2451094G103751977/7875propproppropProposition 1977/78:75PropositionProposition7501977-12-08 00:00:002024-12-27 14:43:052008-06-12 17:33:11med förslag till ransoneringslag m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G10375/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G10375https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G10375
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:75 Regermgens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1977/78: 75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>med
förslag till ransoneringsiag m. m.;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 8 december 1977.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag, som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll ovannämnda dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>THORBJÖRN
FÄLLDIN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:142.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STAFFAN
BURENSTAM LINDER</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås en ny ransoneringslag som skall ersätta all<br>
männa ransoneringslagen (1954: 280). Den nya lagen, som är en full<br>
maktslag, träder automatiskt i tillämpning om riket kommer i krig. 1<br>
andra krissituationer får regeringen sätta lagen i tillämpning. Ett beslut<br>
härom skall inom viss tid underställas riksdagen för prövning. Den nya<br>
lagen skiljer sig från allmänna ransoneringslagen bl. a. genom att den<br>
har utformats så att skilda typer av försörjnihgskrisér skall kunna<br>
bemästras utan att särlagstiftning skall behöva tillgripas. Sålunda kan<br>
Lagen sättas i tillämpning då försörjningssvårigheter har uppstått till<br>
följd av någon extraordinär händelse som har inträffat inom landet,<br>
s. k. inre kris.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>' .• :</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 75</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:222.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till Ransoneringslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Kommer
riket i krig, träder 6—9 §§ i tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Regeringen
får föreskriva att 6—9 §§ helt eller delvis skall till-lämpas från tidpunkt som
regeringen bestämmer,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om riket är i
krigsfara,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om det tUl
följd av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig eller av annan
utomordentlig händelse föreligger knapphet eller betydande fara för knapphet
inom riket på förnödenhet av vikt för totalförsvaret eller folkförsörjningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreskrift enligt första stycket 2 skall avse viss tid,
högst ett år varje gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Föreskrift
enligt 2 § första stycket skall understäUas riksdagens prövning inom en månad
från det den utfärdades eller, oin riksmöte ej pågår, från början av närmast
följande riksmöte. Sker ej underställning eller godkänner riksdagen ej
föreskriften inom två månader från det underställningen skedde, upphör
föreskriften att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Upphör riket
att vara i krig eller i krigsfara som har föranlett föreskrift enligt 2 §
första stycket 1, skall regeringen föreskriva att 6— 9 §§ ej längre skall
tUlämpas. Dock får regeringen, om förutsättningar härför finns, i stället
föreskriva att de skall tUlämpas med stöd av 2 § första stycket 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vid
tillämpning av denna lag och med stöd av lagen meddelade föreskrifter skall
tillses att den vars rätt beröres icke lider större förfång än som är
nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut enligt 13 § 1 får ej utan tvingande skäl meddelas i
fråga om förnödenhet, som näringsidkare oundgängligen behöver för sin näring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglering av handel m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Om det är nödvändigt för hushållning med förnödenhet
som är av<br>
vikt för totalförsvaret eller folkförsörjningen, får regeringen föreskriva<br>
att förnödenheten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>under viss tid
icke får saluhållas, utbjudas mot vederlag, överlåtas eller förvärvas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>får saluhållas,
utbjudas mot vederlag, överlåtas eller förvärvas endast i den ordning och på
de vUlkor som föreskrives av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>får användas
endast för de ändamål, på de villkor och med de</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1911Iii: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>begränsningar
som föreskrives av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskrift
enligt första stycket får meddelas även i fråga om annan förnödenhet, om det
behövs för att reglering som där avses skall kunna tUlfredsställande
kontrolleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskrift
enligt första stycket 1 eller 2 i fråga om överlåtelse av viss förnödenhet
gäller även näringsidkares uttag av förnödenheten ur rörelsen, om ej annat
föreskrives av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Om det är nödvändigt för hushåUning som avses i 6 § eller för<br>
kontroll av reglering enligt 6 §, får regeringen föreskriva att viss för<br>
nödenhet icke får frambringas, tiUverkas, beredas, användas eller yrkes<br>
mässigt köpas eller säljas av annan än den som har fått tillstånd därtill<br>
av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
avgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Om det är nödvändigt för att tillgodose behov av förnödenhet som<br>
är av vikt för totalförsvaret eller folkförsörjningen, får regeringen fö<br>
reskriva att clearing skall ske för utjämning av priserna på förnöden<br>
heter av samma eller likartat slag, som införes tUl riket, eller av priserna<br>
på förnödenhet, som införes till riket, och förnödenhet av samma eller<br>
likartat slag, som frambringas, tUlverkas eller beredes inom riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
clearing avses i första stycket att i vissa fall avgift (clearingavgift) skall
erläggas och i andra fall bidrag (clearingbidrag) skall utgå för förnödenhet,
som införes till riket eller som frambringas, tillverkas eller beredes inom
riket. Regeringen bestämmer grunderna för hur avgift och bidrag skall
beräknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
särskilda skäl föreligger, får clearing avse även förråd av förnödenhet som
finns inom riket när föreskriften om clearing träder i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Om det är nödvändigt för att tillgodose behov av förnödenhet<br>
som är av vikt för totalförsvaret eller folkförsörjningen, får regeringen<br>
föreskriva att avgift (prisutjämningsavgift) skall erläggas för förnöden<br>
het som utföres ur riket. Regeringen bestämmer grunderna för hur av<br>
giften skall beräknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Regeringen får meddela
föreskrifter om restitution av och befrielse från clearingavgift och prisutjämningsavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Riksdagen bestämmer hur
överskott som kan ha uppstått vid clearing skaU användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Erlagda
prisutjämningsavgifter skall överföras till en fond. Fondens medd skall enligt
regeringens närmare bestämmande tUlföras näringsgren som har berörts av
föreskrift om prisutjämningsavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inlösen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
Har regeringen på grund av knapphet eller befarad knapphet på<br>
viss förnödenhet meddelat föreskrift enligt 6 eller 7 § i fråga om den<br>
förnödenheten, kan ägare av sådan förnödenhet ansöka att hans förråd av<br>
förnödenheten skall inlösas. Ansökan stäUes till regeringen men ges in till<br>
länsstyrelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer skall inom éh månad från det
ansökningen gavs in besluta i fråga om inlösen av förnödenheten för statens
eller annans räkning. Har i fäll, då inlösen ej sker, föreskrift enligt 6 eller
7 § i betydande mån begränsat ägarens möjlighet att tillgodogöra sig värdet av
förnödenheten och har föreskriften för ägaren medfört men, som ej är ringa,
skall bestämmas att förnödenheten får av ägaren överlåtas eller användas utan
hinder av vad som har föreskrivits med stöd av 6 eller 7 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förfogande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §
Är 6 § i tillämpning och är det oundgängligen nödvändigt för<br>
att reglering som där avses skall kunna genomföras, får regeringen eller<br>
myndighet, som regeringen bestämmer, genom beslut om förfogande för<br>
statens eller annans räkning i särskilt fall ålägga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>näringsidkare, vilken i sin
rörelse äger förnödenhet som omfattas av regleringen, att avstå förnödenheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>näringsidkare, som i sin
rörelse äger eller innehar fastighet, gruva, byggnad, industrianläggning eller
annan anläggning eller transportmedel, arbetsmaskin eller liknande, att utöva
verksamhet för eller på annat sätt medverka till framställning av förnödenhet,
som omfattas av regleringen, i den mån det kan ske inom ramen för hans vanliga
verksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>näringsidkare, som i sin
rörelse äger eller innehar lageranläggning, att förvara förnödenhet som
omfattas av regleringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>näringsidkare, som i sin
rörelse äger eller innehar transportmedel, att ombesörja transporter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14 §
Är 6 § i tillämpning och kan beslut om förfogande antagas bli<br>
nödvändigt beträffande viss egendom, får regeringen eller myndighet,<br>
som regeringen bestämmer, i avvaktan på sådant beslut förbjuda nä<br>
ringsidkaren att överlåta, förbmka, skada, gömma undan eller föra bort<br>
egendomen (dispositionsförbud).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>: -</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
ej beslut om förfogande meddelats och blivit gällande mot näringsidkaren inom
en månad från det dispositionsförbud enligt första stycket beslutades, upphör
förbudet att gälla mot honom. Föreligger särskilda skäl, kan dock myndighet som
har meddelat förbudet förlänga tiden med högst en månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §
Näringsidkare som avses med beslut om förfogande eller dis-<br>
positionsförbud är skyldig ätit vårda egendomen samt att, om det på<br>
fordras, avlämna förnödenhet som skall avstås enligt beslut om förfo<br>
gande. Tid och plats för avlämnande fastställes av den myndighet som<br>
har meddelat beslutet eller av myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kan
näringsidkaren icke tUlfredsställande fuUgöra skyldighet enligt lörsta stycket,
skall han utan dröjsmål anmäla detta tiU den myndighet som har meddelat
beslutet dier bestämmelse om fullgörande av det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Underlåter
näringsidkare att behörigen eller i rätt tid tillhandahålla egendom som
omfattas av beslut om förfogande, skall polismyndighet tämna den handräckning
som behövs för verkställighet av beslutet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16 §
Beslut om förfogande och pm dispositionsförbud blir gäUande<br>
mot näringsidkaren, när han har fått del av beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förnödenhet, som
näringsidkare på grund av beslut enligt 13 § 1 el-, ler 2 skall avstå till
annan eller framställa för annans räkning, övergår i dennes ägo när den
avlämnas eller på annat sätt kommer i hans besittning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17 §
Mot beslut om förfogande och dispositionsförbud som har med<br>
delats av annan myndighet än regeringen får talan föras hos regeringen<br>
genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ersättning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Inlöses förnödenhet enligt 12
§, utgår ersättning för kostnader för tillverkning eller inköp och för
transport och lagring av förnödenheten. Ersättning får dock icke bestämmas
till högre belopp än som skulle ha utgått om förnödenheten hade avståtts tUl
staten enligt förfogandelagen (1978: 000).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Avstås förnödenhet enligt 13
§ 1, utgår skälig ersättning för nödvändiga kostnader vid tUlverkning eller
återanskaffning eller, om förnödenheten avstås av återförsäljare, vid
återanskaffning och återför-säljning av sådan förnödenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utövas
verksamhet enligt 13 § 2.—4, utgår ersättning med hänsyn till nödvändiga
kostnader för verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Upphör dispositionsförbud att
gälla enligt 14 § andra stycket, utgår skälig ersättning för skada som till
följd av förbudet har uppkommit på den med förbudet avsedda egendomen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ För åtgärd enligt 15 § första
stycket första meningen utgår skälig ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Ersättning bestämmes med
hänsyn till omständigheterna vid den tid då förnödenheten avstås eller
verksamheten utövas. Är förnödenheten i färdigt skick vid den tidpunkt då
beslutet om inlösen eller förfogande meddelas, bestämmes ersättningen med
hänsyn till omständigheterna vid deh tidpunkten. FaststäUd ersättning får
jämkas efter vad som är skäligt, om ändrade förhåUanden påkallar det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fall som avses i denna lag har bestämmelsema i 17 § andra stycket, 36 § och
41—44 §§ förfogandelagen (1978: 000) motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>23 §
Ersättning enligt 18—21 §§ bestämmes av oljekrisnämnden så<br>
vitt avser inlösen av eller förfogande eller dispositionsförbud beträf<br>
fande råolja och oljeprodukter som omfattas av oljekrislagen (1975:<br>
197). Bestämmelser om nämnden finns i samma lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
annat fall än som avses i första stycket bestämmes ersättning enligt 18 § av
lokal värderingsnämnd och ersättning enligt 19;—21 §§ av riksvärderingsnämnden.
Bestämmelser om dessa nämnder finns i förfo-ganddagen (1978: 000).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om bevakning av statens rätt inför nämnderna gäller vad som föreskrives i
13 § oljekrislagen och 28 § förfogandelagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>24 §
Talan mot beslut av lokal värderingsnämnd föres hos riksvärde<br>
ringsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
beslut av riksvärderingsnämnden eller av oljekrisnämnden får talan ej föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ransoneringsbevis</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>25 §
Bevis om rätt att förvärva eller använda fömödenhet vid regle<br>
ring enligt 6 § (ransoneringsbevis) får icke utbjudas tiU avyttring mot<br>
vederlag eller överlåtas mot vederlag. Ej heller får sådant bevis över<br>
lämnas mot vederlag i pengar att användas av annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ransoneringsbevis
får ieke heller utan vederlag överlåtas eller mot annat vederlag än pengar
överlämnas att användas av annan i andra fall eller på andra villkor än som
föreskrives av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Utöver vad i 25 § sägs gäller
i fråga om näringsidkare, att han icke får utan vederlag till begagnande av
annan överlämna eller ur sin rörelse taga ransoneringsbevis, som han har
mottagit i eller för rörelsen, annat än i den ordning och på de vUlkor som
föreskrives av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Ransoneringsbevis får
återkallas av myndighet som har utfärdat beviset, om tilldelningen av beviset
har föranletts av oriktig uppgift eller om den, för vilken beviset har
utfärdats, enligt gällande föreskrifter icke är berättigad att inneha eller
begagna beviset eller om särskilda omständigheter eljest föranleder att beviset
återkallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har ransoneringsbevis
återkallats, skall innehavaren genast överlämna beviset till den myndighet som
har återkaUat det eUer, om annan myndighet har angetts i beslutet om
återkallelse, till denna myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har någon för vUken
ransoneringsbevis har utfärdats erhållit flyttningsbetyg till utlandet, skall
han överlämna beviset till den myndighet som har utfärdat det. Avlider någon
för vUken sådant bevis har utfärdats, skall dödsbodelägare eller annan, som har
den dödes egendom i sin vård, skyndsamt överlämna beviset till myndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>30<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Vad i denna lag sägs om
ransoneringsbevis gäller även legitimationskort som har utställts av myndighet
för att användas vid utdelning av ransoneringsbevis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Uppgiftsskyldighel
m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>31<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer får föreskriva, att den som innehar fömödenhet av
vikt för totalförsvaret eller folkförsörjningen eller förnödenhet, som avses
med föreskrift enligt 6 § andra stycket eller 7 §, skall lämna uppgift om
innehavet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>32<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Regeringen dier myndighet som
regeringen bestämmer får föreskriva, att den som yrkesmässigt, frambringar,
tUlverkar, bereder, köper, säljer etter i yrkesmässig verksamhet använder
fömödenhet som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avses
med föreskrift enligt 6—9 § skall lämna de skriftliga uppgifter angående
rörelsen och föra de anteckningar som finnes behövliga för kontroll av
föreskriftens efterlevnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>33 §
I samband med reglering enligt 6 eller 7 § i fråga om energi äi<br>
var och en skyldig att, i den utsträckning som föreskrives av regeringen<br>
eller myndighet som regeringen bestämmer, lämna de uppgifter och<br>
göra de avläsningar som finnes behövliga för genomförande av regle<br>
ringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den som råder över
utrymme, inom vilket åtgärd enligt första stycket skall vidtagas, skall lämna
erforderligt tUlträde tUl utrymmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>34 §
För kontroll av att uppgift enligt 32 eller 33 § är riktig och<br>
fullständig skall uppgiftsskyldig på begäran av länsstyrelse eller av an<br>
nan myndighet, som regeringen bestämmer, tUlhandahålla myndighe<br>
ten handelsböcker och andra affärshandlingar på tid och plats som<br>
myndigheten lastställer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som sägs i första stycket har motsvarande tillämpning i fråga om anteckningar
som avses i 32 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>35 §
Om uppgiftsskyldig ej efterkommer begäran enligt 34 § eller<br>
om det beiräffande någon föreligger särskild anledning till kontroll<br>
huruvida uppgiftsskyldighet vederbörligen har fullgjorts, får myndighet<br>
som avses i 34 § besluta om undersökning av kontor, fabrik, butik,<br>
serveringslokal, lagerlokal, ladugård eller annat utrymme eller förva<br>
ringssiälle, som han råder över, och om omhändertagande av hans han<br>
delsböcker och andra affärshandlingar. Även i fråga om utrymme som<br>
avses i 33 § andra stycket får undersökning ske.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid undersökning och
omhändertagande enligt första stycket skall bestämmelserna i 28 kap.
rättegångsbalken om husrannsakan gälla i tillämpliga delar. Myndigheten utövar
därvid den befogenhet som vid husrannsakan tillkommer undersökningsledaren,
åklagaren eller rätten. Det åligger polismyndighet att lämna den handräckning
som behövs för undersökningen och omhändertagandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>36 §
Den mot vilken förfogande riktas är skyldig att lämna uppgift om<br>
rätt som annan har i fråga om den med förfogandet avsedda egen<br>
domen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vite m. ni.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>37<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har någon underlåtit att
fullgöra skyldighet enligt 28 eller 29 §, får länsstyrelsen eller enligt
regeringens bestämmande annan myndighet förelägga honom vid vite att fullgöra
skyldigheten. Detsamma gäller, om någon har eller kan antagas ha underlåtit att
fullgöra skyldighet enligt 31—33 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>38<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har reglering enligt 6 § införts
i fräga om energi, får förbrukare åläggas att till staten utge särskild avgift
(överförbmkningsavgift), om han har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.
förbmkat mer ledningsbunden energi än som har tillkommit honom enligt
regleringen,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1911 Iii: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>g</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.
misshushållat med energi, som har tilldelats honom; och myndighet till följd
därav nödgats tUldela honom ytterligare energi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgiften
utgår för överförbmkningen utöver det belopp som skall erläggas såsom vederlag
för energin. Den får bestämmas till högst fem eller, om särskilda skäl
föreligger, högst tio gånger nämnda belopp. Regeringen meddelar närmare
föreskrifter om grunderna för beräkning och påföring av överförbrukningsavgifl.
Enligt regeringens bestämmande ålägges avgiften av länsstyrelse, kristidsnämnd
eller annan myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
den som ålagts överförbmkningsavgift icke kunnat i väsentlig mån påverka
förbrukningen eller föreligger eljest särskilda skäl, får regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer befria honom från avgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>39 §
Underlåter någon att rätta sig efter föreskrift som beträffande<br>
viss förnödenhet har meddelats med stöd av 6 § och kan åtgärd enligt<br>
27 § ej vidtagas, får myndighet som regeringen bestämmer under viss<br>
tid avstänga honom från att erhålla ytterUgare mängd av förnödenheten<br>
eUer tilldela honom mindre mängd än han eljest skulle erhåUa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgöres
förnödenheten av ledningsbunden energi, skall den som tillhandahåller denna
verkställa beslut enligt första stycket. Härvid har 33 § andra stycket
motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Underlåter
någon att fuUgöra skyldighet enligt andra stycket, får myndighet som avses i
första stycket förelägga honom vid vite att fullgöra skyldigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>40<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Mot beslut om föreläggande av
vite enligt denna lag får talan ej föras annat än i samband med talan mot
beslut om utdömande av vitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>41<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har åtal väckts mot
näringsidkare för att han beträffande viss förnödenhet i väsentlig mån
åsidosatt föreskrift som har meddelats enligt 6 §, får myndighet som
regeringen bestämmer meddela honom förbud att yrkesmässigt saluhålla, överlåta
eller använda sådan förnödenhet. Föreligger särskilda skäl, får förbudet
omfatta också annan förnödenhet som är föremål för reglering enligt 6 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
åtal väckts mot näringsidkare för att han i väsentlig mån åsidosatt föreskrift
som har meddelats enligt 7 §, fär om särskilda skäl föreligger förbud som
avses i första stycket meddelas honom beträffande förnödenhet, som är föremål
för reglering enligt 6 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtalas
någon, som har handlat på näringsidkares vägnar, för brott som avses i första
eller andra stycket, har vad där sägs motsvarande tilllämpning på såväl den
åtalade som näringsidkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>42<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Förbud enligt 41 § består
vill dess reglering enligt 6 § upphör i fråga om förnödenheten. Myndighet som
har meddelat förbudet får dock upphäva det dessförinnan. Ogillas åtal för brott
som har föranlett förbud, skaU myndighet som har meddelat förbudet omedelbart
häva det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>43<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Näringsidkare som innehar
förråd som omfattas av förbud enligt 41 § har rätt att få förrådet inlöst
efter ansökan hos den myndighet som har meddelat förbudet. Härvid skall 18, 22
och 23 §§ tillämpas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvarsbestämmelser m. in. ■</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44 § Till böter eller fängelse i högst sex månader dömes,
om ej gär<br>
ningen är belagd med straff i brottsbalken, den som uppsåtligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryter mot
föreskrift, åläggande, förbud eller vUlkor som gäller enligt eller har
meddelats med stöd av 6, 7, 13—15 eller 41 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lämnar oriktig
uppgift i ärende om utfående av ransoneringsbevis eller vid förvärv mot kvitto
eller liknande handling av förnödenhet som är föremål för reglering enligt 6 §,
om åtgärden innebär fara i bevishänseende,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lämnar oriktig
uppgift i ärende om tillstånd enligt 7 § eller ärende som avses i 27 eller 39
§, om åtgärden innebär fara i bevishänseende,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryter mot 25
eiler 26 § eller obehörigen förskaffar sig äkta eller falskt ransoneringsbevis,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>obehörigen
använder ransoneringsbevis som är utfärdat för annan eller återkallat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underlåter att
fullgöra skyldighet som åligger honom enligt 31—34 dier 36 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lämnar oriktig
uppgift vid fullgörande av skyldighet enligt 31—33 eller 36 §, om åtgärden
innebär fara i bevishänseende,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inför oriktig
uppgift i anteckningar enligt 32 §, om åtgärden innebär fara i bevishänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är brott som avses i första stycket att anse som grovt,
dömes till fängelse i högst två år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt
skall särskilt beaktas, om det har skett i vinningssyfte eller har avsett en betydande
mängd av egendom eller eljest har varit av särskilt farlig art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begår någon av oaktsamhet gärning som avses i första
stycket, dömes till böter eller, om brottet är grovt, titt fängelse i högst
sex månader. I ringa fall dömes ej till ansvar enligt detta stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45 § Den som har underlåtit att fullgöra skyldighet, som
omfattas av<br>
vitesföreläggande enligt denna lag, får icke dömas till straff för un<br>
derlåtenheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som har ålagts överförbmkningsavgift enligt 38 § får
icke dömas till straff för överförbrukningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46 § Har näringsidkare ej iakttagit erforderlig omsorg vid
omhänder-<br>
havandet av förråd av förnödenhet som avses i 6 eller 7 § eller av<br>
ransoneringsbevis som har mottagits i etter för rörelsen och kan han<br>
till följd därav icke redovisa förrådet eller bevisen i föreskriven ord<br>
ning, dömes till böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i första stycket föreskrives i fråga om
ransoneringsbevis har motsvarande tillämpning i fråga om anteckningar som avses
i 32 § och andra handlingar som skall upprättas enligt föreskrift utfärdad med
anledning av reglering enligt 6 eller 7 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>47<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om flera har
medverkat till brott som avses i denna lag, har 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken
motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>48<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Näringsidkare
ansvarar för gärning som avses i 44 §, om den har begåtts i hans rörelse och
han har haft eller bort ha vetskap om gärningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>49<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Har någon
begått brott som avses i denna lag, skall egendom, som han i samband med
brottet har mottagit eller genom brottet har</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>saluhållit eller utbjudit till avyttring mot vederlag
eller undanhållit, använt, frambringat, tillverkat eller berett, förklaras
förverkad, om det ej är uppenbart obilligt. I stället för egendomen kan dess
värde förklaras förverkat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Äger den brottslige ytterligare sådan förnödenhet som
brottet har avsett, kan även denna förklaras förverkad. Förråd av annan
förnödenhet som han äger och som är föremål för reglering enligt 6 eller 7 §
kan, om särskilda skäl föreligger, också förklaras förverkat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i första stycket sägs om egendom gäller i tillämpliga
delar även ransoncringsbevis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>50<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Har beslag
lagts på egendom, som kan antagas bli förverkad, och är den underkastad
förskämning eller snar förstörelse eller annan nedgång i värde, får den genast
försäljas. Sådan försäljning skall alltid ske, om ägaren begär det. Uppskattas
egendomens värde till ettusen kronor eller mera och har ej försäljning
påkallats av ägaren, skall dock tillstånd til! försäljning sökas hos rätten, om
omständigheterna medger detta. Rätten får utan att höra ägaren meddela beslut i
ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>51<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Ätal för
brott som avses i 46 § får väckas endast efter anmälan eller medgivande av
myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52 § Talan mot beslut som har meddelats enUgt 27 §, 35 §,
38 §, 39 §<br>
första stycket, 41 eller 42 § föres hos kammarrätt genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan mot sädant beslut enligt denna lag som har meddelats
av annan myndighet än domstol och som ej avses i första stycket eller i 17
eller 23 § föres hos förvaltningsmyndighet i den ordning regeringen föreskriver.
Möjligheten att anföra besvär får därvid begränsas så, att talan får föras hos
endast en besvärsinstans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>53<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Förvaltningsmyndighets eller kammarrätts beslut vid tillämpning av denna lag
och av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen länder till
efterrättelse utan hinder av anförda besvär, om ej annat följer av 22 § andra
stycket eller föreskrives i beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>54<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ När
tillämpningen av 6—9 §§ upphör, skall vad som i fråga om förfogande och
dispositionsförbud föreskrives i 57, 58, 60 och 61 §§ förfogandetagen (1978:
000) ha motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>55<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som på
grund av bestämmelse i denna lag har fått kännedom om yrkeshemlighet,
arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden eller förhållande av betydelse för folkförsörjningen eller för
rikets säkerhet får ej obehörigen yppa eller utnyttja vad han.sålunda har
erfarit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978, då allmänna
ransoneringslagen (1954: 280) skall upphöra att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förekommer i lag eller författning hänvisning till
föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället
den nya bestämmelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslaig Hil</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ämidong i kommunalskattelagen (1928: 370)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives att 20 § kommunalskattelagen
(1928: 370) skatt ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
beräkningen av inkomsten från särskUd förvärvskälla skola från samtliga ur
förvärvskällan under beskattningsåret härfiutna intäkter i penningar eiler
penningars värde {bruttointäkt) avräknas alla omkostnader under
beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande. Ätt
kojicernbidrag, som icke utgör sådan omkostnad, ändå skall avräknas i vissa
fall och inräknas i bruttointäkt hos mottagaren framgår av 43 § 3 mom.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag må icke ske för:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den
skattskyldiges levandskost-nader och därtill hänförliga utgifter, däruti
inbegripet vad skattskyldig utgivit såsom gåva eller såsom periodiskt
understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt
hushåll;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>värdet av
arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts av den
skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges barn som ej
fyllt 16 år;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ränta å
den skattskyldiges eget, i hans förvärvsverksamhet nedlagda kapital;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svenska aOmänna skatter;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kapitalavbetalning å skuld;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avgift enligt 8 kap. studiestödslagen (1973: 349);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avgitt enJigi lagen (1972:435) om överiastavgift:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avgift
enligt lagen (1976: 666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.
m.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>belopp, lör vilket arbetsgivare är ansvarig enligt 75 §
uppbördslagen (1953: 272);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avgift enligt lagen (1976: 206) om felparkeringsavgifi;</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag må icke ske för:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförUga
utgifter, däruti inbegripet vad skattskyldig utgivit såsom gåva eller såsom
periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person
i sitt hushåll;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>värdet av
arbete, som i den skatlskyldiges förvärvsverksamhet utförts av den
skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges barn som ej
fyllt 16 år;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ränta å
den skattskyldiges eget, i hans förvärvsverksamhet nedlagda kapital;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svenska allmänna skatter;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kapitalavbetalning å skuld;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avgift enligt 8 kap. studiestödslagen (1973: 349);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avgift enligt lagen (1972: 435) om överlastavgift;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avgift
enUgt lagen (1976: 666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.
m.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>belopp, för vUket arbetsgivare är ansvarig enligt 75 §
uppbördslagen (1953: 272);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avgift enligt lagen (1976: 206) om felparkeringsavgifi;</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Senaste lydelse 1976: 1094.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1911118: 75</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föriust, som är att hänföra till kapitalförlust.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>överförbrukningsavgifl enligt ransoneringslagen (1978:
000);</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förlust,
som är att hänföra till kapitalförlust.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1973: 861) om lokal
kristidsförvaltning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives ätt 1 och 11 §§ lagen (1973: 861) om lokal kristidsförvaltning
skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommer riket i krig, träder bestämmelserna i 2 § i
tillämpning. När kriget upphört, förordnar regeringen före avslutandet av den
riksdagssession som börjar närmast efter krigets slut, att bestämmelserna
icke vidare skall tillämpas. Detta gäller dock ej i den mån bestämmelserna
alltjämt skatt till-lämpas på grund av förordnande enligt andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid krigsfara vari riket befinner sig och under
förhållande som avses i 1 § tredje stycket aUmänna ransoneringslagen (1954:
280) får regeringen förordna att bestämmelserna i 2 § skall tillämpas. Sådant
förordnande skall inom en månad eller, om riksdagssession ej pågår, inom en
månad från början av nästkommande session underställas riksdagen för prövning
av frågan om förordnandet skatt bestå. Sker ej sådan underställning eller
godkänner ej riksdagen förordnandet inom två månader från det underställning
skett, förfaller förordnandet. Upphör krigsfara som föranlett förordnandet,
skall förordnandet upphävas före nästkommande riksdagssessions avslutande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommer riket i krig, träder bestämmelserna i 2 § i
tillämpning. När kriget upphört, förordnar regeringen före avslutandet av det
riksmöte som börjar närmast efter krigets slut, att bestämmelserna icke
vidare skall tillämpas. Detta gäller dock ej i den mån bestämmelserna
alltjämt skall tillämpas på grund av förordnande enligt andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
krigsfara vari riket befinner sig och under förhållanden som avses i 2 försia
stycket 2 ransoneringslagen (1978: 000) får regeringen förordna att
bestämmelserna i 2 § skall tiUämpas. Sådant förordnande skall inom en månad
eller, om riksmöte ej pågår, inom en månad från början av nästkommande
riksmöte underställas riksdagen för prövning av frågan om förordnandet skall
bestå. Sker ej sådan underställning etter godkänner ej riksdagen förordnandet
inom två månader från det underställning skett, förfaller förordnandet. Upphör
krigsfara som föranlett förordnandet, skall förordnandet upphävas före
nästkommande riksmötes avslutande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Senaste lydelse 1977: 205.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 §2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan mot kristidsnämnds beslut i ärende enligt denna lag
föres hos länsstyrelsen genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot länsstyrelses beslut enligt</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Mot länsstyrelses beslut enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>denna lag föres talan genom be- denna lag föres talan
genom be<br>
svär hos regeringen eUer myndig- svär hos regeringen eller myndig<br>
het som regeringen bestämmer.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>het som
regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får dock föreskriva ätt talan ej får föras mot
länsstyrelses beslut i överklagat ärende.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kristidsnämnds och länsstyrelses beslut länder till
efterrättelse utan hinder av besvär, om ej annorlunda förordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Förslag titt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i oljekrislagen (1975:197)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives att 2 och 7—12 §§ oljekrislagen
(1975: 197) skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§<br>
Skall Sverige fullgöra skyldighet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SkaU
Sverige fullgöra skyldighet<br>
att begränsa oijekonsumtionen en-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
begränsa oljekonsumtionen en<br>
ligt artiklarna 13 och 14 i det av-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ligt
artiklarna 13 och 14 i det av<br>
tal som anges i 1 §, får regeringen</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,
tal som anges i 1 §, får regeringen<br>
föreskriva, att bestämmelserna i</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>föreskriva,
att bestämmelsema i<br>
2—5 §§ allmänna ransoneringsla-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6—9 §§
ransoneringslagen fl978:<br>
gen (1954: 280), helt eller delvis,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>000),
helt eller delvis, skall äga<br>
skall äga tUlämpning under viss</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tUlämpning
under viss tid, högst<br>
tid, högst ett år varje gång.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ett år varje gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreskrift som avses i första stycket skall inom en månad
eller, om<br>
riksmöte ej pågår, inom en månad från början av nästkommande riks-.<br>
möte underställas riksdagen för dess prövning huruvida föreskriften<br>
skall bestå. Underlåtes detta eller godkänner riksdagen ej föreskriften<br>
inom två månader från det underställningen har skett, är föreskriften<br>
förfallen.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under tid då bestämmelse i 2—</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>:</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>,,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 §§ allmänna ransoneringslagen<br>
äger tillämpning skall även mot<br>
svarande föreskrifter i 6—46 §§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samma lag tUlämpas. Ersättning</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...'•■■</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid inlösen skall dock bestämmas</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Senaste Ijdelse 1977: 205.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av den nämnd som anges i 8 § denna lag och ef av
värderings nämnd som avses i 10 och 11 §§ aUmänna ransoneringslagen.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:142.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om
ersättning för egendom som tages i anspråk enligt denna lag äger 18, 20—22 §§,
24 § andra stycket och 25 § allmänna förfogandelagen (1954: 279) motsvarande
tillämpning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om
ersättning för egendom som tages i anspråk enligt denna lag äger 19—21 §§ och
22 § första stycket ransoneringslagen (1978: 000) samt 17 § andra stycket, 36
§ och 41—44 §§ förfogandelagen (1978: 000) motsvarande tillämpning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:143.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ersättning
bestämmes av en nämnd, som består av ordförande och fyra andra ledamöter. Ordföranden
och ytterligare en ledamot skall vara lagkunniga och erfarna i domarvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För varje
ledamot finns en eUer flera ersättare. Bestämmelserna om ledamot gäller även
ersättare.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ersättning
bestämmes av en nämnd, oljekrisnämnden, som består av ordförande och fyra
andra ledamöter. Ordföranden och ytterligare en ledamot skall vara lagkunniga
och erfarna i domarvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För varje
ledamot finns en eller flera ersättare. Bestämmelserna / övrigt om ledamot
gäller även ersättare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot nämndens beslut enligt denna lag får talan ej föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:144.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen
utser ordförande, övriga ledamöter och ersättare i nämnden. Ledamot och
ersättare utses för viss tid.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ledamöterna
i oljekrisnämnden utses för viss tid av regeringen.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=72>
<tr>
<td valign=top align=left height=72 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ledamot
och ersättare i nämnden skall vara myndig svensk medborgare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan ledamot eller ersättare</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ledamot skall vara svensk medborgare. Den som är omyndig
eller i konkurstillstånd får ef utöva befattning som ledamot. ,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innan
ledamot börjar tjänstgö-börjar tjänstgöra i nämnden skall ra i
oljekrisnämnden, skall han ha</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avlagt
domared.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>han ha
avlagt domared.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mot domare äger motsvarande tillämpning på
ledamot i nämnden.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mot domare skall tillämpas på ledamot i oljekrisnämnden.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden är beslutför när ordföranden och två andra ledamöter
är närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som nämndens beslut gäller den mening varom de flesta
ledamöter förenar sig eller, vid lika rös tetal, den mening som ordföranden
biträder.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yppas vid omröstning flera än två meningar, äger
bestämmelserna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i överrätt motsvarande
tillämpning.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oljekrisnämnden är beslutför när ordföranden och minst tre
andra ledamöter är närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ fråga om omröstning i nämnden skall 16 kap.
rättegångsbalken gälla i tillämpliga delar.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:78.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
HANDELSDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:189.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1977-06-30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Äntonsson, Mogård,
Olsson, Dahlgren, Asling, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder,
Wikström, Johansson, Friggebo</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Burenstam Linder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremiss med förslag till ransoneringslag ni. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1974
tillkallade dåvarande chefen för handelsdepartementet en sakkunnig' med
uppdrag att göra en översyn av ransoneringslagstiftningen. Utredningen (H 1974:
02), som antog benämningen ransoneringslagsutredningen, avgav i november 1975
betänkandet (Ds H 1975: 3) Ny ransoneringslag. De i betänkandet framlagda
lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ransoneringslagsulredningens huvuduppgift var att mot
bakgrund av vunna erfarenheter från oljekrisen 1973—1974 omarbeta aUmänna ransoneringslagen
(1954: 280) bl. a. så att särskilda ransoneringslagar fortsättningsvis inte
skall behövas för att förbrukningen av ledningsbunden energi, dvs. elektrisk
kraft, stadsgas och fjärrvärme, skall kunna underkastas reglering i kristid.
Vidare skulle utredningen anpassa ransoneringslagens bestämmelser så att lagen
skall kunna tillämpas under såväl sådana utomordentliga förhållanden som krig
och krigsfara och därav föranledda försörjningssvårigheter som vid s. k.
fredskris. Med fredskris åsyftas krissituationer då produktion, sysselsättning,
export och konsumtion inte kan upprätthållas i normal omfattning på grund av
importbortfall av en eller flera försörjningsviktiga varor utan att det är
krig eller krigsfara i vår nära omvärld. 1 utredningsuppdraget ingick också att
utreda de ändringar i lagen som behövs för att den skall kunna till-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i Hovrättsrådet Stig Lindström. Vidare förordnades
avdelningsdirektörerna Folke Bernström och Äke Danielsson, byråcheferna Arne
Kristenson och Nils Lundmark, kraftverksdirektören Sven Parding samt
byrådirektören Anders Rasmusson att som experter biträda den sakkunnige.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lämpas
dä allvarliga försörjningssvårigheter har uppstått till följd av händelser som har
inträffat inom Sverige, s. k. inre kris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att utreda vissa beredskapsfrågor på energiområdet tUlkallades samtidigt
energiberedskapsutredningen. Denna utredning har i betänkandet (SOU 1975:
60—61) Energiberedskap för kristid lagt fram åtskilliga förslag tiU
regleringsåtgärder och förslag tUl en ny krisorganisation. 1
ransoneringslagsutredningens uppdrag ingick att samordna översynen av lagen med
energiberedskapsulredningens arbete. Översynen innefattade även frågan om det
behövs ändringar i ransoneringslagen till följd av ändrad ransoneringsteknik
inom andra områden än energiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
bör nämnas att i ransoneringslagsutredninges uppgift ingick att i samarbete med
berörda myndigheter utarbeta förslag till nödvändiga
verkställighetsföreskrifter. Dessa förslag avses finnas i beredskap för att
lämpliga tillämpningsförordningar m. m. snabbt skall kunna utfärdas när en
försörjningskris uppstår och ransoneringslagen sätts i tillämpning. De
utarbetade förslagen innebär att de ransoneringssyslem som avses användas i
krislägen har omsatts i författningstext. Meddelandet av
verkställighetsföreskrifter är en uppgift som ankommer på regeringen. Med
hänsyn härtill och då de utarbetade förslagen inte heller behandlas i
fortsättningen kommer de inte att redovisas i denna lagrådsremiss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av riksåklagaren, Svea hovrätt,
kammarrätten i Göteborg, rikspolisstyrelsen, datainspektionen,
överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar,
riksvärderingsnämnden, postverket, statens järnvägar, statens vägverk, statens
väg- och trafikinstitut, statens trafiksäkerhetsverk,
transportforskningsdelegationen, sjöfartsverket, luftfartsverket,
transportnämnden, statistiska centralbyrån, statskontoret, byggnadsstyrelsen,
riksskatteverket, nämnden för samhällsinformation, lantbruksstyrelsen, statens
jordbruksnämnd, kommerskollegium, tullverket, statens pris- och kartellnämnd,
konsumentverket, överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF), oljekrisnämnden,
ÖEF-ulredningen (H 1975:04), arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrdsen, statens
råd för byggnads forskning, statens institut för byggnadsforskning, statens
planverk, statens industriverk, statens vattenfallsverk, länsstyrelsen i
Stockholms län, länsstyrelsen i Östergötlands län, länsstyrelsen i Malmöhus
län, länsstyrelsen i Norrbottens län, civilbefälhavaren i Västra civilområdet,
civilbefälhavaren i Övre Norrlands civilområde, riksnämnden för kommunal
beredskap. Centrala driftledningen (CDL), Hyresgästernas riksförbund.
Kooperativa förbundet. Landsorganisationen i Sverige, Landstingsförbundet,
Lantbrukarnas riksförbund. Motorbranschens riksförbund, Scandinavian ÄirUnes
System, Storstockholms lokaltrafik ÄB, Svenska lokaltrafikföreningen. Svensk
industriförening. Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska busstrafikförbundet.
Svenska båtindustriför-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 75</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eningen (Sweboat), Svenska elverksföreningen. Svenska
gasföreningen. Svenska handelskammarförbundet, Svenska kommunförbundet. Svenska
kraftverksföreningen, Svenska petroleum institutet. Svenska riksbyggen. Svenska
taxiförbundet. Svenska vatten- och avloppsverksföreningen, Svenska
värmeverksföreningen. Svenska åkeriförbundet, Sveriges allmännyttiga
bostadsföretag, Sveriges fastighetsäjgareförbund, Sveriges grossistförbund,
Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges industriförbund,
Sveriges köpmannaförbund, Sveriges redareförening. Tjänstemännens
centralorganisation och VVS-tekniska föreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många remissinstanser har i sina remissvar hänvisat till
sina yttranden över energiberedskapsulredningens betänkande. Kommerskollegium
har bifogat yttranden från handelskammaren d Göteborg-Västsvenska
handelskamaren och från Västerbottens handelskammare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens vattenfallsverk, CDL och Svenska
elverksföreningen, som tillsammans med Svenska kraftverksföreningen är
företrädda i CDL-företagens beredskapsnämnd, har gemensamt berett sina
remissvar inom beredskapsnämnden. Remissvaren kan därför anses utgöra den
samlade svenska kraftindustrins syn på utredningens betänkande. Storstockholms
lokaltrafik AB har upplyst att de synpunkter bolaget har velat anföra på
utredningens förslag har inarbetats i Svenska lokaltrafikföreningens remissyttrande.
Svenska busstrafikförbundet och Svenska åkeriförbundet, som var för sig har
beretts tillfälle att yttra sig, har avgivit gemensamt yttrande genom Svenska
åkeriförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sammanstäUning över remissyttrandena bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga.2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Gällande bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Beredskaps- och fullmaktslagstiftning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En omställning från ett normalt fredssamhälle till étt
krissamhälle fordrar förberedelser, om inte kaos skall uppstå.
Beredskapslagstiftningen gör det möjligt för myndigheter, företag och enskilda
att under lugna förhållanden planera för krislägen. Genom att riksdagen i
flertalet av dessa lagar också har bemyndigat regeringen att besluta om
åtgärder som annars skulle kräva riksdagens beslut (fullmaktslagstiftning) kan
handlingsberedskapen hållas på en hög nivå. I de flesta krislägen skulle det
vara förenat med allvarliga olägenheter att avvakta riksdagsbeslut i varje
särskilt fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nu gällande fullmaktslagarna är uppbyggda efter ett
förhållandevis enhetligt mönster. Flertalet av dem träder automatiskt i
tillämpning om landet kommer i krig. Vid krigsfara och under andra av krig och
krigsfara föranledda utomordentliga förhåUanden krävs ett beslut av regeringen
för tillämpningen. Ett sådant besliit skall vanligen underställas riksdagens
prövning inorri viss tid.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1911118: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de fullmaktslagar som är av betydelse för genomförandet av en ransonering kan
nämnas ■—■ förutom allmänna ransoneringslagen — aUmänna
förfogandelagen. (1954:279), allmänna prisregleringslagen (1954: 236) och lagen
(1973: 861) om lokal kristidsförvaltning. I detta sammanhang bör oekså nämnas
oljekrislagen (1975: 197), som har tillkommit för att säkerställa Sveriges
åtaganden enligt det avtal om ett internationellt energiprogram (lEP-avtalet),
som Sverige har undertecknat år 1974.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Allmänna ransoneringslagen (1954: 280)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.7
Inledande synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att ta till vara de erfarenheter som hade gjorts under andra världskrigets
omfattande ransoneringar tUlsattes en utredning som år 1952 avgav ett
betänkande (SOU 1952: 24) med förslag tiU aUmän förfogandelag och aUmän
ransoneringslag. Syftet med den föreslagna lagstiftningen angavs vara att "dels
tillgodose av rådande utomordentiiga förhållanden betingade behov av
förnödenhet, som är behövlig för krigsbruk eller för ekonomisk
'försvarsberedskap eller som i övrigt är av vikt för befolkningen eller
produktionen, dels att möjliggöra en av sådana förhållanden påkallad
hushållning med förnödenhet av angivet slag". Trots att syftemålet med de
båda lagarna sålunda är detsamma ansåg utredningen ändock att bestämmelserna
borde delas upp på två lagar med hänsyn till att förfogande skiljer sig i väsentliga
hänseenden från ransonering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsförslaget
föranledde år 1954 en regeringens proposition med förslag till allmän
ransoneringslag och allmän förfogandelag. 1954 års riksdag antog lagförslagen
(prop. 1954: 20, 2 LU 19, rskr 186). Båda lagarna trädde i kraft samma år och
gäller fortfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
skillnad från de ransoneringslagar som tillämpades under andra världskriget
galler allmänna ransoneringslagen utan tidsbegränsning. Genom att riksdagens
medverkan vid lagens tUlämpning säkerställdes på annat sätt än genom
tidsbegränsning ansågs den tveksamhet som tidigare hade funnits mot en
permanent lagstiftning ha undanröjts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.2
Tillämpningsområdet in. in. (1 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
ransoneringslagen träder automatiskt i tillämpning om Sverige kommer i krig.
Lagen kan även sättas i tiUämpning av regeringen om landet befinner sig i
krigsfara eller om försörjningssvårigheter avseende varor som är av vikt för
totalförsvaret eller folkförsörjningen har uppstått till följd av krig, vari
riket har befunnit sig, eller av krig mellan främmande makter eller av annan
utom riket inträffad utom-ordentiig händelse. Vid krigsfara. beslutar
regeringen själv om lagens tillämpning. Beslutet skall underställas riksdagens
prövning inom en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>månad,
varefter riksdagen inom två månader skall pröva om beslutet skall bestå.
Iakttas inte dessa tidsfrister förfaller regeringens förordnande om lagens
tUlämpning. I de övriga fallen måste regeringen först inhämta riksdagens
samtycke. Efter den s.k. Suez-krisen 1956—1957 gjordes på grundval av vunna,
erfarenheter ett tiUägg av innebörd att regeringen — utan att först få
riksdagens samtycke — kan sätta lagen i tillämpning i vissa delar om inte
riksdagens samtycke utan synnerlig olägenhet kan avvaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 1
§ finns en erinran om att vid meddelande och tillämpning av föreskrift enligt
lagen skall tillses att ingen lider större förfång än vad som är nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
sätts i tillämpning genom att regeringen föreskriver att de s. k.
befogenhetsbestämmelserna i 2—5 §§, helt eller delvis, skall tUlämpas. 1 1 §
sista stycket föreskrivs att lagens övriga bestämmelser (6—46 §§) skall
tillämpas då 2—5 §§ är i tUlämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.3
Befogenhetsbestämmelserna (2—5 §§)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
ransoneringslagen är, som nyss har framhållits, ett försörjningspoliiiskt
instrument. Detta framgår redan av 1 § och kommer tUl direkt uttryck i 2 §, där
det föreskrivs att handelsregleringar m. m: kan vidtas för att möjliggöra
hushållning med bristförnödenheter som är nödvändiga för krigsbruk, ekonomisk
försvarsberedskap eller för folkförsörjningen. De ransoneringsåtgärder som kan
vidtas med stöd av 2 § kan vara mycket ingripande. Regeringen har sålunda
möjlighet att föreskriva tidsbegränsade handelsförbud, olika former av
ransoneringar samt användningsförbud och användningsregleringar. Vidare kan
villkor för hanteringen av varor föreskrivas. Sådana föreskrifter måste vara
generella. Föreskrifter om pris kan dock inte meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det är nödvändigt för att tillredfsställande kunna kontrollera en reglering
enligt 2 § får reglering genomföras även beträffande andra förnödenheter än
sådana som behöv.s för krigsbruk eller för folkförsörjningen. Ej heller är det
något krav på att det föreligger brist på dessa förnödenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
2 § föreskrivs slutiigen att om föreskrift har meddelats rörande överlåtelse
av viss förnödenhet föreskriften skall tiUämpas på motsvarande sätt beträffande
näringsidkares uttag av förnödenheten ur sin rörelse såvida inte annat har
förordnats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
3 § finns bestämmelser om auktorisation vUket innebär att endast de
näringsidkare som har fått särskilt tUlståiid får exempelvis handla med vissa
varor. Syftet med bestämmelserna är bl. a. att uppnå en tillfredsställande
kontroll av att föreskrifter som har utfärdats med stöd av 2 § följs.
Auktorisationsreglerna har av praktiska skäl uppdelats på två punkter. Den ena
innehåller att endast den som, efter prövning av myndighet som regeringen
bestämmer, har för yrket nödig erfarenhet och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gjort
sig känd för redbarhet och ordentlighet och i övrigt är lämplig och innehar
ändamålsenlig utrustning skall få utöva den verksamhet för vilken auktorisation
har föreskrivits. Den andra innehåller att verksamheten endast får bedrivas av
den som av regeringen eller av myndighet som regeringen bestämmer har erhållit
särskilt tiUstånd. Som synes täcker den andra punkten även fall som avses i
den första punkten. Tanken bakom konstruktionen har varit att om en så
vidsträckt fullmakt som innefattas i punkt 2 ej behövs en mer begränsad fuUmakt
kan ges enligt punkt 1. Bestämmelserna i 3 § kan i undantagsfall tiUämpas även
när det inte är nödvändigt av kontrollskäl. Auktorisation skall då vara oundgängligen
nödvändig för att åstadkomma hushållning med förnödenhet enligt 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
oeh 5 §§ innehåller bestämmelser om särskilda avgifter. Under kristider har
prisnivån såväl på världsmarknaden som inom landet en tendens att stiga. Den
inhemska prisstegringen kan stävjas genom prisregleringsåtgärder meddelade med
stöd av allmänna prisregleringslagen (1956: 236). Är exporten fri oeh den
svenska prisnivån lägre än världsmarknadens kan följden bli att varorna
exporteras och att en inhemsk bristsituation uppstår. Detta kan förhindras
genom exportförbud eller kvotering för det fall att viss export kan medges.
