2456281 G201UU1 1978/79 UU1 bet bet bet Betänkande 1978/79:UU1 Betänkande Debatt om förslag UU 1 0 1978-06-03 00:00:00 2024-12-20 14:09:18 2009-12-16 09:32:43 med anledning av propositionen 1977/78:135 om riktlinjer för internationellt utvecklingssamarbete m. m. jämte motioner importerad skanning2016 https://data.riksdagen.se/dokument/G201UU1/text https://data.riksdagen.se/dokument/G201UU1 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G201UU1 https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/G201UU1 <div class="dok" > <style> span.line { display:block; } p { margin-bottom:0; } div.dok p, span { font-family:verdana; } div.sida { min-width:660px; height:1100px; position: relative; } div.block { display: inline-block; position: absolute; } .sidlinje {border-bottom: 1px solid #ddd;} .skannad, td { border: 1px solid #eee; padding: 1px; margin: 0; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; } .fs110 {font-size:1.1em;} .fs100 {font-size:1em;} .fs095 {font-size:0.95em;} .fs090 {font-size:0.9em;} .fs085 {font-size:0.85em;} .fs080 {font-size:0.8em;} .fs075 {font-size:0.75em;} .fs070 {font-size:0.7em;} @media print { .sidlinje, .no-print * { display: none !important; } } .RotatedCounterclockwise { /* Safari */ -webkit-transform: rotate(-90deg); /* Firefox */ -moz-transform: rotate(-90deg); /* IE */ -ms-transform: rotate(-90deg); /* Opera */ -o-transform: rotate(-90deg); /* Internet Explorer */ filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3); } </style> <!-- begin:pages --> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:37px;left:35px"> <p><span class="fs090" style="padding-left:2px;">Utrikesutskottets betänkande</span></p> </div> <div class="block" style="top:16px;left:581px"> <p><span class="fs090" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:71px;left:36px"> <p><span class="fs090" style="padding-left:2px;">1978/79:1</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">med anledning av propositionen 1977/78:135 om riktlinjer för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">internationellt utvecklingssamarbete m. m. jämte motioner</span></p> <p style="margin-top:30px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">I propositionen 1977/78:135 föreslår regeringen på föredragning av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">statsrådet Ullsten (biståndsministern) riktlinjer för Sveriges internationella<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">utvecklingssamarbete m. m.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Till grund för propositionen ligger dels biståndspolitiska utredningens<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">(BPU) huvudbetänkande (Sveriges samarbete med u-ländema, SOU<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">1977: 13, jämte bilagedel, SOU 1977:14) och dess remissbehandling, dels<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">1977 års industribiståndsutrednings (IBU) betänkande (Sveriges utvecklingssamarbete <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">på industriområdet, SOU 1977: 77) och dess remissbehandling.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"></span></p> <p style="margin-top:13px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">En närmare redogörelse för propositionens förslag till riktlinjer för det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">internationella utvecklingssamarbetet m. m. och de i anslutning därtill<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">framförda eller annars aktuella motionsyrkandena ges i det följande avsnittsvis.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"></span></p> <p style="margin-top:19px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Motionerna</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Följande motioner eller motionsyrkanden behandlas i betänkandet:<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:16px;">motionen 1977/78: 532 av Allan Åkerlind (m), såvitt avser yrkandet 2<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">(övriga yrkanden i denna motion har förut behandlats i betänkandet UU<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">1977/78: 10),</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">motionen 1977/78: 631 av Nils Hörberg (fp), såvitt avser yrkandena 1<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och 3 (yrkandet 2 i samma motion har behandlats i betänkandet UU<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">1977/78: 10),<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:16px;">motionen 1977/78: 676 av Karin Ahrland (fp),<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:17px;">motionen 1977/78: 1020 av Göthe Knutson m. fl. (m),<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:17px;">motionen 1977/78: 1023 av Gunnar Oskarson m. fl. (m),<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:17px;">motionen 1977/78:1904 av Sonja Fredgardh och Ulla Ekelund (c),<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:17px;">motionen 1977/78: 1905 av Göthe Knutson m. fl. (m),<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:17px;">motionen 1977/78: 1909 av Anna Eliasson (c),<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:17px;">motionen 1977/78: 1910 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg (apk),<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:17px;">motionen 1977/78:1911 av Gunnel Jonäng och Rolf örjes (c),<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:17px;">motionen 1977/78:1912 av Olof Palme m. fl. (s),<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:17px;">motionen 1977/78: 1913 av Ingrid Sundberg m. fl. (m),<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:18px;">motionen 1977/78:1914 av Lars Werner m. fl. (vpk) (utom yrkandet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">7).</span></p> </div> <div class="block" style="top:1042px;left:39px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">1 Riksdagen 1978/79. 9 sami. Nr 1</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:8px;left:32px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:11px;left:549px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">2</span></p> </div> <div class="block" style="top:52px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:4px;">1. Allmänt</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Propositionen (s. 65—74)</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I propositionens föredragandeavsnitt tas inledningsvis upp vissa allmänna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">frågor rörande u-ländemas utveckling, kraven på en ny ekonomisk<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">världsordning, den s. k. basbehovsstrategin och främjandet av mänskliga<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">rättigheter.</span></p> <p style="margin-top:12px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Det framhålls bl. a. att inte endast utvecklingsklyftan mellan de rika<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">industriländerna å ena sidan och de fattiga länderna i tredje världen å den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">andra fortsatt att vidgas. Också skillnaden mellan rika och fattiga u-länder<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">har blivit alltmer påtaglig under 1960- och 1970-talen.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Den grupp som FN definierar som u-länder är inte homogen i något<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">avseende. Den rymmer rika OPEC-stater som utan svårighet kan betala<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för import av livsmedel och färdigvaror. Där finns också en växande grupp<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">länder med en snabbt expanderande exportinriktad industrisektor. Flera<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">u-länder har rika råvarutillgångar och en ekonomi som är starkt beroende<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av världsmarknadens prissättning för den dominerande exportvaran. I de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">fattigaste u-ländema dominerar självhushålls jordbruket.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Därmed är också givet att u-ländema har mycket skilda bevekelsegrunder <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för sin önskan att förändra den rådande ekonomiska världsordningen.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Sveriges relationer till u-ländema måste utformas i klart medvetande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">om de viktiga skillnader som finns mellan dessa länder. Det är främst<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">de fattigaste länderna som är i behov av ökat bistånd och andra stödåtgärder.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Fortfarande får världens fattigaste nationer klart mindre bistånd<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">per invånare än rikare u-länder. Stora delar av förslagen till en ny ekono •<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">misk världsordning skulle främst gynna andra länder än de fattigaste.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">U-ländemas vid FN:s sjätte extra generalförsamling våren 1974 framförda <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">krav på en ny internationell ekonomisk ordning var i flertalet fall<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">mycket allmänt hållna, såsom makt över inhemska naturresurser, ökat bistånd,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> bättre handelsvillkor, bättre och stabilare priser på råvaror, ett nytt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">valutasystem, ökat inflytande över internationella beslut, bättre tillgång<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till i-ländernas kapitalmarknad, stöd till industrialisering etc.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Det finns ännu ingen möjlighet att klart ange vilket slags ekonomisk<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">världsordning som u-ländema vill åstadkomma. Tills vidare får man nöja<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sig med att konstatera att u-ländema kräver en jämnare fördelning av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">världens resurser och ett större inflytande över beslut om hur det inter-,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">nationella regelsystemet skall utformas. På en rad olika punkter har<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">u-ländemas förslag successivt konkretiserats under de internationella förhandlingar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">som pågått, och denna process fortsätter.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Flertalet av kraven gäller generella förbättringar för alla u-länder, t. ex.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i fråga om handel med industrivaror, överföring av teknologi, export av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">råvaror och kommersiell upplåning av kapital. De länder som i första hand</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:6px;left:39px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:12px;left:562px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">3</span></p> </div> <div class="block" style="top:51px;left:37px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:4px;">kommer att dra nytta härav är de som har industrivaror att sälja, möjlighet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att utnyttja och betala för teknologi, överskott på råvaror och en kreditvärdighet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">som tillåter kommersiell upplåning.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Förslagen till en ny ekonomisk världsordning tar sikte på relationer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">mellan stater. Interna förhållanden i de enskilda länderna berörs egentligen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">inte alls. U-landsgruppen har också hävdat att internationella konferenser <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och organisationer i huvudsak bör avstå från rekommendationer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som berör staters inre förhållanden.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Såväl u-länder som i-länder stödde emellertid vid ILO:s världssysselsättningskonferens <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">år 1976 den s. k. basbehovsstrategin. Grundtanken i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">denna är att radikalt förbättra levnadsförhållandena för de fattiga folkgrupperna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i u-länderna genom att tillgodose dessa gruppers grundläggande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">behov av mat, kläder, rent vatten, bostäder, utbildning och hälsovård.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">Vidare framhålls behovet av produktiv sysselsättning samt vissa politiska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">rättigheter. Även de mest eftersatta grupperna, landsbygdens befolkning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och kvinnorna, bör delta aktivt i den politiska beslutsprocessen.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Sådana åtgärder kan endast vidtas av nationella regeringar. Det är alltså<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inte utan skäl som basbehovsstrategin kallats för ett förslag till en ny nationell <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ekonomisk ordning i u-länderna. Efter världssysselsättningskonferensen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">har u-ländema intagit en avvaktande, i vissa fall avvisande hållning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i debatten om basbehovsstrategin. Detta har flera orsaker. De ser bl. a.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ett visst konkurrensförhållande mellan strategin och förslagen om en ny<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">internationell ekonomisk ordning. Flera u-länder hävdade redan vid<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">världssysselsättningskonferensen att en ny ekonomisk världsordning måste<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">genomföras först. I-ländernas allt starkare stöd för strategin ses sannolikt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">också som ett hot från deras sida att genom biståndsgivningen blanda sig<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i u-ländemas egen utvecklingsplanering.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">De förslag till en ny ekonomisk världsordning som diskuteras inom FN<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och andra instanser syftar till att förbättra de deltagande u-ländemas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">utbyte av det internationella samarbetet. Förbättringar för de fattiga<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">människorna kan dock uppnås snabbare om de internationella reformerna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sker hand i hand med intema åtgärder som vidtas av regeringar och myndigheter <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i u-länderna.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Detta är utgångspunkten-för Sveriges syn på förslagen till en ny ekonomisk <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">världsordning och på basbehovsstrategin. Vi måste fortsätta att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ge starkt stöd åt tankarna bakom en ny ekonomisk världsordning, samtidigt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som vi håller fast vid kravet att förbättringar skall komma de fattiga <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">människorna till godo.</span></p> <p style="margin-top:13px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Beträffande främjandet av mänskliga rättigheter heter det i propositionen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bl. a.:</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Ett av målen för det svenska utvecklingssamarbetet är att detta skall<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">bidra till ett demokratiskt samhällsskick i u-ländema. De brister som finns<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i detta avseende kan alltså i och för sig inte utgöra hinder för att inleda</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:9px;left:32px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:11px;left:547px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">4</span></p> </div> <div class="block" style="top:52px;left:25px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:7px;">eller fullfölja sådant samarbete. Förbättringar i u-ländemas sociala, ekonomiska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">och kulturella villkor är nödvändiga för skapandet av samhällsskick <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">som fullt ut möjliggör ett folkligt deltagande i utvecklingssamarbetet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">och i den politiska beslutsprocessen.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:20px;">Detta konstaterande innebär inte att grundläggande mänskliga rättigheter <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">kan betraktas som mindre angelägna för människor som lever under<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">u-ländemas knappa materiella villkor. Respekten för dessa värden måste<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">därför vägas in i valet av samarbetsländer för svenskt bistånd.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Förändringar i detta avseende i mottagarländerna kan också komma<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">att framtvinga reaktioner från vår sida. Allvarliga brott mot mänskliga<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">rättigheter kan motivera att ett pågående samarbete omprövas. Inför sådana <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">ställningstaganden måste dock kravet på långsiktighet i utvecklingssamarbetet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">tillmätas stor vikt.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">I de internationella finansorganen har överväganden om mänskliga<br /></span><span class="fs085" style="padding-left:5px;">rättigheter tills nyligen hållits tillbaka. Det är naturligt att tonvikten i våra<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">insatser på att främja respekten för mänskliga rättigheter ligger på arbetet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">inom FN. Samtidigt är säkerligen effekten av reaktioner i samband med<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">finansiering av utvecklingsprojekt betydande. Om ett tillräckligt antal<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">givarländer medverkar kan ett lån helt stoppas. Redan hotet om nejröstning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">kan få resultat. Här finns otvivelaktigt ett instrument som kan leda<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">till förbättringar av den art man strävar efter. Samtidigt är olägenheterna<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:5px;">uppenbara.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Det är rimligt att de internationella biståndsorganen ibland utnyttjas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">för markeringar för att främja de mänskliga rättigheterna. Samtidigt är<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">det av vikt att denna reaktionsform används med återhållsamhet. Risken<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">för missbruk är stor, gränsdragningsproblemen är svåra och de internationella <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">organens effektivitet kan påverkas. Tillsammans med likasinnade<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">stater, särskilt de nordiska, bör Sverige söka följa en linje som markerar<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">vår ståndpunkt åtminstone i de svåraste fallen av åsidosättande av mänskliga <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">rättigheter.</span></p> <p style="margin-top:19px;"><span class="fs075" style="padding-left:3px;">Utskottet</span></p> <p style="margin-top:6px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I inledningen till propositionens föredragandeavsnitt tecknas i huvuddrag <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">u-ländernas situation i dag och de utvecklingstendenser som präglat <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">1970-talet och som gjort att det ekonomiska läget för vissa u-länder<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">klart förbättrats men för andra lika klart försämrats. Därmed anges<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">även bakgrunden för de i senare avsnitt redovisade förslagen till riktlinjer <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för Sveriges biståndspolitik och för vår u-landspolitik i stort.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Också i motionen 1912 ges inledningsvis på motsvarande sätt en bakgrundsteckning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">av u-landssituationen och de drag i denna som accentuerats <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">under senare år.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">De båda beskrivningarna företer inbördes betydande likheter i redovisning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">och synsätt.</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:11px;left:37px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:14px;left:559px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">5</span></p> </div> <div class="block" style="top:55px;left:37px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Under hela efterkrigstiden har klyftan mellan fattiga och rika länder<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">vidgats. Vanligen avser detta konstaterande de ekonomiska skillnaderna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">mellan industriländerna och den tredje världens länder. Emellertid har<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">utvecklingsskillnaden mellan olika kategorier av u-länder också ökat.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Skevheten i fördelningen av världens resurser illustreras av en tablå<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i propositionen, enligt vilken de 33 fattigaste länderna i världen, som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">har nästan en tredjedel av jordens invånare, står för endast 3 % av det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">samlade produktionsresultatet mätt i bruttonationalprodukt. Tre femtedelar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av världens befolkning svarar för sammanlagt 10 % av världsproduktionen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">av varor och tjänster. Den tiondel av jordens befolkning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som bor i de 19 rikaste länderna svarar å andra sidan för nästan hälften<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av världsproduktionen.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Den internationella ekonomin har under 1970-talet kännetecknats av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">starka konjunktursvängningar. Oljeprishöjningama år 1973 och därefter<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">har haft en stor del häri. Stora betalningsbalansrubbningar har uppstått.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Den utpräglade högkonjunktur som rådde inom OECD-området ännu<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">under de första åren av 1970-talet har avlösts av en långvarig och djup<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">lågkonjunktur, med omfattande arbetslöshet och inflation. Frihandelssystemet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">har i samband därmed utsatts för stora påfrestningar, och krav<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">på ökad protektionism har rests i många länder.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Värst drabbade av den internationella ekonomiska krisen har de fattigaste <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">u-länderna blivit, som redan förut uppvisade en skrämmande fattigdom <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och arbetslöshet. Deras skuldbörda har blivit allt större liksom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">deras beroende av fortsatt och ökat bistånd.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Samtidigt har de oljeexporterande u-länderna blivit betydande maktfaktorer <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">finansiellt och monetärt. De har fått möjlighet att med egna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">medel inleda ambitiösa utvecklingsprogram och att själva ge bistånd i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">betydande omfattning. De har även blivit viktiga marknader för i-ländernas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">industriprodukter och tekniska kunnande.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Ett antal andra u-länder har via en hårt specialiserad och exportorienterad <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">industrialisering, som i hög grad möjliggjorts av utländska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">direktinvesteringar och en avancerad teknologi, blivit svåra handelskonkurrenter <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till i-länderna på vissa varuområden och kunnat uppvisa<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">en påtaglig tillväxt i sin ekonomi. Mera sällan har denna tillväxt dock<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">lett till en reduktion av massarbetslösheten och till en allmän höjning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av folkflertalets levnadsnivå. Ofta har avståndet mellan fattiga och rika<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">tvärtom vuxit.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Mot denna bakgrund konstateras i såväl propositionen som motionen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">1912 att klyftorna mellan u-länderna vidgats, att skillnaden mellan rika<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och fattiga u-länder blir alltmer påtaglig. Samtidigt konstateras att klyftorna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">mellan rika och fattiga människor är större i flertalet u-länder än<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i i-länderna. Några u-länder har visserligen lyckats ge de fattiga människorna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">del av den ekonomiska tillväxten, men i flertalet u-länder utmärks <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inkomstfördelningen alltjämt av att ett mycket litet skikt för -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:9px;left:26px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:11px;left:546px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">6</span></p> </div> <div class="block" style="top:52px;left:25px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:3px;">fogar över en mycket stor del av resurserna under det att befolkningen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i övrigt lever på en mycket låg standard. Elementära behov är för de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">stora massorna ofta dåligt tillgodosedda. I många u-länder dominerar<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">massfattigdomen. Livsmedelsproduktionen håller inte jämna steg med<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">befolkningsökningen. Förhållandena på landsbygden är ofta sådana att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">stora jordägare använder sig av kapitalintensiva brukningsmetoder i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">stället för att ta mänsklig arbetskraft i anspråk. På motsvarande sätt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">riskerar den importerade högteknologin att ställa ytterligare människor<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">åt sidan. Flera hundra miljoner människor i u-världen saknar arbete<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och ännu fler är undersysselsatta. U-ländemas råvaror går i största utsträckning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till i-länderna i stället för att bearbetas lokalt.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I motionen 1912 betonas att det avgörande utvecklingsproblemet inte<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">är bristen på naturresurser utan den snedvridna sociala och ekonomiska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">fördelning som råder och det felaktiga utnyttjandet av tillgängliga resurser.<br /> </span><span class="fs070" style="padding-left:3px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">På motsvarande sätt konstaterades i regeringsdeklarationen vid årets<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utrikesdebatt i riksdagen den 15 mars att det inte är knappheten i de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sammanlagda resurserna i världen som i dag utgör huvudproblemet utan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">den ojämna fördelningen mellan rika och fattiga länder och mellan rika<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och fattiga människor i dessa.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Som betonas i propositionen, måste Sveriges relationer till u-länderna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utformas i klart medvetande om de viktiga skillnader som finns mellan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">dessa länder. Det är främst de fattigaste länderna som är i behov av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ökat bistånd och andra direkta stödåtgärder. I-ländemas utvecklingsbistånd <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">behöver också i högre grad än hittills inriktas på de fattigaste<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">befolkningsgrupperna i dessa länder.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Det är också av avgörande betydelse för den fortsatta utvecklingen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att u-ländema kommer till rätta med sysselsättningsproblemen och att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">de fattiga folkgruppernas grundläggande behov i högre grad blir tillgodosedda.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Det är i detta sammanhang också viktigt att stödja en industrialisering <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som gör bruk av en för u-ländernas villkor särskilt anpassad,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> arbetsintensiv teknologi och som gör en basbehovsinriktad produktion <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">möjlig. På så sätt skulle både den ekonomiska tillväxten och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">sysselsättningen främjas liksom en rättvisare och jämnare fördelning av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">samhällsresurserna.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I detta sammanhang bör uppmärksammas att multinationella företag<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utgör en betydande maktfaktor i många u-länders ekonomiska liv och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">att det är naturligt att krav på uppförandekoder för dessa rests i flera<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:2px;">internationella sammanhang.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Under förutsättning att u-ländernas egna utvecklingsansträngningar<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">mera inriktas på att skapa produktiv sysselsättning och på att tillgodose<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">de stora befolkningsgruppernas växande behov av förnödenheter samt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att i-ländernas utvecklingsbistånd mer än hittills får en motsvarande inriktning,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"> bör massfattigdomen i u-länderna — de ofantliga och uppen -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:8px;left:38px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:12px;left:559px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">7</span></p> </div> <div class="block" style="top:52px;left:39px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">bara svårigheterna till trots — kunna kraftigt reduceras inom överskådlig <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">tid.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Den av ILO:s världssysselsättningskonferens år 1976 antagna s. k.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">basbehovsstrategin är tillsammans med 1974 års FN-deklaration om en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ny ekonomisk världsordning viktiga instrument för att nå dessa mål.</span></p> </div> <div class="block" style="top:212px;left:38px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:3px;">2. U-Iandspolitik<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Propositionen (s. 74—78)</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Det framstår i dag som självklart att industriländernas relationer till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">u-ländema inte är enbart en fråga om bistånd. Insikten är också allmän<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att ett nytt skede av mera ömsesidigt beroende mellan u- och i-länderna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">har inträtt. Det är mot denna bakgrund som begreppet u-landspolitik<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">börjat ta form såsom en samlande beteckning för den hållning vi på skilda<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">områden intar till u-världen. I första hand kan man vid sidan av biståndet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">urskilja sådana politiska beslut som direkt riktar sig till u-ländema. Detta<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">gäller delar av vår handelspolitik, sjöfartspolitik, valutapolitik och övrig<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utrikesekonomisk politik. Dit hör också de kulturella förbindelserna med<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">dessa länder. Även inrikespolitiska åtgärder kan få konsekvenser för uländerna.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Detta gäller exempelvis delar av vår jordbrukspolitik, regionalpolitik,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> industripolitik och arbetsmarknadspolitik.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Med utgångspunkt i vår önskan om en snabb ekonomisk och social<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utveckling i u-världen ter det sig självklart att u-landspolitiken inte får<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">vara passiv eller omedveten utan måste bestå i att utformningen av politiken <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">på skilda områden medvetet söker beakta u-ländernas legitima intressen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och väga samman dem med våra egna, mera näraliggande intressen.<br /> </span><span class="fs070" style="padding-left:3px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Uppenbart är att konflikter kan uppkomma mellan vårt intresse att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">främja utvecklingsansträngningar och våra andra intressen. Bl. a. behovet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att bevara en rimlig försörjningsberedskap måste beaktas på flera områden.<br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:4px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">En huvudmålsättning för länderna i tredje världen är att få en större<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">andel av jordens resurser och ökat inflytande på beslut som rör de ekonomiska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">relationerna mellan i- och u-värld. U-landsgruppen har drivit<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">kraven bl. a. i deklarationer rörande en ny ekonomisk världsordning.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">Trots det massiva gemensamma tryck som u-landsgruppen lyckats mobilisera <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">står det klart att olika och i åtskilliga fall direkt motstridiga intressen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">döljer sig bakom den enade u-landsfronten.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Sedan mitten av 1970-talet har en lång rad förhandlingar ägt rum som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">berör u-landskraven på en ny ekonomisk världsordning. Dessa förhandlingar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">har förts inom ramen för bl. a. FN, UNCTAD, GATT, Världsbanken,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;"> IMF och den i juni 1977 avslutade Pariskonferensen om internationellt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">ekonomiskt samarbete (CIEC). Flertalet av de frågor som akf -</span><span class="fs075" style="padding-left:123px;"></span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:0px;left:23px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:3px;left:545px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">8</span></p> </div> <div class="block" style="top:44px;left:20px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:4px;">tualiserats i dessa sammanhang har bred u-landspolitisk anknytning. Ofta<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">berörs frågor som bereds inom skilda departement i Sverige.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Mot bakgrund av utvecklingen mot mera mångskiftande ekonomiska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">relationer till u-ländema, det internationella förhandlingsläget och den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">principiellt positiva hållning som Sverige intagit till kraven på en ny ekonomisk <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">världsordning är det angeläget att vi försöker anlägga ett brett<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">u-landspolitiskt synsätt. Så sker redan i dag, men det finns skäl att söka<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ytterligare underlätta en avvägning av de olika intressen som gör sig gällande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">vid en utformning av den svenska politiken i förhållande till uländerna.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> U-Iandspolitikens sakliga innehåll måste växa fram successivt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och komma till synes i propositioner och i riksdagens ställningstaganden.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">För att underlätta en mer systematisk överblick och granskning av områden <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">där u-landspolitiska ställningstaganden blir erforderliga har regeringen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">beslutat att en samrådsgrupp med representanter för berörda departement <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">skall tillsättas. Gruppens uppgift blir att översiktligt granska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ämnesområden, inom vilka u-landspolitiska hänsyn kan behöva tas.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">Gruppen bör också överväga hur intresset av u-landsutveckling och andra <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">intressen kan vägas samman.</span></p> <p style="text-align:right;margin-top:16px;"><span class="fs075" style="padding-left:3px;">Motioner</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I detta sammanhang behandlar utskottet</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">dels motionen 1977/78: 631 av Nils Hörberg (fp), yrkandet 3, nämligen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att riksdagen beslutar anhålla om att regeringen</span></p> <p style="text-align:right;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">3. överväger att markera betydelsen av arbetet för en ny ekonomisk<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">världsordning genom att för uppgiften inrätta ett särskilt statsrådsämbete,</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">dels motionen 1977/78: 1912 av Olof Palme m. fl. (s), yrkandena 1, 2,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">3, 4 och 5, nämligen att riksdagen beslutar</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">1. ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om u-landspolitikens <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">innehåll,</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">2. att Sverige internationellt skall verka för en revidering av OECD:s<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">uppförandekod för multinationella företag,</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">3. att Sverige skall verka för att arbetet inom FN och ILO med uppförandekod <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">kompletteras med åtgärder riktade till regeringar och arbetsgivare <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i syfte att legalisera självständigt arbetande fackföreningar,</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">4. att Sverige aktivt verkar för införandet av en socialklausul i GATT<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i enlighet med vad som i motionen anförts,</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">5. att Sverige internationellt skall stödja kravet på högre och jämnare<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">inkomster för u-ländernas råvaruexport i enlighet med vad som anförts<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i motionen,</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">dels motionen 1977/78: 1914 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkandena<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">2, 8 och 21, nämligen</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">2. att riksdagen hos regeringen hemställer om att en parlamentarisk</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:5px;left:40px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:9px;left:559px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">9</span></p> </div> <div class="block" style="top:50px;left:39px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">utredning tillsätts för att genomföra en samlad översyn av svensk ulandspolitik <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">och de förändringar inom olika samhällssektorer som förutsätts <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">för att tillmötesgå u-ländemas krav på en ny ekonomisk världsordning,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">8. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Sverige verkar för införande av s. k. socialklausul i internationella handelsavtal,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">21. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att Sverige<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bör vidta speciella åtgärder såväl på det bilaterala som på det multilaterala<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">planet för att stärka u-ländemas inbördes samarbete.</span></p> <p style="margin-top:19px;"><span class="fs075" style="padding-left:4px;">Utskottet</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Begreppet u-landspolitik började för några år sedan användas som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">en samlande beteckning för den hållning vårt land på olika områden<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">intar till u-världen, förutom de direkta biståndsrelationerna till de u-länder <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">med vilka vi bedriver ett långsiktigt utvecklingssamarbete. U-landspolitik <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">är därmed ett långt vidare begrepp än biståndspolitik och sträcker <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">sig in på områden som vår utrikeshandelspolitik, vår sjöfartspolitik,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">vår valutapolitik etc. och även in på inrikes områden som vår jordbruks-,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"> industri- och arbetsmarknadspolitik, allt i den mån som våra<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">åtgärder på dessa områden påverkar u-länderna och deras utvecklingsmöjligheter.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;"> Som framhålls i propositionen finns det i alla dessa sammanhang <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">anledning att anlägga ett brett u-landspolitiskt synsätt och att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">överväga olika åtgärders återverkningar på u-länderna.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Beteckningen u-landspolitik präglades i vårt land i anslutning till den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">av FN:s generalförsamlings sjätte extra möte våren 1974 antagna deklarationen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">om en ny ekonomisk världsordning. I denna deklaration sammanfattades <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">u-ländernas aktuella önskemål och krav på i-länderna. Allmänt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">syftade dessa till en jämnare fördelning av världens tillgångar<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">samt ett större u-landsinflytande på de internationella organ som tar<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">beslut av internationell ekonomisk räckvidd och som har hand om en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">stor del av världens kapitalresurser för utveckling. I deklarationen intog<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">visserligen kravet på ökat bistånd från i-länderna en ledande plats, men<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">övriga krav var i huvudsak av den karaktären att de inte kan tillgodoses <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">genom bistånd i gängse bemärkelse utan fastmer genom handelspolitiska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">och andra åtgärder. Flera av kraven förutsätter att lösningar<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">kommer till stånd på multilateral grund.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Många av kraven eller rekommendationerna i deklarationen var mycket <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">allmänt hållna och kompromissbetonade. De kom till vid ett FNmöte <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">som var konfrontationspräglat. Många i-länder anmälde omfattande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">reservationer till innehållet. Likväl har deklarationen och det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">handlingsprogram som samtidigt antogs kommit att utgöra utgångspunkt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">för en serie viktiga internationella förhandlingar som alltjämt</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:6px;left:25px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:8px;left:539px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">10</span></p> </div> <div class="block" style="top:49px;left:22px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:4px;">fortsätter, där kraven successivt konkretiseras och där det efter hand<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">visar sig i vilken utsträckning i-länderna som grupp är beredda att göra<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">eftergifter och bevilja u-länderna förmåner eller större inflytande.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Sverige gav för sin del på ett tidigt stadium sitt principiella stöd åt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">de centrala rekommendationer som ingick i deklarationen om en ny<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ekonomisk världsordning. Vissa av rekommendationerna däri är för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">svenskt vidkommande redan förverkligade, helt eller delvis. Det gäller<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">i första hand det däri uppställda biståndsmålet, 0,7 % av bruttonationalprodukten,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"> som Sverige som första land uppnådde och överskred för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">flera år sedan. Ett annat krav avsåg åtgärder för att lätta u-ländernas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">alltmer tryckande skuldbörda. För sin del har Sverige tidigare i år beslutat <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">avskriva samtliga utestående fordringar på tidigare utvecklingskrediter <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">till de minst utvecklade av programländerna. Som redan nämnts,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">är emellertid många av de övriga u-landskraven beroende av internationella <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">lösningar och överenskommelser, av vilka endast en mindre del<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kommit till stånd.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Det har med tiden blivit allt tydligare att u-ländema långtifrån utgör<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">någon homogen grupp och att de inte haft identiska motiv för sin gemensamt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">uttryckta önskan att förändra den ekonomiska världsordningen.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Det har vidare blivit uppenbart att åtskilliga av u-landskraven<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i praktiken ger klara fördelar åt de mer utvecklade u-länderna, vilka<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">har de största möjligheterna att tillgodogöra sig olika lättnader och förmåner <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">på exempelvis handelns och de utländska investeringarnas område.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Det blir sålunda de u-länder som redan byggt upp en industri och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">nått framgångar på exportmarknaderna som främst drar nytta av generella <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">liberaliseringsåtgärder på handelsområdet. För de fattigaste u-länderna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">däremot har flertalet u-landspolitiska åtgärder begränsad betydelse.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Vissa generella åtgärder kan i vissa fall till och med fördjupa<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utvecklingsklyftan mellan olika u-länder.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Det är därför främst de fattigaste länderna som är i behov av ökat<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">bistånd och andra direkta stödåtgärder. För de fattigaste och minst utvecklade <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">u-länderna kommer av samma anledning bistånd att spela en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">stor roll också i framtiden och även om övriga generella mål i världsordningsdeklarationen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">efter hand blir uppnådda.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Det framstår mot denna bakgrund klart att u-landspolitiken inte låter<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sig definiera i enkla eller entydiga termer och en gång för alla. Den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">måste successivt växa fram. Den berör inom regeringskansliet ett flertal<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">departement vid sidan av utrikesdepartementet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Det anmäls i propositionen att regeringen beslutat tillsätta en samrådsgrupp <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">med representanter för berörda departement i syfte att underlätta <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">en mer systematisk överblick och granskning av områden där<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">u-landspolitiska ställningstaganden blir erforderliga.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Det sker mot bakgrund av behovet att i utformningen av politiken på<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">skilda områden medvetet beakta u-ländernas legitima intressen och att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">väga dessa samman med våra egna intressen. Underlåtenhet därvidlag</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:7px;left:40px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:11px;left:553px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">11</span></p> </div> <div class="block" style="top:51px;left:39px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">kan, sorn framhålls i propositionen, till och med innebära en risk för att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">våra strävanden på biståndsområdet elimineras eller neutraliseras.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Det är därför så mycket angelägnare att anlägga ett brett u-landspolitiskt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">synsätt, inom vilket de biståndspolitiska målen får utgöra en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">central aspekt.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Också s-motionen 1912 ansluter sig till regeringens bedömning att det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">är angeläget att anlägga ett brett u-landspolitiskt synsätt. Man vill se<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">u-landsfrågorna i detta vida perspektiv och forma politiken utifrån<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">detta. Det framhålls att det är angeläget att solidaritetsmotivet i ökad<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">utsträckning får påverka u-landspolitiken.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I olika yrkanden i motionen utvidgas propositionens redovisning av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">aktuella frågor inom u-landspolitiken och behandlas synen på frågor<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">såsom sambandet mellan nedrustning och utveckling, uppförandekoder<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för de multinationella företagen, råvaru- och energifrågorna, handelspolitiken,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"> frågan om teknologiöverföring m. m.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I andra motioner aktualiseras frågan om det inbördes samarbetet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">mellan u-länder och framförs förslag om en u-landspolitisk utredning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och ett särskilt statsrådsämbete för frågor rörande den nya ekonomiska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">världsordningen.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Dessa spörsmål behandlas närmare i det följande.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">I vpk-motionen 1914 föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">om att en parlamentarisk utredning tillsätts för att genomföra en samlad<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">översyn av svensk u-landspolitik och de förändringar inom olika samhällssektorer <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">som förutsätts för att tillmötesgå u-ländernas krav på en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">ny ekonomisk världsordning.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Likartade motionsyrkanden var aktuella vid 1975/76 års riksmöte och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">avstyrktes då av utskottet (UU 1975/76: 14). Utskottet hänvisade därvid<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">till den mycket allmänna och obestämda karaktären hos de FN-rekommendationer <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">som går under samlingsbeteckningen en ny ekonomisk<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">världsordning och den komplicerade internationella förhandlingssituationen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">i denna fråga, som gör det svårt att i konkreta termer ännu definiera <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">de konsekvenser för vårt land som på längre sikt kan följa av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">rekommendationernas förverkligande. Delvis hade emellertid dessa konsekvenser <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">redan kartlagts, under det att andra aspekter befann sig under<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">aktivt studium eller utredning.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Biståndspolitiska utredningen, som vid sidan av biståndspolitiken behandlat <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">den svenska u-landspolitiken och u-landskraven på en ny ekonomisk <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">världsordning, har sedermera framlagt sitt betänkande vilket ligger <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">till grund för den nu aktuella propositionen. Av betydelse i detta<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">sammanhang är också det forskningsprojekt — ”Sverige i en ny ekonomisk <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">världsordning” — som för några månader sedan igångsatts av sekretariatet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">för framtidsstudier.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:20px;">Utskottet finner stöd i propositionen 135 för att de invändningar som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">anfördes för två år sedan från utskottets sida alltjämt är giltiga. Det</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:5px;left:23px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:8px;left:537px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">12</span></p> </div> <div class="block" style="top:49px;left:19px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:5px;">heter i propositionen bl. a. att de krav som u-länderna våren 1974 förde <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">fram i förslagen om en ny internationell ekonomisk ordning i flertalet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">fall var mycket allmänt hållna, såsom ökat bistånd, bättre handelsvillkor,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;"> bättre och stabilare priser på råvaror, ett nytt valutasystem, ökat<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">inflytande över internationella beslut, bättre tillgång till i-ländernas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">kapitalmarknad och stöd till industrialisering. I propositionen sägs det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">fortsättningsvis bl. a.:</span></p> <p style="margin-top:10px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Det finns ännu ingen möjlighet att klart ange vilken slags ekonomisk<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">världsordning u-ländema vill åstadkomma. Tills vidare får man nöja sig<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">med att konstatera att u-länderna kräver en jämnare fördelning av världens <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">resurser och ett större inflytande över beslut om hur det internationella <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">regelsystemet skall utformas. På en rad olika punkter har uländernas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">förslag successivt konkretiserats under de förhandlingar som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">pågått och denna process fortsätter.</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Dessa förhandlingar har förts inom ramen för bl. a. FN, UNCTAD,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">GATT, Världsbanken, Valutafonden och den i juni 1977 avslutade<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Pariskonferensen om internationellt ekonomiskt samarbete (CIEC). I<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">många stycken fortsätter dessa förhandlingar och kommer att så göra<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">under lång tid framöver. Kravens närmare konsekvenser återstår därför<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">i många hänseenden att definiera.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Som redan nämnts, stöder Sverige i princip flertalet av de krav som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ryms under begreppet en ny ekonomisk världsordning och har redan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">uppfyllt vissa av dessa. Sverige arbetar aktivt för ett större inflytande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för u-länderna i exempelvis Världsbanksgruppen och för en pris- och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">intäktsstabilisering på råvaruområdet samt ger u-landsexporten en vidsträckt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">preferensbehandling. Som framhållits i det föregående måste<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">den svenska u-landspolitiken och dess innehåll, som kan ses bl. a. som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ett svar på kraven i deklarationen om en ny ekonomisk världsordning,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">växa fram successivt.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Mot bakgrund av det anförda avstyrks det nu aktuella yrkandet i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">motionen 1914.</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I motionen 631 hemställs att riksdagen beslutar anhålla om att*regeringen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">måtte överväga att markera betydelsen av arbetet för en ny ekonomisk <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">världsordning genom att inrätta ett särskilt statsrådsämbete för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">denna uppgift.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utskottet konstaterar att det ankommer på regeringen ensam att inom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sig besluta om regeringsuppgifternas fördelning på olika statsråd.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Som nämnts i det föregående, har regeringen beslutat inrätta en interdepartemental <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">samrådsgrupp för att underlätta en mer systematisk<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">överblick och granskning av områden där u-landspolitiska ställningstaganden <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">erfordras.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Samrådsgruppen, som torde komma att arbeta på statssekreterarnivå,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">skall bl. a. uppmärksamma de potentiella effekterna för u-länderna, då<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">principiellt väsentliga eller politiskt betydelsefulla riktlinjer och ställ -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:5px;left:37px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:9px;left:552px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">13</span></p> </div> <div class="block" style="top:50px;left:37px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">ningstaganden aktualiseras på områden som berör u-ländernas utveckling.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"> Gruppen avses inte ersätta det löpande samråd mellan berörda<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">departement som redan tidigare förekommit i dessa frågor, och åtgärden<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">påverkar inte heller ärendefördelningen mellan departementen.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utskottet, som finner att den nya samrådsgruppen fyller en angelägen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">uppgift, avstyrker det nu aktuella yrkandet i motionen 631.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I s-motionen 1912 pekas på betydelsen av att genom olika åtgärder<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">underlätta för u-länderna att bygga upp en egen kapacitet att utveckla,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">värdera och förvärva vetenskaplig och teknologisk kunskap. Beträffande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">det internationella arbetet på att utforma regler för vetenskapligt och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">tekniskt samarbete framhålls i motionen vikten av att u-länderna tar till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">vara alla möjligheter till ökat regionalt samarbete för att åstadkomma<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:3px;">förändringar.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utskottet instämmer i detta. Att främja u-ländernas strävanden att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">skaffa sig en inhemsk kapacitet inom forskning och teknologiutveckling <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">är en viktig del i arbetet på att stärka u-ländernas allmänna självständighet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och oberoende, som utgör ett av huvudmålen för den svenska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">biståndspolitiken.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Detta område är sedan åtskilliga år föremål för uppmärksamhet från<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">svensk sida och ges stöd inom både vårt multilaterala och vårt bilaterala <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">bistånd.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Det utgör ett av huvudsyftena med den verksamhet som bedrivs av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">den år 1975 inrättade rådgivande beredningen för u-landsforskning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">(SAREC) att verka för en aktiv och samordnad politik för stöd till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">u-landsforskning. Ehuru den största delen av SAREC-anslagen hittills<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">gått till internationella forskningsprogram av betydelse för u-ländernas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">utveckling, anslås en allt större del till direkt forskningssamarbete med<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">i första hand programländer för att stärka deras forskningskapacitet och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">till regionalt forskningssamarbete mellan u-länder. I sistnämnda sammanhang <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ges även stöd till s. k. kritisk utvecklingsforskning, som bl. a.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">granskar i-ländernas utvecklingspolitik och de multinationella företagens <br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:4px;">roll.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Också inom den av SIDA förvaltade s. k. ämnesinriktade verksamheten,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"> som genomförs i samverkan med FN:s fackorgan, enskilda internationella <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">organisationer samt institutioner etc. i Sverige, förekommer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">åtskilligt stöd till forskning eller forskningsliknande verksamhet, inte<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">minst på området för industriell teknik och anpassning av teknologi till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">de förutsättningar som råder i u-länderna.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Bistånd på området för teknologiöverföring och -anpassning ges också <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">bilateralt och har fått särskild betydelse i samband med den växande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">efterfrågan på industribistånd från vårt land. En ökad satsning på industribiståndet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">från svensk sida aktualiserar naturligen också en ökning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">av de svenska insatserna för att få fram en u-landsanpassad teknologi.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">Som framhålls i propositionen, blir det i detta sammanhang en huvud -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:3px;left:19px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:5px;left:538px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">14</span></p> </div> <div class="block" style="top:47px;left:19px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">uppgift för SIDA att på begäran bistå mottagarländer med att utveckla<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">sin kapacitet att värdera, motta och anpassa den teknologi som skall<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">importeras, eftersom det i första hand är u-länderna själva som måste<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">avgöra vilka krav som skall ställas på denna teknologi.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">En särskild FN-konferens om vetenskap och teknologi för utveckling<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">(UNCSTED) kommer att hållas år 1979 i Wien. Dess främsta syfte är<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att främja tillkomsten av en självständig vetenskaplig och teknisk kapacitet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i u-länderna. I ett gemensamt nordiskt inlägg vid 1977 års generalförsamling,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"> då beslutet om UNCSTED togs, betonades bl. a. vikten av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">att konferensen riktar sin uppmärksamhet på u-ländernas beroendeförhållande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">till den industrialiserade världen och till de transnationella<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">företagen och av att medel anvisas för att stärka u-ländernas forskningskapacitet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">så att de kan utveckla, välja och tillämpa den teknik som är<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">lämplig för deras egna ekonomiska och sociala mål.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Inom UNCTAD:s ram kommer en FN-konferens för utarbetande av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">en internationell uppförandekod för teknologiöverföring att hållas i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Genéve under hösten 1978. Sverige stöder arbetet på en sådan kod.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Enligt svensk uppfattning bör koden bli universell, dvs. omfatta teknologiöverföring <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">mellan alla länder.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Sverige stöder också det arbete som påbörjats inom FN i syfte att få<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till stånd ett informationssystem på teknologiområdet under medverkan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av alla berörda FN-organ.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Sverige deltar vidare aktivt i förberedelsearbetet för en konferens om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">revision av Pariskonventionen om industriellt rättsskydd. Revisionen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">syftar bl. a. till att bättre tillgodose u-ländernas intressen i fråga om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">tillgång till patenterad teknologi.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Motionen 1912 torde därmed få anses besvarad i denna del.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I s-motionen 1912 yrkas att Sverige internationellt skall stödja kravet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">på högre och jämnare inkomster för u-ländernas råvaruexport.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Detta utgjorde ett av de många u-landskrav som antogs av FN:s<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">generalförsamlings sjätte extra möte år 1974 och som går under samlingsbeteckningen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">en ny ekonomisk världsordning. Sverige har gett sin<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">principiella anslutning till detta krav.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Inom UNCTAD-sekretariatet har sedermera utarbetats förslag till ett<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sammanhållet s. k. integrerat råvaruprogram omfattande råvaror av exportintresse <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för u-länderna. Som förbindande länk i det integrerade<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">programmet, som bygger på råvaruavtal och andra arrangemang för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">enskilda råvaror, föreslogs att en gemensam fond skulle bildas för att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">finansiera lager inom ramen för dessa avtal. Sådana s. k. buffertlagei<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kan vara ett av stabiliseringsinstrumenten i råvaruavtal. Lagret köper<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">av varan när priset faller och motverkar därvid ytterligare prisfall. När<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">priset sedan stiger på varan och det råder brist, säljer lagret och minskar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">då såväl brist som prisstegring. Genom att på råvaruområdet relativt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">små över- och underskott resulterar i kraftiga prisförändringar,</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:3px;left:37px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:7px;left:555px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">15</span></p> </div> <div class="block" style="top:49px;left:37px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">skulle även relativt begränsade lager kunna bidra till att stabilisera<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">priser och marknader.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Trots vissa delade meningar mellan i- och u-länder om bl. a. mandatet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">för den gemensamma fonden enades man vid UNCTAD IV år<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">1976 om ett förhandlingsprogram avseende såväl enskilda råvaror som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">en gemensam fond. Huvudproblemet har gällt fonden och dess funktion.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"> Den första förhandlingskonferensen om fonden hölls i mars 1977,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">men resultatet därav blev mycket begränsat. I slutskedet av den s. k.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">nord/syddialogen i Paris (CIEC) antogs på försommaren förra året<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">dock en principöverenskommelse om upprättandet av en fond som ett<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">nyckelinstrument för att nå de överenskomna målsättningarna i det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">integrerade programmet för råvaror. Förhoppningarna inom u-landsgruppen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">var mot denna bakgrund relativt stora att man vid UNCTADrs<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">andra förhandlingskonferens om fonden i november i fjol skulle nå<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">konkreta resultat. Förhandlingarna strandade emellertid på oenighet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">om fondens finansiering och användningssätt. Konferensen ajournerades <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">därför på obestämd tid. UNCTAD:s generalsekreterare undersöker<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">nu möjligheterna att få den återupptagen, men det är tills vidare en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">öppen fråga när så kan ske.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Sverige och de övriga nordiska länderna har både inom CIEC och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">UNCTAD gått längre än flertalet övriga i-länder i stöd för den uppläggning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som u-länderna förordat både i fråga om den gemensamma<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">fondens finansiering och användningssätt. Från nordisk sida har man<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">också aktivt sökt att överbrygga motsättningarna i denna fråga mellan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">u-landsgruppen och majoriteten i-länder. Därvid har bl. a. pekats på de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">klara fördelar som en råvarufond skulle kunna innebära även för importörländerna.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Utskottet utgår från att ansträngningarna i denna fråga fullföljs från<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">svensk sida. Det aktuella yrkandet i motionen 1912 torde därmed få<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">anses besvarat.</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">I s-motionen 1912 pekas också på behovet av en internationell<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">energihushållning och på att oljekrisen håller på att utlösa en ekologisk<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">kris i många u-länder där vegetationen huggs ned och förbrukas som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">bränsle. Det krävs av i-länderna att de utvecklar och i större utsträckning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">använder inhemska energikällor och minskar sitt oljeberoende.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">En satsning på forskning och utveckling av alternativ energiproduktion,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">gärna i samarbete med u-länder, kan bli ett verksamt medel att lösa<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">världens energiförsörjning. I många u-länder med låg teknisk nivå och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">dåligt utbyggda elnät kan alternativa energikällor, tillverkade i små<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">enheter, bli till stor nytta, framhåller motionärerna.</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Utskottet kan för sin del instämma i dessa synpunkter. De rika länderna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">förbrukar merparten av de råvaror som utvinns i världen, inklusive <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">oljan. Energihushållning är en utomordentligt viktig del av den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">totala hushållningen med världens begränsade naturtillgångar, och ett</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:4px;left:23px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:8px;left:538px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">16</span></p> </div> <div class="block" style="top:48px;left:16px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:7px;">stort ansvar vilar därför på de länder som står för den största förbrukningen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">av dessa tillgångar. Också i regeringsdeklarationen vid årets utrikesdebatt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">i riksdagen den 15 mars erinrades om detta:</span></p> <p style="margin-top:10px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Energiförsörjningen har kommit att inta en dominerande plats i debatten <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">kring resursfrågorna. Hård konkurrens hotar om de energiråvaror <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">som står till buds. Alla länder måste i detta läge lägga sig vinn om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">en god hushållning. Ett särskilt ansvar vilar naturligtvis på de länder som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">svarar för den största konsumtionen. I såväl i-länder som u-länder krävs<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">samtidigt en intensifierad utveckling av nya och förnybara energikällor.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;"> Energisamarbetet inom OECD:s energiorgan IEA och i andra<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">fora bör kompletteras med ett globalt samarbete i FN:s regi.</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Motionen 1912 torde därmed i denna del få anses besvarad.</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">I s-motionen 1912 erinras om det resursslöseri och det hot mot en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">framtid i fred och rättvisa som kapprustningen i världen innebär. Motionärerna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">pekar på det samband som föreligger mellan nedrustning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">och förverkligandet av en ny ekonomisk världsordning också därigenom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">att en internationell nedrustningsprocess skulle frigöra väldiga resurser<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">som kan användas för att främja ekonomisk och social utveckling och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">rättvisa i världen. För att göra kraven på en radikal nedrustning trovärdiga <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">gäller det att kunna anvisa vägar för en omvandling av de resurser <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">som satsas på kapprustningen till civilt bruk, framhålls det i motionen,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;"> som även hänvisar till den av utskottet förut i år behandlade<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">s-motionen 1977/78: 423.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Utan tvivel utgör den fortsatta kapprustningen i världen det mest<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">extrema exemplet på resursslöseri som försiggår i våra dagar. Ett stopp<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">för kapprustningen skulle kunna främja alla länders ekonomiska och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">sociala utveckling och även öka förutsättningarna för i-ländernas stöd<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">till u-ländemas utvecklingsansträngningar. Många av de frågor som aktualiseras <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">vid en överföring av resurser från militär till civil verksamhet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kräver ett ingående studium, något som bäst torde kunna utföras i internationell <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">regi.