<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2455126</hangar_id>
 <dok_id>G201KU39</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>KU39</beteckning>
 <typ>bet</typ>
 <subtyp>bet</subtyp>
 <doktyp>bet</doktyp>
 <typrubrik>Betänkande 1978/79:KU39</typrubrik>
 <dokumentnamn>Betänkande</dokumentnamn>
 <debattnamn>Debatt om förslag</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>KU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>39</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-05-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-20 14:02:52</systemdatum>
 <publicerad>2009-12-16 09:30:53</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79:195 om förstärkt skydd för fri- och rättigheter m. m. jämte motioner</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2016</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G201KU39/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G201KU39</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G201KU39</dokumentstatus_url_xml>
 <utskottsforslag_url_xml>https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/G201KU39</utskottsforslag_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;
  &lt;style&gt;

span.line { display:block;  }
p  { margin-bottom:0; }

div.dok p, span {
 font-family:verdana;
}

div.sida {
 min-width:660px;
 height:1100px;
 position: relative;
}

div.block {
 display: inline-block;
 position: absolute;
}

.sidlinje {border-bottom: 1px solid #ddd;}

.skannad, td {
 border: 1px solid #eee;
 padding: 1px;
 margin: 0;
 border-collapse: collapse;
 white-space: nowrap;
 text-align:center;
}

.fs110 {font-size:1.1em;}
.fs100 {font-size:1em;}
.fs095 {font-size:0.95em;}
.fs090 {font-size:0.9em;}
.fs085 {font-size:0.85em;}
.fs080 {font-size:0.8em;}
.fs075 {font-size:0.75em;}
.fs070 {font-size:0.7em;}

@media print {    
    .sidlinje, .no-print * { display: none !important; }
}



.RotatedCounterclockwise {
 /* Safari */
 -webkit-transform: rotate(-90deg);

 /* Firefox */
 -moz-transform: rotate(-90deg);

 /* IE */
 -ms-transform: rotate(-90deg);

 /* Opera */
 -o-transform: rotate(-90deg);

 /* Internet Explorer */
 filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);
}
&lt;/style&gt;
  &lt;!-- begin:pages --&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:572px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:41px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;Konstitutionsutskottets betänkande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;med anledning av propositionen 1978/79:195 om förstärkt skydd för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;fri- och rättigheter m. m. jämte motioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:21px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I detta betänkande behandlas propositionen 1978/79:195, följdmotionerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1978/79:2591 och 2641 samt de under allmänna motionstiden 1978 resp. 1979&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;väckta motionerna 1977/78:227, 1977/78:903, 1978/79:1094 och 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;79:1655.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:18px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Propositionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I propositionen 1978/79:195 framläggs förslag till lag om ändring i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringsformen, lag om ändring i riksdagsordningen, lag om lagrådet och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;folkomröstningslag. Regeringen (justitiedepartementet) föreslår riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1. i den ordning som anges i 8 kap. 15 § regeringsformen antaga förslaget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;till lag om ändring i regeringsformen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;2. i den ordning som anges i 8 kap. 16 § regeringsformen antaga förslaget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;till lag om ändring i riksdagsordningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;dels såvitt avser huvudbestämmelserna och ikraftträdandebestämmelsen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;dels såvitt avser tilläggsbestämmelserna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;3. antaga förslaget till lag om lagrådet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;4. antaga förslaget till folkomröstningslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I propositionen anges propositionens huvudsakliga innehåll på följande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;sätt:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I propositionen föreslås ett flertal grundlagsändringar som innebär ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förstärkt skydd för de grundläggande fri- och rättigheterna enligt regeringsformen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Dessutom föreslås andra grundlagsändringar som rör bl. a. den s. k.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lagprövningsrätten, lagrådets granskning av lagförslag och formerna för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stiftande av grundlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Ett viktigt inslag i förstärkningen av rättighetsskyddet är förslaget om ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;särskilt förfarande vid s. k. rättighetsbegränsande lagstiftning. Den föreslagna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ordningen innebär att förslag till lag som angår begränsning av vissa av de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;grundläggande fri- och rättigheterna, t. ex. yttrandefriheten och mötesfriheten,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; på begäran av lägst tio riksdagsledamöter skall vila hos riksdagen i minst&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tolv månader innan det får antas. Undantag görs dock för det fallet att ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förslag vid omröstning i riksdagens kammare får stöd av minst fem sjättedelar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av de röstande. I så fall är förslaget antaget omedelbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Skyddet för vissa särskilda fri- och rättigheter förstärks också på annat sätt.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Förbudet mot retroaktiv lagstiftning som f. n. bara gäller strafflag utvidgas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;1 Riksdagen 1978/79. 4 sami. Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:556px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:43px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;sålunda till att omfatta också skattelag. Vidare föreslås förstärkningar med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;avseende på bl. a. rätten till ersättning vid expropriation och skyddet för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;medborgarskapet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Lagprövningsrätten innebär att domstol eller annan rättstillämpande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;myndighet skall sätta t. ex. en lag åt sidan om lagen uppenbart strider mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;grundlag. Denna rätt som f. n. anses föreligga utan stöd i lag skall enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;propositionen skrivas in i regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;F. n. är det regeringen eller riksdagsutskott som fritt bedömer om ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;lagförslag skall granskas av lagrådet. I propositionen föreslås att regeringsformen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;skall innehålla en föreskrift om att lagrådets yttrande bör inhämtas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;överlagförslag på vissa angivna områden. I den mån regeringen underlåter att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;höra lagrådet över ett lagförslag inom granskningsområdet skall skälen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;redovisas för riksdagen. Även inriktningen av lagrådets granskning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;lagförslag föreslås preciserad i regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Två nyheter föreslås i fråga om formerna för stiftande av grundlag. Dels&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skall ett förslag till ändring av grundlag väckas minst tio månader före det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksdagsval, efter vilket det andra och avgörande riksdagsbeslutet skall fattas.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Dels skall ett förslag till ändring av grundlag kunna bli föremål för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;folkomröstning, om minst en tredjedel av riksdagens ledamöter begär det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Förutom ändringar i regeringsformen föreslås i propositionen ändringar i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riksdagsordningen. Vidare innehåller propositionen förslag till lagar om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lagrådet och om förfarandet vid folkomröstning i hela landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Propositionens förslag bygger på vad rättighetsskyddsutredningen föreslagit &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i betänkandet (SOU 1978:34) Förstärkt skydd för fri- och rättigheter (bilaga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1 till propositionen). Remissyttrandena över betänkandet redovisas i bilaga 2&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;till propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:18px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1977/78:227 av Erik Adamsson (s) yrkas ”att riksdagen hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringen begär att det uppdras åt den nya fri- och rättighetsutredningen att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;överväga den i motionen angivna frågan om kontroll från riksdagens sida&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;över de högsta domstolsinstanserna”.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:15px;"&gt;I motionerna 1977/78:903 av Sven Andersson i Örebro m. fl. (fp, c, m),&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1978/79:1094 av Erik Hovhammar m. fl. (m, fp, c) och 1978/79:1655 av Erik&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Hovhammar m. fl. (m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förslag till grundlagsskydd av näringsfriheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;1 motionen 1978/79:2591 av Hilding Johansson m. fl. (s) hemställs "att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;riksdagen antar förslaget till folkomröstningslag i propositionen 1978/79:195&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;med de ändringar som föranleds av vad som anförts i motionen”.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;I motionstexten föreslås att det i propositionen framlagda förslaget till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;folkomröstningslag inte skall omfatta rådgivande folkomröstningar. Vid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:557px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:68px;left:47px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sådana omröstningar bör i stället enligt motionen riksdagen i varje enskilt fall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;få ta ställning till reglerna för förfarandet, bl. a. frågan hur kretsen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;röstberättigade skall bestämmas. I denna del uttalas att propositionens förslag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;innebär att rösträtt vid folkomröstning är begränsad lili den som har rösträtt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vid riksdagsval. Enligt motionärerna kan det i vissa frågor vara berättigat att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utsträcka rösträtten även till de invandrare som är varaktigt bosatta i vårt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I motionen 1978/79:2641 av Lars Werner ni. fl. (vpk) hemställs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag till ny lydelse av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringsformens 2 kap. 12 $ och därav föranledda följdändringar hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringen hemställer om särskild utredning för bestämning av området för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;demokratiska fri- och rättigheter och grundlagsskydd för dessa, i den mån de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;icke ingår i yttrandefrihetsutredningens arbete,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;2. att riksdagen avslår propositionens förslag till ändrad lydelse av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringsformens 8 kap. 15 $ om grundlagsstiftningsförfarande och därav&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föranledda följdändringar (t. ex. i 8 kap. 4 i; RF),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;3. att riksdagen avslår propositionens förslag till ändrad lydelse av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringsformens 8 kap. 18 !; om lagrådet och därav föranledda följdändringar,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;4. att riksdagen avslår propositionens förslag till ändrad lydelse av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringsformens 2 kap. 10 i; om hinder mot retroaktiv beskattning och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;därav föranledda följdändringar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;5. att riksdagen antar följande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:21px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;Förslag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;Lag om ändring i regeringsformen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;dels att nuvarande 2 kap. 17 i; skall ha nedan angiven såsom Motionärernas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;förslag betecknade lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;dels att nuvarande 2 kap. 18 § utgår ur regeringsformen och att nuvarande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;2 kap. 19-20 §§ skall betecknas 2 kap. 18-19 $§,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;dels att i regeringsformen skall införas en ny paragraf 11 kap. 14 § av nedan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;angiven såsom MMotionärernas förslag betecknade lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Nuvarande lydelse Motionärernas förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:191px;"&gt;2 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:198px;"&gt;17 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Förening av arbetstagare samt ar- De arbetande har gentemot privata&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;betsgivare och förening av arbetsgivare och offentliga företag och myndigheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;äger rätt att vidtaga fackliga följande rättigheter:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;stridsåtgärder, om annat ej föijer av rätt att organisera sig fackligt och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;lag eller avtal. politiskt:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:552px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Nuvarande lydelse Motionärernas förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:204px;margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:223px;"&gt;räu a't pä sina arbetsplatser bedriva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:211px;"&gt;agitation. propaganda och mötesverksamhet;
räll &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:211px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:204px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:223px;"&gt;au genom sina fackliga organisationer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:210px;"&gt;förhandla i alla frågor rörande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:211px;"&gt;arbets- och anställningsvillkor,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:210px;"&gt;arbetstid, arbetsledning och arbetsfördelning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:211px;"&gt; lön och löneformer, anställning,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:211px;"&gt; avskedanden och pennilteringar:
rätt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:210px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:204px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:223px;"&gt;an tillgripa strejk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:204px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:222px;"&gt;A vtal eller föreskrifter sorn inskränker &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:210px;"&gt;dessa rättigheter förbjuds i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:419px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Regeringens förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:419px;left:309px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:100px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;Motionärernas förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:452px;left:294px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:475px;left:282px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:496px;left:36px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:19px;"&gt;finner domstol eller annat offentligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;organ att en föreskrift står i strid med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;bestämmelse i grundlag eller annan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;överordnad författning eller att stadgad &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ordning i något väsentligt hänseende &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;har åsidosatts vid dess tillkomst,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;får föreskriften icke tillämpas. Har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;riksdagen eller regeringen beslutat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;föreskriften, skall tillämpningen dock&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;underlåtas endast om felet är uppenbart.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:496px;left:306px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Envar som åtalas skall ha räll att få&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;prövat om den lag sorn åberopas mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;honom eller henne är förenlig med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;grundlag. Domstol är skyldig att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;verkställa sådan prövning, finner&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;domstolen därvid att lag står i strid mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;grundlag, skall frågan prövas av riksdagens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;konstitutionsutskott, som antingen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;medger lagens åsidosättande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;eller genom redovisad lagtolkning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;upphäver motstridigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:761px;left:36px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Ändringarna i regeringsformen träder i kraft den 1 januari 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;6. att riksdagen godkänner de i propositionen föreslagna förändringarna av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regeringsformen och i riksdagsordningen som inte berörs av punkterna 1-5&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;ovan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;7. att riksdagen antar regeringens förslag till folkomröstningslag med den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;ändringen att 5&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:25px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:28px;left:550px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:73px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;R ege ringens förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:197px;"&gt;5 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Rösträtt vid folkomröstning tillkommer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;den som är röstberättigad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vid val till riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:15px;"&gt;Frågan huruvida &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:73px;left:306px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Motionärernas förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Rösträtt vid folkomröstning tillkommer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;den som är röstberättigad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vid kommunala val.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;4 kap. 20 !; vallagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:271px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Utskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Inledning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Genom 1974 års regeringsform (RF) togs det forsta steget närdet gällde att i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;grundlag ge ett verkligt skydd för medborgerliga fri- och rättigheter. År 1976&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;beslöt riksdagen åtskilliga ändringar i RF med syfte att förstärka detta skydd.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Förslagen i propositionen 1978/79:195 är att se som en tredje etapp i arbetet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med rättighetsskyddets förankring i grundlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Bakgrunden till de nu framlagda förslagen är riksdagens uttalanden i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samband med 1976 års ändringar beträffande rättighetsskyddet. Riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uttalade sig då för att i en ny utredningsomgång med följande remissbehandling &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;borde övervägas frågan om att ytterligare förstärka skyddet för de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rättigheter som inte kunde skyddas på samma sätt som tryckfriheten. Därvid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;pekades bl. a. på möjligheten att införa ett särskilt förfarande för rättighetsbegränsande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lagstiftning. Frågan om en sådan förstärkning av rättighetsskyddet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kopplades samman med två andra frågor som kvarstod olösta, nämligen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;frågorna om lagprövningsrätten och om lagrådsgranskningen. Beträffande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lagprövningsrätten gällde diskussionen vilket innehåll den skulle ha och om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den skulle regleras i grundlagen. Frågan om lagrådsgranskningen rörde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lagrådets ställning och uppgifter, främst om en obligatorisk granskning i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lagrådet av vissa lagar skulle införas. Enligt riksdagen borde också de nu&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;berörda båda frågekomplexen omfattas av utredningsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Med anledning av dessa uttalanden tillsattes i början av år 1977 rättighetsskyddsutredningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och lagrådsutredningen. Den sistnämnda utredningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;har fungerat som en förberedande utredning om lagrådets ställning och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppgifter. Dess förslag har ytterligare prövats av rättighetsskyddsutredningen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Denna utredning har dessutom prövat frågorna om ett särskilt förfarande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vid rättighetsbegränsande lagstiftning och om lagprövningsrätten. Genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tilläggsdirektiv i november 1977 fick kommittén i uppgift att också överväga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;frågan om införande av beslutande folkomröstning i grundlagsfrågor. Våren&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1978 avgav kommittén sitt betänkande som därefter remissbehandlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Parallellt med rättighetsskyddsutredningen har den på sommaren 1977&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillsatta yttrandefrihetsutredningen arbetat. Denna kommitté har i uppdrag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att överväga möjligheterna att i en yttrandefrihetsgrundlag, efter mönster av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tryckfrihetsförordningen (TF), göra en omfattande reglering av yttrandefri
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:226px;left:177px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:61px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:25px;left:568px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:70px;left:57px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;heten i tryckt skrift, radio, TV, film och andra medier samt av opinionsfriheterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;i övrigt. Kommitténs arbete kan väntas pågå ännu några år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Propositionens förslag överensstämmer i allt väsentligt med vad rättighetsskyddsutredningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;föreslagit. Bakom dessa förslag stod ordföranden och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;representanterna i utredningen för riksdagens fyra största partier. Endast&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;representanten för vpk reserverade sig. Utredningens förslag fick ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;övervägande positivt mottagande under remissbehandlingen. Framläggandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av propositionen har föregåtts av partiledaröverläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Propositionens förslag innebär i korthet följande. Ett särskilt lagstiftningsförfarande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skall införas i fråga om rättighetsbegränsande lagstiftning. På&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;yrkande skall ett förslag till sådan lagstiftning vila viss tid, om inte riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med en kvalificerad majoritet antar förslaget till lag omedelbart. Lagprövningsrätten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;skall komma till uttryck i en särskild grundlagsbestämmelse.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Lagrådsgranskning bör ske innan vissa lagar beslutas av riksdagen. Lagrådsgranskningens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inriktning skall anges i RF. Grundlagsstiftningsförfarandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skall ändras på två sätt. Dels införs en regel om tidsfrist som anger när förslag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;senast får väckas. Dels kan en minoritet i riksdagen få till stånd folkomröstning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;om ett förslag till grundlagsändring. Vidare skall skyddet för vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;särskilda rättigheter byggas ut. Bl. a. föreslås att ett förbud skall införas mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;retroaktiv skattelagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;Ett särskilt lagstiftningsförfarande för rättighetsbegränsande lagstiftning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Det nu gällande rättighetsskyddet regleras huvudsakligen i 2 kap. RF. Där&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anges de grundläggande fri- och rättigheter som svenska medborgare är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tillförsäkrade gentemot det allmänna. Kapitlet avslutas med en paragraf som i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stor utsträckning jämställer utlänning här i landet med svensk medborgare i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fråga om rättighetsskydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vissa av de grundläggande fri- och rättigheterna är absoluta i den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;meningen att de inte kan begränsas annat än efter en ändring av grundlagen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Till denna grupp av fri- och rättigheter hör religionsfriheten och de s. k.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;negativa opinionsfriheterna samt förbuden mot åsiktsregistrering,dödsstraff,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kroppsstraff och tortyr. Hit hör vidare rätten att återvända till Sverige och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skyddet för svenskt medborgarskap, rätten att få frihetsberövandet prövat av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;domstol eller därmed jämställd nämnd samt förbuden mot retroaktiv&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;strafflag och tillfälliga domstolar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Andra fri- och rättigheter är inte på detta sätt absoluta utan får begränsas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;men i princip bara genom lag. Dessa fri- och rättigheter är yttrandefriheten,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten, föreningsfriheten,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt; skyddet mot påtvingat kroppsligt ingrepp, kroppsvisitation och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;husrannsakan och liknande intrång, skyddet för förtrolig kommunikation,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;rörelsefriheten samt rätten till offentlig domstolsförhandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;De nu angivna fri-och rättigheterna får begränsas bara i viss utsträckning.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;En begränsning får sålunda göras endast för att tillgodose ett ändamål som är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:25px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:28px;left:558px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:72px;left:47px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. En begränsning får&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vidare inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sådan åskådning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;För vissa av dessa fri- och rättigheter gäller dessutom att de får begränsas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;endast för att tillgodose kvalificerade, till stor del särskilt angivna intressen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I 2 kap. RF finns härutöver två särskilda förbud mot diskriminering,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;nämligen förbud mot föreskrifter som missgynnar någon på grund av ras,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hudfärg eller etniskt ursprung eller på grund av kön. Dessa förbud är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillämpliga också på rättighetsbegränsande lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Slutligen finns i kapitlet om grundläggande fri- och rättigheter föreskrifter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om rätten att vidta fackliga stridsåtgärder, rätten till ersättning vid expropriation &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;eller annat sådant förfogande samt om författares, konstnärers och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fotografers rätt till sina verk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utlänning här i landet är fullt likställd med svensk medborgare i fråga om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vissa av fri- och rättigheterna. Beträffande andra fri- och rättigheter är sådan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utlänning likställd med svensk medborgare i den mån annat inte följer av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;särskilda föreskrifter i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;När det gäller frågan om förstärkning av rättighetsskyddet vill utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;ansluta sig till de grundläggande synpunkter som utvecklas i propositionen (s.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;30-32) på grundval av rättighetsutredningens betänkande (prop. bil. 1&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;s. 49-52) och som kan sammanfattas på följande sätt. Det starkaste skyddet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för de grundläggande fri- och rättigheterna utgörs av medborgarnas aktiva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;demokratiska medvetande. Att dessa fri- och rättigheter kommer till uttryck i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;grundlagen har dock ett betydande värde i sig. Det kan inte komma i fråga att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;politisk makt läggs hos sådana icke politiska organ som domstolar eller att en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;minoritet får träffa politiska beslut i majoritetens ställe eller uppehålla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avgörandet på obestämd tid. Utskottet instämmer i propositionens uttalande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att det är från dessa utgångspunkter frågan om en förstärkning av det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nuvarande rättighetsskyddet skall bedömas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;De krav som sålunda måste ställas på en förstärkning av skyddet för fri- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;rättigheter är delvis motstridiga. Å ena sidan är det nödvändigt med särskild&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;omsorg vid inskränkningar i sådana fri- och rättigheter som redan har givits&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;uttryckligt erkännande i grundlag. Å andra sidan får inte en begränsning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;handlingsfriheten få sådana former eller ske i sådan utsträckning att andra för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;folkstyrelsen grundläggande principer sätts åsido. Förslaget till ett särskilt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förfarande för rättighetsbegränsande lagstiftning avser att vara en lösning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som tillgodoser de olika krav som det här är fråga om. Förslaget innebär&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Förslag till lag angående fri- och rättighetsbegränsning skall på yrkande vila&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:47px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:558px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:69px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i riksdagen i minst tolv månader, innan det får antas. Tiden räknas från det att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det beredande utskottets yttrande över förslaget anmäls i kammaren.