Kvotering har emellertid ansetts medföra ogynnsamma verkningar. Med en
prisutjämningsavgift på exportvaror kan kvoteringar helt eller delvis
undvikas. 5 § ger regeringen fullmakt att ta ut en sådan avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 4
§ finns bestämmelser om clearingavgift och clearingbidrag som ger regeringen
möjlighet att utjämna prisskillnader dels mellan importerade förnödenheter av
samma eller likartat slag, dels mellan importerade förnödenheter och inom
riket frambringade eller tillverkade förnödenheter av samma eller likartat
slag. Bestämmelserna om clearingavgift och clearingbidrag kan däremot ej
användas för att utjämna priser meUan förnödenheter, som har framtagits inom
landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.4
Övriga bestämmelser (6—46 §§)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta avsnitt skall endast några av de viktigaste bestämmelserna beröras
närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inlösen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
föreskrift enligt 2 eller 3 § har meddelats på grund av knapphet eUer befarad
knapphet på viss förnödenhet, kan ägaren hos regeringen ansöka om inlösen av
förnödenheten. Ansökan härom, som skaU inges till länsstyrelsen (8 § första
stycket), skall sedan behandlas inom 30 dagar av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer. Om inte inlösen för statens eUer annans räkning beslutas
kan i stället föreskrift enUgt 2 eller 3 § för sökandens del upphävas (8 §
andra stycket), bl. a. om föreskriften i betydande mån har begränsat ägarens
möjlighet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
tillgodogöra sig värdet av förnödenheten. Ersättning vid inlösen beslutas av
lokal värderingsnämnd och i andra —■ tUUka sista — instans av
riksvärderingsnämnden (10 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ransoneringsbevis</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13—-18
§§ innehåUer bestämmelser om ransoneringsbevis, varmed förstås bevis som
myndighet för reglering enligt 2 § har utfärdat om rätt att förvärva eller
använda förnödenhet. Som ransoneringsbevis räknas ej endast inköpskort och
inköpslieenser utan även förbrukningstUIstånd och lösa kuponger till inköpskort
m.m. 1 13—15 §§ ges bestämmelser om bl. a. överlåtelse av ransoneringsbevis,
varmed avses att innehavaren definitivt avhänder sig beviset. EnUgt 13 § är det
förbjudet att utbjuda ransoneringsbevis tiU avyttring mot vederlag eller
överlåta bevis mot vederlag. Ej heller får innehavare av ett ransoneringsbevis
överlämna beviset till annan för brukande och för denna tjänst tUlgodogöra sig
betalning i pengar. Överlåtelse utan vederlag eller överlämnande mot annat
vederlag än pengar får ske endast om regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer meddelar föreskrift härom (14 §). I 15 § finns en särskild regel som
innebär att näringsidkare inte heller utan vederlag får överlämna bevis för
brukande eller ur sin rörelse ta bevis, som han har mottagit i och för
rörelsen, annat än i den ordning oeh på de villkor som föreskrivs av regeringen
eller av myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgiftsskyldighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
rubriken "Om uppgiftsskyldighet" i allmänna ransoneringslagen har
intagits fem paragrafer, 19—23 §§, som ger regering och myndigheter rätt att
föranstalta om inventering (19 § 1 st.) och ålägga näringsidkare att föra
anteckningar angående sin rörelse och lämna skriftliga uppgifter om rörelsen.
För kontroU av att uppgifter som någon med stöd av 19 § har ålagts att lämna är
riktiga och fullständiga, har länsstyrelse, polismyndighet eller annan av
regeringen utsedd myndighet möjlighet att ålägga den uppgiftsskyldige att tiUhandahålla
handelsböcker osv. samt anteckningar som har förts med anledning av åläggande
enligt 19 §. Samma myndigheter får också i nyssnämnt syfte undersöka den
uppgiftsskyldiges kontor, fab:rik, butik, ladugård m.m. Underlåter nägon att
fuUgöra uppgiftsskyldighet m. m. kan länsstyrelsen eller annan av regeringen
utsedd myndighet vid vite tillhålla vederbörande att fullgöra sin skyldighet
(23 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>S
traf f m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Brott
mot regleringsföreskrifterna, otillåtna förfaranden med ransoneringsbevis och
brott mot bestämmelserna om uppgiftsskyldighet m. m. är straffsanktionerade
(24—40 §§). Straffbestämmelserna är uppbyggda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>efter två huvudlinjer, dels efter huruvida brotten har
begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet, dels efter brottens svårhetsgrad.
24—29 §§ anger straff för uppsåtliga brott. Straffskalan i dessa paragrafer
omfattar dagsböter eller fängelse i högst sex månader. I 30 § sägs att om ett
i 24—29 §§ upptaget brott inte har begåtts i yrkesmässig förvärvsverksamhet
eller eljest i vinningssyfte och om brottet med hänsyn till omständigheterna är
att anse som ringa endast dagsböter skall utdömas. Om däremot brottet med
hänsyn till omständigheterna är att anse som grovt skall straffet bestämmas tiU
fängelse i högst två år (31 §). Vid bedömandet om brottet är grovt skall
domstolen ta i beaktande om gärningen avsett betydande myckenhet av förnödenhet
eller av ransoneringsbevis eller om gärningsmannen begagnat vilseledande
bokföring eller gärningen eljest varit av särskilt farlig art.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Oaktsamhetsbrott
straffsanktioneras i 32 §, vari föreskrivs att om sådan gärning som avses i
24—29 §§ har begåtts av oaktsamhet, som ej är ringa, förövaren skall straffas
med dagsböter. Om brottet är grovt skall fängelse i högst ett år eller
dagsböter följa. Gärningar, som har begåtts av ringa oaktsamhet, är sålunda ej
straffbara.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 35 §
finns en särbestämmelse som endast är lillämpbar på näringsidkare.
Bestämmelsen gör det möjligt att till straff döma näringsidkare i sådana fall
där storleken av brist i lagret gör det i hög grad sannolikt att olovlig
avyttring har skett av varor eller av ransoneringsbevis men där det inte tiU
fullo kan styrkas och således straff ej kan ådömas enligt andra
straffbestämmelser. Föreskriften har även en självständig betydelse på det
sättet att straffansvar kan komma i fråga för näringsidkare som i kristider ej
vårdar sitt lager. Således kan bestämmelsen användas för fall där
näringsidkaren blivit bestulen på varor eller ransoneringsbevis, om han har
underlåtit att skydda egendomen och bevisen på ett sätt som skäligen kan
fordras. Enligt 43 § får brott som här avses åtalas endast efter speciellt
medgivande eller särskild anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
näringsidkare ställs under åtal för visst ransoneringsbrott kan han förbjudas
att i sin näring ta befattning med varor, som brottet avsåg, och i speciella
fall även med andra ransonerade varor (36 §). Om näringsidkaren trots förbud
fortsätter att använda eller handla med förbjudna varor kan han dömas tUl
straff härför.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutligen
meddelas i 40 § bestämmelser om s. k. husbondeansvar, varmed förstås att
näringsidkare m. fl. ansvarar för anställdas brott som har begåtts i hans
näringsverksamhet om brottet har skett med hans vetskap och vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid sidan
av straff kan egendom och ransoneringsbevis förverkas. Även värdet därav kan
förklaras förverkat.. Bestämmelser härom finns i 41, 42 och 44 §§.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Annan ransoneringslagstiftning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.1
Tillfälliga lagar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
ransoneringslagen har sedan den trädde i kraft år 1954 till-lämpats endast vid
två tillfällen, nämligen i samband med Suez-krisen och under oljekrisen
1973—1974. Vid båda dessa tillfällen har lagens tiUämpning sålunda ytterst
föranletts av stridshandUngar i MeUersta Östern med åtföljande brist på olja
oeh oljeprodukter i Sverige. Sedan år 1954 har emellertid inte mindre än fem
särskUda ransoneringslagar av tUlfälUghetskaraktär antagits av riksdagen.
Senast under oljekrisen stiftades två sådana lagar, en elransoneringslag och en
lag om ransonering av stadsgas, trots att allmänna ransoneringslagen då sattes
i tilllämpning. Anledningen tUl att dessa två lagar behövdes var att allmänna
ransoneringslagen saknar bestämmelser om avgift som påföljd för överförbrukning,
dvs. förbrukning av mer ledningsbunden energi (elektrisk kraft, stadsgas och
fjärrvärme) än förbrukare hade rätt till. 1 de tre övriga faUen har särskild
lagstiftning krävts därför att problem avseende elförsörjningen hade uppkommit
till följd av händelser inom landet, bl. a. torka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.2
Oljekrislagen (1975:197)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av de problem som oljekrisen 1973—1974 medförde i västvärlden och då
energisamarbetet inom OECD (organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckUng), bl.a. ett förberett fördelningssystem, aldrig trädde i tillämpning
under krisen, undertecknade ett flertal länder inom OECD ett avtal om ett
internationellt energiprogram (lEP-avtalet). Uppgiften att genomföra programmet
har anförtrotts ett särskilt organ inom OECD:s ram (lEÄ, International Energy
Agency).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
lEP-avtalet har varje medlemsland åtagit sig att upprätta en
försörjningsberedskap i form av beredskapsreserver. Vidare har varje land
åtagit sig att vid varje tidpunkt kunna vidta erforderliga konsumtionsbegränsande
åtgärder för att i en kris begränsa förbrukningen av råolja och oljeprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att säkerställa fullföljandet av Sveriges åtaganden i lEP-avtalet förelade
regeringen riksdagen en särskild lag, oljekrislagen, som antogs av riksdagen
samma dag som lEP-avtalet ratificerades den 21 maj 1975. Oljekrislagen trädde i
kraft den 1 juni 1975.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
2 § oljekrislagen får regeringen föreskriva att, om Sverige skall fullgöra
skyldighet att begränsa oljekonsumtionen i enUghet med vissa artiklar i
lEP-avtalet, bestämmelserna i 2—5 §§ allmänna ransoneringslagen, helt eller
delvis, skall äga tillämpning under viss tid, högst ett år varje gång. Därvid
gäller samma tidsfrisler m. m. för riksdagens prövning i efterhand som enligt
allmänna ransoneringslagen. Vidare föreskrivs i 2 § oljekrislagen att
ersättning vid inlösen enligt ransonerings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lagen ej skall bestämmas av värderingsnämnd som avses i
ransoneringslagen utan av en i oljekrislagen särskilt angiven nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Oljekrislagen
innehåller förfogandebestämmelser (3 §). Om Sverige skall fullgöra
tilldelningsskyldighet gentemot andra länder enligt vissa artiklar i
lEP-avtalet får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer besluta att
ägare eller innehavare av råolja eller oljeprodukter skall avslå förnödenheten
till staten eller annan. Sådant beslut får också innebära att ägare eller
innehavare av förnödenhet som nyss angavs eller av fastighet, anläggning,
transportmedel eUer annan egendom åläggs att utöva den verksamhet som har
samband med produktion, iståndsättande eller användning av egendomen inom
ramen för hans vanliga verksamhet eller med transport av egendomen. I avvaktan
på att beslut hinner meddelas får regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer förbjuda egendomens ägare eller innehavare att överlåta, förbruka,
skada eller förflytta egendomen (4 §). Oljekrislagen ålägger vidare ägare
eller innehavare av egendom som avses med beslut enligt 3 eller 4 § att
upplägga, förvara och vårda egendom samt att avlämna den på bestämd tid oeh
plats (5 §).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Oljekrislagens
förfogandebestämmelser har inte konstruerats som en fullmakt för regeringen att
förordna att föreskrifter avseende förfogande skall börja eller upphöra att
tiUämpas. Detta innebär att, om förfogande skall ske, regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer måste fatta beslut om förfogande för varje
ägare eller innehavare av de produkter som skall avstås till staten eller
annan. I praktiken begränsas härigenom tillämpningsområdet för förfoganderätten
till oljehandeln.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om
ersättning för egendom som tas i anspråk enligt oljekrislagen hänvisas till
reglerna i allmänna förfogandelagen. Vissa undantag har dock gjorts. Sålunda
bestäms ersättningen enligt oljekrislägen av en särskild värderingsnämnd som är
gemensam för hela landet. Nämnden består av fem ledamöter, som utses av
regeringen. Statens rätt inför nämnden bevakas av ett särskilt ombud som
regeringen utser. Nämndens beslut kan inte överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande de materiella bestäm.melserna om ersättning
hänvisas till bestämmelserna i allmänna förfogandelagen (1954: 279).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett viktigt avsnht i lagen gäller uppgiftsskyldighet.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får enligt 14 § meddela de
föreskrifter om uppgiftsskyldighet som behövs för uppfyllande av Sveriges
åliggande beträffande det informationssystem rörande den internationella
oljemarknaden som anges i lEP-avtalet. För att kunna kontrollera riktigheten av
lämnade uppgifter kan uppgiftsskyldig åläggas att tillhandahålla avtal,
handelsböcker, korrespondens och andra handlingar och att inställa sig inför
myndighet (15 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Otjekrislagen innehåller ansvarsbestämmelser. Utformningen
av dessa innebär i flera hänseenden förenklingar i förhållande till allmänna
ransoneringslagens bestämmelser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Allmiinna fcirfogandelagen (1954: 279)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten för statsmakterna att ta i anspråk enskildas
egendom under kristider är splittrad på ett stort antal författningar. Den
militära förfoganderätten, benämnd rekvisition, regleras närmare i
rekvisitionslagen (1942: 583). Den lagen ger militära myndigheter rätt att mot
ersättning av statsmedel ta i anspråk förnödenheter och tjänster som behövs för
att fylla försvarsmaktens oundgängliga behov och som inte kan tillgodoses på
annat sätt med tillräcklig skyndsamhet. Förutsättningen för lagens tillämpning
är att förordnande om mobilisering har meddelats. 1 ett beredskapsläge, innan
mobilisering har anbefallts, ger beredskapsförfogandelagen (1942: 584)
möjlighet till tvångsanskaffning av förnödenheter för försvarsmaktens behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den civila förfoganderättens grundläggande bestämmelser
återfinns i allmänna förfogandelagen jämte dit hörande
tillämpningsförfattningar. Civilförsvarslagen innehåUer särskilda bestämmelser
om förfoganderätt. Bestämmelser om planläggning i fred för förfogande — och
även för rekvisition — återfinns i speciella författningar. 1 dessa ges bl. a.
författningsstöd för uppgiftsskyldighet som kan åläggas ägare av förnödenheter
m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1954 års allmänna förfogandelag kan sättas i tillämpning i
samma situationer som gäller för allmänna ransoneringslagen. Sålunda skall förfogandebestämmelserna
automatiskt träda i tillämpning vid krig, medan det ankommer på regeringen att
förordna om lagens tillämpning i övriga fall. Ett sådant beslut skall i likhet
med vad som gäller enligt allmänna ransoneringslagen underställas riksdagen för
prövning i de fall inte riksdagens samtycke krävs i förväg. Det finns ingen
motsvarighet till den tidigare nämnda bestämmelsen i allmänna ransoneringslagen
varigenom regeringen i brådskande situationer kan sätta vissa befogenhetsbestämmelser
i tUlämpning utan att riksdagens samtycke först har inhämtats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna förfogandelagens syfte är försörjningspoliiiskt.
Förfogande över egendom kan alltså bara ske för att tillgodose detta ändamål.
Förr fogande kan verkställas genom att staten med äganderätt eller nyttjanderätt
tar i anspråk egendom. Förfogande kan också innebära att ägare och innehavare
av fastighet, viss förnödenhet, transportmedel m. m. åläggs att utöva
verksamhet, som är hänförlig .till egendomen i fråga. 1 denna utformning är förfogandet
mycket likt vissa typer av regleringar enligt aUmänna ransoneringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att säkerställa att egendom som väntas bli föremål för
förfogande inte skingras finns i allmänna förfogandelagen bestämmelser om
beslag, benämnt förfogandeförbud. Ett beslut om förfogandeförbud upphör att
gälla om inte förfogande beslutas inom viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning enUgt allmänna förfogandelagen kan antingen
utgå enligt taxa, dvs. i enlighet med en i förväg fastställd prislista, eller
bestämmas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i det
enskilda fallet av en särskild nämnd. Det finns dels lokala värderingsnämnder
som fungerar på lokal och regional nivå, dels en för hela landet gemensam
nämnd, riksvärderingsnämnden, som också är besvärsinstans såvitt avser de
lokala värderingsnämndernas beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Straffbestämmelserna
i allmänna förfogandelagen är utformade på samma sätt som de i allmänna
ransoneringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
förfogandelagen har setts över av 1967 års rekvisitions- och
förfogandeutredning. I sitt betänkande (SOU 1975: 65) har utredningen
föreslagit en samordning av den civUa förfoganderätten och den militära
rekvistionsrätten. Utredningen har vidare föreslagit att den nya förfogandelagen
endast skall kunna tillämpas i krig och krigsfara samt under sådana
utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara vari
riket har befunnit sig. Tillämpningsområdet föreslås sålunda bli något mindre
omfattande än vad som i dag gäller enligt allmänna förfogandelagen. Ett
lagförslag som i huvudsak bygger på utredningens förslag är för närvarande
föremål för lagrådets granskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5
Allmänna prisregleringslagen (1956: 236)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
samma grupp av beredskapslagar som allmänna ransoneringslagen hör allmänna
prisregleringslagen. Denna lag skall alltid tillämpas vid krig och kan tUlämpas
vid krigsfara eller när av annan orsak fara uppkommit för aUvarlig
prisstegring inom riket på viktigare varu- eller tjänsteområde. Förordnande om
tillämpning grundat på annan orsak än krigsfara får ske för högst ett år varje
gång. Förordnandet skall av regeringen understäUas riksdagen på samma sätt som
ett förordnande om tillämpning av allmänna ransoneringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.6
Några andra viktiga beredskapsförfattningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
tillämpningen av allmänna ransoneringslagen är andra beredskapslagar av
betydelse. Här skall några beröras som är av särskild vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.6.1
Lagen (1960: 513) om beredskapstiUstånd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Omställningen
inom totalförsvaret till högre beredskap i ett skärpt läge regleras i
rubricerade författning. Enligt denna lag får regeringen, om riket är i krigsfara,
förordna om beredskapstillstånd för att stärka försvarsberedskapen. Om landet
står inför omedelbar krigsfara eller om skärpning av redan bestående
beredskapstillstånd behövs' kan förordnande om beredskapstillstånd ges genom
beredskapslarm, varom regeringen förordnar. Om främmande makt inleder
stridshandlingar möt svenskt territorium och förbindelserna med riksstyrelsen
inte kan upprätthållas, kan civilbefälhavare eller länsstyrelse genom
beredskapslafm</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förordna om beredskapstillstånd eller skärpning av redan
beslutat beredskapstillstånd. Om beredskapslarm ges innebär detta enligt
beredskapskungörelsen (1960: 515) bl. a. — om inte regeringen har bestämt
annat — att allmänna ransoneringslagen, allmänna förfogandelagen, lagen om
lokal kristidsförvaltning m. fl. författningar — träder i tiUämpning.
Civilbefälhavares eUer länsstyrelses beredskapslarm medför verkningar endast
inom eget civilområde eller län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6.2 Administrativa fullmaktslagen (1942: 87)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till de centrala beredskapslagarna hör lagen (1942: 87)
med särskilda bestämmelser angående stats- och kommunalmyndigheterna och deras
verksamhet vid krig eUer krigsfara m. m. — den s. k. administrativa
fullmaktslagen. Lagen ger regeringen vidsträckta möjligheter att i krig och vid
krigsfara delegera beslutanderätt i olika ärenden till underordnad myndighet
och att överflytta beslutanderätt från en myndighet tiU en annan samt att ändra
kraven för beslutsförhet och att på annat sätt låta myndigheterna verka under
enklare former än under normala förhållanden (2 och 13 §§). Föreskrivna tider
och platser för förrättningar kan ändras (4 §). Krav på utredning i ärenden kan
i viss mån efterges (5 och 6 §§). Fullföljdstid för talan mot myndighets beslut
och andra legala tidsfrister på förvaltningsrättens område kan förlängas (9 §)
eller återställas (10 §). Under vissa i 11 § angivna förhållanden kan
civilbefälhavare eller länsstyrelse — utan särskilt uppdrag — utöva
befogenheter som eljest ankommer på regeringen. Enligt tillämpningkungörelsen
(1943: 137) skall myndigheter vid krig, krigsfara eller under andra av krig
föranledda utomordentliga förhållanden anpassa sin verksamhet till rådande
förhållanden och se till att organisation, arbetsrutiner osv. förenklas.
Ärenden rörande försvar och folkförsörjning skall prioriteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6.3 Lagen (1973: 861) om lokal kristidsförvaltning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag trädde i kraft den 1 januari 1974 och ersatte då
lagen (1939: 254) om skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m. m.
föranledda arbetsuppgifter. Den nya lagen tillämpades under oljekrisen från och
med samma dag lagen trädde i kraft. Kommunerna är enligt lagen skyldiga att i
den omfattning som regeringen bestämmer fullgöra uppgifter för att fylla
befolkningens eller produktionens behov av viktiga förnödenheter eller för att
tillgodose annat ändamål ay betydelse för folkförsörjningen. Kommunerna skall
vidare medverka vid allmän prisreglering i den omfattning som regeringen
bestämmer. Dessa uppgifter jämte planläggning därav ankommer på kommunernas
kristidsnämnder vilka kan tillsättas särskilt eller utgöras av kommunstyrelse
eller annat kommunalt organ. Kommunstyrelsen är ansvarig för och skall övervaka
att erforderlig planläggning sker och övriga nödvändiga förberedelser vidtas
för verksamheten inom kommunen enUgt lagen om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lokal
krislidsförvaltning. Lagen ålägger vidare länsstyrelsen att inoni länet följa
lillämpningen av lagen och — om det oundgängligen erfordras — meddela kommun
föreskrift om hur verksamheten skall bedrivas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagen kompletteras av en
kungörelse (1973: 863) om kristidsnämnder. I kungörelsen åläggs kristidsnämnd
att fullgöra de uppgifter som åligger nämnden enligt författning eller som
föreskrivs av regeringen, central myndighet eller länsstyrelsen samt att vidta
åtgärder i övrigt som är ägnade att lindra verkningar av en kristid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I 2 § anges vad som
särskilt åligger kristidsnämnd i de fall då lagen om lokal kristidstörvaltning
äger tillämpning. Kristidsnämnden skall då lämna sådarjl biträde åt det
ekonomiska försvarets myndigheter som kan behövas ior att trygga ortens
försörjning med viktiga förnödenheter. Nämnden skall vidare övervakaoch biträda
vid inventering av förråd, se till att de varor som skall- avlämnas till det
allmänna vårdas och överlämnas i rätt kvantitet, medverka vid planläggning och
verkställande av undanförsel, dela ut ransoneringskort och inköpstUlstånd, se
tUl att föreskrifter i konsumtionsreglerande syfte efterlevs samt i nödvändig
utsträckning sprida upplysning om de krav kristiden ställer och om medel att
undvika eller lindra rådande svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
Utredmiingen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1
Allmäininai synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har som en allmän bakgrund till sina överväganden gjort en bedömning av de
samhällsförändringar som har ägt rum sedan allmänna ransoneringslagens
tillkomst år 1954.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen erinrar om att
ett kontinuerligt arbete har pågått sedan andra världskrigets slut i syfte att
bygga upp ett totalt försvar inför eventualiteten av en framtida beredskaps-
eller krigssituation. Under de år detta arbete har bedrivits har samhället
undergått stora förändringar och blivit mer komplicerat och därmed också mer
känsligt för störningar än lidigare. Det internationella beroendet har ökat,
framhåller utredningen. Oljekrisen 1973—1974 blev ett exempel på att allvarliga
rubbningar i vår försörjning kan uppstå utan samband med krig eller krigsrisk i
vår närmaste omvärld. Krisen visar också enligt utredningens mening att
handelspolitiska och ekonomiska sanktioner mot vårt land kan fä förödande
verkningar för landet. Vi måste räkna med att sådana aktioner eller hot därom
kan riktas mot landet likaväl som vi får räkna med att militära åtgärder eller
hot därom kan bli verklighet, anför utredningen. För att göra vår
säkerhetspolitik trovärdig måste totalförsvaret vara så förberett att det på
alla områden snabbt kan höja beredskapen och snabbt nå full styrka. Detta krav
på insatsberedskap gäller inte endast förkrigs- och krigsfarefallen utan även
för freds-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kriser. Det är mot denna bakgrund man bör se statsmakternas
inriktning av olika resurser på fredskriser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämsides med beredskapsplanläggningen har en fortlöpande
uppbyggnad av den administrativa beredskapen ägt rum, anför utredningen, som
också pekar på att tillsättandet av bl. a. energiberedskapsutredningen och
ransoneringslagsutredningen var led i denna verksamhet. Beredskapslagstiftningens
syfte är att möjliggöra snabba insatser och att säkerställa att åtgärder kan
vidtas i trängda lägen. Förutsättningarna för tillämpningen av
beredskapslagarna är enligt utredningen numera i princip samordnade och
anknyter till begreppen krig, krigsfara och andra av krig föranledda
förhållanden. Fredskris omfattas således ej i normalfallet av
beredskapslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen diskuterar vidare konstitutionella synpunkter
på fuU-maktslagstiftning och konstaterar att den nya regeringsformen självfallet
påverkar utformningen av ransoneringslagstiftningen. Genom
be-myndigandemöjligheten i 8 kap. 7 § regeringsformen kan grundlagsstöd
erhållas för viss fullmaktslagstiftning för fredskriser och s. k. inre kriser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Tillämpningsområdet m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.1 Ny ransoneringslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anför att man bl. a. mot bakgrund av att
utredningen enUgt sina direktiv haft att lösa vissa bestämda frågor, vilka i
och för sig inte var av den arten att de inte lagtekniskt skulle kunna klaras
genom tillägg och ändringar i allmänna ransoneringslagen, hade övervägt att
inte utforma en ny lag. Häremot talade dock andra omständigheter som medförde
att utredningen valde att utarbeta en ny lag och som utredningen har
sammanfattat på följande sätt. Ändringar och mer omfattande tillägg i äldre
lagstiftning gör lagarna ofta svåröverskådliga. Samordningen av bestämmelser i
ransonerings-, förfogande- och oljekrislagarna skulle försvåras. Förenklingar
och språkliga moderniseringar skulle inte kunna åstadkommas utan en ny
lagstiftning. Därtill kom att kravet på effektiva regleringsinstrument på
energiområdet medförde att vissa bestämmelser måste utformas speciellt härför.
Det hade enligt utredningens mening varit onaturligt att arbeta in dessa i den
allmänna ransoneringslagen. Äv samma anledning benämner utredningen den nya
lagen Ransoneringslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.2 Villkor för lagens tillämpning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens förslag skall ransoneringslagen vara
en permanent ramlag, som i vissa bestämda situationer, ger regeringen fullmakt
att handla. Med hänsyn till den nya grundlagens utformning av
delegations-bestämmelserna är det nödvändigt, anför utredningen, att det i lag
fast-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>läggs vilka befogenheter i kristid som skall tillkomma
regeringen. Enligt 13 kap. 6 § andra stycket regeringsformen föreskrivs nämUgen
att i lag med bemyndigande, som avses i första stycket samma paragraf, skall
noga anges under vilka förutsättningar bemyndigandet får utnyttjas. Denna
bestämmelse har varit en av utgångspunkterna då utredningen har utformat den
nya lagen..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen konstaterar att bestämmelserna i 13 kap. 6 §
är snävare än vad bestämmelserna om tillämpningsområdet för allmänna ransoneringslagen
är. De omfattar — utöver krig och krigsfara —- endast sådana utomordentliga
förhållanden som är föranledda av krig eUer av krigsfara som Sverige har
befunnit sig i. Det räcker således inte att knapphetsläget har orsakats av
annan utomordentiig händelse som har inträffat utom riket och än mindre av
sådan händelse som har ägt rum inom riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagens grundläggande bestämmelser bör automatiskt träda i
tillämpning vid krig. I fråga om begreppet krig hänvisar utredningen till de
uttalanden som har gjorts av dåvarande chefen för justitiedepartementet i
prop. 1973: 90 (s. 446).. Utredningen erinrar om att departementschefen
särskilt har framhållit att krig i regeringsformens mening alltid skall anses
föreligga vid ockupation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svårigheter att avgöra om ett land är i krig föreligger
även då det gäller att avgöra om krigstillstånd alltjämt råder. Om
ransoneringslagens befogenhetsbestämmelser har satts i tillämpning automatiskt,
t. ex. genom att landet har anfallits och krigstillstånd har inträtt, anser
utredningen att det måste åligga regeringen att förordna, då fömtsättningarna
för tillämpning av lagen ej längre föreligger, att bestämmelserna ej längre
skall tillämpas. Man måste också räkna med en kanske ganska lång övergångstid
innan normala förhållanden åter inträder, varför det bör ligga på regeringen
att överväga den lämpligaste tidpunkten för att avveckla krisåtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenheterna från tiden efter såväl första som — i
synnerhet — andra världskriget visar, anför utredningen, att den av krig
framkallade varuknappheten kan bestå under avsevärd tid efter det att de
direkta stridshandlingarna har upphört. Varubristen kan även drabba icke krigförande
länder hårt. Behov av regleringsåtgärder torde sålunda kunna komma att kvarstå
eller uppstå många år efter krigsslutet, oavsett om Sverige har deltagit i
kriget eller ej; Regeringen måste därför ha möjlighet att om varuknapphet har
uppstått till följd av sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av
krig eller av krigsfara, vari Sverige har befunnit sig, sätta
ransoneringslagens befogenhetsbestämmdser i tillämpning. Utredningen har därför
i 2 § i förslaget till ransoneringslag tagit in en sådan fullmakt för
regeringen. Förslaget stämmer överens med vad som gäller i dag enligt allmänna
ransoneringslagen. Om ransoneringslagen har kommit i tillämpning på grund av
att krigstillstånd</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har inträtt torde det, sedan detta har upphört, vara
mindre lämpligt att under lång tid därefter vidta regleringsåtgärder med stöd
av befogenhetsbestämmelser för vars tillämpning det krig som har upphört för
länge sedan är en förutsättning, framhåller utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens mening skall alltså så snart
förutsättningarna för fullmaktslagens tillämpning ej längre föreUgger
tillämpningen upphöra. I konsekvens härmed föreslår utredningen att om riket ej
längre är i krig regeringen skall före nästkommande riksmötes avslutande
besluta att befogenhelsbestämmelserna ej längre skall äga tillämpning eller —
om situationen är den nyss beskrivna med fortsatt varubrist — att bestämmelserna
skall tillämpas enligt 2 §. Förslaget om övergång till tillämpning av lagens
bestämmelser enligt 2 § medför, påpekar utredningen, dels att förordnandet skaU
understäUas riksdagen, dels att tillämpningstiden blir begränsad till ett år
varefter förordnandet måste förnyas varje år med åtföljande riksdagsbehandling.
Därigenom kommer riksdagen att i nu diskuterat hänseende hålla ett något
fastare grepp om tillämpningen av ransoneringslagen än vad som eljest skulle
vara fallet. Vidare kommer frågorna om förlängning av lagens tiUämpning att
komma under offentlig debatt i riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tolkningen av begreppet krigsfara är, säger utredningen,
givetvis<br>
beroende av tolkningen av begreppet krig. Till de svårigheter som är<br>
förknippade med denna tolkning kommer, anför utredningen, att rätt<br>
bedöma faresiluationen. I likhet med vad som gäller enligt allmänna<br>
ransoneringslagen, anser utredningen att regeringen bör ha fullmakt att<br>
— då förhållandena har utvecklats därhän att regeringen bedömer alt<br>
krigsfara föreligger — sätta befogenhetsbestämmelserna i ransonerings<br>
lagen i tillämpning. Eftersom krigsfara är ett begrepp som i avsevärt<br>
högre grad än krig är beroende av bedömning kan någon automatik vid<br>
igångsättningen ej komma i fråga. Av samma anledning bör regeringens<br>
föreskrift om tillämpning understiUlas riksdagens prövning. Utredningen<br>
understryker att någon knapphet på varor dock inte behöver föreligga<br>
i en krigsfaresituation för att befogenhetsbestämmelserna skall få sättas<br>
i tillämpning.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En tillämpningsföreskrift grundad på krigsfara bör enligt
utredningsförslaget upphävas så snart förhållandena har utvecklats så att regeringen
ej längre anser att krigsfara föreligger. Emellertid kan även en situation, som
endast har inneburit krigsfara, ha medfört avsevärda rubbningar i vår
försörjningsbalans, vilka måste bemästras med regleringsåtgärder, kanske under
många år framåt. På gund härav anser utredningen, att regeringen i stället för
att upphäva tiUämpningen av lagen bör kunna besluta om tillämpning enligt 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande annan utomordentlig händelse anför utredningen
att det är av särskild vikt att de situationer vid sidan av krig och krigsfara
som skall få föranleda lagens- tUlämpning begränsas och klart avgränsas. I</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>likhet med vad som i dag gäller anser utredningen att
tiUämpningsområdet först och främst skall begränsas till sådana situationer då
knapphet eller betydande fara för knapphet har uppkommit på
försörjnings-viktig förnödenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vidare
föreslår utredningen att den begränsning som finns i allmänna ransoneringslagen
nämligen att bristsituationen skall ha uppstått till följd av någon
utomordentlig händelse skall behållas. Därmed kommer samtliga fall av fredskris
att orrifättas av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
direktiven ingick det i utredningsuppdraget att beakta möjligheten av att en
allvarlig bristsituation också kan uppstå på grund av händelser som inträffar
inom landet, s. k. inre kris.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
pekar på ått det inte är ovanligt att i vissa utländska rättssystem regeringen
har vidsträckta befogenheter att ingripa vid extraordinära händelser,
exempelvis genom att proklamera uiidantagstiUstånd m.m. I Norge framlades ett
förslag redan år 1951 om att fullmaktslagstiftningen även skulle avse
naturkatastrofer. Förslaget avvisades under remissbehandlingen och föranledde
inte lagstiftning. Under år 1975 har dock det norska stortinget godkänt en
fullmaktslag som täcker inte endast fredskrisfallen utari även inre kris.
Utredningen pekar vidare på att allmänna prisregleringslagen (1956: 236) kan
användas för att bemästra inflation av inhemska orsaker. Moratoriekommittén
föreslog i sitt betänkande (SOU 1971: 56) Ny moratorielag en bestämmelse som
skulle möjliggöra generalmoratorium — förutom i krigsberedskapsfallen — även i
det fall att rnoratorium var av synnerlig vikt från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen redogör noggrant för sina överväganden rörande
inre kris. Utredningens slutsats är att det inte längre kan anses sakligt motiverat
att från ransoneringslagens tillämpningsområde undanta "försörjningssvårigheter
föranledda av inre kris. Den analys som har lett fram till denna slutsats
redovisas'i betänkandet på s. 167—173.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.3 Arbetskonjlikt </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen konstaterar ätt arbetskonflikter' på den
svenska arbetsmarknaden kan — oavsett onifatthingen — innebära problem för
folkförsörjningen. En liten grupp nyckelpersoner kah exempelvis lamslå en
försörjningsviklig produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens mening torde kravet på samhällets
neutralitet vid arbetskonflikt inte lägga hinder i vägen mot att öppna
möjlighet att med stöd av ransoneringslagen bemästra försörjningsproblem som
kan uppstå till följd av arbetskonflikt. Utredningen anser emelléftid inte ätt
arbetskonflikt faller under lagens tiUämpningsområde med hänsyn tiU den
särskilda kvalifikation som ligger i begreppet utomordentiig händelse. Under
förarbetena till'allmänna ransoneringslagen diskuterades frågan, varvid man —
enligt utredningens mening — kom till att arbets-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 75</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>konflikt var av den natur att den borde inrymmas under
fullmakislag-, stiftningen. Genom den starka ställning konflikträtten numera
har fått i 2 kap. regeringsformen anser utredningen att en legal facklig stridsåtgärd
aldrig bör kunna betecknas som utomordentlig händelse i ransoneringslagens
mening och medföra att regeringen får sätta lagen i tilllämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En stridsåtgärd som enligt gäUande avtal inte är tiUåten,
t. ex. en s. k. vild strejk, omfattas inte av regeringsformens skydd av
konflikträtten. En vild strejk kan givetvis Uksom en legal strejk medföra försörjningsproblem.
Utredningen anser emeUertid ej heller att en vild strejk, mot bakgrund av vad
som har sagts om grundlagsförankringen av konflikträtten, till sin natur är en
utomordentlig händelse i ransoneringslagens mening. Ätt de strejkande genom
sina handlingar bryter ett ingånget avtal kan nämUgen ej enligt utredninges
mening utgöra tillräcklig kvalifikation för att stämpla den vilda strejken som
en utomordentiig händelse. Utredningen lägger därför inte fram något förslag
av innebörd att ransoneringslagen skall kunna tiUämpas vid vild strejk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot anser utredningen att arbetskonflikt i främmande
land som får till följd en försörjningskris i Sverige bör kunna läggas till
grund för lagens tillämpning. Till skillnad från vad som är fallet beträffande
en inhemsk arbetskonfUkt, påpekar utredningen, har statsmakterna i detta fall
inga möjligheter att påverka konflikten utomlands, varför regeringen då bör
kunna sätta ransoneringslagen i tillämpning om det behövs för att bemästra
krisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.4 Riksdagens medverkan — underställning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen framhåller att huvudregeln i
fullmaktslagstiftningen tidigare har varit att i de fall regeringen äger
förordna om tillämpning på annan grund än krigsfara riksdagens samtycke först
skall inhämtas. Vid krigsfara räcker det däremot med att beslutet i efterhand,
vanligen inom en månad, underställs riksdagen för prövning. Från huvudregeln
har undantag gjorts bl. a. i aUmänna ransoneringslagen, dock endast för visst brådskande
läge och i begränsad omfattning. Utredningen pekar också på att om allmänna
ransoneringslagen sätts i tillämpning med stöd av oljekrislagens bestämmelser,
som närmast torde vara att jämföra med fredskrisfallei i ransoneringslagen,
riksdagens samtycke inte behöver inhämtas i förhand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anför att länderna blivit nier beroende av
varandra och. därmed mer sårbara än tidigare för störningar i handeln med
varandra. Särskilt beträffande energiförsörjningen är denna sårbarhet markant.
Oljekrisen visar, anför utredningen, att kontrollen över råvarutillgångar kan
användas som ett snabbt och mycket verksamt vapen, som kan riktas mot de
sårbara industrisamhällena. Även stormakterna kan tänkas utnyttja den ökade
sårbarheten för att uppnå politiska fördelar. Detta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>pekar
på, menar utredningen, att Sverige även på det ekonomiska försvarets område
måste ha en hög handlingsberedskap som medger att nödvändiga åtgärder kan
sättas in snabbt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens mening talar de anförda omständigheterna för att riksdagens
medverkan vid ransoneringslagens tUlämpning även vid fredskriser bör
tillgodoses genom ett sådant underställningsförfarande som gäller — och
föreslås fortsättningsvis gälla — vid krigsfara. Utredningen betonar att förutsättningarna
för ransoneringslagens tillämpning härigenom blir desamma oavsett om lagen
sätts i tillämpning med stöd av oljekrislagen eller med stöd av bestämmelserna
i ransoneringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
för de fall att ransoneringslagen behöver tUlämpas till följd av någon inhemsk
utomordentiig händelse anser utredningen, att kraven på snabbhet och
effektivitet väger så tungt att underställningsförfarandet bör gälla.
Utredningen hävdar att riksdagen genom underställningsförfarandet får bättre
möjligheter att ingående pröva behovet och omfattningen av ett
tillämpningsförordnande än om riksdagen under hård tidspress måste lämna sitt
samtycke i förväg. Genom underställningsförfarandet får riksdagen möjlighet
att rätta till ett beslut av regeringen, om regeringen har bedömt situationen
fel och omotiverat infört en ransonering. Endast i det fall att regeringen
avser att ransonera elkraft med stöd av en föreslagen särbestämmelse i
ransoneringslagen skulle riksdagens samtycke enligt utredningsförslaget behöva
inhämtas i förväg, därför att krav på snabbhet inte föreligger i detta faU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3
Befogenhetsbestämmelserna m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.1
Reglering av handel m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar inledningsvis att det under utredningsarbetet inte har framkommit
några omständigheter som innebär behov av att ändra den gällande allmänna
ransoneringslagens befogenhetsbestämmelser, dvs. bestämmelserna om reglering
av handel m: m. (2 §), auktorisation (3 §), clearingavgift (4 §) och
prisutiämningsavgift (5 §). Utredningen föreslår därför att dessa bestämmelser
i materiellt hänseende överförs oförändrade till den nya ransoneringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
berör därefter ransoneringslagtiftningen och den nya regeringsformens
bestämmelser öm normgivningskompetens och riksdagens delegeringsmöjligheter.
Utredningen hänvisar till uttalandet i propositionen (1973: 90) med förslag
till ny regeringsform och rty riksdagsordning, m. m. (s. 311 f) av
föredragande departementschefen att sådana beredskapslagar som allmänna
ransoneringslagen oeh allmänna prisregleringslagen genom uppräkningen i 8 kap.
7 § regeringsformen förs in under det delegeringsbara området, i den mån de
inte omfattas av föreskrifterna om fullmaktslagar i 13 kap. 6 §
regeringsformen. Med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hänsyn
till att inga förändringar görs i befogenhetsbestämmelserna anser utredningen
att även den nya lagens bestämmelser måste Ugga inom det delegeringsbara
området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.2
Förfogande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>AUmänna
ransoneringslagen saknar bestämmelser om förfogande. Detta faktum kan dock inte
tas till intäkt för att förfogande inte behövs vid regleringar enligt
ransoneringslagen, anser utredningen. Allmänna ransoneringslagen tillkom
samtidigt med allmänna förfogandelagen. Förutsättningarna för lagarnas sättande
i tillämpning var från början identiska, framhåUer utredningen, och de var
tänkta att sättas i tillämpning samtidigt vid försörjningskriser. Så har också
skett vid kriserna 1956—1957 och 1973—1974.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
det förslag tUl ny förfogandelag, som 1967 års rekvisitions-cch
förfogandeutredning lade fram i september 1975, har situationen ändrats,
päpekar utredningen. Lagförslaget innebär att förfogandelagen endast skall
kunna sättas i tillämpning vid sådana utomordentliga förhållanden som anges i
13 kap. 6 § regermgsformen, alltså sådana förhållanden som är beroende av krig
eller krigsfara. Därigenom bUr den nya lagens tiUämpningsområde mer inskränkt
än vad som gäUer enligt allmänna förfogandelagen. Frågan om behov av
förfogandebestämmelser i ransoneringslagen blir därför, menar utredningen, i
första hand en fråga om förfogandemöjligheter behövs vid fredskris och inre
kris. 1 övriga fall är ju förfogandelagens bestämmelser tUlämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
hänvisar till följande avsnitt i betänkandet (1952: 24) med förslag till allmän
förfogandelag och allmän ransoneringslag och som departementschefen också
redovisade i propositionen (1954: 20) med förslag till nyss nämnda lagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild fråga är, huruvida en lagstiftning av det slag, sohi här diskuterats,
i alla lägen bör innehåUa möjUghet för det allmänna att förfoga över
nyttigheter eller om i vissa falFen lagstiftning, som icke innehåller
förfoganderätt, är tillräcklig. Att ett oundgängligt behov av en aUmän
förfoganderätt föreligger, för den händelse riket kommer i krig eller krigsfara
har ovan konstaterats. Ett sådant behov gör sig däremot icke gällande med samma
styrka under andra iitomordentiiga förhållanden. I vissa lägen kan det framstå
som obehövligt att tvångsvis förfoga över nyttigheter. Söm tidigare nämnts kan
emellertid ur försörjningssynpunkt skiUnaden mellan den situation, som
betecknas som krigsfara, och andra utomordentiiga lägen vara obetydlig. Under
ett krig mellan andra stater kan vid en viss tidpunkt läget vara sådant, att
krigsfara för vårt land måste anses vara för handen, för att därefter lätta så
myckel, att någon direkt krigsfara icke längre föreligger, men till följd av
kriget har knapphet på viktiga förnödenheter uppstått. Med hänsyn lill vad som
anförts och till önskvärdheten av att fullmakterna i lagtexten göras så
vidsträckta, att de medgiva erforderliga ingripanden då så påkaUas, synes
möjlighet tiU förfogande för det allmännas räkning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>över
nyttigheter böra finnas även då riket icke befinner sig i krig eller krigsfara.
Huruvida en förfoganderätt i ett visst läge, då knapphet uppkommit, är
påkallad eller icke, får bedömas med beaktande av de omständigheter som då
föreUgga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
framhåUer utredningen att det i nyssnämnda betänkande även uppmärksammades att
bestämmelser om förfogande sällan hade till-lämpats och i de fall de hade
tillämpats detta hade skett endast i begränsad omfattning. Denna omständighet
kunde inte åberopas som stöd för ett antagande att förfogande utan olägenhet
skulle kunna undvaras. Även om bestämmelserna formellt inte hade tillämpats, anfördes
i betänkandet, torde de ändock ha haft viss betydelse. Anledningen till det
ringa utnyttjandet hade nämligen i många fall varit att statUga myndigheter
kunnat träffa frivilliga avtal med näringsidkare och andra varigenom
tillämpning av förfogandelagen inte varit nödvändig. Men om lagen inte hade
funnits skulle troligen, menade man, åtskilliga av dessa avtal inte ha kommit
till stånd. Enligt utredningens uppfattning kände näringsidkare och andra till
att myndigheterna som ett alternativ dock haft möjlighet att använda
befogenheterna i förfogandelagen och denna omständighet, menade man, torde ofta
ha påverkat deras benägenhet att ingå avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ransoneringslagsutredningen
säger sig dela den framförda uppfattningen. Erfarenheterna från oljekrisen
1973—1974 tyder enligt utredningen på att möjlighet tiU förfogande måste
finnas för att en tillfredsställande reglering av bristvaror skall kunna komma
till stånd. Även om krisens art och omfattning har betydelse för hur stort
behovet av förfogande kommer att bli talar erfarenheterna för att möjligheten
att förfoga måste finnas vid såväl krigs- och krigsfarefallen som vid
fredskris och inre kris. Eftersom den planerade nya förfogandelagen inte kommer
att kunna tiUämpas i sistnämnda krissituationer anser utredningen att
förfogande måste kunna ske med stöd av bestämmelser i ransoneringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
ytterligare skäl för förfogande vid fredskris och inre kris är, anför
utredningen, av försörjningspoUtisk karaktär. 1 vissa fall då knapphet har
uppstått på förnödenhet som är viktig för folkförsörjningen kan det vara
nödvändigt för myndigheterna att tvinga den som innehar sådan förnödenhet att
omsätta denna på marknaden. Om Sverige till följd av en råvambojkott lider svår
brist på en viktig förnödenhet och en importör av varan i fråga innehar ett
stort lager av denna, som han vägrar sälja i förhoppning att bristen skaU
medföra prisstegringar, är det enligt utredningens mening orimligt att man inte
skulle kunna tvinga fram varan till fördelning bland dem som har behov av den.
