2451090G103711977/7871propproppropProposition 1977/78:71PropositionProposition7101977-12-08 00:00:002024-12-27 14:43:052008-06-12 17:33:06om kvinnlig tronföljdimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G10371/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G10371https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G10371
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 71 Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1977/78: 71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>om kvinnlig tronföljd;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 8 december 1977.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>THORBJÖRN
FÄLLDIN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:218.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SVEN
ROMANUS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arvsrätt
till tronen tillkommer f n. bara manliga medlemmar av kungafamiljen. 1
propositionen föreslås att arvsrätten till tronen utsträcks till att omfatta
också kvinnliga avkomlingar till konung Cari XVI Gustaf I en syskonkrets skall alltid
den som är äldst stå närmast till tronen. De särskilda regler som i
successionsordningen gäller t. ex. när en prins vill ingå äktenskap skall
tillämpas för tronarvingar oberoende av kön. Samtycke till tronarvinges äktenskap
skall lämnas av regeringen på hemställan av konungen. Det nuvarande förbudet
för prins att ingå äktenskap med enskild svensk mans dotter upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:58.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 71</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:71</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i successionsordningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives i fråga om successionsordningen' dels att nuvarande 3 och 6 §§
skall upphöra att gälla, dels att 1, 2, 4, 5 och 8 §§ skall ha nedan angivna
lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då hans kungl. höghels, kronprins JOHAN BAPTIST JULI I
redan ingångna äklenskap med manlig bröstarvinge välsignat är, och ännu framdeles
kan välsignat varda, skall efterträda hans kungl. höghet i regeringen hans kungl.
höghels förstfödde son, och efter honom denne senares manliga efterkommande, i
den ordning de ättens huvudman i rätt nedstigande led närmast äro. Går den förstjödde
sonens led på manssidan ut, tillfälle då regeringen hans kungl. Iiögltels andre
son i ordningen, med siiccessionsrätl Jör hans manliga efterkommande i samma
ordning, som .för den JÖrsi-födde stadgal är, nämligen allteftersom de I rätt
nedstigande led ättens huvudman närmasl äro. Utgår även den andre sonens linje
på manssidan, gånge siiccessionsrätten Ull den tredje och så vidare till de
övriga lians kungl. höghels söner, i samma ordning, och rätt nedstigande led
efter förstfödslo-räit, som här ovanföre för den först-löddes ätt föreskrivet
är.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 1</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Successlonsrält till Sveriges tron tiUkommer manliga och
kvinnliga efterkommande till kronprins Johan Baptist JiUli, sedermera Konung
Kari </span></i><i><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>XI</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>V Johans, avkomUng i rätt
nedstigande led, Konung Cari XVI Gustaf. Åldre syskon och äldre syskons
efterkommande ha därvid företräde framför yngre syskon och yngre syskons efterkommande.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dör Konung i Sverige, man att lämna manliga bröstarvingar,
rnen Hans efteriämnade drottning sig i välsignat tillstånd beflnner, före regenl
eller statsrådet regeringen med kungl. makt och myndighei, på säll och med</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'Successionsordningen omtryckt 1974:307.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad I
denna successionsordning är stadgat om Konungen skall, om Droits ning är
statschef, gälla henne.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>ViUkor,
41 och 93 §§ av regeringsformen föreskriva, till dess Riksens Ständer, å den
tid regeringsformen utstakar, hunnit sammankomma, då dem tillhör, all om regeringens
förande själva förordna. Bliver drottningens livsfrukt av mankön, förordne då
Riksens Ständer riksföreståndare, varom i 93 § regeringsformen stadgal är.
Bliver drottningens livsfrukt av kvinnokön, trade den av ätten, som efter förstfödslorätt
den avUdne Konungen i arvsföljden, på sätt I § utstakar, närmast är, såsom
Konung Ull regeringen.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
regeringsformens 2 § uttryckligen stadgar, att Konung alltid skall vara av den
rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska
bekännelsen, samt Uppsala mötes beslul av år 1593, antagen och förklarad är, aUtså
skola ock prinsar av det kungl. huset uppfödas i samma lära och inom riket. Den
av kungl. familjen, som ej sig till samma lära bekänner, vare från all
successionsrätt utesluten.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
2 § i 1809 års regeringsform uttryckligen stadgar, att Konung alltid skall vara
av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska
bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är, sålunda
skola ock prinsar och prinsessor av det kungl. huset uppfödas i samma lära och
inom riket. Den av kungl. familjen som ej sig till samma lära bekänner, vare
från all successionsrätt utesluten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Prins
av det kungl. huset må ej gifta sig, med mindre Konungen, sedan statsrådets
tankar inhämtats, därtill lämnat samtycke. Sker det ändock, have han förverkat
arvsrätt Ull riket för sig, barn och efterkommande. Lag samma vare, om han, med
eller utan sådant samtycke, tager till gemål enskild svensk mans dotter.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>§5</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prins
och prinsessa av det kungl. huset må ej gifta sig, med mindre regeringen på
hemställan av Konungen därtill lämnat samtycke. Sker det ändock, have han
eller hon förverkat arvsrätt till riket för sig, barn och efterkommande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:71 Nuvarande
lydetse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prins av kungl. svenska
huset må ej, ulan Konungens och Riksens Ständers samtycke, bliva regerande furste
av utländsk stat, vare sig genom val, arv eller gifte. Sker annoriunda, vare
han och hans efterkommande ej berättigade att succe-dera till svenska tronen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prins och prinsessa av kungl.