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Utskottet har tidigare i år, i sitt betänkande UU 1977/78:12, behandlat <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">en rad nedrustningsfrågor, däribland den nu aktuella frågan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">om sambandet mellan nedrustning och utveckling, som diskuterats under<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">förberedelsearbetet för den nyligen inledda extrasessionen med FN:s<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">generalförsamling vilken helt är ägnad åt nedrustningsproblemen. Konferensen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">väntas komma att fatta beslut om att en inträngande studie<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">rörande sambandet mellan nedrustning och ekonomisk-social utveckling<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">skall genomföras i FN:s regi under de närmaste åren. Initiativet härtill<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">har tagits från svensk sida, och det har verksamt understötts av övriga<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">nordiska länder. Särskild uppmärksamhet torde under utredningens<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">gång komma att ägnas metoder för omdisponering av resurser, som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">frigörs genom nedrustning, till stöd för u-Iändemas utvecklingsansträng -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:21px;left:33px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:25px;left:541px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">17</span></p> </div> <div class="block" style="top:65px;left:33px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">ningar och målsättningarna i den av FN proklamerade nya ekonomiska<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:3px;">världsordningen.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Statsminister Thorbjörn Fälldin fastslog i sitt anförande den 24 maj</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">1 specialsessionens generaldebatt att ett överförande av resurser, som i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">dag avsätts för rustningar, till mer konstruktiva ändamål skulle underlätta <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">det internationella samfundets strävanden att främja u-ländernas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utveckling. Statsministern meddelade vid samma tillfälle att den svenska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">regeringen beslutat ställa 1 milj. kr. till FN:s förfogande som ett frivilligt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bidrag till studiens finansiering.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Med det anförda torde motionen 1912 i denna del få anses besvarad.</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I vpk-motionen 1914 hemställs att riksdagen hos regeringen begär<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">förslag innebärande att Sverige bör vidta speciella åtgärder på det bilaterala <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och det multilaterala planet för att stärka u-ländernas inbördes<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">samarbete.</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Under förhösten 1978 kommer FN att genomföra en särskild konferens <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">om tekniskt samarbete mellan u-länder (TCDC). Sverige har<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">generellt intagit en positiv hållning till sådant samarbete och även ekonomiskt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">stött många projekt för samverkan mellan u-länder, främst på<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">forsknings- och undervisningsområdena. Sverige har också lämnat betydande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">stöd till samarbetet inom den östafrikanska gemenskapen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">(EAC).</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Den kommande FN-konferensen kan enligt årets budgetproposition<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">göra det aktuellt att lämna ytterligare bidrag till denna form av samarbete.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">På det multilaterala planet har FN:s utvecklingsprograms (UNDP)<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">styrelse särskilt intresserat sig för det tekniska utvecklingssamarbetet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">mellan u-länder och haft ett aktivt svenskt och nordiskt stöd för detta.<br /></span><span class="fs085" style="padding-left:5px;">På motsvarande sätt har FN:s konferens för handel och utveckling<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">(UNCTAD) ställt sig bakom ett främjande av det ekonomiska samarbetet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">mellan u-länder. Båda dessa spörsmål var föremål för enhälligt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">antagna resolutioner vid FN:s generalförsamling hösten 1977.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Mot denna bakgrund synes någon åtgärd från riksdagens sida inte<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">påkallad i detta sammanhang, varför ifrågavarande yrkande i motionen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">1914 avstyrks.</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">I s-motionen 1912 yrkas att Sverige dels skall verka för en revidering<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">av OECD:s uppförandekod för multinationella företag, dels skall verka<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">för att arbetet inom FN och ILO med uppförandekod kompletteras<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">med åtgärder riktade till regeringar och arbetsgivare i syfte att legalisera <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">självständigt arbetande fackföreningar.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">I deklarationen från FN:s sjätte extra generalförsamling år 1974 om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">en ny internationell ekonomisk ordning fastslogs ett antal allmänna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">principer om rätten att förfoga över de egna resurserna, på grundval</span></p> <p style="margin-top:6px;"><span class="fs080" style="padding-left:6px;">2 Riksdagen 1978/79. 9 sami. Nr 1</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:8px;left:26px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:9px;left:541px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">18</span></p> </div> <div class="block" style="top:52px;left:26px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av den nationella suveräniteten. Bland dessa ingick tesen att de multinationella <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">företagens verksamhet bör övervakas och kontrolleras i värdländernas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">intresse.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I det handlingsprogram för en ny ekonomisk världsordning som samtidigt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">antogs angavs i anslutning härtill bl. a. att alla ansträngningar bör<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">göras för att en internationell uppförandekod för multinationella företag<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">skall kunna utarbetas, antas och genomföras i syfte att förhindra inblandning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i inre angelägenheter, reglera företagens verksamhet i värdländerna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">och åstadkomma en anpassning till u-ländernas utvecklingsplaner,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"> åstadkomma bistånd samt överföring av teknologi och företagsledningskunskaper <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till u-Iändema, reglera hemtagningen av vinster och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">befrämja återinvesteringar i u-ländema m. m.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">De multinationella företagens betydelse för världens samlade produktion <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av främst industrivaror och industriella råvaror har vuxit mycket<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kraftigt under tiden efter andra världskriget liksom deras andel i världshandeln.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> De svarar numera för den helt dominerande delen av alla utländska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">direktinvesteringar. En huvuddel av dessa är alltjämt placerad<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inom i-1 andskretsen men minst en tredjedel av direktinvesteringarna har<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">skett i u-länder, där de svarar för den övervägande delen av produktionen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inom den moderna sektorn. Därtill kommer att de utländska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">direktinvesteringarna i u-länder i hög grad är koncentrerade till ett fåtal<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ursprungsländer och likaså till ett relativt litet antal värdländer.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I u-ländemas ekonomier spelar de utländska storföretagen givetvis en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">långt större relativ roll än i i-ländernas. Det säger sig självt att u-länder<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som är både politiskt och ekonomiskt svaga kan ha betydande svårigheter <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att på ett effektivt sätt övervaka och påverka sådana företags verksamhet,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> vilka i en del fall har resurser bakom sig som överstiger värdlandets <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">egna samlade tillgångar.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Någon entydig bild företer de multinationella företagen och deras roll<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i olika u-länder dock inte. Förhållandena växlar ofta från land till land<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och från företag till företag.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Som påpekas i biståndspolitiska utredningen har den livliga debatten<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">om privata investeringar i u-länderna inte lett till någon större enighet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">om hur deras effekter skall bedömas:</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Kritikerna har vanligen understrukit att privata utländska investeringar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ger upphov till ett utflöde av kapital, leder till import av kapitalintensiv <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">teknologi som slår ut inhemsk hantverksindustri samt medverkar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till ökat politiskt och ekonomiskt beroende. De som försvarar privata <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">investeringar i u-länderna pekar främst på att en utländsk investering <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">innebär att kapital och teknik överförs som ett ”paketprojekt” samt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att utbildning av arbetskraft och skatteinkomster okar i det land där<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">investeringen sker.</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Det finns enligt utredningen knappast underlag för någon allmän<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">slutsats om utländska investeringars positiva eller negativa effekter. Be -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:9px;left:35px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:13px;left:553px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">19</span></p> </div> <div class="block" style="top:53px;left:31px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:5px;">dömningen måste göras från fall till fall — och den bedömningen kan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">bara göras av mottagarlandets egna myndigheter:</span></p> <p style="margin-top:11px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Samtidigt är det klart — som tidigare nämnts — att värdlandets politik <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">har en avgörande betydelse på vilka effekterna av utländska privata<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">investeringar blir. Tullpolitiken bestämmer företagens möjligheter att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ta ut övervinster, kostnadsrelationerna mellan löner och kapital påverkar<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">valet av produktionsmetod och därmed sysselsättningseffekten och skattepolitiken <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">avgör om skatteintäkterna ökar och influerar möjligheterna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att remittera vinster till hemlandet.</span></p> <p style="margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Vidare är det uppenbart att olika grupper i värdlandet kan ha olika<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">inställning till privata utländska investeringar. För stora kapital- och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">jordägare innebär en utländsk investering möjligheter till lönande samarbete <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">medan vissa småföretagare, hantverkare och arbetare fruktar<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">konkurrens och arbetslöshet. Mot denna bakgrund är det helt naturligt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att olika u-länder har skilda inställningar till utländska investeringar och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ställer upp varierande villkor för att acceptera dem.</span></p> <p style="margin-top:12px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I alla händelser representerar de utländska storföretagen en betydande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">maktfaktor i många u-länders ekonomiska liv, och det är därför naturligt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att kollektiva krav på uppförandekoder för multinationella företag har<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">rests i flera internationella organ.</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Först bland de mellanstatliga organisationerna att utarbeta och anta en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">dylik kod för internationella investeringar och multinationella företag<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">var Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Eftersom OECD utgör en sammanslutning av i huvudsak de högutvecklade <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">länderna i världen med marknadsekonomi, faller frågan härom något <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utanför ramen för de u-landspolitiska spörsmål som nu behandlas.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Frågan om kapitalliberalisering å ena sidan och frågan om kontroll<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">av de multinationella företagens verksamhet å den andra har engagerat<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">OECD under lång tid. För att samordna diskussionerna om den senare<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">frågan tillsattes i början av år 1975 på bl. a. svensk tillskyndan en särskild <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kommitté med uppgift att söka utarbeta vissa gemensamma riktlinjer <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för detta område. Denna kommitté, som alltjämt består och i vilken <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Sverige besätter vice ordförandeposten, utarbetade i samråd med<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">industrins resp. de fackliga organisationernas rådgivande organ inom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">OECD en deklaration om internationella investeringar och multinationella <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">företag jämte tillhörande riktlinjer för multinationella företag, som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">antogs av OECD:s ministerråd i juni 1976. Rådet tog samtidigt vissa<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">beslut om bl. a. fortsatta samrådsprocedurer och uppföljning av deklarationens <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och riktlinjernas tillämpning. Kommittén fick därigenom ett fortsatt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">uppdrag att regelbundet utbyta synpunkter om dessa frågor, regelbundet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">anmoda industrins och de fackliga organisationernas rådgivande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">organ (BIAC resp. TUAC) att framföra sina synpunkter angående riktlinjerna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">och att avge rapporter till ministerrådet härom. I beslutet ingick<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">även att en översyn därav skall ske inom en tidrymd av tre år, dvs. senast <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i juni 1979.</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:10px;left:27px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:12px;left:540px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">20</span></p> </div> <div class="block" style="top:54px;left:21px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:19px;">OECD-riktlinjema för de multinationella företagen utgör rekommendationer,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;"> är frivilliga till sin karaktär och kan ej genomdrivas på rättslig <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">väg. Det heter i riktlinjerna bl. a. att varje stat har rätt att fastställa<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">villkoren för de multinationella företagens verksamhet inom sin nationella <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">jurisdiktion, om icke annat följer av internationell rätt och de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">internationella överenskommelser staten har ingått.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">I motionen 1912 yrkas att Sverige skall verka för en revidering av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">OECD:s uppförandekod för multinationella företag. Som ovan framgått <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">är en översyn av denna förutsedd att äga rum inom något år. I motionen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">heter det också att rekommendationerna däri på väsentliga punkter <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">gradvis måste ersättas med bindande regler. Det anges inte i motionen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">närmare vilka av de många rekommendationerna som främst åsyftas.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;"> Det förefaller emellertid utskottet angeläget att man från svensk<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">sida verkar för att efter hand och med ledning av de erfarenheter som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">successivt vinns göra riktlinjerna i fråga alltmer förpliktande både för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">företagen och regeringarna inom OECD-området.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Det nu aktuella yrkandet i motionen 1912 torde därmed få anses besvarat.<br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:4px;"></span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Också inom Internationella arbetsorganisationen, ILO, har frågan om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">de multinationella företagen länge varit aktuell.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Vid 1976 års världssysselsättningskonferens stod bl. a. frågan om de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">multinationella företagens sysselsättningsskapande roll i utvecklingsländerna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">på dagordningen. Konferensarbetet i detta ämne blev emellertid <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">präglat av starka motsättningar, och ingen enighet kunde nås trots<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">avsevärda ansträngningar. I konferensens slutdokument redovisades därför <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">de tre i ILO ingående parternas (regeringar, arbetsgivare, arbetstagare) <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">inställning separat.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Från svenskt regeringshåll uttalades i detta sammanhang starkt stöd<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">för en uppförandekod för multinationella företag. I de motsatsfyllda<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">överläggningarnas slutskede framlade de svenska och norska regeringsrepresentanterna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ett förslag till rekommendation som begränsade sig till de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">multinationella företagens roll för förverkligandet av basbehovsstrategin,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">insatser från ILO:s sida beträffande sådana företag och behovet av samordning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inom FN-familjen av behandlingen av hithörande frågor. Inte<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">heller detta förslag vann dock tillräckligt gehör.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Sedermera har emellertid ILO:s styrelse i november 1977 antagit en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">principdeklaration rörande multinationella företag och socialpolitik. Deklarationen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">var resultatet av fem års arbete med denna fråga inom en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">mindre trepartssammansatt arbetsgrupp. Principdeklarationen, som riktar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sig till såväl regeringar som arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">samt multinationella företag och rör områdena sysselsättning, yrkesutbildning,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"> arbets- och levnadsvillkor samt relationerna mellan arbetsmarknadens <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">parter, är av rekommenderande och frivillig natur. Genom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">det sätt på vilket deklarationen tillkommit och antagits har den inte sam -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:6px;left:38px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:9px;left:554px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">21</span></p> </div> <div class="block" style="top:50px;left:37px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">ma status som sedvanliga ILO-rekomendationer och -konventioner, vilka<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">antas av arbetskonferenserna, föregås av remissbehandling m. m. Den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">kan emellertid sägas utgöra ett viktigt steg på väg mot en uppförandekod<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">av mera förpliktande natur.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Deklarationen innehåller bl. a. ett antal artiklar om arbetstagares<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">föreningsfrihet och organisationsrätt, rätt att förhandla om kollektivavtal<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">etc. I flera hänseenden ansluter sig rekommendationerna i fråga till förut<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">antagna ILO-konventioner. Man bör emellertid hålla i minnet att många<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">länder inte undertecknat dessa konventioner och att även en del av de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">länder som själva ratificerat ILO-konventionerna i fråga i praktiken underlåter <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att respektera deras bestämmelser om de fackliga rättigheterna.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I anslutning till det krav på utarbetande av en internationell uppförandekod <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">för multinationella företag som ingick i FN-deklarationen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">om en ny ekonomisk världsordning beslöt FN år 1974 att upprätta dels<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">en kommission för transnationella (= multinationella) företag, dels ett<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">informations- och forskningscentrum för dithörande frågor inom FNsekretariatet.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"> Centret, som arbetar enligt direktiv från kommissionen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och sedan 1977 ger ut en periodisk informationstidskrift, svarar även för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">vissa tekniska samarbetsprogram med u-länder i syfte att stärka deras<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">förhandlingsposition gentemot multinationella företag. Centret har under <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">budgetåret 1976/77 fått bidrag från svenska biståndsanslag, och ytterligare <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bidrag kan enligt 1978 års budgetproposition komma i fråga.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Kommissionen för transnationella företag, som är ett underorgan till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) och möts en gång om året,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">består av 48 medlemsländer, däribland Sverige (t. o. m. år 1979). Av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">medlemsländerna är två tredjedelar utomeuropeiska u-länder. Bland de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">övriga ingår alla de större industriländerna. Kommissionen beslöt år 1976<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att tillsätta en särskild arbetsgrupp, i vilken alla kommissionsländer har<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">möjlighet att delta, med uppgift att utarbeta ett förslag till en FN-uppförandekod <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för transnationella företag. Arbetsgruppen, i vilken Sverige<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">besätter ordförandeposten, inledde sitt arbete i januari 1977. Det kan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">väntas pågå i ytterligare minst ett års tid.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">FN-arbetet på en uppförandekod bygger på u-ländernas särskilda problem <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i förhållandet till de multinationella företagen. Utgångspunkt för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">förhandlingarna i arbetsgruppen har varit ett av ordföranden och sekretariatet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">framlagt ramförslag till kod, vilket i hög grad åberopar sig på<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">beslut, riktlinjer, principer eller rekommendationer från andra organ<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inom FN-familjen. När det gäller relationerna mellan arbetsmarknadens<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">parter, kommer den ovan nämnda principdeklarationen från ILO om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">multinationella företag och socialpolitik av allt att döma att spela en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">betydelsefull roll som underlag för arbetsgruppens och kommissionens<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ställningstaganden till detta speciella avsnitt i en kommande uppförandekod.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Det är emellertid alltjämt oklart i vilken utsträckning ILO-deklarationen,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"> som ännu inte har samma status som övriga ILO-rekommen -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:6px;left:28px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:8px;left:541px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">22</span></p> </div> <div class="block" style="top:49px;left:22px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:6px;">dationer och -beslut, kommer att övertas i FN-koden eller i vilken mån<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">man i vissa stycken kan vara beredd att där gå längre än ILO-deklarationen,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;"> som tillkommit under andra omständigheter och med hjälp av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">en annan arbetsmetod. Det återstår också att se vilken status den blivande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">FN-koden kommer att få och hur pass politiskt eller juridiskt förpliktande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">den blir.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">I motionen 1912 begärs att Sverige skall verka för att arbetet på uppförandekoder <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">inom FN och ILO kompletteras med åtgärder syftande till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">att legalisera självständigt arbetande fackföreningar. Att få till stånd<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">självständiga och demokratiskt uppbyggda fackföreningar i u-ländema<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">är ett angeläget mål i sig och utgör samtidigt ett av de viktigaste medlen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">både för att befordra en demokratisk samhällsutveckling i övrigt och för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">att åstadkomma social och ekonomisk rättvisa. Vad utskottet förstår,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">ingår de fackliga friheterna och rättigheterna som ett centralt element i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">det pågående arbetet på uppförandekoder. Sveriges starka intresse för att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">främja det fria fackliga organisationsarbetet i u-länder framgår också av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">det stöd till facklig utbildning m. m. som ges av SIDA. Det hör till de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">grenar av det statliga stödet till enskilda organisationers biståndsverksamhet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">som vuxit snabbast under senare år och som fortsatt prioriteras.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Med det anförda torde det nu aktuella yrkandet i motionen 1912 få<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">anses besvarat.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">I s-motionen 1912 erinras om att konjunkturpolitiken i de stora i-länderna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">fått till följd att u-ländemas möjligheter att få avsättning för sina<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">exportvaror minskar samtidigt som protektionistiska krav i handelspolitiken <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">blir allt vanligare. Ett starkt ömsesidigt beroende finns i dag mellan <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">u- och i-ländemas ekonomiska utveckling. I samband med kraven<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">på en ny ekonomisk världsordning har u-länderna krävt att lättare få<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">tillgång till i-ländernas marknader för sin export. Dessa krav innebär att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i-ländemas industristruktur måste förändras, men denna omstrukturering <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">måste planeras för att den skall ske i socialt acceptabla former,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">framhåller motionärerna bl. a.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Sverige har i hög grad accepterat u-landskraven på avlägsnande av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">olika handelshinder och godtagit att en anpassning av den egna industristrukturen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till följd därav är nödvändig. En sådan anpassning sker kontinuerligt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och underlättas av arbetsmarknads- och näringspolitiska åtgärder.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Samtidigt är det uppenbart att ett ohämmat inflöde av vissa varor<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">med ursprung i u-länder allvarligt kan skada vissa industrisektorer i vårt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">land och i vissa fall också hota vår försörjningsberedskap på längre sikt.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Inom textilsektom har detta på senare tid motiverat vissa handelspolitiska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">skyddsåtgärder oaktat vår allmänt positiva inställning till ökad<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">u-landsexport, som vi dessutom aktivt söker att befrämja med både<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">bilaterala och multilaterala biståndsåtgärder.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utskottet har tidigare dryftat dessa frågeställningar, bl. a. i betän -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:5px;left:37px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:9px;left:552px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">23</span></p> </div> <div class="block" style="top:50px;left:36px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">kandena UU 1975/76:14 och UU 1976/77:17. I den nu aktuella propositionen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">135 berörs dessa frågor bl. a. i följande ordalag:</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">A andra sidan kan hävdas att Sveriges väl utvecklade arbetsmarknadspolitik <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">och socialförsäkringssystem med dess kapacitet att underlätta<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">strukturförändringar i den svenska industrin gjort det möjligt för oss att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">allmänt sett föra en för u-ländema positiv politik på det handelspolitiska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">området. Vår utformning av det allmänna preferenssystemet för u-landsprodukter <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">är ett exempel på detta.</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I regeringens handelspolitiska deklaration vid årets utrikesdebatt den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">15 mars betonades det starka svenska intresset av att motverka de nuvarande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">tendenserna till protektionism i världshandeln:</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Anpassning till världsmarknaden kräver ett pris men det förtjänar<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">understrykas att Sverige får betala mycket mer i förlorade arbetstillfällen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och sänkt standard, om den fria handelns grundprincip och de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">regler och avtal som byggts upp till dennas skydd skulle överges.</span></p> <p style="margin-top:2px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Stora handelsnationer och block kan på det ekonomiska området<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">falla tillbaka på sin styrka. För mindre länder är det handelspolitiska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">regelsystemet omistligt som stöd och skydd.</span></p> <p style="margin-top:12px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I både s-motionen 1912 och vpk-motionen 1914 begärs att Sverige<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">skall verka för införandet av en s. k. socialklausul i GATT (allmänna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">tull- och handelsavtalet) eller jämförliga handelsavtal.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Yrkandet på en socialklausul i detta sammanhang innebär i korthet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">att GATT:s medlemsländer skall förplikta sig att inte endast föra en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">politik för full sysselsättning utan även att iaktta vissa miniminormer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">beträffande arbetsmiljö, produktionsprocesser och allmänt arbetsrättsliga <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">villkor för att få dra nytta av de internationella frihandelsreglerna.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">För att åstadkomma detta krävs enligt motionen 1912 ett starkare fackligt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">inflytande över handelspolitiken liksom facklig representation i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">GATT.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Kravet på en socialklausul i GATT-sammanhang har först aktualiserats <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">från fackföreningsrörelsens sida och har drivits sedan 1970-talets<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">början.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Till bakgrunden hör bl. a. en relativt omfattande utländsk industrietablering <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">i vissa u-länder med höggradig inriktning på exportproduktion <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">av vissa varukategorier och i viss utsträckning även en utflyttning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">från i- till u-länder av industrier med hälso- eller miljövådliga produktionsprocesser.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;"> I samband med denna utveckling har — särskilt under<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">den internationella lågkonjunktur som präglat de senaste åren — lönsamheten <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">och sysselsättningen inom vissa industrigrenar i Sverige och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">därmed jämförliga länder i särskilt hög grad fått känna av importkonkurrensen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">från utpräglade lågprisländer.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Kritik har i detta sammanhang riktats mot de multinationella företagen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">och mot de u-länder som hos sig tillåtit upprättandet av s. k. frizoner <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">— även kallade exportzoner eller exportbearbetningszoner —</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:-8px;left:22px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:-5px;left:540px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">24</span></p> </div> <div class="block" style="top:36px;left:21px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:3px;">dvs. avgränsade industriområden som är specialiserade på exportproduktion <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och där utländska företag inbjuds att etablera sig på fördelaktiga <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">villkor. Dessa kan i varierande utsträckning innefatta bl. a. särskilda <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">skatte- och tullförmåner. I vissa länder uppges förmånsvillkoren<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">även kunna innebära att dispens beviljas från landets i övrigt gällande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bestämmelser av social natur, såsom beträffande arbetarskydd, minimilöner,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"> facklig organisationsrätt m. m. Förhållandena härvidlag synes<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">dock uppvisa stora variationer mellan olika etableringsländer. En kartläggning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av de s. k. frizonerna pågår inom handelsdepartementet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Den första industriella frizonen uppges ha etablerats på Taiwan för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ett tiotal år sedan. Exemplet har därefter följts av ett 50-tal u-länder.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Produktionen i dessa zoner har främst varit inriktad på textil och konfektion,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> elektronik, leksaker och lädervaror.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Både kravet på en socialklausul i GATT-avtalet och på uppförandekoder <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">för multinationella företag torde i hög grad ha samband med<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">frizonssystemets ökade omfattning och de avarter som därvid ibland<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">förekommit. Det finns all anledning att noga följa denna utveckling.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Beträffande exportzonernas utvecklings- och handelsmässiga effekter<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">råder delade uppfattningar inom såväl i-lands- som u-landskretsen. Ett<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">stort antal u-landsregeringar — och i första hand givetvis sådana som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">själva låtit upprätta s. k. frizoner men även andra som överväger att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">göra likadant — betraktar uppenbarligen systemet med industriella exportzoner <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">som ett legitimt konkurrensinstrument och framför allt som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">starkt befrämjande för sysselsättningen och industrialiseringen i sina<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:3px;">länder.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">De anser sig också ha stöd i många internationella deklarationer och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">rekommendationer för sina strävanden att snabbt bygga upp en industriell <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bas, dra till sig utländskt investeringskapital och erövra en större<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:3px;">andel av världens industriella produktion och av i-ländernas importmarknader.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"> För åtskilliga har då exportzonerna tett sig som ett effektivt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">medel att uppnå dessa mål och samtidigt bereda sysselsättning åt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">en fattig, starkt undersysselsatt och snabbt växande befolkning.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">U-länderna har i internationella sammanhang också krävt — så bl. a.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i deklarationen om en ny ekonomisk världsordning — och fått i-ländernas <br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:3px;">principiella stöd för kravet att i-länderna vidtar speciella anpassningsåtgärder <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">av närings- och sysselsättningspolitiskt slag för att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">klara av den växande importkonkurrensen från u-länderna, utan att för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">den skull tillgripa handelshindrande skyddsåtgärder.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Till u-landsbilden hör också att kampen om en elementär försörjning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">alltjämt dominerar de flesta människors levnadsvillkor. Stor arbetslöshet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">och social misär råder i många länder. Sociala välfärdsanordningar<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">— i form av arbetarskydd, miljöskydd, förbud mot barnarbete, minimilöner,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"> anställningstrygghet, pensionsförmåner etc. — saknas i mycket<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">stor utsträckning. Likaså saknas på många håll facklig organisationsfrihet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och förhandlingsrätt.</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:-2px;left:32px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:2px;left:545px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">25</span></p> </div> <div class="block" style="top:43px;left:32px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Det är mot denna bakgrund som etableringen av industriella frizoner<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">fått en så pass stor utbredning. Inställningen inom många u-länder förefaller <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">dessutom positiv till en fortsatt utbyggnad av detta system, som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">f. ö. även förekommer i ett västland som Irland.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">FN:s särskilda organisation för industriutveckling (UNIDO) ger och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">förmedlar tekniskt bistånd till länder som vill upprätta dylika zoner.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UNIDO har även hjälpt till med att organisera en sammanslutning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">mellan länder som har exportzoner eller är på väg att bygga upp<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sådana.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Sammanslutningen i fråga, som går under namnet World Export<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Processing Zone Association, bildades i Manila i februari i år vid en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">konferens mellan ett 30-tal länder. Dess syfte anges vara att främja ett<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">samarbete på detta område för att stimulera ekonomisk utveckling i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">allmänhet och industrialisering i synnerhet. Sammanslutningen har ett<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">styrande organ i form av ett råd bestående av tio medlemmar, nämligen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">representanter för Colombia, Indien, Irland, Liberia, Mauritius,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Mexico, Panama, Filippinerna, Sri Lanka och Sudan. Bland övriga<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">grundarländer ingick Bangladesh, Costa Rica, Egypten, Honduras, Indonesien,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Iran, Elfenbenskusten, Jamaica, Jordanien, Sydkorea, Libanon,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Libyen, Malaysia, Pakistan, Demokratiska Folkrepubliken Yemen,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">Senegal, Somalia, Thailand och Förenade Arabemiraten.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Den snabbt ökande konkurrensen på vissa varuområden från utpräglade <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">låglöneländer har tillsammans med den ihållande lågkonjunkturen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inom i-Iandsekonomierna, som förorsakat strukturella kriser och svåra<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">anpassningsproblem på många håll, framkallat omfattande protektionistiska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">strömningar i världen. Samtidigt är regeringarna sedan år 1973<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">djupt engagerade i GATT-förhandlingar som syftar till en ytterligare<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">frigörelse av världshandeln och en förstärkning av GATT-avtalets regler <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">härför. Sverige som utpräglat exportland har för egen del ett stort<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">intresse av att motverka de nuvarande tendenserna till protektionism.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Det har i GATT och andra sammanhang allmänt accepterats att staterna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">måste ta på sig att underlätta industriell strukturanpassning till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">yttre konkurrens, så att gränsskydd inte skall behöva tillgripas. Näringsoch <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">sysselsättningspolitik utgör redskap för denna anpassning, vilken<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">är inriktad på att möjliggöra en industriell omstrukturering och en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">konsolidering av företag som på sikt bedöms som livskraftiga samt på<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">en avtrappning av icke lönsam produktion i socialt godtagbara och samhällssolidariska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">former. Samtidigt gäller det att bevara försörjningsberedskapen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">inom begränsade men livsviktiga sektorer.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Anpassning till världsmarknaden kan innebära stora påkänningar trots<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">alla närings- och sysselsättningspolitiska åtgärder som sätts in för att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">underlätta anpassningen. Samtidigt är det uppenbart att ett utpräglat<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">exportland som vårt skulle få kännas vid ännu större påfrestningar om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">den fria handelns grundprinciper och det regelsystem härför som finns<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">i GATT-avtalet skulle överges. Det finns därför all anledning att slå</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:0px;left:32px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:2px;left:547px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">26</span></p> </div> <div class="block" style="top:43px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:3px;">vakt om detta system — men också att förbättra det — och att motarbeta <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">det protektionistiska trycket.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">När anpassnings- och omställningsbördan i vissa fall blir orimligt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">stor, medger GATT-reglerna under vissa bestämda omständigheter en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">tillfällig begränsning av importen för att ge tid till intern anpassning.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">En förutsättning är därvid att skada eller hot om skada i importlandet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kan påvisas. Skaderekvisitet har uppställts för att undvika godtyckliga<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">importbegränsningsåtgärder, dvs. protektionism.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I de pågående GATT-förhandlingarna verkar Sverige tillsammans<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">med övriga nordiska länder för en förbättring av den existerande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">skyddsklausulen i GATT-avtalet (artikel XIX) och för att den skall<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kunna tillämpas på ett mera selektivt sätt mot den import som vållar<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">skada. I detta sammanhang eftersträvas en lydelse som i möjligaste mån<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kan tillgodose de intentioner som ligger till grund för kravet på en socialklausul.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Man söker därvid även åstadkomma en koppling mellan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">å ena sidan kravet på importlandets internanpassning och å andra sidan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">de sociala produktionsförhållandena i exportlandet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Samtidigt hävdar Sverige att de u-länder som gjort avsevärda framsteg <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">på industrialiseringsområdet successivt bör kunna ta på sig ökade<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">förpliktelser enligt GATT-avtalet och med tiden avstå från en sådan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">särbehandling som deras u-landsstatus hittills gett dem rätt till. Det bör<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">också kunna förutsättas att de mer industrialiserade u-länder, vars produktion <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">är ensidigt exportorienterad, successivt går in för en ekonomisk<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">politik som genererar en högre inhemsk efterfrågan och bättre tillgodoser <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">den egna befolkningens basbehov.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Anpassningskravet bör sålunda inte fortsätta att vara ensidigt förpliktande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">för i-länderna utan gradvis alltmer gälla även sådana u-länder<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">som kommit långt på industrialiseringens väg. De bör med andra ord<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i takt med sin tilltagande ekonomiska utveckling kunna ta på sig ökade<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">förpliktelser enligt GATT-avtalet. Detta bör även ligga i dessa länders<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">egenintresse, eftersom utvecklingen annars kan inbjuda till en allmänt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">ökad protektionism i världshandeln och skärpta motåtgärder mot lågprisimporten.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">De handelspolitiska förmånerna och åtagandena bör således avpassas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">efter olika länders utvecklingsnivå och konkurrensförmåga, något som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">även skulle förbättra möjligheterna att ytterligare stärka stödet och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">förmånerna för de länder som bäst behöver dem, nämligen de fattigaste<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">u-länderna. Sverige verkar i denna anda i de pågående GATT-förhandlingarna.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">De svenska strävandena härvidlag sammanfattades i regeringens handels- <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">och valutapolitiska deklaration vid riksdagens utrikesdebatt den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">15 mars i år på följande sätt:</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Vi vill verka för en fortsatt expansion av världshandeln — en förutsättning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">för ökad internationell arbetsfördelning och därmed ekonomisk<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">tillväxt inte bara globalt utan också i Sverige.</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:3px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:8px;left:544px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">27</span></p> </div> <div class="block" style="top:47px;left:27px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Vi vill hejda protektionismen, som i dag utgör ett påtagligt hot mot<br /></span><span class="fs085" style="padding-left:2px;">vår export och våra ekonomiska utvecklingsmöjligheter. Varannan svensk<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">industriarbetare är beroende av exporten för sin sysselsättning.</span></p> <p style="margin-top:2px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Vi vill vidga insikten om att stabiliseringspolitiska problem inte kan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">lösas genom handelsrestriktioner, ty även om påfrestningarna vid en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">kontinuerlig anpassning till yttre konkurrens kan vara höga, är dock<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">kostnaderna för underlåtenhet att anpassa sig vida högre.</span></p> <p style="margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Vi söker inom ramen för våra internationella åtaganden mildra verkningarna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">av nödvändiga strukturomställningar.</span></p> <p style="margin-top:2px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Vi vill verka för en mera rimlig bördefördelning mellan överskottsoch <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">underskottsländer i anpassningsprocessen, där överskottsländerna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">genom en mera expansiv ekonomisk politik måste ta på sig att ytterligare <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">stimulera efterfrågan och importen.</span></p> <p style="margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Vi kommer att fortsatt aktivt medverka i ansträngningarna att ytterligare <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">liberalisera världshandeln och förstärka det handelspolitiska regelsystemet,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;"> vilket är av avgörande betydelse för ett litet exportberoende<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">land som Sverige.</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Som framgått av det föregående söker Sverige i GATT-förhandlingarna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">i den mån som är praktiskt möjlig få de motiv beaktade som ligger<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">bakom det fackliga kravet på en socialklausul. Det handelspolitiska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">svar som kan sökas inom GATT torde emellertid i huvudsak vara begränsat <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">till skyddsmekanismernas utformning och tillämpning. Att gå<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">längre än så skulle otvivelaktigt framkalla beskyllningar för protektionistiska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">strävanden.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Härav följer att sociala krav avseende arbetsvillkor, arbetsmiljö, löneläge,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;"> fackliga rättigheter m. m. inte kan stödjas med handelspolitiska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">medel annat än på indirekt sätt. Ett mera direkt sätt att främja arbetsrättsliga <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">och andra sociala mål i u-länderna är det pågående FN-arbetet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">på en internationell uppförandekod för multinationella företag liksom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">samarbetet inom ILO. I samma syfte stöder Sverige i sin biståndsverksamhet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">uppbyggnaden i u-länder av fria och självständiga fackföreningar.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:8px;"></span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:20px;">Med det anförda torde de nu aktuella yrkandena i motionerna 1912<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">och 1914 få anses besvarade.</span></p> <p style="margin-top:20px;"><span class="fs080" style="padding-left:7px;">3. Motiv för biståndspolitiken<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">Propositionen (s. 79—80)</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:20px;">Solidaritet med de fattiga människorna i den tredje världen är ett tillräckligt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">motiv för ett omfattande svenskt biståndsprogram. Denna uppfattning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">fastslogs av riksdagen redan år 1962 och har nu bekräftats av den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">biståndspolitiska utredningen. Den är fortfarande giltig.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Det finns också andra motiv för vår biståndspolitik. Ett ökat ömsesidigt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">beroende präglar förbindelserna mellan i- och u-länder. Vi har ett gemensamt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">intresse att forma regler för mellanstatligt samarbete som ger fördelar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">för alla deltagande stater. Endast om detta lyckas kan vi undvika den</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:2px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:4px;left:548px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">28</span></p> </div> <div class="block" style="top:46px;left:29px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:3px;">konfrontation och den protektionism som utgör ett hotande alternativ.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">För vår del kan den internationella utvecklingen komma att ställa krav<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">på omfattande strukturanpassning. På kort sikt medför detta svårbemästrade <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">omställningsproblem som måste lösas solidariskt.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">För Sveriges del är det ur flera synpunkter positivt att de många länderna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i tredje världen blir politiskt och ekonomiskt starkare. Redan i dag<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">är flera av dessa länder snabbt expanderande marknader för svenska exportvaror.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"> Att denna trend kan fortsätta är av betydande handelspolitiskt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">intresse för Sverige. Även från svenska utrikespolitiska utgångspunkter<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kan vidgade möjligheter till ett självständigt handlande för u-ländema<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">vara av vikt.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Som ett särskilt motiv för bistånd kan anföras att en utveckling som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">minskar klyftorna mellan i- och u-länder minskar spänningen i världen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">och bidrar till ökad säkerhet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Det finns inte några motsättningar mellan de olika motiv som kan anföras <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">för vårt bistånd. I förening bildar de en stark grundval för ett omfattande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">biståndsprogram.</span></p> </div> <div class="block" style="top:498px;left:28px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:3px;">4. Mål för biståndspolitiken</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs075" style="padding-left:3px;">Propositionen (s. 80—84)</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Det är av betydelse att bred politisk enighet råder om målen för vårt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utvecklingssamarbete. Biståndsministern noterar därför med tillfredsställelse <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">det starka stöd remissinstanserna gett biståndspolitiska utredningens<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">enhälliga förslag angående målen för biståndspolitiken.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Det allmänna målet för allt bistånd är att bidra till att höja levnadsnivån <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för de fattiga människorna.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">När det gäller mål av mer direkt betydelse för biståndets utformning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och inriktning bör även i fortsättningen gälla att våra insatser skall bidra<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">— resurstillväxt</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">— ekonomisk och social utjämning</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">— ekonomisk och politisk självständighet</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">— demokratisk samhällsutveckling.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Ekonomisk tillväxt kan aldrig ses som ett isolerat mål. En snabbt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ökande produktion av tjänster och materiella resurser är dock en förutsättning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">för att de stora folkgruppernas basbehov skall kunna tillgodoses.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Under senare år har både internationellt och i enskilda u-länder ökad<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">tonvikt lagts vid strävanden att åstadkomma en jämnare fördelning av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">resurserna. Ekonomisk tillväxt leder inte automatiskt till en ekonomisk<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utjämning. För att göra de många människorna delaktiga i utvecklingen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">fordras bestämda ekonomiska och politiska åtgärder av regering och</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:8px;left:26px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:11px;left:543px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">29</span></p> </div> <div class="block" style="top:52px;left:24px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">myndigheter. Ökad tillväxt och en jämnare resursfördelning låter sig väl<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">förenas inom en sammanhållen utvecklingsplanering.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Biståndsministern delar BPU:s uppfattning att ekonomisk och social<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">rättvisa är ett huvudsyfte med utvecklingssamarbetet. Denna värdering<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">måste prägla såväl biståndets utformning som valet av programländer.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Även i fortsättningen bör Sveriges bistånd koncentreras till mycket<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">fattiga länder. Detta är emellertid ej tillräckligt. Biståndet måste också<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">nå ut till de fattiga människorna. Detta mål uppnås självklart lättast om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">mottagarlandets regering och myndigheter själva aktivt strävar efter att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">förbättra situationen för de fattigaste grupperna.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Att stärka mottagarländernas självständighet har länge angetts som ett<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">av målen för svensk biståndspolitik. Det har sin bakgrund i att många<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">u-länder i dag känner sitt starka ekonomiska beroende av de rika länderna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">som ett hot mot den nyvunna politiska självständigheten. Kraven<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">på en ny internationell ekonomisk ordning och diskussionen om ökad<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">kollektiv självtillit skall ses mot bakgrund härav. De enskilda svenska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">insatserna måste naturligen anpassas till den strategi mottagarlandet valt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">för att långsiktigt stärka den nationella självständigheten. Målet att stärka <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">mottagarländernas självständighet bör också innebära en beredvillighet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">på svensk sida att öka stödet till u-länder som utsätts för direkt yttre<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">tryck och vilkas ekonomiska utveckling därigenom hotas.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Det är naturligt att vi hyser förhoppning om att den ekonomiska utvecklingen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">i u-länderna på sikt också leder till en demokratisk samhällsutveckling.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;"> Personliga fri- och rättigheter är för människorna i u-länderna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">lika åtråvärda som hos oss, och övergrepp drabbar lika hårt. Kravet på<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">ett folkligt deltagande i beslutsprocessen måste gälla alla politiska system.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">Det är önskvärt att biståndet kan tjäna att främja framväxten eller bevarandet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">av en demokratisk samhällsstruktur. Samtidigt måste vi vara medvetna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">om att sociala och ekonomiska förhållanden gör det svårt att upprätthålla <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">en utvecklad demokrati i vår mening.</span></p> <p style="margin-top:5px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Målen för biståndspolitiken bör vara vägledande för valet av programländer <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">i framtiden. Denna krets av länder bör emellertid, som BPU framhåller,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;"> endast förändras med stor försiktighet. F. n. talar övervägande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">skäl för stark återhållsamhet i fråga om att vidga kretsen. Om nya länder<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">trots detta skulle aktualiseras, bör beslut härom fattas av riksdagen och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">föregås av noggranna undersökningar av förutsättningarna för det planerade <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">samarbetet.</span></p> <p style="margin-top:5px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Principerna för val av nya programländer har betydelse även för beslut<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">att avveckla ett redan inlett samarbete. Vi måste emellertid acceptera vida<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">toleransmarginaler när det gäller förändringar i länder med vilka vi har<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">ett omfattande samarbete. För detta talar inte bara att vi normalt är<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">bundna av långsiktiga avtal. Utvecklingssamarbete innebär också att vi<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">ikläder oss ett moraliskt ansvar.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:20px;">Det är i huvudsak två omständigheter som kan och bör leda till att ut -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:5px;left:25px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:9px;left:543px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">30</span></p> </div> <div class="block" style="top:50px;left:25px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">vecklingssamarbetet avvecklas. Ett mottagarland kan nå en så betydande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">förbättring av sin ekonomi att bistånd inte längre framstår som befogat.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Det måste naturligtvis röra sig om en betydande och stadigvarande förbättring.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Biståndet bör i detta fall avvecklas gradvis och vanligen finns<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">skäl att låta det övergå i andra former av samarbete. Ett annat skäl som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">aktualiserar en avveckling är förändringar i mottagarlandet som berör<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">förutsättningarna för det planerade biståndet. Om exempelvis politiken<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i ett land läggs om på sådant sätt att det blir svårt att förverkliga målen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">för biståndet, bör en avtrappning äga rum. Även i detta fall bör den ske<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">med hänsynstagande till våra långsiktiga åtaganden.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Också långvariga och allvarliga kränkningar av grundläggande mänskliga <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">rättigheter bör kunna påverka vår beredvillighet att fortsätta samarbetet.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"> Det är svårt att förutse de situationer som kan föranleda ett omedelbart <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">avbrott i samarbetet — det har skett hittills i ett fall som följd av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">en statskupp. Man kan emellertid inte utesluta att det kan ske så grundläggande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">förändringar i ett mottagarlands politik att det blir aktuellt att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">omedelbart avbryta biståndet.</span></p> <p style="margin-top:21px;"><span class="fs075" style="padding-left:3px;">Motioner</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utskottet behandlar i detta sammanhang</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">dels motionen 1977/78: 676 av Karin Ahrland (fp), vari hemställs</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">att riksdagen uttalar sig för att SIDA till sig bör knyta en referensgrupp<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av representanter för kvinnoorganisationer och motsvarande, med uppgift 1.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"></span></p><p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;"> att stimulera olika organisationer att målmedvetet informera om ulandskvinnors <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">villkor och att i sin kontakt med organisationer i u-ländema<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">stödja u-landskvinnoma, så att de själva lättare kan påverka den nationella <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">utvecklingspolitiken,</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">2. att följa de biståndspolitiska programmen, med hänsyn tagen till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">vad de betyder för kvinnorna i respektive land,</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">dels motionen 1977/78: 1904 av Sonja Fredgardh och Ulla Ekelund<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">(c), vari hemställs</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">att riksdagen uttalar sig för att jämställdhet införs som ett delmål för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">biståndspolitiken,</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">dels motionen 1977/78:1911 av Gunnel Jonäng och Rolf örjes (c),<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">vari hemställs</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">att riksdagen beslutar uttala att ekologisk balans förs in som ett femte<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">mål för biståndspolitiken,</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">dels motionen 1977/78: 1912 av Olof Palme m. fl. (s), yrkandet 9 (i den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">mån detta hänför sig till målen för biståndspolitiken), nämligen att riksdagen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">beslutar</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:11px;left:27px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:14px;left:544px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">31</span></p> </div> <div class="block" style="top:55px;left:27px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:15px;">9. att i övrigt ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">riktlinjerna för biståndspolitiken,</span></p> <p style="margin-top:10px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">dels motionen 1977/78:1913 av Ingrid Sundberg m. fl. (m), yrkandet 1,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">nämligen</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">1. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">riktlinjer för internationellt utvecklingssamarbete såvitt avser<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">främjande av mänskliga rättigheter.</span></p> <p style="margin-top:13px;"><span class="fs075" style="padding-left:4px;">Utskottet</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Biståndspolitiska utredningen har enhälligt angett fyra huvudmål av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">mera direkt betydelse för biståndsverksamhetens utformning och inriktning,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"> nämligen att den skall bidra till resurstillväxt, ekonomisk och social <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">utjämning, ekonomisk och politisk självständighet samt en demokratisk <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">utveckling i mottagarländerna. Remissinstanserna har slutit upp<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">kring dessa målsättningar för biståndspolitiken. Propositionen ansluter<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">sig också till dessa och framhåller betydelsen av att bred politisk enighet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">råder om målen för vårt utvecklingssamarbete. Också i s-motionen 1912<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">betonas att enigheten om målangivelserna är av stort värde.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Någon uttömmande beskrivning av syftena med vår biståndsverksamhet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">ger de fyra huvudmålen givetvis inte. De anger emellertid några<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">av de främsta förutsättningarna för att åstadkomma en höjd levnadsnivå<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">och rättvisare levnadsvillkor för de fattiga människorna, för att deras<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">grundläggande behov skall bli tillfredsställda och för att de skall bli<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">engagerade i de politiska beslut som styr samhällsutvecklingen. Biståndets <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">uppgift kan också sägas vara att på lång sikt göra sig självt överflödigt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">genom att ge de fattiga länderna hjälp till självhjälp, öka deras<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">självtillit och oberoende och på så sätt lägga grunden för ett mera jämlikt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">samarbete mellan länderna.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">De fyra huvudmålen bör ses som en helhet. Framför allt är det angeläget <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">att tillväxtmålet inte ses som ett självändamål. Det är lika mycket<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">att betrakta som ett medel för att åstadkomma ekonomisk och social<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">rättvisa. Ekonomisk och annan resurstillväxt är av avgörande betydelse<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">för att fattiga länder skall kunna komma ut ur sin underutveckling, men<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">för att vara meningsfull måste tillväxten komma till stånd utan rovdrift<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">på naturtillgångar och ytterst vara inriktad på att förbättra levnadsvillkoren <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">inte för ett fåtal utan för de breda och ofta förtvivlat fattiga folklagren <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">i u-ländema. Motsvarande synpunkter framförs både i propositionen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">och i motionen 1912.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:20px;">I propositionen erinras om att flertalet u-länder under efterkrigstiden<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">kunnat uppvisa en snabb ekonomisk tillväxt i relativa tal. Dock måste<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">hållas i minnet att denna ekonomiska expansion startat från i allmänhet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">mycket låga nivåer. Utvecklingen har emellertid inte lett till någon allmänt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">fördelad välståndsökning. Tvärtom förefaller stora folkgrupper i</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:11px;left:26px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:13px;left:544px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">32</span></p> </div> <div class="block" style="top:55px;left:21px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:5px;">flera u-länder ha fått sin situation försämrad i absoluta tenner. De redan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">förut stora klyftorna mellan fattiga och rika har därför i många fall ytterligare <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">ökat.</span></p> <p style="margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Detta gör det så mycket angelägnare att tillväxtmålet genomgående<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ställs samman med det mål som avser ekonomisk och social utjämning.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">En jämnare fördelning av existerande och tillkommande resurser kan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">visserligen ibland främjas med biståndsåtgärder som speciellt är inriktade<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">på de fattiga folkgruppernas behov, men de främjas framför allt om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">mottagarländerna själva för en ekonomisk och social politik som har<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">just denna syftning.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Det framhålls i propositionen att ekonomisk och social rättvisa är ett<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">huvudsyfte med utvecklingssamarbete och att denna värdering måste<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">prägla såväl biståndets utformning som valet av programländer. Motsvarande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">synpunkter anförs i motionen 1912.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Det heter i propositionen vidare att Sveriges bistånd även i fortsättningen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">bör koncentreras till mycket fattiga länder men att detta ej är<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">tillräckligt. Biståndet måste också nå ut till de fattiga människorna:</span></p> <p style="margin-top:10px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Detta mål uppnås självklart lättast om mottagarlandets regering och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">myndigheter själva aktivt strävar efter att förbättra situationen för de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">fattigaste grupperna.