I detta läge måste därför regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
få förfoga över varan i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
samordning som eftersträvas mellan oljekrislagen och nya ran-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>soneringslagen
såvitt avser förbrukningsreglering talar enligt utredningens mening också för
att möjligheter till förfogande med stöd av ransoneringslagen bör införas. De
förfogandebestämmelser som finns i oljekrislagen torde inte vara tillämpbara
på alla de situationer i vilka man, för att Sverige skall kunna fullgöra sitt
åtagande enUgt lEP-avtalet, kan sätta ransoneringslagen i tillämpning. Den nya
ransoneringslagen bör därför, anser utredningen, ge möjlighet till förfogande i
de fall då oljekrislagens förfoganderegler inte är tillräckUga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
diskuterar olika lösningar till utformning av förfogandebestämmelserna i
ransoneringslagen men stannar för att hänvisa till förfogandelagens
bestämmelser. En sådan lösning har oekså förordats av 1967 års rekvisitions-
och förfogandeutredning, som anförde efter att ha berört möjligheten av att ta
in speciella förfogandebestämmelser i ransoneringslagen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan och enligt utredningens mening enklare utväg är att i ransoneringslagen
införa en paragraf motsvarande 7 a § krigssjukvårdslagen (1953: 688, 7 a §
ändrad senast 1966: 52). Detta skulle innebära att, när ransoneringslagen
tillämpas, den av utredningen föreslagna förfogandelagen skall gälla i
erforderliga delar utan hinder av vad i förfogandelagen finns stadgat om
förutsättningarna för lagens tiUämpning. På detta sätt skulle en förfoganderätt
enligt ransoneringslagen kunna lösgöras från de strängare förutsättningarna
enligt förfogandelagen utan att de omfattande reglerna om förfoganderättens
innebörd m. m. i sistnämnda lag behöver upprepas i ransoneringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ransoneringslagsutredningen
påpekar att samordningen med oljekrislagen inte försvåras genom en sådan
hänvisningsbestämmelse. Men samordningsproblem skulle enligt utredningen kunna
uppkomma då ransoneringslagen tillämpas med stöd av oljekrislagen. Problemen
skulle bli en följd av att en särskild värderingsnämnd skall fastställa
ersättning vid förfogande med stöd av oljekrislagen medan de i förfogandelagen
angivna nämnderna — genom hänvisningen i ransoneringslagen tUl förfogandelagen
— skulle fastställa ersättning vid inlösen och förfogande som vidtages med stöd
av ransoneringslagen. Mot den bakgrunden föreslär utredningen att i de fall då
ransoneringslagen tillämpas med stöd av oljekrislagen den i 8 § oljekrislagen
särskilda värderingsnämnden, oljekrisnämnden, bör förordnas att bestämma
ersättning vid förfogande över råolja och oljeprodukter enligt förfogandelagen
och inlösen enligt ransoneringslagen. Även i andra fall då förfogande över
eller inlösen av råolja och oljeprodukter kan förväntas och särskild sakkunskap
erfordras torde det enligt utredningens mening vara lämpligt att förordna
oljekrisnämnden att besluta om ersättriing.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att begränsa förfogande med stöd av ransoneringslagen till de situationer då
förfogande är oundgängligen nödvändigt för hushåUning med bristvaror har
utredningen knutit förfogandemöjligheten till be-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stämmelserna om reglering enligt ransoneringslagen. Endast
om det är oundgängligen nödvändigt för att en reglering skall kunna genomföras
får således förfogande ske enligt utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom denna begränsning blir de förfoganden som i
praktiken kan komma till stånd med stöd av ransoneringslagen i huvudsak
begränsade till näringsidkare anför utredningen. Men begränsningens utformning
utesluter dock ej att förfogande undantagsvis skulle kunna ske även hos
enskilda, som ej är näringsidkare. Med hänsyn till att ransoneringslagen skall
kunna tiUämpas vid försörjningskriser i tider som har föga gemensamt med
sådana förhållanden som kan råda under krig eller vid krigsfara har
utredningen gjort den bedömningen att förfogande utanför tillämpningsområdet
för 13 kap. 6 § regeringsformen med stöd av ransoneringslagen ej bör få avse
privatpersoner. Utredningen har därför tagit in en särskild bestämmelse härom i
lagtexten. Bestämmelsen har dock givits generell utformning oeh omfattar alltså
alla situationer i vilka lagen är tiUämplig, sålunda även krigs- och
krigsfarefallen. Om förfogande behöver ske hos privatpersoner under sådana
förhållanden kan åtgärder enligt utredningens mening vidtas med stöd av
förfogandelagens beslämmelser, om i övrigt förutsättningar härför föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.3 Förbrukningsdämpande avgift<br>
Energiberedskapsutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1975:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60—61) Energiberedskap för kristid en ransoneringsmetod
som inte omfattas av allmänna ransoneringslagens bestämmelser, nämligen
ransonering med en förbrukningsdämpande avgift. En sådan avgift var tänkt att
snabbt kunna sättas in i inledningsskedet av en oljekris för att minska
förbrukningen och motverka hamstring av i första hand motorbensin. Avgifien
skulle avvecklas efter några veckor. Avgifterna skulle enligt förslaget
fonderas och sedan återföras till konsumenterna efter beslut av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ransoneringslagsutredningen fann att den föreslagna
förbrukningsdämpande avgiften statsrättsligt inte är att anse som skatt.
Utredningen ansåg sig därför kunna föreslå att en bestämmelse om avgiften tas
in i ransoneringslagen. Utredningen har inte begränsat avgiftens tillämpningsområde
till energiområdet. Enligt utredningsförslaget får avgiften utgå under högst en
månad men tiden kan om särskilda skäl föreligger förlängas med ytterligare en
månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.4 Överförbriikningsavgift</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utgångspunkt vid översynen av allmänna ransoneringslagen
var enligt utredningsdirektiven att en ny ransoneringslag skulle innehålla
bestämmelser om överförbrukningsavgifl. Härmed förstås en avgift som kan
åläggas någon som har förbrukat mer energi än vad han haft rätt till.
Bestämmelser om sådana avgifter — tidigare benämnda överuttag-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningsavgifter — har funnits i alla särskilda
elransoneringslagar sedan 1940-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är
huvudsakligen beträffande ledningsbunden energi (elektrisk kraft, stadsgas och
värmeenergi från fjärrvärmekraftverk eller motsvarande anläggningar), som ett
sanktionsbehov; i form av avgift föreligger, anför utredningen. Gemensamt för
nu nämnda energiformer är att förbrukaren i normalfallet själv avgör om större
förbrukning än den medgivna skall ske. Förbrukaren kan rn. a. o. göra
överuttag åt vilka energileverantörer eller myndigheter inte kan göra något
förrän i efterhand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har tillsammans med
energiberedskapsutredningen utförligt analyserat oUka alternativ till
sanktioner mot överförbrukning och därvid funnit att överförbrukningavgift i de
flesta fall inte kan undvaras. Med hänsyn till bevissvårigheter m. m. anser
utredningen att straffhotet inte är tillräckligt effektivt .Avstängning är
däremot effektivt men framstår i normalfaUet som alltför drastiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energiberedskapsutredningen
har i sitt tidigare omnämnda betänkande fastlagt (s. 362 f) att
överförbrukningsavgiftens syfteär att motverka att förbrukaren tar ut mer
energi än som har tilldelats honom för viss ransoneringsperiod. Det betyder,
anför utredningen, att avgiften bör vara av sådan storlek att överförbrukning
effektivt hindras. Vidare slås fast i betänkandet att överförbrukningsavgiften
är ett komplement till straffsanktionerna. Utredningen avvisar alltså tanken på
att avgiften används som en ransoneringsåtgärd ("ransonering med
prismekanismen"). Inte heller finns vid detta betraktelsesätt utrymme för
att se avgiften som förhöjd avgift för att täcka leverantörernas
ransoneringskostnader och/eller uteblivna affärsvinster på grund av minskad
försäljning genom ransonering. Energiberedskapsutredningen har beträffande den
närmare utformningen av avgiften förordat — ur såväl rättvise- som praktisk
synvinkel — att avgiften görs direkt proportionell till överförbrukningen och
att den myndighet som skall fatta beslut om avgiftsuttaget endast konstaterar
att överförbrukningen har skett och beräknar dess storlek. Något utrymme för en
skälighetsbedömning finns inte enUgt detta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ransoneringslagsutredningen har utformat lagens
bestämmelser om överförbrukningsavgifl utifrån dessa förutsättningar. Avgiften
betecknas som en straffavgift, som uttas på administrativ väg. Genom att
systematiskt inordna avgiften under rubriken Vite m. m. anser sig utredningen
ha markerat avgiftens karaktär av sanktion. För att förstärka sanktionseffekten
föreslår utredningen en ändring i ko.mmunalskattelagen av innebörd att
avgiften inte blir avdragsgill omkostnad i rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att förstärka avgiftens avhåUande effekt i synnerhet
vid upprepad överförbrukning och vid överförbrukning i juridiska personers verksamhet
föreslår utredningen att avgiften skall utgå helt oberoende av om annan
sanktionsform kan följa på överförbrukningen. Detta belyder att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i vissa fall såväl avgift som straff för ransoneringsbrott
och avstängning kan användas samtidigt. Med exempel visar utredningen att detta
i vissa fall av uppsåtlig överförbrukning i juridiska personers verksamhet kan
vara ett lämpligt påföljdssystem. Då det gäller överförbrukning av mindre
detaljförbrukare anser utredningen att överförbrukningsavgifl vanligen är den
enda tänkbara reaktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen framhåller att en möjlighet till befrielse
från att utge överförbrukningsavgifl bör finnas. Det bör ankomma i första hand
på regeringen att fatta beslut härom. Emellertid torde det vara mindre lämpligt
att regeringen i alla situationer måste besluta i dessa ärenden. En delegation
av förvaltningsärenden till underordnad myndighet ligger i linje med
regeringens egna strävanden. Utredningen föreslår därför att regeringen
bemyndigas att delegera beslutanderätten rörande befrielse från
överförbrukningsavgifl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då överförbrukning uppstår i fastigheter med gemensam
energimätning för flera slutliga förbrukare (kollektivmätning) uppkommer
svårigheter bl. a. rörande uttag av överförbrukningsavgifter. Kostnaderna för
gemensamt förbrukad energi (kollektivleverans) fördelas vid kollekliv-mätning
på de slutliga förbrukarna (hyresgäster och hyresvärd) i förhållande till
någon uppställd schablonregel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen redogör inledningsvis för de olika
ståndpunkter som framkom under oljekrisen rörande fördelning av
överförbrukningsavgiften på slutliga förbrukare (hyresgäster), s. k.
övervältring. Utredningen konstaterar att någon lösning som blev allmänt
accepterad inte kunde utarbetas. Bränslenämnden, som under krisen hade det
övergripande ansvaret för energiförsörjningen, hemställde hos regeringen om
lagstiftning som möjliggjorde uttag av överförbrukningsavgifter vid
ransonering av värmeenergi från fjärrvärmeverk, då pågående ransonering eljest
inte kunde få avsedd effekt. Nämndens hemställan remissbehandlades, varvid
problemen med övervältring påtalades. Något lagförslag hann dock inte utarbetas
innan krisåtgärderna avvecklades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen uppger att målsättningen har varit att skapa
ett administrativt enkelt övervältringssyslem. Systemet skulle ändock medge en
godtagbar fördelning av överförbrukningsavgifter såväl mellan fastighetsägare
och hyresgäster som mellan hyresgästerna inbördes. Systemet skulle inte vara så
låst alt fastighetsägare och hyresgäster ej själva får komma överens om hur
fördelningen skall ske. Uiredningen har sammanfattat sina överväganden och
förslag på följande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ransoneringslagen bör vara fastlagt att den som normalt
är ansvarig för betalning av förnödenhet som har förbrukats i större omfattning
än vad som -har medgivits av vederbörlig myndighet är skyldig att erlägga
överförbrukningsavgifl till staten. Denna betämmelse skall äga generell
tillämpning, således även vid kollektivleveranser. Genom denna regel, som är
undantagslös, undviks svårlösta problem som eljest skulle uppstå</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
fattande av beslut om uttag av överförbrukningsavgifl samt vid uppbörd och
indrivning av avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
kollekiivleveranser bör den som har ålagts överförbrukningsavgifl ha möjlighet
att fördela denna på de slutliga förbrukarna enligt grunder som regeringen
förekriver. Den föreslagna bestämmelsen medför att de myndigheter som beslutar
om överförbrukningsavgifter ej skall befatta sig med fördelningsfriigorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
grunder efter vilka en fördelning skall ske kan inte, menar utredningen, anges
i ransoneringslagen. Däremot måste lagen medge möjlighet till fördelning av
avgiften. De grunder efter vilka en fördelning skall ske måste regeringen ta ställning
till vid varje kristillfälle, varvid då rådande förhållanden måste beaktas.
Enligt utredningens mening skulle uppvärmningskostnaderna kunna utgöra en
lämplig norm för fördelning om en energikris skulle uppkomma inom den närmaste
framtiden. Utredningen anser nämligen att det kan vara rimligt att utgå från
att överförbrukning av värmeenergi torde stå i visst förhållande till den
normala förbrukningen av värmeenergi. Genom anknytningen till fördelningen av
den normala förbrukningen kommer även fastighetsägarens andel av en eventuell
överförbrukning att medtas vid fördelningen. Härigenom kommer hyresgästernas
och fastighetägarnas intressen förhoppningsvis att sammanfalla, nämUgen att
genom sparsamhet undvika överförbrukning. Hela systemet bygger, anför
utredningen, på att fastighetsägare och hyresgäster är solidariska gentemot
varandra och vidtar behövliga inskränkningar i sin normala förbrukning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens bedömning går det skisserade systemet att använda även vid
kollektivmätning av elektrisk kraft och stadsgas. Även för de fall att dessa
energiformer inte används för uppvärmning anser utredningen alt systemet bör
kunna användas. Behovet av t. ex. elektrisk kraft är i viss mån beroende av
lägenheternas storlek. Genom att använda en gemensamt fördelningsnorm kan man
förenkla sytemet. Den närmare systemutformningen bör ankomma på
ransoneringsmyndigheterna anser utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.5
Avläsnings- och uppgiftsskyldighet m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att en energiranonering skall kunna genomföras med stöd av den nya
ransoneringslagen fordras enligt utredningens mening att energileverantörerna
kan åläggas avläsnings- och uppgiftsskyldighet. En sådan skyldighet bör inte
begränsas tiU leverantörer av ledningsbunden energi. Under oljekrisen 1973—1974
uppkom behov av att kunna ålägga bensinstationsinnehavare skyldighet att läsa
av mätarna på bensinpumparna. Utredningen föreslår mot den bakgrunden att
bestämmelser om avläsnings- och uppgiftsskyldighet tas in i ransoneringslagen.
Dessa bestämmelser bör enligt utredningen vara så utformade att fastighetsägare
och fastighetsskötare kan åläggas att fullgöra avläsnings- och upp-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>giftsskyldighel. Men även förbrukarna själva bör kunna
åläggas sådan skyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fastigheter, dar hyresgästerna själva ej har tiUträde
tUl dmätarut-rustningen, måste fastighetsägarens medverkan i samband med avläsning
säkerställas. En bestämmelse bör därför enligt utredningens mening tas in i
lagen som gör det möjligt att ålägga fastighetsägaren att läsa av samtliga
mätare och underrätta hyresgäster och elleverantörer om resultatet eller att
ålägga honom skyldighet att för avläsningen lämna hyresgästen tillträde till
det utrymme där mätamtmstningen är uppsatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att säkerställa fullgörandet av avläsnings- och
uppgiftsskyldighet måste det, enTmi utredningen, finnas sanktioner. Utredningen
har övervägt olika alternativ men har stannat för följande. Om någon underlåter
att fuäjgera avläsnings- eller uppgiftsskyldighet skall förfarandet vara att
anse som ett ransoneringsbrott. Vederbörande -bör då kunna ådömas straff
härför. Den försumlige bör även kunna åläggas att vid vite fullgöra sin
skyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.6 Avsiänyiing</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den mesl effektiva sanktionen mot överförbrukningen av
ledningsbunden energi är, framhåller utredningen, att stänga av förbrukaren
från ytterligare leveranser. Sanktionsformen har funnits med i de särskilda
ransoj-jeringslagarna alltsedan 1940-talet för att garantera att överförbrukaie
skulle erlägga beslutad överförbrukningsavgifl. Men avstängning har också använts
som ett självständigt komplement till överförbrukrijiigsavgifter och straff.
Sålunda förekom under 1940-talet avstängning — vid sidan av avgift — som
påföljd vid större överförbrukning av ransonerad stadsgas. Även på elsidan har
det förekommit att avslängnijjg har påbjudits som sanktion vid överförbrukning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna ransoneringslagen innehåller ej några
bestämmelser om avstängning. Samma funktion fyller dock däri införda
bestämmelser om att ransorieringsbevis kan återkallas och att näringsidkare i
vissa fall kan förbjudas att i rörelsen saluhålla, överlåta eller använda vissa
förnödenheter. Utredningen betonar att en beslämmelse om avstängning i
ransonerings]a£en således inte är någon för ransoneringslagtiftningen till sin
typ främmande sanktionsform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredninge.i anser, som tidigare har framhållits, att
avstängning är ett nödvändigl komplement till överförbrukningsavgifter och
straff för att åstadkomma en nödvändig intensitetsökning vid
"återfaU" i överförbrukning. Avstängning bör också kunna användas i
de fall då någon underlåter att rätta sig efter bestämmelser om restriktioner,
i de faU förnödenhelsn ej tillhandahålls mot ransoneringsbevis. Enligt
utredningens mening bör inte mindre förbrukare undantas från avstängning som
påföljd. Ej heller vid överträdelser av restriktioner bör undantag göras</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för mindre förbrukare. Myndigheterna mäste, anser
utredningen, även i dessa fall ha möjlighet till avstängning. Exempelvis borde
enligt utredningen avstängning kunna drabba en mindre förbrukare av elenergi
som låter sin fritidsbostad vara eluppvärmd under tid då förbud mot uppvärmning
av fritidshus gäller även om förbrukningen totalt sett är liten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som tidigare har antytts har det i de särskilda
elransoneringslagarna föreskrivits som påföljd för utebliven betalning av
påförd överförbrukningsavgifl att den betalningsovillige överförbrukaren fick
avstängas från vidare leveranser. Något sådant avstängningsbeslut har dock
veterligen aldrig fattats. Utredningen tar för sin del avstånd från tanken att
driva in en överförbmkningsavgift med hjälp av hot om avstängning. Enligt
utredningens mening bör överförbrukningsavgiften kunna drivas in på samma sätt
som ett utdömt vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn tUl att ett ärende angående ifrågasatt
avstängning är förknippat med svåra överväganden bör enligt utredningens
mening beslut om avstängning fattas av centrala regleringsmyndigheter. Dessa
myndigheter kan ej själva verkställa avstängningsbeslut rörande ledningsbunden
energi. Ransoneringslagen bör därför, säger utredningen, innehålla bestämmelser
som möjliggör för myndigheterna att ålägga energileverantör att verkställa
sådant avstängningsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.7 Besvärsordningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut som annan myndighet än allmän domstol fattar med
stöd av den nuvarande ransoneringslagen kan överklagas i den ordning som gäller
för talan mot myndighetens beslut i allmänhet. I några särskilt angivna fall
skall talan dock föras hos kammarrätten. Besvärsordningen innebär att alla
beslut, som inte skall överklagas hos kammarrätten, i princip kan föras upp
under regeringens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen framhåller, att det sedan lång tid tillbaka
har varit tradition inom svensk förvaltningsrätt alt rnedborgarna kan "gå
till kungs" med sina besvär över underlydande myndigheters beslut. Under
andra världskrigets ransoneringar fanns på många områden möjlighet till
prövning i fyra instanser varigenom klaganden via ransoneringskommissionerna
kunde föra upp sitt ärende till regeringens prövning. Under oljekrisen
1973—1974 var regeringen i många fall slutinstans. Om exempelvis den planerade
kvotransoneringen av elkraft, omfattande 4,2 milj. elförbrukare, hade satts i
verket hade statens elransoneringsnämnds beslut kunnat underställas
regeringens prövning. Om en procent — vilket av experter anses vara en alltför
låg siffra — av dessa förbrukare klagat rörande tilldelning, dispens från
restriktioner, överförbrukningsavgifter m. m. till regeringen skulle 42 000
besvärsärenden ha kommit in till industridepartementet, vilket torde vara fler
ärenden än vad samtliga departement normalt har att handlägga på ett år. Under
den korta tid.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tre
veckor, som drivmedelsransoneringen pågick i början av år 1974 inkom för övrigt
tiil transportnämnden ca 15 000 besvärsärenden. Transportnämnden hann pröva ca
8 procent av dessa ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är mot den nu tecknade bakgrunden man skall se utredningens överväganden och
förslag till en ändrad besvärsordning. Utredningen har menat att en ohämmad
besvärsrätt i krislägen kan få till följd att brådskande angelägna besvärsärenden
inte hinner tas upp till prövning under den tid då överprövning kan vara
meningsfull. Utredningen anför att målsättningen har varit att skapa en
besvärsordning som utan att innebära rättsosäkerhet för den enskilde ändock
medför att effektiviteten i ransoneringssystenien ej går förlorad. Utredningen
anser sig ha funnit detta i ett tvåinstanssysiem. För några typer av
ransoneringsbeslut har utredningen dock ansett att överklaganden ej bör
tillåtas. Utredningen menar att detta framförallt gäller för beslut om
tilldelning av drivmedel. I dessa fall bör frågor om behovstilldelning stanna
på länsstyrelsenivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
den tekniska utformningen av besvärsordningen har utredningen funnit det
mindre lämpligt att binda besvärsordningen genom detaljbestämmelser i
ransoneringslagen annat än för vissa speciella beslut -mot vilka besvär skall
föras hos kammarrätten. Sådana beslut är bl. a. beslut om utdömande av vite och
avstängning av energitillförseln. För övriga beslul bör, enligt utredningens
mening, regeringen vid varje regleringstillfälle besluta om besvärsordningens
utformning, med undantag för de fall då beslut meddelats av altmän domstol.
Genom den föreslagna utforinningen kan regeringen ta hänsyn til! de speciella
förhållanden som kan föreligga vid varje regleringstillfälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4
Översyn av ransoneringssystem inom livsmedelsområdet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Översynen
av aUmänna ransoneringslagen har även innefattat överväganden huruvida
ändringar i lagen kan behövas på grund av en ändrad ransoneringsteknik inom
andra områden än energiområdet. Efter att ha gått igenom de olika
ransoneringssystemen har utiedningen konstaterat att några större förändringar
i dessa system — bortsett från' ransoneringssyslemen på energiområdet — inte
har planerats och att det därför ej heller för dessa ransoneringssystems skull
behövs ändringar i nuvarande ransoneringslag. Utredningen har dock funnit sig
föränlåteh att framhålla att struktiiren inom t. ex. livsmedelsindustrin och
handeln har ändrats markant sedan andra världskrigets dagar och att det därför
ar angeläget och brådskande att en översyn kommer till stånd såvitt avser
ransoneringssystemet inom i första hand livsmedelssektorn. Utredningen har
därvid ifrågasatt om inte en särskild utredning borde tUlsättas för att ulreda
ransoneringsproblemen inom denna sektor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Remissyttrandena</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om remissinstansernas synpunkter på utredningens
förslag i betänkandet får jag hänvisa till bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Föredraganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 AUmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under krig och i andra krislägen uppstår i regel knapphet
på förnödenheter av olika slag. I sådana lägen måste därför ransoneringar
kunna tillgripas. Dessa kräver stöd i särskild lagstiftning. På en sådan
lagstiftning ställs speciella krav. Den måste medge långtgående åtgärder mot
företag och enskilda samtidigt som åtgärderna måste kunna sättas in snabbt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under krigsåren genomfördes omfattande ransoneringar med
stöd av tillfällig, tidsbegränsad lagstiftning. På grundval av erfarenheterna
från dessa regleringar tiUkom år 1954 den nu gällande allmänna ransoneringslagen
(1954: 280). Den är en beredskapslag, som formellt är i kraft men som sätts i
tillämpning endast i vissa särskilt angivna krislägen. När lagen är i
tillämpning, får regeringen eller annan myndighet införa ransonering och andra
regleringar av handel m. m. enligt vad som föreskrivs närmare i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna ransoneringslagen har varit i tillämpning endast
två gånger, nämligen i samband med Suez-krisen 1956—1957 och oljekrisen 1973—
1974. Med stöd av lagen vidtogs vid båda tillfällena vissa ransoneringsåtgärder
avseende flytande bränsle m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillämpningen av allmänna ransoneringslagen under
oljekrisen visade att lagen behövde ses över i vissa avseenden. En sådan
översyn har numera gjorts av ransoneringslagsutredningen, som i betänkandet (Ds
H 1975: 3) Ny ransoneringslag föreslår att allmänna ransoneringslagen ändras på
vissa punkter. Utredningsarbetet har bedrivits i nära samarbete med
energiberedskapsutredningen. Riksdagen har tagit ställning till förslag som
bygger på den sistnämnda utredningens förslag (prop. 1975/76:152, FöU
1975/76:35, rskr 1975/76:298). Ransoneringslagsutredningen förordar att den
nuvarande lagen formellt,ersätts av en ny ransoneringslag. Utredningens
betänkande har remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag till ny ransoneringslag bygger i
väsentliga delar på allmänna ransoneringslagen. Dess bestämmelser har
kompletterats i olika avseenden så att skilda typer av försörjningskriser skall
kunna bemästras utan att särlagstiftning skall behöva tillgripas. Förslaget
innebär sålunda bl. a. att lagen skall kunna tillämpas — förutom i fall av
krig, krigsfara och annan utomordentlig händelse utom landet — även i de fall
försörjningssvårigheter har uppstått till följd av någon extra-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ordinär händelse som har inträffat inom landet, s. k. inre
kris. Vidare innehåller lagförslaget nya bestämmelser om ransonering på
energiområdet, om möjligheter att tillgripa förfogande i vissa fall och om besvärsordningen
i ransoneringsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anför att de samhällsförändringar som har
skett sedan allmänna ransoneringslagens tillkomst år 1954 har medfört att
samhället har blivit sårbarare, främst genom den snabbt ökande användningen av
energi, i första hand olja. Härigenom har det internationeUa beroendet ökat.
Oljekrisen anförs som ett exempel på att allvarliga rubbningar i vår
försörjning kan uppstå utan samband med krig eller krigsrisk i vår närmaste
omvärld. Utredningen pekar vidare på att förändringar i samhällets och
näringslivets struktur har försvårat möjligheterna att bemästra
försörjningsproblemen. Genom produktionsapparatens alltmer komplicerade
tekniska natur har den blivit mer störningskänslig samtidigt som
koncentrationen inom näringsUvet har påskyndats. Dessutom menar utredningen att
hamstringsrisken vid försörjningskriser har ökat. Utredningens slutsats är att
den ökade sårbarheten ställer större krav på att samhället har instrument som
snabbt kan sättas in vid kriser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens bedömningar och förslag har fått ett i
huvudsak positivt mottagande vid remissbehandlingen. Remissinstanserna
tillstyrker eller lämnar utan erinran huvuddragen i förslagen. Den kritik som
har framkommit avser till övervägande delen detaljspörsmål av juridisk-teknisk
eUer redaktionell natur. Endast på några punkter ifrågasätts behovet och
lämpligheten av de föreslagna bestämmelserna. Jag återkommer till dessa frågor
senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även jag delar uppfattningen att samhället måste ges
möjligheter till snabba ingripanden för att minska skadeverkningar i händelse av
försörjningskris. Utredningens förslag innebär att detta uppnås samtidigt som
kraven på parlamentarisk kontroll och på rättssäkerhet tillgodoses. En viktig
synpunkt är vidare att de myndigheter som är ansvariga för planering av
försörjningsberedskapen genom lagen får nödvändiga riktpunkter för sin
planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagtekniskt har utredningsförslaget formen av en ny lag i
stället för ändringar av och tillägg till allmänna ransoneringslagens
bestämmelser. Utredningen framhåller att ändringar i nuvarande lag skulle ha
medfört en svåröverskådlig tagtext. Vidare anförs att samordningen med annan
lagstiftning skulle ha försvårats samt att förenklingar och språkliga
moderniseringar sannolikt inte skulle ha kunnat genomföras om ändringarna hade
skett i form av nya bestämmelser i den gällande lagen. Jag delar utredningens
motivering och ansluter mig till förslaget om en ny lag på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver förslaget till ny ransoneringslag och därav
föranledda förslag till ändringar i andra författningar har utredningen
utarbetat förslag till tillämpningsförordningar, instruktioner för
krismyndigheter m. m. Des-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sa förslag avses finnas i beredskap för att lämpliga
tillämpnihgsförord-ningar snabbt skall kunna utfärdas om en försörjningskris
uppstår och ransoneringslagen sätts i tillämpning. Förslagen är främst
anpassade till fredskriser och avser i första hand energiområdet men såväl
livsmedels-och textilområdena som det petro-kemiska området tas upp. I det följande
kommer jag inte att uppehålla mig vid dessa förslag till förordningar och
instruktioner annat än när behandlingen av ransoneringslagen kräver det. Jag
vill emellertid framhålla att den administrativa författningsberedskapen inom
regeringskansliet har höjts genom att förslagen har utarbetats. Beredskapen
bör i fortsättningen kunna hållas på en hög nivå genom att förslagen
fortlöpande ses över. Därvid bör beaktas de synpunkter på författningstexterna
som har framkofnmit under remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Förutsättningar för lagens tillämpning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.1 Tillämpningsområdet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En grundläggande princip för fullmaktslagstiftningen är
att de ändamål noggrant anges -för vilka lagstiftningen skall få tillämpas.
Jag vill inledningsvis slå fast att den nya ransoneringslagen är avsedd att uteslutande
tjäna försörjningspolitiska syften. Den skall vara ett instrument för
statsmakterna att bemästra försörjningsproblem i kristid. Syftet med de
krisåtgärder som lagen skall ge regeringen möjUghet att vidta skall vara att
tillgodose befolkningens cch totalförsvarets behov av energi och varor. Detta
måste också klart komma till uttryck i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nu har sagt medför att andra intressen än sådana
som är för-sörjningspolitiskt betingade inte kan tUlgodoses med stöd av ransoneringslagstiftningen.
Lagen bör följaktligen inte kunna användas för åtgärder exempelvis i
valutapolitiskt syfte eller för att rätta till en bristande jämvikt i
betalningsbalansen. Sorri någon remissinstans har påpekat får lagen självfaUet
inte heller användas för att tillgodose prispolitiska syften. Jag vill dock
framhålla att den omständigheten att en av försörjningspolitiska skäl insatt
förbrukningsreglering kan få prispolitiska biverkningar inte får hindra ätt
behövliga ransoneringsätgärder vidtas. Sådana biverkningar får vid behov
avhjälpas inom ramen för prisregleringen. Som stateris pris- och kartellnämnd
(SPK) har anfört kompletterar ransoneringslagen och prisregleringslagen
varandra i detta fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ransoneringar och andra krisåtgärder kan utgöra ytterst
kännbara ingrepp i enskilda människors förhåUanden. Sådana ingrepp kräver
enligt regeringsformen stöd i lag. Riksdagen kan dock överlåta åt regeringen
att i vissa krissituationer meddela föreskrifter som det i normalfallet
ankommer på riksdagen att besluta om. Ransoneringslagen bygger i likhet med
annan fullmaktslagstiftning på denna delegationsmöjlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De krissituationer för vilka delegationsmöjligheter
föreligger är enligt 13 kap. 6 § regeringsformen krig, krigsfara eller u
t o m o r-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de ulliga förhållanden som är föranledda av krig eller av
krigsfara vari riket har befunnit sig. Ätt den nya ransoneringslagen måste ge
regeringen möjlighet att meddela föreskrifter om ransoneringar och andra
krisåtgärder i samtliga de situationer som nu har angetts anser jag självklart.
Men lagen måste, som utredningen anför, också kunna tillämpas i andra
krissituationer än de nämnda. För att en ransonering skall kunna genomföras
måste regeringen få bemyndigande såväl att föreskriva att lagen helt eller
delvis skall tillämpas som att meddela de ytterligare föreskrifter som bedöms
nödvändiga. Frågan blir då vilket stöd regeringsformen ger för ett sådant
bemyndigande i andra situationer än de som anges i ovannämnda lagrum. Enligt 8
kap. 7 § regeringsformen kan riksdagen lämna bemyndigande till regeringen att
meddela föreskrifter som avser ämnen som räknas upp i paragrafen, t. ex.
tillverkning, kommunikationer och näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan alltså konstateras att ett bemyndigande av
ifrågasatt slag kan införas i ransoneringslagen under fömtsättning att de
föreskrifter som avses bli meddelade kan hänföras till något av de ämnen som
nämns i 8 kap. 7 §. När det gäller föreskrifter som direkt avser t. ex.
tUlverkare eller annan som yrkesmässigt tUlhandahåller en vara eller liknande
möter uppenbarligen inga hinder mot att i lagen ta in ett bemyndigande om att
regeringen får meddela sådana föreskrifter eftersom tillverkning och
näringsverksamhet finns med bland de ämnen som räknas upp i 8 kap. 7 §. I den
mån en föreskrift lägger uppgifter på enskilda konsumenter eller grupper av
konsumenter eUer ålägger konsument eller konsumentgrupp att tåla något kan det
möjligen sägas att saken inte är lika klar. Jag vill dock erinra om att även om
en ransoneringsföreskrift formellt endast avser näringsidkare den också måste
få verkningar som drabbar enskilda konsumenter. Det torde därför inte annat än
i rena undantagsfall vara möjligt att påstå att en ransoneringsföreskrift
endast gäller för näringsverksamhet. För egen del anser jag därför att ransoneringsåtgärder
av olika slag i förevarande avseende måste betraktas på ett enhetligt sätt. Jag
finner således att regeringsformen medger att det ifrågasatta bemyndigandet tas
in i ransoneringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna tolkning vinner stöd av motivuttalanden vid tillkomsten
av<br>
regeringsformen. I kommentaren till 8 kap. 7 § i prop. 1973: 90 fram<br>
höll sålunda föredraganden (s. 311) att allmänna ransoneringslagen hör<br>
till de lagar som genom uppräkningen i paragrafen förs in under dess<br>
tillämpningsområde.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. . . '</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detegalionsmöjligheten enligt 8 kap. 7 § regeringsformen
bör enligt min mening i första hand utnyttjas så att samtliga former av freds-k
r i s förs in under lagens tillämpningsområde. Med fredskris åsyftar jag
krissituationer då produktion, sysselsättning, export och konsumtion inte kan
upprätthållas i normal omfattning på grund av importbortfall EV en eller flera
försörjningsviktiga varor utan att det är krig eller krigsfara i vår nära
omvärld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 75</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försörjningssvårigheter kan även uppkomma till följd av
någon inom landet inträffad extraordinär händelse, s.k. inre kris. Den elbrist
som uppkom år 1970 torde ha haft sin grund i flera samverkande inhemska
orsaker, bl. a. extrem torka och skador i viktig produktionsanläggning. Men de
försörjningssvårigheter som dessa händelser föranledde kunde inte bemästras
med stöd av allmänna ransoneringslagen, som inte kan sättas i tiUämpning vid
inre kris. För att lösa försörjningsproblemen år 1970 tvingades riksdagen i
likhet med vad som har skett vid ytterligare några tillfällen att stifta en
särskild ransoneringslag. Mot den bakgrunden uppkom fråga bl, a. i riksdagen om
komplettering eller ändring av allmänna ransoneringslagen (FöU 1974: 10, rskr
1974: 36).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tanken på att låta ransoneringslagstiftningen gälla även
vid inre kris har tidigare avvisats. Man har tidigare ansett att ett allvarligt
knapphetsläge inte skulle kunna uppkomma så plötsligt på grund av inre händelser
att ransoneringsåtgärder med stöd av fullmaktslagstiftning skulle behöva sättas
in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De betydande förändringar som det svenska samhället har
genomgått under de senaste decennierna har medfört att riskerna för
försörjningsproblem till följd av inrikes händelser har ökat samtidigt som
behovet av snabba insatser har blivit större. Genom koncentrationen i näringslivet,
produktionsapparatens alltmer invecklade natur m. m. kan ett haveri, sabotage
eller annat terrordåd med hänsyn till var och när det inträffar få för
försörjningen m}'cket svåra konsekvenser. Regeringen bör därför ha möjlighet
att snabbt bemästra sådana situationer. Sabotage i inhemska försörjningsviktiga
anläggningar kan enligt min mening ingå som ett led i försök att försvaga vår
motståndskraft. Även bojkotter eller andra ekonomiska sanktioner mot vårt land
kan ha ett sådant syfte. Jag vill också framhålla att kravet på samhället att
ansvara för medborgarnas välfärd har ställts allt högre. Oavsett om
försörjningssvårigheter är att hänföra till en utom landet inträffad händelse
eller en inhemsk försörjningskatastrof kommer det att krävas att statsmakterna
skall kunna vidta verksamma motåtgärder. Regeringen måste därför ha möjligheter
att snabbt sätta in åtgärder även i en försörjningskris som är en följd av inom
landet inträffade händelser. I likhet med flertalet remissinstanser delar jag
sålunda utredningens uppfattning att det inte längre är sakUgt motiverat att
undanta inre kris från ransoneringslagens tillämpningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De händelser som skaU kunna läggas tiU grund för
ransoneringslagens tillämpning bör givetvis vara av undantagskaraktär.
Utredningen har sammanfört dessa undantagssituationer — vid sidan av krig och
krigsfara — i begreppet utomordentlig händelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som någon remissinstans har påpekat hade det varit
önskvärt om det hade gått att närmare precisera de situationer som avses. Det
är dock, som har framhållits av utredningen och remissinstanserna, ytterligt
svårt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
på ett enkelt och entydigt sätt täcka in alla de situationer vid fredskriser
och inre kriser, i vilka lagen skall få tillämpas. Redan i propositionen
(1954: 20) med förslag till allmän ransoneringslag uttalade föredraganden att
begreppet utomordentUg händelse kunde vålla tolkningssvårigheter men att det
var uppenbart att de situationer som åsyftades var så många och av så skiftande
slag att "det svårligen lät sig göras att i en lagtext uttömmande beskriva
dem". Begreppet utomordentlig händelse förekommer emellertid redan i
allmänna ransoneringslagen oeh är således tidigare godtaget. Det har därmed
också den fördelen att det är ett välkänt begrepp för planeringsansvariga
myndigheter och andra organ på ransoneringsområdet. Jag anser därför att
begreppet bör behållas. Jag vUl understryka att begreppet bör tolkas
restriktivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
krav på undantagskaraktär som Ugger i begreppet utomordentlig händelse innebär
såvitt avser inre kris, att försörjningssvårigheterna inte skaU ha uppkommit
tUl följd av statsmakternas eget handlande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
väsentlig skillnad mellan fredskris och inre kris är härvid att svenska
myndigheters möjligheter att påverka oeh styra utveckUngen vid fredskris är
små. Vid inre kris kan däremot dessa möjligheter vara förhåUandevis goda. Det
uppstår ständigt försörjningssituationer i vilka myndigheterna måste ingripa
oeh styra utvecklingen, om inte brister och andra problem skall uppkomma.
Sådana situationer, i vilka skäligt rådrum finns för att vidta nödvändiga
åtgärder, kan enligt min mening inte betecknas som utomordentliga händelser i
ransoneringslagens mening. För bedömningen om en inhemsk händelse uppfyller
kravet på undantagskaraktär blir sålunda tidsfaktorn av stor betydelse. Jag
anser att i det uppställda kravet ligger att den krissituation som har uppstått
skall ha inträffat plötsUgt eller — trots de insikter som statsorganen besitter
— ha varit svår att förutse. Om inte någon av dessa kriterier föreligger kan
enligt min mening endast i undantagsfall, exempelvis då hamstring kan förstärka
bristsituationen, kravet på undantagskaraktär anses uppfyllt. Exempel på
inhemska händelser av undantagskaraktär som här avses kan vara t. ex.
omfattande bränder eller skadegörelse i produktionsanläggningar som är av stor
betydelse för folkförsörjningen. Ett annat exempel är givetvis plötsligt
uppkomna naturkatastrofer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill understryka att den snäva avgränsningen av begreppet utomordentlig
händelse förstärks av kravet att det till följd av händelsen skall ha uppkommit
knapphet eller betydande fara för knapphet på försörjningsviktig förnödenhet.
Detta innebär exempelvis att en utomordentlig händelse inte kan medföra lagens
tillämpning om den uppkomna bristen på förnödenhet kan täckas på ett rimligt
sätt, t. ex. genom import. Genom att rekvisitet "knapphet på
förnödenhet" brister, kan inte fullmakten användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
konflikt på den svenska arbetsmarknaden kan föranleda att försörjningen med
viktiga förnödenheter lamslås så att behov av krisåt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1911118: IS</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gärder
kan uppkomma. I Ukhet med utredningen och en enhällig remissopinion anser jag
att en inhemsk facklig stridsåtgärd inte kan anses som en sådan utomordentlig
händelse som får föranleda att regeringen sätter ransoneringslagen i
tillämpning. Detta bör i princip gälla också i fråga om s. k. vild strejk.
Endast i mycket specieUa undantagsfall bör regeringen få sätta lagen i tiUämpning
om det är nödvändigt för att förhindra att en allvarlig krissituation uppstår
till följd av det avtalsbrott som den vilda strejken utgör. Däremot anser jag i
likhet med utredningen att facklig stridsåtgärd i annat land som medför
importbortfall och en bristsituation här i landet kan medföra att lagen får
tUlämpas. Till skillnad från vad som gäller for en inhemsk konflikt på
arbetsmarknaden kan statsmakterna inte påverka utveckUngen i det främmande
landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att möjliggöra ransonering av elektrisk kraft med stöd av ransoneringslagen
även i de fall då försörjningssvårigheterna inte hänför sig till en
utomordentiig händelse, har utredningen föreslagit att en särskild bestämmelse
om detta tas in i ransoneringslagen. Den svenska kraftindustrin ifrågasätter i
sina remissvar behovet av en sådan särbestämmelse. Enligt kraftindustrins
mening är det inte större sannolikhet för att separat elbrist skaU uppstå än
för att separat brist skaU uppkomma inom annan energisektor. Kraftindustrin
föreslår därför att alla orsaker till elbrist som inte beror på krig eller
krigsfara skall betraktas som utomordentlig händelse. Alternativet är, menar
kraftindustrin, att bygga ut bestämmelsen i fråga till att innefatta knapphet —
som har uppstått av annan anledning än tUl följd av utomordentlig händelse — på
all energi och på förnödenheter i övrigt av vikt för totalförsvaret eller folkförsörjningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraftindustrin
får stöd för sin ståndpunkt av statens industriverk. Verket menar att
elkraftsystemet numera har byggts ut så att det tillgodoser högt ställda krav
på leveranssäkerhet. Med hänsyn härtill och då vattenkraften inte längre spelar
en så dominerande roll som tidigare anser verket att det inte finns stöd för en
särbehandling av elkraft i ransoneringslagen. Ä andra sidan anför verket att
det kan vara praktiskt och arbetsbesparande att ha en bestämmelse av den
karaktär som den som har föreslagits för elkraft. Denna bestämmelse borde
emellertid i så fall enUgt verkets mening täcka alla för landets försörjning
väsentiiga förnödenheter i fråga om vilka förutsebara bristsituationer inte är
helt uteslutna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del finner jag ingen anledning att föreslå en särbestämmelse för elkraft
och heller inte att begreppet utomordentlig händelse ges en speciell innebörd
på elområdet. Tanken att bestämmelsen i fråga skuUe behållas men utvidgas till
att gälla bristsituationer avseende aUa slags förnödenheter kan jag inte
acceptera. Särbestämmelsen avseende elkraft i ulredningens lagförslag bör
alltså utgå i sin helhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.2.2
Beslut om lagens tillämpning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ransoneringslagens
karaktär av beredskapslag innebär, som jag tidigare har antytt, att lagen
formeUt är i kraft men att den kan tillämpas endast i vissa krislägen. Jag har
tidigare redogjort för i vilka krislägen som jag anser att lagen bör kunna
tiUämpas. Jag övergår härefter till att redogöra för hur jag anser att lagen
skall sättas i tiUämpning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med vad som i dag gäller enUgt allmänna ransoneringslagen bör den nya
lagen automatiskt träda i tillämpning om Sverige kommer i krig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hotas
Sverige av främmande makt kan lagens tillämpning inte utlösas med automatik
utan den måste göras beroende av en bedömning om hotet är att anse som
krisfara. Denna bedömning bör regeringen givetvis göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig till utredningens ståndpunkt att det bör ankomma på regeringen att
föreskriva att bestämmelserna i lagen ej skall tillämpas längre, då kriget har
upphört eller krigsfara inte längre bedöms föreligga. Även om nu angivna
förutsättningar för lagens tillämpning har upphört kan försörjningsproblemen
dock finnas kvar för lång tid framåt. Om ransoneringsåtgärder måste vidtas för
att bemästra problemen torde det, som utredningen har föreslagit, vara lämpligt
att regeringen föreskriver att lagen skall tUlämpas till följd av den
utomordentliga händelse som kriget eller krigsfaran har utgjort. Tillämpningen
bör därvid begränsas till viss tid, högst ett år varje gång. En uttrycklig
bestämmelse om detta bör tas in i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare påpekat att de åtgärder som kan vidtas med stöd av
befogenhetsbestämmelserna i ransoneringslagen kan innebära allvarliga ingrepp i
näringslivets och i enskildas förhållanden. Detta talar för att riksdagen
medverkar i samband med att lagen sätts i tillämpning. Detta kan ske på olika
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de kristägen som jag nyss har behandlat — krigsfara och sådana utomordentliga
händelser som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit
sig i — delar jag i likhet med remissinstanserna utredningens mening att det
måste ankomma på regeringen att sätta lagen i tillämpning. Riksdagens medverkan
bör i dessa fall säkerställas genom att regeringen inom viss tid måste
underställa beslutet riksdagens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
övriga krissituationer, fredskris och inre kris, har utredningen föreslagit
att lagen sätts i tUlämpning på samma sätt som i de svårare krislägena.
Härigenom anser utredningen att kraven på snabbt handlande vid
försörjningskriser kan uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av att förslaget i förhållande tUl vad som f. n. gäller innebär en
utvidgning av regeringens befogenheter att sätta ransoneringslagen i
tillämpning diskuterar flera remissinstanser förslaget både ur principieU
synvinkel och utifrån praktiska ändamålssynpunkter. I</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nägra
remissvar anförs att det från principiell synpunkt är bétänkUgt med en
fullmaktslagstiftning av ransoneringslagens karaktäi: under fredstida
förhållanden. Andra remissinstanser menar att den omständigheten att regeringen
i förväg måste inhämta riksdagens medgivande minskar benägenheten att tillgripa
fuUmaktslagstiftning oeh att begära längre gående fullmakter än vad som med
hänsyn till läget framstår som oundgängligen nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om riksdagens medverkan då ransoneringslagen skall sättas i tUlämpning vid
fredskris och inre kris måste övervägas mycket noggrant. Den normala
beslutsordningen och kompetensfördelningen mellan riksdag och regering i
fredstid bör inte åsidosättas genom fullmaktslagar annat än i undantagsfall.
En tillämpning av den principen talar, som några remissinstanser har påpekat,
för att riksdagens samtycke inhämtas innan lagen sätts i tUlämpning i nu
avsedda krissituationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna principiella ståndpunkt står, som jag tidigare har berört, kraven på
snabbhet och effektivitet för att ransoneringsåtgärder skall få avsedd verkan.
Den avvägning som här måste göras kan inte grundas på teoretiska överväganden
utan måste ske med utgångspunkt i samhäUsutvecklingen och med beaktande av oUka
intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare (avsnitt 5.1) pekat på hur sårbart det moderna samhället är i
krissituationer. Hamstring kan också befaras i ökad omfattning och utrymmet
för sparåtgärder kan väntas bli begränsat inte minst på energiområdet. Det kan
därför bli nödvändigt att sätta in regleringsåtgärder i ett tidigt skede av en
kris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den bakgrunden anser jag — i likhet med flertalet av remissinstanserna — att
kraven på snabbhet och effektivitet väger så tungt att regeringen bör ha
möjlighet att sätta lagen i tillämpning i samtUga de situationer då lagen kan
tillämpas. Utredningens förslag att regeringen — med undantag för
krigsfarefallet — skall ange under hur lång tid lagen skall vara i tillämpning,
högst ett år varje gång, anser jag lämpUgt. Såsom utredningen även har
föreslagit bör regeringens beslut inom viss tid understäUas riksdagen för
prövnmg. Härigenom får riksdagen möjlighet att bedöma frågan i sak och att
ompröva regeringens beslut. Jag anser de av utredningen föreslagna tidsfristerna
val avvägda. De ansluter för övrigt tUl vad som annars gäller inom beredskapslagstiftningen.
Det bör framhållas att såvitt avser fredskris den nu förordade lösningen också
överensstämmer med vad söm i dag gäller enUgt oljekrislagen (1975: 197).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
sist vill jag i detta sammanhang betona att regeringen självfallet alltid bör
inhämta riksdagens samtycke innan ransoneringslagen sätts i tiUämpning om
detta kan ske utan olägenhet. Om exempelvis ransoneringslagen har tiUämpats
under ett år och regeringen anser att lagen bör vara i tillämpning under
ytterligare ett år, torde det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>regelmässigt finnas rådrum att begära riksdagens samtycke
till att lagen får tillämpas under en ny ettårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Befogenhefsbestämmelserna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3.1 Reglering av liandel m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningsförslaget innebär att de s. k.
befogenhetsbestämmelserna i allmänna ransoneringslagen flyttas över utan
förändringar i sak tUl den nya ransoneringslagen. De bestämmelser som här
åsyftas är de som finns i 2 och 3 §§ allmänna ransoneringslagen om reglering av
handel m. m. samt i 4 och 5 §§ avseende clearingavgift och prisutjämningsavgift.
Utredningen framhåUer att det under utredningsarbetet inte har framkommit
några omständigheter som har medfört behov av att ändra de nu angivna
bestämmelserna. Inte heller vid remissbehandlingen har önskemål framförts om
ändringar. Jag förordar därför att bestämmelserna flyttas över till den nya
ransoneringslagen på sätt utredningen har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till
tillämpningen av befogenhetsbestämmelserna knyts i den nuvarande
ransoneringslagen de ytterligare bestämmelser som behövs för att en ransonering
eller annan reglering skall kunna genomföras. I likhet med utredningen och
remissinstanserna anser jag det vara lämpligt att med några undantag föra över
också dessa bestämmelser till den nya lagen utan ändringar i sak. Hit hör
exempelvis bestämmelserna om ransoneringsbevis. I de fall jag föreslår sakliga
ändringar behandlas dessa särskilt i senare avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3.2 Förfogande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande ransoneringslagen innehåller inga
bestämmelser om rätt att genom förfogande ta egendom i anspråk. Allmänna förfogandelagen
(1954: 279) tillkom samtidigt med allmänna ransoneringslagen.
Förutsättningarna för tillämpningen av de båda lagarna var från början desamma.
Lagarna var tänkta att vid en försörjningskris sättas i tillämpning samtidigt.
