<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2455302</hangar_id>
 <dok_id>G201TU18</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>TU18</beteckning>
 <typ>bet</typ>
 <subtyp>bet</subtyp>
 <doktyp>bet</doktyp>
 <typrubrik>Betänkande 1978/79:TU18</typrubrik>
 <dokumentnamn>Betänkande</dokumentnamn>
 <debattnamn>Debatt om förslag</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>TU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>18</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-05-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-20 14:07:05</systemdatum>
 <publicerad>2009-12-16 09:32:14</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79:99 om en ny trafikpolitik jämte motioner m. m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2016</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G201TU18/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G201TU18</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G201TU18</dokumentstatus_url_xml>
 <utskottsforslag_url_xml>https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/G201TU18</utskottsforslag_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;
  &lt;style&gt;

span.line { display:block;  }
p  { margin-bottom:0; }

div.dok p, span {
 font-family:verdana;
}

div.sida {
 min-width:660px;
 height:1100px;
 position: relative;
}

div.block {
 display: inline-block;
 position: absolute;
}

.sidlinje {border-bottom: 1px solid #ddd;}

.skannad, td {
 border: 1px solid #eee;
 padding: 1px;
 margin: 0;
 border-collapse: collapse;
 white-space: nowrap;
 text-align:center;
}

.fs110 {font-size:1.1em;}
.fs100 {font-size:1em;}
.fs095 {font-size:0.95em;}
.fs090 {font-size:0.9em;}
.fs085 {font-size:0.85em;}
.fs080 {font-size:0.8em;}
.fs075 {font-size:0.75em;}
.fs070 {font-size:0.7em;}

@media print {    
    .sidlinje, .no-print * { display: none !important; }
}



.RotatedCounterclockwise {
 /* Safari */
 -webkit-transform: rotate(-90deg);

 /* Firefox */
 -moz-transform: rotate(-90deg);

 /* IE */
 -ms-transform: rotate(-90deg);

 /* Opera */
 -o-transform: rotate(-90deg);

 /* Internet Explorer */
 filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);
}
&lt;/style&gt;
  &lt;!-- begin:pages --&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:564px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:67px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;Trafikutskottets betänkande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med anledning av propositionen 1978/79:99 om en ny trafikpolitik&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;jämte motioner m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:21px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I föreliggande betänkande behandlar utskottet de i budgetpropositionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;aviserade och i propositionen 1978/79:99 framlagda förslagen om en ny&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trafikpolitik jämte anslagsberäkningar. Vidare behandlas de i nedanstående&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förteckning upptagna motioner i trafikpolitiska frågor m. m. som framlagts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;under den allmänna motionstiden samt de med anledning av den sistnämnda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;propositionen väckta motionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;I propositionen 1978/79:100 beräknade anslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I propositionen 1978/79:100 bilaga 9 (kommunikationsdepartementet) har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringen, i avvaktan på proposition i ämnet, föreslagit riksdagen att för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;budgetåret 1979/80 anvisa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1. till Transportnämnden ett förslagsanslag av 3 200 000 kr., därav tre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fjärdedelar att avräknas mot automobilskattemedlen (punkten El, s.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;117-120)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;2. till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut ett reservationsanslag av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;18 518 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen (punkten E8, s.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;127),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;3. till Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning ett reservationsanslag av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen (punkten E9, s.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;127-128),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;4. till Fraktbidragsnämnden ett förslagsanslag av 825 000 kr. (punkten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;E 13, s. 130-131),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;5. till Transportforskningsdelegationen ett reservationsanslag av 9 859 000&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;kr., att avräknas mot automobilskattemedlen (punkten E 16, s. 134-137),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;6. till Bussbidragsnämnden ett förslagsanslag av 1 145 000 kr., att avräknas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;mot automobilskattemedlen (punkten E 17, s. 137-138),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;7. till Järnvägar m. m. ett investeringsanslag av 761 700 000 kr. (s.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;206-216).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1057px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;1 Riksdagen 1978/79. 15 sami. Nr 18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:51px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:573px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:47px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Propositionen 1978/79:99&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:18px;"&gt;I propositionen 1978/79:99 har regeringen (kommunikationsdepartementet) &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;föreslagit riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;dels att anta förslagen till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1. lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2. lag om handikappanpassad kollektivtrafik,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;3. lag om hamninvesteringar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;dels att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;4. godkänna de i propositionen förordade allmänna riktlinjerna för den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;statliga trafikpolitiken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;5. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för den statliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avgiftspolitiken på trafikområdet samt godkänna att avskrivningar, statskapital &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och förräntningskrav får sättas ned för statensjärnvägar i enlighet med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;de i propositionen förordade riktlinjerna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;6. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för det framtida&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;järnvägsnätet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;7. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för statliga bidrag i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samband med nedläggning av järnvägstrafik,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;8. godkänna de i propositionen förordade principerna för ersättning till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;olönsam järnvägstrafik,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;9. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för statsbidrag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;cykelvägar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;10. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för anpassning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den kollektiva trafiken till handikappades behov m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;11. godkänna att en särskild nämnd med de uppgifter för försök med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksfärdtjänst som i propositionen angetts inrättas den 1 juli 1979,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;12. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för energihushållning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inom transportsektorn,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;13. godkänna de riktlinjer för tillhandahållande av texttelefon åt döva,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;dövblinda och talskadade som har angetts i det föregående,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;14. godkänna att en central trafikmyndighet (transportrådet) med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppgifter och organisation enligt de riktlinjer som förordats i propositionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inrättas den 1 januari 1980,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;15. godkänna att transportnämnden, bussbidragsnämnden och fraktbidragsnämnden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;upphör när transportrådet har inrättats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;16. bemyndiga regeringen att för chefen för transportrådet inrätta en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ordinarie tjänst med beteckningen Cp,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;17. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som behövs för genomförande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av förslagen enligt punkt 14-16,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;18. till Transportrådet för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;3 387 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;19. till Transportnämnden för budgetåret 1979/80- med ändring av vad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:552px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som föreslagits i prop. 1978/79:100 bil. 9 - anvisa ett förslagsanslag av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1 620 000 kr., därav tre fjärdedelar att avräknas mot automobilskattemedlen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;20. till Fraktbidragsnämnden för budgetåret 1979/80 - med ändring av vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som föreslagits i prop. 1978/79:100 bil. 9 - anvisa ett förslagsanslag av 413 000&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;21. till Bussbidragsnämnden förbudgetåret 1979/80-med ändring av vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som föreslagits i prop. 1978/79:100 bil. 9-anvisa ett förslagsanslag av 573 000&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;22. till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut, utöver vad som föreslagits&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i prop. 1978/79:100 bil. 9, för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av 2 600 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;23. till Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning, utöver vad som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föreslagits i prop. 1978/79:100 bil. 9, för budgetåret 1979/80 anvisa ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;reservationsanslag av 399 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;24. till Transportforskningsdelegationen, utöver vad som föreslagits i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;prop. 1978/79:100 bil. 9, för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av 4 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;25. till Kostnader för försök med riksfärdtjänst för budgetåret 1979/80&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;under sjätte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;26. statens järnvägar inom ramen 15 000 000 kr. får träffa hy resköpsavtal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;med EUROFIMA,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;27. till Järnvägar m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett investeringsanslag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;av 870 700 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;28. bemyndiga regeringen att vid statens järnvägar inrätta en ordinarie&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tjänst med beteckningen Cp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Slutligen bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;anförts om den framtida vägpolitiken, om den övergripande planeringen på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;trafikområdet, om prövning av fortsatt järnvägstrafik och om entledigandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av den trafikpolitiska delegationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;En ny trafikpolitik bör ersätta 1963 års trafikpolitiska beslut. En samhällsekonomisk &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;grundsyn föreslås bli vägledande för det framtida handlandet på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;det trafikpolitiska området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Målet för trafikpolitiken bör vara att erbjuda medborgarna och näringslivet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i landets olika delar en tillfredsställande trafikförsörjning till lägsta möjliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;samhällsekonomiska kostnader. Det konkreta innehållet i begreppet tillfredsställande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;trafikförsörjning föreslås bli fastlagt genom politiska beslut på olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;nivåer. I det samhällsekonomiska synsättet ligger att trafikpolitiken skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;utformas så att den bidrar till att resurserna utnyttjas effektivt i samhället som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:47px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:567px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:42px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;helhet och därmed till att uppfylla mål inom olika samhällssektorer. I detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;ligger också att resurserna inom trafiksektorn skall utnyttjas så effektivt som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I propositionen föreslås att det trafikgrensvisa kostnadsansvaret enligt 1963&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;års riktlinjer slopas för väg- och järnvägstrafiken och att de rörliga trafikantavgifterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bättre skall anpassas till de samhällsekonomiska marginalkostnaderna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Som en följd härav föreslås att järnvägstrafiken avlastas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kapitalkostnader för bannätet motsvarande ca 215 milj. kr. per år. Härigenom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skapas utrymme för taxe- och rabattåtgärder som syftar till en från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;samhällsekonomisk synpunkt bättre trafikfördelning och ett effektivare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utnyttjande av järnvägssystemet. Rabattförsök av den typ som SJ föreslagit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kan därmed genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;När det gäller persontrafiken på järnväg föreslås att en stor del av det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;olönsamma trafiksvaga bannätet förs samman med affarsbanenätet till ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksnät på vilket persontrafiken skall bibehållas. För att få till stånd en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nödvändig upprustning av de trafiksvaga banorna i detta riksnät ges SJ i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uppdrag att utarbeta ett långsiktigt investeringsprogram. I fråga om persontrafiken &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;på de mest trafiksvaga bandelarna föreslås att landsvägsalternativ&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;undersöks. I anslutning härtill förutsätts att en ny handläggningsordning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommer att tillämpas. Ett nytt särskilt statsbidrag för ersättningstrafik&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föreslås vidare utgå till berörda länshuvudmän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;SJ:s investeringsram för budgetåret 1979/80 föreslås bli utökad med ca 100&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;milj. kr. Härigenom kan SJ höja järnvägens kapacitet och ytterligare förbättra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;säkerheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I propositionen aviseras en utbyggnad av den övergripande och långsiktiga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;planeringen på olika nivåer inom trafiksektorn. 1 anslutning härtill föreslås en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;breddning och fördjupning av den regionala trafikplaneringen och vissa andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;åtgärder för att underlätta de sektorsövergripande avvägningar som måste&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;göras på central nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;När det gäller hamnväsendet föreslås ett nytt planeringssystem som skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;handhas av sjöfartsverket. För vissa hamninvesteringar föreslås att sjöfartsverket &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;efter anmälan från hamnägaren skall avge utlåtande om investeringens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lämplighet. Ett särskilt samarbetsorgan för hamnfrågor föreslås bli&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;knutet till sjöfartsverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Förslag läggs vidare fram om inriktningen av den framtida väghållningen,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;varvid särskilt vägtrafikens säkerhets-, tillgänglighets- och miljöaspekter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behandlas. 1 anslutning härtill föreslås att särskilda anläggningar för cykeltrafik &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kan bli statsbidragsberättigade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;En successiv handikappanpassning av samtliga färdmedel och terminaler&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föreslås. För utökad forskning och utveckling föreslås att särskilda medel&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skall anvisas. Handikappanpassningen av kollektivtrafiken föreslås vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;föreskrivas i en särskild lag. En ny transporttjänst för vissa gravt handikappade,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; benämnd riksfärdtjänst, föreslås bli inrättad på försök. Försöksverksamheten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kostar 20 milj. kr. per år. En central myndighet ges i uppgift att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:548px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;planera, initiera och följa upp handikappanpassningen samt att svara för en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samordnande normgivning. Dessutom föreslås att texttelefoner för bl. a.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;döva skall tillhandahållas av televerket utan att den handikappade behöver&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;betala särskild engångsavgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Förslag läggs vidare fram om energibesparande åtgärder inom transportsektorn.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Förslagen syftar till en besparing av 4-5 TWh i förhållande till en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;prognos för år 1990.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;På forsknings- och utvecklingsområdet föreslås särskilda insatser när det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;gäller den kollektiva trafiken och på handikappområdet. Totalt föreslås 5 milj.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kr. för ändamålet. Vidare föreslås att transportforskningsdelegationens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;verksamhet och organisation ses över. Förslag som syftar till att förbättra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ekonomin vid statens väg- och trafikinstitut läggs fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I propositionen föreslås att transportnämnden, bussbidragsnämnden och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fraktbidragsnämnden slås samman till en myndighet, benämnd transportrådet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Förutom de arbetsuppgifter som f. n. åvilar de tre myndigheterna föreslås&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;transportrådet även handha vissa andra frågor, bl. a. inom handikappområdet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:51px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:569px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:47px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;Lagförslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;1. Lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:18px;"&gt;Härigenom föreskrivs att 66 och 82 a §§ byggnadsstadgan (1959:612)' skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:195px;"&gt;66 §2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Med avseende å byggnad som tillhör kronan äger den myndighet, vilken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har att pröva ritningarna till byggnaden, medgiva avvikelser från bestämmelserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i denna stadga och med stöd därav meddelade föreskrifter. Detsamma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;gäller tomt till sådan byggnad, som nu sagts, samt skyltar, stängsel och andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anordningar å byggnaden eller tomten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:211px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:228px;"&gt;Första stycket gäller inte 82 a § och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;med stöd därav meddelade föreskrifter.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:216px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Innan byggnad påbörjas för kronans eller landstings räkning, skall anmälan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om företaget i god tid göras hos byggnadsnämnden. Anmälan skall vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;åtföljd av situationsplan som i 55 § 1 mom. sägs samt av ritningar och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beskrivningar i den omfattning som erfordras för att bedöma företagets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lämplighet. Finner nämnden att byggnaden ej motsvarar skäliga anspråk på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sundhet, säkerhet mot brandfara, hållfasthet, prydlighet eller hänsyn till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stads- eller landskapsbilden, eller är anledning till erinran i fråga om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;byggnadens ändamål, läge eller inverkan å grannes rätt, må nämnden inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tre veckor efter handlingarnas mottagande hos vederbörande förvaltning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;begära, att frågan underställes regeringens prövning; och må i så fall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;byggnaden ej uppföras, innan regeringen givit lov därtill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Byggnadsnämnden skall underrätta yrkesinspektionen om anmälan som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;avser arbetslokal eller personalrum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Finner nämnden vid besiktning eller eljest att fastställda ritningar ej följas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;eller eljest att gällande föreskrifter åsidosättas, äger nämnden göra anmälan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;därom hos den myndighet, som är ansvarig för arbetets utförande, eller, där&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;nämnden så finner nödigt, hos regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:15px;"&gt;Där fråga är om befästning eller annan anläggning av hemlig natur, äger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;länsstyrelsen förordna, att situationsplan, ritningar och beskrivningar icke&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skola tillställas nämnden samt att utstakning av byggnad och besiktning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;företaget genom nämnden icke skall äga rum. Länsstyrelsen har att på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;lämpligt sätt lämna nämnden meddelande om företaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;1 Stadgan omtryckt 1972:776.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;2 Senaste lydelse 1974:945.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:552px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:188px;"&gt;82 a §3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Till byggnad som har uppförts före den 1 juli 1977 eller för vilken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;byggnadslov har beviljats före nämnda dag skola höra sådana i 46 § andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;stycket 5 avsedda anordningar som enligt den 1 april 1978 gällande normer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skäligen kunna fordras för att åstadkomma godtagbara arbetsförhållanden för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;dem som hämta avfall från byggnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Bestämmelserna i 44 § 7 mom. om portar och liknande anordningar skola&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillämpas i fråga om byggnad som har uppförts före den 1 juli 1974 eller för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vilken byggnadslov har sökts före nämnda dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:210px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:228px;"&gt;Bestämmelsen i 42 a § första stycket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;om handikappanpassning skall tillämpas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:215px;"&gt;även i fråga om byggnad, som har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;uppförts före den 1 juli 1977 eller för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;vilken byggnadslov har beviljats före&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;nämnda dag, om det i byggnaden Jinns&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;utrymme förresande i sådan kollektivtrafik &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;som avses i lagen (1979:000) om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;handikappanpassad kollektivtrafik.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:215px;"&gt;Därvid skall tillses att sådant utrymme&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;anordnas så att det uppfyller skäliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;anspråk på handikappanpassning.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;Regeringen eller myndighet som regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;utser föreskriver vid vilken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:217px;"&gt;tidpunkt anpassningen skall vara slutförd.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:214px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:682px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;2. Lag om handikappanpassad kollektivtrafik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1 § Denna lag gäller handikappanpassning av kollektivtrafik. Med kollektivtrafik &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;avses i lagen sådan trafik för personbefordran som tillhandahålls&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;allmänheten mot ersättning och som bedrivs enligt turlista eller som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;taxitrafik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;2 § Den som har tillsyn över kollektivtrafik och den som utövar sådan trafik&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skall se till att trafiken anpassas med hänsyn till handikappade. Därvid skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;följande iakttas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;När kollektivtrafik planeras och genomförs skall handikappades särskilda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:11px;"&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:2px;"&gt;3 Senaste lydelse 1977:1177.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:669px;left:34px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:5px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:6px;left:571px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:53px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behov beaktas så långt det är möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;De färdmedel som används skall så långt det är möjligt vara lämpade för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;handikappade resenärer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen utser utfärdar de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ytterligare föreskrifter som behövs för att åtgärderna skall kunna genomföras.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;4 § I byggnadsstadgan (1959:612) finns bestämmelser om byggnad med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;utrymme för resande i kollektivtrafik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:287px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;Denna lag träder i kraft, såvitt avser 1-3 §§, den 1 januari 1980 och i övrigt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;den 1 juli 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;3. Lag om hamninvesteringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;1 § Denna lag gäller investeringar som görs för att anlägga en ny hamn,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:13px;"&gt;bygga om eller bygga ut en befintlig anläggning inom en hamn med därtill&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:13px;"&gt;anslutande områden i vatten eller på land eller för att inrätta eller ändra en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:13px;"&gt;anordning för hamnverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:13px;"&gt;2 § Om kostnaden för en planerad investering överstiger ett belopp som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:13px;"&gt;regeringen bestämmer, får investeringen inte göras förrän den har anmälts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:13px;"&gt;hos regeringen eller den myndighet som regeringen utser och regeringen eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:13px;"&gt;myndigheten har avgett utlåtande om dess lämplighet från samhällelig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:13px;"&gt;synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:13px;"&gt;3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen utser får utfärda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:13px;"&gt;närmare föreskrifter om anmälningsskyldigheten och om skyldighet i övrigt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:12px;"&gt;att lämna information om planerade hamninvesteringar. Regeringen eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:13px;"&gt;myndigheten får också föreskriva eller i enskilda fall medge undantag från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:13px;"&gt;kraven på anmälan och utlåtande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:802px;left:60px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:263px;left:48px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:777px;left:45px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:542px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:92px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Under den allmänna motionstiden väckta motioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I motionen 1978/79:273 av Rune Johnsson i Mölndal m. fl. (c) föreslås att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen hemställer hos regeringen om att änkepensionärer eller andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;änkor utan annan egen pensionsförmån i berörda åldersgrupper erhåller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samma möjlighet till s. k. pensionärsrabatt som kommer övriga pensionärer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 motionen 1978/79:274 av Rune Johnsson i Mölndal m. fl. (c) föreslås att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riksdagen hemställer hos regeringen om att bemanningen vid Lysekils och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Nordkosters lotsplatser bibehålls i oförändrad utsträckning så att den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;synnerligen viktiga utkiksfunktionen kan behållas även i fortsättningen vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;dessa lotsplatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:275 av Marianne Karlsson (c) hemställs att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hos regeringen begär utredning och förslag syftande till att änkor som uppnått&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;60 års ålder ges rätt att utnyttja SJ:s pensionärsrabatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 motionen 1978/79:276 av Bertil Måbrink m. fl. (vpk) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen uttalar att rörelsehindrade, för vilka det kan underlätta tillgängligheten,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; bör beredas möjlighet att resa 1 klass med tåg till samma kostnad som 2&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;klass.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:277 av Ulla Tillander (c) hemställs att riksdagen hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringen begär att en utredning tillsätts för att undersöka och framlägga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;förslag om båt- och färjetrafiken över södra Öresund, dels i ett kortare, dels i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;ett längre tidsperspektiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:278 av Ulla Tillander m. fl. (c) hemställs att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hos regeringen begär utredning angående möjligheterna att snarast utvidga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;statsbidragsbestämmelserna till att även omfatta sådan fast anläggning som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;erfordras för elektrisk bussdrift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:279 av Rune Torwald m. fl. (c) hemställs att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för budgetåret 1979/80 måtte av bilskattemedel anvisa 50 milj. kr. såsom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statsbidrag till kommunerna för utbyggnad av cykelvägnäten inom ramen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 motionen 1978/79:323 av Lennart Andersson (s) yrkas att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beslutar att hemställa hos regeringen om åtgärder för att projektera en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;genomgripande ombyggnad och upprustning av järnvägsstationen Södertälje&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Södra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:570px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;Behandlas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;utskottets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;yttr. s. hemst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:127px;left:570px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:127px;left:640px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:250px;left:572px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;114-115 71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:372px;left:570px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:450px;left:572px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:549px;left:572px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:372px;left:640px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:450px;left:640px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:549px;left:640px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;90 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:647px;left:571px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;88-89 51 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:748px;left:571px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;80-81 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:850px;left:571px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:849px;left:641px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:947px;left:25px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:15px;"&gt;1 motionen 1978/79:324 av Nils Berndtson m. fl. (vpk) föreslås att 67 34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;riksdagen hos regeringen begär förslag rörande en upprustning av järnvägsstationerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i enlighet med vad som anförts i motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:52px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:566px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:599px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;Behandlas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;utskottets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;yttr. s. hemst. p.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:126px;left:48px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:326 av Margit Odelsparr och Martin Olsson (båda c)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;hemställs att riksdagen som sin mening uttalar att änkor, som uppnått 60 års&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ålder, alternativt uppburit hustrutillägg, skall ges möjlighet till pensionärsrabatt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;på statens järnvägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:127px;left:598px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:127px;left:667px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:237px;left:46px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1 motionen 1978/79:372 av Stig Alftin m. fl. (s) hemställs att riksdagen som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;samordning mellan statliga verk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:237px;left:597px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:325px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:375 av Märta Fredrikson m. fl. (c) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksdagen hos regeringen begär förslag som ger handikappad med rabattkort&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;rätt att på resan åtföljas av person som medhjälpare, vilken erhåller biljett på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;samma villkor som den handikappade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:326px;left:598px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:326px;left:667px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:437px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:378 av Gudrun Sundström m. fl. (s) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas för att i högre utsträckning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;hålla väntsalar öppna för resenärer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:438px;left:597px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:437px;left:667px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:526px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:453 av Arne Andersson i Gamleby m. fl. (s) hemställs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att riksdagen hos regeringen anhåller att sådana åtgärder vidtas att länsstyrelserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ges reella möjligheter att vid flerårsplanearbetet för länsvägar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;genomföra en prioritering i vad avser såväl vägobjekt som standard på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;vägbyggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:527px;left:596px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:526px;left:665px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;43 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:659px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:455 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riksdagen hos regeringen anhåller att SJ får i uppdrag att utreda möjligheten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att införa årskort på andra klass järnväg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:659px;left:596px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:660px;left:665px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;27 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:749px;left:47px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 motionen 1978/79:458 av Ove Karlsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen 112-113 67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hos regeringen begär en utredning om möjligheterna att utnyttja Dalälven&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som sjötransportled från Siljan till Bottenhavet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I motionen 1978/79:460 av Elvy Nilsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen 52-53 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;måtte hos regeringen anhålla att en utredning tillsätts med uppgift att utreda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förutsättningarna för ett statligt övertagande av NKLJ-banan i Värmland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:12px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I motionen 1978/79:526 av Kerstin Andersson i Hjärtum och Kerstin 102 58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Göthberg (båda c) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;känna att rörelsehindrade bör få utnyttja förstaklassvagnarna på järnväg utan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;extra tillägg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:538px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:129px;left:18px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:529 av Kurt Hugosson m. fl. (s) hemställs att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;beslutar att i skrivelse till regeringen begära att tilläggsdirektiv utfärdas till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;taxiutredningen i enlighet med vad som anförts i föreliggande motion samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att motionen överlämnas till utredningen för beaktande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:570px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;Behandlas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;utskottets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;yttr. s. hemst. p.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;137-138 92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:239px;left:18px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:530 av Gunnel Jonäng m. fl. (c) hemställs att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;hos regeringen begär en översyn av möjligheterna att tillföra SJ-verkstäderna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i Bollnäs nya arbetsobjekt för att åstadkomma en positiv utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:240px;left:571px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;67-68 36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:328px;left:18px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:531 av Marianne Karlsson (c) hemställs att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;beslutar att hos regeringen anhålla om åtgärder, som möjliggör en upprustning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:6px;"&gt;av den s. k. Hästholmenbanan mellan Mjölby och Ödeshög.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:329px;left:572px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;51-52 17 c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:417px;left:19px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:534 av Johan Olsson m. fl. (c) hemställs att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;upprustning av buss- och järnvägstrafiken för att möjliggöra ökat resande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;med de kollektiva trafikmedlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:417px;left:572px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;59-60 25 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:528px;left:19px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1 motionen 1978/79:535 av Knut Wachtmeister och Rune Rydén (båda m)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;hemställs att riksdagen hos regeringen begären utvidgning av direktiven till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utredningen om taxinäringen i enlighet med vad som i motionen anförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:530px;left:574px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;137-138 93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:618px;left:20px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:536 av Håkan Winberg (m) hemställs att riksdagen hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;regeringen begär att en upprustning av järnvägslinjen Forsmo-Hoting skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;komma till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:618px;left:573px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;51-52 14 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:707px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:568 av Roland Sundgren m. fl. (s) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksdagen hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas så att statens järnvägar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;planerar och investerar för allt snabbare tågförbindelser i Mälardalen och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;därmed stimulerar till en mer balanserad utveckling inom denna region.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:707px;left:574px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;68-69 38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:817px;left:21px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:635 av Tore Claeson (vpk) föreslås att riksdagen uttalar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att en omfattande upprustning och ombyggnad av Södertälje Södra järnvägsstation &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;snarast bör komma till stånd och hemställer hos regeringen om förslag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;härom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:818px;left:574px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:818px;left:643px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:929px;left:22px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:636 av Georg Danell (m) hemställs att riksdagen hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regeringen anhåller om åtgärder för att dels öka antalet resmål i gällande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;charterbestämmelser, dels tillåta s. k. weekendtrafik för charter på de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;europeiska huvudstäderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:929px;left:574px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;141-142 99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:382px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-39px;left:90px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-37px;left:15px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1155px;left:-15px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1157px;left:701px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:32px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:510px;left:-17px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:398px;left:776px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:51px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:566px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:49px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:422px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:427px;"&gt;Behandlas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:422px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:427px;"&gt;utskottets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:422px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:426px;"&gt;yttr. s. hemst. p.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:638 av Åke Gustavsson m. fl. (s) hemställs att 65-66 31 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen beslutar att hos regeringen begära snara förslag om upprustning av i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionen nämnda säkerhetsmässigt eftersatta järnvägsbanor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:12px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;1 motionen 1978/79:639 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg (båda apk) 61 27 d&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föreslås att riksdagen hos regeringen anhåller att den trafikpolitiska utredningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;får i uppdrag att snabbutreda frågan om en 50-procentig taxesänkning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av SJ:s personbefordran och liknande justeringar för godstrafiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:325px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:645 av Sven Mellqvist m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fråga (yrkandena 1-5), att riksdagen beslutar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen 81-83 47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om åtgärder på bred front mot olycksrisker för oskyddade trafikanter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen 81-83 47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om trafiksäkerhetsinformationens inriktning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;3. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen 81-83 47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;om körkortsutbildningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;4. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen 81-83 47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om särskilda åtgärder för mopedisters trafiksäkerhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;5. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen 81-83 47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om trafiksäkerhetsforskningens inriktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:615px;left:48px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I motionen 1978/79:742 av Stig Alftin (s) hemställs att riksdagen som sin 67-68 36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om SJ:s verksamhet i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Bollnäs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:704px;left:47px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 motionen 1978/79:743 av Anders Björck (m) hemställs att riksdagen i 69 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skrivelse till regeringen som sin mening ger till känna vad som i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anförts angående användningen av de nya motorvagnarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I motionen 1978/79:744 av Bertil Dahlén (fp) hemställs att riksdagen som 59 25 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;borttagande av den s. k. snittaxan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;1 motionen 1978/79:745 av Eric Hägelmark (fp) hemställs att riksdagen 38 6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;samordning av åtgärder mot bilismen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:539px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:134px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 motionen 1978/79:747 av Tore Nilsson (m) hemställs att riksdagen som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;transport av cykel och annat gods på tåg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:69px;left:571px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;Behandlas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;utskottets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;yttr. s. hemst. p.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:136px;left:572px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:136px;left:641px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:223px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:941 av Gösta Andersson m. fl. (c, m, fp) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen beslutar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen 51-52 20 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;angående behovet av en ökad turtäthet för persontrafiken på järnvägsnätet i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Kalmar län,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;2. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen 51-52 20 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;angående underhållet och upprustningen av järnvägsnätet i Kalmarlän för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;öka reshastigheten och säkerheten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;3. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen 51-52 20 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;angående behovet av att bibehålla nuvarande personella service vid Högsby&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;station,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;4. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen 51-52 20 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;angående behovet av att SJ:s nya rälsbussar sätts i trafik i Kalmar län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:534px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:945 av Rolf Dahlberg och Rolf Clarkson (båda m)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionen anförts om kommunikationsradio på SJ:s lok.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:535px;left:573px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:535px;left:642px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:623px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 motionen 1978/79:947 av Bertil Fiskesjö m. fl. (c) hemställs att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beslutar uttala att regeringens överläggningar med den danska regeringen om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;fasta förbindelser över Öresund skall inriktas på en överenskommelse om en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;järnvägstunnel mellan Helsingborg och Helsingör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:623px;left:573px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:623px;left:640px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;90b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:733px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:951 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;är i fråga (yrkandena 1-2, 3 a-d, 3 f-m), att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1. hos regeringen anhåller om förslag till ändring av statsbidragsbestämmelserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;så att de även omfattar fast anläggning för elektrisk bussdrift,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;2. hos regeringen anhåller om förslag till lag så att möjligheter ges för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommun att begränsa biltrafiken i storstädernas inre delar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;3. hos regeringen ger till känna vad som anförts i motionen angående:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;a) att vägplaneringens organisation skall bygga på länsdemokratiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;principer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;b) en ökad samordning mellan statens järnvägar och andra trafikgrenar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;c) statens järnvägars framtida utveckling,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;d) olönsamma bandelar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;0 glesbygdstrafiken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;g) tätortstrafikens miljöproblem,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:778px;left:573px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;88-89 51 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:823px;left:573px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;89-90 53 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:889px;left:573px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;78 43 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;37 4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;48, 57-58 8,23&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;65-66 31 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;106-108 60 a&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;89-90 53 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:58px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:571px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:67px;left:49px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:428px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:432px;"&gt;Behandlas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:428px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:432px;"&gt;utskottets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:428px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:432px;"&gt;yttr. s. hemst. p.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;h) åtgärder för att förstärka kollektivtrafikens roll i tätortstrafiken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;i) kollektivtrafikens ställning som planeringsfaktor i byggnadslagstiftningen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;j) ökad säkerhet och trygghet i trafiken särskilt för utsatta grupper,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:20px;"&gt;k) Öresundsförbindelserna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;1) sjöfarten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;m) civila luftfarten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;I motionen 1978/79:955 av Gunnel Jonäng m. fl. (c) hemställs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;1. att riksdagen uttalar sig för en bibehållen decentralisering av hamnväsendet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;till förmån för de mindre och medelstora hamnkommunerna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;2. att riksdagen uttalar att någon försämring av lotsningsservicen ej får ske&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;utan att lotsstationerna i Hölick och Ljusne bibehålls,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;3. att riksdagen hos regeringen begär att någon omorganisation av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;hamnväsendet, sjöfartsverket och lotsväsendet ej kommer till stånd på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;grundval av nu föreliggande utredningsmaterial,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;4. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning om det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;svenska hamn väsendet, sjöfartsverkets organisation samt en kommunalisering &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;av lotsväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:12px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I motionen 1978/79:956 av Gunnel Jonäng m. fl. (c) hemställs att riksdagen 51-52 14 c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;hos regeringen begär åtgärder för bättre tågförbindelser och moderna vagnar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;på sträckan Gävle-Ockelbo-Bollnäs-Ljusdal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I motionen 1978/79:957 av Marianne Karlsson (c) hemställs att riksdagen 141-142 99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;hos regeringen begär skyndsam översyn av de förbud och begränsningar som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;omgärdar charterflyget och hindrar ett fritt utbud av resmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;I motionen 1978/79:961 av Elvy Nilsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen 57-58 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;hos regeringen begär utredning av SJ:s möjligheter att införa s. k. lågprislinje&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;även då det gäller godstransporter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:12px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:962 av Tore Nilsson m. fl. (m) hemställs att riksdagen 70-71 40 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;hos regeringen anhåller om snabb utredning beträffande ostkustbanans omoch &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utbyggnad och anslutning norrut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:123px;left:530px"&gt;&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;86-88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;52 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;81-83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;90c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;lil&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;113-114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;113-114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;113-114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;113-114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:934px;left:54px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;1 motionen 1978/79:963 av Ivar Nordberg m. fl. (s) hemställs att riksdagen 65-66 31 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;byggandet av ett dubbelspår mellan Älvsjö och Flemingsberg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-12px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-36px;left:584px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1156px;left:243px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:653px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:625px;left:766px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:380px;left:772px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:113px;left:775px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-35px;left:778px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:542px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:134px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:964 av Joakim Ollén m. fl. (m) hemställs att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hos regeringen begär förslag till ändringar i förordningen angående yrkesmässig &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;automobiltrafik m. m. så att beställningstrafiktillstånd blir tillräckligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för turisttrafikresor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:70px;left:575px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;Behandlas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;utskottets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;yttr. s. hemst. p.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:135px;left:576px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:135px;left:643px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:244px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:965 av Gunnar Olsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som sin mening uttalar sig för att änkor som uppnått 60 år, alternativt som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uppburit hustrutillägg, skall ges möjlighet att få pensionärsrabatt på statens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;järnvägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:246px;left:574px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:246px;left:644px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:356px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:968 av Roland Sundgren m. fl. (s) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning om de svenska kanalernas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;framtid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:358px;left:577px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:357px;left:644px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;68 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:445px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:969 av Ivan Svanström m. fl. (c) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att statens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;järnvägar i samråd med Svenska kommunförbundet och Riksförbundet för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hembygdsvård, riksantikvarieämbetet och i de enskilda fallen berörd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommun bör eftersträva bevarande av så många kulturhistoriskt värdefulla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;stationshus och andra järnvägsbyggnader som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:446px;left:576px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:446px;left:646px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:601px;left:26px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:970 av Oswald Söderqvist och Tore Claeson (båda vpk)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utbyggnad av sjöfartslederna till Uppsala och Enköping.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:602px;left:586px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:0px;"&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:602px;left:645px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:689px;left:26px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:971 av Ulla Tillander (c) hemställs att riksdagen hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regeringen begär utredning och förslag angående upprustning av västkustbanan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;mellan Malmö och Göteborg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:690px;left:576px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;51-52 19 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:779px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:973 av Håkan Winberg och Margaretha af Ugglas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;(båda m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;så att möjligheter skapas att köpa avståndsrelaterade genomgående biljetter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för resor som sker med olika trafikmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:780px;left:577px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:780px;left:645px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;25 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:889px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;1 motionen 1978/79:1396 av Elis Andersson (c) hemställs att riksdagen hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;regeringen anhåller om förslag angående ändrade statsbidragsbestämmelser,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;så att om- och nybyggnad av spårtrafikanläggningar för allmän trafik även&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;utan krav på planskilda korsningar och egen banvall blir bidragsberättigade,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;liksom ombyggnad av tunnelbanor, under förutsättning att de är av väsentlig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;betydelse för kollektiv persontrafik av lokal karaktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:889px;left:577px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;86-88 49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:53px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:568px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:67px;left:601px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;Behandlas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;utskottets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;yttr. s. hemst. p.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:132px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I motionen 1978/79:1398 av Gösta Bohman m. fl. (m) hemställs, såvitt nu&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;är i fråga (yrkandena 1, 2, 5 och 7), att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;1. uttalar, att trafikpolitiken i största möjliga utsträckning skall styras av fri&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;konkurrens och prisbildning under beaktande av regionalpolitiska förutsättningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;samt miljö- och trafiksäkerhetskrav,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;2. uttalar att primärkommunerna bör ges ett direkt inflytande över&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;väganslagen när det gäller mindre projekt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;5. anhåller att regeringen uppdrar åt luftfartsverket att utarbeta nya&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;luftfartsavgifter i syfte att stimulera lågprispolitik och passagerartillskott&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inom inrikesflyget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;7. uttalar att väganslagen på ett neutralt sätt skall kunna användas för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bidrag till byggande av kollektiva trafikanläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1 motionen 1978/79:1402 av Arne Fransson och Gösta Andersson (båda c)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;hemställs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att den regionala vägplaneringen snarast överförs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;till de folkvalda landstingen enligt de synpunkter som framförts i motionen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att de fasta beredningsgrupperna för vägplaneringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;på länsnivå endast skall vara inrättade till den tidpunkt då de folkvalda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;landstingen övertar vägplaneringen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att revideringsintervallen i samband med att de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;folkvalda landstingen övertar vägplaneringen blir vart tredje år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:1405 av Kerstin Göthberg och Kerstin Andersson i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;Hjärtum (båda c) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om att statensjärnvägar får i uppdrag att utarbeta en plan för de i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;påtalade underhållsbehoven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:1407 av Karl Hallgren m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med instämmande i motionen syfte hos regeringen hemställer att regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;låter skyndsamt utreda frågan om möjligheterna till en ökad satsning på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;upprustning av kanaler och övriga inre vattenvägar samt vissa insjö- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kusthamnar i syfte att kraftigt öka sjöfartens andel av godstransporterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:1411 av Sune Johansson m. fl. (s) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionen anförs om en utredning av linjebilstrafiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 motionen 1978/79:1412 av Sven Johansson och Arne Magnusson (båda c)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om sådan ändring i SJ:s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;författningar (SJF 850 p. 32:2 samt SJF 851 artikel 13 om SJ:s busslinjer) att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;studerande äger rätt att lösa även enkelbiljett i 2 klass med 50 % rabatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:177px;left:600px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:245px;left:600px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:290px;left:601px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:457px;left:600px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:524px;left:601px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:591px;left:600px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:646px;left:599px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:746px;left:600px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:177px;left:670px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;3 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:245px;left:669px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;43 c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:289px;left:670px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:356px;left:600px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;86-88 49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:457px;left:669px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;43 d&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:524px;left:669px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;43 d&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:591px;left:669px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;43 d&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:646px;left:669px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:746px;left:668px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;68 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:870px;left:600px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;138-139 91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:948px;left:598px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:948px;left:668px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;27 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;TU 1978/79:18 17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:135px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I motionen 1978/79:1413 av Sven Lindberg m. fl. (s) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om att åtgärder omgående&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;vidtas som snarast leder till en ombyggnad av flygplatsen i Östersund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I motionen 1978/79:1414 av Sven Mellqvist m. fl. (s) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;riksdagen beslutar att rationaliseringsåtgärder från sjöfartsverkets sida som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kan medföra strukturförändringar av betydelse inom svenskt hamnväsende&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ej får ske utan riksdagens prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I motionen 1978/79:1417 av Kjell Nilsson och Bengt Fagerlund (båda s)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hemställs att riksdagen hos regeringen begär att länsflygplatsen VäxjöKronoberg &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;överfors till statlig primärflygplats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I motionen 1978/79:1418 av Yngve Nyquist m. fl. (s) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen hos regeringen begär en utredning om behovet och konstruktionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av ett stöd, grundat på i motionen angivna skäl, för att täcka Linjeflyg AB:s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;driftunderskott på de s. k. sekundärlinjerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:1424 av Rolf Rämgård m. fl. (c) hemställs att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beträffande utbyggnaden av järnvägen samt att projektet Dala kanal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utvärderas från miljösynpunkt och samhällsekonomisk synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:1425 av Sten Svensson m. fl. (m, s, c, fp) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om att frågan om elektrifiering&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av bredspårlinjen Gårdsjö-Håkantorp tas upp till övervägande inom pågående &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trafikpolitisk beredning eller av en annan särskild utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:1426 av Lars-lngvar Sörenson m. fl. (s) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riksdagen hos regeringen anhåller att i nästa budgetarbete inplaneras&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;upprustning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;a) av västkustbanan, främst med avseende på utbyggnaden av nödvändiga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förlängningar av mötesspår på de mellanliggande stationerna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;b) av Bohusbanan, främst i den uppföljande sträckningen Uddevalla-Smedberg,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; så att SJ:s möjligheter att i berörd region ytterligare hävda och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utveckla sin ställning på transportmarknaden främjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:1427 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1. att riksdagen beslutar anvisa 50 000 000 kr. för fortsatt upprustning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inlandsbanan, varav 10 000 000 kr. beräknas för påbörjande av upprustning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av sidolinjen Forsmo-Hoting,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;2. att riksdagen hos regeringen hemställer om att i samband med budgeten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1980/81 förelägga riksdagen en konkret tidsplan för upprustning av inlandsbanan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;med sidolinjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:70px;left:580px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Behandlas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;utskottets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;yttr. s. hemst. p.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;108 65 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:26px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;113-114 70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:35px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;108 65 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:26px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;109 64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:35px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;51-52 15 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;112-113 67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;51-52 17 d&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:61px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;51-52 19 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;51-52 19 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:35px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;65-66 31 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;66 32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;65-66 31 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;66 32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1059px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;2 Riksdagen 1978/79. 15 sami. Nr 18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:52px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:568px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:129px;left:43px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;I motionen 1978/79:1616 av Georg Danell m. fl. (m) hemställs, såvitt nu är i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;fråga (yrkandet 2), att riksdagen uttalar att väganslagen på ett neutralt sätt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;skall kunna användas för bidrag till byggande av kollektivtrafikanläggningar.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:8px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;I motionen 1978/79:1641 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;beslutar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;1. att hos regeringen hemställa om åtgärder för en förbättrad kollektivtrafik &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;- såväl statlig som kommunal - av sådan omfattning att 10 000&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;ytterligare tjänster inrättas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;2. att hos regeringen hemställa om utarbetande av ett program för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;förnya trafiksystemen, förbättra och bygga ut kollektivtrafik och inrikes&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;sjöfart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I motionen 1978/79:1939 av Nils Berndtson och Eva Hjelmström (båda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;vpk) föreslås att riksdagen hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;överföra NKLJ i statlig ägo och inordna företaget i det övriga järnvägsnätet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I motionen 1978/79:1941 av Pär Granstedt m. fl. (c) föreslås att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;hos regeringen hemställer om förslag i samband med den aviserade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;trafikpolitiska propositionen som möjliggör för kommuner att avgiftsbelägga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;bilism i innerstadsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:1942 av Eric Hägelmark och Esse Petersson (båda fp)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;motionen anförts om att SJ:s kommunikationstabell förtydligas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:1943 av Börje Hörnlund m. fl. (c) yrkas att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hemställer att regeringen förelägger riksdagen ett förslag som möjliggör ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förverkligande av de synpunkter som redovisats kort i motionen om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;användning av Gunnarns militära flygfält för charterflyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:1947 av Arne Magnusson m. fl. (c) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riksdagen beslutar hos regeringen anhålla att som pilotprojekt för upprustning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av järnvägslinjer väljs upprustning av järnvägslinjen Halmstad-Nässjö i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enlighet med vad i motionen anförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:1948 av Bertil Måbrink m. fl. (vpk) föreslås att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riksdagen hos regeringen hemställer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1. att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att framlägga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förslag om den framtida hamn- och lotsorganisationen, varvid sysselsättnings- &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och miljöaspekter samt sjösäkerhetsaspekter skall beaktas och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;målsättningen vara att bevara och utveckla samtliga hamnar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:600px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;Behandlas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;utskottets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;yttr. s. hemst. p.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;86-88 49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:275px;left:599px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:342px;left:599px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:344px;left:669px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;3a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:419px;left:600px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;52-53 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:520px;left:599px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;89-90 53 c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:622px;left:598px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:700px;left:599px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:622px;left:668px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:701px;left:667px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;65 c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:801px;left:596px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;51-52 19 c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:945px;left:597px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;113-114 70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:30px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:33px;left:544px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:142px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;2. att den planerade koncentrationen av hamnar och lotsstationer stoppas i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;avvaktan på den föreslagna parlamentariska utredningens förslag samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;riksdagens ställningstagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:1960 av Marianne Stålberg m. fl. (s) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;riksdagen hos regeringen anhåller att en översyn av SJ:s bestämmelser om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;åldersgräns för barnbiljetter i syfte att höja denna från nuvarande 12 år till 16&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;år åter initieras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1 motionen 1978/79:1961 av Karl-Erik Svartberg m. fl. (s) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;riksdagen beslutar uttala att bemanningen på Lysekils och Nordkosters&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;lotsplatser bibehålls i nuvarande omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:2133 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås, såvitt nu är i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;fråga (yrkandena 1 och 2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag på grundval av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;HAKO-utredningen (SOU 1975:68) att snarast föreläggas riksdagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;2. att riksdagen uttalar att detta förslag bör innehålla dels förslag om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;åtgärder som omedelbart kan företas, dels ett femårsprogram för handikappanpassning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;av kollektivtrafiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:79px;left:577px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;Behandlas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;utskottets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;yttr. s. hemst. p.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;113-114 70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:223px;left:577px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;60-61 27 c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:321px;left:578px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;114-115 71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:444px;left:579px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:488px;left:579px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:444px;left:646px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;55 a&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;55 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:585px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Motioner väckta med anledning av propositionen 1978/79:99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:2219 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg (båda apk) 50 9 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;föreslås att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad 51-52 13 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som i motionen anförts om järnvägsnedläggningar eller begränsningar av 70-71 40 c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;persontrafiken på vissa bandelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1 motionen 1978/79:2226 av Ove Karlsson m. fl. (s) hemställs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;1. att riksdagen beslutar uttala sig för att Västerdalsbanan Malung- 51-52 15 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Repbäcken hänförs till de trafiksvaga bandelar som sammanförs med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;affärsbanenätet till ett riksnät, på vilket persontrafiken skall bibehållas inom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;det tidsperspektiv som nu kan överblickas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;2. att riksdagen uttalar sig för att även bandelen Mora-Sveg får behållas i 51-52 15 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;framtiden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;3. att riksdagen i enlighet med vad som i motionen anförts uttalarsig för att 59 25 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;den s. k. snittaxan försvinner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;I motionen 1978/79:2227 av Iris Mårtensson m. fl. (s) hemställs att 51-52 14 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;riksdagen hos regeringen begär att bandelen Ljusdal-Hudiksvall upptas i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;kategori som kräver ytterligare utredning innan ställningstagande görs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:312px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-36px;left:57px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1153px;left:338px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1154px;left:-9px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:26px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:319px;left:-17px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:287px;left:771px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:535px;left:773px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:29px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:28px;left:561px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:141px;left:43px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:2228 av Ivan Svanström (c) föreslås att riksdagen vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;behandling av propositionen om en ny trafikpolitik uttalar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1. att järnvägslinjen Västervik-Bjärka Säby (Linköping) hänföras till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;riksnätet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2. att bandelen Västervik-Hultsfred-Växjö eventuellt breddas och i varje&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fall upprustas samt undantas från kommande nedläggningsprövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:2246 av Gösta Bohman m. fl. (m) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1. beslutar att den i propositionen föreslagna avlastningen av SJ:s fasta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kostnader omprövas efter en treårsperiod,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2. godkänner vad i motionen anförts om bibehållande och upprustning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inlandsbanan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;3. beslutar att någon omprövning av bidraget till ersättningstrafik för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;nedlagd järnvägstrafik ej skall ske efter fem år,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;åtgärder på kort och lång sikt för att möjliggöra ett ökat vägbyggande och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;därmed uppnå väsentliga trafiksäkerhetsmål,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beträffande kollektivtrafik och persontrafik i tätort,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;6. hos regeringen anhåller om utredning angående transportforskning i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;enlighet med vad i motionen anförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:2259 av Nils Hörberg (fp) hemställs att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1. bifaller propositionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2. hos regeringen begär kompletterande utredningar och förslag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ytterligare energibesparande åtgärder inom transportsektorn enligt de tankegångar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som redovisats i motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:2260 av Nils Hörberg (fp) hemställs att riksdagen hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringen begär att en förutsättningslös utredning tillsätts om den långsiktiga,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; principiella inriktningen av svensk transportpolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 motionen 1978/79:2310 av Sven-Erik Nordin (c) hemställs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att persontrafiken &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör behållas på Forsmo-Hotingbanan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anförts om omedelbar upprustning av bansträckan Forsmo-Hoting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:2311 av Hans Nyhage m. fl. (m) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen uttalaratt nedläggningav bandelarna Falköping-Landeryd,(Borås)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Gånghester-Ulricehamn och Borås-Varberg ej får komma till stånd förrän&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:74px;left:595px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;Behandlas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;utskottets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;yttr. s. hemst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:184px;left:594px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;51-52 20 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;51-52 20 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:35px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;36 3 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;65-66 31 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;50 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;78-80 44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:22px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;86-88 49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;130-131 77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:654px;left:596px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;124-125 73&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;124-125 73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:754px;left:595px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:754px;left:664px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;3 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:855px;left:595px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;51-52 14 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;51-52 14 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;51-52 18 c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:544px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:577px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;Behandlas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;utskottets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;yttr. s. hemst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:122px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;överenskommelse träffats med berörda kommuner rörande ersättningsfrågorna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:2312 av Kalevi Wernebrink (c) hemställs att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med anledning av propositionen 1978/79:99 beslutar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1. att nuvarande minimibestämmelser för intagning till statligt bidrag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ändras till att endast utgöra riktpunkter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;2. att gällande minimibredd vid förstärkning och ombyggnad fastställs till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;4 meter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;3. att 100 % statsbidrag utgår till förnyad lantmäteriförrättning beroende&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;på väsentliga förändringar av brukande och tillkommande fastigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:2353 av Gösta Andersson m. fl. (c, s, m) hemställs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att järnvägstrafiken på banan Nässjö-Nybro&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hänförs till riksnätet på vilket persontrafiken skall bibehållas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening uttalar att de nya motorvagnar som SJ&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;planerar att sätta i trafik snarast sätts in på bandelen Nässjö-Nybro för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;stimulera till en ökad persontrafik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:2354 av Bertil Jonasson m. fl. (c) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anförts om ett bevarande av persontrafiken på järnvägslinjerna Arvika-Bengtsfors,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Lesjöfors-Filipstad-Daglösen samt Nykroppa-Kristinehamn.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:2355 av Sture Korpås och Kerstin Göthberg (båda c)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hemställs att riksdagen som sin åsikt uttalar, att bandelen Enköping-Uppsala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bör föras till affarsbanenätet, på vilket persontrafik skall bibehållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:2356 av Elvy Nilsson m. fl. (s) hemställs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1. att riksdagen avvisar förslaget till indelning av det trafiksvaga bannätet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2. att riksdagen uttalar sig för att de regionala länshuvudmännen förutsättningslöst &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för pröva utformningen av det framtida järnvägsnätets indelning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:2374 av Arne Andersson i Gamleby m. fl. (s) hemställs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att riksdagen i anslutning till ställningstagandet till propositionen 1978/79:99&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;uttalar att bandelen Västervik-Bjärka Säby hänförs till riksbanenätet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:2375 av Arne Andersson i Gamleby m. fl. (s) hemställs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om upprustning av bandelarna Jenny-Hultsfred, Hultsfred-Växjö och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Nässjö-Nybro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:223px;left:578px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:267px;left:578px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:312px;left:578px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:223px;left:647px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;46 a&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;46 a&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;46 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:389px;left:579px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;51-52 20 f&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:434px;left:579px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;51-52 20 f&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:511px;left:579px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;51-52 16 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:633px;left:580px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;51-52 17 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:733px;left:579px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;49-50 9 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:777px;left:579px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;49-50 9 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:855px;left:580px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;51-52 20 c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:933px;left:580px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;51-52 20 d&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:7px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:7px;left:560px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:120px;left:42px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:2376 av Anders Björck och Erik Hovhammar(båda m)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hemställs att riksdagen beslutar att bandelen Nässjö-Nybro sammanförs med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;aflarsbanenätet till det riksnät på vilket persontrafiken skall bibehållas inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;överskådlig framtid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 motionen 1978/79:2377 av Karl Boo m. fl. (c) hemställs att riksdagen som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sin mening ger regeringen till känna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1. att inlandsbanan upprustas och förstärks och i sin helhet kommer att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ingå i riksbanenätet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;2. att järnvägssträckan Borlänge-Sälen upprustas och byggs ut och att den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skall finnas kvar i riksbanenätet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;3. i övrigt vad i motionen anförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:2378 av Olle Eriksson och Kerstin Andersson i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Hjärtum (båda c) hemställs att riksdagen avvisar förslaget att nedläggningspröva &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;persontrafiken på bandelen Mellerud-Bengtsfors-Arvika.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:2379 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen beslutar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1. att anta förslaget till lag om hamninvesteringar med komplettering i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;2. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförs i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;angående avskrivningar, statskapital och förräntningar för statens järnvägar,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;3. att med avslag på propositionens yrkande 5 som sin mening ge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringen till känna vad som anförs i motionen beträffande riktlinjerna för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den statliga avgiftspolitiken på trafikområdet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;4. att med avslag på propositionens yrkande 6 som sin mening ge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringen till känna vad som anförs i motionen beträffande riktlinjerna för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;det framtida järnvägsnätet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;5. att med avslag på propositionens yrkande 7 som sin mening ge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;regeringen till känna vad som anförs i motionen beträffande principerna för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ersättning till olönsam järnvägstrafik,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;6. att under budgetåret 1979/80 reservera ytterligare minst 10 milj. kr.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inom ramen för reservationsanslaget för byggande av kommunala vägar av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;350 milj. kr. för byggande av cykelbanor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;7. att med avslag på vad som anförs i propositionen beträffande statsbidragsregler &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för kollektivtrafik ge regeringen till känna vad som anförs i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionen beträffande statsbidragsregler för kollektivtrafik,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;8. att med avslag på vad som anförs i propositionen beträffande lagliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;möjligheter för kommun att styra och begränsa tätortstrafik ge regeringen till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;känna vad som anförs i motionen beträffande lagliga möjligheter för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:54px;left:599px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Behandlas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;utskottets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;yttr. s.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;51-52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:266px;left:596px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;51-52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;51-52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;51-52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:44px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;109-111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;36-37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:21px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;36-37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:22px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;48—49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;57-58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;48-50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:22px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;80-81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:22px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;86-88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:22px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;89-90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:535px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:125px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommun att styra och begränsa tätortstrafiken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;9. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförs i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;angående riktlinjer för anpassning av den kollektiva trafiken till handikappades &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;behov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;10. att med avslag på vad som anförs i propositionen beträffande regional&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trafikplanering ge regeringen till känna vad som anförs i motionen beträffande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;länsdemokratisk förankring i den regionala trafikplaneringen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;11. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförs i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beträffande riktlinjer för energihushållning inom transportsektorn,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;12. att godkänna att en central trafikmyndighet (transportrådet) inrättas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den 1 januari 1980 samt att ge regeringen till känna vad i motionen anförs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beträffande uppgifter, organisation och lokalisering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;13. att bemyndiga regeringen att i övrigt vidta de åtgärder som behövs för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;genomförande av förslagen under yrkandena 14-17 i propositionen med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beaktande av vad som anförs i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;14. att till Järnvägar m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett med 25 milj.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kr. förhöjt investeringsanslag av 895 700 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;15. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförs i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beträffande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;a) ett parlamentariskt organ med uppgift att stimulera samarbetet mellan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;de statliga trafikföretagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;b) samordning av taxorna för olika kollektiva färdmedel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;c) länshuvudmännens ersättning till SJ vid utnyttjande av tåg för lokal och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regional trafik,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;d) riktlinjer för taxis roll i kollektivtrafiken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;e) den framtida vägpolitiken och de ekonomiska insatserna på detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;område,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;0 åtgärder för att i inre stödområdet åstadkomma förhållandevis lägre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bilkostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 motionen 1978/79:2380 av Anne-Marie Gustafsson m. fl. (c) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riksdagen avvisar förslaget att nedläggningspröva persontrafiken på bandelarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Falköping-Landeryd och Karlsborg-Skövde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1 motionen 1978/79:2381 av Lars-Ove Hagberg (vpk) föreslås&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1. att riksdagen uttalar att bandelen Malung-Borlänge garanteras fortsatt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafik och hemställer hos regeringen om förslag till medel för upprustning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bandelen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till återupprustning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av bandelen Malung-norra Dalarna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;3. att riksdagen uttalar att ingen persontrafik får inskränkas på nuvarande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;delar av inlandsbanan och hos regeringen hemställer om förslag för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:569px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;Behandlas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;utskottets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;yttr. s. hemst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:148px;left:570px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;102 55 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:22px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;106-108 60 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:22px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;125 74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;135 83 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:22px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;135 83 e&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:21px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;66 32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:30px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;37 4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:592px;left:570px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:592px;left:639px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;25 a&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:658px;left:571px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;137-138 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;78-80 44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;38 7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;51-52 18 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:878px;left:570px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;51-52 15 d&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:22px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;51-52 15 d&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;51-52 15 d&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:8px;left:54px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:7px;left:568px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:55px;left:46px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:426px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:430px;"&gt;Behandlas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:426px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:430px;"&gt;utskottets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:426px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:430px;"&gt;yttr. s. hemst. p.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;återupprustning av inlandsbanan vad gäller delen Mora-Kristinehamn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;I motionen 1978/79:2382 av Eva Hjelmström och Nils Berndtson (båda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;vpk) föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;1. att bandelen Lesjöfors-Kristinehamn tillförsäkras fortsatt persontra- 51-52 16 c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;fik,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;2. att bandelen upprustas och ny vagnmateriel (motorvagnar) sätts in för 51-52 16 c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;att få till stånd en bättre persontrafikstandard.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I motionen 1978/79:2383 av Margot Håkansson (fp) hemställs att riksdagen 51-52 19 e&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:6px;"&gt;av att persontrafiken upprätthålls på bandelen Älmhult-Sölvesborg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I motionen 1978/79:2384 av Bertil Johansson m. fl. (c) hemställs att 51-52 19 e&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;riksdagen beslutar uttala sig för förnyad prövning om fortsatt persontrafik på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:6px;"&gt;bandelen Älmhult-Sölvesborg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:2385 av Bertil Johansson m. fl. (c, s) hemställs att 51-52 20 e&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;riksdagen beslutar avslå propositionen 1978/79:99 i den del som berör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;prövning om fortsatt persontrafik av bandelarna Växjö-Hultsfred och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Nässjö-Nybro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1 motionen 1978/79:2386 av Erik Johansson i Simrishamn m. fl. (s) 51-52 19 d&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;hemställs att riksdagen vid sin behandling av frågan om den framtida&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utformningen av riksbanenätet beaktar vad i motionen anförts beträffande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bandelen Ystad-Tomelilla-Simrishamn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:2387 av Rune Jonsson i Husum m. fl. (s) hemställs att 69-70 40 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;anförts angående anläggande av industrispår mellan Örnsköldsvik och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Husum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:2388 av Gösta Karlsson och Tage Sundkvist (båda c) 51-52 17 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1978/79:99 uttalar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;att persontrafiken på bandelen Strängnäs-Åkers styckebruk skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bibehållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:2389 av Wiggo Komstedt (m) hemställs att riksdagen