</span></p> <p style="margin-top:10px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Den av ILO:s världssysselsättningskonferens år 1976 antagna s. k.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">basbehovsstrategin är i detta sammanhang en viktig orienteringskarta för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ömse parter i utvecklingssamarbetet. Grundtanken i denna strategi är att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">radikalt förbättra levnadsförhållandena för de fattiga folkgrupperna. Utvecklingspolitiken <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bör sålunda i första hand inriktas på att tillgodose<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">dessa gruppers fundamentala behov av mat, kläder, rent vatten, bostäder,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> utbildning och hälsovård samt av produktiv sysselsättning. Alla bör<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">dessutom ges möjlighet att delta i den samhälleliga beslutsprocessen.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Som påpekas i propositionen har basbehovsstrategin ibland kallats för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ett förslag till en ny nationell ekonomisk ordning inom u-länderna, till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">skillnad från deklarationen om en ny ekonomisk världsordning som i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">huvudsak utgörs av u-landskrav på i-ländema och som siktar till en jämnare <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">fördelning av världens resurser mellan de rika och fattiga länderna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och ett större kollektivt inflytande för u-ländema på de internationella<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">beslutsprocesserna.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Många u-länder tycks numera se ett motsatsförhållande mellan deklarationen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och strategin. Flera av dem har således efter 1976 års världssysselsättningskonferens <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">markerat en mer eller mindre avvisande hållning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">till basbehovsstrategins krav samtidigt som de menat att programmet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">för en ny ekonomisk världsordning måste genomföras först.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">För Sveriges bistånds- och u-landspolitik synes det emellertid väsentligt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">att parallellt hålla fast vid såväl innehållet i basbehovsstrategin som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">vid det principiella stödet för deklarationens huvudmål. Som framhålls i</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:12px;left:32px"> <p><span class="fs085" style="padding-left:2px;">UU1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:16px;left:539px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">33</span></p> </div> <div class="block" style="top:56px;left:32px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">propositionen, kan förbättringar för de fattiga människorna uppnås<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">snabbare om de internationella reformerna sker hand i hand med de interna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">åtgärder som vidtas av regeringar och myndigheter i u-ländema.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Till saken hör också att u-landsgruppen långtifrån är homogen och att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">olika u-länder haft mycket skilda bevekelsegrunder för sina gemensamt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">uttryckta krav på en förändring av nuvarande internationella ekonomiska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">förhållanden.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Mot denna bakgrund betonas i propositionen att Sveriges relationer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">till u-länderna måste utformas i klart medvetande om de viktiga skillnader <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">som finns mellan u-länderna:</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">OPEC-staterna utgör en ny betydande maktfaktor på de finansiella<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och monetära områdena och när det gäller oljeförsörjningen. I andra<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">u-länder finns industrier som börjar uppträda som svåra konkurrenter<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">till svenska företag och ställer oss inför betydande omställningsproblem.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">Samtidigt är båda dessa grupper av länder attraktiva marknader för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">svenska industriprodukter och svenskt tekniskt kunnande.</span></p> <p style="margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Det är främst de fattigaste länderna som är i behov av ökat bistånd<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">och andra direkta stödåtgärder. Fortfarande får världens fattigaste nationer <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">emellertid klart mindre bistånd per invånare än rikare u-länder. Och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">stora delar av förslagen till en ny ekonomisk världsordning skulle främst<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:7px;">gynna andra länder än de fattigaste.</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:20px;">Mot denna bakgrund framstår otvivelaktigt basbehovsstrategin som ett<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">dokument av mera direkt relevans för utformningen av den svenska biståndspolitiken.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;"> De allmänna och mycket olikartade krav som ingår i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">deklarationen om en ny ekonomisk världsordning avser framför allt åtgärder <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">som ligger utanför den egentliga biståndsverksamheten men de är<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">givetvis av betydelse för den successiva utformningen av den allmänna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">svenska u-landspolitiken.</span></p> <p style="margin-top:13px;"><span class="fs080" style="padding-left:22px;">Främjandet av en demokratisk samhällsutveckling är också ett av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">huvudmålen för den svenska biståndspolitiken. Med stöd i biståndspolitiska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">utredningen erinrar både propositionen och motionen 1912 om att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:9px;">den ekonomiska och sociala situationen i många u-länder dock gör det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">svårt att förverkliga en i västerländsk mening fungerande demokrati. Som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:9px;">BPU framhållit är det därför nödvändigt att ge demokratibegreppet en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:9px;">relativt vid tolkning.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:23px;">Utskottet anser emellertid att kravet på ett folkligt deltagande i beslutsprocessen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:10px;">måste gälla alla politiska system. Kravet är väsentligt även<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:10px;">om deltagandet kan försiggå i andra former än våra. Kritik och avvikande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:10px;">meningar bör kunna framföras utan risk för repressalier och övergrepp.<br /> </span><span class="fs070" style="padding-left:10px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:24px;">I motionen 1912 erinras om att de grundläggande mänskliga rättigheterna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:11px;">inte bara omfattar politiska och medborgerliga rättigheter utan<br /></span><span class="fs085" style="padding-left:11px;">också de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter varom FN:s<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:11px;">andra rättighetskonvention handlar.</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:11px;">3 Riksdagen 1978/79. 9 sami. Nr 1</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:2px;left:22px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:3px;left:541px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">34</span></p> </div> <div class="block" style="top:45px;left:21px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Det är enligt utskottets mening givet att såväl FN:s allmänna förklaring <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">från år 1948 om de mänskliga rättigheterna som de båda internationella <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">konventionerna från år 1966 om å ena sidan medborgerliga och politiska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">rättigheter och å andra sidan ekonomiska, sociala och kulturella<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">rättigheter är i lika mån förpliktande. Främjandet av ekonomisk och social<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">rättvisa liksom en jämnare fördelning av u-ländernas resurser hör dessutom,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> som ovan närmare utvecklats, till huvudsyftena med den svenska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">biståndsverksamheten. Förbättringar i u-ländemas sociala, ekonomiska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och kulturella villkor medverkar till att åstadkomma samhällsskick inom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">vilka ett folkligt deltagande i den politiska beslutsprocessen är tryggat<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">liksom respekten för människovärdet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Som framhålls i propositionen kan brister i samhällsskicket inte i och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">för sig utgöra hinder för att inleda eller fullfölja utvecklingssamarbete<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">med u-länder. Ett av målen för sådant samarbete är ju att bidra till ett<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">demokratiskt samhällsskick. Dock betonas i propositionen att grundläggande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">mänskliga rättigheter för den skull inte kan betraktas som mindre<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">angelägna för människor som lever under de knappa materiella villkor<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">som präglar u-ländema. Respekten för dessa värden måste därför vägas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">in i valet av samarbetsländer för svenskt bistånd.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Enligt utskottets mening måste respekten för de värden som uttrycks<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">i FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna därför vägas in i valet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">av samarbetsländer för svenskt bistånd.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">I propositionen framhålls bl. a. följande:</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Förändringar i detta avseende i mottagarländerna kan också komma<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">att framtvinga reaktioner från vår sida. Allvarliga brott mot mänskliga<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">rättigheter kan motivera att ett pågående samarbete omprövas. Inför<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">sådana ställningstaganden måste dock kravet på långsiktighet i utvecklingssamarbetet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">tillmätas stor vikt.</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">I motionen 1913 hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">som där anförs beträffande främjande av mänskliga rättigheter. Det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">framhålls i motionen bl. a. att Sverige i det bilaterala utvecklingssamarbetet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">har möjlighet att påverka regeringar till ökad respekt för de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">grundläggande fri- och rättigheterna och att Sverige aktivt bör ta upp<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">sådana frågor vid förhandlingar om biståndsavtal.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Sveriges grundinställning i dessa frågor torde vara väl känd för regeringarna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">i våra samarbetsländer. Ändå kan det understundom vara befogat <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">att i särskild ordning påtala fall av allvarliga kränkningar av mänskliga <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">rättigheter och erinra om att dessa kan inverka negativt på vårt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">utvecklingssamarbete och påverka biståndsviljan i vårt land. Sådana erinringar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">torde ha gjorts i flera fall. Regeringen synes böra ha fria händei<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">att välja de lämpligaste och effektivaste formerna för sådana påtalanden.<br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:6px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">I motionen 1913 framhålls också att Sverige i de internationella biståndsorganen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">tillsammans med andra likasinnade stater bör aktivt verka<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">för att åtminstone de svåraste fallen av åsidosättande av mänskliga rät -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:14px;left:37px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:18px;left:544px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">35</span></p> </div> <div class="block" style="top:59px;left:37px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">tigheter uppmärksammas.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Dessa synpunkter i motionen 1913 stämmer väl överens med vad<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">som anförs härom i propositionen. Det heter där att Sverige tillsammans<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">med likasinnade stater och särskilt de nordiska bör söka följa en linje<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som ger oss möjlighet att markera vår ståndpunkt i åtminstone de svåraste <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">fallen. Utskottet finner att Sverige inom ramen för sin alliansfria<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ställning bör följa en sådan handlingslinje.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Därmed torde motionerna 1912 och 1913 i denna del få anses besvarade.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"></span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I motionen 1911 föreslås att riksdagen uttalar sig för att ekologisk<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">balans förs in som ett femte mål för den svenska biståndspolitiken, vid<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">sidan av resurstillväxt, ekonomisk och social utjämning, ekonomisk och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">politisk självständighet och en demokratisk samhällsutveckling.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Motionärerna påpekar att resurstillväxt inte enbart får betyda ekonomisk <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">tillväxt. De framhåller att de ekologiska effekterna i ökad utsträckning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">måste beaktas vid planeringen av biståndsprojekt i u-länderna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och att levnadsförhållandena i annat fall kan försämras snarare<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">än förbättras.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">I propositionen 135 instämmer biståndsministern i den av flera remissinstanser <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">framförda synpunkten om behovet att ta ekologiska hänsyn <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">i biståndsverksamheten. Han finner det emellertid knappast nödvändigt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att — som en del instanser förespråkat — uppställa ekologisk<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">balans som ett särskilt femte mål för biståndspolitiken. Tillväxtmålet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">måste i dag avse en produktionsökning som bevarar ekologisk balans<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">och förutsättningarna för en fortsatt ökning av resurserna, och även<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">om denna syn på tillväxten i stort sett redan präglar vårt samarbete med<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">u-länderna förtjänar den att än mer uppmärksammas i framtiden, framhålls <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">det i propositionen.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Utskottet ansluter sig till propositionens betraktelsesätt i denna fråga.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">Ekologisk balans är snarare ett förhållande som skall bevaras, där den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">hotas av en utvecklingsprocess, eller återställas, om den redan rubbats<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">eller fördärvats, än ett utvecklingsmål i sig. Ekologiska och miljöaspekter <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">bör därför, i likhet med exempelvis sociala och sysselsättningshänsyn <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">eller omsorg om eftersatta folkgruppers behov, ingå som självklara<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">komponenter i varje biståndsprograms utformning och genomförande.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs085" style="padding-left:20px;">En lång rad av SIDA:s biståndsinsatser både inom jordbruks- och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">inom industrisektorn har i hög grad varit inriktade på miljövårds- och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">andra ekologiska problem, såsom markvård, skogsvård, grundvattenstudier,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;"> planering av vattentäkter, studier och kontroll av luft- och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">vattenföroreningar, studier av ekologiska effekter av skogsplantering,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">avverkning och transporter vid skogsindustriprojekt etc.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:20px;">SIDA och naturvetenskapliga forskningsrådet har tidigare under en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">följd av år samverkat i dessa frågar genom ett sekretariat för internationell <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">ekologi, vilket fungerat som konsult åt de båda stiftarna och</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:13px;left:29px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:16px;left:541px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">36</span></p> </div> <div class="block" style="top:57px;left:27px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som initiativtagare till utbildnings- och forskningsinsatser. Sekretariatet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">har sedermera avvecklats, men SIDA bedriver numera i samma syfte<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ett samarbete i hithörande frågor med Lantbruksuniversitetet i Uppsala.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Syftet med motionen 1911 torde sålunda i huvudsak få anses tillgodosett,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> varför den med det anförda får anses besvarad.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I motionen 1904 föreslås att riksdagen uttalar sig för att jämställdhet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">införs som ett delmål för biståndspolitiken.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I motiveringen för yrkandet heter det bl. a. att det bör vara ett viktigt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">mål för biståndspolitiken att förbättra kvinnornas villkor och att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">det svenska utvecklingssamarbetet bör ges en stark inriktning även på<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att hävda jämställdheten mellan könen. Jämställdhetsfrågoma måste<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">integreras i allt svenskt bistånd och drivas såväl multilateralt som bilateralt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och finnas med i den dialog som förs mellan Sverige och mottagarländerna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">av svenskt bistånd, framhåller motionärerna.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I motionen 676 föreslås att riksdagen uttalar sig för att SIDA till sig<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bör knyta en referensgrupp av representanter för kvinnoorganisationer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och motsvarande i syfte att följa de biståndspolitiska programmen och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att stimulera till information om u-landskvinnors villkor och stöd till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">dessa.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Kvinnornas situation samt åtgärder inriktade på att förbättra denna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">hör till de ämnesområden som alltsedan den statliga biståndsverksamheten <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inleddes livligt uppmärksammats från svensk sida och ansetts sorn<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">särskilt lämpade att främja både inom det länderinriktade u-landssamarbetet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och genom de internationella biståndsorganen. Också det pådrivande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">svenska agerandet under lång tid på detta område i FN, dess<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ekonomiska och sociala råd och i dess underorgan, däribland ej minst<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">FN:s kvinnokommission, har otvivelaktigt starkt bidragit till att kvinnooch <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">jämställdhetsfrågoma alltmer lyfts fram i internationella sammanhang.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"> Den världsaktionsplan som antogs vid FN:s kvinnokonferens år<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">1975 och uppföljningsprogrammet för denna, som utskottet närmare beskrev <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i sitt betänkande UU 1975/76: 14, har gett jämställdhetsfrågan en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">bestående förankring i FN-arbetet. Likafullt är det uppenbart att arbetet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">på detta mål i flertalet länder måste ses som en mycket långsiktig uppgift <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och att det därför också i fortsättningen bör stödjas och främjas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">från bl. a. svensk sida.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Som utskottet erinrade om i nyssnämnda betänkande, antog SIDA:s<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">styrelse år 1973 nya riktlinjer för hur biståndsmyndigheten skall agera<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">för att tillgodose kvinnornas intressen i utvecklingssamarbetet. En central <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">tes i dessa riktlinjer var att man vid planering och genomförande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av biståndsinsatser på alla områden bör beakta deras inverkan på kvinnornas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">situation snarare än att satsa på isolerade kvinnoprojekt, vilket<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">tidigare skett.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Det svenska biståndet syftar i hög grad till att förbättra situationen</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:0px;left:37px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:4px;left:549px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">37</span></p> </div> <div class="block" style="top:45px;left:36px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">för de fattigaste och mest eftersatta folkgrupperna, och i många uländer <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">utgör kvinnorna en sådan eftersatt eller missgynnad grupp. Det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">är därför viktigt att de utvecklingsprogram som Sverige stöder utformas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">så att de i möjligaste mån också bidrar till en förbättring av kvinnans<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">situation och att denna aspekt finns med i den dialog som förs mellan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Sverige och mottagarländerna om biståndssamarbetets utformning. På<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">så sätt integreras jämställdhetsfrågorna på ett naturligt sätt i biståndsverksamheten.<br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:3px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Liksom tidigare stöder Sverige med biståndsmedel också en rad insatser <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">genom FN-organ med kvinnor som målgrupp. Detta sker inom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ramen för den ämnesinriktade verksamheten under anslagsposten Särskilda <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">program.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Vid sidan av befrämjandet av resurstillväxt, ekonomisk och politisk<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">självständighet samt en demokratisk samhällsutveckling utgör främjandet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av ekonomisk och social utjämning ett av de av såväl biståndspolitiska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">utredningen som propositionen 135 uppställda fyra huvudmålen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">för svenskt bistånd. Åtgärder för att förbättra kvinnornas situation <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och för att befrämja jämställdhet mellan könen får anses vara en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">mycket väsentlig del av de sociala och ekonomiska utjämningssträvandena.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"> Enligt utskottets mening finns därför knappast skäl att ställa upp<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">jämställdhet som ett separat mål för biståndspolitiken.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Kvinnoorganisationerna i vårt land har otvivelaktigt särskilda förutsättningar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att medverka i arbetet på att befrämja u-landskvinnomas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">situation. De kan göra detta både i direktkontakt med systerorganisationer <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">i u-länder och genom att med sina erfarenheter därav bidra till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">u-landsinformationen och opinionsbildningen i Sverige.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">SIDA har — något som utskottet påminde om i sitt betänkande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">1976/77: 17 — sökt stödja och ytterligare uppmuntra kvinnoorganisationernas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">insatser till förmån för u-landskvinnor, dels genom förmedling <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">av kontakter med kvinnoorganisationer i programländerna och annorstädes,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;"> dels med bidrag från informationsanslaget och anslagsposten<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">för enskilda organisationers biståndsverksamhet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">SIDA anordnade i februari i år en informationsdag för representanter<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">för kvinnoorganisationerna i Sverige, varvid SIDA bl. a. informerade<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">om möjligheterna att få anslag för kvinnoprojekt i u-länder och för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">informationsprojekt i Sverige. Från organisationernas sida framfördes<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">önskemål om en mera kontinuerlig kontakt i dessa frågor med biståndsmyndigheten.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;"> Liksom i motionen 676 uttalades att en referensgrupp<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">borde bildas med representanter för SIDA och organisationerna. Frågan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">om en sådan grupp med utvalda representanter har därefter diskuterats<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">inom SIDA, som emellertid kommit fram till att det ömsesidiga konsultationsbehovet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">bättre torde kunna tillgodoses med regelbundna sammankomster <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">— någon gång i halvåret — av liknande slag som informationsdagen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">i februari. Det synes därför rimligt att börja samarbetet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">med denna form.</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:-1px;left:18px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:1px;left:537px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">38</span></p> </div> <div class="block" style="top:43px;left:18px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:15px;">De båda nu aktuella motionerna 676 och 1904 torde med det anförda <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">få anses besvarade.</span></p> </div> <div class="block" style="top:155px;left:18px"> <p><span class="fs085" style="padding-left:2px;">5. Volymmålet för svenskt bistånd<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Propositionen (s. 84—85)</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Som första industriland nådde Sverige målet 0,7 % av bruttonationalprodukten <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i utbetalt offentligt bistånd år 1974. Den av riksdagen år 1968<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">antagna enprocentplanen har varit av avgörande betydelse för att föra upp<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">biståndet till dagens nivå. En fortsatt ökning av det svenska biståndet är<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">angelägen. Med ett fortsatt växande bistånd kan Sverige i än högre grad<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">fungera som pådrivare gentemot andra länder.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Enprocentmålet skall ses som ett etappmål. Regeringen har, trots Sveriges <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">ekonomiska svårigheter, beräknat anslagsramen för såväl innevarande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">som nästa budgetår så att biståndsanslaget skall överstiga nivån<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">1 % av BNP. Biståndsanslagen bör även de kommande åren överstiga<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">nivån 1 % av BNP, och en strävan bör vara att biståndet skall utgöra en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">växande andel av vår samlade produktion. Förutsättningarna för en sådan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">ökning av biståndet förbättras om Sverige får en god ekonomisk utveckling <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">och återvinner balansen i utrikesaffärema. Förutsättningarna förbättras <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">också, inte minst vad gäller stödet från den svenska opinionen, om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">andra industriländer ökar sitt bistånd i snabbare takt.</span></p> <p style="margin-top:19px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Motion</span></p> <p style="margin-top:6px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I detta sammanhang behandlar utskottet motionen 1977/78: 1912 av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Olof Palme m. fl. (s), yrkandet 9 (i den mån detta hänför sig till volymmålet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för svenskt bistånd), nämligen att riksdagen beslutar</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">9. att i övrigt ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">riktlinjerna för biståndspolitiken.</span></p> <p style="margin-top:19px;"><span class="fs075" style="padding-left:4px;">Utskottet</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I såväl biståndspolitiska utredningen som propositionen konstateras<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att den av riksdagen år 1968 antagna s. k. enprocentplanen, som avsåg<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att Sverige inom viss tid skulle uppnå en biståndsanslagsvolym motsvarande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">1 % av bruttonationalprodukten, varit av avgörande betydelse<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">för att föra upp biståndet till dagens nivå.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Utredningen fann — bl. a. mot bakgrunden att frågor om biståndets<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">kvalitet och inriktning blir allt viktigare i takt med att dess volym växer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">— inte anledning att förorda att något nytt volymmål för biståndet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">uppställs. Ambitionen borde enligt utredningen emellertid vara att öka</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:6px;left:34px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:10px;left:545px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">39</span></p> </div> <div class="block" style="top:50px;left:34px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">de egentliga biståndsanslagen, varvid 1 % av BNP skall vara en miniminivå.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">I propositionen heter det att enprocentmålet skall ses som ett etappmål <br /> </span><span class="fs085" style="padding-left:2px;">och att en fortsatt ökning av det svenska biståndet är angelägen.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Biståndsanslagen bör enligt propositionen även under de kommande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">åren överstiga nivån 1 % av BNP, och en strävan bör vara att biståndet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">skall utgöra en växande andel av vår samlade produktion.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I s-motionen 1912 framhålls att enprocentmålet bör uppfattas som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">en miniminivå för anslagen. Motionärerna ansluter sig till biståndspolitiska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utredningens mening att något behov av att nu fastställa ett<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">nytt mål inte finns. Ansträngningar bör emellertid göras att i takt med<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">växande resurser söka höja nivån. Något speciellt yrkande har inte i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">detta sammanhang framförts i motionen 1912 och inte heller i övriga<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">aktuella motioner.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Utskottet konstaterar mot denna bakgrund att en betydande samstämmighet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">föreligger om att betrakta enprocentmålet som ett etappmål<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och sorn en miniminivå för biståndsanslagen samt att en strävan bör<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">vara att biståndet skall utgöra en växande del av vår samlade produktion.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"> Självfallet underlättas förverkligandet av denna ambition om vårt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">lands ekonomiska situation förbättras.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Med det anförda torde motionen 1912 i denna del få anses besvarad.</span></p> <p style="margin-top:21px;"><span class="fs085" style="padding-left:4px;">6. Samarbete med internationella organisationer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">Propositionen (s. 85—95)</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Sveriges aktiva stöd för Förenta nationerna och dess underordnade<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">organ har varit ett centralt inslag i vår utrikespolitik under hela efterkrigstiden.<br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:5px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Sverige har konsekvent bejakat uppbyggnaden av FN och dess fackorgan <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">som institutioner för samarbete på skilda områden. Detta gäller i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">högsta grad olika organ för utvecklingsarbetet liksom den normskapande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">och operativa verksamheten på detta område. Detta har inneburit att vi<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">mycket aktivt medverkat i det normskapande arbetet och att vi också<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">kanaliserat internationellt sett höga andelar av vårt bistånd till de internationella <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">organens operativa verksamhet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Med stigande totala anslag och en alltmer effektiv svensk biståndsadministration <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">har den multilaterala andelen sjunkit, men den utgör fortfarande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">omkring en tredjedel av den totala biståndsbudgeten.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Vi måste noga följa utvecklingen inom varje organisation för att rätt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">kunna bedöma den lämpliga nivån för de svenska insatserna. Liksom hittills <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">bör Sverige genom sina bidrag och på andra sätt stödja en utbyggnad<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">av de mellanstatliga biståndsprogrammen. Samtidigt är det angeläget att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">vi tar fasta på den kritik som riktats mot de multilaterala programmen</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:-3px;left:22px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:1px;left:541px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">40</span></p> </div> <div class="block" style="top:42px;left:22px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">och tillsammans med andra medlemsstater i FN ökar våra ansträngningar<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">att effektivisera de internationella organisationerna.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Det multilaterala biståndet förmedlas huvudsakligen genom två grupper<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">av mottagare: a) FN-familjen (exkl. Världsbanken och IDA), b) Världsbanken,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"> IDA samt andra utvecklingsbanker och fonder. Betydelsefulla<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">skillnader finns mellan dessa båda kategorier. FN-familjens biståndsverksamhet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bekostas i någon mån med medel som uttaxeras från medlemsländerna.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Huvuddelen av verksamheten finansieras dock med frivilliga<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bidrag från medlemsländerna. Beslut fattas i de enskilda organen efter<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">principen ett land, en röst. Finansieringen av bankerna och utvecklingsfonderna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sker helt genom frivilliga bidrag och upplåning på kapitalmarknaderna.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Inom bankfamiljen beror röststyrkan på insatsen. Bankerna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">syftar i första hand till kapitalöverföringar, medan FN:s biståndsverksamhet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i huvudsak är inriktad på tekniskt bistånd.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">När vi från svensk synpunkt bedömer de olika multilaterala biståndsorganen,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> måste vi se till effektiviteten och till verksamhetens inriktning i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">förhållande till de biståndspolitiska målsättningar som regering och riksdag <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">uppställt. Därtill har vi anledning kräva en rättvis fördelning mellan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">de olika bidragsgivarna. Särskilt i vissa FN-organ måste vår andel i dag<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">betraktas som hög. En utjämning bör dock inte ske genom en minskning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av de svenska bidragen utan genom att andra bidragsgivare ökar sina insatser <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">snabbare.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">FN och fackorganen har, som ovan påpekats, kritiserats för bristande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">effektivitet. Världsbanken och vissa av de regionala bankerna har å andra<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sidan en erkänd operativ kraft och målmedvetenhet men har i sin tur fått<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">kritik — inte minst i Sverige — för politisk okänslighet och en alltför<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bankmässig syn på de projekt som skall finansieras. Kritiken har ibland<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">varit berättigad, men får inte föra till negativism. Med sin olika inriktning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och karaktär representerar de båda huvudgrupperna av biståndsgivande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">multilaterala organ en nyttig kombination. Den fördelning av våra bidrag<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">som vi har i dag synes i stort sett lämplig.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Fortsatt stöd för IDA:s och Världsbankens verksamhet bör även i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">framtiden vara en väsentlig del av vår multilaterala biståndspolitik.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Under de närmaste åren kommer förhandlingar att äga rum om en ny<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">påfyllnad av IDA. Det är då naturligt att vi kommer att aktivt verka för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att denna påfyllnad blir betydande. Det svenska bidraget till påfyllnaden<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">får bedömas i ljuset av det totala bidragsmålet och av andra bidragsgivares<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:4px;">insatser.</span></p> <p style="margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Även för Världsbankens del har frågan om en ökning av det insatta<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">kapitalet aktualiserats. Det rådde vid årsmötet 1977 allmän enighet om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att en väsentlig ökning skulle komma till stånd under en period med början <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">år 1983. De nordiska länderna kommer under förhandlingarna att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">verka för att utlåningsbestämmelserna mildras i samband med att kapitalet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ökas.</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:4px;left:32px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:9px;left:542px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">41</span></p> </div> <div class="block" style="top:48px;left:32px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Såväl när det gäller Världsbanken som IDA bör frågan om u-ländernas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">inflytande uppmärksammas. Detta har hittills varit otillfredsställande.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Från svensk sida kommer vi att verka för att u-ländema i samband med<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">kapitalökningen inom Världsbanken får ett ökat inflytande. En principöverenskommelse <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">om översyn av röstfördelningssystemet i IDA träffades<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i samband med den femte IDA-påfyllnaden. Det är emellertid knappast<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">möjligt att åstadkomma en radikal förändring i detta avseende och samtidigt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bevara bankens position på de internationella kapitalmarknaderna.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Den fördelning av våra finansiella insatser mellan de regionala bankerna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och IDA och Världsbanken som f. n. sker förefaller rimlig. Detsamma<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">gäller arbetsfördelningen mellan dessa institutioner. Sverige bör tillsammans <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">med andra medlemsländer verka för att dessa kompletterar varandra.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"></span></p> <p style="margin-top:13px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Den s. k. ämnesinriktade verksamheten, som i budgetsammanhang brukar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">redovisas under rubriken Särskilda program, avser områden inom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">utvecklingssamarbetet som Sverige genom åren särskilt engagerat sig för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">och stött genom FN och Världsbanken, genom enskilda internationella<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">organisationer, genom stöd till forskning, genom ansträngningar att utveckla <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">kapacitet och kunnande i u-länder, i Sverige och internationellt.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">Familjeplanering är ett sådant ämnesområde. Andra viktiga särskilda<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">ämnesområden inom det svenska biståndsprogrammet är forskning, kooperation,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;"> sysselsättningsfrämjande åtgärder, facklig verksamhet, åtgärder<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">för att förbättra kvinnans situation, miljövård, vissa frågor inom hälsovård<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">och utbildning och inom landsbygdsutveckling och livsmedelsproduktion,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">anpassning av teknik till u-landsförhållanden, åtgärder för att effektivisera<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">u-ländemas export och deras internationella upphandling etc.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Huvuddelen av de medel som anvisats under anslagsposten Särskilda<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">program har hittills använts för verksamhet i samarbete med mellanstatliga<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">organisationer. Detta gäller inte minst kurs- och seminarieverksamheten.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">Det hindrar inte att Sverige på områden där vi har särskilda resurser kan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">anordna sådan verksamhet på bilateral basis. Ofta är en regional uppläggning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">ändamålsenlig för denna typ av utbildningsprogram.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:20px;">Normalt skall de mellanstatliga biståndsprogrammen finansieras genom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">allmänna bidrag från medlemsländerna. Sverige bör emellertid kunna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">lämna ändamålsbestämda bidrag när det föreligger särskilda skäl därför.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">Svenska bidrag bör kunna gälla ämnesområden som bedöms ha specifik<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">betydelse för u-ländemas utveckling och där de internationella insatserna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">anses otillräckliga.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">I likhet med SIDA:s styrelse finner biståndsministern att denna verksamhet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">utgör ett väsentligt inslag i biståndsarbetet. Den ändamålsbestämda<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">bidragsgivning till FN-organ som kan bli aktuell bör emellertid stå i samklang <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">med den allmänna politik som Sverige för inom FN:s biståndsorgan.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">Regeringen har nyligen fastställt SIDA:s förslag till handläggningsordning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">för dessa ärenden.</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:4px;left:28px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:7px;left:543px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">42</span></p> </div> <div class="block" style="top:50px;left:27px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:3px;">Motioner</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Utskottet behandlar i detta sammanhang</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">dels motionen 1977/78: 631 av Nils Hörberg (fp), yrkandet 1, nämligen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">att riksdagen beslutar anhålla om att regeringen</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">1. tar initiativ i lämpliga internationella fora till inrättandet av internationella <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utvecklingsorgan med uppgifter i stort sett enligt vad som anförts <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i motionen,</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">dels motionen 1977/78: 1910 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg (apk),<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">yrkandet 1 d, nämligen</span></p> <p style="margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I. att riksdagen hos regeringen begär att den svenska biståndspolitiken <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utformas i enlighet med principen</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">d. att Sverige utträder ur Världsbanken,</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">dels motionen 1977/78:1912 av Olof Palme m. fl. (s), yrkandet 6,7 och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">9 (det senare i den mån det hänför sig till samarbetet med Världsbanksgruppen,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"> FN-biståndets inriktning, ämnesinriktad verksamhet m. m.),<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">nämligen att riksdagen beslutar</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">6. att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">svenska initiativ angående speciella dragningsrätter (SDR),</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">7. att Sverige skall lämna den Interamerikanska utvecklingsbanken<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">(IDB),</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">9. att i övrigt ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">riktlinjerna för biståndspolitiken,</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">dels motionen 1977/78:1914 av Lars Wemer m. fl. (vpk), yrkandena<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">10,11, 12,15 och 22, nämligen</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">10. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att fördelningen av biståndet mellan multilaterala och bilaterala ändamål<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">förskjuts; inom tre år skall det multilaterala biståndet ha minskat till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">högst 25 % av biståndsanslaget,</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">II. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att Sverige<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inom FN-systemet verkar för att biståndet inriktas på länder som strävar<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">efter social och ekonomisk rättvisa och politiskt och ekonomiskt oberoende,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">12. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att Sverige<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">lämnar Världsbanksgruppen,</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">15. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att s. k.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">icke länderdestinerat bistånd — ”särskilda program etc.” — efter hand<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">överförs till befrielserörelser och programländer,</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">22. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att Sverige<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">lämnar Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB).</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:4px;left:27px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:8px;left:543px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">43</span></p> </div> <div class="block" style="top:64px;left:27px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">Utskottet</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Det starka stöd sorn Sverige i sin utrikespolitik ger Förenta nationerna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">som freds- och samarbetsorganisation har sin motsvarighet i det omfattande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bistånd som vårt land lämnar på multilateral väg, dvs. genom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">frivilliga bidrag till FN:s utvecklingsprogram (UNDP), FN:s barnfond <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">(UNICEF), FN:s båda flyktinghjälporganisationer (UNHCR resp.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">UNRWA), världslivsmedelsprogrammet (WFP), internationella jordbruksutvecklingsfonden <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">(IFAD), FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF)<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">m. fl. fonder eller organisationer som direkt eller indirekt är knutna till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">FN.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Också till andra multilaterala organ ger Sverige betydande bidrag av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">biståndsmedel, såsom Internationella utvecklingsfonden (IDA) samt de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">afrikanska och asiatiska utvecklingsbankerna (ADB och AsDB) och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">deras utvecklingsfonder.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Omkring en tredjedel av den totala årliga biståndsbudgeten anslås sålunda <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till olika internationella biståndsorgan, en andel som ligger betydligt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">högre än hos flertalet utomnordiska biståndsgivarländer. Vår bidragsandel <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">är i flera av FN:s biståndsorgan mycket betydande.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Som även framhålls i propositionen bör Sverige liksom hittills genom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">sina bidrag och på andra sätt stödja de mellanstatliga biståndsprogrammen,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"> men samtidigt är det angeläget att ta fasta på den kritik som riktats <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">mot de multilaterala programmen och söka effektivisera de internationella <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">organisationernas arbete.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Åtskilligt av den kritik som därmed avses återkommer i de motionsyrkanden <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">som utskottet behandlar i detta sammanhang. Där diskuteras<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bl. a. u-ländernas begränsade röstmässiga inflytande inom Världsbanken<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och IDA. Bland yrkandena finns även förslag som syftar till en starkare<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">inriktning av FN-biståndet på sådana fattiga u-länder som för en politik<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">för ekonomisk och social utjämning, förslag om en omstrukturering av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">de internationella utvecklingsorganen, förslag om en förbindelselänk mellan <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">Valutafondens särskilda dragningsrätter och överföring av utvecklingskapital <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">till u-ländema etc. Där dryftas även relationen mellan multilateralt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och bilateralt bistånd och den aktuella diskussionsfrågan om ett<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">nytt system för massiva resursöverföringar från i-länder till u-länder<br /></span><span class="fs070" style="padding-left:4px;">m. m.</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I vpk-motionen 1914 begärs förslag från regeringen innebärande att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">Sverige inom FN-systemet verkar för att biståndet inriktas på länder<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">som strävar efter social och ekonomisk rättvisa och politiskt och ekonomiskt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">oberoende.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">I s-motionen 1912 anförs i detta sammanhang bl. a. att det finns skäl<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att starkare verka för att FN:s biståndsverksamhet i ökande utsträckning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">går till fattiga u-länder som själva för en politik för ekonomisk och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">social utjämning. Vårt allmänna och politiska stöd till FN måste på alla</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:3px;left:36px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:6px;left:549px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">44</span></p> </div> <div class="block" style="top:47px;left:31px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:5px;">sätt bevaras och stärkas. Omfattningen av våra finansiella bidrag till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">olika FN-organ får avvägas bl. a. mot de biståndspolitiska mål vi satt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">upp, både vad avser länderinriktning och effektivitet, framhåller motionärerna.<br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:4px;"></span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">De grundläggande målen för Sveriges utvecklingssamarbete bör också <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">styra det svenska agerandet i de internationella biståndsorganisationerna,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"> oavsett om dessa hör till de egentliga FN-organen eller inte. Det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">är därför en hävdvunnen svensk linje att arbeta för att dessa i högre<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">grad än hittills går in för att stödja u-ländemas egna strävanden till ekonomisk <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och social utveckling och utjämning. Det internationella biståndet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">bör i konsekvens därmed i högre grad inriktas på de fattigaste länderna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och de mest eftersatta befolkningsgrupperna. En naturlig ram för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">detta arbete är dels FN:s egna utvecklingsstrategier, dels ILO:s basbehovsstrategi,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> som betonar en balanserad ekonomisk och social utveckling <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och framsteg som kommer alla till del. Sverige verkar vidare för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ändrade maktrelationer mellan rika och fattiga länder och söker i detta<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">sammanhang bl. a. stärka u-ländemas inflytande i de internationella<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">biståndsprogrammen.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Också i propositionen 135 betonas Sveriges aktiva insatser och stöd<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för FN och dess fackorgan liksom för FN-organens både normskapande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och operativa verksamhet på u-landsområdet. När vi från svensk synpunkt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bedömer de olika organen måste vi se till effektiviteten och till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">verksamhetens inriktning i förhållande till de biståndspolitiska målsättningar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som regering och riksdag uppställt, framhålls det. Vi måste därför <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">noga följa utvecklingen inom varje organisation för att rätt kunna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bedöma den lämpliga nivån för de multilaterala svenska biståndsinsatserna.<br /> </span><span class="fs070" style="padding-left:3px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Sverige har i många år hävdat att medlemsländernas bidrag till FNsystemets <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">biståndsverksamhet huvudsakligen skall kanaliseras genom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">FN:s utvecklingsprogram (UNDP). Sverige har också gett starkt stöd åt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">UNDP:s landprogrammering och på alla sätt sökt hävda UNDP:s samordnande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">roll såväl centralt som på fältet. För dessa ståndpunkter har<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Sverige också verkat under de senaste årens utredningsarbete inom FN<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">med sikte på en omstrukturering av FN:s ekonomiska och sociala verksamhet.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Det är också till UNDP som den helt övervägande delen av det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">svenska biståndet genom FN-organ går.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Inom UNDP:s styrelse har Sverige länge hävdat uppfattningen att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UNDP-biståndet i högre grad än hittills bör inriktas på de fattigaste länderna.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Detta har stött på motstånd från flera håll, bl. a. från de mer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">utvecklade u-ländemas sida. På samma sätt som FN är en universell organisation <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">är även UNDP-biståndet universellt i den meningen att alla<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">medlemsländer förväntas vara bidragsgivare till UNDP och att alla<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">länder i princip också kan göra anspråk på tekniskt bistånd från UNDP.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Denna konstruktion utgör både en styrka och en svaghet och har bl. a.</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:6px;left:28px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:9px;left:543px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">45</span></p> </div> <div class="block" style="top:50px;left:28px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">medfört att även en lång rad länder, som på grund av sin höga utvecklingsnivå <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">eller av andra skäl aldrig skulle kunna komma i fråga för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">bilateralt svenskt bistånd, är mottagare av UNDP-bistånd. Det är mot<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">denna bakgrund lättare att förstå svårigheten att få till stånd en prioritering <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av de fattigaste eller de mest utvecklingsmedvetna länderna.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">För några år sedan kunde UNDP-styrelsen likväl i princip besluta att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">en större del av UNDP-programmets resurser under den nu pågående<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">programperioden 1977—1981 skulle förbehållas de fattigare, befolkningsrika <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">u-länderna och u-länder som strävar efter sociala strukturförändringar.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> För att påskynda en sådan omfördelning av UNDP:s biståndsresurser <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">har Sverige under några år gett avsevärda extra bidrag<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till en särskild UNDP-fond som inrättats för bistånd till de minst<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utvecklade u-länderna. Medan av det länderfördelade UNDP-biståndet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">under föregående programperiod (1972—1976) knappt 20 % beräknas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ha gått till de av FN identifierade minst utvecklade länderna, väntas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">denna andel stiga till minst 30 % under perioden 1977—1981.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Det framgår av propositionen 135 att Sverige avser att fullfölja strävandena <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att stärka UNDP:s insatser i de fattigaste länderna också under<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">nästa programperiod samt att Sverige avser vidhålla sin förut framförda <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ståndpunkt att de utvecklade länder som alltjämt får UNDPbistånd <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bör avstå från detta. Det är enligt propositionen önskvärt att få<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">till stånd en ytterligare förskjutning av UNDP-programmet i riktning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">mot hänsynstagande till bl. a. mottagarländernas ansträngningar för att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">åstadkomma inkomstutjämning och social rättvisa.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Man bör emellertid vara medveten om att många u-länder är mycket<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">känsliga för allt som kan utläsas som försök från i-ländernas sida att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">utöva påtryckningar på dem att på visst sätt styra sin utvecklingspolitik.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">Detta har klart kommit till uttryck i flera sammanhang, bl. a. i FN:s generalförsamling,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"> i UNDP-styrelsen och i andra internationella organ,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">där exempelvis basbehovsstrategins målsättningar förts på tal. Det kan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">därför kräva ett långvarigt och tålmodigt arbete att få gehör för önskemålet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att mycket fattiga länder, som i sin egen utvecklingspolitik medvetet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">och med effektiva medel söker åstadkomma social och ekonomisk <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">rättvisa och en jämnare inkomstfördelning, i högre grad bör prioriteras <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">inom UNDP:s och övriga FN-organs biståndsverksamhet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Med det anförda torde ifrågavarande yrkanden i motionerna 1914<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">och 1912, det sistnämnda i den del som avser FN-biståndets inriktning,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">få anses besvarade.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Sveriges medverkan i Världsbanken (IBRD) och i den världsbanksanknutna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">Internationella utvecklingsfonden (IDA) berörs i tre av de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">aktuella motionerna.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I apk-motionen 1910 föreslås att Sverige utträder ur Världsbanken och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">i vpk-motionen 1914 att Sverige lämnar Världsbanksgruppen.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Inom ramen för de resonemang om riktlinjer för biståndspolitiken</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:4px;left:32px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:6px;left:547px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">46</span></p> </div> <div class="block" style="top:47px;left:27px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:4px;">som i detta sammanhang förs i s-motionen 1912 framhålls bl. a. att Sverige <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">bör stödja u-ländemas krav på förändring av Världsbankens särskilda <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">beslutsregler. Vidare sägs att Sveriges höga andel av bidragen till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">IDA bör minska och att vi i stället bör arbeta för att stärka FN:s kapitalfond.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"> Också diskussionen om en framtida ökning av Världsbankens<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">kapital berörs i motionen.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Riksdagen har under en rad av år avvisat yrkanden motsvarande dem<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">i motionerna 1910 och 1914 om utträde ur Världsbanken eller Världsbanksgruppen.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"> Några nya skäl för en omprövning av det svenska medlemskapet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i Världsbanken eller IDA har inte förebragts i de nu aktuella<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">motionerna. Inte heller ger biståndspolitiska utredningens ingående genomgång <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och prövning av Världsbanksgruppens utlåningsverksamhet någon <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">grund för att överväga ett svenskt utträde.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Inga svenska biståndsmedel går till Världsbankens verksamhet, medan <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">Sverige däremot alltsedan IDA:s tillkomst år 1960 gett denna utvecklingsfond <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ett betydande stöd från biståndsanslagen. Under den nuvarande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">femte s. k. påfyllnaden av IDA:s resurser, som avser de tre<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">budgetåren 1977/78—1979/80, uppgår Sveriges IDA-bidrag till ca 413<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">milj. kr. per budgetår, vilket motsvarar en bidragsandel om 3,85 % (att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">jämföras med en andel om 4 % under den fjärde påfyllnadsperioden).</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Världsbankens utlåning, som till skillnad från IDA:s sker på kommersiella <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">villkor, finansieras genom lån som tas upp på den internationella <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kapitalmarknaden, varvid det kapital som satsats av medlemsländerna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i banken utgör garantikapital. Riksdagen bemyndigade i fjol<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">regeringen (prop. 1976/77: 86, FiU 1976/77: 18, rskr 198) att öka Sveriges <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">kapitalinsats i banken, och insatsbeloppet erlades liksom tidigare<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av riksbanken. Sveriges andel i IBRD:s grundkapital (numera 1,13 %)<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">är avsevärt lägre än det svenska engagemanget i IDA.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Styrelse och administrativ stab är gemensamma för IBRD och IDA.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">I huvudsak samma kriterier för bedömning av kreditprojekt används<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inom såväl IBRD- som IDA-verksamheten, medan beslut huruvida finansiering <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">skall ske på bankens kommersiella eller utvecklingsfondens<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">mycket mjuka utlåningsvillkor avgörs med hänsyn till det låntagande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">landets ekonomiska situation. För att ett land skall få låna från IDA<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">bör dess per capita-inkomst inte överstiga 520 dollar, räknat i 1975 års<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">prisnivå. Huvuddelen av IDA:s långivning är dock förbehållen fattigare<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">u-länder med en inkomst per invånare understigande 265 dollar. Under<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">verksamhetsåret 1976/77 gick 87 % av IDA:s utlåning till denna grupp.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Kritik har från många håll riktats mot Världsbanksgruppen icke<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">minst därför att u-ländernas inflytande inom gruppen är begränsat till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">följd av de röstfördelningsregler som där gäller och som gör röststyrkan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">avhängig av kapitalinsatsen. Detta ger ett fåtal större länder det dominerande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">röstinflytandet, medan u-ländernas sammanlagda röststyrka<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">är begränsad till drygt en tredjedel. Kritiken har bl. a. också gjort gäl -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:5px;left:29px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:8px;left:540px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">47</span></p> </div> <div class="block" style="top:49px;left:28px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">lande att principerna för projektbedömning är alltför snävt inriktade<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">på den rent ekonomiska avkastningen, att utlåningen volymmässigt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">blivit koncentrerad till en mindre grupp av länder och att iförändringar<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i mottagarländernas ekonomiska politik i flera fall gjorts till villkor för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">långivning.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Till delar av denna kritik har Sverige liksom övriga nordiska länder<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">anslutit sig och därför verkat bl. a. för ändrade röstfördelningsregler<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till förmån för u-ländema och för ett större beaktande av sociala behov<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och fördelningseffekter vid projektbedömningama. I sistnämnda hänseende <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">har även bankledningen under de senaste åren verkat för att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ge utlåningsverksamheten en starkare inriktning på fattigare befolkningsgrupper <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och på länder som i sin utvecklingspolitik eftersträvar en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">jämnare inkomst- och förmögenhetsfördelning. Projekt inom utbildning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och landsbygdsutveckling har också kommit att spela en ökad roll.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Vad beträffar röstfördelningen har en principöverenskommelse om en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">översyn av denna inom IDA träffats i samband med förhandlingarna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">om den femte påfyllnaden. Av propositionen 135 framgår att Sverige i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">samband med den kapitalinsatsökning i IBRD som väntas komma till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">stånd med början år 1983 kommer att verka för att u-länderna också<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">inom IBRD får ett ökat inflytande och för att villkoren för utlåningen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">mjukas upp.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Vid Världsbanksgruppens årsmöte 1977 pekades från nordisk sida<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">på den betydelsefulla roll som Världsbanken hade att spela när det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">gäller genomförandet av en basbehovsstrategi i u-länderna och framhölls <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">att bankens resurser därför i första hand borde inriktas på de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">fattigaste länderna samt på länder som åtagit sig att genomföra sociala<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">framsteg i sina samhällen. Världsbanken borde särskilt eftersträva att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">genomföra landprogrammeringsprincipen, förbättra u-ländernas medverkan <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">i beslutsprocessen, öka den andel av resurserna som avser programlån <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">och lokalkostnadsfinansiering samt mjuka upp bankens utlåningsvillkor.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Som framhålls i biståndspolitiska utredningen är IDA den största<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">källan för obunden internationell kreditgivning på mycket mjuka villkor<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">till u-länderna, och utredningen påpekar att något alternativ till IDA<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">i dag inte finns. Dessa länder har i flera sammanhang slutit upp kring<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">krav på en avsevärd ökning av kapitalresurserna inom Världsbanksgruppen,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;"> och särskilt beträffande resurserna inom IDA.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Mot denna bakgrund ansluter sig utskottet till uttalandet i propositionen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">att fortsatt stöd för IDA:s och Världsbankens verksamhet även<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">i framtiden bör vara en väsentlig del av vår multilaterala biståndspolitik <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">och att Sverige aktivt kommer att verka för att nästa påfyllnad av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">IDA:s resurser blir betydande. Som även sägs i propositionen får dock<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">det svenska bidraget till denna påfyllnad, som liksom vid tidigare påfyllnader <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">blir föremål för internationella förhandlingar, givetvis be -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:2px;left:26px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:5px;left:544px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">48</span></p> </div> <div class="block" style="top:45px;left:26px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">dömas i ljuset av det totala bidragsmål man därvid kan ena sig om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">liksom av de insatser som andra bidragsgivare visar sig beredda att göra.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Någon säker uppfattning om storleken av den framtida ökning av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">IBRD:s kapital, varom principiell enighet rådde vid Världsbankens årsmöte <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">förra året och som förutsatts komma till stånd om fern år och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">därefter, synes inte möjlig att få på nuvarande stadium. Inom bankens<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">medlemskrets uppges man emellertid vara enig i princip om att bankens <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">framtida utlåning bör öka inte bara i nominella utan även i reala<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">termer. Från bankledningens sida har föreslagits att utlåningsverksamheten <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">skall öka med 12 % per år från och med nu. Därav skulle ca<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">7 % kompensera väntade prisökningar medan återstoden är avsedd att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">möjliggöra en reell utlåningsökning. En sådan jämnt fortskridande utlåningsökning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">skulle, om den kan förverkligas, på längre sikt uppenbarligen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">göra en avsevärd kapitalökning nödvändig. Meningarna om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">storleken av en ökning är emellertid f. n. delade, och de informella<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">diskussioner som förts härom har tills vidare ajournerats. Från nordisk<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sida har under dessa diskussioner framhållits att det är motiverat att i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">detta sammanhang även dryfta vissa andra frågor, bl. a. en liberalisering <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av utlåningsvillkoren, ökade möjligheter till s. k. programlån, finansiering <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av lokala kostnader, ett ökat inflytande för u-länderna i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bankens beslutsprocess samt en gradvis avveckling av utlåningen till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">mera utvecklade länder.