Frågan om förfoganderättens utsträckning diskuterades i förarbetena till dessa
lagar, varvid det konstaterades att möjligheterna att förfoga inte gjorde sig
gällande med samma styrka under andra utomordentliga förhåUanden än krig och
krigsfara. Visserligen hade förfogandemöjligheter enUgt vissa äldre lagar
sällan tUlämpats och i de fall detta hade skett hade det endast varit i
begränsad omfattning. Detta kunde dock inte åberopas som stöd för ett antagande
att förfogandebefogenheten utan olägenhet kunde undvaras. Åtskilliga av de
frivilliga avtal som hade slutits under kristiden mellan ransoneringsansvariga
myndigheter och näringsidkare skulle troligen inte ha kommit till ständ, ansåg
man, om inte myndigheterna hade haft möjlighet att i sista hand besluta om
förfogande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen konstaterar att erfarenheterna från oljekrisen
1973— 1974 ger stöd för den nyss redovisade uppfattningen att möjUghet till
förfogande måste finnas för att en tiUfredsställande reglering av bristvaror
skall kunna komma till stånd. Ett annat skäl av mer försörjningspoUtisk
karaktär är enligt utredningen att statsmaktema måste ha möjlighet att förmå
den som har lager av bristvara att omsätta varan på marknaden, om han skulle
vägra detta, exempelvis i förhoppning om framtida prisstegringar. Utredningen
påpekar vidare att även om krisens art och omfattning har betydelse för hur
stort behovet av förfogande kommer att bU, erfa:renheterna talar för att
förfogandemöjligheten måste finnas vid såväl krigs- och krigsfarefallen som
vid fredskris och inre kris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har tidigare beslutat inhämta lagrådets
yttrande över ett förslag till ny förfogandelag som chefen för
försvarsdepartementet har framlagt. Om detta föranleder lagstiftning innebär
det att möjligheterna till förfogande kommer att inskränkas i förhållande till
vad som i dag gäller. Enligt förslaget skall nämligen den nya förfogandelagens
tillämpningsområde avse enbart sådana utomordentUga förhållanden som är
föranledda av krig eller krigsfara på sätt föreskrivs i 13 kap. 6 §
regeringsformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med remissinstanserna delar jag utredningens
uppfattning att behov av att få ta i anspråk egendom kan föreUgga i samband med
att ransoneringsåtgärder genomförs, oavsett vilken krissituation som har föranlett
lagens tiUämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har föreslagit att möjligheten att ta i
anspråk egendom i samband med ransoneringar tillgodoses på så sätt att
regeringen får möjlighet att föreskriva att förfogandelagens regler får
tUlämpas utan hinder av vad i den lagen föreskrivs om förutsättningarna för
lagens tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett flertal remissinstanser tillstyrker utredningens
förslag till lagteknisk lösning av förfogandefrågan. Kraftindustrin genom
statens vattenfallsverk och Centrala driftledningen ifrågasätter dock om utredningens
förslag är ett "från lagteknisk och rättssäkerhetssynpunkt"
lämpligare alternativ än att ta in alla behövliga förfogandebestämmelser i
förfogandelagen "oavsett orsaken tiU, syftet med och den situation i
vilken bestämmelserna erfordras".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan inte förorda den lagtekniska lösningen som
kraftindustrin som ett alternativ har angett eftersom den skulle bryta sönder
systematiken i den nya förfogandelagen. Jag har samrått med försvarsministern
i denna fråga. Utredningens förslag har den fördelen att det förenklar
lagtexten. Jag har emellertid stannat för att ta in förfogandebestämmelser i
ransoneringslagen. Många skäl talar härför bl. a. att en koppling då kan göras
i lagtexten mellan ransonering av viss vara och förfogande över sådan vara.
Härigenom blir förfogande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en naturlig del av det system som krävs för att
ransoneringsåtgärder skall kunna genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är, som både utredningen och remissinstanserna har
betonat, väsentiigt att förfogandemöjligheten enligt ransoneringslagen inte utsträcks
längre än vad som är absolut nödvändigt. Jag anser därför att man bör knyta an
tillämpningen av förfogande till befogenhetsbestämmelserna i ransoneringslagen
och föreskriva att förfogande får ske endast då det är oundgängligen nödvändigt
för att möjliggöra reglering enUgt ransoneringslagen med förnödenheter som är
av vikt för totalförsvaret och folkförsörjningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förfogandebestämmelsernas
räckvidd kan ytterligare begränsas genom att de i likhet med vad som gäller
enligt oljekrislagen utformas som en möjlighet att förfoga över egendom i visst
särskilt fall. Jag anser inte att en sådan bestämmelse skulle medföra några
större nackdelar från ransoneringsteknisk synpunkt. Försörjningsansvariga myndigheter
har bedömt det som sannoUkt att beslut om förfogande under fredskris och inre
kris kommer att bli sällsynta och — i den mån de förekommer — röra mycket
stora, svåravvägda och principiellt betydelsefulla frågor, I de flesta ärenden
kommer sannolikt nödvändig egendom att ställas till myndigheternas förfogande
på frivillighetens väg. Med hänsyn till att något markant behov av att kunna
meddela generella föreskrifter om förfogande således inte synes föreligga
förordar jag att förfogandebestämmelserna i ransoneringslagen endast skall avse
beslut i visst fall. Det bör i första hand ankomma på regeringen att fatta
sådant beslut. Härigenom anser jag att enhetlighet och restriktivitet vid
tillämpningen bäst främjas. Med hänsyn till att ransoneringslagen kan komma att
tillämpas i skiftande situationer i vilka behovet av förfogande kan vara svårt
att i dag förutse bör dock regeringen ha möjlighet att delegera beslutanderätt
till myndighei. Behovet av en sådan delegationsmöjlighet torde vara särskilt
stort då det gäller s. k. dispositionsförbud, dvs. förbud alt disponera över
egendom i avvaktan på beslut om förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har föreslagit att förfogandemöjligheten med
stöd av ransoneringslagen bör begränsas till att endast avse ianspråktagande av
sådan egendom som finns hos näringsidkare. Remissinstanserna har lämnat denna
begränsning utan erinran. Även jag förordar att denna begränsning införs i
ransoneringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den begränsning i förfoganderätten som jag nu har förordat
medför att egendom inte i någon krissituation kan tas i anspråk hos privatpersoner
med stöd av ransoneringslagen. Någon olägenhet från ransoneringsteknisk
synpunkt kan jag inte se att detta skulle kunna medföra. I de svårare
krissituationer då den nya förfogandelagen avses kunna sättas i tillämpning kan
givetvis förfogande komma till stånd hos privatpersoner med stöd av den lagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grunderna för ersättning till den vars egendom tas i
anspråk genom förfogande skall bestämmas av riksdagen i lag. Sådana ersättningsbestämmelser
finns i såväl den nuvarande allmänna förfogandelagen som i det till lagrådet
remitterade förslaget till ny förfogandelag. Genom att man i så stor
utsträckning som möjligt hänvisar till dessa ersättningsbestämmelser behöver
inte ransoneringslagen tyngas med ersättningsregler annat än i de fall då
förfogandebestämmelserna i de båda lagarna är så olika att detta även måste
påverka ersättningsbestämmelsernas utformning. Som jag kommer att utveckla
närmare i specialmotiveringen bör också enligt min mening finnas vissa särbestämmelser
om vilka nämnder som i skilda faU skaU besluta om ersättning. Bl. a. anser jag
att om förfogande beträffande råolja och oljeprodukter sker med stöd av
ransoneringslagens bestämmelser ersättningen skall bestämmas av den i 8 §
oljekrislagen (1975: 197) angivna nämnden (oljekris-nämnden) som besitter
särskild sakkunskap på området. En uttrycklig bestämmelse härom bör tas in i
ransoneringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3.3 Förbrukningsdämpande avgift</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiberedskapsutredningen föreslog i sitt betänkande att
regeringen med stöd av ransoneringslagen skulle få besluta om uttag av en
tiUfäUig avgift på motorbensin för att förbrukningen av motorbensin snabbt
skall kunna nedbringas i inledningsskedet av en energikris samtidigt som
hamstring skall kunna motverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna ransoneringslagen medger inte i sin nuvarande
utformning att förbrukningsdämpande avgifter används som regleringsinstrument.
Ransoneringslagsutredningen, som enligt sina direktiv har haft att beakta
energiberedskapsulredningens förslag, har föreslagit att en generell
bestämmelse om förbrukningsdämpande avgift tas in i ransoneringslagen.
Utredningen har härvid anfört att behov av ett snabbt verkande
regleringsinstrument kan finnas även beträffande andra förnödenheter än energi
och att uttag av en avgift kan vara en acceptabel ransoneringsmetod även från
konsumentsynpunkt. Om avgiften konstrueras som en sådan avgift, som enligt 8
kap. 9 § regeringsformen kan beslutas av regeringen efter riksdagens
bemyndigande, skulle inflytande medel kunna återföras till konsumenterna som
kollektiv genom exempelvis subventioner i ett senare skede av krisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen av energiberedskapsulredningens
betänkande mötte förslaget om förbrukningsdämpande avgift övervägande negativa
reaktioner från remissinstanserna. Övervägande negativ remisskritik har även
mött lagförslaget. Många remissinstanser har emeUertid bl. a. med hänvisning
till samhälleliga säkerhetsskäl accepterat principen att på detta sätt dämpa
förbrukningen av bristvaror under en kort tid. De anför dock betänkligheter
däremot grundade på rätt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>visekrav och prakliska överväganden. Vissa remissinstanser
ifrägasätter också avgiftens effektivitet som hamstringshämmande medel. Ändra
pekar på att en förbrukningsdämpande avgift också skulle drabba nödvändig och
önskvärd konsumtion hårt. Härutöver anför några remissinstanser att
administrativa problem kan uppstå när avgiften införs och fonderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutsättningen för en avgifts effektivitet som
ransoneringsinstrument är enligt min mening att den kan införas mycket snabbt.
För att uppnå detta syfte har utredningen föreslagit att avgiftsuppbörden skall
knytas till uppbörden av energiskatten. Riksskatteverket (RSV) framhåller att
det är förenat med nackdelar att knyta en hög, kortvarig avgift till
skatteuppbörden. RSV anför — i likhet med Svenska petroleum institutet — att
vissa bensinstationsägare vid en bensinavgift skulle kunna göra betydande
lagervinster medan andra skuUe kunna göra stora förluster beroende på hur stora
inte avgiftsbelagda lager de har vid avgiftsuttagets början resp. hur stora
avgiftsbelagda lager de har när avgiftsuttaget upphör. Enligt RSV:s mening
måste, för att man skall komma tUl rätta med sådana problem, tid sättas av för
inventering av och rapportering om lagrens storlek. .Av kon-troUskäl m. m.
skulle också stora personalinsatser krävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är för egen del inte främmande för tanken att på sätt
utredningen har föreslagit begränsa förbrukningen av bristvaror i kristid med
hjälp av en avgift. En förutsättning härför är dock att man därmed endast
minskar den inte nödvändiga konsumtionen. Det är svårt att göra avgifter
selektiva. De kommer därför att drabba all förbrukning. Ett av statskontoret
lämnat förslag att motverka fördelningsmässiga nackdelar genom riktade bidrag
till låginkomsigrupper är enligt min mening ett alltför byråkratiskt och
krångligt förfarande som närmast talar mot att använda förbrukningsdämpande
avgift som ransoneringsmetod. HärtiU kommer att det är osäkert vUken effekt en
dämpningsavgift i praktiken skulle få. Priselasticitelen på bristvaror i
kristid är svårbedömbar. Som några remissinstanser har antytt kan avgiftsuttag
vara ineffektivt. Man kan — om avgiftens storlek bestäms felaktigt — tänka sig
att den snarare blir hamstringsfräm-jande. Som SPK har påpekat kan en
förbrukningsdämpande avgift också ha allvarligt inflationsdrivande verkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I proposition med förslag till åtgärder för
försörjningsberedskapen (prop. 1975/76:152) framhöll dåvarande chefen för
handelsdepartementet, att han för sin del ansåg att en förbrukningsdämpande
avgift på bensin inte skulle medföra sådan besparing att de fördelningspolitiska
och ransoneringspsykologiska nackdelarna skulle kompenseras. Han ansåg därför
att en sådan avgift om möjligt bör undvikas! Riksdagen lämnade vad
departementschefen hade uttalat utan erinran (FÖU 1975/76: 35, rskr 298).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vUl jag med hänsyn till det anförda inte
förorda att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bestämmelser om förbrukningsdämpande avgift tas in i
ransoneringslagen. Jag vill i detta sammanhang framhåUa att en föreskrift om
ändrad skattesats såvitt avser indirekt varuskatt givetvis får samma effekt som
en förbrukningsdämpande avgift. Skulle situationen absolut kräva att
förbrukning av viss vara minskas genom en kraftig prishöjning kan riksdagen
snabbt besluta härom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.4 Särskilda bestämmelser avseende energi</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.4.1 Överförbrukningsavgifl</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alltseda'n 1940-talet har det vid ransonering av elkraft
och stadsgas ansetts nödvändigt att med hjälp av särskilda avgifter söka hindra
att energiförbrukare tiUgodogör :?ig mer energi än vad han har rätt till enligt
myndigheternas föreskrifter. Det är huvudsakligen endast beträffande
ledningsbunden energi, dvs. elektrisk kraft, stadsgas och värmeenergi från
fjärrvärmeverk, som sådana avgifter behövs. Gemensamt för de olika formerna av
ledningsbunden energi i här avsett hänseende är att de medger att förbrukaren i
princip själv styr sin förbrukning. EnergUeverantörer och myndigheter kan först
i efterhand konstatera att överförbrukning har skett. Även om överförbrukning
i och för sig kan vara ett ransoneringsbrott har det med hänsyn till
bevissvårigheter och andra praktiska överväganden inte ansetts möjligt att
generellt motverka överförbrukning med straffhot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har föreslagit att i ransoneringslagen tas in
en bestämmelse, som gör det möjligt för regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer att ålägga den som har tillgodogjort sig mer energi än han har haft
rätt till att utge en överförbrukningsavgifl. Avgiften skall tiUfalla staten.
Främst för att förstärka avgiftens effekt, men även för att markera avgiftens
karaktär av ett ekonomiskt påtryckningsmedel har utredningen föreslagit att
avgiften inte skall behandlas som en avdragsgill omkostnad vid
inkomstbeskattning. Energiberedskapsutredningen föreslog i sitt betänkande att
den som efter misshushållning med eldningsolja får av exempelvis sociala hänsyn
en extra tilldelning också skall erlägga överförbrukningsavgifl. Detta har
föranlett ransoneringslagsutredningen att föreslå en speciell bestämmelse som
täcker denna situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Ukhet med remissinstanserna kan jag biträda utredningens
förslag. Därigenom att en bestämmelse om överförbrukningsavgifl tas in i
ransoneringslagen behövs i framtiden inte särskilda lagar för att ransonering
av ledningsbunden energi skall kunna genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som Svea hovrätt har påpekat framstår det som
ändamålsenUgt att den mj'ndighet som har att besluta om överförbrukningsavgifl
endast konstaterar att överförbrukning av viss storlek har skett och sedan i
enlighet med utfärdade anvisningar debiterar avgiften utan prov-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning av omsländigheterna i det enskilda fallet. Med
anledning av att hovrätten häremot stäUer den av utredningen föreslagna
särbestämmelsen om överförbrukning av eldningsolja och anför att det utrymme
för skälighetsbedömning som denna ger innebär att överförbrukning av
eldningsolja och ledningsbunden energi behandlas olika, vill jag betona alt
särbestämmelsen har getts en genereU utformning. Den är alltså inte bunden till
viss energiform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av syftet med överförbrukningsavgiften, dvs.
att motverka alt förbrukare tar ut mer energi än som har tUldelats dem för viss
ransoneringsperiod, har utredningen diskuterat frågan vad som bör hända om en
förbrukare gör sig skyldig tUl överförbrukning under en eUer flera
efterföljande perioder. Utredningen utgår härvid ifrån att anlalet sådana
överförbrukare inte kommer att bli särskUt stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar ulredningens bedömning att de flesta
"återfall' i överförbrukning lorde kunna hänföras till förbrukare som
antingen inte bryr sig om r.-3nsoneringsbestämmelserna eller kalkylerar med
överförbrukning som ett sätt att skaffa sig bristförnödenheter. Jag är helt
ense rned utredningen om att för dessa båda typer av överförbrukare en
skärpning av reaktionen är nödvändig och att ett lämpligt sätt alt åsladkomma
detta exempelvis är att väsentiigt höja avgiften vid upprepad överförbrukning.
Den närmare utformningen av överförbruknjngsavgifterna bör dock ankomma på
regeringen. Det bör emellertid i lagtexten anges inom vilka latituder avgiften
får bestämmas. I likhet med liammarrätten i Göteborg förordar jag att
möjligheten till förhöjd avgifi framgår av lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åläggande att utge överförbrukningsavgifl kan vara en
mycket kännbar sanktion. 1 vissa fall kan överförbrukningen också ha skett på
ett sådant sätt ali rekvisiten för ransoneringsbrott är uppfyllda. Mot den
bakgrunden och dä det är mindre tillfredsställande med dubbla sanktioner mot
samma person föreslår jag en regel i ransoneringslagen av innebörd ati den som
har ålagts överförbrukningsavgifl inte skall dömas till ansvar för
överförbrukningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har i sitt förslag till ransoneringslag tagit
in en bestämmelse som ger regeringen eUer myndighet som regeringen bestämmer
rält att befria den som har ålagts avgift från att utge avgiften. En sädan
legel har funnits tidigare i de särskilda elransoneringslagarna. De
remissinstanser, som har berört denna bestämmelse, • har ansett den lämplig.
Även jag ansluter mig till utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.4.2 Överförbmkningsavgift vid kollektivleveranser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När överförbrukning uppstår i fastigheter med gemensam
energimätning för flera slutiiga förbrukare (kollektivmätning) kan det bli
svårt att fördela och ta ut överförbrukningsavgifter. Kostnaderna för gemensamt
förbrukad energi (kollektivleverans) fördelas vid kollektiv-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mätning på de slutliga förbmkarna (hyresgästerna och
hyresvärden) i förhållande till någon uppställd schablonregel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kollektivmätning förekommer framför allt vid distribution
av elkraft och fjärrvärme. Efter oljekrisen 1973—1974 har man sökt få till
stånd energimätning hos varje slutUg förbrukare. Bl. a. till följd av detta har
kollektivleveranseriia på elområdet minskat. Med den ökade användningen av
fjärrvärme kommer däremot kollektivmätningen inom denna sektor att öka så
länge som det inte finns någon lämpUg metod och apparatur för att mäta
värmeleveransen tUl varje bostadslägenhet. Mot denna bakgrund är det av vikt
att frägan om överförbmkningsavgift vid kollektivmätning klaras ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har föreslagit en generell regel som innebär
att den som normalt ansvarar för att energiavgiften betalas också är ansvarig
för att överförbrukningsavgiften erläggs. Den primärt ansvarige kan dock
övervältra avgiften, helt eller delvis, på de slutliga förbrukarna enligt
grunder som regeringen skall bestämma, 1 ett förslag till
till-lämpningförordning har utredningen — mer som ett diskussionsunderlag —
föreslagit att fördelningsnormen vid kollektivleverans bestäms på samma sätt
som normalt gäller för fördelning av energiavgifter inom kollektivet, om man
inte inom kollektivet överenskommer om annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om hur överförbrukningsavgifl skall fördelas har på
senare tid kommit i ett nytt läge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet kollektivabonnemang på elkraftområdet uppgick år
1974 till 2 500 och omfattade 130 000 slutliga förbrukare. Äv de sistnämnda
använder endast 20 000 elenergi för bostadsuppvärmning. Övriga torde vara s. k.
hushållsförbrukare, vilka enligt energiberedskapsulredningens förslag skaU
undantas från reglering där överförbmkningsavgift kan komma ifråga. Det bör
här framhållas att antalet kollektiv-leveranser av elkraft minskar år från år
och att det inte är omöjligt att vissa av de nämnda 20 000 förbrukarna går över
till individuell mätning, om energipriset stiger ytterligare. Jag bedömer det
inte vara nödvändigt att beträffande dessa förbrukare stävja överförbrukning
med en överförbrukningsavgifl. Jag anser därför att det beträffande elkraft
inte behövs särskilda regler av den typ utredningen har presenterat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen synes ha jämställt värmeenergi från
fjärrvärmeverk med annan ledningsbunden energi. Flera remissinstanser, bl. a.
Hyresgästernas riksförbund och Svenska värmeverksföreningen, har påpekat att ett
fjärrvärmeuppvärmt hus tekniskt fungerar på samma sätt som ett hus med egen
oljepanna. Fastighetsägaren kan i båda fallen ensam styra temperaturnivån i
huset genom en central regulator. Lika litet som i ett oljeeldat hus kan
däremot fastighetsägaren i ett fjärrvärmeuppvärmt hus påverka förbrukning av
tappvarmvatten annat än vid direkt avstängning. Genom kriskopplingslagen
(1976:296) kommer det att från den 1 januari 1979 finnas möjlighet att i
flerfamiljs-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hus dels stänga av tillförseln av tappvarmvatten, dels
mäta förbrukningen av sådant vatten. Detta gäller lika för alla berörda
fastigheter med central varmvatten beredning, oavsett uppvärmningsform. Enligt
min mening är det därför mindre lämpligt att behandla förbrukning av ledningsbunden
värmeenergi frän fjärrvärmeverk annorlunda än förbrukning av värmeenergi i
oljeeldade fastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TUl den förändrade bilden av
kollcktivmätningsproblematiken som jag här har tecknat bör läggas den uppgift
som Svenska värmeverksföreningen också har lämnat, nämligen att energi för
uppvärmning erfarenhetsmässigt svarar för ca 70 % av årsvärmebehovet. Energin
för tappvarmvattenberedning svarar för resterande 30%. Som värmeverksföreningen
har påpekat skulle, sedan mätning av förbrukningen av tappvarmvatten har gjorts
möjlig, tilldelningen av värmeenergi i försörjningskriser kunna delas upp för
varje fastighet på tappvarmvattenberedning och på uppvärmning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om tilldelningen av värmeenergi delas upp på det sätt som
jag här har skisserat skulle fastighetsägaren ändå vara ansvarig för att förbrukningen
under en ransoneringsperiod inte överstiger den sammanlagda tilldelningen för
uppvärmning och framställning av tappvarmvatten. Skulle förbrukningen under en
ransoneringsperiod trots allt överstiga den sammanlagda tilldelningen bör det
först konstateras om överförbrukningen är att hänföra till förbrukning av
värmeenergi för uppvärmning eUer för framställning av tappvarmvatten.
Fastighetsägaren skulle sedan med avseende, på uttag av överförbrukningsavgifl
göras ansvarig endast för den överförbrukning som är att hänföra till
förbrukning för uppvärmningsändamål. Den här antydda metoden bör kunna användas
i såväl fjärrvärmeuppvärmda som oljeeldade hyreshus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser har under hänvisning tUl överförbrukningsavgiftens
karaktär av sanktion riktat kritik mot utredningens förslag att avgiften i
vissa fall skulle kunna övervältras från fastighetsägare till hyresgäster. De
har särskilt pekat på att avgiften då kommer att drabba den sparsamme lika hårt
som den slösaktige. De har också anfört att avgiften kommer att påföras alla i
kollektivet oavsett om den enskilde förbrukaren har haft möjlighet att på
något avgörande sätt påverka överr förbrukningens storlek eller inte. Samma
invändningar har rests mot en ordning som skulle innebära att fastighetsägaren
ensam svarade för överförbrukningsavgifter vid kollektivleveranser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar remissinstansernas kritiska synpunkter på
övervältringen. Med hänsyn härtill och dä det, som jag nyss har visat, inte är
nödvändigt för genomförandet av en energiransonering att möjlighet till
övervältring finns, anser jag inte att någon bestämmdse bör tas in i
ransoneringslagen som gör det möjligt att vid kollektivleveranser fördela
överförbrukningsavgifter på de slutliga förbrukarna. Tillämpningsföreskrifter
rörande överförbrukningsavgifter bör utformas så att det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>framgår
att endast den som i väsentlig mån har kunnat påverka förbrukningen får
åläggas att utge sådan avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.4.3
Avläsnings- och uppgiftsskyldighel m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ransoneringssystem avseende ledningsbunden energi som finns förberedda i dag
förutsätter att förbrukningen kan mätas hos förbrukaren. Vid en
ransoneringsperiods början och slut måste mätarna läsas av. Allmänna
ransoneringslagen ger inte möjlighet att ålägga energileverantörer att läsa av
mätare hos energiförbrukare och att rapportera resultatet av utförd avläsning
till myndighet. Inte heller finns bestämmelser som gör det möjligt att ålägga
förbrukarna själva eller hyresvärdar och fasiighelsskötare att läsa av mätare
och lämna uppgifter om resultatet av den gjorda avläsningen till myndighet. I
de särskilda ransoneringslagar som har stiftats, bl. a. under oljekrisen,
fanns däremot sådana bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har föreslagit bestämmelser som ger regeringen möjlighet att ålägga var och en
att göra de mätaravläsningar som behövs samt lämna nödvändiga uppgifter.
Bestämmelsen är generell, dvs. den gäller inte endast för ledningsbunden
energi. Därigenom kan exempelvis en bensinstationsägare åläggas att läsa av
mätarna på bensinpumparna. Vidare kompletteras bestämmelsen med regler som
skall göra det möjligt för den som skall läsa av mätare att kunna fuUfölja sitt
åläggande. Bl. a. kan fastighetsägare tvingas att hålla låst mätarskåp
tillgängligt. Utredningsförslaget innehåller vidare en tiUäggsbestämmelse
varigenom envar kan åläggas att i övrigt vidtaga de åtgärder som behövs för
regleringens genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar utredningens uppfattning att bestämmelserna i ransoneringslagen om
överförbrukningsavgifl måste kompletteras med bestämmelser om avläsnings- och
uppgiftsskyldighet. Några remissinstanser har haft invändningar av praktisk
natur mot bestämmelserna och pekat pä att de kan vålla svårigheter för
rationell fastighetsförvaltning liksom att de kan vålla gamla, sjuka och
synskadade särskilda besvär. Jag anser att farhågorna är överdrivna. Som vid
all rättstillämpning krävs att myndigheterna tUlämpar givna bestämmelser med
omdöme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om den av utredningen föreslagna tilläggsbestämmelsen har S%'ea hovrätt
ifrågasatt om bestämmelsen inte måste preciseras med hänsyn till den enskildes
rättssäkerhet. Enligt utredningen är ändamålet med bestämmelsen i första hand
att säkerstäUa att värmetaxering av och vissa tekniska installationsåtgärder i
fastigheter skaU kunna genomföras snabbt i ett krisläge innan åtgärder till
följd av lagstiftning i ordinär ordning har genomförts. Genom bl. a. lagen om
kriskoppling m. m. (1976: 296) kommer vissa av de avsedda åtgärderna att
genomföras inom en nära framtid. Behovet av den föreslagna regeln minskar där-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid.
Med hänsyn härtill och till de rättssäkerhetsskäl som hovrätten har anfört
anser jag att tilläggsbestämmelsen bör utgå ur lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.4.4
Avstängning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
mest effektiva sanktionsformen mot överförbrukning av ledningsbunden energi är
att stänga av förbrukaren från fortsatta leveranser. Sanktionsformen har
funnits i de särskilda ransoneringslagarna' sedan 1940-talet. Allmänna
ransoneringslagen innehåller inte några bestämmelser om avstängning. Samma
funktion fyller dock bestämmelsen om att ransoneringsbevis kan återkallas och
att näringsidkare i vissa fall kan förbjudas att i sin rörelse saluhålla,
överlåta dier använda viss förnödenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser liksom utredningen att möjligheten till avstängning måste finnas, bl. a.
vid upprepade "återfall" i överförbrukning. I vissa faU kan dock
avstängning vara en alltför drastisk åtgärd. Som altemativ till denna bör
myndighetema enligt min mening ha möjUghet att i vissa fall sätta ned
tilldelningen under en följande ransoneringsperiod. En särbestämmelse om detta
bör fmnas i ransoneringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har förordat ätt beslut om avstängning skall fattas av de centrala
regleringsmyndigheterna. En länsstyrelse har i sitt remissvar påpekat att
sådana beslut mycket väl lämpar sig för regionalt avgörande, i synnerhet mot
bakgrund av att besluten ofta förutsätter.förtrogenhet med lokala
förhållanden. Jag delar denna uppfattnmg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del avstängningsärenden är emdlertid av sådan karaktär att de lämpligen bör
avgöras av central myndighet. Hit hör beslut i dé fall då tUldelningen har
bestämts av sådan myndighet. Det bör därför ankomma på regeringen att på
grundval av de ransoneringssystem som ansvariga myndigheter utarbetar närmare
bestämma vilken ordning som bäst lämpar sig för varje ransoneringssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.5
Besvärsordningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
som annan myndighet än allmän domstol fattar med stöd av den nuvarande
ransoneringslagen kan överklagas i den ordning som gäUer för talan mot myndighetens
beslut i allmänhet. I några särskilt angivna faU skaU talan dock föras hos
kammarrätten. Besvärsordningen innebär att alla beslut, som inte skall
överklagas hos kammarrätten, i princip kan föras upp under regeringens
prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av de administrativa svårigheter som mängden av besvärsärenden under
oljekrisen föranledde har utredningen föreslagit att besvärsrätten begränsas
tiU ett tvåinstanssysiem med möjlighet för regeringen att föreskriva att
besvärsrätten i vissa fall helt skall bortfaUa. Lagtekniskt bör lagförslaget
utformas så att regeringen i varje krisr</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 75</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>situation
generellt skaU föreskriva hur talan skall föras mot beslut i ransoneringsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>På grund av gjorda
erfarenheter, vilka klart dokumenteras i de för ransoneringar ansvariga
myndigheternas remissvar, finner även jag att besvärsrätten bör såvitt avser
beslut av förvaltningsmyndighet kunna begränsas så att talan får föras hos
endast en besvärsinstans.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag att
besvärsrätten skall kunna helt bortfalla kan jag inte biträda. De skäl för sitt
förslag utredningen anför är att besvärsrätt såvitt avser exempelvis
tUldelning av drivmedel medför en sådan stor mängd besvärsärenden under varje
tilldelningsperiod att de administrativa problemen inte går att bemästra
praktiskt samtidigt som ärendevolymen gör en meningsfull överprövning omöjlig
även i angelägna fall. Mot dessa praktiska hänsyn måste dock vägas
grundläggande rättssäkerhetssynpunkter. Jag finner vid en sådan avvägning
rättssäkerhetssynpunkterna väga tyngst.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I likhet med många av
remissmstanserna anser jag att den inskränkning av besvärsrätten som redan ett
tvåinstanssysiem innebär bör framgå av ransoneringslagen. Genom en föreskrift
härom i lagtexten får också de för ransoneringar ansvariga myndighetema
vägledning för planläggningen av hur besvärsfrågorna i krislägen skall
handläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.6
Särskild fråga om översyn av ransoneringssystem inom livsmedelsområdet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har särsldlt behandlat frågan om ransonering på livsmedelsområdet. I Ukhet med
flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan finner jag skäl
tala för utredningens förslag att en särskild översyn bör göras av
ransoneringssystemet inom detta område. Jag har redan i propositionen 1976/77:
74 (bil. 2) uttalat den uppfattningen att metoder och system för
förbrukningsreglering även på andra försörjningsområden än energiområdet bör
utvecklas och att detta arbete bör prioriteras högt. Det är uppenbart att i
frågorna om ransoneringsberedskapen på livsmedelsområdet ingår många svåra
ransoneringstekniska problem och svåravvägda prioriteringar som kan kräva
särskild översyn. Det ankommer på regeringen att ta ställning i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>6 Upprättade lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom handelsdepartementet upprättats
förslag tUl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ransoneringslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928: 370),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1973:
861) om lokal kristidsförvaltning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.
lag om ändring i oljekrislagen (1975: 197).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förslag som har upptagits under 2. har upprättats i samråd med chefen för
budgetdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslagen bör fogas tiU
regeringsprotokoUet i detta ärende som bilaga i'.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Specialmotivering till framlagda lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
redan har framgått av den allmänna motiveringen har regeringen tidigare
överlämnat för lagrådets yttrande förslag till ny förfogandelag. Ransonerings-
och förfogandelagarna har i stort samma syfte, nämligen att göra det möjligt
för statsmakterna att i krissituationer tiUgodose totalförsvarets och
folkförsörjningens behov av förnödenheter. Därvid kompletterar de båda lagarna
varandra. De kommer oekså att i stor utsträckning tillämpas av samma
myndigheter. Med hänsyn härtill har förslagen till ransonerings- och förfogandelagar
i lagtekniskt hänseende utformats så lika varandra som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.1
Förslaget till ransoneringslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravet
på effektiva regleringsåtgärder i kristider för energiområdet har medfört att
vissa bestämmelser i lagförslaget har utformats speciellt för det området och
är enbart tUlämpliga inom det. Dessa specialbestämmelser saknar motsvarighet i
aUmänna ransoneringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inledande
bestämmelser (1—5 §§)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta avsnitt anges förutsättningarna för lagens tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Konstruktionen av den nya
lagen skiljer sig i viss mån från den som används i allmänna ransoneringslagen.
1 1 § sista stycket nyssnämnda lag föreskrivs att då de s. k.
befogenhetsbestämmelserna (2—5 §§), varmed förstås de bestämmelser som
regeringen får sätta i tillämpning i krissituationer och som anger vilka
befogenheter riksdagen har delegerat till regeringen, är i tiUämpning däremot
svarande bestämmelser i 6—46 §§ skall tillämpas. Sistnämnda bestämmelser, ofta
benämnda stödstadganden, vilka kompletterar och preciserar befogenhetsbestämmelserna,
är alltså inte i tillämpning annat än om regeringen har satt
befogenhetsbestämmelserna i tillämpning. Samma konstruktion finns i den nu
gällande allmänna förfogandelagen. Utredningen har av vissa skäl behållit denna
konstruktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det förslag till ny förfogandelag som regeringen har remitterat till lagrådet
har en annan konstruktion valts. Denna innebär att stödstad-gandena permanent
är i tUlämpning. Redan tidigare finns denna kon-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Bilagan har uteslutits här. Förslagen är likalydande med dem som är fogade till
propositionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>slmktion
inom beredskapslagstiftningen, t.ex. i lagen (1973:861) om lokal
kristidsförvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har inte funnit det
vara förenat med några nackdelar att för ransoneringslagens vidkommande välja
samma konstruktion som i det, remitterade förslaget till förfogandelag. Med
hänsyn härtill oeh då det är av värde att samordna konstruktionen av
beredskapslagarna har ransoneringslagen såvitt nu är i fråga utformats på
samma sätt som förfogandelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>1 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 1 § första stycket allmänna ransoneringslagen oeh 1 § i förslaget tUl
ny förfogandelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen föreskrivs att befogenhetsbestämmelserna i 6—9 §§ automatiskt skall
träda i tillämpning om riket kommer i krig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
beredskapslagstiftningen är det av vikt att fastställa när krig skall anses
råda. Frågan ägnades stor uppmärksamhet under förarbetena till den nya
regeringsformen. Föredragande departementschefen uttalade (prop. 1973: 90, s.
447) att han delade gmndlagberedningens uppfattning, att det inte vare sig i
lag eller motivtext är möjligt att ange vilka slags handlingar eller händelser
som skall anses innebära att krigstillstånd inträder. Krig skaU dock alltid
anses föreligga om riket är helt dier delvis ockuperat. I sammanhanget kan
anmärkas att regeringen enUgt 15 § beredskapskungörelsen (1960: 515) skall
kungöra att krigstillstånd har inträtt. Det bör också anmärkas att enligt samma
kungörelse beredskapslarm innebär — om inte regeringen annat bestämmer — att
allmänna ransoneringslagen träder i tillämpning. Detsamma bör självfallet
gälla beträffande den nya ransoneringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
naturliga skäl kan det många gånger vara betydligt svårare att avgöra om riket
är i krigsfara än om krigstillstånd skall anses råda. Endast vid en helhetsbedömning
av den faresituation som landet har råkat in i kan fastläggas om hotel: mot
landet är så allvarligt att krigsfara skall anses föreligga. Det finns alltså
inga fömtsättningar för att låta befogenhetsbestämmelserna börja tiUämpas med
automatik annat än i krigsfallet. Mot den bakgrunden anser jag — till skillnad
från utredningen — att det ur systematisk synvinkel är lämpligare att skilja
krigsfarefallet från krigsfallet och sammanföra det förstnämnda med övriga
krissituationer som tas upp i 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 </span></i></b><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen,
som delvis motsvarar 1 § andra och tredje styckena allmänna ransoneringslagen,
innehåller bestämmelser för ransoneringslagens tUlämpning vid andra
utomordentliga händelser än krig mot landet. De händelser som anges i 2 § är
krigsfara (första stycket 1) och försörjningssvårigheter till följd av krig
eller av krigsfara, som riket har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>befunnit
sig i, eller av annan utomordentlig händelse (första stycket 2).
Tillämpningsområdet är såvitt avser sådan arinan händelse — till skillnad från
vad som gäller enligt allmänna ransoneringslagen — inte inskränkt till endast
utom riket inträffade händelser. Paragrafen avser sålunda såväl fredskris som
inre kris. Beträffande innebörden av dessa begrepp och av begreppet utomordentiig
händelse får jag hänvisa till den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
2 § första stycket ankommer det på regeringen att sätta lagen i tillämpning i
nu förevarande faU. I likhet med utredningen har jag ansett det nödvändigt att
regeringen åläggs att precisera från vUken tidpunkt lagen är i tillämpning.
Regeringen skall också ta ställning till i vilken utsträckning
befogenhetsbestämmelserna skaU träda i tUlämpning. 1 detta syfte har det i
allmänna ransoneringslagen använda uttrycket "helt eller delvis"
behållits i förevarande paragraf. Genom detta uttryck markeras att
befogenhetsbestämmelserna inte skall sättas i tillämpning i vidare mån än vad
som behövs med hänsyn tUl försörjningssvårigheterna. Om
befogenhetsbestämmelserna sätts i tillämpning till följd av krigsfara bör det i
likhet med vad som gäller i dag — och som också utredningen har föreslagit —
inte föreligga något krav på att regeringen skall konstatera att brist redan
har uppstått på försörjningsviktig vara. Det räcker med att regeringen
konstaterar att läget är så extraordinärt att krigsfara föreligger. Vid sådant
förhållande kan regeringen inte alltid ta någon ställning till
försörjningssvårigheternas art och omfattning. Regeringen torde därför i en
krigsfaresituation förordna att befogenhets-bestämmelserna i sin helhet skall
tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
bristsituation, som skall ha uppkommit för att befogenhetsbestämmelserna skall
få sättas i tiUämpning enUgt 2 § första stycket 2, skall avse förnödenhet som
är av vikt för totalförsvaret eller folkförsörjningen. Beträffande begreppet
förnödenhet, som inte har fått någon legal definition i nu gällande
beredskapsförfattningar, avses ingen ändring mot vad det nu i dag anses
omfatta. Till förnödenheter räknas sålunda förutom lösöre, vari dock pengar
eller andra betalningsmedel inte ingår, elektrisk kraft oeh annan energi.
Enligt ett uttalande i förarbetena till allmänna ransoneringslagen och aUmänna
förfogandelagen (prop. 1954:20, s. 147 f.) är i dessa lagar fast egendom inte
att hänföra tUl förnödenhet. Då det gäller begreppet totalförsvaret kan
hänvisas tUl propositionen (1975:75) angående försvarets fortsatta inriktning
m.m. (s. 108 och 123). Totalförsvaret inbegriper — vid sidan av försvarsmakten
och civilförsvaret m. m. — det ekonomiska försvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ekonomiska försvaret skall enUgt sistnämnda proposition medverka till att
trygga försörjningeri med förnödenheter och tjänster om vårt land blir hänvisat
tUI egna resurser på grund av konflikter i vår omvärld. Som exempel på vad som
hör till det ekonomiska försvaret nämns i propositionen
livsmedelsförsörjningen, industriproduktionen, energiför-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1911118: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sörjningen
oeh transporterna. Då den nya ransoneringslagen skall kunna tillämpas vid alla
slag av utomordentliga händelser, bl. a. inre kris, har folkförsörjningen
ansetts böra uttryckligen nämnas vid sidan av totalförsvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EnUgt
paragrafens andra stycke 2 skall föreskrift som meddelas enligt första stycket
avse viss tid, högst ett år. Detsamma föreskrivs i dag i allmänna ransoneringslagen
för motsvarande fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>3§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
denna paragraf ges bestämmelser om underställning. Bestämmelserna ansluter sig
tUl vad som i allmänhet gäller inom beredskapslagstiftningen. De har utformats
i överensstämmelse med motsvarande föreskrifter i oljekrislagen och i det tiU
lagrådet remitterade förslaget tiU ny förfogandelag. Riksdagens godkännande av
den underställda föreskriften är inte bundet till viss form (jfr. prop. 1973:
90 med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning, m. m., s. 309).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tiden
för underställning räknas från dagen för det regeringssammanträde då
föreskrift om tillämpning av 6—9 §§ beslutas (se prop. 1973: 90, s. 328).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>4§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har framgått av den allmänna motiveringen anser jag att det ligger i sakens
natur att tiUämpningen av ransoneringslagen skaU upphöra så snart den
fömtsättning — krig eller krigsfara — som har föranlett lagens tillämpning
inte längre föreligger. Enligt såväl allmänna ransoneringslagen som
utredningsförslaget skall regeringeii innan närmast följande riksmöte avslutas
fatta beslut om att lagen ej skall tillämpas längre. Enligt min mening stämmer
en sådan föreskrift mindre väl överens med nyss angiven ståndpunkt, enär
beslutet om upphörande av lagens tillämpning med en sådan regel kan uppskjutas
onödigt länge. Det är dock knappast praktiskt möjligt att låta tillämpningen
upphöra automatiskt, I denna paragraf anges därför att regeringen skall föreskriva
att tillämpningen av 6—9 §§ skall upphöra om krig eller krigsfara inte längre
råder. Om försörjningssvårigheterna kvarstår till följd av kriget eller
krigsfaran, får regeringen besluta om lagens tillämpning på grund av denna
förutsättning (2 § första stycket 2). Härvid måste regeringen ta ställning till
i vilken utsträckning — helt dier delvis — befogenhetsbestämmelsema i 6—9 §§
skall tiUämpas. Beslutet om fortsatt tillämpning av befogenhetsbestämmelserna
med stöd av 2 § första stycket 2 måste även i detta fall underställas riksdagen
enligt 3 §. Enligt 2 § tredje stycket skall föreskrift om tillämpning av lagen
enligt 2 § första stycket 2 avse viss tid, högst ett år varje gång. Något
särskilt förordnande rörande slutpunkten för tillämpningen behövs sålunda inte
i nu förevarande fall.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Äv
paragrafen följer att regleringar som har grundats på 6—9 §§ skall avvecklas
när dessa paragrafer inte längre skall tiUämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill i detta
sammanhang peka på att riksdagen enligt 8 kap. 14 § regeringsformen alltid har
möjlighet att ingripa även om beslutanderätt har delegerats till regeringen.
Skulle delade meningar uppkomma mellan riksdagen och regering t. ex. om
tidpunkten när lagen skaU upphöra att tillämpas kan riksdagen med stöd av detta
lagmm genom lag meddela föreskrifter om ransoneringens upphävande. 1 prop.
1973: 90 med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning, m. m. (s.
210) underströk föredraganden att riksdagen skall ha full frihet att på eget
initiativ besluta föreskrifter inom hela normgivningsområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
paragraf innehåller i första styeket allmänna regler om skydd för den vars rätt
berörs av föreskrifter och beslut på ransoneringslagens område. Första stycket
motsvarar 1 § femte stycket allmänna ransoneringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Genom att bestämmelser om
förfogande har tagits in i ransoneringslagen har i andra styeket en särskUd
skyddsregel tagits in för näringsidkare som berörs av förfogande. Regeln
innebär att förfogande inte utan tvingande skäl får meddelas i fråga om
förnödenhet som näringsidkaren oundgängligen behöver för sin näring. Härutöver
gäUer givetvis vid förfogande den allmänna skyddsregeln i 5 § första stycket.
Beträffande innebörden av begreppet näringsidkare får jag hänvisa till vad som
sägs under 13 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Reglering
av handel m. m. (6—9 §§)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6—9
§§ innehåUer de s. k. befogenhetsbestämmelserna, vilka endast kan komma i
tillämpning med stöd av bestämmelserna i 1 eller 2 §. Jag vill peka på
möjligheten att riksdagen i särskild lag kan förordna om ransoneringslagens
tillämpning för det fall att försörjningssvårigheter har uppkommit tUl följd av
någon händelse som inte omfattas av de i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1 eller
2 § upptagna situationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6§
Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar i sak bestäirimdserna i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
allmänna ransoneringslagen och 7 § i utredningens lagförslag. De<br>
föreslagna ändringarna är av redaktionell natur.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föreskrifter som meddelas
med stöd av 6 § första oeh andra styckena kan avse alla och envar. Jag viU
särskilt framhålla att detta innebär att ransoneringsföreskrifter därför även
kan omfatta stat, kommun och landsting. Erfarenheterna från oljekrisen
1973—1974 visar att det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>från
ransoneringspsykologisk synpunkt är av vikt att statiiga förvaltningar m. fl.
inte annat än i specieUa fall undantas från regleringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>7§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller bestämmelser om auktorisation av t. ex. tillverkare eller försäljare
av bristvaror. Bestämmdserna anses vara av stor betydelse för genomförandet av
ransoneringar och andra regleringar. Jag vill emellertid i likhet med
utredningen peka på att auktorisation i de flesta fall innebär
konkurrensbegränsning. I allvarliga krissituationer måste de negativa
konsekvenser som denna kan medföra accepteras. Om ransoneringslagen sätts i
tiUämpning vid fredskris oeh inre kris är det enligt min mening av särskUt stor
vikt att auktorisationen inte ges en sådan utformning att den onödigtvis
snedvrider konkurrensförhåUandena inom näringslivet. Jag vill också
understryka att de för planeringen ansvariga myndigheterna givetvis måste se
till att förberedelser av auktorisation för kristid inte görs på sådant sätt
att de inverkar på konkurrensförhållandena i normala tider.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser om
auktorisation finns f. n. i 3 § aUmänna ransoneringslagen. De är uppdelade på
två stycken varav det första avser auktorisation för kontroll över
efterlevnaden av regleringsbestämmelser. Det andra stycket avser att göra
auktorisation möjlig i hushållningssyfte. Av praktiska skäl har första stycket
i 3 § delats upp i två punkter varvid punkt 2 täcker punkt 1. Tanken bakom
denna konstruktion har varit att om i ett visst läge en så vidsträckt fullmakt
som innefattas i punkt 2 inte behövs, en begränsad fullmakt enligt punkt 1
skall kunna ges.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen, som i 8 § har
tagit in bestämmelser om auktorisation, har behållit uppdelningen av paragrafen
i två stycken med avseende på kontroll- resp. hushållningssyfte. Däremot har
uppdelningen i två olika punkter slopats då uppdelningen inte har ansetts
nödvändig. Jag delar utredningens uppfattning i den delen. Jag har dock gått
ett steg längre och utformat paragrafen så att kontroll- resp.
hushållningssyftet har tillgodosetts i en och samma bestämmelse. Därmed uppnås
en förenkling av lagtexten. Möjligheten till auktorisation för
hushållningsändamål blir visserUgen därigenom något större än vad som är
fallet enligt allmänna ransoneringslagen och utredningens förslag. Avsikten är
dock fortfarande att bestämmelserna om auktorisation skall tiUämpas restriktivt
och först då det är nödvändigt för hushållning eller kontroll. Jag vUl också
understryka att det inte är meningen att regeringen med stöd av paragrafen
skall besluta om auktorisation i särskilt fall. Det avses att regeringen genom
förordning beslutar normföreskrifter, som sedan regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer, skall tillämpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utan
särskild bestämmelse bör anses gälla att tillstårid kan förenas med villkor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
avgifter (8—11 §§)</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 8—11 §§ motsvarar i huvudsak 10—11 och 13— 14 §§ i utredningens förslag.
Motsvarande bestärnmelser finns redan i dag i 4—7 §§ allmänna
ransoneringslagen. I 11 § andra stycket i förevarande förslag har dock gjorts
ett tillägg. Detta är föranlett av regeringsformens bestämmelser rörande
delegation av normgivningsmakt från riksdagen till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
överensstämmer i sak med 4 § allmänna ransoneringslagen och innehåller
befogenhetsbestämmelser om clearing, som för tUlämprungen är knutna tUl
bestämmelsema i 1 och 2 §§. Däremot föreligger inte någon koppling till
bestäirimdserna om reglering av handel i 6 §. Clearing kan därför införas
oberoende av om någon reglering har påbjudits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i paragrafen motsvarar i sak 5 § allmänna ransoneringslagen. De kommer i
tiUämpning med stöd av 1 och 2 §§. 1 Ukhet med vad som gäller clearing är
bestämmelserna inte kopplade till bestämmelserna om reglering i 6 §, varför
paragrafen kan tillämpas utan att någon reglering har genomförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
kristider har prisnivån på världsmarknaden en benägenhet att stiga. Är exporten
fri och den svenska prisnivån lägre än världsmarknadens kan följden bli att
försörjningsviktiga varor exporteras. En bristsituation kan då uppstå eller
förvärras. En sådan utveckling kan hindras på olika sätt bl. a. med en avgift
som anknyts till utförsel av bristvaror. 1 sådant syfte användes avgifter i
viss utsträckning under andra världskriget och tiden däreftei:.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prisutjämningsavgiften
i förevarande paragraf är, ett sådant självständigt ransoneringsinstrument som
uteslutande tjänar försörjningspolitiska syften. Till skiUnad från vad som
gäller rörande clearing saknar allmänna ransoneringslagen bestärnmelser som
säkerstäUer att erlagda prisutjämningsavgifter återförs tUl den näringsgren som
berörs av avgiftsuttaget. En sådan bestämmelse är emeUertid nödvändig bl. a.
med hänsyn till regeringsformens bestämmelser om delegation av normgivningsmakt.