svenska huset må ej, utan Konungens och riksdagens samtycke, bliva regenl i
utländsk stat, vare sig genom val, arv eller gifte. Sker annoriunda, vare han
eller hon samt efterkommande ej berättigade att succedera till svenska tronen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980. Hans kungl. höghet hertigen av Halland,
prins Bertil, skall ha successionsrätt till tronen efter Konung Cari XVI Gustaf
och dennes efterkommande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i regeringsformen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:13.0pt;
margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives att
1 kap. 5 § regeringsformen' skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydetse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konungen
är rikets statschef</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konungen
eller drottning, som enligl successionsordningen innehar Sveriges tron, är
rikels statschef</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vad
i denna regeringsform är stadgat om konungen skall, om drottning är statschef,
gälla henne.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Regeringsformen omtryckt 1976:871.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1911118:11</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
JUSTITIEDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:168.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1977-12-08</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Äntonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson,
Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Friggebo</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Romanus Proposition om kvinnlig tronföljd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Reglema
om rätten till den svenska tronen finns intagna i 1810 års successionsordning,
som är en av rikets grundlagar. Dessa regler innebär att tronen går i arv inom
ätten Bernadotte. Tronföljden är agnatisk, vilket innebär att tronen kan ärvas
endast av män och genom män. Successionsordningen bör fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga 1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
begärde vid riksmötet 1975/76 utredning av frågan om kvinnlig tronföljd (KU
1975/76:1, rskr 1975/76:1). Med anledning härav tillkallades i december 1975 en
sakkunnig, f. d. landshövdingen Ingvar Lindell, att utreda frågan om rätt till
tronen också för kvinnor. 1 mars 1977 avlämnade den sakkunnige betänkandet (SOU
1977:5) Kvinnlig tronföljd. Betänkandet innehåller förslag till kvinnlig
tronföljd och därmed sammanhängande ändringar i regeringsformen och successionsordningen.
De vid betänkandet fogade lagförslagen bör fogas till protokollet som bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av riksmarskalksämbetet, högsta
domstolen, regeringsrätten, justitiekanslern, Svea hovrätt, hovrätten över Skåne
och Blekinge, kammarkollegiet, jämställdhetskommittén (Ju 1976:08), länsstyrelsema
i Stockholms, Kronobergs, Blekinge, Göteborgs och Bohus samt Västerbottens län,
Centerns, Folkpartiets, Moderata samlingspartiets och Sveriges
socialdemokratiska kvinnoförbund. Centerns och Folkpartiels ungdomsförbund samt
Fredrika-Bremer-Förbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet som bilaga 3.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1911118:11</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Historik och gällande ordning m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
medeltiden utsågs de svenska konungarna genom val av menigheter med olika
sammansättning. Först under Gustav Vasas regeringstid infördes regler om
arvsrätt till tronen. I en första arvförening på Västerås riksdag 1544 fastslogs
en tronföljdsordning som räknade med arvsrätt endast för män och genom män. På
riksdagen 1590 beslöts en ny arvförening, vilken innebar att arvsrätt på
kvinnolinjen kunde komma i fråga om alla manslinjer dog ut. Enligt de
arvföreningar som gällde under de följande hundra åren var arvsrätten tidvis
begränsad till män. Under andra delar av samma tidsperiod lillerkändes kvinnor
en subsidiär arvsrätt. Från år 1719, då Ulrika Eleonora valdes till drottning,
har däremot kvinnlig arvsrätt varit utesluten. Nu gällande successionsordning
av år 1810 faslslåren agnatisk tronföljdsordning för efterkommande till
sedermera Kari XIV Johan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1973/74
års författningsreform innebar ingen ändring i successionsordningens regler om
arvsrätt till kronan. Däremot upphävdes 9 § successionsordningen som innehöll
föreskrifterom utseende av nytt kungahus m. m. för bl. a. det fall att det
nuvarande skulle utgå på den manliga sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motioner
om införande av kvinnlig tronföljd har med början år 1952 behandlats av
riksdagen vid fiera tillfällen under de senaste årtiondena. 1 regel har
motionerna avvisats. Vid riksmötet 1975/76 beslöt emellertid riksdagen att hos
regeringen anhålla om utredning och förslag till kvinnlig tronföljd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
1810 års successionsordning är endast äkta manliga bröstarvingar lill Kari XIV
Johan successionsberättigade till den svenska tronen. Inte bara kvinnliga
medlemmar av kungahuset utan även deras manliga efterkommande saknar arvsrätt.