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Riksdagen skall dock kunna anta förslaget utan ett sådant uppskov, om minst&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fem sjättedelar av de röstande förenar sig därom. Riksdagen skall också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kunna förkasta förslaget genast med vanlig majoritet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;De fri- och rättigheter som omfattas av det föreslagna förfarandet är med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vissa undantag de begränsningsbara fri- och rättigheter som anges i 2 kap.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1-11 §§ RF: yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; föreningsfriheten, skyddet mot påtvingat kroppsligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ingrepp m. m., rörelsefriheten och kravet att domstolsförhandling skall vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;offentlig. Undantag från det särskilda förfarandets tillämpningsområde görs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för föreskrifter om tystnadsplikt för offentliga funktionärer, om husrannsakan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och liknande intrång och om frihetsstraff, allt under förutsättning att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föreskrifterna inte innebär begränsning av någon annan rättighet. Likaså&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;undantaslag,som förlänger tidsbegränsad lags giltighetstid i högst två år. Inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;heller skall det särskilda förfarandet användas vid krig eller omedelbar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;krigsfara. Däremot skall det gälla sådana särskilda föreskrifter i lag som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;innebär att utlänning här i landet särbehandlas i fråga om de fri- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rättigheter som anges i 2 kap. 20 § andra stycket RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Ett yrkande om att det särskilda lagstiftningsförfarandet skall tillämpas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skall framställas av minst tio riksdagsledamöter. Frågan huruvida ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lagförslag angår en sådan begränsning av fri- och rättigheterna att förfarandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;är tillämpligt avgörs för riksdagens vidkommande av konstitutionsutskottet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Utskottet får inte förklara att ett lagförslag inte angår begränsning av någon&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;rättighet utan att lagrådet dessförinnan har yttrat sig i frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I princip skall enligt förslaget det särskilda förfarandet omfatta all&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;lagstiftning som angår rättighetsbegränsning, oavsett om lagstiftningen går i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skärpande eller mildrande riktning eller är neutral från rättighetsskyddssynpunkt.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Tanken är dock att förfarandet i praktiken skall aktualiseras främst i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skärpningsfallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I samband med antagandet av 1976 års ändringar i RF:s regler om fri- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;rättigheter uttalade sig riksdagen för att skyddet i grundlag för opinionsfriheterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i största möjliga utsträckning skulle göras på ett sätt som motsvarar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regleringen av tryckfriheten i TF, dvs. med en s. k. materiell metod. Som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;utredningen och propositionen understryker går det emellertid f. n. inte att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;komma längre på den vägen. Här måste resultatet av yttrandefrihetsutredningens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;arbete få avvaktas. Vad som nu kan komma i fråga för en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förstärkning av rättighetsskyddet är således i huvudsak endast förfaranderegler.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskottet har vid sin prövning av förslaget i nu aktuella delar funnit sig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;böra tillstyrka detta och kan ansluta sig till vad departementschefen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;propositionen anfört om förfarandet. Genom uppskovsförfarandet får man&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;goda möjligheter att noga överväga föreslagna rättighetsbegränsningar och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;det blir tillfälle till en allmän debatt i frågorna. Ett sådant förfarande kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:28px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:29px;left:555px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:74px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;därför verka som ett skydd mot tillfälliga opinioner inom landet och mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;påtryckningar utifrån. Eftersom en minoritet inom riksdagen bara kan få till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stånd ett uppskov men inte hindra att ett förslag genomförs när den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föreskrivna tidsfristen har gått ut, kommer det inte att ske någon icke&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;godtagbar politisk maktförskjutning från majoriteten till en minoritet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Genom att förfarandet blir tillämpligt bara på yrkande och genom att lagrådet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;medverkar i förfarandet är det väl sörjt för att de problem som lagprövningsrätten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skulle kunna ge upphov till blir begränsade. Någon risk för att politisk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;makt skall överföras till de rättstillämpande myndigheterna finns därför inte.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;De undantag från det särskilda förfarandets tillämpningsområde som föreslås&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;minskar uppenbarligen de praktiska problem som skulle kunna följa, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förfarandet vore tillämpligt på all rättighetsbegränsande lagstiftning. I samma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riktning verkar också bestämmelserna om att förfarandet skall användas bara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;efter yrkande och att en kvalificerad majoritet skall kunna rösta igenom ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lagförslag genast, även om uppskovsyrkande har framställts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet vill tillägga att det är sannolikt att den föreslagna ordningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kommer att få sin största betydelse som garant för att lagstiftningen på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;hithörande områden präglas av omsorg och nödig försiktighet enbart genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;att den finns till och kan sättas i tillämplighet. Även om förfarandet inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kommer att i praktiken tillämpas fullt ut annat än i vissa särskilda fall bör det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sålunda enligt utskottets mening ändock få betraktas som en värdefull&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;praktisk garant mot mindre väl överlagda rättighetsbegränsningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I propositionen uttalas att det inte finns anledning tro att den föreslagna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ordningen kommer att erbjuda särskilt kännbara praktiska svårigheter vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;tillämpningen. Utskottet kan i allt väsentligt instämma häri. Vad som anförs i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;rättighetsskyddsutredningens betänkande och i propositionen om det nya&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;lagstiftningsförfarandet och dess tillämplighet i olika fall bör enligt utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;ge god vägledning för kommande praxis. Utskottet vill understryka vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;rättighetsskyddsutredningen uttalat om att hindersamma och upprivande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tvister i procedurfrågor såvitt möjligt bör undvikas och att den normala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;löpande reformverksamhet, som sedan länge spelat en huvudroll i de svenska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;statsmakternas arbete, under inga omständigheter får förhindras. Utöver det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;anförda vill utskottet i detta sammanhang endast göra några påpekanden om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;ri ksdagsförfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Yrkande om att det föreslagna nya lagstiftningsförfarandet skall tillämpas i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;visst fall skall enligt förslaget kunna framställas från det utskottets betänkande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;i ärendet har anmälts i kammaren (5 kap. 1 § andra stycket RO). Det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;skall framställas skriftligen och om möjligt upptas på föredragningslista&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;(tilläggsbestämmelse 5.1.3). Det är enligt utskottet självklart av stor vikt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ett sådant yrkande som det här gäller framställs så snart som möjligt. Det bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;därför normalt framställas senast vid andra bordläggningen eller, om ärendet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skall avgöras efter endast en bordläggning, vid första bordläggningen. I vart&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;fall bör det framställas så lång tid före det kammarsammanträde, då ärendet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;först kan avgöras, att yrkandet hinner föras upp på föredragningslistan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:27px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:27px;left:548px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:72px;left:44px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Senare anmälan bör endast förekomma i sällsynta undantagsfall och då vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;föranledd av särskilda omständigheter. Dit kan t. ex. höra att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kammardebatten påvisar konsekvenser av ett lagförslag som inte klart&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;framgått eller rimligen kunnat härledas ur tidigare tillgängligt material om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;lagförslaget. Ett annat fall kan vara att det först vid kammardebatten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;framställs ett yrkande om skärpning av en föreslagen rättighetsbegränsande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;lag och att detta yrkande kan bedömas ha praktisk möjlighet att vinna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kammarens bifall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Enligt förslaget får konstitutionsutskottet inte förklara att det särskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förfarandet inte är tillämpligt i fråga om visst lagförslag utan att lagrådet har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;yttrat sig i saken. Stadgandet innebär bl. a. att lagrådet måste höras i denna del&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;också när lagrådet tidigare yttrat sig över lagförslaget men inte i sitt yttrande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;berört frågan om lagstiftningsförfarandet. Utskottet förutsätter att lagrådet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;alltid kommer att med förtur behandla remisser från utskottet med anledning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av det särskilda lagstiftningsförfarandet och att yttrande i uppenbara fall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;avges med stor skyndsamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:2591 (vpk) yrkas avslag på propositionen såvitt gäller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;det särskilda lagstiftningsförfarandet. Motionärerna hävdaratt ett kvalificerat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förfarande inte innebär något grundlagsskydd utan bara att ett tillfälligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;minoritetsveto införs. Med hänvisning till vad utskottet anfört i det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föregående avstyrker utskottet motionen såvitt nu är i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Lagprövningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Lagprövningsrätten saknar f. n. stöd i skrivna rättsregler. Den har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utvecklats i rättspraxis och har befästs genom uttalanden under det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;konstitutionella reformarbetet. Den anses tillkomma samtliga organ som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillämpar rättsregler under utövande av rättskipning eller offentlig förvaltning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Lagprövningsrätten som den har utvecklats kan, kort uttryckt, sägas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;innebära att en myndighet har rätt -och skyldighet-att i sin rättstillämpande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;verksamhet sätta åt sidan en föreskrift som strider mot en bestämmelse i en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;författning av högre konstitutionell valör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Som framhölls i samband med 1976 års fri- och rättighetsreform avser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;lagprövningsrätten såväl formerna för en författnings tillkomst som dess&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;materiella överensstämmelse med högre författning och frågan om den har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;beslutats av ett kompetent organ. En förutsättning för att en av riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;eller regeringen beslutad föreskrift skall få sättas åt sidan är att ett ev. formfel&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vid dess tillkomst är grovt eller att föreskriften i något annat hänseende&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppenbart strider mot högre författning. Endast uppenbar grundlagsstridighet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;får sålunda medföra att en lag sätts åt sidan i rättstillämpningen. Samma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;krav på uppenbar motstridighet gäller också i fråga om regeringens förordningar.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt; Föreskrifter som har beslutats av en förvaltningsmyndighet eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;kommun kan däremot sättas åt sidan också i fall av mindre uttalade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;konflikter med högre föreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:25px;left:54px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:27px;left:564px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:70px;left:55px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Lagprövningsrätten utövas i princip ex officio. Detta innebär emellertid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inte att prövning av ev. motstridighet mellan författningar på olika nivåer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;ingår som ett mera normalt led i myndigheternas rättstillämpning. Lagprövning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kan enligt gällande synsätt bli aktuell endast om en påstådd normkonflikt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uttryckligen åberopas som grund för ett yrkande eller om en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;myndighet i ett visst fall har särskild anledning att förmoda att en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;normkonflikt föreligger. I lagprövningsrätten ligger med andra ord inte någon&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;allmän skyldighet för myndigheterna att undersöka om de rättsregler som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skall tillämpas till äventyrs står i strid med föreskrifter på högre nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1973 års fri- och rättighetsutredning föreslog att lagprövningsrätten i dess&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;nuvarande form borde komma till direkt uttryck i RF. Enligt prop.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1975/76:209 innebar förslaget att bibehålla denna lagprövningsrätt en lämplig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;avvägning mellan de olika intressen som här står mot varandra. Frågan om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;lagprövningsrätten borde komma till uttryck i RF var emellertid inte mogen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för avgörande. Det fanns enligt föredraganden vissa skäl som talade för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lagprövningsrätten liksom dittills lämnades oreglerad. En grundlagsregel&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skulle otvivelaktigt - även med en restriktiv utformning - kunna inge den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;oriktiga föreställningen att lagprövningsrätten skulle utgöra ett normalt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inslag i rättstillämpningen. Vidare var det svårt att finna en för alla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;författningsnivåer invändningsfri avfattning av en grundlagsregel. Av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;särskild betydelse i sammanhanget var enligt föredraganden också att frågan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om möjligheterna att införa särskilda uppskovsregler i fråga om rättighetsbegränsande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lagstiftning skulle utredas ytterligare. Han ansåg det uppenbart&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att tillkomsten av sådana regler skulle få betydelse för lagprövningsrättens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;innehåll och att dessa två frågor därför inte borde behandlas fristående från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;varandra. Föredraganden förordade av denna anledning att frågorna om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lagprövningsrättens framtida utformning och om införande av särskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uppskovsregler på fri- och rättighetsområdet skulle utredas i ett sammanhang.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Han uttalade vidare att den omständigheten att lagprövningsrätten då&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lämnades oreglerad fick till följd att den lagprövningsrätt som hade utvecklats&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i rättspraxis skulle komma att bestå också efter antagandet av de nya regler&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om fri- och rättigheter som föreslogs i propositionen (prop. 1975/76:209&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;s. 94 f.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Konstitutionsutskottet anslöt sig till föredragandens uppfattning och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;åberopade som ytterligare skäl att utreda lagprövningsrätten att lagrådets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;framtida ställning, som också hade föreslagits bli föremål för utredning,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skulle få betydelse för utformningen av lagprövningsinstitutet (KU 1975/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;76:56 s. 19). I två reservationer framfördes yrkanden om inskrivande av en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lagprövningsrätt i RF (s. 76 ff.). Riksdagen följde utskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Rättighetsskyddsutredningen konstaterar att dess förslag i övrigt inte kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sägas bringa lagprövningsfrågan i något förändrat läge. De föreslagna reglerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om ett speciellt förfarande för rättighetsbegränsande lagstiftning torde enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommittén i praktiken knappast behöva ge upphov till några lagprövningssituationer.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Särskilt anmärker kommittén att det särskilda lagstiftningsförfa
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:35px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:538px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:69px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;randet skall vara tillämpligt bara om så yrkas inom riksdagen. Rättighetsskyddsutredningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;anser att man i sak bör behålla lagprövningsrätten sådan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;den är och föreslår att rådande rättsläge får komma till uttryck i ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;grundlagsstadgande. Det stora flertalet remissinstanser intar en positiv&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;hållning till rättighetsskyddsutredningens förslag i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Propositionens förslag överensstämmer helt med rättighetsskyddsutredningens.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:2641 (vpk) föreslås en annan lydelse av paragrafen om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;lagprövningsrätten (11 kap. 14 § RF). Enligt den i motionen föreslagna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;lydelsen skall envar som åtalas ha rätt att få prövat om den lag som åberopas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;mot honom eller henne är förenlig med grundlag. Domstol skall vara skyldig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att verkställa sådan prövning. Om domstolen därvid finner att lag står i strid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;mot grundlag skall riksdagens konstitutionsutskott pröva frågan. Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skall därvid kunna antingen medge lagens åsidosättande eller genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;”redovisad lagtolkning” upphäva motstridigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Enligt utskottets mening kan det nu inte komma i fråga att i något&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hänseende förändra den nuvarande lagprövningsrätten. Förslaget i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;1978/79:2641 att frågor om tillämpning av lagprövningsrätten skall hänskjutas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till konstitutionsutskottet för avgörande är inte förenligt med grundlagens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;huvudprinciper för uppgiftsfördelningen mellan riksdagen,å ena sidan, samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;domstolar och andra myndigheter, å andra sidan. Det skulle dessutom ge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;lagprövningsrätten en helt annan innebörd än den nu har. Av dessa skäl&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avstyrker utskottet motionsyrkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Riksdagen har såväl 1973 i grundlagsärendet som 1976 i ärendet om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ändring i RF bekräftat och ställt sig bakom en lagprövningsrätt som grundar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sig på att en författning av högre konstitutionell valör tar över bestämmelser i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;författning av lägre valör. För innebörden i denna lagprövningsrätt har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;redogjorts i det föregående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Som redan anförts framfördes i samband med 1976 års reform på fri- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;rättighetsområdet i huvudsak tre invändningar mot att inskriva lagprövningsrätten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i grundlag. En av dessa var ovissheten hur tillkomsten av ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;särskilt förfarande vid rättighetsbegränsande lagstiftning skulle påverka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lagprövningsrätten. Som detta förfarande nu har utformats, särskilt med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hänsyn till att det endast skall kunna bli tillämpligt efter yrkande, finner&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utskottet i likhet med rättighetsskyddsutredningen och propositionen att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förfarandet inte kan anses komma att inverka på lagprövningsfrågan.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Utskottet vill tillägga att inte heller den lösning av frågan om lagrådets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hörande som är aktuell i detta ärende kan anses bringa lagprövningsfrågan i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;något förändrat läge. En andra invändning var att en uttrycklig grundlagsregel &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om lagprövningen skulle inge föreställningen att lagprövningen skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utgöra ett normalt inslag i rättstillämpningen. Enligt utskottets mening får&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;risken härför anses ringa under förutsättning att del i förarbetena till en ny&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;grund lagsregel klart utsägs vad det är fråga om och bestämt framhålls den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;försiktiga inriktningen av regelns tillämpning. Den tredje invändningen var&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:41px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:546px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:67px;left:42px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;svårigheten ali formulera eli grundlagssladgantle. Utskoltel anser all den nu&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;föreslagna lydelsen av en ny bestämmelse om lagprövningsrätten (11 kap. 4 S&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;RF) står i god överensstämmelse med vad som nu anses utgöra gällande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:15px;"&gt;Genom alt införa den föreslagna bestämmelsen om lagprövningsrätten i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;RF uppnås enligt utskottets mening den väsentliga fördelen att hinder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppställs mot att lagprövningsrätten i praxis ges ett vidgat tillämpningsområde &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och anses kunna begagnas utan de inskränkningar som uttryckligen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;uppställs i bestämmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Med hänsyn till det anförda och till vad som anförts i propositionen i denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;del tillstyrker utskottet förslaget att i RF införa en ny bestämmelse om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;lagprövningsrälten (11 kap. 4$) med den i propositionen angivna lydelsen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Niir det gäller tillämpningen av den nya bestämmelsen vill utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;bestämt understryka alt lagprövningsinstitulet inte är avsett all utgöra ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;normalt inslag i rättstillämpningen och att hittillsvarande försiktiga praxis&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fortfarande skall vara vägledande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;När det är fråga om en av riksdagen beslutad föreskrift fordras enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bestämmelsen för underlåten tillämpning av föreskriften i fråga att felet är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppenbart. Samma krav uppställs i och för sig också när det gäller av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringen beslutad föreskrift. Enligt utskottets mening måste emellertid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppenbarhelsrekvisitet lå en särskild betydelse när det gäller av riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;beslutad lag eller annan föreskrift. Riksdagen är enligt grundlagen den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;främste lagstiftaren. Endast riksdagen kan stifta grundlag. Det är därför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;naturligt att riksdagen är den instans som är bäst ägnad att pröva om viss&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föreskrift är grundlagsenlig. Uppenbarhetsrekvisitet medför i detta fall enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utskottets mening alt riksdagens tillämpning av visst grundlagsstadgande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;måste respekteras så länge det håller sig inom ramen för en möjlig tolkning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bestämmelsen i fråga. För att underlåta tillämpning av en av riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beslutad föreskrift måste det därför fordras att föreskriften materiellt sett är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;oförenlig med ett grundlagsstadgande eller att det vid föreskriftens beslutande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förekommit ett klart och direkt åsidosättande av ett uttryckligt stadgande i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;grundlag eller RO om lagstiftningsproceduren som uppenbarligen måste&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anses vara av väsentlig betydelse för denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Laxrdclsiiranskninuen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Fram till år 1971 gällde att lagrådet obligatoriskt skulle höras över vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lagförslag. Bestämmelser härom fanns i 1809 års RF. De innebaratt förslag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;allmän cicil- och kriminallag, kriminallag för krigsmakten samt kyrkolag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;jämte lagförslag i vissa speciella ämnen skulle granskas av lagrådet. Det är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;svårt att närmare ange gränserna lör det obligatoriska granskningsområdet,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;eftersom dessa gränser i huvudsak kom att bestämmas i praxis. Till kategorin&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:51px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:557px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;allmän civillag räknades emellertid lagar som innebar väsentliga ingrepp i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;medborgarnas frihet och egendom samt till allmän kriminallag i allmänhet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;straffrättsliga bestämmelser som avsäg brott av så allvarlig natur att straffet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;var ett inte alltför kort fängelsestraff (jfr SOU 1963:17 s. 328).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Genom grundlagsändring 1970-1971 gjordes lagrådsgranskningen fakultativ,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; dvs. del överläts ål regeringen att fritt bestämma närden vMle inhämta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;lagrådets yttrande. Enligt 8 kap. 18 S nya RF gäller denna ordning alltjämt.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Som en nyhet infördes emellertid genom RF en rätt för riksdagsutskott att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inhämta lagrådets yttrande. Enligt 4 kap. 10$ riksdagsordningen (RO,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;omtryckt 1977:90) kan redan en tredjedel av ledamöterna i ett utskott få till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;stånd att ett lagrådsyttrande inhämtas. Utskottsmajoriteten kan dock&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;motsätta sig minoritetens önskan, om den finner alt det dröjsmål med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ärendets behandling som är förenat med lagrådsgranskningen skulle leda till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;avsevärt men.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Enligt RF skall det i lagrådet ingå domare i högsta domstolen och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringsrätten. Närmare bestämmelser om lagrådet meddelas i lag. f. n.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;lagen (1965:186) om lagrådet (ändrad senast 1974:578). Enligt lagen kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lagrådet arbeta på högst tre avdelningar. I varje avdelning skall tjänstgöra tre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;justitieråd och ett regeringsråd. Regeringen kan dock förordna annan lagfaren&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;person att tjänstgöra på avdelning i stället för ett av justitieråden. Lagrådets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;arbetsformer är inte reglerade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:17px;"&gt;Inriktningen av lagrådets granskningsverksamhet är inte reglerad vare sig i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;RF eller i lagen om lagrådet. Vid skilda tillfällen har det emellertid gjorts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;uttalanden av statsmakterna om vilken inriktning verksamheten bör ha (se&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rättighetsskyddsutredningens betänkande s. 113 ff ). Enighet torde råda om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att lagrådets granskning skall avse bara lagförslagens juridiska sida och inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;deras allmänna politiska grunder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt propositionen, som i denna del i sak helt foijer rättighetsskyddsutredningen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; föreslås följande ordning för lagrådsgranskningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;Yttrande av lagrådet bör inhämtas innan riksdagen beslutar lag som tillhör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;någon av ett antal uppräknade kategorier. Dessa är 1. grundlag om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tryckfriheten, 2. lag om begränsning av rätten att få ta del av allmänna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;handlingar, 3. annan lag som angår begränsning av någon av de grundläggande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;fri- och rättigheterna. 