och Åke Gillström (samtliga s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Det är enligt vår mening olämpligt att, såsom föreslås i propositionen,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utan någon egentlig prövning minska elevernas tid för obligatorisk musikundervisning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med en tredjedel. En så djupgående förändring av ämnet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;musik borde ha föregåtts av en analys av problemen i musikundervisningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och orsakerna till dessa. Frågan om en annorlunda kursplan,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som bättre tillgodoser elevernas intressen, borde också ha utretts. Även&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;försöksverksamhet med musikundervisning i andra former borde ha legat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till grund för ett förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Det är enligt vår mening synnerligen otillfredsställande att — med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hänsyn till behovet att i ett sammanhang besluta om timplan för grundskolan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i alla dess delar — utan ett allsidigt utredningsmaterial riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nu tvingas fatta beslut om en minskning av timtalet i musik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:541px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:55px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;3. beträffande anskaffning av platser för den praktiska arbetslivsorienteringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Roland Sundgren, Helge Hagberg,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Åke Gillström (samtliga s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet har bifallit vårt krav om att utvidga den praktiska arbetslivsorienteringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till sex—tio veckor. Utskottet har också bifallit vårt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förslag om uppföljningsarbete av SIA-reformen under parlamentarisk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;medverkan med uppgift att bl. a. följa utvecklingen av den utvidgade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;praktiska arbetslivsorienteringen. Enligt vår mening har praktisk arbetslivsorientering &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ute på arbetsplatserna så stor betydelse för elevernas utveckling &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att skola och arbetsmarknad i samverkan måste finna former&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för att förverkliga uppställda mål. Skulle det visa sig att det är omöjligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att anskaffa tillräckligt med platser för den praktiska arbetslivsorienteringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vill vi dock inte utesluta att en lagstiftning om arbetslivets medverkan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i arbetslivsorienteringen behöver tillgripas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;4. beträffande betygen av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Roland Sundgren,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Åke Gillström &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(samtliga s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Av propositionen framgår beträffande betygen bl. a. att föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anser ”att det finns brister i betygen som informationsförmedlare. Det är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;därför önskvärt att utveckla andra former för information som ger en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;mer allsidig bild av elevens insatser och aktivitet i skolan”, framhåller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;föredraganden vidare. Vidare uttalas att ”vad som — mot denna bakgrund &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;— fortsättningsvis kan motivera ett bibehållande av betygen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;grundskolan är enligt min mening endast deras roll som grund för urval&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;till fortsatt utbildning.”&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Genom att det enligt propositionen för närvarande inte finns något&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;alternativ till betyg för att klara det urval till fortsatt utbildning som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;måste ske vid ett begränsat antal platser ”finns det inte nu grund för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;ta bort betygen i grundskolan”.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I den socialdemokratiska motionen 1978/79:2606 accepteras regeringens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;förslag i denna del. Vi vill slå fast att detta görs på grundval av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;föredragandens ovan angivna klart uttalade avståndstagande från betyg i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;alla avseenden utom i fråga om urval till gymnasieskolutbildning. Utskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;har ingen annan uppfattning .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Med hänsyn till betygens enda återstående funktion — att klara av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;det urval till fortsatt utbildning som måste ske vid ett begränsat antal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;platser — anför föredraganden vidare att ”det fortsatta utvecklingsarbetet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;rörande betygen som jag tidigare förordat bör få karaktären av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;ett intensifierat arbete för att ta fram andra urvalskriterier än betyg för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;urval till gymnasieskolan”. Utskottet har i likhet med den socialdemokratiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;motionen inte heller här någon annan uppfattning. Vid ett bifall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;till utskottets förslag och därmed också propositionen kommer arbetet att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;inriktas på att avveckla betygen i grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:5px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:7px;left:546px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:49px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Detta yrkande återfinns i motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 11). Ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;liknande yrkande finns i motionen 1978/79: 939 (yrkandet 4). Som en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;konsekvens av det ställningstagande utskottet gör till propositionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1978/79: 180 vad gäller betygen i grundskolan borde utskottet ha ställt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sig bakom yrkandena i dessa motioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:5px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45 97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:136px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Timplan för mellanstadiet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:154px;left:22px"&gt;&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Ämne&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2 3&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Antal veckotimmar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Lgr69 SÖ:s för-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;slag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Föredra-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;ganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Utskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Bild&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Engelska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Idrott&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Matematik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;14,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Musik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Orienteringsämnen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;20,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Samhällsorienterande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(18)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:17px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(15)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(15)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Naturorienterande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(6)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:17px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(6)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(6)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Slöjd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Svenska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;25,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Hemkunskap&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="block" style="top:474px;left:22px"&gt;&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Timplan för högstadiet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Ämne&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2 3&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Antal veckotimmar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Lgr 69 SÖ:s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;för-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;slag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Före-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;dra-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;ganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:15px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Utskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Barnkunskap&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:38px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Bild&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Engelska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Hemkunskap&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Idrott&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Maskinskrivning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Matematik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:38px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Musik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Orienteringsämnen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:38px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Samhällsorienterande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:38px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:15px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(17)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Naturorienterande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:38px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:15px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(152)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Slöjd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Svenska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:38px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Tillval&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:38px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:15px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:875px;left:33px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;1 Därav har 0,5 veckotimmar utgjort barnkunskap.