1.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:11px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt; uttalar att den aviserade utredningen om samordning av taxorna 59 25 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skyndsamt tillsätts,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;2. bemyndigar regeringen att anpassa statsbidraget till busstrafiken så att 59 25 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;de negativa effekterna elimineras i enlighet med vad i motionen anförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:8px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:541px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:120px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:2390 av Wiggo Komstedt m. fl. (m) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen begär att regeringen i 1980/81 års budgetproposition framlägger en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;plan för ombyggnad av de mest trafikfarliga vägsträckorna i det svenska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;vägnätet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:2391 av Thorsten Larsson m. fl. (c) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om vidgade möjligheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till ersättning för intrång i rörelse och minskat fastighetsvärde i samband med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;vägbyggande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:2392 av Kjell Mattsson m. fl. (c) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riksdagen beslutar att bandelen Lysekil-Smedberg förs till gruppen ”riksnät&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;på vilket persontrafik skall bibehållas”.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 motionen 1978/79:2393 av Kerstin Nilsson och Frida Berglund (båda s)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fortsatta prövningen av järnvägsnätet skall beaktas vad som anförts i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;motionen om bandelarna Boden-Haparanda, Karungi-Övertorneå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:2394 av Lennart Nilsson m. fl. (s) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att persontrafiken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;på bandelen Lysekil-Smedberg (Munkedal) ytterligare utreds inom ramen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;den fortsatta trafikplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1 motionen 1978/79:2396 av Johan Olsson m. fl. (c) hemställs att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;beslutar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1. att bandelen Ljusdal-Hudiksvall hänförs till det bestående riksnätet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2. att bandelen Ljusdal-Hudiksvall ingår i en plan för upprustning de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;närmaste åren, varvid medel för sysselsättningsskapande åtgärder bör kunna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;användas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1 motionen 1978/79:2397 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;beslutar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;1. godkänna de riktlinjer för trafikpolitiken som förordats i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;2. avslå regeringens förslag till lag om hamninvesteringar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;3. till regeringen återförvisa propositionens avsnitt 7 Vissa planerings- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;investeringsfrågor med begäran att regeringen återkommer till riksdagen med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;förslag till riktlinjer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;4. begära att regeringen vid redovisningen av förnyat förslag om den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;regionala trafikplaneringen beaktar vad som anförts i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;5. begära att regeringen vid redovisningen av förnyat förslag om hamnplaneringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;beaktar vad som anförts i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;6. begär att regeringen vid redovisningen av förnyat förslag om bebyggelseplaneringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;beaktar vad som anförts i motionen om komplettering av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:57px;left:574px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;Behandlas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;utskottets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;yttr. s. hemst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;78-80 44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:224px;left:575px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;81 46 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:322px;left:575px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;51-52 18 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:398px;left:576px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;51-52 13 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:500px;left:577px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;51-52 18 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:643px;left:575px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;51-52 14 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;51-52 14 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:788px;left:577px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;109-111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;106-108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:788px;left:650px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;3a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;60b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;60a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:900px;left:579px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;106-108 60 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:945px;left:580px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;109-111 60 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:988px;left:579px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:988px;left:648px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;52 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:9px;left:44px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:9px;left:558px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:57px;left:594px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;Behandlas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;utskottets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;yttr. s. hemst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:121px;left:36px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;byggnadslagstiftningen så att kollektivtrafiken uttryckligen anges som en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;planeringsfaktor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;7. avslå vad regeringen föreslagit under avsnitt 4.2 Det framtida järnvägsnätet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;8. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;framtida järnvägsnätets utformning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;9. fastställa ett riksnät på vilket persontrafik skall bibehållas i enlighet med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;vad som angivits i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;10. avvisa förslaget i propositionen att det statliga bidraget till alternativtrafik &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;skall kunna upphöra efter en femårsperiod,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;11. som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;om riktlinjer för hur ersättningen till SJ skall regleras när kommuner och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;landsting begär tjänster av SJ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;12. som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;om statsbidragets utformning om huvudmännen ersätter järnvägen med ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;landsvägsalternativ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;13. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;taxe- och rabattåtgärder på järnvägsområdet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;14. som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;om upprättande av en investeringsplan för järnvägen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;15. som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;om en utredning om samarbetet mellan de inom SJ-koncernen ingående&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;företagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;16. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;framtida förutsättningarna för spårbunden gods- och persontrafik som berör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Storstockholmsregionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;17. till Järnvägar m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett i förhållande till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regeringens förslag med 75 000 000 kr. förhöjt investeringsanslag av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;945 700 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;18. till regeringen återförvisa propositionens avsnitt 5.1 Vägpolitiken med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;begäran att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till riktlinjer,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;19. begära att regeringen vid redovisningen av förnyat förslag till vägpolitik &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beaktar vad som i motionen anförts om mål och riktlinjer för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vägpolitiken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;20. som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;om statsbidrag till cykelvägar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;21. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om åtgärder på bred front mot olycksrisker för oskyddade trafikanter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;22. som sin mening ge regeringen til! känna vad i motionen anförts om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regler för arbets- och vilotid,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:167px;left:592px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:167px;left:662px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;9a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;9a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:413px;left:589px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;50 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:22px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;57-58 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;59 25 a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;65-66 31 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;59 24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:22px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;65-66 31 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:22px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;66 32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:22px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;78-80 44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:22px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;78-80 44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:22px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;80-81 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;81-83 47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;140-141 97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:20px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:530px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:122px;left:19px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;23. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skärpt övervakning av den yrkesmässiga lastbilstrafiken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;24. avslå vad regeringen föreslagit under avsnitt 6.2 Kollektivtrafik i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;tätort,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;25. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;genomförande av kollektivtrafikutredningens förslag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;26. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inriktningen av utredningsarbetet avseende bidragsgivning till kommunala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;allmänna vägar och gator,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;27. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;statsbidrag till skolresor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;28. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommunal huvudmans företrädesrätt till beställningstrafiktillstånd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;29. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;taxirörelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;30. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kommunernas rätt att använda gatumark för parkering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;31. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;särskild kollektivtrafikberedning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;32. som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om en utredning om statsbidrag till fasta investeringar för eldrivna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bussar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;33. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förbättra bilarnas bränsleekonomi,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;34. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skatt på eldrivna bussar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;35. hos regeringen anhålla att regeringen upprättar ett särskilt utvecklingsbolag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;36. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utbildningen för tekniker och administratörer på trafikområdet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;37. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;forskningsberedning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1 motionen 1978/79:2398 av Torsten Stridsman och Filip Johansson (båda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;c) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;motionen anförts om ett bevarande av persontrafiken på järnvägslinjen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;Övertorneå-Karungi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:2399 av Sten-Ove Sundström m. fl. (s) föreslås att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksdagen beslutar uttala&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:18px;"&gt;1. att vid en rationalisering inom vägverket särskilt skall beaktas skogslänens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;behov av god vägservice,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:48px;left:496px"&gt;&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Behandlas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;utskottets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;yttr. s.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;hemst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;86-88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;86-88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;86-88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;139-140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;137-138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;88-89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;51 c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;131-132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;130-131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;51-52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;13c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:990px;left:570px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:990px;left:639px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;46 c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:7px;left:52px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:8px;left:566px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:56px;left:601px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;Behandlas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;utskottets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;yttr. s. hemst. p.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:119px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2. att den långsiktiga trafikpolitiken samordnas med den framtida regio- 81&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;nalpolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:310px;left:599px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;65-66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:489px;left:598px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:121px;left:670px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;46 c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:200px;left:672px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:175px;left:47px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:2400 av Karin Söder m. fl. (c) hemställs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändringar i syfte att öka 90&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kommuners möjlighet att styra användningen av parkeringsplatser på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;gatumark till förmån för de boende,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utformning av stats- 86-88 49&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bidragsregler till kollektivtrafiken på sätt som angivits i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionen anförts om ombyggnad av stationen vid Södertälje Södra och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anläggande av en station vid Flemingsberg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:2401 av Ulla Tillander m. fl. (c) hemställs att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;låta gängse telefonabonnemangsavgift utgå för innehavare av texttelefon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:2402 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1. att riksdagen godkänner propositionen 1978/79:99 i vad gäller förslaget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om avlastning från SJ av kapitalkostnader för bannätet, försök med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksfärdtjänst och handikappanpassning av trafikterminaler,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;2. att riksdagen beslutar avslå propositionen 1978/79:99 i övrigt, 37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till konkreta åtgärder 37&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i avsikt att förverkliga en ny trafikpolitik i enlighet med vad som anförs i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:310px;left:669px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;31 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;89 b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:490px;left:669px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;3 a-b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:558px;left:668px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;3 a-b&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;3 a-b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:29px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:29px;left:536px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:71px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;1 Utvecklingen efter 1963 års trafikpolitiska beslut. Utredningsförslag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I propositionen erinras om att det trafikpolitiska handlandet under 1960-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och 1970-talen i övervägande grad har präglats av det principbeslut, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;fattades av riksdagen år 1963 (prop. 1963:191, S 3 LU 1963:1, rskr 1963:424).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Beslutet byggde huvudsakligen på slutsatser och förslag som lades fram av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1953 års trafikutredning i betänkandena (SOU 1961:23-24 och 1962:35)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Svensk trafikpolitik I—lil.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;De mål som sattes upp var att för landets olika delar trygga en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillfredsställande transportförsörjning till lägsta möjliga kostnader och under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;former som medger företagsekonomisk effektivitet och transportmedlens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sunda utveckling. Trafikpolitiken skulle vidare utformas så att de krav som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ställs från trafiksäkerhetssynpunkt kunde tillgodoses och att utvecklingen på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;det tekniska området stimulerades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vid bedömningen av frågan om vilka medel som skulle användas för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uppnå det trafikpolitiska målet angavs att man borde utnyttja den drivfjäder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till effektiva transporter som konkurrens i sunda former kan utgöra. Om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förutsättningar skapades för en konkurrens på lika villkor borde det vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;möjligt att genom en ökad frihet på transportmarknaden nå en samhällsekonomiskt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riktigare trafikuppdelning. Transportarbetet skulle härigenom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kunna erhållas till lägsta möjliga kostnader för samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I takt med att statsmakterna successivt fastställt samhälleliga mål för andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;samhällssektorer har det trafikpolitiska synsättet kommit att så småningom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förändras till sin innebörd. En vändpunkt kan sägas ha inträffat kring början&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av 1970-talet. Det ändrade synsättet har inte så mycket avsett målen utan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;mera medlen i det trafikpolitiska arbetet. Vad man främst kan lägga märke till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;är den allt större betydelsesom lagtsvid bl. a. den regional-och miljöpolitiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utvecklingen. Huvudfrågan under 1970-talet har gällt samordning dels&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;mellan de olika trafikgrenarna, dels mellan trafikpolitiken och främst&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regional- och miljöpolitiken. 1 anslutning härtill har en övergripande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:6px;"&gt;planering av trafiksektorn initierats. Även frågor som rör den kollektiva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;trafiken har rönt ett ökat intresse under 1970-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;En rad utredningar har under senare år lagt fram förslag som syftar till att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;komma till rätta med många av dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Förslagen i propositionen berör frågor som behandlats i trafikpolitiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;utredningens betänkanden (SOU 1975:66) Trafikpolitik - behov och möjligheter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;och (SOU 1978:31) Trafikpolitik - kostnadsansvar och avgifter samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;betänkandena från kollektivtrafikutredningen (SOU 1975:47) Kollektivtrafik&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;i tätort, HAKO-utredningen (SOU 1975:68) Handikappanpassad kollektivtrafik,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; trafiksäkerhetsutredningens betänkande (Ds K 1977:1) Långa fordon&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;och fordonskombinationer och rapporten (Ds 1 1977:12) Energibesparingar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inom transportsektorn, energikommissionens betänkande (SOU 1978:17)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Energi, (Ds K 1978:11) Statens väg- och trafikinstitut - verksamhet och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;organisation samt cykeltrafikutredningens betänkande (Ds K 1978:7) Stats
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:26px;left:57px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:26px;left:572px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:71px;left:51px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;bidrag till cykelvägar. Till grund för propositionens ställningstaganden ligger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;också det omfattande material som kommit fram i samband med den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;regionala trafikplaneringen och som redovisas bl. a. i betänkandena (SOU&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;1976:8) Regionala trafikplaner, (Ds K 1975:4) Transporter i Sverige, (Ds K&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;1975:9) Planering av de svenska hamnarna och (Ds K 1976:3) Förslag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;organisation av en trafikplaneringsmyndighet. I propositionen behandlas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;också betänkandet (Ds S 1978:16) Telefon för döva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;De i betänkandena och i anslutning till den regionala trafikplaneringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;framförda förslagen och synpunkterna har varit föremål för en omfattande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;remissbehandling och i vissa fall också för en bred offentlig debatt.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Sammanfattningar över betänkandena och sammanställningar över remissyttrandena &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;redovisas i särskild bilagedel. I denna redovisas också en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;sammanfattning av det trafikpolitiska utvecklingsarbetet och utvecklingen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;inom transportsektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Med undantag för vissa planeringsfrågor berör förslagen inte sjöfarten och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;luftfarten, som f. n. är föremål för särskilda utredningar, nämligen sjöfartspolitiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utredningen (K 1977:05) och lufttransportutredningen (K&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;1978:07).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;2 Framställningar till utskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1 samband med utskottets behandling av propositionen om en ny&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafikpolitik och de ovan nämnda motionerna har till utskottet framförts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;synpunkter och överlämnats skrivelser beträffande de i propositionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;framlagda förslagen från en rad kommuner och landsting, organisationer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inom näringslivet samt föreningar och andra sammanslutningar av trafikanter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och trafikutövare, m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:16px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;3 Principer för en ny trafikpolitik (Utskottet s. 35)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;3.1 Förslagen i propositionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Under förevarande avsnitt behandlar föredragande statsrådet främst frågor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om mål och medel inom trafikpolitiken samt kostnadsansvaret och den statliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avgiftspolitikens utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;När det gäller de allmänna riktlinjerna för trafikpolitiken ansluter sig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föredraganden till trafikpolitiska utredningens uppfattning att det är av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;största vikt att betingelser skapas för ett samhällsekonomiskt riktigt utnyttjande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och en riktig utveckling av transportsektorn. Föredraganden anser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;också att det generella målet för samhällets trafikpolitik skall vara att erbjuda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;medborgarna och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt föredraganden betraktades frågan om en tillfredsställande trafikförsörjning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i 1963 års trafikpolitiska beslut som ett trafikpolitiskt problem endast&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;när det gäller viss persontrafik på landsbygden. I övrigt förutsattes att den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:27px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:30px;left:535px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:73px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;dominerande delen av efterfrågan på såväl gods- som persontransporter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skulle bli tillfredsställande tillgodosedd inom ramen för ett krav på företagsekonomisk &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;lönsamhet i trafiken. Enligt föredraganden visar erfarenheterna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att ett sådant synsätt många gånger är alltför begränsat och passivt. Samhället&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;måste i högre grad än vad som förutsattes i 1963 års trafikpolitiska beslut&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;definiera det konkreta innehållet i den trafikpolitiska målsättningen. Begreppet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;”tillfredsställande trafikförsörjning” kan inte på ett enkelt och entydigt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sätt slås fast för alla tänkbara situationer utan måste anpassas till de speciella&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förutsättningarna i varje särskilt fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I fråga om persontrafiken kan begreppet ofta inte preciseras utan att hänsyn&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tas till lokala och regionala förhållanden samt förändringar över tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Inte heller i fråga om godstransporter kan enligt föredraganden - med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hänsyn till de olika typer av transporter och transportbehov som förekommer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;- någon entydig bestämning av begreppet tillfredsställande transportförsörjning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Med hänsyn till de skilda krav som kan ställas på trafiksektorn och de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;olikheter som föreligger mellan olika trafikslag och mellan skilda delar av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;landet anses det inte meningsfullt att en gång för alla översätta begreppet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillfredsställande trafikförsörjning till standardkrav som skall gälla i hela&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;landet. Allteftersom värderingar ändras och nya erfarenheter vinns får det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;konkreta innehållet i den trafikpolitiska målsättningen förändras. En sådan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;dynamik anser föredraganden vara eftersträvansvärd. Det konkreta innehållet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kan ges endast genom politiska beslut på olika nivåer. Sådana beslut&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förutsätter beslutsunderlag i form av trafikplanering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Föredraganden påpekar att frågan om hur olika trafikpolitiska medel -&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;såsom avgifter, skatter, investeringar och regleringar m. m. - skall kombineras &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och tillämpas för att den övergripande trafikpolitiska målsättningen skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uppnås under senare år har varit föremål för en intensiv debatt. Härvid har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förts fram förslag som syftar till en långt driven styrning av transportmarknaden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med hjälp av olika regleringar. Enligt föredraganden bör återhållsamhet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;iakttas när det gäller att använda regleringar som trafikpolitiska medel.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Det framhålls att de värdefulla inslagen i 1963 års trafikpolitik - konkurrens,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trafik till lägsta möjliga kostnad, frånvaron av detaljregleringar - måste så&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;långt möjligt föras vidare till den nya trafikpolitiken. Av samhällsekonomiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skäl är det emellertid nödvändigt att en viss ramhushållning tillämpas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;på detta liksom på många andra samhällsområden. Det innebär att samhället&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;måste ställa upp regler och ramar inom vilka trafikutövningen kan äga rum.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Dessa kan enligt föredraganden vara motiverade av t. ex. miljökrav och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trafiksäkerhetskrav. De regler och ramar som fastställs bör så långt möjligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ges en generell utformning. Administrativa och byråkratiska regleringar bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;undvikas. Effektiviteten i transportsystemet och kvaliteten på transporttjänsterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;främjas ofta bäst genom att trafikmedel och trafikföretag tillåts arbeta i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;konkurrens i företagsekonomiska former, men föredraganden anser att detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nu i högre grad än tidigare och framförallt på ett mer medvetet sätt måste ske&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:26px;left:57px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:25px;left:568px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:71px;left:52px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inom ramar som lagts fast av samhället utifrån ett samhällsekonomiskt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;synsätt. Begreppen kostnadsansvar och konkurrens måste därför i en ny&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;trafikpolitik ges en delvis annan innebörd än hittills.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;När det gäller möjligheterna att upprätthålla en fri och effektiv konkurrens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inom transportmarknaden erinrar föredraganden om att förutsättningarna för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;en i avsedd mening effektiv konkurrens skiftar såväl mellan olika trafikgrenar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och transportfunktioner som mellan olika delar av landet. Inom persontrafiken &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;gäller således att det är nödvändigt att med hjälp av tiilståndsgivning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;påverka trafikutbudet för att kunna upprätthålla de samtidiga kraven på en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;viss servicenivå och företagsekonomiskt sunda former inom en stor del av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;den kollektiva persontrafiken. Trafikunderlagen i och mellan glesbebyggda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;områden är ofta så begränsade att reella möjligheter till konkurrens saknas.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Här är det enligt föredraganden i stället fråga om att samhället med hjälp av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;planering och ekonomiska bidrag måste stödja trafiken så att invånarna kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;tillförsäkras en basstandard.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Inom trafiksektorn kan konkurrensen således inte tillmätas den betydelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som var fallet i 1963 års trafikpolitiska beslut. Mot bakgrund dels av den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föreslagna samhällsekonomiska målsättningen för inriktningen av trafikpolitiken,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; dels av de begränsningar i konkurrensens möjligheter som tidigare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har redovisats anser föredraganden det i stället motiverat att tillvarata de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samhällsekonomiska fördelar som kan följa med en ökad samverkan i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Sålunda bör resp. trafikmedels speciella egenskaper och fördelar i större&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utsträckning än hittills utnyttjas genom samordning och samverkan i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;marknadsmässiga former mellan olika trafikmedel och trafikföretag.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Därigenom kan olika transportbehov tillgodoses på bästa sätt för både&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samhälle och konsumenter. När det gäller persontrafiken anser föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att det finns uppenbara samverkansmöjligheter dels mellan de olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trafikmedlen och trafikutövarna t. ex. i fråga om tidtabells- och taxeanpassningar,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; dels mellan trafikutövare och myndigheter, institutioner och storarbetsplatser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inom industri och offentlig verksamhet - t. ex. i fråga om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;tidsanpassning och linjeutformning. Även på godstrafikområdet anses&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förutsättningarna för en ökad samverkan tekniskt sett vara goda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;När det gäller användningen av det trafikpolitiska medel som de offentliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;investeringarna i trafikapparaten utgör, leder den beskrivna inriktningen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;trafikpolitiken enligt föredraganden till att det vid planeringen av det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;allmännas investeringar bör ställas större krav på avvägningar såväl mellan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;de olika trafikgrenarna inom trafiksektorn som mellan trafiksektorn totalt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och andra samhällssektorer. Detta anses accentuera behovet av sinsemellan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;väl avstämda och ändamålsenliga planeringsformer och gemensamma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;planeringsförutsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;En ökad samverkan av angivet slag bör enligt föredraganden i allt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;väsentligt uppnås på frivillighetens grund. För att en sådan frivilliglinje skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kunna fungera på avsett sätt krävs att ett informationsutbyte mellan de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:534px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;berörda parterna sätts i system. Det arbete som gjorts inom ramen för den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regionala trafikplaneringen anses ha varit av värde i detta sammanhang.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;Även för framtiden anses att en utbyggd trafikplanering är värdefull för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;trafikföretagen och samhället skall få underlag för trafik- och investeringsbeslut.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;När det gäller frågor om hur kostnadsansvaret och avgiftspolitiken på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;trafikområdet skall utformas för att på bästa sätt bidra till att nå de uppställda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trafikpolitiska målen framhåller föredraganden att utvecklingen klart har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;visat att en avgiftspolitik på trafikområdet som utgår från att det allmännas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;totala utgifter eller kostnader fölr varje enskild trafikgren skall täckas genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skatter och avgifter på användarna inte automatiskt leder till en från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samhällsekonomisk synpunkt önskvärd utveckling och fördelning av trafiken.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;En av anledningarna härtill anges vara att förutsättningarna olika trafikgrenar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;emellan och inom skilda delar av landet är alltför olika. Den enskilde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;transportkonsumentens val av trafikmedel och konkurrensen mellan trafikföretagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;gäller t. ex. i de flesta fall enskilda resor eller transporter.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Avgörande för valet av transportmedel är, förutom en rad andra faktorer,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kostnaden resp. priset på den enskilda resan eller transporten. Det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förhållandet att varje trafikgren, totalt sett, ”betalar sina kostnader” utgör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ingen garanti för att prissättningen på den enskilda transporten eller resan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med olika trafikmedel verkligen kommer att spegla den samhällsekonomiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kostnaden för denna och därmed bidra till att man fåren från samhällsekonomisk &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;synpunkt lämplig trafikfördelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Kostnadsstrukturen och möjligheterna att utnyttja stordriftsfördelar skiljer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sig kraftigt mellan olika trafikgrenar beroende på skillnader i teknik,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;företagsstruktur, fördelning mellan privat och yrkesmässig trafik m. m.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Föredraganden anser därför att man vid utformningen av avgiftspolitiken på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;transportområdet bör skilja mellan avgifter inriktade på att skaffa det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;allmänna resurser för dess verksamhet och avgifter som syftar till att påverka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trafikanternas och transportkonsumenternas beteende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Föredraganden ansluter sig till trafikpolitiska utredningens uppfattning att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det är en politisk avvägningsfråga hur stora belopp som totalt är rimligt att ta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ut av olika trafikgrupper i form av fasta och rörliga avgifter för att finansiera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bl. a. det allmännas utgifter för transportsystemet. Avgiftsuttagets storlek&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och fördelning är enligt föredraganden inte enbart en trafikpolitisk fråga. Den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör därför avgöras fritt, dvs. utan några formella bindningar till exempelvis&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vissa budgetutgifter för det allmänna. På grundval härav föreslås att det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nuvarande s. k. trafikgrensvisa kostnadsansvaret för vägtrafiken och järnvägstrafiken &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;När det gäller frågan om hur trafikavgiftssystemet skall utformas för att -&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tillsammans med andra åtgärder - medverka till att påverka trafikanternas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafikbeteende och val av transportmedel kan enligt föredraganden olika mål&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ställas upp. Tänkbara mål för en sådan beteendepåverkan är att åstadkomma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1053px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;3 Riksdagen 1978/79. 15 sami. Nr 18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:52px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:565px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;ett effektivt utnyttjande av befintliga resurser inom transportsektorn och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inom samhället i övrigt, att öka trafiksäkerheten, att begränsa miljöstörningarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;från trafiken, att uppnå en bättre energihushållning och att bidra till att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;t. ex. regionalpolitiska och fördelningspolitiska mål uppnås. Samtliga angivna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;mål är angelägna enligt föredraganden, som emellertid betonar att avvägningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kan behöva göras mellan de olika målen. Vidare framhålls att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;avvägningar även kan behöva göras mellan trafikavgifter och andra trafikpolitiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;medel, såsom investeringsåtgärder, lagstiftning, information, införande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;av normer m. m. för att uppnå de önskade målen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Föredraganden ansluter sig till trafikpolitiska utredningens uppfattning att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;avgifterna för varje individuell resa eller transport så långt möjligt bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;anpassas till de (kortsiktiga) samhällsekonomiska marginalkostnaderna för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;resan eller transporten för att ett effektivt utnyttjande av befintliga transportresurser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;skall kunna uppnås. I konsekvens härmed föreslås att SJ bör avlastas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;■viss del av de fasta kostnaderna förbannätet för att möjliggöra en prissättning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av järnvägens transporttjänster som bättre ansluter tili de samhällsekonomiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;marginalkostnaderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Kapitalkostnaderna för de anläggningar som hör till bannätet, dvs.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;avskrivningar och förräntningskrav, beräknas enligt föredraganden under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;budgetåret 1979/80 uppgå till 215 milj. kr., varav 65 milj. kr. utgör ränta på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;den del av statskapitalet som kan hänföras till dessa anläggningar. Föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förslår att SJ avlastas ett belopp motsvarande dessa kostnader för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;möjliggöra taxesänkningar inom persontrafiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:17px;"&gt;Även i fråga om prissättningen på vägtjärister ansluter sig föredraganden till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafikpolitiska utredningens uppfattning att de rörliga avgifterna för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;utnyttja det allmänna vägnätet bör grundas på kortsiktiga samhällsekonomiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;marginalkostnader om man vill uppnå ett effektivt utnyttjande av den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;existerande trafikapparaten. Föredraganden framhåller dock att det i praktiken &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kan vara svårt att åstadkomma en så rörlig prissättning som detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förutsätter och att hänsyn även måste tas till andra samhälleliga mål vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utformning av avgiftspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Föredraganden ansluter sig också till utredningens mening att särskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avgifter på den rörliga trafiken och för parkering kan - som komplement till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;andra åtgärder vara ett lämpligt medel i vissa fall att begränsa biltrafiken i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tätorterna. Föredraganden upplyser i anledning härav att förutsättningarna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skall undersökas att genom lagändring ge kommuner möjlighet att genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sådana avgifter styra och begränsa tätortstrafiken i syfte att skapa en bättre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;boende- och trafikmiljö i tätorterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;När det gäller den av trafikpolitiska utredningen föreslagna regionala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;differentieringen av bensinskatten och kilometerskatten för lätta motorfordon &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;till förmån förbilister inom det allmänna resp. det inre stödområdet delar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;däremot föredraganden de invändningar som en bred majoritet av remissinstanserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;har framfört. Föredraganden pekar bl. a. på att de angivna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;områdena innefattar även stora tätortsområden med bl. a. relativt höga miljö
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-12px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-36px;left:553px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1155px;left:105px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:660px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:598px;left:766px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:309px;left:772px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:57px;left:776px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-35px;left:779px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:542px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och trängselkostnader och med god tillgång till kollektiv trafik och att det i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;gränsområdena skulle uppstå en risk för en omfattande ”bensinsmuggling”&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och behov av långtgående kontrollåtgärder m. m. om en regional differentiering &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;av bensinskatten infördes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I fråga om tillämpningen av den föreslagna ändrade avgiftspolitiken inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;andra trafikgrenar än väg- och järnvägstrafiken framhåller föredraganden att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en utgångspunkt självklart måste vara att på sikt samma avgiftspolitik&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tillämpas för det allmännas transporttjänster inom samtliga trafikgrenar. En&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;annan utgångspunkt bör vara att försiktighet bör iakttas vid sådana&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förändringar av trafikavgifterna som kan förväntas ge negativa effekter för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;olika verksamheter och befolkningsgrupper. Därför bör drastiska höjningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av trafikavgifter enligt föredragandens mening undvikas och möjlighet ges&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till en successiv anpassning till ändrade förutsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Tillgängligt material ger enligt föredraganden inte möjlighet att göra någon&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;mera ingående bedömning av vilka nackdelar som den nuvarande avgiftspolitiken &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kan medföra för sjöfarten och luftfarten eller vilka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;effektivitetsvinster som där kan göras vid ett slopande av det nu gällande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kostnadsansvaret. Föredraganden framhåller dock att vid en allmän bedömning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;synes nackdelarna med nuvarande avgiftssystem generellt sett vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mindre inom sjö- och luftfarten än inom järnvägstrafiken. Sålunda finns&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;exempel inom luftfarten på marginalkostnadsanpassad prissättning och för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sjöfartens del sker redan en avlastning genom att staten svarar för kostnaderna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för isbrytning. Föredraganden anser vidare att resultatet av lufttransport- &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;resp. sjöfartspolitiska utredningen bör avvaktas innan frågan om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ändring av det allmännas avgiftspolitik på sjöfarts- och luftfartsområdet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:16px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;3.2 Utskottets överväganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Vid sin behandling av motioner om den statliga trafikpolitiken vid 1977/78&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;års riksmöte erinrade utskottet (TU 1977/78:18) om riksdagens tidigare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;gjorda uttalanden om att en grundlig omprövning av trafikpolitiken snarast&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;måste komma till stånd - i syfte att ge medborgarna och näringslivet i landets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;olika delar en tillfredsställande trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kostnader. En effektivare och mera långtgående samordning än&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;f. n. med regional- och lokaliseringspolitiken - och med hänsynstaganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;jämväl till arbetsmarknads-, energi- och miljöpolitiska synpunkter - måste&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;därvid ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;En grundläggande kollektiv person- och godstransportförsörjning skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;enligt dessa uttalanden garanteras hela landet. Transportsystemet bör bygga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;på samverkan mellan olika trafikslag och trafikutövare där varje trafikgrens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;särskilda förutsättningar och fördelar utnyttjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Utskottet framhöll vidare att det strikta företagsekonomiska kostnadsansvaret &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i större utsträckning måste ersättas med ett kostnadsansvar som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:47px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:558px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;baseras på sociala och samhällsekonomiska avvägningar. Samhället måste&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som följd härav i sin planering beräkna tillräckliga resurser eller ramar för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;en tillfredsställande transportförsörjning skall kunna uppnås. Inom dessa bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;de olika trafikutövarna ges möjligheter att i marknadsmässiga former göra sig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;gällande efter sina förutsättningar. Frågan om de olika trafikslagens kostnadsstruktur &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och kostnadsansvar blir därvid av central betydelse för trafikpolitikens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;utformning och resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Vad utskottet anförde godtogs av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;De av föredraganden gjorda uttalandena om trafikpolitikens inriktning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;överensstämmer enligt utskottets mening i väsentliga delar med de av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksdagen förordade riktlinjerna. Utskottet vill särskilt understryka vad som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;anförs i propositionen, att det generella målet för samhällets trafikpolitik skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vara att erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika delar en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tillfredsställande trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Det är enligt utskottet också angeläget att trafikpolitiken utformas, i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;enlighet med vadsom har anförts i motionen 1978/79:1398 (punkten l),inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;de av samhället uppställda ramarna och under marknadsmässiga former samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;under beaktande av regionalpolitiska förutsättningar. Vidare är det viktigt,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vilket också understrukits i motionerna 1978/79:2379 och 1978/79:2397&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(punkten 1), att trafikpolitiken läggs fast bl. a. mot bakgrund av samhällets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regional- och sysselsättningspolitiska mål och att den samordning av trafik-,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regional- och sysselsättningspolitik som sker i dag ytterligare utvecklas.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Såsom har framhållits i sistnämnda motion är ett väsentligt mål för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafikpolitiken också att bidra till att utjämna de skillnader i socialt och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ekonomiskt hänseende som kan finnas mellan olika regioner och människor.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Trafikpolitiken måste vidare ges en sådan utformning att skador på miljön&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och trafikolyckor begränsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;När det gäller de i propositionen förordade riktlinjerna för den statliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avgiftspolitiken på trafikområdet och förslagen rörande avlastning av statens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;järnvägars fasta kostnader för bannätet ansluter sig utskottet till vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föredraganden har anfört. Utskottet förutsätter emellertid att den avlastning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av statens järnvägars kapitalkostnader som har föreslagits kommer att bli&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bestående i sina huvuddrag under en så lång tidsperiod att tillräckligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;underlag erhålls för att möjliggöra en utvärdering av effekterna på persontransportsystemet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i dess helhet. Innan en sådan utvärdering kan göras bör en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tid av minst tre år förflyta. Utskottet finner det naturligt - som förordats i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionen 1978/79:2246 (punkten 1) - att i samband med utvärderingen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;frågan om en omprövning av avlastningens storlek och utformning övervägs.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Det är emellertid väsentligt att regeringen kontinuerligt följer verkningarna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av den föreslagna ordningen. Det bör också ankomma på regeringen att för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen, lämpligen i samband med budgetpropositionen, redovisa de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;effekter som avlastningen har haft i fråga om utvecklingen på persontrans
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:35px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:545px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;portområdet och för statens järnvägars ekonomi. Vad nu har sagts synes&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tillgodose syftet med motionen 1978/79:2379 (punkten 2). Detsamma gäller i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;princip yrkandet under punkten 3 i samma motion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Vad utskottet har anfört i nu berörda delar bör av riksdagen ges regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Med hänvisning till utskottets nu redovisade ställningstaganden avstyrks&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;yrkandena i motionerna 1978/79:2260 om en förutsättningslös utredning om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den långsiktiga principiella inriktningen av en svensk transportpolitik och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1978/79:2402 om avslag på delar av propositionen och med begäran om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förslag till konkreta åtgärder i avsikt att förverkliga en trafikpolitik av det slag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som av motionärerna förordas. Sistnämnda motion bör i övrigt lämnas utan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;åtgärd. Yrkandet i motionen 1978/79:1641 (punkten 2)om utarbetandet av ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;program för att förnya trafiksystemen m. m. avstyrks likaledes under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hänvisning till det anförda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:372 hemställs att riksdagen ger regeringen till känna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vad som anförts i motionen om förbättrat samarbete mellan de statliga verken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;under kommunikationsdepartementet. Likaledes framhålls i motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;79:951 (punkten 3 b) att en bättre samordning måste skapas mellan järnvägen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och andra trafikgrenar. Vidare yrkas i motionen 1978/79:2379 (punkten 15 a)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att ett särskilt organ skapas med uppgift att stimulera samarbetet mellan de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statliga trafikföretagen. Med anledning av dessa yrkanden vill utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;erinra om att redan 1975 års riksdag framhöll att det bör ankomma på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringen att närmare överväga och lägga fram förslag rörande formerna för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den samordning mellan olika trafikgrenar och deras planering m. m. som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;erfordras. 1 samband härmed borde närmare prövas hur en bättre och mer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;effektiv samverkan - i samråd med bl. a. fackliga organisationer - mellan de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;olika statliga affärsverken i vad avser planering, pris- och taxesättning samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;verksamheten i övrigt på såväl central som regional och lokal nivå lämpligen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skulle kunna åstadkommas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Frågan om samarbetet mellan de statliga verken under kommunikationsdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;togs också upp av utskottet i anslutning tili behandlingen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trafikpolitiken vid 1977/78 års riksmöte. Utskottet uttalade då - i anledning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av en motion i ämnet - att en bättre samordning alltjämt borde eftersträvas.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet konstaterar att frågan om en förbättrad samordning mellan de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statliga trafikverken ännu inte kommit närmare sin lösning. Utskottet finner&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;detta otillfredsställande och anser att det bör ankomma på regeringen att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;snarast vidta åtgärder för att få en bättre samordning till stånd. En&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits eller avses vidtas bör lämnas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen i samband med nästkommande års budgetproposition. Vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:49px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:563px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:41px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I motionen 1978/79:1641 yrkas (punkten 1) att riksdagen hos regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;hemställer om åtgärder för en förbättrad kollektivtrafik - såväl statlig som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;kommunal - av sådan omfattning att 10 000 ytterligare tjänster inrättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen år 1978 antog&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;propositionen 1977/78:92 (TU 1977/78:28, rskr 1977/78:364) om åtgärder för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;att förbättra lokal och regional kollektiv persontrafik. De antagna förslagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;innebär bl. a. att huvudmannaskapet för den lokala och regionala kollektiva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;trafiken på landsväg skall utövas genom interkommunal samverkan mellan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;landstingskommunen och kommunerna i resp. län. Enligt utskottets mening&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;har genom riksdagsbeslutet skapats goda förutsättningar för en utbyggd och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;förbättrad kollektivtrafik. Utskottet anser också att reformen på sikt bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kunna innebära ökade sysselsättningsmöjligheter inom kollektivtrafiksektorn.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Med hänsyn härtill finner sig utskottet inte kunna tillstyrka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;motionsyrkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:745 hemställs att riksdagen som sin mening ger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning av åtgärder mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bilismen. I motionen hänvisas bl. a. till att de åtgärder som föreslås av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utredningar och myndigheter i fråga om bilismen kan bli betungande för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;många bilägare. Det är enligt motionären viktigt att de föreslagna åtgärderna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samordnas, så att man får en samlad bild över vilka pålagor som läggs på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bilismen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet utgår från att de problem som berörs i motionen regelmässigt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beaktas i den löpande ärendebehandling som pågår inom regeringskansliet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Utskottet anser därför att motionen inte påkallar någon åtgärd från riksdagens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:2379 (punkten 15 0 hemställs att riksdagen som sin&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen beträffande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;åtgärder att i inre stödområdet åstadkomma förhållandevis lägre bilkostnader.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Utskottet, som är väl medvetet om vilken betydelse personbilen har för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;många människor i glesbygden - såväl i det inre stödområdet som i andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;delar av landet - vill i sammanhanget erinra om att frågan om utjämning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regionala och lokala prisskillnader på bl. a. bensin är föremål för särskild&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utredning(H 1977:03)och att utredningen beräknas slutföra sittarbete under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;år 1979. Utskottet vill också erinra om att en bred majoritet av remissinstanserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avvisade det förslag till differentiering av bensinskatten och kilometerskatten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på lätta fordon som lagts fram av trafikpolitiska utredningen,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beroende på bl. a. de stora praktiska svårigheter som ett genomförande skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;medföra. Utskottet utgår också från att kostnadsfördelningen för trafikanter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och boende inom olika delar av landet fortlöpande beaktas inom ramen för de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regionalpolitiska överväganden som görs på såväl regional som central&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Med hänsyn till vad sålunda anförts finner utskottet någon särskild åtgärd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;från riksdagens sida i anledning av motionen i denna del ej påkallad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:544px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;4 Järnvägar och järnvägstrafik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;4.1 Det framtida järnvägsnätet (Utskottet s. 48)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;4.1.1 Förslagen i propositionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;När det gäller järnvägens framtidsmöjligheter ansluter sig föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;till trafikpolitiska utredningens uppfattning att järnvägen bör ha goda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utvecklingsmöjligheter i fråga om både person- och godstrafiken. Allmänt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sett får enligt föredraganden utvecklingsmöjligheterna för persontrafiken på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;de viktigare linjerna anses som goda, speciellt i fråga om resor på medellånga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och långa avstånd. Detta torde leda till att det framtida persontrafiksystemet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på järnväg kan komma att byggas upp kring ett antal knutpunkter, vilka är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sammanbundna med snabba, täta och bekväma förbindelser. De lokala och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regionala transporterna till och från knutpunkterna kan i många fall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ombesörjas av bussanslutningar etc. I övrigt bör SJ enligt föredragandens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mening i ökad utsträckning utveckla sin persontransportmarknad med hjälp&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av bättre service och sådana rabattformer som innebär att kapaciteten blir&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bättre utnyttjad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;På godstrafikområdet gäller det för SJ att på ett effektivt sätt kunna möta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;efterfrågan bl. a. i fråga om transporternas kvalitet. För att järnvägen skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kunna utnyttjas där den har störst möjligheter att göra sig gällande är det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enligt föredraganden av vikt att lastbärare, hanteringsutrustning och terminaler &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utformas så att godset snabbt och effektivt kan flyttas över mellan olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafikmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;För att järnvägstrafikens möjligheter skall kunna tas till vara krävs enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föredraganden en satsning på de områden där järnvägstrafiken har tekniska,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ekonomiska och organisatoriska förutsättningar att göra sig gällande på ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samhällsekonomiskt effektivt sätt. För att möjliggöra och underlätta en sådan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;satsning krävs det också enligt föredraganden åtgärder från statsmakternas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sida på en rad områden. Det gäller bl. a. frågan om det framtida järnvägsnätets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utformning och principerna för ersättning till SJ för det trafiksvaga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bannätet. Vidare gäller det åtgärder som berör SJ:s marknadsföring och taxor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;samt investeringsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;När det gäller det framlida järnvägsnätets utformning framhåller föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;betydelsen såväl för SJ:s som för näringslivets, kommunernas och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;andra intressenters planering att det från samhällets sida så långt möjligt görs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;klart vilken omfattning och karaktär trafiktjänsterna på olika bandelar i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;järnvägsnätet kommer att få under överskådlig tid, särskilt i fråga om de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;trafiksvaga bandelarna. Föredraganden erinrar i sammanhanget om att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;knapphet på investeringsmedel och ovisshet om de trafiksvaga banornas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;framtid har lett till att investeringar och underhåll i dessa har hållits på en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;jämförelsevis låg nivå, vilket i sin tur medfört att standarden på många av de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;ifrågavarande bandelarna numera är låg och i många fall inte kan anses svara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;mot kraven på tillfredsställande transportstandard.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;För att undvika ytterligare försämringar i trafikstandarden är det enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:563px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;föredragandens mening ytterligt angeläget att skapa klarare förutsättningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;för berörda parter när det gäller järnvägsnätets framtida omfattning och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;funktion. Med hänsyn till den betydelse som många av de trafiksvaga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;banorna har för trafikförsörjningen i landet är det inte realistiskt att, såsom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;mer eller mindre uttalat förutsattes i 1963 års trafikpolitiska beslut, trafiken på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;dessa på sikt skall läggas ned. I stället bör förutsättningar för långsiktiga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;investeringar skapas så att järnvägstrafikens attraktivitet kan ökas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;När det gäller de allra mest trafiksvaga banorna kan det emellertid enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;föredraganden i många fall vara lämpligt med en överföring av trafiken till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;landsväg. En sådan trafikomläggning bör emellertid inte genomföras med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;mindre än att stor enighet råder hos berörda parter och att garantier, inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;minst ekonomiska, finns för en fullgod ersättningstrafik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vid behandlingen av det framtida järnvägsnätet är det enligt föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;väsentligt att skilja mellan å ena sidan en uppdelning av järnvägsnätet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;från i första hand ekonomiska utgångspunkter i ett affärsbanenät och ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ersättningsberättigat nät och å andra sidan en funktionell indelning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bannätet med hänsyn till bandelarnas roll i ett framtida person- resp.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;godstransportnät. Den ekonomiska indelningen har således till främsta syfte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att utgöra grund för beräkning av den statliga driftersättningens storlek,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;medan den funktionella indelningen har ett vidare syfte. Den bör enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föredraganden tjäna som medel att åstadkomma samhällsekonomisk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;effektivitet på transportmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Frågan om hur avgränsningen skall ske mellan affärsbanenätet och det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ersättningsberättigade nätet behandlas av föredraganden i anslutning till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;behandlingen av principerna för beräkning av ersättningen till SJ för driften&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;av de olönsamma bandelarna (se avsnitt 4.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:17px;"&gt;Vid den funktionella indelningen av SJ:s bannät med hänsyn till bandelarnas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;roll i ett framtida järnvägsnät som enligt föredraganden bör göras förordar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föredraganden att bannätet delas i två delar. En del bör innefatta affarsbanor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och sådana trafiksvaga banor som av samhällsekonomiska skäl bör trafikeras&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;på längre sikt. En annan del bör omfatta enbart sådana trafiksvaga banor där&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samhällsekonomiska bedömningar ger vid handen att alternativa transportlösningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lämpligen bör övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Med avseende på persontrafiken bör enligt föredraganden hela den del av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det i det följande (se avsnitt 2.2.2) föreslagna affärsbanenätet på vilket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;persontrafik f. n. upprätthålls - ca 5 178 km - föras till den grupp av banor som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inom överskådlig tid bör användas för persontrafik och således rustas upp till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;konkurrenskraftig standard.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;När det sedan gäller att avgöra vilka av de trafiksvaga bandelarna som bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;trafikeras med persontåg även i fortsättningen bör enligt föredraganden en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;rad olika faktorer utvärderas och vägas samman. Det gäller bl. a. vilka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;interregionala, regionala och lokala trafikuppgifter som lämpligen kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tillgodoses på dessa linjer när man utgår från de krav som måste ställas på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;restider, tidtabellsanpassning, anslutningar till interregionala förbindelser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;m. m. Av grundläggande betydelse är också resandevolymens omfattning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:534px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:67px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och inriktning och de krav som därav följer på bl. a. kapacitet och flexibilitet i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fråga om trafikutbudet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vidare måste hänsyn tas till möjligheterna att passa in en framtida&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;järnvägs- och/eller landsvägstrafik i ett rationellt utformat trafiksystem.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Därav följer krav på bl. a. den tekniska utformningen av trafikanläggningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och vagnpark, underhålls- och reparationstjänst m. m. En konsekvens härav&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;är att en enskild bandel oftast inte kan behandlas separat utan måste ses i ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;större sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Av väsentlig betydelse är enligt föredraganden också de samhällsekonomiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;investerings- och driftkostnader för trafiken på kortare och längre sikt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som olika trafiklösningar kan väntas medföra. Av betydelse för avvägningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;är även de eventuella skillnader som föreligger mellan olika alternativ när det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;gäller trafiksäkerhet och miljö, tidsåtgång och bekvämlighet för resenärer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;men även regional- och näringspolitiska effekter. Av betydelse är vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;frågan hur skilda kostnads- och nyttoeffekter vid alternativa trafiklösningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fördelar sig mellan olika trafikhuvudmän och grupper i samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;På grundval av de angivna kriterierna förordar föredraganden att följande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafiksvaga bandelar sammanförs med afiarsbanenätet till eli riksnät på vilket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;persontrafik skall bibehållas inom det tidsperspektiv som nu kan överblickas.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:501px;left:18px"&gt;&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Banlängd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;km&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Malmö-Ystad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;58,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Kristianstad-Gullberna (Karlskrona)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;125,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Växjö-Emmaboda-Karlskrona&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;113,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Emmaboda-Nybro-Kalmar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;56,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Nässjö-Hultsfred-Oskarshamn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;148,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Linköping-Hultsfred&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;121,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Nässjö-Värnamo-Halmstad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;195,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(Göteborg) Almedal-Borås-Alvesta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;216,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Uddevalla-Herrljunga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;90,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Herrljunga-Borås&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;42,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Uddevalla-Olskroken (Göteborg)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;86,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Strömstad-Uddevalla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;92,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Södertälje-Eskilstuna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;81,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Charlottenberg-Kil&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;89,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Ludvika-Tillberga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;111,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Mora-Borlänge&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;102,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Långsele-Härnösand-Sundsvall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;183,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Mellansel-Örnsköldsvik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;28,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Storlien-Östersund&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;165,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Storuman-Hoting-Östersund&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;312,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Affärsbanenätet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5 177,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:1043px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1044px;left:504px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;7 601,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1031px;left:440px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:56px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:564px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:49px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;De angivna bandelarna ingår i eller utgör enligt föredraganden betydelsefulla &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;länkar i interregionala eller internationella förbindelser eller förbindelser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;primärt centrum med stambanorna. Antalet resande på banorna är vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:7px;"&gt;relativt omfattande och andelen interregionala resenärer är stor. Även&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;regionalpolitiska skäl talar enligt föredraganden för att persontrafiken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;bibehålls på dessa banor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;På de angivna banorna, som utgör drygt 70 % av hela den för persontrafik&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;upplåtna banlängden, uträttas enligt föredraganden f. n. 98,5 % av det totala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;persontrafikarbetet vid SJ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;För att de angivna trafiksvaga bandelarna skall kunna fylla sin funktion i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;det framtida persontrafiksystemet fordras det enligt föredraganden i många&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;fall väsentliga upprustningar av banstandarden. En rimlig ambitionsnivå är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;enligt föredraganden en basstandard som medger att personförande tåg kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;framföras med en största tillåten hastighet av minst 90 km/tim varigenom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;erhålls en med busstrafik likvärdig standard. Föredraganden avser att föreslå&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;regeringen att SJ ges i uppdrag att utarbeta ett särskilt investeringsprogram för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;upprustning av de linjer i den nämnda bandelsgruppen som inte har denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;standard.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;För att påskynda upprustningstakten och underlätta prioriteringar mellan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;olika bandelar kan en etappindelning blir nödvändig. Förekomsten av ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sådant program gör det också enligt föredraganden möjligt att i betydligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;högre grad än f. n. använda järn vägsupprustningar i sysselsättningsfrämjande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Föredraganden redovisar också en grupp bandelar omfattande totalt ca&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;1 763 km (inkl. ca 550 km varom beslut fattades vid 1975/76 års riksmöte att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;nedläggningsprövning av persontrafiken skulle ske) på vilka frågan om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;fortsatt persontrafik bör prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;På dessa bandelar uträttas endast 0,6 % av SJ:s totala persontrafikarbete,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och trafikutvecklingen har under senare år med endast något enstaka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;undantag varit klart vikande. Medan persontrafiken på hela SJ ökade med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;22 % under de senaste fyra åren, har den minskat med ca 20 % på de berörda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;trafiksvaga banorna under en motsvarande period. Medelbeläggningen per&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;enkeltur varierar på dessa linjer mellan 3 och 30 resande. Generellt gäller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;också för denna grupp av banor enligt föredraganden att ett renodlat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;landsvägsalternativ synes kunna ge en bättre trafikförsörjning till lägre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;samhällsekonomisk kostnad än ett järnvägsalternativ. Även energiåtgången&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;är för denna typ av banor högre än vid landsvägstrafik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;För en återstående grupp av bandelar med en sammanlagd längd av ca&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;1 343 km och med ca 0,9 % av SJ:s totala persontrafikarbete bör enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;föredraganden ytterligare utredningar utföras inom ramen för den fortsatta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regionala trafikplaneringen för att klarlägga om de skall föras till riksnätet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;eller till den grupp av bandelar för vilka frågan om fortsatt persontrafik bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;prövas. Det tillgängliga bedömningsunderlaget är nämligen för dessa banor ej&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;entydigt eller otillräckligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Med anledning av riksdagens beslut år 1974 att frågan om inlandsbanans&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-6px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-35px;left:494px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1152px;left:70px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1153px;left:280px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:727px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:394px;left:-15px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:619px;left:761px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:321px;left:769px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:143px;left:774px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:42px;left:777px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:18px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:531px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:67px;left:17px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;framtid skulle övervägas i anslutning till pågående utredningsarbete redovisar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föredraganden särskilt vilka överväganden som gjorts beträffande de i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inlandsbanan ingående bandelarna. Enligt föredragandens mening kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inlandsbanan inte sägas utgöra någon funktionell enhet. Den har inte någon&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;större betydelse för den genomgående persontrafiken. Däremot har banan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;betydelse ur totalförsvarssynvinkel. Föredraganden framhåller i anslutning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;härtill att det får ankomma på SJ att redovisa en plan för upprustning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;bandelen Storuman-Östersund till en standard som medgeratt persontåg kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;framföras med 90 km/tim och att det är lämpligt att SJ som underlag för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;länsstyrelsernas utredningar får lämna uppgifter om kostnaderna för motsvarande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;upprustning av bandelen Brunflo-Sveg och de till inlandsbanan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anslutande bandelarna Arvidsjaur-Jörn och Storuman-Hällnäs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Beträffande de villkor som bör förenas med nedläggning av persontrafik&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;framhåller föredraganden - mot bakgrund av att driftunderskottet i olönsam&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;järnvägstrafik f. n. i sin helhet bestrids via stadsbudgeten medan underskott i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;olönsam busstrafik i de flesta fall endast till en del finansieras av staten - att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en strävan bör vara att eliminera den kostnadsövervältring från stat till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommun som i nuvarande system ofta kan beräknas bli följden om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;persontrafiken flyttas över till landsväg. Mot den bakgrunden föreslår&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föredraganden att ett särskilt statsbidrag utbetalas till dem som är ansvariga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förden lokala och regionala persontrafiken vid nedläggning av persontrafiken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;på en bandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Föredraganden förordar således att berörda huvudmän över anslaget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik erhåller ett årligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bidrag som svarar mot särkostnaderna för persontrafiken minskat med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafikintäkterna. Bidraget under det första året skall beräknas utifrån&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uppgifter i senast utförda separatredovisning. För att garantera bidragets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;värde skall detta därefter följa de procentuella förändringar som kan bli&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;aktuella i fråga om den statliga vägmilsersättningen till huvudmannens trafik&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Bidraget bör enligt föredraganden göras generellt och av huvudmannen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fritt kunna disponeras på det sätt man i regionen finner mest lämpligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Bidraget bör utgå under fem år fr. o. m. trafikomflyttningen och bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;lämpligen handhas av en särskild myndighet - transportrådet - som i annat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sammanhang föreslås bli inrättad. Efter en femårsperiod, då den ersättande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafiken kan beräknas ha blivit helt integrerad i länshuvudmannens övriga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafikprogram, får det enligt föredraganden ankomma på transportrådet att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;pröva i vad mån det är skäligt att även fortsättningsvis ge bidrag utöver det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bidrag som i övrigt utgår under anslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I de fall en omläggning berör fler än en länshuvudman får bidragsbeloppet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;enligt föredraganden fördelas mellan huvudmännen i förhållande till ifrågavarande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;järnvägstrafiks omfattning, mätt i beräknat eller utfört transportarbete.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Det föreslagna bidraget torde enligt föredraganden i de flesta fall bli så väl&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tilltaget att det medger inte enbart en fullgod ersättningstrafik utan också&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:59px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:571px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:67px;left:53px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;förstärkningar av huvudmannens övriga trafiktjänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Föredraganden berör i sammanhanget också frågan om möjligheterna för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;länshuvudman eller kommun att av SJ köpa sådana trafiktjänster som går&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;utanför vad som kan betraktas som gängse basstandard. Denna möjlighet bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;enligt föredraganden finnas på hela det persontrafikerade bannätet så långt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;det är förenligt med kravet påen fungerande fjärrtrafik. Det kan vara fråga om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;köp av en ytterligare förbindelse, ändring av tidtabell, uppehåll vid viss&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;station etc. 1 de fall en länshuvudmans trafik motiverar speciella investeringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bör kostnaderna för dessa till den del de hänför sig till denna trafik enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;föredraganden bestridas av huvudmannen, t. ex. på sätt som skett i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Mal möområdet. Föredraganden anger att som basstandard på det trafiksvaga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bannätet kan tre dubbelturer per dag i de flesta fall tjäna som rättesnöre. På&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sådana bandelar där trafikutbudet i den tidtabell som gäller under tidtabellsåret &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1978/79 är lägre än tre dubbelturer förordas dock att detta lägre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;trafikutbud betraktas som basstandard.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Beträffande handläggningsordningen vid fråga om nedläggning av persontrafik &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ansluter sig föredraganden till trafikpolitiska utredningens uppfattning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att frågor om ev. överflyttning till landsväg av trafiken på de trafiksvaga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bandelarna bör integreras i den övergripande planeringen på länsnivå.