Jag har därför i 11 § andra stycket tagit in bestämmel-, ser om att erlagda
avgifter skall fonderas och att fondmedlen skaU tillföras näringsgren som har
berörts av föreskrift om avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbmksnämnden
har i sitt remissyttrande ifrågasatt om inte termen prisutjämningsavgift bör
ersättas, med någon annan t. ex. exportavgift. Som skäl härför anger nämnden
att prisutjämning i dag används i en annan betydelse inom jordbruksregleringen
sariit att exportavgift är en mer adekvat benämning då avgiften i första hand
tar sikte på att för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hindra
export. Med hänsyn till att beteckningen prisutjämningsavgift finns i allmänna
ransoneringslagen och är ett inarbetat begrepp i ransoneringssammanhang anser
jag dock övervägande skäl tala för att behålla den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>10 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
paragrafen får regeringen meddela föreskrifter om restitution av och befrielse
från de särskilda avgifterna. Motsvarande bestämmelse finns i 7 § allmänna
ransoneringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
aUmänna ransoneringslagen (6 §) skall regeringen och riksdagen gemensamt
besluta om användningen av överskottsmedel vid clearing. Med hänsyn tiU
regeringsformens bestämmelser om normgivnings-maktens fördelning mellan
regering och riksdag och då utrymme saknas för gemensamma beslut anges i
förevarande paragrafs första stycke att riksdagen ensam skall besluta om
användningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
paragrafens andra stycke hänvisas till vad som har anförts vid 9 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inlösen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>12 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller bestämmelser om inlösen. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak 8 och
9 §§ allmänna ransoneringslagen samt 5 § i utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
utgick vid utformningen av sitt förslag till bestämmelser om inlösen från att
ersättning för inlöst vara primärt skulle utgå av statsmedel även i de fall
varan inlöses för annans räkning än statens. Utredningen valde denna utformnmg
efter mönster från 1967 års rekvisitions- och förfogandeutredning som i sitt
förslag till ny förfogandelag upptog en bestämmelse av innebörd att ersättning
vid förfogande skulle utgå av statsmedel. Till följd härav avfattades
utredningens förslag så att beslut om inlösen skulle innebära att staten ålades
att lösa in förnödenheten för statens eller annans räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Emellertid
har ersättningsbestämmelserna utformats på annat sätt i det förslag till
förfogandelag som har remitterats till lagrådet. Då ersättningsreglerna i
förfogandelagen och ransoneringslagen så långt det är möjUgt bör vara lika har
ersättningsreglerna i ransoneringslagen — vilket jag återkommer tUI under 18—24
§§ — anpassats till de förra. Äv samma skäl har förevarande paragraf också
utformats så att det inte är staten som skall åläggas att lösa in förnödenheter
då inlösen sker för annans räkning än statens. Inlösen för annans räkning kan
inte ske annat än med dennes samtycke. Någon uttrycklig regel härom har inte
ansetts nödvändig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
första stycke reglerar formerna för ansökan om inlösen. 1 andra stycket anges
de rättsverkningar en ansökan om inlösen kan få.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om ersättning vid inlösen finns i 18 §.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Äv lagtexten framgår att
det inte föreligger någon ovillkorlig rätt för medborgarna att få förråd av
förnödenheter inlösta. En grundfömtsätt-ning för att inlösen skall få ske är
att reglering enligt 6 eller 7 § har igångsatts och att regleringen har
tillkommit till följd av brist eller befarad brist på förnödenheten (12 §
första stycket). Är dessa förutsättningar uppfyllda och har i fall, då inlösen
inte sker, regleringsföreskrift begränsat ägarens möjlighet att själv
tillgodogöra sig förnödenhetens värde och har föreskriften för ägaren medfört
men, som ej är ringa, skall bestämmas att ägaren får disponera över
förnödenheten utan hinder av gällande ransoneringsföreskrifter (12 § andra
styeket).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om en reglering skulle
avslutas sedan beslut om inlösen har meddelats, bör inlösenförfarandet fortgå.
Skulle förnödenhetens ägare ej önska fuUfölja sin ansökan om inlösen, bör dock
intet hindra att inlösenförfarandet avbryts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förfogande
(13—16 §§)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den allmänna motiveringen har skälen redovisats för att vissa bestämmelser om
förfogande har tagits in i ransoneringslagen. Äv den allmänna motiveringen
framgår också varför förfogandebestämmelserna i ransoneringslagen har utformats
så att regeringen inte ges möjlighet att meddela generella föreskrifter om förfogande.
Bestämmelserna ger i stället regeringen dier myndighet som regeringen bestämmer
rhöj lighet att förfoga över egendom i visst särskilt fall.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I detta avsnitt finns
bestämmelser om innebörden av förfogande och dispositionsförbud. Vidare finns
bestämmelser som preciserar den enskildes rättsställning m. m. Frågor rörande
ersättning upptas dock i ett senare avsnitt (19—24 §§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>13
§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
att paragrafen till skillnad från befogenhetsbestämmelserna (6—9 §§) aUtid —
och inte endast i krissituationer — är i tillämpning ger den inte regeringen
möjlighet att förfoga över egendom annat än i sådana situationer. För att
förfogande skall få ske krävs sålunda enligt ingressen till paragrafen inte
endast att 6 § är i tillämpning utan även att förfogande är oundgängligen
nödvändigt för att reglering enligt 6 § skall kunna genomföras. Med uttrycket
oundgängUgen nödvändigt markeras att förfogande får ske först när andra
rimliga utvägar inte längre står till buds. Av ingressen framgår vidare att
beslut om förfogande får ske för statens eller annans räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i paragrafen har i övrigt utformats efter mönster från det remitterade
förslaget till ny förfogandelag. Hänsyn har också</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tagits
till utformningen av förfogandebestämmelserna i oljekrislagen ■
(1975: 197). Punkterna 1—4 i denna paragraf motsvarar i princip 5 § 1 och 3—5 i
förslaget till förfogandelag. Till skillnad mot vad som föreslås gälla enligt
sistnämnda förslag kan förfogändeåtgärd enligt ransoneringslagen endast riktas
mot näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Begreppet
näringsidkare skall här i likhet med vad som gäller enligt näringsrättslig
lagstiftning fattas i vidsträckt bemärkelse; jfr bl. a. kön-sumentköplagen
(1974:887) oeh bokföringslagen (1976: 195). Varje fysisk person eller juridisk
person som yrkesmässigt driver verksamhet av ekonomisk art faller under
paragrafens tiUämpningsområde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förfogande
enligt punkten 1 innebär att näringsidkare, som i sin rörelse äger förnödenhet
som omfattas av reglering skall kunna åläggas att avstå förnödenheten med
äganderätt till staten eller annan. Med hänsyn till att någon bestämmelse om
förfogande med nyttjanderätt inte finns i ransoneringslagen har det inte
ansetts nödvändigt att särskilt markera att avståendet enligt denna punkt sker
med äganderätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
punkten 2 anges att näringsidkare som i sin rörelse äger eller innehar
fastighet, gruva, byggnad, industrianläggning eller annan anläggning,
transportmedel, arbetsmaskin eller liknande skall utöva verksamhet för eller på
annat sätt medverka till framställning av förnödenhet, som omfattas av
reglering enligt 6 §. Punkten motsvaras av 5 § första stycket 3 i det
remitterade förslaget till förfogandelag. En likartad bestämmelse finns i 3 §
oljekrislagen. Det utmärkande för förfogande som avses i denna bestämmelse är
att det inte är förnödenheten eller egendomen i sig själv som är av primärt
intresse utan sättet att använda den. Är exempelvis råolja underkastad någon
form av reglering enligt 6 § kan regeringen ålägga ett oljeföretag att
fortsätta att raffinera olja om företaget exempelvis i avvaktan på bättre tider
avbryter raffineringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nu ifrågavarande bestämmelsen i ransoneringslagen är inte så vidsträckt som
motsvarande bestämmdse i förslaget till förfogandelag. Genom att föreskriva att
förfogandet över angiven egendom endast får ske om den verksamhet som
förfogandet avser faller inom ramen för näringsidkarens normala verksamhet har
en markering gjorts av att näringsidkaren inte kan tvingas att frambringa eller
tillverka produkter som ligger utanför hans normala produktsortiment även oiii
det skulle finnas tekniska förutsättningar härför. Med uttrycket "vanliga
verksamhet" avses den verksamhet som bedrivs då kris ej råder. Enligt
förfogandelagen kan ägare eller innehavare av en anläggning tvingas tillverka
andra produkter än han normalt gör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
punkten 3, som motsvaras av punkten 4 i 5 § förslaget till förfogandelag,
återfinns en skyldighet som redan i dag följer av såväl allmänna
förfogandelagen som oljekrislagen, nämligen skyldighet för ägare eller
innehavare av lagringsanläggning att förvara egendom. Punkten 4 motsvarar
punkten 5 i det remitterade förslaget till för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1911118: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>foganddag
och innebär att näringsidkare som i sin rörelse har transportmedel får åläggas
att ombesörja transporter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
punkterna 3 och 4 finns inte den stränga regel som finns i punkten 2 att
verksamheten skall ske "inom ramen för hans vanliga verksamhet".
Föreskrifterna motsvarar därvid vad som föreslås gälla för förfogande enligt
förslaget till förfogandelag. Självfallet får föreskriften i punkten 4 dock
inte tillämpas så att ägare tvingas att utföra transporter som ligger utanför
transportmedlets naturliga och tekniska förutsättningar. Detta får anses följa
av regeln i 5 § första styeket som säger att vid tUlämpning av
ransoneringslagen eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter skall tiUses
att den vars rätt beröres inte lider större förfång än vad som är nödvändigt.
Ett åkeriföretag kan exempelvis inte åläggas att utföra sådana transporter som
kräver att fordonen byggs om. Däremot bör vid exempelvis en
drivmedelsransonering ett busstrafikföretag i en landsortskommun kunna åläggas
att ombesörja transporter i en storstadsregion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av 5
§ andra stycket förslaget till förfogandelag framgår att den vars egendom har
tagits i anspråk inte får överlåta, förbruka, skada, gömma undan eller
förflytta egendomen. Bestämmelsen motsvarar 10 § första styeket allmänna
förfogandelagen. Det har för ransoneringslagens vidkommande bedömts inte vara
nödvändigt att införa motsvarande bestämmelse. Om någon vidtar en sådan åtgärd
som här avses försätter han sig sannoUkt i den situationen att han inte kan
fullgöra vad han har ålagts varvid straffansvar inträder. Det bör också påpekas
att förfogande enligt ransoneringslagen endast kan ske i särskilt fall. Vid
normföreskrifter om förfogande torde däremot en sådan bestämmelse som den i 5 §
andra stycket förslaget till förfogandelag vara nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>14 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
paragraf, som i stort motsvarar 4 § i oljekrislagen, innehåUer bestämmelser om
förbud för ägare eller innehavare av egendom att disponera över egendomen i
avvaktan på beslut om förfogande enligt 13 §. Bestämmelsen har utformats i
överensstämmelse med motsvarande bestämmelse i 6 § i förslaget till
förfogandelag. Som beteckning på förbud av det här slaget har valts
dispositionsförbud i stället för den nuvarande termen förfogandeförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens andra stycke har — efter förebild från förslaget till förfogandelag
— en föreskrift tagits in om att dispositionsförbud skall upphöra att gälla
inom en månad från det beslutet meddelades, om ej beslut om förfogande
dessförinnan har meddelats och blivit gällande mot ägaren eller innehavaren.
Enligt 16 § blir beslut om förfogande gällande mot ägaren eller innehavaren, när
han har fått del av beslutet. Tiden för dispositionsförbud kan förlängas med
högst en månad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>15 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
första stycke innehåller allmänna bestämmelser om skyldighet för ägare eller
innehavare av egendom som avses med beslut om förfogande eller
dispositionsförbud att vårda egendomen. Paragrafens syfte är att säkerställa
att förfogandet inte omintetgörs genom exempelvis vanvård. I begreppet vårda
ligger även skyldighet för ägare eller innehavare av egendomen att upplägga och
förvara den på lämpligt sätt. Vidare föreskrivs i stycket skyldighet för ägaren
eller innehavaren att avlämna förnödenhet på tid och plats som fastställs av
den som har meddelat beslut om förfogande beträffande förnödenheten eller av
myndighet som regeringen bestämmer. Ätt annan myndighet än den som beslutar om
förfogandet bestämmer när och var avlämnande skall ske kommer i första hand i
fråga, när regeringen meddelar förfogandebeslut. Motsvarande regler har tagits
in i 13 § i förslaget till förfogandelag. 1 sina huvuddrag motsvarande
bestämmelser finns i 14 och 15 §§ allmänna förfogandelagen oeh i 5 §
oljekrislagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som skall fullgöra skyldighet enligt första stycket men som inte kan göra det
på ett tiUfredsställande sätt anvisas i andra stycket att utan dröjsmål anmäla
detta till den myndighet som har meddelat beslutet eller bestämmelse om
fullgörande av det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
tredje stycket åläggs polismyndighet att ge den handräckning som behövs om
näringsidkare underlåter att behörigen eller i rätt tid tillhandahålla egendom
som omfaltas av beslut om förfogande. En motsvarighet tiU denna regel finns i
56 § i förslaget till förfogandelag. Däremot har det inte ansetts behövligt
att i ransoneringslagen ta in en motsvarighet till bestämmelsen i
förfogandelagen av innebörd att den myndighet som har utövat förfoganderätten
i vissa situationer själv får verkställa beslutet. Förfogande med stöd av
ransoneringslagen avses ske i andra och mindre pressande situationer än de som
avses i förfogandelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:Verdana'>16 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna paragraf föreskrivs i första stycket att beslut om förfogande och
dispositionsförbud blir gäUande mot näringsidkare som avses med beslutet, när
han har fått del av beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som skall förstås med att någon har "fått del av beslutet" får
bestämmas i enlighet med vad som i allmänhet gäller inom tillämpningsområdet
för förvaltningslagen (1971:290, ändrad senast 1975:672). Med ordet
"beslut" avses i förevarande sammanhang således inte en fuUständig
expedition med besvärshänvisning utan ordet används för att beteckna det
sakliga innehållet i beslutet. För att vederbörande skall anses ha fått del av
beslutet gäller normalt, när delgivning enligt delgivningslagen (1970: 428,
ändrad 1972: 725) inte har skett, att beslutet skall ha skriftligen kommit
honom tillhanda genom försorg av den som har meddelat det.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
mönster från förslaget tUl förfogandelag (15 §) finns i andra stycket en
bestämmelse av innebörd att förnödenhet, som näringsidkare skall avstå till
annan enligt 13 § 1 eller framställa för annans räkning enligt 13 § 2, övergår
i dennes ägo när den avlämnas eller på annat sätt kommer i hans besittning. Ätt
13 § 2 särskUt tas upp i denna paragraf beror på att även om förfogandet
enligt 13 § 2 endast kan avse produktionsåläggande etc. med avseende på viss
egendom förfogandet kan resultera i att förnödenheter skapas som skall övergå i
annans ägo. Med annan avses i denna paragraf även staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>17 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
paragraf innehåller besvärsbestämmelser med avseende på förfogande och
dispositionsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i den aUmänna motiveringen (avsnitt 5.5) förordat att besvärs-rätten såvitt
avser beslut av förvaltningsmyndigheter begränsas till ett tvåinstanssysiem. I
förevarande paragraf genomförs den principen på så sätt att det föreskrivs att
talan mot beslut om förfogande och dispositionsförbud som har meddelats av
annan myndighet,än regeringen får föras hos regeringen genom besvär. I fråga om
besvärstid m. m. gäller 12 § förvaltningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravet
på skyndsamhet i verkställigheten av beslut om förfogande oeh
dispositionsförbud tillgodoses genom en bestämmelse i 53 § att
förvaltningsmyndighets beslut vid tillämpning av ransoneringslagen länder —
med visst undantag — tUI efterrättelse utan hinder av anförda besvär, om inte
annat föreskrivs i beslutet. SjälvfaUet kan även regeringens beslut
verkställas genast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ersättning
(18—24 §§)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
regeringsformen skall varje medborgare vara tillförsäkrad ersättning enligt
grunder som bestäms i lag om hans egendom tas i anspråk genom expropriation
eller annat sådant förfogande (2 kap. 18 §). 1 detta avsnitt av
ransoneringslagen fastläggs rätten till ersättning vid inlösen, förfogande och
dispositionsförbud. Utredningens förslag innebar att bestämmelserna om
ersättning m. m. i förfogandelagen skulle göras tillämpliga även på förfogande
enligt ransoneringslagen. I förevarande förslag till ransoneringslag har vissa
ersättningsregler tagits in i lagen medan hänvisningar har gjorts beträffande
andra ersättningsregler tiU den nya förfogandelagens bestämmelser. Anledningen
härtill är de svårigheter som skillnaderna i utformningen av de båda lagarnas
förfogandebestämmelser har medfört för möjUgheterna att generellt hänvisa till
förfogandelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>18 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 16 § i utredningens förslag. Bestämmelserna har i sakligt hänseende
endast flyttats över från allmänna ransonerings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lagen
(10 §). 1 andra meningen har härivisningen till ersättningsbestämmelserna i
förfogandelagen behåUits trots att särskilda ersättningsbestämmelser nu tas in
i ransoneringslagen. Anledningen härtUl är att bestämmelser om ersättning
enligt taxa saknas i ransoneringslagen. Sådana bestämmelser finns däremot i
förfogandelagen. För att ersättning vid inlösen inte skall sättas högre än vad
som skuUe ha utgått om myndigheterna i stället beslutat om förfogande över.
egendom för vilken taxa gäller görs hänvisningen till förfogandelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att överföra ersättningsbestämmelserna rörande inlösen i sakligt hänseende
oförändrade från allmänna ransoneringslagen till den nya ransoneringslagen har
jag önskat markera att jag inte har avsett att åstadkomma någon utvidgad
ersättningsrätt mot vad tidigare har gällt. Regelmässigt skall alltså utebliven
företagarvinst inte ersättas vid inlösen. Såsom har angivits i prop. 1954: 20
med förslag till allmän förfogandelag m. m. (s. 117) bör vid inlösen
ersättningen inte bestämmas till högre belopp än som motsvarar de verkliga
kostnaderna. Genom en sådan ersättningsregel uppmuntras inte ägare av
ransonerade varor att försöka bli av med dem genom att få dem inlösta. Tvärtom
kommer det att ligga i ägarnas intresse att själva söka avsätta eller använda
sina lager för att inte gå miste om sin vinst. Härigenom minskas avsevärt
risken för att staten plötsligt skulle försättas i det läget att behöva antingen
inlösa stora varupartier eller helt eller delvis häva en redan påbjuden
ransonering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>19 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
första stycke innehåUer bestämmelser om ersättning då förnödenhet avstås till
staten eller annan enligt 13 § 1 (förfogande med äganderätt). En motsvarande
bestämmelse finns i allmänna förfogandelagen oeh i det remitterade förslaget
tiU ny förfogandelag (29 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
specialmotiveringen tUl 29 § i förslaget till ny förfogandelag har utförligt
angivits grunderna för hur ersättningen enligt den paragrafen skall beräknas.
Då ingen skillnad är avsedd att föreligga vid ersättningens beräknande enligt
sistnämnda paragraf. och nu förevarande paragraf återges här avsnittet rörande
de angivna beräkningsgrunderna i sin helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Paragrafen
innebär att ersättning för egendom som avstås utgår med belopp, som prövas
skäligt med hänsyn tUl nödvändiga kostnader vid framställning eller
återanskaffning av sådan egendom. En måttstock vid bedömningen av
ersättningsfrågan bör i princip vara vilka kostnader som skulle uppstå i ett
företag som har nått en rimlig grad av rationalisering. I kostnaderna vid
framställning av egendom ingår utgifter för råvaror, ersättning åt anställda
för deras arbetsinsats, avskrivning på byggnader och inventarier, aUmänna
förvaltningskostnader och andra omkostnader. 1 "nödvändiga kostnader"
ingår också ersättning för före-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tagarens
egen arbetsinsats samt förräntning av det av företagaren investerade
kapitalet. Vad som i dagligt tal benämns företagarvinst eller handelsvinst
ersätts däremot inte särskUt utan förs under förräniningsposten, som
inbegriper ersättning bl. a. för den risk företagaren står. Härjämte bör
betonas att, eftersom utgående ersättningar omfattar endast nödvändiga
kostnader, gottgörelse inte utgår för indirekta skador eller förluster. Skulle
t. ex. en förfogändeåtgärd medföra att en fabriksägare måste inskränka
driften, kan han inte i denna ordning erhålla vederlag för den förlust som
därigenom kan tUlfogas honom. Till indirekta kostnader är också att hänföra
utgifter som beror på att ingångna avtal inte kan uppfyllas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nödvändiga kostnaderna bör beräknas med ledning av återanskaff- .
ningsvärdeprincipen. En varas återanskaffningsvärde motsvarar — under
hänsynstagande till sUtage och dylikt — nyanskaffningsvärdet eller med andra
ord vad det skulle kosta den, mot vilken förfogandeåtgärden är riktad, att
anskaffa samma slags vara inom rimlig tid. Principen måste dock, i de fall då
varan icke kan åleranskaffas, tillämpas med en viss försiktighet. Skulle det
sålunda med hänsyn tUl den allmänna prisutvecklingen framstå som obiUigt att
använda åleranskaffningsvärdet vid den tidpunkt, när varan senast har
åleranskaffals, bör ersättningen bestämmas till vad som prövas skäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förfogandelagen
är avsedd att tillämpas under speciella förhållanden. Det kan då förutsättas
att statsmakterna ingriper i samhällslivet i en helt annan utsträckning än
under normala förhållanden. Bl. a. får man räkna med prisregleringar för att
förhindra obilUg prisbildning till följd av knapphet på varor. Inte minst
kommer regleringarna att gälla egendom som omfattas av tvångsmässiga
förfoganden. Den samordning som sålunda sker mellan prissättningen enligt
förfogandelagen och prissättningen enligt prisregleringslagstiftningen innebär
att den ersättning som utgår enligt förfogandelagen sammanfaller med det pris
som kunde ha erhållits vid en frivillig försäljning. Med den utgångspunkten kan
man säga att ersättningsreglerna innebär att full ersättning utgår vid förfoganden
enligt lagen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
paragrafens andra stycke skall ersättning utgå till näringsidkare som har
ålagts att utöva verksamhet enligt 13 § 2—4. Motsvarande
ersättningsbestämmelse finns i 31 § förslaget till ny förfogandelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
verksamhet som utövas enligt 13 § 2—4 inbegriper vad som brukar kallas
produktions-, lagrings- och Iransportålägganden. Vad som har sagts om
nödvändiga kostnader vid förfogande med äganderätt gäller i tillämpliga delar
även beträffande ersättning för sådana ålägganden. Som tidigare har angivits
bör måttstocken vid bestämmande av nödvändiga kostnader i princip vara
kostnaderna hos ett rationellt arbetande företag. I de fall som avses i 13 §
2—4 bör dock nödvändiga kostnader</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 75</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ersättas
oekså i den mån de överstiger kostnaderna hos ett rationellt arbetande företag.
Näringsidkaren är ju i dessa fall genom förfogandet tvingad att fortsätta
driften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>20 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 22 § i allmänna förfogandelagen och 37 § första meningen i förslaget
till ny förfogandelag. 1 paragrafen anges grunderna för ersättning då
dispositionsförbud upphör utan att beslut om förfogande har meddelats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>21 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen,
som har sin motsvarighet i 32 § och 37 § andra meningen i förslaget till ny
förfogandelag, anger att skälig ersättning skall utgå till näringsidkare för
vård och avlämnande av egendom enligt 15 § första styeket. Jag vill särskilt
understryka att bestämmelsen om ersättning enligt denna paragraf är tiUämplig
även i det fall att dispositionsförbud upphör utan att beslut om förfogande
har meddelats (14 § andra stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>22 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåUer i första styeket bestämmelser om de tidpunkter som i olika fall skall
vara avgörande vid bestämmande av ersättning samt en jämkningsregel. Motsvarande
bestämmelser finns i 35 § i förslaget till ny förfogandelag. Då sistnämnda
paragraf även innehåller bestämmelser med avseende på taxa har inte en direkt
hänvisning kunnat göras till detta lagrum. Huvudregeln i 22 § är att
ersättningen skall bestämmas med hänsyn till omständigheterna vid den tidpunkt
när egendomen avstås eller verksamheten utövas. Är egendomen i färdigt skick
vid den tidpunkt då beslutet om inlösen eller förfogande meddelas, bestäms
ersättningen med hänsyn till omständigheterna vid den tidpunkten.
Bestämmelserna innebär således att den tidpunkt blir avgörande då den egendom
som förfogandet avser är i sådant skick som fordras för dess användande till
det avsedda ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
jämkningsregeln kan fastställd ersättning jämkas efter vad som är skäligt om
ändrade förhållanden påkallar det. Vid förfogande enligt ransoneringslagen
torde jämkningsregeln ha störst betydelse vid sådant förfogande som avses i 13
§ 2—4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
22 § andra stycket föreskrivs att 17 § andra stycket, 36 § och 41 44 §§ förfogandelagen
— såsom de har. utformats i det till lagrådet remitterade förslaget — skall ha
motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
17 § andra stycket i förslaget till förfogandelag framgår att ersättning skall
utges av dén för vars räkning förfogandet sker. Om denne är staten utgår
alltså ersättning av statsmedel. Stycket innehåller vidare en bestämmelse för
det fall att förfogande sker för annans;räk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
än statens och ersättningsskyldigheten inte fullgörs. Då får staten träda in
och betala ersättningen. Vad staten sålunda har utgivit, får staten kräva åter
av den ersättningsskyldige. Motsvarighet tUl dessa bestämmelser finns i 24 §
tredje stycket aUmänna förfogandelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>36 § i förslaget till
förfogandelag innehåller en bestämmelse om vem som står faran för egendom
beträffande vilken beslut om förfogande har meddelats. En motsvarande
bestämmelse finns i 21 § allmänna förfogandelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>41—44
§ i förslaget till förfogandelag innehåller bestämmelser om utbetalning av
ersättning och regler om tredje mans rätt att erhålla betalning ur utgående
ersättning. Jag vill här endast hänvisa tUl specialmotiveringen i förslaget
till förfogandelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>23 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
denna paragraf har tagits in bestämmelser om vilka värderings-nämnder som skall
besluta om ersättning vid inlösen och förfogande enligt ransoneringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har försökt att i största möjliga utsträckning samordna bestämmelserna i
oljekrislagen (1975: 197) och ransoneringslagen. Detta gäller även beträffande
de värderingsnämnder som skall bestämma er sättning vid inlösen av och
förfogande över råolja och oljeprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen har särskilt
pekat på det förhållandet att, när förfogande beträffande sådan fömödenhet
sker enligt oljekrislagen eller när inlösen enligt ransoneringslagen sker med
stöd av oljekrislagen, ersättningen till följd av uttryckliga regler i
oljekrislagen bestäms av en för riket gemensam nämnd med särskilt föreskriven
sammansättning, oljekrisnämnden, vars beslut inte får överklagas. Om
ifrågavarande egendom däremot inlöses med stöd av ransoneringslagen utan
anknytning till oljekrislagen, skall ersättningen bestämmas enligt reglema i
allmänna ransoneringslagen av lokal värderingsnämnd och vid överklagande av
riksvärderingsnämnden. Utredningen har ansett det önskvärt att oljekrisnämnden
får bestämma ersättning för sådana förnödenheter även när inlösen eller
förfogande sker direkt med stöd av ransoneringslagen utan att lagens
tillämpning är sammankopplad med oljekrislagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
riksvärderingsnämnden som oljekrisnämnden är kritiska mot utredningens förslag
att låta oljekrisnämnden furigera som lokal värderingsnämnd med hela riket som
verksamhetsområde i vad avser råolja och oljeprodukter oeh motsvarande. Den
grundläggande bestämmelse som utredningen i detta sammanhang haft att utgå
från, 18 § i 1967 års rekvisitions- oeh förfogandeutrednings förslag till ny
förfogandelag, kan, enligt båda dessa remissiristanser, ej anses inrymhia
riiöjlighet att ge lokal värderingsriämnd hela riket som verksanihetsområde.
Vi-dåre har i nämnda lagförslag intagits regler om hur lokal värderingsnämnd
skall vara sammansatt och denna sammansättning övereris-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>stämmer
ej med den som enligt oljekrislagen gäUer för oljekrisnämnden. Redan på grund
av detta kan, anför remissinstanserna, utredningens förslag i här berört
avseende ej godtagas. Enligt oljekrisnämnden bör, för det fall att vissa
ersättningsfrågor enligt ransoneringslagen skall prövas av annat organ än lokal
värderingsnämnd och riksvärderingsnämnden, särskilda bestämmelser härom tas in
i sistnämnda lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar de kritiska synpunkter som har framförts mot utredningens lagtekniska
lösning. Däremot anser jag att det är väsentUgt att den föreslagna samordningen
kommer till stånd. Jag har därför i 23 § första stycket fört in en bestämmdse
att ersättning såvitt avser inlösen av eller förfogande eller
dispositionsförbud beträffande råolja och oljeprodukter som omfattas av
oljekrislagen (1975: 197) skall bestämmas av oljekrisnämnden. Genom att regeln
anknyter tiU oljekrislagen kan det inte uppstå någon tvekan om att här avses
endast mineralolja oeh därur utvunna produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är även av vikt att
ransonermgslagens bestämmelser om värderingsnämnder samordnas inte bara med
oljekrislagens utan även med förfogandelagens. I det tiU lagrådet remitterade
förslaget till förfogandelag har i 18 § andra stycket öppnats en möjlighet att
för handläggning av ersättningsärenden rörande visst slag av egendom inrätta
särskild värderingsnämnd som ar gemensam för hela riket. En sådan särskUd
värderingsnämnds beslut skall inte kunna överklagas. Genom den föreslagna
konstruktionen får regeringen möjlighet att förordna oljekrisnämnden att som
särskild värderingsnämnd enligt förfogandelagen handlägga ärenden avseende
förfogande beträffande råolja och oljeprodukter även enUgt sistnämnda lag.
Härigenom uppnås eftersträvad samordning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt andra stycket skall
ersättning såvitt avser annat än råolja och oljeprodukter bestämmas av
riksvärderingsnämnden om det är fråga om förfogande och av lokal
värderingsnämnd vid inlösen. Ätt ersättning skaU bestämmas av
riksvärderingsnämnden vid förfogande sammanhänger med konstruktionen av
förfogandebestämmelserna i 13 §. EnUgt denna får regeringen — vilket torde bli
huvudfallet — dier myndighet som regeringen bestämmer, sannolikt ÖEF, besluta
om förfogande endast i särskilt faU. De förfogandebeslut som kommer att fattas
med stöd av ransoneringslagen kommer säkerligen att avse mycket stora och
svårbedömbara frågor. Med hänsyn tiU detta har jag ansett det lämpligast att
riksvärderingsnämnden fattar beslut om ersättning i dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inlösen
däremot kommer att handläggas på en lägre nivå än förfogande. Därvid gör sig
behovet av samordning med den nya förfogandelagen starkt gällande. Därför har
föreskrivits att ersättning vid inlösen skall beslutas av lokal
värderingsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om nämnderna fmns i oljekrislagen och förfogandelagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
paragrafens tredje stycke föreskrivs att statens rätt inför nämnderna bevakas
i enlighet med vad som föreskrivs i oljekrislagen och förfogandelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>24
§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller bestämmelser om rätten att föra talan mot de olika
värderingsnämndernas beslut. I likhet med vad som gäller enligt förfogandelagen
och oljekrislagen får talan ej föras mot riksvärderingsnämndens eller
oljekrisnämndens beslut. Talan mot beslut av lokal värderingsnämnd får föras
hos riksvärderingsnämnden. Till skillnad mot vad som i övrigt gäller enligt
ransoneringslagen länder beslut av lokal värderingsnämnd inte tUl omedelbar
efterrättelse om talan förs mot beslutet. Detta framgår av 53 § genom
hänvisningen till 22 § andra styeket (se 41 § förslaget tiU förfogandelag).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ransoneringsbevis
(25—30 §§) 25—30§§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragraferna
är utan äridring i sak överförda från 18—23 §§ allmänna ransoneringslagen.
Självfallet avses med ransoneringsbevis i den nya lagens mening endast sådana
bevis som myndighet har utfärdat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna om
ransoneringsbevis avser främst sådana handlingar som medger inköp av ransonerad
vara, exempelvis inköpskort och in-köpslieens. Även lösa kuponger till
inköpskort och inköpslicenser är att anse som ransoneringsbevis, om kupongerna
enligt meddelade bestämmelser gäller som bevis för inköp eller som redovisning
för försäljning av ransonerad vara. Som ransoneringsbevis räknas även bevis om
rätt till användning av ransonerad vara. Härmed jämställes licens att förbruka
eget lager av ransonerad vara. Ransoneringsbevis som myndighet har utfärdat
som förberedelse till en planerad reglering eller som en beredskapsåtgärd och
som alltså ännu inte gäller för inköp av vara är också att betrakta som
ransoneringsbevis. Då bestämmelserna om ransoneringsbevis i ransoneringslagen —
tUl skiUnad mot vad som gäller enligt allmänna ransoneringslagen — är i
permanent tillämpning är viss försiktighet påkallad vid utfärdandet av
handUngar för beredskapsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I paragraferna skiljs noga
mellan överlåtelse av ransoneringsbevis och överlämnande av ransoneringsbevis
att användas av annan. 1 första fallet avses att den som överlåter beviset
därmed definitivt frånhänder sig det. I det andra fallet avses att den som
överlämnar beviset vill låta mottagaren använda det för egen räkning, för visst
uttag eller tills vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör i sammanhanget framhållas att lagtexten utgår från att ransoneringsbevis
knyts till viss fysisk eller juridisk person. Detta medför att om en enskild
rörelseidkare säljer sin rörelse, bevis som denne har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mottagit
i och för rörelsen inte övergår till den nye ägaren om inte vederbörande
myndighet har medgivit detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Uppgiftsskyldighet
in. ni. (31—36 §§)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta avsnitt har bestämmelser tagits in om uppgiftsskyldighet och om
handräckning av olika slag i samband med fullgörande av uppgiftsskyldigheten.
Lagtekniskt har bestämmelserna i största möjliga utsträckning utformats i
överensstämmelse med motsvarande bestämmelser i förslaget tUI förfogandelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>31 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
paragrafen,, som i sakligt hänseende överensstämmer med 19 § första stycket i
allmänna ransoneringslagen, ges regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer möjlighet att förordna om in-venteruig och lämnande av
inventeringsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
en inventering får myndigheterna en uppfattning om landets förråd av
bristförnödenheter. På grundval av lämnade uppgifter kan sedan myndigheterna
göra upp planer för varuförsörjningen och förbereda eventuella
konsumtionsregleringar. Men inventering kan också användas för kontroll av hur
utfärdade regleringsbestämmelser följs. Första stycket är utformat så att alla
dessa behov skall kunna tiUgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>32 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen finns speciella bestämmelser om uppgiftsskyldighet m. m. för dem som
yrkesmässigt tar befattning med bristvaror. En förutsättning för
bestämmelsernas tiUämpning är dock att någon form av reglering enligt 6—9 §
har påbjudits. Det kan framhållas att paragrafen medger att näringsidkare
åläggs att föra vissa anteckningar, vilka han enligt meddelade föreskrifter
inte behöver vara skyldig att lämna ut men som sedermera kan behövas för
kontroll av regleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>33 </span></i></b><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen,
som motsvarar 30 § i utredningens förslag, saknar motsvarighet i allmänna
ransoneringslagen. Likartade bestämmelser om avläsnings- och
uppgiftsskyldighet har emeUertid funnits i de särskilda tillfälliga
ransoneringslagar avseende elkraft och stadsgas, som har tillkommit efter år
1954. Bestämmelsema i paragrafen avser endast energiområdet men de riktar sig
tiU alla och envar. Med stöd av bestämmelserna i första stycket kan sålunda
avläsningsskyldighet åläggas inte endast förbmkare utan även energileverantörer,
fastighetsägare, fastighetsskötare m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
oljekrisen 1973—197fi uppstod tvekan huruvida innehavare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
bensinstation kunde med stöd av 19 § allmänna ransoneringslagen åläggas
skyldighet att läsa av bensinpumparnas räkneverk. För att undanröja all tvekan
i detta avseende vill jag peka på att en sådan möjlighet i varje fall ges
genom bestämmelsema i denna paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har framgått av den allmänna motiveringen fanns i utredningsförslaget en
mycket vidsträckt bestämmelse, varigenom alla och envar skulle kunna åläggas
att — utöver avläsnings- och uppgiftsskyldighet — i övrigt vidtaga de åtgärder
som behövs för genomförandet av en energireglering. På tidigare anförda skäl
(avsnitt 5.4.3) har den bestämmelsen utgått ur lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
begreppet energi kan hänvisas till vad som anföres under 38 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket åläggs ägare av utrymme, t. ex. fastighetsägare, att lämna den
som skall vidta åtgärd enligt första stycket tillträde till utrymmet. Detta
kan vara exempelvis en lokal eller ett mätarskåp. Bestämmelsen gäller oavsett
om energileverantör skall verkställa avläsning av mätare dier om abonnent
(hyresgäst) själv skall läsa av sin mätare, i det fall han normalt inte har
tillgång till den. Mätaren kan exempelvis vara uppsatt i ett låst utrymme, som
fastighetsägaren disponerar. Bestämmelsen är även tillämplig i det fall att
énergileverantör skaU läsa av mätare i abonnents lägenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>34 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
paragraf öppnar möjlighet för vissa myndigheter att infordra handeisböcker m.
m. för att kunna kontrollera att uppgiftsskyldighet har fullgjorts på rätt
sätt. Bestämmelsen som återfinns i 31 § i utredningens förslag motsvarar i
huvudsak 20 § i allmänna ransoneringslagen. En begränsning av paragrafens
räckvidd har dock gjorts i förhållande till utredningsförslaget genom att
kontroll enligt denna paragraf endast kan göras såvitt avser uppgifter som har
infordrats med stöd av 32 och 33 §§. Genom att inte 31 § har medtagits kan
åtgärder enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>34 §
inte tUlgripas annat än när regleringen har vidtagits med stöd av<br>
befogenhetsbestämmelserna i 6—9 §§ eller när uppgifterna behövs för<br>
att reglering enligt 6 eller 7 § i fråga om energi skall kunna genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket i paragrafen skall vad i första stycket sägs ha motsvarande
tillämpning i fråga om anteckningar som avses i 32 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>35 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
uppgiftsskyldig inte efterkommer begäran enligt 34 § att överlämna
handelsböcker och andra affärshandlingar eller om det föreligger särskild
anledning till kontroll huruvida någon har fullgjort föreskriven
uppgiftsskyldighet får myndighet som avses i 34 § besluta om undersökning på
platsen (35 § första stycket). En motsvarighet till bestämmelserna finns i 21
§ allmänna ransoneringslagen. 1 para-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>grafen
ges en exemplifiering av platser där undersökning kan ske. Vidare får
myndigheten besluta om omhändertagande av handeisböcker och affärshandlingar. 1
begreppet affärshandlingar ingår sådana anteckningar som åläggande enligt 32 §
kan avse. Slutligen föreskrivs i första stycket att undersökning även får ske
av sådant utrymme som avses i 33 § andra stycket, t. ex. ett låst mätarskåp.
Bestämmelsen gäller även då abonnent (hyresgäst) själv har gjort
mätaravläsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med vad som har föreslagits i det till lagrådet remitterade förslaget
till ny förfogandelag föreskrivs i paragrafens andra stycke att bestämmelserna
i 28 kap. rättegångsbalken om husrannsakan skall gälla i tillämpliga delar vid
undersökning och omhändertagande enligt första stycket. Polismyndighet skall
därvid lämna den handräckning som behövs för undersökningen och
omhändertagandet av handelsböcker m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndighet,
som leder husrannsakan enligt 35 § andra stycket, får inte själv utöva våld för
att genomföra undersökning eller omhändertagande som avses i denna paragraf. I
den mån den enskilde inte frir villigt upplåter lokalerna, får myndigheten
begära biträde av polismyndigheten. Undersökningen skall genomföras så att
skada och olägenhet inte uppstår i onödan. Handelsböcker och affärshandlingar bör
om möjligt granskas på platsen och ett omhändertagande av handUngarna bör inte
bestå för längre tid än som iir absolut nödvändigt. Det bör framhållas att 28
kap. 8 § jämförd med 27 kap. 12 § rättegångsbalken inte medger att polisman
närmare undersöker handelsböcker och andra handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att 34 och 35 §§ för sin tillämpning är knutna tUl bestämmelserna om
uppgiftsskyldighet m. m. i 32 och 33 §§, som i sin tur förutsätter att
ransoneringslagens befogenhetsbestämmelser har satts i tilllämpning och att
reglering rried stöd av dessa har genomförts, kan nu ifrågavarande bestämmelser
inte tillämpas fristående från regleringen enligt ransoneringslagen, trots att
bestämmelserna som sådana är permanent i tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>36 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till att reglerna i förfogandelagen om utbetalning av ersättning vid
förfogande (41—44 §§) har gjorts tillämpliga även vid förfogande enligt
ransoneringslagen, har i denna paragraf efter mönster från förfogandelagen
tagits in en bestämmelse som ålägger den mot vilken förfogande riktas att lämna
uppgift om rätt som annan har i fråga om den med förfogandet avsedda egendomen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vite
m. m. (37—42 §§)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>37 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen,
som har sin motsvarighet i 23 § allmänna ransoneringslagen, innehåller
bestämmelser om föreläggande av vite vid underlåten-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>het
att återlämna återkallat ransoneringsbevis (28 §) eller bevis som har tillhört
nägon som har flyttat tiU utiandet eller har avlidit (29 §) eller att fullgöra
skyldighet enligt 3133 §§, exempelvis uppgiftsskyldighet. Enligt den nu
gällande bestämmelsen i allmänna ransoneringslagen kan vite användas även för
den situationen att någon har vägrat lämna myndighet eller dess ombud
tillträde för verkställande av kontroll i sådant fall som avses i 35 § i detta
förslag. Med hänsyn tUl att sistnämnda lagrum föreslås ge möjlighet till
undersökning i samma former som vid husrannsakan finns inget behov av att
också kunna ålägga vite. Därför har inte någon hänvisning gjorts till 35 §.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föreläggande av vite enUgt
denna paragraf ankommer på länsstyrelsen eller annan myndighet som regeringen
bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>38 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
paragrafen finns bestämmelser om överförbmkningsavgift. Med hänsyn till
överförbrukningsavgiftens karaktär av ekonomiskt påtryckningsmedel, vars syfte
främst är att förmå förbrukare att inte tillgodogöra sig mer energi än han har
tilldelats, har paragrafen placerats under bestämmelserna om vite. Paragrafen,
som saknar motsvarighet i allmänna ransoneringslagen, motsvarar 35 § i
utrednmgens lagförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överförbmkningsavgift
kan enligt första stycket komma i fråga endast såvitt avser överförbrukning av
energi som är föremål för reglering enligt 6 §. Avgiften skall erläggas tUI
staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ledning
för bestämmandet av vad som skall avses med energi ges i lagen (1957: 262) om
allmän energiskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om överförbmkningsavgift är indelade i två punkter. Punkt 1 avser det fallet
att någon förbrukar mer ledningsbunden energi än vad han har tilldelats för
ransoneringsperioden. Det av energiberedskapsutredningen uppmärksammade fallet,
att förbrukare av eldningsolja som till följd av misshushållning har förbrukat
sin olja innan ransoneringsperioden är slut och som myndighet av sociala skäl
har nödgats ge en extra tilldelning, tas upp i punkten 2. Regeringen kan med
stöd av den punkten föreskriva att myndighet i samband med beslut om extra
tilldelning kan ålägga vederbörande överförbrukningsavgifl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens andra stycke finns bestämmelser som sätter en yttersta gräns för
hur höga överförbrukningsavgifter som får bestämmas. Reglerna saknar
motsvarighet i utredningens förslag. Möjligheten att i särskilda fall ta ut en
förhöjd avgift intill en viss gräns har också reglerats i andra stycket.
Sådana särskilda fall som här avses kan vara upprepad överförbrukning. De
närmare grunderna för beräkning och påföring av överförbmkningsavgift skall
bestämmas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket har vidare angivits att överförbmkningsavgift enligt regeringens
bestämmande åläggs av länsstyrelse eller kristidsnämnd,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>varmed
avses sådan nämnd som anges i lagen om lokal kristidsförvaltning (1973: 861),
eller annan myndighet. Sistnämnda befogenhet att föreskriva att annan
myndighet än länsstyrelse dier kristidsnämnd får ålägga överförbrukningsavgifl
bör regeringen ha med hänsyn till att frågor som rör ledningsbunden energi,
främst elektrisk kraft, bör handläggas av myndighet med speciell sakkunskap på
området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
tredje stycket finns en bestämmelse som möjliggör att regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer av särskilda skäl kan befria överförbrukare
från att utge avgift. Ett sådant skäl anges vara att den som har ålagts avgift
icke har kunnat i väsentlig mån påverka förbrukningen. Ett annat särskilt skäl
kan vara att en ransonering avslutas på sådant sätt att det skulle framstå som
stötande att ta ut avgiften. Om avgiften redan har inbetalats utgör detta ej
hinder för att överförbrukaren befrias. Han skall då självfallet återfå
beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>39 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
reglerar fall då någon underlåter att rätta sig efter regleringsföreskrifter
men myndigheterna inte kan stävja missförhållandena genom att återkalla
ransoneringsbevis enligt 27 §. Företrädesvis är det fråga om leveranser av
ledningsbunden energi som avses med bestämmelsen om avstängning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket föreskrivs att energileveraritör skall verkställa avstängning av
ledningsbunden energi om sådant beslut fattas. Bestämmelsen i 33 § andra
stycket om tillträde till utrymme äger därvid tiU-lämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
underlåtenhet att stänga av energitillförseln som vägran att medge tUlträde
till lokal enligt andra styeket kan enligt bestämmelserna i tredje stycket
sanktioneras med vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>40 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller en bestämmelse om att talan mot. beslut om föreläggande av vite ej
får föras annat än i samband med talan mot beslut om utdömande av vitet.
Bestämmelsen medför att vitessanktionen görs effektivare. I det till lagrådet
remitterade förslaget till förfogandelag har intagits en motsvarande
bestämmelse i 50 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens förslag skulle länsstyrelsen döma ut ett försuttet vite. Det till
lagrådet remitterade förslaget till förfogandelag innebär att vite utdömes av
allmän donistol. Bl. a. för att ransoneringslagens bestämmelser i största
möjliga utsträckning skall harmoniera med förfogandelagens, har bestämmelsen
om att länsstyrelsen dömer ut vite enligt ransoneringslagen utgått. Någon
särskild föreskrift om att allmän domstol dömer ut vite behövs ej. Det följer
åv allrnänna regler.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>41—43
§§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragraferna
överensstämmer i sakligt hänseende med 36, 37 och 39 §§ allmänna
ransoneringslagen. Utredningen har ansett att paragraferna ur systematisk
synvinkel bättre passar in under bestämmelserna om tvångsmedel m. m. än under
straffbestämmelserna där de återfinns i allmänna ransoneringslagen. Jag delar
denna uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>41 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har i redaktionellt hänseende ändrats i förhållande till utredningens förslag.
De ingrepp som kan göras enligt förevarande paragraf kan vara mycket kännbara
och bör komma till användning framför allt i skärpta krislägen. Paragrafen är
nödvändig för att komma till rätta med den som vägrar att lojalt följa
meddelade ransoneringsföreskrifter. Det torde vara så att redan paragrafen i
sig har en preventiv effekt. Bestämmelserna i paragrafen kan oekså ses som ett
skydd för alla de näringsidkare som ställer sig meddelade föreskrifter till
efterrättelse och härigenom ådrager sig nackdelar i konkurrensen med mindre nogräknade
näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
kortfattad redogörelse för begreppet näringsidkare har tagits in i
specialmotiveringen under 13 §. Det bör framhållas att om näringsidkaren är
ett bolag i vars rörelse har begåtts ransoneringsbrott som innefattar att
föreskrift enligt 6 § i väsentiig mån har åsidosatts beträffande viss
förnödenhet, åtal saimolikt kommer att riktas mot bolagets verkställande
direktör. Genom bestämmelserna i tredje stycket kan därvid saluhållnings-,
överlåtelse- och användningsförbuden i första och andra styckena riktas mot
bolaget, näringsidkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbruksnämnden
har i anslutning tUl 41 § första stycket anfört att om en näringsidkare har
åsidosatt föreskrift som har meddelats med stöd av ransoneringslagen på ett
sådant sätt att han ställs under åtal för brott mot brottsbalken,
bestämmelserna om saluhållningsförbud m. m. ej skall vara tillämpliga. Jag
delar inte denna uppfattning. Rekvisitet för tilllämpning av första stycket är
att näringsidkare har åtalats för brott som innebär att han i väsentlig mån har
åsidosatt föreskrift som har meddelats enligt 6 §. Om detta förfarande åtalas
enUgt ransoneringslagen eller om det ingår som ett led i annan brottslighet oeh
åtalas enligt brottsbalken eller enligt båda lagarna saknar betydelse i detta
sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
bör ej tillämpas i fråga om förnödenhet som kan förverkas (jfr 43 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>42 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
paragrafen finns bestämmelser om när förbud enligt 41 § skaU upphöra att gälla.