4. lag om kommunal beskattning, 5. lag om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;svenskt medborgarskap och civilrättslig lag, 6. offentligrättslig lag som gäller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ekonomiska förhållanden samt 7. lag om rättegången, lag om offentligrättsliga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;tjänstemäns rättsställning och annan lag som avses i 11 kap. RF.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Denna grundlagsregel om remiss till lagrådet är tillämplig, om lagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;är viktig för enskilda eller från allmän synpunkt. I några undantagsfall &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behövs inte lagrådets yttrande. Dessa fall är att lagrådets hörande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller att det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppkomma. Effekten av huvudregeln om remiss till lagrådet förstärks genom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:43px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:549px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:67px;left:44px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att regeringen skall vara skyldig att redovisa sina motiv till att den lägger fram&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förslag till lag av någon av de uppräknade kategorierna utan att ha hört&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lagrådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;En uttrycklig grundlagsregel om inriktningen av lagrådets granskning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;föreslås bli införd. Den föreslagna regeln innebäratt lagrådet skall undersöka,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hur ett lagförslag förhåller sig lill grundlagarna och till rättsordningen i övrigt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samt hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra och till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rättssäkerhetens krav. Lagrådet skall vidare överväga om förslaget är så&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utformat att lagen kan antas tillgodose angivna syften och i övrigt söka belysa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;problem som kan uppstå vid tillämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I motionen 1978/79:2641 (vpk) yrkas avslag på förslaget till ändrad lydelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av 8 kap. 18 S RF om lagrådet och därav föranledda följdändringar. 1&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motiveringen sägs att den föreslagna, nya ordningen i huvudsak innebär ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;återgående till det tidigare obligatoriet om än i en mjukare variant. Detta kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;enligt motionen leda till en stärkt position för domare i de högsta dömande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;instanserna som inte bör fl komma till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Propositionens förslag beträffande lagrådsgranskningen bör enligt utskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;prövas mot bakgrund av vissa utgångspunkter om vilka i stort sett allmän&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;enighet råder. En väsentlig sådan är att lagrådets verksamhet upplevs som ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;värdefullt led i arbetet på att få fram fullgoda lagförslag. Granskningen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lagrådet har setts som en garanti för att rättssäkerhetsintresset och kravet på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enhetlighet, konsekvens och klarhet iakttas. En annan utgångspunkt är att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;granskningen uteslutande bör ägnas åt lagförslagens juridiska sida och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sålunda aldrig omfatta deras allmänna politiska grunder. På omfattningen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lagrådsgranskningen måste inverka, att man inte gärna kan låta lagrådsgranskningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;få ta i anspråk flera ledamöter i de högsta domstolarna än&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ungefär det antal som förekommer f. n. Slutligen är man ense om att det inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kan komma i fråga att skapa regler som innebär att en lag i efterhand sätts åt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sidan enligt gällande principer om lagprövning på den grunden att lagrådets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;yttrande inte har inhämtats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utifrån de angivna utgångspunkterna har utskottet granskat propositionens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förslag till ny ordning för lagrådets medverkan i lagstiftningsarbetet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Utskottet finner att detta på ett lämpligt sätt tillgodoser de krav som måste&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;kunna ställas i sammanhanget och allmänt sett är välövervägt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Det föreslagna systemet för lagrådsgranskningen innebär ingen obligatorisk &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;granskning utan kan i stället karaktäriseras som ett mellanting mellan ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sådant system och ett system som det nuvarande med en helt fakultativ&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;granskning. Härigenom och på det sätt systemet i övrigt är utformat undviks&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;helt risken för att ett uteblivet hörande av lagrådet över ett förslag till en lag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skall kunna leda lill att lagen i efterhand genom lagprövning kan sättas åt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sidan i rättstillämpningen. Det ankommer sålunda alltid i sista hand på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen att avgöra om lagrådet skall höras över ett lagförslag eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt utskottets mening bör det föreslagna nya systemet leda lill att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lagrådet inom ramen för sin kapacitet får granska alla de lagförslag som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:43px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:548px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;behöver dess granskning men inga andra. Som systemet är utformat innebär&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;de nya reglerna enligt utskottets bedömning ingen risk för att lagrådet eller de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;högsta dömande organen över huvud skall fä ett politiskt inflytande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Med hänsyn till det anförda och till vad som i övrigt anförts i propositionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;beträffande förslaget till nya regler för lagrådsgranskningen tillstyrker&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utskottet i allt väsentligt propositionen och avstyrker motionen 1978/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;79:2641, båda såvitt nu är i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Endast i en detalj har utskottet funnit skäl att frångå propositionen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Utskottet föreslår en mindre jämkning av lagtexten i 8 kap. 18 § RF. I&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;propositionens förslag har sista meningen i andra stycket följande lydelse:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;"Riksdagens avgörande av frågan om lagrådets yttrande bör inhämtas är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;slutgiltigt.” Innebörden är att ytterligare understryka vad som i och för sig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;redan följer av det föreslagna systemet för lagrådsgranskningen och reglerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för lagprövningsrätten: riksdagen avgör i sista hand suveränt om lagrådet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;skall höras eller inte, vilket leder till att ingen lag kan sättas åt sidan i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;rättstillämpningen enbart av den anledningen att lagrådet inte har hörts i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lagstiftningsärendet. Utskottet föreslår följande lydelse av meningen i fråga,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som mera direkt utsäger vad som avses: "Att lagrådet icke har hörts över ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lagförslag utgör aldrig hinder mot lagens tillämpning”.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1 anslutning till de nya grundlagsreglerna om lagrådsgranskningen framläggs &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i propositionen ett förslag till ny lag om lagrådet. De viktigaste&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nyheterna i förslaget är att varje lagrådsavdelning normalt skall bestå av tre i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stället för som nu av fyra ledamöter samt att antalet justitieråd och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringsråd på varje avdelning inte fastställs i lagen utan kan variera inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den ram som bestäms av att såväl justitieråd som regeringsråd skall ingå i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;varje avdelning. Lagrådet kan enligt den nya lagen bestå av högst fyra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avdelningar. Beträffande lagens detaljer i övrigt och den närmare motiveringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;hänvisar utskottet till propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet tillstyrker propositionens förslag till ny lag om lagrådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Förfarandet vid grundlagstiftning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I 1 kap. 3 § RF anges att regeringsformen, successionsordningen och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tryckfrihetsförordningen är rikets grundlagar. Enligt 8 kap. 15 § RF stiftas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;grundlag genom två likalydande beslut. Det andra beslutet får inte fattas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förrän det efter det första har hållits val till riksdagen i hela riket och den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;nyvalda riksdagen har samlats. Samma regler gäller i fråga om ändring eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;upphävande av grundlag (8 kap. 17 § RF).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I samband med 1976 års ändringar i RF behandlade riksdagen bl. a. frågan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om införande av regler om en viss tidsfrist mellan de två besluten i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;grundlagstiftningsförfarandet (KU 1975/76:56). Riksdagen avslog ett yrkande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om att sådana regler skulle införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Författningsutredningens förslag till regeringsform innehöll en bestämmelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(7 kap. 4 S) som innebar att ett vilande beslut i et* grundlagsärende&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:26px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:26px;left:544px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:71px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skulle understallas folkomröstning i samband med närmast följande riksdagsval,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; om minst en tredjedel av riksdagens ledamöter gjorde framställning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om det inom viss tid efter beslutet eller om regeringen beslutade om det inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samma tid. Det vilande grundlagsförslaget skulle förfalla, om majoriteten av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;de deltagande i folkomröstningen röstade emot det och denna majoritet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;svarade mot mer än hälften av antalet godkända röster vid det samtidigt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förrättade riksdagsvalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Grundlagbéredningen tog i sitt förslag till regeringsform (SOU 1972:15) inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;in några regler om beslutande folkomröstning i grundlagsfrågor. I en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;reservation framfördes emellertid ett förslag i frågan som i sak nära anslöt till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vad författningsutredningen hade förordat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Frågan om beslutande folkomröstning i grundlagsfrågor behandlades&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vidare av riksdagen i samband med antagandet av 1974 års RF (KU 1973:26)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och 1976 års nya regler i RF till skydd för de medborgerliga fri- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rättigheterna (KU 1975/76:56). Riksdagen avslog vid båda dessa tillfällen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;yrkanden om införande av ett folkomröstningsinstitut av det slag som hade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;förordats av reservanterna i grundlagberedningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 svensk rätt saknas f. n. regler om förfarandet vid folkomröstning.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Grundlagberedningen föreslog att det - utöver en särskild lag för varje&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;folkomröstning med bestämmelser bl. a. om de frågor omröstningen gäller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och om tidpunkten för denna - skulle finnas vissa permanenta lagbestämmelser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om folkomröstning, såsom angående rösträtt och om förfarandet vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;röstningen och vid sammanräkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;På grundval av rättighetsskyddsutredningens betänkande föreslås nu i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;propositionen att reglerna om grundlagsstiftningsförfarandet ändras så att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förslag till grundlag skall väckas minst tio månader före det riksdagsval, efter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vilket det andra och avgörande riksdagsbeslutet skall fattas. Konstitutionsutskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skall dock kunna medge undantag från denna regel, om utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beslutar härom med fem sjättedels majoritet. Vidare föreslås att förslag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;grundlag, som har antagits som vilande av riksdagen, skall underställas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;folkomröstning, om minst en tredjedel av riksdagens ledamöter begär det.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Folkomröstningen skall i så fall äga rum samtidigt med det riksdagsval, efter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vilket det avgörande riksdagsbeslutet skall fattas. Förslaget är förkastat, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;de flesta av dem som deltar i omröstningen röstar emot förslaget och de till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;antalet är fler än hälften av dem som har avgivit godkända röster vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksdagsvalet. I annat fall skall förslaget behandlas på vanligt sätt av den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;nyvalda riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:2641 (vpk) yrkas avslag på propositionen såvitt nu är i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fråga. I motiveringen anförs bl. a. att förslaget till särskild tidsfrist öppnar sig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för onödig formalism och kan innebära att förslag pressas fram utan tillräcklig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;beredning. Vidare sägs förslaget innefatta en ny variant om tillfälligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;minoritetsveto genom att tre ledamöter i konstitutionsutskottet lär makt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skjuta ett lagförslag på framtiden genom att vägra dispens från huvudregeln&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om tidsfrist. Vad gäller förslaget till införande av beslutande folkomröstning i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;2 Riksdagen I97HI79. 4 sami. Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:25px;left:49px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:25px;left:557px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:70px;left:47px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;grundlagsfrågor kritiseras detta i motionen främst som stridande mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;parlamentarismens principer genom att en minoritet enligt förslaget får&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;möjlighet att omintetgöra riksdagens beslutskompetens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I propositionen motiveras förslaget till särskild tidsfrist främst med att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;grundlagsförslag med stor principiell och praktisk räckvidd inte bör behandlas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;i riksdagen mot slutet av riksmötet närmast före valet, något som de senaste&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;decennierna i praktiken varit regel. Genom en tidsfrist som utformats på det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sätt som nu föreslås, dvs. med en viss minsta tid mellan grundlagsärendets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;väckande i riksdagen och valet, får man störst säkerhet för en grundlig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;behandling i riksdagen och för att utrymme ges för en omfattande allmän&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;debatt. Genom att det enligt förslaget ligger i konstitutionsutskottets hand att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;med en majoritet om fem sjättedelar av utskottets ledamöter - dvs. med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utskottets nuvarande ledamotsantal minst 13 ledamöter av 15 - medge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;undantag från tiomånadersregeln är det sörjt för att regeln inte hindrar en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;snabbare behandling av grundlagsförslag, om detta allmänt anses erforderligt.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;De skäl som sålunda och i övrigt i propositionen anförs till stöd för den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föreslagna ordningen med särskild tidsfrist i samband med grundlagsstiftning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;är enligt utskottets mening vägande. Utskottet tillstyrker därför förslaget och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;avstyrker motionen 1978/79:2641 såvitt nu är i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Förslaget om införande av ett särskilt folkomröstningsinstitut för grundlagsfrågor &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bygger ytterst på den utgångspunkt som enligt RF gäller för den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;offentliga makten i Sverige - att den utgår från folkel. Enligt rättighetsskyddsutredningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och propositionen talar därför vissa principiella skäl för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att folket får möjlighet att ta direkt del i den beslutsprocess som syftar till att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ställa upp de grundläggande reglerna om vilka organ som skall utöva denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;makt, om hur dessa organ skall utses, om hur makten skall fördelas mellan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;dem och om vilka gränser som skall sättas förden offentliga maktutövningen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Vidare framhålls att de principiella skälen för folkomröstning som ett led i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;grundlagsstiftningsförfarandet har ytterligare ökat i styrka i och med att det i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;RF har förts in ett omfattande regelsystem med uppgift att skydda de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;medborgerliga fri- och rättigheterna mot angrepp från det allmännas sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Till de anförda principiella skälen för ett folkomröstningsinstitut i samband&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med grundlagsstiftning kommer enligt utredningen och propositionen att två&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av de tyngsta skälen mot att använda sig av folkomröstningar-svårigheterna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att formulera frågorna och svårigheterna att tolka omröstningsresultaten -&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inte har bärkraft i fråga om grundlagsomröstningar som får den formen att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;folket endast har att säga ja eller nej till ett förslag som dessförinnan har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;antagits som vilande av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;De skäl som sålunda och i övrigt anförts av rättighetsskyddsutredningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och som har godtagits i propositionen är enligt utskottets mening övertygande.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Med hänvisning till vad som i denna del anförs i propositionen kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utskottet tillstyrka att möjlighet öppnas för folkomröstning i grundlagsfrågor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;på de villkor som förslaget avser. Dessa innebär att sådan folkomröstning kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:25px;left:540px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:68px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;komma till stånd först efter särskilt beslut men att ett sådant beslut skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kunna fattas redan av en minoritet av riksdagens ledamöter, dock minst en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tredjedel av dessa. För att ett yrkande om folkomröstning skall tas upp till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;prövning skall fordras att minst en tiondel av riksdagens ledamöter står&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bakom det. Yrkande får framställas endast i nära anslutning till beslutet att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anta ett grundlagsförslag som vilande (inom femton dagar därefter).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet tillstyrker således propositionens förslag om folkomröstning i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;grundlagsfrågor och avstyrker motionen 1978/79:2641 såvitt nu är i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet vill erinra om att beslut beträffande riksdagsordningen, vars&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bestämmelser uteslutande gäller riksdagens arbetsformer och inre organisation &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och som därför inte har samma grundläggande betydelse för folkstyrelsen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som reglerna i grundlagarna, även i fortsättningen alltid skall ankomma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;på riksdagen ensam. Folkomröstning är alltså utesluten beträffande RO.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Däremot föreligger enligt förslaget möjlighet till beslutande folkomröstning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;också i fråga om andra beslut som till följd av särskilda regler i RF i vissa fall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fattas i grundlagsstiftningsform, t. ex. beslut enligt 10 kap. 5 § RF om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;överlåtelse av offentligrättslig befogenhet till ett icke svenskt organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;När det gäller förfarandet i riksdagen för prövning av frågor om folkomröstning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som ett led i grundlagsstiftningsförfarandet gäller enligt propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som redan nämnts att yrkande om folkomröstning skall framställas inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;femton dagar från det att riksdagen antog grundlagsförslaget som vilande.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Sådant yrkande skall inte beredas i utskott. Yrkande skall framställas vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sammanträde med kammaren och avlämnas skriftligen till protokollet så&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;snart det har framställts (3 kap. 17 § RO). Det skall därefter ligga på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kammarens bord till det andra sammanträdet efter det då yrkandet framställdes &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och avgöras senast vid det därpå följande sammanträdet (5 kap. 2 §&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;RO).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:17px;"&gt;För att säkerställa att yrkande som väckts om folkomröstning i grundlagsfråga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;alltid skall prövas innan riksmöte avslutas skall - enligt föreslagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ändring i 1 kap. 4 § första stycket RO - riksmöte utan hinder av eljest där&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stadgade tidsbestämmelser pågå till dess yrkandet har prövats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Enligt utskottets mening är det naturligt att ev. uppkommande frågor om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;folkomröstning i grundlagssammanhang i första hand kommer att aktualiseras &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;direkt i grundlagsärendet och sålunda normalt tas upp redan i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kammardebatten i sådant ärende. Något hinder möter därvid inte med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förslagets utformning att yrkande om folkomröstning framställs redan vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det sammanträde då kammaren avgör frågan om grundlagsförslaget skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;antas som vilande. Sådant yrkande blir definitivt, om grundlagsförslaget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;antas som vilande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 propositionen framläggs också ett förslag till folkomröstningslag. Detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;innehåller förskrifter om förfarandet vid folkomröstning och är avsett att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tillämpas såväl vid folkomröstning i grundlagsfråga som vid rådgivande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;folkomröstning i hela riket. Enligt 5 g första stycket i förslaget skall rösträtt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:53px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:556px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:68px;left:50px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;vid folkomröstning tillkomma den som är röstberättigad vid val till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;riksdagen. Beträffande lagförslaget och den närmare motiveringen för detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;hänvisas till propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I propositionen anförs att det med ett i grundlagen infört folkomröstningsinstitut &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i grundlagsfrågor, som kan bringas till användning av en minoritet i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;riksdagen, knappast kan undvikas att ha en permanent lagstiftning om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;folkomröstningsförfarandet. I annat fall skulle man vara hänvisad antingen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;till lösningen att i det särskilda fallet låta samma minoritet fastställa också de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nödvändiga förfarandereglerna eller till metoden att låta riksdagen för varje&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;gång besluta dessa med vanlig majoritet. Båda alternativen sägs vara förenade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med nackdelar av i första hand principiell natur. I fråga om rådgivande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;folkomröstningar sägs det i propositionen att det fåranses vara från principiell&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;synpunkt tillfredsställande att de grunder som skall gälla vid en landsomfattande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;folkomröstning permanent finns angivna i lag. Det framhålls även att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;en sådan lagstiftning kan ha fördelar också från praktisk synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I motionen 1978/79:2591 av Hilding Johansson m. fl. (s) hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riksdagen antar förslaget till folkomröstningslag med de ändringar som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föranleds av att lagen endast skall gälla för folkomröstningar i grundlagsfrågor.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; När det gäller rådgivande folkomröstningar i hela riket bör enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;motionen riksdagen - som i särskild lag för varje sådan omröstning ändock&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;måste fastställa frågorna och tidpunkten för omröstningen - i stället låta den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;särskilda lagen också omfatta en reglering av förfarandet vid omröstningen,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bl. a. frågan hur kretsen av röstberättigade skall bestämmas. I denna del&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uttalas att propositionens förslag innebär att rösträtt vid folkomröstning är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;begränsad till den som har rösträtt vid riksdagsval. Enligt motionärerna bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;det i vissa frågor vara berättigat att utsträcka rösträtten även till de invandrare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som är varaktigt bosatta i vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1978/79:2641 (vpk) yrkas att 5 0 i den föreslagna lagen får sådan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lydelse att rösträtt vid folkomröstning tillkommer den som är röstberättigad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vid kommunala val. Yrkandet får ses i samband med det yrkande i motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;om avslag på förslaget om införande av folkomröstning i grundlagsfrågor för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vilket redogjorts i det föregående. Vid bifall till detta yrkande skulle den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föreslagna folkomröstningslagen komma att gälla endast för rådgivande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;folkomröstningar i hela riket. I motiveringen anförs att vänsterpartiet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommunisterna arbetar för att invandrare skall ha rösträtt i riksdagsval.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Yrkandet skall enligt motionen ses mot den bakgrunden att rösträtten vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagsval inte kan aktualiseras i detta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskottet finner på de i propositionen angivna skälen att det är lämpligt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;nu i lag fastställa generella regler om förfarandet vid folkomröstning i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;grundlagsfrågor. Utskottet delar även den uppfattning som kommit till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uttryck i propositionen att det från såväl principiell som praktisk synpunkt är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tillfredsställande om de grunder som skall gälla vid en landsomfattande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;rådgivande folkomröstning finns angivna i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Rösträtten vid folkomröstning i grundlagsfråga skall enligt förslaget till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:551px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ändrad lydelse av 8 kap. 15 § RF, som utskottet lillslyrkt i det föregående,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillkomma den som har rösträtt vid det riksdagsval i samband med vilket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;folkomröstningen hålls. Vid rådgivande folkomröstning i hela riket finns inga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bestämmelser i grundlag om rösträtten. Något formellt hinder finns därför i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och för sig inte för att medge t. ex. den som har rösträtt vid kommunala val&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rösträtt vid sådana folkomröstningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;En rådgivande folkomröstning i hela riket torde undantagslöst avse en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fråga som riksdagen har alt avgöra. Det synes därför naturligt och principiellt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riktigt att som allmän regel för rösträtt vid rådgivande folkomröstning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föreskriva rösträtt vid riksdagsval. De som avger sina röster i folkomröstningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till ledning för riksdagens kommande avgörande blir då i princip&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;desamma som står bakom riksdagsledamöternas mandat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till folkomröstningslag och avstyrker motionen 1978/79:2591 samt motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1978/79:2641 såvitt nu är i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Förstärkningar av särskilda fri- och rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt rättighetsskyddsutredningens förslag, som propositionen ansluter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sig till, föreslås att skyddet för vissa särskilda rättigheter skall byggas ut. De&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rättigheter som berörs av förslaget är förbudet mot retroaktiv lagstiftning,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;rätten till ersättning vid expropriation m. m., skyddet för svenskt medborgarskap &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och de processuella garantierna enligt 2 kap. 9 ij RF vid frihetsberövande.