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Föredraganden anser det väsentligt att länshuvudmännen ges stort inflytande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och att ett samhällsekonomiskt synsätt anläggs på dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;De centrala frågorna i beredningsarbetet bör enligt föredraganden handhas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av nuvarande bussbidragsnämnden, som föreslås uppgå i den föreslagna nya&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;myndigheten - transportrådet. Härigenom uppnås att samma organ får hand&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om frågor om ersättningstrafikens ordnande och den ekonomiska ersättningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till sådan trafik. Beredningsarbetet såväl i departementet som i transportrådet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommer enligt föredraganden i hög grad att underlättas genom att det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inom några år kommer att finnas en ansvarig huvudman för kollektivtrafiken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;i varje län. Huvudmannaskapet, som skall utövas genom interkommunal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samverkan mellan kommuner och landstingskommuner, kommer enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föredraganden att borga för att de lokala och regionala synpunkterna blir inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bara företrädda utan också sammanvägda och presenterade på ett enhetligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sätt. 1 beredningsarbetet anges vidare att stor vikt bör fästas vid länshuvudmännens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt den föreslagna handläggningsordningen behöver SJ i fortsättningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inte ta initiativ i nedläggningsärenden som berör persontrafiken. Det får i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stället ankomma på länshuvudmännen att, i samband med den årliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;statsbidragsansökan, i sin trafikplan redovisa hur ersättningstrafiken lämpligen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kan ordnas vid de bandelar som skall nedläggningsprövas. Av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;redovisningen skall framgå de konsekvenser i fråga om restider, anslutningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och trafikekonomi etc. som kan förväntas bli följden om den alternativa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;trafiklösningen genomförs. Transportrådet bör därför enligt föredraganden få&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;befogenhet att i sina anvisningar till berörda huvudmän föreskriva att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;alternativa trafiklösningar utarbetas. Transportrådet skall också inhämta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;berörd länsstyrelses yttrande över det lämpliga i att trafiken flyttas över.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:532px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:19px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Härefter skall transportrådet överlämna materialet tillsammans med eget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;yttrande till kommunikationsdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I kommunikationsdepartementets fortsatta beredning, som enligt föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;främst bör avse en sammanvägning av mera överordnade synpunkter,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; bör remissförfarandet spela en central roll. Yttrande över länshuvudmannens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och transportrådets material och synpunkter bör sålunda lämnas av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;olika centrala organ, såsom SJ, vägverket, överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; överstyrelsen för ekonomiskt försvar m. fl. Det ankommer sedan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enligt föredraganden på regeringen att slutligt pröva nedläggningsfrågan i det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enskilda fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Den föreslagna handläggningsordningen kan enligt föredraganden få&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anpassas i de fall nedläggningsprövningen redan påbörjats. Detta gäller i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;första hand de bandelar som innefattas i riksdagens senaste beslut (TU&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1975/76:19, rskr 1975/76:209) om nedläggningsprövning. Föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anser det emellertid rimligt att även de i dessa fall berörda regionerna får del&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av det föreslagna statsbidraget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Den nya ordningen ger inte SJ samma roll som tidigare vid en ifrågasatt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;överflyttning till landsväg av persontrafik på en trafiksvag bana. SJ bör dock&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;enligt föredraganden vara oförhindrat att komma in med förslag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;driftomläggningar, om väsentliga förändringar i trafikefterfrågan och trafikmönster &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ändrat förutsättningarna för fortsatt järnvägsdrift på ett avgörande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Föredraganden framhåller slutligen att i det fall regeringen beslutar att en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;viss omläggning av persontrafiken inte bör komma till stånd, beroende på att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;länshuvudmannen motsätter sig en omläggning, bör det vara naturligt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;överväga att huvudmannen övertar ansvaret för trafiken. Ställning till det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;lämpliga förfarandet bör dock enligt föredragandens mening tas från fall till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;När det gäller den framtida godstrafiken på järnväg anser föredraganden att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samma principiella syn kan anläggas som beträffande persontrafiken. Lika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;uppenbara som järnvägens samhällsekonomiska fördelar är i trafikstarka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;relationer är enligt föredraganden de nackdelar från resurssynpunkt som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;järnvägstrafiken har i relationer där godsunderlaget är svagt. Uppsamlingsoch &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;distributionstransporter kan således i många fall ombesörjas på ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;betydligt mindre resurskrävande sätt med vägfordon. Den framtida godstrafiken &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;på järnväg bör enligt föredraganden koncentreras till sådana trafikuppgifter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och det nät där järnvägens stordriftsfördelar kan göra sig gällande. På&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;det nät som även på sikt bör bibehållas bör banan medge 20 tons axellast och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;en största tillåten hastighet av 70 km/tim.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Föredraganden framhåller emellertid att det f. n. saknas underlag för att på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;samma sätt som när det gäller persontrafiken kunna föreslå en indelning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;järnvägsnätet för godstrafik. För en allsidig bedömning av godstrafiken på de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;trafiksvagaste bandelarna behövs det enligt föredraganden i första hand mer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;detaljerade uppgifter om trafikmängder. Vidare behövs tekniska uppgifter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;om bana och rullande materiel, uppgifter om tågrörelser, godsslag och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:58px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:569px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:53px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;trafikanter m. m. Dessutom fordras uppgifter om de företagsekonomiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;konsekvenserna av en trafikomläggning. Vidare bör de investeringar och det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;banunderhåll som skulle krävas på sikt vid fortsatt järnvägsdrift redovisas.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Föredraganden avser föreslå regeringen att ge SJ i uppdrag att ställa samman&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sådana uppgifter för de - från godstrafiksynpunkt - trafiksvagaste bandelarna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Den fortsatta handläggningen av en ifrågasatt omläggning av godstrafiken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förutsätts enligt föredraganden bli följande. Det material som SJ levererar till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kommunikationsdepartementet kan behöva kompletteras, t. ex. med hänsyn&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tillen samtidig bedömning av den framtida persontrafiken på banan. Efter en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sådan komplettering bör det tillgängliga materialet sändas ut till vederbörande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;länsstyrelse som bl. a. genom kommunernas hörande har att komplettera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utredningen, i första hand vad gäller de regional- och lokaliseringspolitiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;aspekterna. Kontakt kan därvid behöva tas med trafikanterna för att man&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skall få en bild av de problem som en trafikomläggning skulle medföra.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Härefter bör det på kommunikationsdepartementet samlade utredningsmaterialet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;remitteras till totalförsvarsmyndigheterna, Näringslivets trafikdelegation &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I den fortsatta beredningen inom departementet kommer enligt föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samhällsekonomiska bedömningar att ingå, och stora krav kommer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;därvid att ställas på prognoser för den framtida trafikutvecklingen m. m.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Varje ärende bör därefter slutligt prövas av regeringen. Föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förutsätter vidare att om någon annan än de undersökta bandelarna skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;drabbas av ett så stort trafikbortfall att frågan om alternativa transportmöjligheter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enligt SJ:s bedömning bör prövas, kommer SJ att aktualisera frågan i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;departementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Föredraganden understryker i sammanhanget att det förhållandet att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;frågan om fortsatt godstrafik på järnväg i vissa fall bör prövas ingalunda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;betyder att en trafikomläggning bör komma till stånd. Utfallet kan givetvis bli&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det motsatta, på grundval av det allsidiga material som kommer att läggas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fram. 1 de fall en trafikomläggning blir aktuell kan den också bli begränsad till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bara en del av den berörda linjen, eftersom det i många fall kan visa sig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lämpligt att bibehålla trafiken på en delsträcka. Vid prövningen bör självfallet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;alla sådana möjligheter övervägas. Prövningen av godstrafiken kan därmed&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;komma att omfatta olika alternativa sträckningar och blir då delvis av en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;annan karaktär än på persontrafiksidan, där i regel trafiken på hela linjen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;undersöks i ett sammanhang. Möjligheten att låta godstrafiken fortgå på t. ex.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av kommuner ägda industristamspår bör också undersökas. Sådana lösningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behöver inte innebära någon kostnadsövervältring på kommunerna, eftersom &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;dessa har möjlighet att ta ut avgifter från dem som nyttjar industristamspåret.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;När det gäller godstrafiken pksmalspdrsbanorna finns enligt föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;endast två alternativ: antingen att nuvarande spår och trafik bibehålls så länge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det är tekniskt och praktiskt möjligt eller att godstrafiker mer planmässigt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;flyttas över till landsväg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:539px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Samtliga smalspårsbanor bör därför enligt föredraganden ingå i den grupp&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för vilken SJ får i uppdrag att ta fram basunderlaget för vidare behandling.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Föredraganden anser emellertid att det inte kan uteslutas att det i något fall -&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;när det gäller de något trafikstarkare bandelarna - kan finnas skäl att närmare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;pröva breddningsfrågan parallellt med nedläggningsprövningen. I uppdraget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till SJ skall därför anges för vilken eller vilka smalspårsbanor prövning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;breddningen erfordras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Föredraganden framhåller vidare att handläggningsordningen även i fråga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om godstrafiken kan få anpassas i de fall nedläggningsprövningen redan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;påbörjats. Detta gäller i första hand bandelarna Karlshamn-Ryd och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Götene-Nossebro, där nedläggningsfrågan aktualiserats inom resp. region&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mot bakgrund av att järnvägen anses utgöra ett hinder från samhällsbyggnadssynpunkt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och trafikunderlaget minskat väsentligt under senare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Beträffande konsekvenserna för trafikanterna vid en nedläggning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;godstrafiken på en viss sträcka framhåller föredraganden att de företag som i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;dag är spåranslutna fåren ny terminaltransport på landsväg, medan däremot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;andra som utnyttjar den aktuella banan redan i dag har en terminaltransport,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som alltså behöver förlängas efter en nedläggning. Vid bedömningen av dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;frågor bör enligt föredraganden också beaktas att de stationer, till vilka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;omlastningen mellan järnväg och landsväg flyttas över, ofta är bättre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utrustade vad gäller lastningsanordningar m. m. Vidare bör förändringarna i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;transportavstånd för den kvarvarande järnvägstransporten beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Totalt sett går det dock enligt föredraganden inte att komma ifrån att vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;företag kommer att drabbas av merkostnader i samband med en överflyttning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av godstrafik till landsväg. Föredraganden anser det angeläget att dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;transporter bibehålls på kvarvarande järnvägssträcka så långt det är möjligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och anser det befogat att staten under en övergångsperiod lämnar viss&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ersättning för eventuella merkostnader. Ersättningen skall tjäna syftet att ge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trafikanten tid att anpassa sig till ett förändrat läge. Vid beräkningen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ersättningen bör man utgå från trafikantens verkliga merkostnader för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;biltransport och omlastning, varvid även eventuella förändringar i järnvägsfrakten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beaktas. I fråga om företag som inte varit spåranslutet bör vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beaktas de minskade hanteringskostnaderna på grund av trafikomläggningen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Ersättningen bör lämnas av SJ i form av ett forslingsbidrag vid fraktavtals&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;slutande och utgå med 100 % av de sålunda beräknade merkostnaderna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;under första året efter en driftomläggning. Därefter bör forslingsbidraget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trappas ned med lika stora belopp varje år, så att det helt bortfaller efter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sammanlagt fem år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I första hand talar enligt föredraganden rent praktiska skäl för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ersättningen efter hand bör trappas ned till noll, men det är också så att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;företagets transporter till närbelägen järnvägsstation efter någon tid bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kunna integreras i övriga transporter på sådant sätt att man genom en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;rationell trafikuppläggning kan nedbringa kostnaderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Som villkor för att forslingsbidrag skall utgå bör enligt föredraganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:58px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:566px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;följande gälla. Företaget i fråga skall under de tre åren närmast före&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;trafikomläggningen ha haft en omsättning av storleksordningen 50 järnvägsvagnar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;per år. Företaget skall träffa sådant avtal med SJ om kombinerad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;bil-järnvägstransport att SJ svarar för hela transporten (eventuellt med hjälp&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;av entreprenör för bilsträckan och omlastningen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Trafikanten betalar SJ för frakten mellan berörda järnvägsstationer och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;forslingskostnaden minskad med forslingsbidraget. SJ lämnar i samband&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;med anslagsframställningen varje år redovisning över de forslingsbidrag som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;lämnats och hemställer om ersättning härför över driftersättningsanslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:18px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;4.1.2 Utskottets överväganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utskottet ansluter sig till föredragandens och trafikpolitiska utredningens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;allmänna uttalanden om järnvägens framlida möjligheter. SJ bör ha goda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;möjligheter att utveckla både sin person- och godstrafik till gagn för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;medborgarna och näringslivet i olika delar av landet. Den moderna tekniken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inom järnvägen kan således erbjuda snabba och effektiva transporter.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Utskottet anser det därvid väsentligt att satsningen på järnvägen sker så att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;dess förutsättningar att göra sig gällande på ett samhällsekonomiskt sätt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;ökar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Järnvägsnätet måste enligt utskottets mening även i fortsättningen - som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förordas i motionen 1978/79:2397 - utgöra stommen i person- och godstrafiken,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; bl. a. med hänsyn till miljön, energin och trafiksäkerheten. Utgångspunkten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för planeringen på järnvägsområdet måste vara att staten har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ansvaret för såväl det interregionala riksnätet som det regionala bannätet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet kan också ansluta sig till vad som anförts i motionerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;1978/79:951 (punkten 3 c)och 1978/79:2379 (punkten 4) att järnvägen måste&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;spela en avgörande roll i ett framtida rikstäckande trafiksystem och att en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;långsiktig plan för järnvägsnätets utnyttjande bör utarbetas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;När det gäller järnvägsnätets framtida utformning och funktion i vad avser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;persontrafiken, finner utskottet-i allt väsentligt i överensstämmelse med vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som förordas i motionen 1978/79:951 (punkten 3 c) och motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;79:2397 (punkten 8) - det nödvändigt att i en funktionell prövning av olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;järnvägslinjers roll i den regionala trafikorganisationen de regionala trafikhuvudmännen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och kommunerna borges ett väsentligt inflytande. Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anser det också, som anförts i motionen 1978/79:2379 (punkten 4), betydelsefullt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att det blir tillräckligt rådrum i denna fråga. Utskottet anser i motsats&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till föredraganden att frågan om vilka banor som skall ingå i ett framtida&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regionalt persontrafiksystem bör avgöras först sedan de regionala trafikhuvudmännen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;fått möjlighet att överväga vilken roll järnvägen bör fylla inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sina resp. områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:538px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Vad beträffar det i propositionen föreslagna riksnätet finnér utskottet att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;detta, i enlighet med vad som föreslås i propositionen och i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1978/79:2397 (punkten 9), bör kunna godtas. Med hänsyn till dessa bandelars&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;betydelse för bl. a. den interregionala trafiken och till att en så långt möjligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;fast grundval skapas för bl. a. SJ:s långsiktiga planering av persontrafiken och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;banupprustningar bör det enligt utskottets mening slås fast att berörda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bandelar skall ingå i det framtida persontrafiknätet. Avgränsningen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksnätet bör som framgår av propositionen inte ses som definitiv, utan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ändringar bör framdeles kunna göras som ett resultat av de fortsatta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utredningar angående olika trafiksvaga bandelars framtida utnyttjande som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föreslås i det följande. Utskottet förutsätter dock att regeringen bereder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen tillfälle ta ställning till de förslag till ändring av riksnätet för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;persontrafik som kan framkomma som en följd av dessa utredningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vid avgränsningen av ett riksnät för persontrafik utgår utskottet ifrån att,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som förordats i motionen 1978/79:2379, hänsyn tas till att riksnätet bör ge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anknytning till grannländernas järnvägsnät och att det bör främja en aktiv&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;närings-, regional- och lokaliseringspolitik och tillgodose totalförsvarssynpunkter.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I fråga om de trafiksvaga bandelar, vilka i propositionen föreslagits bli&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föremål för prövning av fortsatt persontrafik resp. ytterligare utredning,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ansluter sig utskottet i allt väsentligt till vad som anförs i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1978/79:2379(punkten 4)och motionen 1978/79:2397(punkten 7). Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anser att i princip samtliga dessa bandelar bör bli föremål för ytterligare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utredning inom ramen för den fortsatta regionala trafikplaneringen. De&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;huvudmän eller de kommuner som kommer att ingå i en sådan organisation&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som enligt riksdagens beslut vid 1977/78 års riksmöte skall finnas för den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lokala och regionala kollektivtrafiken i länen bör därvid enligt utskottets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mening få möjlighet att förutsättningslöst överväga vilka bandelar som skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ingå i det framtida regionala och lokala persontrafiksystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Om huvudmannen därvid föredrar att ersätta järnvägstrafiken med en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förbättrad landsvägstrafik bör detta kunna ske. Utskottet anser, i enlighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med vad som förordats i detta avseende i motionerna 1978/79:1398 och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1978/79:2397, att någon kostnadsövervältring ej får ske från staten till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommuner och landsting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vad utskottet här anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Beträffande de bandelar där en nedläggningsprövning har inletts i enlighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med riksdagens tidigare fattade beslut (TU 1975/76:19, rskr 1975/76:209) bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;dock hinder ej föreligga för ett fullföljande av prövningen i enlighet med vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;som föreslås i propositionen i detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vad i det föregående anförts synes i allt väsentligt tillgodose yrkandena i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;motionen 1978/79:2356 om att riksdagen dels avvisar förslaget till indelning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av det trafiksvaga bannätet, dels uttalar sig för att de regionala länshuvudmännen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förutsättningslöst får pröva utformningen av det framtida järnvägs
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1053px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;4 Riksdagen 1978/79. 15 sami. Nr 18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:51px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:563px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:44px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;nätets indelning. Det gäller i huvudsak även vad som förordats i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;1978/79:2219 om järnvägsnedläggningar eller begränsningar av persontrafiken &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;på vissa bandelar. På grund härav finner utskottet någon särskild åtgärd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;från riksdagens sida i anledning av motionerna i nämnda delar ej erforderlig
Utskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:6px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;återkommer i det följande till frågan om statsbidragen till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ersättningstrafik vid en nedläggning av persontrafiken på järnväg. Vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;återkommer utskottet (i avsnitt 4.4.2) till frågan om upprustning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inlandsbanan och andra trafiksvaga bandelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Av betydelse för huvudmännens och kommunernas ställningstagande till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;olika trafiksvaga bandelars utnyttjande i det lokala och regionala persontrafiksystemet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;torde bl. a. vara hur reglerna utformas för dels det statliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bidraget till ersättningstrafik på landsväg, dels ersättningen till SJ från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kommuner och regionala trafikhuvudmän vid köp av trafiktjänster. När det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;gäller frågan om statliga bidrag till ersättningstrafik på landsväg har föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förordat att berörda huvudmän skall vid en överflyttning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;persontrafik till landsväg - utöver normalt stöd enligt förordningen (1978:443)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om statligt stöd till viss kollektiv persontrafik - under fem år erhålla ett bidrag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som svarar mot särkostnaderna för persontrafiken på järnväg minskat med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafikintäkterna. Efter fem år får det enligt föredraganden ankomma på det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föreslagna transportrådet att pröva i vad mån det är skäligt att även&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fortsättningsvis ge det särskilda bidraget till berörda huvudmän. Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anser sig emellertid, i enlighet med vad som anförs i motionen 1978/79:2379&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(punkten 5)och yrkandet i motionen 1978/79:2246(punkten 3)och motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1978/79:2397 (punkterna 10 och 12), ej kunna godta en ordning som innebär&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att det särskilda bidraget till huvudmannen normalt förutsätts upphöra efter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fem år. En sådan förutsättning medför enligt utskottets meningen uppenbar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;risk för att en kostnadsövervältring kan komma att ske på kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;De särskilda statsbidragen kan väntas innebära en betydande fördel för de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;län som berörs, och ersättningstrafiken kan efter viss tid beräknas ha blivit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;helt integrerad i det regionala trafikprogrammet. Utskottet finner det därför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rimligt att en utvärdering sker av bidraget efter fem år. Därefter bör en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fortlöpande förändring av bidraget kunna ske med hänsyn till ändrade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förutsättningar och förhållanden. Någon övervältring på kommunerna av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kostnaderna för kollektivtrafiken på berörda sträckor får dock ej ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vad utskottet här anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;När det gäller frågan om länshuvudmännens ersättning till SJ vid utnyttjande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av tåg för lokal och regional trafik vill utskottet erinra om vad utskottet därom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anförde vid behandlingen av propositionen 1977/78:92 om åtgärder för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förbättra lokal och regional kollektiv persontrafik. Utskottet förutsatte då (TU&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;1977/78:28) - med anledning av dåvarande kommunikationsministerns&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;uttalande om att han, om behov uppkommer av mera fastlagda riktlinjer för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;hur ersättningen till SJ bör regleras, var beredd att ta upp frågan till prövning -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:542px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:69px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att förslag härom snarast möjligt skulle framläggas. Utskottet uttalade också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att viss erfarenhet av hur systemet fungerar i praktiken torde krävas och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;betonade vikten av att en uppföljning av frågan sker inom regeringen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Utskottet har också tidigare i år vid behandling av motionsyrkanden i denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fråga (TU 1978/79:15) uttalat att utskottet förutsätter att regeringen noga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;följer frågan och då så befinns påkallat vidtar nödvändiga åtgärder. 1&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;propositionen har föredraganden inte aviserat några åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet finner emellertid, i enlighet med vad som anförs i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1978/79:2379(punkten 15 c)och motionen 1978/79:2397 (punkten 11),det nu&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vara nödvändigt att ange allmänna riktlinjer för hur ersättningen till SJ skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regleras när kommuner och landsting önskar köpa tjänster av SJ. Detta krävs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för att underlätta huvudmännens planering och för att ge dem en realistisk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;möjlighet att diskutera alternativa trafiklösningar i områden med trafiksvaga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bandelar. Regeringen bör före 1980 års utgång ha utarbetat sådana riktlinjer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;efter överläggningar med SJ och regionala trafikhuvudmän. Tillkomsten av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;allmänna riktlinjer av detta slag kan även ge en bättre grund för överenskommelser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med SJ om utökning av trafikservicen på trafiksvaga bandelar och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utnyttjande av det övriga järnvägsnätet, varvid dock skälig hänsyn måste tas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;till ev. behov av extra insatser och investeringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vad utskottet i nu berörda delar anfört bör av riksdagen ges regeringen till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet kan i övrigt godta den av föredraganden föreslagna handläggningsordningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för frågor om nedläggning av persontrafik resp. godstrafik på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trafiksvaga bandelar. Utskottet tillstyrker också den av föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föreslagna ersättningen till godstrafikanter som åsamkas merkostnader vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nedläggning av godstrafik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I en rad motioner har yrkanden framförts om att en eller flera angivna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bandelar skall ingå i riksnätet för persontrafik eller att ny utredning om vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bandelars framtida trafikering skall göras eller att en upprustning och/eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utbyggnad av vissa bandelar skall ske. Utskottet har funnit att syftet med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;motionerna, vad gäller yrkandena om persontrafikens bevarande eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inordnande i riksnätet etc., i allt väsentligt synes bli tillgodosett om riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;godkänner vad utskottet i det föregående anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vidare har utskottet funnit att en stor del av de framförda yrkandena om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;upprustning och/eller utbyggnad avser sådana bandelar eller är av sådan art&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att resultatet av de fortsatta utredningarna om olika bandelars framtida&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;funktion rimligen måste avvaktas innan ställning kan tas till förslagen. Detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;innebär dock inte att statens ansvar för underhållet på berörda sträckor får&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;eftersättas. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om dels den pågående -&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med länsplanering 1980 integrerade - regionala trafikplaneringen, dels vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utskottet i det föregående uttalat om vikten av att de regionala trafikhuvudmännen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;får tillfälle att pröva vilka bandelar som bör ingå i det regionala och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lokala kollektivtrafiksystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:47px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:558px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Under hänvisning till vad nu anförts och vad utskottet uttalar under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;investeringsavsnittet i det följande (4.4.2) finnér utskottet att nedan nämnda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;motionsyrkanden om skilda bandelar är besvarade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Det gäller motionen 1978/79:2219 i vad avser förslaget omen utbyggnad av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:6px;"&gt;järnvägen mellan Övertorneå och Pajala, motionen 1978/79:2393 om bandelarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:7px;"&gt;Boden-Haparanda och Övertorneå-Karungi samt motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:7px;"&gt;79:2398 om järnvägslinjen Övertorneå-Karungi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Det gäller likaledes motionerna 1978/79:536 och 1978/79:2310 om bandelen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;Forsmo-Hoting, motionerna 1978/79:2227, 1978/79:2396 om bandelen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Ljusdal-Hudiksvall och motionen 1978/79:956 om sträckan Gävle-Ockelbo-Bollnäs-Ljusdal.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Vidare gäller det motionen 1978/79:1424 i vad avser järnvägslinjer i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Kopparbergslän, motionen 1978/79:2226(punkterna 1 och 2)om Västerdalsbanan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;och bandelen Mora-Sveg, motionen 1978/79:2377 (punkterna 1 och 2)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;om inlandsbanan och järnvägssträckan Borlänge-Sälen och motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;79:2381 om bandelarna Borlänge-Malung, Malung-norra Dalarna och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;inlandsbanan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Det gäller även motionen 1978/79:2354 om järnvägslinjerna i Värmlands&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;län, motionen 1978/79:2378 om bandelen Mellerud-Bengtsfors-Arvika och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;motionen 1978/79:2382 om bandelen Lesjöfors-Kristinehamn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Likaledes gäller det motionen 1978/79:2355 om bandelen Enköping-Uppsala,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt; motionen 1978/79:2388 om bandelen Strängnäs-Åkers styckebruk,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;motionen 1978/79:531 om den s. k. Hästholmenbanan och motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;79:1425 om bandelen Gårdsjö-Håkantorp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Det gäller också motionerna 1978/79:2392 och 1978/79:2394 om bandelen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;Lysekil-Smedberg, motionen 1978/79:2380 om bandelarna Karlsborg-Skövde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och Falköping-Landeryd, motionen 1978/79:2311 om bandelarna Falköping-Landeryd,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Gånghester-Ulricehamn och Borås-Varberg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Därtill gäller det motionen 1978/79:971 om Västkustbanan, motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;1978/79:1426 om Västkustbanan och Bohusbanan, motionen 1978/79:1947&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om järnvägslinjen Halmstad-Nässjö, motionen 1978/79:2386 om bandelen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;Ystad-Tomelilla-Simrishamn samt motionerna 1978/79:2383 och 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;79:2384 om bandelen Älmhult-Sölvesborg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:17px;"&gt;Slutligen gäller det motionen 1978/79:941 om. järnvägstrafiken i Kalmarlän,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;motionen 1978/79:2228 om järnvägslinjerna Västervik-Bjärka Säby och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Västervik-Hultsfred-Växjö, motionen 1978/79:2374 om bandelen Västervik-Bjärka &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Säby, motionen 1978/79:2375 om bandelarna Jenny-Hultsfred-Växjö &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och Nässjö-Nybro, motionen 1978/79:2385 om bandelarna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Växjö-Hultsfred och Nässjö-Nybro och motionerna 1978/79:2353 och 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;79:2376 om bandelen Nässjö-Nybro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1 motionen 1978/79:460 yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;en utredning med uppgift att utreda förutsättningarna för ett statligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;övertagande av NKLJ-banan i Värmland. I motionen 1978/79:1939 hemställs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att riksdagen hos regeringen uttalar att åtgärder vidtas för att överföra NKLJ i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:543px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;statlig ägo och inordna banan i det övriga järnvägsnätet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet vill med anledning härav framhålla att banan är i privat ägo och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att hittills ingen framställning från ägarhåll om dess övertagande av staten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;aktualiserats eller aviserats. Enligt vad utskottet vidare erfarit har närmare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;85 % av transportvolymen forts över till landsvägstransport.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet finnér sig för sin del med hänvisning till det anförda inte kunna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;biträda motionärernas yrkanden och avstyrker därför motionerna i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:16px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;4.2 Principer för ersättning till SJ:s trafiksvaga bannät (Utskottet s.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;54)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;4.2.1 Förslagen i propositionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Föredraganden förordar beträffande ersättningen till SJ för driften av de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafiksvaga bandelarna att SJ även fortsättningsvis skall beviljas full ersättning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för underskottet på trafiksvaga järnvägslinjer. Ersättningen föreslås&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;liksom hittills bli baserad på en uppdelning av SJ:s bannät i ett affärsbanenät&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och ett ersättningsberättigat bannät.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I fråga om principerna för avgränsningen av affärsbanenätet ansluter sig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;föredraganden till trafikpolitiska utredningens uppfattning att till det ersättningsberättigade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bannätet bör föras sådana bandelar, för vilka intäkterna inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;täcker särkostnaderna. Föredraganden framhåller emellertid att större&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förändringar än nödvändigt inte bör göras i den uppdelning som vuxit fram&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;genom de båda senaste separatredovisningarna, som baserats på trafiken år&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;1974 resp. år 1977. Vidare bör avgränsningen enligt föredraganden ges en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;större fasthet för att dels undanröja de diskussioner som nu återkommer vart&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tredje år i samband med de separatredovisningar som genomförs inom SJ,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;dels göra det lättare att i förväg beräkna de årliga ersättningsbeloppens storlek&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;även på längre sikt och därmed bl. a. underlätta SJ:s planering. Med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;anledning härav förordar föredraganden att - jämfört med trafikpolitiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utredningens förslag - ytterligare ca 330 bankm skall föras till det ersättningsberättigade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;bannätet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Affärsbanenätet bör enligt föredraganden omfatta totalt ca 5 390&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;bankm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Den nya avgränsningen mellan affärsbanenätet och det ersättningsberättigade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;nätet bör enligt föredraganden tillämpas första gången i samband med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;1981 års separatredovisning och kommer därmed att slå igenom på driftersättningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;fr. o. m. budgetåret 1982/83.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Föredraganden biträder trafikpolitiska utredningens förslag att framdeles&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;överföring av bandelar från affärsbanenätet till det ersättningsberättigade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;bannätet skall kunna ske, under förutsättning att SJ ger in framställning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;härom till regeringen. Föredraganden biträder också utredningens förslag att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;överföring av bandelar från det ersättningsberättigade nätet till affärsbanenätet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;får aktualiseras i samband med separatredovisningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:19px;"&gt;Även beträffande principerna för beräkning av driftersättningen ansluter sig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:53px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:563px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:44px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;föredraganden till trafikpolitiska utredningens uppfattning att driftersättningens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;storlek liksom hittills bör beräknas på basis av en av SJ vart tredje år&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;genomförd separatredovisning av ett ersättningsberättigat bannät som är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;avgränsat på sätt som framgått av det föregående. Redovisningen bör liksom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;hittills granskas av särskilda sakunniga, som vid varje granskningstillfölle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;tillkallas av regeringen. Resultatet av granskningen får ligga till grund för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;regeringens och riksdagens prövning av anslagsbeloppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Föredraganden biträder även utredningens förslag till ändrad beräkningsmetodik &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;beträffande dels kostnaderna för centralförvaltningen och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;resebyråverksamheten, dels kostnadsposter av engångskaraktär och en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;korrektionspost om 5 % på kostnadssidan. Vidare delar föredraganden den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;uppfattning som framförts av de sakkunniga som granskat 1975 års&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;separatredovisning att det s. k. matarvärdet bör sättas till hälften av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;affarsbanenätets samtrafiköverskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;De föreslagna nya beräkningsprinciperna bör enligt föredraganden tillämpas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;fr. o. m. 1981 års separatredovisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;När det gäller principernaförframräkning av ersättningsbeloppet från basåret&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;till gällande budgetår, bör enligt föredraganden hänsyn så långt möjligt tas till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;väntade konjunkturvariationer och till effekter av vidtagna rationaliseringar.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;1 fråga om framräkningen av mätarvärdet ansluter sig föredraganden till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;vad departementschefen anförde i propositionen 1977/78:100 bil. 9 (s. 164),&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;dvs. att basårets mätarvärde bör bibehållas oförändrat under löpande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;treårsperiod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;De förordade principerna för framräkning av driftersättningen föreslås&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;gälla fr. o. m. beräkningen av ersättningsbeloppet för budgetåret 1980/81.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;4.2.2 Utskottets överväganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utskottet delar föredragandens bedömning beträffande det önskvärda i att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;en fasthet i avgränsningen mellan aftarsbanenätet och det ersättningsberättigade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bannätet uppnås och tillstyrker de i propositionen föreslagna principerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;för avgränsningen av affärsbanenätet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Av samma skäl tillstyrker utskottet de av föredraganden förordade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;principerna för beräkning av den årliga ersättningen till SJ för driften av icke&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;lönsamma järnvägslinjer m. m. Utskottet har inte heller något att erinra mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;de av föredraganden förordade principerna för framräkning av driftersättningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;under perioden mellan två separatredovisningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;4.3 Marknadsförings- och taxeåtgärder (Utskottet s. 57)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;4.3.1 Förslagen i propositionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Av grundläggande betydelse för ett samhällsekonomiskt effektivt utnyttjande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av SJ:s resurser och för järnvägens möjligheter att hävda sig på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:539px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;transportmarknaden är enligt föredraganden - förutom tillräckliga investeringsmedel &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;- det kostnadsansvar som belastar trafiken och som får sitt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uttryck i prissättningen av transporttjänsterna. En avlastning av SJ:s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kostnadstäckningskravförbannätet, som enligt föredraganden av flera skäl är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motiverad, kan därför verksamt bidra till att åstadkomma ett ur samhällsekonomisk &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;synvinkel mereffektivt utnyttjande av SJ:s resurser. Genom den i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det föregående föreslagna avlastningen av SJ:s kapitalkostnader för bannätet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;blir det enligt föredraganden möjligt för SJ att tillämpa en prissättning som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bättre ansluter till de samhällsekonomiska marginalkostnaderna. Detta har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;enligt föredraganden sin största betydelse i persontrafiken, eftersom SJ där&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inte har samma praktiska möjligheter till prisdifferentiering som i godstrafiken.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Föredraganden finner det naturligt att kostnadsavlastningen beräkningsmässigt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;knyts till avskrivningar och förräntningskrav för sådana&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anläggningar i form av bana, bangårdar, stationer m. m., som behövs för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tågtrafik skall kunna bedrivas och som för järnvägens del i huvudsak är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;oberoende av trafikens omfattning och variation. De årliga kapitalkostnaderna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för sådana anläggningar uppgick budgetåret 1977/78 till ca&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;182 milj. kr. och beräknas i 1979/80 års prisnivå uppgå till ca 215 milj. kr.,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;varav ca 65 milj. kr. utgör ränta på den del av statskapitalet som kan hänföras&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;till dessa anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;Föredraganden betonar att anknytningen till de nämnda anläggningsobjekten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;endast bör vara beräkningsmässig. En reell anknytning av kostnadsavlastningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till bestämda anläggningsobjekt skulle bl. a. försvåra SJ:s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;investeringsprioritering. I stället förordas en ordning som innebär att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;motsvarande belopp varje år ställs till SJ:s förfogande genom en generell och i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förväg bestämd nedsättning av avskrivningarna, förräntningskravet samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;statskapitalet. Därigenom ges SJ enligt fö'pdraganden möjlighet att sänka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sina biljettpriser och genomföra de rabattförsök som redovisats i SJ:s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;remissyttrande över trafikpolitiska utredningens slutbetänkande. Genom att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den ekonomiska ramen kan beräknas i förväg för längre perioder, bör SJ också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;få större möjlighet att planera sin verksamhet på lång sikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I sammanhanget tar föredraganden upp SJ:s förslag i remissyttrandet att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ersättningen för företagsekonomiskt olönsamma åtgärder bör baseras på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;affärsmässigt grundade offerter från SJ till statsmakterna. Föredraganden har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inget att erinra mot den grundläggande tanken bakom offertprincipen,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;nämligen att, i den mån statsmakterna vill införa samhällsekonomiskt eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;socialt motiverade prissänkningar och rabatter vid SJ, så bör statsmakterna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;också lämna det bidrag som erfordras för att göra dessa åtgärder kommersiellt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;intressanta för SJ. Eftersom förutsättningarna kan förändras snabbt på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafikområdet, anser dock föredraganden det inte lämpligt att statsmakterna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;tar ställning i detalj till rabattnivåer, rabattavgränsningar etc. 1 stället bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;statsmakterna ange den ekonomiska ramen för försök med rabatter m. m.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och den huvudsakliga inriktning som man vill att åtgärderna skall ha. Det får&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:56px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:565px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:50px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sedan ankomma på SJ att detaljutforma åtgärderna inom dessa ramar och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riktlinjer samt redovisa utfallet av försöken till regeringen när man har vunnit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tillräckliga erfarenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Föredraganden framhåller vidare att det är väsentligt att den ekonomiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ramen för sådana rabattförsök m. m. utgår med i förväg fastställda belopp och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inte endast konstateras i efterhand som en resultatförsämring. Att SJ avlastas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;betalningsansvaret för vissa fasta kostnader får enligt föredraganden inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;innebära att kravet på att täcka övriga kostnader med intäkter slopas. Kravet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;på kostnadstäckning utgör nämligen ett viktigt incitament till effektivitet i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;verksamheten, vilket utgör ett väsentligt led i en samhällsekonomiskt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;effektiv prissättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Inom den ekonomiska ram som ställs till SJ:s förfogande-och som främst&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;är betingad av samhällsekonomisk hänsyn - bör det enligt föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ankomma på SJ att vidta lämpliga pris- och marknadsföringsåtgärder.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Åtgärderna skall utformas så att de stimulerar till ökat resande och bidrar till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;ett högre utnyttjande av befintliga resurser. Åtgärderna får dock inte innebära&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;någon försämring av resevillkoren för studerande och pensionärer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Föredraganden tar också upp frågan om samordning av taxorna för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kollektivtrafiken och erinrar därvid om att en del av olägenheterna med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;snittaxan försvann sedan SJ slopat snittaxan vid beräkning av avgift för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kombinerade tåg- och bussresor i relationer med alternativa SJ-tåg/bussförbindelser.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Vidare erinrar föredraganden om att förutsättningar skapats för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regionalt samordnade taxor genom riksdagens beslut om samordnat regionalt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;huvudmannaskap för kollektivtrafiken (TU 1977/78:28, rskr 1977/78:364).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Föredraganden finnér det emellertid angeläget att samordningen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;taxorna för regionala kollektivtrafikresor kompletteras med en ytterligare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samordning av taxorna för interregionala resor. Innan man tar ställning till en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sådan utökad samordning av taxorna bör frågan enligt föredraganden dock&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;studeras närmare. En rad problem måste lösas innan en sådan samordning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kan komma till stånd. Det gäller främst frågorna om biljettförsäljning och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kostnadsavräkning mellan olika trafikföretag och/eller trafikhuvudmän.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;Ökade administrationskostnader måste vägas mot de fördelar som kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vinnas. Många olika alternativ med olika ambitionsnivå för samordningen är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;tänkbara. Föredraganden avser med anledning härav att ta initiativ till en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utredning om denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;När det gäller trafikpolitiska utredningens förslag att öka vikts- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;avstdndsdegressiviteten och slopa värdetarifferingen i SJ:s godstaxa framhåller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föredraganden att det i princip bör ankomma på SJ att bedöma effekterna av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sådana marknadsåtgärder. Föredraganden avser därför inte att ta några&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;initiativ i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Däremot ansluter sig föredraganden till trafikpolitiska utredningens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;uppfattning att samverkan mellan lastbils- och järnvägstrafik bör stimuleras&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;genom införandet av en speciell tariff för transport av enhetslaster tur och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;retur mellan större transportcentra. En linjetariff av det slag SJ föreslagit i sitt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:538px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;remissyttrande över trafikpolitiska utredningens slutbetänkande skulle enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föredraganden vara en värdefull stimulans för en trafik i samverkan.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Föredraganden anser vidare att tariffens nivå, såsom SJ föreslagit, bör kunna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vara avvägd så att den är företagsekonomiskt lönsam, utan att de positiva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;effekterna av tariffen därigenom går förlorade. Föredraganden avser därför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att senare föreslå regeringen att en linjetariff införs av det slag som SJ&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föreslagit. Den föreslås gälla för mer omfattande och regelbundna transporter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;av enhetslaster och påhängsvagnar mellan SJ:s enhetslastterminaler. Föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förordar vidare att SJ bör vara berättigat att sätta ned avgiften om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;det är förenligt med verkets ekonomiska intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;4.3.2 Utskottets överväganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskottet har redan i det föregående - vid behandlingen av den i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;propositionen föreslagna avlastningen av statens järnvägars kapitalkostnader&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för bannätet - framhållit att utskottet i huvudsak ansluter sig till de av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föredraganden förordade målen och riktlinjerna för kostnadsavlastningen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;De prissänkningar inom i första hand persontrafiken som möjliggörs genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den föreslagna kostnadsavlastningen skapar enligt utskottets mening förutsättningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för en mer marginalkostnadsanpassad prissättning. Denna bör i sin&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tur leda till ett mer effektivt utnyttjande av järnvägens resurser och till en från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samhällsekonomisk synpunkt bättre trafikfördelning i landet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet vill i anslutning härtill erinra om vad utskottet i det föregående&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uttalat, nämligen att den föreslagna kostnadsavlastningen bör bli bestående i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sina huvuddrag under så lång tid att de fulla effekterna av prisförändringarna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kan utvärderas innan ev. ändringar vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Beträffande den av statens järnvägar i sammanhanget föreslagna s. k.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;offertprincipen delar utskottet föredragande statsrådets uppfattning.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Statsmakterna bör enligt utskottets mening ange de ekonomiska ramarna för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samhällsekonomiskt och socialt motiverade prissänkningar m. m. och den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;huvudsakliga inriktningen av sådana åtgärder. Det bör emellertid ankomma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;på statens järnvägar att detaljutforma åtgärderna inom dessa ramar och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riktlinjer. Utskottet vill i anslutning härtill betona att utskottet förutsätter att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;de planerade taxe- och rabattåtgärderna i princip utformas på sådant sätt, att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inga grupper av resenärer får försämrade resevillkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet delar även föredragandens uppfattning att ett införande av en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;s. k. linjetariff av det slag som SJ föreslagit bör kunna stimulera utvecklingen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av kombinerade väg/järnvägstransporter. Beträffande taxenivån anser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utskottet det rimligt att SJ liksom i övrigt bör få rätt att ge affärsmässigt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;betingade fraktnedsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionerna 1978/79:951 (punkten 3 c), såvitt nu gäller, 1978/79:961,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;1978/79:2379 (punkten 4), såvitt nu gäller, och 1978/79:2397 (punkten 13),&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;såvitt nu gäller, framhålls angelägenheten av att med olika medel, bl. a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:54px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:563px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;taxeätgärder, bryta tendensen att alltmer gods överfors från järnväg till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;landsväg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Utskottet vill i anledning härav framhålla det angelägna i att möjligheterna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;prövas att även genom andra taxeätgärder än vad som berörts i det föregående&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;stimulera och utveckla godstransporterna på järnväg. Utskottet finner det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;således av såväl samhällsekonomiska som trafiksäkerhets-, miljö- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;energiskäl angeläget att ett ökat utnyttjande av järnvägen, framfor allt vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;långväga landtransporter, kommer till stånd. Det är viktigt att taxor och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;service för främst styckegodstrafiken utformas så att de blir attraktiva för SJ:s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kunder. Det är enligt utskottet angeläget att SJ utreder frågan om en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;försöksverksamhet i denna riktning. Det bör stå SJ fritt att bestämma den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;närmare inriktningen av ett sådant rabattförsök. Efter avslutad utredning,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som bör bedrivas med största skyndsamhet, bör SJ för regeringen redovisa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förutsättningarna för en försöksverksamhet. På grundval av SJ:s utredning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bör regeringen därefter ta ställning till vilka vidare åtgärder som bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Genom vad utskottet nu har anfört torde syftet med motionerna 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;79:951 (punkten 3 c), 1978/79:961, 1978/79:2379 (punkten 4), och 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;79:2397 (punkten 13), samtliga motioner såvitt nu är i fråga, vara tillgodosett.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Förutom taxeätgärder vill utskottet peka på betydelsen av att även andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;åtgärder vidtas för att åstadkomma ett mer effektivt utnyttjande av järnvägen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och öka dess attraktivitet och konkurrensförmåga, i fråga såväl om personsom &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;godstrafik. Av stor vikt är därvid investeringarna. För att kunna vidta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;erforderliga förbättringar av banstandarden, öka trafik- och driftsäkerheten,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anskaffa lok, vagnar och godshanteringsutrustning, modernisera och bygga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ut stationer och godsterminaler m. m. krävs således investeringsmedel.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Utskottet återkommer emellertid till frågan om behovet av investeringsmedel &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och de motionledes framförda yrkandena beträffande SJ:s investeringsanslag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och dess användning i det följande (se avsnitt 4.4.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Andra åtgärder - som inte är primärt beroende av tillgången på investeringsmedel &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;- är t. ex. ökat samarbete med andra trafikföretag, förstärkt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;marknadsföring och förbättringar av servicen gentemot både resenärer och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;godstrafikanter. När det gäller persontrafiken vill utskottet bl. a. understryka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;betydelsen av att resenärerna har tillgång till klimatskyddade väntutrymmen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och kan få trafikinformation m. m. även på tider då stationerna är obemannade.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Enklare och mera lättlästa tidtabeller och en förbättrad tidtabellsanpassning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mellan olika trafikmedel är exempel på andra åtgärder som minskar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;väntetider och ökar de kollektiva trafikmedlens attraktivitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;När det gäller godstrafiken vill utskottet i likhet med vad som yrkas i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionen 1978/79:2397 (punkten 15) särskilt peka på de möjligheter till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ytterligare effektivisering av transportsystemet och de utomordentliga förutsättningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att erbjuda olika transportköpare samlade transportlösningar som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:533px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:20px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;ett utvidgat samarbete mellan de i SJ-koncernen ingående företagen - SJ,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;SVELAST, ASG, GDG m. fl. - borde kunna ge. Utskottet förutsätter, med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;hänsyn till vad som anförs i propositionen om betydelsen av ett ökat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;samarbete och en ökad samverkan mellan olika trafikföretag och trafikmedel,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att regeringen vidtar erforderliga åtgärder för att få till stånd ett ökat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samarbete mellan de i SJ-koncernen ingående företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Under hänvisning till vad här anförts finner utskottet någon särskild åtgärd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;från riksdagens sida med anledning av motionen 1978/79:2397 (punkten 15)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;ej påkallad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Av betydelse när det gäller att förbättra samarbetet och samordningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inom persontrafiken är givetvis frågan om taxesamordning. Utskottet vill&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med anledning av den i propositionen aviserade utredningen om samordning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av taxorna för interregionala resor erinra om att riksdagen flera gånger har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uttalat sig för att en så långt möjligt gemensam tåg- och busstaxa bör komma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till stånd. I anledning av vad föredraganden anfört om att förutsättningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skapats för regionalt samordnade taxor genom riksdagens beslut om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samordnat regionalt huvudmannaskap för kollektivtrafiken (prop. 1977/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;78:92, TU 1977/78:28, rskr 1977/78:364) vill utskottet också erinra om att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;även behovet av en snar lösning av denna fråga har ökat som en följd av den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beslutade reformen. I flera län har således regionala trafikhuvudmän redan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bildats eller är under bildande och ett omfattande trafikplaneringsarbete har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;påbörjats. Utskottet vill i sammanhanget även peka på det förhållandet att det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;av statens järnvägar planerade slopandet av tur- och returbiljetterna borde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kunna underlätta en taxesamordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vidare vill utskottet framhålla angelägenheten av att frågan om giltigheten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av s. k. regionala rabattkort vid resor med tåg i vissa relationer löses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet förutsätter att den i propositionen aviserade utredningen får i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uppdrag att arbeta skyndsamt. Enligt utskottets mening bör frågan om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samordning av taxorna för SJ ^järnvägstrafik med SJ:s busstrafik och annan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;statsägd buss- och diligenstrafik behandlas med förtur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vad utskottet här anfört synes i huvudsak överensstämma med vad som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anförs i motionerna 1978/79:2377 (punkten 3) och 1978/79:2379 (punkten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;15 b) om en samordning av taxorna för olika kollektiva färdmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Det synes också i allt väsentligt överensstämma med vad som anförs i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;motionen 1978/79:2397 (punkten 13) om samordnade taxor för kollektivtrafiken.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Detsamma gäller motionerna 1978/79:744, 1978/79:973, 1978/79:2226&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(punkten 3) om borttagande av snittaxan och motionen 1978/79:2389 om att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksdagen uttalar att den aviserade utredningen om samordning av taxorna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skyndsamt tillsätts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vad utskottet här anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vad utskottet sålunda anfört om olika åtgärder att förbättra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kollektivtrafikens attraktivitet och vad utskottet i det föregående anfört om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:309px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-37px;left:87px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-35px;left:25px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1153px;left:-11px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1154px;left:407px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:27px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:393px;left:-17px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:378px;left:773px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:278px;left:773px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:52px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:565px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;principerna för en ny trafikpolitik och om det framtida järnvägsnätet synes i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;allt väsentligt överensstämma med vad som anförs i motionen 1978/79:534&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;om åtgärder för att öka kollektivresandet. Utskottet finner därför någon&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;särskild riksdagens åtgärd i anledning av motionen ej påkallad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I motionerna 1978/79:275, 1978/79:326 och 1978/79:965 yrkas att riksdagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;som sin mening uttalar att änkor, som uppnått 60 års ålder, alternativt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;uppburit hustrutillägg, skall ges möjlighet att få pensionärsrabatt på statens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;järnvägar. I princip samma yrkande framförs även i motionen 1978/&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;79:273.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Utskottet har tidigare vid behandlingen av likartade motioner, senast vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;1977/78 års riksmöte (TU 1977/78:19), inte ansett sig kunna tillstyrka dem.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Inte minst har därvid hänsyn tagits till de gränsdragningsproblem gentemot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;andra grupper som ett bifall till yrkandena skulle medföra. Hänsyn har vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;tagits till att en översyn av principerna för taxesättningen inom bl. a.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;persontrafiken vid SJ pågick inom den trafikpolitiska utredningen. I och med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att förslag nu föreligger om en avlastning av SJ:s kapitalkostnader för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bannätet, vilken skulle möjliggöra långtgående prissänkningar för resor med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;SJ, och med hänsyn till att de nämnda avgränsningsproblemen alltjämt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kvarstår, är utskottet ej berett att tillstyrka motionerna. Desamma avstyrks&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;därför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:1412 yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sådan ändring i SJ:s författningar att studerande äger rätt att lösa även&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;enkelbiljett i andra klass med 50'% rabatt. Utskottet vill i anledning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;motionen framhålla, att de av SJ planerade taxe- och rabattåtgärderna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kommer - enligt vad utskottet har erfarit - för studerande liksom för andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;grupper att gälla både vid enkel- och returresa. Om de planerade taxe- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;rabattåtgärderna genomförs synes syftet med motionen bli helt tillgodosett.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Under hänvisning härtill finner utskottet ej någon åtgärd av det slag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;motionärerna förordar erforderlig. Motionen avstyrks därför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:455 yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;SJ får i uppdrag att utreda möjligheterna att införa ärskort på andra klass&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;järnväg. Under hänvisning till de av SJ planerade taxe-och rabattåtgärdernasom &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;enligt vad utskottet har erfarit även innefattar en sänkning av priset med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;30 % på SJ:s rabattkort för andra klass - och vad utskottet härom anfört är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utskottet ej berett att tillstyrka motionen. Det får enligt utskottets mening&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ankomma på SJ att inom ramen för sedvanliga marknadsmässiga bedömningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avgöra om ett särskilt årskort för resor i andra klass kan införas.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Motionen avstyrks därför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:1960 begärs att riksdagen hos regeringen anhåller att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en översyn av SJ:s bestämmelser om åldersgräns för barnbiljetter i syfte att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;höja denna från nuvarande 12 år till 16 år åter initieras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet vill med anledning härav anföra att de av SJ planerade taxe- och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:537px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:68px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rabattåtgärderna innebär- enligt vad utskottet har erfarit - bl. a. en betydande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ökning av familjerabatterna. Utskottet vill även erinra om att diskussioner&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;pågår på nordisk basis om åldersgränserna och att olika åldersgränser gäller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för olika trafikmedel. Det senare torde bl. a. få betydelse förden utredning om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;taxesamordning som aviserats. Under hänvisning till vad utskottet här&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anfört, ävensom till vad utskottet anfört i det föregående om förslaget till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avlastning av SJ:s kapitalkostnader för bannätet, är utskottet ej berett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillstyrka motionen. Motionen avstyrks således.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I motionen 1978/79:639 yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trafikpolitiska utredningen får i uppdrag att snabbutreda frågan om en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;50-procentig taxesänkning av SJ:s personbefordran och liknande justeringar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för godstrafiken. Under hänvisning dels till att trafikpolitiska utredningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avslutat sitt arbete, dels till förslagen i propositionen och vad utskottet härom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anfört avstyrks motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 motionen 1978/79:378 yrkas att riksdagen hos regeringen begär att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;åtgärder vidtas att i högre utsträckning hålla väntsalar öppna för resenärer.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Utskottet delar motionärernas uppfattning beträffande angelägenheten av att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;de problem, särskilt vintertid, som motionärerna påtalar så långt möjligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;elimineras eller reduceras genom olika åtgärder. Under hänvisning till vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utskottet i det föregående anfört om betydelsen av att förbättra trafikservicen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;finner utskottet att någon särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;motionen inte är påkallad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:747 begärs att riksdagen som sin mening ger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringen till känna vad som i motionen anförts angående transport av cykel&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och annat gods på tåg. Då ett system av den typ motionären förordar synes&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;svårt att förena med den utformning tågtrafiken normalt har i Sverige och det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;får förutsättas att SJ kontinuerligt värderar och prövar olika förslag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;rationaliseringar och förändringar av servicen är utskottet ej berett tillstyrka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;motionen. Densamma avstyrks således.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 motionen 1978/79:1942 yrkas att riksdagen som sin mening ger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringen till känna vad i motionen anförts om att SJ :s kommunikationstabell&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förtydligas. Enligt vad utskottet har erfarit pågår inom SJ arbete med att göra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en för allmänheten enklare och mer lättläst tidtabell. Under hänvisning härtill&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avstyrker utskottet motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;4.4 Investeringsfrågor m. m. (Utskottet s. 64)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;4.4.1 Förslagen i propositionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I propositionen framhålls att kvaliteten på de trafiktjänster som järnvägen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kan erbjuda i konkurrens med personbilar, bussar och flyg är av minst lika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avgörande betydelse för persontrafikens utveckling på järnväg som priset.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Viktiga kvalitetsfaktorer är restidens längd, bekvämligheten, turtätheten och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:347px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-37px;left:95px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-35px;left:50px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1153px;left:-12px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1154px;left:520px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:31px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:274px;left:-18px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:321px;left:774px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:743px;left:774px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:55px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:566px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:49px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;säkerheten. Förbättringar i dessa avseenden kräver enligt föredraganden som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;regel investeringsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Restidens längd beror bl. a. på banans standard. Det är därför enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;föredraganden viktigt att SJ kan fullfölja upprustningen av huvudlinjernas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;spårstandard för högre hastigheter. Det är också viktigt att de mindre starkt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;trafikerade linjerna rustas upp till en godtagbar standard.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Högre banstandard ger också bekvämare resor och kan på det sättet bidra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;till att öka järnvägens attraktionskraft. Det är väsentligt att tågen erbjuder en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;standard och service som stimulerar till ökat resande. Vagnparkens standard&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;behöver enligt föredraganden höjas genom nyanskaffning och ombyggnad.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Omfattningen och karaktären av beställningar av nya personvagnar får dock&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;enligt 'föredraganden bli beroende av hur planerna på höghastighetståg&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Föredraganden framhåller att de tekniska förutsättningarna för höghastighetståg &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;undersöks f. n. Om de tekniska problemen kan lösas och om det visar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sig finnas ekonomiska förutsättningar för att införa sådana tåg i större skala,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kan de förändra järnvägens konkurrensförutsättningar ganska radikalt och ge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;högst påtagliga trafikökningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Föredraganden framhåller också att järnvägens säkerhet är en viktig del av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;dess attraktionskraft och att det därför även finns starka kommersiella skäl&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som talar för en hög prioritering av säkerhetsinvesteringarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I propositionen framhålls vidare att det även när det gäller godstrafiken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;finns en klar tendens till att kvaliteten på transporttjänsterna tillmäts en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ökande betydelse. Det är därför enligt föredraganden viktigt att SJ kan inrikta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sitt arbete på att öka järnvägstransporternas kvalitet i fråga om snabbhet,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regularitet och godsbehandling, vilket i betydande utsträckning kräver&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;investeringar i moderna lok och vagnar, ökad linjekapacitet och bangårdskapacitet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samt terminaler och hanteringsutrustning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Föredraganden erinrar om att regeringen i årets budgetproposition förordat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en oförändrad investeringsram för SJ för budgetåret 1979/80 i avvaktan på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den trafikpolitiska propositionen. Föredraganden erinrar även om att regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i anknytning till varvspropositionen (prop. 1978/79:49, NU 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;79:17, rskr 1978/79:115) dels uppdragit åt SJ att upphandla en planerad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tågfärja hos svenskt varvsföretag, dels avser att ställa medel till förfogande via&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;AMS forén linjeomläggning på västkustbanan mellan Halmstad och Getinge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och för upprustning av den s. k. Lysekilsbanan mellan Lysekil och Smedberg.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Dessa arbeten beräknas kosta totalt 120 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I anslutning till en redogörelse förSJ:s investeringsplanens. 91-97) förden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;närmaste tioårsperioden förordar föredraganden att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1. statensjärnvägar inom ramen 15 000 kr. får träffa hyresköpavtal med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;EUROFIMA (Société européenne pour le financement de matériel ferroviaire),&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;2. till Järnvägar m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett investeringsanslag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av 870 700 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:536px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:68px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Föredraganden har därvid-med hänsyn till bl. a. pågående överläggningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mellan SJ och AB Storstockholms Lokaltrafik om lokaltrafikens framtida&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utformning i Stockholmsområdet - inte räknat in några medel för byggande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av ett ytterligare dubbelspår på sträckan Alvsjö-Flemingsberg eller en dubblering &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;av spårsystemet på hela sträckan Älvsjö-Järna. Medel har däremot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;beräknats för en fortsatt upprustning av inlandsbanan på sträckorna Storuman-Östersund &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;och Brunflo-Sveg. Föredraganden förordar således dels att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;sträckan Storuman-Östersund rustas upp till en standard som medger att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;personförande tåg kan framföras med en största hastighet av 90 km/tim och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att en axellast om 20 ton kan medges i godstrafik vid en största hastighet av 70&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;km/tim, dels att sträckan Brunflo-Sveg rustas upp till samma godstrafikstandard.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; I avvaktan på att kostnaderna för denna upprustning närmare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;preciseras av SJ räknar föredraganden för budgetåret 1979/80 med en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;medelsförbrukning om 15 milj. kr. för upprustning av inlandsbanan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Förutom upprustningen av inlandsbanan, räknar föredraganden med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;investeringar på det ersättningsberättigade bannätet om sammanlagt 49 milj.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kr. för budgetåret 1979/80. Av detta belopp avser 5 milj. kr. särskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;investeringsåtgärder på bandelar som föreslås ingå i riksnätet för persontrafik&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och på vilka hastighetsnedsättningar för persontrafiken är aktuella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Föredraganden framhåller i anslutning till redogörelsen för SJ:s investeringsbehov &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och långsiktiga planer att SJ har i skrivelse den 14 februari 1979&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;begärt att en tjänst på avdelningschefsnivå med beteckningen Cp inrättas vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;SJ. Avsikten är att innehavaren av en sådan tjänst skall ha ansvaret för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;planeringen i företaget. Föredraganden anser att det finns skäl att snabbt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förstärka planeringsfunktionen inom SJ och anser det därför angeläget att nu&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inhämta riksdagens godkännande av att en sådan tjänst får inrättas vid SJ.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Det ankommer enligt föredraganden på regeringen att besluta om bl. a.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tidpunkten för genomförandet av förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Föredraganden tar också upp frågan om en förlängning av ostknsibanan till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Umeå. Enligt föredragandens mening skulle en sådan förlängning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ostkustbanan - som av SJ beräknats dra en direkt investeringskostnad om ca&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;870 milj. kr. i 1973 års pris- och lönenivå - ha begränsade positiva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regionalekonomiska och näringspolitiska effekter. Förbättringarna skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;främst hänföra sig till persontrafiken genom de restidsförkortningar som en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förlängning möjliggör. Effekten härav skulle dock bli begränsad med hänsyn&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till att en betydande del av resorna sker med nattåg och att det finns möjlighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att utnyttja flyg i berörda relationer för resor på dagtid med krav på snabbhet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;För godstrafiken till och från de större industrierna inom det område som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skulle beröras av en förlängd ostkustbana, finns enligt föredraganden andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lösningar. Det gäller närmast möjligheterna att anlägga industrispår med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anknytning till redan befintligt järnvägsnät eller att utnyttja enhetslasttekniken.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;En summering av de olika effekterna av en förlängning av ostkustbanan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ger enligt föredraganden vid handen att mycket begränsade förbättringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:55px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:565px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:52px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;transport mässigt sett erhålls till en för samhället högkostnad. En förlängning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för dessutom med sig bieffekter i form av minskat antal sysselsättningstillfällen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i vissa inlandsorter. En förlängning av ostkustbanan kan därför enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föredraganden inte vara något samhällsintresse under överskådlig framtid. I&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anledning härav och med hänvisning till att en relativt stor outnyttjad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kapacitet finns på norra stambanan och att möjligheter föreligger för berörda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;industrier att skapa alternativa transportlösningar är föredraganden inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;heller beredd att tillstyrka en fortsatt och mera detaljerad utredning om en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;förlängning av ostkustbanan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;När det gäller frågan om industrispår erinrar föredraganden om att SJ i april&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1974 efter Kungl. Maj:ts uppdrag lämnade en utredning av de ekonomiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och driftmässiga förutsättningarna för att anlägga ett industrispår till Mo och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Domsjö AB:s anläggningar i Husum. Utredningen har i enlighet med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;uppdraget genomförts tillsammans med berörda industriföretag, Örnsköldsviks &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommun, länsstyrelsen i Västernorrlands län och arbetsmarknadsstyrelsen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Totalkostnaden beräknades i 1974 års prisnivå till 68 milj. kr., varav&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;huvuddelen, ca 59 milj. kr., skulle falla på arbetsmarknadsstyrelsen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Arbetsmarknadssituationen i regionen har hittills inte varit sådan att det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motiverat igångsättning av arbetena. 1 1979 års prisnivå uppskattas totalkostnaden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enligt föredraganden till ca 100 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;4.4.2 Utskottets överväganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet delar föredragandens uppfattning om investeringarnas betydelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för att, genom bl. a. förbättringar av banstandarden, modernisering och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utbyggnad av lok- och vagnpark, godsterminaler m. m. och ökning av trafikoch &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;driftsäkerheten, ytterligare höja kvaliteten på järnvägens transporttjänster &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och därmed ge järnvägen möjligheter att spela den centrala roll den bör ha&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inom i första hand det interregionala person- och godstransportsystemet. När&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;det gäller investeringsmedlen vill emellertid utskottet starkt understryka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vikten av att SJ erhåller ökade resurser för att bygga ut kapaciteten och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förbättra servicen. Det gäller både på kort sikt och på längre sikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;På kort sikt vill utskottet bl. a. peka på det behov av extraordinära insatser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för att förbättra driftsäkerheten under vinterförhållanden - i fråga om både&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;närtrafiken i storstadsområdena och fjärrtrafiken - som dokumenterats&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;genom den gångna vinterns erfarenheter. Detta måste enligt utskottets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mening ges hög prioritet. Vidare kan en tidigareläggning av vissa investeringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;krävas till följd av det ökade resande som kan förutses om de av SJ&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;planerade prissänkningarna genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Det finns också enligt utskottets mening behov av att i snabbare takt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;genomföra den upprustning av de trafiksvaga banorna som föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förordar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I sammanhanget vill utskottet understryka angelägenheten av att statens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ansvar för underhållet av hela den nuvarande inlandsbanan slås fast och att en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:539px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fortsatt målmedveten upprustning av banan sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;När det gäller investeringarna i Storstockholmsområdet vill utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;erinra om att SJ har begärt medel för projektering av ett nytt dubbelspår intill&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;det befintliga på sträckan Alvsjö-Flemingsberg. Detta spår skulle kunna bli en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;första etapp av ett dubblerat spårsystem mellan Älvsjö och Järna. Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anser att den av SJ föreslagna projekteringen bör komma till stånd.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Sammantaget anser utskottet således att skäl finns för en höjning av SJ:s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;investeringsram för budgetåret 1979/80 utöver vad föredraganden föreslagit.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Utskottet återkommer härtill i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Vad utskottet här anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:16px;"&gt;Även på sikt är det enligt utskottets mening angeläget att SJ får möjlighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att fortlöpande driva upprustningen av framför allt sådana olönsamma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bandelar som föreslås ingå i riksnätet för persontrafik så att dessa banor kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fylla avsedd funktion och erbjuda en rimlig och konkurrenskraftig resestandard.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Inom persontrafiken krävs därutöver investeringsmedel för en successiv &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förnyelse och utökning av vagnparken, varvid inte minst de handikappades &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;behov måste beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Inom godstrafiken är det väsentligt att SJ får bättre möjligheter att ta hand&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om det långväga godset, bl. a. genom utbyggnad av kapaciteten och höjning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av transportstandarden. Det är också angeläget att utvecklingen av kombinerade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;transporter inte hämmas av brist på investeringsmedel. För att bl. a.