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I s-motionen 1912 pläderas för ett stärkande av FN:s kapitalutvecklingsfond <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">(UNCDF) samtidigt som det sägs att Sveriges höga andel i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">IDA bör minska. Som utskottet klargjort ovan blir den svenska andelen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">i IDA under nästa påfyllnadsperiod beroende av utgången av internationella <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">förhandlingar vilka ännu inte tagit sin början. I jämförelse med<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">IDA, som f. n. har ett sammanlagt resurstillskott per år om ca 11 600<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">milj. kr., är FN:s kapitalutvecklingsfond med sammanlagda bidrag<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">under år 1978 på ca 81 milj. kr. alltjämt en fond med mycket små<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">resurser. UNCDF får tills vidare bidrag från endast ett mindre antal<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">länder, däribland Sverige. I sammanhanget vill utskottet erinra om biståndspolitiska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">utredningens uttalande att det inte finns något underlag<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">för att avgöra om u-länderna hellre ser ökade bidrag till UNCDF än<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">en betydande påfyllnad av IDA:s resurser.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Som närmare framgår av utskottets betänkande (UU 1977/78:10)<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">angående biståndsanslagen för budgetåret 1978/79 har Sverige hittills<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">svarat för det näst högsta bidragstillskottet till UNCDF. Sverige har<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">där en långt större bidragsandel än i något annat internationellt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">biståndsorgan. Utskottet anförde att det mot denna bakgrund kan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">finnas anledning att inte alltför snabbt öka de svenska bidragen till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">UNCDF och att i stället så mycket mer verka för att fler i-länder kommer <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">till som stödjare av fonden, vars verksamhet är inriktad på de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">minst utvecklade länderna och de fattigaste befolkningsgrupperna. Så</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:11px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:15px;left:541px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">49</span></p> </div> <div class="block" style="top:55px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">sker redan från svensk sida. Också i samband med de s. k. bidragskonferenserna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">för andra multilaterala biståndsprogram hävdar Sverige liksom <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">övriga nordiska länder, vilka tillsammans utgör dominerande bidragsgivare <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i flera av dessa program, nödvändigheten av en rättvisare<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">fördelning av bidragsbördan mellan givarländerna.</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Mot bakgrund av det anförda avstyrks motionerna 1910 och 1914,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">såvitt avser deras yrkanden om svenskt utträde ur Världsbanken eller<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Världsbanksgruppen. Med det anförda torde motionen 1912, i vad<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">avser dess synpunkter beträffande IBRD, IDA och UNCDF, få anses<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">besvarad.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I motionen 631 föreslås att regeringen tar initiativ i lämpliga internationella <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">fora till inrättandet av internationella utvecklingsorgan.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Motionären avser därmed inte biståndsorgan i traditionell bemärkelse<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">utan ett slags internationella utvecklingsmyndigheter (World Development <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">Authorities, WDA), som visserligen är underordnade FN men som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">i övrigt bör få samordnande beslutsrätt för alla internationella ekonomiska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">frågor och institutioner. Till WDA:s främsta uppgifter skulle<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">höra att svara för kort- och långsiktiga internationella krediter, fastställa <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">ramar för den internationella handeln med viktiga råvaror, arbeta<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">för balans mellan befolkningstillväxt och livsmedelsproduktion och att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">fungera sorn internationell ekonomisk rådgivningsinstitution. Vidare<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">skulle enligt motionären Världsbanken underordnas WDA.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Motionärens förslag ansluter sig nära till ett av flera uppslag som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">under senare år i den internationella debatten framförts i syfte att reformera <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">de existerande utvecklingsinstitutionema och att utforma mer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">slagkraftiga globala utvecklingsstrategier. Det förslag som motionären<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">pläderar för är mycket genomgripande och hör därmed också till de<br /></span><span class="fs085" style="padding-left:7px;">mera svårgenomförbara. Dess förverkligande förutsätter bl. a. en radikal<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">omstrukturering av de nuvarande mellanstatliga institutionerna och ett<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">större uppgivande av den nationella beslutanderätten i fråga om bidrag<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">till internationellt utvecklingsarbete. Förslaget synes knappast realistiskt.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:20px;">Ett mera begränsat och praktiskt försök att åstadkomma en bättre<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">samordning av FN:s ekonomiska och sociala verksamhet samt av FN:s<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">operativa verksamhet har med aktivt stöd från svensk sida gjorts under<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">senare år, men institutionell tröghet liksom bristande intresse från många<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">både i- och u-länders och ländergruppers sida har gjort det förslag härom <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">som godkändes av 1977 års generalförsamling mindre långtgående än<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">vad man från svensk sida hade hoppats. Resolutionen berör inte Världsbanksgruppen.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:8px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:22px;">Det var FN:s generalförsamlings sjunde extra möte år 1975 som på<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">basis av en expertgruppsrapport, vilken bl. a. föreslagit att flertalet av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">FN:s operativa biståndsorgan skulle slås samman till en ny ”biståndsmyndighet” <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">(United Nations Development Authority) och att en ny post</span></p> <p style="margin-top:6px;"><span class="fs080" style="padding-left:8px;">4 Riksdagen 1978/79. 9 sami. Nr 1</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:3px;left:27px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:5px;left:543px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">50</span></p> </div> <div class="block" style="top:45px;left:21px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:7px;">som biträdande generalsekreterare för ekonomiska och sociala frågor<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">skulle inrättas, beslöt att tillsätta en kommitté (den s. k. strukturkommittén) <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">med uppgift att göra en översyn av FN:s organisatoriska struktur <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">och arbetsmetoder på det ekonomiska och sociala området, inklusive <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">FN-systemets operativa verksamhet. Strukturkommitténs slutrapport,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">som framlades i slutskedet av 1977 års generalförsamling, godkändes<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">utan större modifikationer.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Beslutet innebär bl. a. att arbetet inom FN:s ekonomiska och sociala<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">råd (ECOSOC) skall rationaliseras, att en särskild generaldirektörstjänst<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">för ekonomiska och sociala frågor inrättas, att församlingen skall överväga <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">att upprätta en gemensam styrelse för ledning och förvaltning av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">FN:s operativa biståndsverksamhet (dock undantas redan från början<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">FN:s barnfond UNICEF, världslivsmedelsprogrammet WFP och FN:s<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">miljöprogram UNEP), att endast en årlig bidragskonferens i fortsättningen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">anordnas för hela FN:s biståndsverksamhet, att UNDP:s länderprogrammering <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">skall användas som referensram för hela den operativa<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">verksamheten och att det övergripande ansvaret för och samordningen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">av den operativa verksamheten inom varje land skall läggas hos ett av de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">på fältet företrädda FN-organen. I avvaktan på en eventuell framtida<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">integration av FN:s olika biståndsfonder och -program, som skall genomföras <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">endast under förutsättning att den visar sig leda till en ökning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">av de frivilliga bidragen, behåller existerande program och fonder sin<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">identitet och inriktning.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">I ett gemensamt nordiskt inlägg uttalades tillfredsställelse med delar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">av detta reformbeslut. Samtidigt framhölls att de nordiska delegationerna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">velat se mer långtgående resultat och att de var särskilt besvikna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">över de avvaktande förslagen beträffande den operativa verksamheten.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"> Bl. a. borde UNDP:s samordnande roll ha framhävts ytterligare.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Utskottet finner det önskvärt att man från svensk sida i uppföljningsarbetet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">till denna FN-resolution om omstrukturering av FN-systemets<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ekonomiska och sociala sektorer fortsätter att bl. a. hävda UNDP:s centrala <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och samordnande roll inom FN:s totala biståndssystem.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Utskottet avstyrker i detta sammanhang det nu ifrågavarande yrkandet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i motionen 631.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I vpk-motionen 1914 föreslås att fördelningen av biståndet mellan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">multilaterala och bilaterala ändamål förskjuts så att det multilaterala biståndet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inom tre år har minskat till högst 25 % av biståndsanslagen.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Fördelningen inom de samlade biståndsanslagen mellan multilateralt och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">bilateralt bistånd är under innevarande budgetår 33,5 % resp. 63,9 %<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">(återstoden avser administration, u-landsinformation m. m.), och för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">nästa budgetår förutses i stort sett samma fördelning mellan multilaterala <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">och bilaterala ändamål. Under den svenska biståndsverksamhetens<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">tidigare år, då totalanslagen var avsevärt lägre och den svenska bistånds -</span></p></div> <div class="block" style="top:1072px;left:485px"> </div> <div class="block" style="top:1070px;left:576px"> <p><span class="fs070" style="padding-left:2px;">fj\‘ ci</span></p> </div> <div class="block" style="top:1070px;left:656px"> <p><span class="fs070" style="padding-left:49px;">|v</span></p> </div> <div class="block" style="top:-40px;left:-15px"> </div> <div class="block" style="top:1157px;left:148px"> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:12px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:15px;left:542px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">51</span></p> </div> <div class="block" style="top:57px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:3px;">administrationen befann sig i ett uppbyggnadsskede, var den multilaterala <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">andelen betydligt större än nu. Biståndspolitiska utredningen har ingående <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">granskat motiven för och fördelarna med multilateralt resp.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">bilateralt bistånd och därvid kommit fram till att det inte finns någon<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">anledning att förorda någon drastisk förändring av den fördelning som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">nu råder och heller inte funnit det möjligt att precisera den framtida fördelningen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till bestämda procentsatser. Nuvarande andel för de multilaterala <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bidragen är enligt utredningen rimlig i dagens läge, och tillräckligt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">starka skäl talar för att Sverige även i fortsättningen bör lämna en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">relativt betydande andel av biståndet via multilaterala kanaler.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Regeringen ansluter sig i propositionen 135 till denna bedömning och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">understryker samtidigt att utvecklingen inom varje organisation noga<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">måste följas för att rätt avväga den lämpliga nivån för de svenska insatserna.<br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:3px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Utskottet avstyrker mot denna bakgrund ifrågavarande yrkande i motionen <br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:3px;">1914.</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I s-motionen 1912 kritiseras Internationella valutafondens (IMF)<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">agerande gentemot u-länderna och sägs att Sverige kraftfullt bör stödja<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">sådana förändringar som innebär mer demokratiska beslutsformer. Vidare <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">föreslås att riksdagen uttalar sig för att Sverige bör spela en aktiv roll<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">för att inom valutafonden få till stånd en länk mellan det internationella<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">betalningssystemets behov av s. k. speciella dragningsrätter (SDR) och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">u-ländernas behov av utvecklingskapital.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Utskottet behandlar först frågan om IMF:s arbetssätt och beslutsregler.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Internationella valutafonden har till uppgift att verka för stabila och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ordnade förhållanden i det internationella valuta- och betalningssystemet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">och därigenom främja en balanserad tillväxt i världshandeln. Fonden<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">skall underlätta en smidig anpassning i medlemsländerna till uppkommande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">underskott i utrikesbetalningama genom att tillhandahålla medellånga <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">krediter. Varje lands lånerätt står i proportion till landets kvot i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">valutafonden, dvs. den egna medlemsinsatsen. Valutafondens resurser<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">består huvudsakligen av medlemsländernas kvotinsatser och kommer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">därutöver från vissa upplåningsarrangemang.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Valutafonden har inte inrättats som ett organ för överföring av biståndsmedel <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">till u-länderna. Icke desto mindre har under 1960- och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">1970-talen flera särskilda lånemöjligheter skapats inom IMF som varit<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">direkt inriktade på u-ländernas speciella behov. Exempel på sådana är<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">det system för kompensatorisk finansiering vid förändringar i exportintäkter <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">av råvaror som tillkom år 1963, den lånemöjlighet som inrättades <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">år 1969 för att i samband med internationella råvaruavtal finansiera<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">buffertlager och den s. k. Trust Fund som inrättades år 1976 för att bistå<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">fattiga länder med betalningsbalansstöd på förmånliga villkor.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Utskottet konstaterar att Internationella valutafonden har fått en stark</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:10px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:13px;left:544px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">52</span></p> </div> <div class="block" style="top:54px;left:25px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:5px;">ställning som kreditgivare. Det internationella bankväsendets kreditgivning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">påverkas i allt högre grad av valutafondens lånebeslut. Utskottet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">kan instämma i att fonden ofta ställer långtgående krav på en omläggning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">av den ekonomiska politiken i u-ländema. Det finns exempel på att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">fondens lånevillkor gett uttryck för en bristande förståelse för den sociala <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">verkligheten i u-landet, vilket kan försvåra ett u-lands utvecklingsansträngningar.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;"> Å andra sidan bör det beaktas att långtgående anpassningsåtgärder <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">i många fall varit nödvändiga. Till bilden hör den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">förut nämnda omständigheten att valutafonden inte kan tillhandahålla<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">något långsiktigt utvecklingsstöd utan endast medelfristiga betalningsbalanskrediter.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"> Även med denna begränsning kan dock konstateras att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">man inom IMF under senare år i åtskilliga avseenden alltmer beaktat<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">u-ländernas intressen, bl. a. genom att inrätta låneformer som tar sikte<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">på dessa länders särskilda behov. Utskottet anser att Sverige också fortsättningsvis <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">bör verka för att u-ländernas särskilda intressen beaktas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">inom ramen för fondens verksamhet.</span></p> <p style="margin-top:13px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Ett system med s. k. särskilda dragningsrätter (SDR) infördes i Valutafonden <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">år 1968 och innebar att IMF i lägen med likviditetsbrist i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">världsekonomin med hjälp därav skall kunna öka tillgången på betalningsmedel <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">mellan centralbankerna på ett planmässigt sätt. Systemet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">kom att få ökad betydelse i samband med de allvarliga påfrestningar<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">som valutasystemet utsattes för i början av 1970-talet, då bl. a. dollarns<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inlösbarhet mot guld upphävdes och systemet med fasta växelkurser<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">kom i gungning.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Den totala mängden SDR skall bestämmas av det långsiktiga globala<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">behovet av valutareserver. Tilldelningen av SDR till medlemsländerna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sker i förhållande till deras insatskvoter i valutafonden. SDR-systemet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">har avsevärda likheter med ett system för checkräkningskredit. Ett<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">land med underskott i sin betalningsbalans kan dra på sina tilldelade<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">SDR, vilka sedan byggs upp igen när landet i fråga får ett överskott.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Under åren 1972—1974 fördes förhandlingar om en total valutareform.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Planerna härpå fick överges som orealistiska i skuggan av 1973<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">års oljekris. Man fick i stället ta itu med problem av mera omedelbar<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">betydelse under inverkan av den tvära omkastning i betalningsförhållandena <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som oljeprishöjningarna medförde. I stället för en total valutareform <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inriktade man sig på en gradvis sådan, varvid främst frågan om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">växelkursbestämmelserna och guldets roll i valutasystemet prioriterades.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Arbetet på detta ledde år 1976 fram till ett förslag till reviderad stadga<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">för IMF. Förslaget har därefter ratificerats och trätt i kraft i april 1978.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Sverige godkände ändringarna i stadgan för drygt ett år sedan {prop.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">1976/77: 86, FiU 1976/77:18, rskr 198).</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">I den nya fondstadgan läggs grunden för en slutgiltig och mer planmässig <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">avveckling av guldets monetära roll. Det officiella guldpriset<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">slopas liksom det tidigare kravet på betalning i guld vid transaktioner</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:3px;left:32px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:7px;left:545px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">53</span></p> </div> <div class="block" style="top:47px;left:32px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">mellan fonden och medlemmarna. Fondens innehav av guld avvecklas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">successivt genom utförsäljning. Medlemsländerna förpliktar sig att tillsammans <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">med fonden verka för att SDR görs till den huvudsakliga<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">reservtillgången i det internationella valutasystemet. Betalningar mellan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">fonden och centralbankerna skall i ökad utsträckning kunna ske genom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">användning av SDR. SDR har dessutom ersatt guld som räkneenhet i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">fondtransaktionema och i flera andra internationella sammanhang. Vid<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">framtida kvothöjningar skall inbetalningar inte längre ske i guld utan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i form av antingen SDR eller en valuta som accepteras av fonden.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Stadgerevisionen har däremot inte inneburit någon ändring i fråga om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">de grundläggande principerna för tilldelning och indragning av SDR.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Att de nationella reservvalutornas roll minskas och att de särskilda<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">dragningsrätterna efter hand görs till den centrala reservtillgången i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">det internationella valutasystemet svarar mot ett av de reformkrav som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">u-länderna i olika sammanhang framfört. Ett annat sådant krav är den i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">motionen 1912 aktualiserade frågan om upprättandet av en länk mellan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">skapandet av internationell likviditet i form av ökad tilldelning av SDR<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och utvecklingsfinansiering.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Frågan om en sådan länk prövades ingående under det skede då<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">stadgeändringsförhandlingarna var inriktade på en total valutareform.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">När denna ambition fick överges, fördes även länkfrågan åt sidan. Den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">kan därför tills vidare — såsom även framhålls i biståndspolitiska utredningen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">— sägas ha förlorat sin aktualitet i och med att den inte blev<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">upptagen i förslaget till den nya stadgan för valutafonden. Kravet kan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">dock väntas återkomma i samband med framtida revisioner av IMFstadgan.<br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:5px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Under de förhandlingar som fördes åren 1972—1974 om en fullständig <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">valutareform var den svenska grundinställningen till en eventuell <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">länk i förstone negativ under hänvisning till att det egentliga<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">syftet med dragningsrätterna var att tillgodose behovet av internationell<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">likviditet. Kravet på ett ökat biståndsflöde till de fattiga länderna borde<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">enligt svensk uppfattning tillgodoses på annat sätt (prop. 1972: 1, bil. 5).<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">Sedermera modifierades dock den svenska attityden (prop. 1974:1,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">bil. 5), och tillsammans med övriga nordiska länder uttalades att förhållandet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">mellan SDR och utvecklingsbistånd borde studeras i positiv<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">anda. Dock markerades att SDR var avsedda att utgöra den huvudsakliga <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">reservtillgången i det internationella betalningssystemet och att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">deras eventuella användning i utvecklingssyfte inte fick äventyra detta<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">monetära mål. Den gemensamma nordiska uppfattningen var dock på<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">detta förhandlingsstadium att det borde vara möjligt att finna en lösning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">där de monetära aspekterna på de särskilda dragningsrätterna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">kunde kombineras med ett system som gynnade u-länderna. — Som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">ovan nämnts avstannade dock länkdiskussionen inom valutafonden<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">under år 1974 i och med att tanken på en genomgripande valutareform<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">fick överges.</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:-2px;left:24px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:0px;left:545px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">54</span></p> </div> <div class="block" style="top:42px;left:23px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Biståndspolitiska utredningen har bl. a. uttalat sig för att en överföring <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">av resurser i form av SDR till u-ländema anpassas till det internationella <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">konjunkturläget. De fattiga länderna skulle sålunda tillföras<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">extra resurser när den internationella konjunkturen är på väg nedåt<br /></span><span class="fs085" style="padding-left:3px;">och ge u-länderna möjlighet att öka sin import från i-länderna. På<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">detta sätt skulle också en viss automatik uppnås i överföringarna av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">finansiella resurser för utvecklingsändamål.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Riksbanksfullmäktige har i sitt remissyttrande över biståndspolitiska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">utredningen framhållit att SDR-systemet varken är avsett eller lämpat<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för en funktion som konjiunkturregulator. Tilldelningar av SDR syftar<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till att söka möta det långsiktiga globala behovet av tillskott till befintliga <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">reservtillgångar. Automatisk tilldelning grundad på konjunkturvariationer <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">står inte i överensstämmelse med SDR-systemets grundtanke.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Mot bakgrund härav anser fullmäktige att biståndspolitiska utredningens <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">förslag inte hör till de generella åtgärder som bör prioriteras <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av Sverige i internationella förhandlingar om u-ländernas problem.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Fullmäktige anser däremot i likhet med utredningen att Sverige bör<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">verka för att de icke-oljeexporterande u-ländernas intressen på andra<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sätt beaktas inom IMF och hänvisar bl. a. till de särskilda utlåningsanordningar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">som upprättats av fonden för att tillfredsställa u-ländemas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">önskemål om betalningsbalansstöd på speciella villkor och som exemplifierats <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ovan.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Riksbanksfullmäktige erinrar om att den reviderade IMF-stadgan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inte öppnar några möjligheter till en länk och uttalar att sannolikheten<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för att en ny omfattande stadgerevision igångsätts inom överskådlig tid<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">synes vara mycket ringa. Man torde ej heller komma att aktivt överväga<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">en stadgeändring enbart för att möjliggöra införande av en länk. Enligt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">fullmäktige måste utredningens förslag på denna punkt ses som en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">fråga på mycket lång sikt.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Mot denna bakgrund konstaterar utskottet att en reform av IMF som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">skulle möjliggöra en särskild överföring av SDR till u-ländema knappast <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">är att förvänta inom de närmaste åren. Skulle sådana möjligheter<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">öppna sig bör Sverige som hittills verka för att frågan tas upp till positiv<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">prövning.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Med det anförda torde ifrågavarande yrkande i motionen 1912 få<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">anses besvarat.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I s-motionen 1912 framhålls att Sverige aktivt bör verka för att få<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">till stånd någon form av massiv resursöverföring till u-länderna, en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">möjlighet som på senare tid tagits upp i den internationella debatten<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och som skulle innebära ett kapitalflöde av långt större omfång än det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">nuvarande internationella biståndet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Tanken på en massiv resursöverföring i nya former från i-länder till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">u-länder är av gammalt datum men har framförts med allt större kraft</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:7px;left:32px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:10px;left:545px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">55</span></p> </div> <div class="block" style="top:51px;left:32px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i den internationella ekonomiska och u-landsdebatten under senare år,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">framför allt mot bakgrund av den obalans i världslikviditeten och den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">internationella konjunkturstagnation som följt i oljeprishöjningarnas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">spår.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Den bärande idén i detta sammanhang är att en massiv och samordnad <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">överföring av finansiella resurser till u-länderna både skulle tillgodose <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">dessa länders kapitalbehov för utveckling och import och sarr.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">tidigt höja u-ländernas efterf rågenivå och köpkraft på ett sådant sät<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att den nuvarande internationella konjunkturstagnationen bryts ocl<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kapacitetsutnyttjandet i i-ländernas ekonomier ökas.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Frågan om massiva resursöverföringar vid sidan om det traditionella<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">biståndet och utöver de lånemöjligheter för utvecklingsändamål som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">redan finns har utgjort ett av huvudämnena vid det första mötet med<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">FN:s s. k. översynskommitté i maj i år. Sverige presenterade vid detta<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">möte ett arbetspapper som skisserade de frågeställningar som blir aktuella <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">vid ett eventuellt internationellt program för massiva resursöverföringar.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I detta sammanhang har från svensk sida bl. a. erinrats om u-ländernas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">olika förmåga att snabbt och på ett effektivt sätt absorbera nytt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">utvecklingskapital och generera den internationella efterfrågan som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">eftersträvas. Stora anspråk ställs därvid på deras administrativa kapacitet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och fysiska infrastruktur. De mer utvecklade u-länderna har härvidlag <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">de bästa möjligheterna, men de har å andra sidan inga större<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">problem att själva finansiera eller låna kapital för sin utveckling. Många<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">medelinkomstländer bland u-länderna har däremot svårigheter att till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">rimliga villkor skaffa långtidskapital för investeringsändamål. I det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">längre perspektivet bör de internationella finansieringsinstitutionerna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">liksom UNDP genom förinvesteringsstudier och på annat sätt kunna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">medverka till att stärka även de fattigare ländernas utvecklingsplanering <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och på så vis också stärka dessa länders absorptionsförmåga, dvs.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">deras kapacitet att på ett konstruktivt och utvecklingsbefrämjande sätt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ta hand om och nyttiggöra de ytterligare investeringsmedel som ställs<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">till förfogande. Från svensk sida har vidare framhållits att, om ett nytt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">system för massiva resursöverföringar koncentreras främst på mellankategorin <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">av u-länder med hänsyn till deras större absorptionsförmåga,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">utrymme samtidigt skulle skapas för att i stället koncentrera det offentliga <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">biståndet på de fattigare länderna.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Några beslut i denna fråga togs inte vid det förut nämnda mötet med<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">FN:s översynskommitté, men överläggningarna härom kommer att återupptas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">vid ett nytt möte med kommittén i höst.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Frågan har nyligen också dryftats inom Världsbankens och Valutafondens <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">gemensamma utvecklingskommitté, som har hemställt att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">Världsbanken skall studera möjligheterna att upprätta en fond på 15<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">miljarder dollar för att produktivt använda världens överskottslikviditet.<br /> </span><span class="fs085" style="padding-left:5px;"> Även inom OECDrs biståndskommitté (DAC) där Sverige redan</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:-4px;left:25px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:-1px;left:545px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">56</span></p> </div> <div class="block" style="top:40px;left:25px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">tidigare pläderat för sådana massiva resursöverföringar, har ämnet nyligen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">behandlats. OECD-sekretariatet fick därvid i uppdrag att studera<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">frågan och framlägga förslag om hur olika aspekter av ämnet bör angripas.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"> Frågan torde också i allmän form komma att behandlas vid<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">OECDrs ministermöte i juni i år.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Utsikterna för att förverkliga den vittsyftande tanken med massiva<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">resursöverföringar, som alltjämt befinner sig på ett allmänt diskussionsstadium,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> låter sig ännu knappast bedöma. Sverige har emellertid gett<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sitt allmänna stöd åt idén och också tillfört den internationella diskussionen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">härom förslag och analyser av de aktuella problemställningarna.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utskottet förutsätter att Sverige också fortsättningsvis uppmärksammar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">denna fråga och verkar för att den får en positiv lösning som även<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">överensstämmer med de svenska u-landspolitiska målen och som beaktar<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">de fattigare u-ländemas särskilda behov så att denna resursöverföring, i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">likhet med vad som sägs i motionen 1912, blir ett steg mot en rättvisare<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ekonomisk ordning i världen.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Motionen 1912 torde därmed i denna del få anses besvarad.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">I vpk-motionen 1914 hemställs att särskilda program och annat icke<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">länderdestinerat bistånd efter hand överförs till befrielserörelser och<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:3px;">programländer.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I s-motionen 1912 anförs i detta sammanhang bl. a. att den s. k. ämnesinriktade <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">verksamheten bör ges en klarare målinriktning. Enligt motionärerna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">är det svårt att urskilja några klara riktlinjer och prioriteringar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">för denna verksamhet, som kan avse praktiskt taget alla ämnesområden <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">och biståndssektorer. Det finns därför anledning både att vara<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">restriktiv i allmänhet när det gäller ämnesinriktad verksamhet utanför<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">landramama och att ge verksamheten klarare motiv.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I budgetsammanhang har under senare år under samlingsbeteckningen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Särskilda program redovisats dels medel för sådan ämnesinriktad<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utvecklingsverksamhet som genomförs av SIDA i samarbete med FN:s<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">fackorgan, andra internationella organisationer etc., dels biståndsmedel<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för s. k. bredare samarbete med vissa u-länder, dels finansiering av s. k.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">biträdande experter för tjänstgöring inom FN-organens biståndsverksamhet,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> dels medel för projektförberedelser och resultatvärdering. Det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">rör sig således om mycket olikartade ändamål och verksamheter av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">både multilateralt och bilateralt slag.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Bland dessa heterogena aktiviteter under rubriken Särskilda program<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">dominerar emellertid den s. k. ämnesinriktade verksamheten, vilken avser <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ämnesområden som på svensk sida bedöms vara av särskild betydelse <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för u-ländernas utveckling och där de internationella insatserna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">anses otillräckliga. Verksamheten genomförs i samarbete med FN:s<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">fackorgan, enskilda internationella organisationer samt institutioner, organisationer <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och företag i Sverige. Den avser globala och regionala projekt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för metod- och strategiutveckling samt olika former av utbildnings -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:0px;left:31px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:3px;left:545px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">57</span></p> </div> <div class="block" style="top:44px;left:31px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">verksamhet på områden som befolkningsfrågor och familjeplanering,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">hälso- och näringsfrågor, landsbygdsutveckling och livsmedelsförsörjning,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> undervisning, kooperation, miljövård, anpassning av industriell<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">teknik, främjande av u-länders export och marknadsföring, vattenförsörjning,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> forskning m. m. En form för ämnesinriktad verksamhet sorn<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">vuxit betydligt under senare år är svenskt stöd till FN-organ för genomförande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av kurser, seminarier, forskningsprogram och olika typer av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">regionala aktiviteter.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">En översyn av riktlinjerna för den ämnesinriktade verksamheten (denna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">gick förut under samlingsbeteckningen multibi-bistånd, en beteckning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som numera är förbehållen enbart sådant länderdestinerat bistånd<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">som slussas genom mellanstatliga organ) aviserades i 1976 års budgetproposition <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och har sedermera genomförts i samarbete mellan UD och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">SIDA samt berörda fackdepartement. I januari 1978 framlade SIDA:s<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">styrelse på grundval därav förslag till riktlinjer för det ämnesinriktade<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">samarbetet med FN-organen och en handläggningsordning som ger regeringen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">möjlighet att på ett tidigare stadium ta ställning till inriktningen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">av verksamheten. De föreslagna riktlinjerna och handläggningsordningen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">har därefter godkänts av regeringen.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">I propositionen har — liksom i SIDA:s anslagsframställning för budgetåret <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">1978/79 och i SIDA:s remissyttrande över biståndspolitiska utredningen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">— den ämnesinriktade verksamheten beftecknats som ett väsentligt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">inslag i biståndsarbetet. SIDA har också erinrat om denna verksamhets <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">stora betydelse för att utveckla verkets egen kompetens. Dialogen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">med de internationella institutionerna leder sålunda till ökade<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">kunskaper om den verksamhet de bedriver och om de erfarenheter på<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">olika områden som finns samlade hos dem.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionen 1914 i denna del.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">Motionen 1912 i denna del torde med det anförda få anses besvarad.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Både i s-motionen 1912 och i vpk-motionen 1914 yrkas att Sverige<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">skall lämna den Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB).</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Sverige förvärvade medlemskap i Interamerikanska utvecklingsbanken <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">hösten 1977 (prop. 1976/77: 83, NU 1976/77: 47, rskr 1976/77:<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">332). Anslutningen var motiverad av exportfrämjandeskäl och hade<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">samband med de nya upphandlingsregler som antogs av IDB år 1976<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">och som uteslöt företag i icke-medlemsländer från att komma i fråga<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">som leverantörer vid upphandling till projekt som finansieras med IDBmedel.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:20px;">Både i samband med beslutet om sökande av svenskt medlemskap i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">banken och i samband med regeringens förslag i årets budgetproposition <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">om ytterligare medelsanvisning för den svenska medlemsinsatsen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">har utskottet getts tillfälle att yttra sig i frågan (UU 1976/77: 4y resp.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">1977/78: 3 y), framför allt över de invändningar som med utgångspunkt</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:5px;left:26px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:8px;left:544px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">58</span></p> </div> <div class="block" style="top:50px;left:24px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i utrikes- och biståndspolitiska överväganden gjorts mot svenskt medlemskap <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i banken.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utskottet har därvid erinrat om att den svenska anslutningen till IDB<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inte haft sin grund i biståndspolitiska överväganden utan helt varit motiverad <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av exportskäl samt att medlemskapet finansieras med medel för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">exportfrämjande åtgärder under handelsdepartementets huvudtitel och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ej med medel från biståndsanslagen. Utskottet framhöll i sitt fjolårsyttrande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">att banken och dess verksamhet uppvisar såväl positiva som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">negativa drag, att de positiva dragen inte bedömts vara tillräckligt starka <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för att med biståndsmedel finansiera ett svenskt medlemskap men<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att de negativa dragen å andra sidan inte är sådana att de utgör hinder<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för ett av exportskäl betingat deltagande i banken.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utskottet har i dessa sammanhang vidare konstaterat att ett svenskt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">deltagande i IDB inte innebär någon ändring av vårt lands utrikespolitik <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">eller dess målsättningar och att det heller inte innebär något ställningstagande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till skilda regimer i Latinamerika. Om Sveriges hållning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till dessa länder och bankens utlåningspolitik m. m. anförde utskottet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i sitt yttrande förra året bl. a.:</span></p> <p style="margin-top:11px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Det är självklart att Sverige på samma sätt som förut kommer att ta<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">avstånd från det förtryck som förekommer inom vissa av regionens<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">länder — eller annorstädes — och ge sitt stöd åt en demokratisk utveckling <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i regionen liksom åt strävanden till ekonomisk och social utjämning.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> De möjligheter som yppar sig inom IDB:s egen ram bör givetvis <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">tas till vara. Utskottet fäster i detta sammanhang stor vikt vid uttalandet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i propositionen att det bör vara en naturlig strävan för Sverige<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som medlem av IDB att eftersträva en ändring av röstningsreglerna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">samt att söka påverka bankens utlåningspolitik på sådant sätt att denna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">främjar en ekonomisk och social utveckling i låntagarländema. Så sker<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">också i samband med vårt deltagande i Världsbankens arbete.</span></p> <p style="margin-top:10px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utskottet har mot denna bakgrund för sin del tillstyrkt svenskt medlemskap <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i IDB och i sina yttranden till näringsutskottet avstyrkt de tidigare <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">motioner som vänt sig mot detta. Senast skedde detta i april i år.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Riksdagen har därefter, sedan frågan beretts i näringsutskottet (NU<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">1977/78: 65), i slutet av maj beslutat om fortsatt bidrag till IDB och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">avslagit ett motionsyrkande av samma innebörd som de båda yrkanden<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">vilka nu behandlas.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I propositionen 135 erinras om att det svenska medlemskapet i IDB<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">är motiverat av kommersiella hänsyn. Dock framhålls även att bankens<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">verksamhet i princip har samma inriktning som de övriga regionala utvecklingsbankerna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och att det därför är naturligt att också betrakta IDB<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ur ett u-landspolitiskt perspektiv.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Det är därför naturligt att Sverige — på samma sätt som sker i exempelvis <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Världsbanken och i Asiatiska utvecklingsbanken — söker påverka<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">IDB:s utlåningspolitik så att den i högre grad främjar både social och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ekonomisk utveckling i verksamhetsländerna, i större utsträckning gyn -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:7px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:11px;left:547px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">59</span></p> </div> <div class="block" style="top:52px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">nar de fattigare länderna i regionen och stöder projekt som kommer de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">fattigare befolkningsgrupperna till godo. Som påpekas i näringsutskottets <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">betänkande är Sveriges röstetal i IDB visserligen ringa, men på<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">längre sikt bör Sverige dock — här liksom i andra internationella organ<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">— tillsammans med länder som företräder liknande värderingar kunna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">påverka utvecklingen därvidlag i gynnsam riktning.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utskottet vill också understryka näringsutskottets uttalande att ett<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utträde efter kort tid, utan att någonting dramatiskt inträffat inom organisationen,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> skulle vara ägnat att allmänt minska trovärdigheten hos<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Sveriges internationella åtaganden.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Mot denna bakgrund avstyrks de nu aktuella yrkandena i motionerna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">1912 och 1914 om utträde ur IDB.</span></p> </div> <div class="block" style="top:365px;left:31px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">7. Samarbete med enskilda länder<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Propositionen (s. 95—100)</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">I propositionen ges i detta avsnitt först en kort historik över utvecklingen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">av det bilaterala utvecklingssamarbetets former, som under 1970-</span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">talets första år ledde fram till den metodik för landprogrammering som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">numera tillämpas. Denna metod kräver ömsesidigt förtroende och stor<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">lyhördhet från biståndsgivarens sida.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utgångspunkt för landprogrammeringen är den finansiella ram som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">riksdagen godkänt för landet i fråga. Det ankommer sedan på landets<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">regering att ange de behov som man vill tillgodose med hjälp av svenskt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bistånd. Med denna utgångspunkt utformar partema i samarbete det program <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som skall genomföras med svenskt stöd.</span></p> <p style="margin-top:13px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Sedan det bilaterala utvecklingssamarbetet börjat få större omfattning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i mitten av 1960-talet har statsmakterna flera gånger betonat vikten av en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">koncentration av detta bistånd till ett begränsat antal länder. Trots denna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">strävan har Sverige nu ett långsiktigt utvecklingssamarbete med 20 länder.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"> Starka utrikes- och biståndspolitiska skäl har motiverat denna relativt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">vida länderkrets.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">För att undanröja den oklarhet som kommit att råda i fråga om begreppet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">programland föreslås i propositionen att såsom programland skall<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">anses samtliga de länder med vilka Sverige har ett av statsmakterna beslutat <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">långsiktigt utvecklingssamarbete.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Den vidgning som skett av kretsen samarbetsländer har inte satt koncentrationsprincipen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ur spel. Det finns snarast anledning att nu särskilt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">understryka denna princip. I praktiken bör detta innebära att den övervägande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">delen av det direkta biståndet koncentreras till programländer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">och att nya länder inte aktualiseras för långsiktiga samarbetsprogram,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">såvida inte mycket starka skäl härför föreligger. Detta kan komma att bli<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">fallet i fråga om ytterligare länder i södra Afrika när dessa uppnår själv -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:5px;left:29px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:9px;left:547px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">60</span></p> </div> <div class="block" style="top:49px;left:25px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:5px;">ständighet. Samtidigt håller det programmerade biståndet i vårt samarbete <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">med Cuba och Tunisien på att avvecklas i entlighet med riksdagens<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">beslut.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Några remissinstanser, bl. a. SIDA, har talat för en kraftigare minskning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">av antalet programländer. Det går naturligtvis att anföra effektivitetsskäl <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">för en sådan ståndpunkt. En bedömning av samarbetet med de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">enskilda länderna bör också fortlöpande ske på grundval av de kriterier<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">för avveckling av utvecklingssamarbete som tidigare anförts. Då samarbetet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">bör vara långsiktigt och Sveriges rörelsefrihet dessutom kan begränsas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">av utrikespolitiska hänsyn, är det dock realistiskt att räkna med<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att denna prövning mera sällan leder till slutsatsen att bistånd till ett land<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">helt skall upphöra. Däremot bör den kunna påverka samarbetets omfattning.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Utöver utvecklingssamarbetet med programländerna, som är SIDA:s<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">centrala arbetsuppgift, bör liksom nu finnas möjligheter till begränsade<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">samarbetsprojekt, bl. a. på kunskapsöverföringens och utbildningens områden,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> med länder utanför denna länderkrets. Sådana insatser, vilka normalt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inte bör medföra några långsiktiga förpliktelser för svensk del, är<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">framför allt aktuella inom ramen för det s. k. bredare samarbetet.</span></p> <p style="margin-top:13px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Biståndsministern finner — i likhet med BPU och de remissinstanser<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som yttrat sig i frågan — att Sveriges samarbete med programländerna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">även fortsättningsvis bör planeras enligt landprogrammeringens principer.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Därmed bevaras den kombination av långsiktighet och flexibilitet som är<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ett villkor för ett framgångsrikt utvecklingssamarbete. Genom landprogrammeringen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">tillförsäkras mottagarlandet möjlighet att styra utnyttjandet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av de finansiella resurser som Sverige ställer till förfogande och att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ta ansvar för utvecklingssamarbetets genomförande. Denna mottagarcentrering <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bör bevaras. Den innebär emellertid inte att biståndsgivaren är<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">hänvisad till rollen att endast vara leverantör av beställda resurser. I den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">dialog som vi för med programländerna har vi ständigt anledning att informera <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">om de grundläggande målsättningarna för svenskt bistånd. En<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">viktig uppgift för den svenska parten är också att vid behov informera<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">om det utbud av svenska resurser och erfarenheter som u-landets regering <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kan behöva kännedom om.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Vi bör i dialogen med våra samarbetspartner också peka på frågor<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">och områden som vi tillmäter särskild vikt. Dit hör sådana av biståndspolitiska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">utredningen nämnda ämnesområden, såsom familjeplanering,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">åtgärder ägnade att förbättra kvinnans ställning, kooperativ verksamhet,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">sysselsättningsfrågor och livsmedelsförsörjning. Dit hör även de miljövårdande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">åtgärder som behövs för att vidmakthålla eller återställa ekologisk <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">balans.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Frågan om svenskt stöd till större investeringsprojekt bör enligt biståndsministerns <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">mening behandlas i särskild ordning. Sådana projekt</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:4px;left:28px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:7px;left:540px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">61</span></p> </div> <div class="block" style="top:48px;left:28px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">kan leda till ett betydande och långvarigt svenskt engagemang, kan ta<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">stora administrativa och andra resurser i anspråk och innebära ett tungt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">ansvar för biståndsgivaren. Mot denna bakgrund synes det viktigt att det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">från början görs klart för biståndsmottagaren att svenska regeringen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">önskar stå fri att bedöma Sveriges möjlighet att delta i och dela ansvaret<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">för större investeringsprojekt. Det får ankomma på regeringen att avgöra<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">när riksdagens godkännande skall inhämtas. Detta måste naturligtvis<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">alltid ske om Sveriges totala engagemang i ett enskilt projekt skulle kunna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">komma att överskrida den av riksdagen godkända treåriga landramen för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">landet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I propositionen redogörs därefter för nu gällande regler för utfästelser<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och avtalsformer. BPU har föreslagit vissa smärre förändringar i dessa<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">regler, däribland att ramen för utfästelser generellt skall öka från tre<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">gånger det av riksdagen godkända beloppet för det kommande budgetåret<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till fyra gånger detta belopp. Biståndsministern ifrågasätter dock behovet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och lämpligheten därav. En ökning av utfästelsebeloppet med högst en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">årsram bör emellertid i undantagsfall kunna beslutas av regeringen.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">BPU har vidare förordat att insatsavtalen, som nu kan avse en period<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">på högst sex budgetår, begränsas till fem år. Biståndsministern ser inget<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">skäl för en sådan regel. Tidsperioden för ett insatsavtal bör anpassas till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">insatsens karaktär. Om ett projekt tar sex eller sju år att genomföra, bör<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">insatsavtalet sålunda kunna täcka hela denna period. Dess kostnad måste<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">naturligtvis rymmas inom den ram för utfästelser som riksdagen godkänt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">för landet i fråga.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Samtidigt understryks i propositionen BPU:s synpunkt att insatsavtal<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">så ofta som möjligt bör sammanfalla med den treåriga planeringsperioden,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">medan längre avtal bör användas med försiktighet.</span></p> <p style="margin-top:25px;"><span class="fs080" style="padding-left:5px;">Motioner</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">I detta sammanhang behandlar utskottet</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">dels motionen 1977/78: 532 av Allan Åkerlind (m), yrkandet 2, nämligen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">att riksdagen beslutar</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">2. att som sin mening ge regeringen till känna att land som är invecklat <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">i krigshandlingar endast skall erhålla humanitär hjälp,</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">dels motionen 1977/78: 1023 av Gunnar Oskarson m. fl. (m), vari hemställs <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">att riksdagen beslutar uttala</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">1. att svenskt bistånd omedelbart skall avbrytas till mottagarland vilket<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">är aktivt engagerat utomlands i militära operationer som icke kan betraktas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">som vidtagna i självförsvar,</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">2. att nya avtal om bistånd icke bör ingås med sådant land,</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">3. att framtida biståndsavtal förses med en klausul med den innebörd<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">som framgår av yrkande 1,</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:-1px;left:23px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:2px;left:545px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">62</span></p> </div> <div class="block" style="top:43px;left:19px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:17px;">dels motionen 1977/78:1910 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg (apk),<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">delyrkandena 1 a och b, nämligen</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">1. att riksdagen hos regeringen begär att den svenska biståndspolitiken<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">utformas i enlighet med principen</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">a. att stödet till reaktionära regimer upphör och i ökad utsträckning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">kanaliseras till progressiva länder och nationella och sociala befrielserörelser,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">b. att de s. k. frontstatema Botswana, Zambia, Angola, Tanzania och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">Mozambique prioriteras som ett led i kampen mot rasistregimema och för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att markera vårt lands solidaritet,</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">dels motionen 1977/78:1912 av Olof Palme m. fl. (s), yrkandet 8, nämligen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att riksdagen beslutar</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">8. att ge regeringen i uppdrag att utreda och framlägga förslag om hur<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och i vilken takt den i motionen förordade länderkoncentrationen kan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">genomföras,</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">dels motionen 1977/78:1913 av Ingrid Sundberg m. fl. (m), yrkandet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">2, nämligen</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">riktlinjer för internationellt utvecklingsarbete såvitt avser samarbete <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">med enskilda länder,</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">dels motionen 1977/78:1914 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkandena<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">13, 14 och 18, nämligen</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">13. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att regeringen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för 1978/79 års riksmöte bör presentera riktlinjer för en avveckling <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av biståndet till Kenya, Lesotho, Swaziland, Pakistan, Indien och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Bangladesh,</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">14. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att biståndet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till Cuba fortsätter på 1974/75 års nivå enligt vad som i motionen angivits,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">18. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att subventioner <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till svenskt näringsliv under benämningen ”bredare samarbete”<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">icke skall utgå.</span></p> <p style="margin-top:16px;"><span class="fs075" style="padding-left:3px;">Utskottet</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Det länderinriktade biståndet tar numera i anspråk ungefär två tredjedelar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av de svenska statsanslagen till internationellt utvecklingssamarbete,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> dvs. en avsevärt större andel av det totala biståndet än under<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">1960-talets uppbyggnadsskede. Anslagsmässigt har det direkta ländersamarbetet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">vuxit nästan tiofaldigt under de tio år som gått sedan 1 %-</span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">planen för biståndsanslagens utveckling antogs av riksdagen våren 1968.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Under samma tidsperiod har ibiståndet utsträckts till ett flertal nya<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">samarbetsländer. Det har också ämnesmässigt vidgats och fördjupats.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Det har i hög grad utvecklats från punktinsatser i form av enskilda pro -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:5px;left:27px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:9px;left:536px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">63</span></p> </div> <div class="block" style="top:49px;left:27px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">jekt till omfattande samarbetsprogram med en i flera länder stor ämnesmässig <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">bredd och med olika varandra kompletterande resurs- och insatstyper.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> I vissa länder har Sverige kommit att inta en tätplats bland<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">de utländska bilaterala biståndsgivarna. I andra spelar det svenska biståndet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kvantitativt och i förhållande till folkmängd och behov en mera<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">marginell roll.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Samtidigt har den svenska biståndsadministrationen byggts ut och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">konsoliderats samt hos sig samlat en stor fond av kunskaper om utvecklingsproblematiken <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och olika u-länders situation. Många svenskar har<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">på fältet skaffat sig direkt erfarenhet av u-ländernas och utvecklingsarbetets <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">villkor. Enskilda organisationer har under samma tid alltmer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">engagerats i utvecklingssamarbetet och har parallellt därmed också blivit <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">viktiga förmedlare av u-landsinformation till den svenska allmänheten.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I början av 1970-talet växte den metodik för biståndets landprogrammering <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">fram som alltjämt tillämpas och som utgår från mottagarlandets<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">egen utvecklingsplanering, dess önskemål och prioriteringar. Biståndspolitiska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">utredningen, remissinstanserna och propositionen tvekar inte<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">att förorda att Sveriges samarbete med programländerna också i fortsättningen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">planeras d enlighet med landprogrammeringens principer.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">Detta understryks också i motionen 1912.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Genom landprogrammeringen får mottagarlandet möjlighet att styra<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">användningen av de resurser som vårt land ställer till förfogande inom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">de fastställda landramama. Mottagarlandet får därmed också ta på sig<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">ett huvudansvar för utvecklingssamarbetets utformning och för dess<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">genomförande.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Oaktat den mottagarcentrering som kännetecknar landprogrammeringen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">har vårt land — i de förhandlings- och andra kontakter som upprätthålls <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">med mottagarlandets myndigheter — dock både anledning och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">återkommande tillfällen att informera om de grundläggande målsättningarna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">för den svenska biståndsverksamheten. Denna information kan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">också gälla de värderingar vi omfattar liksom de utvecklingserfarenheter<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">vi på andra håll förvärvat samt de olika kunskaps- och andra resurser<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">vi kan erbjuda.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Landprogrammeringen kan aldrig bygga enbart på mottagarlandets<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">önskemål. Den måste också bygga på ett samförstånd mellan det direkta<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">utvecklingssamarbetets båda parter. Ett öppet och förtroendefullt ömsesidigt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">förhållande är väsentligt för att åstadkomma och vidmakthålla<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">detta samförstånd och för att trygga samarbetets framgång och resultat.<br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:6px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs085" style="padding-left:19px;">Både i biståndspolitiska utredningen och i propositionen diskuteras<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">den konflikt som understundom kan uppstå mellan de svenska biståndspolitiska <br /> </span><span class="fs085" style="padding-left:6px;">målen och ett mottagarlands utvecklingspolitik. I ett sådant<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">läge, heter det, finns det särskilt anledning att inför den andra parten<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">understryka det svenska biståndets huvudsyfte att bidra till en för -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:7px;left:25px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:8px;left:545px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">64</span></p> </div> <div class="block" style="top:50px;left:24px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">bättring av de fattiga människornas levnadsförhållanden — och att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">verka för att biståndet får tjäna detta syfte. Skulle u-landets utvecklingspolitik <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">och våra biståndspolitiska målsättningar trots detta fortsätta<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att skära sig bör detta kunna påverka landramarnas storlek.