Detta framgår bl. a. av 3 § successionsordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
arvsberättigade prinsarna inbördes företrädesrätt till tronen anges i 1 §. Den
avgörs efter två principer, nämligen primogenitur- och linealprincipema. Äv
flera bröder är det den äldste som ärver tronen. Tronen går därefier i arv Ull
hans manliga efterkommande i den ordning som de i rält nedstigande led är
närmast ättens huvudman, dvs. Karl XIV Johan. Först när den äldste broderns
släktlinje har dött ut, övergår tronen till hans närmast yngre broder och
dennes avkomlingar i rätt nedstigande led osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
successionsordningen finns också regler om föriust av rätten till tronen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
4 § erinras om att konungen enligt den alltjämt gällande 2 § i 1809 års
regeringsform skall vara av den rena evangeliska läran, "sådan som den,
uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år
1593, antagen och förklarad är". Vidare föreskrivs att prinsar alltid
skall uppfödas i samma lära. Den som inte bekänner sig till denna lära är
utesluten från all successionsrätt. 1 4 § föreskrivs också att prins skall
uppfödas inom riket dock utan att någon verkan anges för det fall att detta
inte sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
föreskrivs i 5 § att prins som gifter sig ulan att konungen, sedan statsrådets
tankar inhämtats, lämnat samtycke därtill har förverkat arvsrätten</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:71</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
sig, sina barn och efterkommande. Detsamma gäller om arvsberättigad prins med
eller ulan konungens samtycke ingår äktenskap med enskild svensk mans dotter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i 8 § finns en bestämmelse om förlust av successionsrätten. Där sägs att prins
inte lår bli regerande furste av utländsk stat vare sig genom val, arv eller
gifte utan "Konungens och Riksens Ständers" samtycke. Sker annorlunda
är han och hans efterkommande inte berättigade att succedera till svenska
tronen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av de egentliga successionsreglerna innehåller successionsordningen
bestämmelser om hur man skall förfara, när konungen dör utan att efteriämna
manliga bröstarvingar men drottningen är havande (2 §). Vidare finns regler om
prinsessors giftermål (6 §) och tronföljares utlandsresa (7§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Äv
Europas nu existerande åtta monarkier har fyra enbart manlig tronföljd, nämligen
Sverige, Belgien, Norge och Spanien. Kvinnlig tronföljd finns i de fyra övriga,
Danmark, Nederiänderna, Storbritannien och Luxemburg. I Danmark, där kvinnlig
tronföljd infördes år 1953, är arvsfdljden kognatisk, vilket innebär att
kvinnliga bröstarvingar till en avliden konung har arvsrätt till tronen, dock
med företräde för manliga bröstarvingar inom samma led, så att en yngre son går
före en äldre dotter. Även i Nederiänderna, Storbritannien och Luxemburg har
manliga arvingar företräde framför kvinnliga. En ordning som helt likställer
man och kvinna och tillerkänner del äldsta barnet oavsett kön rätten till
tronen kallas fullt kognatisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Huvuddragen i utredningens förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsmannens
förslag innebär att kvinnlig successionsrätt till tronen införs. Under
hänvisning till principen om fullständig jämställdhet mellan könen föreslås att
äldre syskon, oavsett kön, skall ha företräde till tronen. Tronföljdsordningen
skall alltså bli fullt kognatisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller frågan om hur en grundlagsändring lämpligen bör genomföras föreslår
utredningsmannen att man behåller den gamla successionsordningen och där inför
tilläggsbestämmelser om kvinnlig tronföljd. Föratt nå en önskvärd begränsning
av antalet successionsberättigade föreslås att endast kvinnliga efterkommande till
konung Cari XVI Gustaf skall ha samma successionsrätt till tronen som manliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsmannens
utgångspunkt är att inte föreslå andra ändringar i tronföljdsreglerna än som är
påkallade för att anpassa dem till stadgandena i den nya regeringsformen eller
annars för att komma fram till en rimlig lösning av uppdraget. Förslaget
innehåller sålunda i stort sett endast sådana ändringar som följer av att
kvinnlig tronföljd införs. Dock föreslås även vissa andra sakliga ändringar,
bl. a. att ogift konung eller drottning skall ha riksdagens samtycke till
giftermål samt att riksdagens samtycke skall krävas också för att konungen
eller drottning som är statschef skall få bli regenl i främmande stat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:71</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>8</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Föredraganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande successionsordning av år 1810 är arvsrätten till tronen förbehållen
manliga efterkommande till konung Karl XIV Johan. Såväl kvinnor som kvinnors
manliga efterkommande saknar successionsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsförslaget
går ut på att sådana ändringar skall göras i regeringsformen och i
successionsordningen att successionsrätt öppnas också för kvinnor. 1 fråga om
arvsrätt inom samma syskonkrets föreslås att äldre syskon skall ha företräde
framför yngre oavsett kön. Fullständig jämställdhet mellan könen skall alltså
råda. Den kvinnliga tronföljden skall avse endast efterkommande till konung Cari
XVI Gustaf</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen har förslaget att kvinnlig tronföljd skall införas tillstyrkts
av riksmarskalksämbetet, hovrätten över Skåne och Blekinge,
jämställdhetskommittén', länsstyrelsema i Göteborgs och Bohus län samt
Västerbottens län, Centerns, Folkpartiets och Moderata samlingspartiets kvinnoförbund
samt Fredrika-Bremer-Förbundet. Det har avstyrkts av länsstyrelserna i
Stockholms', ICronobergs' och Blekinge' län, Sveriges socialdemokratiska
kvinnoförbund samt Centerns ungdomsförbund och Folkpartiets ungdomsförbund.