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I RF finns förbud mot retroaktiv lagstiftning på straffrättens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;område. Enligt 2 kap. 10 5 RF får straff eller annan brottspåföljd inte åläggas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;För gärning som inte var belagd med påföljd när den förövades. Inte heller får&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;svårare brottspåföljd åläggas för gärning än som var föreskriven då. Vad nu&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;harsagts gäller också förverkande och annan särskild rättsverkan av brott. En&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utvidgning av förbudet mot retroaktiv lagstiftning diskuterades i samband&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med 1976 års reform på fri- och rättighetsområdet men genomfördes inte (jfr&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;prop. 1975/76:209 s. 125 f„ KU 1975/76:56 s. 35 ff.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Rättighetsskyddsutredningen och propositionen föreslår nu ett förbud&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;också på skatte- och avgiftsområdet. Enligt förslaget i propositionen får skatt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;eller statlig avgift inte tas ut i vidare mån än som följer av föreskrift, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Två undantag från förbudet föreslås. Dels får riksdagen, om den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;finner att särskilda skäl påkallar det, föreskriva att skatt eller avgift får tas ut&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;också i annat fall. Förutsättningen för detta är dock att den omständighet som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten inträffade antingen sedan ett av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringen eller riksdagsutskott framlagt förslag därtill hade lämnats till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;riksdagen eller sedan regeringen hade lämnat riksdagen meddelande i saken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;genom en skrivelse. Dels får riksdagen härutöver föreskriva undantag från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;huvudregeln, om riksdagen finnér att det är påkallat av särskilda skäl i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:41px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Kl) 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:546px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:68px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;samband med krig, krigsfara eller svår ekonomisk kris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Propositionens förslag överensstämmer med rättighetsskyddsutredningens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;utom på en punkt. Medan rättighetsskyddsutredningen beträffande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;avgifter ville stadga grundlagsskydd varom nu är i fråga beträffande såväl&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;statliga som kommunala avgifter inskränkersig propositionens förslag i detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:6px;"&gt;hänseende till statliga avgifter. Ändringen är huvudsakligen av teknisk natur&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;och motiveras i propositionen på s. 56-57.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I motionen 1978/79:2641 (vpk) yrkas avslag på förslaget om förbud mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;retroaktiv beskattning. 1 motiveringen sägs att retroaktiv beskattning torde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;vara aktuell dels vid krig, krigsfara och svår ekonomisk kris, där sådan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;beskattning enligt förslaget skall kunna komma ifråga, dels i olika fall när det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;gäller att komma åt skilda former av spekulationsvinster och skatteflykt.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Enligt motionen bör man inte införa ett grundlagsskydd förspekulanler. Mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;orättmätiga retroaktiva skatter i övrigt finns enligt motionärerna en effektiv&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;och tillräcklig spärr: den allmänna rösträtten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;De skäl, som framlagts i rättighetsskyddsutredningens betänkande och i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;propositionen för ett förbud mot retroaktiv lagstiftning på skatteområdet med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;den utformning som föreslås i propositionen, är enligt utskottets mening&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;övertygande. Det rättssäkerhetsintresse, som ytterst motiverar en bestämmelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av förevarande slag, är enligt utskottet beaktansvärt. Bestämmelsen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;har enligt utskottets mening fått en utformning som medger det skydd som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;bör gälla på området utan att hindra att en i vissa särskilda situationer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nödvändig retroaktiv tillämpning kan få förekomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet tillstyrker med hänsyn till del anförda propositionens förslag och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avstyrker motionen 1978/79:2641, allt såvitt nu är i fråga. 1 anslutning till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;detta ställningstagande föreslår utskottet en mindre, redaktionell jämkning i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;propositionens förslag till ny lydelse av 2 kap. 20 $ första stycket 4 RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;Rätten till ersättning vid expropriation e.d. kommer till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uttryck i 2 kap. 18 § RF. Enligt denna paragraf skall varje svensk medborgare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vara tillförsäkrad ersättning enligt grunder som bestäms i lag för det fall att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;hans egendom tas i anspråk genom expropriation eller annat sådant&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förfogande. Det harvid tillkomsten av paragrafens nuvarande lydelse uttalats&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;(prop. 1975/76:209 s. 124) att en ersättning som endast är symbolisk inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppfyller grundlagens krav. I 1976 års lagstiftningsärende avslog riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;yrkanden om att grundlagsregeln skulle kräva1 "skälig ersättning” (KU&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1975/76:56 s. 35, 62 fr.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Rätten till ersättning vid expropriation föreslås av rättighetsskyddsutredningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och i propositionen formulerad så alt det skall bli fullt klart att den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vilkens egendom tas i anspråk skall få ersättning för sin förlust.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:15px;"&gt;I motionen 1978/79:2641 (vpk) yrkas att 2 kap. 18 i utgår ur RF. I&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;motiveringen anförs att kapitalistisk äganderätt inte är någon grundläggande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;fri- och rättighet utan står i motsättning till demokrati och folkets rättigheter.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Den bör därför enligt motionärerna inte ha något grundlagsskydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Det i grundlag stadgade skyddet för rätten till ersättning vid expropriation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:32px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:33px;left:550px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:80px;left:41px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och liknande förfoganden tillkom som ett led i 1974 års regeringsform. Det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bekräftades i samband med 1976 års ändringar i RF. Motionsyrkanden (vpk)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om att skyddet inte skulle ingå i RF avslogs av riksdagen i båda lagstiftningsärendena.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Utskottet finnér inte anledning till ändrat ställningstagande i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;detta ärende och avstyrker därför motionen 1978/79:2641 såvitt nu är i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Motivet till den nu föreslagna ändringen beträffande skyddet för rätten till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ersättning vid expropriation e. d. är att det är oklart angivet vilken ersättningsstandard &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som nuvarande grundlagsregel kräver. 1 propositionen uttalas i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anslutning till rättighetsskyddsutredningen att paragrafen bör ges en innebörd &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som mera bestämt än nu knyter an till vad som är föreskrivet i vanlig lag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;angående ersättning vid expropriation och andra sådana förfoganden.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Utskottet delar denna uppfattning och tillstyrker därför och på de skäl som i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;övrigt anförs i propositionen den föreslagna ändringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Skydd för svenskt medborgarskap ges genom 2 kap. 7 § RF.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Där föreskrivs att ingen medborgare som är eller har varit bosatt i riket får&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;berövas sitt medborgarskap i annat fall än då han är eller samtidigt blir&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;medborgare i annan stat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Skyddet för medborgarskapet skall enligt kommittéförslaget i princip bestå&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i att ingen får berövas sitt medborgarskap i annat fall än då han samtidigt, efter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;uttryckligt samtycke eller genom att träda i allmän tjänst, blir medborgare i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;annan stat. Två undantag från principen föreslås. Undantagen tar sikte på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;barn och ungdomar. Det skall sålunda kunna föreskrivas dels att barn under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;18 år följer sina föräldrar eller en av dem i fråga om medborgarskapet, dels att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den som sedan födseln är medborgare i annan stat och är bosatt där sedan viss&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tid, förlorar sitt svenska medborgarskap när han uppnår 18 års ålder eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;senare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I propositionens förslag haren mindre jämkning företagits i förhållande till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rättighetsskyddsutredningens förslag. Syftet med den är att i något mindre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;grad tynga grundlagstexten med detaljer som anses kunna regleras enbart i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vanlig lag. 1 denna del föreslås sålunda i propositionen att det efter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;överenskommelse med annan stat skall vara möjligt att avveckla dubbelt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;medborgarskap i de fall där barn vid födseln har förvärvat både svenskt och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;annan stats medborgarskap och barnet är varaktigt bosatt i den andra staten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;när det uppnår vuxen ålder. I propositionen har utgått den i rättighetsskyddsutredningens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förslag intagna särskilda tidsregeln: sedan minst Jern dr varaktigt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;bosatt i den andra staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskottet tillstyrker på de i propositionen anförda skälen vad propositionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i denna del föreslår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I 2 kap. 9 § RF finns bestämmelserom processuella garantier vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;frihetsberövande. Har annan myndighet än domstol berövat någon&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;medborgare friheten skall denne enligt paragrafen utan oskäligt dröjsmål&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kunna få saken prövad av domstol eller, i vissa fall, av en domstolsliknande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nämnd. Undantag från denna regel gäller dock när det är fråga om att hit till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:33px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:34px;left:554px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:79px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;landet överflytta verkställighet av frihetsberövande påföljd som har ådömts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;utomlands.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Här föreslår rättighetsskyddsutredningen och propositionen att 2 kap. 9 §&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;RF kompletteras med en regel om vilken myndighet som i visst fall har att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;verkställa den prövning som avses i paragrafen. Har prövningen inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;uppdragits åt behörig myndighet skall den enligt förslaget utföras av allmän&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Utskottet tillstyrker på de i propositionen angivna skälen den föreslagna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kompletteringen av 2 kap. 9 § RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:18px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Skydd för näringsfriheten m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:18px;"&gt;I motionerna 1977/78:903 av Sven Andersson i Örebro m. fl. (fp, c, m),&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;1978/79:1094 av Erik Hovhammar m. fl. (m, fp, c)och 1978/79:1655 av Erik&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Hovhammar m. fl. (m), den sistnämnda under hänvisning till vad som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;anförts i motionen 1978/79:1654 av samma motionärer, hemställs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till grundlagsskydd av näringsfriheten.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Beträffande de närmare motiveringarna hänvisas till motionstexterna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Beträffande näringsfriheten utgår svensk rätt från principen att varje&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;medborgare har full frihet att driva näring och utöva yrke. Friheten är dock&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;begränsad i olika hänseenden, t. ex. på grund av säkerhets-, hälsovårds-,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;arbetarskydds- och andra ordningsintressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1 skilda sammanhang har frågan om införande av ett grundlagsskydd för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;näringsfriheten diskuterats, men omfattningen av de inskränkningar i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skyddet som i så fall måste göras har i allmänhet ansetts utgöra ett hinder för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en sådan grundlagsbestämmelse. Senast intogs denna ståndpunkt i förarbetena &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till 1976 års fri- och rättighetsreform. I mars 1977 avslog riksdagen (KU&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1976/77:27) under hänvisning till det pågående arbetet i rättighetsskyddsutredningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ett motionsyrkande (fp, m, c) av samma innebörd som de nu&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;aktuella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Rättighetsskyddsutredningen var enligt sina direktiv oförhindrad att ta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;upp frågor om förstärkningar av rättighetsskyddet utöver de huvuduppgifter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som ålagts utredningen. I denna del nämndes bl. a. uttryckligen frågan om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regler till skydd för näringsfriheten. 1 rättighetsskyddsutredningens betänkande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;framlades flera förslag till förstärkt rättighetsskydd som inte var&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hänförliga till utredningens huvuduppgifter. Förslagen har behandlats i det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föregående. Något förslag om regler till skydd för näringsfriheten framlades&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;däremot inte av rättighetsskyddsutredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I propositionen erinras om att det under remissbehandlingen av rättighetsskyddsutredningens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;betänkande har framförts vissa önskemål om förstärkningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;av rättighetsskyddet på ytterligare några punkter, bl. a. i vad gäller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;regler till skydd för näringsfriheten. Enligt propositionen saknas emellertid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;underlag för att n u gå utöver de förslag som rättighetsskyddsutredningen har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:36px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:38px;left:551px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:82px;left:47px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;lagt fram. I propositionen uttalas att det synes lämpligt att man nu avvaktar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;erfarenheterna av den utbyggnad av rättighetsskyddet som har skett genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1976 års reform samt av den förstärkning av rättighetsskyddet som kommitténs &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;förslag kan leda till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskottet ansluter sig till vad som i denna del uttalats i propositionen och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;finnér därför inte skäl att nu föreslå riksdagen att ta något initiativ beträffande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ytterligare förstärkningar av rättighetsskyddet. Utskottet avstyrker därför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionerna 1977/78:903, 1978/79:1094 och 1978/79:1655.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Av anförda skäl avstyrker utskottet också i motionen 1978/79:2641 (vpk)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;framställda yrkanden om r/e/s särskild utredning för bestämning av området&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för demokratiska fri- och rättigheter och grundlagsskydd för dessa, i den mån&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;detta inte ingår i yttrandefrihetsutredningens arbete, dels ändrad lydelse av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bestämmelsen i 2 kap. 17 § RF om fackliga stridsåtgärder i enlighet med ett i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motionen framlagt förslag varigenom paragrafen skulle komma att utförligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;reglera de arbetandes rättigheter på arbetsplatserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Kontroll från riksdagens sida över de högsta domstolsinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1977/78:227 av Erik Adamsson (s) yrkas ”att riksdagen hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringen begär att det uppdras åt den nya fri- och rättighetsutredningen att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;överväga den i motionen angivna frågan om kontroll från riksdagens sida&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;över de högsta domstolsinstanserna”. I motionen uttalas att domstolarnas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;självständighet i förhållande till den politiska makten är en självklarhet i en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;demokrati som den svenska. Enligt motionären innebär emellertid inte detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att det högsta beslutande statsorganet, riksdagen,skall vara helt uteslutet från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;möjligheten att på något sätt utöva en kontroll av de högsta domstolsinstansernas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;ledamöter. Även om den tidigare opinionsnämnden aldrig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fann anledning att begagna sig av sin rätt att besluta om misstroende mot de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;högsta domstolarnas ledamöter, har betydelsen av ett sådant organ enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;motionären fått ökad aktualitet mot bakgrund av bl. a. diskussionerna om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skyddet för de medborgerliga fri- och rättigheterna och i samband därmed&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;domstolarnas lagprövningsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Kontroll över de två högsta domstolarnas rättskipning utövades enligt 1809&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;års RF i två former. Dels kunde ledamot av endera domstolen åtalas inför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;riksrätten av någon av riksdagens ombudsmän och av justitiekanslern om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;han hade förövat ett grovt brott i sitt dömande. Dels kunde riksdagen genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;opinionsnämnden åstadkomma att ledamot av högsta domstolen eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringsrätten skildes från sin befattning utan att han hade förövat något&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:17px;"&gt;Författningsutredningen upptog ingen motsvarighet till opinionsnämnden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;i sitt förslag till RF. Den kontroll som opinionsnämnden skulle kunna utöva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;stod enligt utredningens mening inte i överensstämmelse med principen om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;domstolarnas självständighet. Inte heller grundlagberedningen behöll i sitt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förslag någon motsvarighet till opinionsnämnden. Däremot föreslogs de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:30px;left:35px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:32px;left:543px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:77px;left:35px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;högsta domarnas judiciella ansvar bli utvidgat, så att det i princip skulle bli&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;detsamma som gällde för övriga domare. Regering och riksdag följde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;grundlagberedningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;En viktig princip i vår nuvarande grundlag är principen om domstolarnas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;självständighet. Ett betydelsefullt led häri är att politisk kontroll inte skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kunna utövas över domarna på grund av deras rättskipning. Gällande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ordning i detta hänseende förutsätter uppenbarligen att domstolarna och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;deras ledamöter inte i sin verksamhet har uppgifter som ankommer på de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;politiska organen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Yrkandet i motionen om en utredning om kontroll från riksdagens sida&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;över de högsta domstolsinstanserna motiveras delvis av farhågor för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utvecklingen av grundlagens bestämmelserom rättighetsskydd och gällande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;regler om lagprövningsrätt kan komma att leda till ett politiskt inflytande för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;de högsta domarna. Som framgått av det föregående finns det enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utskottets bedömning inte anledning att anta att vare sig nu gällande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bestämmelser om rättighetsskydd eller i detta ärende föreslagna ändringar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommer att medföra att domstolar eller andra rättstillämpande myndigheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;får uppgifter som tillhör det politiska området. I detta läge finns det inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anledning att överväga någon ändring av kontrollen över domstolarnas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;rättskipning med den i motionen föreslagna inriktningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;På grund av det anförda avstyrker utskottet motionen 1977/78:227.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:18px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Utskottet hemställer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:65px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:54px;"&gt;att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:65px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:55px;"&gt;1. beträffande förslag till grundlagsskydd av näringsfriheten avslår&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:72px;"&gt;motionerna 1977/78:903, 1978/79:1094 och 1978/79:1655,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:65px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:54px;"&gt;2. beträffande utredning av frågan om kontroll från riksdagens sida&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:71px;"&gt;över de högsta domstolsinstanserna avslår motionen 1977/78:227&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:72px;"&gt;i denna del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:65px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:53px;"&gt;3. beträffande utredning om demokratiska fri- och rättigheter och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:70px;"&gt;grundlagsskydd för dessa avslår motionen 1978/79:2641 i denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:71px;"&gt;del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:65px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:53px;"&gt;4. beträffande 2 kap. 10 § RF (skydd mot retroaktiv skattelagstiftning) &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:71px;"&gt;med avslag på motionen 1978/79:2641 såvitt nu är i fråga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:70px;"&gt;som vilande antar propositionens förslag i denna del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:65px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:53px;"&gt;5. beträffande 2 kap. 12 § RF (särskilt lagstiftningsförfarande för lag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:70px;"&gt;som angår begränsande av vissa fri- och rättigheter) med avslag på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:70px;"&gt;motionen 1978/79:2641 såvitt nu är i fråga som vilande antar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:70px;"&gt;propositionens förslag i denna del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:65px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:52px;"&gt;6. beträffande 2 kap. 17 § RF (skydd för fackliga stridsåtgärder)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:70px;"&gt;avslår motionen 1978/79:2641 i denna del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:65px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:52px;"&gt;7. beträffande 2 kap. 18 § RF (skydd vid expropriation) med avslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:27px;left:544px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:71px;left:40px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:65px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;på motionen 1978/79:2641 såvitt nu är i fråga som vilande antar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;propositionens förslag i denna del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:55px;"&gt;8. beträffande 8 kap. 15 § RF (förfarandet vid grundlagstiftning) med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;avslag på motionen 1978/79:2641 såvitt nu är i fråga som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;vilande antar propositionens förslag i denna del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:55px;"&gt;9. beträffande 8 kap. 18 § RF(lagrädsgranskningen) med anledning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;av propositionen och med avslag på motionen 1978/79:2641&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;såvitt nu är i fråga som vilande antar den av utskottet i bilaga 1&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;föreslagna lydelsen av bestämmelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:50px;"&gt;10. beträffande 11 kap. 14 § RF (lagprövningsrätt) med avslag på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;motionen 1978/79:2641 såvitt nu är i fråga som vilande antar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;propositionens förslag i denna del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:50px;"&gt;11. beträffande 2 kap. 20 § RF med anledning av propositionen och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;med avslag på motionen 1978/79:2641 såvitt nu är i fråga som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;vilande antar den av utskottet i bilaga 1 föreslagna lydelsen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:73px;"&gt;bestämmelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:50px;"&gt;12. beträffande 8 kap. 1. 4 och 16 §§. 10 kap. 5 § och 13 kap. 7 § RF&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:73px;"&gt;med avslag på motionen 1978/79:2641 såvitt nu är i fråga som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:74px;"&gt;vilande antar propositionens förslag i dessa delar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:50px;"&gt;13. beträffande propositionens förslag till lag om ändring i regeringsformen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:70px;"&gt;i övrigt antar detta som vilande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:50px;"&gt;14. beträffande förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;a) med avslag på motionen 1978/79:2641 såvitt nu är i fråga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;antar förslaget som vilande såvitt avser huvudbestämmelserna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;och ikraftträdandebestämmelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;b) med avslag på motionen 1978/79:2641 såvitt nu är i fråga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;antar förslaget såvitt avser tilläggsbestämmelserna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:50px;"&gt;15. antar propositionens förslag till lag om lagrådet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:50px;"&gt;16. med avseende på propositionens förslag till folkomröstnings/äg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;a) med avslag på motionen 1978/79:2641 såvitt nu är i fråga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;antar förslaget såvitt avser 5 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:73px;"&gt;b) med avslag på motionen 1978/79:2591 antar förslaget i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:73px;"&gt;övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Stockholm den 16 maj 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;På konstitutionsutskottets vägnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;KARL BOO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:552px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:69px;left:50px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Närvarande: Karl Boo (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m). Holger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Mossberg (s), Bertil Fiskesjö (c). Torkel Lindahl (fp), Sven-Erik Nordin (c).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Lars Schött (m), Hans Gustafsson* (s), Bengt Kindbom (c), Yngve Nyquist (s),&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Britta Hammarbacken (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Lars-Ingvar Sörenson*&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(s) och Gusti Gustavsson* (s).