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utskottet ansluter sig till detta resonemang. Det står också i överensstämmelse <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">med de riktlinjer som angavs av riksdagen år 1970 om en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">gradvis förskjutning av biståndsmedlens fördelning till förmån för fattiga <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">länder som själva för en politik inriktad på ekonomisk och social<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">rättvisa. Det ryms också väl inom de principer för länderval och gradvis <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">avveckling av bistånd som anges i såväl biståndspolitiska utredningen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">som propositionen. I likhet med vad som sägs i propositionen anser<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">utskottet att förverkligandet av målen för biståndet får anpassas till förutsättningarna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">för samarbetet i varje enskilt fall. Att svårigheterna att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">nå de fastställda målen därför kan variera är ett faktum vi måste acceptera.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Däremot bör även i framtiden valet av nya programländer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">bygga på en värdering av hur effektivt biståndsresursema kan utnyttjas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för att nå de mål vi fastställt.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I propositionen sägs bl. a. att målen för biståndspolitiken bör vara<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">vägledande för valet av programländer i framtiden men att länderkretsen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">liksom hittills bör förändras endast med stor försiktighet. Samma<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">principer har betydelse för beslut om avveckling av redan inlett samarbete,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> och vida toleransmarginaler måste accepteras när det gäller förändringar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i länder med vilka vi har ett omfattande samarbete. Härför<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">talar att vi normalt är bundna av långsiktiga avtal och genom utvecklingssamarbetet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">också iklätt oss ett moraliskt ansvar. Mottagarlandet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">måste kunna förlita sig på att Sverige inte plötsligt avbryter samarbetet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Två huvudomständigheter anges då en avveckling kan eller bör aktualiseras: <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">dels då ett mottagarland når en så betydande och stadigvarande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">förbättring av sin ekonomi att bistånd inte längre framstår som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">motiverat, dels när grundläggande förändringar inträffat i mottagarlandet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som berör själva förutsättningarna för biståndet. Normalt bör<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i båda fallen avvecklingen emellertid ske gradvis och under hänsynstagande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till våra långsiktiga åtaganden. I det förra fallet finns dessutom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">skäl att låta biståndet övergå i andra former av samarbete.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I propositionen konstateras att Sverige nu har ett långsiktigt samarbete <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">med 20 länder, vilka alla föreslås bli betraktade som programländer.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Det framhålls att starka utrikes- och biståndspolitiska skäl har<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">motiverat denna relativt vida länderkrets. Samtidigt betonas att koncentrationsprincipen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">därmed inte satts ur spel utan att det snarare finns<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">anledning att nu särskilt understryka denna. Nya programländer bör<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">därför inte aktualiseras såvida inte mycket starka skäl härför föreligger.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Detta kan bli fallet med ett pär länder i södra Afrika när dessa uppnår<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">självständighet. Samtidigt erinras i propositionen om den pågående avvecklingen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">av biståndet till Cuba och Tunisien.</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:8px;left:33px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:12px;left:544px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">65</span></p> </div> <div class="block" style="top:52px;left:34px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:15px;">SIDA har i sitt remissyttrande över biståndspolitiska utredningen yrkat <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">på att antalet programländer minskas och att en successiv förnyelse<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">av programmet inleds. I ett läge då anslagsvolymen uppnått 1 %-nivån<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och någon plan för fortsatt volymökning inte föreligger, finns enligt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">styrelsens mening skäl för en översyn av fördelningen mellan länder<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och landramar. En omfördelning inom en viss totalram kan kräva 5—10<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">år att genomföra. SIDA framhåller att det erfarenhetsmässigt är särskilt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">svårt att nå enighet när nedtrappningar kommer i fråga. Ändå bör<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">även ett långsiktigt bistånd förutses få ett slut, varför Sverige i utvecklingssamarbetet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">med varje enskilt land bör förutskicka att biståndet i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">sin helhet skall omprövas både till volym och innehåll senast efter t. ex.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">en tioårsperiod. Därmed skulle enligt SIDA nya samarbetsformer, nya<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">länder och nya ändamål kunna tas upp till diskussion både inom ramen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">för biståndspolitiken och för u-landspolitiken i stort. Sammanfattningsvis <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">hemställer SIDA att få i uppdrag att utarbeta förslag till arbetsplan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">för en prövning av samarbetet med enskilda länder i syfte att genomföra <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">en successiv förnyelse av programmet, vari ingår en minskning av<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:5px;">antalet programländer.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">I propositionen sägs, med åberopande av SIDAts plädering för en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">minskning av antalet programländer, att effektivitetsskäl naturligtvis<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">kan anföras för en sådan ståndpunkt. En bedömning av samarbetet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">med de enskilda länderna bör också fortlöpande ske på grundval av de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">kriterier för avveckling av bistånd som förut anförts. Det är enligt propositionen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">emellertid realistiskt att räkna med att denna prövning mera<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">sällan leder till slutsatsen att bistånd till ett land helt skall upphöra,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">men däremot bör den kunna påverka samarbetets omfattning.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:20px;">Också i s-motionen 1912 understryks nödvändigheten av att kontinuerligt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">pröva både valet av programländer och biståndets omfattning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">för de olika länderna. Det är enligt motionen inte rimligt att ett land<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">som en gång förts till kategorin programländer för alltid skall erhålla<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">oförändrat eller höjt bistånd. Det måste också vara möjligt att trappa<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">ned biståndsinsatserna för enskilda mottagarländer. I motionen yrkas i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">anslutning därtill att regeringen ges i uppdrag att utreda och framlägga<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">förslag om hur och i vilken takt den i motionen förordade länderkoncentrationen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">skall genomföras.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Även i motionen 1913 berörs denna fråga. Det heter där att resonemanget <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">härom i propositionen bör kompletteras med ett uttalande om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">en kontinuerlig översyn av biståndsavtalen med enskilda länder. Syftet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">med resultatvärderingen av gjorda biståndsinsatser måste också vara att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:9px;">dess resultat skall användas vid en bedömning av hur det fortsatta biståndssamarbetet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:9px;">skall utformas, avtrappas eller eventuellt avslutas. Vid<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:9px;">förhandlingar om nya avtal bör uppnådda resultat och realismen i de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:9px;">framtida utvecklingsplanerna granskas. Naturligtvis skall mottagarländerna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:9px;">kunna räkna med ett långsiktigt samarbete från svensk sida, men</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs075" style="padding-left:9px;">5 Riksdagen 1978/79. 9 sami. Nr 1</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:2px;left:28px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:4px;left:546px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">66</span></p> </div> <div class="block" style="top:46px;left:26px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:4px;">de måste även vara medvetna om den vikt Sverige fäster vid att de biståndspolitiska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">målen uppfylls, heter det bl. a. i motionen.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Utskottet konstaterar att en betydande samstämmighet föreligger<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">mellan de här återgivna uttalandena i SIDA:s remissyttrande, i propositionen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och i de båda motionerna 1912 och 1913. De vitsordar alla<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">behovet av en fortlöpande översyn eller omprövning av den biståndsmottagande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">länderkretsen och av biståndets omfattning i olika samarbetsländer.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Samtidigt understryks att det är de svenska biståndspolitiska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">målen och möjligheten att förverkliga dem som bör vara styrande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">för denna kontinuerliga prövning.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">SIDA har i sitt yttrande pekat på svårigheten att nå enighet — inom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Sverige eller mellan Sverige och ett u-land — när nedtrappningar av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">biståndet kommer på tal. SIDA har också erinrat om de svårigheter<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">styrelsen ställs inför när den årligen skall lägga fram sina förslag om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">biståndsmedlens fördelning på landprogram för enskilda länder och på<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">andra ändamål. En stor del av biståndsramen för ett land kan för lång<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">tid vara bunden av tidigare åtaganden, och prövningen avser i verkligheten <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i många fall dels samarbetets utveckling på lång sikt, dels om de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">närmaste årens finansiella ram skall innebära en reell ökning eller en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">reell minskning med hänsyn tagen till inflationseffekten.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Då förslag om landramarnas storlek skall läggas fram är styrelsen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">enligt egen utsago varje gång hämmad inte bara av tidigare åtaganden<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utan också av ett ”relationstänkande” som gör det svårt att föreslå<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">stora ändringar i det mönster som uppkommit. Något systematiskt försök <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att vara ”rättvis” i avvägningen mellan länderna görs knappast, och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">någon gradering efter fattigdom eller per capita-utfall görs inte. Historiska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">tillfälligheter har spelat en stor roll för det mönster som utvecklat<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sig. Däremot har ökningarna vid olika tillfällen motiverats med styrelsens <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">respektive statsmakternas bedömning av ländernas utvecklingsansträngning,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> deras aktuella ekonomiska läge eller biståndets möjligheter<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att effektivt tillgodose de syften Sverige vill stödja. Sådana bedömningsgrunder <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bör enligt SIDA gälla även framgent.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utskottet är medvetet om de problem som är för handen när större<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inbördes förskjutningar i fråga om biståndsmedlens fördelning på olika<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">länder aktualiseras och särskilt när en direkt avtrappning av biståndet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">blir aktuell. Detta hänger bl. a. samman med att de avtalsmässiga åtagandena <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">ibland avser konkreta insatser som tar i anspråk största delen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">av det utfästelseutrymme som nuvarande praxis medger, dvs. i normalfallet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">ett belopp som är tre gånger större än den för det kommande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">budgetåret fastställda medelsramen för landet i fråga. Rörelsefriheten<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">blir därmed ofta hårt beskuren också vad gäller möjligheten till nya<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">insatser och vad gäller upprätthållandet av utfästelsernas realvärde i en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">tid präglad av snabba prishöjningar.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Mot denna bakgrund framstår det som väsentligt för utskottet att</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:12px;left:33px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:15px;left:542px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">67</span></p> </div> <div class="block" style="top:57px;left:33px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">regeringen söker finna metoder som underlättar en kontinuerlig översyn<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">av det bilaterala biståndets fördelning och innehåll, varvid SIDA:s erfarenheter <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">tas till vara.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">En strävan bör därvid vara att på sikt åstadkomma en större koncentration <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av de svenska biståndsinsatserna både med avseende på länder <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och på ändamål, som svarar mot angelägna biståndspolitiska mål<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och för vars uppfyllelse den s. k. basbehovsstrategin torde utgöra ett<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ändamålsenligt hjälpmedel. Som såväl biståndspolitiska utredningen som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">propositionen framhåller bör emellertid kretsen av mottagarländer förändras <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">endast med stor försiktighet. En viss försiktighet i fråga om att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ingå insatsavtal som i förväg binder större delen av utfästelseramen för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">det enskilda landet är också att anbefalla.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Utskottet förutsätter att regeringen ägnar denna fråga uppmärksamhet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och tar de initiativ som bedöms erforderliga.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">De nu aktuella yrkandena i motionerna 1912 och 1913, det senare<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">i den del som avser kontinuerlig översyn av biståndsavtalen med enskilda <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">länder, torde med det anförda få anses besvarade.</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Samma synsätt som det ovan anlagda beträffande insatsavtal, vilka<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">tar i anspråk huvuddelen av den treåriga utfästelseramen för ett land,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">torde ligga till grund för uttalandet i propositionen angående bistånd<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">till större investeringsprojekt. Det heter i propositionen härom bl. a. att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">sådana projekt kan leda till ett betydande och långvarigt svenskt engagemang,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;"> kan ta stora administrativa resurser i anspråk och innebära<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">ett tungt ansvar för biståndsgivaren. Det får ankomma på regeringen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">att avgöra när riksdagens godkännande skall inhämtas. Detta måste naturligtvis <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">alltid ske om Sveriges totala engagemang i ett enskilt projekt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">skulle kunna komma att överskrida den av riksdagen godkända treåriga<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">landramen för landet, framhålls det i propositionen.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:20px;">I motionen 1913 framhålls med åberopande härav att riksdagens beslut <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">om landramens innehåll kan komma att bli åsidosatt i praktiken<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">till följd av omprioriteringar som därefter görs. Motionärerna framför<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">därför två alternativa lösningsförslag. Dels kan en begränsning införas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">som innebär att endast 70 % av den treåriga landramen får beräknas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">komma att användas till ett större projekt för att på så sätt undvika en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">ej tidigare förutsedd överföring inom ramen. Dels kan en övre beloppsgräns <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">sättas utöver vilken riksdagen alltid måste lämna sitt godkännande.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;"> Det är enligt motionärerna också möjligt att kombinera dessa båda<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">förslag.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Utskottet anser inte att det skulle vara ändamålsenligt att fastställa<br /></span><span class="fs085" style="padding-left:8px;">någon fix procentsats eller beloppsgräns för de fall då större projekt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">bör underställas riksdagen för godkännande. Det är naturligt att riksdagen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">orienteras om och ges tillfälle att ta ställning till flertalet fall då<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">insatsen i fråga kommer att innebära ett stort och långvarigt svenskt</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:8px;left:24px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:10px;left:544px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">68</span></p> </div> <div class="block" style="top:52px;left:23px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">engagemang, men det bör ankomma på regeringen att avgöra när riksdagens <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">uttryckliga godkännande av enskilda projekt bör inhämtas. Utskottet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">erinrar i detta sammanhang om de synpunkter på insatsavtal<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">som anförts ovan och om sitt uttalande i betänkandet UU 1975/76: 14<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i en motsvarande fråga:</span></p> <p style="margin-top:11px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utskottet förutsätter att riksdagen även ges tillfälle att ta ställning till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">nya insatser inom ett land vilka binder en större del av planerings- eller<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utfästelseramen för landet i fråga.</span></p> <p style="margin-top:10px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I motionen 1913 påpekas vidare att regeringen också av andra skäl<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">än projektens beloppsmässiga storlek bör inhämta riksdagens godkännande,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"> främst om ett tilltänkt projekt innebär nyheter av principiellt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">slag eller om projektet kan komma att medföra utrikespolitiska betänkligheter.<br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:3px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utskottet utgår ifrån att regeringen särskilt i tveksamma fall är angelägen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">om att förvissa sig om ett brett stöd i riksdagen för de projekt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som kan vara aktuella. Utskottet betraktar det dock inte som motiverat<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att riksdagen fastställer en regel av det slag som föreslås i motionen</span></p> <p style="margin-top:5px;"><span class="fs080" style="padding-left:4px;">1913.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Det nu aktuella yrkandet i motionen 1913 avstyrks därför i den del<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">som avser riksdagens godkännande av enskilda projekt.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Utskottet ger i övrigt sin anslutning till de riktlinjer som anges i propositionen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">beträffande det bilaterala utvecklingssamarbetet.</span></p> <p style="margin-top:11px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Frågan om avbrytande eller inskränkande av bistånd till länder som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">är invecklade i krig behandlas i motionerna 532 och 1023.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I den förra hävdas att land som är invecklat i krigshandlingar endast<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">skall erhålla humanitär hjälp och i den senare att svenskt bistånd omedelbart <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">skall avbrytas till mottagarland som är aktivt engagerat utomlands <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">i militära operationer vilka icke kan betraktas som vidtagna i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">självförsvar, att nya avtal om bistånd icke bör ingås med sådant land<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och att framtida biståndsavtal förses med en klausul av motsvarande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">innebörd.</span></p> <p style="margin-top:11px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I propositionen 135 anges, i nära anslutning till biståndspolitiska utredningens <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">överväganden och förslag härom, de huvudprinciper som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">bör iakttas då fråga uppstår om avveckling eller avbrytande av ett redan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">inlett utvecklingssamarbete. Huvudinnehållet i dessa principer har återgetts <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ovan. Förutom de kriterier för gradvis avveckling eller nedtrappning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">av biståndet som där angetts nämner propositionen även långvariga<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och allvarliga kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">en faktor vilken kan påverka vår beredvillighet att fortsätta samarbetet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">med enskilda u-länder. Det är enligt propositionen svårt att förutse de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">situationer som kan föranleda ett omedelbart avbrytande av bistånds -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:4px;left:32px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:9px;left:541px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">69</span></p> </div> <div class="block" style="top:48px;left:32px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">samarbetet, något som hittills skett i ett fall och som följd av en statskupp,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"> men man kan inte utesluta att det kan ske så grundläggande förändringar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i ett mottagarlands politik att det blir aktuellt att omedelbart<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">avbryta samarbetet. I det nyss åberopade fallet fanns en stipulation i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">samarbetsöverenskommelsen som knöt avtalets fullföljande till ett nationellt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">utvecklingsprogram, vilket i och med statskuppen övergavs.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">När utskottet för ett år sedan, i betänkandet UU 1976/77: 17, tog<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ställning till ett motionsyrkande av väsentligen samma innebörd som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i den nu aktuella motionen 1023, erinrade utskottet om de huvudkriterier <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som hittills varit vägledande för avbrytande eller avveckling av bilateralt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utvecklingssamarbete. Utskottet framhöll bl. a. att biståndssamarbete <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">bygger på långsiktiga förutsättningar och att ett abrupt avbrytande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av sådant samarbete är ett mycket allvarligt steg som förutsätter<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">en ingående prövning från fall till fall. Utskottet fann inte det kriterium<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">för avbrytande eller avveckling som föreslagits i den då aktuella motionen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">tillräckligt klart eller uttömmande för att utan svårighet kunna tilllämpas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">i alla tänkbara situationer.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Uttalandena i propositionen ger också vid handen att det erbjuder<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">stora svårigheter att uppställa allmängiltiga och entydiga regler för alla<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">de olika situationer då ett avbrytande eller ett avvecklande av bistånd<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">kan bli aktuellt på grund av händelser eller åtgärder i mottagarlandet,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">vilka på ett mer eller mindre genomgripande sätt rubbar förutsättningarna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">för utvecklingssamarbetet. En prövning måste sist och slutligen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">göras i de enskilda fallen.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Mot denna bakgrund avstyrks motionen 1023 samt motionen 532, den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">senare såvitt nu är i fråga.</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">I apk-motionen 1910 yrkas att stödet till reaktionära regimer upphör<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">och i ökad utsträckning kanaliseras till progressiva länder och nationella <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">och sociala befrielserörelser. I vpk-motionen 1914 begärs en avveckling <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">av biståndet till Kenya, Lesotho, Swaziland, Pakistan, Indien<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">och Bangladesh.</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Utskottet har tidigare i år (UU 1977/78: 10) behandlat och avstyrkt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">motionsyrkanden av likartad innebörd som i de nyss anförda motionerna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">1910 och 1914. Hänvisning har därvid gjorts till de principer för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">valet av mottagarländer för svenskt bistånd som fastställdes av 1970<br /></span><span class="fs085" style="padding-left:6px;">års riksdag och som därefter varit vägledande för länderinriktningen av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">det utbyggda utvecklingssamarbetet. Särskilt har utskottet i detta sammanhang <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">erinrat om riksdagens uttalanden år 1970 att den svenska biståndspolitikens <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">målsättningar är möjliga att uppnå i länder med olika<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">politiska och ekonomiska system och att en långsiktig planering av biståndsinsatserna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">under alla förhållanden är nödvändig.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Riksdagen uttalade år 1970 även att en schematisk uppdelning av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">u-länderna under olika etiketter är vansklig, eftersom u-landsregimer</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:2px;left:27px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:4px;left:544px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">70</span></p> </div> <div class="block" style="top:46px;left:25px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som betecknar sig själva som progressiva och inleder ambitiösa utvecklingsprogram <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kan drivas att revidera sin politik eller störtas av grupper<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">med mindre tilltalande målsättningar. Omvänt kan regimer som framstår <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som föga framstegsvänliga genom kontakt med olika biståndsgivare <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">förmås att inleda program som på lång sikt kan ha positiva effekter.<br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:3px;"></span></p> <p style="margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Dessa grundläggande uttalanden har heller inte ifrågasatts av den biståndspolitiska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utredningen. Däremot har utredningen i viss utsträckning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">vidareutvecklat de principer som bör vara vägledande för det framtida <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">valet av programländer och för avveckling av ett redan inlett samarbete.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Huvuddragen i dessa principer har dryftats ovan och i avsnitt 4<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">(Mål för biståndspolitiken).</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utskottet, som i det föregående även uttalat sig om behovet av en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">fortlöpande översyn av samarbetet med enskilda länder med de biståndspolitiska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">målen för ögonen, avstyrker de yrkanden i motionerna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">1910 och 1914 som nu är i fråga.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I apk-motionen 1910 föreslås även att de s. k. frontstaterna Botswana,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Zambia, Angola, Tanzania och Mozambique prioriteras som ett led i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kampen mot rasistregimerna och för att markera vårt lands solidaritet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utskottet konstaterar med anledning härav att det reguljära svenska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">biståndet till de i motionen nämnda fern s. k. frontstaterna under budgetåret <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">1978/79 i enlighet med riksdagens beslut i mars beräknas uppgå<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till sammanlagt 635 milj. kr., vilket motsvarar ca en tredjedel av hela<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">det på förhand länderdestinerade svenska biståndet för nästa budgetår.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">En faktisk prioritering av denna ländergrupp, som är utsatt för särskilda <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">påfrestningar med anledning av situationen i Rhodesia (Zimbabwe),<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"> Namibia och Sydafrika, är sålunda redan för handen. Beträffande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bl. a. Mozambique och Botswana har utskottet i samband med sin<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">behandling av biståndsbudgeten för nästa budgetår (UU 1977/78: 10)<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">konstaterat att det utöver landramarna ånyo kan bli fråga om extra<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">bidrag i form av katastrofhjälp, främst för den händelse flyktingsituationen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">så skulle påkalla. Härtill kommer ett omfattande svenskt humanitärt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">stöd till befrielserörelser, flyktingar och apartheidoffer i södra<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Afrika, vilket också är avsett att avlasta de s. k. frontstaterna någon del<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">av deras alltmer betungande börda att ge asyl och försörjning åt växande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">flyktingskaror.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Ifrågavarande yrkande i motionen 1910 torde därmed få anses besvarat.<br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:3px;"></span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I vpk-motionen 1914 föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">innebärande att biståndet till Cuba fortsätter på 1974/75 års nivå<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">enligt vad som angetts i motionen. I motiveringen heter det att anslaget<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">för Cuba bör höjas och landet kompenseras för nedtrappningen av biståndet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">de senaste åren.</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:4px;left:33px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:8px;left:547px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">71</span></p> </div> <div class="block" style="top:49px;left:32px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:15px;">I konsekvens med tidigare beslut har riksdagen i år (UU 1977/78: 10)<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">fastställt 1978/79 års landram för Cuba till 30 milj. kr. och planeringsramen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">för 1979/80 till likaså 30 milj. kr. Därutöver kan ytterligare medel <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ur anslagsposten Särskilda program — dock högst 5 milj. kr. —<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">komma i fråga också under budgetåret 1978/79 för att främja det bredare <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">samarbetet. I sitt betänkande (UU 1977/78: 10) om 1978/79 års<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">biståndsbudget konstaterade utskottet att biståndssamarbetet med Cuba<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">avses bli avslutat i och med utgången av budgetåret 1979/80.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Mot denna bakgrund avstyrks det nu aktuella yrkandet i motionen</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs075" style="padding-left:4px;">1914.</span></p> <p style="margin-top:13px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I vpk-motionen 1914 föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">innebärande att subventioner till svenskt näringsliv under benämningen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">bredare samarbete icke skall utgå.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Termen bredare samarbete har kommit att bli en samlingsbeteckning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för å ena sidan det begränsade projektsamarbete på bl. a. utbildnings-,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kultur- och förinvesteringsområdet som bedrivs med vissa icke-programländer,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> med vilka Sverige ingått ramöverenskommelser om tekniskt, industriellt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och ekonomiskt samarbete, och å andra sidan det samarbete<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">på nya områden som inletts med länder med vilka Sverige haft ett långsiktigt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utvecklingssamarbete men som befinner sig under gradvis avveckling.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> För sådant bredare samarbete, som ursprungligen initierades<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">under budgetåret 1975/76 och då i första hand avsåg planering av kommersiellt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">finansierade utbildningsprojekt, har under budgetåret 1977/78<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">avsatts 25 milj. kr. För budgetåret 1978/79 har minst 50 milj. kr. beräknats <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">för motsvarande ändamål. Det bredare samarbetet, som hittills<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">avsett dels Algeriet och Egypten vilka i övrigt icke får svenskt bistånd,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">dels programländerna Tunisien och Cuba, hålls åtskilt från det långsiktiga <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">utvecklingssamarbetet och avser genomgående smärre projekt av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ömsesidigt intresse för Sverige och berörda länder.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Motionärerna beskriver på ett missvisande sätt det bredare samarbetet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">som en form av subventioner till svenskt näringsliv. Den upphandling <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">av konsulttjänster m. m. varom i detta sammanhang är fråga följer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">samma regler som i övrigt gäller inom biståndsverksamheten.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I sin behandling av samma motions yrkande angående en höjning av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">biståndet till Cuba har utskottet ovan erinrat om de medel som ställts<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">till förfogande för ett bredare samarbete med detta land i samband med<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">den successiva avvecklingen av biståndssamarbetet. Som framgått av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">årets budgetproposition har diskussionerna med Cuba om möjligheten<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att på olika vägar vidga samarbetet mellan våra länder främst rört områden <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">som handel, industrisamarbete, forskning och kultur. Sverige är<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">berett att från den anslagspost som nu är i fråga ställa medel till förfogande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">för sådana ändamål som förinvesteringsstudier, konsulttjänster,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">seminarier, stipendier, utbildning och institutionssamarbete.</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:-3px;left:20px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:6px;">UU 1978/79:1 72</span></p> <p><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Mot här angivna bakgrund avstyrks det nu aktuella yrkandet i motionen <br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:6px;">1914.</span></p> </div> <div class="block" style="top:160px;left:24px"> <p><span class="fs085" style="padding-left:3px;">8. Stöd till befrielserörelser och annat humanitärt bistånd<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Propositionen (s. 100—102)</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I likhet med biståndspolitiska utredningen och de remissorgan som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">yttrat sig i denna fråga finner biståndsministern att riksdagens beslut från<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">år 1969 är en god grund för det fortsatta stödet till befrieiserörelserna i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">södra Afrika.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Förhoppningen är att Namibia och Zimbabwe skall uppnå självständighet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inom en nära framtid. Frihetsprocessen kan dock komma att dra ut<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">på tiden. Sverige bör vara berett att pröva förutsättningarna för reguljärt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och långsiktigt biståndssamarbete med dessa länder när de uppnår verklig<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">självständighet och majoritetsstyre. Till dess bör det humanitära biståndet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till de zimbabwiska och namibiska befrielserörelserna fortsätta.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I Sydafrika är utsikterna för snar övergång till majoritetsstyre dåliga.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">Rasåtskillnadspolitiken har skärpts. Behovet av bistånd för rättshjälp,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">försörjningsbidrag till politiska fångars familjer och andra socialt inriktade<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">program ökar. Fortsatt och intensifierat bistånd för dessa ändamål förutses.<br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:3px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Det svenska stödet till internationella organisationer som svarar för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">studiestöd till flyktingungdomar som lämnar Zimbabwe, Namibia eller<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Sydafrika bör också fortsätta och utvidgas. Denna typ av bistånd bör<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">även ingå som en del av Sveriges biståndssamarbete med befrielserörelserna.<br /> </span><span class="fs070" style="padding-left:3px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Biståndsministern ansluter sig till BPU:s uppfattning att biståndet till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">befrielserörelserna i möjligaste mån bör följa de samarbetsformer som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">tillämpas för Sveriges utvecklingssamarbete med programländerna. För<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att biståndet skall komma till största möjliga nytta är det väsentligt att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">det lämnas i flexibla former med möjlighet till omdisponering av medel<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">mellan olika civila användningsområden.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Flertalet FN-program inrymmer numera biståndssamarbete med befrielserörelser <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i södra Afrika. Detta är emellertid fortfarande av blygsam <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">omfattning. FN bör uppmanas förenkla formerna för sin biståndsgivning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och att inleda ett långsiktigt samarbete med befrielserörelserna.</span></p> <p style="margin-top:13px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Befrielsekamp pågår också på andra håll i världen än i södra Afrika.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">Bistånd till flyktingar från dessa konfliktområden kan ofta ges genom FN<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och enskilda hjälporganisationer. I den mån direkt svenskt stöd till rörelser<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">utanför södra Afrika blir aktuellt, bör riksdagens beslut av år 1969 ligga<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till grund för bedömningen. Om FN:s säkerhetsråd eller generalförsam -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:2px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:6px;left:546px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">73</span></p> </div> <div class="block" style="top:46px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">lingen med svensk anslutning uttalar sig för sådant stöd, bör inget hinder<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">föreligga för att humanitärt stöd skall kunna utgå.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Sverige har sedan militärkuppen i Chile år 1973 lämnat humanitärt bistånd <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till politiska fångar och andra av förtrycket drabbade människor<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i Latinamerika. Fortsatt behov av sådant bistånd förutses, företrädesvis<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">genom kyrkliga och andra enskilda organisationer samt FN.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I 1978 års budgetproposition har regeringen aviserat en utvidgning av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">den s. k. flyktingberedningens mandat så att dess begränsning till södra<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Afrika bortfaller. Den nya instruktionen för beredningen beräknas träda<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i kraft i juli i år.</span></p> <p style="margin-top:20px;"><span class="fs075" style="padding-left:3px;">Motioner</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Utskottet behandlar i detta sammanhang</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">dels motionen 1977/78: 1912 av Olof Palme m. fl. (s), yrkandet 9 (i den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">mån detta hänför sig till stödet till befrielserörelser), nämligen att riksdagen <br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:4px;">beslutar</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">9. att i övrigt ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">riktlinjerna för biståndspolitiken,</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">dels motionen 1977/78: 1914 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkandet 17,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">nämligen</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">17. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att stödet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">till befrielserörelser kraftigt ökar och inte på något sätt görs beroende av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">beslut i internationella organ.</span></p> <p style="margin-top:21px;"><span class="fs075" style="padding-left:6px;">Utskottet</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">I vpk-motionen 1914 hemställs att riksdagen hos regeringen begär<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">förslag innebärande att stödet till befrielserörelser kraftigt ökar och inte<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">på något sätt görs beroende av beslut i internationella organ.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">S-motionen 1912 ansluter sig i detta sammanhang i stort sett till regeringens <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">uttalanden både beträffande Sveriges direkta stöd till befrielserörelserna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">och beträffande de internationella organisationernas agerande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">på detta område. Det bör emellertid slås fast, hävdar motionärerna, att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">grundregeln att det skall finnas ett FN-uttalande som getts svensk anslutning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">för att Sverige skall kunna lämna humanitärt stöd till en befrielserörelse <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">måste vara försedd med viss undantagsmöjlighet. Motionärerna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">erinrar om att det var på så sätt som den värdefulla svenska hjälpen till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">den sydvietnamesiska befrielsefronten möjliggjordes.</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:20px;">Det svenska humanitära stödet till flyktingar, nationella befrielserörelser <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">och apartheidoffer i södra Afrika har ökat mer än tiofaldigt i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">omfattning under 1970-talet, och vårt land är den ledande bistånds -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:5px;left:23px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:8px;left:545px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">74</span></p> </div> <div class="block" style="top:50px;left:20px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:5px;">givaren på detta område. En fortsatt utbyggnad av detta bistånd förutskickas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">i propositionen, och avsikten är att inrikta biståndssamarbetet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">med befrielserörelserna på insatser av mer långsiktig karaktär vilka är<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">av direkt betydelse för övergången till majoritetsstyre i de berörda länderna.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;"> Sverige verkar även för att förmå FN-organ och andra givarländer <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att öka sitt bistånd för södra Afrikas frigörelse och att göra detta<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">mera långsiktigt.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Som framhållits av såväl biståndspolitiska utredningen som propositionen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">är riksdagens beslut av år 1969, i enlighet med statsutskottets<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">utlåtande nr 82, en god grund för det fortsatta stödet till befrielserörelserna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">i södra Afrika.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Statsutskottet utgick därvid i sitt resonemang från den folkrättsliga<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">grundregeln om icke-inblandning i en annan stats inre angelägenheter:</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Vad avser befrielserörelser i Afrika torde humanitärt bistånd och utbildningsstöd <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inte behöva komma i konflikt med den nämnda folkrättsliga <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">regeln i de fall då FN entydigt tagit ställning mot förtryck av folk,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som eftersträvar nationell frihet. Detta kan anses vara fallet beträffande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Sydvästafrika, Rhodesia och de under Portugals överhöghet stående områdena <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i Afrika. Vad avser hjälp till apartheidpolitikens offer kan sådan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">hjälp motiveras bl. a. med FN :s uttryckliga fördömande av den sydafrikanska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">apartheidpolitiken.</span></p> <p style="margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Det kan vidare framhållas att statligt finansierat humanitärt bistånd,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som genom Röda korset och därmed jämförliga hjälporganisationer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">förmedlas till olika befolkningsgrupper i länder vilka befinner sig i inbördeskrig,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> inte syns möta betänkligheter från folkrättslig synpunkt.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Detta påpekande har även tillämpning i fråga om den pågående svenska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">humanitära biståndsverksamheten i Vietnam och Nigeria.</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utskottet anser att de angivna riktlinjerna alltjämt fyller sin funktion<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och väl kan ligga till grund även för en bedömning av förutsättningarna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för direkt eller indirekt stöd till befrielsekamp på andra håll i världen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">än i södra Afrika. Som biståndspolitiska utredningen erinrar om, utesluter <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">dessa principer inte att humanitära biståndsinsatser där så är<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">praktiskt möjligt kan göras även i andra länder där människor lider nöd<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till följd av krig eller katastrofer.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Direkt stöd bör sålunda kunna komma i fråga i de fall då antingen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">FN:s säkerhetsråd eller FN:s generalförsamling med svensk anslutning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">uttalat sig för sådant stöd, medan i andra fall som kan framstå som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">angelägna ur svensk synpunkt sådana enskilda hjälporganisationer som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">exempelvis Röda korset i första hand bör väljas som förmedlare av biståndet.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"> Det som anförs härom i propositionen pekar i samma riktning.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Utskottet konstaterar att även med denna grundregel kan undantag<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">förekomma som på sin tid den svenska humanitära hjälpen i Vietnam.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Mot denna bakgrund avstyrks motionen 1914 i denna del, medan det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">som anförs härom i motionen 1912 torde få anses besvarat.</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:4px;left:31px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:9px;left:546px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">75</span></p> </div> <div class="block" style="top:48px;left:30px"> <p><span class="fs085" style="padding-left:2px;">9. Katastrofbistånd<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Propositionen (s. 102—104)</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Biståndspolitiska utredningen har redogjort för de riktlinjer som gäller<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">för katastrofbiståndet och förordat att samma riktlinjer skall gälla för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">framtiden. Biståndsministern delar utredningens syn därvidlag och vill<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">särskilt framhålla bl. a. följande.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Behov av någon särskild statlig organisation för katastrofhjälp föreligger <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inte. I stället synes det ändamålsenligt att statliga medel för katastrofhjälp <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">lämnas i nuvarande former, dvs. huvudsakligen som bidrag till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">institutioner med operativa uppgifter på området. Bidrag kan lämnas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">direkt till drabbade länders regeringar, till enskilda organisationer eller<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till internationella organisationer. Det får bedömas från fall till fall vilken<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kanal som är mest ändamålsenlig.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Möjligheten att utnyttja svenska livsmedel och andra varor i katastrofbiståndet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">bör beaktas. Ofta kan dock de livsmedel och varor som behövs<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i katastrofsituationer skaffas snabbare och till bättre pris på närmare håll<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">än i Sverige, varför en huvuddel av katastrofbiståndet liksom hittills kan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">väntas utgå i form av kontantbidrag.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Fungerande internationell samordning är ofta en förutsättning för att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">katastrofhjälp skall bli effektiv. Inom FN-systemet är det FN:s katastrofhjälpskontor,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"> UNDRO, som ansvarar för denna uppgift. Sverige bör fortsätta <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att stödja UNDRO:s verksamhet och de insatser som görs främst<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">av UNDRO och Rödakorsföreningarnas förbund för att förbättra katastrofberedskap <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och för att planera katastrofförebyggande åtgärder i uländerna.<br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:4px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Beslut om katastrofinsatser från svensk sida förbereds inom den s. k<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">katastrofgruppen. Biståndsministern finner denna grupps nuvarande sammansättning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">och arbetsformer ändamålsenliga. SIDA bör spela den centrala <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">rollen i beredning av katastrofhjälpsärenden. Biståndspolitiska utredningen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">har pekat på behovet av en utvärdering av svenska katastrofinsatser.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;"> Biståndsministern ser detta som en uppgift för SIDA.</span></p> </div> <div class="block" style="top:810px;left:34px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:3px;">Motion</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">I detta sammanhang behandlar utskottet motionen 1977/78: 1914 av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Lars Werner m. fl. (vpk), yrkandet 20, nämligen</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">20. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att katastrofbistånd <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">endast skall utgå i kontanta bidrag utan förbehåll.</span></p> <p style="margin-top:16px;"><span class="fs075" style="padding-left:3px;">Utskottet</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I vpk-motionen 1914 föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">innebärande att katastrofbistånd endast skall utgå i form av kon -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:-3px;left:22px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:1px;left:544px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">76</span></p> </div> <div class="block" style="top:42px;left:21px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:3px;">tanta bidrag utan förbehåll. Motionärerna framhåller att livsmedelsbiståndet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bör omvandlas i reda pengar, som u-länderna får använda för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inköp var de vill och att eventuella inköp av svenskt vete och andra<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">svenska livsmedel skall belasta de stödanslag där de hör hemma.</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utskottet har tidigare i år (UU 1977/78: 10) behandlat och avstyrkt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ett yrkande av samma motionärer och av likartad innebörd, nämligen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att inköp av livsmedel i Sverige ej skall belasta biståndsbudgeten.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Biståndspolitiska utredningen har ingående utrett och prövat det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">svenska katastrofbiståndet men ej förordat några ändringar i dess huvuddrag.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"> Utredningen konstaterar bl. a. att den övervägande delen av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">det statliga svenska katastrofbiståndet har lämnats i form av kontantbidrag <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">och att denna bidragsform är den administrativt mest lätthanterliga.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Under i synnerhet budgetåret 1974/75 var dock andelen livsmedelsbistånd <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">mycket omfattande. Främst på initiativ av enskilda organisationer <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">har en särskild katastrofkost experimenterats fram i Sverige.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Genom enskilda organisationer sker också leveranser av i nödsituationer <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">viktiga varor.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Enligt propositionen är det ändamålsenligt att den statliga katastrofhjälpen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">lämnas i de former som nu förekommer, dvs. i huvudsak via<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">enskilda eller internationella organisationer. Bidrag kan också lämnas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">direkt till drabbade länders regeringar. Vilken kanal som är lämpligast<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">får bedömas från fall till fall. Det sägs i propositionen vidare att FN:s<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">livsmedelsprogram (WFP) utgör en av de viktiga kanalerna för katastrofbistånd <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och att Sverige håller ett katastroflager av livsmedel, främst<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">vete, som står till WFP:s förfogande. Möjligheterna att utnyttja svenska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">livsmedel och andra varor i katastrofbiståndet bör enligt propositionen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">beaktas, men det påpekas samtidigt att de livsmedel och varor som behövs <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i katastrofsituationer ofta kan skaffas snabbare och till bättre pris<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">på närmare håll än i Sverige, varför en huvuddel av katastrofbiståndet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">liksom hittills kan väntas utgå i form av kontantbidrag.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utskottet, som finner det naturligt att svenska livsmedel i viss utsträckning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">kan ingå i katastrofbiståndet, avstyrker ifrågavarande yrkande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i motionen 1914.</span></p> </div> <div class="block" style="top:854px;left:20px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:4px;">10. Stöd till enskilda organisationer<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:3px;">Propositionen (s. 104—105)</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Gällande riktlinjer för stöd till enskilda organisationers biståndsverksamhet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">bör i huvudsak gälla även framgent. På några punkter finns dock<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">anledning föreslå preciseringar av dessa riktlinjer.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">De övergripande målen för denna biståndsverksamhet är desamma som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">för det direkta statliga biståndet. Huvuddelen av bidragsgivningen har</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:11px;left:32px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:15px;left:542px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">77</span></p> </div> <div class="block" style="top:56px;left:32px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:3px;">avsett verksamhet inom programländerna. Någon begränsning till denna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">länderkrets bör emellertid inte eftersträvas.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Inte endast i fråga om länderinriktning utan också i vad avser sektorinriktning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">kan de enskilda organisationernas insatser utgöra ett komplement <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till det direkta statliga biståndet. Detta gäller bl. a. facklig och kooperativ <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">verksamhet, som under senare år tillförts betydligt ökade medel.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Detsamma gäller missionsorganisationernas verksamhet. Inom ramen för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ett växande totalt bistånd bör bidragen till de enskilda organisationerna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">öka.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Missionen har i vissa u-länder svarat för uppbyggnaden av en inte<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">oväsentlig del av resurserna inom hälsovården och utbildningen. Dessa<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">verksamheters natur gör det angeläget att insatserna är förankrade hos<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">mottagarlandets myndigheter och väl inlemmade i den nationella planeringen.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"> Detta bör normalt gälla även kooperativ verksamhet. Facklig<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">verksamhet har å andra sidan behov av ett större mått av oberoende i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">förhållande till den statliga administrationen. Såsom regeringen anmälde<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">till riksdagen år 1977 finns anledning låta stödet till facklig utbildningsverksamhet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">vara undantaget från kravet på myndighetsgodkännande.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Den snabba ökningen av bidragen till enskilda organisationers biståndsverksamhet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">har rest frågan om nya samarbetsformer mellan SIDA och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">organisationerna. Organisationernas kapacitet för beredning av insatserna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">bör stärkas. SIDA avser att sluta fleråriga ramavtal med de organisationer <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">som får bidrag av större omfattning för att ge dessa bättre möjlighet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">att planera sin verksamhet på längre sikt.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Denna förskjutning av det administrativa ansvaret från den statliga biståndsförvaltningen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">till folkrörelserna hälsas av biståndsministern med<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">tillfredsställelse. Denne finner det vidare angeläget att de krav som ställs<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">på organisationernas planerings- och förvaltningskapacitet är så flexibla<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">att de möjliggör en vidgning av kretsen av bidragsmottagande organisationer.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:20px;">Organisationerna bör själva lämna ett väsentligt bidrag till den verksamhet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">för vilken man önskar statligt stöd. Dessa motprestationer kan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">utgå i form av kontantbidrag eller genom egna arbetsinsatser.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:20px;">Bidrag bör som regel endast lämnas till svenska enskilda organisationer.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">Undantag från denna regel bör som hittills kunna beslutas av SIDA:s styrelse.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;"></span></p> </div> <div class="block" style="top:910px;left:39px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:3px;">Motioner</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Utskottet behandlar i detta sammanhang</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">dels motionen 1977/78: 1912 av Olof Palme m. fl. (s), yrkandet 9 (i den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">mån detta hänför sig till stöd till enskilda organisationers biståndsverksamhet),<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> nämligen att riksdagen beslutar</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:3px;left:27px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:6px;left:546px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">78</span></p> </div> <div class="block" style="top:48px;left:26px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:16px;">9. att i övrigt ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">riktlinjerna för biståndspolitiken,</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">dels motionen 1977/78: 1914 av Lars Werner m. fl (vpk), yrkandet 16,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">nämligen</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">16. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att stöd till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">enskilda organisationers verksamhet efter hand koncentreras till verksamhet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">som bedrivs i fackliga organisationers eller solidaritetsgruppers<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:2px;">regi.</span></p> <p style="margin-top:18px;"><span class="fs075" style="padding-left:3px;">Utskottet</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I propositionen framhålls att de enskilda organisationerna har en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">viktig roll att spela inom biståndsverksamheten och att de utgör ett<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">värdefullt komplement till det statliga utvecklingssamarbetet. De har särskilda <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">möjligheter att nå eftersatta grupper och att bidra till framväxten <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av folkrörelser i u-länderna. Deras verksamhet bidrar också till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att i vida befolkningsgrupper i vårt land öka förståelsen för u-ländernas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">problem och för behovet av bistånd. Utskottet instämmer i dessa<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:3px;">uttalanden.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Enligt propositionen bör hittills gällande riktlinjer för stöd till de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">enskilda organisationernas biståndsverksamhet, vars övergripande mål<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">är desamma som för det direkta statliga biståndet, i huvudsak gälla även<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">framgent. Huvuddelen av bidragsgivningen har avsett verksamhet inom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">programländerna, men någon begränsning till denna länderkrets eftersträvas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inte.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Propositionen aktualiserar frågan om nya samarbetsformer mellan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">biståndsförvaltningen och organisationerna och uttalar att organisationernas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kapacitet för beredning av insatserna bör stärkas. SIDA avser<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att sluta fleråriga ramavtal med de organisationer som får bidrag av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">större omfattning för att ge dem bättre möjlighet att planera sin verksamhet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">på längre sikt.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Den administrativa decentralisering och den ökade långsiktighet som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">en dylik åtgärd medför anser utskottet innebära en fördel såväl för biståndsmyndigheten <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som för de enskilda organisationer varom det här<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">är fråga.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I likhet med både propositionen och biståndspolitiska utredningen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">betraktar utskottet det som viktigt att organisationerna genom egna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">penningmedel eller arbetsinsatser själva i väsentlig mån också fortsättningsvis <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bidrar till den verksamhet för vilken de söker statligt stöd.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Detta är utan tvivel av betydelse för att insatserna skall behålla sin starka<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">förankring bland organisationernas medlemmar.</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I vpk-motionen 1914 föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">innebärande att stöd till enskilda organisationers verksamhet efter</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:-1px;left:29px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:3px;left:542px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">7S</span></p> </div> <div class="block" style="top:45px;left:29px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">hand koncentreras till verksamhet som bedrivs i fackliga organisationers<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">eller solidaritetsgruppers regi.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I det resonemang som i detta sammanhang förs i s-motionen 1912<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">om biståndspolitikens riktlinjer uttalas bl. a. stöd för de insatser som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">görs av LO:s och TCO:s fackliga biståndsverksamhet. Enligt motionärerna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">förefaller det naturligt att även andra folkrörelser som kan bidra<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till en demokratisk utveckling och främja en ekonomisk utjämning skall<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kunna erhålla ökat statligt stöd både för direkt biståndsarbete och för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">annat internationellt samarbete. Samtidigt bör enligt motionärerna en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">vidgning av antalet bidragsmottagande organisationer inte ske på bekostnad <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av den effektivitet som kan vinnas av att statsmakterna i första<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">hand satsar på de stora folkrörelserna.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">För budgetåret 1978/79 har fastställts en medelsram om 90 milj. kr.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">för stöd till de enskilda organisationernas biståndsverksamhet, dvs. 20<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">milj. kr. mer än under närmast föregående budgetår. Av årets budgetproposition <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">framgick att planeringen kommer att ta sikte på en fortsatt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ökning av stödet till de fackliga organisationernas och den kooperativa<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">rörelsens utvecklingsarbete. Samtidigt anfördes att den ökade medelsramen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">bör ge utrymme för ett förstärkt stöd till missionssamfundens<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">biståndsverksamhet. Vid sidan om stödet till organisationernas direkta<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">biståndsverksamhet har för budgetåret 1978/79 en medelsram om 10,7<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">milj. kr. fastställts för stöd till den u-landsinformation som bedrivs av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">de enskilda organisationerna.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">I propositionen 135 framhålls det som angeläget att de krav som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">ställs på organisationernas planerings- och förvaltningskapacitet är så<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">flexibla att en vidgning av kretsen av bidragsmottagande organisationer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">blir möjlig.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Icke minst den fackliga biståndsverksamheten har på senare år fått<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">ett väsentligt ökat stöd av statliga biståndsmedel. Denna utveckling avses<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">fortsätta. Som framhålls i motionen 1912 är det emellertid naturligt att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">även andra folkrörelser än de fackliga skall kunna erhålla ökat stöd för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">sitt internationella arbete. Enligt utskottets mening kan de i motionen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">anförda synpunkterna tillgodoses inom ramen för de riktlinjer som anges <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">i propositionen. Motionen 1912 torde därför i denna del få anses<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:6px;">besvarad.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">En begränsning av förevarande stöd till att avse enbart fackliga organisationer <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">och solidaritetsgrupper, såsom föreslås i motionen 1914,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">synes inte lämplig, varför yrkandet i fråga avstyrks.</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:4px;left:33px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:6px;left:549px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">80</span></p> </div> <div class="block" style="top:48px;left:19px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:12px;">11. Biståndsvillkor och skuldlättnader<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:12px;">Propositionen (s. 105—107)</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:24px;">Av det för budgetåret 1977/78 avtalade beloppet för utvecklingssamarbete <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:11px;">med enskilda länder lämnas 98 % som gåva. Detta sammanhänger<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:11px;">med att mottagarna av Sveriges bistånd i så stor utsträckning tillhör de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:11px;">fattigaste u-ländema. Återstående 2 % lämnas som räntefria 50-årskrediter,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:11px;"> alltså i realiteten i det närmaste som gåva. En övergång till enbart<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:11px;">gåvobistånd, som förordats av BPU, är därmed i praktiken nästan genomförd.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:11px;"> Den understryks f. ö. genom den skuldavskrivningsaktion som år<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:12px;">1977 utlovades för de fattigaste länderna och som kan ses som en retroaktiv <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:12px;">tillämpning av principen om rent gåvobistånd för dessa länder. Det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:11px;">finns emellertid knappast anledning för regeringen att totalt avhända sig<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:11px;">möjligheten att i framtiden, när särskilda skäl talar därför, använda biståndsmedel <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:11px;">för kreditgivning på mjuka villkor.