Några remissinstanser har avstått från att ytlra sig i huvudfrågan. Till denna gmpp
hör högsta domstolen, regeringsrätten, justitiekanslern, Svea hovrätt och
kammarkollegiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
instanser som tillstyrker förslaget har i regel åberopat all principen om
jämställdhet mellan man och kvinna bör gälla även för statschefsämbetet. De avstyrkande
instanserna har i allmänhet anfört att förslaget saknar betydelse från
jämställdhetssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
nu gällande successionsordning tillkom år 1810 var Sverige ett utpräglat
manssamhälle. Både gifta och ogifta kvinnor stod under förmyndare. 1 fråga om
arv och giftorätt var kvinnorna missgynnade jämfört med männen. Endast
undantagsvis kunde de få tillstånd att driva handel. Vidare var deras
möjligheter att delta i offentliga värv mycket begränsade. Mot denna bakgmnd
måste en ordning med endast manlig tronföljd ha framstått som naturiig för
upphovsmännen till 1810 års successionsordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är uppenbart att frågan om kvinnlig tronföljd i dag bedöms under helt andra
förutsättningar. I dagens svenska samhälle är strävandena att uppnå jämställdhet
mellan man och kvinna en självklarhet inom alla politiska meningsriktningar.
Ett av många uttryck för detta är den nyligen antagna föreskriften i 1 kap. 2 §
regeringsformen att det allmänna skall tillförsäkra män och kvinnor lika
rättigheter. Det kan tilläggas att rättslig jämställdhet mellan män och kvinnor
sedan länge råder när det gäller tillträde till statliga befattningar. Enligt
min mening är det därför följdriktigt och naturiigt att jämställdhet nu införs
i fråga om arvsrätt till tronen. Det har visseriigen invänts att jämställdheten
på detta område skulle vara ointressant därför att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Yttrandet inle enhälligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:71</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
berör endast medlemmar av en enda familj. Jag delar inte den uppfattningen.
Inte minst från psykologisk synpunkt torde det vara av betydande värde att
jämställdhet mellan könen får gälla också i fråga om statens högsta ämbete. Jag
förordar alltså att regler om kvinnlig tronföljd införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av vad jag nu har anfört är det enligt min mening klart att tronföljden
bör vara fullt kognatisk. 1 en syskonkrets bör alltså den som är äldst alltid
stå närmast lill tronen oavsett om det äldsta syskonet är man eller kvinna. En
sådan ordning har också förordats av utredningsmannen och det stora flertalet
av de remissinstanser som har tillstyrkt kvinnlig tronföljd. I övrigt bör i fråga
om turordningen till tronen gälla att äldre syskons släktlinje går före yngre
syskons. Även detta överensstämmer med utredningsmannens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar också utredningsmannens uppfattning att den kvinnliga tronföljden bör
begränsas lill att gälla för efterkommande lill konung Cari XVI Gustaf</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ändringar som utredningsmannen i övrigt föreslår är i huvudsak konsekvenser av
att successionsrätten blir utsträckt till kvinnor. På några punkter föreslås
dock sakliga ändringar som inte utgör nödvändiga följder av denna reform. 1 en
ny paragraf föreslås sålunda att ogift konung och följaktligen också kvinnlig
statschef skall ha riksdagens samtycke till att ingå äktenskap och till att
vara regenl i utländsk stat. Enligt en annan föreskrift i förslaget skall
gemålen till drottning som är statschef bära titeln prins. Några remissinstanser
förordar också vissa andra sakliga ändringar eller tillägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening saknas anledning att i delta lagstiftningsärende företa en
genomgripande saklig översyn av successionsordningen. Den allmänna meningen vid
remissbehandlingen har varit att en sådan översyn inte behövs. De förslag till
ändringar som har väckts och som går utanför ramen av rena följdändringar till
reformen rör i regel frågor som inte kan väntas få aktualitet inom överskådlig
lid eller som över huvud tagel inle bör regleras. Jag förordar alltså att i
princip bara sådana ändringar görs som uppenbariigen är nödvändiga med
anledning av att kvinnlig tronföljd införs. Endast på en punkt vill jag föreslå
en ändring som inte kan ses enbart som en följdändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. föreskrivs i 5 § successionsordningen att prins förverkar sin arvsrätt till riket
om han gifter sig med enskild svensk mans dotter. Utredningsmannen har i
betänkandet inte föreslagit någon ändring härvidlag. I flera remissyttranden
har däremot förordats att denna regel skall upphävas. Enligt min mening är det
uppenbart att del i dag saknas skäl att upprätthålla förbudet för prins att
gifta sig med en viss kvinna enbart av det skälet att hennes far är svensk
medborgare. Som har framhållits under remissbehandlingen finns en tillräcklig
garanti mot olämpliga äktenskap i kravet på regeringens samtycke. Jag föreslår
alltså att den ifrågavarande bestämmelsen i 5 § upphävs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:71</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>10</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Upprättade lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i successionsordningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i regeringsformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.1
Förslaget till lag om ändring i successionsordningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsmannen
har föreslagit den lagtekniska lösningen för genomförandel av kvinnlig
tronföljd alt erforderiiga ändringar görs i successionsordningen. Vid
remissbehandlingen har denna lösning visserligen kritiserats från flera håll.