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;underlätta samverkan mellan olika trafikmedel är det vidare av största vikt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ett funktionellt terminalsystem byggs upp i landets olika delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Gemensamt för person- och godstrafiken föreligger också behov av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fortsatta säkerhetsinvesteringar, såsom fjärrblockering, automatiskt tågstopp,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt; ökat vägskydd och radioutrustning på tågen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Med hänsyn till de omfattande investeringsplaner och ytterligare tillkommande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;investeringsönskemål som redovisats av SJ för den närmaste&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tioårsperioden anser utskottet att regeringen bör uppdra åt SJ att redovisa en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;långsiktig, projektindelad, investeringsplan. Större investeringsprojekt bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;därvid etappindelas, för att bl. a. göra det möjligt att i större utsträckning än&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hittills använda järnvägsinvesteringar i sysselsättningsskapande syfte. Vidare &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kan vissa investeringar, såsom upprustning av bandelar, även ha betydelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ur regionalpolitisk synvinkel. Med en sådan plan bör det också bli lättare att ur&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;olika aspekter utvärdera alternativa användningar av tillgängliga investeringsmedel &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och att företa sådana nödvändiga sektorsövergripande avvägningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som berörs i propositionens planeringsavsnitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;För Storstockholmsregionens del föreligger enligt utskottets mening behov&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av en mer ingående analys av de framtida utbyggnadsbehoven inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;järnvägssystemet. Det gäller för trafiken såväl norr som söder om Stockholm&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och i fråga om både person- och godstrafiken. Enligt utskottets mening bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;därför regeringen uppdra åt SJ att utreda de framtida förutsättningarna för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;den spårbundna gods- och persontrafik som berör Stockholmsregionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vad sålunda anförts synes i huvudsak tillgodose vad som förordas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;5 Riksdagen 1978/79. 15 sami. Nr 18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:54px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:567px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:55px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;motionerna 1978/79:638, 1978/79:951 (punkten 3 d), 1978/79:1427, såvitt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;gäller inlandsbanan, och 1978/79:2246 (punkten 2). Vad utskottet anfört&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;synes också i allt väsentligt tillgodose yrkandena i motionerna 1978/79:963,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;1978/79:2397 (punkterna 14 och 16) och 1978/79:2400 (punkten 3), såvitt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;gäller anläggande av en station vid Flemingsberg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Vad utskottet här anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I motionen 1978/79:2379 (punkten 14) yrkas att riksdagen beslutar att till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Järnvägar m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett investeringsanslag av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;895,7 milj. kr. och i motionen 1978/79:2397 (punkten 17) yrkas att för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;budgetåret 1979/80 anvisas ett investeringsanslag av 945,7 milj. kr. Vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;begärs i motionen 1978/79:1427 att riksdagen beslutar anvisa ökade investeringsmedel &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för fortsatt upprustning av inlandsbanan m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Under hänvisning till vad förut anförts om investeringsbehoven på kort&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sikt finner utskottet att investeringsramen för nästa budgetår bör höjas med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;75 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit till 945,7 milj. kr. Motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;1978/79:2397 tillstyrks således i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1 motionen 1978/79:323 begärs att riksdagen beslutar att hemställa hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regeringen om åtgärder för att projektera en genomgripande ombyggnad och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;upprustning av järnvägsstationen Södertälje södra och i motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;79:635 begärs likaledes att riksdagen uttalar att en omfattande upprustning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;och ombyggnad av Södertälje södra järnvägsstation snarast bör komma till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;stånd. Motionärerna pekar därvid särskilt på behovet av upprustning och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;handikappanpassning av förbindelserna till och mellan perrongerna som går&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;via smala och branta trappor. Vidare begärs i motionen 1978/79:2400&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(punkten 3), såvitt nu är i fråga, att riksdagen som sin mening ger regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till känna vad som i motionen anförts om ombyggnad av stationen vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Södertälje södra. Motionärerna framhåller därvid att stationen har ett stort&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;behov av upprustning och handikappanpassning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Med anledning härav vill utskottet erinra om att utskottet tidigare (TU&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1977/78:12) har uttalat att frågan om upprustning och utbyggnad av den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;aktuella stationen i första hand måste prövas av SJ i samband med den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fortlöpande investeringsplanering som sker inom verket och att utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förutsatte att de av motionärerna omnämnda förhållandena beaktas vid den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;prioritering som sker. Utskottet hyser fortfarande samma uppfattning i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;principfrågan. Av betydelse i sammanhanget är vidare dels att frågor om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trafikeringen och utbyggnad av pendeltågstrafiken i Storstockholmsområdet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regleras i det s. k. pendeltågsavtalet mellan SJ och Stockholms läns landsting,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;dels att mycket stora anspråk på investeringsmedel för åtgärder på järnvägssystemet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i Storstockholmsregionen synes föreligga. Under hänvisning härtill,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ävensom till vad utskottet i det föregående anfört om att uppdrag bör ges SJ&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att utreda de framtida förutsättningarna för den spårbundna gods- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;persontrafik som berör Storstockholmsregionen, finner utskottet någon&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;särskild riksdagens åtgärd i anledning av motionerna i berörda delar ej&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;påkallad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:539px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I motionen 1978/79:324 hemställs att riksdagen hos regeringen begär&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förslag rörande en upprustning av SJ:s järnvägsstationer i enlighet med vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som anförts i motionen. I densamma påtalas att järnvägsstationernas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;underhåll allvarligt eftersatts. Stationerna anses sålunda behöva rustas upp.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Ljusare färger, trivsammare möblering och konstverk i väntsalarna efterlyses.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Skötrum för resande med småbarn anses böra finnas på större stationer.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;Åtgärder som underlättar för handikappade anses också behövas. Även&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;arbetslokalerna för SJ:s anställda behöver enligt motionen rustas upp. 1&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionen 1978/79:1405 yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att SJ får i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppdrag att utarbeta en plan för de i motionen omnämnda underhållsbehoven &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i fråga om järnvägsstationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Såsom erinrats om i den förstnämnda motionen framhöll utskottet (TU&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1974:8) med anledning av en motion i samma syfte till 1974 års riksdag att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;utskottet i och för sig fann det önskvärt att järnvägsstationerna upprustas och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;får en tidsenligare gestaltning. Utskottet förutsatte dock att SJ i sin&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fortlöpande investeringsplanering och sina årliga anslagsframställningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;beaktar behovet därav. Då utskottet alltjämt är av samma uppfattning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;avstyrks under hänvisning härtill de nu aktuella motionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:969 yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till känna att SJ i samråd med Svenska kommunförbundet, Riksförbundet för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hembygdsvård, riksantikvarieämbetet och i de enskilda fallen berörd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommun bör eftersträva bevarande av så många kulturhistoriskt värdefulla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;stationshus och andra järnvägsbyggnader som möjligt. Motionärerna har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;därvid själva erinrat om att SJ har stor förståelse för kulturhistoriska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;synpunkter av det slag som anförts i motionen samt att ytterligare kontakter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mellan SJ och Riksförbundet för hembygdsvård i dessa frågor planeras.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Vidare erinras om det utredningsarbete som pågår inom den s. k. byggnadsvårdsutredningen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Under hänvisning härtill och i avvaktan på resultatet av planerade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;överläggningar och pågående utredningsarbete kan utskottet inte finna något&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;särskilt uttalande i frågan från riksdagens sida f. n. påkallat och avstyrker&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;därför motionen i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:530 yrkas att riksdagen hos regeringen begär en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;översyn av möjligheterna att tillföra SJ-verkstäderna i Bollnäs nya arbetsobjekt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för att åstadkomma en positiv utveckling. 1 motionen 1978/79:742 begärs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om SJ:s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;verksamhet i Bollnäs, innebärande främst att ett bättre utnyttjande av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;verkstadens personal och materielresurser m. m. skall komma till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Med anledning härav vill utskottet i likhet med vad som skedde vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föregående riksmöte erinra om den av 1972 års höstriksdag (prop. 1972:133,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;TU 1972:22, rskr 1972:332) beslutade ändringen av SJ:s regionala organisation.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Som en väsentlig del häri ingick att de tidigare till driftdistrikten knutna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;driftverkstäderna - med deras på serviceunderhåll inriktade verksamhet -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:55px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:563px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:51px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skulle sammanföras med de under chefen för maskinavdelningen sorterande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;industriellt arbetande huvudverkstäderna med tillhörande lokala enheter.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Omorganisationen beräknades på några års sikt möjliggöra betydande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;rationaliserings- och effektivitetsvinster, bl. a. i form av minskning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;personalbehovet avseende såväl administrativ personal som verkstadspersonal.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Den successiva moderniseringen av SJ:s lok- och vagnpark har också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;medfört att behovet av underhåll minskat samtidigt som verksamheten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;rationaliserats. Viss överkapacitet har till följd härav uppkommit i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;verkstäderna, vilket i sin tur lett till viss omfördelning av arbetena mellan de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;olika verkstäderna samt - genom naturlig avgång - successiv minskning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;arbetsstyrkan. Vid den anpassning av verkstadsrörelsens omfattning till SJ:s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;verksamhet i stort som visat sig nödvändig kan av skilda skäl hänsyn inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enbart tas till en verkstad utan bedömningarna måste avse samtliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;verkstäder. Utskottet förutsätter dock alltjämt att härvid även arbetsmarknads- &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och regionalpolitiska synpunkter i vederbörlig mån beaktas. Vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utgår utskottet från att den yrkeskunskap som nu finns vid verkstäderna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillvaratas. Det är också viktigt att vid den upprustning av järnvägen som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utskottet har förordat SJ:s reparations- och serviceberedskap utnyttjas i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;största möjliga utsträckning. Detta bör av riksdagen ges regeringen till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:945 hemställs att riksdagen ger regeringen till känna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vad i motionen anförts om kommunikationsradio på SJ:s lok.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Av vad föredraganden anfört i propositionen framgår att radiotekniken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;alltmer anlitas vid transportledning och rangeringsarbeten. Tågorderradio för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommunikation mellan lok och trafikledning finns nu på sträckan Riksgränsen-Luleå &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samt inom Stockholmsområdet. Utbyggnad planeras. Personal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som arbetar utmed spåret kan kommunicera med tågledningen med hjälp av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;driftradio. Likaså används kommunikationsradio vid växlingsarbete. Såsom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förut nämnts har i den föreslagna investeringsramen för nästa budgetår bl. a.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;räknats med en utbyggnad av ett system med trafikradio. Systemet kommer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att tas i bruk successivt med början under budgetåret 1979/80. Fram till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;budgetåret 1981/82 beräknas 550 dragfordon vara utrustade med trafikradio.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Driftradionätet beräknas om fem å sex år vara utbyggt på hela affärsbanenätet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och vissa delar av det ersättningsberättigade nätet. Utskottet finner det såväl&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;av säkerhetsskäl som med hänsyn till arbetsmiljön angeläget att utbyggnaden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av kommunikationsradion i möjligaste mån påskyndas och förutsätter också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att så sker. Någon särskild framställning i ämnet till regeringen från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;riksdagens sida anser utskottet under hänvisning till det anförda ej erforderlig
I &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;motionen 1978/79:568 yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;åtgärder vidtas så att statens järnvägar planerar och investerar för allt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;snabbare tågförbindelser i Mälardalen och därmed stimulerar till en mer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;balanserad utveckling inom denna region.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:542px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Motionärerna framhåller att den snabba tekniska utvecklingen på järnvägsområdet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skapar förutsättningar för en sådan utveckling som anges i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionen. Restiden skulle enligt motionärerna kunna sänkas till 30 minuter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mellan exempelvis Stockholm och Enköping, 45 minuter Stockholm-Västerås &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och 50 minuter Stockholm-Eskilstuna om den typ av tåg som redan finns i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;andra länder sattes in på linjerna i Mälardalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskottet vill i anledning härav erinra om vad som redovisats i propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om de pågående proven med höghastighetståg och arbetet med att ta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fram ett säkert underlag för att kunna göra en kommersiell och samhällsekonomisk &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bedömning av frågan om höghastighetståg skall införas i större&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skala på det svenska järnvägsnätet. Utskottet erinrar vidare om vad i det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föregående anförts om en investeringsplan för SJ. Under hänvisning härtill&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och i avvaktan på resultatet av de pågående proven med höghastighetståg&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;finner utskottet någon särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;motionen ej påkallad. Motionen avstyrks därför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:743 yrkas att riksdagen i skrivelse till regeringen som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sin mening ger till känna vad som i motionen anförts angående användningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av de nya motorvagnarna. Motionären förordar att de planer som nu finns&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för användningen av de nya motorvagnar som beställts redovisas och att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riksdagen bör tillse att en tillfredsställande snabb och bekväm trafik med de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nya motorvagnarna kommer till stånd på det trafiknät som i dag trafikeras&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med föråldrade rälsbussar. Vidare framhåller motionären vikten av att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;berörda banor upprustas och att tidtabellerna anpassas så att goda förbindelser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;erhålls med stambanorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet, som delar motionärens uppfattning om det angelägna i att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;snabbare och bekvämare förbindelser med stambanorna i möjligaste mån&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skapas på berörda bibanor, vill i sammanhanget erinra om vad utskottet i det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föregående anfört om behovet av en investeringsplan för SJ innefattande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bl. a. upprustning av trafiksvaga bandelar. När det gäller frågan om på vilka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bandelar de nya motorvagnarna bör sättas in anser emellertid utskottet att det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lämpligen bör ankomma på SJ att - med hänsyn till behov och trafik- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;drifttekniska förutsättningar m. m. - avgöra detta. Vad beträffar frågan om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tidtabellsanpassningen vill utskottet även erinra om den avvägning som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;måste göras mellan önskemål om kort restid och krav på uppehåll vid olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;mellanstationer för att tillgodose lokalbefolkningens behov. Under hänvisning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;till vad sålunda anförts avstyrks motionen i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:2387 yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ge regeringen till känna vad i motionen anförts angående anläggande av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;industrispår mellan Örnsköldsvik och Husum. Motionärerna anför att det f. n.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;råder stor arbetslöshet inom transport-, byggnads- och anläggningssektorn&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;inom Örnsköldsviksområdet och att ett igångsättande av anläggning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;industrispår till Husum skulle hjälpa upp sysselsättningssituationen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;berörda yrkesgrupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:51px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:561px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Utskottet vill i anledning härav erinra om vad föredraganden anfört i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;propositionen, nämligen att en utredning av de ekonomiska och driftmässiga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;förutsättningarna för att anlägga ett industrispår till Mo och Domsjö AB:s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;anläggningar i Husum utförts år 1974. Totalkostnaden beräknades i 1974 års&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;prisnivå till 68 milj. kr., varav huvuddelen skulle falla på arbetsmarknadsstyrelsen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; I propositionen framhålls vidare att arbetsmarknadssituationen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;regionen hittills inte har varit sådan att den har motiverat igångsättning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;arbetena och att totalkostnaden i 1979 års prisnivå kan uppskattas till ca 100&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;På grundval av vad sålunda anförts förutsätter utskottet att det aktuella&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;projektet övervägs - tillsammans med andra projekt i berört område och i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;andra delar av landet - inom ramen för den fortlöpande sysselsättningspolitiska,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; regionalpolitiska och trafikpolitiska planeringen och ärendebehandlingen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;som sker i regeringskansliet. Under hänvisning härtill anser utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att någon särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning av motionen inte är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;påkallad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:962 begärs att riksdagen hos regeringen anhåller om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;snabb utredning beträffande ostkustbanans om- och utbyggnad och anslutning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;norrut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I anledning härav vill utskottet erinra om vad föredraganden anfört i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;propositionen, nämligen att en förlängning av ostkustbanan skulle ge mycket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;begränsade förbättringar transportmässigt sett till en för samhället hög&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kostnad. Enligt föredraganden hänför sig förbättringarna främst till persontrafiken,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; genom de restidsförkortningar som en förlängning av banan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;möjliggör. Effekten härav är dock begränsad med hänsyn till attén betydande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;del av resorna sker med nattåg och att det finns möjlighet att utnyttja flyg i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;berörda relationer för resor på dagtid med krav på snabbhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Av den på grundval av en förlängd ostkustbana genererade ökningen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;järnvägens godstrafik har ca 80 % beräknats komma från Örnsköldsviksområdet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och då främst Husum. För transporterna till och från berörda industrier i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;detta område finns enligt föredraganden andra lösningar. Det gäller främst&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;användning av kombinerade väg/järnvägstransporter med utnyttjande av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;enhetslastteknik, alternativt anläggande av ett industrispår från befintligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;järnvägsnät, vilket berörts i det föregående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;De regionalekonomiska och näringspolitiska effekterna av en förlängning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av ostkustbanan - som i 1973 års pris- och lönenivå har beräknats dra en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;direkt investeringskostnad av ca 870 milj. kr. för sträckan Härnösand/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Kramfors-Umeå - skulle också bli begränsade enligt föredraganden. Dessutom &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skulle en förlängning föra med sig bieffekter i form av minskat antal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sysselsättningstillfällen i vissa inlandsorter. På grundval av en samlad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bedömning av de beräknade effekterna av en förlängning av ostkustbanan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;har föredraganden funnit sig ej kunna tillstyrka en fortsatt och mera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;detaljerad utredning av projektet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:538px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskottet har för sin del, under hänvisning till vad här anförts, ej funnit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tillräckliga skäl föreligga för att, såsom motionären yrkar, hos regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;begära en snabb utredning av det aktuella projektet. Motionen ifråga avstyrks&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;därför. t&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Av samma skäl avstyrks de delar av motionen 1978/79:2219 som avser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;förslag om en förlängning av ostkustbanan mellan Örnsköldsvik och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Umeå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;När det gäller föredragandens förslag i övrigt i förevarande avsnitt har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utskottet inte funnit anledning till erinran. Utskottet tillstyrker således att SJ&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bemyndigas att utöver investeringsramen träffa avtal om hyresköp av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;rullande materiel med det av de europeiska järnvägsförvaltningarna samägda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bolaget EUROFIMA inom en ram av 15 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskottet tillstyrker också föredragandens förslag att SJ, som ett led i en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förstärkning av planeringsfunktionen, får inrätta en tjänst på avdelningschefsnivå &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med beteckningen Cp. Det är enligt utskottets mening önskvärt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;särskilt den långsiktiga planeringen inom företaget förstärks, bl. a. med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hänsyn till de stora krav på investeringar som synes föreligga och som kräver&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en noggrann utvärdering, prioritering och planering. Utskottet vill här erinra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om vad utskottet tidigare anfört om en långsiktig investeringsplan för SJ. En&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förstärkning av planeringsfunktionen synes även angelägen för att järnvägens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;möjligheter i ett framtida transportsystem till fullo skall kunna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillvaratas och därmed bidra till en samhällsekonomiskt riktig utveckling av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;transportmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:16px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;5 Vägpolitiken och trafiksäkerheten (Utskottet s. 78)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;5.1 Förslagen i propositionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Under förevarande avsnitt behandlar föredraganden dels vägpolitiken, dels&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafiksäkerheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;När det gäller vägpolitiken hänvisar föredraganden inledningsvis till att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riksdagen behandlade den framtida vägplaneringen m. m. hösten 1977 (prop.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1977/78:10, TU 1977/78:10, rskr 1977/78:95). Riksdagen godtog därvid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förslag beträffande bl. a. förändringar i vägplaneringssystemet och inrättandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av beredningsgrupper på länsnivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vad beträffar utformningen av nuvarande vägplanering anför föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bl. a. att denna är baserad på samhällsekonomiska överväganden.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Kännetecknande för en sådan planering är att såväl planeringsorganisation&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som planeringens innehåll och bedrivande är så utformad att frågor rörande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vägåtgärders art, utformning och inbördes prioritering blir allsidigt bedömda.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Härmed garanteras att den samhällsekonomiska målsättningen blir styrande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för planeringen. Planeringen måste emellertid enligt föredraganden ske med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:148px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-36px;left:69px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1153px;left:-11px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1154px;left:491px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:330px;left:-17px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:443px;left:772px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:245px;left:773px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:52px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:565px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:44px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;utgångspunkt i vissa förutsättningar. En sådan utgör en bedömning av det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;troliga framtida ekonomiska utrymmet, en annan de rådande samhällsvärderingarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;av de olika aspekter som skall beaktas i planeringen. Det gäller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;bl. a. trafiksäkerhets-, miljö-, framkomlighets- och bärighetsaspekter. De&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;båda senare har betydelse inte minst från regionalpolitisk synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Vidare hänvisas till att en revidering skett av de tidigare flerårs- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;fördelningsplanerna under år 1978 och att nya planer avseende perioden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;1979-1988 har upprättats. Revideringen har skett inom ramen för det ändrade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vägplaneringssystemet. Genom att vägplaneringen numera omfattar ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bättre beslutsunderlag, som för varje aktuellt vägbyggnadsobjekt ingående&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;beskriver de samhällskonsekvenser som ett genomförande av objektet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;medför, har myndigheter och organ i större utsträckning än tidigare möjlighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att aktivt delta i planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Genom det nya vägplaneringssystemet och den regionala trafikplaneringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har enligt föredraganden förutsättningar skapats för att i ökad utsträckning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;samordna vägplaneringen med övrig samhällsplanering, såsom den regionalpolitiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;planeringen och kommunernas fysiska planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I propositionen redogörs i fortsättningen för innehållet i den av regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utfärdade förordningen (VVFS 1978:01) om flerårsplan och fördelningsplan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;rörande väg- och gatuhållningen som beslutades inför revideringen av flerårsoch &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fördelningsplanerna. Det framhålls att förordningen ger uttryck för en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;klar strävan att öka trafiksäkerheten men också möjliggöra väsentliga insatser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;dels för kollektivtrafiken, dels på det lågtrafikerade mindre och medelstora&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vägnätet. Insatser på detta vägnät anges vara nödvändiga för att förbättra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;näringslivets transportförutsättningar och för att öka tillgängligheten till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;arbete, service m. m. för glesbygdsbefolkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Uppläggningen av och innehållet i den nu genomförda planeringen innebär&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;enligt föredraganden ett stort steg framåt i strävandena att decentralisera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;statlig planering och att få till stånd en samordning av sektorplanering med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;övrig planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vidare anförs att vägplaneringen har nått ett utvecklingsskede som innebär&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att det skulle vara olämpligt om statsmakterna gick in med en mer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;långtgående styrning av denna än vad som f. n. sker genom den typ av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;allmänna direktiv som ges inför varje planeringsomgång. Det framhålls som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;väsentligt att inte centralisera en i dag långt driven decentraliserad planering.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Föredraganden pekar på att vägverket under senare år som underlag för sina&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anslagsframställningar gett förslag till direkt operativa mål som skulle ingå i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ett vägpolitisk program. Föredraganden förklarar sig ha förståelse för att den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ansvariga myndigheten vill ha så konkret uttalade mål som möjligt för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;väghållningens olika delar för att planeringen av verksamhet och resurser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skall underlättas. Det framhålls emellertid att antagande av de mål som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vägverket har angett skulle innebära en årlig ökad belastning på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statsbudgeten av ca 400 milj. kr. samt en därefter årlig mer eller mindre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;automatisk uppräkning av väganslagen. Ett sådant system skulle innebära att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:539px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;regering och riksdag får en minskad rörelsefrihet vid den årliga budgetprövningen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Det nuvarande planeringssystemet med bakomliggande allmänna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;direktiv ger vidare kommuner och länsorgan möjlighet att spela den viktiga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;roll som de har i vägplaneringen, nämligen att bedöma vad som med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utgångspunkt i förhållandena i den egna regionen är den bästa framtida&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;konkreta satsningen på vägsidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Föredraganden hänvisar till att man i slutet på 1950-talet och i början av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1960-talet diskuterade om inte statsmakterna borde ta ställning till någon&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;form av vågplan för landet. Detta skulle enligt föredraganden innebära att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regering och riksdag bestämde när och till vilken standard olika vägavsnitt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skulle utbyggas. Ett sådant förfarande skulle vidare medföra att vägplaneringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i dess nuvarande form blev överflödig. Kvar skulle i stort sett stå&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enbart produktionsplaneringen av vägobjekten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt föredragandens mening börén vägpolitik formuleras mot bakgrund&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av de nu genomförda ändringarna i vägplaneringssystemet, dvs. ändringar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som har medfört en mer decentraliserad och samhällsekonomiskt inriktad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;planering. Därmed finns det inte längre behov av någon detaljerad styrning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av vägbyggnadsverksamheten från statsmakternas sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;När det gäller inriktningen enligt Jlerärs- och fördelningsplanerna anför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;föredraganden bl. a. att en utvärdering av de upprättade flerårsplanerna ger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vid handen att ca 70 96 av de framtida investeringarna avser åtgärder på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksvägnätet och ca 30 96 åtgärder på länsvägnätet. Om man även tar hänsyn&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till antaganden om storlek och fördelningen av beredskapsmedel och andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;konjunkturstimulerande medel samt de driftmedel som avsätts till mindre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förbättringsarbeten konstateras att över 50 96 av de beräknade framtida&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;väginvesteringarna kommer att avse åtgärder på länsvägnätet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Kommuner och länsstyrelser har, för de vägobjekt som har tagits upp i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;flerårsplanerna, angett de olika effekter som de bedömt vara mest väsentliga.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;En fördelning av vägobjektens kostnader på dessa effekter visar att ungefär&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;en fjärdedel av kostnaderna ger trafiksäkerhetshöjande effekter. Mellan 15&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och 20 96 av kostnaderna ger vidare effekter av regionalpolitisk betydelse,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vari innefattas bl. a. förbättrad bärighet på vägarna. Mellan 10 och 20 96 av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kostnaderna avser förbättrade förhållanden för bl. a. gång- och cykeltrafiken.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Också åtgärder för att minska restiden på vägarna har haft stor betydelse vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;prioriteringen av vägobjekt i flerårsplanerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Sammanfattningsvis anges att kommuner och länsstyrelser har framhållit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;effekter som trafiksäkerhet, regionalpolitik och restidsminskning som de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;mest väsentliga när det gäller såväl riks- som länsvägobjekt. För länsvägar har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vidare i stor utsträckning effekter för bl. a. gång- och cykeltrafik beaktats.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Miljöeffekterna har bedömts vara mer väsentliga vid prioriteringen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksvägsobjekten. 1 flerårsplanerna ingår byggande av förbifarter samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ombyggnad och förbättring av genomfarter i ca 200 tätorter, åtgärder som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bedöms medföra förbättringar av trafiksäkerheten och miljön i dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;orter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:47px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:560px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Vidare anförs att motorvägsbyggandet enligt flerårsplanerna kommer att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;minska framöver. Under den kommande tioårsperioden beräknas ca 7 mil&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;motorväg komma att börja byggas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Även i fördelningsplanen för statskommunaia vägar och gator har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;trafiksäkerhetsåtgärder av kommuner prioriterats så att en fjärdedel av den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;totala satsningen ger direkta trafiksäkerhetseffekter. Därutöver har prioriterats &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;åtgärder som ger effekter för kollektivtrafiken samt gång- och cykeltrafiken.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:6px;"&gt; Även miljö- och framkomlighetsefTekter har tillmätts stor betydelse.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Mot bakgrund av den lämnade redovisningen konstaterar föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att de nya flerårs- och fördelningsplanerna för perioden 1979-1988 ligger väl i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;linje med den inriktning som har angetts i förordningen om flerårsplan och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;fördelningsplan rörande väg- och gatuhållning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I propositionen behandlas härefter frågan om statsbidrag till cykelvägar.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Föredraganden hänvisar inledningsvis till att den s. k. cykeltrafikutredningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;(1976:04) i betänkandet (Ds K 1978:7) Statsbidrag till cykelvägar föreslog&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att kommunerna skall kunna få statsbidrag till anläggningar för cyklisterna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Trots att de nya flerårs- och fördelningsplanerna i väsentlig utsträckning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;innefattar åtgärder som främjar gång- och cykeltrafiken anser föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att skäl nu talar för att även särskilda anläggningar för cykeltrafik kan bli&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bidrags berättigade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Föredraganden anför att regeringen tidigare i år, bl. a. på förslag av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;statskontrollkommittén i betänkandet (Ds Kn 1979:3) Ökat kommunalt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;väghållningsansvar, bemyndigat henne att tillsätta en särskild utredning med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uppgift att göra en total översyn av de bestämmelser som gäller för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;statsbidragsgivningen till kommunernas väg- och gatuhållning. Härvid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommer också frågan om statsbidrag till cykelvägar att behandlas. Föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anser emellertid att förutsättningar bör skapas för en statsbidragsgivning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till cykelvägar utan att invänta utredningens resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Förutom den nuvarande statliga bidragsgivningen till viss väg- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;gatuhållning skulle därmed samtliga kommuner kunna erhålla bidrag för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;cykeltra fikanläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Statsbidrag bör utgå till kommuner för byggande av cykelvägar och till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;andra typer av åtgärder för att underlätta cykeltrafik. Bidraget bör utgå med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;50 % av kostnaderna för anläggningar som ligger utanför exploateringsområden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och statens väghållaransvar. Ett villkor för bidrag bör vara att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;cykelvägarna tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov. Det bör åvila&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;länsstyrelserna att upprätta erforderliga planer som underlag för bidragsgivningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och att besluta om till vilka cykelvägsobjekt bidrag skall utgå. Det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;understryks att detta inte är att se som någon ny bidragsform utan fastmer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;som en utvidgning av den nuvarande statsbidragsgivningen till viss kommunal &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;väg- och gatuhållning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Föredraganden förklarar vidare att hon under innevarande år avser att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-13px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-37px;left:532px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1158px;left:434px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:557px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:438px;left:-17px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:675px;left:766px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:292px;left:771px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:776px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-31px;left:779px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:531px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:19px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;föreslå regeringen en förordning som reglerar bidragsgivningen i enlighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;med vad som förordats. Förslag om den nivå som statsbidragsgivningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;totalt bör ligga på kommer därefter att föreläggas riksdagen i nästa års&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;budgetproposition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Föredraganden övergår härefter till att behandla den framlida inriktningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av väghållningen. Det framhålls till en början att den femåriga verksamhetsplan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;avseende åren 1979-1983 - femårsplan drift - som vägverket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;upprättat under år 1978 är baserad på förutsättningarna att serviceåtgärder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kan utföras i erforderlig utsträckning för att upprätthålla trafiksäkerhet och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;framkomlighet samt att underhållsåtgärder kan ske i en omfattning som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;svarar mot den förslitning som sker av vägnätet. Vidare förutsätts att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förbättringsåtgärder kan ske i en sådan utsträckning att driftpersonalen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;erhåller en årsbalanserad sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utnyttjandet och vidmakthållandet av dagens relativt väl utvecklade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vägnät är enligt föredraganden i stor utsträckning beroende av de driftinsatser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som görs. Därför anses att en förutsättning för ett väl fungerande framtida&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vägtransportsystem är en fortsatt prioritering av driftverksamheten. Pågående &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;forsknings- och utvecklingsarbete med att kartlägga olika driftåtgärders&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;effekter för trafikanterna kommer härvid att ge ett underlag som möjliggör att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på ett bättre sätt än f. n. avgöra i vilken utsträckning en sådan prioritering bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;ske gentemot byggnadsverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;När det gäller de framtida väginvesteringarna kan enligt föredraganden två&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;principiellt skilda inriktningar väljas. En innebär en strikt effektivitetsinriktning,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; dvs. att försöka uppnå så stora förbättringar av trafiksäkerhet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; framkomlighet, bärighet och miljö som möjligt med tillgängliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;resurser. Det innebär sannolikt att de regionala skillnaderna i den nuvarande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vägtrafikstandarden kommer att bestå eller accentueras. Ett annat alternativ&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;är att så långt möjligt försöka utjämna de regionala skillnaderna i transportstandarden.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; En sådan inriktning medför att man totalt sett för landet får en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lägre trafiksäkerhets- och framkomlighetshöjning än vid en effektivitetsinriktad &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;satsning. Å andra sidan kan man enligt föredraganden på sikt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;garantera människor och företag i landets olika delar en vägstandard som i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;väsentliga delar är lika.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Föredraganden redovisar i det följande sin syn på inriktningen av de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;framtida väginvesteringarna och behandlar därvid trafiksäkerhets-, tillgänglighets- &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och miljöaspekterna samt även beläggnings- och bärighetsfrågorna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Beträffande trafiksäkerhetsaspekterna anför föredraganden bl. a. att generellt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sett torde en fortsatt prioritering av driftverksamheten kombinerad med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en intensifierad forsknings- och utvecklingsverksamhet inom området ge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;goda förutsättningar för ett från trafiksäkerhetssynpunkt fruktbärande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vägverket har i sina senare anslagsframställningar diskuterat nivåer för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den framtida vägbyggnadsverksamheten utifrån en målsättning som innebär&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:52px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:564px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att antalet trafikolyckor inte skall öka i framtiden, dvs. en effektivitetsmålsättning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; För att nå målsättningen att antalet trafikolyckor inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skall öka krävs enligt vägverket bl. a. en ökad satsning på vägbyggandet. Till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;detta anför föredraganden att trafikolycksutvecklingen självfallet är beroende&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;både av vägbyggnadsåtgärder och av andra trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;samt erinrar om att antalet trafikolyckor under senare år varit i stort sett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;oförändrat trots det kraftigt ökade trafikarbete som skett. De upprättade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;flerårs- och fördelningsplanerna innefattar också en markerad satsning på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;trafiksäkerheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Den statsbidragsgivning som har föreslagits för utbyggnad av cykelvägar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;liksom den satsning som kan förväntas av kommunerna på trafiksaneringsområdet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommer enligt föredraganden också att verksamt bidra till en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;reduktion av antalet trafikolyckor. Framför allt gäller det olyckor där&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;oskyddade trafikanter är inblandade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Avslutningsvis anförs att tillgängliga resurser inom vägsektorn måste på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;mest effektiva sätt användas för att minska antalet olyckor på vägarna. Den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inriktning som de nya flerårs- och fördelningsplanerna återspeglar liksom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;övriga planerade och förväntade åtgärder kommer att innebära en ökad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;satsning på trafiksäkerheten. Vad beträffar tillgängligshetsaspektema understryker &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föredraganden att det sekundära och tertiära vägnätet fyller en stor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;funktion när det gäller att ge människor i glesbygd möjlighet att nå&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kvalificerad service och en differentierad arbetsmarknad. Framkomligheten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på detta vägnät har också stor betydelse för näringslivet. Dålig bärighet och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tjälskador leder oftast till ökade transportkostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I den fortsatta vägplaneringen bör enligt föredraganden större vikt än f. n.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;läggas vid att förbättra människors levnadsbetingelser i olika delar av landet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;genom att öka tillgängligheten till service och arbete. Ett underlag som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;belyser dessa levnadsbetingelser finns i bl. a. länsplaneringen. Planering och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utbyggnad av vägnätet bör ske utifrån målsättningen att minska restiden och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;därmed öka tillgängligheten för de människor som har låg tillgänglighet till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;service och arbetsmarknad. En sådan målsättning torde framför allt innebära&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att satsningar på det sekundära och tertiära vägnätet, men även delar av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;huvudvägnätet kan komma i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;En väsentlig åtgärd för att öka tillgängligheten för befolkningen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;glesbygderna utgör beläggning av grusvägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;När det gäller bärighetsstandarden framhålls bl. a. att de årliga inskränkningarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i den tillåtna bärigheten under tjällossningsperioder medför högre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;transportkostnader för näringslivet genom att man tvingas köra omvägar eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med reducerad last.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Det är därför enligt föredraganden väsentligt att grusvägnätet beläggs i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ökad utsträckning. Vidare måste de vägavsnitt förstärkas där ett lägre tillåtet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;axel/boggitryck än 10/16 ton eller en periodvis nedsättning av det tillåtna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;axel/boggitrycket medför inte försumbara transportkostnadsökningar för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;näringslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:535px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Vad beträffar miljöaspekterna konstateras att ett omfattande och vittförgrenat &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;arbete pågår som berör vägtrafiken och miljön. Utvecklingen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vägplaneringen har också inneburit att miljöaspekterna successivt fått allt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;större betydelse. Föredraganden påpekar att den effektbeskrivning som i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;planeringssammanhang görs av vägobjekt regelmässigt omfattar en bedömning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av de miljöeffekter som uppstår vid genomförandet av objekten. Det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vidgade samrådsförfarande! som vägplaneringen numera också innefattar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;borgar vidare för att miljöaspekterna blir allsidigt bedömda och erhåller den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;betydelse som de bör ha i vägplaneringssammanhang. Föredraganden anser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att miljöaspekterna även framdeles bör tillmätas stor vikt vid planerandet och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;byggandet av vägar. Även markanvändingsaspekterna i vidare mening bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beaktas i samband med planering och byggande av vägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Föredraganden övergår därefter till att behandla trafiksäkerheten. Därvid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;redogörs bl. a. för de olika trafiksäkerhetsreformersom har genomförts under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;senare år och det utredningsarbete som bedrivs av trafiksäkerhetsutredningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och som beräknas bli slutfört under år 1979. Mot bakgrund av att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utredningen i sitt slutbetänkande kommer att behandla bl. a. frågor som rör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;precisering av trafiksäkerhetsmålet samt frågor om utveckling av former och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;system för val av trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder har föredraganden ansett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att principiella ställningstaganden till trafiksäkerhetsarbetets framtida bedrivande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;o. d. bör anstå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I sammanhanget behandlas också frågan om begränsning a\ fordonslängderna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och trafiksäkerhetsutredningens betänkande (Ds K 1977:1) Långa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fordon och fordonskombinationer. Föredraganden framför som sin uppfattning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att trafiksäkerhetsaspekterna måste tillmätas avgörande betydelse vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bedömning av frågan om en minskning av fordonslängden. Trafiksäkerhetsutredningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har enligt föredraganden verifierat den redan gängse uppfattningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att olycksrisken avtar med minskande fordonslängd för en given typ&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av fordonskombination. Utredningens omfattande genomgång av fordonslängdsproblematiken &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har emellertid också givit vid handen att en längdminskning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;från 24 till 18 meter kan förväntas leda till en påtaglig förskjutning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;från släpvagnsekipagen mot de betydligt trafikfarligare påhängsvagnsekipagen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Föredraganden finner trafiksäkerhetsutredningens slutsats - att inga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;entydiga belägg finns för att enbart en längdminskning skulle medföra en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trafiksäkerhetsförbättring - övertygande liksom dess påpekande av risken för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;försämrad trafiksäkerhet om inte längdminskningen förenas med vissa andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I likhet med trafiksäkerhetsutredningen och alla remissinstanser som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;yttrat sig i frågan beträffande de särskilda trafikolycksrisker som är förenade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med kombinationen dragbil med påhängsvagn anser föredraganden att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;särskilda åtgärder bör vidtas för att öka kombinationens säkerhet och detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;oavsett om längdminskning sker eller ej. Föredraganden förutsätter därför att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;det arbete avseende upprättande av särskilda kravspecifikationer som f. n.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;pågår inom trafiksäkerhetsverket bedrivs med största skyndsamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:56px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:570px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:49px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Sammanfattningsvis anser föredraganden att det inte finns anledning att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;ändra nuvarande föreskrift om högsta tillåtna fordonslängd. 24-metersgränsen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;bör alltså bibehållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:18px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;5.2 Utskottets överväganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Utskottet delar föredragandens uppfattning att de förändringar i vägplaneringssystemet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;som beslutades av riksdagen under hösten 1977 har givit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;bättre beslutsunderlag för vägplaneringen än tidigare. Möjligheter har skapats&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;för en bättre samordning mellan vägplaneringen och övrig samhällsplanering.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; Inte minst betydelsefullt i det sammanhanget är att länsstyrelserna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;numera fått bemyndigande att fastställa flerårsplaner för länsvägar. Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;vill understryka nödvändigheten av ökade insatser på detta vägnät för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;förbättra näringslivets transportförutsättningar och för att öka tillgängligheten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;till arbete, service m. m. för glesbygdsbefolkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört om vägplaneringens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;utformning och inriktning anser sig utskottet inte kunna biträda yrkandet i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;motionen 1978/79:951 (punkten 3 a) att riksdagen hos regeringen ger till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;känna vad som anförs i motionen att vägplaneringens organisation skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bygga på länsdemokratiska principer, yrkandet i motionen 1978/79:1398&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(punkten 2) att riksdagen uttalar att primärkommunerna bör ges ett direkt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inflytande över väganslagen när det gäller mindre projekt samt yrkandet i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;motionen 1978/79:453 att riksdagen hos regeringen anhåller att sådana&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;åtgärder vidtas att länsstyrelserna ges reella möjligheter att vid fierårsplanearbetet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för länsvägar genomföra en prioritering i vad avser såväl vägobjekt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som standard Då vägbyggnader. Detsamma gäller yrkandena i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1978/79:1402 med begäran att riksdagen beslutar att den regionala vägplaneringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;snarast överförs till de folkvalda landstingen enligt de synpunkter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som framförs i motionen, att de fasta beredningsgrupperna för vägplaneringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på länsnivå endast skall vara inrättade till den tidpunkt då de folkvalda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;landstingen övertar vägplaneringen samt att revideringsintervallen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samband med att de folkvalda landstingen övertar vägplaneringen blir vart&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tredje år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I anslutning till föredragandens överväganden rörande vägpolitiken har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionsyrkanden väckts med sikte på frågan om den långsiktiga vägplaneringen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; 1 motionen 1978/79:2379 (punkten 15 e) begärs att riksdagen som sin&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen beträffande den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;framtida vägpolitiken och de ekonomiska insatserna på detta område.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Motionärerna yrkar bl. a. att regeringen i nästa budgetproposition dels&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;redovisar en sammanställning av de statliga insatserna för väginvesteringar i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;landets kommuner under 1960- och 1970-talen, dels redovisar en analys av de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;föregående år fastställda investeringsplanerna för vägväsendet. Vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;föreslås att minst 50 % av de statliga insatserna för investeringar i vägväsendet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;skall avse åtgärder på länsvägnätet. Även de enskilda vägarna berörs i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:540px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;motionen. Motionärerna anser att de enskilda vägarna bör tillmätas större&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;betydelse i den fortsatta vägplaneringen och att målsättningen bör vara att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;successivt både höja bidragsprocenten och anslå medel i den takt nya&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vägföreningar anmäls som statsbidragsberättigade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:2397(punkterna 18 och 19) yrkas att riksdagen beslutar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;dels att till regeringen återförvisa propositionen i vad avser vägpolitiken med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;begäran att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till riktlinjer,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;dels att begära att regeringen vid redovisningen av förnyat förslag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vägpolitik beaktar vad som i motionen anförs om mål och riktlinjer för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vägpolitiken. 1 motionen anförs bl. a. att behov föreligger av att bättre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;klarlägga mål och riktlinjer för vägpolitiken från statsmakternas sida,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;syftande till att antalet trafikolyckor reduceras och att resurser för att nå detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;mål ställs till förfogande. Vidare framhålls i fråga om driften av vägarna att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;servicenivån måste upprätthållas och inriktas mot trafiksäkerhetshöjande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;effekter samtidigt som underhållsåtgärder utförs i en sådan omfattning att det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;investerade kapitalet inte förstörs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:2246 (punkten 4) begärs att riksdagen som sin mening&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ger regeringen till känna vad i motionen anförs om åtgärder på kort och lång&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sikt för att möjliggöra ett ökat vägbyggande och därmed uppnå väsentliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trafiksäkerhetsmål. Motionärerna anför bl. a. att det för framtiden är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nödvändigt att planera för ett ökat vägbyggande, vilket anses vara motiverat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;från samhällsekonomiska och trafiksäkerhetsmässiga synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Slutligen yrkas i motionen 1978/79:2390 att riksdagen begär att regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i 1980/81 års budgetproposition framlägger en plan för ombyggnad av de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;mest trafikfarliga vägsträckorna i det svenska vägnätet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I anledning av de nu redovisade motionerna vill utskottet framhålla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Riksdagen har vid upprepade tillfällen understrukit behovet av att förslag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om den långsiktiga vägpolitiken föreläggs riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Redan år 1976 erinrade riksdagen om att anledningen till att anslagen inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;under senare år genomgått några större förändringar bl. a. varit att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avvaktat det begärda programmet för den långsiktiga vägpolitiken. När ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sådant program förelåg ansågs att ställning kunde tas till frågan om hur stor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;del av resurserna som vägväsendet från samhällsekonomiska utgångspunkter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;skall ha. Riksdagen underströk i sammanhanget på nytt vikten av att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förslag till riktlinjer för den fortsatta vägplaneringen och ett långsiktigt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;program för den framtida vägpolitiken snarast föreläggs riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet anser att en ytterligare konkretisering och precisering av de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;långsiktiga målen för vägbyggandet är angelägen. Regeringen bör därför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;snarast möjligt redovisa en mer preciserad målsättning för den framtida&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vägpolitiken. En sådan målsättning bör inte anges i form av en fysisk vågplan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som specificerar när vissa vägar skall byggas i en fastställd standard. I stället&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör vägpolitiken om möjligt uttryckas i termer som anger samhällskrav&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:58px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:566px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:57px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beträffande miljö, tillgänglighet, trafiksäkerhet, transportkostnader etc.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Utskottet anser det också väsentligt att motsvarande långsiktsplanering&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kommer till stånd när det gäller underhållet av vägar. Underhållet måste&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;hållas på en sådan nivå att någon kapitalförstöring inte sker och måste vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ges en inriktning mot en ökad trafiksäkerhet. Den fortsatta planeringen bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;således utgå från en högre ambitionsnivå när det gäller vägbyggandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I samband med att riktlinjer läggs fast för den fortsatta vägplaneringen bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fördelningen mellan vägbyggande med ordinarie vägmedel resp. med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beredskapsmedel behandlas. Detta har utskottet tidigare framhållit (TU&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1978/79:11). Det måste vidare ställas krav på bästa möjliga samordning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;mellan ordinarie väginvesteringar och arbeten som utförs för att stödja&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sysselsättningen. Vägverket bör ges ett ökat inflytande över den senare typen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;av vägarbeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet anser således att en ökad satsning på utbyggnad och förbättring&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av det sekundära och tertiära vägnätet är nödvändig. Det gäller med avseende&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;på både bärigheten och framkomligheten. Detta är väsentligt inte minst för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att tillgodose glesbygdsbefolkningens krav på bättre vägstandard. Härigenom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kan man åstadkomma att de regionala skillnaderna vad gäller vägarnas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;standard utjämnas. Detta gäller inte bara enskildas resemöjligheter utan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;också näringslivets transportmöjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;På grundval av aktuella flerårsplaner bedöms i propositionen fördelningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av vägbyggandet - inkl. beredskapsmedel - komma att innebära att över&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;50 96 av de beräknade framtida väginvesteringarna kommer att avse åtgärder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på länsvägnätet. Utskottet finner denna fördelning av väganslagen rimlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet vill i detta sammanhang - med anledning av kraven i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1978/79:2379 - framhålla angelägenheten av att ökade ekonomiska insatser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sker även på de enskilda vägarna. Liksom tidigare (jfr TU 1975/76:11 och TU&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1978/79:11) vill utskottet understryka att särskild hänsyn måste tas till det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enskilda vägnätets betydelse för näringslivet och kommunikationerna i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;allmänhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Sammanfattningsvis anser utskottet att den framtida vägpolitiken bör syfta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bl. a. till att höja trafiksäkerheten, undvika kapitalförstöring och åstadkomma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;största möjliga likställighet i landets olika delar vad beträffar framkomlighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och bärighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Mot bakgrund av vad sålunda har anförts synes syftet med motionerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1978/79:2379 (punkten 15 e), 1978/79:2397 (punkterna 18 och 19), 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;79:2246 (punkten 4), såvitt avser åtgärder på lång sikt,samt 1978/79:2390 vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;tillgodosett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Däremot anser sig utskottet inte kunna biträda vad som yrkats i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1978/79:2246 (punkten 4), såvitt avser åtgärder på kort sikt, dvs. avgiftsfinansiering &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;av vägbyggande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskottet ansluter sig till vad föredraganden har anfört i fråga om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;statsbidrag till byggande av cykelvägar och tili andra typer av åtgärder för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:6px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:8px;left:544px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:52px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;underlätta cykeltrafik. Utskottet anser emellertid - på sätt som har anförts i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionerna 1978/79:279, 1978/79:2379 (punkten 6) och 2397 (punkten 20) —&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att anslag bör anvisas redan fr. o. m. budgetåret 1979/80. 1 utskottet har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;enighet nåtts om att ytterligare 20 milj. kr. bör avsättas för ändamålet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Medlen som bör anvisas inom ramen förde av riksdagen tidigare i år beviljade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;medlen om 350 milj. kr. till byggande av kommunala vägar och gator - bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kunna utgå till samtliga kommuner. Mot bakgrund av vad nu har anförts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;synes syftet med de angivna motionerna vara tillgodosett. Vad utskottet nu&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 motionen 1978/79:2312 begärs att riksdagen beslutar att nuvarande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;minimibestämmelser för intagning till statligt bidrag för enskilda vägar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ändras till att endast utgöra riktpunkter, att gällande minimibredd vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förstärkning och ombyggnad fastställs till fyra meter samt att 100 %&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statsbidrag utgår till förnyad lantmäteriförrättning beroende på väsentliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förändringar av brukande och tillkommande fastigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Riksdagen har nyligen (TU 1978/79:11, rskr 1978/79:248) godtagit regeringens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förslag till ändring i bidragssystemet för enskild väghållning. Med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hänvisning till de uttalanden som gjordes i samband med frågans behandling&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avstyrker utskottet motionen. I sammanhanget bör framhållas att gällande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;minimibestämmelser avseende förutsättningar för statsbidrag är att anse som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riktlinjer och inte som tvingande regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 motionen 1978/79:2391 yrkas att riksdagen hos regeringen begär&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utredning och förslag om vidgade möjligheter till ersättning för intrång i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;rörelse och minskat fastighetsvärde i samband med vägbyggande. I motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tar motionärerna framför allt upp det slag av intrång som beror på ökat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafikbuller i anledning av byggande av väg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Frågor om ersättning för det slag av intrång som motionärerna berör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;behandlas i miljöskyddslagen (1969:387). Vad motionärerna har anfört&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föranleder därför inte något särskilt uttalande från utskottets sida. Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avstyrker således motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:2399 begärs att riksdagen uttalar att vid en rationalisering &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inom vägverket särskilt skall beaktas skogslänens behov av god&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vägservice och att den långsiktiga trafikpolitiken samordnas med den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;framtida regionalpolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet uttalade sig nyligen i frågan om vägverkets rationalisering av sin&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;organisation (TU 1978/79:11). Utskottet framhöll att det nu var nödvändigt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att vägverket fortsätter denna rationalisering. Utskottets uttalande godtogs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av riksdagen (rskr 1978/79:248). Utskottet förutsätter dock att vägverket i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;rationaliseringsarbetet så långt möjligt beaktar sådana behov av vägservice&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som anges i motionen. Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;motionen inte föranleda någon särskild riksdagens åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vad föredraganden har anfört i frågan om begränsning av fordonslängderna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;föranleder inte någon erinran eller särskilt uttalande från utskottets sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;6 Riksdagen 1978/79. 15 samt. Nr 18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:7px;left:49px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:7px;left:561px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:53px;left:42px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I anslutning till förevarande avsnitt har utskottet haft att behandla vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;motionsyrkanden rörande trafiksäkerhetsarbetets närmare inriktning. I motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;1978/79:645 (punkterna 1-5; begärs sålunda att riksdagen beslutar att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;åtgärder på bred front mot olycksrisker för oskyddade trafikanter, trafiksäkerhetsinformationens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inriktning, körkortsutbildningen, särskilda åtgärder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;för mopedisternas trafiksäkerhet samt trafiksäkerhetsforskningens inriktning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; I motionen 1978/79:951 (punkten 3j) begärs att riksdagen hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;regeringen ger till känna vad som anförts i motionen angående ökad säkerhet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och trygghet i trafiken särskilt för utsatta grupper. Slutligen begärs i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;1978/79:2397 (punkten 21) att riksdagen beslutar att som sin mening ge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regeringen till känna vad som anförts i motionen om åtgärder på bred front&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;mot olycksrisker för oskyddade trafikanter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I samtliga motioner betonas vikten av att trafiksäkerhetsarbetet får en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sådan inriktning att de oskyddade trafikanternas säkerhetsproblem särskilt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;beaktas. Vidare pekas på betydelsen av att trafiksäkerhetsinformationen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ökad utsträckning inriktas på människor i trafiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utskottet erinrar om att de viktiga frågorna om de oskyddade trafikanterna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och då särskilt barnens säkerhet i trafiken i olika sammanhang har tilldragit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sig stort intresse. Riksdagen har också vid skilda tillfällen (TU 1977/78:2, TU&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;1978/79:4) framhållit dessa frågors betydelse. Liksom i tidigare sammanhang&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vill utskottet på nytt erinra om det värdefulla arbete på området - inte minst i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;informationshänseende - som bedrivs av frivilliga organisationer såsom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) och av olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;försäkringsföretag. Riksdagen har tidigare (TU 1976/77:3, rskr 1976/77:10)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;gett regeringen till känna att initiativ bör tas i syfte att minska barns&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;cykelåkande på vägar med blandad trafik. Slutligen bör nämnas att inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafiksäkerhetsutredningen arbetar särskilda arbetsgrupper för dels barns&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;säkerhet i trafiken, dels väg- och trafikmiljöfrågor. Utredningen kommer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;enligt uppgift att under våren 1979 avge ett delbetänkande rörande barns&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;säkerhet i trafiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utredningen har nyligen till kommunikationsministern avlämnat ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;delbetänkande rörande mopedisternas trafiksäkerhet. Betänkandet (Ds K&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1979:3) Säkrare mopedtrafik behandlar bl. a. frågor om mopedkort och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;moped fö rarutbildning, registrering av mopeder samt frågan om införande av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;strängare krav än f. n. på mopedmotorer. Betänkandet remissbehandlas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;f. n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt propositionen kommer trafiksäkerhetsutredningen - som också har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att överväga bl. a. frågan om körkortsutbildningens framtida utformning-att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avlämna sitt slutbetänkande under innevarande år. I propositionen redovisas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;också det forskningsarbete som pågår framför allt vad gäller olika trafikmiljöfrågor.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet anser att de i de nyss redovisade motionerna aktualiserade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;frågorna är mycket betydelsefulla och vill betona vikten av att arbetet på de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;områden som här berörts bedrivs med all kraft. Vad beträffar mopedisternas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:537px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;säkerhet har, som nyss redovisats, förslag lagts fram av trafiksäkerhetsutredningen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Utskottet förutsätter att utredningsförslagen blir föremål för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ställningstaganden så snart som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Enligt utskottets mening bor trafiksäkerhetsutredningens arbete påskyndas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;så att ett mer samlat grepp kan tas kring de frågor som rör de oskyddade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafikanternas - och då främst barnens - trafiksäkerhet. Regeringen bör till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riksdagen redovisa vilka åtgärder som kan vidtas eller avses vidtas i detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hänseende under år 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;Initiativ&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I samband med utskottets behandling av avsnittet i propositionen om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafiksäkerheten har initiativ väckts om att tillföra Nationalföreningen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafiksäkerhetens främjande(NTF) ytterligare medel för dess verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet vill, på sätt som har gjorts i det tidigare, erinra om det värdefulla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;trafiksäkerhetsarbetet som bedrivs inom ramen för NTF:s verksamhet. Inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;minst gäller detta i fråga om säkerheten för de oskyddade trafikanterna.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Utskottet anser det därför vara av stort värde om ytterligare medel - utöver de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av riksdagen tidigare anvisade - ställs till föreningens förfogande. Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förordar att så sker och att föreningen för sin verksamhet tillförs ytterligare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;300 000 kr. - att avräknas mot automobilskattemedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:21px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;6 Vissa kollektivtrafikfrågor (Utskottet s. 86)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;6.1 Förslagen i propositionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Under detta avsnitt behandlar utskottet föredragandens överväganden och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förslag rörande kollektivtrafiken i tätort och handikappanpassad kollektivtrafik.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;1 fråga om kollektivtrafiken i tätort anför föredraganden inledningsvis att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inflyttningen till tätorterna i kombination med den starkt ökande privatbilismen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och en stadsbyggnad som i hög grad skilt arbetsplatser och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bostadsområden geografiskt har skapat en svår trafiksituation i större tätorter.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Till detta har också bidragit att bebyggelsen inom tätorterna har spritts ut. Det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;är i detta läge nödvändigt att samordna en stor del av resandet för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;åstadkomma från miljösynpunkt rimliga trafiklösningar. Föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;erinrar om att det var mot denna bakgrund som utredningen om kollektivtrafik &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i tätorter (KOLT) tillsattes för att överväga åtgärder och planeringsformer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ägnade att skapa gynnsammare betingelser för kollektivtrafiken i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tätorter. Utredningen avlämnade betänkandet (SOU 1975:47) Kollektivtrafik&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i tätort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I sin redovisning av KOLT:s förslag pekar föredraganden på att en väsentlig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;del av KOLT:s arbete gällde analysen av sambanden mellan kollektivtrafiken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:52px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:561px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:49px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och samhällsplaneringen. KOLT visar bl. a. att kollektivtrafikens förutsättningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i mycket hög grad hänger samman med stadsplaneringen. Bebyggelsens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utglesning resp. koncentration påverkar möjligheten att erbjuda god&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kollektivtrafik till en rimlig kostnad. Föredraganden anser i likhet med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utredningen och remissinstanserna att det är av största vikt att det i den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fysiska planeringens alla skeden klargörs hur den kollektiva trafikförsörjningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skall utformas-vilken trafikstandard som skall väljas, vilka investeringar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som krävs och vad trafiken kommer att kosta. Detta är särskilt viktigt med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tanke på att det finns tendenser i dagens stadsbyggande som försvårar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;möjligheterna att skapa en god kollektiv trafikförsörjning till rimlig kostnad.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Liksom utredningen anser föredraganden att kommunerna är bäst&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;lämpade att avgöra vilken standard som bör uppnås inom den kollektiva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tätortstrafiken, eftersom kommunernas planering i hög grad bestämmer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förutsättningarna för trafiken. Vidare anser föredraganden att de planeringsmetoder &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som utredningen redovisat redan har varit till hjälp för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommunerna och pekar i sammanhanget på de informationsskrifter som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;planverket, vägverket och trafiksäkerhetsverket tagit fram samt det arbete&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med riktlinjer för planeringen av tätorternas trafiknät som dessa myndigheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;nu håller på att avsluta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;KOLT studerade i enlighet med sina direktiv en tänkbar framtida&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utformning av statsbidrag till investeringar. Utredningen föreslår ett vidgat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sådant stöd till kollektivtrafiken. Förslagen innebär att bidragsmöjligheterna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ökas i fråga om den spårbundna trafiken och en rad anläggningar av betydelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för busstrafiken. När det gäller den spårbundna trafiken innebär förslaget att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;även sådana spårtrafikanläggningar som inte uppfyller kravet på planskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;korsningar med annan trafik skall bli bidragsberättigade. Dessutom föreslås&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att vissa investeringar i spårtrafikanläggningars överbyggnad skall bli&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bidragsberättigade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Anläggningar av betydelse för busstrafiken avser främst bussleder och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;busshållplatser. Dessa anläggningar skall enligt förslaget bli bidragsberättigade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;oavsett om investeringen har ett funktionellt samband med en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;statsbidragsberättigad trafikled eller inte. Bidrag till större anläggningar skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kunna utgå med 85-95 % av byggnadskostnaderna. Fråga om bidrag skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;prövas vid fastställelse av fördelningsplan eller, om staten är väghållare, vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fastställelse eller ändring av flerårsplan. Bidrag skall alltså enligt förslagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;även i fortsättningen vägas mot väginvesteringar inom flerårs- och fördelningsplanernas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ekonomiska ramar. KOLT föreslår vidare att länsstyrelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skall pröva bidrag till mindre anläggningar för lokal kollektivtrafik. Bidrag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sådana anläggningar skall kunna utgå med 50 %. Utredningen föreslår att ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;visst belopp avsätts för ändamålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Beträffande statsbidrag till kollektivtrafiken anför föredraganden följande.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Det statliga stödet till investeringar i spårbundna kollektiva trafiksystem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:27px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:28px;left:537px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:72px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;har fyllt en viktig funktion med hänsyn till de speciella trafikförhållanden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som rått i landets största tätortsregioner. Utbyggnaden av Stockholmsregionens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;tunnelbanesystem har härigenom snabbt kunnat genomföras. Även tili&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;snabbspårvägen i Göteborg har bidrag lämnats. De spårbundna systemen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;representerar i dessa regioner väsentliga komponenter i trafikförsörjningen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Resenärerna i dessa regioner har kunnat erbjudas ett attraktivt kollektivtrafikalternativ.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Investeringarna har också medfört ett minskat behov av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;väginvesteringar, vilket var motivet till att bidraget när det infördes skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vägas mot väginvesteringar inom givna ekonomiska ramar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den konstruktion bidragsbestämmelserna fått har enligt föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;dock inneburit att tunnelbanetrafik och lokaltågstrafik på egen banvall, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den inte varit SJ:s, gynnats medan annan spårtrafik och busstrafik i tätorterna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hamnat i ett sämre konkurrensläge. Ett utökat statsbidrag till spårbundna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trafiksystem skulle därför enligt föredraganden inte självklart vara till gagn&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för en god kollektivtrafikutbyggnad. Man riskerar att genom statsbidrag styra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utvecklingen mot system med höga kapitalkostnader som i vissa fall kan vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samhällsekonomiskt sämre än t. ex. busstrafiksystem med hög standard.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vidare framhålls att en ökning av de bidragsgrundande objekten enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;KOLT:s förslag skulle - inom givna ramar för vägbyggnaden - inte medföra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;den allmänna stimulans av kollektivtrafiken i tätorter som är önskvärd utan i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;första hand komma de allra största tätorterna till del. Detsamma gäller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förslaget att också göra spåranläggningar med plankorsningar bidragsberättigade.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Föredraganden erinrar om att riksdagen - efter det att KOLT presenterade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sitt betänkande - lagt fast nya principer angående ansvaret för lokal och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regional kollektivtrafik. Ansvaret förden lokala och regionala persontrafiken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommer successivt att föras över till en för kommuner och landsting&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;gemensam huvudman i varje län. Detta ger utrymme för samordning och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;effektivisering av trafiken och dessutom förutsättningar för ett trafikutbud&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som är avpassat efter lokala förhållanden. Till nyordningen hör vidare ett nytt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och förstärkt bidragssystem. Stöd utgår enligt det nya systemet i form av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vägmilsersättning till såväl spårbunden trafik som vägtrafik. Vidare omfattas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tätortstrafiken av det nya stödet. Inriktningen och omfattningen av det nya&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;stödet till kollektiv persontrafik utgår från en strävan från samhällets sida att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;garantera en viss grundläggande trafikstandard - ett basutbud - för landet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som helhet. Bidragets generella konstruktion skapar enligt föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;goda förutsättningar för en fortsatt utveckling av den kollektiva trafiken såväl&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;på landsbygden som i tätorter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I detta sammanhang framhålls också att kommunalekonomiska utredningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;har föreslagit att kostnadsskillnaderna mellan kommunerna för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kollektivtrafik skall vara en av de faktorer som skall ligga till grund för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;beräkningen av skatteutjämningsbidraget. Särskild hänsyn kommer enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;förslaget att tas till att större tätorter, räknat per invånare, har större behov av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kollektivtrafik än andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:56px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:564px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:70px;left:53px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt föredraganden utgör det nya bidraget till kollektivtrafik ett bättre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sätt att stimulera kollektivtrafiken i tätorterna än de förslag i fråga om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statsbidrag som KOLT har lagt fram. Något skäl att utöka statsbidragsgivningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;till anläggningar för spårbunden trafik anses därför inte föreligga.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Mot bakgrund av det anförda bör det enligt föredraganden övervägas om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inte det särskilda investeringsstöd som nu utgår till tunnelbanor och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;spårvägar på särskild banvall bör slopas. Vissa investeringar i sådana&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anläggningar (två tunnelbanesträckor i Stockholmsområdet och två spårvägssträckor &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i Göteborgsområdet) finns dock upptagna i flerårs- och fördelningsplanerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för åren 1979-1988 med statsbidrag som bygger på nuvarande regler&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för bidragsgivningen. Mot bl. a. denna bakgrund anser föredraganden att de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;nuvarande statsbidragsreglerna t. v. bör bibehållas när det gäller spårbunden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trafik. Det erinras i sammanhanget att den utredning som föredraganden har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fått regeringens bemyndigande att tillsätta med uppgift att göra en total&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;översyn av statsbidragsgivningen till kommunernas väg- och gatuhållning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommer att överväga statsbidragsgivningen i framtiden för denna typ av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;investeringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;När det sedan gäller KOLT:s förslag angående ökade möjligheter till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;investeringsbidrag till busstrafikanläggningar påpekas att busstrafikanläggningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;redan i dag i stor utsträckning är statsbidragsberättigade. Det framhålls&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att vägverket under senare år, och sedan KOLT lade fram sitt betänkande, har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lagt ökad vikt vid projekt som gynnar den kollektiva trafiken i statsbidragsgivningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till den kommunala väg- och gatuhållningen. Denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utökade satsning har skett inom ramen för gällande statsbidragsregler. Längs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;de statliga vägarna har vägverket vidare successivt byggt ut busshållplatser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med medel från anslaget Byggande av statliga vägar. I flerårs- och fördelningsplanedirektiven &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;har den kollektiva trafikens behov angetts vara en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;viktig prioritetsgrund. De nu upprättade planerna har enligt föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ett innehåll som väl stämmer överens med en sådan inriktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;6.2 Utskottets överväganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I anslutning till detta avsnitt har utskottet bl. a. haft att behandla vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionsyrkanden rörande statsbidrag till den kollektiva tätortstrafiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I motionen 1978/79:1396 yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förslag angående ändrade statsbidragsbestämmelser, så att om- och nybyggnad &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av spårtrafikanläggningar för allmän trafik även utan krav på planskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;korsningar och egen banvall blir bidragsberättigade, liksom ombyggnad av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tunnelbanor, under förutsättning att de är av väsentlig betydelse för kollektiv&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;persontrafik av lokal karaktär. 