</span></p> </div> <div class="block" style="top:434px;left:31px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:4px;">12. Kunskapsöverföring och kunskapsutveckling<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Propositionen (s. 107—109)</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">De tjänster som Sverige kan tillhandahålla är av central betydelse för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kvaliteten på Sveriges bidrag till u-ländernas utveckling. Detta gäller såväl <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">personal och konsulter som ställs till FN-programmens förfogande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">som personalbiståndet inom det bilaterala programmet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Det är angeläget att Sverige i sitt personalbistånd visar flexibilitet för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att på ett smidigt och effektivt sätt kunna tillhandahålla kunnande och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">samtidigt bidra till en utveckling av samarbetslandets egna personella och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">institutionella resurser.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Samtidigt har vi anledning inse begränsningen i våra förutsättningar<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">för denna uppgift. Vår resursbas är begränsad. Såsom nu i ökande utsträckning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">sker finns det därför anledning att från svensk sida vara öppen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för metoder för kunskapsutveckling och kunskapsöverföring som kompletterar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">det traditionella personalbiståndet. Fonder för finansiering av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">konsulter och obunden finansiering av personal är sådana alternativ som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">håller på att få ökad betydelse. Det halvstatliga bolag som håller på att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bildas för försäljning av utbildningstjänster är en annan möjlig kanal.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Andra tänkbara åtgärder är olika former av stöd till inhemsk kunskapsutveckling,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> studier utomlands och olika former av samarbete mellan uländer.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Till de åtgärder som vidtas från svensk sida för att bidra till fortbildning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">av u-landspersonal för kvalificerade befattningar inom förvaltning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och utbildningsväsende hör den omfattande kurs- och seminarieverksamhet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">som bedrivs i samarbete med FN-organ.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Dessa i och för sig viktiga alternativ till personalbistånd från Sverige</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:11px;left:26px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:16px;left:540px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">81</span></p> </div> <div class="block" style="top:56px;left:24px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">gör det inte till en mindre angelägen uppgift att tillhandahålla kvalificerad <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">svensk personal för uppdrag inom ramen för det direkta utvecklingssamarbetet.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"></span></p> <p style="margin-top:13px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Biståndsministern ställer sig bakom BPU:s ståndpunkter beträffande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">de krav som bör ställas vid val av personal, dvs. främst fackkunskap, yrkeserfarenhet,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> språkkunskaper, anpassningsförmåga, förståelse för främmande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">kulturer och god psykisk balans. Dessa krav bör även tillämpas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">vid rekrytering av konsulter och korttidsanställda. Vikten av utbildning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">av all utresande personal betonas.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Det är numera ett ganska stort antal konsultföretag som får biståndsfinansierade <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">uppdrag. SIDA bör känna ett medansvar för att även konsultföretagens <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">personal har relevant utbildning. Samtidigt är det viktigt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">att SIDA vidareutvecklar sin förmåga att upphandla konsulttjänster samt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">att hjälpa mottagarländerna att kontrollera och styra de konsulter som<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:5px;">engagerats.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Mot bakgrund av biståndspolitiska utredningens behandling av fredskåren <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">finner biståndsministern det svårt att ta ställning till frågan om dess<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">framtida verksamhet. Av detta skäl aviseras ett uppdrag åt SIDA att utreda <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">frågan och därvid diskutera två huvudalternativ, nämligen å ena<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">sidan en fullständig integrering av fredskårspersonalen i det svenska personalbiståndet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">och å andra sidan en markering av fredskårens särställning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">och särart inom biståndet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:20px;">Biståndspolitiska utredningen har föreslagit att biståndsutbildningsnämndens <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">(BUN) verksamhet utreds i särskild ordning. Biståndsministern<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">förutsätter att denna utredning företas som en del av BPU:s översyn av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">de administrativa formerna för det svenska biståndet.</span></p> <p style="margin-top:17px;"><span class="fs080" style="padding-left:7px;">Motioner</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">I detta sammanhang behandlar utskottet</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">dels motionen 1977/78: 1909 av Anna Eliasson (c), vari hemställs att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförs om ökade insatser <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">för att bistånd i form av personal och konsulttjänster skall kunna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">nyttiggöras på ett ändamålsenligt sätt i mottagarländerna,</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:22px;">dels motionen 1977/78: 1912 av Olof Palme m. fl. (s), yrkandet 9 (i den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">mån detta hänför sig till meritvärdering av biståndsarbete), nämligen att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">riksdagen beslutar</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:22px;">9. att i övrigt ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:9px;">riktlinjerna för biståndspolitiken.</span></p> </div> <div class="block" style="top:1046px;left:34px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">6 Riksdagen 1978179. 9 sami. Nr 1</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:5px;left:25px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:8px;left:547px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">82</span></p> </div> <div class="block" style="top:63px;left:25px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:3px;">Utskottet</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utskottet instämmer i de uttalanden som görs i propositionen om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bl. a. de krav som bör ställas vid rekrytering av personal för uppdrag<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">på fältet inom biståndsverksamheten och om vikten av en ändamålsenlig<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">förberedelse inklusive språk- och annan kompletterande utbildning för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sådan personal, antingen det är fråga om kontraktsanställd personal<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">eller konsulter. En allmän förståelse av och inlevelse i u-Iandsförhållanden <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">samt god anpassningsförmåga är viktiga egenskaper som bör<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">förutsättas i detta sammanhang och som otvivelaktigt kan fördjupas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">genom lämplig förberedande utbildning. Gedigna fackkunskaper och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">yrkeserfarenhet måste i vilket fall som helst förutsättas föreligga redan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">vid rekryteringstillfället.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I motionen 1909 fästs uppmärksamheten på vissa problem i samband<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">med brister i den förberedande utbildningen och i fråga om den administrativa <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kontrollen på platsen från mottagarländers sida, som lett<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till svårigheter att samordna personalinsatser och att inlemma dessa i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sammanhållna biståndsprogram. Kunskaperna hos utsänd personal är<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">ofta starkt specialiserade, och i mottagarlandet framstår de många gånger<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som lösryckta ur sitt sammanhang. Experterna tvingas ofta arbeta mycket<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">självständigt och isolerat i förhållande till varandra. Enligt motionären<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">är det därför angeläget att man från svensk sida eftersträvar bredd i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">insatserna inom de sektorer där bistånd ges. Viktigt är också att personal- <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och konsultinsatserna knyts samman med andra nödvändiga insatser <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">så att kunskapsöverföringen i fråga kommer till praktiskt utnyttjande.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Utrest personal bör också ges möjligheter att under axbetets gång<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">hålla kontakt med biståndsverksamhet som sker i andra former liksom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">med det större sammanhang som den egna biståndsinsatsen ingår i.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Motionären pekar på ett problem som — enligt vad utskottet inhämtat <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">— sedan länge uppmärksammas och bearbetas av SIDA. Erfarenheterna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">styrker vad som inledningsvis sagts om behovet av lämplig<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">förberedande utbildning och introduktion i u-landsförhållanden som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">gör vederbörande bättre lämpad för sin uppgift. Utan rätt personlig<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">läggning för samarbete samt en medfödd eller förvärvad inlevelse- och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">anpassningsförmåga riskerar varje expertinsats att bli isolerad eller begränsad <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till sin räckvidd.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">SIDA prövar f. n. nya metoder både vad avser personurvalet vid<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">rekrytering och när det gäller förberedelsekurser, vilka tar hänsyn till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">det nyss anförda. De nya kurserna avser framför allt korttidsanställda<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:4px;">och anställda i konsultföretag.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">SIDA är också medvetet om att personalinsatserna bidrar till en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bättre samlad kunskap i mottagarlandet, om biståndet koncentreras till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ett fåtal sektorer. När så sker, får även SIDA och biståndskontoren<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:3px;">bättre möjlighet till specialisering och ökat kunnande om de speciella</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:8px;left:32px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:11px;left:547px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">83</span></p> </div> <div class="block" style="top:52px;left:33px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">utvecklingsproblemen inom just dessa sektorer. Också administrationen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">förenklas liksom mottagarländernas samordningsuppgift genom en sådan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">koncentration. SIDA verkar därför i förhandlingar och i de löpande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">kontakterna med mottagarländernas myndigheter för att i möjligaste<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">mån åstadkomma en sådan koncentration.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Därmed torde motionen 1909 få anses besvarad.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I motionen 1912 framhålls utan särskilt yrkande att regeringen närmare <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bör överväga hur arbete inom FN-systemets ram skall kunna ges<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">meritvärde vid återanställning i vårt land efter avslutad internationell<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">tjänstgöring.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Detta problem är av gammalt datum och gäller givetvis även f. d.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">anställda inom den bilaterala biståndsverksamheten. Olika aspekter av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">frågan har vid flera tillfällen varit föremål för diskussion och ställningstaganden <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">inom riksdagen (se bl. a. SoU 1974: 30, InU 1975: 4, UU<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">1975/76: 14, AU 1976/77: 8 och AU 1977/78: 2). Ar 1975 utfärdades<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">en regeringsförordning (SFS 1975: 439), i vilken myndigheter uppmanas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">att i största möjliga utsträckning meddela bestämmelser om meritvärdet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">av anställning inom biståndsverksamheten. I en motion vid innevarande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">riksmöte (1977/78: 1355) tas ånyo upp frågan om meritvärdet av anställning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">utomlands och hemställs att riksdagen begär utredning av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">frågan vilket meritvärde tjänstgöring utomlands skall ha vid tillsättande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">av offentlig tjänst i Sverige. Motionen har hänvisats till arbetsmarknadsutskottet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">som avser avge sitt betänkande härom under 1978/79 års<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">riksmöte.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Såsom framgår av propositionen 135, är svårigheter med meritvärdering <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">ett av de problem som försvårar också expertrekryteringen från<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">näringslivet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">När förhandlingar i enlighet med medbestämmandelagen fördes om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">den nu aktuella propositionen 135, framförde de fackliga organisationerna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">SACO/SR och TCO-S krav på att regeringen skulle tillsätta en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">arbetsgrupp för att överväga frågor om återanpassning till den svenska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">arbetsmarknaden av svenskar som varit anställda i internationella organ.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">Även frågor om utlandsuppdragens meritvärdering borde enligt organisationerna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">behandlas av gruppen.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:20px;">Frågan har inte behandlats av biståndspolitiska utredningen men är<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">givetvis av betydelse även för den fortsatta rekryteringen av svensk<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">personal för biståndsverksamhet på fältet. Det bör därför finnas bestämda <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">normer för meritvärdering av biståndsarbete och motsvarande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">verksamhet i internationella organisationer liksom en beredskap för att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">underlätta återanställning i Sverige av sådan personal.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Utrikesdepartementet har under våren i en framställning till arbetsmarknadsdepartementet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">fäst uppmärksamheten på denna fråga och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">föreslagit att detta tillsätter en arbetsgrupp för studium av detta spörsmål.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:8px;"> Utskottet har erfarit att man inom arbetsmarknadsdepartementet</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:6px;left:20px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">L'U 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:9px;left:541px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">84</span></p> </div> <div class="block" style="top:51px;left:19px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">är i färd med att upprätta en sådan arbetsgrupp och konstaterar att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">frågan om meritvärdering är under övervägande inom regeringskansliet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">på sätt sorn förordas i motionen 1912.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Motionen 1912 torde i denna del få anses besvarad med det anförda.</span></p> </div> <div class="block" style="top:231px;left:18px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:3px;">13. Upphandling i Sverige och bundet bistånd<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Propositionen (s. 110—112)</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I likhet med biståndspolitiska utredningen anser biståndsministern att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">bundet bistånd kan medföra betydande nackdelar för u-ländema och ser<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">det som en viktig uppgift för Sverige att i internationella förhandlingar<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">arbeta för principen om obundet bistånd.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Internationellt sett är den svenska andelen bundet bistånd låg. För att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Sverige med framgång skall kunna agera i internationella sammanhang<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">till förmån för obundet bistånd är det viktigt att den övervägande delen av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">det svenska biståndet förblir obunden.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Så länge en del av det reguljära biståndet är bundet, är det viktigt att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">utforma varubiståndet så att det medför minsta möjliga nackdelar för uländema.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> De riktlinjer för det bundna biståndet som riksdagen tidigare<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">godkänt bör även fortsättningsvis gälla.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Med tanke på biståndsanslagens storlek är det numera av betydande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">intresse att en försvarlig andel av biståndsmedlen utnyttjas för upphandling <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i Sverige. Det är därför viktigt att svenska företag ges reell möjlighet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att konkurrera om upphandlingar som finansieras med biståndsmedel.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Detta gäller såväl i fråga om den upphandling som företas av mellanstatliga <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">organisationer som inom det direkta biståndet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I första hand är det företagen själva, Sveriges exportråd och de exportfrämjande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">myndigheterna, inkl. ambassaderna, som får ta på sig ansvaret<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för denna bevakning. Den kan underlättas genom kontakter och informationsutbyte <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">mellan SIDA och de berörda partema.</span></p> <p style="margin-top:13px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I olika sammanhang har frågan rests om vilka möjligheter som föreligger <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att samordna bistånd och kommersiella förbindelser. Biståndsmottagande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">länder har bl. a. velat utnyttja biståndsmedel för att täcka en del<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av kostnaden för kommersiell upphandling i Sverige. Detta bör enligt biståndsministerns <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">mening liksom hittills kunna ske genom bl. a. biståndsfinansiering <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av förinvesteringsstudier. Likaså bör det vara möjligt för ett<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">samarbetslands regering att utnyttja medel inom landramen för investeringsprojekt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">eller delar därav, vari även ingår kommersiell finansiering<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och samarbete med svenska företag. Mottagarlandets önskemål bör vara<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">vägledande när det gäller biståndsmedlens utnyttjande i fall som dessa.</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:3px;left:34px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:8px;left:548px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">85</span></p> </div> <div class="block" style="top:47px;left:34px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:15px;">U-ländernas upphandling i Sverige stöds från samhällets sida också<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">genom de kreditgarantier som lämnas av exportkreditnämnden (EKN).<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Riksdagen har gett regeringen bemyndigande att låta EKN ikläda sig<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">garantiförpliktelser om totalt 35 miljarder kr. Huvuddelen av denna totalram <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">gäller s. k. normalgarantier som lämnas för export till i princip<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">alla länder och bedöms på rent affärsmässig grund.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Dessutom finns s. k. u-garantier, som beviljas enbart för export till uländer.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> För positivt beslut erfordras att de projekt krediten gäller skall<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">anses bidra till mottagarlandets ekonomiska utveckling. I praktiken accepteras <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">också större kreditrisker i samband med u-garantier. Detta är<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">motiven för att skadefall som inte kan täckas med tillgängliga premiereserver <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">enligt nu gällande ordning skall belasta biståndsanslagen.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Detta system har hittills inte inneburit några problem. Ingen utbetalning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">från biståndsanslagen har behövts. Så länge de samlade u-garantiutfästelserna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">var begränsade och väl spridda var också den totala årliga ”risken”<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">liten. Nu är emellertid situationen en annan. Den av riksdag och regering<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">beviljade ramen för u-garantier uppgår till 6 miljarder kr. Härav hade vid<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">utgången av år 1977 nära 4 miljarder utnyttjats, i några fall för mycket<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">stora enskilda affärer.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Någon risk för anspråk på biståndsanslaget under löpande år finns visserligen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">inte. Om premiereserven inte är tillräcklig skall eventuella skadefall <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">temporärt täckas med s. k. rörliga krediter. Först när ett skadefall är<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">definitivt kommer utbetalningar från biståndsanslaget i fråga. Även denna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">ordning är emellertid opraktisk. Merparten av biståndet används för långsiktigt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">utvecklingssamarbete. En stor del har utfästs för tre år framöver.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">De poster inom anslaget som anvisas för oförutsedda utgifter, t. ex. för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">katastrofhjälp, visar sig regelmässigt behövas för avsett ändamål. Det är<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">av dessa skäl inte rimligt att ansvaret för att täcka skadefall inom den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">snabbt växande u-garantigivningen ligger kvar på biståndsanslagen.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">I propositionen föreslås därför att risktäckningen för eventuella definitiva <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">skadefall i stället läggs på sextonde huvudtiteln och hemställs att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">riksdagen godkänner förslaget att eventuella kostnader för skadefall i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">samband med särskilda garantier för export till u-länder (s. k. u-garantier) <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">skall belasta anslaget Oförutsedda utgifter.</span></p> <p style="margin-top:22px;"><span class="fs075" style="padding-left:8px;">Motioner</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:22px;">I detta sammanhang behandlar utskottet</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">dels motionen 1977/78: 1020 av Göthe Knutson m. fl. (m), vari hemställs att <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:8px;"></span></p><p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">riksdagen uttalar att u-landsbiståndet i fortsättningen får en sådan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">inriktning att den bundna delen utgör en väsentligt ökad andel av det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">totala biståndet,</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:2px;left:21px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:4px;left:542px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">86</span></p> </div> <div class="block" style="top:46px;left:19px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:16px;">dels motionen 1977/78: 1912 av Olof Palme m. fl. (s), yrkandet 9 (i den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">mån detta hänför sig till förhandlingar om avbindning av bistånd), nämligen <br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:2px;">att riksdagen beslutar</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">9. att i övrigt ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">riktlinjerna för biståndspolitiken,</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">dels motionen 1977/78: 1914 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkandet 19,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">nämligen</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">19. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att allt bistånd <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">skall lämnas obundet.</span></p> <p style="margin-top:13px;"><span class="fs075" style="padding-left:3px;">Utskottet</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Både i biståndspolitiska utredningen och i propositionen betonas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">vikten av att i internationella förhandlingar arbeta för principen om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">obundet bistånd. Det framhålls i propositionen som angeläget att Sverige<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">verkar för att de avbindningsförhandlingar som tidigare förts i OECD:s<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kommitté för utvecklingsbistånd (DAC) blir återupptagna så snart som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">möjligt. Motsvarande synpunkter anförs utan särskilt yrkande i motionen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">1912.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utskottet instämmer häri liksom i propositionens uttalande att det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">från svensk sida i sådana förhandlingar bör kunna utfästas att vårt land<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">är berett att ansluta sig till en internationell överenskommelse om avbindning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som omfattar den största delen av det internationella biståndsflödet.<br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:3px;"></span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I motionen 1020 föreslås att riksdagen uttalar sig för att u-landsbiståndet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i fortsättningen får en sådan inriktning att den bundna andelen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">av biståndet väsentligt ökar.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I motionen 1914 föreslås däremot att allt bistånd skall lämnas<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:3px;">obundet.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Sverige lämnade länge praktiskt taget allt sitt bistånd i obunden form,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">fastän flertalet andra biståndsgivarländer i betydande utsträckning begagnar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sig av bindningar till upphandling i det egna landet och ofta<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">även till bestämda varor. Denna linje följdes från svensk sida i medvetande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">om att dylika bindningar kan innebära avsevärda nackdelar<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för mottagarländerna i jämförelse med helt obundet bistånd. Denna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">politik underlättades av den högkonjunktur som präglade 1960-talet.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">I samband med en kraftig ökning av biståndsvolymen och begynnande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">påkänningar på betalningsbalansen samt sysselsättningsproblem i början<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av 1970-talet fann statsmakterna det nödvändigt att binda en ökad andel<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av vårt bistånd till upphandling av varor och tjänster i Sverige. Då<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">emellertid bindningen i fråga förutsattes vara enkel, dvs. enbart kopplad<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till givarlandet och inte dessutom till vissa varor etc., bedömdes den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">försämring som åtgärden kunde tänkas innebära ur mottagarlandets<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">synpunkt som relativt ringa.</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:2px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:6px;left:544px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">87</span></p> </div> <div class="block" style="top:46px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Den bundna andelen av det svenska biståndet har genom åren varierat <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i storlek men vid internationell jämförelse hela tiden varit låg. För<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">budgetåret 1978/79 har fastställts ett s. k. målbelopp för den bundna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">andelen uppgående till 675 milj. kr., vilket motsvarar ungefär 17 % av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">de sammanlagda biståndsanslagen. Andelen är därmed högre än under<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">budgetåret 1977/78 (ca 14 %) men lägre än under budgetåret 1976/77<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">(omkring 19 %). I begreppet bundet bistånd och i målbeloppen för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">detta ingår dels en del av det importbistånd som inom landramarna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utgår till vissa mottagarländer, dels de delar av katastrofbiståndet och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bidragen till internationella livsmedelsprogram som utgår in natura.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">För att Sverige också i fortsättningen på ett övertygande sätt skall<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">kunna i internationella sammanhang driva tesen om biståndets avbindning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">är det — såsom även betonas i propositionen — viktigt att den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">övervägande delen av det svenska biståndet förblir obunden. Det är<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">likaså viktigt att det bundna biståndet utformas så att det medför minsta<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">möjliga nackdelar för mottagarländerna. De riktlinjer för det bundna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">biståndet, som riksdagen tidigare godkänt och som innebär att ett mottagarland <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inom en given finansiell ram fritt får välja varor för upphandling,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> bör därför också gälla framgent.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Mot bakgrund av det anförda avstyrks motionen 1020 liksom även<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">motionen 1914, den sistnämnda såvitt nu är i fråga. Motionen 1912<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">torde, såvitt avser frågan om internationell avbindning, med det anförda <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">få anses besvarad.</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Enligt hittillsvarande ordning har risktäckningen för eventuella skadefall <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i samband med s. k. u-garantier — en form för exportkreditgarantier <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">som beviljas enbart vid export till u-länder — legat på biståndsanslagen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">i den mån tillgängliga premiereserver inte skulle räcka härför.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">Som framgår av propositionen har denna ordning hittills inte inneburit<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">några problem och några utbetalningar från biståndsanslagen för sådana <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ändamål har inte behövts. Så länge de sammanlagda u-garantiutfästelserna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">var begränsade och väl spridda, var också den årliga risken<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">för definitiva skadefall liten. Situationen framöver kan emellertid bli<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">en annan, eftersom garantiåtagandena numera vuxit avsevärt och i vissa<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">fall avser mycket stora enskilda affärer.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Mot denna bakgrund och med hänsyn till att merparten av biståndsanslagen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">avser långsiktigt utvecklingssamarbete och i stor utsträckning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">utfästs för tre år framåt i tiden framhålls i propositionen att det inte är<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">rimligt att ansvaret för att täcka skadefall inom den snabbt växande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">u-garantigivningen ligger kvar på biståndsanslagen. Därför föreslås att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">risktäckningen för eventuella definitiva skadefall i stället läggs på anslaget <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">Oförutsedda utgifter under sextonde huvudtiteln.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Utskottet tillstyrker detta förslag och förutsätter att förslaget innebär<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">att risktäckningen även beträffande förut utfärdade u-garantier därmed<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">avlyfts biståndsanslagen.</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:-5px;left:28px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:-1px;left:549px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">88</span></p> </div> <div class="block" style="top:39px;left:25px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:4px;">14. Samarbete på industriområdet m. m.</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs075" style="padding-left:3px;">Propositionen (s. 112—122)</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Allmänna frågor</span></p> <p style="margin-top:5px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Industribiståndets andel av Sveriges bilaterala bistånd har ökat kraftigt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">under senare år och uppgick under budgetåret 1976/77 till 33 % av utbetalningarna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">genom SIDA jämfört med 2 % budgetåret 1970/71. Industrisamarbete <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ingår i eller är under beredning inom utvecklingssamarbetet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">med 17 av Sveriges 20 samarbetsländer.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Under de senaste åren har efterfrågan på industrisamarbete delvis ändrat <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">karaktär. Allt oftare önskas ett aktivt svenskt deltagande av svenska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">företag i konkreta industriprojekt, i fråga om såväl projektering och uppbyggnad <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som själva driften. Som en del av sådant aktivt engagemang<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">begärs i vissa fall ett svenskt delägarskap i det nya u-landsföretaget. Det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">har emellertid visat sig att svenska företag ofta tvekar inför dylika engagemang,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> vare sig detta innefattar riskkapitalsatsning eller ej.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">1977 års industribiståndsutredning (IBU) tillsattes mot bakgrund av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">denna förändrade efterfrågan, som även manifesterats i multilaterala sammanhang.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> IBU:s betänkande (Sveriges utvecklingssamarbete på industriområdet,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> SOU 1977: 77) utgör till sin huvuddel en beskrivning av svenska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">resurser på industrisamarbetsområdet och en diskussion av åtgärder som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kan vidtas för att utnyttja dessa bättre än hittills.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">För att i ökad utsträckning stimulera svenska företag att delta i industrisamarbetet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">med u-länderna föreslår utredningen att en fond för industriellt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">samarbete upprättas. Utredningen presenterar vidare förslag som rör<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">SIDArs verksamhet på industriområdet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Det är angeläget att vi anstränger oss för att positivt möta u-ländemas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ökade intresse för samarbete på industriområdet. Ett sådant vidare samarbete <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ligger väl i linje med kraven i deklarationerna om en ny ekonomisk<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">världsordning.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Om statsmakterna med en relativt begränsad statlig satsning lyckas stimulera <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">svenska företag att gå in i ett samarbete i u-länder kan flerfaldigt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">större resurser mobiliseras från det svenska näringslivet. Genom att på<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">särskilt sätt inrikta stimulanserna kan svenska företag intresseras för industrisatsningar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">även i fattigare u-länder. Det blir också möjligt att särskilt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">främja uppkomsten av medelstora och mindre industrier.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Det primära syftet också med ett vidare industrisamarbete är att bistå<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">u-ländema i deras utvecklingsansträngningar. Därav följer att u-landets<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">prioriteringar och utvecklingsplaner skall vara vägledande. För samarbete<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">på industriområdet gäller samma allmänna mål som för biståndet i övrigt.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Det bör ges sådan inriktning att det leder till ökad sysselsättning i mottagarländerna.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Det bör i ett längre perspektiv kunna bidra till ökad såväl<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ekonomisk som teknologisk självständighet. Att medverka till minskade<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inkomstskillnader mellan olika regioner inom u-länder och till ökad pro -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:0px;left:33px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:4px;left:544px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">89</span></p> </div> <div class="block" style="top:45px;left:32px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">duktion av varor som är av vikt för att tillfredsställa basbehoven bör också<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">vara en viktig strävan.</span></p> <p style="margin-top:12px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">SIDA:s verksamhet inom industriområdet</span></p> <p style="margin-top:6px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I anslutning till industribiståndsutredningens förslag framhåller biståndsministern <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att en viss utbyggnad av SIDA:s kapacitet på industribiståndets <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">område är påkallad. Det är angeläget att SIDA på detta område<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">nära samråder med andra berörda organ, såsom kommerskollegium, statens <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">industriverk och Sveriges exportråd.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Flertalet remissinstanser har tillstyrkt en ökad satsning på anpassad<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">teknologi. Sådan teknologianpassning är i första hand en uppgift för uländerna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">själva. SIDA:s främsta uppgift blir i detta sammanhang att bistå<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">mottagarländer med att utveckla sin kapacitet att värdera, motta och anpassa <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">den teknologi som skall importeras. Samtidigt bör stöd också kunna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">lämnas till forsknings- och utvecklingsarbete i Sverige och i programländer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">som syftar till att få fram en anpassad teknologi. Det är viktigt att SIDA<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">håller sig informerad om utvecklingen i olika länder rörande anpassad<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">industriell teknik och skaffar sig överblick över dylikt arbete inom svensk<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">forskning och industri.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">IBU har förordat inrättandet av en samrådsgrupp rörande anpassad<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">industriell teknologi. Biståndsministern finner det angeläget att SIDA tar<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">fasta på detta förslag och till sig knyter en grupp med representanter för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">myndigheter och forskning med erfarenhet på detta område. Vikten understryks <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">också av ett nära samarbete mellan SIDA, SAREC och STU.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Sedan flera år tillbaka lämnar Sverige stöd till småindustriutveckling.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">Biståndsministern delar IBU:s åsikt att SIDA bör ges kapacitet att vidga<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">sitt stöd till småindustriutveckling i takt med att efterfrågan på detta område <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">ökar.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:20px;">Stor uppmärksamhet bör även framgent ägnas åt utbildning — främst<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">yrkesutbildning, teknikerutbildning och utbildning i företagsledning —<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">som är en viktig förutsättning för u-ländernas industriella utveckling.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:20px;">Mottagarländerna kan också behöva förstärka sin kapacitet att förhandla <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">med utländska företag, bl. a. om teknologival. Även om det, såsom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">IBU framhållit, kan vara lämpligast att SIDA inte direkt deltar i sådana<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">förhandlingar, bör SIDA se som en av sina uppgifter att på olika sätt medverka <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">till att behövlig förhandlingskompetens kan ställas till u-landets<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">förfogande.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Expertrekrytering från näringslivet erbjuder särskilda problem. Det är<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">angeläget att söka förbättra förutsättningarna härför.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">IBU har förordat ett närmare samarbete mellan SIDA och svenskt näringsliv <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">som ett led i den ökade satsningen på industrialiseringsstöd till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">u-länderna. Bl. a. bör samarbetet och informationsutbytet mellan Industriförbundet,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:8px;"> handelskamrama, Exportrådet och SIDA kunna utvecklas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:9px;">ytterligare.</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:-2px;left:23px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:2px;left:544px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">90</span></p> </div> <div class="block" style="top:43px;left:21px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:17px;">De ökade arbetsuppgifterna för SIDA på detta område ställer betydande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">anspråk på SIDA:s kapacitet. I propositionen föreslås att tre tjänster nu<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">tillförs SIDA. Erfarenhet från eller ingående kunskaper om näringslivet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">är önskvärda hos de nya tjänsternas innehavare. Behovet av eventuell ytterligare <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">förstärkning får prövas i den proposition som tar ställning till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">biståndspolitiska utredningens kommande förslag rörande SIDArs organisation.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"></span></p> <p style="margin-top:12px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Fonden för industriellt samarbete med u-länder</span></p> <p style="margin-top:5px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Under senare år har såväl svenska programländer som u-länderna kollektivt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">framfört önskemål om former av industriellt samarbete som ligger<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utanför SIDA:s ansvarsområde. Sålunda har de ofta i bilaterala förhandlingar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utbett sig ett mer direkt samarbete med svenska företag för satsning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av riskkapital, driftsledning m. m. U-ländema och även svenska företag<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">har därvid ej sällan framhållit att de gärna ser en svensk statlig medverkan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som garanti för samarbetet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Svenska små och medelstora företag ställer sig ofta tveksamma till investeringar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i fattiga u-länder, bl. a. därför att riskerna och svårigheterna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bedöms som väsentligt större än för andra investeringar. Det är angeläget<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att medverka till att reducera dessa hinder och öka benägenheten att investera <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i sådana u-länder.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Mot denna bakgrund föreslås att en särskild fond för industriellt samarbete <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">med u-länder inrättas.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">En utvärdering av verksamheten bör göras så snart tillräcklig erfarenhet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">vunnits.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">De övergripande målen för den svenska biståndspolitiken bör vara utgångspunkt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">för fondens utformning och verksamhet.</span></p> <p style="margin-top:13px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Beträffande den föreslagna fondens uppgifter och verksamhet framhålls <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i propositionen bl. a. följande.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Fondens huvuduppgift skall vara att främja tillkomst och utveckling<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av tillverkande företag i u-ländema i enlighet med dessa länders planer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">och prioriteringar. Detta kan ske genom överföring av kapital och kunnande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">från svensk industri.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Fonden bör ha en viss förmedlande och informerande funktion.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Fonden bör medverka till att förinvesteringsstudier genomförs, genom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">uppdrag till svenska konsultbolag och andra företag.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Fonden bör finansiellt kunna medverka i samägda företag, s. k. joint<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">ventures, tillsammans med u-landspartner och svenskt företag. Fonden<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">bör därvid kunna ställa kapital till förfogande i form av aktier och långfristiga <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">lån och ställa garantier för upplåning som görs av ett eller flera av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">de samverkande företagen. Förslag om sadan samverkan kan komma fran<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">myndigheter eller företag i såväl u-länder som i Sverige. Det lokala företaget <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">bör arbeta på de kommersiella villkor som gäller i vederbörande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">u-land.</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:4px;left:28px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:8px;left:546px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">91</span></p> </div> <div class="block" style="top:48px;left:27px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Fonden bör kunna samarbeta med statlig, privat eller kooperativ partner <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">såväl i Sverige som i u-land. Fonden bör normalt ej ställa kapital till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">förfogande för ett projekt med mindre den svenska partnern satsar medel<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i form av aktiekapital eller långfristiga krediter.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Ett mål för fonden bör vara att överlåta sitt engagemang på u-landspartnem <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">när fondens medverkan inte längre behövs.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Fonden skall ej engageras i projekt som inger utrikespolitiska betänkligheter <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">eller kan bedömas få negativa verkningar av någon betydelse för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sysselsättning i Sverige. Fondstyrelsens sammansättning bör vara en tillfredsställande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">garanti för att så ej sker.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Investeringsgaranti och insats av fonden kan många gånger komma i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">fråga för samma projekt. Fondens verksamhet skulle underlättas om en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utvidgning och reform av investeringsgarantisystemet genomfördes. Regeringen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">får tillfälle att i annat sammanhang återkomma till denna fråga.</span></p> <p style="margin-top:13px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Beträffande fondens ställning och kapitalförsörjning framhålls bl. a.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">följande.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Fonden bör arbeta utan vinstsyfte. Fonden bör därför inrättas som en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">stiftelse med staten som huvudman och med ställning som självständig<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">juridisk person. Härigenom kan den agera som partner i s. k. joint ventures<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och uppträda i eget namn på kapitalmarknaderna.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Fonden hör fä möilighet att mot statsgaranti själv låna upp ett kapital<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">motsvarande högst tre gånger det vid varje tillfälle inbetalda beloppet i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">grundfonden.</span></p> <p style="margin-top:13px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Beträffande länderval för fondens verksamhet anges i propositionen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">bl. a följande.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Företräde bör ges projekt i de länder med vilka Sverige redan bedriver<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">ett långsiktigt utvecklingssamarbete. I den mån verksamhet med fondens<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">medverkan kommer att bedrivas i länder utanför programlandskretsen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">skall endast sådana komma i fråga vars utvecklingsplanering är förenlig<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">med målsättningen för svensk biståndspolitik.</span></p> <p style="margin-top:13px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Beträffande kriterier för insatser anges bl. a. följande.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Fonden bör stödja projekt vilka främjar en industriell utveckling som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">ligger i linje med svenska bistånds- och utvecklingspolitiska mål. Fonden<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">skall således satsa på uppkomsten av tillverkande företag som bedöms<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">ha en positiv utvecklingseffekt i landet. Särskild vikt skall läggas vid<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">sysselsättningsaspekten.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Inom dessa ramar bör en rad olika typer av projekt vara tänkbara,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">alltifrån rent exportinriktad verksamhet till produktion av varor som är<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">av direkt betydelse för att tillgodose basbehov hos befolkningen.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Fonden bör normalt endast ge stöd till projekt som ger rimlig avkastning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">på kapitalet.</span></p> </div> <div class="block" style="top:533px;left:63px"> </div> <div class="block" style="top:536px;left:193px"> </div> <div class="block" style="top:538px;left:253px"> </div> <div class="block" style="top:561px;left:41px"> </div> <div class="block" style="top:583px;left:27px"> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:-4px;left:28px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:-1px;left:549px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">92</span></p> </div> <div class="block" style="top:41px;left:24px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Fonden bör koncentrera sina insatser till projekt av medelstort eller<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">mindre omfång.</span></p> <p style="margin-top:13px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Beträffande grundkapital, styrelse och administration för fonden ger<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">propositionen bl. a. följande uppgifter.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Staten bör ensam tillskjuta fondens grundkapital. Då fonden skall vägledas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">av de övergripande målen för biståndspolitiken, är det rimligt att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">biståndsmedel tas i anspråk för finansiering av grundkapitalet under uppbyggnadsperioden.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Då fondens totala kapital genom upplåning kan väntas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">flerfaldigt överstiga grundkapitalet, kommer emellertid den övervägande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">delen av de resurser som kanaliseras av fonden till u-länderna att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">vara icke-biståndsfinansierade.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Fonden bör ledas av en styrelse som utses av regeringen. I styrelsen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">bör ingå en representant från vardera SIDA, utrikes-, industri- och handelsdepartementen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">samt fem personer med erfarenhet från u-landsverksamhet,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> industri, bankväsende, kooperation och facklig verksamhet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs075" style="padding-left:17px;">Fonden bör ha en begränsad personal och denna bör ha u-landserfarenhet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och erfarenhet från industriell verksamhet. Därutöver bör fonden till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">sig kunna knyta konsulter för kortare tidsperioder och kunna repliera på<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">statliga myndigheter, däribland även beskickningar och biståndskontor.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">För budgetåret 1978/79 beräknas fondens medelsbehov för löner, resor<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och andra administrativa omkostnader, inklusive konsultarvoden, till 2<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">milj. kr.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Beträffande fondens storlek anges följande.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Fonden föreslås i enlighet med IBU:s förslag få ett grundkapital om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">högst 100 milj. kr.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">För budgetåret 1978/79 beräknas ett belopp av 35 milj. kr. för en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">första inbetalning till fondens grundkapital.</span></p> <p style="margin-top:12px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Propositionens hemställanden beträffande industribiståndet</span></p> <p style="margin-top:5px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I propositionen föreslås i detta sammanhang en lag om beslutanderätt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för stiftelse med uppgift att främja tillkomst och utveckling av tillverkande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">företag i u-länder. Lagförslaget i fråga har följande lydelse:</span></p> <p style="margin-top:25px;"><span class="fs080" style="padding-left:4px;">Förslag till</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:4px;">Lag om beslutanderätt för stiftelse som har bildats för att främja<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">tillkomst och utveckling av tillverkande företag i u-länder</span></p> <p style="margin-top:10px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Härigenom föreskrivs följande</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">1 § Enligt de närmare föreskrifter som beslutas av regeringen eller<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">myndighet som regeringen bestämmer får stiftelse som har bildats för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att främja tillkomst och utveckling av tillverkande företag i u-länder<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:2px;">besluta om</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:12px;left:25px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:17px;left:538px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">93</span></p> </div> <div class="block" style="top:57px;left:25px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:16px;">1. finansiellt stöd till sådant företag</span></p> <p style="margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">2. bidrag till förinvesteringsstudier och andra studier som avser förutsättningarna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">för tillverkande företag i u-länder.</span></p> <p style="margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Finansiellt stöd kan lämnas till företag som ägs gemensamt av eller<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">drivs i samverkan mellan svenskt företag och företag eller annan institution <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i värdlandet. Stödet kan ha formen av aktieteckning, lån eller<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">lånegaranti.</span></p> <p style="margin-top:11px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">2 § Den som hos stiftelse som avses i 1 § har tagit befattning med<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">fråga som anges i paragrafen får ej obehörigen yppa vad han därvid<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">har erfarit om affärs- eller driftsförhållanden.</span></p> </div> <div class="block" style="top:288px;left:27px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.</span></p> <p style="margin-top:20px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Vidare föreslås riksdagen bemyndiga regeringen att medge stiftelsen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">rätt att ta upp lån eller utfärda lånegarantier till ett belopp som motsvarar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">högst tre gånger det vid varje tidpunkt inbetalade grundbeloppet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Slutligen föreslås riksdagen bemyndiga regeringen att av medel som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">anvisats för detta ändamål på reservationsanslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">dels ta i anspråk 35 milj. kr. för grundkapital till stiftelsen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">samt högst 2 milj. kr. för stiftelsens löneutgifter och andra omkostnader,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">dels ta i anspråk högst 1,5 milj. kr. för att förstärka SIDA:s kapacitet att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">lämna bistånd på industriområdet.</span></p> </div> <div class="block" style="top:610px;left:28px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Motioner</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Utskottet behandlar i detta sammanhang</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">dels motionen 1977/78: 1905 av Göthe Knutson m. fl. (m), vari hemställs 1.<br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:2px;"></span></p><p style="margin-top:5px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;"> att den föreslagna fonden för industriellt samarbete med u-länderna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">skall kunna vara verksam i ett större antal u-länder där önskemål finns<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">om industriellt samarbete med svenska företag,</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">2. att regeringen snarast vidtar åtgärder för att utvidga investeringsgarantisystemet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">så att det kommer att omfatta alla de u-länder där den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">föreslagna fonden för industriellt samarbete kan vara verksam eller där<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">svenska industriinvesteringar i övrigt kan väntas ske,</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">dels motionen 1977/78: 1910 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg (apk),<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">delyrkandet 1 c och yrkandet 2, nämligen</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">1. att riksdagen hos regeringen begär att den svenska biståndspolitiken<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utformas i enlighet med principen</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">c. att regeringen skyndsamt låter utreda möjligheterna att igångsätta<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">flera industriprojekt av typ Bai Bang i lämpliga hjälpbehövande länder,</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">2. att riksdagen avslår propositionens förslag om upprättandet av en</span></p> </div> <div class="block" style="top:276px;left:29px"> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:5px;left:29px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:7px;left:549px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">94</span></p> </div> <div class="block" style="top:48px;left:28px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">särskild fond för att stödja svenska företags möjligheter att ”stödja uländernas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">försök att bygga ut sin industriella kapacitet”,</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">dels motionen 1977/78: 1912 av Olof Palme m. fl. (s), yrkandena 10<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">och 11, nämligen att riksdagen beslutar</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">10. att avslå regeringens förslag om inrättande av en särskild fond för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">industriellt samarbete med u-länder,</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">11. att samarbetet med u-ländema stärks genom upprättandet av samarbetsavtal <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">främst på områden som industriellt samarbete, forskning, utveckling <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">av teknologier m. m. i enlighet med vad som anförts i motionen,</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">dels motionen 1977/78: 1914 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkandena 1,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">3, 4, 5, 6 och 9, nämligen</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">1. att riksdagen beslutar avslå propositionen 1977/78: 135,</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">regeringen prövar möjligheten att ingå ramavtal om ekonomiskt, tekniskt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och industriellt samarbete med Vietnam, Angola, Mogambique, Cuba och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">andra länder som strävar efter social och ekonomisk rättvisa och oberoende <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i förhållande till de kapitalistiska metropolerna,</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">4. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">exportkreditgarantierna i första hand reserveras för denna ländergrupp,</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">5. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">intresset för långsiktiga råvaruavtal bland råvaruproducenter i denna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">ländergrupp undersöks,</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">6. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">de biståndspolitiska målen skrivs in i direktiven till regeringens aviserade<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utredning om s. k. blandade krediter,</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">9. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">biståndspolitiska mål skall styra Sveriges fördelning av de importkvoter<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som för närvarande gäller för import av teko- och andra produkter från<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">u-länderna.</span></p> <p style="margin-top:19px;"><span class="fs075" style="padding-left:3px;">Utskottet</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">U-ländernas ambitioner att komma ut ur sin underutveckling med<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">hjälp av en snabb industrialiseringsprocess har kommit till uttryck i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">många sammanhang, däribland i FN-deklarationen och handlingsprogrammet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">för en ny ekonomisk världsordning från år 1974 samt i deklarationen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och handlingsprogrammet för industriutveckling och industrisamarbete <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">som antogs av UNIDO:s andra generalkonferens i Lima år<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">1975. De ser i industrialiseringen ett av de viktigaste medlen för att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">åstadkomma ekonomisk resurstillväxt och samtidigt bereda produktiv<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">sysselsättning åt ett växande befolkningsöverskott från jordbrukssektorn.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Som ett allmänt mål angavs i den senare deklarationen att u-ländernas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">andel av världens industriproduktion skall ökas i maximal utsträck -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:9px;left:29px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:13px;left:540px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">95</span></p> </div> <div class="block" style="top:54px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">ning från nu ca 7 % till minst 25 % vid nästa sekelskifte, dvs. om drygt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">20 år, och i handlingsprogrammet från FN:s extra generalförsamling<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">år 1974 uppmanades det internationella samfundet att göra alla ansträngningar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i syfte att befrämja u-ländernas industrialisering. Bland<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">medlen att åstadkomma detta angavs såväl offentligt bistånd som stimulans <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av investerare att finansiera industriprojekt i dessa länder samt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">hjälp med yrkes- och företagsledarutbildning.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Som omvittnats bl. a. i SIDA:s anslagsframställningar under senare<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">år har efterfrågan på såväl industribistånd som samarbete med svenska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">företag kraftigt vuxit under 1970-talet. Inom SIDA:s länderinriktade<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">bistånd har industribiståndets andel samtidigt också stigit på ett slående<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">sätt, från ett par procent i början av 1970-talet till över en tredjedel i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">nuläget, låt vara att denna ökning till betydande del hänför sig till några<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">få industriprojekt. I någon form ingår emellertid industribistånd i utvecklingssamarbetet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">med flertalet av de svenska programländerna.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Det har i SIDA:s anslagsframställningar, och framför allt i biståndsmyndighetens <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">petita för budgetåret 1977/78, liksom i 1977 års industribiståndsutredning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">och i propositionen 135 vitsordats att efterfrågan på<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">industriellt samarbete med Sverige under de senaste åren delvis ändrat<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">karaktär såtillvida som man i ökad utsträckning även begär kontakter<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">och samverkan med svensk industri och ett aktivt deltagande av denna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">i konkreta industriprojekt, i fråga om såväl projektering och uppbyggnad <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">som själva driften. En förhoppning om deltagande med investerings- <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">och annat riskvilligt kapital har därvid ofta också ingått i önskemålen.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;"> Syftet har samtidigt varit att tillgodogöra sig både det tekniska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">kunnandet och de kunskaper om ”management” som tillsammans utgör<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">viktiga förutsättningar för en framgångsrik industriutveckling. Emellertid <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:8px;">har svenska företag ofta visat sig tveksamma inför sådana engagemang,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:9px;"> antingen de innefattat riskkapitalsatsning eller ej.</span></p> <p style="margin-left:6px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:22px;">Det finns all anledning anta att efterfrågan både på biståndsfinansierat <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:9px;">och på annat industrisamarbete med Sverige kommer att fortsätta<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:9px;">att öka under kommande år. Det är då viktigt att vårt land har en ökad<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:9px;">beredskap för att möta denna efterfrågan på ett sätt som motsvarar såväl <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:9px;">u-ländernas som våra egna bistånds- och u-landspolitiska strävanden.</span></p> <p style="margin-left:6px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:23px;">Det är mot denna bakgrund man får se tillkomsten av fjolårets industribiståndsutredning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:10px;">och de förslag rörande samarbete på industriområdet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:10px;">som lagts fram i propositionen 135 på grundval av utredningen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:10px;">och remissbehandlingen av denna. Förslagen innebär både en förstärkning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:11px;">av SIDA:s kapacitet på detta område och inrättandet av en särskild<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:11px;">fond för industriellt samarbete med u-länder.</span></p> <p style="margin-left:6px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:24px;">Förslagen rörande SIDA avser dels en vidareutveckling av de typer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:12px;">av industristöd som SIDA redan lämnar, bl. a. de olika satsningarna på att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:11px;">få fram en u-landsanpassad teknologi, stödet till småindustriutveckling,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:12px;">utbildningen av industriell personal på olika nivåer, expertrekryteringen</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:10px;left:23px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:12px;left:543px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">96</span></p> </div> <div class="block" style="top:53px;left:22px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">från näringslivet m. m., dels samråds- och andra former för att på ett<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">effektivare sätt ta till vara den svenska industrins kunnande och resurser<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i u-landssamarbetet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Bl. a. föreslås ett fastare samrådsförfarande rörande anpassad industriell <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">teknologi med deltagande av representanter för forskning och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">myndigheter med erfarenhet på detta område. Vidare framhålls att SIDA<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">bör medverka till att förstärka mottagarländernas kapacitet att förhandla <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">med utländska företag, bl. a. rörande valet av lämplig teknologi. SIDA<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">bör enligt propositionen också söka förbättra förutsättningarna för expertrekrytering <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">från industrin. Propositionen betonar småindustriutvecklingens <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">vikt för sysselsättningen och en allsidig utveckling av näringslivet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i u-länderna och ser det som angeläget att SIDA ges kapacitet att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">vidga stödet till småindustrin.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Det föreslås att SIDA nu tillförs tre tjänster vars innehavare har erfarenhet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">från eller ingående kunskaper om näringslivet. Behovet av en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">eventuell ytterligare personell förstärkning får prövas i den proposition<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som tar ställning till kommande förslag från biståndspolitiska utredningen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">angående SIDA:s organisation.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">Utskottet ansluter sig till propositionens förslag om en förstärkning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av SIDA:s kapacitet att lämna bistånd på industriområdet och utgår<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">från att de ytterligare tjänster härför varom talas i propositionen är avsedda <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att utgöra nettotillskott till verkets personal.</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Den i propositionen föreslagna fonden för industriellt samarbete med<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">u-länder har till allmänt ändamål att främja tillkomst och utveckling av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">tillverkande företag, särskilt av medelstor och mindre karaktär, företrädesvis <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i sådana u-länder med vilka Sverige bedriver ett långsiktigt utvecklingssamarbete,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> på ett sätt som överensstämmer med dessa länders<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">egna utvecklingsplaner och prioriteringar. De övergripande målen för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">den svenska biståndspolitiken utgör utgångspunkt för fondens utformning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och planerade verksamhet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">För att på ett effektivare sätt än som hittills varit möjligt främja<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">dessa industriutvecklingsändamål och gå u-ländernas önskemål till mötes<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">om ett starkt vidgat industriellt samarbete krävs ett större engagemang<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i utvecklingsansträngningarna från den svenska industrins och näringslivets <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">sida. Det är där som resursbasen finns för personalinsatser och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kunskapsöverföring på detta område. Det är därifrån som också riskvilligt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">investeringskapital bör kunna mobiliseras i detta sammanhang.