Bl. a. framhålls den brisiande överensstämmelsen mellan successionsordningens
ingress, där det anges att reglerna avser manliga bröstarvingar lill dåvarande
kronprinsen, och å andra sidan de särskilda bestämmelserna som föreslås reglera
även kvinnliga avkomlingars rätt. Flertalet av de remissinstanser som behandlar
denna lagtekniska fråga har dock godtagit den föreslagna lösningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening talar övervägande skäl för utredningsmannens förslag. En annan
lösning, dvs. en helt ny successionsordning, skulle bl. a. aktualisera överväganden
och ställningstaganden i ett flertal mer eller mindre hypotetiska spörsmål.
Det kan tilläggas att den nuvarande successionsordningen hittills inte vållat
några praktiska tolkningsproblem. Mot denna bakgmnd har jag valt att förorda
samma tekniska lösning som utredningsmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller ingressen finns skäl att framhålla att dess rättsliga betydelse i
dag givetvis är begränsad. Redan nu innehåller den till största delen uppgifter
som saknar aktualitet. Enligt min mening innebär detta dock inte att tillräckliga
skäl föreligger för att nu göra något ingrepp i ingressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsförslaget
innebäratt den nuvarande 1 § där enbart den manliga tronföljden regleras, i
princip har behållits oförändrad men att paragrafen försetts med två nya
stycken. I det nya andra stycket föreskrivs att konung Cari XVI Gustafs
kvinnliga efterkommande skall ha samma rätt till Sveriges krona som de manliga.
I det föreslagna tredje stycket anges att vad i denna successionsordning eller
annan författning är stadgat om arvprins skall äga motsvarande tillämpning på
arvprinsessa. Vid remissbehandlingen har förslaget i regel godtagits. Det har
dock kritiserats från lagteknisk synpunkl i flera yttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 departementsförslagel
har valts en lösning som innebär att den nuvarande mångordiga och lämligen
svårtillgängliga paragrafen har ersatts av en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:71</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kortfattad
bestämmelse som endast reglerar tronföljden efter konung Cari XVJ Gustaf Det
föreskrivs sålunda att successionsrätt till tronen skall tillkomma manliga och
kvinnliga efterkommande till konung Cari XVI Gustaf samt att äldre syskon och
äldre syskons efterkommande därvid har företräde framför yngre syskon och yngre
syskons efterkommande. I sak överensstämmer departementsförslaget med
utredningsförslaget. Som framgår av ingressen till successionsordningen är successionsrätlen
förbehållen barn i äktenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
leder till alt en övergångsbestämmelse måste införas angående prins Bertils
successionsrätt. Jag ålerkommer lill denna bestämmelse i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den valda avfattningen av 1 § behövs ingen motsvarighet till andra stycket i
utredningsförslaget. Någon motsvarighet till tredje stycket har inte heller
tagits upp. I stället har valls att i de paragrafer som gäller beträffande prins,
4, 5 och 8 §§, införa även ordet prinsessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Angående
innebörden av 1 § i departementsförslaget får jag i övrigt hänvisa till vad jag
har anfört i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen ges f n. regler om hur det skall förfaras om konungen dör utan att efteriämna
manliga bröstarvingar och drottningen är havande. För tiden till dess riksdagen
hinner samlas skall regeringen föras av regenl eller statsrådet i enlighet med
de numera upphävda föreskrifterna i 41 och 93 §§ äldre regeringsformen. Så
snart riksdagen hunnit samlas skall den bestämma om regeringen tills vidare.