1 motionerna 1978/79:1398 (punkten 7) och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1978/79:1616 (punkten 2) begärs att riksdagen uttalar att väganslagen på ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;neutralt sätt skall kunna användas för bidrag till byggande av kollektivtrafikanläggningar.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:29px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:30px;left:536px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:74px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Motionen 1978/79:951 (punkten 3 h) innehåller yrkande om att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;hos regeringen ger till känna vad som anförs i motionen angående åtgärder för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att förstärka kollektivtrafikens roll i tätortstrafiken. 1 motionen 1978/79:2379&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(punkten 7) begärs att riksdagen beslutar att med avslag på vad som anförs i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;propositionen beträffande statsbidragsregler för kollektivtrafik som sin&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mening ge regeringen till känna vad som anförs i motionen beträffande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;statsbidragsregler till kollektiv trafik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Också motionen 1978/79:2397 (punkten 24) innehåller yrkande om avslag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på propositionen i förevarande avsnitt. 1 samma motion begärs att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;dels om genomförande av kollektivtraflkutredningens förslag (punkten 25),&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;dels om inriktningen av utredningsarbetet avseende bidragsgivning till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommunala allmänna vägar och gator (punkten 26). Yrkanden i samma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riktning finns i motionen 1978/79:2246 (punkten 5) med begäran att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beträffande kollektivtrafik och persontrafik i tätort och motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;79:2400 (punkten 2), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utformning av statsbidragsregler till kollektivtrafiken på sätt som har angivits&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Ett genomgående drag i de nu redovisade motionerna är kravet på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;genomförande av ett statsbidragssystem i enlighet med vad som föreslogs i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kollektivtraflkutredningens (KOLT) betänkande. Bl. a. krävs möjligheter att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;via bidrag stimulera till fortsatta satsningar på den spårbundna trafiken, såväl&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;över som underjord. Likaså anses att sådana anläggningar som reserverade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;körfält för bussar, trafiksignaler som prioriterar kollektivtrafik, busshållplatser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;samt vind- och regnskydd bör bli bidragsberättigade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i de redovisade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;motionerna att det är väsentligt att sådana åtgärder vidtas som ger förbättrade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;möjligheter för den kollektiva trafiken att utvecklas som ett attraktivt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;alternativ till personbilismen. Inte minst viktigt i det sammanhanget är att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;öka framkomligheten och därigenom minska restiden. Detta gäller såväl&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;busstrafik som spårbunden trafik. Utskottet anser också att betydligt större&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;satsningar på kollektivtrafiken bör göras än vad som sker f. n. Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;menar att ett genomförande av de förslag som KOLT lagt fram skulle kunna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;innebära betydande förbättringar för kollektivtrafikens villkor. Utskottet kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;därför inte ansluta sig till vad föredraganden har anfört i fråga om bidrag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;den kollektiva tätortstrafiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Enligt utskottet bör förslag till ett bidragssystem med sikte på den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kollektiva tätortstrafiken utarbetas. Därvid bör man ta fasta på den principiella &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inriktningen i KOLT.s förslag, för ett sådant bidragssystem kan en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;särskild planerings- och urvalsordning behöva tas fram, eftersom ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;objektanknutet system-i likhet med vad som gäller för bidrag till kommunal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;väg- och gatuhållning - knappast kan tillämpas när det är fråga om bidrag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;anläggningar för kollektivtrafik. Sannolikt måste ett system med en mera&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:25px;left:52px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:562px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:69px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;generell stödform utarbetas. Det bör ankomma på regeringen att redan under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nästa riksmöte för riksdagen lägga fram förslag om ett bidragssystem&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avseende den kollektiva tätortstrafiken i enlighet med de principer som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förordats i de nyss redovisade motionerna i berörda delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den kollektiva tätortstrafikens utformning är framför allt en fråga för de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;enskilda huvudmännen för den lokala och regionala kollektiva persontrafiken.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Dessa är bäst lämpade att avgöra vilken standard som bör uppnås. Vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bestämmer kommunernas planering i höggrad förutsättningarna för trafiken.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;Även staten utövar ett visst inflytande på kollektivtrafikförsörjningen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tätorterna. Detta sker framför allt genom att staten bidrar ekonomiskt på olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sätt för att åstadkomma en god trafikförsörjning. På olika håll bedrivs - ofta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med stöd av statliga medel - försöksverksamhet av olika slag med sikte på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den kollektiva tätortstrafiken. Exempel på organisationer som bedriver sådan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;verksamhet är transportforskningsdelegationen (TFD), vars verksamhet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;mest inriktar sig på olika transportsystem och styrelsen för teknisk utveckling&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(STU) som främst sysslar med den fordonstekniska utvecklingen. Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anser att en utökad försöksverksamhet med inriktning på kollektivtrafiken i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tätort är eftersträvansvärd. Fortsatta ansträngningar bör göras för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;effektivisera och förbättra förutsättningarna för såväl busstrafiken som den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;spårbundna trafiken i tätorterna. För att möta kraven på ökad samordning på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;området bör - på sätt som har framhållits i motionen 1978/79:2397 (punkten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;31)-ett särskilt organ skapas. Detta bör utformas som en beredning under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommunikationsdepartementet. Med tanke på frågornas centrala politiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;betydelse bör beredningen få parlamentariskt inslag. Beredningen bör enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utskottet bl. a. ha till uppgift att analysera behovet av nya trafik lösningar på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kollektivtrafikområdet. Det bör också ankomma på beredningen att initiera,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;följa upp och utvärdera försöksverksamheten med nya trafiksystem samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;följa den internationella utvecklingen på området. Vad utskottet nu har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna. Med hänvisning härtill&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;synes yrkandet i motionen 1978/79:2397 att riksdagen beslutar att som sin&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mening ge regeringen till känna vad i motionen anförs om en särskild&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kollektivtrafikberedning (punkten 31) vara tillgodosett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I några motioner har frågan om statsbidrag tillelbussdrift tagits upp. Sålunda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;begärs i motionen 1978/79:278 att riksdagen hos regeringen begär utredning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;angående möjligheterna att snarast utvidga statsbidragsbestämmelserna till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att även omfatta sådan fast anläggning som erfordras för elektrisk bussdrift.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Ett motsvarande yrkande återfinns i motionen 1978/79:951 (punkten 1).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Slutligen begärs i motionen 1978/79:2397 (punkten 32) att riksdagen beslutar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförs om en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utredning om statsbidrag till fasta investeringar för eldrivna bussar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I enlighet med vad som har redovisats i propositionen utreds f. n. olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;frågor om statsbidragsgivningen till kommunernas väg- och gatuhållning.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Utredningen kommer, enligt vad utskottet har erfarit, också att behandla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:534px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:67px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;frågor om bidrag till kollektivtrafikanläggningar av olika slag. Direktiven är så&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;utformade att utrymme finns för att också behandla frågan om bidrag till fasta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;investeringar för elbussdrift. Utskottet, som förutsätter att man i utredningsarbetet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i en första etapp kommer att behandla denna typ av anläggningar,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;finner därmed syftet med de nu berörda motionsyrkandena i allt väsentligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tillgodosett. Desamma bör därför inte föranleda någon särskild åtgärd från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;riksdagens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:951 (punkten 3 i) begärs att riksdagen ger regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;till känna vad som anförs i motionen om kollektivtrafikens ställning som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;planeringsfaktor i byggnadslagstiftningen. Samma fråga tas också upp i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionen 1978/79:2397 (punkten 6). I motionen yrkas att riksdagen beslutar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;begära att regeringen vid redovisningen av förnyat förslag om bebyggelseplaneringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beaktar vad som har anförts i motionen om komplettering av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;byggnadslagstiftningen så att kollektivtrafiken uttryckligen anges som en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;planeringsfaktor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:16px;"&gt;Även utskottet anser det vara väsentligt att kollektivtrafikfrågorna redan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på ett tidigt stadium beaktas i samband med bebyggelseplaneringen. En&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;effektiv samordning mellan trafikplanering och annan samhällsplanering&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;måste eftersträvas. Inom regeringskansliet pågår f. n. arbete med en ny planoch &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;byggnadslagstiftning. Utskottet förutsätter att den nya lagstiftningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utformas så att kollektivtrafiken uttryckligen anges som en faktor i bebyggelseplaneringen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört synes syftet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med nu ifrågavarande motionsyrkanden tillgodosett. Desamma bör därför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I vissa motioner har frågan om begränsning avpersonbilstraftken i tätorterna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tagits upp. Sålunda begärs i motionen 1978/79:951 (punkten 2) att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hos regeringen anhåller om förslag till lag så att möjligheter ges för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommunen att begränsa biltrafiken i storstädernas inre delar. 1 samma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;motion (punkten 3 g) begärs att riksdagen hos regeringen ger till känna vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som anförs i motionen angående tätortstrafikens miljöproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:1941 begär motionärerna att riksdagen hos regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;hemställer om förslag som möjliggör för kommuner att avgiftsbelägga bilism i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;innerstadsområden. Vidare begärs i motionen 1978/79:2379 (punkten 8) att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksdagen beslutar att med avslag på propositionen, såvitt nu är i fråga, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sin mening ge regeringen till känna vad som anförs i motionen beträffande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;lagliga möjligheter för kommuner att styra och begränsa tätortstrafiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Den fråga som behandlas i motionerna tas också upp i propositionen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Föredraganden hänvisar därvid till trafikpolitiska utredningens förslag att ge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kommunerna laglig möjlighet att själva genom särskilda avgifter på den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;rörliga trafiken och parkeringsbestämmelser styra och begränsa tätortstrafiken.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Föredraganden anför att hon i särskild ordning kommer att föreslå&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regeringen att förutsättningarna för ett sådant system undersöks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:52px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:566px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Enligt vad utskottet harerfarit pågår inom kommunikationsdepartementet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;arbete med att undersöka förutsättningarna för ett sådant system med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;avgiftsbeläggning som nyss har berörts. Mot bakgrund härav anser utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att motionärernas önskemål i allt väsentligt är tillgodosedda. Motionsyrkandena &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:2397 (punkten 30) begärs att riksdagen beslutaratt som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sin mening ge regeringen till känna vad som anförs i motionen om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kommunernas rätt att använda gatumark för parkering. Vidare begärs i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;motionen 1978/79:2400(punkten Datt riksdagen hos regeringen hemställer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om förslag till lagändringar i syfte att öka kommunernas möjlighet att styra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;användningen av parkeringsplatser på gatumark till förmån för de boende. 1&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förstnämnda motion anförs bl. a. att de större städerna måste ges möjlighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att bedriva försöksverksamhet med boendeparkering på gatumark. I motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1978/79:2400 anför motionärerna bl. a. att kommunerna f. n. saknar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;möjlighet att styra användandet av befintliga parkeringsanläggningar. En&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förändring av detta förhållande synes nödvändig, varför en lagändring i detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avseende behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Olika frågor om parkering inom tätortsområdena övervägs f. n. av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utredningen (K 1978:10) om parkeringsöverträdelser på tomtmark m. m.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Enligt sina direktiv har utredningen också att behandla sådana parkeringsfrågor &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som har tagits upp i de båda motionerna. Utredningen beräknas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;redovisa resultatet av sitt arbete under första halvåret 1980. Utskottet finner&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att frågan om förbättrade möjligheter att använda gatumarken i tätorterna för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;boendes parkering är så angelägen att - i avvaktan på utredningsresultatet -&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;de större tätorterna bör ges möjlighet att bedriva försöksverksamhet på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;området. Denna bör ske i samarbete med utredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;7 Handikappanpassad kollektivtrafik (Utskottet s. 101)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;7.1 Förslagen i propositionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utgångspunkten för föredragandens överväganden rörande de kollektiva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trafikmedlens anpassning till handikappade är de förslag som den s. k.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;HAKO-utredningen hösten 1975 lade fram i betänkandet (SOU 1975:68)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Handikappanpassad kollektivtrafik. Utredningens uppgift var att klarlägga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;olika handikappgruppers situation på kommunikationsområdet, bedöma i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vilka hänseenden anpassningsåtgärder kan vara motiverade samt prioritera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;behoven med hänsyn till de resurser som står till resp. myndigheters och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;trafikföretags förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I propositionen redogörs för utredningens försök att kartlägga hur befintliga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;färdmedel och terminaler är utrustade från handikappsynpunkt och vilka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;brister i trafikmedlens utformning och utrustning som personer med olika&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:534px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:70px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;handikapp upplever. Kartläggningen visar de många brister som finns i såväl&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;färdmedlens som terminalernas och närmiljöns utformning med avseende på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tillgängligheten för handikappade. Utredningen anser att flertalet brister kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rättas till med relativt enkla medel. 1 andra fall fordras mer omfattande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;konstruktionsändringar - i vissa fall föregångna av forsknings- och utvecklingsarbete.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt föredragandens bedömning är utredningens beskrivning av de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;handikappades situation i dagens trafikmiljö riktig. Det finns således ett stort&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behov av att anpassa de kollektiva färdmedlen och trafikanläggningarna till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;handikappades behov och förutsättningar. Anpassningen av de kollektiva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;färdmedlen till handikappades behov är en nödvändig förutsättning för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;målet om handikappades integrering och normalisering skall kunna uppnås.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Att göra den kollektiva trafiken tillgänglig för alla trafikantkategorier bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;därför enligt föredraganden ingå i det trafikpolitiska målet att tillförsäkra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;medborgarna en tillfredsställande transportförsörjning. HAKO-utredningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anser att alla kollektiva trafikmedel bör anpassas successivt till handikappades &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;behov. Enligt utredningen bör åtgärderna prioriteras så att inom ramen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för gällande säkerhetskrav samtliga möjligheter till anpassning av alla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafikmedel skall tas till vara så snart det är tekniskt och ekonomiskt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Föredraganden ansluter sig till utredningens principförslag att målet bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vara en så långt möjligt fullständig anpassning av den kollektiva trafikapparaten.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Av tekniska och ekonomiska skäl måste anpassningen ske successivt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och föredraganden anser att man med utredningens prioriteringsordning når&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;den snabbaste förbättringen för det stora flertalet handikappade. För att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;påskynda den tekniska utvecklingen bör ett målmedvetet forsknings- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;utvecklingsarbete inledas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utredningen har konkretiserat sina förslag till anpassningsåtgärder i ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ramprogram som avser såväl färdmedel som terminaler och närmiljö samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;forskning och utveckling. De anpassningsåtgärder som avser färdmedel och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;terminaler har indelats i fyra grupper - kompletteringsåtgärder, översynsåtgärder,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; anskaffningsåtgärder och utvecklingsåtgärder - med avseende på när&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;de kan genomföras. Som exempel på kompletteringsåtgärder nämns förbättrad &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;destinationsskyltning och uppsättande av ytterligare stödhandtag i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;färdmedlen. Till grupperna översyns- och anskaffningsåtgärder hör bl. a.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;anordnande av särskilda handikappsäten och förbättring av högtalaranläggningarnas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;kvalitet resp. ändrad utformning av instegen på färdmedlen och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;bredare dörröppningar som medger att en rullstol kan tas ombord. Utredningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;menar att de anpassningsåtgärder vars tekniska lösningar nu är kända&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;-dvs. främst kompletterings- och översynsåtgärder samt vissa anskaffningsåtgärder &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;- bör kunna genomföras inom en tioårsperiod och rymmas inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;trafikföretagens ordinarie ekonomiska ramar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;För egen del anser föredraganden att ramprogrammet i stort är väl avvägt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:284px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-36px;left:43px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1153px;left:-10px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1153px;left:502px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:49px;left:-19px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:293px;left:-17px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:192px;left:771px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:281px;left:771px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:634px;left:772px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:566px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med avseende på såväl föreslagna åtgärder som det tidsmässiga genomförandet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Programmet bör i huvudsak kunna läggas till grund för genomförande.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Den indelning som utredningen har gjort bör ses som ett sätt att praktiskt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;strukturera en mängd skilda anpassningsåtgärder och att i viss mån prioritera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;dessa i tiden. Avsikten är att programmet skall vara vägledande vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;genomförandet. En viss frihet måste enligt föredraganden medges företagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att själva välja lösning, vilket lämpligen bör ske efter samråd med handikapporganisationerna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Utredningens förslag bör i sådana fall mer betraktas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som funktionskrav än som krav på en bestämd teknisk lösning. Med ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sådant synsätt säkerställs också enligt föredragandens mening en snabb och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ändamålsenlig anpassning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;1 detta sammanhang betonas betydelsen av att det sker ett samarbete&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mellan handikapporganisationerna samt trafikföretagen och fordonstillverkarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i arbetet med anpassningen av de olika trafikmedlen. Ett sådant&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ömsesidigt utbyte av erfarenheter och synpunkter ökar förståelsen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;problemen och ger en god grund för konstruktiva lösningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Föredraganden pekar på att företrädare för kollektivtrafikföretagen i sina&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;yttranden har framhållit risken för att en långtgående handikappanpassning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kan innebära sämre service i olika hänseenden för andra trafikanter och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;därmed försvaga kollektivtrafikens attraktionskraft. Detta skulle bl. a. gälla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;närtrafiken med buss och tunnelbana i rusningstid då trafiksystemet är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;känsligt för förseningar. Föredraganden förklarar sig i och för sig ha förståelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för dessa synpunkter, men anser att farhågorna är något ensidiga. Handikappanpassningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av fordonen bör nämligen inte ses som isolerade åtgärder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för att tillgodose en viss resandekategoris önskemål - på bekostnad av andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;resenärer-utan tvärtom som ett led i en allmän utveckling av den kollektiva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;trafikapparatens tillgänglighet och standard, vilket trafikföretagen normalt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;strävar efter i syfte att öka resandet. En sådan standardhöjning bidrar också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;till att skapa ekonomiska förutsättningar för handikappanpassningen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Genom lägre insteg i bussar, bredare dörröppningar, bättre information etc.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bör av- och påstigning kunna ske snabbare och smidigare, vilket underlättar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tidhållningen och som följd därav bl. a. kortar av väntetiderna vid hållplatserna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Med ett sådant synsätt betonas standard- och tiilgänglighetsfrågornas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samhörighet med trafikförsörjningsfrågorna. Alla dessa faktorer bör därför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;enligt föredraganden beaktas i ett sammanhang vid planering för en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillfredsställande transportförsörjning bl. a. för att merkostnader som följd av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;handikappanpassningen skall undvikas. Det är som följd härav naturligt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anpassningsåtgärderna ingår som en del i trafikföretagens och färdmedelstillverkarnas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt föredraganden bör järnvägen kunna fylla en viktig funktion för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;handikappades interregionala resor. Anpassningen av personvagnar i järnvägstrafiken &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till gravt handikappade är dock särskilt svår som en följd av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:535px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;järnvägens tekniska förutsättningar och den långa livslängden hos järnvägsmaterielen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; För att en rullstolsbunden resenär skall kunna färdas med tåg på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;egen hand förutsätts bl. a. att en särskild lyftanordning utvecklas. Säkerhetsproblemen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;måste vidare få en tillfredsställande lösning. Arbetet med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anledning av regeringens uppdrag åt SJ att i samarbete med handikappinstitutet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ta fram en typ av järnvägsvagn som gör det möjligt för rullstolsbundna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;resenärer att resa med rullstol bör ge det tekniska underlag som behövs för ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;ställningstagande. Även om det inte helt går att uppnå en fullständig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anpassning av järnvägstrafiken, anser föredraganden att ett betydelsefullt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;steg tagits med de 150 ny konstruerade personvagnar som SJ beställde för två&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;år sedan och som snart kommer att börja levereras. Vagnarna tillgodoser i sin&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;grundkonstruktion viktiga krav på handikappanpassning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Föredraganden instämmer i utredningens förslag till anpassningsåtgärder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;avseende bussar, pendeltågs- och tunnelbanevagnar. Det bör med andra ord&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vara möjligt att inom en relativt nära framtid vidta sådana åtgärder - t. ex.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bredare bussdörrar - att rörelsehindrade med starkt nedsatta gångfunktioner&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och därmed också rullstolsbundna med hjälp av ledsagare kan ta sig ombord&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;på dessa färdmedel. Lämpliga tekniska hjälpmedel för rullstolsbundna -&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;förutom lyftanordningar även standardiserade rullstolar - är i detta sammanhang &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;väsentliga och angelägna forskningsuppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Beträffande taxibilarna anses att det finns skäl att klassificera den vridbara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;passagerarstolen resp. tröskelfritt insteg i framsäte på taxi som en utvecklingsåtgärd &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;i stället för anskaffningsåtgärd. I detta sammanhang erinras också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;om att det pågår ett utvecklingsarbete i fråga om taxibilar, bl. a. inom Volvo.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Volvo har således presenterat en prototyp till taxi vilken genom sitt låga golv&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;och sin speciella utformning i övrigt även kan transportera rullstolsbundna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;passagerare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;När det gäller handikappanpassning av flygplan och fartyg framhålls&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;betydelsen av att trafikföretagen vid anskaffning av ny materiel redan på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;specifikationsstadiet för fram anpassningskraven så att kostsamma modifieringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;i efterhand kan undvikas. Anpassningsåtgärderna får inte innebära att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;säkerheten åsidosätts. I många fall torde emellertid säkerhets- och handikappanpassningskraven &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;gå att förena. Bredare dörrar och korridorer, mindre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;nivåskillnader etc. är t. ex. åtgärder som bör underlätta en snabb utrymning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;vid haveri eller fara för haveri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;I likhet med vad som anförts av några remissinstanser anser föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;att arbetsmiljöfrågorna förberörd personal måste uppmärksammas i samband&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;med den tekniska utformningen av olika anpassningsåtgärder och de rutiner&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;som kommer till användning, exempelvis vid lyft av handikappade i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;rullstolar och transportstolar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Enligt HAKO-utredningen är det önskvärt att färdtjänst- och trafikpersonal &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;ges den utbildning som erfordras för att vid behov kunna hjälpa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;handikappade till rätta, främst vid av- och påstigning men även under resan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:54px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:569px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:57px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Utbildningen bör bedrivas i takt med trafikmedlens anpassning. Föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;utgår från att färdtjänstens personal ges den utbildning som erfordras.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Trafikpersonalen bör genom trafikföretagen ges sådan utbildning att de i viss&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;omfattning kan bistå med hjälp under resan och vid eventuella omstigningar.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Av naturliga skäl (år dock trafikpersonalens medverkan ske inom ramen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;de personalresurser som disponeras. Samtidigt pekar föredraganden på den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;hjälp som erhålls inom färdtjänstens ram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;De anpassningsåtgärder som företrädesvis av tekniska skäl inte är möjliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att genomföra f. n. bör bli föremål för en intensifierad forskning och utveckling.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Detta gäller bl. a. ytterligare utveckling av transportstolen, utveckling av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;terminal- eller fardmedelsanknutna lyftanordningar eller andra anordningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för att rörelsehindrade och rullstolar skall kunna tas ombord på färdmedlen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;samt anordningar för förankring av rullstolar under färd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Föredraganden framhåller att det redan i dag pågår ett värdefullt utvecklingsarbete &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;på området. Det finns emellertid angelägna projekt som bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;påbörjas så snart som möjligt. Särskilda medel - 1,5 milj. kr - bör enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föredraganden anvisas för detta ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I propositionen behandlas härefter H AKO-utredningens bedömningar och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förslag avseende terminalanpassningen. Föredraganden anser att dessa svarar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;väl mot förslagen på färdmedelsområdet. Den nödvändiga terminalanpassningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kan åstadkommas inom ramen för byggnadslagstiftningen. Den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bestämmelse som främst tar sikte på handikappades behov är 42 a §&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;byggnadsstadgan (1959:612, omtryckt 1972:776, ändrad senast 1978:369)(BS).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Föredragandens redogörelse för bestämmelserna i BS om handikappanpassning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mynnar ut i konstaterandet att kraven på handikappanpassning sedan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den 1 juli 1977 tillämpas fullt ut då terminaler uppförs. Däremot gäller en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;form av skälighetsbegränsning i fråga om byggnad av sådana terminaler som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;har uppförts före den 1 juli 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Föredraganden framhåller att utredningens undersökning visar att det på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;många håll finns brister i de befintliga terminalanläggningarnas utformning,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vilka försvårar eller omöjliggör för handikappade att använda sig av de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kollektiva färdmedlen. Det är som följd härav nödvändigt att samordna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;handikappanpassningen av färdmedel och terminalbyggnader för att syftet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med den reform som föredraganden föreslår skall uppnås. Den föreslagna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anpassningen av färdmedlen skulle annars inte vara meningsfull. Terminaler&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och färdmedel utgör nämligen för resenären en odelbar enhet. Detta innebär&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;enligt föredraganden att särskilda hänsyn bör tas till terminaler vid bedömning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av frågan om handikappanpassning av byggnader. Föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;finner det angeläget att H AKO-utredningens förslag avseende terminalbyggnaderna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;genomförs, dvs. att dessa skall handikappanpassas vid lämpligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tillfälle oavsett om de av annan anledning skall byggas om eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;För att åstadkomma den nödvändiga handikappanpassningen av det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;befintliga terminalbeståndet föreslås att man ändrar BS så att 42 a § görs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tillämplig även på detta bestånd oavsett om handikappanpassningen är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:532px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:20px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föranledd av annan ombyggnad eller inte. Bestämmelsen i paragrafens första&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;stycke bör därför anges gälla även i fråga om terminalbyggnad som har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;uppförts före den 1 juli 1977 eller för vilken byggnadslov har beviljats före&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;nämnda dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Målet bör enligt föredraganden vara att man även i fråga om anpassningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av de äldre terminalbyggnader som avses behållas i drift kommer upp i den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;standard som anges i de handikappbyggnormer som gäller vid det tillfälle då&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anpassningen genomförs. Man måste emellertid vara medveten om att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;handikappanpassning av äldre terminalbyggnader kan vara förenad med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;problem, främst av ekonomisk och teknisk natur. Kostnaderna för en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anpassning kan t. ex. komma att uppgå till sådana belopp att de inte står i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rimlig proportion till vad man vill uppnå. Vidare kan t. ex. byggnadens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;konstruktion vara sådan att möjlighet saknas att genomföra en viss&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anpassningsåtgärd. Förhållandena kan också vara sådana att det på grund av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;litet resandeunderlag inte är skäligt att kräva att en viss terminalbyggnad skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;åtgärdas. Detta talar enligt föredraganden för att handikappanpassningen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;de befintliga terminalerna tillåts ske i den omfattning och takt som är skälig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med hänsyn till sådana förhållanden som har berörts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Föredraganden anser, i likhet med HAKO-utredningen, att också terminalanpassningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i huvudsak bör kunna vara genomförd inom en tioårsperiod.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;När det gäller den takt i vilken anpassningen bör ske bör enligt föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kraven inte utformas så att en anpassning av alla de anordningar som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det är fråga om skall göras vid ett och samma tillfälle. Det får anses vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skäligt att åtgärderna genomförs successivt inom den angivna tidsperioden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och i den takt som är rimlig med hänsyn till bl. a. tekniska och ekonomiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den ändring i BS som föreslagits bör lämpligen komma till uttryck i ett nytt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tredje stycke i 82 a §. Genom ändringen slås alltså fast att terminalerna skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anpassas i enlighet med 42 a § BS oavsett om de annars skulle ha byggts om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;eller inte. Anpassningen skall ske med beaktande av vad i det föregående har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;angivits i fråga om skälighetskriterierna. Detta betyder enligt föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att om inte hinder möter av ekonomiska, tekniska m. fl. omständigheter skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;de standardkrav som gäller för nybyggnad i princip följas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Det anförs vidare att det av 76 § BS följer att det ankommer på statens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;planverk att utfärda föreskrifter och allmänna råd till det föreslagna 82 a ij&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tredje stycket. När det gäller den tidpunkt då anpassningen skall vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;slutförd, bör det ankomma på regeringen eller myndighet som regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;utser att utfärda närmare föreskrifter. En bestämmelse härom har tagits in i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;paragrafen. Det innebär bl. a. att ingripanden enligt lagen (1976:666) om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m. m. inte får ske före&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utgången av den tidsfrist som kan komma att bestämmas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Föredraganden pekar på det förhållandet att en del av de terminalbyggnader &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som omfattas av förslaget förvaltas av statliga myndigheter och av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:264px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-34px;left:44px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1151px;left:-5px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1151px;left:487px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:275px;left:-16px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:546px;left:-13px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:996px;left:-7px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:218px;left:768px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:401px;left:769px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:783px;left:771px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:60px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:571px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:56px;left:56px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;landstingskommunerna. Enligt 54 § 2 mom. tredje stycket BS är bestämmelserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;om byggnadslov i 1 mom. samma paragraf inte tillämpliga på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;statens och landstingens byggnader. I stället skall enligt 66 § andra stycket BS&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;anmälan göras till byggnadsnämnden innan sådana byggnader påbörjas. I&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fråga om statliga byggnader gäller dessutom att den myndighet som har att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;pröva ritningarna till byggnaden får medge avvikelser från bestämmelserna i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;BS eller med stöd av stadgan meddelade föreskrifter (66 § forsta stycket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;BS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Det har satts i fråga om dispensrätten enligt 66 § forsta stycket avser även&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;en bestämmelse av den typ som nu föreslagits. Även om man enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;föredraganden kan utgå från att berörda myndigheter kommer att se till att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kraven enligt de föreslagna bestämmelserna i 82 a § tredje stycket BS blir&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;uppfyllda, anses det lämpligt att klargöra att någon dispensrätt inte föreligger i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fråga om den typ av bestämmelser som finns i 82 a §. Detta anses böra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;komma till uttryck genom att ett nytt andra stycke tas in i 66 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;HAKO-utredningen har även behandlat frågan om handikappanpassning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av den yttre miljön eller närmiljön. För att kollektivtrafiken skall kunna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hävda sig gentemot individuella trafikmedel måste anpassningen avse hela&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;transportkedjan. Det är därför enligt föredraganden väsentligt att de av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utredningen föreslagna an passningsåtgärderna avseende gångvägar, övergångsställen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; entréer etc. också kommer till utförande. Det framhålls att det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;oftast är en kommunal angelägenhet att åstadkomma den handikappanpassning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som erfordras här. Enligt föredraganden bör det finnas goda förutsättningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att fortsätta anpassningsarbetet bl. a. efter de riktlinjer och de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommunala miljöförbättringsplaner som föreligger. Anpassningsarbetet bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;emellertid intensifieras. En särskild arbetsgrupp med företrädare för berörda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;intressenter bör därför tillskapas. Arbetsgruppen bör ha till uppgift att på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;myndighetsplanet verka för en fortsatt handikappanpassning av närmiljön&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enligt HAKO-utredningens förslag. Härvid bör bl. a. övervägas om de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;gällande riktlinjerna för närmiljöns utformning bör förändras i enlighet med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;HAKO-utredningens förslag. Statens planverk bör vara sammankallande i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;arbetsgruppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Kostnaderna för genomförandet av anpassningsåtgärderna avseende färdmedlen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och terminalerna bör enligt utredningens förslag bäras av trafikföretagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och således ytterst av samtliga trafikanter. Föredraganden konstaterar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att utredningen anser att ett belopp av storleksordningen 235 milj. kr., varav&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för terminaler ca 130 milj. kr., i 1974 års prisläge är en realistisk bedömning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anpassningskostnaderna för trafiksektorn som helhet under en tioårsperiod.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt föredraganden bör genomförandet av anpassningsåtgärderna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;allmänt sett innebära en ökad tillgänglighet och standard och därmed ökad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;attraktivitet hos den kollektiva trafiken. Flertalet åtgärder kommer således&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;alla resenärer till godo, vilket allmänt ökar kollektivtrafikens marknadsmässiga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förutsättningar. Handikappanpassningen bör vidare, med den genom
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:537px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förandemetodik som HAKO-utredningen föreslår i kombination med en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;noggrann planering och en målmedveten strävan att beakta och tillvarata&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anpassningsmöjligheterna, inte behöva leda till några renodlade merkostnader &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för trafikföretagen och trafikanterna annat än i undantagsfall. Det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;successiva genomförandet jämte den frihet att välja tekniska lösningar inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;givna funktionskrav, som föredraganden anser att trafikföretagen bör ha,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;underlättar även finansieringen. Mot den bakgrunden anser föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att särskilda medel inte behöver anvisas för handikappanpassningen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;färdmedlen och terminalerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Föredraganden övergår därefter till att behandla HAKO-utredningens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förslag om försöksvis införande av riksfärdtjänst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;För vissa handikappgrupper - ca 20 000 personer enligt HAKO-utredningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;- som av särskilda skäl, trots en långtgående fordonsteknisk och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;miljömässig anpassning av trafikväsendet, inom överskådlig tid inte bedöms&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kunna resa kollektivt på egen hand föreslår utredningen en särskild&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;transportlösning för längre resor - riksfärdtjänst. Riksfärdtjänsten, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föreslås bli inrättad på försök, är tänkt att ta vid där den kommunala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;färdtjänsten i dag slutar, dvs. skall i princip avse interregionala och vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regionala resor. Detta innebär emellertid inte att den kommunala färdtjänsten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skall utvidgas till en riksfärdtjänst. Flertalet individer som är berättigade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till kommunal färdtjänst bör sålunda, bl. a. med hänsyn till de kollektiva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;färdmedlens successiva handikappanpassning, kunna genomföra längre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;resor utan riksfärdtjänst. Syftet är i stället att en särskild grupp, som från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommunikationssynpunkt är mycket gravt handikappad, genom riksfärdtjänsten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skall ges möjlighet att göra längre resor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;En riksfärdtjänstresa förutsätts enligt utredningen i normalfallet ske med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;reguljärt fjärrtrafikmedel på större delen av sträckan samt med kommunal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;färdtjänst på avrese- resp. ankomstorterna. Resan skall med utgångspunkt i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;handikappets art eller de särskilda förhållandena i övrigt ske med flyg eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;första klass tåg - i förekommande fall med sovplats i enbäddskupé. För det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fall resa endast är möjlig i särskilt fardtjänstfordon skall sådant kunna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;användas hela färdsträckan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Föredraganden ansluter sig till utredningens uppfattning och föreslåratten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ny transporttjänst, benämnd riksfärdtjänst, inrättas i syfte att tillgodose&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;mycket gravt handikappades resebehov utanför hemkommunens trafikområde.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Riksfärdtjänsten bör inrättas på försök under tre år i huvudsaklig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;överensstämmelse med utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Varken den kommunala färdtjänsten eller riksfärdtjänsten bör enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föredraganden ses som en permanent lösning på vissa handikappades&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;reseproblem. Den nuvarande omfattningen av den kommunala färdtjänsten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;betingas nämligen i betydande utsträckning av den kollektiva trafikapparatens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bristande anpassning. I den takt handikappanpassningen slår igenom i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kollektivtrafiken bör det således vara möjligt att omfördela en del av de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;resurser som f. n. satsas på färdtjänsten och som kommer att satsas på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;7 Riksdagen 1978/79. 15 sami. Nr 18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:53px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:564px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;riksfärdtjänsten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Syftet med försöksverksamheten bör - utöver att den under försöksperioden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;ökar en särskild grupp gravt handikappades möjligheter att göra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;interregionala resor- vara att ge ett förbättrat beslutsunderlag inför ett slutligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ställningstagande till ett system med riksfärdtjänst. Försöksverksamheten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;bör därför utformas så att olika frågor av praktisk och innehållsmässig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;karaktär belyses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;HAKO-utredningen har inte utrett hur riksfärdtjänsten skall utformas i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;detalj. Detta innebär att innan riksfärdtjänsten kan påbörjas bl. a. ett antal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;administrativa och organisatoriska frågor och andra praktiska problem måste&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lösas. Enligt föredraganden skulle en för ändamålet särskilt tillskapad nämnd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ha de bästa möjligheterna att effektivt svara för det erforderliga planeringsarbetet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Ansvaret för genomförandet och utvärderingen av försöksverksamheten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bör också åvila en sådan nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Regeringen bör besluta om nämndens sammansättning. I nämnden bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;finnas företrädare för kommunikationsdepartementet, kommunerna, Handikappförbundens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;centralkommitté och De handikappades riksförbund samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;en från intressenterna fristående ordförande. Därutöver skall experter för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;särskilda uppgifter kunna knytas till nämnden. Till nämndens förfogande bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;finnas vissa kansliresurser. Nämnden bör påbörja sin verksamhet den 1 juli&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1979 och vara verksam under försöksperioden. Den försöksvisa riksfärdtjänsten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bör påbörjas så snart förberedelsearbetet är avslutat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Nämnden skall således inom givna riktlinjer svara för den försöksvisa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riksfärdtjänsten. När det gäller frågan om hur verksamheten skall organiseras&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och administreras bör ett lättillgängligt, enkelt och tillförlitligt system&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;självfallet eftersträvas. Legitimeringskraven för berättigande till riksfärdtjänst &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör fastläggas av nämnden i samråd med socialstyrelsen. Härvid bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med utgångspunkt i en bedömning av vilka individer som har behov av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksfärdtjänst och med utgångspunkt i de ekonomiska förutsättningarna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avvägning göras mellan antalet riksfärdtjänstlegitimerade samt antal resor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och reslängd per individ och år. I samband med de ekonomiska övervägandena &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör nämnden även pröva den generella frågan om behov av ledsagare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och hur ledsagares resa skall bekostas. Själva legitimeringen, som skall ske&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enligt riksgiltiga normer, bör om möjligt samordnas med legitimeringen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommunal färdtjänst. I detta sammanhang erinrar föredraganden om att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringen den 21 december 1978 givit socialstyrelsen i uppdrag att i samråd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med Svenska kommunförbundet se över anvisningarna för statsbidrag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den kommunala färdtjänsten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;När det gäller det praktiska genomförandet av en riksfärdtjänstresa bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;nämnden bl. a. utgå ifrån att bistånd från SJ:s, luftfartsverkets, Linjeflygs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;eller SAS personal för omhändertagandet av handikappade i allmänhet inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kan påräknas, utöver vad som erbjuds i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Med utgångspunkt i bl. a. H AKO-utredningens beräkningar och i syfte att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;en rimlig ambitionsnivå skall kunna uppnås har föredraganden beräknat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:539px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;medelsbehovet för försöksverksamhetens genomförande till 20 milj. kr. per&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;år inkl. kostnaderna för den för verksamheten ansvariga nämnden. Dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;medel är främst avsedda att täcka skillnaden mellan verkligt pris och priset för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;andra klass järnväg på den interregionala delen av en riksfärdtjänstresa med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;framför allt järnväg eller flyg. Kostnaderna för kommunal färdtjänst i den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;resandes hemkommun skall berörd kommun svara för enligt gällande regler&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för den kommunala färdtjänsten. Föredraganden utgår ifrån att den kommunala &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;färdtjänsten också kan anlitas för resor på besöksorten. I vissa fall kan det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;också bli fråga om resor med kommunal färdtjänst över kommungränserna,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;varvid den kommunala färdtjänsten måste anlitas - framförallt i glesbygdskommunerna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Kostnaderna för dessa resor bör, om särskilda skäl föreligger,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;efter prövning av nämnden kunna subventioneras av de medel som står till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riksfärdtjänstens förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Med hänvisning till det anförda föreslår föredraganden att för budgetåret&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1979/80 20 milj. kr. anvisas för försöksvis genomförande av riksfärdtjänst&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;under ett nytt reservationsanslag på sjätte huvudtiteln benämnt F 8&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Kostnader för försök med riksfärdtjänst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;När det gäller genomförandet av handikappanpassningen anför föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att frågan om kollektivtrafikens anpassning till de handikappades behov&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;är så väsentlig att anpassningen bör föreskrivas i en särskild lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Av lagen bör framgå vad som i detta sammanhang menas med kollektivtrafik.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Med kollektivtrafik avses i första hand sådan trafik för personbefordran &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som tillhandahålls allmänheten mot ersättning och som bedrivs enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;turlista. En sådan definition kommer att omfatta all reguljär trafik, dvs.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;linjetrafik som drivs på land, till sjöss och i luften. Med tanke på den viktiga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;roll som taxi spelar när det gäller transporter av handikappade - inte minst i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;färdtjänsten och kompletteringstrafiken - bör även sådan beställningstrafik&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som benämns taxitrafik inrymmas under definitionen av begreppet kollektivtrafik.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I lagen bör föreskrivas att den som har tillsynen över kollektivtrafik och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;den som utövar sådan trafik skall se till att trafiken anpassas med hänsyn till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;handikappade. Kravet på anpassning riktar sig alltså dels till trafikutövarna,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;dvs. dem som driver en viss trafik, dels till dem som på olika sätt har tillsynen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;över trafiken. Med det senare avser föredraganden bl. a. de tillståndsgivande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;myndigheterna som i samband med tillståndsgivningen bör beakta att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafikuppläggningen är sådan att handikappades resemöjligheter underlättas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och att trafiken bedrivs med sådan materiel att den är tillgänglig för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;handikappade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vid planeringen och genomförandet av kollektivtrafiken måste tillses att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafiken läggs upp så att handikappades särskilda behov beaktas så långt det är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;möjligt. Detta bör enligt föredraganden slås fast i lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I lagen bör också föreskrivas att de färdmedel som används skall så långt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;det är möjligt vara lämpade för handikappade resenärer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utöver lagen krävs enligt föredraganden att detaljföreskrifter meddelas för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:52px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:557px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;att fullfölja syftet med lagen. Dessa bör regeringen eller myndighet som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;regeringen utser bemyndigas att meddela.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Vad sedan gäller frågan om det direkta ansvaret för genomförandet av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;handikappanpassningen bör detta ligga på de olika trafikverken och trafikföretagen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;När det gäller SJ, luftfartsverket och sjöfartsverket bör ansvaret för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;handikappanpassningen av färdmedel och trafikanläggningar slås fast i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;verkens instruktioner. Därigenom kommer handikappanpassningen att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utgöra en särskild myndighetsuppgift. Vad gäller flygplan och fartyg bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;luftfartsverket resp. sjöfartsverket som tillsynsmyndighet åläggas att se till att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;färdmedlen är tillgängliga för handikappade. Vad beträffar enskilda järnvägar,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; spårvägar och tunnelbanor bör motsvarande ansvar föreskrivas i de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;särskilda tillsynsföreskrifter som gäller för dessa trafikslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1 fråga om kollektivtrafiken på landsväg, dvs. busslinjetrafiken och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;taxitrafiken, anförs att en handikappanpassning i första hand kommer att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;gälla de fordon som används i trafiken. Föredraganden framhåller att enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;yrkestrafiklagstiftningen får fordon inte användas för yrkesmässig personbefordran &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förrän fordonet har anmälts till tillståndsmyndigheten, länsstyrelsen,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och tillståndshavaren har överlämnat bevis att fordonet har godkänts vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;lämplighetsbesiktning. Genom sådana föreskrifter för lämplighetsbesiktning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som också innefattar normer för handikappanpassning av fordonen kan man&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;enligt föredraganden uppnå att i kollektivtrafiken på landsväg endast&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;används fordon som är lämpade också för handikappade resenärer. Det bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ankomma på statens trafiksäkerhetsverk att utfärda de föreskrifter som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behövs. I verkets instruktion bör också införas en uttrycklig bestämmelse om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att verket särskilt skall se till att sådana färdmedel som är avsedda för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kollektivtrafik anpassas så att de tillgodoser handikappades särskilda behov.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;En erinran om de särskilda regler som gäller för handikappanpassningen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kollektivtrafiken bör tas in i yrkestrafiklagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Föredraganden konstaterar att det i flera avseenden föreligger behov av en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samordning av handikappanpassningen av de skilda färdmedlen. Därför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föreslås att transportrådet (behandlas under avsnitt 11) får till uppgift att svara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för denna samordning. Transportrådet föreslås få till uppgift att översiktligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;planera, initiera och följa upp handikappanpassningen samt att svara för en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samordnande normgivning. Föredraganden utgår ifrån att rådet, i syfte att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skapa en bred sakkunskap inom det berörda området, i sitt arbete nära&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samråder med företrädare för handikapporganisationerna och andra berörda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;intressenter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;1 fråga om den forskning och utveckling som kommer att erfordras för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anpassningen av färdmedlen till handikappades behov skall nå uppställda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mål utgår föredraganden ifrån att ett nära samarbete kommer till stånd mellan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;transportrådet och andra berörda institutioner. Rådet bör sålunda kunna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;spela en väsentlig roll som initiativtagare till olika forskningsprojekt samt i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samband med utnyttjandet av forskningsresultaten och omsättningen av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:536px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;dessa i konkreta anpassningsåtgärder. Rådet bör enligt föredraganden också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;verka för utveckling och tillämpning av enhetliga normer för handikappanpassning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av sådana kollektiva färdmedel som används i internationell trafik&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samt i övrigt följa upp den internationella utvecklingen inom handikappområdet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:18px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;7.2 Utskottets överväganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att förslag i de viktiga frågorna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om handikappades möjligheter att i ökad utsträckning använda de kollektiva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trafikmedlen nu har lagts fram. Kommunikationerna är av central betydelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för handikappades möjligheter att delta i samhällets olika aktiviteter.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Förbättrade kommunikationer för handikappade utgör enligt utskottet ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;viktigt led i strävandena att nå målet för handikappolitiken. Detta mål kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sammanfattas i begreppen normalisering och integrering, vilket innebär att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;människor med handikapp skall ingå i samhällets gemenskap och få samma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;livsvillkor som andra,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet delar föredragandens uppfattning att anpassningen av de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kollektiva färdmedlen och terminalerna till handikappades behov är en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nödvändig förutsättning för att det nyss nämnda målet skall kunna uppnås.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Också utskottet anser att i det trafikpolitiska målet att tillförsäkra medborgarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;en tillfredsställande transportförsörjning bör ingå att göra den kollektiva &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafiken tillgänglig för alla trafikantkategorier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;När det gäller frågan om genomförandét av de föreslagna anpassningsåtgärderna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kan utskottet ansluta sig till vad föredraganden har uttalat om att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ramprogrammet - såväl vad avser färdmedel som terminaler - i princip bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kunna genomföras under en tioårsperiod. Det är emellertid väsentligt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;åtgärderna tillåts genomföras successivt och på det sätt som är rimligt med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;hänsyn till bl. a. tekniska och ekonomiska förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utskottet anser också - i likhet med föredraganden - att frågan om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kollektivtrafikens anpassning till de handikappades behov är så väsentlig att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;anpassningen bör föreskrivas i en särskild lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utskottet anser det emellertid angeläget att understryka att kraven på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;anpassning av färdmedlen - liksom i fråga om terminalerna - utformas med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;beaktande av vad som kan anses vara skäligt med hänsyn till olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;förhållanden av fordonsteknisk, trafikteknisk och ekonomisk natur. Utformningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;av kraven måste vidare ske med hänsynstagande till att säkerheten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inte åsidosätts. Under utskottsbehandlingen har framhållits riskerna för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;en långtgående handikappanpassning kan innebära vissa problem bl. a. när&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;det gäller närtrafik med buss och tunnelbana i rusningstid då trafiksystemet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;är känsligt för förseningar. Mot bakgrund härav vill utskottet understryka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;vikten av att kraven på anpassning utformas med beaktande av de särskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;förhållanden som gäller för tätortstrafiken. Vad utskottet nu har anfört bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;komma till uttryck i de särskilda föreskrifter som enligt propositionen skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:51px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:558px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;utfärdas för tillämpningen av lagen om handikappanpassad kollektivtrafik.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;Detta bör av riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen om försöksvis införande av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;en riksfärdtjänst. Genom de i propositionen framlagda förslagen synes syftet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;med motionerna 1978/79:276 och 1978/79:526, i vilka behandlas frågan om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;möjlighet för handikappade att till reducerat pris använda förstaklassvagnarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;på järnväg, vara tillgodosett. Detsamma gäller yrkandet i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;1978/79:375 om rabatterad SJ-biljett för handikappades vårdare. Motionerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:17px;"&gt;Vad propositionen i övrigt innehåller i denna del har ej gett utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anledning till erinran eller särskilt uttalande. Propositionen tillstyrks sålunda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;såvitt nu är i fråga. Detta innefattar jämväl förslaget till lag om ändring i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;byggnadsstadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Under hänvisning till att yrkandet i motionen 1978/79:2379 (punkten 9)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om riktlinjerna för anpassning av den kollektiva trafiken till de handikappades &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;behov får anses tillgodosett redan genom propositionens förslag finner&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utskottet motionsyrkandet inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Utskottets ställningstagande innebär vidare att utskottet lämnar yrkandena i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;motionen 1978/79:2133 (punkterna 1 och 2) med begäran om förslag på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;grundval av HAKO-utredningens betänkande, m. m. utan åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;8 Vissa planerings- och investeringsfrågor (Utskottet s. 106)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;8.1 Förslagen i propositionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I propositionen framhålls att samhällsutvecklingen under senare årtionden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;har medfört behov av en mer utbyggd och samordnad planering på olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;nivåer såväl inom transportsektorn som mellan transportsektorn och andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samhällssektorer. En utbyggd och mer samordnad trafikplanering kan enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föredraganden bl. a. minska risken för dubbelinvesteringar, medverka till ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mer effektivt utnyttjande av befintliga transportresurser och bidra till att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;begränsa energiåtgången inom transportsektorn och att reducera miljöstörningarna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; En ökad samordning mellan trafikplanering och annan samhällsplanering &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kan vidare enligt föredraganden göra det lättare att nå olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;övergripande samhälleliga mål. Mot denna bakgrund förordas att den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regionala trafikplaneringen och den långsiktiga sektoriella planering som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bedrivs inom olika statliga trafikverk samordnas och vidareutvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Den regionala trafikplaneringen bör, enligt föredraganden, tillsammans med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;den regionala utvecklingsplaneringen kunna ge ett underlag för bl. a. de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sektorsövergripande avvägningar som måste göras på central nivå. Enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föredraganden bör den regionala trafikplaneringen bedrivas dels som en i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regel vart femte år återkommande fullständig regional trafikplanering, dels&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:533px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som en löpande planering och uppföljning av fullständig regional trafikplanering.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Den bör liksom hittills även fortsättningsvis nära samordnas med den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regionala utvecklingsplaneringen och annan övergripande samhällsplanering.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den fullständiga regionala trafikplaneringen bör enligt föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mynna ut i en samlad bedömning av behoven på trafikområdet i resp. län&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;under närmast följande fem- till tioårsperiod och ett på denna bedömning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;grundat förslag till åtgärder. Förslagen bör tillställas berörda trafikverk för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kunna utgöra ett underlag för upprättande av långsiktsplaner på riksnivå för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;resp. trafikgren. Därmed skulle enligt föredraganden även för järnvägs-,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sjöfarts- och luftfartssektorerna erhållas en motsvarighet till redan existerande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;planeringssystem för det statliga och statskommunala väg- och gatubyggandet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Inom ramen för den löpande regionala trafikplaneringen bör enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föredraganden göras dels en fortlöpande uppföljning av den fullständiga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regionala trafikplaneringen och av förändringar i transportbehoven m. m.,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;dels utredningar av för en viss region eller bransch speciella transportproblem,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; vilka bör göras i samarbete med berörda parter. Konkreta förslag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;åtgärder som berör t. ex. trafikverk och andra myndigheter bör enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föredraganden kunna läggas fram i anslutning till länsstyrelsernas årliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;rapporter över länsplaneringen och därmed kunna beaktas i det normala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;petita- och budgetarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;För att ytterligare underlätta de sektorsövergripande avvägningar som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;måste göras på central nivå förordar föredraganden att en ökad tidsmässig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samordning skall ske av den långsiktsplanering som bedrivs inom olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;statliga trafikverk. Vidare förordas att de verk som i sin verksamhet och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;investeringsplanering inte genomgående tillämpar ett samhällsekonomiskt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;synsätt skall vara skyldiga att lämna underlag för samhällsekonomiska analyser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som kan komma att utföras på departementsnivå av sådana projekt och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;åtgärder som kan förväntas få en väsentlig effekt på trafikfördelningen,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;trafikutvecklingen eller samhällsutvecklingen. Föredraganden aviserar att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förslag till föreskrifter i enlighet härmed kommer att föreläggas regeringen,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som har att besluta i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I propositionen behandlas särskilt behovet av en övergripande hamnplanering.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; Föredraganden ansluter sig till vad som förordats i departementspromemorian &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;(Ds K 1975:9) Planering av de svenska hamnarna, nämligen att en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;övergripande hamnplanering bör komma till stånd. Tillskapandet av en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;övergripande hamnplanering och därmed sammanhängande faktasammanställningar,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; prognos- och andra framtidsbedömningar bör enligt föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;väsentligt förbättra de olika hamnägarnas beslutssituation. Föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;betonar också att en övergripande hamnplanering underlättar den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;samordning som måste ske mellan hamnutbyggnader och de investeringar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;som görs i andra delar av trafiksektorn, såsom vägar, järnvägar och andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;terminalanläggningar. Vidare framhålls att en vidgad hamnplanering skapar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:9px;left:556px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:55px;left:44px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bättre förutsättningar för en samordning av investeringarna inom hamnsektorn &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med den övriga samhällsplaneringen, t. ex. den fysiska planeringen och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den regionala utvecklingsplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;1 fråga om tillvägagångssätt vid hamnplaneringen förordar föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att planeringen bör bedrivas på tre nivåer - nationell, regional och lokal nivå.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Föredraganden understryker i anslutning härtill vikten av att kommunerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tar aktiv del i planeringen, vilket enligt föredraganden underlättas genom den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regionala trafikplaneringen. Föredraganden erinrar i sammanhanget om de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riktlinjer som regeringen den 14 december 1978 meddelat länsstyrelserna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;angående en kartläggning av hamnförhållandena i resp. region. Enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riktlinjerna bör en inventering ske av bl. a. den befintliga hamn kapaciteten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;liksom utnyttjandet av denna, de olika hamnarnas ekonomi och aktuella&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;utbyggnadsplaner. Materialet skall överlämnas senast den 1 januari 1980 till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommunikationsdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I fråga om den övergripande nationella planeringen bör enligt föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;en utgångspunkt för den planerande myndigheten vara att utifrån de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förhållanden som reglerar efterfrågan på hamntjänster för olika varuslag och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;transportrelationer söka fastställa en lämplig framtida hamnstruktur. Från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;denna utgångspunkt bör enligt föredraganden en perspektivplan över hur&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;hamnsystemet bör utvecklas successivt växa fram. Särskild vikt föreslås böra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fästas vid frågan om en lämplig hamnstruktur för linjetrafiken, såväl den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;europeiska som den transoceana.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Föredraganden föreslår att sjöfartsverket bör vara den myndighet som skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;handha planeringen på nationell nivå. För att säkerställa dels att sjöfartsverket &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillförs erforderlig kompetens i hamnfrågor, dels att olika intressen blir&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tillgodosedda i planeringen föreslås vidare att ett samarbetsorgan knyts till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;verket. Samarbetsorganet föreslås innefatta företrädare för Svenska hamnförbundet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Svenska kommunförbundet, Sveriges redareförening, Sveriges&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;stuveriförbund, Svenska transportarbetareförbundet och Befraktarrådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;För att planeringsarbetet skall kunna ske på ett meningsfullt och framsynt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sätt krävs enligt föredraganden, i likhet med vad som förordats av bl. a.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Svenska hamnförbundet, att sjöfartsverket har tillgång till information om de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;projekt som kan komma att aktualiseras under överblickbar framtid. Ägare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av såväl allmänna som enskilda hamnar bör därför enligt föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;åläggas att årligen informera sjöfartsverket och länsstyrelser genom att sända&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;in en förteckning över de investeringsobjekt de avser att utföra under den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;närmaste femårsperioden. Förteckningen föreslås uppta objektens art och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inriktning, den hanteringsvolym som påverkas av investeringarna, beräknat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;investeringsbelopp och de förhållanden i övrigt som är relevanta för en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beskrivning av resp. projekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utöver information om projekt som är aktuella inom närmaste femårsperiod &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;är det enligt föredraganden värdefullt om hamnägarna informerar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;länsstyrelser och sjöfartsverket även om projekt och utbyggnader som ligger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;längre fram i tiden. Denna information, som föreslås vara frivillig, förutsätts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:525px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:18px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vara av mer översiktlig karaktär. Den närmare utformningen av det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föreslagna informationssystemet får enligt föredragandens mening ankomma &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på sjöfartsverket att utarbeta. Föredraganden föreslår vidare att sjöfartsverket &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;med hjälp av det nämnda informationssystemet bör bygga upp och å&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;jourhålla en faktabank över olika hamnars tekniska, kapacitetsmässiga,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fysiska m. fl. förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den nämnda perspektivplanen för hamnväsendet kan enligt föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;redan genom sin existens förväntas komma att påverka övervägandena i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;frågor om olika hamnprojekt. Föredraganden anser dock att samhället bör ges&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ett mera påtagligt inflytande på hamnanläggningar i olika delar av landet. För&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att uppnå detta syfte föreslås i propositionen att ett s. k. utlåtandeinstitut&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inrättas. 1 propositionen föreslås således att inga väsentliga infrastrukturella&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utbyggnader i hamnar, såsom fördjupning av farleder, anläggning eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utbyggnad av kajer, byggande av industrispår och anskaffande av kranutrustning,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; bör få göras förrän de har anmälts hos sjöfartsverket och verket har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avgett utlåtande om deras lämplighet från samhällelig synpunkt. Utlåtande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bör enligt föredraganden också avges över sådana investeringar som i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;väsentlig grad påverkar godshantering som redan förekommer i hamnen eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som innebär att en helt ny typ av gods kommer att hanteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;För att avgränsa sådana större investeringar som bör bli föremål för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utlåtande föreslås att en beloppsgräns införs. Denna föreslås gå vid 15 milj. kr.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för funktionellt sammanhängande projekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1 fråga om investeringar som understiger denna gräns föreslås gälla att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;funktionellt sammanhängande projekt med en investeringsvolym understigande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;2 milj. kr. inte skall behöva bli föremål för utlåtande. Däremot bör de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ingå i den information som skall lämnas till sjöfartsverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I fråga om övriga projekt, dvs. investeringar som uppgår till 2-15 milj. kr.,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;föreslås följande allmänna regler gälla. Hamnägare, blivande hamnägare eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;andra som avser att utföra en investering inom området för hamnens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;verksamhet skall redovisa sina utbyggnadsplaner för sjöfartsverket. Denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;redovisning skall ske utan anmodan. 1 denna redovisning skall också ingå en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;bedömning av hur resp. investering påverkar dels omfattningen av hanteringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;av den eller de aktuella varuslagen i hamnen, dels hamnens totala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;godsomsättning. På grundval av denna information föreslås sjöfartsverket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;böra besluta och meddela berörd hamnägare vilka investeringar som skall bli&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;föremål för utlåtande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Anmälan om investering skall sändas till sjöfartsverket. Anmälan bör ge en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;så långt möjligt allsidig bild av projektet ur ekonomisk, teknisk, miljömässig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;och regionalpolitisk synvinkel. Anmälan skall innehålla en teknisk beskrivning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;av projektet, investeringsbelopp och investeringstidplan, lönsamhetskalkyl,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt; uppgift om anslutningar till befintligt väg- och järnvägssystem,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;anknytning till farleder, konsekvenser för miljö och markanvändning,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;sysselsättningseffekter samt sådana uppgifter i övrigt som är av betydelse för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;att sjöfartsverket skall kunna bedöma projektet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:55px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:559px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:18px;"&gt;De grundläggande bestämmelserna om anmälningsskyldighet bör enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;föredraganden tas in i lag, medan de närmare föreskrifter som behövs om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;anmälningsskyldigheten och om informationsplikt i fråga om planerade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;hamninvesteringar föreslås meddelas av regeringen eller den myndighet som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;regeringen utser därtill, dvs. sjöfartsverket. I propositionen redovisas också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;förslag till lag om hamninvesteringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Föredraganden framhåller att avsikten är att omedelbart efter ett riksdagsbeslut &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;låta påbörja det förberedelsearbete som krävs för att planeringsförfarandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och utlåtandeinstitutet skall kunna träda i funktion den 1&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;januari 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:16px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;8.2 Utskottets överväganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1 motionen 1978/79:2379 (punkten 10) yrkas att riksdagen beslutar att med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avslag på vad som anförs i motionen beträffande regional trafikplanering ge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringen till känna vad som anförs i motionen beträffande länsdemokratisk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förankring i den regionala trafikplaneringen. Motionärerna framhåller bl. a.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att den regionala trafikplaneringen måste ingå som en naturlig beståndsdel i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;länsplaneringen och att en planering av denna art måste ske med stark&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förankring hos länets befolkning. I avvaktan på att förslag i denna fråga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;framläggs av länsdemokratikommittén är det enligt motionärerna angeläget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att största möjliga politiska förankring på länsnivå skapas redan inom ramen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förden existerande planeringsordningen. Detta kan enligt motionärerna ske&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bl. a. genom att länsstyrelsernas förtroendemannastyrelse ges en mer aktiv&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;roll i arbetet och genom att det regionala planeringsarbetet ges en bättre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förankring i primärkommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Det är vidare enligt motionärerna angeläget att de statliga länsorganens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;styrningsambitioner begränsas i fråga om den kollektiva persontrafiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Likaledes yrkas i motionen 1978/79:2397 (punkterna 3 och 4) att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;beslutar att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;- till regeringen återförvisa propositionens avsnitt 7. Vissa planerings- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;investeringsfrågor med begäran att regeringen återkommer till riksdagen med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förslag till riktlinjer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;- begära att regeringen vid redovisningen av förnyat förslag om den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regionala trafikplaneringen beaktar vad som anförts i motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Motionärerna anser att de riktlinjer som anförts i propositionen är alltför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vaga och allmänna för att kunna tjäna som vägledning för den regionala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;trafikplaneringen och föreslår att regeringen snarast skall återkomma till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;riksdagen med förslag till riktlinjer grundade på en analys av det hittills&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;redovisade arbetet. Motionärerna föreslår också att planeringsarbetet i första&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;hand skall inriktas på kollektivtrafikens behov och näringslivets godstrafikförsörjning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samt att samhällets sysselsättningspolitiska mål måste ges stort&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;inflytande på trafikplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Därtill yrkas i motionen 1978/79:951 (punkten 3 0 att riksdagen hos&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:20px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:525px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;regeringen ger till känna vad som anförts i motionen angående glesbygdstrafiken.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Motionärerna framhåller att det är nödvändigt att den kollektiva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;trafiken förbättras och görs mera heltäckande med hänsyn till de många&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;människor som inte har tillgång till bil. Vidare framhålls att det i vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;områden är av särskild vikt att tvärledsförbindelser upprättas och att det är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;angeläget att söka finna nya flexibla trafikformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskottet finner att vad föredraganden anfört angående behovet av såväl&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en övergripande trafikplanering som en utbyggd och tidsmässigt samordnad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sektoriell planering inom varje trafikgren i allt väsentligt överensstämmer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med utskottets uppfattning i denna fråga. Utskottet vill emellertid när det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;gäller den regionala trafikplaneringen särskilt understryka angelägenheten av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att trafikplaneringen nära samordnas med eller integreras i länsplaneringen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;En sådan samordning eller integration är enligt utskottets mening väsentlig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med hänsyn bl. a. till den betydelse trafiksystemet har för tillgängligheten till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;arbete, service, etc. i kommuner och regioner. Vidare bör enligt utskottets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mening härigenom även kunna säkerställas både att samhällets sysselsättningspolitiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mål beaktas och att kommuner och landsting tillförsäkras ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stort inflytande på planeringen. Utskottet vill i sammanhanget också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;understryka vikten av att näringslivets godstrafikförsörjning särskilt beaktas i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den regionala trafikplaneringen. Det gäller inte minst i fråga om styckegodstrafiken &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i glesbygdsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vad den regionala kollektivtrafikplaneringen beträffar, anser utskottet det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;naturligt att det avgörande inflytandet och ansvaret för denna primärt bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;åvila det organ som skall bära såväl det ekonomiska som politiska ansvaret för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den regionala och lokala kollektivtrafiken. Utskottet utgår således från att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;allteftersom huvudmän för kollektivtrafiken på landsväg bildas i länen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommer huvudmännen - med beaktande av länsstyrelsernas övergripande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riktlinjer - att svara för den konkreta utformningen av det kollektiva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trafiksystemet i resp. län. Utskottet förutsätter att hänsyn därvid tas till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;behovet av en förbättrad kollektivtrafik även i mer glesbebyggda områden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och att möjligheterna att åstadkomma nya och flexibla trafiklösningar i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sådana områden med utnyttjande av anropsstyrd kollektivtrafik, minibussar,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;taxi m. m. prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;När det gäller den sektoriella planeringen delar utskottet som tidigare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nämnts föredragandens uppfattning om behovet av långsiktiga och tidsmässigt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samordnade investeringsplaner för samtliga trafikgrenar som underlag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för de sektorsövergripande avvägningar som måste göras av regeringen och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riksdagen. Utskottet vill i sammanhanget även hänvisa till vad utskottet i det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föregående (avsnitt 4.4.2) anfört om behovet av en långsiktig investeringsplan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för statens järnvägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vidare delar utskottet föredragandens uppfattning om det angelägna i att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samhällsekonomiska utvärderingar görs av sådana projekt och åtgärder inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;olika trafikgrenar som kan förväntas i väsentlig grad påverka trafikfördelningen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; trafikutvecklingen eller samhällsutvecklingen. Vid övergång till en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:50px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:560px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;mer marginalkostnadsanpassad prissättning av de trafiktjänster som tillhandahålls &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av det allmänna - i enlighet med vad som i det föregående förordats -&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;ökar enligt utskottets mening behovet av en samhällsekonomisk utvärdering&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av viktigare investeringar och åtgärder på trafikområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utskottet förutsätter att då mer preciserade riktlinjer för trafikplaneringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;föreligger, riksdagen får ta del av dessa. Utskottet utgår också från att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;resultatet av det pågående regionala trafikplaneringsarbetet och den förordade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utbyggnaden av den långsiktiga sektoriella planeringen redovisas för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;riksdagen. Utskottet återkommer i det följande till frågan om hamnplaneringen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Genom utskottets ställningstagande torde syftet med yrkandena i motionerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1978/79:2379 (punkten 10), 1978/79:2397 (punkterna 3 och 4) och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;1978/79:951 (punkten 3 0 vara tillgodosett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:951 (punkten 3 m) begärs att riksdagen hos regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ger till känna vad i motionen anförts angående den civila luftfarten.