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;* Ej närvarande vid justeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:245px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;Reservation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av Hilding Johansson, Holger Mossberg, Hans Gustafsson, Yngve Nyquist,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Wivi-Anne Cederqvist, Lars-Ingvar Sörenson och Gusti Gustavsson (alla s)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;vilka&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;dels ansett att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 20 med orden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;”Utskottet finner” och slutar på s. 21 med orden "riksdagsledamöternas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;mandat” bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Enligt utskottets mening finns det mycket som talar för att den möjlighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;till minoritetsinitiativ till folkomröstning i grundlagsfrågor som nu införs i RF&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;följs upp med en särskild lag för hur dessa omröstningar skall anordnas. Då&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vinnes den praktiska fördelen att riksdagen inte med anledning av förslag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sådana folkomröstningar tvingas till ytterligare lagstiftningsarbete. Bestämmelserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för sådana omröstningar torde inte behöva ändras från en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;omröstning till en annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Som framhålls i motionen 2591 är förhållandena emellertid annorlunda när&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det gäller rådgivande folkomröstningar. Sådana omröstningar är enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;traditionen i vårt land synnerligen ovanliga. Vid dessa har förfarandet varje&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;gång reglerats genom bestämmelser i en särskild lag. Även med propositionens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förslag till folkomröstningslag blir det nödvändigt att lagstifta angående&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sådana omröstningar. Frågorna liksom tidpunkten för omröstningen förutsätts &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fastställas i en särskild lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt utskottets mening har de argument av praktisk natur som kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anföras till förmån för en folkomröstningslag vad gäller grundlagsomröstningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ingen giltighet för de rådgivande omröstningarna. Eftersom en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;särskild lag ändå måste stiftas i dessa fall är det inte förenat med några&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;praktiska eller principiella svårigheter att låta denna lag även omfatta en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;reglering av förfarandet vid omröstningen. Det torde kunna förutsättas att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;reglerna vid grundlagsomröstningar i allt väsentligt kan följas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;Vid denna bedömning har utskottet beaktat det behov som kan finnas att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vid rådgivande folkomröstningar utsträcka rätten att delta även till de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;invandrare som är varaktigt bosatta i vårt land. Med propositionens regler&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;kom mer stora grupper med rösträtt i de kommunala valen alt vara utestängda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;från möjligheten att gc sin åsikt till känna i rådgivande folkomröstningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:15px;"&gt;En sådan inskränkning i invandrarnas möjligheter att della i politiken är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;enligt utskottets mening ingen nödvändig konsekvens av den nu föreslagna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:554px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rätten för en minoritet inom riksdagen att fä till stånd beslutande folkomröstningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i grundlagsfrågor. Eftersom en särskild lag ändå måste stiftas vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;de lä tillfallen rådgivande folkomröstningar anordnas är det rimligt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;riksdagen då också får ta ställning till bestämmelserna för omröstningens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;genomförande. Då kan, som framhålls i motionen 2591, reglerna anpassas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;från fall till fall. Det blir då möjligt för riksdagen att ge reglerna en sådan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utformningatt stora grupper som berörs av en fråga inte förvägras rätten att ge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;sin åsikt till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda motionen 2591 och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avstyrker propositionens förslag i denna del liksom motionen 2641 såvitt nu&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;är ifråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;dels ansett att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:52px;"&gt;16. med avseende på propositionens förslag till folkomröstnings/ät’&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:69px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;a) avslår motionen 1978/79:2641 såvitt nu är i fråga,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:69px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;b) med anledning av propositionen och med bifall till motionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;1978/79:2591 antar förslaget till folkomröstningslag med den av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:75px;"&gt;reservanterna i bilaga i föreslagna lydelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Särskilt yttrande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av Karl Boo (c) och Bengt Kindbom (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I det av utskottet tillstyrkta förslaget till folkomröstningslag föreslås i 5 S&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att rösträtt vid folkomröstning skall tillkomma den som är röstberättigad vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;val lill riksdagen. Vi stöder denna grundprincip som angetts i utskottets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;yttrande. Vi vill emellertid framhålla att det i vissa frågor eventuellt kan vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;befogat att utsträcka rösträtten vid rådgivande folkomröstning också till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;grupper som har rösträtt vid kommunala val. Skulle detta anses vara fallet vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;en viss rådgivande folkomröstning, är det inget som hindrar att man i den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;särskilda lag, som skall beslutas för omröstningen i fråga, reglerar rösträtten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;på ett annat sätt än som eljest allmänt gäller vid folkomröstning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:545px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:29px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:371px;"&gt;Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;Propositionens förslag till lag om ändring i regeringsformen med av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;utskottet föreslagna ändringar i 2 kap. 20 § och 8 kap. 18 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;I Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;l.ag om ändring i regeringsformen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen1&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;dels att nuvarande 13 kap. 7-11 SS skall betecknas 13 kap. 8-12 §§,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;ilds att 2 kap. 7,9,10,12,18 och 20 SS, 8 kap. 1,4, 7,15,16 och 18 SS samt 10&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;kap. 5 S skall ha nedan angivna lydelse,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;ilds att i regeringsformen skall införas två nya paragrafer, 11 kap. 14 S och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;13 kap. 7 S, av nedan angivna lydelse,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;ilds att i punkt 9 övergångsbestämmelserna hänvisningen till "1 kap. 6 S&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;första stycket andra punkten" skall bytas ut mot "1 kap. 7 S första stycket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;andra punkten".&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:193px;"&gt;2 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:202px;"&gt;7 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Ingen medborgare får landsförvisas eller hindras att resa in i riket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:231px;"&gt;Ingen medborgare som är eller har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:218px;"&gt;varit bosatt i riket får berövas sitt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:218px;"&gt;medborgarskap i annat fall än då han&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:217px;"&gt;samtidigt, efter uttryckligt samtycke&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:218px;"&gt;eller genom att inträda i allmän tjänst,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:218px;"&gt;blir medborgare i annan stat. Utan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:217px;"&gt;hinder härav får dock föreskrivas att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:218px;"&gt;barn under aderton är i fråga om sitt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:217px;"&gt;medborgarskap skall följa föräldrarna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:217px;"&gt;eller en av dem. Vidarefår föreskrivas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:217px;"&gt;att. i enlighet med överenskommelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:217px;"&gt;med annan stat, den som sedan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:217px;"&gt;födelsen är medborgare även i den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:217px;"&gt;andra staten och är varaktigt bosatt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:217px;"&gt;där förlorar sitt svenska medborgarskap &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:217px;"&gt;vid aderton års ålder eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:216px;"&gt;senare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:197px;"&gt;9 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Har annan myndighet än domstol berövat någon medborgare friheten med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anledning av brott eller misstanke om brott, skall denne kunna få saken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål. Vad nu sagts gäller dock icke när&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:555px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Ingen medborgare som är eller har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;varit bosatt i riket får berövas sitt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;medborgarskap i annat fall än då han&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;är eller samtidigt blir medborgare i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;annan stat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:30px;left:42px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:30px;left:546px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:73px;left:41px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;fråga är om att till riket överflytta verkställighet av frihetsberövande påföljd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sorn har ådömls i annan stal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I lar medborgare av annan anledning än som angives i lörsta stycket blivit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;omhändertagen tvångsvis, skall han likaså kunna fä saken prövad av domstol&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utan oskäligt dröjsmål. Med prövning av domstol likställes i sådant läll&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;prövning av nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd i lag och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ordföranden i nämnden skall vara eller ha varit ordinarie domare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:211px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:228px;"&gt;Har prövning sorn avses i Järsta eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:215px;"&gt;tindra stycket icke uppdragils dt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:216px;"&gt;myndighet sam är behörig enligt föreskrifterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;där. skall den ankomma på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:216px;"&gt;allmän domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:197px;"&gt;10 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Straff eller annan brist l spå följd får icke åläggas lör gärning som icke var&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;belagd med brottspåföljd, när ilen förövades, lii heller får svårare brottspåföljd &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;åläggas för gärningen än den som var löreskriven då. Vad nu sagts om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;brottspåföljd gäller även förverkande och annan särskild rättsverkan av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:211px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:228px;"&gt;Skall eller statlig avgift får ej intagas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;i vidare mån än som Jöijer av föreskrift.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:216px;"&gt; sorn gällde när den omständighet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;inträ/läde sorn utlöste skatteller &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;avgiftsskyldighetcn. Finner riksdagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;särskilda skäl påkalla det. lår&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:216px;"&gt;dock lag innebära att skatt eller statlig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;avgift intages trots att lagen inte hade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:217px;"&gt;träll i kraft när nyssnämnda omständighet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:217px;"&gt;inträffade, om regeringen eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:217px;"&gt;riksdagsutskott då hade lämnat Förslag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:217px;"&gt;härom lili riksdagen. Med förslag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:217px;"&gt;jämställas ett meddelande i skrivelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:217px;"&gt;från regeringen lill riksdagen om att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:217px;"&gt;sådant förslag är art vänta. I 7dare får&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:218px;"&gt;riksdagen föreskriva undantag från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:218px;"&gt;första meningen, om riksdagen finner&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:218px;"&gt;att det är påkallat av särskilda skäl i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:218px;"&gt;samband med krig. krigs fara eller svår&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:218px;"&gt;ekonomisk kris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:992px;left:43px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:196px;"&gt;12 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;De fri- och rättigheter som avses i 1 § 1-5 samt i 6 och 8 §$ och i 11 § andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;stycket får, i den utsträckning sorn 13-16 §§ medgiver, begränsas genom lag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:29px;left:49px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:30px;left:547px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:71px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;eller genom annan författning efter bemyndigande i lagenligt 8 kap. 7 § forsta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stycket 7 eller 10 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Begränsning som avses i forsta stycket får göras endast för att tillgodose&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föranlett den och ej heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsning får ej&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;åskådning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:206px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:221px;"&gt;Förslag till lag som avses i första&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:209px;"&gt;stycket eller till lag om ändring eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:209px;"&gt;upphävande av sådan lagskall, om det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:209px;"&gt;ej förkastas av riksdagen, pä yrkande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:209px;"&gt;av lägst tio av dess ledamöter vila i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:209px;"&gt;minst tolv månader från det att det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:207px;"&gt;första utskottsyttrandet över förslaget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:209px;"&gt;anmäldes i riksdagens kammare. Utan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:209px;"&gt;hinder härav kan riksdagen antaga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:207px;"&gt;förslaget, om minst fern sjättedelar av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:209px;"&gt;de röstande förenar sig om beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:206px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:224px;"&gt;Tredje stycket gäller icke förslag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:210px;"&gt;lag omförtsalt giltighet i högst två år av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:210px;"&gt;lag. Det gäller ej heller förslag till lag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:210px;"&gt;som enbart angår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:206px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:224px;"&gt;1. förbud att röja sådant, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:211px;"&gt;någon har erfarit i allmän tjänst eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:211px;"&gt;under utövande av tjänsteplikt och vars&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:211px;"&gt;hemlighållande är påkallat av hänsyn&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:211px;"&gt;till intresse som angives i 2 kap. 2 §&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:211px;"&gt;tryckfrihetsförordningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:206px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:223px;"&gt;2. husrannsakan eller liknande intrång &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:211px;"&gt;eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:206px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:223px;"&gt;3. frihetsstraff som påföljd för viss&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:210px;"&gt;gärning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:206px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:223px;"&gt;Konstitutionsutskottet prövar för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:211px;"&gt;riksdagens vidkommande huruvida&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:211px;"&gt;tredje stycket är tillämpligt i fråga om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:211px;"&gt;visst lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:968px;left:43px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:195px;"&gt;18 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Varje medborgare skall vara till- Varje medborgare vilkens egendom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;försäkrad ersättning enligt grunder tages i anspråk genom expropriation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:25px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:28px;left:550px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:69px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:10px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som bestämmes i lag för det fall au&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hans egendom (ages i anspråk genuin&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;expropriation eller annai sådant för fogande.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:69px;left:317px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;eller annat sådant förfogande skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vara tillförsäkrad ersättning förförlusten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;enligt grunder som bestämmes &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:239px;left:48px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:192px;"&gt;20 §'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Utlänning här i riket är likställd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;med svensk medborgare i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:307px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1. skydd mot tvång att deltaga i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sammankomst för opinionsbildning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;eller i demonstration eller annan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;meningsyttring eller att tillhöra trossamfund &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;eller annan sammanslutning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(2 S andra meningen),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;2. skydd mot dödsstraff, kroppsstraff &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och tortyr samt mot medicinsk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;påverkan i syfte att framtvinga eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hindra yttranden (4 och 5 SS),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;3. rätt till domstolsprövning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;frihetsberövande med anledning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;brott eller misstanke om brott (9 S&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;första stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;4. skydd mot retroaktiv brottspåföljd &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och annan retroaktiv rättsverkan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;av brott (10 5),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;5. skydd mot inrättande av domstol &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i vissa fall (US första stycket),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;6. skydd mot missgynnande på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;grund av ras, hudlärg eller etniskt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ursprung eller på grund av kön (15&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och 16 SS),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;7. rätt till fackliga stridsåtgärder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(17 S),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;8. rätt till ersättning vid expropriation &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;eller annat sådant förfogande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(18 S&amp;gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:263px;left:318px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utlänning här i riket är likställd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med svensk medborgare i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1. skydd mot tvång att deltaga i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sammankomst för opinionsbildning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;eller i demonstration eller annan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;meningsyttring eller att tillhöra trossamfund &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;eller annan sammanslutning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(2 S andra meningen),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;2. skydd mot dödsstraff, kroppsstraff &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och tortyr samt mot medicinsk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;påverkan i syfte att framtvinga eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hindra yttranden (4 och 5 SS),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;3. rätt till domstolsprövning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;frihetsberövande med anledning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;brott eller misstanke om brott (9 S&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;första och tredje styckena).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;4. skydd mot retroaktiv brottspåföljd &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och annan retroaktiv rättsverkan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;av brott samt mot retroaktiv&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skatt eller statlig avgift (10 S),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;5. skydd mot inrättande av domstol &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i vissa fall (11 S lörsta stycket),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;6. skydd mot missgynnande på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;grund av ras, hudfärg eller etniskt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ursprung eller på grund av kön (15&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och 16 SS),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;7. rätt till fackliga stridsåtgärder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(17 S),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;8. rätt till ersättning vid expropriation &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;eller annat sådant förfogande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;(18 S).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:977px;left:50px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;1 I propositionens förslag har första stycket punkten 4 följande lydelse: 4. skydd mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;retroaktiv brottspåföljd och annan retroaktiv rättsverkan av brott samt mot retroaktiv&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;skatt eller avgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;1 övrigt är paragrafen likalydande med propositionens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1061px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;3 Riksdagen 1978/79. 4 sami. Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:53px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:554px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:40px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:6px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;Om annat icke följer av särskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;föreskrifter i lag, är utlänning här i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;riket likställd med svensk medborgare &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;även i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;1. yttrandefrihet, informationsfrihet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt; mötesfrihet, demonstrationsfrihet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt; föreningsfrihet och religionsfrihet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;(1 S),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;2. skydd mot tvång att giva till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;känna åskådning (2 § första meningen),&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:8px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;3. skydd mot kroppsligt ingrepp&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;även i annat läll än som avses i 4 och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;5 SS, mot kroppsvisitation, husrannsakan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;och liknande intrång samt mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;intrång i förtrolig meddelelse (6 §),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;4. skydd mot frihetsberövande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(8 S första meningen),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;5. rätt till domstolsprövning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;frihetsberövande av annan anledning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;än brott eller misstanke om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;brott (9 § andra stycket),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;6. offentlighet vid domstolsförhandling &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(11 S andra stycket),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;7. skydd mot ingrepp på grund av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;åskådning (12 § andra stycket tredje&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;meningen),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;8. författares, konstnärers och fotografers &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;rätt till sina verk (19 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:308px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:13px;"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;Om annat icke följer av särskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:12px;"&gt;föreskrifter i lag, är utlänning här i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:12px;"&gt;riket likställd med svensk medborgare &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:11px;"&gt;även i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;1. yttrandefrihet, informationsfrihet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:12px;"&gt; mötesfrihet, demonstrationsfrihet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:12px;"&gt; föreningsfrihet och religionsfrihet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:12px;"&gt;(1 S),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;2. skydd mot tvång att giva till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:12px;"&gt;känna åskådning (2 $ första meningen),&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:11px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;3. skydd mot kroppsligt ingrepp&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:11px;"&gt;även i annat fall än som avses i 4 och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:11px;"&gt;5 SS, mot kroppsvisitation, husrannsakan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:11px;"&gt;och liknande intrång samt mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:11px;"&gt;intrång i förtrolig meddelelse (6 S),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;4. skydd mot frihetsberövande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;(8 § första meningen),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;5. rätt till domstolsprövning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;frihetsberövande av annan anledning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;än brott eller misstanke om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;brott (9 § andra och tredje styckena),&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;6. offentlighet vid domstolsförhandling &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;(11 § andra stycket),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;7. skydd mot ingrepp på grund av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;åskådning (12 § andra stycket tredje&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;meningen),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;8. författares, konstnärers och fotografers &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;rätt till sina verk (19 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;På sådana särskilda föreskrifter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;som avses i andra stycket tillämpas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;12 § tredje stycket ..fjärde stycket första&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;meningen samt femte stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:870px;left:283px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;8 kap.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:15px;"&gt;1 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:914px;left:43px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Av bestämmelserna i 2 kap. om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;grundläggande fri- och rättigheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;följer att föreskrifter av visst innehåll&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;ej får meddelas eller får meddelas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;endast genom lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:913px;left:315px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Av bestämmelserna i 2 kap. om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;grundläggande fri- och rättigheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;följer att föreskrifter av visst innehåll&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ej får meddelas eller får meddelas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;endast genom lag samt att förslag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;lag i vissa jäll skall behandlas isärskild&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-10px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-36px;left:459px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:637px;left:766px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:386px;left:771px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:135px;left:774px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-33px;left:777px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:544px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:197px;"&gt;4 $&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Föreskrifter om rådgivande folk- Föreskrifter om rådgivande folkomröstning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i hela riket meddelas omröstning i hela riket och omförfa
genom &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;lag. randel vid folkomröstning i grundlags