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Fonden kan utgöra katalysator för att frigöra de betydelsefulla men<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ofullständigt utnyttjade resurser som finns inom svenskt näringsliv.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Fonden blir ett ytterligare instrument för svenskt utvecklingssamarbete<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">på industriområdet. Den kan verka på ett sätt som inte är möjligt inom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">biståndsverksamheten i övrigt men som ändå motsvarar ett ofta uttalat<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">önskemål från bl. a. våra samarbetsländers sida. Med en relativt begränsad <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">statlig satsning skall fonden förhoppningsvis kunna stimulera</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:11px;left:31px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:14px;left:540px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">97</span></p> </div> <div class="block" style="top:55px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">svenska företag att med flerfaldigt större resurser gå in i ett industriellt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">samarbete med u-länder. Genom att på särskilt sätt inrikta stimulansåtgärderna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">kan företag genom fonden engageras för industriutveckling i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">fattigare u-länder vilka hittills endast i ringa utsträckning förmått attrahera <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">svensk industri.</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I motionerna 1910, 1912 och 1914 yrkas avslag på propositionens<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">förslag om en särskild fond för industriellt samarbete med u-länder.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I de båda förstnämnda motionerna yppas bl. a. farhågor för att fonden <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">skall främja utflyttning av produktion från Sverige.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utskottet erinrar om propositionens betoning av att fonden ej skall<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">engageras i projekt som kan bedömas få negativa verkningar av någon<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">betydelse för sysselsättningen i Sverige. Sammansättningen av den tänkta<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">fondstyrelsen bör likaså borga för att så inte sker.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I motionen 1912 görs gällande att fondförslagets konstruktion innebär<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att u-länder tvingas till s. k. joint ventures för att komma i åtnjutande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">av den del av biståndsbudgeten som förutsätts ingå i fonden som grundkapital.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Utskottet vill med anledning härav erinra om att det är en relativt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">sett mycket blygsam del av biståndsanslagen som förutsätts bli tillförd<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">fonden som grundkapital, nämligen 35 milj. kr. under budgetåret 1978/<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">79 som en första inbetalning och därefter högst 65 milj. kr. ytterligare.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">35 milj. kr. utgör mindre än 1 % av biståndsanslagen för budgetåret<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">1978/79. Självfallet är det respektive u-länders egen sak att avgöra<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">huruvida s. k. joint ventures, dvs. samägda företag, är den form för industrisamarbete <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">som passar dem bäst. Det är vidare att märka att joint<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">ventures inte är det enda tänkbara sättet för fondmedverkan. Den skall<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">bl. a. även kunna finansiera förinvesteringsstudier.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">I motionen 1912 sägs också att fondförslaget innebär att koncentrationsprincipen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">för svenskt bistånd åsidosätts, eftersom fondens verksamhet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">inte uteslutande begränsas till länder med vilka Sverige redan bedriver <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">ett långsiktigt samarbete.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Det heter i propositionen härom att företräde bör ges projekt i de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">länder med vilka Sverige redan bedriver ett långsiktigt utvecklingssamarbete.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;"> I den mån verksamhet kommer att bedrivas utanför programlandskretsen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">skall enligt propositionen dock endast sådana komma i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">fråga vars utvecklingsplanering är förenlig med målsättningen för svensk<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">biståndspolitik.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Utskottet konstaterar i detta sammanhang att även förslagen i motionerna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">1912 och 1914 om samarbetsavtal eller ramavtal för industriellt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">samarbete m. m. har en syftning som går utanför den nuvarande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">programlandskretsen. Detsamma gäller för övrigt forskningsberedningen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">SAREC:s verksamhetsområde, importkontoret IMPOD:s verksamhet,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">beredningen för utbildningssamarbete, de s. k. u-garantierna och familjeplaneringsbiståndet.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;"> I den egentliga biståndsverksamheten är det emel 7 <br /> </span></p><p style="margin-top:6px;"><span class="fs080" style="padding-left:6px;">Riksdagen 1978179. 9 sami. Nr 1</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:6px;left:33px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:9px;left:548px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">98</span></p> </div> <div class="block" style="top:51px;left:32px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">lertid angeläget att koncentrationsprincipen upprätthålls redan av administrativa <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">skäl.</span></p> <p style="margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Också i motionen 1912 framhålls att det allt oftare reses krav från<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">u-länder på ett utökat samarbete med Sverige utöver biståndet för att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">utveckla industri och lämplig teknologi i dessa länder. Också där förutsätts <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">således en samverkan mellan stat och näringsliv för att fylla samarbetsavtalen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">med ett substantiellt innehåll.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om att riksdagen redan <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">år 1968 välkomnade (SU 1968: 128, rskr 302) att nya och vidgade<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">former för samverkan mellan stat och näringsliv kommer fram och att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">de prövas och bearbetas i positiv anda — allt under förutsättning att det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">biståndspolitiska syftet hålls i förgrunden. En huvudförutsättning för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sådant samarbete är, framhöll riksdagen vidare, att insatsen svarar mot<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">ett prioriterat önskemål från mottagarlandets sida och harmonierar med<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">dess utvecklingsplan.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Båda dessa förutsättningar har iakttagits vid utarbetandet av riktlinjer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">för den föreslagna fonden för industriellt samarbete.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">De samarbetsformer som fondförslaget erbjuder svarar mot de önskemål <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som framförts inte bara i generella termer, såsom i FN-deklarationen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">om en ny ekonomisk världsordning och i Lima-deklarationen,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utan också mera konkret och direkt riktade till Sverige från en rad av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">våra programländer. Det har därvid klart kommit till uttryck att de eftersträvar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">någonting vidare än vad som ryms inom det traditionella biståndet,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> att de eftersträvar ett samarbete på mera jämlika villkor än det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">givare—mottagareförhållande som utmärker biståndsverksamheten. De<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">har sålunda visat ett klart intresse för att svenska företag långsiktigt engagerar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">sig i deras industriella uppbyggnad, både med kunnande och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kapital. Samtidigt har de — i likhet med de företag som i detta syfte<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">har blivit kontaktade — efterlyst en medverkan från statens sida som en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">garanti för det industriella direktsamarbete mellan företag som varit<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">under diskussion. Den föreslagna fonden bör kunna motsvara just dessa<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">önskemål.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Genom fondens fristående identitet markeras också den principiella<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">rågång som alltfort bör finnas mellan å ena sidan renodlad biståndsverksamhet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">genom SIDA och å andra sidan den mera affärsmässiga investeringsverksamhet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som fonden är satt att befordra men som primärt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ändå skall styras av u-ländemas intressen, önskemål och prioriteringar.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">SIDArs och industrifondens verksamheter är sålunda avsedda att komplettera <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">och stödja varandra, men båda skall verka för u-ländernas utveckling.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Båda skall — fastän med delvis olika medel — sträva efter<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">de mål som uppställts för svensk biståndspolitik, såsom ekonomisk tillväxt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">liksom ökad ekonomisk och teknologisk självständighet och nationellt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">oberoende hos de u-länder där de verkar. För SIDA blir det i detta</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:8px;left:31px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:11px;left:542px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">99</span></p> </div> <div class="block" style="top:52px;left:31px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">sammanhang en allt viktigare uppgift att bidra till att höja u-ländernas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">egen kapacitet att dels förhandla med de företag som erbjuder sin medverkan <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i industrietablering eller som konsulter, dels att rätt värdera och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">bedöma utvecklingseffekten av de industriprojekt för vilka fondens<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">medverkan kan bli aktuell.</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Utskottet ger sin tillstyrkan till de förslag om en industriell samarbetsfond <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som lagts fram i propositionen 135. Samtidigt avstyrks de nu<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">aktuella avslagsyrkandena i motionerna 1910, 1912 och 1914. Utskottet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">tar fasta på uttalandet i propositionen att en utvärdering av verksamheten <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bör göras så snart tillräcklig erfarenhet vunnits.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Eftersom riksdagsbehandlingen av förslagen inte slutförts under 1977/<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">78 års riksmöte, kan fonden inte som avsetts i propositionen upprättas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">från den 1 juli. Den bör emellertid i stället kunna inleda sin verksamhet<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:4px;">den 1 november 1978.</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Utskottet avstyrker det yrkande i motionen 1905 vari föreslås att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">fonden skall kunna vara verksam i ett större antal u-länder, där önskemål <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">finns om industriellt samarbete med svenska företag. De kriterier<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">för ländervalet som anges i propositionen och som ger företräde åt projekt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">i programländerna men därutöver öppnar viss möjlighet för andra<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">länder, vilkas utvecklingsplanering är förenlig med Sveriges biståndspolitiska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">målsättningar, bör vara styrande för fondens verksamhet. Utskottet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">instämmer i propositionens förord för att fondens verksamhet inte<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">skall inriktas på de relativt rika u-länderna, t. ex. i Latinamerika och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">Främre orienten, där industriellt samarbete kunnat etableras utan speciella <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">stödåtgärder.</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">I anslutning till avstyrkandet i s-motionen 1912 av regeringens förslag<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">om en fond för industriellt samarbete anvisar motionärerna andra vägar<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">att genomföra sådant samarbete samtidigt som de hittillsvarande principerna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">för svenskt bistånd på detta område bibehålls. I detta syfte yrkas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">i motionen 1912 att samarbetet med u-ländema stärks genom upprättandet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">av samarbetsavtal främst på områden som industriellt samarbete,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">forskning, utveckling av teknologier m. m. på sätt som anges i motionen.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Motionärerna hänvisar till de samarbetsavtal som vid sidan av biståndsverksamheten <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">redan ingåtts med ett antal — främst oljeproducerande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">— länder och menar att denna modell inför 1980-talet bör användas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">på ett mer aktivt och selektivt sätt. Syftet därmed anges vara att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">stärka samarbetet med u-länder som söker ett större oberoende och som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">försöker använda detta för större rättvisa inom landet. Avtalen skall<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">göra det möjligt också för Sverige att i någon mån sprida det nuvarande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">och ensidiga utlandsberoendet, något som har betydelse både vad<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">avser möjligheterna att öka den svenska exporten liksom att göra vårt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">land mindre sårbart vid konjunktursvängningar. De behöver inte inskränkas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">till de länder som uppfyller alla krav för att erhålla svenskt</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:5px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:8px;left:539px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">100</span></p> </div> <div class="block" style="top:49px;left:26px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:4px;">bistånd utan skall även kunna styras av andra syften som ett led i den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ekonomiska utrikespolitiken. Enligt motionen bör avtalen främst gälla<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">områden som industriellt samarbete, forskning och utveckling av teknologier <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">men i förekommande fall kunna utvidgas till andra områden, såsom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">kollektivtrafik, sjukvård och miljöteknik. De svenska företagen bör på<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">olika sätt stimuleras att aktivt medverka i ett mer basbehovsinriktat industriellt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">samarbete. Delar av Exportrådets, Importkontorets för u-landsprodukter,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"> Svenska institutets m. fl. organisationers verksamhet bör enligt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">motionen engageras i den selektiva u-landspolitik som förordas. En<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">samordning bör i detta syfte komma till stånd såväl i regeringskansliet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som mellan ämbetsverk och organisationer. Andra instrument såsom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">investeringsskyddsavtal, exportkreditstöd, stöd till konsultverksamhet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">m. m. bör enligt motionärerna också användas på ett mer selektivt sätt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">än i dag.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I vpk-motionen 1914 föreslås att regeringen prövar möjligheten att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ingå ramavtal om ekonomiskt, tekniskt och industriellt samarbete med<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Vietnam, Angola, Mozambique, Cuba och andra länder som strävar<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">efter social och ekonomisk rättvisa och oberoende i förhållande till de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kapitalistiska metropolerna. I motionen förordas att riksdagen tar ställning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för en selektiv u-landspolitik som ger socialistiska och andra progressiva <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">stater i u-landsgruppen allt tänkbart stöd.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I en under åren 1975—1976 utarbetad departementspromemoria angående <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">ökade insatser för svensk export till u-länder (Ds H 1976: 5) diskuterades <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bl. a. erfarenheterna av hittillsvarande samarbetsavtal av ickebiståndskaraktär <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">och ändamålsenligheten av att bygga ut dessa avtal till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">fler u-länder.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Av promemorian framgick att energipolitiska och exportfrämjande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">motiv var vägledande när Sverige ingick samarbetsöverenskommelser<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">med u-länder som Libyen, Iran, Algeriet och Egypten. Allmänna samarbetsavtal <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">föreligger också med Indien och Irak. Effekten på handelsutbytet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">m. m. av dessa överenskommelser med u-länder har varit svårbedömbar,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"> bortsett från att de torde ha främjat allmän good-will, underlättat <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">vissa kontakter samt initierat arbetsgrupper och blandade<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kommissioner där uppkommande problem och önskemål kan diskuteras.<br /> </span><span class="fs070" style="padding-left:3px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I samband med promemorians tillkomst gjordes en undersökning av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">berörda myndigheters och näringslivets inställning till samarbetsavtalen.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">De tillfrågade förordade överlag att försiktighet iakttas i fråga om att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ingå nya sådana avtal. Det hänvisades därvid till att vår industri behöver<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">tid för successiv marknadsanpassning, att det finns en risk för att inte<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kunna infria de förväntningar som avtalsslutandet framkallar och att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">ökade administrativa resurser krävs om kretsen av avtalsländer vidgas.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Enligt departementspromemorian bör en förutsättning för att ingå<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">samarbetsavtal vara att det föreligger ett betydande intresse för främ -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:6px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:10px;left:535px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">101</span></p> </div> <div class="block" style="top:51px;left:29px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">jande av svensk export och ett starkt önskemål från företagssidan samt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">att det motsvarar ett långsiktigt svenskt intresse. Avtalsfrågan måste<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">därför noggrant prövas från fall till fall.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Enligt vad utskottet genom särskilda föredragningar inhämtat synes<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">den i departementspromemorian redovisade inställningen till allmänna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">samarbetsavtal från näringslivets och närmast berörda myndigheters sida<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i huvudsak alltjämt vara densamma som då redovisades. Erfarenheten<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av hittillsvarande avtal har sålunda inte varit odelat positiv, eftersom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">deras reella effekt på exempelvis exporten inte genomgående varit påvisbar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och de å andra sidan krävt betydande arbetsinsatser och administrativa <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">resurser. Ibland har avtalen framkallat alltför stora förväntningar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">hos den andra parten som inte helt kunnat uppfyllas från svensk<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sida. De har då förorsakat besvikelser. Därför rekommenderas fortsatt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">försiktighet när det gäller en vidgning av länderkretsen för sådana avtal,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">som bör motsvaras av genuina önskemål och ömsesidiga intressen hos<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">samtliga de i samarbetet inblandade parterna.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Utskottet konstaterar att motiveringen för de allmänna samarbetsavtal <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">som hittills ingåtts med u-länder i första hand varit att främja<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">svensk export på nya och lovande marknader, främst oljeexporterande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">länder.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Utskottet har noterat den tveksamhet till en mera vidsträckt utbyggnad <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">av systemet med ekonomiska, industriella och teknisk-vetenskapliga<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">samarbetsavtal som kommit till uttryck från deras sida som har att ansvara <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">för avtalens fortlöpande verkställighet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Uppenbart är att de syften som avtalen varit avsedda att främja ofta<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">kan uppnås på andra och mer informella vägar än genom ramavtal<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">mellan regeringar, blandade kommissioner m. m.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">I en del länder — och detta gäller i främsta rummet statshandelsländerna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">— kan sådana avtal av ram- eller paraplykaraktär å andra<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">sidan vara nödvändiga för att kontakter på olika ekonomiska och andra<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">områden över huvud taget skall komma till stånd. Detta är skälet till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">att Sverige har sådana avtal med så gott som samtliga öststater.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Gentemot programländerna för svenskt bistånd fyller biståndsavtalen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">understundom även de allmänna syften som de existerande samarbetsavtalen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">med andra u-länder är satta att främja. Biståndsavtalen styrs<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">som bekant av principerna för landprogrammering, dvs. av de önskemål<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">om utvecklingssamarbetets inriktning som prioriteras av mottagarländerna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">själva. De avser ofta såväl industriellt som tekniskt-vetenskapligt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">samarbete vid sidan av utvecklingsprogram på andra områden.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:20px;">En speciell motsvarighet till övriga ekonomiska, industriella och tekniskt-vetenskapliga <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">samarbetsavtal representeras av de överenskommelser <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">om s. k. bredare samarbete som diskuteras med Cuba och Tunisien<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">i samband med den gradvisa avvecklingen av biståndet till dessa länder.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:20px;">I motionen 1912 anges att avtalen — förutom främst områden som</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:6px;left:28px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:8px;left:537px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">102</span></p> </div> <div class="block" style="top:50px;left:25px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:4px;">industriellt samarbete, forskning och utveckling av teknologier — skulle<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">kunna utvidgas till andra områden, exempelvis kollektivtrafik, sjukvård<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">och miljöteknik.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Utan tvivel representerar de sistnämnda områdena offentliga och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">andra verksamheter i vårt land som torde ha goda förutsättningar att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">kunna marknadsföras utomlands. Utskottet vill i sammanhanget erinra<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">om den utredning som tillsattes i mars i år och som gäller statlig konsultverksamhet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">i utlandet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I direktiven för utredningen nämns den verksamhet — med inriktning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">främst på u-länder — som bedrivs av bl. a. televerket (genom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Swedtel), av domänverket och statens skogsindustrier (genom Swedforest),<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> av vattenfallsverket och tre icke-statliga energiföretag gemensamt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">(genom Swedpower) och av Statskonsult International samt den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">förmedling och försäljning av konsulttjänster etc. på utbildningsområdet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">som inletts av Beredningen för internationellt utbildningssamarbete och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">som är avsedda att övergå på ett särskilt aktiebolag med statligt delägarskap <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">(prop. 1976/77: 83, NU 1976/77: 47). Detta bolags verksamhet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">är avsett att i ett första skede koncentreras till export av utbildningstjänster,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> men även andra offentliga tjänster skall kunna marknadsföras<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">av bolaget. Utöver insatser riktade direkt till utvecklingsländer torde<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">uppdrag i samarbete med SIDA bli en del av verksamheten. Utredningen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">skall analysera förutsättningarna för en samordning av den konsultverksamhet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som staten bedriver i utlandet i olika former och syfta till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att öka exporten av konsulttjänster från de statliga affärsverken och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">myndigheterna. U-länderna antas också i fortsättningen bli den viktigaste <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">avnämargruppen för den statliga konsultverksamheten.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Både motionen 1912 och motionen 1914 förespråkar i detta sammanhang <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att samarbetsavtalen inriktas på en viss typ av länder, i första hand<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">länder som strävar efter oberoende samt social och ekonomisk rättvisa.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">I motionen 1912 beskrivs förslaget som en fortsättning och utvidgning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av tidigare selektiv biståndspolitik till att bli början på en mer aktiv<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">och selektiv u-landspolitik. Också i motionen 1914 talas för en selektiv<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">u-landspolitik, inriktad på vad motionen kallar progressiva stater. I båda<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">motionerna förespråkas även att en del andra handelspolitiska instrument,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> såsom exportkreditgarantierna, företrädesvis bör inriktas på en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">viss grupp av u-länder som strävar efter en bättre fördelningspolitik.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utskottet erinrar om att den svenska handelspolitiken under hela<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">tiden efter det andra världskriget varit inriktad på en multilateral liberalisering <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av världshandeln. Sverige har därför i möjligaste mån sökt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">undvika åtgärder som kunnat ses som steg mot en återgång till bilateralism <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i de ekonomiska relationerna. De ekonomiska samarbetsavtal som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">finns har därvid snarast utgjort undantag eller avsteg från den principiella <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">linje som Sverige har företrätt. Avtalen med östländerna har dock<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">varit nödvändiga till följd av dessa staters ekonomiska system och insti -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:2px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:6px;left:538px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">103</span></p> </div> <div class="block" style="top:47px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">tutionella förhållanden. Avtalen med vissa oljeproducerande länder har<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">å andra sidan främst haft sin grund i speciella energipolitiska och exportfrämjande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">överväganden. Därvid torde också ha spelat in att det i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">många u-länder förekommer en starkare statlig styrning av ekonomin<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och utrikeshandeln än i i-länderna. Denna omständighet får naturligtvis<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">tillmätas avsevärd betydelse när man skall bedöma behovet och värdet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">av samarbetsavtal med nya länder.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Mot angivna bakgrund är utskottet inte villigt att förorda att systemet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">med allmänna samarbets- eller ramavtal aktivt och selektivt byggs ut<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">på sätt som föreslagits i de nu aktuella motionerna. Det industrisamarbete <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">m. m. som eftersträvas även i motionerna torde dessutom kunna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">åstadkommas på ett effektivare sätt genom den verksamhet som avses<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bli bedriven av den föreslagna fonden för industrisamarbete, genom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">SIDA:s utbyggda biståndsverksamhet på industri- och teknologiområdet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och genom det blivande bolaget för försäljning av utbildnings- och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">andra offentliga tjänster etc.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">En allmän aktivering av systemet med generella samarbetsavtal skulle<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">också kunna bidra till en mindre önskvärd bilateralisering av vår utrikeshandel <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och våra ekonomiska relationer i övrigt. Också egenintressena <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">hos de länder som främst åsyftas i motionerna 1912 och 1914<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">torde i längden vara bäst betjänta av att allmänekonomiska åtgärder till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">deras förmån och stöd gemensamt beslutas i multilaterala sammanhang<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">såsom inom UNCTAD, GATT osv.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">En aktivering av de svenska handelsförbindelserna, av industrisamarbetet,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;"> av forskningssamarbetet, av kultursamarbetet osv. med u-länder<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">är högeligen önskvärd, men den torde i de flesta fall vara möjlig att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">åstadkomma på andra vägar än genom att först ingå övergripande samarbets- <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">eller ramavtal. Sådana avtal bör dock också fortsättningsvis<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">kunna ingås när de framstår som nödvändiga eller ändamålsenliga.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Med hänvisning till det anförda avstyrks de nu aktuella yrkandena i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">motionerna 1912 och 1914.</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Förutom ramavtal om ekonomiskt, tekniskt och industriellt samarbete<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">med ett antal namngivna och därmed jämställda länder föreslås i vpkmotionen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">1914 att regeringen vidtar åtgärder för att i första hand förbehålla <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">exportkreditgarantier denna ländergrupp och för att undersöka<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">möjligheten av långsiktiga råvaruavtal med länder inom denna grupp.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">Vidare yrkas att dessa länder skall ha förtur vid fördelningen av importkvoter <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">för teko- och andra produkter.</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:20px;">Inom det statliga exportkreditgarantisystemet förekommer dels s. k.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">normalgarantier vilka bedöms på rent affärsmässiga grunder och kan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">lämnas i samband med export till i princip alla länder, dels s. k. ugarantier <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">som kan beviljas i samband med export som bedöms vara av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">särskild betydelse för u-länders ekonomiska utveckling. Båda garantiformerna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">handhas av exportkreditnämnden. Exportkreditgivningen har</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:0px;left:25px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:2px;left:536px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">104</span></p> </div> <div class="block" style="top:43px;left:22px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:5px;">under det senaste året varit föremål för översyn, och riksdagen har på<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">regeringens förslag nyligen bl. a. beslutat medge en betydande höjning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">av maximibeloppet för u-garantigivning, nämligen från 6 till 11 miljarder <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kr. (prop. 1977/78: 155, NU 1977/78: 73, rskr 379). Det totala<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">beloppet för statens betalningsansvar inom exportkreditgarantisystemet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">som helhet uppgår därmed till 40 miljarder kr.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Utskottet finner inte skäl att på sätt som föreslagits i motionen 1914<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">förorda en inskränkning av systemets tillämpning, varför yrkandet i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">fråga avstyrks.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Samma motions yrkande om råvaruavtal med länder inom nyssnämnda <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ländergrupp avser bilaterala avtal om inköp av råvaror till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">stabila priser. I vissa fall kan dylika avtal vara värda att överväga. Principiellt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">är emellertid en multilateral reglering av råvarumarknaderna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att föredra som metod för att trygga vår råvarutillförsel till skäliga priser.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"> Därigenom motverkas också tendenserna till bilateralisering och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">protektionism inom världshandeln. Utskottet har i avsnitt 2 (U-landspolitik) <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ovan redogjort för det arbete som pågår inom UNCTAD:s ram<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för att åstadkomma ett internationellt system för stabilisering av råvarumarknaden.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Utskottet avstyrker mot denna bakgrund det nu aktuella yrkandet i<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:4px;">motionen 1914.</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utskottet kan heller inte ansluta sig till samma motions yrkande om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">förtur för vissa länder vid tilldelning av importkvoter för teko- och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">andra produkter. Sverige har under det senaste året — med stöd av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">GATT:s textilavtal — ingått bilaterala avtal för att uppnå en begränsning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av tekoimporten med ett flertal u-länder vilka är betydande exportländer <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">på detta område. Vid förhandlingarna härom har särskilda<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">hänsyn tagits till att restriktioner påverkar länder olika hårt alltefter<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utvecklingsgrad. Utskottet avstyrker således det nu aktuella yrkandet i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">motionen 1914.</span></p> <p style="margin-top:13px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I motionen 1914 har också påyrkats att de biståndspolitiska målen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">skrivs in i direktiven till regeringens aviserade utredning om s. k. blandade <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">krediter.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Uttrycket blandade krediter avser kommersiella krediter med inslag<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av bistånds- eller andra statsmedel, vilka kan lämnas till u-länder och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">dessutom på starkt subventionerade villkor. Denna kreditform har inte<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">vunnit insteg i Sverige men används av många andra industriländer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">bl. a. i exportfrämjande syfte. Svenska företag har mötts av denna form<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">av statsunderstödd kreditkonkurrens under de senaste åren. 1977 års<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">exportkreditutredning, som legat till grund för den ovan nämnda propositionen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">155 angående bl. a. exportkreditgarantisystemets förstärkning,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"> har funnit det sannolikt att sådana blandade krediter i ökad utsträckning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">kan komma att uppträda som konkurrensmedel i framtiden</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:3px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:6px;left:535px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">105</span></p> </div> <div class="block" style="top:47px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">och därför ansett det angeläget att ett särskilt utredningsarbete snarast<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">påbörjas för att kartlägga denna form av kreditkonkurrens.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I sitt remissyttrande över utredningen har SIDA framhållit att bistånd <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">och kommersiell kreditgivning i princip bör hållas isär. Den omständigheten <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att vissa länder inte gör sådan åtskillnad utan tillåter<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">blandformer — mjuka kommersiella krediter och hårda biståndskrediter<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">eller kombinationer av bistånd och normala kommersiella krediter —<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bör enligt SIDA inte utgöra ett skäl för att ändra den svenska inställningen.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Sverige bör däremot fortsätta att söka påverka andra i-länder<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att ge bistånd på så mjuka villkor som möjligt. I likhet med exportkreditutredningen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">anser SIDA emellertid att det kan finnas skäl att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ytterligare kartlägga förekomsten av blandade krediter i andra länders<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">verksamhet. Också andra remissinstanser har tillstyrkt en kartläggning.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I propositionen 155 framhålls att ytterligare utredning krävs innan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ställning kan tas till frågan om s. k. blandade krediter, och det anmäls<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att regeringen har för avsikt att låta genomföra ett sådant utredningsarbete.<br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:4px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Arbetet torde i första hand komma att inriktas på en inventering<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">eller kartläggning av förekomsten av blandade krediter utomlands och<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:4px;">deras omfattning.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Utskottet, som ansluter sig till den principiella inställning som SIDA<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">redovisat, utgår ifrån att i utredningsarbetet vederbörlig hänsyn tas till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">de biståndspolitiska målsättningarna.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Mot denna bakgrund avstyrks det nu aktuella yrkandet i motionen<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:6px;">1914.</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">I motionen 1905 föreslås riksdagen uttala att regeringen snarast måtte<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">vidta åtgärder för att utvidga investeringsgarantisystemet så att det kommer <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">att omfatta alla de u-länder där den föreslagna fonden för industriellt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">samarbete kan vara verksam eller där svenska industriinvesteringar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">i övrigt kan väntas ske.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">1977 års industribiståndsutredning har framhållit att det i ljuset av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">utredningens övriga förslag framstår som naturligt att understödja 1971<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">års industribiståndsutrednings rekommendation om klargöranden och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">modifikationer inom ramen för investeringsgarantisystemet samt en utvidgning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">av länderkretsen för detta system. Investeringsgaranti och insats <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">av den föreslagna fonden för industrisamarbete kan enligt 1977 års<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">industribiståndsutredning många gånger komma i fråga för samma<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:6px;">projekt.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">I anslutning till dessa uttalanden av utredningen konstateras i propositionen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">135 att den föreslagna fondens verksamhet skulle underlättas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">om en utvidgning och reform av investeringsgarantisystemet genomfördes <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">i den riktning som 1971 års industribiståndsutredning föreslog.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;"> I propositionen heter det vidare att regeringen får tillfälle att i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">annat sammanhang återkomma till denna fråga.</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:3px;left:28px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:4px;left:537px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">106</span></p> </div> <div class="block" style="top:47px;left:26px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Enligt vad utskottet inhämtat torde en proposition härom vara att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">emotse under riksmötet 1978/79. I avvaktan därpå vill utskottet inte<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">föregripa de förslag som då kan bli aktuella.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Mot bakgrund härav avstyrks det nu aktuella yrkandet i motionen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">1905.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I apk-motionen 1910 föreslås att regeringen skyndsamt låter utreda<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">möjligheterna att igångsätta flera industriprojekt av typ Bai Bang i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">lämpliga hjälpbehövande länder.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Skogsindustriprojektet i Bai Bang, Vietnam, är det största enskilda<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">biståndsprojekt som Sverige hittills engagerat sig i. Det avser en massafabrik,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"> ett pappersbruk, ett program för skogsplantering, avverkning och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">transporter, en hamn samt samhällsinvesteringar som bostäder, sjukstugor,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> skolor, vägar och järnvägar. När avtalet om Bai Bang-projektet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ingicks hösten 1974 avsågs det bli färdigställt under budgetåret 1978/79.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">På grund av olika mellankommande svårigheter har projektet dock<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">blivit fördröjt och torde inte bli slutfört förrän om tidigast tre år. De<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">problem som förseningarna och de därmed sammanhängande fördyringarna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av projektet medfört har tidigare diskuterats av utskottet (senast <br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:4px;">i betänkandet UU 1977/78: 10).</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I propositionen 135 har anmälts att bistånd i form av större investeringsprojekt,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> vilka kan leda till ett betydande och långvarigt svenskt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">engagemang samt ta stora administrativa och andra resurser i anspråk<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och innebära ett tungt ansvar för biståndsgivaren, bör behandlas i särskild <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ordning.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Inom den svenska biståndsverksamheten förekommer en stor variation <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av insatstyper, alltifrån medverkan i klart avgränsade projekt till<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:3px;">importfinansiering och bidrag till omfattande utvecklingsprogram eller<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">-sektorer i mottagarländerna. Ibland kan även bidrag till ett programlands <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">budget förekomma. Sammansättningen av biståndet avgörs från<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">fall till fall i samförstånd med mottagarparten, vilket är grundläggande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för landprogrammeringsprincipen. Varken biståndspolitiska utredningen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">eller propositionen har sett något behov av politiskt fastställda riktlinjer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som inskränker den nuvarande valfriheten och flexibiliteten därvidlag.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning att vare sig förorda <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">eller motsätta sig vissa projekttyper i biståndet. Utskottet avstyrker<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">därför det nu aktuella yrkandet i motionen 1910.</span></p> <p style="margin-top:22px;"><span class="fs080" style="padding-left:4px;">15. Resultatvärdering<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:3px;">Propositionen (s. 122—123)</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Resultatvärderingens övergripande uppgift är att bedöma i vad mån<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">svenskt bistånd bidrar till att uppfylla målen för det svenska utvecklingssamarbetet.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"></span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:6px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:9px;left:543px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">107</span></p> </div> <div class="block" style="top:50px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:16px;">För dessa bedömningar behövs ett omfattande och mångsidigt material<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">om utvecklingen i de länder som Sverige samarbetar med. Viktiga bidrag<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kan lämnas av ambassadernas rapportering och av de landanalyser som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">SIDA gör liksom av det material som fortlöpande utarbetas som ett led<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i planeringen av samarbetet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Möjligheterna till en mera detaljerad bedömning av effekten av svenska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">biståndsinsatser begränsas av utvecklingssamarbetets karaktär.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Med det mottagarinriktade synsätt som under senare år präglat det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">svenska biståndet är det naturligt att också huvudansvaret för resultatvärderingen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ligger hos mottagarlandets myndigheter. Detta har också<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">under de senaste åren framhållits av statsmakterna samt av SIDA och<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:3px;">RRV.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Detta hindrar inte att verksamheten även innefattar en bedömning av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">SIDA:s egen roll i biståndssamarbetet. SIDA har det operativa ansvaret<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">för hur den större delen av de svenska biståndsmedlen används.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Biståndspolitiska utredningen konstaterar att diskussionen om resultatvärderingens <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">roll främst gäller det bilaterala biståndsområdet. Utredningen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">föreslår emellertid att Sverige mer aktivt än hittills bör bedöma<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">också hur internationella organisationers biståndsverksamhet stämmer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">med huvudmålen för det svenska biståndet. Biståndsministern instämmer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">i förslaget och ser däri en viktig uppgift för UD och SIDA gemensamt.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Likaså instämmer biståndsministern i utredningens påpekande att ökad<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">uppmärksamhet bör ägnas utvärderingen av större biståndsprojekt som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">enskilda organisationer bedriver med finansiellt stöd från SIDA.</span></p> <p style="margin-top:19px;"><span class="fs080" style="padding-left:6px;">16. Hemställanden</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:5px;">Propositionen (s. 123—124)</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">I det föregående har specifikt återgetts propositionens hemställanden<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">beträffande dels samarbetet på industriområdet (avsnitt 14), dels förslaget <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">att eventuella kostnader för skadefall i samband med särskilda garantier <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">för export till u-länder skall belasta sextonde huvudtitelns anslag<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">Oförutsedda utgifter (avsnitt 13).</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">I övrigt hemställs i propositionen att riksdagen måtte godkänna de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">principer för och den inriktning av svensk u-lands- och biståndspolitik<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">som föreslagits i propositionen.</span></p> <p style="margin-top:20px;"><span class="fs075" style="padding-left:6px;">Utskottets hemställanden</span></p> <p style="margin-left:42px;margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Under hänvisning till det föregående hemställer utskottet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:48px;">beträffande u-landspolitik (avsnitt 2)</span></p> <p style="margin-left:54px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:48px;">1. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 631, yrkandet 3,</span></p> <p style="margin-left:54px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:47px;">2. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1914, yrkandena 2 och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:60px;">21,</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:2px;left:21px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:3px;left:534px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">108</span></p> </div> <div class="block" style="top:46px;left:62px"> <p style="margin-left:17px;"><span class="fs080" style="padding-left:10px;">3. att riksdagen förklarar motionen 1977/78: 1912, yrkandena 1,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:23px;">2, 3 och 5 besvarade med vad utskottet anfört,</span></p> <p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:10px;">4. att riksdagen förklarar motionen 1977/78: 1912, yrkandet 4,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:23px;">och motionen 1977/78: 1914, yrkandet 8, besvarade med vad<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:24px;">utskottet anfört,</span></p> <p style="margin-left:17px;margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:10px;">beträffande mål för biståndspolitiken (avsnitt 4)</span></p> <p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:10px;">5. att riksdagen förklarar motionerna 1977/78:676, 1977/78:<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:23px;">1904, 1977/78: 1911, 1977/78: 1912, yrkandet 9, det senare såvitt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:22px;">nu är i fråga, samt motionen 1977/78: 1913, yrkandet 1,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:22px;">besvarade med vad utskottet anfört,</span></p> <p style="margin-left:17px;margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:10px;">beträffande volymmålet för svenskt bistånd (avsnitt 5)</span></p> <p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:10px;">6. att riksdagen förklarar motionen 1977/78: 1912, yrkandet 9,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:24px;">såvitt nu är i fråga, besvarad med vad utskottet anfört,</span></p> <p style="margin-left:17px;margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:9px;">beträffande samarbete med internationella organisationer m. m.</span></p> <p style="margin-left:17px;margin-top:5px;"><span class="fs080" style="padding-left:9px;">(avsnitt 6)</span></p> <p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:9px;">7. att riksdagen förklarar motionen 1977/78: 1912, yrkandet 9,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:22px;">såvitt avser FN-biståndets inriktning, och motionen 1977/78:<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:23px;">1914, yrkandet 11, besvarade med vad utskottet anfört,</span></p> <p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:9px;">8. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1910, delyrkandet 1 d,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:22px;">och motionen 1977/78: 1914, yrkandet 12, samt förklarar motionen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:22px;">1977/78: 1912, yrkandet 9, såvitt avser Världsbanksgruppen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:22px;">och FN:s kapitalutvecklingsfond, besvarad med vad<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:22px;">utskottet anfört,</span></p> <p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:9px;">9. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 631, yrkandet 1,</span></p> <p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">10. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1914, yrkandena 10<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:22px;">och 15,</span></p> <p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">11. att riksdagen förklarar motionen 1977/78: 1912, yrkandena 6<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:22px;">och 9, det senare i vad avser massiv resursöverföring och ämnesinriktad <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:22px;">verksamhet, besvarade med vad utskottet anfört,</span></p> <p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">12. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1912, yrkandet 7, och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:22px;">motionen 1977/78: 1914, yrkandet 22,</span></p> <p style="margin-left:17px;margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">beträffande samarbete med enskilda länder (avsnitt 7)</span></p> <p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">13. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 532, yrkandet 2 och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:22px;">motionen 1977/78: 1023,</span></p> <p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">14. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1910, delyrkandet 1 a,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:22px;">och motionen 1977/78: 1914, yrkandena 13, 14 och 18,</span></p> <p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">15. att riksdagen förklarar motionen 1977/78: 1910, delyrkandet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:22px;">1 b, besvarad med vad utskottet anfört,</span></p> <p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">16. att riksdagen förklarar motionen 1977/78: 1912, yrkandet 8,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:22px;">och motionen 1977/78: 1913, yrkandet 2, det senare såvitt avser <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:22px;">översyn, besvarade med vad utskottet anfört,</span></p> <p style="margin-left:17px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">17. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1913, yrkandet 2, såvitt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:22px;">avser projektgodkännande,</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:5px;left:34px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:8px;left:541px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">109</span></p> </div> <div class="block" style="top:49px;left:77px"> <p style="margin-left:18px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">beträffande stöd till befrielserörelser och annat humanitärt bistånd</span></p> <p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">(avsnitt 8)</span></p> <p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">18. att riksdagen förklarar motionen 1977/78: 1912, yrkandet 9,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:22px;">besvarad, såvitt nu är i fråga,</span></p> <p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">19. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1914, yrkandet 17,</span></p> <p style="margin-left:18px;margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">beträffande katastrofbistånd (avsnitt 9)</span></p> <p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">20. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1914, yrkandet 20,</span></p> <p style="margin-left:18px;margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">beträffande stöd till enskilda organisationer (avsnitt 10)</span></p> <p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">21. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1914, yrkandet 16,</span></p> <p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">22. att riksdagen förklarar motionen 1977/78: 1912, yrkandet 9,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:23px;">besvarad, såvitt nu är i fråga,</span></p> <p style="margin-left:18px;margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">beträffande kunskapsöverföring och kunskapsutveckling (avsnitt</span></p> <p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">12)</span></p> <p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">23. att riksdagen förklarar motionen 1977/78:1909 och motionen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:23px;">1977/78: 1912, yrkandet 9, såvitt nu är i fråga, besvarade med<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:23px;">vad utskottet anfört,</span></p> <p style="margin-left:18px;margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">beträffande upphandling i Sverige och bundet bistånd (avsnitt 13)</span></p> <p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">24. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1020 och motionen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:24px;">1977/78:1914, yrkandet 19,</span></p> <p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">25. att riksdagen förklarar motionen 1977/78: 1912, yrkandet 9,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:24px;">såvitt nu är i fråga, besvarad med vad utskottet anfört,</span></p> <p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">26. att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 135 godkänner <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:23px;">att eventuella kostnader för skadefall i samband med särskilda <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:23px;">garantier för export till u-länder (s. k. u-garantier) skall<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:23px;">belasta anslaget Oförutsedda utgifter under sextonde huvudtiteln,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:23px;"></span></p> <p style="margin-left:18px;margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:4px;">beträffande samarbete på industriområdet (avsnitt 14)</span></p> <p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">27. att riksdagen, med bifall till propositionen 1977/78: 135 och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:23px;">med avslag på motionen 1977/78: 1905, motionen 1977/78:<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:24px;">1910, yrkandet 2, motionen 1977/78: 1912, yrkandet 10, och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:24px;">motionen 1977/78: 1914, yrkandet 1, såvitt nu är i fråga,</span></p> <p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:24px;">a) godkänner propositionens allmänna riktlinjer beträffande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:24px;">inrättande av en fond (stiftelse) för industriellt samarbete med<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:24px;">u-länder och beträffande förstärkning av SIDA:s resurser på<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:24px;">området för industriellt bistånd,</span></p> <p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:24px;">b) antar propositionens förslag till lag om beslutanderätt för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:24px;">stiftelse som har bildats för att främja tillkomst och utveckling <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:24px;">av tillverkande företag i u-länder, dock med den änd -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:0px;left:27px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:1px;left:538px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">110</span></p> </div> <div class="block" style="top:44px;left:26px"> <p style="margin-left:50px;"><span class="fs080" style="padding-left:55px;">ringen att lagen skall träda i kraft först den 1 november 1978,</span></p> <p style="margin-left:50px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:55px;">c) bemyndigar regeringen att medge stiftelsen rätt att ta upp<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:55px;">lån eller utfärda lånegarantier till ett belopp som motsvarar<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:55px;">högst tre gånger det vid varje tidpunkt inbetalade grundbeloppet,<br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:55px;"></span></p> <p style="margin-left:50px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:55px;">d) bemyndigar regeringen att av medel som anvisats för detta<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:55px;">ändamål på reservationsanslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:56px;">ta i anspråk 35 000 000 kr. för grundkapital till den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:55px;">vid b) ovan nämnda stiftelsen samt högst 2 000 000 kr. för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:56px;">stiftelsens löneutgifter och andra omkostnader,</span></p> <p style="margin-left:50px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:55px;">e) bemyndigar regeringen att av medel som anvisats på reservationsanslaget <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:55px;">C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete ta i anspråk <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:55px;">högst 1 500 000 kr. för att förstärka styrelsens för internationell <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:55px;">utveckling (SIDA) kapacitet att lämna bistånd på<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:56px;">industriområdet,</span></p> <p style="margin-left:50px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:35px;">28. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1912, yrkandet 11, och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:56px;">motionen 1977/78: 1914, yrkandet 3,</span></p> <p style="margin-left:50px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:35px;">29. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1910, delyrkandet 1 c,</span></p> <p style="margin-left:50px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:35px;">30. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1914, yrkandena 4, 5,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:55px;">6 och 9,</span></p> <p style="margin-left:50px;margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:35px;">beträffande allmänna riktlinjer för ti-lands- och biståndspolitiken</span></p> <p style="margin-left:50px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:35px;">31. att riksdagen, med bifall till propositionen 1977/78: 135 och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:55px;">med avslag på motionen 1977/78: 1914, yrkandet 1, såvitt nu<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:55px;">är i fråga, beträffande allmänna riktlinjer i övrigt för svensk<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:55px;">u-lands- och biståndspolitik godkänner vad som angetts i propositionen.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:55px;"></span></p> <p style="margin-top:13px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Stockholm den 3 juni 1978</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">På utrikesutskottets vägnar</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">ALLAN HERNELIUS</span></p> </div> <div class="block" style="top:792px;left:25px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Närvarande: Allan Hernelius (m), Anna Lisa Lewén-Eliasson (s), förste<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">vice talmannen Torsten Bengtson (c), Erik Adamsson (s), Anna-Lisa<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Nilsson (c), Sture Palm (s), Georg Åberg (fp), Olle Göransson (s), Mats<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Hellström (s), Ingrid Sundberg (m), Sture Korpås (c), Gertrud Sigurdsen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">(s), David Wirmark (fp), Rolf örjes (c) och Jan Bergqvist (s).</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:-40px;left:-20px"> </div> <div class="block" style="top:18px;left:-2px"> </div> <div class="block" style="top:61px;left:395px"> </div> <div class="block" style="top:125px;left:-7px"> </div> <div class="block" style="top:82px;left:190px"> </div> <div class="block" style="top:148px;left:204px"> </div> <div class="block" style="top:199px;left:-20px"> </div> <div class="block" style="top:358px;left:-17px"> </div> <div class="block" style="top:467px;left:55px"> </div> <div class="block" style="top:538px;left:189px"> </div> <div class="block" style="top:518px;left:513px"> </div> <div class="block" style="top:549px;left:-20px"> </div> <div class="block" style="top:613px;left:-1px"> </div> <div class="block" style="top:694px;left:-17px"> </div> <div class="block" style="top:616px;left:154px"> </div> <div class="block" style="top:732px;left:-17px"> </div> <div class="block" style="top:773px;left:413px"> </div> <div class="block" style="top:806px;left:419px"> </div> <div class="block" style="top:913px;left:-20px"> </div> <div class="block" style="top:847px;left:371px"> </div> <div class="block" style="top:939px;left:32px"> </div> <div class="block" style="top:932px;left:681px"> </div> <div class="block" style="top:950px;left:705px"> </div> <div class="block" style="top:1015px;left:-20px"> </div> <div class="block" style="top:1049px;left:13px"> </div> <div class="block" style="top:1145px;left:78px"> <p style="margin-left:3px;"><span class="fs070" style="padding-left:0px;"> </span></p> </div> <div class="block" style="top:1100px;left:120px"> <p><span class="fs070" style="padding-left:0px;"> </span></p> </div> <div class="block" style="top:-40px;left:-20px"> </div> <div class="block" style="top:-40px;left:74px"> </div> <div class="block" style="top:1151px;left:-20px"> </div> <div class="block" style="top:1156px;left:512px"> </div> <div class="block" style="top:-40px;left:-20px"> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:-40px;left:-20px"> </div> <div class="block" style="top:732px;left:528px"> </div> <div class="block" style="top:900px;left:93px"> </div> <div class="block" style="top:1146px;left:408px"> </div> <div class="block" style="top:1149px;left:59px"> </div> <div class="block" style="top:238px;left:-20px"> </div> <div class="block" style="top:316px;left:772px"> </div> <div class="block" style="top:1018px;left:774px"> </div> <div class="block" style="top:30px;left:776px"> </div> <div class="block" style="top:240px;left:777px"> </div> <div class="block" style="top:738px;left:777px"> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:8px;left:29px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:11px;left:537px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">lil</span></p> </div> <div class="block" style="top:53px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Reservationer</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Anna Lisa Lewén-Eliasson, Erik Adamsson, Sture Palm, Olle Göransson,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Mats Hellström, Gertrud Sigurdsen och Jan Bergqvist (samtliga <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">s) har avgivit följande 6 reservationer till betänkandet.</span></p> <p style="margin-top:14px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">1. Vid avsnittet 2 (U-landspolitik)</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs075" style="padding-left:17px;">Reservanterna anser</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">beträffande socialklausul i GATT</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”1 de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">pågående” och på s. 27 slutar med ”anses besvarade.” bort ha följande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">lydelse:</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Utskottet konstaterar, i enlighet med s-motionen 1912, att de regler<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">som i dag bestämmer världshandeln måste revideras för att skapa bättre<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">förutsättningar för nationella program för sysselsättning åt alla och<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">andra mänskliga rättigheter i u-länder såväl som i i-länder.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Fackföreningsrörelsens krav på en socialklausul i GATT är ett uttryck<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">för detta, och kravet har rests i förvissning om att nationella regeringars <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">försök att åstadkomma full sysselsättning och socialt rättvisa<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">levnadsvillkor försvåras av de nuvarande reglerna, vilka helt saknar bestämmelser <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">som tillgodoser de arbetandes rättigheter. Som ovan nämnts<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">innebär förslaget om en socialklausul att GATT:s medlemsländer skall<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">åläggas att föra en politik för full sysselsättning för att dra nytta av handelsreglerna.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;"> Det innebär vidare rätt till förbud mot export av farliga arbetsmiljöer <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">för att skydda de anställda. Genom socialklausulen skall krav<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">ställas på att arbetsgivare inte skall få möjlighet att exploatera människor <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">som lever i samhällen med stor arbetslöshet genom att erbjuda<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">arbetsvillkor som är uppenbart oacceptabla och under existensminimum.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">Dessa förhållanden gäller särskilt de tidigare nämnda frizonerna där<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">multinationella företag ofta ges extrema fördelar genom tull- och skattefrihet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">samt frihet från fackliga organisationer etc. Dessa frizoner står<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">utanför landets lagar.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Utskottet ansluter sig till bedömningen i motionen 1912 att det krävs<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">ett starkare fackligt inflytande över handelspolitiken. Likaså krävs facklig <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">representation i GATT, dels genom en trepartskommission, enligt socialklausulförslaget,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;"> dvs. företrädare för regering, arbetstagare och arbetsgivare,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;"> dels i form av fackligt deltagande i nationella delegationer,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">utsedda av regeringen, liksom rådgivande status åt de internationella<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">fackliga organisationerna.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:20px;">Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet det nu aktuella yrkandet i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">motionen 1912 att Sverige aktivt bör verka för införandet av en socialklausul <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">i GATT. En sådan bör med hänsyn till den snabba utbredningen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">av s. k. frizoner i första hand inriktas på förhållandena i dessa i enlighet</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:5px;left:29px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:7px;left:541px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">112</span></p> </div> <div class="block" style="top:49px;left:26px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:3px;">med vad som anförs i motionen. Förevarande yrkande i motionen 1914<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">får därmed anses besvarat.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">dels att utskottets hemställan i momentet 4 (s. 108) bort ha följande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">lydelse:</span></p> <p style="margin-left:51px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:43px;">4. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 1912, yrkandet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:56px;">4, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:57px;">och förklarar motionen 1977/78: 1914, yrkandet 8, besvarad <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:57px;">med vad utskottet anfört,</span></p> <p style="margin-top:13px;"><span class="fs080" style="padding-left:4px;">Vid avsnittet 6 (Samarbete med internationella organisationer)</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs075" style="padding-left:17px;">Reservanterna anser</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">2. beträffande Världsbanken/ID A och FN:s kapitalutvecklingsfond<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:3px;">(UNCDF)</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med ”Till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">delar” och på s. 49 slutar med ”anses besvarad.” bort ha följande lydelse: Utskottet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"></span></p><p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">anser att Världsbanken med rätta kritiserats starkt bl. a.