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Motionärerna anser det bl. a. från energisynpunkt nödvändigt att genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samordning av olika trafikgrenar se till att flygtrafikens expansion inte leder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tillen minskning av trafikunderlaget förden övriga kollektiva trafiken och att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stor uppmärksamhet ägnas flygsäkerhetsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I anledning härav vill utskottet hänvisa till vad som anförs i propositionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;angående behovet av samordning mellan planeringen och flygsystemets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utveckling och planeringen inom andra samhällssektorer och av att flygplatsplaneringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ingårsom ett led i planeringen av transportsystemet i dess helhet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Utskottet erinrar också om det arbete med dessa frågor som pågår inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lufttransportutredningen och om det uppdrag som regeringen den 14&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;december 1978 gett länsstyrelserna att genomföra en övergripande planering&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av sådana mindre flygplatser som betjänar matar- och allmänflyget i resp.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;När det gäller flygsäkerheten utgår utskottet från att luftfartsverket och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;luftfartsinspektionen fortlöpande följer utvecklingen på flygsäkerhetsområdet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och vidtar de åtgärder som kan erfordras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Under hänvisning till det anförda och i avvaktan på resultatet av pågående&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utredningsarbete finnér utskottet någon särskild åtgärd från riksdagens sida i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anledning av motionsyrkandet ej erforderlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Med hänsyn till det arbete som pågår inom lufttransportutredningen och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;vid länsstyrelserna-med anledning av regeringens tidigare nämnda uppdrag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;- synes inte heller någon särskild åtgärd från riksdagens sida påkallad i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anledning av motionerna 1978/79:1413 om en ombyggnad av flygplatsen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;Östersund, 1978/79:1417 om att flygplatsen Växjö/Kronoberg överförs till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;statlig primärHygplats och 1978/79:1943 om användning av Gunnarns&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;militära flygfält för charterflyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-15px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-37px;left:537px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1155px;left:59px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:509px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:367px;left:-17px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:524px;left:769px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:213px;left:774px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:777px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:531px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:15px;"&gt;När det gäller flygplatsfrågan i Östersund vill utskottet även erinra om att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kommunikationsministern i ett interpellationssvar i april i år framhållit att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vissa åtgärder måste vidtas för fortsatt utnyttjande av den militära flygplatsen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;i Östersund för civil trafik. Kommunikationsministern meddelade därvid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;också att en framställning har gjorts till regeringen av länsstyrelsen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Jämtlands län i mars i år om att bl. a. sådana åtgärder vidtas att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;planeringsarbetet för utbyggnad av en ny flygstation vid Östersunds flygplats&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kan återupptas och att framställningen har remitterats till luftfartsverket för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;yttrande efter hörande av chefen för flygvapnet, statens vägverk, a rbet mark -&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;nadsstyreisen, beredningen för turism och rekreation. Linjeflyg AB och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;Östersunds kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 motionen 1978/79:1398 (punkten 5) yrkas att riksdagen anhåller att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringen uppdrar åt luftfartsverket att utarbeta nya luftfartsavgifter i syfte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att stimulera lågprispolitik och passagerartillskott inom inrikesflyget. Motionärerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hänvisar till den ökade passagerartillströmning som skett till följd av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lågprissatsningen inom inrikesflyget och förordar att luftfartsverket bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;införa rabatt på de passageraravgifter som överstiger de intäktsprognoser som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;verket lagt till grund för sin ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet vill i anledning härav erinra om att luftfartsverket, i enlighet med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vad som anges i luftfartstaxan, har rätt att ge kommersiellt motiverade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;rabatter på luftfartsavgifterna. Enligt vad utskottet har erfarit pågår diskussioner &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;mellan de berörda parterna i den aktuella frågan. Med hänvisning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;härtill finner utskottet någon särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av motionsyrkandet ej påkallad. Utskottet vill dock understryka vikten av att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;dessa diskussioner leder till snabba resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:1418 hemställs att riksdagen hos regeringen begär&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utredning om behovet och konstruktionen av ett stöd grundat på i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;angivna skäl för att täcka Linjeflyg AB:s driftunderskott på de s. k.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sekundärlinjerna. Motionärerna framhåller att Linjeflyg AB under de två&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;senaste verksamhetsåren uppvisat betydande rörelseunderskott och att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bolaget under några år - i avvaktan på att bolagets ekonomi återuppbyggs - är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i behov av ett ekonomiskt stöd för att inte behöva avveckla trafiken på de s. k.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sekundärlinjerna, som medför förlust för bolaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Eftersom Linjeflyg AB innehar koncession, därmed tillika trafikplikt, på de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;berörda linjerna och då koncessionen ej har återlämnats, förutsätter utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att flygtrafiken på berörda linjer kommer att upprätthållas i enlighet med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;koncessionsvillkoren. Utskottet finner därför f. n. ingen särskild åtgärd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;påkallad från riksdagens sida i anledning av motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:2379 (punkten 1) yrkas att riksdagen beslutar att anta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förslaget till lag om hamninvesteringar med kompletteringar i enlighet med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vad som anförts i motionen. Motionärerna anser att det är fel att ha skilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;planeringsmodeller för hamnväsendet, vägväsendet, flyget och kollektivtrafiken.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Motionärerna anser också att en representant för SJ bör ingå i det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:57px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:562px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:54px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sam arbetsorgan som i propositionen föreslagits skall knytas till sjöfartsverket.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Därtill föreslår motionärerna att en motivskrivning skall göras i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;anslutning till den föreslagna lagen om hamninvesteringar med innebörden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att en kommun inte skall behöva avvakta ett utlåtande från sjöfartsverket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;längre än ett år efter ingiven komplett anmälan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Vidare yrkas i motionen 1978/79:2397 (punkterna 2 och 5) att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;beslutar att dels avslå regeringens förslag till lag om hamninvesteringar, dels&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;begära att regeringen vid redovisning av förnyat förslag om hamnplanering&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;beaktar vad som anförts i motionen. Motionärerna framhåller att ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;prövningsförfarande vid hamninvesteringar är nödvändigt för att samordningen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; inom hamnsektorn och med andra trafikgrenar, skall bli effektiv men&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att hamnägarnas hanteringsfrihet inte får hämmas av prövningsbestämmelser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i detaljfrågor eller av byråkratiska hinder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Motionärerna anför vidare att förslaget i propositionen att information till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sjöfartsverket skall lämnas om investeringar av en så liten omfattning som 2&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;milj. kr. kan bli ett alltför byråkratiskt och tungrott system. Prövningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föreslås bara gälla större projekt och i första hand avse sådana fasta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;investeringar som på ett avgörande sätt påverkar förutsättningarna för övriga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafikinvesteringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet delar föredragandens mening om behovet av en övergripande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hamnplanering. Utskottet anser således att upprättandet av faktasammanställningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;över det svenska hamnväsendet - på grundval av bl. a. det nu&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;pågående inventeringsarbetet vid länsstyrelserna - prognos- och andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;framtidsbedömningar i anslutning därtill samt en på detta material grundad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;perspektivplan för utvecklingen av hamnsystemet bör kunna tjäna till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;ledning för många hamnägare. Förekomsten av en sådan plan bör därigenom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kunna medverka till en ur samhällsekonomisk synvinkel rimlig utveckling&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av hamnsystemet i olika delar av landet. Utskottet delar också föredragandens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppfattning att sjöfartsverket bör vara den myndighet som handhar den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;övergripande planeringen på nationell nivå och att ett samarbetsorgan bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;knytas till verket för att säkerställa erforderlig kompetens i hamnfrågor och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att olika intressen blir tillgodosedda i planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vad beträffar sammansättningen av det föreslagna samarbetsorganet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förutsätter emellertid utskottet att även representanter för statens järnvägar,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vägverket m. fl. kan ingå eller adjungeras vid behov. Utskottet utgår från att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;den perspektivplan som sjöfartsverket upprättar underställs riksdagens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;När det gäller de i propositionen föreslagna reglerna - och därpå grundat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lagförslag - för information, anmälan och utlåtande om planerade hamninvesteringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kan utskottet emellertid på väsentliga punkter inte tillstyrka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringens förslag. Utskottet finner således att den föreslagna avgränsningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av de investeringar varom anmälan skall göras till sjöfartsverket är alltför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vid. Anmälan till sjöfartsverket bör enligt utskottets mening krävas bara för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hamninvesteringar som i väsentlig grad påverkar hamnarnas struktur eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:530px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;lil&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som på ett avgörande sätt påverkar förutsättningarna för övriga trafikinvesteringar.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt; Vidare är det enligt utskottets mening mycket tveksamt om över&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;huvud taget investeringar i annat än fasta anläggningar bör kräva anmälan.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;De föreslagna beloppsgränserna för informations- och anmälningsskyldighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;är också för snävt tilltagna enligt utskottets uppfattning. Utskottet anser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;således att det finns risk för att en onödig byråkrati vid handläggningen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hamninvesteringsärenden kan uppstå med den utformning av reglerna som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föreslagits i propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Med hänsyn till att hamnägarnas rörelsefrihet inte mer än nödvändigt skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inskränkas genom införandet av ett utlåtandeinstitut anser utskottet vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att en kort tidsfrist bör sättas, inom vilken sjöfartsverket normalt bör avge sitt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utlåtande. Om utlåtande av något skäl inte avgetts inom denna tid bör det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;således enligt utskottets mening stå hamnägaren eller annan berörd fritt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utan hinder härav fullfölja sina investeringsplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Med hänvisning till vad utskottet i det föregående anfört, finner utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att regeringens förslag till handläggningsordning och förslag till lag om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hamninvesteringar bör av riksdagen återförvisas med hemställan om en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;överarbetning i enlighet med vad utskottet här anfört. Enligt utskottets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bedömning borde omarbetning kunna ske i sådan tid att möjlighet finns för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riksdagen att ta ställning till ett omarbetat förslag under nästa riksmöte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Genom utskottets ställningstagande torde syftet med yrkandena i motionerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1978/79:2379 (punkten 1) och 1978/79:2397 (punkten 5) i huvudsak&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vara tillgodosett. Utskottets ställningstagande innebär också att yrkandet i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;motionen 1978/79:2397 (punkten 2) tillstyrks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Enligt utskottets mening kan hamnfrågorna inte ses isolerade från andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafiksektorer. Riksdagen har begärt att sjöfartens roll i trafikpolitiken skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;belysas. Den trafikpolitiska utredningen fick i uppdraga» pröva relationerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;mellan inrikes transporter till lands och till sjöss. Någon sådan prövning har ej&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skett. Om inte heller den sjöfartspolitiska utredningen behandlar dessa frågor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i de förslag som väntas under året bör regeringen skyndsamt ta initiativ som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tillgodoser kraven att sjöfartens roll i trafikpolitiken prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:951 (punkten 3 1) begärs att riksdagen ger regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;till känna vad som anförts i motionen angående sjöfarten. Motionärerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;framhåller att åtgärder som stärker den svenska sjöfartens konkurrenskraft är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;mycket angelägna och man förutsätter att den sjöfartspolitiska utredningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;så snart som möjligt presenterar förslag. Vidare framhåller motionärerna att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;insatser för att öka sjösäkerheten är angelägna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;När det gäller sjöfartspolitiska utredningens arbete vill utskottet erinra om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vad föredragande statsrådet anfört i propositionen 1978/79:116 om vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sjöfartsfrågor, nämligen att förslag till sjöfartspolitiskt program beräknas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;föreligga efter sommaren och att åtgärder bör kunna föreslås riksdagen hösten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:57px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:565px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:54px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;1979 med verkan fr. o. m. 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I fråga om insatser för att öka sjösäkerheten vill utskottet peka på att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sjöfartsverket är ansvarig myndighet för sjösäkerheten och att verket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fortlöpande följer utvecklingen på detta område och att verkets verksamhet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;till stor del är inriktad på att med olika medel vidmakthålla och förbättra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;säkerheten till sjöss. Även skyddet av miljön kommer därvid in. Åtgärderna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inriktas dels på farlederna och deras utmärkning, dels på trafiken i form av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;information, vägledning och assistans. Utskottet vill i sammanhanget även&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;peka på det arbete som bedrivs inom kommittén (Jo 1978:05) om miljörisker&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vid sjötransporter och vars syfte är att bedöma vilka ytterligare insatser som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;behövs för att minska riskerna för utsläpp av olja och kemikalier från fartyg&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och för att effektivisera bekämpningsarbetet när utsläpp inträffar. Kommittén &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beräknas enligt uppgift slutföra sitt arbete under första halvåret 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Med hänvisning till vad här anförts finnér utskottet något särskilt uttalande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;från riksdagens sida i anledning av motionen ej erforderligt. Motionsyrkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avstyrks således.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:458 yrkas att riksdagen hos regeringen begär en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utredning om möjligheterna att utnyttja Dalälven som sjötransportled från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Siljan till Bottenhavet, och i motionen 1978/79:1424 begärs likaledes att detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;projekt utvärderas från miljösynpunkt och samhällsekonomisk synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet vill i anledning härav framhålla att länsstyrelsen i Kopparbergs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;län i skrivelse till regeringen (kommunikationsdepartementet) i februari 1978&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har underställt regeringen frågan om eventuellt bidrag till att utreda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förutsättningarna att bygga en kanal i Dalälvens lopp. Kanalsällskapet har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lagt fram förslag till alternativa kanalutföranden för sjögående fartyg resp.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;pråmar av olika storlek. Investeringskostnaden för dessa har uppskattats till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1,1 - 2,3 miljarder kronor beroende på utförande. Kanalsällskapet har vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uppskattat den godsvolym som kan komma att transporteras på kanalen till 2&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;å 3 miljoner ton per år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:16px;"&gt;Ärendet har remitterats till sjöfartsverket, som avgav yttrande i ärendet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;den 24 maj 1978.1 yttrandet jämför sjöfartsverket bl. a. de olika utbyggnadsalternativen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med motsvarande utbyggnadsalternativ för Göta kanals västgötaled,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som har utretts tidigare. Härav framgår t. ex. att det dyraste alternativet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(för medelstora kustgående fartyg om 3 500 Dwt) uppskattas kräva en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;investeringskostnad av 2,3 miljarder kronor för Dala kanal mot 370 milj. kr.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för Göta kanal, medan det billigaste alternativet (för pråmar om 600 Dwt)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kräver en investering av ca 1,1 miljarder för Dala kanal mot 130 milj. kr. för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Göta kanal. Enbart kapitalkostnaden skulle för de angivna alternativen uppgå&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;till 92 resp. 190 milj. kr. årligen för en Dala kanal, eller ca 40-60 kr. per ton vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;den angivna transportvolymen. Utgående från den angivna jämförelsen och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;från de erfarenheter sjöfartsverket har angående godsprognoser och lönsamhet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i utbyggnader av Trollhätte kanal och Södertälje kanal har verket kommit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fram till "att möjligheterna att nå lönsamhet i det nu aktualiserade projektet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:531px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(synes) vara ytterst ringa”. Regeringen har också i beslut den 10 november&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1978 lämnat ansökningen utan åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet vill i sammanhanget även peka på att Föreningen för inre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vattenvägar i en analys av projektet Dala kanal, som publicerats i föreningens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;jubileumsskrift 1978, framhåller följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;”Det förefaller dock helt klart att det tekniskt sett är fullt möjligt att bygga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;en kanal från Östersjön till Siljan. Lika klart synes det vara att ett kanalbygge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inte kan få så stora effekter på regionens näringsliv att det vore samhällsekonomiskt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motiverat att genomföra projektet. Det torde finnas andra former&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av regionalpolitiska satsningar som ger bättre resultat eller kostar mindre.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;”&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Med hänvisning till vad ovan anförts finner utskottet ej skäl att tillstyrka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;någon ytterligare utredning av det aktuella projektet. Utskottet avstyrker&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;således motionen 1978/79:458 och motionen 1978/79:1424 i nu berörd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:968 begärs att riksdagen hos regeringen anhåller om en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utredning om de svenska kanalernas framtid. Likaledes begärs i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1978/79:1407 att riksdagen med instämmande i motionens syfte hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringen hemställer att regeringen låter skyndsamt utreda frågan om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;möjligheterna till en ökad satsning på upprustning av kanaler och övriga inre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vattenvägar samt vissa insjö- och kusthamnar i syfte att kraftigt öka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sjöfartens andel av godstransporterna. Vidare yrkas i motionen 1978/79:970&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning om utbyggnad av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sjöfartslederna till Uppsala och Enköping.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskotttet vill i anledning härav erinra om att ett flertal statliga kanalutredningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har genomförts under det senaste årtiondet. På grundval härav har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;några projekt, som bedömts ha de största förutsättningarna att ge positiva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regionalekonomiska effekter och samhällsekonomiska fördelar, genomförts.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Förutsättningarna för en ökad kanal-och insjötrafik i Sverige är således enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utskottets mening både teoretiskt och praktiskt relativt väl kända. Med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hänvisning härtill linner utskottet några utredningar av det slag som förordas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i motionerna 1978/79:968 och 1978/79:1407 eller om det i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1978/79:970 nämnda projektet f. n. ej erforderliga. Av det anförda följer att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;motionerna avstyrks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I ett antal motioner behandlas hamnstrukturen, sjöfartsverkets organisation,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; särskilt organisationen av lotsväsendet, och effekterna på bl. a. hamnstrukturen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vid en minskning av antalet lotsplatser. Således begärs i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1978/79:1414 att riksdagen beslutar att rationaliseringsåtgärder från sjöfartsverkets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sida som kan medföra strukturförändringar av betydelse inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;svenskt hamnväsende ej får ske utan riksdagens prövning. Vidare yrkas i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;motionen 1978/79:1948 att riksdagen hos regeringen hemställer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1. att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att framlägga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förslag om den framtida hamn- och lotsorganisationen, varvid sysselsätt
8 &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;Riksdagen 1978/79. 15 sami. Nr 18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:558px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;nings- och miljöaspekter samt sjösäkerhetsaspekter skall beaktas och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;målsättningen vara att bevara och utveckla samtliga hamnar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;2. att den planerade koncentrationen av hamnar och lotsstationer stoppas i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;avvaktan på den föreslagna parlamentariska utredningens förslag samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksdagens ställningstagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Likaledes yrkas i motionen 1978/79:955&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1. att riksdagen uttalar sig för en bibehållen decentralisering av hamnväsendet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till förmån för de mindre och medelstora hamnkommunerna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2. att riksdagen uttalar att någon försämring av lotsningsservicen ej får ske&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utan att lotsstationerna i Hölick och Ljusne bibehålls,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;3. att riksdagen hos regeringen begär att någon omorganisation av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hamnväsendet, sjöfartsverket och lotsväsendet ej kommer till stånd på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;grundval av nu föreliggande utredningsmaterial,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;4. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning om det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;svenska hamnväsendet, sjöfartsverkets organisation samt en kommunalisering &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;av lotsväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Med anledning av de i motionen 1978/79:1414 bl. a. uttalade farhågorna för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att sjöfartsverket ensidigt skall vidta åtgärder som förändrar den svenska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hamnstrukturen m. m. - vilka farhågor grundar sig på en i bil. 9 till årets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;budgetproposition återgiven redogörelse för sjöfartsverkets syn på den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;framtida utvecklingen av sjötransport- och hamnstrukturen - vill utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;framhålla följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet delar den mening som framförts i motionerna 1978/79:955,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1978/79:1414 och 1978/79:1948 att åtgärder från sjöfartsverkets sida som kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;leda till strukturförändringar av betydelse inom svenskt hamnväsende ej bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vidtas utan riksdagens prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt vad utskottet har erfarit kommer, när beredning av ärendet rörande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sjöfartsverkets organisation är avslutad, förslag att föreläggas riksdagen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Någon indragning av lotsplatser eller lotsuppassningsställen bör därför inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;heller ske utan att riksdagen beretts tillfälle att ta ställning härtill. När det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;gäller andra åtgärder från sjöfartsverkets sida som kan påverka den svenska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hamnstrukturen erinrar utskottet om vad som anförts i det föregående i fråga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;om den övergripande hamnplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Slutligen yrkas i motionerna 1978/79:1961 och 1978/79:274 att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beslutar uttala att bemanningen på Lysekils och Nordkosters lotsplatser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bibehålls i nuvarande omfattning, resp. att riksdagen hemställer hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringen om att bemanningen vid Lysekils och Nordkosters lotsplatser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bibehålls i oförändrad utsträckning så att den synnerligen viktiga utkiksfunktionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kan behållas även i fortsättningen vid dessa lotsplatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Med anledning härav vill utskottet framhålla, att det rimligen måste ligga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inom sjöfartsverkets befogenhet att anpassa bemanningen vid lotsplatserna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;till behovet. Utskottet förutsätter att verket därvid även beaktar de faktorer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:534px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som motionärerna pekat på. Med hänvisning härtill finner utskottet någon&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;särskild åtgärd från riksdagens sida ej erforderlig i anledning av motionerna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:175px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;9 Energihushållning (Utskottet s. 124)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;9.1 Förslagen i propositionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Under ovanstående rubrik behandlas i propositionen olika frågor i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anslutning till förslag som lagts fram i energikommissionens betänkande och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i departementspromemorian (Ds I 1977:12) Energibesparingar inom transportsektorn.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Inledningsvis framhåller föredraganden att det föreligger ett nära samband&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mellan trafikpolitiken och energipolitiken. Eftersom råoljetillgångarna är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;begränsade måste åtgärder vidtas som leder till en effektivare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;energianvändning och ett minskat oljeberoende inom transportsektorn.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Trafikpolitiken måste utformas så att de energipolitiska målen inte eftersätts.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Energiförbrukningen inom transportsektorn beräknas under perioden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1973-1978 ha ökat från 75 TWh till 85 TWh, vilket motsvarar en genomsnittlig &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;årlig ökning med 2,5 96. Detta innebär att sektorns andel av den totala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;energianvändningen i landet ökat från 19 96 till 21 96 under perioden. Enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;industriverkets prognos skulle transportsektorns förbrukning öka till ca 99&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;TWh år 1990.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;En sannolik utveckling under de närmaste 10-15 åren är att tillgången på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;olja kommer att bli allt knappare. Sverige måste därför minska oljeanvändningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;redan under det närmaste decenniet. Detta gäller också transportsektorn,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; som till 98 96 är beroende av oljeprodukter. Föredraganden anser att det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;är nödvändigt att åstadkomma besparingar inom samtliga samhällssektorer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för att uppnå en bättre energihushållning och delar mot denna bakgrund&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;energikommissionens uppfattning att även transportsektorn bör bli föremål&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för hushållning med energi. När det gäller åtgärder för att begränsa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;energiåtgången för biltrafiken är sådana motiverade också av miljö- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hälsoskäl. Det är en väsentlig uppgift att minska föroreningarna från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bilismen. De energibesparande åtgärderna bör därför medverka till att kraven&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beträffande god miljö, men också beträffande trafiksäkerhet, tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Energikommissionen föreslår ett besparingsprogram som bedöms leda till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en minskning av den beräknade energiförbrukningen inom transportsektorn&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;år 1990 från 99 TWh till 92-93 TWh, dvs. en minskning med 6-7 96. Med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hänsyn till risken för att negativa sidoeffekter skall uppstå om samtliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;energikommissionens förslag förverkligas har föredraganden valt att stanna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vid en något lägre besparingsnivå. Förslagen i propositionen syftar till en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sammanlagd besparing på 4-5 96.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:52px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:556px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Föredraganden pekar på att personbilarna svarar för ungefär hälften och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;lastbilarna för ca 16 % av transportsektorns totala energiförbrukning. Härtill&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kommer att energiförbrukningen per personkm resp. tonkm för dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;transportmedel i genomsnitt är högre än för övriga transportmedel. Variationerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kan dock vara stora beroende på utnyttjandegrad, typ av transport&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;etc. Mot denna bakgrund anser föredraganden - i likhet med energikommissionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;- det naturligt och hushållningsinsatserna riktas mot dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;två transportmedel och i första hand då mot personbilstrafiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Föredraganden delar energikommissionens uppfattning att det för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;åstadkomma en effektiv energihushållning krävs en kombination av stimulans- &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;och styråtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;En viktig uppgift inom ramen för energihushållningsprogrammet är enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;föredraganden att på olika sätt söka minska ökningen av resandet med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;personbil. En minskning kan exempelvis ske genom att människor blir mer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;miljö- och energimedvetna och mer medvetna om de kostnader som följer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med bilutnyttjandet. Detta bör kunna leda till att resandet planeras bättre och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att en del bilresande ersätts av ett ökat kollektivt resande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;För att begränsa ökningstakten i personbilstrafikens energikonsumtion&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;krävs enligt föredraganden ett flertal åtgärder. Av betydelse är exempelvis&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samhällets information till bilisterna om nödvändigheten att spara energi. I&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;det sammanhanget erinras om att det redan i dag görs betydande insatser från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samhällets sida genom energisparkommittén. Ytterligare åtgärder krävs dock&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att förbättra informationen till och utbildningen av bilisterna. Den särskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inriktningen på transportområdet bör liksom hittills koncentreras till det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;energisparande som den enskilde bilisten själv kan medverka till. Körsätt,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fordonsunderhåll och användning av fordonsutrustning som påverkar bränsleförbrukningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har härvid särskilt stor betydelse. Vidare bör tonvikt läggas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vid att den enskilde, genom att t. ex. avstå från onödigt resande, planera sitt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;resande bättre, övergå till kollektivt resande och samåka, kan spara energi
Föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;framhåller i sammanhanget också vikten av att de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;affärsdrivande verken rent allmänt vidtar åtgärder i energibesparande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;En utbyggd och förbättrad kollektivtrafik framhålls vara ett viktigt medel för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;att uppnå en bättre energihushållning inom transportsektorn. De största&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;energibesparingarna torde erhållas genom ett ökat utnyttjande av kollektivtrafiken &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för främst arbetsresor. 1 sammanhanget understryks att energibesparingar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som en följd av övergång från individuellt till kollektivt resande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förutsätter att de kollektiva trafikmedlen utnyttjas effektivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;En övergång till kollektivt resande kräver enligt föredraganden dels en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förbättrad planering av trafiken, dels investeringar i rullande materiel och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;fasta anläggningar samt dels insatser för drift av trafiken. Åtgärder bör också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vidtas som ger kollektivtrafiken god framkomlighet. Det kan gälla bussleder,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:532px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:67px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;reserverade körfält, trafiksignaler som prioriterar kollektiv trafik m. m. I detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sammanhang framstår - vilket även flera remissinstanser understrukit -&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;energikommissionens förslag om infartsparkeringar i anslutning till de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kollektiva transportmedlen som angeläget. Vidare synes det möjligt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;genom en spridning av arbetstiderna bättre kunna utnyttja kollektivtrafikens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kapacitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;För att det uppställda energisparmålet skall kunna nås krävs även en ökad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samåkning i personbil. Framför allt gäller detta i samband med arbetsresor,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;där medelbeläggningen enligt vissa undersökningar uppgår till endast 1,3&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;personer per bil.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I glesbygden framstår samåkning i många fall som ett värdefullt alternativ&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till kollektiv trafik och till egen bil för arbetsresor. Samåkning bör emellertid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enligt föredraganden även kunna vara ett alternativ i tätorterna, bl. a. då det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;gäller resor från spridd villabebyggelse eller då det är fråga om resor i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;relationer där kollektivtrafik saknas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Föredraganden anser att en ökad samåkning medför så stora fördelar från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;såväl energi-, miljö- som trafiksäkerhetssynpunkt att ett ökat engagemang&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;från kommuner, organisationer och företag är synnerligen angeläget. Bl. a.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör dessa kunna sprida information om de anställdas reseönskemål, bostadsort,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; tillgång till bil etc. och aktivt verka för att samåkningsprogram&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;För att få till stånd en övergång från individuell till kollektiv trafik och en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samåkning i den omfattning som förutsätts för det uppsatta energisparmålet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;krävs enligt föredraganden även vissa begränsningar av personbilstrafiken. En&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;höjning av energiskatten på oljeprodukter kan antas på lång sikt leda till en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;minskning av trafiken och därigenom till minskat oljeberoende i samhället.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;När det gäller transportsektorn visar emellertid erfarenheterna att även andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;åtgärder erfordras i syfte att dämpa personbilsutnyttjandet. Härvid bör enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föredraganden begränsningar i första hand ske i form av direkta restriktioner&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;mot bilutnyttjandet i de större tätorterna där åtgärder kan motiveras även av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;miljö- och trafiksäkerhetsskäl samt för att öka kollektivtrafikens och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;cyklismens framkomlighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Restriktioner bör i vissa fall vidtas mot personbilstrafiken i större tätorter.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Hur långtgående dessa restriktioner behöver vara måste grundas på de lokala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förutsättningar som råder. Det bör exempelvis vara möjligt att använda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;parkeringsbestämmelserna för att påverka biltrafikens omfattning. Personbilstrafiken &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bör vidare kunna dämpas genom olika former av trafikregleringar,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; t. ex. genom körförbud för icke yrkesmässig trafik inom en del av en tätort.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Beslutanderätten för sådana åtgärder ligger hos resp. kommun. Föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hänvisar i sammanhanget till trafikpolitiska utredningens förslag att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommuner ges laglig möjlighet att själva genom särskilda avgifter på den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;rörliga trafiken och parkeringsbestämmelser styra och begränsa tätortstrafiken.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Föredraganden finner förslaget intressant och kommer därför i särskild&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:57px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:561px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:51px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ordning att föreslå regeringen att förutsättningarna för ett sådant system&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;undersöks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Frågan om reglerna för avdrag för kostnader för arbetsresor i bil tas också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;upp i sammanhanget. Föredraganden förklarar sig emellertid - efter att ha&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samrått med chefen för budgetdepartementet - inte beredd att föreslå någon&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;ändring av reglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1 propositionen diskuteras vidare olika ågärder för att sänka specifik&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bränsleförbrukning. Vikten av en utbyggd och förbättrad information till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bilisterna betonas därvid. I sammanhanget erinras bl. a. om den av konsumentverket &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fr. o. m. år 1978 införda bränsledeklarationen av nya personbilar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och den informationsverksamhet som verket bedriver. Erfarenheterna från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;konsumentverkets arbete tyder på att en viss förändring i konsumenternas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;köparpreferenser i riktning mot mer energisnåla fordon håller på att ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt energikommissionens förslag bör frågan om obligatorisk ekonomitrimning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;övervägas. Flera remissinstanser - bl. a. Sveriges bilindustri- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bilgrossistförening, Motorbranschens riksförbund och Svensk bilprovning -&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;intar i sina yttranden en positiv inställning till förslaget med hänsyn bl. a. till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;de bränslebesparingar som kan uppnås. Även föredraganden anser att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ekonomitrimning har stor betydelse för att hålla nere energiförbrukningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inom biltrafiken. Ekonomitrimning bör emellertid ske på frivillig väg.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Genom den typ av informations- och utbildningsåtgärder som föreslagits bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;enligt föredraganden bilisterna kunna bibringas kunskap om vilka åtgärder de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;själva kan vidta för att öka bilens bränsleeffektivitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I sammanhanget kan också nämnas att konsumentverket f. n. förhandlar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med olika branschorganisationer om energideklaration av begagnade personbilar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vid försäljning hos näringsidkare i syfte att få till stånd enhetlig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;information till konsumenterna om begagnade personbilar ekonomitrimmats&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;eller inte. Ytterligare en åtgärd för att på sikt fä en bättre kondition hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fordonsparken kan enligt föredraganden vara att införa en varudeklaration på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;begagnade personbilar som informerar om bilens tekniska skick och i vilken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utsträckning och på vilket sätt den underhållits sedan den första gången&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;försåldes. Även denna åtgärd uppges vara föremål för överväganden inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;konsumentverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Föredraganden förklarar sig dela energikommissionens uppfattning att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;åtgärder som syftar till att öka bränsleeffektiviteten i den befintliga bilparken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;är angelägna. Eftersom flera utredningar och andra aktiviteter med detta syfte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;pågår uppger sig föredraganden inte ha funnit skäl att nu vidta några åtgärder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utöver dem som tidigare nämnts beträffande information och utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;När det gäller frågan om specifik bränsleförbrukning hänvisar föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inledningsvis till att det i USA - med början fr. o. m. årsmodell 1978 - ställs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;krav på att en viss genomsnittlig bränsleförbrukning inte överskrids för olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;biltillverkares och bilimportörers produktsortiment. Kraven skärps kontinuerligt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;från 1,31 Uter per mil modellåret 1978 till 0,86 liter per mil modellåret&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1985. Bränsleförbrukningen mäts med hjälp av en testmetod som tagits fram&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:536px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av det federala miljöorganet EPA. Metoden består av en stadskörcykel och en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;landsvägs körcykel och proven utförs stationärt under laboratorieförhållanden.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Varje biltillverkares och importörs genomsnittliga bränsleförbrukning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mäts med utgångspunkt i hela produktsortimentet hos tillverkaren/importören &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i fråga där varje bilmodells specifika bränsleförbrukning vägs mot resp.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;modells försäljningsvolym.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Föredraganden anser att på grund av bilmarknadens internationella prägel&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommer lagstiftningen angående bränsleförbrukning i USA - liksom eventuell &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lagstiftning inom t. ex. EG eller andra länder - att leda till att även den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;svenska marknaden tillförs mer bränsleeffektiva fordon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:15px;"&gt;Även om krav i andra länder inte automatiskt leder till att motsvarande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fordon säljs på den svenska marknaden kommer enligt föredraganden den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fortgående internationaliseringen inom bilbranschen att medföra att den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;aktuella utländska lagstiftningen på ett genomgripande sätt påverkar det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;svenska bilsortimentet. Därför anser föredraganden att det f. n. inte är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motiverat att överväga lagstiftning för att uppnå den önskvärda utvecklingen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;För att i möjligaste mån säkerställa att de bränsleeffektiva bilar som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;biltillverkarna nu utvecklar tillförs även den svenska marknaden har det f. n.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bedömts tillräckligt att för bilbranschen ange vissa riktlinjer för hur nya&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;personbilars bränsleförbrukning bör utvecklas under perioden fram till år&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1990.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt föredraganden finns flera skäl som talar för att den i USA tillämpade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;EPA-metoden bör användas i Sverige. Även en medelförbrukningsmetod av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det slag som används i USA anses efter viss anpassning vara lämplig även för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;svensk del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Föredraganden anser att rekommendationerna bör knytas till billeverantörer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som säljer personbilar i Sverige. Med billeverantör avses i sammanhanget &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;företag som köper nya bilar från svenska eller utländska biltillverkare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för vidareförsäljning, dvs. i allmänhet generalagenter. Ett alternativ vore att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;knyta rekommendationerna till biltillverkare i stället för till billeverantörer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;men detta skulle enligt föredraganden innebära stora nackdelar för i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;synnerhet tillverkare med antingen få modeller i sitt program eller med viss&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inriktning på större biltyper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den amerikanska metoden skulle innebära att den med hänsyn till olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bilmodellers specifika bränsleförbrukning och antal försålda bilar sammanvägda &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;genomsnittliga bränsleförbrukningen för varje billeverantör jämförs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med rekommenderade förbrukningstal. Biltyper med högst varierande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bränsleförbrukning kan härigenom fortfarande säljas men försäljningen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;modeller med hög förbrukning måste kompenseras med en försäljning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lätta och bränslesnåla fordon som har en förbrukning under de rekommenderade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;värdena. Systemet blir härigenom i princip mycket flexibelt, men man&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kan inte utesluta att det på en relativt liten marknad som den svenska kan bli&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;svårt att tillämpa det utan särskild anpassning. Det får enligt föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ankomma på regeringen att efter närmare utredning avgöra hur en sådan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:53px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:557px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;anpassning i så fall bäst bör ske och fastställa beräkningsmetod och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;rekommenderade värden för specifik bränsleförbrukning samt de tidpunkter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vid vilka olika värden skall gälla. Hävid bör tillses att bilbranschen ges en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skälig förberedelsetid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Föredraganden understryker att rekommendationerna måste utformas på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sådant sätt att samhällets mål beträffande luftkvalitet, bullerbegränsning och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;trafiksäkerhet också kan uppnås. Detta gäller särskilt de krav på renare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;avgaser från motorfordon som nu finns och som framdeles kan komma att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skärpas. Valet av förbrukningstal bör vidare grunda sig på en analys av den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;möjliga tekniska utvecklingen hos såväl svenska som utländska personbilar.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Efter samråd med handelsministern föreslår föredraganden att regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ger konsumentverket i uppgift att följa utvecklingen av bränsleförbrukningen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; En sådan ordning anges vara naturlig med hänsyn till verkets uppgifter i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fråga om bränsledeklarationen. Konsumentverket bör regelbundet till regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;redovisa utvecklingen av varje billeverantörs specifika medelförbrukning,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; utveckling av medelförbrukningen för samtliga nyförsålda personbilar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samt en analys av marknadsutvecklingen. För att bedöma hur utvecklingen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av bränsleförbrukningen inverkar på miljö- och trafiksäkerhetskraven bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;konsumentverket samråda med naturvårdsverket och trafiksäkerhetsverket.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I den mån förutsättningarna förde uppställda förbrukningstalen ändras bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringen kunna genomföra erforderliga justeringar av rekommendationerna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Bl. a. kan en översyn behöva aktualiseras i anslutning till förslag om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;framtida svenska avgasreningskrav som om några år kan komma att läggas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fram av bilavgaskommittén (Jo 1977:08).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den specifika medelförbrukningen hos personbilar av 1978 års modell har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med hänsyn tagen till antalet försålda fordon under första halvåret 1978&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beräknats till 0,94 liter per mil enligt den mätmetod som används för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;konsumentverkets bränsledeklaration. För 1981 års bilmodeller har föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med hänsyn till den förväntade tekniska utvecklingen och efter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;diskussion med företrädare för bilbranschen bedömt att den specifika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;medelförbrukningen förden totala nybilsförsäljningen i Sverige kommer att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vara ca 0,90 liter per mil. Vid en lämplig tidpunkt därefter bör systemet med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rekommenderade förbrukningstal kunna träda i kraft. Föredraganden anser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att det är realistiskt att räkna med att den genomsnittliga bränsleförbrukningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i nybilsförsäljningen successivt skall kunna minskas till 0,75 liter per&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mil år 1990. För 1980-talets mitt bör målet vara ca 0,85 liter per mil. Med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utgångspunkt i dessa värden anses att det bör vara möjligt att uppnå det mål&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för energibesparing inom transportsektorn som tidigare angetts- en minskning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;med 4-5 % jämfört med den beräknade förbrukningen år 1990.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Föredraganden föreslår således att regeringen följer utvecklingen av den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;specifika bränsleförbrukningen i nybilsförsäljningen under de kommande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;åren. Om det visar sig att systemet med rekommendationer inte leder till att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:531px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;de angivna målsättningarna uppfylls anser föredraganden att det finns skäl att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;återkomma med förslag om kompletterande åtgärder. Bl. a. kan det då finnas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anledning att närmare överväga att införa tvingande bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;En kompletterande åtgärd som i propositionen anges kunna bli aktuell är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att i enlighet med energikommissionens förslag överväga att införa en bilskatt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som starkare än i dag premierar lätta, bensinsnåla fordon. Remissinstanserna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;har i allmänhet tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran. Föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;påpekar att hon erfarit att chefen för budgetdepartementet avser att lägga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fram förslag om att ge vägtrafikskatteutredningen (B 1977:05) i uppdrag att i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sitt fortsatta arbete närmare utreda frågan om en differentiering av bilskatten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till förmån för bränsleeffektiva fordon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vidare diskuteras i propositionen användning och utvecklig av alternativa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;drivmedel och drivkällor. För att minska transportsektorns stora oljeberoende&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;framhåller föredraganden angelägenheten av att så snart som möjligt skapa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förutsättningar för användning av bränslen som produceras ur andra råvaror&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;än olja. Syntetiskt framställda drivmedel, i första hand troligen metanol men&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kanske också etanol eller syntetiska kolväten, blir därvid av stort&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;energipolitiskt intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Det är angeläget att så snart som möjligt få till stånd förhållandevis&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;omfattande prov med syntetbränsledrift i olika former. F. n. utgår skatt med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samma belopp per liter för bensin och metanol för motordrift. Enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föredraganden avser chefen för budetdepartementet att senare föreslå att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skatten på metanol sätts ned i syfte att underlätta prov med metanoldrift.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;Överläggningar pågår för att genom utnyttjande av något eller några statliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;verks bilparker dels söka skapa ytterligare möjlighet att genomföra driftprov,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;dels få underlag för ökad användning av främst metanol och därigenom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;successivt kunna bygga upp en marknad för syntetiska drivmedel. Vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;möjligheter bör t. ex. finnas att använda syntetiska bränslen i begränsade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fordonsparker, t. ex. taxi-, buss- och distributionstrafik i någon eller några&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;tätorter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Rent allmänt är det enligt föredraganden önskvärt att biltillverkarna så&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;snart som möjligt utrustar nya bilar för användning av alternativa bränslen,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;t. ex. metanol eller metanolinblandning. Det system med riktlinjer för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;specifik bränsleförbrukning som tidigare förordats bör utformas så att en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;dylik utveckling inte hindras. För att påskynda utvecklingen av flerbränslemotorer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har energikommissionen föreslagit att särskilda normer införs. I&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;detta sammanhang erinrar föredraganden om att chefen för jordbruksdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;har tillkallat en särskild arbetsgrupp med uppdrag att inom kort&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;lägga fram förslag till föreskrifter om att nytillkommande bilar skall vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;konstruerade så att de utan risk för skador på motor och bränslesystem kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;drivas med såväl ett blyfritt bränsle som ett bränsle som kan innehålla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;metanol eller annan alkohol. Chefen för jordbruksdepartementet kommer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vidare att föreslå regeringen att ge bilavgaskommittén tilläggsdirektiv som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;innebär att kommittén skall lägga fram förslag till åtgärder som i ett något&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:52px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:559px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;längre tidsperspektiv behövs för att genomföra en total övergång till blyfritt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;motorbränsle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Till energikommissionens förslag när det gäller drivmedel och drivkällor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;hör även att utvecklingen av kommersiella flerbränslemotorer av typerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;gasturbin och Stirling bör stimuleras. Den framtida utvecklingen av dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;motortyper blir i hög grad beroende dels på resultatet av utvecklingsarbetet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;med keramiska material, dels på kostnaderna för forskning, produktionsförberedelser,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; uppbyggnad av infrastruktur avseende service och underhåll,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;drivmedel och drivmedelsdistribution.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Med hänsyn till att det redan pågår ett omfattande internationellt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;forsknings- och utvecklingsarbete när det gäller nya drivsystem har föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inte funnit skäl att överväga ytterligare insatser för att påskynda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utvecklingen. De närmaste årens forskning och utveckling får utvisa behovet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av sådana insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Föredraganden behandlar härefter frågan om användning av elbilar.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Därvid anförs bl. a. att det i dagens läge är svårt att mer bestämt uttala sig om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;framtida marknadsandelar etc. för elfordon. I ett första skede är enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föredragandens bedömning elbilens marknad koncentrerad till vissa typer av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;transporter, t. ex. vissa distributions- och servicetransporter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt föredraganden är det mot bakgrund av elbilens positiva egenskaper i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;olika avseenden angeläget att en fortsatt utveckling stimuleras. Ett problem&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;är batteri vikten, som med nuvarande fordonsskattesystem medför en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förhållandevis hög skattebelastning för eldrivna fordon. Ett annat problem är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att elbilar enligt nuvarande skatteregler belastas av kilometerskatt. För att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stimulera intresset för användning av elbilar bland företag och organisationer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anser föredraganden att det kan finnas skäl att närmare överväga skattekonstruktionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för elfordon. Det framhålls i sammanhanget att chefen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;budgetdepartementet avser att lägga fram förslag om att ge vägtrafikskatteutredningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i uppdrag att utreda denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;För bussen anges elmotordriften vara ett miljövänligt alternativ. Allmänt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;konstateras att intresset för trådbussar har ökat under senare år, vilket är en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;följd av främst miljöfrågornas men även energifrågornas ökande betydelse.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;De fördelar som står att vinna i dessa avseenden måste enligt föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;dock vägas mot bl. a. de stora investeringskostnader för kontaktledning,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;omformarstationer etc. som krävs för ett trådbussnät. Härtill kommer att en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trådbuss är dyrare i inköp än en dieseldriven buss. Vidare måste man ta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hänsyn till att trådbussen i första hand är ett alternativ i större tätorter med ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stort antal busslinjer som - utan att detta minskar servicen för de kringboende&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;- kan föras samman i särskilda trådbussgator.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 sammanhanget erinras om den snabba tekniska utveckling som f. n.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;pågår när det gäller bussar och motorer för bussar och som kan komma att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;erbjuda alternativ som från miljö- och energisynpunkt är likvärdiga med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trådbussen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Föredraganden anför att hon följer utvecklingen på det här området med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-13px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-37px;left:623px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1156px;left:84px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:508px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:643px;left:766px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:401px;left:771px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:113px;left:774px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-36px;left:778px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:530px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;stort intresse. I avvaktan på resultat från den fortsatta forsknings- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utvecklingsverksamheten på bussområdet är hon emellertid f. n. inte beredd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att - såsom energikommissionen föreslagit - tillsätta en särskild utredning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om trådbussar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;1 samband med energihushållningen diskuteras i propositionen också vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;åtgärder inom godstransportområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Satsningen på järnvägen som ett konkurrenskraftigt transportmedel utgör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;enligt föredraganden en viktig del av såväl trafikpolitiken som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;energipolitiken. Vad gäller godstransporterna erinras om förslaget att SJ skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;införa en linjetariff för att underlätta kombinerade transporter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;När det gäller sjöfarten framhålls det som önskvärt att denna tar en större&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;del av transportarbetet. För detta talar inte bara energiskäl utan också miljöoch &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trafiksäkerhetsskäl. Kanalsjöfarten torde med undantag för Trollhätte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kanal och Södertälje kanal, som bl. a. av näringsgeografiska och transportekonomiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skäl bedömts ha möjligheter att erbjuda en konkurrenskraftig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sjöfart, inte ha några utvecklingsmöjligheter från godstransportförsörjningssynpunkt.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;För att dämpa energiförbrukningen inom lastbilstrafiken har energikommissionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föreslagit att särskilda åtgärder initieras. En lämplig åtgärd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;enligt föredraganden är den typ av frivilligt sparprogram, baserat på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samarbete mellan olika intressegrupper, som energikommissionens expertgrupp &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för energihushållning förordat. Erfarenheter från liknande åtgärder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;finns från USA där ett sparprogram genomförs i samarbete mellan näringsliv&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och regering. Erfarenheterna tyder på att man lyckats åstadkomma betydande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bränslebesparingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Ett liknande program baserat på samarbete mellan i första hand staten,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fordonstillverkare, åkerinäring samt vissa speditionsföretag bör enligt föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kunna genomföras i Sverige. Redan i dag förekommer samarbete i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;viss utsträckning bl. a. mellan Svenska åkeriförbundet, Svenska transportarbetareförbundet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och bilindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Inom ramen för ett bränslesparprogram bör lämplig statlig myndighet ha&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ansvaret för programmets genomförande. I uppgifterna bör ingå att samordna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sparprogrammet med de krav som kan komma att ställas när det gäller bl. a.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utsläpp av vissa luftföroreningar. Fordonstillverkarnas uppgift bör i första&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;hand vara att utveckla och marknadsföra bränsleeffektiva produkter, genomföra &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;och kontinuerligt rapportera all testverksamhet inom bränsleområdet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;samt att i sin produktinformation, sin reklam och sina utbildningsprogram&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;lägga speciell tonvikt på information kring bränslebesparingar. Transportföretagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;bör bl. a. rapportera resultaten av användandet av olika bränslebesparande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;komponenter, utveckla och genomföra utbildningsprogram för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;yrkesförarna etc. Till branschorganistionernas uppgifter hör bl. a. att se till att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;information samlas in och att distribution av densamma samordnas och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;genomförs på ett sådant sätt att samtliga deltagare får tillgång till informationen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:51px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:558px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:47px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Ett sparprogram av här nämnd typ bör enligt föredraganden ha stora&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fördelar bl. a. genom att det säkerställer att resultaten från den tekniska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utvecklingen tas till vara. Genom att sparprogrammet genomförs på frivillig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;väg erhålls dessutom den flexibilitet som behövs för att nå så stora&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;besparingar som möjligt med hänsyn till olikheter i fordonens driftförhållanden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Mot denna bakgrund föreslår föredraganden att ett energisparprogram&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;genomförs inom lastbilstrafiken i enlighet med de principer som har angivits.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Det föreslagna transportrådet bör svara för programmets genomförande. Det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bör ankomma på transportrådet att i samråd med inblandade parter utarbeta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förslag till program som godkänns av regeringen. Transportrådets kostnader&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för genomförande av besparingsprogrammet har av föredraganden beräknats&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;till 150 000 kr. för år 1980. Härtill kommer kostnader för information etc. vilka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;får täckas genom de medel som beräknats för energisparkommittén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;9.2 Utskottets överväganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:17px;"&gt;Övervägandena i propositionen rörande energihushållningen inom transportsektorn &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;stämmer väl överens med utskottets uppfattning i frågan. I likhet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med föredraganden anser utskottet att det är nödvändigt att åtgärder vidtas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som leder till en effektivare energianvändning och ett minskat oljeberoende&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inom transportområdet. Vid utformningen av trafikpolitiken måste&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;energifrågorna tillmätas stor betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet anser att det ur energihushållningssynpunkt är av övergripande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;intresse att minska personbilarnas drivmedelsförbrukning. Det är också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nödvändigt att sådana åtgärder vidtas som bidrar till en kollektivtrafik som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utgör ett attraktivt alternativ till personbilsresorna. Som föredraganden har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;framhållit krävs i dessa hänseenden bl. a. förbättrad planering av trafiken,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;investeringar i rullande materiel, fasta anläggningar samt insatser för drift av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trafiken. För att åstadkomma ett ökat resande med kollektiva trafikmedel är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det också av väsentlig betydelse att kollektivtrafiken ges god framkomlighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;genom bl. a. särskilda bussleder och reserverade körfalt. Dessutom blir det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;oundvikligt att personbilismen i tätorterna blir föremål för restriktioner av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;olika slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utvecklingen av syntetbränsledrift och nya drivsystem bör stimuleras&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ytterligare för att så snart som möjligt få till stånd lösningar som innebär&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;minskat oljeberoende och bättre energihushållning i allmänhet. Ett exempel&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på sådant utvecklingsarbete som enligt utskottets mening bör stödjas är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;framställning av metanol med hjälp av inhemska bränslen. Det är angeläget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att detta utvecklingsarbete bedrivs med största skyndsamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskottet ansluter sig till vad föredraganden i propositionen har anfört i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fråga om genomförandet av hushållningsprogrammet. Utskottet vill emellertid &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;understryka vikten av att systemet med rekommenderade förbrukningstal &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;utformas under hänsynstagande till de utvecklingsmöjligheter som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:529px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;är realistiska för bilindustrin. Mot bakgrund av vad som anförts i propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;- vars förslag i denna del i huvudsak grundar sig på energikommissionens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;betänkande - anser sig utskottet inte kunna tillstyrka vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som i motionen 1978/79:2259 yrkats rörande kompletterande utredningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och förslag till ytterligare energibesparande åtgärder inom transportsektorn.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:2379 (punkten 11) begärs att riksdagen ger regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;till känna vad som anförs i motionen beträffande riktlinjer för energihushållning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inom transportsektorn. I denna motion framförs uppfattningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att det inte - på sätt som anförs i propositionen -är tillräckligt med en frivillig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ekonomitrimning av begagnade bilar utan att detta borde ingå i den årliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bilprovningen.I motionen 1978/79:2397 (punkten 33) begärs att riksdagen ger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringen till känna vad i motionen anförts om att förbättra bilarnas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bränsleekonomi. Motionärerna anför bl. a. att ansträngningarna för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förbättra bränsleekonomin bör öka. Detta kan enligt motionärerna ske genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att bilarna energibesiktigas i samband med den ordinarie besiktningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionerna om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vikten av att bilarnas bränsleekonomi förbättras. Stora energivinster torde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kunna uppnås om större uppmärksamhet, inte minst från bilägarnas sida,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ägnades frågan om bilarnas bränsleförbrukning. Enligt vad utskottet erfarit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;pågår inom energisparkommittén arbete som rör frågan om möjligheterna till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utvidgning av den årliga kontrollbesiktningen till att omfatta en särskild&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kontroll av de system som påverkar fordonens bränsleförbrukning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Med hänvisning till det pågående arbetet med den fråga som har tagits upp i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;motionerna finner utskottet dessa i berörda delar f. n. inte böra föranleda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;någon riksdagens åtgärd. Utskottet förutsätter emellertid att energisparkommittén &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bedriver arbetet i sådan takt att resultatet kan redovisas inom en snar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;framtid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1 motionen 1978/79:2397 (punkten 34) begärs att riksdagen som sin mening&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatt på eldrivna bussar.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Motionärerna anför bl. a. att den i propositionen aviserade översynen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skattekonstruktionen för elfordon snarast bör komma till stånd och att det i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;det sammanhanget också bör utarbetas förslag i syfte att stimulera kommunerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att gå över till elbussar genom att jämställa dem i beskattningshänseende &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med spårväg och tunnelbana.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I propositionen upplyses om att chefen för budgetdepartementet avser att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föreslå att vägtrafikskatteutredningen får i uppdrag att utreda frågan om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skattekonstruktionen för elfordon. Utskottet förutsätter att utredningsuppdraget &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skyndsamt kommer till stånd och att det kommer att avse även&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;elbussar. Mot bakgrund av vad i propositionen anförts och med hänvisning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till vad utskottet nu uttalat synes syftet med motionen i denna del vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tillgodosett, varför någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;motionsyrkandet inte kan anses erforderlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:328px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-36px;left:34px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1152px;left:-7px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1152px;left:538px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-15px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:273px;left:-17px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:314px;left:771px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:517px;left:772px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:58px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:563px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:55px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;10 Forskning och utveckling (Utskottet s. 130)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;10.1 Förslagen i propositionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I propositionen hänvisas till detforsknings- och utvecklingsarbete (FoU) som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;pågår i Sverige och utomlands på olika områden. Enligt föredraganden är det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;väsentligt att FoU-verksamheten på transportområdet utvecklas ytterligare.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;En angelägen uppgift anses vara att höja kunskapsnivån beträffande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;möjligheterna att avhjälpa de brister i transportförsörjningen som f. n. finns&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bl. a. när det gäller den kollektiva trafikförsörjningen och i fråga om vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;grupper i samhället - t. ex. de handikappade. Ett annat angeläget FoUområde &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;gäller enligt föredraganden begränsning av trafikens negativa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;effekter. Det gäller trafikolyckor, luftföroreningar, energiförbrukning, buller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och trängsel. Kunskaperna anses f. n. vara bristfälliga vad gäller kostnaderna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för och effekterna av olika åtgärder och kombinationer av åtgärder. Vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behövs enligt föredraganden ökade kunskaper om de tekniska utvecklingsmöjligheterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för olika transportmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:15px;"&gt;Ökad FoU-verksamhet anser föredraganden vidare vara angelägen när det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;gäller att belysa transportsystemets betydelse för att uppnå vissa övergripande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mål - t. ex. inom regionalpolitiken. Under senare år har i Sverige&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;FoU-insatser i ökad utsträckning ägnats persontransporternas betydelse för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den regionala utvecklingen. Det finns enligt föredraganden anledning att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppmärksamma även godstransporternas betydelse i detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Vidare framhålls att transporternas effektivitet kan förbättras på olika sätt,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;t. ex. genom ökad samordning mellan olika transportmedel. Här föreligger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enligt föredraganden behov av ytterligare FoU-insatser för att klarlägga vilka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;typer av integrerade transportsystem som är lämpliga att utveckla. Väsentligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;är härvid terminalsystemets utformning, t. ex. vad avser lokalisering,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hanteringsutrustning och organisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I propositionen behandlas framför allt två områden inom vilka särskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;insatser anses vara motiverade. Det gäller bl. a. tätortstrafiken, vilken som en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;följd av de senaste årens kraftiga expansion av personbilstrafiken medfört&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;negativa effekter vad avser miljö, trafiksäkerhet, energiförbrukning etc. Mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;denna bakgrund anser föredraganden det vara angeläget att betingelserna för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den kollektiva tätortstrafiken förbättras. Ett annat angeläget område gäller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;enligt föredraganden anpassningen av de kollektiva färdmedlen till de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;handikappades behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;När det gäller kollektivtrafiken i tätort hänvisar föredraganden till kollektivtrafikutredningens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(KOLT) överväganden. Utredningen pekar på behovet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av att den fortsatta FoU-verksamheten inriktas på projekt som inte enbart&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;registrerar förhållanden inom transportområdet utan även förklarar dem och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beskriver deras konsekvenser. Brister i det kollektiva transportsystemet och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;effekterna härav bör studeras enligt utredningen. KOLT förordar vidare en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;intensifierad forskning och utveckling av metoder och hjälpmedel som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;möjliggör beskrivningen av nuläge och alternativa bebyggelseplaners och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:527px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;andra åtgärders konsekvenser. På det tekniska området förordar KOLT en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;satsning på FoU- och provdriftsverksamhet som rör trafikledning och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommunikation mellan fordon och trafikledare. Uppmärksamhet bör enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KOLT vidare ägnas åt utveckling av hjälpmedel för information till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trafikanterna, förbättringar av fordonens av- och påstigningsanordningar och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utformningen av betalningssystem. KOLT anser det också angeläget att det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mer långsiktiga FoU-arbete som bedrivs i olika delar av världen i fråga om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utveckling av fordon för kollektivtrafik följs med stor uppmärksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Föredraganden förklarar sig i huvudsak dela KOLT:s uppfattning beträffande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den önskvärda inriktningen av fortsatta FoU-insatser på tätortstrafikens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;område. Föredraganden erinrar i sammanhanget om att flera av de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;FoU-områden som KOLT har angett i väsentliga delar redan blivit föremål&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för tillämpad forskning, bl. a. genom transportforskningsdelegationens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(TFD) försorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Föredraganden hänvisar till att regeringen i propositionen 1978/79:100 bil.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;17 föreslagit förstärkning av bidraget till STU varigenom programmet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kollektiva transporter får en resursökning med ca 2 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Genomförda och pågående FoU-projekt är enligt föredraganden av stor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;betydelse som underlag för den fortsatta planeringen och utbyggnaden av den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kollektiva tätortstrafiken. Ytterligare insatser anses emellertid motiverade.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Därför föreslås att 3,5 milj. kr. anslås för ökad FoU-verksamhet på detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;område. Medlen bör enligt föredraganden dels användas för framför allt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;probleminriktad forskning och metodutveckling, dels för försöksverksamhet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med nya trafikformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Enligt föredraganden bör huvuddelen av de föreslagna medlen administreras &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av TFD.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I propositionen anförs vidare att statens väg- och trafikinstitut (VTI) i de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;senaste årens anslagsframställningar framhållit behovet av medel för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kunna bedriva en viss grundforskning på kollektivtrafikområdet. Föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;delar institutets uppfattning att detta är en angelägen uppgift. Mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;denna bakgrund förordas att institutet erhåller särskilda medel för utökad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;FoU-verksamhet inom kollektivtrafikområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Av det totala anslaget för forskning och utveckling på kollektivtrafikområdet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;på 3,5 milj. kr. bör mot bakgrund av detta 2,5 milj. kr. anslås&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;till TFD och 1,0 milj. kr. till VTI.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;När det gäller frågor rörande handikappanpassad kollektivtrafik anser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;föredraganden att de handikappanpassningsåtgärder som av bl. a. tekniska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;skäl inte är möjliga att genomföra f. n., i enlighet med FlAKO-utredningens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;förslag, bör bli föremål för en intensifierad forskning och utveckling.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Föredraganden föreslår att 1,5 milj. kr. anvisas för utökat forsknings- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;utvecklingsarbete inom handikappområdet. 1 likhet med vad som har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;föreslagits avseende medlen inom kollektivtrafikområdet bör enligt föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;forskningsmedlen inom handikappområdet administreras av TFD.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I propositionen behandlar föredraganden också VTI.s verksamhet med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:56px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:563px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:53px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utgångspunkt i den utredning som har gjorts rörande institutet. 1 anslutning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till redovisningen av utredningens överväganden och sina egna ställningstaganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;framhåller föredraganden bl. a. att VTI - för att institutet på ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;effektivt sätt skall kunna svara mot samhällets förändrade krav på FoUverksamhet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;- behöver utrymme för offensiva FoU-satsningar. Som exempel&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;på områden, där VTI bör kunna få större betydelse, nämner föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;drift och underhåll av vägar, trafiksäkerhet, energiförbrukning, kollektivtrafik &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samt anpassning av de kollektiva färdmedlen till de handikappades&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Genom VTl:s ställning som ett forskningsorgan med bred kompetens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inom väg-, trafik- och trafiksäkerhetsområdet anser föredraganden det vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;väsentligt att institutets resurser tas till vara i ökad utsträckning. Samma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förhållande gäller även FoU-aktiviteter för anpassning av trafiken till de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;handikappades behov. När det gäller VTI:s verksamhetsinriktning framhåller &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föredraganden att institutets verksamhet bör koncentreras mot sådana&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;FoU-områden där VTI har eller kan bygga upp unik kompetens och där det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;finns ett FoU-behov. Inriktningen av verksamheten bör ske i nära samarbete&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med institutets viktigaste intressenter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Föredraganden anser att VTI:s ställning som ett fristående forskningsinstitut &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör bibehållas. För detta talar bl. a. de särskilda organisatoriska och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;administrativa förutsättningar som gäller inom väg- och trafikområdet med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en rad olika huvudmän och intressenter. Grundtanken vid institutets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bildande om en samordnad transportforskning bör därför fortfarande vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;gällande. Detta nödvändiggör enligt föredraganden en nära samverkan med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;andra verk och myndigheter vid planering av forsknings- och utvecklingsarbete.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;VTI finansieras i dag dels direkt med statliga medel, dels med uppdragsmedel.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; 1 propositionen framhålls att uppdragsverksamheten är av stort värde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för institutet. Genom denna får man en angelägen koppling av forskningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till avnämarnas behov. Det finns dock forskningsbehov som inte kan täckas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på detta sätt. Detta gäller enligt propositionen bl. a. på de områden som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;företräds av mindre resursstarka intressenter samt FoU-behov som är av mer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;långsiktig karaktär. Enligt propositionen bör därför institutets finansieringsprincip &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bibehållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I propositionen diskuteras också frågan om en ökning av det statliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bidragsanslaget till VTI. Föredragandens ställningstagande utmynnar i att en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;större ökning av anslaget inte är realistisk i nuvarande ekonomiska situation.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Inom de ramar som ställs till förfogande måste en stark prioritering av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;FoU-insatserna ske mot de mest angelägna områdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Vad beträffar utredningens förslag om en ombildning av institutets styrelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anser föredraganden att styrelsen bör besitta sakkunskap och erfarenhet när&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;det bl. a. gäller att hantera frågor rörande det långsiktiga arbetet och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;institutets ekonomi. Det ankommer på regeringen att närmare bestämma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;antalet ledamöter i styrelsen och styrelsens sammansättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:532px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I propositionen behandlas härefter förslagen i VTI:s anslagsframställning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som redovisats i propositionen 1978/79:100bil. 9. VTI häri anslagsframställningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;presenterat ett besparingsprogram som innebär att bidragsanslaget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;uppräknas med 1,6 milj. kr. Vidare skall institutet genom egna åtgärder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;genomföra besparingar med 1,3 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Föredraganden godtar besparingsprogrammet men förklarar sig vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;medveten om att det krävs en viss övergångstid innan programmet är fullt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;genomfört. Det förutsätts dock att institutet med kraft och skyndsamhet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;genomför de egna besparingsåtgärderna. Fullt realiserat innebär besparingsprogrammet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en resultatförbättring som motsvarar institutets återstående&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kostnader för dess basresurser. Dessa basresurser - provvägsmaskin och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;provvägshallar, krockbana, simulatorer samt övriga laborativa basresurser -&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har inte kunnat utnyttjas i den omfattning som förutsattes vid institutets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bildande. Basresurserna har härigenom kommit att delvis utgöra en ekonomisk &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;belastning för institutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Enligt föredraganden bör besparingsprogrammet möjliggöra för VTI att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ändra inriktningen av sin FoU-verksamhet mot vissa prioriterade områden.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Utrymme bör således kunna skapas för FoU-satsningar inom samhällsekonomiskt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;angelägna ämnesområden. Mot denna bakgrund förordas att VTI för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;budgetåret 1979/80-utöver bidraget om 1,0 milj. kr. till viss grundforskning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inom kollektivtrafikområdet - får ett bidrag om 1,6 milj. kr. för täckning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kostnader för basresurser. I propositionen 1978/79:100 bil. 9 föreslogs en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ökning av bidraget till VTI med ca 1,2 milj. kr., i princip motsvarande prisoch &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;löneomräkning. Förslagen innebär en ytterligare ökning av bidraget med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;2,6 milj. kr. Det framhålls vara väsentligt att den ambitionshöjning som skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ske bl. a. inom kollektivtrafikområdet i all möjlig mån kan ske inom ramen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för de resurser som VTI redan i dag disponerar över.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Slutligen föreslås att VTI:s rörliga kredit -som sedan institutets bildande år&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;1971 uppgått till 2 milj. kr. - höjs till 3 milj. kr. med hänsyn till institutets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ökade omsättning. När det gäller anskaffning av ny utrustning föreslås - mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bakgrund bl. a. av den reservation som finns under anslaget-att anslaget för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;nästa budgetår förs upp med totalt 400 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I propositionen behandlas också frågan om en översyn av TFD:s verksamhet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Det påpekas bl. a. att verksamheten vid TFD, sedan delegationen inrättades&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;år 1971, bedrivits med i huvudsak oförändrad organisation. En stor del av det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;FoU-behov som kommit fram har tillgodosetts av TFD inom ramen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;denna organisation. Det finns emellertid skäl att se över TFD:s nuvarande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;organisation för att utröna om den bättre kan anpassas till de nya och ökade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;krav på FoU-verksamheten som kan förväntas under de närmaste åren. För&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;en sådan översyn talar också rent allmänt att den typ av verksamhet som TFD&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;representerar med jämna mellanrum bör bli föremål för en utvärdering vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;avser framkomna FoU-resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Enligt föredraganden är avsikten att inför det fortsatta FoU-arbetet låta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;göra en allsidig översyn av verksamheten vid TFD och TFD:s organisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;9 Riksdagen 1978179. 15 sami. Nr 18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:49px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:557px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:56px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Utredarens huvudsakliga uppgift bör vara att föreslå åtgärder som innebär en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anpassning av TFD:s verksamhet och organisation dels till framtida FoUbehov,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; dels till de krav som avnämare och forskare ställer på en effektiv&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;transportforskningsorganisation. En viktig uppgift i sammanhanget blir att se&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;över samarbetsformerna mellan TFD och andra FoU-organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;10.2 Utskottets överväganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1 propositionen påtalas vikten av att forsknings- och utvecklingsarbetet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(FoU) på transportområdet bedrivs med sikte på att betingelserna för den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kollektiva tätortstrafiken och handikappades möjligheter att utnyttja de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kollektiva trafikmedlen förbättras. Utskottet delar denna syn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet tillstyrker förslagen om ökade anslag för statens väg- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafikinstituts (VTI) verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet har i anslutning till förevarande avsnitt i propositionen haft att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;behandla vissa motionsyrkanden rörande FoU-arbetet. I motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;79:2397 (punkten 35) begärs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om upprättandet av ett särskilt utvecklingsbolag i enlighet med vad som har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anförts i motionen. Vidare begärs (punkten 37) att riksdagen som sin mening&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en forskningsberedning. I&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;motionen 1978/79:2246 (punkten 6) begärs att riksdagen hos regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anhåller om utredning angående transportforskningen i enlighet med vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som har anförts i motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I båda motionerna framhålls att transportforskningen f. n. är starkt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;splittrad på ett antal olika organ. Mot bakgrund härav anser motionärerna att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behovet av en samordnad transportforskning är stort. I motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;79:2397 föreslås att frågan om samordning inom hela trafikforskningens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;område bör bli föremål för utredning. Utredningsuppdraget anses vara av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sådan art att det bör anförtros en särskild, temporär forskningsberedning vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommunikationsdepartementet. 1 motionen 1978/79:2246 föreslås att en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utredning tillsätts för översyn av transportforskningen. I båda motionerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anförs att översynen av TFD:s verksamhet bör inordnas i forskningsberedningens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;resp. utredningens arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:2397 föreslås också inrättandet av ett utvecklingsbolag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som bl. a. skulle ha till uppgift att lägga ut beställningar av rationella och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;ekonomiska transportsystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskottet anser att ett effektivt bedrivet FoU-arbete är av väsentlig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;betydelse för transportsektorns utveckling. Betydande insatser har också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;gjorts för att klarlägga de förhållanden som påverkar utvecklingen samt de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samhällsekonomiska effekterna av olika åtgärder. Bl. a. har den tekniskt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inriktade forskningen varit väsentlig för att åstadkomma kvalitativt sett allt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;bättre transportmedel, hanteringsutrustningar etc. Även på kollektivtrafikoch &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;trafiksäkerhetsområdena har goda resultat uppnåtts genom FoUarbetet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:536px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskottet anser att de ökade insatser som krävs för forskning och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utveckling på trafikområdet särskilt måste inriktas på den kollektiva trafiken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och trafiksäkerheten. Det krävs i ökad utsträckning grundläggande forskning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;men också systemutveckling. Trafiksäkerhetsforskningen måste i ökad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utsträckning avse människan i trafiken. Som grundval för åtgärder i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;olycksförebyggande syfte behövs i första hand utvecklingspsykologiskt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inriktad forskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utvecklingsarbetet kring nya fordon och alternativa trafiksystem måste&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samordnas med forskningen kring väg- och trafikmiljöfrågor med särskild&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppmärksamhet på de oskyddade trafikanternas förhållanden. Det krävs då&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;medverkan från många olika discipliner. Forskningen måste också ske i nära&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samverkan med dem som har praktisk erfarenhet i kommuner och trafikföretag.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Som har redovisats i propositionen bedrivs FoU-verksamhet inom transportsektorn &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av ett flertal myndigheter, organisationer och företag i Sverige.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Inom varje organ som sysslar med verksamheten finns således kompetens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inom ett eller flera FoU-områden. Det förhållandet att så många enskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;organ sysslar med FoU-verksamhet inom transportområdet är självfallet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;värdefullt och vittnar om den betydelse som transportsektorn tillmäts.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Utskottet delar emellertid den uppfattning som kommit till uttryck i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;motionerna 1978/79:2246 och 1978/79:2397 att transportforskningen f. n. är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;alltför splittrad. Även utskottet anser att det finns anledning att se över&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;formerna för transportforskningen i syfte att få en bättre samordning till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;stånd. En förbättrad samordning av transportforskningen kan innebära att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;FoU-arbetet rationaliseras. Prioriteringen mellan olika projekt och genomförandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av sådana bör därmed kunna ske snabbare och mera målmedvetet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Förbättrade möjligheter till kontaktutbyte mellan forskare och samverkan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med enskilda transportforskningsorgan borde också kunna åstadkommas om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;man knöt statens olika forskningsorgan närmare varandra. Utskottet ansluter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sig därför till vad som har anförts i de nämnda motionerna om en översyn av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;FoU-verksamheten inom transportsektorn. Utskottet anser att översynen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bör komma till stånd inom ramen för en av regeringen särskilt tillsatt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;utredning. Utredningens huvuduppgift bör, i enlighet med vad utskottet nyss&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;har uttalat, vara att se över trafikforskningens organisation och formerna för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;samverkan med enskilda forskningsorgan. Bland utredningens uppgifter bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;ingå att göra den i propositionen aviserade översynen av TFD:s verksamhet. I&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;utredningen - som bör vara parlamentarisk - bör ingå representanter för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;berörda forskningsorgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Genom utskottets ställningstagande torde syftet med yrkandena i motionerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;1978/79:2246 (punkten 6) och 1978/79:2397 (punkten 37) vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;tillgodosett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Med hänvisning till vad utskottet anfört rörande utredning av transport