Jag vill peka på att näringsidkare som har drabbats av förbudet självfallet kan
ansöka om att få det upphävt innan åtalet har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>prövats
av domstol, om exempelvis ändrade förhållanden har inträffat. Ett exempel kan
vara att man har bytt ut ledningen av ett aktiebolag, i vars verksamhet
ransoneringsbrott har begåtts. Lämnar myndigheten en ansökan utan bifall kan
besvär anföras mot beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>43
§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsidkare
som drabbas av förbud enligt 41 § har rätt att få förråd av förnödenhet som
omfattas av förbudet inlöst. Till skillnad från vad som gäller för inlösen
enligt 12 § föreligger här en ovillkorlig rätt till inlösen. Det ankommer.på
den myndighet som har meddelat förbudet och hos vilken ansökan skall göras att
efter fattat beslut om inlösen översända ansökan jämte nödvändiga handlingar
till den värderingsnämnd som har att pröva ersättningsfrågan. Därvid gäller
vad i 18, 22 och 23 §§ har föreskrivits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ansvarsbestämmelser
m. m. (44—51 §§) 44—45 §§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
oljekrislagen (1975: 197) som det tiU lagrådet remitterade förslaget till
förfogandelag innehåller väsentiigt förenklade ansvarsbestämmelser jämfört med
de ansvarsbestämmelser som i dag finns i aUmänna ransoneringslagen. Utredningen
har i förslaget till ransoneringslag förenklat ansvarsbestämmelserna utan att
i sak göra några genomgripande förändringar. Utredningsförslaget innebär att
bestämmelserna har förts samman i en huvudparagraf med vidsträckt
strafflatitud. Härigenom har utredningen kunnat slopa särskilda bestämmelser
med skilda strafflatituder för exempelvis olika oaktsamhetsfall och för ringa
och grova brott. Utredningen har ansett att det får ankomma på domstolarna att
vid straffmätningen ta nödvändig hänsyn till omständigheterna då brottet
förövades m. m. Straffmaximum har särikts från fängelse två år till fängelse
ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har funnit det tillfredsställande att ansvarsbestämmelserna förenklas.
Riksåklagaren har i sitt remissvar riktat den invändningen mot lagförslaget att
straffparagrafen är så vid att den innefattar såväl obetydliga förseelser som
jämförelsevis grova brott under en och samma straffskala utan att lagtexten ger
rättstillämpningen någon ledning. Jag har beaktat denna invändning och utformat
paragrafen så att i första stycket behandlas normalfallen av uppsålliga brott.
Ändra styeket innehåller bestämmelser rörande grova brott. I tredje stycket
tas oaktsam-hetsbrotten upp. Varje stycke har en egen straff skala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
första stycket har de brottsliga förfarandena för överskådlighetens skull
grupperats i åtta punkter. Dessa straffbestämmelser sägs uttryckligen vara
subsidiära till brottsbalken. I subjektivt hänseende krävs att gärningen begås
uppsåtligen. Straffskalan upptar böter eller fängelse i högst sex månader.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som kriterier på grovt brott i andra stycket har angivits
att brottet har förövats i vinningssyfte eller avsett betydande mängd av egendom
eller eljest varit av särskilt farlig art. Exempel härpå kan vara att
gämingsmannen har begagnat vilseledande bokföring eller att brottet har medfört
att nya ransoneringsbevis måste tryckas och delas ut. Om man behandlar de grova
brotten för sig på detta sätt i en särskUd bestämmelse framstår det som
naturligt att behålla det straffmaximum som i dag gäller, fängelse i högst två
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Straffskalan för oaktsamhetsbrotten i tredje stycket
upptar böter eller, om det oaktsamma brottet är grovt, fängelse i högst sex
månader. I ringa fall skall dock inte dömas till ansvar vid oaktsamhetsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafens första stycke innehåller en bestämmelse som
reglerar förhållandet mdlan straff och vite. En motsvarande bestämmelse har
tagits in i det till lagrådet remitterade förslaget till ny förfogandelag.
Bestämmelsen innebär att den som har överträtt ett vitesföreläggande inte
skall dömas ttll ansvar för gärning som omfattas av föreläggandet. Detta innebär
således att i och för sig antingen straff eller vite kan komma i fråga men att,
om vite har förelagts, påföljden för ett åsidosättande av föreläggandet inte
kan bli att straff ådöms utan endast att vitet döms ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vissa fall kan förbrukare åläggas att utge
överförbmkningsavgift för överförbrukning som även är belagd med straff. Med
hänsyn till överförbrukningsavgiftens karaktär av sanktion och mot bakgrund av
bestämmelsen i första stycket, har i andra stycket föreskrivits att den som
har ålagts överförbmkningsavgift inte får dömas till straff för överförbrukningen.
Bestämmelsen anknyter till den som har ålagts avgiften. Detta gör det möjligt
att straffa ställföreträdare för juridisk person, t. ex. ett aktiebolag, i
vars verksamhet överförbrukning har. skett, även om bolaget har ålagts att utge
överförbmkningsavgift för överförbrukningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen har sin motsvarighet i 35 § allmänna ransoneringslagen
och 41 § i utredningens förslag. 46 § är endast tillämpbar på näringsidkare.
Bestämmelsen kan t. ex. tillämpas i faU där näringsidkaren blivit bestulen på
varor eller ransoneringsbevis, om han hade underlåtit att skydda egendomen och
bevisen på ett sätt som skäligen kan fordras. Enligt 51 § får brott som här
avses åtalas endast efter speciellt medgivande eller särskild anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hav flera medverkat till brott enligt den nya
ransoneringslagen skall 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken tiUämpas. Föreskrift
härom ges i denna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>paragraf.
Uttrycklig bestämmelse i ämnet behövs eftersom inte alla straffskalor
inbegriper fängelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>48
§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
paragraf innehåller en bestämmelse om s. k. företagaransvar. 1 utredningens
förslag har motsvarande bestämmelse tagits in i 43 §. I allmänna
ransoneringslagen finns i 40 § föreskrift om s. k. husbondeansvar, vilket har
ett vidare tillämpningsområde än företagaransvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förarbetena till allmänna ransoneringslagen uttalades (prop. 1954: 20, s. 143)
att erfarenheterna från tiden för andra världskriget visade att en bestämmelse
om husbondeansvar inte kunde undvaras på förevarande lagstiftningsområde. Som
utredningen har anfört föreligger inte tillräckliga skäl att i en ny
ransoneringslag mönstra ut denna form av ansvar för anställds handlande. En
sådan bestämmelse bör dock i dag ges en mindre räckvidd och en modernare
formulering. Jag anser den form av företagaransvar som utredningen har
föreslagit vara lämplig. Paragrafen har utformats så att näringsidkare
ansvarar för gärning som avses i 44 §, om den begås i hans rörelse och han har
haft eller bort ha vetskap om gärningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>49—50
§§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragraferna ges bestämmelser om förverkande m. m. Motsvarande bestämmelserna
finns i 41 oeh 42 §§ allmänna ransoneringslagen. Paragraferna motsvaras av 44
oeh 45 §§ i'utredningens lagförslag. Föreskrifterna har utformats med det till
lagrådet remitterade förslaget till förfogandelag som förebild (54 och 55 §§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>49%</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 36 kap. 4-12 §§ brottsbalken reglerar frågan hos vem förverkande får ske och
vissa andra frågor angående förverkande. Dessa bestämmelser gäller även utanför
brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
förslagets 49 § anges vilken egendom som skall kunna förverkas och vilka typer
av förverkande som kommer i fråga. Huvudregeln ges i första stycket första
meningen. Regeln innebär att egendom som någon i samband med brott mot
ransoneringslagen har mottagit eller genom brottet har saluhållit eller
utbjudit till avy ttririg iriot vederlag eller undanhållit, använt, frambringat,
tillverkat eller berett skall förklaras förverkad, om det inte är uppenbart
obilligt. I stället för egendomen kän dess värde förklaras förverkat. I detta
stycke har föremålet för förverkande angetts som "egendom". 1
begreppet ingår — förutom förnödenheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bl. a. fast egendom samt
betalningsmedel. Härigenom kan förverkande av exempelvis köpeskillingen eller
värdet av köpeskillingen ske hos brottsUg säljare antingen genoin att
köpeskiUingen— egendomen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förverkas, om den finns.i
behåU, eller värdet förklaras förverkat om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>köpeskiUingen
— egendomen —inte har hållits avskild från säljarens övriga tillgångar. Det må
framhåUas att förverkande av köpeskillingen hos säljaren inte utesluter
förverkande av varan hos köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För det fall, att
gärningsmannen äger ytterligare mängd av den förnödenhet som brottet har
avsett, utsträcks i andra stycket regeln cm förverkande tUI att gälla även
denna mängd. I andra meningen vidgas regelns räckvidd ännu ett steg. Om
gärningsmannen äger annan förnödenhet som omfattas av reglering enligt 6 eller
7 § kan den oekså förklaras förverkad, men i detta fall krävs därjämte att
särskilda skäl föreligger. Ett sådant skäl kan vara att gärningsmannen har
grovt förbrutit sig mot gällande föreskrifter. Vid tiUkomsten av allmänna
förfogandelagen nämndes (prop. 1954: 20, s. 165) att det också syntes
naturligt att tiUämpa motsvarande stadgande i den lagen t. ex. mot en ieke
näringsidkare, som i samband med en överträdelse av meddelad föreskrift ertappas
med att inneha förråd av andra förnödenheter vilka är föremål för reglering,
ehuru det inte kan till fullo styrkas att han olovligen har förvärvat dessa
förnödenheter, samt det framstår som uppenbart att han förvärvat dem för att
handha dem i strid mot meddelade bestämmelser. Även vid tillämpningen av andra
stycket gäller givetvis regeln att förverkande inte får ske om det är
uppenbart obiUigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens tredje stycke föreskrivs att vad i första stycket sägs om egendom i
tillämpliga delar gäller även ransoneringsbevis. Det betyder att om någon har
överlåtit ransoneringsbevis mot vederlag, vederlaget eller värdet kan
förverkas. I detta sammanhang kan hänvisas till 36 kap. 4 § brottsbalken, som
dels anger hos vilka personer förverkande får ske, dels föreskriver att egendom
som vid brottet inte tUlhörde någon av vissa angivna personer inte får
förklaras förverkad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om försäljning av förverkat gods och förfarande med influten köpeskilling finns
i lagen (1974: 1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m. m.
Till detta kan fogas att det inte har ansetts nödvändigt att i bestämmelsen
särskilt nämna emballage och liknande, eftersom en naturlig tolkning av en
förverkandebestämmelse numera anses leda till att bestämmelsen omfattar även
emballage (jfr. prop. 1968: 79, s. 58).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>50 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 50
§ ges en mot 42 § andra stycket allmänna ransoneringslagen svarande
bestämmelse om att i beslag tagen egendom som kan antas bli förverkad och som
är underkastad förskämning eller snar förstörelse eller annan nedgång i värde
genast får försäljas. Den nu gällande värdegränsen 100 kronor bör, som också
har föreslagits i det remitterade förslaget till förfogandelag (55 §), höjas
till 1.000 kronor. Tillstånd tiU försäljning av den beslagtagna egendomen skaU
sökas hos den rätt som är behörig att pröva beslagsfrågan (jfr. 19 kap. 12 §
rättegångsbalken).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättens
beslut i sådant ärende går genast i verkstäUighet (jfr. 30 kap. 12 §
rättegångsbalken).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>57
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen finns den vid 46 § berörda föreskriften om särskild åtalsanmälan
eUer medgivande. Paragrafen motsvarar 43 § aUmänna ransoneringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
beslämmelser (52—55 §§)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsnittet
innehåller bestämmelser om besvärsrätten i den mån sådan inte upptas på annat
ställe i lagen, om verkställighet av beslut oeh om verkan av förfogandebeslut
m. m. när tillämpningen av 6—9 §§ upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>52
§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
reglerar besvärsrätten i enlighet med de överväganden som jag har redogjort för
i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket innehåller bestämmelser om vilka beslut som skall överklagas till
kammarrätt. Bestämmelsen ansluter till 8 § lagen (1971: 289) om allmänna
förvaltningsdomstolar (8 § ändrad senast 1974: 577). Talan förs hos kammarrätt
mot följande beslut, nämligen rörande återkallelse av ransoneringsbevis enligt
27 §, undersökning och omhändertagande enligt 35 §, överförbrukningsavgifl
enligt 38 §, avstängning enligt 39 § första stycket samt saluhållningsförbud
m. m. enligt 41 eller 42 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tredje stycket ges regeringen fullmakt att fatta beslut om besvärsordningens
utformning i de fall som inte har särreglerats i första och andra styckena
eller i 17 och 23 §§. Regeringen får därvid begränsa besvärsrätten så att
talan får föras hos endast en besvärsinstans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>55
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen finns en bestämmelse om att beslut av förvaltningsmyndighet eller
kammarrätt länder till efterrättelse utan hinder av besvär, om inte annat
följer av 22 § andra stycket eller föreskrivs i beslutet. Med hänvisningen till
22 § andra styeket åsyftas vissa beslut av lokal värderingsnämnd (jfr. 41 §
förslaget till förfogandelag).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>54
§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna paragraf ges genom en hänvisning till 57, 58, 60 och 61 §§
förfogandelagen bestämmelser om vad som skall iakttas när tillämpningen av
befogenhetsbestämmelserna (6—9 §§) i ransoneringslagen upphör att tillämpas.
Beträffande nämnda bestämmelser i förfogandelagen kan hänvisas till
specialmoliveringen i det remitterade förslaget till förfogandelag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 2 kap. 13 § regeringsformen får yttrandefriheten begränsas
endast om särskUt viktiga skäl föranleder det. Skyddet för enskilds personliga
eller ekonomiska förhåUanden anges i paragrafen som ett sådant viktigt skäl.
Yttrandefriheten får också begränsas med hänsyn till rikets säkerhet och
folkförsörjningen. Vidare får friheten att yttra sig i näringsverksamhet
begränsas. Begränsningen av yttrandefriheten måste enligt regeringsformen i
princip ske genom lag. Förbud för någon att röja vad han har erfarit i allmän
tjänst eller under utövande av tjänsteplikt får dock efter bemyndigande i lag
meddelas genom förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgifter som avses kunna inhämtas med stöd av den
föreslagna ransoneringslagen angår inte sällan enskilds personliga eller
ekonomiska, förhållanden och kan medföra förfång för den enskilde om de kommer
til! allmän kännedom. Kännedom kan också vinnas om yrkeshemlighet och om sådant
som är av betydelse för rikets säkerhet och folkförsörjningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grund av det anförda föreskrivs i denna paragraf förbud
att obehörigen yppa eller utnyttja vad som på grund av bestämmelse i lagen har
inhämtats om yrkeshemUghet, arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds
personliga eller ekonomiska förhållanden eller förhållande av betydelse för
folkförsörjningen eller för rikets säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En motsvarighet till den föreslagna bestämmelsen finns i
22 § allmänna ransoneringslagen. Där föreskrivs, att vad som har inhämtats med
stöd av föreskrifter motsvarande de i 31—35 §§ upptagna inte får yppas i vidare
män än som erfordras för att vinna det med bestämmelserna avsedda ändamålet.
Det nu använda ordet "obehörigen" innebär att
tystnadspliktsbestämmelsen har anpassats till den utformning som är den numera
vedertagna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till den lydelse som 20 kap. 3 § brottsbalken
har getts genom lagen (1975: 667) om ändring i brottsbalken behöver inte någon
bestämmelse om straff för brott mot tystnadsplikt införas i ransoneringslagen.
Vidare är frågan om aUmänt åtal uttömmande reglerad i 20 kap. 5 § brottsbalken
i dess lydelse enligt SFS 1975: 667 (se närmare om detta i prop. 1975: 78, s.
184 och 186).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2 Förslaget ii\l lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928: 370)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 20 § andra stycket har ett tiUägg gjorts för
överförbmkningsavgift som därigenom inte kommer att bli avdragsgill omkostnad
vid beräkning av inkomst från särskild förvärvskälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 861)
om lokal kristids<br>
förvaltning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De föreslagna ändringarna är av helt formell natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 75</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>77 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom förslaget till ändring i 11 § öppnas möjlighet för
regeringen att föreskriva att talan ej får föras mot beslut, som länsstyrelse
har fattat i överklagat ärende. Härmed avses beslut i ärende, som i första
instans har prövats av kristidsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.4. Förslaget till lag om ändring i oljekrislagen
(1975:197)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hänvisningarna i första styeket har ändrats till att avse
paragrafer i förslaget till ny ransoneringslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom att bestämmelserna i 10—55 §§ i förslaget till
ransonerings-lag skall vara i tillämpning permanent behövs inte en motsvarighet
till den nuvarande föreskriften i 2 g tredje stycket första meningen oljekrislagen,
varigenom bestämmelserna i 6—46 §§ allmänna ransoneringslagen sätts i
tillämpning. Inte heller behövs föreskriften i 2 § tredje slycket andra
meningen oljekrislagen att om ransoneringslagen har satts i tillämpning med
stöd av oljekrislagen, ersättning vid inlösen av råolja och oljeprodukter skall
bestämmas av oljekrisnämnden. Enligt förslaget till ransoneringslag skall
alltid oljekrisnämnden bestämma ersättning för råolja och oljeprodukter vid
inlösen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 7 § görs hänvisningar till bestämmelser i allmänna
förfogandelagen i fråga om ersättning för egendom som tas i anspråk enligt
oljekrislagen. Enligt förevarande förslag görs hänvisningarna till 19—21 §§
och 22 § första stycket i förslaget tUl ransoneringslag och 17 § andra stycket
samt 36 § och 41—44 §§ i det till lagrådet remitterade förslaget till ny
förfogandelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>S§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nämnd som skall bestämma ersättning enligt
oljekrislagen har alltsedan lagens ikraftträdande benämnts oljekrisnämnden.
Denna benämning förs nu in i lagtexten. 1 övrigt görs endast en redaktionell
ändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9-12 §§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oljekrisnämnden har i förslaget till ransoneringslag
givits ökade arbetsuppgifter. I det till lagrådet remitterade förslaget till ny
förfogandelag har möjligheter öppnats att förordna oljekrisnämnden till
särskild värderingsnämnd beträffande råolja och oljeprodukter. Oljekrisnämndens
beslut i ersättningsärenden kan inte överklagas vare sig enligt oljekrislagen
eUer förslaget till ransoneringslag. Särskild värderingsnämnd för hela riket
enligt förslaget till förfogandelag har jämställts med riksvär-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>deringsnämnden
såvitt avser sammansättning m. m. Beslut av särskild värderingnämnd får — i
likhet med vad som gäller för riksvärderingsnämnden — inte överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mot den nu tecknade
bakgrunden har det varit naturligt att försöka jämställa oljekrisnämnden med
riksvärderingsnämnden. Ändringarna i 9—12 §§ är sålunda en följd av dessa
strävanden och innebär i huvudsak att oljekrisnämnden är beslutför när
ordföranden och minst tre andra ledamöter är närvarande (12 §) samt att
ledamot som är i konkurstillstånd ej får utöva befattning som ledamot (10 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över lagförslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:75.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lOo</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:204.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Bilaga 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:205.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>Utredningens lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:222.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till Ransoneringslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:141.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives följande. Inledande bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Kommer riket i krig, träder 7—12 §§ i tiUämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betinner
sig riket i krigsfara får regeringen föreskriva att nämnda bestämmelser helt
eller delvis skall tillämpas från tidpunkt som regeringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Har till följd av krig eller av krigsfara vari riket befunnit sig eller<br>
av annan utomordentlig händelse uppkommit knapphet eller betydande<br>
fara för knapphet inom riket på förnödenhet av vikt för totalförsvaret<br>
eller folkförsörjningen får regeringen föreskriva att 7—12 §§ helt eller<br>
delvis skall tillämpas från tidpunkt som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
knapphet eller betydande fara för knapphet på elektrisk kraft uppkommit av
annan anledning än nu sagts får regeringen med riksdagens samtycke meddela
föreskrift enligt första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskrift
enligt denna paragraf skall avse viss tid, högst ett år varje gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Föreskrift enligt 1 § andra
stycket eller 2 § första stycket skall undersrällas riksdagens prövning inom en
månad från utfärdandet eller, om riksmöte ej pågår, inom en månad från början
av nästkommande riksmöte. Sker ej underställning eller godkänner riksdagen ej
föreskrif-len inom två månader från det underställningen skett gäller icke föreskriften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Är riket ej längre i krig
eUer upphör krigsfara som föranlett föreskrift enligt 1 § andra stycket,
beslutar regeringen före nästkommande riksmötes avslutande att lagens
bestämmelser från tidpunkt som regeringen bestämmer ej vidare skall äga
tillämpning eller, om förutsättningar härför finnes, att bestämmdserna skall
tillämpas med stöd av 2 § iövsla siycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Under tid då bestämmelse i
7—12 §§ tillämpas skall även däremot svarande föreskrifter i 13—47 §§
tUlämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Vid meddelande oeh tUlämpning
av föreskrift enligt 7—12 §§ skall tillses att den vars rätt därav beröres icke
Uder större förfång än som är nödvändigt med hänsyn till omständigheterna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglering av liandel m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 % För att möjliggöra erforderlig hushållning med
förnödenhet, som<br>
är av vikt för totalförsvaret eller folkförsörjningen, får regeringen före<br>
skriva</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att sådan
förnödenhet under viss tid icke får saluhållas, utbjudas mot vederlag,
överlåtas eller förvärvas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att sådan
förnödenhet endast får saluhållas, utbjudas möt vederlag, överiåtas eller
förvärvas i den ordning och på de villkor, som föreskrivs av regeringen eller
myndighet söm regeringen -iDestämmef,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att sådan
förnödenhet endast får användas för de ändamål, på de villkor och med de
begränsningar, som föreskrivs av regeringen eller myndighet söm regeringen
bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sådan föreskrift får även meddelas beträffande annan
förnödenhet, om detta krävs för att reglering, som genomförts enligt första
stycket, skall kunna tillfredsställande kontrolleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreskrift enligt första stycket 1. eller 2. rörande
överlåtelse av viss förnödenhet skall tillämpas även beträffande näringsidkares
uttag av förnödenheten ur sin rörelse, om ej regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer förordnar annorlunda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § I den mån det är oundgängligen nödvändigt för att
tillfredsstäl<br>
lande kontrollera reglering enUgt 7 §, får regeringen föreskriva att rätt<br>
att frambringa, tillverka, bereda eller använda eller att yrkesmässigt<br>
köpa eller sälja viss förnödenhet skall tillkomma endast den som av<br>
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer erhållit särskilt<br>
tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om synnerliga skäl föreligger får regeringen meddela
förskrift som avses i första stycket jämväl när föreskriften är oundgängligen
nödvändig för att åstadkomma erforderlig hushållning med förnödenhet som avses
i 7 § första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Regeringen får, utan hinder av vad i förfogandelagen
(OOOO: 000)<br>
stadgas om förutsättningarna för lagens tillämning, föreskriva att nämn<br>
da lag skall tUlämpas i erforderliga delar, om det är oundgängligen nöd<br>
vändigt för att reglering enligt 7 § skall kunna genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förfogande som beslutas med stöd av första stycket får
endast ske hos näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda avgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § För att utjämna priserna på förnödenheter av samma
eller lik-arta slag, som införs till riket, eUer på förnödenhet, som införs
till riket, och förnödenheter av samma eller likartat slag, som frambringas
eller tillverkas inom riket, får regeringen, om så erfordras för att tillgodose
behov av förnödenhet som avses i 7 § första stycket, föreskriva att i vissa
fall avgift {clearingavgift) skall erläggas och i andra fall bidrag {clearingbidrag)
skall utgå för förnödenhet, som införs till riket eller som frambringas eller
tiUverkas inom riket. Clearingen skall ske enligt de grunder regeringen
bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om särskilda skäl föreligger får clearingen avse även
förråd av förnödenhet som finns inom riket då förordnandet om clearing träder
i kraft.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om det är nödvändigt för att
tillgodose behovet av förnödenhet som avses i 7 § första stycket får regeringen
föreskriva att avgift {pris-utjämningsavgift) skall, enligt grunder som
regeringen bestämmer, erläggas för förnödenhet som förs ut ur riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>s Om det är nödvändigt för att
begränsa förbrukningen av förnödenhet som avses i 7 § första stycket får
regeringen föreskriva att avgift {förbrukningsdämpande avgift) skall, enligt
grunder som regeringen bestämmer, utgå vid yrkesmässig omsättning av sådan
förnödenhet. Föreskriften skall avse viss tid, dock längst en månad eller, om
särskilda skäl föreligger, längst två månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Riksdagen bestämmer hur
ijverskottsmedel, som kan ha uppstått vid clearing, samt erlagda
prisutjämningsavgifter och erlagda förbrukningsdämpande avgifter skall
användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>s Regeringen får meddela
föreskrifter om restitution av och befrielse från clearingavgift,
prisutjämningsavgift och förbrukningsdämpande avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inlösen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §
Har regeringen på grund av knapphet eller befarad knapphet på<br>
viss förnödenhet beträffande denna meddelat föreskrift enligt 7 eller<br>
8 § kan ägare av sådan förnödenhet tiU länsstyrelsen ge in en till rege<br>
ringen ställd ansökan om inlösen av de förråd av förnödenheten, som<br>
han innehar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer skall inom trettio dagar från det
ansökningen gavs in besluta huruvida staten skall inlösa förnödenheten för
statens eller annans räkning. Har föreskrift, som meddelats enligt 7 eller 8 §,
i betydande mån begränsat ägarens möjlighel att tUlgodogöra sig värdet av
förnödenheten och har föreskriften ej medfört endast ringa men för ägaren,
skall regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förordna att
förnödenhet, som ej skall lösas in, får av ägaren överlåtas eller användas utan
hinder av vad som föreskrivits med stöd av 7 eller 8 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>3 För förnödenhet som inlöses
enligt 15 § utgår ersättning för kostnaderna för produktion eller inköp av det
inlösta partiet samt för utgifterna för forsling och lagring av partiet.
Ersättning får dock icke bestämmas till högre belopp än som skuUe ha utgått om
förnödenheten enligt förfogandelagen (OOOO: 000) avståtts tUl staten.
Ersättning bestämmes av lokal värderingsnämnd, varom stadgas i
förfogandelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Talan mot lokal
värderingsnämnds beslut föres hos riksvärderingsnämnden genom besvär.
Förordnar regeringen med stöd av 18 § andra stycket förfogandeförordningen
(OOOO: 000) att viss lokal värde-ringsnämd skall ha hela riket som
verksamhetsområde, får regeringen dock föreskriva att tala mot den nämndens
beslut ej får föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
riksvärderingsnämndens beslut får talan ej föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>18 §
Sedan lokal värderingsnämnds beslut om ersättning vunnit laga<br>
kraft mot staten, skall länsstyrelsen utanordna det fastställda ersättnings<br>
beloppet, om ej annat följer av 20 eller 21 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Ersättningsbelopp som
fastställs av riksvärderingsnämnden utanordnas genast av länsstyrelsen i den
mån ersättningen ej redan betalats enligt 18 § eller om annat ej följer av 20
eller 21 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har någon till säkerhet för
fordran panträtt i förnödenhet, som inlöses enligt denna lag, är han före
ägaren berättigad att utfå sin fordran ur ersättningsbeloppet även om
fordringen ej är förfallen tiU betalning. Detta gäller också den som har rätt
att hålla kvar förnödenheten till säkerhet för förfaUen fordran samt säljaren
vid avbetalningsköp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Ersättning för förnödenhet
som är utmätt skall utges tUl utmätningsmannen om borgenären begär det. Avser
ersättningen förnödenhet som är satt i kvarstad eller ligger under
skringringsförbud skall, om part begär det, ersättningen utges till
överexekutor för insättande i bankinrättning enligt bestämmelserna i
utsökningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ran.soneringsbevis</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Bevis, som myndighet för
reglering enligt 7 § utfärdat om rätt att förvärva eller använda förnödenhet
{ransoneringsbevis), får icke utbjudas till avyttring mot vederlag eller
överlåtas mot vederlag. Ej heller får sådant bevis överlämnas mot vederlag i
pengar att användas av annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Ransoneringsbevis får icke
heller utan vederlag överlåtas eller mot annat vederlag än pengar överlämnas
att användas av annan i andra fall eller på andra villkor än som föreskrivs av
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Näringsidkare får icke heller
utan vederlag till begagnande av annan överlämna eller ur sin rörelse ta
ransoneringsbevis, som han mottagit i eller för rörelsen, annat än i den
ordning och på de villkor som föreskrivs av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Ransoneringsbevis får
återkallas av myndighet som utfärdat beviset eller av ombud för denna
myndighet om tilldelningen av beviset föranletts av oriktig uppgift eller om
den, för vilken beviset utfärdats, enligt meddelade föreskrifter icke är
berättigad att inneha eller begagna beviset eller om särskUda omständigheter
eljest föranleder bevisets återkallande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>26 §
Har ransoneringsbevis återkallats, skall innehavaren genast över<br>
lämna beviset till den myndighet som återkallat det eller, om annan<br>
myndighet angivits i beslutet om återkallandet, till denna myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har nägon för vilken
ransoneringsbevis utfärdats erhållit flyttningsbetyg till utlandet, skall han
överlämna beviset till den myndighet, som utfärdat det, eller till ombud för
denna myndighet. Avlider någon för vilken sådant bevis utfärdats, skaU
dödsbodelägare eller annan, vilken har den dödes egendom i sin vård, skyndsamt
överlämna beviset till myndighet eller ombud som nu sagts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Vad i denna lag sägs om
ransoneringsbevis skall även gälla legitimationskort som utställts av
myndighet för att användas vid utdelning av ransoneringsbevis.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgiftsskyldighel m. mi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29 § I den mån regeringen eller myndighet som regeringen
bestäm<br>
mer det föreskriver, skall var och en beträffande förnödenhet som avses<br>
i 7 § första stycket eller, oin föreskrift meddelats enligt 7 § andra<br>
stycket eller 8 §, beträffande förnödenhet som avses med föreskriften<br>
lämna uppgift om den mängd av förnödenhet han innehar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelas föreskrift enligt 7, 8, 10, 11 eller 12 §, skall
var och en som yrkesmässigt frambringar, tillverkar, köper eller säljer eller i
yrkesmässigt bedriven verksamhet använder förnödenhet som avses med föreskriften,
i den mån myndighet som regeringen bestämmer det föreskriver och i enUghet med
de närmare anvisningar myndigheten meddelar, föra de anteckningar angående sin
rörelse som erfordras för kontroll av föreskriftens efterlevnad och till
myndigheten eller dess ombud lämna skriftiiga uppgifter angående rörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30 § I samband med reglering enligt 7 eller 8 § av energi
i någon<br>
form skall var och en i den män regeringen eller myndighet som rege<br>
ringen bestämmer det föreskriver lämna de särskilda uppgifter och göra<br>
de avläsningar samt i övrigt vidtaga de åtgärder som behövs för regle<br>
ringens genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som förfogar över lokal inom vilken ålgärd enligt
första stycket skall vidtagas skall lämna den som skall vidtaga åtgärden
tillträde till lokalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>31<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För kontroll
av att uppgift som infordrats enligt 29 eller 30 § är riktig och fullständig
skall uppgiftsskyldig på begäran av länsstyrelse eller polismyndighet eller av
annan myndighet som regeringen bestämmer tillhandahålla myndigheten eller dess
ombud handelsböcker, andra affärshandlingar och anteckningar som omnämns i 29 §
andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>32<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För det i 31
§ angivna syftet får undersökning göras av kontor, fabrik, butik, serverings-
och lagerlokal, ladugård eller annat utrymme eller förvaringssiälle som den
uppgiftsskyldige eller den som avses i 30 § andra stycket förfogar över. Vid
sådan undersökning skall bestämmelserna i 28 kap. rättegångsbalken om
husrannsakan gäUa i tillämpliga delar. Myndighet som avses i 29 och 30 §§
utövar därvid den befogenhet som vid husrannsakan tillkommer undersökningsledaren,
åklagaren eller rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>33<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vad som
inhämtats med stöd av 29—32 §§ får ej obehörigen yppas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>VUe m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34 § Har någon underlåtit att fullgöra skyldighet enligt
26, 27, 29, 30<br>
eller 31 § får länsstyrelsen eller annan myndighet som regeringen be<br>
slämmer förelägga den försumlige att fullgöra skyldigheten vid vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vite utdömes av länsstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35 § Har någon tiUgodogjort sig energi, som är föremål för
reglering<br>
enligt 7 §, i större omfattning än han haft rätt till eller erhåller någon<br>
efter misshushållning sådan förnödenhet utöver vad han tidigare haft<br>
rätt till, får myndighet som regeringen bestämmer ålägga honom att till<br>
staten utge särskild avgift {överförbrukningsavgifl) enligt grunder som<br>
regeringen bestämmer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överförbrukningsavgiften skall erläggas av den som normalt
är ansvarig för betalning av förnödenheten i fråga, men får enligt grunder som
föreskrivs av regeringen, om fråga är om gemensam leverans av förnödenheten
titt flera slutliga förbrukare {kollektivleverans), fördelas på de
slutliga.förbrukarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreligger särskilda skäl får regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer befi"ia den som ålagts överförbrukningsavgifl
från att utge avgiften,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36 § Den som uppenbarligen underlåter att rätta sig efter
reglering<br>
enligt 7 § kan, om åtgärd enligt 25 § ej kan vidtagas, av myndighet som<br>
regeringen bestämmer avstängas under viss tid från att erhålla ytterli<br>
gare mängd av förnödenheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgöres
förnödenheten av ledningsbunden energi skall den som tillhandahåller energin
verkställa beslutet om avstängning. Härvid äger 30 § andra stycket motsvarande
tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underlåtes vad i andra stycket stadgas äger vad i 34 §
föreskrives om vite motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37 § Har näringsidkare, som driver handel med eller i sin
rörelse an<br>
vänder förnödenhet som avses i 7 §, ålalats för brott mot denna lag och<br>
har han genom brottet i väsentlig mån åsidosatt föreskrift eller villkor<br>
som meddelats enligt 7 §, får myndighet som regeringen bestämmer<br>
meddela honom förbud att i rörelsen saluhålla, överlåta eller använda<br>
sådan förnödenhet som brottet avsåg. Föreligger särskilda skäl får för<br>
budet jämväl avse andra förnödenheter, som är föremål för regleri.ng<br>
enligt 7 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avsåg brottet förnödenhet som avses i 8 § och har
näringsidkaren genom brottet i väsentlig mån åsidosatt föreskrift eller villkor
som meddelats enligt samma paragraf, får om särskilda skäl föreligger förbud
enligt första stvcket meddelas honom beträffande förnödenhet, som är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>38<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Förbud enligt
37 § består till dess reglering av förnödenheien enligt 7 § upphör. Myndighet
som meddelat förbudet får dock upphäva det dessförinnan. Leder åtalet som
föranlett förbud enligt 37 § ej till fällande dom, skall myndighet som meddelat
förbudet omedelbart häva det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>39<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Förråd av
förnödenhet som omfattas av förbud enligt 37 § och som näringsidkaren innehar
vid delgivning av förbudet är denne berättigad att få inlöst genom den
myndighets försorg som meddelat förbudet. Härvid skall 16—21 §§ tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvarsbestämmelser m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40 § Till böter eller fängelse i högst ett år dömes, om ej
gärningen är<br>
belagd med straff i brottsbalken, den som uppsåtUgen eller av oaktsam<br>
het</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ej iakttager
föreskrift eller villkor som meddelats enligt 7 eller 8 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i ärende om
utfående eller återkallande av ransoneringsbevis eller i ärende om tUlstånd som
avses i 8 § till myndighet eller dess ombud lämnar oriktig uppgift, om åtgärden
innebär fara i bevishänseeride.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. vid förvärv mot kvitto eller liknande handling av
förnödenhet<br>
som avses i 7 § i handlingen lämnar oriktig uppgift, om åtgärden inne<br>
bär fara i bevishänseende,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryter mot 22,
23 eller 24 § eller obehörigen förskaffar sig äkta eller falskt
ransoneringsbevis,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för förvärv av
förnödenhet obehörigen använder för annan utfärdat ransoneringsbevis eller
använder återkallat ransoncringsbevis,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underlåter att
fullgöra skyldighet som åligger honom enligt 29, 30 eller 31 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid fullgörande
av skyldighet enligt 29 eller 30 § lämnar oriktig uppgift eller i anteckningar
inför sådan uppgift, om åtgärden innebär fara i bevishänseende,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryter mot
förbud som meddelats enligt 37 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreliger särskilda skäl får regeringen föreskriva att
gärning som avses i första stycket och som är av mindre allvarlig karaktär
icke skall förskylla svårare straff än böter, högst femhundra kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41 § Näringsidkare som icke iakttar erforderlig omsorg vid
omhän-<br>
derhavandet av rörelsens förråd av förnödenhet som avses i 7 eller 8 §<br>
eller av ransoneringsbevis som mottagits i eller för rörelsen och som<br>
till följd därav icke kan redovisa förrådet eller bevisen i föreskriven<br>
ordning dömes tUl böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i första styeket stadgas i fråga om ransoneringsbevis
skall även gälla anteckningar som avses i 29 § och andra handlingar som skall
upprättas enligt föreskrift som utfärdats med anledning av reglering enligt 7
dier 8 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>42<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>g Har flera
medverkat till brott enligt denna lag äger 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken
motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>43<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Företagare
ansvarar för gärning som avses i 40 eller 41 § om gärningen begås i hans
rörelse och han har haft eller bort ha vetskap om gärningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>44<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Egendom som
mottagits, olovligen saluhållits eller utbjudits till avyttring mot vederlag i
samband med brott enligt denna lag eller som undanhållits eller olovligen
använts, frambringats, tillverkats eller beretts genom sådant brott skall
förklaras förverkad, om det ej är uppenbart obilligt. Detsamma gäller
ransoneringsbevis samt, om gärningsmannen eller annan som medverkat till
brottet äger ytterligare förråd av den förnödenhet som brottet avsett, dessa
förråd. Förråd av andra förnödenheter som är föremål för reglering enligt 7
eller 8 § och som ägs av gärningsmannen eller annan som medverkat till brottet
kan också förklaras förverkade, om särskilda skäl föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I stället för egendom som avses i första stycket kan dess
värde förklaras förverkat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45 § Har beslag lagts på egendom, som kan antagas bli
förverkad,<br>
och är den underkastad förskämning eller snar förstörelse eller annan<br>
nedgång i värde, får den genast försäljas. Sådan försäljning skall alltid<br>
ske om ägaren begär det. Uppskattas egendomens värde till femhundra<br>
kronor eller högre belopp och har ej försäljning påkallats av ägaren,<br>
skall dock tillstånd till försäljning sökas hos rätten, om omständighe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>terna
medger detta. Rätten får utan att höra ägaren meddela beslut om egendomens
försäljning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>46 §
Ätal för brott som avses i 41 § får endast väckas efter anmälan<br>
eller medgivande av myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>47 §
Mot beslut om föreläggande av vite får talan ej föras annat än<br>
i samband med talan mot beslut om utdömande av vitet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Talan mot beslut om
utdömande av vite, mot beslut som meddelats enligt 36—38 §§ och mot beslut av
central förvaltningsmyndighet rörande återkallelse av ransoneringsbevis föres
hos kammarrätten genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förvaltningsmyndighets
eller kammarrätts beslut länder till efterrättelse utan hinder av besvär, om
ej annat förordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Talan
mot annat beslut enligt denna lag oeh som icke meddelats av allmän domstol
föres i den ordning regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977 då allmänna ransoneringslagen (1954:
280) skall upphöra att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förekommer
i lag eller författning hänvisning till föreskrift som ersatts genom
bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:71.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1C8</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives att 20 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan
angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lyddse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20
§1 Vid beräkningen av inkomsten från särskUd förvärvskälla skola från samtliga
ur förvärvskällan under beskattningsåret härfiutna intäkter i penningar eller
penningars värde (bruttointäkt) avräknas alla omkostnader under
beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande. Ätt
koncernbidrag, som icke utgör sådan omkostnad, ändå skall avräknas i vissa fall
och inräknas i bruttointäkt hos mottagaren framgår av 43 § 3 mom.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avdrag må
icke ske för: den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter,
däruti inbegripet vad skattskyldig utgivit såsom gåva eller såsom periodiskt
understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt
hushåll;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet
utförts av den skatlskyldige själv, andre maken, hemmavarande barn under 16 år
eller hemmavarande barn, som fylli 16 men ej 18 år och som ej anses tillhöra
arbetspersonalen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ränta å den skattskyldiges eget, i hans förvärvsverksamhet
ned lagda kapital;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svenska allmänna skatter;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kapitalavbetalning å skuld;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avgift enligt 5 kap. sludiestödslagen (1973: 349);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förlust, som är att hänföra till kapitalförlust.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag må icke ske för:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den
skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, däruti
inbegripet vad skattskyldig utgivit såsom gåva eller såsom periodiskt
understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåU;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>värdet av
arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts av den
skattskyldige själv, andre maken, hemmavarande barn under 16 år eller
hemmavarande barn, som fyllt 16 men ej 18 år och som ej anses tillhöra
arbetspersonalen;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ränta å
den skatlskyldiges eget, i hans förvärvsverksamhet nedlagda kapital;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svenska allmänna skatter;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kapitalavbetalning å skuld;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avgift
enligt 5 kap. studiestödslagen (1973: 349);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avgift enligt lagen (1972; 43.5) om överlastavgift;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>överförbrukningsavgifl enligt ransoneringslagen (OOOO:
000);</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förlust, som är att hänföra till kapitalförlust.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. 1) Senaste
lydelse 1973: 113</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag iiU</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ämjdlriiig i lagen (1973: 861) om lokal
kristidsförvaltning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom iöreskrives i fråga om lagen (1973: 861) om lokal
kristidsförvaltning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att i 2 och 12 §§ orden "Kungl. Maj:t" skaU
bytas ut mot "regeringen",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dds att 1
och 11 §§ skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommer rJket i krig, träder bestämmelserna i 2 § i tillämpning.
När kiiget upphört, förordnar Koniirigcn före avslutandet av den
nksdagssession som börjar nisrrnaiit efter krigets slut, att bestämmeSserna
icke vidare skall tUlämpas. Detta gäUer dock ej i den mån beslämmelserna alltjämt
skall UHämpas på grund av förordnande enligt andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid krigsiaia vari riket befin<br>
ner sig och under förhållanden<br>
som avses i / ii tredje stycket<br>
allmänna</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ransoneringslagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(1954: 280) iar Konungen förordna att bestämmelserna i 2
§ skall tillämpas. Sådar.t förordnande skall inom en månad eller, om
riksdagssession ei pågår, inom en månad frän facrian av nästkommande session
underställas riksdagen för prövning av frågan om förordnandet skall bestå.
Sker ej sädan inderställning eller godkänner ej riksdagen förordnandet inorn
ivå månader från det underställning skett, förfaller förordnandet. Upphör
krigsfara som föranlett förordnandet, skall förordnandet upphävas före
nästkommande riksdagssessions avslutande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommer riket i krig, träder bestämmelserna i 2 § i tillämpning.
När kriget upphört, förordnar regeringen före avslutandet av det riksmöte som
börjar närmast efter krigets slut, att bestämmelserna icke vidare skall
tillämpas. Detta gäller dock ej i den mån bestämmelserna alltjämt skall
tillämpas på grund av förordnande enligt andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid krigsfara vari riket befinner sig och under
förhållanden som avses i 2 § första stycket ransoneringstagen (OOOO: 000) får
regeringen förordna att bestämmelserna i 2 § skall tiUämpas. Sådant
förordnande skall inom en månad eller, om riksmöte ej pågår, inom en månad från
början av nästkommande riksmöte unaerställas riksdagen för prövning av frågan
om förordnandet skall bestå. Sker ej sådan underställning eller godkänner ej
riksdagen förordnandet inom två månader från det underställning skett,
förfaller förordnandet. Upphör krigsfara som föranlett förordnandet, skall
förordnandet upphävas före nästkommande riksmötes avslutande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11
§ Talan mot kristidsnämnds beslut i ärende enligt denna lag föres hos
länsstyrdsen genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
länsstyrelsens beslut en-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Mot länsstyrelsens beslut en-</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>ligt denna lag föres
talan genom ligt denna lag föres talan, om ej<br>
besvär hos Konungen eller myn- regeringen förordnar att tcdan ej<br>
dighet som Konungen bestäm- må föras, genom besvär hos re-<br>
mer.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>geringen eller myndighet som re-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-family:Verdana'>geringen
bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kristidsnämnds
och länsstyrelses beslut länder till efterrättelse utan hinder av besvär, om ej
annorlunda förordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:80.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i oljekrislagen (1975:197)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives i fråga om oljekrislagen (1975: 197) att 2 § skall ha nedan angivna
lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=130>
<tr>
<td valign=top align=left height=130 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SkaU
Sveriges fullgöra skyldighet att begränsa oljekonsumtionen enligt
artiklarna 13 och 14 i det avtal som anges i 1 §, får regeringen föreskriva,
att bestämmelserna i 7—12 §§ ransoneringslagen (0000:000), hdt dier delvis,
skall äga tillämpning under viss tid, högst ett år varje gång.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall Sverige fullgöra skyldighet att begränsa
oljekonsumtionen enligt artiklarna 13 och 14 i det avtal som anges i 1 §, får
regeringen föreskriva, att bestämmelserna i 2—5 §§ aUmänna ransoneringslagen
(1954:280), helt eller delvis, skall äga tillämpning under viss tid, högst ett
år varje gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:3.0pt;
margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreskrift
som avses i första stycket skall inom en månad eller, om riksmöte ej pågår,
inom en månad från början av nästkommande riksmöte underställas riksdagen för
dess prövning huruvida föreskriften skall bestå. Underlåtes detta eller
godkänner riksdagen ej föreskriften inom två månader från det underställningen
har skett, är föreskriften förfallen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under
tid då bestämmelse i 2— 5 §§ allmänna ransoneringslagen äger tiUämpning skall
även motsvarande föreskrifter i 6—46 §§ samma lag tillämpas. Ersättning vid
inlösen skall dock bestämmas av den nämnd som anges i 8 § denna lag och ej av
värderingsnämnd som avses i 10 och 11 §§ allmänna ransoneringstagen.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under
tid då bestämmelse i 7—12 §§ ransoneringslagen äger tUlämpning skall även
motsvarande föreskrifter i 13—47 §§ samma lag tillämpas. Ersättning vid
inlösen och förfogande skall dock bestämmas av den nämnd som anges i 8 § denna
lag och ej av värderingsnämnd som avses i 16 och 17 §§ ransoneringslagen och
18 § förfogandelagen (OOOO: 000).</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:41.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:203.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:203.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning över remissyttrandena</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslaget till ransoneringslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ransoneringslagsutredningen (RLU:s) betänkande
remissbehandlades under tiden 15 november 1975—15 januari 1976 i anslutning
till remissbehandlingen av energiberedskapsutredningens (EBU:s) betänkande
(SOU 1975: 60—61) Energiberedskap för kristid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ransoneringslagsutredningens
betänkande innehåller två huvudavsnitt, dels en översyn av allmänna
ransonerigslagen (1954: 280), dels förslag med motiveringar till regeringens
ransoneringsförordningar på skilda försörjningsområden. I
remissammanställningen tas inte remissinstansernas synpunkter på dessa förslag
med annat än i undantagsfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De flesta reniissinstanser tillstyrker eller lämnar
utredningens förslag utan erinran. Den kritik som framförs avser till
övervägande delen detaljspörsmå! av saklig eller redaktionell natur. Endast på
några punkter ifrågasätts behovet och lämpligheten av de föreslagna bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksåklagaren
(RA) anför att utredningens allmänna överväganden inte föranleder något annat
uttalande från hans sida än att den föreslagna ransoneringslagen framstår som
ändamålsenligt disponerad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rikspolissiyrelsen
framhåller att erfarenheterna från oljekrisen och andra internationella
krislägen har påvisat det angelägna i alt klara beslutsregler och en väl
förberedd administration finns färdiga all användas då behoven uppkommer.
Enligt rikspolisstyrelsens uppfattning har utredningen föreslagit åtgärder som
är väl avpassade att möta och förebygga allvarligare försörjningskriser. Inte
heller överbefälhavaren (ÖB) har — utöver vissa smärre påpekanden — något att
erinra mot betänkandet. Civiljörsvarsstyrelsen menar att RLU:s beskrivning av
utvecklingen av det svenska samhällets sårbarhet är rimlig. En svaghet är att
utredningen inte diskuterar alternativa utvecklingstendensers konsekvenser för
ransoneringslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Daiainspekiionen
erinrar — i anslutning till utredningens påpekanden att samhällsutvecklingen av
flera skäl har medfört att möjligheterna att bemästra försörjningssvårigheter
minskat väsentligt — om datoriseringens effekter och därav föranledda
svårigheter att klara försörjningskriser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar anför att
utredningen har sökt tillmötesgå kraven på rättvisa i
ransoneringslagstiftningen utan att för den skull behöva föreslå en långt driven
detaljreglering. Enligt nämndens mening är de avvägningar utredningen har gjort
väl motiverade. En förenkling av språket i lagtexten borde dock, menar
nämnden, vara möjlig ulan att rimliga krav på exakthet och tydlighet behöver
eftersättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Civilbefälhavaren i Övre Norrlands civilområde finner det
mycket tillfredsställande dels att möjligheten till snabba ingripanden har tillgodosetts,
dels att den administrativa beredskapen väsentiigt har höjts genom de
utarbetade förslagen till tUlämpningsföreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen
framhåller nödvändigheten av att samhället har ett ransoneringssyslem som i
alla krislägen garanterar jordbruket tillgång till i försia hand drivmedel och
elström. Brist på drivmedel skulle i vissa känsliga skeden, t. ex. vid sådd och
skörd, omedelbart medföra nedgång i produktionen. Utan att närmare gå in på
uppdelningen av beslutsbefogenheterna mellan regering och riksdag påpekar
styrelsen det angelägna i att ransoneringsbestämmelserna snabbt kan sättas i
tiUämpning, varvid särskilt risken för hamstring och andra ogynnsamma samhällseffekter
måste beaktas. Lika viktigt som att systemet fort kan sättas i tillämpning är
att det sedan är lättadministrerat, framhåller styrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens jordbruksnämnd (IN) betonar att förslaget till ny
ransoneringslag fyller nu kända behov inom livsmedelssektorn. Nämnden har inga
principiella invändningar mot förslaget och biträder i huvudsak de synpunkter
och förslag till åtgärder som redovisas i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsumentverket finner det mycket tillfredsställande att
regeringen fär förbättrade möjligheter att snabbt tillgripa åtgärder vid
krislägen med knapphet på energi och varor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>EnUgt
överstyrelsens för ekonomiskt försvar (OEE:s) mening innebär den nya
ransoneringslagen ooh särskilt utredningens förslag till en smidig koppUng
mellan denna och förfogandelagen att goda förutsättningar har skapats för att
möta försörjningskriser av alla tänkbara slag varför man i framtiden kan
undvika ransoneringslagstiftning av tiUfällighets-karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens iiuhistriverk (SIND) finner RLU:s förslag i stort
väl grundade och har — utöver vissa smärre påpekanden och förslag — inga erinringar
varken från allmän synpunkt eller från energisynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
vattenfallsverk och Centrala driftledningen (CDL) instämmer i RLU:s
överväganden och understryker det angelägna i att erforderliga lagar och
förordningar är så förberedda att utlösningstiden minskar väsentligt i
förhåUande till vad som hittills har varit fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) ansluter sig till RLU:s
uppfattning att målet för samhäUet bör vid fredskris vara att samhället skall
kunna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 75</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verka under i stort sett normala förhållanden och om
möjligt utan störningar i produktion och sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hyresgästernas riksförbund har inga avgörande invändningar
mot utredningens förslag i stort med undantag för förslagen till förbrukningsdämpande
avgift och överförbrukningsavgifl, som enligt förbundets uppfattning fått en
klart otillfredsställande behandling och därför inte bör ingå i en eventuell ny
lagstiftning på sätt som föreslås i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kooperativa förbundet (KF) delar RLU:s allmänna
överväganden i stort och understryker att folkförsörjningen idag är sårbar på
ett helt annat sätt än när nu gällande ransoneringslag tillkom. KF tillstyrker
därför RLU:s förslag att tillämpningsområdet för lagen vidgas. KF menar därvid
att det måste slås fast att ransoneringslagen skall tjäna uteslutande
försörjningspolitiska syften; att vara ett väsentligt led i vår
beredskapslagstiftning. KF påpekar vidare att lagen inte får tolkas så att den
får rent tUlfälliga och prisreglerande verkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges köpmannaförbund understryker det positiva i att
en samordning sker av de olika lagbestämmelserna som finns på ransoneringsområdet.