Föder drottningen en son, skall riksdagen förordna en riksföreståndare enligt
93 § äldre regeringsformen. Om drottningen föder en dotter tillträder närmast arvsberättigade
prins som konung.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsmannen
har föreslagit att paragrafen även i fortsättningen skall innehålla vissa regler
angående utseende av riksföreståndare för del fall att konungen avlider och
drottningen är havande. Dessa regler skall enligt förslaget gälla också när
konungen dör och änka efter arvprins väntar barn som kan komma att ärva tronen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
departementsförslaget skall de nuvarande bestämmelserna i 2 § upphävas. Efler
tillkomsten av 5 kap. 4 § nya regeringsformen torde särskilda bestämmelser i
ämnet inte längre behövas. Äv nämnda paragrafs andra stycke framgår nämligen
att riksföreståndare skall utses om konungen dör eller avgår och tronföljaren
ännu ej har fyllt tjugofem år. Denna reglering måste utan vidare vara
tillämplig även före en blivande tronföljares födelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
departementsförslaget har som 2 § i stället tagits upp en bestämmelse som bygger
på utredningsmannens förslag lill ändring i 1 kap. 5 § regeringsformen. Enligt
den nya 2 § skall vad som är stadgat om konungen gälla drottning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:71</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
är statschef Det har ansetts lämpligt att införa en bestämmelse av detta slag
både i successionsordningen och regeringsformen. Föreskriften i successionsordningen
får betydelse vid tillämpningen av 4, 5, 7 och 8 §§ i förordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
denna paragraf har kvinnliga medlemmar av kungahuset och deras efterkommande
ingen rätt till Sveriges krona och regering. Med den avfattning av 1 § som har
förordats i det föregående har 3 § kunnat upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
2 § i 1809 års regeringsform, som enligt övergångsbestämmelserna till 1974 års
regeringsform fortfarande gäller i den delen, skall konungen alltid vara av den
rena evangeliska läran enligt de närmare preciseringar som anges i paragrafen.
Enligt 4 § successionsordningen skall prinsar av det kungliga huset uppfödas
inom samma lära och inom riket. Vidare föreskrivs i 4 § att den av kungliga
familjen som inte bekänner sig till samma lära skall vara utesluten från all
successionsrätt. Någon verkan av att prins inte uppföds inom riket anges inte.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningsmannen föreslår
endast mindre formella jämkningar i paragrafen. Remissinstanserna godtar i
regel förslaget men från flera håll ifrågasätts om inte paragrafen bör
kompletteras i olika hänseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Några remissinstanser tar
upp frågan vilken krets av efterkommande till tronarvinge som bör uteslutas
från successionsrätt om tronarvingen överger den rena evangeliska läran. Till
denna grupp hör högsta domstolen som framhåller att det får antas att de av
arvprinsens efterkommande som föds först efter det att arvprinsen övergav den
evangeliska läran blir uteslutna från successionsrätt. Däremot torde de
efterkommande som var födda redan vid den angivna tidpunkten bibehållas vid sin
successionsrätt. Det synes önskvärt att när föriust av successionsrätt jämväl
för efterkommande åsyfias detta framgår av lagtexten i all synnerhet som de
efterkommande särskilt nämns i liknande sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I några yttranden
diskuteras verkan av alt tronarvinge uppfostras utom riket. Även i denna fråga
förekommer uttalanden i högsta domstolens yttrande. Det framhålls i yttrandet
att med kravet på uppfostran inom riket tydligen avses att tillgodose intresset
att statschefen är väl förtrogen med svenska förhållanden. Om arvprinsessas
äktenskap med utlänning i allmänhet kommer att leda till att hon flyttar
utomlands, kan det - i vart fall om laglig möjlighet att lämna villkorat
samtycke till tronarvinges äktenskap inte skulle föreligga - finnas större
anledning än tidigare att förse stadgandet i 4 § successionsordningen med
uttrycklig bestämmelse om verkan av att tronarvinge uppfostras utom riket. Även
för andra fall kan det vara av värde</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:71</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
en uttrycklig bestämmelse finns. Någon annan rätisföljd torde inte kunna ifrågakomma
än att den utomlands uppfostrade tronarvingen och alla hans efterkommande föriorar
sin successionsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan fråga som tas upp i några yttranden är vilken inverkan föriusten av
svenskt medborgarskap skall ha på successionsrätten. Äv de remissinstanser som
lar upp denna fråga uttalar regeringsrätten bl. a. att det för bibehållande av
arvsrätt till tronen bör gälla samma kvalifikationer som ställs på statschef
enligt 5 kap. regeringsformen och nionde punkten sjätte stycket övergångsbestämmelserna
till regeringsformen. Arvprins eller arvprinsessa skall ju enligt 5 kap. 3 §
regeringsformen kunna inträda som tillfällig riksföreståndare. På sådan ställs
krav att bl. a. vara svensk medborgare. Arvprins och arvprinsessa bör därför ha
svenskt medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den allmänna motiveringen harjag förordat alt i princip endast uppenbart
nödvändiga följdändringar till införandet av kvinnlig tronföljd görs. Avgörande
för frågan om 4 § i delta sammanhang bör kompletteras i skilda hänseenden måste
därför vara om man har anledning att räkna med ett praktiskt behov av sådana
kompletteringar. Uppenbariigen har något sådant behov inte hittills visat sig
föreligga. Det förefaller inte sannolikt att införandet av kvinnlig tronföljd
kommer att innebära någon märkbar ändring härvidlag. Jag vill tillägga att
frågan om kravet på viss religionstillhörighet skall upprätthållas också i
framtiden kommer att aktualiseras under det kommande arbetet med regleringen av
förhållandet mellan kyrkan och staten. Mot denna bakgrund har ändringarna i 4 §
begränsats till en utvidgning av bestämmelsernas tillämpningsområde till att
avse förutom prinsar även prinsessor och dessutom en mindre redaktionell
ändring. Bakom detta ställningstagande ligger också attjag för egen del kan
ansluta mig till de tolkningar av gällande rätt som högsta domstolen och
regeringsrätten har fört fram i sina remissyttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5
och 6 §§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
5 § föreskrivs att prins får gifta sig endast om samtycke lämnats av "Konungen,
sedan statsrådets tankar inhämtats". Om prins gifter sig utan sådant
samtycke förverkar han arvsrätt till riket för sig, barn och efterkommande.