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">från svensk sida. Världsbanken har status som fackorgan inom FNsystemet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">men har till skillnad från övriga FN särskilda beslutsregler. Vid<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sin kreditgivning har Världsbanken vid flera tillfällen ställt sådana krav<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">på låntagarländerna att det inneburit att de fattiga massorna i dessa<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">länder fått det sämre. Samtidigt är Världsbanken en organisation med<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">stora ekonomiska och administrativa resurser, som u-länderna tvingas att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">vända sig till för att klara akuta lånebehov för investeringar. För u-länderna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">är alternativet ofta att gå till privata storbanker med hårdare<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">lånevillkor. Därför medverkar nästan alla u-länder, även Vietnam, Tanzania <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och Guinea-Bissau m. fl., i Världsbanken och framför allt dess<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">dotterorganisation, IDA, som ger lån på ekonomiskt förmånliga villkor.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Sverige bör i enlighet med önskemål som uttryckts från u-ländernas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sida inom Världsbanken med kraft aktivt verka för progressiva förändringar.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Samtidigt anser utskottet emellertid att Sveriges höga andel av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bidragen till IDA bör minska och att detta bör utgöra riktlinje vid kommande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">förhandlingar om en ny påfyllnad av IDA:s resurser. I stället bör<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Sverige så långt som möjligt arbeta för att stärka FN:s kapitalutvecklingsfond <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">(UNCDF) för att u-ländema därigenom skall få en annan kanal <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">för kapitalbistånd. För att kapitalutvecklingsfonden på sikt skall bli<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">ett effektivt organ för u-ländernas utveckling krävs ytterligare resurser,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">bl. a. från svensk sida.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Sveriges finansiella engagemang i Världsbanksgruppen gäller emellertid <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inte endast IDA, även om det är bara till IDA som medel överförs <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">ur biståndsanslagen. Som påpekas i propositionen har frågan om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">en ökning också av det i Världsbanken insatta kapitalet aktualiserats.</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:8px;left:27px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:11px;left:534px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">113</span></p> </div> <div class="block" style="top:52px;left:27px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Emellertid omnämns inte i propositionen att det som diskuteras är en i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">det närmaste fördubbling av Världsbankens kapital. En redogörelse för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">svenska regeringens ställningstagande till denna fråga skulle enligt utskottet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">ha varit motiverad. Som aktiv partner i det internationella utvecklingssamarbetet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">har Sverige all anledning att kritiskt pröva om det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">är till gagn för detta utvecklingssamarbete att en enda institution får en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">så dominerande ställning gentemot de fattiga länderna. Vad utskottet här<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">anfört beträffande Världsbanken/ID A och FN:s kapitalutvecklingsfond<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:3px;">bör ges regeringen till känna.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">dels att utskottets hemställan i momentet 8 (s. 108) bort ha följande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">lydelse:</span></p> <p style="margin-left:51px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:43px;">8. att riksdagen med anledning av motionen 1977/78: 1912, yrkandet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:56px;">9, såvitt avser Världsbanksgruppen och FN:s kapitalutvecklingsfond,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:56px;"> och med avslag på motionerna 1977/78: 1910,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:57px;">delyrkandet 1 d, och 1977/78: 1914, yrkandet 12, som sin mening <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:57px;">ger regeringen till känna vad utskottet anfört,</span></p> <p style="margin-top:17px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">3. beträffande Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB)</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar med ”Anslutningen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">var” och på s. 59 slutar med ”ur IDB.” bort ha följande lydelse: Beslutet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"></span></p><p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">att Sverige skulle ansluta sig till IDB var kontroversiellt. Utrikespolitiska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och biståndspolitiska skäl anfördes mot anslutningen. Utskottet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">vill understryka att ett medlemskap i IDB får återverkningar på<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">svensk utrikespolitik och biståndspolitik. Genom att medverka i denna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">bank kommer Sverige att stödja regimer som visat synnerligen liten respekt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">för mänskliga rättigheter. Huvuddelen av bankens resurser går till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">militärdiktaturer och andra förtryckarregimer i Latinamerika. Förutsättningar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">för ekonomisk och social utveckling saknas också i flertalet av de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">aktuella länderna under rådande samhällssystem. Dessutom går en dominerande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">del av bankens resurser till de rikare länderna i Latinamerika.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Under den tid som Sverige varit medlem av banken har inriktningen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">av lånen ytterligare förskjutits mot rikare länder och länder som styrs<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">av brutala militärdiktaturer. De argument som anfördes mot inträde i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">banken för ett år sedan har snarast ökat i styrka genom utvecklingen i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">banken under året. Dessutom förbereder banken nu nya krav på ökade<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">finansiella bidrag från bl. a. Sverige. Detta förhållande nämns över<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">huvud taget inte i propositionen 135.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet yrkandena i motionerna 1912<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">och 1914 att Sverige skall lämna IDB.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">dels att utskottets hemställan i momentet 12 (s. 108) bort ha följande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">lydelse:</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs075" style="padding-left:5px;">8 Riksdagen 1978/79. 9 sami. Nr 1</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:6px;left:36px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:8px;left:544px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">114</span></p> </div> <div class="block" style="top:49px;left:80px"> <p style="margin-left:51px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">12. att riksdagen med bifall till motionerna 1977/78: 1912, yrkandet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:21px;">7, och 1977/78: 1914, yrkandet 22, som sin mening ger<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:21px;">regeringen till känna vad utskottet anfört,</span></p> </div> <div class="block" style="top:173px;left:35px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:3px;">4. Vid avsnittet 7 (Samarbete med enskilda länder)</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs075" style="padding-left:16px;">Reservanterna anser</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar med ”De<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">nu” och slutar med ”anses besvarade.” bort ha följande lydelse:</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Mot bakgrund av yrkandet i motionen 1912 bör vad utskottet här anfört <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">ges regeringen till känna.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">dels att utskottets hemställan i momentet 16 (s. 108) bort ha följande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">lydelse:</span></p> <p style="margin-left:51px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:36px;">16. att riksdagen med anledning av motionen 1977/78: 1912, yrkandet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:55px;">8, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:55px;">anfört och förklarar motionen 1977/78: 1913, yrkandet 2,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:55px;">det senare såvitt avser översyn, besvarad med vad utskottet anfört,<br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:55px;"></span></p> </div> <div class="block" style="top:553px;left:32px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:4px;">5. Vid avsnittet 8 (Stöd till befrielserörelser och annat humanitärt bistånd) Reservanterna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"></span></p><p style="margin-top:9px;"><span class="fs075" style="padding-left:17px;">anser</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74 börjar med ”Direkt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">stöd” och slutar med ”i Vietnam.” bort ha följande lydelse:</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Direkt stöd bör sålunda kunna komma i fråga i de fall då antingen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">FN:s säkerhetsråd eller FN:s generalförsamling med svensk anslutning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">uttalat sig för sådant stöd. Utskottet vill emellertid understryka att regeringen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">skall vara oförhindrad att lämna direkt humanitärt stöd till en befrielserörelse <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">även i andra fall som framstår som angelägna från svensk<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">synpunkt. Som sägs i s-motionen 1912 var det på så sätt som den värdefulla <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">svenska hjälpen till den sydvietnamesiska befrielsefronten möjliggjordes.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Liksom tidigare bör vidare enskilda hjälporganisationer som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">exempelvis Röda Korset, olika flyktingorganisationer etc. kunna anlitas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som förmedlare av humanitära biståndsinsatser.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">dels att utskottets hemställan i momentet 18 (s. 109) bort ha följande<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">lydelse:</span></p> <p style="margin-left:51px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:36px;">18. att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:1912, yrkandet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:56px;">9, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:56px;">till känna vad utskottet anfört,</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:5px;left:29px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:8px;left:538px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">115</span></p> </div> <div class="block" style="top:49px;left:29px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">6. Vid avsnittet 14 (Samarbete på industriområdet m. m.)</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs075" style="padding-left:16px;">Reservanterna anser</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">dels att den del av utskottets yttrande som på s. 95 börjar med ”Det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">har” och på s. 103 slutar med ”motionerna 1912 och 1914.” bort ha följande <br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:2px;">lydelse:</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I propositionen 135 hävdas att u-ländernas önskemål om industriellt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">samarbete delvis ändrat karaktär under de senaste åren och att u-ländema <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">nu begär delägarskap från svenska företag i u-ländernas industriprojekt.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"> Mot denna bakgrund tillsattes 1977 års industribiståndsutredning<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">(IBU). Denna utredning, som lade fram sitt betänkande efter endast<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">några månaders arbete, föreslog bl. a. inrättandet av en fond för industriellt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">samarbete med u-ländema. Enligt utskottets mening har utredningen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">dock inte gjort några egentliga analyser av den komplicerade industrialiseringsproblematiken <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i u-ländema, de multinationella företagens <br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:3px;">roll, sambandet mellan landsbygdsutveckling och industrialisering<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bl. a. från sysselsättningssynpunkt, utifrån fackliga förhållanden etc.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Detta har också understrukits av många av de remissinstanser som yttrat<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sig över utredningen.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Över huvud taget var utredningens rekommendationer inte insatta i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">något utvecklingspolitiskt perspektiv, ett synsätt som däremot i hög<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">grad präglade den biståndspolitiska utredningens (BPU) betänkande som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">framlades tidigare under år 1977. Enligt utskottets förmenande har därigenom <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">IBU:s rekommendationer kommit att få en helt annan utvecklingspolitisk <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">inriktning än BPU hade. IBU borde ha varit präglad av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">BPU:s synsätt, vilket också många remissinstanser påpekat.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Regeringen har emellertid valt att i propositionen 135 grunda sina<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">förslag på industriområdet på industribiståndsutredningen, vilket innebär <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att propositionen förordar att Sverige på industriområdet skall föra<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">en annan biståndspolitik än den som gäller för andra ämnesområden.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I s-motionen 1912 yrkas avslag på propositionens förslag om en särskild <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">fond för industriellt samarbete med u-länder och samtidigt föreslås<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att samarbetet med u-länderna stärks genom upprättandet av samarbetsavtal <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">främst på områden som industriellt samarbete, forskning, utveckling <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">av teknologier m. m. I motionerna 1910 och 1914 yrkas också avslag <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">på förslaget om en särskild fond. I den senare föreslås dessutom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att regeringen prövar möjligheten att ingå ramavtal om ekonomiskt, tekniskt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och industriellt samarbete med vissa länder. I motionen 1905 yrkas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att den föreslagna fonden skall kunna vara verksam i ett större antal<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">u-länder där önskemål finns om samarbete med svenska företag.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Enligt utskottets mening bör riksdagen avslå regeringens förslag om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">inrättandet av en särskild fond för industriellt samarbete med u-länder.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">En mängd olika skäl, som bl. a. tagits upp i s-motionen 1912, kan anfö -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:7px;left:33px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:8px;left:543px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">116</span></p> </div> <div class="block" style="top:50px;left:29px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:5px;">ras för denna ståndpunkt. Fondförslagets konstruktion innebär att uländer <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">tvingas till s. k. joint ventures för att komma i åtnjutande av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">denna del av biståndsbudgeten. Det innebär i själva verket att den hittillsvarande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">mottagarcentrerade biståndspolitiken uppges på detta område.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">Initiativet och förhandlingsstyrkan överlämnas i stället till det svenska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">företag som planerar en investering i något u-land. Detta strider mot<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">hela principen om landprogrammering av biståndet, dvs. att biståndet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">skall utgå från mottagarlandets planering och utnyttjas på områden där<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">det enligt mottagarlandet är mest angeläget. Ingenting hindrar enligt utskottets <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">mening mottagarländerna från att redan i dag begära att en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">del av biståndet från SIDA används för uppbyggnad av ett med utländsk<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">industri samägt företag. Att, så som föreslås i propositionen, binda biståndsmedel <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">till en viss ägarkonstellation för företag i u-länder innebär<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">en allvarlig inskränkning i mottagarländernas rätt att utifrån sina problem <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">planera för industrialisering.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Utskottet vill i detta sammanhang, liksom också sker i s-motionen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">1912, erinra om att det svenska biståndet skall bidra till att stärka mottagarländernas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">självständighet och ekonomiska oberoende. Det ekonomiska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">beroende som många u-länder i dag lider av har bl. a. till stor del<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">sin grund i de multinationella företagens växande dominans. Regeringen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">har med fondförslaget krävt att en viss andel av biståndet måste användas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">för utländska företags ägardeltagande i u-landets industri.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Många u-länder ser sig i många fall nödsakade att inbjuda utländska<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">företag till delägande, men därifrån är steget långt till att besluta att biståndsmedel <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">måste användas för detta ändamål. Fonden blir därmed ett<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">medel att förstärka u-ländernas beroende, dvs. rakt motsatt det mål<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">riksdagen enhälligt beslutat om för det svenska biståndet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Regeringen hävdar att fondförslaget ligger i linje med u-ländemas<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">önskemål. Denna argumentering visar att man inte gjort något försök att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">analysera de komplicerade industrialiseringsprocesserna och de motsättningar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">mellan olika grupper, som är förhärskande i olika u-länder om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utvecklingspolitikens inriktning. Industrialisering är ett mångtydigt begrepp,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> vars effekter för fattiga resp. rika blir mycket olika beroende på<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">vilken politik landet bedriver i övrigt, något som industribiståndsutredningen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inte heller närmare analyserat. U-länderna har i själva verket<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">aldrig begärt den nu föreslagna fonden. De har begärt mer bistånd, bl. a.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">på industriområdet, men i så obundna former som möjligt. Fondförslaget<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">innebär att ytterligare en del av biståndsanslaget förutom varubiståndet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">binds upp till speciella ändamål. Därigenom går det emot ett av u-ländernas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">mest centrala krav.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Fondförslaget innebär, som också påpekas i s-motionen 1912, att en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">annan central del i svensk biståndspolitik åsidosätts, nämligen den om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">koncentration av det direkta biståndet till ett mindre antal länder. Utskottet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">anser att regeringen har vidgat antalet programländer utöver vad</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:10px;left:28px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:13px;left:536px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">117</span></p> </div> <div class="block" style="top:54px;left:28px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">som borde vara rimligt. Med hänsyn till att industrin ofta föredrar andra<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">länder för sina investeringar torde risken vara uppenbar att biståndsmedel <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sprids till ytterligare länder, till men för effektivitet och koncentration.<br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:2px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Sverige har sedan länge rönt en stor goodwill i u-länderna. Detta faktum <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">beror till stor del på att biståndspolitiken hittills vägletts av strävandena <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att biståndet skall utgå från mottagarländernas behov och önskemål <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och att svenska kommersiella intressen inte skall styra biståndets inriktning.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Med den föreslagna fonden bryts denna politik, och en viktig<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">rågång mellan biståndet och andra organs verksamhet försvinner. Denna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">förändrade politik kan därmed också bidra till att minska biståndsviljan i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Sverige på sätt liknande det som skett i andra länder där företagens intressen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">på detta sätt blandats ihop med biståndspolitiken.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">För löntagarorganisationerna är det, såsom påpekats i LO:s yttrande,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ett stort problem med företagens ökade benägenhet att investera utomlands <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i stället för i Sverige. Fondkonstruktionen kan skapa en ytterligare<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">motsättning i detta sammanhang, om de anställda upplever att biståndsmedel <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">används för att flytta ut produktion i stället för att skapa nya<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">industrier i u-länderna. Fondens styrelsesammansättning har även gjorts<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sådan att de ovan nämnda farhågorna om företagens utflyttning förstärks.<br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:3px;"></span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I s-motionen 1912 erinras om att SlDAts personal — speciellt på<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">biståndskontoren inom ambassaderna — med fondförslaget ges den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">dubbla rollen att dels stödja fondens arbete att finna investeringar för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">svenska företag, dels i den övriga biståndsverksamheten på bästa sätt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">stödja mottagarlandets utvecklingsansträngningar. Utskottet anser att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">denna dubbla roll kan skapa motsättningar och oklarheter, som kan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">minska möjligheten till ett förtroendefullt samarbete med mottagarlandets <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">myndigheter. Varken utredningen eller propositionen behandlar<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">denna för biståndsverksamhetens konkreta arbete mycket centrala fråga.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Såsom även påpekats i IBU uppfyller den föreslagna fondens disposition <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">av biståndsmedlen inte de minimikriterier för gåvoandel i biståndet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">som OECD:s biståndskommitté (DAC) uppsatt. Därmed skulle biståndsmedel <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">även i detta avseende användas för ändamål som inte kan klassificeras <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">som bistånd i den internationella statistiken. Från att ha varit ett<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">land som i kraft av sin renodlade biståndsstatistik kunnat verka för en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">mer rättvisande internationell biståndsredovisning skulle Sverige nu ta<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">ett steg i motsatt riktning.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Mot denna bakgrund avstyrker utskottet förslaget om en fond för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">industriellt samarbete med u-länder och tillstyrker således yrkandena<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">av denna innebörd i motionerna 1910, 1912 och 1914. I konsekvens härmed <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">avstyrks även det nu aktuella yrkandet i motionen 1905.</span></p> <p style="margin-top:13px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Utskottet har i stället tagit fasta på förslaget i s-motionen 1912 om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att samarbetet med u-länderna skall stärkas genom upprättandet av sam -</span></p></div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:10px;left:33px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:11px;left:542px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">118</span></p> </div> <div class="block" style="top:53px;left:27px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:6px;">arbetsavtal främst på områden som industriellt samarbete, forskning,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">utveckling av teknologier m. m. i enlighet med vad som anförs i motionen.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;"> Det förslag som utskottet här förordar är baserat på förutsättningen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">att de hittillsvarande principerna för svenskt bistånd skall bibehållas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">samtidigt som nya vägar anvisas för att genomföra ett utvidgat<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">samarbete på industriområdet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Utskottet konstaterar, i likhet med motionen 1912, att krav allt oftare<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">reses från u-länder på ett utökat samarbete med Sverige utöver biståndet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">för att utveckla industri och lämplig teknologi i dessa länder. Genom<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">biståndsverksamheten har Sveriges ekonomiska samarbete med u-länder<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">vidgats. Likväl kan konstateras, att en helt dominerande del av Sveriges<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">ekonomiska relationer med utlandet äger rum med i-länder. Sveriges utrikeshandel <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">är till omkring 80 % inriktad på OECD-området. De svenska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">företagen etablerar alltmer dotterbolag i utlandet, för både försäljning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">och produktion. I detta sammanhang har allt fler u-länder kommit<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">in i bilden, men till övervägande del handlar det om länder som Brasilien,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;"> Mexico och andra länder i Latinamerika och Sydostasien. I få fall<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">rör det sig om länder, med vilka Sverige sökt ett biståndssamarbete eller<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">som i övrigt präglas av en politik för ökat oberoende och en strävan till<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">social och ekonomisk utjämning.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Utskottet instämmer i s-motionens bedömning att Sverige har ett intresse <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">av att vidga samarbetet med u-länder som söker stärka sitt ekonomiska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">oberoende för att genomföra större rättvisa för folkflertalet. Detta<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">krav på oberoende får ökad styrka i en värld dominerad av stormakter<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och multinationella bolag. Förslag har väckts från flera u-länder att mot<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bakgrund av dessa eller liknande omständigheter utvidga samarbetet med<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">Sverige under samhällets ledning utöver det nuvarande med hjälp av<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:4px;">direkta samarbetsavtal.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">En form av samarbetsavtal vid sidan av biståndsverksamheten har<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">under 1970-talet ingåtts med ett antal, främst oljeproducerande, länder.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Dessa har ofta tillkommit i samband med delegationsbesök eller dylikt.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Avtalen har från svensk sida huvudsakligen motiverats av att dessa länder <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">varit vana att i sina utlandsaffärer arbeta på detta sätt.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Modellen med samarbetsavtal bör, enligt utskottets mening, på sätt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">som föreslagits i motionen 1912 inför 1980-talet användas på ett mer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">aktivt sätt. Syftet därmed skall vara att förstärka samarbetet med resp.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">stödet till u-länder, som söker ett större internationellt oberoende och<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:3px;">som försöker använda detta för större rättvisa inom landet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Det aktiva samarbetet skall kunna utsträckas utöver den krets av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">länder, med vilka ett statligt biståndssamarbete bedrivs. Det skall göra<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">det möjligt för Sverige att i någon mån sprida det nuvarande och ensidiga <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">utlandsberoendet. Ett ökat samarbete av detta slag skulle även kunna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">bli något av en motvikt till det internationella samarbete som alltmer <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">planeras och genomförs av de multinationella storföretagen på deras</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:6px;left:29px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:9px;left:540px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">119</span></p> </div> <div class="block" style="top:50px;left:28px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:3px;">egna villkor. Ett samarbete med ovan nämnda syften skulle sannolikt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">också te sig attraktivt för andra, företrädesvis mindre, industriländer,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">t. ex. de nordiska, som delar de grundläggande värderingar som ligger<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">bakom idén.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Avtalen skulle främst gälla områden som industriellt samarbete, forskning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och utveckling av teknologier men skulle i förekommande fall kunna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utvidgas till andra områden av intresse för de berörda parterna. Det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">skulle exempelvis kunna röra sig om kollektivtrafik, sjukvård, undervisning,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> miljöteknik liksom industrigrenar, där Sverige har lång erfarenhet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Biståndsanslaget skall kunna komma till användning i detta sammanhang <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">men det skall i så fall ske i enlighet med de grundläggande principerna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för den svenska biståndspolitiken. Avtalen skall emellertid inte behöva <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inskränkas till de länder, som uppfyller alla krav för att erhålla<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">svenskt bistånd, utan skall även kunna styras av de andra syften, t. ex.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">strävan efter ekonomiskt oberoende, som angivits ovan och som ingår<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bland målen för det svenska utvecklingssamarbetet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Förutom SIDA är ett antal svenska myndigheter som Exportrådet,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD), Svenska institutet m. fl.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">engagerade i Sveriges internationella samarbete. Delar av dessa organisationers <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">verksamhet kan engageras i denna selektiva u-landspolitik. För<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att effektivt kunna utnyttja samarbetsavtalen aktivt och i linje med de<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">mål, som här angivits, behöver en samordning av verksamheten komma<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">till stånd såväl i regeringskansliet som mellan ämbetsverk och organisationer.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> LO har redan tidigare krävt att den svenska u-landspolitiken bör<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">byggas ut enligt dessa riktlinjer och har deklarerat sin beredskap att aktivt <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">delta i detta samarbete i lämpliga former. Mer ekonomisk demokrati<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">skapar förutsättningar för att solidariteten skall spela en större roll i det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">internationella, ekonomiska samarbetet, eftersom löntagare i olika länder <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i grunden har likartade intressen.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">De svenska företagen kan stimuleras att aktivt medverka. Detta kan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ske på många olika sätt. Vilka som är de lämpligaste bör studeras närmare.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Svenska företag, som är och varit verksamma i u-länder, har vid<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">många tillfällen kunnat dra nytta av den goodwill, som skapats i u-länderna <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av Sveriges utrikespolitik.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Det här skisserade förslaget är en fortsättning och utvidgning av tidigare <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">selektiv biståndspolitik till att bli början på en mer aktiv och riktad<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">u-landspolitik.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I förekommande fall kan statligt stöd övervägas till sådan industriell<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">verksamhet som prioriterats i respektive samarbetsavtal. Redan i dag<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">finns olika instrument, såsom investeringsskyddsavtal, exportkreditstöd,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">stöd till konsultverksamhet m. m., vilka inom ramen för denna verksamhet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">bör användas på ett mer selektivt sätt än i dag. Om det gäller ett mottagarland <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för svenskt bistånd, kan naturligtvis biståndsmedel användas,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">om mottagarlandet prioriterar så inom biståndsprogrammet.</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:3px;left:29px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:5px;left:541px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">120</span></p> </div> <div class="block" style="top:47px;left:27px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Med denna uppläggning kan svenska företag stimuleras till ett mer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">basbehovsinriktat industriellt samarbete. De länder, med vilka aktivt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">samarbete bör etableras, förutsätts aktivt sträva mot en bättre fördelningspolitik <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">och därmed vara mer inriktade på en produktion i enlighet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">härmed än de länder till vilka svenska företag av egen kraft ofta söker<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sig i dag. Den avancerade svenska teknologin och forskningen kan på så<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">sätt i tillämpad form bidra till att lösa problemen för fattiga människor <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i u-länder i högre grad än vad som i dag sker.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Med denna uppläggning, där samarbetsavtalen och i vissa fall även<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">delar av biståndet på ett från samhällets sida mer aktivt sätt inriktas på<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">ett samarbete kring teknologi och industri, bör på sikt även frågan om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">bundet bistånd kunna bli av mer underordnad betydelse. Samarbetet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">kommer enligt båda parters önskemål att naturligen inriktas på sådan<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">teknologi och sådant kunnande som finns i Sverige, vilket automatiskt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">torde medföra svenska leveranser utan en mer formell bindning av viss<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">del av det svenska biståndet.</span></p> <p style="margin-top:13px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Med den uppläggning av ett vidgat samarbete i enlighet med s-motionen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">1912 som utskottet här föreslår ges industrifrågorna inte den särställning <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inom SIDA, som IBU och regeringen föreslagit. Utskottet konstaterar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">att inom ramen för SlDA:s länderorienterade bistånd numera en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">dryg tredjedel av det utbetalade biståndet rör industrialiseringsprojekt.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">För 7 år sedan uppgick denna andel till bara 2 %. Det faktum att industribiståndets <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">andel av det totala biståndet ökat så starkt under senare<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">år innebär att större krav ställs på SIDA att medverka till förverkligandet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">av olika insatser i mottagarländerna. Detta måste avspeglas i de administrativa <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">resurser som ställs till SIDA:s förfogande och också få organisatoriska <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">konsekvenser, som bör utvärderas i anslutning till riksdagens <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">behandling av biståndsbudgeten varje år liksom inom ramen för det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">löpande arbetet i SIDA.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Den biståndspolitiska utredningen, vars uppgift är att se över och utvärdera <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">hela biståndsverksamheten, befinner sig nu i sin sista fas, den<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">som rör hela organisationen. Dess betänkande väntas inom kort och bör<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">ge ett mer fullständigt underlag för ställningstaganden till biståndsverksamhetens,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> inklusive industribiståndets, framtida organisation inom<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:3px;">SIDA.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet det nu aktuella yrkandet i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">motionen 1912 om samarbetsavtal med u-länder. Motionen 1914 avstyrks <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">i denna del.</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:15px;">dels att utskottets hemställan i momenten 27 och 28 (s. 109 och 110)<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">bort ha följande lydelse:</span></p> <p style="margin-left:50px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:36px;">27. att riksdagen, med bifall till motionerna 1977/78: 1910, yrkandet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:55px;">2, 1977/78: 1912, yrkandet 10, samt 1977/78: 1914, yrkandet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:56px;">1, såvitt nu är i fråga, samt med avslag på motionen 1977/</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:7px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:11px;left:536px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:2px;">121</span></p> </div> <div class="block" style="top:52px;left:31px"> <p style="margin-left:50px;"><span class="fs080" style="padding-left:54px;">78: 1905, avslår förslaget i propositionen 1977/78: 135 om upprättandet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:55px;">av en särskild fond för industriellt samarbete,</span></p> <p style="margin-left:49px;margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:35px;">28. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 1912, yrkandet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:56px;">11, och med avslag på motionen 1977/78: 1914, yrkandet 3,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:55px;">som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,</span></p> <p style="margin-top:17px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Särskilda yttranden</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">1. Vid avsnittet 1 (Allmänt) av Anna Lisa Lewén-Eliasson, Erik Adamsson,<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;"> Sture Palm, Olle Göransson, Mats Hellström, Gertrud Sigurdsen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">och Jan Bergqvist (samtliga s):</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">beträffande multinationella företag m. m.</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utskottet framhåller att de multinationella företagen utgör en betydande <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">maktfaktor i många u-länders ekonomiska liv. Däremot beskriver<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utskottet inte den intressegemenskap som finns mellan internationella<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">storföretag och traditionella inhemska maktgrupper i en rad u-länder.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">Samarbete mellan multinationella företag och inhemska konservativa<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">maktgrupper kan i många fall utgöra hinder för en utvecklingsprocess i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">u-länder som skulle gagna folkflertalet.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Den industrialisering som åstadkoms genom multinationella företags<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">etablering sker i dominerande grad på företagens villkor, vilket ofta leder <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">till att kapital binds till en isolerad ekonomisk utveckling i vissa<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">begränsade områden i resp. land utan att teknik och kunnande sprids i<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">en bred utvecklingsprocess. Härigenom kan också u-ländernas beroende<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">av ägargrupper i industriländerna öka och deras ekonomiska självständighet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">urholkas.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">U-landspolitiken kan inte bortse härifrån. Inom ramen för denna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">måste analyseras vilka yttre beroenden som skapas och vilka hinder<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">för en ekonomisk och social utveckling som reses genom att u-länder<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">inordnas i ett kapitalistiskt produktionssystem som domineras av internationella <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">storföretag med säte i industriländerna. Utskottet behandlar<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">i betänkandet närmare dessa frågor.</span></p> <p style="margin-top:13px;"><span class="fs080" style="padding-left:6px;">2. Vid avsnittet 6 (Samarbete med internationella organisationer) av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">Anna Lisa Lewén-Eliasson, Erik Adamsson, Sture Palm, Olle Göransson,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">Mats Hellström, Gertrud Sigurdsen och Jan Bergqvist (samtliga s):</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">beträffande den s. k. ämnesinriktade verksamheten</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:20px;">Bland den mängd olika aktiviteter som i budgetsammanhang redovisas <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">under rubriken Särskilda program dominerar den s. k. ämnesinriktade <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">verksamheten. I dag ryms en rad insatser, såsom stöd till forskning,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">utredningar, kurser, seminarier och diverse multilateral verksamhet, under <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:7px;">detta begrepp. Merparten av insatserna sker i samarbete med FN:s</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:2px;left:27px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:5px;left:538px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">122</span></p> </div> <div class="block" style="top:47px;left:22px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:6px;">fackorgan. Det är svårt att urskilja några klara riktlinjer och prioriteringar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">för verksamheten. Praktiskt taget alla ämnesområden och sektorer <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">på biståndsområdet förekommer eller kan förekomma.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:19px;">Det finns därför anledning både att vara restriktiv i allmänhet när det<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">gäller ämnesinriktad verksamhet utanför landramarna och att ge verksamheten <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:6px;">klarare motiv och målinriktning. Det bör alltså finnas starka<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">särskilda skäl för att motivera de enskilda ämnesinriktade insatserna. Ett<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">sådant skäl kan t. ex. vara att ett ämnesområde är viktigt men försummat <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">av andra biståndsgivare och internationella organ. Sverige kan då<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">göra en pionjärinsats och väcka intresse också hos andra. Detta har gällt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">t. ex. i fråga om familjeplanering och gäller nu kvinnofrågor. Andra<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">skäl kan vara övertygelsen om att ett visst område är helt centralt för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">utvecklingsprocessen eller att det finns ett bestämt önskemål om ökade<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">insatser från u-ländernas sida.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Det bör tilläggas att svenska ämnesinriktade insatser i samarbete med<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">FN:s fackorgan är svåra att förena med den internationella samordningen <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och kan komma i konflikt med det prioriteringssystem vid<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">landprogrammeringsprincipens tillämpning som vi annars utgår ifrån.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:18px;">Rubriken Särskilda program omfattar även det s. k. bredare samarbete<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">som bedrivs dels med länder med vilka Sverige haft ett långsiktigt utvecklingssamarbete <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">men som befinner sig under avveckling, dels med<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">vissa icke-biståndsmottagande länder men med vilka Sverige ingått ramöverenskommelser <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">om tekniskt, industriellt och ekonomiskt samarbete.<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">Innebörden i eller syftet med det bredare samarbetet har inte preciserats <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">i propositionen. Konsekvenserna i administrativt hänseende av denna<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">verksamhet, för vilken resurserna för nästa budgetår fördubblats, har<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">heller inte beaktats av regeringen.</span></p> <p style="margin-top:17px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">3. Vid avsnittet 7 (Samarbete med enskilda länder) av Allan Hernelius<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">och Ingrid Sundberg (båda m):</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Bistånd från ett land till ett annat bör i princip vara av långsiktig<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">karaktär. Ett avbrott av biståndet bör därför normalt ej ske plötsligt<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">utan successivt. Å andra sidan är det klart att situationer kan uppstå<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">då skäl finns för omedelbara åtgärder. Sådana har också vidtagits från<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">svensk sida i ett fall, Chile. Störtandet av Allenderegimen ansågs då<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">omöjliggöra fortsatt svenskt bistånd på förut avtalade villkor. I ett annat<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">fall, Pakistan, är det tydligt att biståndet kom att upphöra i samband<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">med krigshandlingar, som landet var inblandat i.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Som framhålls i motionen 1913, bör Sverige såväl i internationella<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">sammanhang som i fråga om eget bistånd tillsammans med andra likasinnade <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">stater aktivt verka för att åtminstone de svåraste av fallen av åsidosättanden <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">av mänskliga rättigheter uppmärksammas. I propositionen 135<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">heter det att allvarliga brott mot mänskliga rättigheter kan motivera att</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:4px;left:31px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:8px;left:540px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">123</span></p> </div> <div class="block" style="top:49px;left:30px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">ett pågående samarbete omprövas. Det heter också att Sverige bör söka<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">följa en linje som ger oss möjlighet att markera vår ståndpunkt i åtminstone <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">de svåraste fallen. Utskottet finner att Sverige inom ramen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">för sin alliansfria ställning bör följa en sådan handlingslinje.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Vi ansluter oss härtill och anser att just vår alliansfria ställning ger<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">oss möjligheter härtill och ålägger oss förpliktelser i detta avseende.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Vid sidan av kränkningar av mänskliga rättigheter bör krigshandlingar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">i ett land fjärran från landets territorium, vilka icke har något<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">samband med det egna landets självförsvar eller dess säkerhetspolitik,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">föranleda reaktioner. För stora delar av den svenska opinionen måste<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">det betraktas som i hög grad stötande, om Sverige genom bistånd<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">stöder ett land som är invecklat i sådana aggressiva militära operationer<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">långt bortom landets gränser utan samband med det egna landets försvar.<br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;"> Ett land, Cuba, som ännu under ytterligare två år kommer att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">mottaga svenskt bistånd, torde för närvarande vara invecklat i militär<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">aktivitet i ett flertal länder. Det säger sig självt att många frågar om<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">inom ramen för svensk alliansfri politik sådant bistånd bör förekomma.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">I princip bör enligt vår mening, på sätt som framhålls i motionen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">1023, svenskt bistånd snarast avbrytas till ett mottagarland, som är<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">aktivt engagerat i militära operationer, om dessa icke kan betraktas som<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">vidtagna i självförsvar eller ha samband med landets egna säkerhetsproblem.<br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:4px;"></span></p> <p style="margin-top:18px;"><span class="fs080" style="padding-left:4px;">4. Vid avsnittet 13 (Upphandling i Sverige och bundet bistånd) av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">David Wirmark (fp):</span></p> <p style="margin-top:8px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">Som företrädare för folkpartiet har jag i biståndspolitiska utredningen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">tagit klar ställning för principen om obundet bistånd. En stark plädering<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">för denna princip görs också i propositionen. Där förklarar regeringen<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att den avser att arbeta hårt för att få internationellt genomslag för<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">denna princip. Den förordar vidare att Sverige skall förklara sig berett<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">att, som ett led i en internationell uppgörelse, helt övergå till obundet<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">bistånd.</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs080" style="padding-left:17px;">I avvaktan på en sådan internationell förhandlingsöverenskommelse<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">samt med hänsyn till Sveriges ansträngda ekonomiska läge har en mindre <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">del av vårt bistånd tills vidare fortsatt att knytas till leveranser av<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">varor, som mottagarlandet fritt väljer på den svenska marknaden. Jag<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">vill emellertid understryka att folkpartiet och jag själv har kvar vår<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:4px;">principiellt negativa hållning till bundet bistånd. Den hållningen finns<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">också uttryckt i propositionen.</span></p> <p style="margin-top:13px;"><span class="fs080" style="padding-left:4px;">5. Vid avsnittet 14 (Samarbete på industriområdet m. m.) av Anna Lisa<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">Lewén-Eliasson, Erik Adamsson, Sture Palm, Olle Göransson, Mats<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:5px;">Hellström, Gertrud Sigurdsen och Jan Bergqvist (samtliga s):</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:5px;left:29px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:9px;left:539px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">124</span></p> </div> <div class="block" style="top:50px;left:28px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:15px;">beträffande investeringsgarantisystemet</span></p> <p style="margin-top:9px;"><span class="fs080" style="padding-left:16px;">Utskottets utlåtande med anledning av ett motionsyrkande om en<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">utvidgning av investeringsgarantisystemet har en sådan utformning att<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">det enligt vår mening är angeläget att framhålla att utrikesutskottet saknar <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:2px;">anledning att i detta sammanhang göra uttalanden om en förestående <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">förändring av det nuvarande systemet.</span></p> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:-2px;left:34px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1 125</span></p> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Förteckning över motioner/yrkanden som behandlats i betänkandet</span></p> </div> <div class="block" style="top:80px;left:33px"> <p style="margin-left:3px;"><span class="fs075" style="padding-left:3px;">Motion</span></p> </div> <div class="block" style="top:81px;left:378px"> <p style="margin-left:3px;"><span class="fs075" style="padding-left:5px;">Utskottets yttrande<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:5px;">återfinns under<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:5px;">punkten</span></p> </div> <div class="block" style="top:80px;left:540px"> <p style="margin-left:3px;"><span class="fs075" style="padding-left:5px;">Utskottets hemställan<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:5px;">återfinns under<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:5px;">punkten</span></p> </div> <div class="block" style="top:142px;left:33px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:3px;">1977/78: 532 av Allan Åkerlind (m), yrkandet 2,<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:3px;">om bistånd till land som är invecklat i krigshandlingar 1977/78: <br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:3px;"></span></p><p style="margin-top:5px;"><span class="fs075" style="padding-left:4px;">631 av Nils Hörberg (fp), yrkandena 1<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:4px;">och 3, om en ny ekonomisk världsordning</span></p> <p style="margin-top:5px;"><span class="fs075" style="padding-left:4px;">1977/78:676 av Karin Ahrland (fp) om biståndspolitiska <br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:4px;">program för u-landskvinnor</span></p> <p style="margin-top:5px;"><span class="fs075" style="padding-left:4px;">1977/78:1020 av Göthe Knutson m. fl. (m) om<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:4px;">ökad bindning av u-landsbiståndet</span></p> <p style="margin-top:5px;"><span class="fs075" style="padding-left:5px;">1977/78:1023 av Gunnar Oskarson m. fl. (m)<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:4px;">om den svenska biståndspolitiken</span></p> <p style="margin-top:5px;"><span class="fs075" style="padding-left:5px;">1977/78:1904 av Sonja Fredgardh och Ulla<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:4px;">Ekelund (c)</span></p> <p style="margin-top:5px;"><span class="fs075" style="padding-left:5px;">1977/78: 1905 av Göthe Knutson m. fl. (m)</span></p> <p style="margin-top:5px;"><span class="fs075" style="padding-left:5px;">1977/78:1909 av Anna Eliasson (c)</span></p> <p style="margin-top:5px;"><span class="fs075" style="padding-left:5px;">1977/78: 1910 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:5px;">(apk)</span></p> <p style="margin-top:11px;"><span class="fs075" style="padding-left:6px;">1977/78: 1911 av Gunnel Jonäng och Rolf Örjes <br /> </span><span class="fs075" style="padding-left:5px;">(c)</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs075" style="padding-left:6px;">1977/78: 1912 av Olof Palme m. fl. (s)</span></p> </div> <div class="block" style="top:582px;left:33px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:6px;">1977/78: 1913 av Ingrid Sundberg m. fl. (m)</span></p> <p style="margin-top:5px;"><span class="fs075" style="padding-left:6px;">1977/78:1914 av Lars Werner m. fl. (vpk) (utom<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:5px;">yrkandet 7)</span></p> </div> <div class="block" style="top:211px;left:379px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:5px;">2, 6</span></p> </div> <div class="block" style="top:285px;left:380px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:5px;">13</span></p> </div> <div class="block" style="top:360px;left:379px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:5px;">4</span></p> <p style="margin-top:5px;"><span class="fs075" style="padding-left:6px;">14</span></p> <p style="margin-top:5px;"><span class="fs075" style="padding-left:6px;">12</span></p> </div> <div class="block" style="top:442px;left:380px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:5px;">6, 7, 14</span></p> </div> <div class="block" style="top:515px;left:381px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:5px;">2, 4, 5, 6, 7, 8,<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:6px;">10, 12, 13, 14</span></p> </div> <div class="block" style="top:582px;left:381px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:5px;">4,7</span></p> <p style="margin-top:11px;"><span class="fs075" style="padding-left:6px;">2, 6,7, 8, 9,10,13,14</span></p> </div> <div class="block" style="top:174px;left:541px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:5px;">16:13</span></p> <p style="margin-top:10px;"><span class="fs075" style="padding-left:5px;">16:1, 16: 9</span></p> <p style="margin-top:11px;"><span class="fs075" style="padding-left:5px;">16:5</span></p> <p style="margin-top:11px;"><span class="fs075" style="padding-left:6px;">16:24</span></p> <p style="margin-top:10px;"><span class="fs075" style="padding-left:6px;">16: 13</span></p> <p style="margin-top:10px;"><span class="fs075" style="padding-left:6px;">16:5<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:6px;">16:27<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:6px;">16: 23</span></p> </div> <div class="block" style="top:441px;left:543px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:5px;">16: 8, 16:14, 16:15, 16: 27,<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:6px;">16: 29</span></p> <p style="margin-top:10px;"><span class="fs075" style="padding-left:6px;">16:5</span></p> <p style="margin-top:4px;"><span class="fs075" style="padding-left:6px;">16: 3, 16: 4, 16: 5, 16: 6,</span></p> <p style="margin-top:2px;"><span class="fs075" style="padding-left:6px;">16: 7, 16: 8, 16: 11, 16: 12,<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:5px;">16:16, 16:18, 16: 22,</span></p> <p style="margin-top:2px;"><span class="fs075" style="padding-left:6px;">16: 23, 16: 25, 16: 27, 16: 28</span></p> <p style="margin-top:5px;"><span class="fs075" style="padding-left:6px;">16: 5, 16: 16, 16: 17</span></p> </div> <div class="block" style="top:620px;left:544px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:6px;">16: 2, 16: 4, 16: 7, 16: 8,<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:6px;">16:10,16:12, 16:14,<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:6px;">16:19,16: 20,16: 21,<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:6px;">16: 24, 16: 27, 16: 28,<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:5px;">16: 30, 16: 31</span></p> </div> <div class="block" style="top:71px;left:36px"> </div> <div class="block" style="top:134px;left:36px"> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:-4px;left:20px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1 126</span></p> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">Innehållsförteckning</span></p> <p style="text-align:right;margin-top:6px;"><span class="fs080" style="padding-left:388px;">Sid.</span></p> <p style="margin-left:3px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:9px;">1 Allmänt</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"><span class="fs080" style="padding-left:22px;">Propositionen 2</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Utskottet 4</span></p> <p style="margin-left:3px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:8px;">2 U-landspolitik</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Propositionen 7</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Motioner 8</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Utskottet 9</span></p> <p style="margin-left:3px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:9px;">3 Motiv för biståndspolitiken</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Propositionen 27</span></p> <p style="margin-left:3px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:8px;">4 Mål för biståndspolitiken</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Propositionen 28</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Motioner 30</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Utskottet 31</span></p> <p style="margin-left:3px;margin-top:2px;"><span class="fs080" style="padding-left:9px;">5 Volymmålet för svenskt bistånd</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Propositionen 38</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:22px;">Motion 38</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Utskottet 38</span></p> <p style="margin-left:3px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:9px;">6 Samarbete med internationella organisationer</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Propositionen 39</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Motioner 42</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Utskottet 43</span></p> <p style="margin-left:3px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:9px;">7 Samarbete med enskilda länder</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Propositionen 59</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Motioner 61</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Utskottet 62</span></p> <p style="margin-left:3px;margin-top:2px;"><span class="fs080" style="padding-left:9px;">8 Stöd till befrielserörelser och annat humanitärt bistånd</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:22px;">Propositionen 72</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Motioner 73</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Utskottet 73</span></p> <p style="margin-left:3px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:9px;">9 Katastrofbistånd</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:22px;">Propositionen 75</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:22px;">Motion 75</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Utskottet 75</span></p> <p style="margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">10 Stöd till enskilda organisationer</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:22px;">Propositionen 76</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Motioner 77</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Utskottet 78</span></p> <p style="margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">11 Biståndsvillkor och skuldlättnader</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Propositionen 80</span></p> <p style="margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">12 Kunskapsöverföring och kunskapsutveckling</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:22px;">Propositionen 80</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Motioner 81</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Utskottet 82</span></p> <p style="margin-top:2px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">13 Upphandling i Sverige och bundet bistånd</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:22px;">Propositionen 84</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Motioner 85</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Utskottet 86</span></p> <p style="margin-top:2px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">14 Samarbete på industriområdet m. m.</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:22px;">Propositionen 88</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Motioner 93</span></p> </div> <div class="block" style="top:120px;left:159px"> </div> <div class="block" style="top:139px;left:123px"> </div> <div class="block" style="top:177px;left:159px"> </div> <div class="block" style="top:195px;left:123px"> </div> <div class="block" style="top:214px;left:123px"> </div> <div class="block" style="top:252px;left:158px"> </div> <div class="block" style="top:289px;left:159px"> </div> <div class="block" style="top:308px;left:123px"> </div> <div class="block" style="top:327px;left:123px"> </div> <div class="block" style="top:365px;left:158px"> </div> <div class="block" style="top:384px;left:123px"> </div> <div class="block" style="top:402px;left:123px"> </div> <div class="block" style="top:440px;left:158px"> </div> <div class="block" style="top:459px;left:123px"> </div> <div class="block" style="top:478px;left:123px"> </div> <div class="block" style="top:515px;left:159px"> </div> <div class="block" style="top:535px;left:123px"> </div> <div class="block" style="top:553px;left:123px"> </div> <div class="block" style="top:591px;left:158px"> </div> <div class="block" style="top:609px;left:123px"> </div> <div class="block" style="top:628px;left:123px"> </div> <div class="block" style="top:666px;left:159px"> </div> <div class="block" style="top:684px;left:123px"> </div> <div class="block" style="top:703px;left:123px"> </div> <div class="block" style="top:741px;left:158px"> </div> <div class="block" style="top:760px;left:123px"> </div> <div class="block" style="top:779px;left:123px"> </div> <div class="block" style="top:816px;left:158px"> </div> <div class="block" style="top:854px;left:158px"> </div> <div class="block" style="top:873px;left:123px"> </div> <div class="block" style="top:891px;left:123px"> </div> <div class="block" style="top:929px;left:159px"> </div> <div class="block" style="top:948px;left:123px"> </div> <div class="block" style="top:967px;left:123px"> </div> <div class="block" style="top:1004px;left:158px"> </div> <div class="block" style="top:1023px;left:123px"> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:6px;left:33px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">UU 1978/79:1</span></p> </div> <div class="block" style="top:9px;left:536px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:2px;">127</span></p> </div> <div class="block" style="top:50px;left:34px"> <p style="margin-left:15px;"><span class="fs080" style="padding-left:20px;">Utskottet 94</span></p> <p style="margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:2px;">15 Resultatvärdering</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Propositionen 106</span></p> <p style="margin-top:3px;"><span class="fs075" style="padding-left:3px;">16 Hemställanden</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:21px;">Propositionen 107</span></p> <p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:22px;">Utskottets hemställanden 107</span></p> <p style="margin-top:12px;"><span class="fs075" style="padding-left:2px;">Reservationer</span></p> <p style="margin-top:6px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">samtliga avgivna av de socialdemokratiska ledamöterna i utskottet:</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">1 Socialklausul i GATT (avsnittet 2) lil</span></p> <p style="margin-left:10px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">2 Världsbanken/IDA och FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF)<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:16px;">(avsnittet 6) 112</span></p> <p style="margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">3 Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) (avsnittet 6) 113</span></p> <p style="margin-top:2px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">4 Samarbete med enskilda länder (avsnittet 7) 114</span></p> <p style="margin-left:10px;margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">5 Stöd till befrielserörelser och annat humanitärt bistånd (avsnittet <br /> </span><span class="fs080" style="padding-left:16px;">8) 114</span></p> <p style="margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">6 Samarbete på industriområdet (avsnittet 14) 115</span></p> <p style="margin-top:12px;"><span class="fs075" style="padding-left:3px;">Särskilda yttranden</span></p> <p style="margin-top:7px;"><span class="fs080" style="padding-left:4px;">1 Multinationella företag (avsnittet 1) 121</span></p> <p style="margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:4px;">2 Ämnesinriktade verksamheten (avsnittet 6) 121</span></p> <p style="margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:4px;">3 Samarbete med enskilda länder (avsnittet 7) 122</span></p> <p style="margin-top:3px;"><span class="fs080" style="padding-left:3px;">4 Upphandling i Sverige och bundet bistånd (avsnittet 13) 123</span></p> <p style="margin-top:2px;"><span class="fs080" style="padding-left:4px;">5 Investeringsgarantisystemet (avsnittet 14) 123</span></p> <p style="margin-top:12px;"><span class="fs080" style="padding-left:4px;">Förteckning över motioner/yrkanden sorn behandlats i betänkandet 125</span></p> </div> <div class="block" style="top:1017px;left:44px"> <p style="margin-left:4px;"><span class="fs070" style="padding-left:2px;">NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780049</span></p> </div> <div class="block" style="top:62px;left:134px"> </div> <div class="block" style="top:99px;left:169px"> </div> <div class="block" style="top:136px;left:169px"> </div> <div class="block" style="top:155px;left:255px"> </div> <div class="block" style="top:251px;left:324px"> </div> <div class="block" style="top:288px;left:153px"> </div> <div class="block" style="top:307px;left:479px"> </div> <div class="block" style="top:325px;left:393px"> </div> <div class="block" style="top:361px;left:108px"> </div> <div class="block" style="top:381px;left:393px"> </div> <div class="block" style="top:451px;left:325px"> </div> <div class="block" style="top:469px;left:377px"> </div> <div class="block" style="top:488px;left:394px"> </div> <div class="block" style="top:507px;left:480px"> </div> <div class="block" style="top:525px;left:377px"> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:121px;left:186px"> </div> <div class="block" style="top:83px;left:509px"> <p style="margin-left:136px;"><span class="fs070" style="padding-left:5px;"> . ‘ ■ ,</span></p> </div> <div class="block" style="top:177px;left:650px"> </div> <div class="block" style="top:202px;left:355px"> </div> <div class="block" style="top:254px;left:267px"> <p><span class="fs085" style="padding-left:9px;">U) '■</span></p> </div> <div class="block" style="top:232px;left:326px"> <p><span class="fs080" style="padding-left:4px;"> ■ ,:\'i .' '■ ' : --</span></p> <p style="margin-left:81px;margin-top:2px;"><span class="fs080" style="padding-left:89px;">' ■: :' i &gt; A- .** •'* ■ v’ '</span></p> </div> <div class="block" style="top:290px;left:255px"> <p style="margin-left:179px;"><span class="fs075" style="padding-left:207px;">w:" .• t ':</span></p> <p style="margin-top:6px;"><span class="fs070" style="padding-left:58px;">■ ■ . .<br /></span><span class="fs080" style="padding-left:24px;">‘ ■ •' : ; ■. A ' v</span></p> </div> <div class="block" style="top:410px;left:578px"> </div> <div class="block" style="top:458px;left:384px"> <p style="margin-left:53px;"><span class="fs070" style="padding-left:5px;">‘ •</span></p> </div> <div class="block" style="top:455px;left:510px"> </div> <div class="block" style="top:478px;left:490px"> </div> <div class="block" style="top:475px;left:533px"> </div> <div class="block" style="top:479px;left:308px"> <p style="margin-left:3px;"><span class="fs070" style="padding-left:12px;">....... . . ,</span></p> <p style="margin-top:3px;"><span class="fs075" style="padding-left:118px;">: • : ..<br /></span><span class="fs075" style="padding-left:5px;"> i -. ; w” : ' .</span></p> </div> <div class="block" style="top:437px;left:570px"> <p><span class="fs075" style="padding-left:6px;">•. !.</span></p> <p style="text-align:right;margin-top:5px;"><span class="fs070" style="padding-left:58px;">■ ■ f ■</span></p> <p style="margin-left:8px;margin-top:14px;"><span class="fs070" style="padding-left:18px;">.</span></p> </div> <div class="block" style="top:552px;left:228px"> </div> <div class="block" style="top:92px;left:287px"> </div> <div class="block" style="top:148px;left:384px"> </div> <div class="block" style="top:149px;left:305px"> </div> <div class="block" style="top:247px;left:200px"> </div> <div class="block" style="top:282px;left:191px"> </div> <div class="block" style="top:357px;left:367px"> </div> <div class="block" style="top:450px;left:228px"> </div> <div class="block" style="top:460px;left:200px"> </div> <div class="block" style="top:525px;left:280px"> </div> <div class="block" style="top:451px;left:226px"> </div> <div class="block" style="top:248px;left:259px"> </div> <div class="block" style="top:247px;left:322px"> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:-40px;left:-20px"> </div> <div class="block" style="top:-40px;left:272px"> <p><span class="fs095" style="padding-left:0px;"> </span></p> </div> <div class="block" style="top:-40px;left:-20px"> </div> <div class="block" style="top:-40px;left:163px"> </div> <div class="block" style="top:-40px;left:422px"> </div> <div class="block" style="top:448px;left:353px"> </div> <div class="block" style="top:922px;left:188px"> </div> <div class="block" style="top:1151px;left:81px"> </div> <div class="block" style="top:1155px;left:509px"> </div> <div class="block" style="top:-40px;left:-20px"> </div> <div class="block" style="top:466px;left:-20px"> </div> <div class="block" style="top:893px;left:-20px"> </div> <div class="block" style="top:536px;left:776px"> </div> <div class="block" style="top:863px;left:776px"> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:-40px;left:-20px"> </div> <div class="block" style="top:-40px;left:-20px"> </div> <div class="block" style="top:1157px;left:3px"> </div> <div class="block" style="top:454px;left:773px"> </div> <div class="block" style="top:-40px;left:776px"> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:-40px;left:-20px"> </div> <div class="block" style="top:-40px;left:-20px"> </div> <div class="block" style="top:-40px;left:117px"> </div> <div class="block" style="top:441px;left:627px"> </div> <div class="block" style="top:1146px;left:524px"> </div> <div class="block" style="top:1149px;left:-20px"> </div> <div class="block" style="top:1151px;left:317px"> </div> <div class="block" style="top:-40px;left:-20px"> </div> <div class="block" style="top:164px;left:-20px"> </div> <div class="block" style="top:657px;left:-20px"> </div> <div class="block" style="top:940px;left:-20px"> </div> <div class="block" style="top:283px;left:775px"> </div> <div class="block" style="top:999px;left:775px"> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <div class="pageWrap"> <div class="sida"> <div class="block" style="top:-40px;left:-20px"> </div> <div class="block" style="top:-40px;left:-20px"> </div> <div class="block" style="top:1158px;left:64px"> </div> <div class="block" style="top:1060px;left:-20px"> </div> <div class="block" style="top:131px;left:771px"> </div> <div class="block" style="top:-40px;left:778px"> </div> </div> <div class="sidlinje" /> </div> <!-- end:pages --> </div> G201UU1 bet_197879_UU_1.pdf 6061885 pdf med anledning av propositionen 1977/78:135 om riktlinjer för internationellt utvecklingssamarbete m. m. jämte motioner https://data.riksdagen.se/fil/E40BB652-B8E4-4CEF-A035-253C2BF3F251 rskr G20K9 rskr 1978/79 9 Riksdagsskrivelse 1978/79:9 rskr Riksdagsskrivelse