Svenska värmeverksföreningen ger uttryck för likartade uppfattningar och menar
att det är en fördel att utredningen har valt att sammanföra
ransoneringslagstiftningen i en enda lag. Föreningen har inga principiella
invändningar mot förslaget. Även Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) uttalar
tillfredsställelse med att initiativ har tagits för att samordna de olika
lagreglerna på ransoneringsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motorbranschens riksförbund (MRF), Svensk
induslriförening, Svcns-ka taxiförbundet. Svenska akeriförbundet, Sveriges
grossistförbund och Sveriges redareförening har i och för sig inte något i sak
att erinra mot RLU:s lagförslag. Svensk industriförening vill emellertid på
förekommen anledning kraftigt inskärpa att man vid förslagets eventuella framtida
tillämpning inte missgynnar eller diskriminerar den mindre och medelstora
industrins behov i en krissituation. Även Sveriges lianlverks-ocli
industriorganisation (SHIO) tillstyrker — med visst undantag — RLU:s förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges allmännyiiiga bostadsföretag (SABO) är av den
uppfattningen att en ransoneringslag med föreslagen uppbyggnad är ett
värdefullt instrument för att åstadkomma en god försörjning av energi till
olika samhällssektorer även i krissituationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På några punkter av allmän karaktär framför en del
remissinstanser kritik. Statens vattenfallsverk och CDL, som företräder den
samlade svenska kraftindustrin, är starkt kritiska mot utredningens forcerade
arbetstakt och anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I åtskilliga avsnitt av betänkandet anförs tidsbrist som
skäl för att RLU inte i önskvärd eller ofta ens erforderlig omfattning
bearbetat ski' frågor i syfte att underbygga sina överväganden och förslag
betr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nya
och ändrade lagar och förordningar. Kraftindustrins representanter i RLU har
under utredningsarbetet påpekat det synnnerligen betänkliga i att utredningen
måst forceras i så hög grad att nämnda konsekvenser uppstått. Kraftindustrin
vill kraftigt understryka denna synpunkt och även framhålla att förslag till
ett antal andra nödvändiga författningsbestämmelser borde ha utarbetats av
RLU, en uppgift som RLU nu tvingats föreslå att skilda planläggningsmyndigheter
får ta på sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraftindustrin
vUI i sammanhanget som exempel peka på en besvärande generell konsekvens av
RLU:s tidsbrist, nämligen att förslagen tiU olika förordningar och instmktioner
knappast i något fall kunnat anknytas till krigs- och beredskapssituationen —
ransoneringslagen som utgör grunden för förordningarna täcker däremot alla
typer av krislägen, alltså även krig och beredskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
elverksföreningen ansluter sig till kraftindustrins kritik och understryker
kraftindustrins beklagande av att tidsbrist har hindrat utredningen från att —
trots lovvärda ambitioner — utarbeta ett i alla delar komplett system av lagar
och förordningar. Detta gör, säger föreningen, att oklarhet om
ransoneringssystemets funktion i vissa delar ännu föreligger. Från föreningens
synpunkt gäller detta kanske speciellt i de delar som gäller formerna för
uppbörd och indrivning av överförbrukningsavgifter, beslut om avstängning m.
fl. hithörande problem. Därtill kommer enligt föreningen att remisstiden
knappast har varit tillräcklig för den allsidiga gran.skning, som detta ärende
enligt föreningens uppfattning borde ha motiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Svenska kommunförbundet har kritiska synpunkter på utredningens arbete. RLU
har i likhet med alla andra utredningar inom energiområdet haft att arbeta
under en betydande tidspress, skriver förbundet. Detta har medfört att ett
icke obetydUgt utredningsarbete återstår, innan alla delar av det föreslagna
systemet för energireglering m. m. har klarnat. Såsom exempel på återstående
utredningsuppgifter nämner förbundet utarbetandet av förslag till förordningar
och instruktioner som täcker inte bara fredskrissituationerna utan även krig
och krigsfara. Vidare kan nämnas formerna för uppbörd och indrivning av
överförbrukningsavgifter, avstängning under viss tid från ytterligare leverans
av förnödenhet, besvärsordningen inom elsektorn och översyn av vissa
bestämmelser om kommunal beredskapsplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>VVS
tekniska föreningen riktar å sin sida kritik mot RLU för att utredningen ej
har lagt fram förslag till en lag om den av energiberedskapsutredningen
förordade värmetaxeringen av fastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ny
lag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser tar upp och diskuterar lämpligheten av att utredningen har
utformat en ny lag. Inget yttrande mynnar dock ut i ett avstyrkande. Sålunda
delar kammarrätten i Göteborg utredningens mening att
ransoneringsbeslämmelserna bör sammanföras i en ny lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
tillstyrker namnet Ransoneringsiag. Svenska handelskammarförbundet anser att
RLU:s "tillvägagångssätt" är lämpligt från lagteknisk synpunkt. Även
länsstyrdsen. i Stockholms län finner det praktiskt att alla bestämmelser, på
sätt som har skett, inarbetas i en ny ransoneringsiag. Handelskammaren i
Göteborg — Västsvenska handelskammaren ifrågasätter däremot starkt — mot
bakgrund av att RLU:s förslag ej innebär en genomgripande förändring av
allmänna ransoneringslagen — om en fullständig omredigering verkligen är
nödvändig. En omredigering kan medföra viss osäkerhet huruvida saklig överensstämmelse
mellan den gamla och den omredigerade lagen avses. Handelskammaren finner dock
att utredningens skäl för en fullständig omarbetning är starka — inte minst
vad beträffar samordningen med andra lagar — varför man tillstyrker
utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund (LRF) finner att åtgärden att utforma en ny lag är berättigad med
hänsyn till de delvis "nya" områden som lagen avses täcka. LRF anser
att utformningen av lagtexten även i övrigt är ägnad att täcka ändamålet att
utgöra den författningsmässiga ramen för regeringens handlande i av
"försörjningskriser präglade situationer".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.2
Förutsättningarna för lagens tillämpning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inre
kris</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
är överlag positiva till att tillämpningsområdet för ransoneringslagen utvidgas
utöver vad som gäller enligt allmänna ransoneringslagen till att avse även
försörjningssvårigheter till följd av inhemska förhållanden, s. k. inre kris.
Några remissinstanser anför emel-iertid principiella betänkligheter. Svenska
handelskammareförbundet och Västerbottens handelskammare vill inte bestrida att
de skäl som RLU anför fiir den föreslagna utvidgningen av området för
fuUmaktslagstiftning äger en avsevärd tyngd, men vill samtidigt framhålla att
det från principiell synpunkt är betänkligt att det vanliga i grundlagen
stadgade Jagstiflningsförfarandet skall kunna åsidosättas under
fredsförhåUanden. De båda remissinstanserna avstyrker dock inte utredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kaniniarrällen
i Göteborg delar RLU:s uppfattning att det ej längre j;an anses sakligt
motiverat att från ransoneringslagens tillämpningsområde undanta
försörjningssvårigheter som är föranledda av inre kris. Ulredningens synpunkter
och överväganden i denna fråga är enligt »iammarrätten välgrundade och de
anförda skälen väger så tungt att kammarrätten anser sig böra biträda
utredningsförslaget. Kammarrätten tar vidare upp avgränsningsfrågan och anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
skal! enligt utredningens mening ej vara möjligt,sätta ransoneringslagens
bcfogenhetsbestämnielser i tillämpning vid alla de tillfäUen då
försörjningssvårigheter uppstår eller förväntas uppstå till följd av Jnhemska
förhållanden. Utredningen konstaterar att det är ytterligt svårt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att i lagtext beskriva och begränsa de situationer, då
befogenhetsbestämmelserna skall få sättas i tiUämpning, och föreslår därför
att så skall kunna ske vid "utomordentlig händelse". Enligt
kammarrättens mening är det beklagligt att man i en för hela befolkningen så
betydelsefull fråga ej kunnat i lagtexten närmare ange i vilka situationer
befogenhetsbestämmelsema skall få sättas i tillämpning. Mot bakgrunden av den
i betänkandet lämnade redogörelsen för vad som bör vara vägledande, när det
gäller att bedöma arten av de händelser som skall kunna föranleda en
tillämpning av. befogenhetsbestämmelserna, tillstyrker kammarrätten emellertid
utredningens förslag i denna del. Kammarrätten vill i anslutning härtill också
peka på att betydande garanti mot att befogenhetsbestämmelserna i onödan sätts
i tiUämpning ligger i underställningsförfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens pris- och kartellnämnd (SPK) pekar på att
regeringen kan till-lämpa prisregleringslagens bestämmelser vid allvarlig
prisstegring förorsakad av förhållanden inom landet. Genom RLU:s förslag får
regeringen motsvarande befogenheter när det gäUer att besluta om ransoneringsåtgärder.
Nämnden tillstyrker förslaget. Regeringen kan på så sätt vid svår varubrist,
orsakad av inrikeshändelser, genom förbmknings-och prisreglerande åtgärder se
till att begränsade tiUgångar fördelas såväl rättvist under kontrollerade
former som till priser som ej tillåts drivas upp av ett begränsat utbud. De
båda lagarna kompletterar härvid varandra som försörjningspolitiska instrument,
menar nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND instämmer i RLU:s slutsats att det inte är sakligt
motiverat att undanta försörjningssvårigheter föranledda av inre kris och menar
att lagförslaget i den delen är väl avvägt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Civilbefälhavaren i Västra civilområdei, transporlnämnden
(TN) och ÖEF tillstyrker RLU:s förslag såvitt nu är ifråga. ÖEF anför att de
motiveringar och exempel som lämnas i RLU:s betänkande beträffande förändringar
i samhället och näringslivets struktur, högre krav på myndigheterna att klara
av en besvärlig försörjningssituation samt den ökade sårbarheten genom minskad
lagerhåUning av förnödenheter i alla led från producenter till konsumenter
överensstämmer med ÖEF:s syn på dessa frågor. Förslaget i denna del innebär
utan tvivel förbättringar i jämförelse med nu gällande ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommerskollegium (KK) tillstyrker också förslaget mot
bakgrund av den ändrade samhällsstrukturen samt anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kollegiet har konstaterat att i EBU och RLU förekommer
viss oklarhet i begreppen fredskris resp. inre kris. 1 EBU ges t. ex. följande
definition av begreppet fredskris. "Med fredskris avses lägen då
allvarliga störningar inom försörjningsviktiga varuområden uppstått utan att
det är krig eller krigsfara i vår nära omvärld." Enligt denna definition
skulle begreppet fredskris inkludera såväl "inre" som
"yttre" kriser medan man avser endast yttre kriser. RLU:s betänkande
synes också kunna föranleda visst missförstånd på denna punkt. Det vore således
önskvärt att klarläggande begreppsdefinitioner presenterades i lämpligt sammanhang.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Både
KF och LRF godiar RLU:s förslag att tiUämpningsområdet skall utsträckas till
att omfatta också inre kris. KF framhåller särskilt att KF stöder RLU:s
ståndpunkt att lagen inte skall få tillämpas på knapphetssituationer beroende
av "statsmakternas långsiktiga handlande". LRF anser det väsentligt
— särskilt vad gäller inre kris — att de definitioner och begränsningar som har
intagits i utredningens motiveringar noga iakttas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
framhåller att särskild vikt bör fästas vid förslaget, att lagen skall kunna
tiUämpas även vid inre kris, något som kan ha betydelse för sjukvårdens
erforderliga upprätthållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
industriförbund ansluter sig till RLU:s uppfattning att ransoneringslagen skaU
få tillämpas vid inre kris. Förbundet framhåller att eftersom tillämpningen av
ett ransoneringsförfarande inte minst för näringslivets del kan innebära
ytterst allvarliga oeh omfattande ingrepp stora krav måste stäUas på de
förutsättningar som skall vara uppfyllda för att ransoneringslagen skaU träda i
tiUämpning. Under förutsättning att tillämpningen av lagen vid inre kris endast
aktuaUseras i de av RLU angivna extremfallen bör enUgt förbundets mening inte
risk föreligga att kravet på stor restriktivitet beiräffande
ransoneringsåtgärder åsidosätts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund anser att det är ändamålsenligt att ransonering även blir
tillämplig vid inre kris och annan utomordentlig händelse. Då sådana
situationer inte torde få Uka omfattande konsekvenser för vårt försörjningsläge
som krig eller krigsfara föreslär förbundet dock mer restriktiva bestämmelser
beträffande ikraftträdande av ransoneringslagens regler än vad utredningen har
föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KK
tar upp en speciell sida av ransoneringsproblematiken, nämligen ransoneringars
påverkan på utrikeshandeln, i synnerhet vid fredskris och inre kris. KK menar
att vid övervägande av ransoneringsåtgärder måste beaktas våra internationella
åtaganden och utrikeshandelsförbindelser. Det syns vidare böra uppmärksammas,
framhåller kollegiet, att det generellt sett torde vara svårare att vinna
internationellt gehör för utrikeshandelspåverkande åtgärder som vidtas i
samband med inre kriser och fredskriser än för åtgärder som vidtas i samband
med krig och krigsfara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Brist
på elkraft</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om en särbestämmelse för ransonering av elektrisk kraft sätts i fråga
av vissa remissinstanser, främst inom kraftindustrin. CDL-företagens
beredskapsnämnd, till vars synpunkter statens vattenfallsverk, CDL och Svenska
elverksföreningen ansluter sig, framhåller att det inte är större sannolikhet
för att elbrist skall uppstå utan samtidig allmän energibrist än att annan
energisektor skall drabbas av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"egen" brislsituation. Mot denna bakgrund anser
inte kraftindustrin att de skäl är bärande vilka anförs av utredningen för att
betrakta långvarig torka — som skulle kunna utgöra orsak tUl att sätta
ransoneringslagen i tillämpning — såsom annan orsak än "utomordentlig
händelse". Kraflindustrin föreslår därför att andra stycket 2 § i
lagförslaget utgår vilket då innebär att alla orsaker till bristsituationer som
inte beror på krig eller krigsfara får betraktas som utomordentlig händelse.
Alternativt bör andra stycket byggas ut till att innefatta knapphet på all
energi och på förnödenheter i övrigt av vikt för totalförsvaret eller
folkförsörjningen som har uppstått av annan anledning än som anges i första
stycket. Svenska elverksföreningen utvecklar sin syn på frågan om
"utomordentiig händelse" ytterligare och anför att risken för separat
elkraftbrist pä grund av låg nederbörd blir med kraftproduktionens planerade
fortsatta utbyggnad allt mindre. Enligt föreningens mening talar därför starka
skäl för att elbrist betraktas som en "utomordentlig händelse",
vilket kan klargöras i motiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kraftindustrin får stöd för sin ståndpunkt av SIND som
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RLU motiverar förslaget dels med att uttrycket
"utomordentiig händelse" markerar en presumtion emot att tUlämpa
fullmaktslagstiftningen och att alla förutsebara bristsituationer därför faller
utanför tiUämpningsområdet, dels att erfarenheterna fram till och med
energikrisen visar lämpligheten av att ransoneringslagens bestämmelser även
skall kunna tillämpas vid en i och för sig förutsebar bristsituation avseende
elkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sistnämnda motivering synes industriverket ej helt
invändningsfri. Visserligen har Sverige, som RLU närmare redogjort för, haft
fyra bristsituationer avseende elkraft sedan allmänna ransoneringslagens tUlkomst
1954. Emellertid är den enda bristsituation som möjligen kan tas till intäkt
för att Sverige även i framtiden skall komma att drabbas av sådana förutsebara
bristsituationer på elsidan bristen på elkraft 1969— 1970. De båda tidigare
bristsituationerna uppstod under en tid då Sverige i allt lör stor utsträckning
var beroende av sina vattentillgångar och 1973 års brist berodde i huvudsak på
otillräcklig oljeimport, vilket är en utomordentlig händelse, som RLU också i
och för sig konstaterar (s. 107 f).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1969—1970 års brist på elkraft hade sin grund i att vattenmängden
i vattenmagasinen nedgick tiU omkring hälften av den för årstiden normala till
följd av en extremt lång torrperiod i kombination med en osedvanligt kall
period några månader omkring årsskiftet 1969—1970. Produktionen från samtliga
värmekraftverk och utnyttjandet av importmöjligheter frän grannländerna kunde
den gången inte kompensera bortfallet av vattenkraft. I dag är emellertid
försörjningsberedskapen väsentUgt högre. Elkraftsystemet är numera utbyggt så
att det tUlgodoser högt ställda krav på leveranssäkerhet. Denna upprätthåUs
till priset av en reservhållning dimensionerad till aktuellt
distributionsområde (för el hela landet eller stora delar därav, för fjärrvärme
tätort). Leveranssäker-faeten har nått en tillräcklig nivå främst genom en
utbyggnad av värmekraftverken samt ett intensifierat samarbete med nordiska
grannländer i elförsörjningsfrågor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis menar SIND att leveranssäkerheten
beträffande elkraft nu är så hög att det inte finns stöd för en särbehandling
av elkraft i ransoneringslagen. Å andra sidan kan det, anför SIND, vara
praktiskt och arbetsbesparande att ha en bestämmelse av den karaktär som den
som har föreslagits för elkraft i ransoneringslagen. Denna bestämmelse borde i
så fall enligt verkets mening täcka alla för landets försörjning väsentliga
förnödenheter i fråga om vilka förutsebara bristsituationer ej är helt
uteslutna. Om en sådan bestämmelse skaU finnas i ransoneringslagen och om den i
så fall skall omfatta även elkraftförsörjningen påverkas, säger SIND, ytterst
av hur man värderar de praktiska administrativa fördelarna med detta jämfört
med den något minskade rättssäkerhet som lagregeln ifråga kan sägas innebära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetstionflikt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En enhällig remissopinion innefattande arbetsmarknadens
parter stöder utredningens uppfattning rörande arbetskonflikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF tillstyrker förslaget, men vill härutöver förorda att
riksdagens rätt att besluta om tillämpning av ransoneringslagen, i fall då
försörjningssvårigheter ej hänför sig till utomordentlig händelse, i
konsekvens härmed begränsas till sådana situationer som ej föranleds av
arbetskonfUkt. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) understryker utredningens
åsikt, att till sådan utomordentlig händelse, som möjUggör för regeringen att
sätta ransoneringslagen i kraft, inte får hänföras fackUga slridsälgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF tar upp frågan om arbetskonflikt och anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I utredningen anföres blott konflikter mellan parterna på
arbetsmarknaden för att belysa frågan huruvida fackliga stridsåtgärder skall
kunna kvalificera utlösning av ransoneringslagens förfogandebestämmelser. Av
den av utredningen åberopade riksdagsbehandlingen av frågan om de politiska
fri- och rättigheterna synes dock framgå att den fackliga friheten överhuvud
taget ingår bland de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna. EnUgt LRF:s
uppfattning måste detta innebära att — i analogi med vad utredningen anför om
arbetskonflikter — ransoneringslagens förfogandebestämmelser ej kan begagnas på
sådant sätt att lantbrukarnas möjligheter att med fackliga åtgärder slå vakt
om sina intressen äventyras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagens medverkan. Underställning m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna accepterar utredningens uppfattning att
behov av snabbare ingripanden vid kriser föreligger. Mot den bakgrunden godtar
de i allt väsentligt RLU:s förslag om möjligheterna för regeringen att sätta
ransoneringslagen i tillämpning. De remissinstanser som berör frågan närmare
är främst näringslivels organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska handelskaininareförbundet och Västerbottens
handelskammare tar upp frågan om underställning och anför att de inte vill be-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>strida att de skäl som RLU anför äger en avsevärd tyngd
men de vill samtidigt framhålla vissa principiella betänkligheter mot förslaget
i denna del. Handelskammareförbundet menar att den omständigheten att
regeringen i förväg måste inhämta riksdagens medgivande är ägnad att verka
återhållande på benägenheten att tillgripa fullmaktslagstiftning och att
begära längre gående fullmakter än vad som med hänsyn till läget framstår som
oundgängligen nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF, som anser det ändamålsenligt att lagen får tUlämpas
även vid inre kris och fredskris, betonar att sädana situationer vanligen inte
får lika omfattande konsekvenser för det allmänna försörjningsläget som krig
och krigsfara. Därför skulle SÄF dock vilja förorda mer restriktiva
bestämmelser rörande ransoneringslagens sättande i tillämpning. Det är
naturligt, anför SÄF, att det kan krävas att beslut härom fattas snabbt och att
det därmed ankommer på regeringen att fatta beslut, som i efterhand underställs
riksdagen för godkännande. SÄF ser inga praktiska möjligheter att ändra på en
sådan ordning, men skulle när fråga är om utomordentlig händelse, vilja förorda
en snävare tidsbegränsning för regeringens skyldighet att underställa riksdagen
sitt beslut. Riksdagens initiativrätt att upphäva regeringens beslut genom att
lagstifta härom torde tidsmässigt inte näinnvärt kunna påverka tillämpningen av
ett obefogat beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Sveriges indusiriförbund diskuterar lämpligheten av
att regeringen utan att först höra riksdagen föreslås få möjUghet att sätta
lagen i tillämpning vid fredskris och inre kris. Förbundet menar att det finns
skäl som talar för en sädan lösning men att det också finns vissa fördelar med
att i angivna situationer riksdagens samtycke först skall inhämtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sistnämnda fördelar består enligt förbundels uppfattning
främst däri att riksdagens medgivande ger en ökad garanti för att lagen
tillämpas med av lagstiftaren avsedd restriktivitet. Ett inhämtande av
riksdagens samtycke i förväg kan nämligen i sig anses komma att verka som en
återhållande faktor vid regeringens val av lämpliga åtgärder. Vidare anser
förbundet alt de skäl föredraganden åberopar i proposiiion 1957: 167 (jfr. s.
94 i RLU:s betänkande) mot att regeringen skulle ha möjlighet att förordna om
ransoneringslagens lillämpning utan att riksdagen först gav sitt samtycke
fortfarande är "relevanta ur principiell synvinkel". Förbundet
fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa nackdelar med angiven ordning finns dock. Som RLU
visar kan situationer föreligga där ett "fördröjt" beslut om
ransonering medför oönskade effekter, exempelvis hamstring av den aktuella
varan. Inte minsl i de fall urtima riksmöte — med åtföljande förlängning av
tiden innan beslut kunde fattas —• skulle bli aktueUt skulle icke obetydliga
negativa följdverkningar kunna uppstå från hamstringssynpunkt. Vidare skulle
kunna befaras att riksdagens behandling av frägan — som med nödvändighet måste
ske snabbt — inte skulle komma att ge den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>allsidiga belysning som vore önskvärd och som skulle kunna
ges vid ett underställningsförfarande i efterhand. Såvitt gäller
fredskrisfallen skulle ett avståndsjagande från RLU:s förslag i denna del
vidare stå i strid mot de tankegångar som energiberedskapsutredningen framfört
beträffande vikten av att åtgärder som står regeringen till buds snabbt kan
sättas in. En ytterligare faktor av betydelse i sammanhanget är samordningen
med oljekrislagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid en samlad bedömning av främst de nu angivna
omständigheterna anser förbundet att skälen för den av RLU i detta hänseende
föreslagna regleringen bar sådan tyngd att de principiella betänkligheter som
har anförts däremot får ge vika.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges köpmannaförbund tar också upp frågan om
underställning. Då det enligl förbundets uppfattning måste finnas möjlighet tUl
att snabbt sätta fagen i tiUämpning accepterar förbundet att det ankommer på
regeringen att fatta sådant beslut som i efterhand underställs riksdagen för
godkännande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även KF biträder uppfattningen att ransoneringsbestämmelserna
måste kunna sättas in snabbt för att önskad effekt skall nås och har ingen
erinran mot förslaget i nu ifrågavarande delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några re.missinstanser, bl. a. Svea hovrätt och JN,
ifrågasätter om det är nödvändigt att — såsom utredningen har gjort — kräva för
tillämpningen av särbestämmelsen om elransonering att riksdagens samtycke
inhämtas innan regeringen får sätta lagen i tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Förfogandebcstämmelser i ransoneringslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många remissinstanser, bl. a. AMS, Sveriges
indusiriförbund, LRF, MRF och kraftindustrin genom statens vattenfallsverk och
CDL, delar utredningens uppfattning att förfogandemöjligheter kan behövas vid
ransoneringar oavsett i vilken krissituation de genomförs. LRF understryker
att förfogande med stöd av ransoneringslagen endast, som utredningen har
föreslagit, bör komma i fråga i de fall förfogande är oundgängligen nödvändigt
för genomförandet av en reglering. TN framhåller att möjligheterna till
förfogande har visat sig vara ett effektivt medel att under kristider få
näringsidkare att sluta avtal och samarbeta med de myndigheter som har hand om
de ransoneringsåtgärder som krisen har föranlett. Under oljekrisen 1973—1974
framkom ytterligare belägg för delta. Av RLU framförda synpunkter om samordning
oljekrislagen-ransoneringslagen är beträffande förfogandebestämmelser såväl
som i öviiga sammanhang att förorda. Förslaget att vid fredskris och inre kris
begränsa förfogande till enbart näringsidkare kan inte från TN:s synpunkl anses
medföra svårigheter i ransoneringsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF hänvisar till vad föreningen har anfört i sitt
remissvar över energiberedskapsulredningens betänkande. Däri framhåller SÄF
att i de fall företag har skaffat sig egna överlager av förnödenheter för egen
för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>brukning
miåsle företagen i mindre allvarliga situationer få använda dessa tager efter
eget behov. Först vid mycket svåra fredskriser eUer i krigssituationer bör
förfogandemöjligheter finnas. Som skäl för denna uppfattning anför SAF att
företagen härigenom stimuleras att anskaffa sådana lager cch att därmed landets
totala försörjningssituation förbättras. Också Sveriges industriförbund, som
refererar till ett yttrande av Näringslivels energidelegaiion över
energiberedskapsutredningens betänkande, har dragit samma slutsatser som S.AF
rörande förfogande av lager hos företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
värmeverksföreningen tar upp frågan om lagring av olja men ser problemet ur en
annan synvinkel än SAF och Sveriges industriförbund. Värmeverksföreningen
erinrar inledningsvis om att förfogande endast skall få ske hos näringsidkare.
Föreningen fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
bland .r,äringsidkare inräknas även kommunala värme- och kraftvärmeverk vill
föreningen erinra om att många sädana verk bygger ut lagringsanläggningar för
eldningsolja utöver beredskapslager och vad som kan vara kommersiellt
motiverat. Fjärrvärmeabonnenterna i sådana orter belastas således med en viss
kostnad under icke-kristid för denna ökade bränslelagring, men tillförsäkras
samtidigt en tryggare värmeförsörjning vid en eventuell kris. De särskilda
värderingsnämnder som föreslås handha crsättningsärenden bör ta vederbörlig
hänsyn till dessa förhållanden, om inlösen av olja lagrad hos kommunala
värmeverk och kraftvärmcvfcjk alls kommer ifråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
ÖEF lar upp frågan om förfogande och anför att styrelsen är medveten om att
genomförandet av en reglering enligt den föreslagna ransoneringslagen kan
försvåras — måhända äventyras — om inte regeringen har möjlighet att i samband
därmed föreskriva om tillämpning av förfogandelagens bestämmelser. ÖEF finner
det emellertid mycket tveksamt om åigärder av så ingripande natur som
förfogande omfattas av delegalionsbestämmelserna i 8 kap. 7 § regeringsformen
och att regeringen utan riksdagens på förhand lämnade samtycke äger att
förordna om förfogande. Enligt ÖEF:s mening är en sådan möjlighet för regeringen
i och lör sig ett mycket lämpligt och verksamt medel att höja beredskape.n,
särskilt under tid då riksdagen inte är samlad. ÖEF vill därför gärna
lillslyrka förslaget i denna del, men förutsätter därvid att frågan om cless
grundlagsenlighet blir ingående prövad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Grundlagsiiågan
tas också upp av Svea hovrätt, som anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EnUgt
moliviiitalanden av departementschefen (prop. 1973: 90, s. 311) faller bl.a. en
sådan beredskapslag som allmänna ransoneringslagen inom ramen fcr 8 kap. 7 § 1
st 3. regeringsformen. Varken av lagtexten eller av förarbetena tiU
regeringsformen framgår att detta även skuUe gälla föreskrifler rörande
förfogande. Förfogande framstår som en väsentligt mer ingripande åtgärd än
ransonering. Behov av att i åtskilliga fall sammankoppla ransonerings- och
förfogandebestämmelser i syfte att säkerslälla att en ransonering går att
genomföra kan inte utan vidare medföra räll för riksdagen att enligt 8 kap. 7 §
regeringsformen dele-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:
75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gera föreskrifter om förfogande. Med hänsyn härtill och då
en vidsträckt tolkning av grundlag allmänt sett inger betänkligheter kan hovrätten
inte dela utredningens mening att förfogande ligger inom ramen för riksdagens
delegeringsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser diskuterar den av uiredningen valda
juridiskt-tekniska utformningen av förfogandebestämmelsen i ransoneringslagen.
LRF å ena sidan finner utredningens förslag att i ransoneringslagen hänvisa
till den i annan ordning föreslagna nya förfogandelagen vara ändamålsenligt.
Kraftindustrin och Svenska dverksförenigen å andra sidan ifrågasätter om
förslaget är ett från lagteknisk och rättssäkerhetssynpunkt lämpligare
alternativ än att ta in.alla, för skilda situationer behövliga förfogandebestämmelser
i förfogandelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor angående samordningen av bestämmelser i den
föreslagna nya ransoneringslagen med bestämmelser i oljekrislagen behandlas av
flera remissinstanser, bl. a. länsstyrelsen i Malmöhus län och oljekrisnämnden.
Nämnden framhåller följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då ransoneringslagen tillämpas med stöd av oljekrislagens
igångsättningsmekanism, bestämmes ej ersättning i samband med inlösen enligt
ransoneringslagen av nämnd som anges där utan av den i oljekrislagen angivna
oljekrisnämnden. Om emellertid förfogande över t. ex. oljeprodukter sker med
stöd av nya ransoneringslagen skall ersättning bestämmas av värderingsnämnd
som anges i den av 1967 års rekvisitions- och förfogandeutredning föreslagna
nya förfogandelagen. Som utredningen framhåller torde det vara förenat med
uppenbara olägenheter om likartade ersättningsfrågor avseende samma slag av
förnödenheter skall bestämmas i skilda ordningar beroende pä vilken författning
som har tillämpats vid inlösen- eller förfogandeåtgärden. Oljekrisnämnden tillstyrker
därför i sak utredningens förslag att det bör skapas en möjlighet att låta
nämnden handlägga även frågor om ersättning vid förfogande och inlösen enligt
ransoneringslagen, såvitt de avser råolja och oljeprodukter, eller vid
förfogande som i övrigt har samband med förfogande över dessa produklslag. Som
utredningen också har förordat bör i likhet med vad som gäller enligt
oljekrislagen talan inte heller få föras mot beslut av oljekrisnämnden i nu
angivet hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även riksvärderingsnäninden säger sig ha förståelse för
RLU:s synpunkter i nu berört hänseende och har i princip inte något att erinra
mot att oljekrisnämnden ges vidgad befogenhet att såsom enda organ bestämma
ersättning för råolja och oljeprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.4 Förbrukningsdämpande avgift</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om förbrukningsdämpande avgift har mött
övervägande negativa reaktioner från remissinstanserna. Det finns dock
remissinstanser som utan reservationer har anslutit sig till förslaget. Till de
myndigheter som är positiva till förslaget hör TN och lanibrukssiyrelsen.
Styrelsen framhåller särskilt den stora betydelse en förbrukningsdämpande
avgift kan ha i inledningsskedet av en ransoneringsperiod.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrdsen i Stocktwlms län ställer sig inte heller
avvisande till förslaget. Länsstyrelsen anför, att länsstyrelsen inte anser
sig — av säkerhetsskäl från samhäUets synpunkt — böra avstyrka dessa
betämmelser. Länsstyrelsen förutsätter dock att de skall tillämpas endast om så
absolut är av nöden och då endast mycket restriktivt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KK vill
inte motsätta sig att lagen ger möjlighet att i undantagsfall ta ut en särskild
förbrukningsdämpande avgift i inledningen av ett krisskede. Även om det kan
vara tveksamt om en sådan avgift ger avsedd effekt, om den inte sätts mycket
högt, kan ändå en sådan avgift i vissa fall behöva tUlämpas, menar kollegiet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Konsumentverket
påpekar till en början att den föreslagna förbrukningsdämpande avgiften i
fråga om vissa förnödenheter medför en orättvis belastning på sådana hushåll
som är tvungna att göra relativt betydande inköp av förnödenheter under
avgiftsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
beaktande av att en förbrukningsdämpande avgift ändå kan bli ett snabbt och
ganska effektivt medel att reducera förbrukning och hamstring under den
övergångsperiod som även vid god förhandsplanering är ofrånkomlig innan
ransoneringsätgärder hinner sältas in, vill konsumentverket inte motsätta sig
utredningens förslag. Verket hyser emellertid betänkligheter mot en sådan
ransonering via priserna och förutsätter att man i den fortsatta planeringen
arbetar vidare på att finna en metod som eliminerar mera betydande
extrakostnader för det enskilda hushållet för sådana inköp av förnödenheter som
är oundvikliga under avgiftsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även OEF är principiellt tveksam i fråga om införande av
en förbrukningsdämpande avgift. Under förutsättning att den inom energiområdet
endast skall komma tUl användning i fråga om bensin vill ÖEF dock inte motsätta
sig att avgiften införs som regleringsinstrument. Statens vatlenfallsverk och
CDL, som i och för sig inte har någon erinran mot förslaget, berör samma fråga
som ÖEF. De båda remissinstanserna hänvisar till energiberedskapsutredningens
belänkande. Vari framhålls att en förbrukningsdämpande avgift inte får nägon
effekt för ledningsbunden energi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Östergötlands län ställer sig däremot
ytterst tveksam till förslaget att utnyttja priset som förbmkningsregulator.
Det kan inte anses jämlikhetsfrämjande och går tvärt emot den för ransonering
grundläggande principen, nämUgen att hög ekonomisk standard inte får vara en
förutsättning för att i en bristsituation erhålla nödvändig varu-andel.
Länsstyrelsen anser därför' att förslaget om förbrukningsdämpande avgift skall
utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tveksam mot förslaget är också civilbefälhavaren i Väslra
civilom-rådet som pekar på att det är oklart hur långt man kan höja priset för
att hindra hamstring.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
hör till de myndigheter som inte kan tillstyrka utredningens förslag i nu
ifrågavarande del. SPK understryker särskilt att priset som förbrukningsregulator
bör tillämpas inom mycket snäva gränser. Förutom de negativa
fördelningseffekter som kan uppkomma kan en sådan avgift ha allvarligt
inflationsdrivande verkningar. SPK vill därför förorda att alla andra
möjligheter att snabbt hindra en hamstring tas tillvara.
Energiberedskapsutredningen har i sitt betänkande visat att det på energiområdet
finns flera alternativ till en förbrukningsdämpande avgift. Så bör vara
förhållandet också på andra försörjningsområden anser SPK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
yttrande från remissinstanser som saknar myndighetsanknytning ställer man sig
oftast tveksam till ransonering med avgift. Men undantag finns. LRF och MRF
anför således att förslaget om förbrukningsdämpande avgift inte ger anledning
till erinringar. Inte heller Västerbottens handelskammare har någon invändning
mot förslaget under förutsättning att avgiften fonderas och sedan återförs
till den inbetalande gruppen som kollektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
lokaltrafikföreningen berör konsekvenser av en förbrukningsdämpande avgift för
kollektivtrafiken. Föreningen pekar på att ett stort antal bilresenärer kan
förväntas ställa bilen hemma och i stället åka kollektivt. Vid en kraftig
överströmning till de kollektiva färdmedlen stäUs i så fall trafikföretagen
inför särskUda svårigheter vad gäller möjligheterna att erbjuda erforderligt
antal vagnar. I förslaget om en förbrukningsdämpande avgift ingår också att
denna avgift skall fonderas. Föreningen anser att medel ur denna fond
förslagsvis kan användas till att finansiera de kostnader, som uppstår för trafikföretagen
om dessa — som energiberedskapsutredningen har föreslagit — åläggs att
senare-lägga skrotning av vagnar för att kunna hålla en särskild vagnreserv i
beredskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
handelskaininareförbundet är däremot negativ till avgiften och ifrägasätter
avgiftens effektivitet som hamstringshämmande medel. Avgiften skulle också hårt
drabba även nödvändig och önskvärd konsumtion. Härtill kommer, menar
förbundet, de administrativa problem som kan uppstå, när avgiften införs och
fonderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
förslaget om förbrukningsdämpande avgift hänvisar KF till sitt yttrande över
energiberedskapsutredningens betänkande, vari KF uttalar att priset skall
användas endast inom mycket snäva gränser som regulator av förbrukningen. En
reglering av förbrukningen med hjälp av höjda priser drabbar hushåll med lägre
inkomster i högre grad än andra och utgör därför ett orättvist
regleringssystem. Mot den bakgrunden kan KF inte biträda förslaget till
utvidgning av tillämpningsområdet för förbrukningsdämpande avgift. KF vill i
stället förorda en mycket restriktiv tillämpning av avgiften och i så fall
begränsad till drivmedel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En av de mest kritiska remissinstanserna är Hyresgästernas
riksförbund som anser att förbrukningsdämpande avgift är ett från sociala
synpunkter oacceptabelt och från ransoneringsteknisk synpunkt klart
otillfredsställande instrument. Det finns därför, säger förbundet, mycket
starka skäl för att ransoneringslagstiftningen även i fortsättningen skall
förhindra utnyttjandet av sådana avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även
Svenska petrohiem institutet (SPI) avstyrker bestämt förslaget. SPI anser att
en förbrukningsdämpande avgift är från rättvisesynpunkt synnerligen stötande,
eftersom den drabbar både nödvändig och ej nödvändig förbrukning av
motordrivmedel. SPI vill som exempel peka på den belastning som skulle drabba
dem som bl. a. i glesbygden är beroende av bil för resor till och från
arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksskatteverket (RSV) diskuterar avgiftsuppbörden och
skriver:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ur administrativ synpunkt finns inget hinder mot att ta ut
dämpningsavgift på bensin eller brännolja enligt de regler som gäUer för
energiskatten på samma slags bränsle. Om det som utredningen föreslår, finns
ett färdigt beredskapspaket med RSV:s tillämpningsföreskrifter och redovisningsrutiner
kan avgiften tas ut med någon dags varsel. Det finns emellertid vissa nackdelar
med att anknyta en hög, kortvarig avgift till skatteuppbörden. Skattskyldighet
inträder normalt när den registrerade skattskyldige leverantören levererar
bensinen från depån till bensinstationen. Det innebär att bensinstationsägaren
kan ta ut avgift av sina kunder när avgiften införs ulan att själv behöva
betala avgift till sin leverantör för det som finns i lager.
Bensinstationsägaren kan således göra en betydande lagervinst. När avgiften
upphör kan bensinstationsägaren göra stora förluster om stora avgiftsbelagda
kvantiteter finns i lager.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt undvika den effekten vid en dämpningsavgift kan
avgiften föreskrivas gälla också vad som finns i lager — åtminstone hos återförsäljare
— när avgiften införs. I så fall måste tid sättas av till inventering av och
rapportering om lagrens storlek. En sådan ordning kräver också stora
personalinsatser under kort tid för kontroll av lagerredovisning och för
debitering av avgiften på återförsäljarna, som är mångdubbelt flera än de
registrerade skattskyldiga. Om lagret beskattas när avgiften införs torde
restitution böra medges för avgift som betalats för bränsle som finns i lager
när avgiften upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativt kan avgiften läggas i detaljhandelsledet så
att avgiftsskyldigheten inträder först när bränslet säljs till konsument.
Detta alternativ innebär en tyngre och än mer personalkrävande administration
än det med lagerbeskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En föruisättning för att avgiften skall kunna tas ut med
kort varsel är, som utredningen framhållit, att RSV:s tillämpningsföreskrifter
och redovisningsrutiner är fastställda redan när beslut fattas om avgiften.
Detta kräver att de grundläggande reglerna för avgiftsuttaget bestäms i god tid
innan avgifien blir aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SPI anlägger också synpunkter på avgiftsuppbörden och dess
anknytning till bestämmelserna i lagen om allmän energiskatt. Detta betyder,
säger SPI, att avgift på bensinstationers lager vid ikraftträdandet endast</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan uttagas, om särskilda beslämmelser ges om lageravgift.
Under senare år har vid skattehöjningar energi- och bensinskatt å inneliggande
lager ej förekommit med hänsyn bl. a. till svårigheterna att kontrollera en
lagerdeklaration. En höjning med några ören per liten har även haft begränsad
betydde, särskilt som förbrukarna i regel genom ökade uttag dagarna före
höjningen kraftigt minskat detaljisternas lager. Förhållandena blir annorlunda
vid en förbrukningsdämpande avgift, som självfallet blir av en helt annan
storleksordning och som ej skall gälla mer än en månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.5 Överförbmkningsavgift m. ni.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanser har i allmänhet inget att erinra mot den
av utredningen föreslagna överförbrukningsavgiften som sådan. Utredningens
utformning av reglerna, i synnerhet möjligheten till övervältring, har dock
väckt kraftiga reaktioner från vissa instanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svea liovrätl och kammarrälten i Göteborg har olika
meningar i fråga om övervältring. Svea hovrätt har inte någon invändning mot
utredningens förslag att tillåta den som vid kollektivleverans är primärt
betalningsskyldig för den ifrågavarande förnödenheten att övervältra överförbrukningsavgiften
på de slutliga förbrukarna. Hovrätten diskuterar i stället den allmänna
utformningen av. avgif ten. Hovrätten delar utredningens uppfattning att
avgiften i fråga är att hänföra till sädana avgifter om vilka riksdagen kan
delegera till regeringen rätten att meddela föreskrifter. Som framgår av den
allmänna motiveringen till lagförslaget framstår det som ändamålsenligt och
rättvist att låta den myndighet, som har att fatta beslut om
överförbrukningsavgifl, endast konstatera att överförbrukning av viss storlek
skett. Eftersom flera myndigheter har ålagts denna uppgift, var och en inom
sitt speciella område, kan en mera individuell prövning huruvida avgift skall
utgå i det enskilda fallet leda till bristande enhetlighet vid bedömningen
härvidlag, menar hovrätten. Det bör dock uppmärksammas att uiredningen — med
utgångspunkt från innehållet i 35 § i lagförslaget — i 17 och 23 §§ i förslag
till "Förordning om reglering av energiförbrukningen" behandlat
överförbrukning av eldningsolja och ledningsbunden energi olika. Något bärande
skäl att enligt 17 § vid överförbrukning av eldningsolja företa en individuell
prövning huruvida avgift skall utgå eller ej kan hovrätten ej finna. Den i 35 §
angivna möjligheten till individuell prövning i berört hänseende bör därför
utgå. — Ett sådant undantag från skyldighet att erlägga avgift som har intagits
i 35 § 3 st i lagförslaget är dock motiverat, anger hovrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Göteborg har i och för sig inget att erinra
mot att överförbmkningsavgift uttas och att den har karaktär av en straffavgift
och således ej av en ren förbrtikningsavgift.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
avgiftsuttag vid kollektivleveranser anför kammarrätten att utredningen
uppenbarligen haft att brottas med mycket stora och svårlösta problem.
Kammarrätten anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om uttag av överförbrukningsavgifl, dvs. straffavgift, synes emellertid såvitt
kammarrätten kan bedöma ha blivit ett i det närmaste olösligt problem främst i
och med att man, som utredningen förutsätter skola ske, viU vid
kollektivleverans av energi övervältra avgiften på förbrukarna. Den för
avgiften ansvarige, abonnenten, skall visserligen vara skyldig att till staten
erlägga straffavgiften men tanken är att han enligt regeringen fastställda
grunder skall kunna få avgiften fördelad på förbrukarna. Det förutsätts att
fördelningen av straffavgiften på de oUka förbrukarna skall i viss mån
schablonmässigt, t. ex. efter samma principer som fördelning sker av
"normala" kostnader för uppvärmning och elförbrukning men utan
hänsynstagande till om den enskilde förbrukaren haft någon överförbrukning
respektive storleken av överförbrukningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
avstyrker utredningens förslag att den som straffavgift konstruerade
överförbrukningsavgiften, när fråga är om gemensam leverans av förnödenheter
till flera slutliga förbrukare (kollektivleverans), Sikall erläggas av
abonnenten och att den får fördelas på de slutliga förbrukarna. Det är
visserligen abonnenten som gentemot staten skall vara ansvarig för
straffavgiften och som skall erlägga den men genom konstruktionen att
abonnenten må "äga söka sitt åter" av samtliga förbrukare, blir
sanktionen i realiteten riktad mot dessa. Abonnenten blir ålagd straffavgift
även om han ej ens försummat sig i något avseende och förbrukarna skall, även
om de ej haft någon överförbrukning, till abonnenten erlägga en mer eller
mindre schablonmässigt beräknad del av den abonnenten ålagda straffavgiften.
Kammarrätten kan ej finna annat än att utredningen föreslagit införandet av en
för svensk rätt främmande form av kollektivbestraffning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kammarrättens mening är det således nödvändigt att ompröva frågan om uttag av
överförbrukningsavgifl vid kollektivleverans för att se om det går att finna en
lösning som kan vara förenlig med rättssäkerheten. Det är enligt kammarrättens
uppfattning mera betänkligt ur rättssäkerhetssynpunkt att en person, som ej
gjort sig skyldig tUI överförbrukning, åläggs att betala straffavgift än att
den som gjort sig skyldig till överförbrukning undgår straffavgift. Den i 35 §
andra stycket förslaget till ransoneringslag intagna bestämmelsen avstyrks av
kammarrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
ÖEF ansluter sig till kritikerna och anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ÖEF
anser att överförbrukningsavgift är ett kanske nödvändigt regleringsinstrument
beträffande ledningsbunden energi. En förutsättning för den praktiska
tillämpningen är dock att frågan om uppbörd och indrivning av avgiften får en
tiUfredsställande lösning. I den mån överförbrukning av en enskild
slutförbrukare inte kan påvisas genom mätaravläsning e. d. kan
"straffet", vilken fördelningsgrund regeringen än kan tänkas komma
att föreskriva, drabba slutförbrukare som inte gjort sig skyldiga till
överförbrukning. ÖEF ifrågasätter om detta kan vara i överensstämmelse med
allmänna rättsprinciper. I de fall en fastighetsägare kan påverka
förbrukningen av energi eUmineras hans intresse att hålla förbrukningen nere om
överförbrukningsavgiften övervältras på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9
Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 75</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hyresgästerna
efter schablonmässiga gmnder. ÖEF vidhåller sin i yttrande 1974-02-04 över
dåvarande bränslenämndens framställning om lagstiftning om överuttagningsavgift
vid ransonering av värme från fjärrvärmeverk redovisade uppfattning att
abonnenten/fastighetsägaren inte bör ha rätt att slå ut
överförbrukningsavgiften på hyresgästerna i fastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggnadsstyrelsen
anser också att regler för överförbrukningsavgiftens fördelning bör utformas
så, att incitament skapas för båda parter att vidta de åtgärder som är möjliga
att genomföra för att begränsa energiförbrukningen. Detta bör kunna ske inom
ramar som regeringen i det aktuella krisläget bestämmer. Styrelsen drar den
slutsatsen beträffande elenergi för andra ändamål än uppvärmning att
fastighetsägarens möjligheter att påverka förbrukningen torde med undantag för
gemen-samhetsutrymmen vara så små att en eventuell överförbrukningsavgift måste
drabba de slutliga förbrukarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
SIND diskuterar övervältringen och anför avslutningsvis:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
ytterligare motiv för den föreslagna övervältringen av överförbrukningsavgift
på hyresgäster — utöver att man först genom övervältringen har någon möjlighet
att uppnå eftersträvad effekt, nämligen att undvika överförbrukning — är
rättssäkerhetsintresset. Ett system där hyresvärden, som normalt inte alls kan
påverka sina hyresgästers överförbrukning, skulle drabbas av hela den
ekonorniska konsekvensen av hyresgästernas eventuella överförbrukning, framstår
knappast som rimligt. Den föreslagna lösningen, där hyresvärden drabbas
ekonomiskt i första hand, är enligt verkets uppfattning inte heller helt
tiUfredsställande men ändå godtagbar med hänsyn tiU att någon bättre lösning
av problematiken kring kollektivleveranser sannolikt inte står att finna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
anför att en del hushåll kan komma att få stora problem att klara sig på den
tilldelade kvoten, vilket kan leda tiU överförbrukning utan att det behöver
vara fråga om en försumlighet som motiverar bestraffning. Antalet
överförbrukningsfall i hushållen beror i hög grad på ransoneringssystemets
utformning och behandlingen av ansökningar om extra tilldelning.