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;- Därav 2 veckotimmar teknik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:164px;left:30px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:242px;left:35px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:425px;left:32px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:459px;left:31px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:511px;left:32px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:604px;left:32px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:831px;left:33px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:864px;left:33px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:164px;left:544px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:0px;left:36px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:69px;left:35px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:130px;left:36px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;Översikt över motionernas behandling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:164px;left:35px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Motionsyrkande Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;nr  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:110px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:109px;"&gt;utskottets utskottets reservation särskilt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:110px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:109px;"&gt;yttrande hemställan nr yttrande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:110px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:109px;"&gt;s. mom. nr&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:250px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;1978/79:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:255px;left:24px"&gt;&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;266:1 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;62-63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;52-53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;28-29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;19,21,22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;d&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;39-40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;e&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;38-39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;f&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;g&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;30-31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;25, 26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;h&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;17, 22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;32-33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;28, 29, 30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;k&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;34-35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;24-25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;272&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;55, 56, 58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;72, 76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;370&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;522&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;524:2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;49-50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;567:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;632&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;25-26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;736&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;794:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;924&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;937&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;938&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;16-17, 22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;939:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1325&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1337:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1339&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1359&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;23-24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1379&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1381:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;43-44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;63-64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1389&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1393&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1889&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1905&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;18, 22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2535:1-3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;25%: 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;64-65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;66-67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;64-65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;59-60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2597:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;21-22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;22-23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2598:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4-5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:158px;left:38px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:188px;left:181px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:244px;left:38px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:5px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;UbU 1978/79: 45 99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;Motionsyrkande Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;nr  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:107px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:113px;"&gt;utskottets utskottets reservation särskilt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:107px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:113px;"&gt;yttrande hemställan nr yttrande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:152px;left:19px"&gt;&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2599:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;46-47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2600:1-3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;28-29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2601:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;46-47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2602:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;46-47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2606:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;21-22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;31-33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;28, 29, 30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;38-39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2606:5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;15-16, 22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;17-18, 22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;51,52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;d&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;e&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;39-40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;f&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;19-22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;g&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;19-20, 22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;h&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;20-21,22,53 3,67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;34-35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;27-30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;17, 22, 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;62-63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;56-57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;60-61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;29-31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;23, 26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;88,89.91,92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;68-69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2607&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2631:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;31-32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;35-36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;39-40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;35-36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;26-27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2631:12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;67-68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;13-14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;55-56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;57-58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;59-60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2632&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2633&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2634:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2635:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;47-48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;55-56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:28px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:96px;left:173px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:151px;left:29px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:1px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Bilaga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:4px;left:541px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:67px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Motionsyrkande Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;nr  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:103px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:109px;"&gt;utskottets utskottets reservation särskilt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:103px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:109px;"&gt;yttrande hemställan nr yttrande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:103px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:109px;"&gt;s. mom. nr&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:150px;left:49px"&gt;&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;:3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;31-32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;24-25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;20-22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;&amp;gt;:1 