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:53px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:557px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;forskningsområdet anser sig utskottet inte kunna biträda yrkandet i motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1978/79:2397 (punkten 35) om inrättandet av ett särskilt utvecklingsbolag.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1 motionen 1978/79:2397 (punkten 36) begärs att riksdagen ger regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till känna vad i motionen anförts om utbildningen för tekniker och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;administratörer på trafikområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet delar motionärernas uppfattning att det behövs en bättre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utbildning för dem som verkar inom trafiksektorn. Universitets- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;högskoleämbetet bör därför ges i uppdrag att se över utbildningen av tekniker&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och administratörer på trafikområdet med särskild inriktning på kollektivtrafikplanering &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och trafikledning. Utskottet tillstyrker sålunda motionsyrkandet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:18px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;11 Organisatoriska frågor (Utskottet s. 134)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;11.1 Förslagen i propositionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Mot bakgrund av att en samordning av de uppgifter som f. n. handhas av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;transportnämnden, bussbidragsnämnden och fraktbidragsnämnden skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;medföra betydande fördelar föreslås i propositionen att nämndernas uppgifter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inordnas i en gemensam myndighet. Den nya trafikmyndigheten - som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föreslås få namnet Iransportrdclel - föreslås inrättad fr. o. m. den 1 januari&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utöver de uppgifter som i dag ankommer på de tre nämnderna föreslås att i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;transportrådet skall inordnas vissa uppgifter med anknytning till den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:1px;"&gt;yrkesmässiga trafiken. Sålunda föreslås i propositionen att transportrådet skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ha till uppgift att meddela tillämpningsföreskrifter rörande tillståndsprövningen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Vidare bör transportrådet handlägga besvär som anförs över&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;länsstyrelsernas beslut om tillstånd, återkallelse etc. I propositionen framhålls &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behovet av att samordna taxesättningen inom busslinje- och taxitrafiken.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Med hänvisning bl. a. till att nuvarande ordning för fastställelse av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;generella förändringar av taxenivåer är förenad med vissa olägenheter, bl. a.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vad gäller fastställelseprocessen, föreslås att transportrådet får till uppgift att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;pröva frågan om generella förändringar av taxenivån i busslinje- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;taxitrafiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;När det gäller den interregionala busstrafiken framhålls i propositionen att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;det finns ett påtagligt behov av ett övergripande prövningsförfarande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;eftersom det är fråga om bedömningar som inte kan begränsas till länsplanet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Mot denna bakgrund föreslås att transportrådet ges till uppgift att tjäna som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillståndsmyndighet för den interregionala busstrafiken. Vidare bör enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;propositionen frågan om fastställelse av taxor fördetta slag av trafik prövas av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;transportrådet. När det gäller yrkestrafikfrågorna föreslås slutligen att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;transportrådet - allteftersom behov uppkommer - får till uppgift att lämna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:536px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förslag till olika författningsmässiga förbättringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt propositionen bör det ankomma på transportrådet att handha&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samordningen av de kollektiva trafikmedlens och trafikanläggningarnas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anpassning för att nå en successivt högre grad av tillgänglighet för handikappade.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Som har redovisats i avsnitt 4.2 föreslås också att transportrådet åläggs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vissa uppgifter när det gäller beredningen av frågorna om en överflyttning till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;landsväg av trafiken på de liv fiksvaga bandelarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vad beträffar transportrådets organisation föreslås att uppgifterna sammanförs &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i ett antal funktioner, nämligen en bidragsfunktion, en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;yrkestrafikfunktion, en beredskapsfunktion och en administrativ funktion.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Med utgångspunkt häri föreslås att transportrådet organiseras på två enheter,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en bidragsenhet samt en yrkestrafik- och beredskapsenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Till bidragsenheten föreslås att de uppgifter som nu åvilar bussbidragsnämnden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hänförs. Enheten föreslås handha uppgifter rörande det statliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;stödet till kollektiv persontrafik. Till enhetens arbetsuppgifter bör höra att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utarbeta föreskrifter och anvisningar för tillämpningen av bidragsbestämmelserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och handläggningen av ansökningsärenden. Enheten föreslås vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;handha vissa arbetsuppgifter sammanhängande med nedläggningsprövning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av olönsam järnvägstrafik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Till bidragsenheten bör enligt propositionen vidare föras de uppgifter som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;nu ankommer på fraktbidragsnämnden, dvs. att administrera det statliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regionalpolitiska transportstödet och det särskilda transportstödet för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Gotland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Bidragsenheten föreslås också handha myndighetens interna administration &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med bl. a. personaladministrativa frågor, verksamhetsplanering,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ekonomifrågor, registratur, informationsfrågor, intendenturfrågor och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kontorsservice, dokumentadministration etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Yrkestrafik- och beredskapsenheten föreslås svara bl. a. för frågor som rör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;internationella vägtransporter. Arbetsuppgifterna avser tillståndsprövning,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;medverkan i internationella avtals- och kvotförhandlingar, remisser rörande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;den internationella verksamheten, vissa ärenden om dispenser från helgtrafikförbudet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;samt bevakning av den internationella utvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Vidare föreslås enheten få en rad uppgifter som hänger samman med den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inrikes yrkesmässiga trafiken. Uppgifterna består bl. a. i att utfärda föreskrifter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;och anvisningar av olika slag samt att handlägga ärenden om besvär som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;anförs mot länsstyrelsernas beslut om tillstånd, återkallelse etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Enligt propositionen bör transportnämndens beredskapssektion ingå i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;yrkestrafik- och beredskapsenheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Förutom ovan nämnda arbetsuppgifter bör enligt propositionen den nya&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;myndigheten svara för kanslifunktionen för buss- och taxivärderingsnämnden,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; kollektivtrafiknämnden samt förden nämnd som skall handha riksfärdtjänsten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;för handikappade. Härtill kommer uppgiften att svara för genomförandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;av energisparprogrammet inom lastbilstrafiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:554px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:44px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Det bör enligt propositionen ankomma på regeringen att besluta om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;arbetsfördelningen mellan de båda enheterna liksom om indelning i sektioner.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Myndighetens ledning bör enligt propositionen bestå av en lekmannastyrelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och under denna en chef med det direkta ansvaret för verksamheten. För&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;chefen för myndigheten bör inrättas en ordinarie tjänst med beteckningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Cp. Styrelsens ledamöter - vilka bör besitta sakkunskap och erfarenhet i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;frågor om samhällsplanering och trafikförhållanden etc. - anses böra vara fem&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till antalet. Det föreslås vidare att det bör ankomma på regeringen att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bestämma antalet ledamöter och eventuella suppleanter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vad slutligen gäller transportrådets organisatoriska uppbyggnad föreslås&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att till detta knyts det råd för beredskapsplanering som nu är knutet till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;transportnämnden. Med hänsyn till myndighetens arbetsuppgifter i övrigt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;finns enligt propositionen behov av ett ytterligare utvidgat kontaktnät.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Transportrådet bör därför ha befogenhet att inrätta såväl permanenta som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tillfälliga samrådsgrupper. Det kan gälla t. ex. på yrkestrafikområdet, bidragsområdet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och handikappområdet. Det totala personalbehovet - inkl. myndighetschefen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;- uppgår enligt propositionen till 40 personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1 propositionen påpekas att regeringen i propositionen 1978/79:100 bil. 9&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har föreslagit att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till transportnämnden,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; bussbidragsnämnden och fraktbidragsnämnden för budgetåret&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1979/80 beräknas förslagsanslag om 3,2,1,1 resp. 0,8 milj. kr. Med hänsyn till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att myndigheterna kommer att upphöra fr. o. m. den 1 januari 1980 föreslås&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att dessa anslag i princip halveras. För transportnämnden, bussbidragsnämnden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och fraktbidragsnämnden anges att detta - med ändring av förslagen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;budgetpropositionen - innebär att myndighetsanslagen för budgetåret 1979/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;80 blir 1,6, 0,6 resp. 0,4 milj. kr. För den nya myndigheten har för första&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;halvåret 1980, under vilket personalstyrkan uppgår till sammanlagt 40&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;personer, kostnaderna beräknats till ca 3,4 milj. kr. Ett nytt anslag som bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vara förslagsvis betecknat och lämpligen benämnas Transportrådet bör enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;propositionen föras upp på statsbudgeten för budgetåret 1979/80 för ändamålet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I propositionen anförs vidare att föredraganden - efter riksdagens godkännande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av den nya myndigheten - avser att föreslå regeringen att tillsätta en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;organisationskommitté som i nära kontakt med berörda personalorganisationer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skall utforma den nya organisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;11.2 Utskottets övervägande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt utskottets mening skulle ett genomförande av förslaget om en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sammanslagning av transportnämndens, bussbidragsnämndens och fraktbidragsnämndens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;funktioner till en gemensam myndighet innebära betydande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;fördelar. De tre nämnderna representerar tillsammans en mycket stor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sakkunskap på områden som ligger nära varandra. En gemensam kompetens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-14px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-37px;left:568px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1156px;left:118px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:558px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:421px;left:-17px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:472px;left:769px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:113px;left:775px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:39px;left:779px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:535px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;finns exempelvis vad gäller statsbidragsgivning på transportområdet. Ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inordnande av nämndernas uppgifter inom ramen för en gemensam&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;organisation skulle mot denna bakgrund ha stor betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Vidare skulle genomförandet av olika trafik- och regionalpolitisk! betingade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;insatser underlättas genom en sammanslagning. Det kan t. ex. gälla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppföljning och utvärdering av de regional- och trafikpolitiska effekterna av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;nuvarande bidragssystem. Det kan också bli fråga om att utarbeta förslag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förändring av nu utgående stöd och bidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;En sammanslagning av de tre nämnderna skulle också innebära betydande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;administrativa fördelar genom den ökade flexibilitet i personal- och servicehänseende &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som följer med en gemensam rationellt uppbyggd organisation.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet anser att yrkestrafiklagstiftningen utgör ett betydelsefullt medel&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;när det gäller att fullfölja de trafikpolitiska intentionerna. Den yrkesmässiga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;landsvägstrafiken är en sektor som ständigt förändras och anpassas till nya&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förutsättningar som ges av den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lagstiftningen skall tjäna sitt syfte måste författningarna och tillämpningen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;dem smidigt kunna förändras med hänsyn till uppkommande behov. Detta är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;också nödvändigt för att undvika onödig byråkrati. Ett centralt organ skulle,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vilket också framhålls i propositionen, kunna verka i angiven riktning genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att följa utvecklingen och redovisa behovet av förändringar i lagstiftningen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Enligt vad utskottet har erfarit kommer transportrådets verksamhet att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förläggas till Stockholm. Utskottet anser detta vara lämpligt med hänsyn till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att t rån sport rådets arbetsuppgifter kommer att vara av sådan karaktär att de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;måste fullgöras i nära kontakt med olika departement och myndigheter som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;har sin verksamhet förlagd inom Stockholmsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Mot bakgrund av vad utskottet nu har anfört tillstyrker utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;propositionen i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottets ställningstagande innebär att utskottet avstyrker yrkandena i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;motionen 1978/79:2379 (punkterna 12 och 13) att riksdagen skall ge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regeringen till känna vad i motionen anförs beträffande transportrådets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;uppgifter, organisation och lokalisering m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Trafikpolitiska delegationen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I propositionen erinras om att tillsättandet av trafikpolitiska delegationen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bl. a. var föranlett av etappindelningen i 1963 års trafikpolitiska reformprogram,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; vilken ställde särskilda krav på uppföljningsarbetet. Någon sådan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;etappindelning förekommer enligt propositionen inte i det nu framlagda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;reformprogrammet. Det framhålls emellertid att det föreligger ett stort behov&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av att följa upp de effekter som blir följden av de föreslagna åtgärderna. Enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;propositionen bör denna uppgift självklart ingå som en viktig del i kommuni
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:558px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:44px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kationsdepartementets löpande arbete. Mot denna bakgrund föreslås att den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trafikpolitiska delegationen upphör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Regeringens förslag i denna del föranleder inte någon erinran eller särskilt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uttalande från utskottets sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;12 Texttelefon för döva&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;12.1 Förslagen i propositionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I propositionen föreslås att televerket skall ha möjlighet att tillhandahålla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;texttelefon åt döva, dövblinda och talskadade utan extra engångsavgift för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;den enskilde. Enligt förslagen skall staten utge ersättning till televerket med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;belopp som motsvarar de särskilda engångsavgifterna - f. n. 4 500 kr. - för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillsatser som tillhandahållits handikappade inom den berättigade personkretsen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Tillhandahållandet av texttelefoner föreslås kunna påbörjas under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;budgetåret 1979/80. Ersättningen till televerket, inkl. ränta på nedlagt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kapital, föreslås utgå fr. o. m. den 1 juli 1979 och erläggas budgetårsvis i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;efterskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Föredraganden har i sammanhanget också behandlat frågan om bidrag för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;täckande av kostnaden för den extra abonnemangsavgift, f. n. 65 kr. i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kvartalet, som televerket kommer att ta ut för texttelefon. Föredragandens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;överväganden rörande bidragsfrågan mynnar ut i ställningstagandet att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bidrag inte bör utgå för den särskilda avgiften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:18px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;12.2 Utskottets överväganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;1 motionen 1978/79:2401 har hemställts att riksdagen som sin mening ger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringen till känna vad som i motionen anförts om att låta gängse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;telefonabonnemangsavgift utgå för innehavare av texttelefon. I motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anförs bl. a. att den extra abonnemangsavgift som föreslås belasta de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;handikappade bör solidariskt betalas av alla telefonabonnenter över den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;gängse abonnemangsavgiften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Kostnader av det slag varom här är fråga bör enligt tidigare uttalanden av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen inte bestridas genom reduktion av vederbörande affärsverks taxor.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Riksdagen har också tidigare uttalat att frågor av denna art bör lösas inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ramen för samhällets åtaganden i övrigt på det sociala området. Under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hänvisning härtill och då utskottet härvidlag inte finner skäl föreligga för ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ändrat ställningstagande från riksdagens sida avstyrks motionen i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vad propositionen i övrigt innehåller under förevarande avsnitt föranleder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inte någon erinran eller särskilt uttalande från utskottets sida. Förslagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;tillstyrks följaktligen av utskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:528px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;13 Utskottets överväganden beträffande vissa övriga frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I motionen 1978/79:277 hemställs att riksdagen hos regeringen begär att en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utredning tillsätts för att undersöka och framlägga förslag om båt- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;färjetrafiken över södra Öresund dels i ett kortare, dels i ett längre tidsperspektiv.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt vad utskottet har erfarit har regeringen nyligen beslutat tillkalla en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;särskild utredare med uppdrag att undersöka förutsättningarna från svensk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;sida för färjetrafiken i södra Öresund. Utredaren skall undersöka de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;möjligheter som finns från svensk sida till rationalisering och effektivisering&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;av färjetrafiken mellan Sverige och Danmark i södra Öresund och därmed&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;möjligheterna till en fortsatt ekonomiskt bärkraftig trafik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Under hänvisning härtill och i avvaktan på utredningsarbetet på området&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;avstyrker utskottet motionen i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:951 (punkten 3 k) begärs att riksdagen ger regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;till känna vad som anförts i motionen angående Öresundsförbindelserna. I&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;motionen anförs bl. a. att den svenska staten i kommande regeringsförhandlingar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;rörande Öresundsförbindelserna måste utgå från det riksdagsbeslut&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som fattades år 1975 och som innebär en järnvägstunnel Helsingborg-Helsingör.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Ett yrkande av motsvarande innebörd har framställts i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;1978/79:947.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:17px;"&gt;Beträffande frågan om fasta förbindelser över Öresund har de av regeringarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i Sverige och Danmark tillsatta delegationerna i juni 1978 redovisat sina&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utredningsresultat (SOU 1978:18 jämte bilagor). Utredningens betänkanden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har remissbehandlats. I propositionen 1978/79:100, bilaga 9, anför föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att regeringen snarast möjligt kommer att ta upp överläggningar med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;den danska regeringen i frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet erinrar om att riksdagen tidigare (TU 1975/76:4, rskr 1975/76:38)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;uttalat sig för att den s. k. HH-förbindelsen snarast kommer till stånd samt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;en separatlösning med avseende på denna borde övervägas. Utskottet är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;alltjämt av samma uppfattning. Med hänvisning härtill anser utskottet att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;syftet med de nu redovisade motionsyrkandena i allt väsentligt är tillgodosett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;varför de ej bör föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I anslutning till propositionen har vissa motionsyrkanden väckts rörande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;den yrkesmässiga trafiken. 1 motionen 1978/79:529 begärs att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;beslutar att i skrivelse till regeringen begära att tilläggsdirektiv utfärdas till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;taxiutredningen i enlighet med vad som anförs i motionen samt att motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;överlämnas till utredningen för beaktande. Motionärerna anför bl. a. att det är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;angeläget att direktiven kompletteras så att även den ökande olaga taxiverksamheten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;penetreras och att lämpliga åtgärder vidtas för att komma till rätta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;med detta problem. I motionen 1978/79:535 begärs att riksdagen hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;regeringen begär en utvidgning av direktiven till utredningen om taxinäringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i enlighet med vad som anförs i motionen. Också dessa motionärer tar upp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:51px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:558px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;frågan om den s. k. svartåkningen. Vidare föreslås att utredningen får&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tilläggsdirektiv att utreda frågorna om slopande av tillståndsgivningen, de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;geografiska begränsningarna samt taxesättningen. Vidare förordas att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;försöksverksamhet sätts i gång på skilda platser med olika struktur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1 motionen 1978/79:2379 (punkten 15 d) begärs att riksdagen som sin&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen beträffande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riktlinjer för taxis roll i kollektivtrafiken. Vidare begärs i motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;79:2397 (punkten 29) att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till känna vad i motionen anförts om taxirörelsen. I båda motionerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;framhålls vikten av att taxi integreras i den kollektiva trafiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Taxiutredningen(K 1978:09) har enligt sina direktiv att behandla bl. a. taxis&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;roll i den kollektiva trafiken, tillståndsgivningen, företagsstrukturen, taxornas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utformning och fastställande, stationsortsbegreppet samt befordringspliktens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utformning. Utredningen kommer att under sommaren 1979&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;redovisa resultatet av sitt arbete. Enligt vad utskottet har erfarit kommer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utredningen i sitt betänkande också att behandla den s. k. svartåkningen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Med hänvisning härtill synes syftet med yrkandet i motionen 1978/79:529&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vara tillgodosett. Motionen bör därför inte föranleda någon riksdagens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utskottet tidigare (TU&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1977/78:27) förutsatt att man i arbetet med taxifrågorna beaktar den roll som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;taxitrafiken har i den kollektiva trafiken. Under hänvisning härtill, till vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nyss anförts om utredningsdirektivens innehåll och i avvaktan på resultatet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av utredningsarbetet bör ej heller motionerna 1978/79:535, 1978/79:2379&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(punkten 15 d) samt 1978/79:2397 (punkten 29) föranleda någon särskild&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riksdagens åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:1411 begärs att riksdagen beslutar att som sin mening&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om en utredning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;linjebilstraflken. Motionärerna anför bl. a. att det finns vissa begränsningar i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;möjligheten att använda inrikesflyget för dem som bor på orter utanför själva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;flygplatsorten, därför att det i många fall saknas allmänna anslutningsförbindelser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;från hemorten till flygplatsorten. En lösning av frågan vore enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionärerna att utöka den s. k. linjebilstrafik som Linjeflyg upprättat för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vissa av sina flygförbindelser i landet. Regeringen bör därför ta initiativ till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;överläggningar med inrikesflyget om en ökning av linjebilstraflken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Frågan om möjligheter att via anslutningsförbindelser ta sig till och från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;flygplatser är enligt utskottet en fråga för de myndigheter, framför allt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kommunerna, som är ansvariga för trafikförsörjningen inom resp. region.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Frågan bör beaktas i samband med den lokala trafikplaneringen. Den linjebilstrafik &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som AB Linjeflyg tillhandahåller sina resenärer är närmast att ses&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;som en serviceåtgärd gentemot flygpassagerarna och inte som en allmän&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;transportservice. Det finns därför enligt utskottets mening inte någon&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:19px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:527px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:68px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anledning för statsmakterna att ta några initiativ i frågan. Utskottet avstyrker&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;därför motionen i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I motionen 1978/79:964 yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ändringar i förordningen angående yrkesmässig automobiltrafik m. m. så att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beställningstrafiktillstånd blir tillräckligt för turisttrafikresor. Enligt motionärerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;har tillståndskravet för rena turistresor skapat onödig byråkrati och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;betydande krångel för många bussinnehavare. Enligt motionärerna finns det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inte något skäl att upprätthålla kraven på särskilda tillstånd för turistresor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Bakgrunden till motionärernas yrkande synes vara de definitioner av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;busstrafikbegreppen i YTF som infördes genom riksdagens beslut år 1977&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(prop. 1976/77:70, TU 1976/77:21, rskr 1976/77:233). Genom de ändringar i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;YTF som föranleddes av riksdagens beslut infördes i lagstiftningen ett nytt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;busstrafikbegrepp, turisttrafik, vid sidan av begreppen beställningstrafik och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;linjetrafik. Med turisttrafik avses sådan yrkesmässig busstrafik för befordran&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av passagerare eller gods som inte är beställningstrafik, om transporten ingår&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som ett led i ett sammanhängande arrangemang, där huvudsyftet ligger på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;annat än själva transporten. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet har tidigare (TU 1977/78:27) behandlat en likalydande motion.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;På sätt som anförts tidigare anser utskottet att de nya definitionerna utgör ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;värdefullt led i strävandena att åstadkomma klarare avgränsningar i fråga om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;de olika typer av yrkesmässig busstrafik som förekommer. De tidigare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;begreppen skapade ofta problem från såväl tillämpnings- som övervakningssynpunkt.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Enligt vad som har upplysts från kommunikationsdepartementet har den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ändrade lagstiftningen hittills inte visat sig innebära några större problem.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Utskottet vill emellertid än en gång starkt understryka att det är väsentligt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tillståndsgivningen får ett sådant innehåll att den inte skapar en onödig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;byråkrati och försvårar för trafikutövare eller olika kategorier av resande att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;genomföra resor av olika slag. Utskottet vill i detta sammanhang, liksom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tidigare, klargöra att bestämmelserna om turisttrafik inte innebär att särskilt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tillstånd krävs för enskilda resor av mera tillfällig art, t. ex. resor till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;idrottsevenemang av olika slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utskottet är alltjämt av uppfattningen att regeringen bör följa utvecklingen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;på området och, om omständigheterna föranleder därtill, till riksdagen avge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;de förslag till ändringar som behövs. Med beaktande av vad som nu har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;anförts anser utskottet någon åtgärd i ämnet från riksdagens sida med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;anledning av motionen f. n. ej vara påkallad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:2397 (punkten 28) begärs att riksdagen beslutar att som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;huvudmans företrädesrätt till beställningstrafiktillstånd. Motionärerna anför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bl. a. att ett bättre trafikutbud kan säkras om den kommunala huvudmannen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;får en företrädesrätt till beställningstrafiktillstånd för den lokala och regionala&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:53px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:559px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:51px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;busstrafiken. Vidare framhålls att äldre trafiktillstånd måste omprövas i syfte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att rensa ut sådana tillstånd som inte utnyttjas och som kan utgöra hinder för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;en rationell trafiklösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Enligt vad utskottet erfarit lämnar tillståndsmyndigheterna vid prövningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av ärenden om beställningstrafik med buss ofta ansökningarna utan bifall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med hänvisning tilla» beställningstrafiken i första hand böromhänderhas av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;de innehavare av linjetrafiktillstånd som finns inom det område ansökan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;berör och som under ärendets remissbehandling har förklarat sig ha kapacitet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att utföra den ifrågavarande trafiken. Detta anses också vara en praxis som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringen följt när besvär har anförts mot länsstyrelsernas beslut. Anförda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förhållanden torde innebära att syftet med motionärernas yrkande i allt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;väsentligt är tillgodosett. Motionsyrkandet bör därför ej föranleda någon&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;åtgärd från riksdagens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1 de fall tillståndshavaren inte utnyttjar sitt tillstånd eller inte är beredd att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;göra detta är det naturligt att tillståndet vid behov omprövas. Utskottet vill&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;framhålla vikten av att en omprövning i förekommande fall också kommer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 motionen 1978/79:2397 (punkterna 22 och 23) begärs att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;dels om regler för arbets- och vilotid, dels om en skärpt övervakning av den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;yrkesmässiga lastbilstrafiken. Motionärerna kräver att regler för arbets- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vilotid genomförs i linje med bilarbetstidsutredningens förslag samtidigt som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en skärpt övervakning av den yrkesmässiga lastbilstrafiken kommer till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stånd. Samhället bör enligt motionärerna i ökad utsträckning ingripa med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;varning eller återkallelse av tillstånd om den som innehar yrkestrafiktillstånd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;missköter sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Med anledning av vad som i motionen anförts om genomförande av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bilarbetstidsutredningens förslag (SOU 1977:2) vill utskottet hänvisa till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;innehållet i ett av kommunikationsministern nyligen i riksdagen avgivet svar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på framställd fråga i ämnet. Av svaret framgick inledningsvis att betänkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har remissbehandlats. Remissopinionen är blandad, och stark kritik har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riktats mot vissa av förslagen. Det gäller såväl de materiella reglerna om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;arbetstiden och vilotiden som kontrollen och påföljderna. Vidare har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;framhållits att ett genomförande av förslagen skulle medföra stora kostnader.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I svaret understryker kommunikationsministern vikten av att man gör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;noggranna samhällsekonomiska bedömningar och prioriteringar när det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;gäller genomförandet av olika trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Kommunikationsministern &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;hänvisar till att frågor som rör precisering av trafiksäkerhetsmålet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;liksom frågor om utveckling av former och system för val av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder f. n. övervägs av trafiksäkerhetsutredningen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Med anledning av den allvarliga kritiken av bilarbetstidsutredningens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förslag på vissa punkter krävs enligt kommunikationsministern ingående&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:530px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;överväganden, och det är därför inte möjligt att f. n. ange någon tidpunkt för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ett riksdagsförslag i ämnet. Det finns emellertid skäl att avvakta trafiksäkerhetsutredningens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;arbete innan slutlig ställning tas i bilarbetstidsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet delar uppfattningen att det är viktigt att noggranna samhällsekonomiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bedömningar görs, bl. a. när det gäller genomförandet av olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trafiksäkerhetsåtgärder. Ett ställningstagande till den fortsatta behandlingen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av bilarbetstidsutredningens betänkande bör enligt utskottets uppfattning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ske så snart som möjligt. Utskottet kan dock acceptera att detta sker i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anslutning till behandlingen av trafiksäkerhetsutredningens aviserade slutbetänkande.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Med hänvisning härtill anser utskottet att motionsyrkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(punkten 22) i fråga f. n. inte bör föranleda någorr riksdagens åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vad gäller frågan om en skärpt övervakning av den yrkesmässiga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lastbilstrafiken och ingripanden mot tillståndshavare anser utskottet att ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kraftfullt agerande från länsstyrelsernas sida är en väsentlig faktor när det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;gäller tillsynen av den yrkesmässiga trafiken. Det är också viktigt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;övervakningen på väg av den internationella buss- och lastbilstrafiken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;effektiviseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Enligt vad utskottet har erfarit pågår f. n. inom kommunikationsdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;arbete med dels frågan om inrättande av ett centralt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;yrkestrafikregister, dels förbättrad utmärkning av lastbilar i yrkesmässig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;trafik. Nya bestämmelser om registrering av tillståndsinnehav och utmärkning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av fordon beräknas kunna träda i kraft vid årsskiftet 1979-1980. Det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;arbete som sålunda pågår inom regeringskansliet torde enligt utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;underlätta uppföljningen av tillståndshavarnas verksamhet och effektivisera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;länsstyrelsernas och polisens övervakningsfunktioner. Ett förbättrat system&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för utmärkning av fordon i yrkesmässig trafik bör också kunna bidra till en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;minskning av den olagliga trafiken. Det nu redovisade ligger enligt utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;väl i linje med vad som har framförts i motionen 1978/79:2397 (punkten 23)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;om en skärpt övervakning av den yrkesmässiga lastbilstrafiken. Med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;beaktande härav finner utskottet någon åtgärd i ämnet från riksdagens sida&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med anledning av motionsyrkandet ej vara påkallad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionerna 1978/79:636 och 1978/79:957 tas upp vissa frågor om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Jlygchartertrafik. 1 den förstnämnda motionen begärs att riksdagen hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;regeringen anhåller om åtgärder för att dels öka antalet resmål i gällande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;charterbestämmelser, dels tillåta s. k. weekendtrafik för charter på de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;europeiska huvudstäderna. I den andra motionen yrkas att riksdagen hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regeringen begär skyndsam översyn av de förbud och begränsningar som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;omgärdar charterflyget och hindrar ett fritt utbud av resmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;De av motionärerna aktualiserade frågorna har i olika omgångar utretts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inom det skandinaviska departementala charterudvalg som tillsatts för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ändamålet och har därefter varit föremål för överläggningar mellan de skandinaviska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kommunikationsministrarna. Dessa har överenskommit om vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;liberaliseringar av charterreglerna men inte kunnat enas om förändringar av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;den räckvidd som föreslås i motionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:54px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:563px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:53px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Inte heller utskottet har funnit sig berett att nu biträda de förslag som av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;motionärerna aktualiserats och avstyrker därför motionerna. Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förutsätter emellertid att charterudvalgets fortsatta överväganden resulterar i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för olika intressegrupper mera tillfredsställande lösningar av här berörda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;frågor om ändringar av charterpolitiken. Detta får dock inte leda till att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förutsättningarna för den reguljära trafiken äventyras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 motionen 1978/79:2397 (punkten 27) begärs att riksdagen som sin mening&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ger regeringen till känna vad i motionen anförs om statsbidrag till skolresor.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Motionärerna föreslår att en utredning tillsätts för att undersöka möjligheterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att utvidga statsbidragen för skolresor till att gälla hela kostnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Motionen synes syfta på frågan om bidrag för gymnasieskoleelevers resor.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Frågor om det ekonomiska ansvaret för sådana resor har övervägts av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;studiestödsutredningen. I sitt delbetänkande (SOU 1977:31) Studiestöd -&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Alternativa utvecklingslinjer föreslog utredningen bl. a. att kommunerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skulle få ett samlat ansvar för gymnasieelevernas resor. Efter tilläggsdirektiv&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;överlämnade utredningen den 5 januari 1979 till utbildningsministern&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;promemorian (Ds U 1978:15) Gymnasieskoleelevernas resor och inackordering,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt; Överflyttning av ansvaret till kommunerna. I propositionen 1978/79:95&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om den kommunala ekonomin (s. 102) anges att chefen för utbildningsdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avser att återkomma i frågan i sådan tid att ett eventuellt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;genomförande av utredningsförslagen kan ske under år 1981. Med hänvisning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till att den fråga som tas upp i motionen f. n. är under behandling inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringskansliet finner utskottet att motionen, såvitt nu är i fråga, inte bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föranleda någon riksdagens åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;14 Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskottet hemställer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:68px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:56px;"&gt;1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag antager förslaget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;till lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:68px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:55px;"&gt;2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag antager förslaget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;till lag om handikappanpassad kollektivtrafik,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:68px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:55px;"&gt;3. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:68px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;a. med anledning av motionerna 1978/79:1398, yrkandet 1,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;1978/79:2246, yrkandet 1, 1978/79:2379, yrkandena 2 och 3,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;och 1978/79:2397, yrkandet 1, samt med avslag på motionerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;1978/79:1641, yrkandet 2, 1978/79:2260 och 1978/79:2402,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;utskottet anfört beträffande de av föredragande statsrådet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;förordade allmänna riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;och för den statliga avgiftspolitiken på trafikområdet samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;förslagen beträffande nedsättning av förräntningskrav,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;statskapital och avskrivningar för statens järnvägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:530px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:88px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;b. lämnar motionen 1978/79:2402 i vad den inte berörs under a&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;4. att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:372,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;1978/79:951, yrkandet 3 b, och 1978/79:2379, yrkandet 15 a,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;om samordning mellan de affärsdrivande verken under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;kommunikationsdepartementet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;5. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1641, yrkandet 1, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;inrättande av ytterligare 10 000 tjänster inom kommunikationsområdet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;6. att riksdagen avslår motionen 1978/79:745 om pålagorna på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;bilismen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;7. att riksdagen lämnar utan åtgärd motionen 1978/79:2379,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;yrkandet 15 f, om lägre bilkostnader i inre stödområdet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;8. att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:951,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;yrkandet 3 c, 1978/79:2379, yrkandena 4 och 5, 1978/79:2397,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;yrkandet 8, samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga, som sin&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;järnvägens framtida möjligheter samt järnvägsnätets framtida&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;utformning och funktion i vad avser persontrafiken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;9. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;a. med anledning av motionerna 1978/79:2379, yrkandet 4,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;såvitt nu är i fråga, och 1978/79:2397, yrkandena 7 och 9, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort om de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;av föredraganden förordade riktlinjerna för det framtida järnvägsnätet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:25px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;b. lämnar utan åtgärd motionerna 1978/79:2219 om järnvägsnedläggningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;m. m., såvitt nu är i fråga, och 1978/79:2356 om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;indelning av det trafiksvaga bannätet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;10. att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:2246,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;yrkandet 3, 1978/79:2379, yrkandet 5, såvitt nu är i fråga, och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;1978/79:2397, yrkandena 10 och 12, som sin mening ger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört om särskilt statligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;bidrag till trafikhuvudman vid överföring av persontrafik till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;landsväg,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;11. att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:2379,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;yrkandet 15 c, och 1978/79:2397, yrkandet 11, som sin mening&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;ger regeringen till känna vad utskottet anfört om trafikhuvudmännens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;ersättning till SJ vid utnyttjande av tåg för lokal och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;regional persontrafik,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;12. att riksdagen godkänner den av föredraganden föreslagna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;handläggningsordningen vid nedläggning av persontrafik och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;godstrafik på trafiksvaga bandelarsamt föreslagen ersättning till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;godstrafikanter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:55px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:561px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:105px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;13. att riksdagen anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:25px;"&gt;a. motionen 1978/79:2219, i vad avser järnvägen mellan Övertorneå &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;och Pajala,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;b. motionen 1978/79:2393 om bandelarna Boden-Haparanda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:25px;"&gt;och Övertorneå-Karungi,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:25px;"&gt;c. motionen 1978/79:2398 om bandelen Övertorneå-Karungi,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;besvarade med vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;14. att riksdagen anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;a. motionerna 1978/79:536 och 1978/79:2310 om bandelen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;Forsmo-Hoting,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;b. motionerna 1978/79:2227 och 1978/79:2396 om bandelen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;Ljusdal-Hudiksvall,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;c. motionen 1978/79:956 om bättre tågförbindelser på sträckan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;Gävle-Ockelbo-Bollnäs-Ljusdal,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;besvarade med vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;15. att riksdagen anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;a. motionen 1978/79:1424, i vad avser järnvägslinjer i Kopparbergs &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;län,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;b. motionen 1978/79:2226, yrkandena 1 och 2, om Västerdalsbanan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;och bandelen Mora-Sveg,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;c. motionen 1978/79:2377, yrkandet 1, om inlandsbanan, och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;yrkandet 2, om järnvägen Borlänge-Sälen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;d. motionen 1978/79:2381 om bandelarna Borlänge-Malung-norra &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;Dalarna och inlandsbanan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;besvarade med vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;16. att riksdagen anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;a. motionen 1978/79:2354 om vissa järnvägslinjer i Värmlands&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:25px;"&gt;län,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;b. motionen 1978/79:2378 om bandelen Mellerud-Bengtsfors-Arvika,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;c. motionen 1978/79:2382 om bandelen Lesjöfors-Kristinehamn &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:26px;"&gt;m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;besvarade med vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;17. att riksdagen anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;a. motionen 1978/79:2355 om bandelen Enköping-Uppsala,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:26px;"&gt;b. motionen 1978/79:2388 om bandelen Strängnäs-Åkers&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:26px;"&gt;styckebruk,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;c. motionen 1978/79:531 om den s. k. Hästholmenbanan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;d. motionen 1978/79:1425 om elektrifiering av bandelen Gårdsjö-Håkanstorp,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:26px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;besvarade med vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;18. att riksdagen anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;a. motionerna 1978/79:2392 och 1978/79:2394 om bandelen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;Lysekil-Smedberg,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-14px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-37px;left:642px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1156px;left:94px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:504px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:520px;left:768px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:156px;left:773px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-21px;left:778px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:535px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:79px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;b. motionen 1978/79:2380 om bandelarna Karlsborg-Skövde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;och Falköping-Landeryd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;c. motionen 1978/79:2311 om bandelarna Falköping-Landeryd,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt; Gånghester-Ulricehamn och Borås-Varberg,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;besvarade med vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;19. att riksdagen anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;a. motionen 1978/79:971 om västkustbanan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;b. motionen 1978/79:1426 om västkustbanan och Bohusbanan,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:26px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;c. motionen 1978/79:1947 om bandelen Halmstad-Nässjö,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;d. motionen 1978/79:2386 om bandelen Ystad-Tomelilla-Simrishamn,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;e. motionerna 1978/79:2383 och 1978/79:2384 om bandelen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:26px;"&gt;Älmhult-Sölvesborg,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;besvarade med vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;20. att riksdagen anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;a. motionen 1978/79:941 om järnvägstrafiken i Kalmar län,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;b. motionen 1978/79:2228 om bandelarna Västervik-Bjärka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;Säby och Västervik-Hultsfred-Växjö,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;c. motionen 1978/79:2374 om bandelen Västervik-Bjärka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;Säby,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;d. motionen 1978/79:2375 om bandelarna Jenny-Hultsfred-Växjö &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;och Nässjö-Nybro,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;e. motionen 1978/79:2385 om bandelarna Hultsfred-Växjö och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;Nässjö-Nybro,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;f. motionerna 1978/79:2353 och 1978/79:2376 om bandelen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;Nässjö-Nybro m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;besvarade med vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;21. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:460 och 1978/79:1939&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;om statligt övertagande av NKLJ-banan m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;22. att riksdagen godkänner de av föredraganden förordade riktlinjerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;för ersättning till olönsam järnvägstrafik,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;23. att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:951,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;yrkandet 3 c, såvitt nu är i fråga, 1978/79:961, 1978/79:2379,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;yrkandet 4, såvitt nu är i fråga, och 1978/79:2397, yrkandet 13,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;utskottet anfört om vissa rabattförsök inom godstrafiken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;24. att riksdagen lämnar motionen 1978/79:2397, yrkandet 15, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;en utredning om samarbetet mellan de i SJ-koncernen ingående&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;företagen, utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;25. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;a. med anledning av motionerna 1978/79:744, 1978/79:973,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;1978/79:2226, yrkandet 3, 1978/79:2377, yrkandet 3, 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;79:2379, yrkandet 15 b, 1978/79:2389 och 1978/79:2397, yrkan
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1049px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;10 Riksdagen 1978/79. 15 sami. Nr 18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:49px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:555px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:104px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;det 13, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;känna vad utskottet anfört om samordnade taxor för kollektivtrafiken,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;b. lämnar motionen 1978/79:534 utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;26. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:273, 1978/79:275,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;1978/79:326 och 1978/79:965 om att vissa änkor och änkepensionärer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;skall få rätt till s. k. pensionärsrabatt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;27. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;a. avslår motionen 1978/79:1412 om ändring i SJ:s taxebestämmelser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;rörande studeranderabatt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;b. avslår motionen 1978/79:455 om årskort för andra klass på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;SJ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;c. avslår motionen 1978/79:1960 om åldersgränser för SJ:s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;barnbiljetter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;d. avslår motionen 1978/79:639 om sänkning av SJ:s taxor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;28. att riksdagen lämnar motionen 1978/79:378 om längre öppethållande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;av SJ:s väntsalar, utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;29. att riksdagen avslår motionen 1978/79:747 om transport av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;cykel och annat gods på tåg,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;30. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1942 om förtydligande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;av SJ:s kommunikationstabell,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;31. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;a. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;79:638, 1978/79:951, yrkandet 3 d, 1978/79:1427, såvitt nu är i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;fråga, och 1978/79:2246, yrkandet 2, som sin mening ger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört om inlandsbanan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;b. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;79:963,1978/79:2397, yrkandena Hoch 16,och 1978/79:2400,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;yrkandet 3, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;till känna vad utskottet anfört om en investeringsplan för SJ, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:27px;"&gt;projektering av ett nytt dubbelspår Älvsjö-Flemingsberg och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;om en utredning angående de framtida förutsättningarna för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;spårbunden gods- och persontrafik i Stockholmsregionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;32. att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;motionerna 1978/79:1427, såvitt nu är i fråga, och 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;79:2379, yrkandet 14, samt med bifall till motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;79:2397, yrkandet 17, till Järnvägar m. m. för budgetåret&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 945 700 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;33. att riksdagen lämnar motionerna 1978/79:323,1978/79:635 och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;1978/79:2400, yrkandet 3, såvitt nu är i fråga, om upprustning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;och ombyggnad av Södertälje Södra järnvägsstation, utan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;34. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:324 och 1978/79:1405&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;om upprustning av järnvägsstationer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:531px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:84px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;35. att riksdagen avslår motionen 1978/79:969 om bevarande av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;kulturhistoriskt värdefulla stationshus,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;36. att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:530 och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;1978/79:742 som sin mening ger regeringen till känna vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;utskottet anfört om SJ:s verkstäder,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;37. att riksdagen lämnar motionen 1978/79:945 om kommunikationsradio &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;på SJ:s lok, utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;38. att riksdagen avslår motionen 1978/79:568 om snabbtåg i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;Mälardalen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;39. att riksdagen avslår motionen 1978/79:743 om användningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;av de nya motorvagnarna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;40. att riksdagen lämnar utan åtgärd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;a. motionen 1978/79:2387 om anläggande av industrispår till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;Husum,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;b. motionen 1978/79:962 om en snabbutredning om ostkustbanans &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;förlängning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;c. motionen 1978/79:2219, i vad avser begäran om att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;anförs om ostkustbanans förlängning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;41. att riksdagen med bifall till regeringens förslag medger att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;statens järnvägar inom ramen 15 000 000 kr. får träffa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;hyresköpsavtal med EUROF1MA,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;42. att riksdagen bemyndigar regeringen att vid statensjärnvägar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;inrätta en ordinarie tjänst med beteckningen Cp,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;43. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;a. avslår motionen 1978/79:453 om genomförandet av viss&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;prioritering i vad avser vägobjekt och standard på vägbyggnader,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:29px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;b. avslår motionen 1978/79:951, yrkandet 3 a,om vägplaneringens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;organisation,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;c. avslår motionen 1978/79:1398, yrkandet 2, om primärkommunernas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:30px;"&gt;inflytande över väganslagen när det gäller mindre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:30px;"&gt;projekt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:30px;"&gt;d. avslår motionen 1978/79:1402 om bl. a. överförande av den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:30px;"&gt;regionala vägplaneringen till de folkvalda landstingen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;44. att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:2246,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:30px;"&gt;yrkandet 4, 1978/79:2379, yrkandet 15 e, 1978/79:2390 samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:31px;"&gt;1978/79:2397, yrkandena 18 och 19, som sin mening ger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:31px;"&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört om de i propositionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:31px;"&gt;upptagna frågorna om den framtida vägpolitiken, m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;45. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:31px;"&gt;1978/79:279, 1978/79:2379, yrkandet 6, samt 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:31px;"&gt;79:2397, yrkandet 20, som sin mening ger regeringen till känna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:31px;"&gt;vad utskottet anfört om riktlinjerna för och anslagsgivning till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:51px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:556px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:105px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:27px;"&gt;cykelvägar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;46. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;a. avslår motionen 1978/79:2312 om statsbidrag till enskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:27px;"&gt;vägar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;b. avslår motionen 1978/79:2391 om möjligheter till ersättning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;för intrång i rörelse m. m. i samband med vägbyggnad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;c. avslår motionen 1978/79:2399 om särskilt beaktande av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;skogslänens behov av god vägservice, m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;47. att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:645,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;yrkandena 1-5, 1978/79:951, yrkandet 3j, och 1978/79:2397,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;yrkandet 21, som sin mening ger regeringen till känna vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;utskottet anfört om frågan om trafiksäkerhetsarbetets inriktning,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt; m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;48. att riksdagen under anslaget till Bidrag till nationalföreningen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;trafiksäkerhetens främjande - utöver tidigare beviljade medel -&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;för budgetåret 1979/80 under sjätte huvudtiteln anvisar 300 000&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;49. att riksdagen med avslag på regeringens förslag, såvitt nu är i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;fråga, och med anledning av motionerna 1978/79:951, yrkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;3 h, 1978/79:1396, 1978/79:1398, yrkandet 7, 1978/79:1616,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;yrkandet 2, 1978/79:2246, yrkandet 5, 1978/79:2379, yrkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;7,1978/79:2397, yrkandena 24-26 och 1978/79:2400, yrkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;om bidrag till den kollektiva tätortstrafiken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;50. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2397, yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;31, ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;kollektivtrafikberedning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;51. att riksdagen lämnar utan åtgärd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;a. motionen 1978/79:278 om utvidgning av statsbidragsbestämmelserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;till att omfatta fast anläggning för elektrisk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;bussdrift,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;b. motionen 1978/79:951, yrkandet 1, om ändring av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;statsbidragsbestämmelserna till att omfatta fast anläggning för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;elektrisk bussdrift,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;c. motionen 1978/79:2397, yrkandet 32, om utredning angående &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;statsbidrag till fasta investeringar för eldrivna bussar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;52. att riksdagen lämnar utan åtgärd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;a. motionen 1978/79:951, yrkandet 3 i, om kollektivtrafikens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;ställning som planeringsfaktor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;b. motionen 1978/79:2397, yrkandet 6, om komplettering av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;byggnadslagstiftningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;53. att riksdagen lämnar utan åtgärd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;a. motionen 1978/79:951, yrkandet 2, om förslag till lag om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;möjligheter för kommun att begränsa biltrafiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:530px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:86px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;b. motionen 1978/79:951, yrkandet 3 g, om tätortstrafikens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:26px;"&gt;miljöproblem,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;c. motionen 1978/79:1941 om förslag som möjliggör för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;kommun att avgiftsbelägga bilism,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;d. motionen 1978/79:2379, yrkandet 8, i vad avser lagliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;möjligheter för kommun att styra och begränsa tätortstrafiken,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:27px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;54. att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:2397,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;yrkandet 30,och 1978/79:2400, yrkandet l,som sin mening ger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört om kommunernas rätt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;att använda gatumark för parkering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;55. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;a. med avslag på motionen 1978/79:2133, yrkandena 1 och 2,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;om de av föredraganden förordade riktlinjerna för anpassning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;av den kollektiva trafiken till handikappades behov m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;b. lämnar motionen 1978/79:2379, yrkandet 9, om riktlinjer för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;anpassning av den kollektiva trafiken till handikappades behov,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;56. att riksdagen godkänner att en särskild nämnd med de uppgifter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;för försök med riksfärdtjänst som har angetts i propositionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;inrättas den 1 juli 1979,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;57. att riksdagen till Kostnader för försök med riksfärdtjänst för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;budgetåret 1979/80 under sjätte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;av 20 000 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;58. att riksdagen lämnar motionerna 1978/79:276 och 1978/79:526&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;om möjlighet för rörelsehindrade att resa första klass på järnväg,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;59. att riksdagen lämnar motionen 1978/79:375 om rabatterad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;SJ-biljett för handikappads vårdare, utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;60. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;a. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;79:951, yrkandet 3f, 1978/79:2379, yrkandet 10, och 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;79:2397, yrkandena 3 och 4, som sin mening ger regeringen till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;känna vad utskottet anfört om den övergripande planeringen på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;trafikområdet, utom vad avser hamnplanering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;b. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;79:2379, yrkandet 1, 1978/79:2397, yrkandet 5, samt med bifall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;till motionen 1978/79:2397, yrkandet 2, återförvisar regeringens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;förslag till lag om hamninvesteringar och som sin mening ger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört om hamnplaneringen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:29px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;61. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;utskottet anfört om prövning av sjöfartens roll i trafikpolitiken,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:30px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:51px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:555px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:105px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;62. att riksdagen lämnar motionen 1978/79:951, yrkandet 3 m, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;den civila luftfarten, utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;63. att riksdagen lämnar motionen 1978/79:1398, yrkandet 5, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;utarbetande av nya luftfartsavgifter, utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;64. att riksdagen lämnar motionen 1978/79:1418 om Linjeflygs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;driftunderskott på de s. k. sekundärlinjerna, utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;65. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;a. lämnar motionen 1978/79:1413 om en ombyggnad av flygplatsen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:27px;"&gt;i Östersund, utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;b. lämnar motionen 1978/79:1417 om flygplatsen Växjö/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;Kronoberg, utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;c. lämnar motionen 1978/79:1943 om användning av Gunnarns&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;militära flygfält för charterflyg, utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;66. att riksdagen avslår motionen 1978/79:951, yrkandet 31, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;den sjöfartspolitiska utredningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;67. att riksdagen avslår motionen 1978/79:458 om Dala kanal och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;motionen 1978/79:1424 i vad gäller yrkandet om Dala kanal,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;68. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;a. avslår motionen 1978/79:968 om en utredning angående de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;svenska kanalernas framtid,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;b. avslår motionen 1978/79:1407 om godstransporter på inre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:27px;"&gt;vattenvägar m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;69. att riksdagen avslår motionen 1978/79:970 om utredning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;rörande sjöfarten till Uppsala och Enköping,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;70. att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:955,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;1978/79:1414 och 1978/79:1948 som sin mening ger regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;till känna vad utskottet anfort om de i motionerna upptagna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;frågorna om hamn- och lotsorganisationens framtida organisation,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;71. att riksdagen lämnar motionerna 1978/79:274 och 1978/79:1961&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;om Lysekils och Nordkosters lotsplatser, utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;72. att riksdagen godkänner de av föredraganden förordade riktlinjerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;för energihushållning inom transportsektorn,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;73. att riksdagen lämnar motionen 1978/79:2259 om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;energibesparande åtgärder m. m., utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;74. att riksdagen lämnar motionen 1978/79:2379, yrkandet i 1, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;riktlinjer för energihushållning, utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;75. att riksdagen lämnar motionen 1978/79:2397, yrkandet 33, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;bilarnas bränsleekonomi, utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;76. att riksdagen lämnar motionen 1978/79:2397, yrkandet 34, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:27px;"&gt;skatt på eldrivna bussar, utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;77. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;bifall till motionerna 1978/79:2246, yrkandet 6, och 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;79:2397, yrkandet 37, som sin mening ger regeringen till känna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:537px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:91px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;vad utskottet anfört om en översyn av forsknings- och utvecklingsverksamheten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;inom transportsektorn,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;78. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2397, yrkandet 35, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;inrättandet av ett utvecklingsbolag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;79. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2397, yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;36, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;anfört om utbildning av tekniker och administratörer på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;trafikområdet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;80. att riksdagen till Bidrag lill statens väg- och trafikinstitut för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;budgetåret 1979/80 under sjätte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;av 21 118 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:27px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;81. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;budgetåret 1979/80 under sjätte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;av 400 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:27px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;82. att riksdagen till Transportforskningsdelegationen för budgetåret&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;1979/80 undersjätte huvudtiteln anvisare» reservationsanslag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;av 13 859 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;83. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;a. med bifall till regeringens förslag godkänner att en central&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;trafikmyndighet (transportrådet) med uppgifter och organisation &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;enligt de riktlinjer som förordats i propositionen inrättas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;den 1 januari 1980,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;b. avslår motionen 1978/79:2379, yrkandet 12, om transportrådets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;uppgifter, organisation och lokalisering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;c. godkänner att transportnämnden, bussbidragsnämnden och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;fraktbidragsnämnden upphör när transportrådet har inrättats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;d. bemyndigar regeringen att för chefen för transportrådet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;inrätta en ordinarie tjänst med beteckningen Cp,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;e. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:30px;"&gt;1978/79:2379, yrkandet 13, bemyndigar regeringen att vidta de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;åtgärder som behövs för genomförande av vad som har angivits&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;under a, c och d,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;84. att riksdagen till Transportrådet för budgetåret 1979/80 under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;sjätte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 3 387 000 kr., att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;avräknas mot automobilskattemedlen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;85. att riksdagen till Transportnämnden för budgetåret 1979/80&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;under sjätte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 620 000&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;kr., därav tre fjärdedelar att avräknas mot automobilskattemedlen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:28px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;86. att riksdagen till Fraktbidragsnämnden för budgetåret 1979/80&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;under sjätte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 413 000&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:28px;"&gt;kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:554px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:42px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:65px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:47px;"&gt;87. att riksdagen till Bussbidragsnänwden för budgetåret 1979/80&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:71px;"&gt;under sjätte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 573 000&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:72px;"&gt;kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:65px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:47px;"&gt;88. att riksdagen lämnar utan erinran vad föredraganden anfört om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:71px;"&gt;entledigande av den trafikpolitiska delegationen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:65px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:47px;"&gt;89. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:65px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:71px;"&gt;a. godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för tillhandahållande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:71px;"&gt;av texttelefon åt döva, dövblinda och talskadade,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:65px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:71px;"&gt;b. avslår motionen 1978/79:2401 om abonnemangsavgift för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:72px;"&gt;innehavare av texttelefon,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:65px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:47px;"&gt;90. att riksdagen avslår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:65px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:71px;"&gt;a. motionen 1978/79:277 om utredning rörande båt- och färjetrafiken &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:71px;"&gt;över södra Öresund,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:65px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:72px;"&gt;b. motionen 1978/79:947 om regeringens överläggningar rörande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:71px;"&gt;fasta förbindelser över Öresund,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:65px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:71px;"&gt;c. motionen 1978/79:951, yrkandet 3 k, om Öresundsförbindelserna,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:72px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:65px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:47px;"&gt;91. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1411 om en utredning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:72px;"&gt;angående linjebilstrafiken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:65px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:47px;"&gt;92. att riksdagen lämnar motionen 1978/79:529 om åtgärder mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:72px;"&gt;olaga taxiverksamhet, utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:65px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:47px;"&gt;93. att riksdagen lämnar motionen 1978/79:535 om översynen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:72px;"&gt;taxinäringen, utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:65px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:47px;"&gt;94. att riksdagen lämnar motionerna 1978/79:2379, yrkandet 15 d,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:72px;"&gt;och 1978/79:2397, yrkandet 29, om riktlinjer för taxis roll i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:72px;"&gt;kollektivtrafiken, m. m., utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:65px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:48px;"&gt;95. att riksdagen lämnar motionen 1978/79:964 om viss översyn av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:72px;"&gt;bestämmelserna om yrkesmässig biltrafik, utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:65px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:48px;"&gt;96. att riksdagen lämnar motionen 1978/79:2397, yrkandet 28, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:72px;"&gt;företrädesrätt till beställningstrafiktillstånd, utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:65px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:48px;"&gt;97. att riksdagen lämnar motionen 1978/79:2397, yrkandet 22, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:72px;"&gt;regler för arbets- och vilotid på vägtransportområdet, utan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:72px;"&gt;åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:65px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:48px;"&gt;98. att riksdagen lämnar motionen 1978/79:2397, yrkandet 23, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:71px;"&gt;en skärpt övervakning av den yrkesmässiga lastbilstrafiken,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:65px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:48px;"&gt;99. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:636 och 1978/79:957&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:72px;"&gt;om utvidgad chartertrafik m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:65px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:43px;"&gt;100. att riksdagen lämnar motionen 1978/79:2397, yrkandet 27, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;statsbidrag till skolresor, utan åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Stockholm den 15 maj 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;På trafikutskottets vägnar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;SVEN MELLQVIST&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:20px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:527px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:19px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Närvarande: Sven Mellqvist (s), Carl-Wilhelm Lothigius (m), Arne Persson&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(c), Essen Lindahl (s), Alfred Håkansson (c), Nils Hjorth (s), Rolf Sellgren (fp),&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Kurt Hugosson (s), Rune Torwald (c), Birger Rosqvist (s), Bertil Zakrisson (s),&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;Erik Johansson i Hållsta (c), Olle Östrand (s), Wiggo Komstedt (m) och Georg&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Danell (m)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:199px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;dock att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:6px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;under avsnitten 1-3 och 4.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;deltagit Rune Johansson i Åmål (s), i stället för Sven Mellqvist (s), Margit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Sandéhn (s) i stället för Nils Hjorth (s) och Sture Ericson (s) i stället för Kurt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Hugosson (s)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:10px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Under avsnitten 4.2, 4.4 och 12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;deltagit Rune Johansson i Åmål (s) i stället för Sven Mellqvist (s) och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Sten-Ove Sundström (s) i stället för Kurt Hugosson (s)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:10px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Under avsnitten 5-10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;deltagit Stina Eliasson (c) i stället för Arne Persson (c).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:53px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:557px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;15 Reservationer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;1. \'\d avsnittet 4.1 (4.1.2 Det framtida järnvägsnätet) beträffande riktlinjerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;för det framtida järnvägsnätet och indelningav det trafiksvaga järnvägsnätet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;av Arne Persson, Alfred Håkansson, Rune Torwald och Erik Johansson i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;Hållsta (samtliga c) som anser att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;dels den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med ”Vad beträffar”&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;och på s. 50 slutar med ”ej erforderlig” bort ersättas med text av följande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Utskottet kan inte godta det i propositionen föreslagna riksnätet för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;persontrafik utan anser att detta t. v. bör omfatta alla de banor som i dag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;trafikeras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Därmed tillgodoses kravet i motionen 1978/79:2379 att riksnätet skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;anknyta till grannländernas järnvägsnät. Utskottets förslag främjar även en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;aktiv närings-, regional- och lokaliseringspolitik och tillgodoser totalförsvarssynpunkter.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Det har hittills rått stor osäkerhet när det gäller det s. k. olönsamma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;bannätet. Enligt utskottets bedömning är det inte enbart en kraftig ökning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;biltrafiken och utglesning på landsbygden som inneburit minskning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;resandeunderlaget på det olönsamma bannätet. Taxepolitik, hastighetsnedsättningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;beroende på brist på underhåll och upprustning av såväl den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;rullande materielen som baninvesteringar, en stelbent tidtabellsläggning och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;indragning av turer, stängningar av stationer, brist på samordning m. m. har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;enligt utskottets mening spelat avsevärd roll när det gäller den avtagande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;resandefrekvensen. Utskottet finner det därför motiverat att låta förslag om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;taxesänkningaroch en intensivare marknadsföring jämte upprustningsinsatser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;få full genomslagskraft innan beslut tas om nedläggningar av persontrafik&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;på vissa bandelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet har i annat sammanhang understrukit att det krävs minst 3 års&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;försök med taxesänkningar o. dyl. för att en utvärdering skall kunna ske. Då&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bör också länshuvudmännen för kollektivtrafik har hunnit bildas och skaffat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sig en bas för sina bedömningar beträffande utnyttjandet av regionens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;järnvägsbanor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet ser med oro på att allt större del av godstrafiken förts över från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;järnväg till landsväg. Energiskäl, miljöhänsyn och trafiksäkerhetsaspekter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;talar starkt för att framför allt de långväga, tunga godstransporterna bör ske på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;järnväg eller med båt. Utskottet delar inte föredragandens uppfattning att en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;eventuell nedläggning av persontrafiken inte skulle påverka förutsättningarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för godstrafik på järnväg negativt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;När det gäller de trafiksvaga bandelarna, vilka i propositionen föreslagits bli&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föremål för nedläggningsprövning respektive ytterligare utredning ansluter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sig utskottet till vad som anförts i motionen 1978/79:2379 (punkten 4) och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:20px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:528px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:20px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionen 1978/79:2397 (punkten 7). Utskottet anser att indelningen i ”A-, Boch &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;C-banor” inte är en för kommuner och regionala trafikhuvudmän&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;acceptabel lösning. C-banorna (= trafiksvaga banor, där frågan om fortsatt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;persontrafik skall prövas) kommer med propositionens förslag inte att bli&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;föremål för rimliga underhålls- och upprustningsåtgärder. Av säkerhetsskäl&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommer man då att tvingas sänka tillåtna hastighetsgränser för tågen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Omoderna vagnar och längre restider kommer att leda till bortfall av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;resenärer, även om taxorna nu sänks kraftigt. Detta kommer att försätta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;länshuvudmännen i ett uppenbart underläge vid förhandlingar med SJ om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fortsatt trafik eller ej. En sådan utveckling kan utskottet ej acceptera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet anser det i stället angeläget att de regionala trafikhuvudmännen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bereds möjlighet att förutsättningslöst pröva hur trafikförsörjningen skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;lösas. Utskottet vill också erinra om att organisationen av den kommunala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och regionala trafiken endast i ett fåtal regioner är fullt utbyggd. Detta är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;enligt utskottets uppfattning ytterligare ett skäl för att avvakta med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förändringar i bannätet. Utskottet förutsätter att kostnadsövervältringar från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;staten till kommuner och landsting inte får förekomma i samband med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;eventuell framtida avveckling av persontrafik på järnväg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Av samma skäl bör en nedläggningsprövning i enlighet med riksdagens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tidigare fattade beslut, (TU 1975/76:19, rskr 1975/76:209) t. v. anstå. Detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;inte minst därför att beslutet togs med liten majoritet. Även i dessa fall bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;länshuvudmännens ställningstagande få bli avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Avslutningsvis förutsätter utskottet att regeringen bereder riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tillfälle ta ställning till de förslag till minskning av nuvarande riksnät för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;persontrafik, som kan framkomma som en följd av ställningstaganden från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;länshuvudmännen för kollektivtrafik. Under åberopande av motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;1978/79:2379 anser utskottet att inlandsbanan spelar en strategisk roll inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;regionalpolitiken i Norrlands inland. Riksdagen har ställt sig bakom krav på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;upprustning och detta arbete har inletts. Det är därför svårförståeligt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;nedläggningsprövning nu föreslås i fråga om flera bandelar på eller med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;anknytning till Inlandsbanan. Utskottet kan inte biträda förslaget att delar av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inlandsbanan, som enligt utskottets uppfattning utgören livsnerv i Norrlands&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;inland, nu läggs ned. Inlandsbanan bör behandlas som en enhet. Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;avstyrker det resonemang som förs i propositionen om att den inte utgör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;någon funktionell enhet. Inlandsbanan måste i hela sin sträckning ingå i ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;rikstäckande trafiksystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Vad utskottet i det föregående anfört, innebär i berörda delar avslag på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;propositionen 1978/79:99 (punkten 6) och ett bifall till motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;79:2379 (punkten 4). Motionerna 1978/79:951, (punkterna 3 c och d) och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;1978/79:2397, (punkterna 7 och 9) blir även i stort sett tillgodosedda, varför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;någon ytterligare riksdagens åtgärd ej är påkallad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Vad sålunda anförts synes i allt väsentligt innebära ett bifall till yrkandena i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;motionen 1978/79:2356 om att riksdagen dels avvisar förslaget till indelning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av det trafiksvaga bannätet, dels uttalar sig för att de regionala länshuvud