fråga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:207px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:212px;"&gt;meddelas genom lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:291px;left:35px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utan hinder av 3 eller 5 § kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;regeringen efter bemyndigande i lag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;genom förordning meddela föreskrifter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om annat än skatt, om föreskrifterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;avser något av följande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;ämnen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1. skydd för liv, personlig säkerhet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;eller hälsa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;2. utlännings vistelse i riket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;3. in- eller utförsel av varor, av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;pengar eller av andra tillgångar, tillverkning,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt; kommunikationer, kreditgivning,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt; näringsverksamhet eller utformning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;av byggnader, anläggningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och bebyggelsemiljö,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;4. jakt, fiske, djurskydd eller natur- &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och miljövård,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;5. trafik eller ordningen på allmän&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;plats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;6. undervisning och utbildning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;7. förbud att röja sådant som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;någon har erfarit i allmän tjänst eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;under utövande av tjänsteplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:291px;left:308px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utan hinder av 3 eller 5 § kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;regeringen efter bemyndigande i lag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;genom förordning meddela föreskrifter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om annat än skatt, om föreskrifterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;avser något av följande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;ämnen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:17px;"&gt;1. skydd för liv, personlig säkerhet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;eller hälsa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;2. utlännings vistelse i riket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;3. in- eller utförsel av varor, av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;pengar eller av andra tillgångar, tillverkning,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt; kommunikationer, kreditgivning,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; näringsverksamhet, ransonering &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;eller utformning av byggnader,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; anläggningar och bebyggelsemiljö,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;4. jakt, fiske, djurskydd eller natur- &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och miljövård,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;5. trafik eller ordningen på allmän&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;plats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;6. undervisning och utbildning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;7. förbud att röja sådant som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;någon har erfarit i allmän tjänst eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;under utövande av tjänsteplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:827px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Bemyndigande som avses i första stycket medför ej rätt att meddela&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;föreskrifter om annan rättsverkan av brott än böter. Riksdagen kan i lag, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;innehåller bemyndigande med stöd av första stycket, föreskriva även annan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;rättsverkan än böter för överträdelse av föreskrift som regeringen meddelar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med stöd av bemyndigandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:985px;left:41px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:196px;"&gt;15 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Grundlag stiftas genom två likaly- Grundlag stiftas genom två likalydande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;beslut. Det andra beslutet får dande beslut. Det andra beslutet får&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:542px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ej fattas, förrän det efter det första&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;beslutet har hållits val till riksdagen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;hela riket och den nyvalda riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;har samlats. Riksdagen får icke&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;såsom vilande antaga ett förslag om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;stiftande av grundlag, som är oförenligt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;med annat vilande grundlagsförslag,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; utan att samtidigt förkasta det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;först antagna förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:307px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ej fattas, förrän det efter det första&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;beslutet har hållits val till riksdagen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;hela riket och den nyvalda riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;har samlats. Vidare skall minst tio&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;månader förflyta mellan den tidpunkt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;då ärendet första gången anmäldes i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksdagens kammare och valet, såvida&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;icke konstitutionsutskottet genom beslut,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt; som fattas senast vid ärendets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;beredning och varom minst Jent sjättedelar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av ledamöterna förenar sig,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;medgiver undanlag härifrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Riksdagen för icke såsom vilande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;antaga ett förslag om stiftande av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;grundlag, som är oförenligt med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;annat vilande grundlagsförslag, utan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att samtidigt förkasta det först&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;antagna förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Folkomröstning om vilande grundlagsförslag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skall anordnas, om yrkande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;därom framställes av minst en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tiondel av riksdagens ledamöter och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;minst en tredjedel av ledamöterna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;röstar för bifall till yrkandet. Sådant&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;yrkande skall framställas inom femton&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;dagar från det att riksdagen antog&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;grundlagsförslaget som vilande. Yrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;skall ej beredas i utskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Folkomröstningen skall hållas samtidigt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med det val till riksdagen som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avses i första stycket. Vid omröstningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;får de som har rösträtt vid valet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förklara huruvida de godtar det vilande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;grundlagsförslaget eller ej. Förslaget &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;är förkastat, om de flesta av dem&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som deltager i omröstningen röstar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;mot förslaget och de till antalet är fler&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;än hälften av dem som har avgivit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;godkända röster vid riksdagsvalet. I&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;annat fall upptager riksdagen förslaget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;till slutlig prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:26px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:28px;left:543px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:71px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:1px;"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:194px;"&gt;16 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:129px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Riksdagsordningen stiftas på samma &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sätt som grundlag. Den kan också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;stiftas genom endast ett beslut, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;minst tre ljärdedelar av de röstande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och mer än hälften av riksdagens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ledamöter förenar sig om beslutet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beslutas dock i samma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ordning som lag i allmänhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:396px;left:38px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:193px;"&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;För att avge yttrande lill regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;över lagförslag skall finnas ett lagråd,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vari ingår domare i högsta domstolen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och regeringsrätten. Aven riksdagsutskott &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;får inhämta yttrande från lagrådet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enligt vad sorn närmare angives i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagsordningen. Närmare bestämmelser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om lagrådet meddelas i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:130px;left:306px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Riksdagsordningen stiftas på det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sätt som angives i 15 § första stycket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;första och andra meningarna samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;andra stycket. Den kan också stiftas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;genom endast ett beslut, om minst&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;tre fjärdedelar av de röstande och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;mer än hälften av riksdagens ledamöter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;förenar sig om beslutet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;beslutas dock i samma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;ordning som lag i allmänhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:12px;"&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:1px;"&gt;§'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;För att avge yttrande över lagförslag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skall finnas ett lagråd, vari ingår&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;domare i högsta domstolen och regeringsrätten.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Yttrande från lagrådet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;inhämtas av regeringen eller, enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;vad som närmare angives i riksdagsordningen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; av riksdagsutskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Yttrande av lagrådet bör inhämtas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;innan riksdagen beslutar grundlag om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;tryckfriheten, lag om begränsning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;rätten att taga del av allmänna handlingar,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; lag som avses i 2 kap. 12 f&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;första stycket, 77-/9 §§ eller 20 §&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;andra stycket eller lag som ändrar eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;upphäver sådan lag, lag om kommunal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;beskattning, lag som avses i 2 eller 3 §&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;eller lag som avses i 11 kap., om lagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;är viktig för enskilda eller från allmän&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;synpunkt. Vad nu har sagts gäller dock&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;icke, om lagrådets hörande skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;sakna betydelse på grund av frågans&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;behandling så att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;avsevärt men skulle uppkomma. Föreslår &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;regeringen riksdagen att stifta lag i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:995px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;1 I propositionens förslag har paragrafens andra stycke sista meningen följande lydelse:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Riksdagens avgörande av frågan om lagrådets yttrande bör inhämtas är slutgiltigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;I övrigt är paragrafen likalydande med propositionens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:49px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:551px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:50px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:211px;"&gt;något av de ämnen som avses i första&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:211px;"&gt;meningen och har lagrådets yttrande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:211px;"&gt;dessförinnan inte inhämtats, skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:211px;"&gt;regeringen samtidigt för riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:211px;"&gt;redovisa skälen härtill. Att lagrådet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:211px;"&gt;icke har hörts över ett lagförslag utgör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:211px;"&gt;aldrig hinder mot lagens tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:221px;"&gt;Lagrådets granskning skall avse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:222px;"&gt;1. hur förslaget förhåller sig till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:208px;"&gt;grundlagarna och rättsordningen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:209px;"&gt;övrigt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:221px;"&gt;2. hur förslagets föreskrifter förhåller &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:209px;"&gt;sig till varandra,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:221px;"&gt;3. hur förslaget förhåller sig till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:209px;"&gt;rättssäkerhetens krav,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:221px;"&gt;4. om förslaget är så utförmat att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:209px;"&gt;lagen kan antagas tillgodose angivna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:208px;"&gt;syften,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:220px;"&gt;5. vilka problem som kan uppstå vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:209px;"&gt;tillämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:221px;"&gt;Närmare bestämmelser om lagrådets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:208px;"&gt;sammansättning och tjänstgöring&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:209px;"&gt;meddelas i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:648px;left:44px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:192px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:187px;"&gt;10 kap.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:197px;"&gt;5 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Beslutanderätt som enligt denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;regeringsform tillkommer riksdagen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; regeringen eller annat i regeringsformen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;angivet organ kan i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;begränsad omfattning överlåtas till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mellanfolklig organisation för fredligt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samarbete, till vilken riket är eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skall bliva anslutet, eller till mellanfolklig &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;domstol. Därvid får ej överlåtas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beslutanderätt som avser fråga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om stiftande, ändring eller upphävande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av grundlag eller fråga om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;begränsning av någon av de fri- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rättigheter som avses i 2 kap. Om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;överlåtelse beslutar riksdagen i den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ordning som är föreskriven för stiftande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av grundlag eller, om beslut i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:693px;left:315px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:15px;"&gt;Beslutanderätt som enligt denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringsform tillkommer riksdagen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; regeringen eller annat i regeringsformen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;angivet organ kan i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;begränsad omfattning överlåtas till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mellanfolklig organisation för fredligt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samarbete, till vilken riket är eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skall bliva anslutet, eller till mellanfolklig &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;domstol. Därvid får ej överlåtas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beslutanderätt som avser fråga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om stiftande, ändring eller upphävande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av grundlag eller fråga om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;begränsning av någon av de fri- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rättigheter som avses i 2 kap. Angående &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beslut i fråga om överlåtelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;gäller vad som är föreskrivet om stiftande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av grundlag. Kan beslut i sådan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:551px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:67px;left:42px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sådan ordning ej kan avvaktas, genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ett beslut, varom minst fem sjättedelar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;av de röstande och minst tre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fjärdedelar av ledamöterna förenar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Rättskipnings- eller förvaltningsuppgift &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som ej enligt denna regeringsform &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tillkommer riksdagen, regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;eller annat i regeringsformen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;angivet organ kan överlåtas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till annan stat, till mellanfolklig organisation &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;eller till utländsk eller internationell &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inrättning eller samfällighet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; om riksdagen förordnar om det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;genom ett beslut, varom minst tre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fjärdedelar av de röstande förenar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;sig, eller genom beslut i den ordning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som gäller för stiftande av grundlag.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:12px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:189px;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:303px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:13px;"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:12px;"&gt;ordning ej avvaktas, beslutar riksdagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:13px;"&gt;i fråga om överlåtelse genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:12px;"&gt;ett beslut, varom minst fem sjättedelar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:13px;"&gt;av de röstande och minst tre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Ijärdedelar av ledamöterna förenar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:13px;"&gt;sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;Rättskipnings- eller förvaltningsuppgift &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;som ej enligt denna regeringsform &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;tillkommer riksdagen, regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;eller annat i regeringsformen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;angivet organ kan överlåtas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;till annan stat, till mellanfolklig organisation &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;eller till utländsk eller internationell &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;inrättning eller samfällighet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt; om riksdagen förordnar om det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;genom ett beslut, varom minst tre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Ijärdedelar av de röstande förenar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;sig. Beslut i fråga om sådan överlåtelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;kan också fattas i den ordning som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;gäller för stiftande av grundlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:12px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;14 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;Finner domstol eller annat offentligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;organ att en föreskrift står i strid med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;bestämmelse i grundlag eller annan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;överordnad författning eller att stadgad &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:13px;"&gt;ordning i något väsentligt hänseende &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;har åsidosatts vid dess tillkomst,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:12px;"&gt;får föreskriften icke tillämpas. Har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;riksdagen eller regeringen beslutat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:12px;"&gt;föreskriften, skall tillämpning dock&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;underlåtas endast om felet är uppenbart.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:879px;left:288px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;13 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:207px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:30px;"&gt;7§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:207px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:42px;"&gt;År riket i krig eller omedelbar krigsfara,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:29px;"&gt; skall 2 kap. 12 § tredje stycket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:30px;"&gt;icke tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1010px;left:53px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:14px;"&gt;1. Ändringarna i regeringsformen träder i kraft den 1 januari 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:14px;"&gt;2. Äldre föreskrift om skatt eller avgift skall tillämpas utan hinder av 2 kap.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;10 § andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1000px;left:53px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:552px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:43px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:366px;"&gt;Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;2 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Lag om ändring i riksdagsordningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;dels att 1 kap. 4 §,2 kap. 9 §,3 kap. 16,17och 19 §§, 4 kap. 8 och 10§§samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;5 kap. 1, 2, 3, 8, 10 och 12 §§ skall ha nedan angivna lydelse,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;dels att tilläggsbestämmelserna 2.7.1 och 2.7.3 skall ha nedan angivna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;dels att i riksdagsordningen skall införas två nya tilläggsbestämmelser,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;5.1.3 och 5.3.1, av nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:321px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:321px;left:312px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:354px;left:282px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1 kap.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:11px;"&gt;4 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:399px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:230px;"&gt;Lagtima riksmöte som har inletts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:217px;"&gt;under augusti, september eller oktober &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:217px;"&gt;skall avslutas senast den 31 maj&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:217px;"&gt;följande år. Riksdagen kan om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;synnerliga skäl föreligger förlänga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:217px;"&gt;riksmötet, dock längst till och med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;den 15 juni. Annat riksmöte pågår så&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;länge riksdagen finner det nödvändigt.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt; Har yrkande väckts om folkomröstning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;i grundlagsfråga, skall, utan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:215px;"&gt;hinder av vad nu har sagts, riksmöte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:215px;"&gt;pågå till dess yrkandet har prövats.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;Riksmöte avslutas senast när nästa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;lagtima riksmöte skall börja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Har regeringen förordnat om extra val, kan den under återstoden av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;valperioden besluta att avbryta riksmöte. Riksmötet skall avslutas omedelbart &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;efter det att beslutet har tillkännagivits vid sammanträde men kammaren.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:399px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Lagtima riksmöte som har inletts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;under augusti, september eller oktober &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skall avslutas senast den 31 maj&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;följande år. Riksdagen kan om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;synnerliga skäl föreligger förlänga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;riksmötet, dock längst till och med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;den 15 juni. Annat riksmöte pågår så&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;länge riksdagen finner det nödvändigt.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Riksmöte avslutas senast när&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nästa lagtima riksmöte skall börja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:822px;left:211px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:57px;"&gt;2 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Tilläggsbestämmelse 2.7.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:865px;left:41px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:15px;"&gt;Förslag till ny statsminister eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;yrkande om misstroendeförklaring&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;föres upp som första punkt på föredragningslistan.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt; 1 övrigt tages ärendena &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;upp i följande ordning, om icke&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;talmannen bestämmer annat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:864px;left:312px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:17px;"&gt;Yrkande om folkomröstning i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;grundlagsfråga, förslag till ny statsminister &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;eller yrkande om misstroendeförklaring &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föres upp som första&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;punkt på föredragningslistan. Förekommer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mer än ett sådant ärende,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1023px;left:44px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;1 Riksdagsordningen omtryckt 1977:90.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:542px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:177px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1. val,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:15px;"&gt;2. propositioner samt skrivelser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;från regeringen med redogörelse för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;viss verksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;3. förslag och redogörelser från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;andra riksdagsorgan än utskott,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:14px;"&gt;4. motioner,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:15px;"&gt;5. utskottsbetänkanden i den ordning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utskotten angives i tilläggsbestämmelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;4.2.1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:307px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;tages de upp i den ordning vari de nu&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;har angivils. I övrigt tages ärendena&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;upp i följande ordning, om icke&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;talmannen bestämmer annat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:17px;"&gt;1. val,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;2. propositioner samt skrivelser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;från regeringen med redogörelse för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;viss verksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;3. förslag och redogörelser från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;andra riksdagsorgan än utskott,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;4. motioner,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;5. utskottsbetänkanden i den ordning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utskotten angives i tilläggsbestämmelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;4.2.1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:446px;left:205px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Tilläggsbestämmelse 2.7.3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:466px;left:35px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Om anteckning på föredragningslistan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för särskilda fall föreskrives i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tilläggsbestämmelserna 2.10.1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;2.14.1. 3.6.1, 6.1.1, 6.1.2 och 6.2.2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:466px;left:309px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Om anteckning på föredragningslistan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för särskilda fall föreskrives i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tilläggsbestämmelserna 2.10.1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;3.6.1, 5.1.3, 6.1.1, 6.1.2 och 6.2.2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:600px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:197px;"&gt;9 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Talmannen ställer proposition till beslut. Finner han yrkande strida mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;grundlag eller mot riksdagsordningen, skall han, med angivande av skäl,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vägra proposition. Begär kammaren ändå proposition, skall talmannen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hänvisa frågan till konstitutionsutskottet för avgörande. Proposition får ej&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vägras på vad utskottet har förklarat icke strida mot grundlag eller mot denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagsordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:210px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:229px;"&gt;Vad som sägs i forsla stycket om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:214px;"&gt;prövning av propositions grundlagsenlighet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:215px;"&gt;gäller ej fråga huruvida 2 kap.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;12 § tredje stycket regeringsformen är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;tillämpligt ifråga om visst lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:913px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:189px;"&gt;3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:195px;"&gt;16 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Konstitutionsutskottet skall till kammaren för slutligt beslut anmäla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vilande beslut i ärende angående grundlag eller riksdagsordningen. Skall efter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vad som sägs i regeringsformen i annat fall tillämpas den ordning som gäller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1059px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;4 Riksdagen 1978/79. 4 sami. Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:52px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:556px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:50px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Nuvarande lydelse Föreslaxen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för grundlagsändring, skall vilande beslut i ärendet anmälas av det utskott till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vars handläggning frågan hör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:207px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:226px;"&gt;Konstittirionsulskollei skall vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:213px;"&gt;lill kammaren anmäla beslut om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:213px;"&gt;undantag från den tidsfrist sorn föreskrives &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:212px;"&gt;i 8 kap. 15 sv regeringsformen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:213px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:313px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Yrkande om misstroendeförklaring &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skall framställas vid sammanträde &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;med kammaren. Yrkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skall avlämnas skriftligen till protokollet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;så snart det har framställts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:290px;left:317px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Yrkande om folkomröstning i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;grundlags/råga eller om misstroendeförklaring &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skall framställas vid sammanträde &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med kammaren. Yrkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skall avlämnas skriftligen till protokollet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;så snart det har framställts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:492px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:196px;"&gt;19 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Proposition och motion får åter- Proposition och motion får återkallas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till dess utskott har avgivit kallas till dess utskott har avgivit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;betänkande i ärendet. betänkande i ärendet. Förslag som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:210px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:215px;"&gt;vilar enligt 2 kap. 12 $ tredje stycket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:214px;"&gt;regeringsformen får återkallas till dess&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:214px;"&gt;utskottet har avgivit nytt betänkande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:214px;"&gt;enligt 4 kap. 8 § fjärde stycket denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:214px;"&gt;riksdagsordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:15px;"&gt;Återkallas proposition, forfaller motion som har väckts med anledning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Har proposition blivit återkallad, får motion väckas med anledning därav&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;inom sju dagar från det att återkallelsen anmäldes i kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:827px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:189px;"&gt;4 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:197px;"&gt;8 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskott skall avgiva betänkande i ärende som har hänvisats till utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och som ej har återkallats. Utskott kan dock överflytta ärende till annat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;utskott, om detta samtycker därtill, eller överenskomma med ett eller flera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;utskott att de skall bereda ärendet gemensamt genom deputerade i sammansatt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;utskott. Sådant utskott avgiver betänkande till riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Betänkande i ärende vars behandling har uppskjutits från en valperiod för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;riksdagen till nästa skall avgivas av utskott som har tillsatts av den nyvalda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:542px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskott skall till anmälan till kammaren av vilande beslut som sägs i 3 kap.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;16 § foga yttrande i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:210px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:225px;"&gt;Har lagförslag vilal enligt 2 kap. 12 §&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;tredje stycket regeringsformen, skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;utskottet avgiva nytt betänkande i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:216px;"&gt;ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:21px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:195px;"&gt;10 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Statlig myndighet skall lämna upplysningar och avgiva yttrande, då utskott&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;begär det. Sådan skyldighet åligger dock ej regeringen. Myndighet som ej&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;lyder under riksdagen kan hänskjuta begäran från utskott till regeringens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Begär minst en tredjedel av ledamöterna i ett utskott vid behandlingen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ett ärende att upplysningar eller yttrande skall inhämtas från myndighet som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avses i första stycket, skall utskottet föranstalta om detta, såvida det icke&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;finner att därmed förenat dröjsmål med ärendets behandling skulle leda till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;avsevärt men.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:210px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:227px;"&gt;Konstitutionsutskottet får icke avgiva &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;förklaring, att 2 kap. 12 § tredje&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:215px;"&gt;stycket regeringsformen icke är tilllämpligt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:215px;"&gt;i fråga om visst lagförslag,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:216px;"&gt;utan att lagrådet har yttrat sig i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:215px;"&gt;saken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:669px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:189px;"&gt;5 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:198px;"&gt;1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskotts betänkande skall före ärendets avgörande bordläggas vid två&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sammanträden med kammaren, om ej riksdagen på utskottets förslag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;beslutar att ärendet skall avgöras efter endast en bordläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:210px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:229px;"&gt;Yrkande enligt 2 kap. 12 § tredje&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:214px;"&gt;stycket regeringsformen att lagförslag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:214px;"&gt;skall vita får framställas när utskottets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:215px;"&gt;betänkande över förslaget har anmälts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:215px;"&gt;i kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:22px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:138px;"&gt;Tilläggsbestämmelse 5.1.3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:210px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:228px;"&gt;Yrkande som avses i 1 § andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:212px;"&gt;stycket framställes skriftligen och upptages &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:213px;"&gt;om möjligt på kammarens föredragningslista.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:213px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:53px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:555px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:47px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:14px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:18px;"&gt;Ärende om misstroendeförklaring&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skall ligga på kammarens bord till det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;andra sammanträdet efter det då&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;yrkandet framställdes och avgöras&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;senast vid det därpå (oljande sammanträdet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vad sålunda har föreskrivits äger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;talmannen till ny statsminister. Där\&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stycket regeringsformen föreskrivna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:304px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:14px;"&gt;Föreslaxen lydelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:11px;"&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:30px;"&gt;Ärende om folkomröstning i grundlagsfråga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;eller om misstroendeförklaring &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;skall ligga på kammarens bord&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;till det andra sammanträdet efter det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;då yrkandet framställdes och avgöras &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;senast vid det därpå följande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;sammanträdet,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;motsvarande tillämpning på förslag av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;id skall iakttagas den i 6 kap. 2 § andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fristen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:381px;left:50px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:196px;"&gt;3 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:14px;"&gt;Ärende i vilket överläggning äger rum får ej upptagas till avgörande förrän&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:1px;"&gt;kammaren på talmannens förslag har funnit överläggningen avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:14px;"&gt;Ärende avgöres med acklamation eller, om ledamot yrkar det, genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:0px;"&gt;omröstning. Fordras för beslut anslutning från särskilt flertal, skall ärendet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:491px;left:47px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;alltid avgöras genom omröstning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:15px;"&gt;Avgörandet av ärende skall, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;det behövs, delas upp på skilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:513px;left:319px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;Avgörandet av ärende skall, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det behövs, delas upp på skilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beslut. Föreligger yrkande som avses i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;I sv andra stycket att lagförslag skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vila och dessutom yrkande att förslaget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skall förkastas, skall riksdagen pröva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sistnämnda yrkande innan förslaget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;ställes under omröstning om omedelbart &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;antagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:758px;left:221px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Tilläggsbestämmelse 5.3.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:71px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:90px;"&gt;Föreligger yrkande att lagförslag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:77px;"&gt;skall vila enligt 2 kap. 12 § tredje&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:77px;"&gt;stycket regeringsformen och uppnås&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:78px;"&gt;vid omröstning angående förslaget icke&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:77px;"&gt;den där angivna anslutningen, skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;förslaget hänvisas till konstitutionsutskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:77px;"&gt;för prövning enligt Jemte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:76px;"&gt;stycket i nämnda paragraf. Efter prövning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:77px;"&gt;hos utskottet skall ärendet på nytt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:77px;"&gt;anmälas i kammaren för handläggning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:77px;"&gt;enligt I f första stycket. Har konstitutionsutskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:77px;"&gt;förklarat att tredje&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:28px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:31px;left:541px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:73px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:211px;"&gt;stycket i nämnda paragraf i regeringsformen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:209px;"&gt;är tillämpligt ifråga om förslaget,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:211px;"&gt; skall det, om det ej heller då blir&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:212px;"&gt;avgjort, återförvisas till det utskott som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:212px;"&gt;Ilar berett ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:277px;left:36px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Fordras för beslut anslutning från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;särskilt flertal och föreligger mer än&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ett förslag till sådant beslut, utväljer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;riksdagen först, med tillämpning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;vad som gäller i allmänhet, ett av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förslagen. Därefter avgöres om detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förslag skall antagas eller förkastas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:567px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Föreligger samtidigt två eller flera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;yrkanden om misstroendeförklaring&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mot samma statsråd, skall endast en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;omröstning äga rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:255px;left:301px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;Fordras för beslut anslutning från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;särskilt flertal och föreligger mer än&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;ett förslag till sådant beslut, utväljer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;riksdagen först, med tillämpning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:8px;"&gt;vad som gäller i allmänhet, ett av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;förslagen. Därefter avgöres om detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;förslag skall antagas eller förkastas.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;Vad som sägs i första meningen skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;tillämpas även när fråga är om Jlera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:8px;"&gt;lagförslag som är oförenliga inbördes&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;och yrkande har väckts att något av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;dem skall vila enligt 2 kap. 12 § tredje&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:8px;"&gt;stycket regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;Föreligger samtidigt två eller flera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;yrkanden om folkomröstning beträffande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;samma vilande grundlagsförslag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;eller om misstroendeförklaring mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:9px;"&gt;samma statsråd, skall endast en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:9px;"&gt;omröstning äga rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:745px;left:35px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:197px;"&gt;10 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Genom särskilt beslut kan riksdagen till närmast följande lagtima riksmöte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;uppskjuta behandlingen av ärende. Ärende som gäller statsbudgeten för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;närmast följande budgetår får dock uppskjutas endast om det kan ske utan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;olägenhet för budgetregleringen. Beslut om uppskov kan upprepas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Avslutas riksmöte i förtid med anledning av extra val, skall ärende som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksdagen icke har hunnit avgöra anses utan särskilt beslut uppskjutet till det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;första lagtima riksmötet efter valet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:18px;"&gt;Ärende som ej har återkallats skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;avgöras före utgången av kalenderåret &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;efter det då ärendet väcktes eller,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;om hinder häremot möter till följd av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;förordnande om extra val, snarast&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:924px;left:308px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Lagförslag, som har vilat i tolv&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;månader enligt 2 kap. 12 § tredje&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;stycket regeringsformen, skall prövas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;före utgången av kalenderåret därpå.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Annat ärende skall avgöras före&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:26px;left:60px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:27px;left:560px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:70px;left:57px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:6px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;möjligt efter det att den nyvalda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen har sammanträtt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:68px;left:327px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utgången av kalenderåret efter det då&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;ärendet väcktes. Kan ärende som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avses i första eller andra meningen till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;följd av förordnande om extra val&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;icke avgöras på tid som är föreskriven&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;där, skall det avgöras snarast möjligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;efter det att den nyvalda riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;har sammanträtt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:342px;left:55px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Slutligt beslut i ärende angående&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;grundlag fattas vid första riksmötet i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den valperiod sorn föijer på riksdagsvalet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;närmast efter det vilande beslutet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i ärendet, såvida ej avgörandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppskjutes till annat riksmöte. I&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fråga om uppskov äger bestämmelserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i 10 § första och andra styckena&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;och i 11 § motsvarande tillämpning.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;Ärendet skall avgöras slutligt före&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;nästa ordinarie val till riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:320px;left:322px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:19px;"&gt;Ärende angående grundlag skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;avgöras vid första riksmötet i den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;valperiod då slutligt beslut enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;8 kap. 15 § regeringsformen först får&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fattas, såvida ej förslaget i ärendet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;dessförinnan förkastas eller avgörandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;uppskjutes till annat riksmöte. I&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fråga om uppskov äger bestämmelserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i 10 § första och andra styckena&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och i 11 § motsvarande tillämpning.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;Ärendet skall avgöras slutligt före&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;nästa ordinarie val till riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Har vilande förslag till grundlagsändring &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;eller till annat beslut som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;fattas i samma ordning förkastats vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;folkomröstning, skall det utskott till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vars handläggning frågan hör göra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;anmälan därom till kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:762px;left:70px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;Ändringarna i riksdagsordningen träder i kraft den 1 januari 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:752px;left:56px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:25px;left:543px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:70px;left:393px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:89px;"&gt;Bilaga 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(Reservanternas förslag)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:113px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;4 Förslag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Folkomröstningslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Härigenom föreskrivs följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Propositionens förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1 § Denna lag gäller för folkomröstning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som avses i 8 kap. 4 § regeringsformen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;2 § Central valmyndighet som avses&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i 1 kap. 2§ vallagen (1972:620) är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;också central myndighet för folkomröstning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;3 § För folkomröstning är riket indelat &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;i omröstningsdistrikt. Del av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;kommun som vid val enligt vallagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;(1972:620) bildar ett valdistrikt utgör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;ett omröstningsdistrikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;4 § För folkomröstnings genomförande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;svarar inom varje kommun&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;valnämnd som avses i 3 kap. vallagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;(1972:620).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;När folkomröstningförrättas i samband &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;med val till riksdagen tjänstgör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;de valförrättare som har utsetts enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;3 kap. 4 § vallagen också som omröstningsförrättare.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt; Inför annan folkomröstning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utser valnämnden för varje&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;omröstningsdistrikt minst fyra personer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;att vid omröstningen tjänstgöra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som omröstningsförrättare i distriktet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Vad som i 3 kap. vallagen föreskrivs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;om valförrättare tillämpas beträffande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;särskilt utsedd omröstningsförrättare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;5 § Rösträtt vid folkomröstning tillkommer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;den som är röstberättigad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vid val till riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Frågan huruvida rösträtt enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:213px;left:311px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Reservanternas förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1 § Denna lag gäller för folkomröstning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i grundlagsfråga som avses i 8&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kap. 15 § regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;2 § Central valmyndighet som avses&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i 1 kap. 2§ vallagen (1972:620) är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;också central myndighet för folkomröstning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;3 § För folkomröstning är riket indelat &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i omröstningsdistrikt. Del av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;kommun som vid val enligt vallagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;(1972:620) bildar ett valdistrikt utgör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;ett omröstningsdistrikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;4 § För folkomröstnings genomförande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;svarar inom varje kommun&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;valnämnd som avses i 3 kap. vallagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;(1972:620). De valförrättare som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;har utsetts enligt 3 kap. 4 § vallagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tjänstgör också som omröstningsförrättare.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:959px;left:314px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;5 § Rösträtt vid folkomröstning tillkommer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;den som är röstberättigad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;vid val till riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Frågan huruvida rösträtt enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:55px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:558px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:69px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Propositionens förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;forsta stycket föreligger avgörs på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;grundval av en före omröstningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;upprättad röstlängd. Allmän och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;särskild röstlängd enligt 4 kap. vallagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;(1972:620) länder till efterrättelse.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; Bestämmelserna i 4 kap. 6 §, 8 §&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;tredje stycket, 9 och 18 §§ samma lag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;om talan mot beslut över anmärkning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;mot röstlängd respektive talan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;mot beslut om rättelse av röstlängd i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;samband med besvär över val skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;gälla även i fråga om besvär över&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;folkomröstning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;När omröstning äger rum, skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;särskild röstlängd vara tillgänglig i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;omröstningslokalen för det distrikt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som avses i 4 kap. 20 § vallagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;6 § När folkomröstning skall förrättas,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; skall, i den mån centrala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;valmyndigheten inte förordnar annat,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; för var och en som enligt gällande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;röstlängd är röstberättigad vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;omröstningen upprättas röstkort&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med uppgifter om den röstberättigade.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Röstkortet skall dessutom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;innehålla uppgifter om omröstningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till ledning för den röstberättigade.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; För folkomröstning och val till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen som äger rum samtidigt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;upprättas gemensamt röstkort. I fråga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om röstkort tillämpas i övrigt 7 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1 § andra stycket samt 2 och 3&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vallagen (1972:620).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Centrala valmyndigheten bör på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;lämpligt sätt sprida kännedom bland&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;allmänheten om tid och sätt för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;röstning och om de bestämmelser i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;övrigt som gälelr för folkomröstningen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt; Myndigheten bör vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;inför folkomröstning i grundlagsfråga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på lämpligt sätt sprida kännedom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:69px;left:321px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;R eservanternas förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;första stycket föreligger avgörs på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;grundval av en före omröstningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;upprättad röstlängd. Allmän och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;särskild röstlängd enligt 4 kap. vallagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;(1972:620) länder till efterrättelse.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Bestämmelserna i 4 kap. 6 §, 8 §&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;tredje stycket, 9 och 18 §§ samma lag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;om talan mot beslut över anmärkning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;mot röstlängd respektive talan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;mot beslut om rättelse av röstlängd i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;samband med besvär över val skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;gälla även i fråga om besvär över&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;folkomröstning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;När omröstning äger rum, skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;särskild röstlängd vara tillgänglig i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;omröstningslokalen för det distrikt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som avses i 4 kap. 20 § vallagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:12px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;6 § När folkomröstning skall förrättas,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; skall, i den mån centrala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;valmyndigheten inte förordnar annat,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; för var och en som enligt gällande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;röstlängd är röstberättigad vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;omröstningen upprättas röstkort&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med uppgifter om den röstberättigade.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Röstkortet skall dessutom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;innehålla uppgifter om omröstningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till ledning för den röstberättigade.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; För folkomröstning och valet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;till riksdagen upprättas gemensamt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;röstkort. I fråga om röstkort tillämpas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1 övrigt 7 kap. 1 § andra stycket samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;2 och 3 vallagen (1972:620).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Centrala valmyndigheten bör på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lämpligt sätt sprida kännedom bland&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;allmänheten om tid och sätt för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;röstning och om de bestämmelser i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;övrigt som gäller för folkomröstningen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Myndigheten bör vidare på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;lämpligt sätt sprida kännedom bland&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;allmänheten om lydelsen av det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förslag som folkomröstningen av