Konsumentverket menar att ransoneringsmyndigheterna bör visa en förstående och
hjälpsam attityd mot hushåUen i en för dem ovan och besvärlig situation. Ett
beslut om befrielse från straffavgift bör kunna fattas utan något komplicerat
administrativt förfarande. Verket framhåller vidare att utredningens förslag
innebär att regeln om fördelning av överförbrukningsavgift endast skall gälla
ledningsbunden energi. I flerfamiljshus med egen värmepanna skall hyrevärden
däremot icke kunna ta ut en eventuellt ålagd överförbmkningsavgift av
hyresgästerna. Vid kollektiva leveranser från fjärrvärmeverk kan till en del
värmeverket men framför allt hyresvärden reglera den totala förbrukningen av
värmeenergi för uppvärmning av lägenheterna och det varma tappvattnet.
Hyresgästerna kan medverka endast genom att var för sig spara på varmvattnet i
det egna hushållet och eventuellt ytterligare reducera värmen på elementen. Om
hyresgästerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
har föreslagits av RLU, skaU beiala överförbrukningsavgiften enUgt samma
schablon som tillämpas vid den kontraktsenliga fördelningen av värmekostnaden,
får de sparsamma hushållen betala en del av den straffavgift som har orsakats
genom dels hyresvärdens försummelse, dels hushåll som har slösat på varmvatten.
En sådan kollektiv bestraffning är orättvis oeh kan inte heller få någon
effektiv preventiv verkan eftersom hyresvärden helt kan övervältra
straffavgiften och det slösaktiga hushållet kan räkna med att behöva betala
endast en del av extrakostnaden för sitt slöseri. Med hänsyn härtill anser
konsumentverket att hyresvärden skall betala överförbrukningsavgiften vid
kollektiva leveranser från fjärrvärmeverk och icke ha i lagen inskriven rätt
att övervältra avgiften på hyresgästerna. Vid kollektiva leveranser av elenergi
till hushåll kan det däremot vara riktigt i många fall att fördela överförbrukningsavgiften
på de slutliga förbrukarna, men konsumentverket ifrågasätter om det är
nödvändigt att bestämmelser om en sådan fördelning intages i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadsstyrelsen
däremot har med hänsyn till syftet med bestämmelserna om överförbrukningsavgift
ingen erinran mot utredningens förslag om överförbrukningsavgift eller till
princip för fördelning på slutliga förbrukare av avgiften vid kollektiv
leverans av energi.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i
Östergötlands län påpekar att avgiftsuttag under vissa omständigheter kan
drabba även i princip lojala konsumenter olyckligt. Först vid en invändningsfri
beräkning av normalförbrukningen kan överförbrukningsavgifter uttas utan att
lojala konsumenter kommer i kläm. I den föreslagna lagtexten har detta
tillgodosetts genom att regeringen ges möjUghet att befria från ålagd
överförbrukningsavgift om särskilda skäl föreligger. Länsstyrelsen finner detta
i och för sig tillfredsställande men anser att den föreslagna värmetaxeringen
av fastigheter, som bör ske i en nära framtid, ger bättre underlag för fördelning
av värmeenergiresurserna och möjUggör fastställandet av överförbrukning på ett
säkrare sätt. Härigenom erhåUs bättre underlag för straffavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms
län är tveksam mot avgiften som sådan och anser att priset inte bör användas
som ransoneringsregulator. Ett sådant system kommer endast att verka som
avskräckande faktor för de grupper som inte har råd att räkna in
överförbrukningsavgiften som "driftkostnader". Detta är förkastligt
från rättvisesynpunkt, anför länsstyrelsen. Utredningens förslag kräver
dessutom en omfattande kontrollapparat. Överförbrukningsavgiften kan få avsedd
effekt endast om den uttas i nära anslutning till överförbrukningstillfället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
detta inte är genomförbart med nuvarande avläsnings- och debiteringssystem
vill länsstyrelsen erinra om. Länsstyrelsen i Malmöhus län däremot menar, att
en kraftigt tilltagen överförbrukningsavgift vara både bättre och effektivare
än straffsanktioner i form av böter och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fängelse.
Självklart skaU överförbrukningsavgiften inte vara avdragsgill vid
beskattning, anför länsstyrelsen. Om utredningens förslag att beslut om
avstängning skall fattas av centrala myndigheter, säger länsstyrelsen att
sådana beslut mycket väl lämpar sig för regionalt avgörande. Det rör sig här
om ärenden som dock kräver förtrogenhet med de lokala förhållandena. Härför
talar även att länsstyrelsen handlägger ärendena innan fråga uppkommer om
eventuell avstängning så länge det endast rör sig om överförbrukningsavgift oeh
att länsstyrelsen har kännedom om vad som tidigare förekommit i ärendena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
erinrar om att avgiften enligt utredningsförslaget skall beslutas av myndighet,
som bestämmer avgiftsbeloppet. Detta skall alltid utgå med visst belopp per överförbrukad
enhet. RSV påpekar att myndigheten som skall besluta om överförbrukningsavgift
torde i de flesta fall få Uta på leverantörernas uppgifter. Det kan därför
ifrågasättas om det inte kunde uppdras åt leverantörerna att ta ut avgiften för
myndighetens räkning samtidigt med förbrukningsavgiften. Den som inte är nöjd
med avgiftsuttaget kan ges möjlighet att begära beslut i frågan hos
myndigheten. På det sättet skulle, anser RSV, myndigheten troligen behöva
utreda bara en mindre del av fallen. Risken för "övergrepp" mot
energiförbrukarna torde inte bli större än med den ordning utredningen har
föreslagit. Det kan anmärkas att leverantörerna av elektrisk kraft är
"redovisningsskyldiga" för allmän energiskatt på kraften. Det innebär,
säger RSV, att de i regel tar ut skatt från förbrukarna och levererar in den
till statsverket och förmedlar på så sätt förbrukarnas betalning av skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
vattenfallsverk och CDL diskuterar överförbrukningsavgiften och anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
utredningen har angivit, medför påförande av överförbrukningsavgift vid
kollektivleveranser problem med avseende på möjligheterna till övervältring på
slutiiga förbrukare. RLU:s ställningstagande, att sådana möjUgheter måste
författningsrättsligt öppnas, delas av kraftindustrin. I detta sammanhang är
det enligt kraftindustrins mening angeläget uppmärksamma att de slutliga
förbrukarna i en kollektivleverans, vilka var och en kan beräknas ha mindre
årsförbmkning än 5 000 kWh vid nuvarande konsumtionsnivå, måste i princip
undantagas från kvotransonering för att därmed jämställas med de
småförbrukare, vilka såsom direktabonnenter hos elleverantör och med högst den
angivna förbrukningen avses undantagas från kvotransonering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är nödvändigt att RLU:s principförslag betr. fördelningsgrund för överförbmkningsavgift
vid koUektivleveranser bearbetas vidare inom ramen för det fortsatta
planläggningsarbete som ÖEF och de centrala myndigheterna föreslås få i uppdrag
att genomföra. Kraftindustrin vill påpeka att man därvid bör observera det
bidrag till bedömning av lämplig fördelningsbas som kan erhållas från
försöksverksamheten med värmetaxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RLU
föreslår att avstängning frän leverans av ledningsbunden energi skall kunna
tillgripas som ett komplement till överförbrukningsavgift</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
som påföljd vid överträdelse av regleringsbestämmelser men däremot inte som
påföljd vid utebliven betalning av påförd överförbrukningsavgift. Det
sistnämnda har gällt i tidigare elransoneringslagar men tillgripits endast i
ett litet antal fall. Kraftindustrin delar RLU:s uppfattning och tillstyrker
dess förslag härutinnan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
elverksföreningen finner det möjligt att tillstyrka utredningens förslag, att
den betalningsansvarige (fastighetsägaren) vid kollektivleverans ges rätt att
"enligt gmnder som regeringen bestämmer" fördela eventuell
överförbrukningsavgift på de slutliga förbrukarna (hyresgästerna). De grunder
för fördelningen, som utredningen har tänkt sig innebär att
överförbrukningsavgiften fördelas på samma sätt som uppvärmningskostnaderna.
Detta förslag, som RLU i specialmotiveringen karakteriserar som ett
diskussionsunderlag, torde — i brist på bättre och rättvisare alternativ — få
accepteras så långt överförbrukningsavgiften avser energi (även elenergi) för
uppvärmning, men är enligt föreningens mening i alla andra fall
"systematiskt orättvist och därför olämpligt". Denna uppfattning
utvecklar föreningen ytterligare och anser att det är "rättvisare"
att fördela avgiften för s. k. hushållsd lika på hyresgästerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svenska Handelskammarförbundet
och Västerbottens handelskammare delar uppfattningen att den som har ålagts
överförbmkningsavgift vid kollektivleverans skaU ha möjlighet att fördela denna
på de slutliga förbmkarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Handelskammaren i Göteborg
— Västsvenska Handelskammaren uttrycker däremot en viss tvekan till det system
som utredningen har förordat. Uttagande av en sådan avgift för flerfaniiljshus
eller gruppbebyggelse erbjuder onekligen ett svårlöst problem,.konstaterar
handelskammaren. Utredningen har utgått ifrån att uppvärmningskostnaderna
skulle kunna utgöra en lämplig norm för fördelningen; dock skulle hyresgäster
och fastighetsägare kunna komma överens om annan fördelning. Handelskammaren
vill ifrågasätta om dessa förslag verkligen är genomförbara i praktiken.
Fördelningen av avgifterna kommer att leda till ett otal tvister mellan de
inblandade parterna. Den för avgifterna i första hand ansvarige får
förmodligen i åtskilliga fall också slutligen stå för kostnaden.
Handelskammaren hemställer att frågan görs till föremål för fortsatta
överväganden varvid man bör söka få fram en lösning som kan väntas medföra
mindre antal kontroverser mellan de berörda partema.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet
anför att förbundsstyrelsen har redan tidigare i samband med yttrandet över EBU:s
betänkande anslutit sig tUl tanken på en överförbmkningsavgift. En tillämpning
av detta sanktionsmedd är emellertid förenad med åtskilliga problem av
praktisk och juridisk karaktär. Inte minst gäller detta uitagningen av avgiften
vid kollektivleverans av el, anser förbundet. Vissa erinringar emot den av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>134</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utredningen
föreslagna fördelningsprincipen torde kunna anföras, exempelvis då
elleveransen inte avser uppvärmning utan endast andra ändamål. Det förefaller
därför förbundet önskvärt med en ytterligare undersökning av denna
fördelningsfråga i syfte att åstadkomma ett mera rättvist system som ändå blir
praktiskt användbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
KF föreslår att frågan görs till föremål för ytterligare överväganden mot
bakgrund av att KF ifrågasätter om "uttaget" vid koUektivleveranser
är i överensstämmelse med allmänna rättsprinciper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hyresgästernas
riksförbund har ingående granskat utredningsförslaget såvitt avser
överförbrukningsavgift och framhåller att förslaget till övervältring är otillfredsställande.
Förbundet menar att det är lika otillfredsställande från
rättssäkerhetssynpunkt om en fastighetsägare drabbas av en straffavgift trots
att denne gjort vad han har kunnat för att nedbringa förbrukningen som det är
att en hyresgäst som lojalt anstränger sig för att skära ned sin förbrukning
ändock åläggs en avgift för en förbrukning som ligger helt utanför
hyresgästernas kontroll. Förbundet fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om övervältring av straffavgiften utgår ifrån att fastighetsägaren inte har möjligheter
att i tillräcklig omfattning styra förbrukningen. Denna utgångspunkt gäller
emellertid i än högre grad beträffande hyresgästerna. Endast i de fall där
abonnemanget avser enbart hushållsd har hyresgästerna ensamma möjUgheter att
påvefka förbrukningens storlek. Om abonnemanget inkluderar allmänna utrymmen,
fläktventilation m. m. har dock fastighetsägaren oekså möjligheter att påverka
förbrukningen. Förbundet anser att fastigheter med koUektiv-mätt huhållsel bör
undantas från kvotransonering av elenergi åtminstone så länge som denna endast
avser abonnenter med förbrukning överstigande 5 000 kWh per år. Ett sådant
undantag vore rimligt med hänsyn till att större delen av dessa hushåll
förmodligen skulle undantagits om de haft individuell mätning. Blir situationen
så allvarlig att ransoneringen också måste omfatta småförbrukarna menar
förbundet att någon form av övervältringsmöjlighet kan bli oundviklig. I sådana
fall där förbrukning i fastighetens allmänna utrymmen m. m. ingår i
abonnemanget måste därvid fastighetsägarens ansvar markeras genom att endast en
viss del av en eventuell överförbrukningsavgift får föras över på hyresgästerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
finner det något förvånande att man beträffande fjärrvärme i hyresfastigheter
valt att jämställa problemställningarna med de som gäller för
kollektivleveranser av elenergi. Det kan ifrågasättas om det inte hade varit
mer naturligt att dra en parallell till hyresfastigheter med egen panna. I båda
fallen är det dock fråga om kollektivleverans från fastighetsägaren till
hyresgästerna. Möjligheterna för fastighetsägaren att styra förbrukningen av
uppvärmningsenergi torde vara ungefär desamma åtminstone om man vid
ransoneringen tar hänsyn tiU att anslutningen till fjärrvärme i sig i aUmänhet
innebär en effektivare energianvändning än eldning i egen panna. I båda fallen
har fastighetsägaren möjlighet att styra tillförseln av värme till
lägenheterna. De tekniska begränsningarna härvidlag hänför sig till
inregleringen av värmesystemet, någonting som fastighetsägaren också råder
över. Är fas-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tigheten
försedd med fläktventilation har fastighetsägaren möjligheter att den vägen
påverka förbrukningen av uppvärmningsenergi. Förbundet menar således att det
beträffande fjärrvärmeleveranser hade varit naturligt att på samma sätt som vid
ransonering av eldningsolja förutsätta att fastighetsägaren står som ansvarig
men att överförbrukningsavgift skall tas ut först då en misshushållning från
fastighetsägarens sida kunnat konstateras. Förbundet vill i detta sammanhang
erinra om de förslag beträffande särskUda värmekonsulenter vid värmeverken som
framförts av Svenska värmeverksföreningen och som uppmärksammats av EBU. Vidare
kan man överväga att i samband med en värmetaxering av fastigheter upprätta
någon form av förteckning över vilka åtgärder fastighetsägaren bör vidta vid
en eventuell ransonering. På samma sätt skulle för övrigt någon form av
åtgärdsförteckning för hyresgästerna kunna upprättas. En sådan tekniskt
korrekt information skuUe förmodligen medverka till att hyresgästernas
benägenhet och möjUgheter att vidta åtgärder ökade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
menar sammanfattningsvis att RLU:s förslag beträffande sanktionssystem för
ledningsbunden energi inte är tillräckligt genomtänkt. En omarbetning i den
riktning som förbundet förordat bör ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
Sveriges fastighetsägareförbund berör frågan om avgiftsuttag vid
kollektivleveranser och anser den av utredningen förordade ordningen vid
övervältring av överförbrukningsavgift vara befogad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Svenska värmeverksföreningen har lagt ned betydande möda på att försöka klara
ut problemen i samband med övervältring av överförbrukningsavgifter.
Värmeverksföreningen konstaterar inledningsvis att de flesta överförbrukningar
som uppträder vid en värmeransonering torde bero på att abonnenten är okunnig
om hur det egna värmesystemet fungerar, felaktigt injusterade
värmeanläggningar eller felaktigt beräknade tUldelningar p. g. a. förändringar
hos abonnenten som har uppkommit efter det att kvotberäkningen eller värmetaxeringen
har utförts. En väl utbyggd information samt direkt hjälp till abonnenterna i
form av de särskilda värmekonsulenter som föreningen tidigare har föreslagit
bör reducera sådana överförbrukningar till ett minimum. För att upprätthålla
respekten för ransoneringen och för att komma tillrätta med det fåtal som
uppenbart nonchalerar föreskrifterna torde en överförbrukningsavgift ändå inte
kunna undvaras. Föreningen har flera gånger understrukit att fördelningen av en
sådan avgift mellan hyresvärd och hyresgäster bör tas upp till diskussion
mellan parterna på hyresmarknaden. Utredningen anger emellertid att parterna
synes hysa vissa tveksamheter inför sådana diskussioner och föreslår därför —
som ett diskussionsunderlag — att i förslag till ransoneringsförordning
överförbrukningsavgift i fastigheter med kollektivmätning av ledningsbunden
energi får överföras på hyresgästerna på grundval av uppvärmd lägenhetsyta. I
motiveringen till förordningen anförs vidare att överföring av
överförbrukningsavgift inte bör få komma ifråga i byggnader med egen
oljeeldning. I lagförslaget anges dock endast att regeringen får besluta hur
överförbrukningsavgiften skaU fördelas. Förslaget</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1911118: 75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>berör
inte direkt värmeverkens förhållande till sina abonnenter men fordrar ändå en
kommentar på grund av de inkonsekvenser som här synes föreligga. Föreningen
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
har i tidigare remissutiåtande i frågan angett att fastighetsägaren inte i
"tillräcklig omfattning" kan påverka värmeförbrukningen i fastigheten.
Inte heller hyresgästerna kan helt bestämma sin egen förbrukning i hus med
moderna värme- och ventilationssystem. Att någon av parterna ensamma skulle stå
för en eventuell överförbrukningsavgift framstår därför som oriktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
fjärrvärmt hus fungerar telaiiskt sett på samma sätt som ett hus med egen
oljepanna —■ pannan har bara ersatts med en fjärrvärme-abonnentcentral.
Fastighetsägaren ensam kan styra temperaturnivån i huset genom en central
regulator på abonnentcentralen eller oljepannan. Om ojämn temperaturfördelning
skulle uppträda i fastigheten beror detta på ett ofullständigt inreglerat
värmesystem vilket faller på fastighetsägarens ansvar att åtgärda. Energin för
uppvärmning svarar erfarenhetsmässigt för ca 70 % av årsvärmebehovet. Energin
för tappvarmvattenberedning, som svarar för resterande ca 30 % av årsvärmebehovet,
kan fastighetsägaren emellertid inte påverka annat än vid en direkt
avstängning, utan det styrs helt av hyresgästernas förbrukning. I ett hus
uppvärmt med direktverkande elvärme som i utredningen synes utgjort förebild
för alla typer av ledningsbunden energUeverans, styrs dock hela
energiförbrukningen av hyresgästerna eftersom temperaturregulatorerna där
sitter direkt på värmeradiatorerna i varje enskild lägenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
olje- respektive fjärrvärmda flerfamiljshus skulle således en tekniskt rättvis
fördelning av överförbrukningsavgiften vara den att fastighetsägaren svarade
för den del som faller på uppvärmningen och hyresgästerna för den del som
faller på tappvarmvattenförbmkningen. En förutsättning för ett sådant
förfarande är att totala tappvarmvattenförbmkningen kan mätas separat — något
som inte är möjligt förrän 1979 då kriskopplingslagen fått resultat. Det
fordrar också att varje fastighet i fråga tilldelas två energimängder, en för
värme och en för tappvarmvatten, och att överförbrukning kan registreras
oberoende för dessa mängder. Det torde leda till administrativt merarbete men
bör inte vara ogenomförbart. Innan ett sådant system kan komma till användning
får fördelningen av överförbrukningsavgifter ske efter andra grunder. Det kan
då anföras att hyresvärden torde ha lättare än en enskild hyresgäst att besvära
sig över påförd överförbrukningsavgift och leda i bevis att överförbrukningen
inte skett genom misshushållning från hans sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår som ovan berörts olika fördelning av överförbrukningsavgifter i
oljevärmda respektive fjärrvärmda fastigheter, trots att systemfunktionen är
identisk. Detta kan medföra att en hyresgäst i ett fjärrvärmt hus, där
överförbrukningen varit lika stor som i ett motsvarande hus med egen
oljepanna, bUr belastad med överförbrukningsavgift medan hyresgästen i det
oljevärmda huset undgår sådan avgift. Föreningen hemstäUer att utredningens
förslag härvidlag omprövas så att en överensstämmelse erhåUs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75 ,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.6 Avläsnings- och uppgiftsskyldighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har föreslagit, bestämmelser som bl.a. innebär
att alla och envar, exempelvis både abonnent och leverantör, kan åläggas .att
läsa av mätare och lämna nödvändiga uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svea hovrän anser, att även om skäl föreligger att ge
bestämmelserna i lagförslaget en vidsträckt avfattning kan med hänsyn tiU
lagens karaktär av fullmaktslag ifrågasättas om inte vissa bestämmelser är
aUtför allmänt hållna. De skyldigheter, som härvid främst åsyftas, kommer
enligt utredningens förslag att inflyta i kriskopplingslagen och i en kommande
lag om värmetaxering. Mot denna bakgrund synes regeln i fråga närmast ha
betydelse för tiden fram till dess nyssnämnda lagar träder i kraft. Oavsett hur
därmed förhåller sig bör av hänsyn till den enskildes rättssäkerhet närmare
anges vilka åtgärder som avses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska petroleum institutet (SPI) erinrar om att dessa
vites- och straffsanktionerade bestämmelser riktar sig mot ett stort antal
personer, gamla, sjuka, synskadade, som "knappast kan fungera på avsett
vis". SPI anser därför förslaget orealistiskt och föreslår att det utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SABO anser att den avläsningsskyldighet som föreslås i
lagförslaget kan medföra praktiska svårigheter för en rationell
bostadsförvaltning med ökade driftskostnader som en följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.7 Besvärsordningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remisskritiken mot utredningsförslaget rörande
besvärordningen är blandad. Av ransoneringsansvariga myndigheters remissvar
framgår att den nuvarande ordningen i krislägen skapar svåradministrerade
problem som kan äventyra säkerheten för den enskildes rätt. Sådana myndigheter
som ÖEF och TN anser att i tilldelningsärenden besvärsrätt principiellt ej bör
förekomma. Civilbefälhavaren i Övre Norrlands civilområde anser att det är
lämpligt att regeringen i varje kris förordnar om besvärsrättens utformning,
varigenom besvärsmöjligheterna kan anpassas till krisens art och omfattning. KK
påpekar att möjligheterna till besvär torde uppfattas som en värdefull
grundläggande rättighet men att en viss begränsning måste accepteras i krislägen.
EnUgt kollegiet synes det härvid riktigt att regeringen från fall till fall
utformar besvärsordningen med hänsyn till de speciella omständigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till de remissinstanser som tillstyrker utredningens
förslag hör också kraftindustrin genom statens vattenfallsverk och CDL. Även
länsstyrelsen i Norrbottens län delar utredningens mening att en lämpUg, avvägning
i princip är ett tvåinstanssysiem och att besvär i vissa faU ej skall tillåtas.
Också länsstyrdsen i Malmöhus län menar att besvärsrätt i samband med
drivmedelsransonering i stort sett är meningslös;..Enligt läns-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1977/78. 1 sanU. Nr 75</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>styrelsens mening uppnås bästa rättssäkerhet om missnöjd
sökande får komma in med förnyad ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa remissinstanser tar upp besvärsordningen till
granskning med utgångspunkt i vissa rättssäkerhetsöverväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svea hovrätt anför att behovet av en flexibel
besvärsordning kan från rättssäkerhetssynpunkt knappast försvara den
vidsträckta fullmakten för regeringen att besluta härom. Huvudregeln om ett
tvåinstanssysiem bör komma till uttryck i själva ransoneringslagen. De
situationer, då besvärsordningen kan komma att beskäras, bör dessutom närmare
anges. Kammarrätten i Göteborg anser att det inte är förenligt med rättssäkerheten
att en person, som genom beslut av myndighet har ålagts att i form av
straffavgift utge överförbrukningsavgift, skall vara betagen rätten att klaga
över detta beslut. Om konstruktionen med överförbrukningsavgiften som en
straffavgift skall bibehållas, måste enligt kammarrättens mening i
ransoneringslagen intas en bestämmelse om rätt för den avgiftspliktige att föra
talan mot beslut om åläggande för honom att utge sådan avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands län har i sitt
remissyttrande utförligt granskat besvärsordningens utformning mot bakgrund av
erfarenheterna frän oljekrisen. Enligt länsstyrelsens bedömning är det mindre
lämpligt att helt avskaffa besvärsrätten i tilldelningsärenden. Möjligheten
till besvär bör dock begränsas i möjligaste mån -Jinser länsstyrelsen. Om en
bristsituation skulle bli långvarig, skulle en helt beskuren möjlighet att föra
talan mot en tilldelningsmyndighets beslut säkerligen kännas otryggt och kanske
ge upphov till spekulationer om rättssäkerheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen anser att en förenkling av besvärsordningen
vore att<br>
organisera någon typ av besvärsnämnder inom länsstyrelserna. Dessa<br>
nämnder, som borde ha lekmannainslag, skulle dels behandla besvär<br>
över den egna länsstyrelsens ransorteringsenhets beslut i drivmedels<br>
frågor, dels vara besvärsinstans beträffande kommunala beslut om till<br>
delning. En sådan besvärsnämnd skulle komma att ha kännedom om<br>
lokala förhållanden och dessutom lätt att få fram underlag till det över<br>
klagade beslutet, vilket allt borde medverka till ett snabbt beslutsfat<br>
tande. Besvärsnivån förs ner och man får härigenom en enklare hand<br>
läggning av dessa ärenden.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även slatens Irafiksäkerhetsverk har förslag till lösning
av besvärsfrågan. Verket uttalar inledningsvis att verket delar utredningens
uppfattning att ett tvåinstanssysiem bör vara det normala i frågor av här
aktuell art. Det mate dock krävas mycket starka skäl för att frångå denna
princip. Enligt trafiksäkerhetsverkets uppfattning har sådana skäl inte
förebragts beträffande ärenden om behovstUldelning på drivmedelssidan. Även i
dessa ärenden torde det vara angeläget med enhetlig tilllämpning över hela
landet. Trafiksäkerhetsverket föreslår därför att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>besvär
över länsstyrelsens beslut i dessa ärenden får anföras hos någon av de av
energiberedskapsutredningen föreslagna besvärsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
organisationer är i och för sig inte motståndare till att besvärsrätten i
allmänhet begränsas till två instanser men motsätter sig att besvärsrätten
skall kunna helt tas bort i vissa tilldelningsärenden. Svenska åkeriförbundet
och Svenska busstrafikförbundet anför i ett gemensamt remissvar att det är
sannoUkt att den yrkesmässiga lastbils-och persontrafiken på grund av sin höga
effektivitet kommer att utnyttjas i hög grad för att hålla kommunikationerna i
gång i ett krisläge. Det är därför av stor vikt, att drivmedelstilldelning tiU
trafikföretagen sker under godtagbar enhetlighet, vilket torde kräva en
lämpligt avvägd och snabbt fungerande besvärsordning. Denna bör vara utstakad i
förväg, lämpligen enligt ett tvåinstanssysiem, som de båda förbunden förordar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motorbranschens
riksförbund (MRF) ddar utredningens allmänna tankegångar om ett
tvåinstanssysiem. Däremot är förbundets principiellt avvisande till
utredningens uttalande om att besvärsrätt i vissa fall inte bör finnas
exempelvis vid tUldelning av drivmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
resonemang att den enskildes rättssäkerhet ökar genom att vederbörande kan göra
fler ansökningar och alltså åberopa olika argument eller omständigheter vid
varje ansökningstillfäUe anser förbundet starkt tveksamt. Det innebär i
stället risker för orättvisor och oenhetlig myndighetsbedömning, anser MRF. Den
enskildes rättssäkerhet bör tillgodoses genom en praktisk handläggning i två
steg. Besvär ritkas till länsstyrelsen och därefter till en central instans, t.
ex. anknuten till transportnämnden. Vid den senaste krisen blev ärenden olika
behandlade av länsstyrelser i olika delar av landet vilket bör — enligt MRF:s
uppfattning — elimineras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
hantverks- och induslriorganisalion (SHIO) anser att möjligheten att begränsa
besvärsrätten endast skall finnas vid korttidsransonering. De praktiska
fördelarna med en slopad besvärsrätt torde nämligen endast vid
korttidsransonering överväga den skada som kan drabba enskilda och företag om
besvärsrätten slopas. Äv detta skäl delar inte SHIO utredningens uppfattning
att överklaganden över huvud taget inte skall tillåtas vid
drivmedelsransonering. Utredningen framför inget hållbart skäl varför
drivmedelsransonéririg skall behandlas annorlunda än andra ransoneringar i
besvärshänseende. Organisationen anser det inte tillräckligt att möjlighet
finns för upprepade ansökningar om extratilldelning varför denna möjlighet
måste kompletteras med en besvärsrätt för de fall då ranoneringen inte endast
är kortvarig. Även Sveriges köpmannaförbund anför likartade synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
remissinstanser ifrågasätter utredningens förslag till lagteknisk utformning av
besvärsordningen. ÖEF tar upp frågan om inte fuUföljds-problemen skulle kunna
lösas på så sätt ransoneringslagen ger möjlig-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>het
för regeringen att införa någon form av prövningstillstånd, varige-, nom besvär
skulle kunna tillåtas i ärenden av principiell betydelse eller , som gäller
stora värden. Statskontoret, som delar utredningens uppfattning att
besvärsordningen i samband med. tilldelningsbeslut bör förenklas, anser att
besvärsförordningen i sina huvuddrag bör regleras i ransoneringslagen.
Statskontoret förordar, därför att besvärsreglerna i ransoneringslagen görs
utförligare. Till samma uppfattning har ett flertal remissinstanser kommit.
Länsstyrelsen i Östergötlands län anför att en nackdel med att besvärsordningen
inte faststäUs.i ransoneringslagen är att myndighet, som har att upprätta
planer för att snabbt kunna organisera arbetet vid en ransonering, inte har
möjlighet att. förbereda -arbetet med besvärsärenden och handläggningsrutiner
eller att utse lämplig personal för dessa arbetsuppgifter. Vidare påpekar
länsstyrelsen att besvärsordningen kan på grund av tidsbrist komma att
fastställas utan att berörda myndigheter får tillfälle att lämna synpunkter.
Likartade tankegångar framför statens trafiksäkerhetsverk, civilbefälhavar ren
i Västra civUområdet, länsstyrdsen i Malmöhus län och TN.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
remissinstanser, som SAF och TCO, ifrågasätter lämpligheten av att överlämna åt
regeringen att avgöra den närmare utformningen. av besvärsrätten. SAF
förutsätter att ett tvåinstanssysiem skall anges som huvudregel i
ransoneringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.8
Särskild fråga om översyn av ransoneringssystem inom livsmedelsområdet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
remissinstanser har tagit upp utredningens förslag att en översyn görs av
ransoneringssystemel. på livsmedelsområdet. JN, som är ansvarig för
ransoneringssystemen på livsmedelsområdet, delar utredningens uppfattning att
det är angeläget att en översyn görs. JN utvecklar i ett innehållsrikt avsnitt
av remissyttrandet sin inställning. Även KK ansluter sig till utredningens
förslag att ransoneringssystemet bör ses över och i nödvändig utsträckning
anpassas till ändrade samhällsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CivUförsvarsstyrdsen
pekar på att utrymningar över stora avstånd kan behöva genomföras med kort
varsel och menar att ransoneringssystemen bör utformas så smidigt att de
klarar av sådana påfrestningar. Styrelsen framhåller att krav på
decentraliserad varuförsäljning kan komma att ställas i samband med utrymning
av tätorter, varför man inle bör alltför starkt skräddarsy ett
ransoneringssystem för nuvarande fredssamhälle med centraUserad försörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret,
som tillsammans med JN har bedrivit visst kartläggningsarbete rörande
ransoneringsproblemen inom livsmedelsområdet, anser att det finns risk för
försörjningsproblem liknande dem som uppstod inom energiområdet under
oljekrisen också inom andra försörj-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningsområden. Verket stöder därför utredningens förslag
att försörjningsberedskapsfrågorna inom Uvsmedelsområdet utreds. Samma inställning
redovisar civilbefälhavaren i Övre Norrlands civilområde.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelserna i Östergötlands län. Malmöhus län och
Norrbottens län understryker kraftigt behovet av den föreslagna översynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Landstingsförbundet, riksnämnden för kommunal
beredskap<br>
och Västerbottens handelskainmare instämmer i att det är angeläget att<br>
en översyn och anpassning av ransoneringssystemet på livsmedelsom<br>
rådet kommer till stånd.-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>■ ■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖEF refererar till ett av JN startat projekt angående
utveckling av system för livsmedelsransonering. ÖEF uppger sig ha ett stort
intresse av att ett sådant system arbetas fram, inte minst med hänsyn tiiröEF:s
eget ansvar för ransoneringsförberedelser beträffande en rad andra konsumtionsvaror,
för vilka ett ransoneringssystem på livsmedelsområdet även bör bli tillämpligt.
ÖEF påpekar att det projekt som JN har startat i första hand avser tekniken vid
livsmedelsransoneringar. ÖEF anser att detta är huvudfrågan när det gäller att
aktualisera ränsorieringsbered-skapen och att någon tid inte står att vinna
genom en utredning i likhet med energiberedskapsutredningen. Någon särskild
utredning synes därför enligt ÖEF inte nödvändig för närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 övriga lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De synpunkter som remissinstanserna har anfört beträffande
de övriga lagförslagen är endast av redaktionell natur.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:62.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
LAGRÅDET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:225.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
sammanträde 1977-11-18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
justitierådet Hult, regeringsrådet Simonsson, justitierådet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mannerfelt,
justitierådet Welamson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har den 30 juni 1977 på hemställan av statsrådet Burenstam Linder beslutat
inhämta lagrådets yttrande över förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ransoneringslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928: 370),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1973:
861) om lokal kristidsförvaltning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Iag om ändring i oljekrislagen
(1975: 197).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Jörgen Holgersson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
föranleder följande yttrande av lagrådei.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
regeringens kansli har planerats att förslag till ny ransonerings-lag m. m.
skall föreläggas riksdagen under hösten 1977, så att ikraftträdande skall
kunna ske den 1 juli 1978. Motsvarande planläggning gäller för en ny
förfogandelagstiftning till vilken ransoneringslagstiftningen i mänga
hänseenden anknyter. Under försommaren 1977 var läget det att tjänstgörande
ordinarie lagrådsavdelning arbetsmässigt hade uirymme att inleda granskning av
lagförslag på det aktuella lag-stiftningsomrädet och att det från
handelsdepartementets sida var möjligt att för lagrådsgranskning presentera de
tiUtänkta förslagens allmänna grunder jämte föreliggande men ännu ej fastlagda
lagtextförslag. För att tidsplanen skulle kunna hållas, inleddes
lagrådsgranskningen i början av juni 1977 på grundval av det material som
således kunde presenteras. Eftersom det då ännu ej förelåg regeringsförslag med
slutlig utformning, hade lagrådet möjlighet att i en mångfald hänseenden genom
föredraganden framföra synpunkter och föreslå ändringar att övervägas under det
pågående departementsarbetet med remissen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
nu angivna bakgrund har förslagen fått sin definitiva utformning. De har
inkommit tiU lagrådet den 18 november 1977.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
remitterade förslaget till ransoneringslag avser en s. k. fuUmakts-)ag. Det är
således avsett, att regeringen genom den skall få bemyndigande av riksdagen
att i vissa situationer sätta i tillämpning centrala bestämmelser i den
föreslagna ransoneringslagen, genom vilka regeringen ges vittgående
befogenheter att meddela föreskrifter om ranso-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1911/78:15</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>143</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nering
m. m. Lagförslaget innehåller inte bara föreskrifter som gäller näringsidkare
och dessas mellanhavanden med varandra eller med konsumenter utan även
föreskrifter som riktar sig till konsumenter, i vissa fall till envar. Av
föredragande departementschefens uttalanden i avsnitt 5.2.1 framgår, att han
anser uttryckligt grundlagsstöd föreligga för fuUmaktslagstiftning på nu
ifrågavarande område såvitt rör näringsidkare. Han uttalar vidare, att saken
inte är lika klar i den mån föreskrifter lägger uppgifter eller åligganden i
övrigt på enskilda konsumenter eller grupper av konsumenter. Han kommer
emellertid på anförda skäl till uppfattningen, att RF medger delegation även i
sådana hänseenden. Lagrådet vUl för sin del i de berörda frågorna anföra
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskriftema
i 13 kap. 6 § RF ger stöd för bemyndiganden av sådant slag som här är i fråga
för det fall att riket är i krig eller krigsfara eller att det rader sådana
utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara vari
riket har befunnit sig; visst bemyndigande är också möjligt med hänsyn till
försvarsberedskapen. Enligt det remitterade förslaget skall emellertid ges
utrymme för bemyndiganden även i vissa andra situationer, nämligen vid s. k.
fredskriser och inre kriser. För att söka grundlagsstöd härför får man gå tiU 8
kap. RF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
8 kap. 7 § första stycket 3 - som här är av betydelse — får riksdagen i lag
bemyndiga regeringen att genom förordning meddela föreskrifter som avser,
såvitt nu är av intresse, tiUverkning, kommunikationer eller
näringsverksamhet. Enligt 10 § i samma kapitel kan regeringen, efter
bemyndigande i lag i ämne som anges i bl. a. 7 § första stycket, genom
förordning bestämma att föreskrift i lagen skall börja eller upphöra att
tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarigheter
tUl de nu behandlade bestämmelserna fanns i gmndlagberedningens förslag (SOU
1972: 15) till ny RF. En skillnad av visst intresse är att förslaget i stället
för ordet näringsverksamhet i gäUande 8 kap. 7 § första stycket 3 angav
"handel eller näringsverksamhet i övrigt". Efter förslag av en
remissinstans (prop. 1973: 90 Bilagor 2, 3 och 4 s. 207) ersattes emellertid
under ärendets senare behandling det citerade uttrycket med ordet
näringsverksamhet. Då sä skedde utan någon som helst kommentar i motiven, får
antagas att ändringen ansågs vara av rent redaktionell natur och betingades av
att begreppet näringsverksamhet ansågs omfatta också handel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Grundlagberedningen
uttalade i motiven tUl sitt förslag (bet. s. 218), att de bemyndiganden för
regeringen som återfanns i då gällande fullmaktslagstiftning samtliga föll
inom det område som utstakades i bl. a. den bestämmelse vars motsvarighet nu är
upptagen i 8 kap. 7 § första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
remissbehandlingen av förslaget tog några remissinstanser upp frågan, huruvida
utformningen av sistnämnda stadgande var sådan att riksdagen kunde anses
berättigad att ge bemyndiganden i samma om-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fattning som enligt då gällande rätt. Ett par instanser
synes ha menat att så var förhållandet, medari ändra ställde sig tvéksarnma
till räckvidden av den föreslagriä' foririuléringen av lagtexten (pirop. 1973:
90 Bilagor 2, 3 och 4 s. 289 ff). 1 sammanhanget berördes i allmänhet just
ransoneringslagstiftningen. De gjorda påpekandena imder remissbehandlingen bör
ha medfört, att förmuleringsfrågan ägnades särskUd uppmärksamhet vid
lagstiftningsärendets fortsatta behandling.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen med •förslag-tUl ny RF (prop.'1973: 90)
behandlade föredraganden i flera sammanhang spörsfnålef, i vilken omfattning
riksdagen skulle kunna delegera normgivningskompetens till regeringen! Därvid
framhölls uttryckligen att sådaria beredskapslagar som bl.a. allmänna
ransoneringslagen genom uppräknirigeri i 8 kap. 7 § första stycket 3 fördes in
under den paragraferis tillämpningsområde i den mån de inte omfattades av
föreskrifterna i 13 kap.'6 § (s'. 311 f, jfr s. 317 f, 445 ' och 456 f).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppenbarligen är det närmast begreppet näringsverksamhet
som tänkts täcka området för ifrägakommande föreskrifter. Bland föreskrifter
rörande näringsverksamhet kan otvunget inordnas föreskrifter som avser
näringsidkare. Också föreskrifter, sorn tar sikte på mellanhavanden mellan
näringsidkare och konsumenter, kari hänföras dit. I den mån det remitterade
förslaget upptar regler om bemyndiganden för regeringen att meddela
föreskrifter av nu angiven innebörd, föreligger således icke tvekan om dess
förenlighet med grundlag. Enligt förslaget skall emellertid, som redan nämnts,
regeringen också kunna meddela föreskrifter som riktar sig till enskilda och
inte'avser deras förhållanden till näringsidkare. Detta gäller exempelvis
enligt 6, 25, 27, 31 och 33 §§. Föreskrifter av sist angiven innebörd kan
knappast anses avse näringsverksamhet. En sådan betydelse av ordet
näringsverksamhet synes svårligen kunna förenas med vare sig allmänt språkbruk
eller den betydelse vari ordet eljest används i lagsiiftningssammanhang (jfr t.ex.
2 kap. 13 § första stycket RF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I frägan, huruvida 8 kap. 7 § första stycket 3 RF likväl
skall kunna ges ett tiUämpningsområde som omfattar även föreskrifter av nyss
nämnd innebörd, är enligt lagrådets mening följande att beakta. Det får
visserligen anses i och för sig väsentligt att upprätthålla respekten för
grundlagens avfattning och inte "låta konstitutionell praxis gå sin egen
väg, mer eller mindre väl camouflerad genom omtolkning av grundlagen"
(jfr Håkan Strömberg i Förvaltningsrättslig tidskrift 1977 s. 195). Kravet på
en grundlagstillämpning i strikt överensstämmelse med lagtexten (legalitet)
framträder dock knappast genomgående med samma styrka. Det får sålunda anses ha
större tyngd, när det gäller exempelvis innebörden av de absoluta fri- och rättighetema
eller när det gäller vad regeringen utan bemyndigande äger förordna om, än när
fråga är om riksdagens möjlighet att delegera normgivningsmakt till regeringen.
Be-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>träffande legalitetssynpunkten förtjänar vidare
framhållas, att ifrågavarande bestämmelse i S kap. 7 § första stycket inte
riktar sig omedelbart tUl den enskilde och att därmed enskilds rättssäkerhet
inte är på samma sätt som beträffande exempelvis brottsbeskrivriingar beroende
av att han kan förlita sig på en i och för sig otvetydig lagbestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som nämnts
står en tillämpning av 8 kap! 7 § första stycket 3 RF, enligt vilken samtliga
bestämmelser i det remitterade förslaget omfattas av grundlagsbestämmelsens
tillämpningsområde, i överensstämmelse med vad som vid RF:s antagande alldeles
otvivelaktigt varit åsyftat. (Visserligen förhåller det sig så, att den
föreslagna ransoneringslagen i motsats till nuvarande lag är avsedd att kunna
tillämpas även vid inre kriser, men detta förhållande synes inte vara av
beskaffenhet att inverka på grundlagsfrågan.) För angivna tillämpning kan också
åberopas starka sakskäl. Det från folkförsörjningssynpunkt utomordentligt
viktiga intresset att i en krissituation ransoneringsåtgärder kan tillgripas
tillräckligt snabbt och effektivt skulle knappasl kunna tillfredsställande
tillgodoses utan en vidsträckt handlingsfrihet för regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ätt märka
är vidare att en sådan extensiv tillämpning av 8 kap. 7 § första stycket 3 RF,
som nu är i fråga, icke skulle i sak innebära någonting nytt utan endast
skulle vidmakthålla en delegationsbefogenhet som riksdagen hade enligt äldre
RF. Det kan slutligen nämnas, att konstitutionell praxis redan erbjuder
exempel på en fullmaktslagstiftning som icke kunnat baseras på annat än en
sådan extensiv tiUämpning av.det nämnda grundlagsbudet som nu är i fråga — låt
vara att problemet förefaller alt inte ha särskilt uppmärksammats . i det
sammanhanget. Lagrådet åsyftar härvid oljekrislagen (1975: 197). I denna har
riksdagen bemyndigat regeringen att — även utanför ramen för 13 kap. 6 § RF —
föreskriva, att bestämmelserna i 2—5 §§ allmänna ransoneringslagen skaU, helt
eller delvis, äga tillämpning under viss tid, högst ett år varje gång. Efter en
sådan föreskrift kan vidtas ransoneringsåtgärder som riktar sig även direkt mot
andra än näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrunden av det anförda finner lagrådet för sin del
att den i remissprotokollet avsedda tillämpningen av 8 kap. 7 § första stycket
3 RF kan godtagas. Det framstår emellertid enligt lagrådets mening som
angeläget, att avfattningen av lagrummet bringas till bättre överensstämmelse
med ifrågavarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådets granskning i övrigt föranleder icke någon
erinran mot de nu föreliggande förslagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
HANDELSDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1977-12-08</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård,
Olsson, Dahlgren, Asling, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam
Linder, Wikström, Friggebo</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Burenstam Linder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition med förslag till ransoneringslag m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden anmäler lagrådets yttrande över förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ransoneringslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928: 370),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1973: 861) om lokal kristidsförvaltning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i oljekrislagen (1975: 197). Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och
anför.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagrådet
har tagit upp till särskild behandling den i remissprotokollet avsedda
tillämpningen av 8 kap. 7 § första stycket 3 regeringsformen. Lagrådet har
därvid ansett sig kunna godtaga vad jag har föreslagit. Enligt lagrådets mening
framstår det emellertid som angeläget, alt avfattningen av lagrummet bringas
till bättre överensstämmelse med ifrågavarande tillämpning. Jag har i samråd
med chefen för justitiedepartementet funnit att vad lagrådet har anfört kan
tas upp till övervägande i samband med att vissa bestämmelser i
regeringsformen ses över inom justitiedepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådets granskning i övrigt har icke föranlett någon
erinran mot de nu föreliggande förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag viU i detta sammanhang peka på att jag i
remissprotokollet har framhållit att vissa frågor om ransoneringsberedskapen på
livsmedelsområdet kunde kräva en särskild översyn. 1 beslut den 15 september
1977 har regeringen uppdragit åt statens jordbruksnämnd och överstyrelsen för
ekonomiskt försvar att utveckla ett modernt system för ransonering av
dagligvaror. Härigenom kommer avsedd översyn till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde
den 30 juni 1977.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"■'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
antaga de av lagrådet granskade lagförslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:90.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 75</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>148</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionen................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll ......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslag....................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ransoneringslag
.......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928: 370)..... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om ändring
i lagen (1973: 861) om lokal kristidsförvaltning</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om ändring
i oljekrislagen (1975: 197).................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 30 juni
1977</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>]6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning ...................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gällande
bestämmelser ............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beredskaps- och
fullmaktslagstiftning .................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna ransoneringslagen (1954:
280) .............. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledande synpunkter....................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillämpningsområdet m.m. (1 §)
................ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Befogenhetsbestämmelserna (2—5 §§)............ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övriga bestämmelser (6—55 §§) ................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Annan ransoneringslagstiftning ............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillfälliga lagar ................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Oljekrislagen (1975: 197) .............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna förfogandelagen (1954:
279) .................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna prisregleringslagen (1956:
236) .............. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några andra viktiga beredskapsförfattningar........... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.6.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen (1960: 513) om
beredskapstillstånd .... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.6.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Administrativa fullmakislagen
(1942: 87) ..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.6.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen (1973: 861) om lokal
kristidsförvaltning. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 Utredningen
.................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter .............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillämpningsområdet m. m........................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ny ransoneringslag........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Villkor för lagens tillämpning ............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetskonflikt.................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagens medverkan —
underställning.......... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Befogenhetsbestämmelserna m. m........................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reglering av handel m. m.................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förfogande ..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förbrukningsdämpande avgift ........................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överförbrukningsavgift ................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.3.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avläsnings- och uppgiftsskyldighet m.
m........... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.3.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avstängning ................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.3.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Besvärsordningen ........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Översyn av ransoneringssystem inom livsmedelsområdet
....</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissyttrandena
........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredraganden................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter .............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förutsättningar för lagens
tillämpning ..................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TUlämpningsområdet ...................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut om lagens tillämpning .......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Befogenhetsbestämmelserna
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reglering av handel m. m.................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förfogande ..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förbrukningsdämpande avgift ......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78: 75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.4 Särskilda
bestämmelser avseende energi............ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Överförbrukningsavgift .......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Överförbrukningsavgift vid
kollektivleveranser </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Avläsnings- och
uppgiftsskyldighet m. m..... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Avstängning ....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Besvärsordningen ....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Särskild fråga om översyn av
ransoneringssystem inom livsmedelsområdet </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Upprättade lagförslag ........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Specialmotivering titt
framlagda lagförslag ............. </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till ransoneringslag
......................... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928: 370) </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.3.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 861) om lokal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kristidsförvaltning
...................................... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.4
Förslaget till lag om ändring i oljekrislagen (1975: 197) ....</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut ........................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1 Utredningens lagförslag .......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2 Sammanställning över remissyttrandena .... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av lagrådets protokoll den 18 november 1977 </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 8 december</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1977
............................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>NORSTEDTS TRYCKEHI TOCKHOIM 1977 77056J</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G10375prop_197778__75.pdf6899598pdfmed förslag till ransoneringslag m.m.https://data.riksdagen.se/fil/90AD10A1-E197-41A9-BF0D-4E57503ED5A8