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:558px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;156&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:44px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;männen förutsättningslöst får pröva utformningen av det framtida järnvägsnätets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;indelning. Likaledes synes det innebära bifall till vad som förordas i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;motionen 1978/79:2219, såvitt nu är i fråga, om järnvägsnedläggningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Vad utskottet här anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;dels utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:51px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:57px;"&gt;9. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:69px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;a. med anledning av motionen 1978/79:2397, yrkandena 7 och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;9, och med bifall till motionen 1978/79:2379, yrkandet 4, såvitt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;utskottet anfört beträffande de av föredraganden förordade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;riktlinjerna för det framtida järnvägsnätet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:69px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;b. med bifall till motionerna 1978/79:2219, såvitt nu är i fråga,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;och 1978/79:2356 som sin mening ger regeringen till känna vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;utskottet anfört om järnvägsnedläggningar m. m. och om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;indelning av det trafiksvaga bannätet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:12px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;2. vid avsnittet 4.1 (4.1.2 Det framtida järnvägsnätet) beträffande trafikhuvudmännens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ersättning till SJ m. m. av Carl-Wilhelm Lothigius, Wiggo&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Komstedt och Georg Danell (samtliga m) som anser att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;dels det stycke av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med ”Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;finner” och slutar med ”och investeringar” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet anser i motsats till vad som anförs i motionen 1978/79:2379&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(punkten 15 c) och motionen 1978/79:2397 (punkten 11) att det inte i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;nuvarande läge är ändamålsenligt att ange några allmänna riktlinjer för hur&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;ersättningen till SJ skall regleras när kommuner och landsting önskar köpa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tjänster av SJ. Allmänna riktlinjer som blir så detaljerade att de kan påverka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förhållandet mellan parterna riskerar att bli svårhanterliga eftersom förhållandena &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skiftar stort mellan olika regioner. Alltför allmänt hållna riktlinjer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommer inte att fylla någon funktion. Inför dessa problem finner utskottet att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;det nu liksom tidigare inte finns skäl att utforma sådana riktlinjer som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behandlas i motionsyrkandena. De nu aktuella förhandlingarna mellan SJ&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och trafikhuvudmän bör dock följas noga i syfte att med vunna erfarenheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;underlätta kommande förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:69px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:50px;"&gt;11. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:2379, yrkandet 15 c,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;och 1978/79:2397, yrkandet 11, om trafikhuvudmännens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;ersättning till SJ vid utnyttjande av tåg för lokal och regional&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;persontrafik,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;3. vid avsnittet 4.1 (4.1.2 Det framtida järnvägsnätet) beträffande handläggningsordningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vid nedläggning av persontrafik på trafiksvaga bandelarsamt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:533px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ersättning till godstrafikanter i vissa fall av Arne Persson, Alfred Håkansson,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Rune Torwald och Erik Johansson i Hållsta (samtliga c), som anser att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 51 börjar med ”Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kan” och slutar med ”av godstrafik” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet anser att den i propositionen föreslagna myndigheten, transportrådet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; endast skall ha verkställande uppgifter i frågor om nedläggning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;persontrafik resp. godstrafik. Trafikplaneringsfrågorna måste ha en stark&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förankring på det regionala planet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet kan inte acceptera föredragandens passiva syn på godstrafik på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;järnväg. Även i dessa fall måste, såsom krävs i motionen 1978/79:2379,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regional- och sysselsättningspolitiska effekter väga tyngre än SJ:s företagsekonomiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bedömning av huruvida godstrafiken på en bana skall bibehållas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;eller ej. Mot denna bakgrund måste stor vikt tillmätas berörda landstings och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommuners inställning till hur godstrafiken i regionen bör vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;uppbyggd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;För att uppnå främst de regionalpolitiska målen anser utskottet att, såsom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;krävs i motionen 1978/79:2379, de av SJ aviserade linjetarifferna liksom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;andra godstaxor bör sättas så att de kan medverka till att stimulera företag i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;glesbygd och till ett överförande av långväga gods till tågen. Detta även om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;det inledningsvis skulle leda till företagsekonomiska förluster. Inom godstrafiken &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;är enligt utskottets mening en ökad samverkan mellan post, järnväg,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;speditions- och åkeriföretag angelägen och nödvändig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet kan inte heller acceptera att - om en nedläggning trots allt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommer till stånd - full ersättning i form av Forslingsbidrag endast utgår&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;under det första året efter nedläggningen till berörda fraktkunder. Föredraganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föreslår nämligen att detta forslingsbidrag successivt skall bortfalla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;under fem år. Utskottet finner en så snabb övervältring av statens nuvarande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;aktuella godstransportförluster på berörda företag - främst i glesbygden - ur&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;alla synpunkter orimlig. Regeringen bör därför uppta förhandlingar med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;företrädare för kommuner och landsting liksom företagarorganisationer m. fl.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för att utarbeta gynnsammare regler för forslingsbidrag till de fraktkunder,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som i framtiden kan komma att bli drabbade av att godstrafiken på deras&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;järnväg läggs ned.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet kan i övrigt i allt väsentligt godta föredragandens förslag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;handläggningsordning m. m. för frågor om eventuell framtida nedläggning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av person- och godstrafik på trafiksvaga bandelar. Utskottets ställningstagande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;torde innebära ett tillgodoseende av vissa i motionerna 1978/79:951&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och 1978/79:2379 härom framförda önskemål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vad utskottet anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:53px;"&gt;12. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:69px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;a. godtar den av föredraganden föreslagna handläggningsord
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:55px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:562px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:53px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:69px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;ningen vid nedläggning av persontrafik på trafiksvaga bandelar,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:69px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;b. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;beträffande den av regeringen föreslagna handläggningsordningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;och ersättningen till godstrafikanter vid nedläggning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;godstrafik på trafiksvaga bandelar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;4. - under förutsättning av bifall till den med 1 betecknade reservationen -&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vid avsnittet 4.1 (4.1.2 Det framtida järnvägsnätet) beträffande vissa bandelar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;m. m. av Arne Persson, Alfred Håkansson, Rune Torwald och Erik&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Johansson i Hållsta (samtliga c) som anser att:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;dels den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med ”1 en rad” och på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;s. 52 slutar med ”bandelen Nässjö-Nybro" bort ersättas med text av följande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Därmed tillgodoses kravet i motionen 1978/79:2379 att riksnätet skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anknyta till grannländernas järnvägsnät. Utskottets förslag främjar även en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;aktiv närings-, regional- och lokaliseringspolitik och tillgodoser totalförsvarssynpunkter.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Det har hittills rått stor osäkerhet när det gäller det s. k. olönsamma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bannätet. Enligt utskottets bedömning är det inte enbart en kraftig ökning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;biltrafiken och utglesning på landsbygden som inneburit minskning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;resandeunderlaget på det olönsamma bannätet. Taxepolitik, hastighetsnedsättningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beroende på brist på underhåll och upprustning av såväl den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;rullande materielen som baninvesteringar, en stelbent tidtabellsläggning och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;indragning av turer, stängningar av stationer, brist på samordning m. m. har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enligt utskottets mening spelat avsevärd roll när det gäller den avtagande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;resandefrekvensen. Utskottet finner det därför motiverat att låta förslag om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;taxesänkningar och en intensivare marknadsföring jämte upprustningsinsatser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;få full genomslagskraft innan beslut tas om nedläggningar av persontrafik&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;på vissa bandelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet har i annat sammanhang understrukit att det krävs minst 3 års&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;försök med taxesänkningar o. dyl. för att en utvärdering skall kunna ske. Då&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör också länshuvudmännen för kollektivtrafik ha hunnit bildas och skaffat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sig en bas för sina bedömningar beträffande utnyttjandet av regionens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;järnvägsbanor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I många motioner framförda yrkanden om upprustning och/eller utbyggnad &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avser sådana bandelar eller är av sådan art att resultatet av de fortsatta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utredningarna om olika bandelars framtida funktion rimligen måste avvaktas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;innan ställning kan tas till förslagen. Utskottet vill i detta sammanhang erinra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om dels den pågående - med länsplanering 1980 integrerade - regionala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trafikplaneringen, dels vad utskottet i det föregående uttalat om vikten av att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;de regionala trafikhuvudmännen får tillfälle att pröva vilka bandelar som bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ingå i det regionala och lokala kollektivtrafiksystemet. Under hänvisning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:531px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;159&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;härtill finner utskottet dessa motionsyrkanden besvarade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I ett stort antal motioner krävs att persontrafiken bör bibehållas, att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;järnvägstrafiken hänförs till riksnätet, att banan rustas upp, att bandelen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;garanteras fortsatt trafik och liknande yrkanden, innebärande att man&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motsätter sig propositionens förslag om nedläggningsprövning etc. Av vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som tidigare anförts framgår, att utskottet motsätter sig den i propositionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föreslagna uppdelningen av järnvägslinjerna och därmed också styrning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;investeringsverksamhet m. m. inom statens järnvägar. Tvärtom hävdar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utskottet att samtliga nu trafikerade banor t. v. utgör järnvägens riksnät och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;därmed tillgodoses de aktuella motionsyrkandena i berörda delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;dels utskottets hemställan under 13-20 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:52px;"&gt;13. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:69px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;a. anser motionen 1978/79:2219, i vad avser järnvägen mellan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:75px;"&gt;Övertorneå och Pajala, besvarad med vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:69px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;b. bifaller motionen 1978/79:2393 om bandelarna BodenHaparanda &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:76px;"&gt;och Övertorneå-Karungi,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:69px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:75px;"&gt;c. bifaller motionen 1978/79:2398 om bandelen ÖvertorneåKarungi,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:76px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:52px;"&gt;14. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:69px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;a. anser motionerna 1978/79:536 och 1978/79:2310, yrkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;2, om bandelen Forsmo-Hoting, besvarade med vad utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;anfört, och bifaller motionen 1978/79:2310, yrkandet 1, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;bandelen Forsmo-Hoting,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:69px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;b. bifaller motionerna 1978/79:2227 och 1978/79:2396, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;bandelen Ljusdal-Hudiksvall,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:69px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;c. anser motionen 1978/79:956 om bättre tågförbindelser på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;sträckan Gävle-Ockelbo-Bollnäs-Ljusdal, besvarad med vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:52px;"&gt;15. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:69px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;a. anser motionen 1978/79:1424, i vad avser järnvägslinjer i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;Kopparbergs län, besvarad med vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:69px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;b. bifaller motionen 1978/79:2226, yrkandena 1 och 2, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;Västerdalsbanan och bandelen Mora-Sveg,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:69px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;c. bifaller motionen 1978/79:2377, yrkandet 1, om inlandsbanan,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt; och yrkandet 2, om järnvägen Borlänge-Sälen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:69px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;d. bifaller motionen 1978/79:2381, yrkandena 1 och 2, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;bandelarna Borlänge-Malung-norra Dalarna och, yrkandet 3,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;om inlandsbanan i vad avser inskränkning av persontrafiken,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;samt anser motionen i övrigt, besvarad med vad utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:53px;"&gt;16. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:69px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;a. bifaller motionen 1978/79:2354 om vissa järnvägslinjer i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:77px;"&gt;Värmlands län,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:59px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:565px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:115px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;b. bifaller motionen 1978/79:2378 om bandelen MellerudBengtsfors-Arvika,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;c. bifaller motionen 1978/79:2382, yrkandet 1, om bandelen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;Lesjöfors-Kristinehamn m. m., och anser yrkandet 2, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;upprustning av bandelen Lesjöfors-Kristinehamn, besvarad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;med vad utskottet anfort,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;17. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;a. bifaller motionen 1978/79:2355 om bandelen EnköpingUppsala,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:28px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;b. bifaller motionen 1978/79:2388 om bandelen SträngnäsÅkers &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:28px;"&gt;styckebruk,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;c. anser motionen 1978/79:531 om dens. k. Hästholmenbanan,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;besvarad med vad utskottet anfort,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;d. anser motionen 1978/79:1425 om elektrifiering av bandelen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;Gårdsjö-Håkantorp, besvarad med vad utskottet anfort,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;18. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;a. bifaller motionen 1978/79:2392 om bandelen Lysekil-Smedberg,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt; och anser motionen 1978/79:2394 om bandelen LysekilSmedberg,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt; besvarad med vad utskottet anfort,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;b. bifaller motionen 1978/79:2380 om bandelarna KarlsborgSkövde &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;och Falköping-Landeryd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;c. bifaller motionen 1978/79:2311 om bandelarna FalköpingLanderyd,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt; Gånghester-Ulricehamn och Borås-Varberg,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;19. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;a. anser motionen 1978/79:971 om västkustbanan, besvarad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;med vad utskottet anfort,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;b. anser motionen 1978/79:1426 om västkustbanan och Bohusbanan,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt; besvarad med vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;c. anser motionen 1978/79:1947 om bandelen HalsmtadNässjö &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;besvarad med vad utskottet anfort,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;d. bifaller motionen 1978/79:2386 om bandelen Ystad-Tomelilla-Simrishamn,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;e. bifaller motionen 1978/79:2383 och anser motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:27px;"&gt;79:2384 om bandelen Älmhult-Sölvesborg, besvarad med vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;utskottet anfort,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;20. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;a. anser motionen 1978/79:941 om järnvägstrafiken i Kalmar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;län, besvarad med vad utskottet anfort,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;b. bifaller motionen 1978/79:2228, yrkandet 1, om bandelen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;Västervik-Bjärka Säby och yrkandet 2, i vad avser nedläggningsprövning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;av bandelen Västervik-Hultsfred-Växjö samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;anser motionen i övrigt besvarad med vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;c. bifaller motionen 1978/79:2374 om bandelen VästervikBjärka &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;Säby,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:526px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:22px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:67px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:72px;"&gt;d. anser motionen 1978/79:2375 om bandelarna Jenny-Hultsfred-Växjö &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:72px;"&gt;och Nässjö-Nybro besvarad med vad utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:72px;"&gt;anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:72px;"&gt;e. bifaller motionen 1978/79:2385 om bandelarna HultsfredVäxjö &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:72px;"&gt;och Nässjö-Nybro,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;f. bifaller motionerna 1978/79:2353, yrkandet 1, och 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;79:2376 om bandelen Nässjö-Nybro m. m. samt anser motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:74px;"&gt;1978/79:2353, yrkandet 2, besvarad med vad utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;5. vid avsnittet 4.4 (4.4.2 Investeringsfrågor m. m.) beträffande anslag till SJ&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;m. m. av Arne Persson, Alfred Håkansson, Rune Torwald och Erik&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Johansson i Hållsta (samtliga c) som anser att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 64 böijar med ”Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;delar” och på s. 66 slutar med ”denna del” bort ersättas med text av följande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet delar (s. 64) lika med utskottet prissänkningarna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;genomförs (s. 64).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet vill framhålla att - såsom krävs i motionen 1978/79:2379 - en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;klart uttalad investeringsmålsättning nu måste fastställas. En plan för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;genomförande av de investeringar som krävs för att nå denna målsättning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;måste utarbetas snarast. Enligt utskottets mening är det angeläget med en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;successiv förnyelse och utökning av vagnparken. De handikappades behov&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;måste i detta sammanhang beaktas. I avvaktan på en fullständig upprustningsplan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;anser utskottet att ytterligare 25 milj. kr. bör anvisas för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;upprustning av glesbygdsbanor i främst Norrland. Av dessa medel förutsätts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;10 milj. kr. anvisas för upprustning av inlandsbanan. Utskottet kan ej&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;acceptera föredragandens förslag att nedläggningspröva persontrafiken på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;delar av inlandsbanan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet vill i detta sammanhang stryka under inlandsbanans stora&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;betydelse för människorna i Norrlands inland. Inlandsbanan spelar stor roll&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för företagen i dessa bygder. Det kan också komma att spela en mera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;framträdande roll i godssammanhang i framtiden. Utskottet vill peka på att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vid ett ökat uttag av skogsråvara, torv etc. för energiändamål krävs ett väl&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fungerande distributionsnät. Det bör noteras att inlandsbanans sträckning väl&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sammanfaller med de norrländska torvfy ndigheter såsom framgår av bifogad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;karta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I annat sammanhang har exempelvis energikommissionen understrukit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vikten av att det svenska oljeberoendet så snabbt som möjligt reduceras. F. n.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;användes oacceptabelt stora mängder olja för bostadsuppvärmning i Norrland,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; trots att vi där samtidigt har stora outnyttjade energitillgångar i form av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;spillved, torv etc. Ett utnyttjande av sistnämnda energiråvaror är angelägen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ur såväl sysselsättnings- som valutasynpunkt och innebär samtidigt en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1051px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;11 Riksdagen 1978/79. 15 sami. Nr 18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:52px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:560px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;162&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:47px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;påtaglig minskning av vårt oljeberoende. När det nu är så lyckligt, att de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;aktuella energi råvarorna är i påtaglig grad koncentrerade längs inlandsbanan,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;är det angeläget, att snabbt rusta upp densamma, så att den kan fylla sin&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;viktiga roll att vara ett energisnålt transportmedel mellan producent och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;konsument. Av budgetskäl har utskottet för budgetåret 1979/80 bara -&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;jämfört med regeringens förslag-dock kunnat avdela ytterligare 10 milj. kr.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;för upprustning av inlandsbanan och 15 milj. kr för upprustning av andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;glesbygdsbanor i Norrland, som också kommer att vara av stor betydelse i här&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;berörda avseenden. Utskottet vill också understryka, att budgetpåkänningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av detta förslag torde bli minimal, eftersom denna satsning på järnvägsinvesteringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;i Norrland rimligen bör i nästan motsvarande grad kunna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;eliminera AMS-insatser för att sysselsätta arbetslösa i samma regioner.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Efterföljande budgetår bör SJ avdela större andel av investeringsmedlen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;upprustning av det norrländska järnvägsnätet, eftersom detta dels tryggar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sysselsättningen där och jämväl energiförsörjningen för kanske inte bara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Norrland utan även andra delar av vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Vad utskottet här anfört innebär ett bifall till motionen 1978/79:2379 i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;berörda delar. I huvudsak tillgodoses även kraven i motionerna 1978/79:638,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;1978/79:951 (punkten 3 d), 1978/79:1427, såvitt gäller inlandsbanan, 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;79:2246 (punkten 2) samt 1978/79:2397 (punkten 14).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Närdet gäller investeringarna i Storstockholmsområdet anser utskottet det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;angeläget att få till stånd en station vid Flemingsberg. Enligt utskottets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;mening skulle en projektering av ett nytt dubbelspår på sträckan ÄlvsjöFlemingsberg &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sannolikt medföra en försening av stationen. Det är därför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;angeläget att skyndsamt utreda och i förhandlingar med Stockholms läns&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;landsting presentera förslag som inte förutsätter dubblerat spårsystem. Den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kapacitetsökning, som kan erfordras på SL-nätet, synes enligt utskottets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;mening snabbast och billigast kunna uppnås, genom att vissa stationer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ombyggs, så att tunnebanetågen kan bestå av 5 i stället för nuvarande 4&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;dubbelvagnar/tågsätt. Denna kapacitetsökning på bortåt 25 % bör tillgodose&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behovet under hela 1980-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vad utskottet här anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Inom godstrafiken (s. 65) lika med utskottet berör Stockholmsregionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(s. 65).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vad sålunda anförts innebär ett bifall till motionen 1978/79:2400 (punkten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;3 i avseende på station vid Flemingsberg) samt ett avslag på motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1978/79:963.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Vad utskottet här anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 motionen 1978/79:2379 (s. 66) lika med utskottet inlandsbanan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;m. m. (s. 66).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Under hänvisning till vad förut anförts om investeringsbehoven på kort&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sikt, finner utskottet att investeringsramen för nästa budgetår bör höjas med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;25 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit till 895,7 milj. kr. Motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1978/79:2379,(punkten 14) tillstyrks således i denna del. Vad utskottet anfört&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:534px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tillgodoser i viss utsträckning motionerna 1978/79:1427 såvitt nu är i fråga,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och 1978/79:2379 (punkten 17).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;dels utskottets hemställan under 31 och 32 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:68px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:49px;"&gt;31. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:68px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;a. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;79:638, 1978/79:951, yrkandet 3 d, 1978/79:1427, såvitt nu är i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;fråga, och 1978/79:2246, yrkandet 2, som sin mening ger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:74px;"&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört om inlandsbanan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:68px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;b. med anledning av regeringens förslag samt motionerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;1978/79:2397, yrkandena 14 och 16, och 1978/79:2400, yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;3, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;känna vad utskottet anfört om en investeringsplan för SJ, en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:74px;"&gt;utrednng av de framtida förutsättningarna för spårbunden godsoch &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;persontrafik i Storstockholmsregionen och byggande av en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;station vid Flemingsberg,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:68px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;c. lämnar motionen 1978/79:963 om dubbelspår på järnvägssträckan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:73px;"&gt;Älvsjö-Flemingsberg, utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:68px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:49px;"&gt;32. att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:74px;"&gt;motionerna 1978/79:1427, såvitt nu är i fråga, och 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:74px;"&gt;79:2397, yrkandet 17, samt med bifall till motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;79:2379, yrkandet 14, till Järnvägar m. m. förbudgetåret 1979/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:74px;"&gt;80 anvisar ett investeringsanslag av 895 700 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:21px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;6. vid avsnillet 4.4 (4.4.2 Investeringsfrågor m. m.) beträffande anslag till SJ&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;m. m. av Carl-Wilhelm Lothigius, Wiggo Komstedt och Georg Danell&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;(samtliga m) som anser att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 64 börjar med ”Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;delar” och på s. 66 slutar med ”denna del" bort ersättas med text av följande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet delar föredragandens uppfattning om investeringarnas betydelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för att, genom bl. a. förbättringar av banstandarden, modernisering och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utbyggnad av lok- och vagnpark, godsterminaler m. m. och ökning av trafikoch &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;driftsäkerheten, ytterligare höja kvaliteten på järnvägens transporttjänster &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och därmed ge järnvägen möjlighet att spela den centrala roll den bör ha&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inom i första hand det interregionala person- och godstransportsystemet. När&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;det gäller investeringsmedlen vill utskottet starkt understryka vikten av att SJ&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;erhåller ökade resurser för att bygga ut kapaciteten och förbättra servicen. Det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;gäller både på kort och på längre sikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;På kort sikt vill utskottet bl. a. peka på det behov av extraordinära insatser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för att förbättra driftsäkerheten under vinterförhållanden - både i fråga om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;närtrafiken i storstadsområdena och Ijärrtrafiken - som dokumenterats&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;genom den gångna vinterns erfarenheter. Detta måste enligt utskottets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;mening ges hög prioritet. Vidare kan en tidigareläggning av vissa investe
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:282px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-36px;left:39px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1153px;left:-10px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1153px;left:494px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:146px;left:-18px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:439px;left:-16px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1029px;left:-10px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:317px;left:772px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:730px;left:773px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:554px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:73px;left:41px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;Tmvms unpct lii lipa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;ut Ined ning i Sverige&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;□ mycket elest mclUin&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:25px;"&gt;torvm.irkcma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;r“~j tätare, mert ganska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:23px;"&gt;‘mi arealer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;pT| titt, saint enstaka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;•i— • stora i renier&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:24px;"&gt;stora sammanhang*&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:24px;"&gt;ande torvdistfut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:10px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;Kalli: Atlas övi/r&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;Sverge, myrnyirker&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:951px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;l ipui 3.1 3- I&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;t XrmpcI på karta över&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;*n v rotar Kerna* utbredtirni; &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;och gleshet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;iJi toljenngigtud Al&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:100px;left:224px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:325px;left:374px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:887px;left:303px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:0px;"&gt;■W:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-16px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:74px;left:211px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:76px;left:316px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:970px;left:514px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1019px;left:209px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1157px;left:149px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:75px;left:207px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:76px;left:622px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:289px;left:622px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:561px;left:769px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:169px;left:773px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-11px;left:778px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:536px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ringar krävas till följd av det ökade resande som kan förutses om de av SJ&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;planerade prissänkningarna genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;1 sammanhanget vill utskottet understryka angelägenheten av att statens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ansvar för underhållet av hela den nuvarande inlandsbanan slås fast och att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;en fortsatt medveten upprustning av banan sker. Såväl regionalpolitiska som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;försvarspolitiska skäl talar för detta. Den allt intensivare turist- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;fritidsverksamheten i Norrlands inland talar också för att man bör studera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;möjligheterna av kompletteringar av inlandsbanan med t. ex. en tillkommande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sträckning till Härjedalens fjällområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Vad utskottet (s. 65) lika med utskottet berör Stockholmsregionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(s. 65).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Vad sålunda anförts synes i huvudsak tillgodoses vad som förordas i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionerna 1978/79:638, 1978/79:951 (punkten 3 d), 1978/79:1427 nämnda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motion såvitt gäller inlandsbanan, 1978/79:2246 (punkten 2) och 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;79:2397 (punkterna 14 och 16).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Vad utskottet här anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:2379 (punkten 14) yrkas att riksdagen beslutar att till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Järnvägar m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett investeringsanslag av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;895,7 milj. kr. och i motionen 1978/79:2397 (punkten 17) yrkas att för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;budgetåret 1979/80 anvisas ett investeringsanslag av 945,7 milj. kr. Vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;begärs i motionen 1978/79:1427 att riksdagen beslutar anvisa ökade investeringsmedel &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för fortsatt upprustning av inlandsbanan m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Problemen med att få klarare förhållanden mellan SJ och andra trafikföretag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;när det gäller exempelvis investeringsfrågorna talar för att frågan om en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;översyn av SJ:s status som affärsdrivande verk bör prövas. Det har anförts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vissa skäl för att SJ på sikt borde övergå till bolagsform. Därmed skulle SJ&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;erhålla mer likvärdiga förutsättningar som andra företag. Även möjligheterna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att uppta lån på den öppna marknaden för investeringar borde då kunna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;prövas. Det kan därför finnas anledning att återkomma i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Under hänvisning till det förut anförda samt det statsfinansiella läget och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;SJ:s aktuella planeringsarbete finner utskottet det inte vara lämpligt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ytterligare höja investeringsramen utöver regeringens förslag, som för nästa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;budgetår innebär en ökning med 100 milj. kr. till 835,2 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Av samma skäl finner utskottet några särskilda uttalanden eller åtgärder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;från riksdagens sida i anledning av motionerna 1978/79:963, om byggandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;av ett ytterligare dubbelspår mellan Älvsjö och Flemingsberg, samt 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;79:2400 (punkten 3) såvitt gäller anläggande av en station vid Flemingsberg,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ej påkallade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;dels utskottets hemställan under 31 och 32 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:52px;"&gt;31. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:71px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;a. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;79:638,1978/79:951, yrkandet 3 d, 1978/79:1427, såvitt nu är i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;fråga, och 1978/79:2246, yrkandet 2, som sin mening ger&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:51px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:555px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:43px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:71px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:78px;"&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört om inlandsbanan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:72px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:78px;"&gt;b. med anledning av regeringens förslag och motionerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:79px;"&gt;1978/79:2397, yrkandena 14 och 16, som sin mening ger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:78px;"&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört om en investeringsplan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:78px;"&gt;för SJ, och om en utredning av de framtida förutsättningarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:77px;"&gt;för spårbunden gods- och persontrafik i Stockholmsregionen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:78px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:72px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:77px;"&gt;c. lämnar motionerna 1978/79:963 om dubbelspår på järnvägssträckan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:77px;"&gt;Älvsjö-Flemingsberg och 1978/79:2400, yrkandet 3,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:77px;"&gt;såvitt gäller station vid Flemingsberg, utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:72px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:53px;"&gt;32. att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:78px;"&gt;på motionerna 1978/79:1427, såvitt nu är i fråga, 1978/79:2379,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:78px;"&gt;yrkandet 14, och 1978/79:2397, yrkandet 17, till Järnvägar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;rn. m. förbudgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:77px;"&gt;av 870 700 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:12px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;7. vid avsnittet 5 (5.2 Vägpolitiken och trafiksäkerheten) beträffande vägplaneringssystemet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;av Alfred Flåkansson, Rune Torwald, Erik Johansson i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Hållsta och Stina Eliasson (samtliga c) som anser att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 78 börjar med ”Med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;hänvisning” och slutar med ”tredje år” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:951 (punkten 3 a) krävs, att riksdagen ger regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;till känna vad som anförs i motionen att vägplaneringens organisation skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bygga på länsdemokratiska principer. Vidare krävs i motionen 1978/79:1402&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att riksdagen beslutar 1. att den regionala vägplaneringen snarast överförs till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;de folkvalda landstingen enligt de synpunkter som framförs i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;2. att de fasta beredningsgrupperna för vägplaneringen på länsnivå endast&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skall vara inrättade till den tidpunkt då de folkvalda landstingen övertar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vägplaneringen samt 3. att revideringsintervallen i samband med att de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;folkvalda landstingen övertar vägplaneringen blir vart tredje år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet anser med tillstyrkande av förstnämnda motionsyrkande och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;motionen 1978/79:1402 (punkten 1) att vägplaneringens organisation i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;framtiden, så snart ske kan, skall bygga på länsdemokratiska principer. Detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;bör av riksdagen ges regeringen till känna. Övriga yrkanden i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1978/79:1402 är utskottet f. n. ej berett biträda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört om vägplaneringens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utformning och inriktning anser sig utskottet inte heller kunna biträda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;yrkandet i motionen 1978/79:1398 (punkten 2) att riksdagen uttalar att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;primärkommunerna bör ges ett direkt inflytande över väganslagen när det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;gäller mindre projekt samt yrkandet i motionen 1978/79:453 att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hos regeringen anhåller att sådana åtgärder vidtas att länsstyrelserna ges&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;reella möjligheter att vid flerårsplanearbetet för länsvägar genomföra en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;prioritering i vad avser såväl vägobjekt som standard på vägbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:533px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;dels utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:49px;"&gt;43. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:68px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:74px;"&gt;a. med bifall till motionerna 1978/79:951, yrkandet 3 a, och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;1978/79:1402, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:74px;"&gt;känna vad utskottet anfört om att vägplaneringens organisation&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:74px;"&gt;skall byggas på länsdemokratiska principer m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:68px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:74px;"&gt;b. lämnar motionerna 1978/79:453, om viss prioritering av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:74px;"&gt;vägobjekt samt standard på vägbyggnader, 1978/79:1398,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;yrkandet 2, om primärkommunernas inflytande över väganslagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:74px;"&gt;och 1978/79:1402, yrkandena 2 och 3, beträffande fasta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;beredningsgrupper och revideringsintervall, utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;8. vid avsnittet 5 (5.2 Vägpolitiken och trafiksäkerheten) beträffande motiveringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i vad avser länsvägar för utskottets yrkande under 44 av Alfred&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;Håkansson, Rune Torwald, Erik Johansson i Hållsta och Stina Eliasson&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(samtliga c), vilka anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;att det stycke i utskottets yttrande på s. 80 som börjar med "På grundval”&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och slutar med ”väganslagen rimlig” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;För att inom rimlig tid uppnå dessa mål anser utskottet, att under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;planeringsperioden 1979-1988 genomsnittligt minst 50 % av de statliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;insatserna för investeringar i vägväsendet bör gå till åtgärder på länsvägnätet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:12px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;9. vid avsnittet 5 (5.2 Vägpolitiken och trafiksäkerheten) beträffande motiveringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i vad avser avgiftsfinansiering av vägbyggande för utskottets yrkande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;under 44 av Carl-Wilhelm Lothigius, Wiggo Komstedt och Georg Danell&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(samtliga m) som anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;att det stycke i utskottets yttrande på s. 80 som börjar med ”Däremot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anser” och slutar med ”av vägbyggande” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den nu angivna inriktningen av vägpolitiken kommer endast att påverka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vägbyggandet på längre sikt. Utskottet delar därför förslaget i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1978/79:2246 (punkten 4) i den del som gäller åtgärder på kort sikt för att öka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vägbyggandet i syfte att bl. a. förbättra trafiksäkerheten. Motionen föreslår&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;således att avgiftsfinansiering bör prövas när det gäller att finansiera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tidigareläggning av angelägna väg- och broprojekt. Möjligheterna till ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sådant förfarande skall fortlöpande studeras vid planering av sådana projekt.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Utskottet finner det riktigt att så sker och biträder följaktligen motionärernas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förslag i berörda del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;10. vid avsnittet 5 (5.2. Vägpolitiken och trafiksäkerheten) beträffande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;initiativ till ytterligare medelsanvisning till Nationalföreningen för trafiksäkerhetens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;främjande (NTF) av Carl-Wilhelm Lothigius, Wiggo Komstedt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;och Georg Danell (samtliga m) samt Rolf Sellgren (fp), vilka ansett att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;utskottet inte bort ta initiativ på fråga samt att därför&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:53px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:561px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;168&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:57px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;dels den del av utskottets yttrande på s. 83 sorn börjar med ”Initiativ” och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;slutar med ”mot automobilskattemedlen” bort utgå av följande skäl:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utskottet har tidigare i år tillstyrkt regeringens förslag om ett med 300 000&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kr. förhöjt anslag till NTF för budgetåret 1979/80.1 likhet med vad som sägs i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;budgetpropositionen utför NTF som frivilligorganisation med både en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;omfattande regional och central verksamhet utomordentligt viktigt trafiksäkerhetsarbete.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Inte minst gäller det arbetet med gruppen oskyddade trafikanter.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Årets budgetproposition anvisar för trafiksäkerhetsverket en medelstilldelning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för information och upplysningsarbete med närmare 1,8 milj. kr. Inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;trafiksäkerhetsutredningen arbetar bl. a. en särskild arbetsgrupp för barnens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;säkerhet i trafiken. Förslag väntas under innevarande år. I avvaktan på dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förslag och mot bakgrund av vad som i övrigt anförts samt det faktum att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksdagen med bl. a. hänvisning till det ansträngda budgetläget redan detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksmöte avvisat ytterligare medelstilldelning till NTF bör även nu förslag om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sådant tillskott avvisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;dels utskottets hemställan under 48 om medelsanvisning till NTF bort&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;11. vid avsnittet 6 (6.2 Vissa kollektivtrafikfrågor) av Rolf Sellgren (fp) som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;anser att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;dels den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med ”Ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;genomgående” och på s. 88 slutar med ”till känna” bort ersättas med text av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Ett genomgående drag i de nu redovisade motionerna är kraven på ändring&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av reglerna förstatsbidragsgivning till kollektivtrafik i enlighet med vad som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föreslogs i kollektivtrafikutredningens (KOLT) betänkande. Utskottet vill i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anledning härav understryka det angelägna i att olika medel prövas för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förbättra och utveckla kollektivtrafiken såväl i tätorterna som på landsbygden.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Utskottet delar emellertid föredragandens uppfattning beträffande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;KOLT:s förslag till ändring av statsbidragssystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Ett utökat statsbidrag till spårbundna trafiksystem skulle enligt utskottets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mening kunna leda till att utveckligen på kollektivtrafikområdet kan komma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att i alltför hög grad styras i riktning mot system med begränsad flexibilitet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och stora investeringskostnader. Utskottet bedömer att en sådan inriktning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av statsbidragsgivningen medför att tillgängliga resurser kan komma att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;användas på ett från samhällsekonomisk synpunkt mindre effektivt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt utskottets mening bör bidragssystemet i stället utformas så att det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;gynnaren utveckling av olika kollektiva trafikmedel och trafikformer och att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;det passar både större och mindre tätortsregioner. Exempel på ett sådant&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;neutralt stöd är det förstärkta bidragssystem som riksdagen - efter det att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;KOLT presenterade sitt betänkande - har beslutat om i anslutning till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:531px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;169&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;införande av ett för kommuner och landsting gemensamt huvudmannaskap&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förden lokala och regionala kollektivtrafiken. Utskottet vill i sammanhanget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;även erinra om vad i propositionen anförts beträffande möjligheterna att vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;beräkning av skatteutjämningsbidraget beakta kostnaderna för kollektivtrafiken.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Vidare vill utskottet framhålla ett enligt de direktiv till utredningen om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statsbidragen till kommunernas väg- och gatuhållning (Dir 1979:32) som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringen lämnat, finns utrymme för behandling av olika frågor rörande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utvidgning av statsbidrag till kollektivtrafikanläggningar. Utskottet vill också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;erinra om vad i propositionen anförts om den utökade satsning på projekt som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;gynnar bl. a. busstrafiken som skett under senare år vid bidragsgivning till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den kommunala väg- och gatuhållningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Under hänvisning till vad här anförts har utskottet funnit sig böra godtaga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vad departementschefen anfört om KOLT.s förslag och om riktlinjerna för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bidragsgivning till den kollektiva tätortstrafiken. De nämnda motionerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avstyrks följaktligen i vad nu gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;dels utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:69px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:51px;"&gt;49. att riksdagen med bifall till regeringens förslag, såvitt nu är i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;fråga, och med avslag på motionerna 1978/79:951, yrkandet 3 h,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:77px;"&gt;1978/79:1396,1978/79:1398, yrkandet 7,1978/79:1616, yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;2, 1978/79:2246, yrkandet 5, 1978/79:2379, yrkandet 7,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:77px;"&gt;1978/79:2397, yrkandena 24-26, och 1978/79:2400, yrkandet 2,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;godkänner vad föredraganden i propositionen anfört om riktlinjerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;för bidragsgivning till den kollektiva tätortstrafiken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;12. vid avsnillet 8 (8.2 Vissa planerings- och investeringsfrågor) av Rolf&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Sellgren (fp) som anser att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;dels den del av utskottets yttrande som på s. 110 börjar med ”När det” och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;på s. lil slutar med ”nästa riksmöte” bort ersättas med text av följande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;När det gäller det förslag till lag om hamninvesteringar som framläggs i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;propositionen har utskottet inte funnit något att invända. Förslaget tillstyrks&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;således.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utskottet förutsätter att sjöfartsverket kommer att utnyttja de möjligheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;till en flexibel och smidig användning av det föreslagna utlåtandeinstitutet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inom de ramar som kommer att anges i enlighet med vad föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;anfört. Utskottet utgår också från att de angivna beloppsgränserna för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;anmälan och utlåtande m. m. anpassas på grundval av de erfarenheter som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;successivt vinns vid tillämpning av det föreslagna systemet. Enligt utskottets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;mening bör ett system med relativt vida beloppsgränser ge möjlighet till ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;flexibelt och smidigt handhavande av utlåtandeinstitutet som beaktar den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;varierande betydelse för olika hamnars funktion och utveckling som en viss&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;investering kan ha.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:378px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-38px;left:107px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-37px;left:24px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1154px;left:-15px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:7px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:461px;left:-18px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:345px;left:774px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:556px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:55px;left:44px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet förutsätter också att handläggningstiden vid utlåtande kommer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att begränsas till den kortaste möjliga för att tillgodose hamnägares och andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;berörda parters ofta förekommande behov av snabba besked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Genom tillkomsten av ett informationssystem, en perspektivplan och ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samarbetsorgan knutet till sjöfartsverket i enlighet med vad föredraganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förordat, bör enligt utskottets mening förutsättningar finnas att begränsa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;handläggningstiderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Genom vad här anförts synes syftet med motionen 1978/79:2379,(punkten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1) i allt väsentligt vara tillgodosett. Vad utskottet anfört innebär vidare att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionen 1978/79:2397, (punkten 2 och 5) avstyrks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;dets att utskottets hemställan under 60 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:49px;"&gt;60. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;a. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;79:951, yrkandet 3 f, 1978/79:2379, yrkandet 10, och 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;79:2397, yrkandena 3 och 4, som sin mening ger regeringen till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;känna vad utskottet anfört om den övergripande planeringen på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;trafikområdet, utom vad avser hamnplaneringen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;b. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;1978/79:2397, yrkandena 2 och 5, antager förslaget till lag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:72px;"&gt;om hamninvesteringar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:72px;"&gt;c. lämnar motionen 1978/79:2379, yrkandet 1, utan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;13. vid avsnittet 70(10.2 Forskning och utveckling)av Sven Mellqvist, Essen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Lindahl, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Bertil Zachrisson och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;Olle Östrand (samtliga s) som anser att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 131 börjar med ”Med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hänvisning” och på s. 132 slutar med ”särskilt utvecklingsbolag” bort ha&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt utskottet är det nödvändigt med ett intensifierat forsknings- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utvecklingsarbete kring fordon och trafiksystem. Detta är ett område som väl&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lämpar sig för ett statligt engagemang. Utskottet tillstyrker därför yrkandet i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionen 1978/79:2397 (punkten 35) om inrättandet av ett särskilt utvecklingsbolag.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Bolaget bör ha som uppgift att lägga ut beställningar av rationella&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och ekonomiska transportsystem. Det kan gälla bl. a. system för kollektiv&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;storstadstrafik som skulle kunna sättas i praktisk tillämpning under mitten av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1980-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:15px;"&gt;Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;dels utskottets hemställan under 78 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:49px;"&gt;78. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2397, yrkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;35, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;anfört om inrättande av ett utvecklingsbolag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:17px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:528px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;171&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:16px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;14. vid avsnittet 11 (11.2 Organisatoriska frågor) av Arne Persson, Alfred&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Håkansson, Rune Torwald och Erik Johansson i Hållsta (samtliga c) som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;anser att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;dels den del av utskottets yttrande på s. 135 som börjar med "Enligt vad”&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och slutar med "lokalisering m. m.” bort ersättas med text av följande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt vad utskottet har erfarit kommer transport rådets verksamhet att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förläggas till Stockholm. Utskottet kan inte biträda denna lokalisering.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Utskottet anser att den nya trafikmyndigheten bör lokaliseras utanför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Stockholm. Decentraliseringsskäl talar för detta. Så är exempelvis Norrlands&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inland i stort behov av statlig förvaltningsverksamhet. Riksdagen bör därför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;nu fullfölja sin tidigare fastlagda målsättning att decentralisera nya enheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för statlig förvaltning till orter utanför Stockholmsregionen. Utskottet anser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vidare lämpligt att transportrådet lokaliseras i den del av vårt land, där de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;frågor som rådet kommer att syssla med har speciellt stor betydelse och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;frekvens. Utskottet finner därför, såsom föreslås i motionen 1978/79:2379,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;att transportrådets verksamhet bör förläggas till Östersund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet vill i detta sammanhang även understryka att transportrådets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uppgifter endast bör vara av rådgivande och verkställande karaktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Så kan exempelvis utskottet inte tillstyrka att transportrådet skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;handlägga frågor rörande nedläggning av olönsam järnvägstrafik eller ta över&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;några av länsstyrelsernas planeringsfunktioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottets ställningstagande innebär bifall till yrkandena i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;1978/79:2379 (punkterna 12 och 13).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;dels utskottets hemställan under 83 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:51px;"&gt;83. att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:69px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;a. med anledning av regeringens förslag samt med bifall till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;motionen 1978/79:2379, yrkandet 12, godkänner att en central&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;trafikmyndighet (transportrådet) med uppgifter och organisation &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:76px;"&gt;och lokalisering enligt de riktlinjer som av utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;förordats inrättas den 1 januari 1980,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:69px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;b. godkänner att transportnämnden, bussbidragsnämnden och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;fraktbidragsnämnden upphör när transport rådet har inrättats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:69px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;c. bemyndigar regeringen att för chefen för transportrådet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;inrätta en ordinarie tjänst med beteckningen Cp,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:69px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;d. med anledning av regeringens förslag och med bifall till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;motionen 1978/79:2379, yrkandet 13, bemyndigar regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;vidta de åtgärder som behövs för genomförande av vad som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;angivits under a-c,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;15. vid avsnittet 13 (Utskottets överväganden beträffande vissa övriga frågor)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;av Sven Mellqvist, Essen Lindahl, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:7px;"&gt;Rosqvist, Bertil Zachrisson och Olle Östrand (samtliga s) som anser alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:55px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:562px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;172&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;dels den del av utskottets yttrande som på s. 140 börjar med ”Med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;anledning av vad” och på s. 141 slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ersättas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;med text av följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;I ett nyligen i riksdagen avgivet svar på fråga om genomförande av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;bilarbetstidsutredningens förslag (SOU 1977:2) ansåg kommunikationsministern &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;att det fanns skäl att avvakta traflksäkerhetsutredningens arbete&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;innan slutlig ställning kunde tas i bilarbetstidsfrågan. Det är enligt utskottets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;mening inte nödvändigt att så sker. Det är ur trafiksäkerhetssynpunkt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;angeläget att snarast lägga fast regler för arbets- och vilotid i linje med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;utredningsförslaget. Samtidigt måste en skärpt övervakning av den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;yrkesmässiga lastbilstrafiken komma till stånd. Enligt utskottet är det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;nödvändigt med ett aktivare agerande från myndigheterna mot den som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;överträder gällande regler. Utskottets ställningstagande innebäratt yrkandet i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;motionen 1978/79:2397 (punkten 22) tillstyrks. Vad utskottet nu har anfört&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;bör av riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;dels utskottets hemställan under 97 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:71px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:53px;"&gt;97. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2397, yrkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:77px;"&gt;22, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;anfört om den i motionen upptagna frågan om regler för arbetsoch &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;vilotid på vägtransportområdet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:21px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;16 Särskilda yttranden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1. vid avsnittet 3 (3.2 Principer för en ny trafikpolitik) av Carl-Wilhelm&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Lothigius, Wiggo Komstedt och Georg Danell (samtliga m) som anfört:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Eftersom utskottet valt att uttrycka den trafikpolitiska inriktningen i den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;moderata partimotionen 1978/79:1398 så att trafikpolitiken inom de av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samhället uppställda ramarna bör präglas av marknadsmässiga former är det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;angeläget att klargöra innebörden av detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 såväl den moderata partimotionen 1978/79:1398 i januari som propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i mars uttalas således att det övergripande målet för trafikpolitiken bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vara att garantera medborgarna och näringslivet i landets olika delar en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillfredsställande trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kostnader. I motionen underströks också betydelsen av att det trafikpolitiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;arbetet anpassas till närings- och sysselsättningspolitiken, regional, miljöoch &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;energipolitiken. Lika klart framgår det dock inte i propositionen att de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;marknadsekonomiska principerna måste vara styrande även på detta område.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;För att det skall bli en tillfredsställande utveckling av olika trafiksystem men&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;också enskilda färdmedel krävs en differentierad marknad och att konkurrenssamverkan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;och innovationer främjas. Även inom en statlig trafikpolitik&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med vissa begränsningar av konkurrens och prissättning bör marknadsekonomins &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;principer tillämpas. Därmed tillgodoses människornas berättigade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;krav på valfrihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:530px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;173&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:20px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;2. vid avsnittet 4.3 (4.3.2 Marknadsförings- och taxeåtgärder) beträffande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vissa godstaxor av Carl-Wilhelm Lothigius, Wiggo Komstedt och Georg&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Danell (samtliga m) samt Rolf Sellgren (fp) vilka anfört:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Som utskottet framhåller är det angeläget att SJ:s lågprislinje även kommer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att medföra att möjligheterna prövas att genom taxeåtgärder stimulera och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;utveckla godstransporterna på järnväg. Eftersom godstaxorna till övervägande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;del fastställs i särskilda avtal mellan SJ och berörda transportköpare finner&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utskottet det inte påkallat att uttala behovet av någon generell godstaxesänkning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; När det gäller styckegodstaxorna är förhållandena något annorlunda.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;För att ge SJ det manöverutrymme för möjlighet till egna beslut om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;marknadsanpassade taxesänkningar bör inte riksdagen ej heller i denna fråga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uttala några preciserade beställningar till SJ. SJ:s status som affärsdrivande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;verk och ett transportföretag i konkurrens måste respekteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskottets skrivning som endast rör frågan om behov av vissa utredningar i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;frågan om taxeändringar för godstrafiken avviker inte från vår principiella&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppfattning. Ej heller behöver utskottets skrivning innebära något förord för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ytterligare statliga tillskott till SJ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:53px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;TU 1978/79:18 174&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Innehållsförteckning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;I propositionen 1978/79:100, bilaga 9, beräknade anslag  1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Hemställan i propositionen 1978/79:100, bil. 9  2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll  3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Lagförslag &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1. Lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)  6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;2. Lag om handikappanpassad kollektivtrafik  7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;3. Lag om hamninvesteringar  8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Under den allmänna motionstiden väckta motioner  9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Motioner väckta med anledning av propositionen 1978/79:99  19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1. Utvecklingen efter 1963 års trafikpolitiska beslut. Utredningsförslag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;m. m  29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;2. Framställningar till utskottet  30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;3. Principer för en ny trafikpolitik  30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:30px;"&gt;3.1 Förslagen i propositionen  30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:30px;"&gt;3.2 Utskottets överväganden  35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;4. Järnvägar och järnvägstrafik  39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:29px;"&gt;4.1 Det framtida järnvägsnätet  39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:64px;"&gt;4.1.1 Förslagen i propositionen  39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:64px;"&gt;4.1.2 Utskottets överväganden  48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;4.2 Principer för ersättning till SJ:s trafiksvaga bannät ... 53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:64px;"&gt;4.2.1 Förslagen i propositionen  53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:64px;"&gt;4.2.2 Utskottets överväganden  54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;4.3 Marknadsförings- och taxeåtgärder  54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:64px;"&gt;4.3.1 Förslagen i propositionen  54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:64px;"&gt;4.3.2 Utskottets överväganden  57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;4.4 Investeringsfrågor m. m  61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:64px;"&gt;4.4.1 Förslagen i propositionen  61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:64px;"&gt;4.4.2 Utskottets överväganden  64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;5. Vägpolitiken och trafiksäkerheten  71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;5.1 Förslagen i propositionen  71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:28px;"&gt;5.2 Utskottets överväganden  78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:66px;"&gt;Initiativ  83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Initiativ  83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;6. Vissa kollektivtrafikfrågor  83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;6.1 Förslagen i propositionen  83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:107px;left:457px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:140px;left:392px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:174px;left:334px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:207px;left:139px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:230px;left:424px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:252px;left:399px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:274px;left:293px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:308px;left:431px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:342px;left:496px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:397px;left:129px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:430px;left:292px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:464px;left:316px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:487px;left:325px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:510px;left:325px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:542px;left:292px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:565px;left:341px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:588px;left:382px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:611px;left:382px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:666px;left:381px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:689px;left:382px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:723px;left:397px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:745px;left:381px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:767px;left:381px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:800px;left:309px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:823px;left:381px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:845px;left:381px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:879px;left:340px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:901px;left:323px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:923px;left:323px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:946px;left:202px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:978px;left:122px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1012px;left:292px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1035px;left:325px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;TU 1978/79:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:527px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:68px;left:27px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt;6.2 Utskottets överväganden &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;7. Handikappanpassad kollektivtrafik  90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:29px;"&gt;7.1 Förslagen i propositionen  90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:29px;"&gt;7.2 Utskottets överväganden  *01&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:2px;"&gt;8. Vissa planerings- och investeringsfrågor  *02&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:29px;"&gt;8.1 Förslagen i propositionen  *02&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:29px;"&gt;8.2 Utskottets överväganden  *00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:2px;"&gt;9. Energihushållning  **2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:29px;"&gt;9.1 Förslagen i propositionen  **0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:29px;"&gt;9.2 Utskottets överväganden  *24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:4px;"&gt;10. Forskning och utveckling  *20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:31px;"&gt;10.1 Förslagen i propositionen  *20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:31px;"&gt;10.2 Utskottets överväganden  *20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;11. Organisatoriska frågor  * 22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:31px;"&gt;11.1 Förslagen i propositionen  *22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:31px;"&gt;11.2 Utskottets överväganden  *24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:4px;"&gt;12. Texttelefon för döva  *20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:31px;"&gt;12.1 Förslagen i propositionen  *20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:31px;"&gt;12.2 Utskottets överväganden  *20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;13. Utskottets överväganden beträffande vissa övriga frågor  *27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;14. Hemställan  *42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;15. Reservationer (1-15)  *24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;16. Särskilda yttranden (1-2)  *22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:80px;left:294px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:113px;left:318px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:135px;left:294px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:158px;left:294px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:191px;left:358px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:213px;left:294px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:235px;left:294px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:269px;left:198px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:290px;left:295px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:312px;left:294px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:346px;left:254px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:368px;left:295px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:390px;left:295px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:423px;left:231px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:445px;left:295px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:468px;left:295px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:501px;left:215px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:523px;left:296px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:545px;left:296px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:577px;left:472px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:610px;left:152px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:645px;left:216px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:678px;left:248px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:1025px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;GOTAB 61719 Stockholm 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;!-- end:pages --&gt;
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G201TU18</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>bet_197879_TU_18.pdf</filnamn>
<filstorlek>7838532</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79:99 om en ny trafikpolitik jämte motioner m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5632872A-F51B-40B3-AEE1-A0CE88370E45</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>rskr</referenstyp>
<uppgift></uppgift>
<ref_dok_id>G20K419</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>rskr</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1978/79</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>419</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Riksdagsskrivelse 1978/79:419</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>rskr</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Riksdagsskrivelse</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>