Samma påföljd gäller om han med eller utan sådant samtycke, gifter sig med
enskild svensk mans dotter. Enligt 6 § får prinsessor av det kungliga huset
inte gifta sig utan konungens vetskap och samtycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsmannens
förslag innebär att reglerna i 5 § skall gälla även för prinsessa och att
uttrycket "Konungen, sedan statsrådets tankar inhämtats" byts ut mot
ordet "regeringen". Utredningsmannen diskuterar dessutom vissa andra
frågor som rör 5 § men utan att lägga fram förslag till ändringar eller
tillägg. Dessa frågor gäller om samtycke till äktenskap kan förenas med villkor
och om förbudet mot äktenskap med svensk mans dotter bör upphävas. Bestämmelsen
i 6 S föreslås upphävd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:71</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
den del förslagel innebär alt 5 § skall gälla även för prinsessor har del
genomgående godtagits av de remissinstanser som tillstyrkt eller inte motsatt sig
kvinnlig tronföljd. I denna del har departementsförslaget i sak följt utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att ordet "regeringen" skall ersätta "Konungen, sedan statsrådets
tankar inhämtats" har berörts i flera yttranden. Högsta domstolen anser att
utredningsmannen felaktigt utgått från att förslaget inte innebär någon ändring
av gällande ordning. Det mest sannolika är enligt yttrandet, att ordet "Konungen"
i 5 § successionsordningen betyder konungen i hans dubbla egenskap av
riksstyrelse och företrädare för det kungliga huset. Uttrycket "Konungen,
sedan statsrådets tankar inhämtats" skulle alltså överfört på nuvarande
konstitutionella förhållanden närmast motsvara orden "regeringen på
hemställan av konungen". Regeringsrätten tar inte ställning till hur gällande
lydelse skall tolkas men tillstyrker förslaget att endast regeringens samtycke
är nödvändigt. Riksmarskalksämbetet och Svea hovrän anser däremot att samtycke
bör lämnas även av statschefen. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att
frågan om samtycke bör vara en angelägenhet för riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
skäl att i sak ändra gällande ordning på denna punkt föreligger enligt min
mening inte. I överensstämmelse med vad högsta domstolen haranfört om innebörden
av gällande bestämmelse och för att skapa klarhet i denna fråga har nuvarande
uttryck ersatts med "regeringen på hemställan av konungen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller frågan om samtycke till äktenskap bör kunna förenas med villkor har
de remissinstanser som tagit upp frågan gjort gällande att en uttrycklig
föreskrift i successionsordningen är nödvändig för att villkor skall kunna
uppställas. Ingen remissinstans har emellertid förordat att sådan föreskrift
införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar uppfattningen att villkor vid samtycke kräver uttryckliga bestämmelser i
ämnet. Enligt min mening föreligger emellertid inget behov av möjligheter all
uppställa sådana villkor. Några beslämmelser om villkor vid samtycke finns
därför inte i departementsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementsförslaget
innebär att förbudet för prins att gifta sig med enskild svensk mans dotter
skall upphävas. I fråga om skälen härtill får jag hänvisa lill den allmänna
motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den nya avfattningen av 5 § har bestämmelsen i 6 ij fått utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
denna paragraf gäller f n. att prins av det kungliga huset inte får bli regerande
furste i utländsk stat, vare sig genom val, arv eller gifte utan "Konungens
och Riksens Ständers" samtycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsföriaget
innebär att föreskriften i 8 § blir tillämplig också på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:71</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>arvprinsessa.