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:43px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:25px;left:551px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:70px;left:43px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Propositionens förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;bland allmänheten om lydelsen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;det förslag som omröstningen avser.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;7 § Vid folkomröstningen får användas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;endast röstsedlar som tillhandahålls &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;av centrala valmyndigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;För varje förslag som är föremål&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för omröstning framställs röstsedlar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;försedda med tryckt meningsyttring.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Dessutom skall finnas blanka röstsedlar.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Röstsedlar för en och samma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;omröstning skall vara lika till storlek,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;färg och material.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;8 § Statsverket svarar för kostnaderna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för framställning av del antal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;röstsedlar som behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I lokal där omröstning äger rum&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skall de röstande ha tillgång till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1. röstsedlar för varje förslag som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;är föremål för folkomröstning och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:17px;"&gt;2. blanka röstsedlar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I fråga om röstkuvert tillämpas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bestämmelserna i 8 kap. 8 och 9 §§&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vallagen (1972:620) om valkuvert.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;9 § Ingen får rösta för mer än ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förslag i en omröstning. Den som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inte önskar rösta för något av förslagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lår avlämna blank röstsedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;10 § Röstning sker på dagen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;folkomröstningen i omröstningslokalen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för det omröstningsdistrikt där&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;den röstande är upptagen i röstlängd.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Röstberättigad, som på grund av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;vistelse utom riket eller på annan ort&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inom riket eller av annat skäl finnér&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;sig vara förhindrad att rösta på tid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;och plats som nu sagts, får rösta på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;postanstalt inom riket, hos svensk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:70px;left:317px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;R eservanternas förslag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;ser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:193px;left:318px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;7 § Vid folkomröstningen lår användas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;endast röstsedlar som tillhandahålls &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;av centrala valmyndigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;För varje förslag som är föremål&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för omröstning framställs röstsedlar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;försedda med tryckt meningsyttring.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Dessutom skall finnas blanka röstsedlar.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt; Röstsedlar för en och samma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;omröstning skall vara lika till storlek,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;färg och material.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;8 § Statsverket svarar för kostnaderna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för framställning av del antal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;röstsedlar som behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I lokal där omröstning äger rum&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;skall de röstande ha tillgång till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1. röstsedlar för varje förslag som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;är föremål för folkomröstning och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:17px;"&gt;2. blanka röstsedlar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I fråga om röstkuvert tillämpas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bestämmelserna i 8 kap. 8 och 9&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vallagen (1972:620) om valkuvert.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;9 § Ingen lår rösta för mer än ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förslag i en omröstning. Den som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inte önskar rösta för något av förslagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;får avlämna blank röstsedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:12px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;10 § Röstning sker på dagen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;folkomröstningen i omröstningslokalen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fördel omröstningsdistrikt där&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;den röstande är upptagen i röstlängd.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Röstberättigad, som på grund av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;vistelse utom riket eller på annan ort&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inom riket eller av annat skäl finner&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sig vara förhindrad att rösta på tid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;och plats som nu sagts, får rösta på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;postanstalt inom riket, hos svensk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:36px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:542px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:67px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;Propositionens förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;utlandsmyndighet eller på svenskt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;fartyg i utrikes fart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Om flera omröstningar äger rum&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;samtidigt, skall den som röstar på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;postanstalt, hos utlandsmyndighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;eller på fartyg vid ett och samma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;tillfälle utöva sin rösträtt i samtliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;omröstningar som han vill deltaga i.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Om omröstning äger rum i samband&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;med val till riksdagen, skall röstande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;som nu har angivits, som önskar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;delta både i omröstningen och i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;valet, avge sin röst i folkomröstningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;samtidigt som han röstar i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;valet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I fråga om röstningen och om den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vidare behandlingen av röster som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;har avgivits på postanstalt, hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utlandsmyndighet eller på fartyg&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tillämpats i övrigt 8-12 kap. vallagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(1972:620).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I lokal där röstning äger rum skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;finnas tillgängligt ett exemplar av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;denna lag, av särskild lag för den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ifrågavarande folkomröstningen, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sådan har beslutats, och av vallagen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Såvitt galler folkomröstning i grundlagsfråga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skall därjämte Jinnas tillgänglig &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;texten till det förslag som avses&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med omröstningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:11px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;11 § Rösterna räknas preliminärt i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;omröstningslokal och hos valnämnd.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Därvid tillämpas bestämmelserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;i 13 kap. vallagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(1972:620). Har omröstning förrättats&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samtidigt med val till riksdagen, sker&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;den preliminära rösträkningen gemensamt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för omröstningen och valet såvitt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;gäller åtgärder sorn avses i 13 kap.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;3-5 s\s'i nämnda lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vid räkningen ordnas röstsedlarna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:301px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;R eservanternas förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;utlandsmyndighet eller på svenskt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;fartyg i utrikes fart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Om flera omröstningar äger rum&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;samtidigt, skall den som röstar på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;postanstalt, hos utlandsmyndighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;eller på fartyg vid ett och samma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;tillfälle utöva sin rösträtt i samtliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;omröstningar som han vill deltaga i.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Om omröstning äger rum i samband&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;med val till riksdagen, skall röstande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;som nu har angivits, som önskar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;delta både i omröstningen och i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;valet, avge sin röst i folkomröstningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;samtidigt som han röstar i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;valet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I fråga om röstningen och om den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vidare behandlingen av röster som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;har avgivits på postanstalt, hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utlandsmyndighet eller på fartyg&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tillämpas i övrigt 8-12 kap. vallagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(1972:620).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1 lokal där röstning äger rum skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;finnas tillgängliga ett exemplar av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;denna lag, av särskild lag för den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ifrågavarande folkomröstningen,om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sådan har beslutats, och av vallagen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Därjämte skall finnas tillgänglig texten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till det förslag som avses med omröstningen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:20px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;11 § Rösterna räknas preliminärt i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;omröstningslokal och hos valnämnd.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Därvid tillämpas bestämmelserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i 13 kap. vallagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(1972:620). Den preliminära rösträkningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sker gemensamt för omröstningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och valet såvitt gäller åtgärder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som avses i 13 kap. 3-5 nämnda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vid räkningen ordnas röstsedlarna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i grupper efter meningsyttring. Blan
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:463px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-39px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:774px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:44px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:556px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:68px;left:44px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Propositionens forsla!’&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i grupper efter meningsyttring. Blanka &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;röstsedlar bildar en grupp. Antalet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;röstsedlar inom varje grupp räknas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och antalet antecknas i protokollet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Röstsedlarna läggs därefter gruppv is&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;in i särskilda omslag. På omslagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;antecknas vilken grupp röstsedlar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;omslaget innehåller och röstsedlarnas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;antal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vid rösträkning hos valnämnd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;används en urna för varje omröstning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och för varje område som bildar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;en valkrets vid val av kommunfullmäktige.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;12 § Rösterna räknas slutligt av länsstyrelsen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Rösterna skall därvid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;redovisas särskilt för varje område&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som bildar en valkrets vid val av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommunfullmäktige. Vid rösträkningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;tillämpas 14 kap. 1 och 2 §§&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;samt 3 § tredje stycket vallagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(1972:620).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;13 § Röstsedel är ogiltig om den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;1. ej är sådan som för omröstningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;har tillhandahållits av centrala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;valmyndigheten eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;2. är försedd med kännetecken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;som uppenbarligen har blivit anbragt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;på röstsedeln med avsikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:19px;"&gt;Finns i ett röstkuvert eller tre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;likalydande röstsedlar, skall endast&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;en röstsedel räknas. Finns i annat fall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;i ett röstkuvert mer än en röstsedel,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;är röstsedlarna ogiltiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;14 § Sedan rösträkningen inom länsstyrelsen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;har verkställts, läggs röstsedlarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;in i särskilda omslag, de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;godkända för sig och de ogiltiga för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;sig. Omslagen förseglas. Röstsedlar
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:68px;left:320px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;R eservant ei nas förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ka röstsedlar bildar en grupp. Antalet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;röstsedlar inom varje grupp räknas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;och antalet antecknas i protokollet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Röstsedlarna läggs därefter gruppvis&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;in i särskilda omslag. På omslagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;antecknas vilket grupp röstsedlar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;omslaget innehåller och röstsedlarnas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;antal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;Vid rösträkning hos valnämnd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;används en uma för varje omröstning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och för varje område som bildar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;en valkrets vid val av kommunfullmäktige.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:22px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;12 § Rösterna räknas slutligt av länsstyrelsen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt; Rösterna skall därvid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;redovisas särskilt för varje område&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;som bildar en valkrets vid val av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kommunfullmäktige. Vid rösträkningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;tillämpas 14 kap. 1 och 2&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;samt 3 § tredje stycket vallagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(1972:620).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:12px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;13 § Röstsedel är ogiltig om den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;1. ej är sådan som för omröstningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;har tillhandahållits av centrala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;valmyndigheten eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;2. är försedd med kännetecken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;som uppenbarligen harblivit anbragt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;på röstsedeln med avsikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Finns i ett röstkuvert två eller tre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;likalydande röstsedlar, skall endast&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;en röstsedel räknas. Finns i annat fall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;i ett röstkuvert mer än en röstsedel,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;är röstsedlarna ogiltiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;14 § Sedan rösträkningen inom länsstyrelsen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;har verkställts, läggs röstsedlarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;in i särskilda omslag, de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;godkända för sig och de ogiltiga för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;sig. Omslagen förseglas. Röstsedlar
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:24px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:26px;left:544px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:71px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Propositionens förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;na förvaras minst ett år efter det att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;sammanräkningsförrättningen har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;avslutats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Förrättningen avslutas genom att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;protokollet läses upp. Protokollet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;sänds genast till centrala valmyndigheten.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;15 § Centrala valmyndigheten sammanräknar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för hela riket de avgivna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;rösterna på grundval av protokollen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;från länsstyrelserna och tillkänneger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;folkomröstningens utgång genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kungörelse i Post- och Inrikes&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tidningar. Därmed är folkomröstningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avslutad. De handlingar som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;rör folkomröstningen läggs i säkert&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förvar och bevaras minst ett år efter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det att omröstningen har avslutats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;16 § Talan mot beslut, varigenom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;centrala valmyndigheten har fastställt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utgången av folkomröstning,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förs hos valprövningsnämnden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;genom besvär. Besvären prövas av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;valprövningsnämnden i den sammansättning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;denna hade vid tiden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för omröstningen. I fråga om sådan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;talan tillämpas i övrigt bestämmelserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;i 15 kap. 4 § andra och tredje&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;styckena vallagen (1972:620) om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;besvär som avser riksdagen samt 5,6&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och 9 SS samma kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Talan får förås av den som enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;röstlängd var röstberättigad vid folkomröstningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samt av den som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;enligt beslut av länsstyrelsen över&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;anmärkning mot röstlängden var&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;utesluten från rösträtt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:12px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;17 S Har i den verksamhet för förberedande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och genomförande av folk
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:71px;left:304px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;R eservanternas Jörslap&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;na förvaras minst ett år efter det att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;sammanräkningsförrättningen har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;avslutats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Förrättningen avslutas genom att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;protokollet läses upp. Protokollet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;sänds genast till centrala valmyndigheten.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;15 § Centrala valmyndigheten sammanräknar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för hela riket de avgivna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;rösterna på grundval av protokollen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;från länsstyrelserna och tillkännager&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;folkomröstningens utgång genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kungörelse i Post- och Inrikes&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tidningar. Därmed är folkomröstningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;avslutad. De handlingar som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;rör folkomröstningen läggs i säkert&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förvar och bevaras minst ett år efter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;det att omröstningen har avslutats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;16 § Talan mot beslut, varigenom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;centrala valmyndigheten har fastställt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utgången av folkomröstning,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förs hos valprövningsnämnden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;genom besvär. Besvären prövas av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;valprövningsnämnden i den sammansättning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;denna hade vid tiden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för omröstningen. I fråga om sådan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;talan tillämpas i övrigt bestämmelserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i 15 kap. 4 $ andra och tredje&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;stycket vallagen (1972:620) om besvär &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som avser riksdagen samt 5, 6&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och 9 KS samma kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Talan får föras av den som enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;röstlängd var röstberättigad vid folkomröstningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samt av den som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;enligt beslut av länsstyrelsen över&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anmärkning mot röstlängden var&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;utesluten från rösträtt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:12px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;17 § Har i den verksamhet för förberedande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och genomförande av folk
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:47px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:552px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:67px;left:42px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Propositionens förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;omröstning, för vilken myndighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;svrar, förekommit avvikelse från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;föreskriven ordning eller har vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;folkomröstningen lorekommit sådant &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;otillbörligt förfarande som avses &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i 17 kap. 8 $ brottsbalken, skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;valprövningsnämnden, om tiel med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;fog kan antas att vad sorn har förekommit &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;har inverkat på utgången av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;omröstningen, vid prövning av besvär &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;över omröstningen upphäva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;denna i den omfattning som behövs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och förordna om ny omröstning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;beträffande ett eller liera områden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;som bildar valkrets vid val av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kommunfullmäktige eller, om rättelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kan åstadkommas genom förnyad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;rösträkning, uppdra åt centrala valmyndigheten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att vidta sådan rättelse.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Förordnande o/n ny omröstningfår&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;dock såvitt gäller rådgivande folkomröstning,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt; meddelas endast om vadsom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förekommit kan lia lett till att resultatet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av folkomröstningen har blivit missvisande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med hänsyn till omröstningens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Om enligt bestämmelse i lag talan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;mot visst beslut inte får föras eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skall foras i särskild ordning, får&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;omständighet som avses med beslutet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inte åberopas vid besvär som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;avses i denna paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Att bestämmelserna i 4 kap. 6 it,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;8$ tredje stycket och 18 1; första&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;stycket vallagen (1972:620) om talan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i samband med besvär över val mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;länsstyrelses beslut över anmärkning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;mot röstlängd eller om rättelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av allmän röstlängd skall tillämpas i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fråga om besvär över folkomröstning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;följer a\ 5 t andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:68px;left:318px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;R eservanternas förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;omröstning, för vilken myndighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;svarar, förekommit avvikelse från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föreskriven ordning eller har vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;folkomröstningen förekommit sådant &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;otillbörligt förfarande som avses &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i 17 kap. 8 S brottsbalken, skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;valprövningsnämnden, om det med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fog kim antas att vad som har förekommit &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har inverkat på utgången av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;omröstningen, vid prövning av besvär &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;över omröstningen upphäva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;denna i den omfattning som behövs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och förordna om ny omröstning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beträffande ett eller flera områden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som bildar valkrets vid val av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommunfullmäktige eller, om rättelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kan åstadkommas genom förnyad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;rösträkning, uppdra åt centrala valmyndigheten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;att vidta sådan rättelse.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Om enligt bestämmelse i lag talan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;mot visst beslut inte får föras eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skall föras i särskild ordning, får&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;omständighet som avses med beslutet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inte åberopas vid besvär som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avses i denna paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Att bestämmelserna i 4 kap. 6 it,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;8 S tredje stycket och 18 första&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;stycket vallagan (1972:620) om talan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i samband med besvär över val mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;länsstyrelses beslut över anmärkning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mot röstlängd eller om rättelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av allmän röstlängd skall tillämpas i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fråga om besvär över folkomröstning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;följer av 5 it andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:44px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1978/79:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:548px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:102px;left:41px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;18 § Inför rådgivande folkomröstning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anges i särskild lag den fråga sorn skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ställas till Jolket samt tidpunkten för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;omröstningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:231px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft den 1&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;januari 1980. januari 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:218px;left:44px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:218px;left:316px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:310px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1156px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:357px;left:776px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:277px;left:779px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:296px;left:112px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:513px;left:505px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:995px;left:60px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:1px;"&gt;AB 62187 Slockholm 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:582px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:831px;left:653px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1019px;left:235px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:949px;left:773px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:55px;left:774px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:401px;left:774px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:775px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;!-- end:pages --&gt;
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G201KU39</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>bet_197879_KU_39.pdf</filnamn>
<filstorlek>2061337</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79:195 om förstärkt skydd för fri- och rättigheter m. m. jämte motioner</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/2051D340-FB4D-483C-AD30-E06DE8EB6425</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>rskr</referenstyp>
<uppgift></uppgift>
<ref_dok_id>G20K359</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>rskr</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1978/79</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>359</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Riksdagsskrivelse 1978/79:359</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>rskr</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Riksdagsskrivelse</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>