a-b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;d&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;e&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;31-32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;f&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;g&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;h—i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;j&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;55-56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:32px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:91px;left:176px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:148px;left:32px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:3px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;UbU 1978/79: 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:6px;left:537px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:70px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Innehållsförteckning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:14px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1 Propositionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1.1 Propositionens hemställan   1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1.2 Propositionens huvudsakliga innehåll   2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;2 Motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:33px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:17px;"&gt;2.1 Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:41px;"&gt;1978/79   4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;2.2 Motioner väckta med anledning av propositionen 1978/79:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:33px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:41px;"&gt;180  7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;3 Utskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;3.1 Övergripande synpunkter m. m  13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;3.2 Grundskolans utformning — skoldag — timplan  27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;3.3 Innehållet i skolans arbete   37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;3.4 Arbetssätt   51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;3.5 Betygsättning i grundskolan m. m  54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;3.6 Skola — arbetsliv  62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;3.7 Kostnader m. m  64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;3.8 Genomförande och uppföljning  67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;4 Utskottets hemställan   69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;Reservationer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;1. Behörighet till intagning på vissa linjer i gymnasieskolan (m) 78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;2. Skolans normgivning (m, c)   78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;3. Andlig vård och vägledning (c)  79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:13px;"&gt;4. Åtgärdsprogram för en kvalitativ upprustning i grundskolan (m) 80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;5. Timplaneförändringar (s)   80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;6. Hemkunskap på timplanen (s)   81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;7. Alternativkurserna i B-språk (m)   82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;8. Tillvalssystem (s)  82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;9. Tillvalssystem (m)   83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;10. Beslutsrätt om anpassad studiegång (s)  84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;11. Begreppet basfärdigheter (m)  84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;12. Vardagsfärdigheter (m)   85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;13. Inriktningen av det naturvetenskapligt-tekniska blocket (m) .. 85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;14. Rekryteringen av lärare för den obligatoriska undervisningen i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:35px;"&gt;teknik (s)   86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;15. Gemensam kursplan för orienteringsämnena (m)  86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;16. Befrielse från deltagande i undervisning i religionskunskap (s) 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;17. Frivillig undervisning i bibelkunskap (m, c)   88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:11px;"&gt;18. Fördelning av huvudmomenten på stadier (s)  88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;19. Betygsättningen i grundskolan (m)   89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;20. Betyg i tillvalskurser (s)  89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;21. Betyg med kryssmarkering (asterisk) m. m. (s)  90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;22. Kvartssamtal (m)  91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:33px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;23. Försöksverksamhet med färre betygstillfällen i gymnasieskolan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:36px;"&gt;(s)   91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;24. Urvalsgrunder till fortsatt utbildning (c, m)  91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;25. Intagningsnämnds sammansättning (s)   92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:151px;left:285px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:170px;left:373px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:237px;left:146px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:276px;left:111px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:325px;left:285px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:344px;left:445px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:363px;left:287px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:383px;left:165px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:401px;left:305px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:420px;left:218px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:439px;left:178px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:458px;left:323px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:488px;left:219px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:556px;left:289px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:575px;left:307px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:613px;left:272px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:632px;left:308px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:651px;left:326px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:670px;left:203px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:689px;left:220px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:708px;left:362px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:727px;left:291px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:746px;left:256px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:803px;left:152px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:822px;left:433px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:860px;left:416px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:879px;left:416px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:898px;left:346px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:917px;left:259px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:936px;left:416px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:955px;left:206px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:993px;left:137px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1012px;left:400px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1031px;left:365px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:4px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;UbU 1978/79: 45 102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;26. Slutbetyg (m)   92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;27. Resurstilldelningen (s)  92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;2S. Resurser för hemkunskapsundervisningen på lågstadiet (c, m) 93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Särskilda yttranden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;1. Blockämne fritt skapande (c)  94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;2. Musikundervisning (s)  94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;3. Anskaffning av platser för den praktiska arbetslivsoriente
ringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:22px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:29px;"&gt;(s)   95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:9px;"&gt;4. Betygen (s)   95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Bilagor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:11px;"&gt;1. Timplan för mellanstadiet. Timplan för högstadiet  97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;2. Översikt över motionernas behandling  98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1025px;left:360px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM U7»&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:181px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:79px;left:233px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:147px;left:285px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:166px;left:233px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:204px;left:147px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:224px;left:164px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:273px;left:442px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:292px;left:355px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:151px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:321px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:370px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1157px;left:183px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1158px;left:48px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:173px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:409px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:720px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:199px;left:774px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:515px;left:775px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:775px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:280px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:776px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1012px;left:780px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;!-- end:pages --&gt;
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G201UbU45</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>bet_197879_UbU_45.pdf</filnamn>
<filstorlek>4573482</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79:180 om läroplan för grundskolan jämte motioner</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F25D4B70-926E-481D-8051-CF623DF3DE81</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>rskr</referenstyp>
<uppgift></uppgift>
<ref_dok_id>G20K422</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>rskr</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1978/79</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>422</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Riksdagsskrivelse 1978/79:422</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>rskr</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Riksdagsskrivelse</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>