Vidare föreslås den ändringen att samtycke skall lämnas av riksdagen genom lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen har förslaget lill ändrad lydelse av 8 § i regel inte föranlett
några kommentarer. I det yttrande som har avgetls av högsta domstolen framhålls
dock att en lag måste ha ett allmängiltigt innehåll och att orden genom lag
därför bör utgå. Samma påpekande görs av riksmarskalks-ämbetet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
departementsförslaget haren utvidgning av paragrafens tillämpningsområde
gjorts så att den avser också prinsessa. Vidare har "Riksens Ständer"
bytts ut mol "riksdagen". Äv skäl som har anförts av högsta domstolen
och riksmarskalksämbetet har det i utredningsförslaget iniagna lagkravet fått ulgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsmannens
förslag innehåller inga regler om ikraftträdande och inga
övergångsbestämmelser. Angående övergångsbestämmelser uttalas i betänkandet att
sådana inte torde behövas. Vidare anförs att successionen till tronen inle kan
likställas med privaträttsliga regler utan är anordnad enligt ett i grundlag
givet offentligrättsligt regelsystem, som kan av riksdagen i vederbörlig
ordning ändras, även om detta medför att en dittills lill tronen arvsberättigad
prins mister sin arvsrätt eller får träda tillbaka i turordningen till tronen.
Det sagda innebär enligt utredningsmannen att, om kungaparet före
ikraftträdandet av de nya reglerna får först en dotter och sedan en son, den
senare - som enligl den gamla ordningen skulle stått närmast tronen - i och med
tillkomsten av de nya tronföljdsreglerna får inta platsen efter sin syster i
arvsföljden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
tar i regel inte upp frågan om övergångsbestämmelser behövs. 1 två yitranden
anförs dock synpunkter på denna fråga. Enligt JustUiekanslern innebär förslaget
att de nya tronföljdsreglerna skall beröra samtliga manliga och kvinnliga avkomlingar
till Carl XVI Gustaf att man ger lagstiftningen tillbakaverkande krafl. Det är
en allmän princip i vår lagstiftning att denna inte ges retroaktiv giltighet
utan att särskilda skäl föreligger, vilket stundom ansetts vara fallet inom
exempelvis skattelagstiftningen. I förevarande fall tillkommer att fråga är om
att ge grundlag tillbakaverkande kraft, vilket bör mana till särskild restriktivitet.
Riksmarskalksämbetet menar att avsteget från regeln att lagar, och i all
synnerhet grundlagar, inte bör tillerkännas tillbakaverkande kraft inte bör
drivas längre än att om vårt kungapar före ikraftträdande av en ny
successionsordning får först en eller flera döttrar och sedan en son, som
enligt nu gällande ordning alltså står närmast till tronen, så skall ändring dämtinnan
ej ske även om den nya tronföljdsordningen är fullt kognatisk.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:71</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har framhållit i den allmänna motiveringen är ett av de bärande skälen för
att införa kvinnlig tronföljd att det är av betydande värde att jämställdhet
mellan könen får gälla också i fråga om statens högsta ämbete. Mot denna bakgrund
anserjag det principiellt oriktigt att anlägga en annan bedömning vid
ställningstagandet till den konkreta frågan i vilken ordning som det nuvarande
kungaparets barn skall ha rätt till tronen. Enligt min mening talar därför
övervägande skäl för att de nya reglema om kvinnlig tronföljd blir fullt ut
tillämpliga pä de nuvarande kungaparets barn, vare sig ett eller flera barn
redan har fötts före denn tidpunkt då ändringen i successionsordningen träder i
kraft. En sådan ordning kommer inte i konflikt med några grundläggande
rättsliga principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
övergångsbestämmelse om turordningen mellan konung Carl XVI Gustafs barn bör
alltså inte införas. De nya reglerna bör i princip träda i kraft så snart
riksdagen har fattat ett andra beslut om ändringen i successionsordningen.
Detta kan beräknas ske på hösten 1979. Tidpunkten för ikraftträdande bör
därför bestämmas till den 1 januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av vad jag har anfört i anslutning till I § innebär departementsförslaget
- i motsats till utredningsmannens förslag - att successionsordningen kommer
att reglera endast tronföljden mellan konung Carl XVI Gustafs efterkommande.
För att den nuvarande tronföljaren prins Bertil skall bibehållas vid
successionsrätt behövs därför en särskild övergångsbestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.2
Förslaget till lag om ändring i regeringsformen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kap. 5 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. föreskrivs i paragrafen att konungen är rikets statschef I departementsförslagel
föreskrivs i stället, som utredningsmannen har föreslagit, att konungen eller
drottning som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron är rikets
statschef</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
del nya andra stycket har utformats i överensstämmelse med utredningsmannens
förslag. Det föreskrivs där att vad i regeringsformen är stadgat om konungen
skall, om drottningen är statschef, gälla henne. Den nya bestämmelsen får
betydelse bl. a. vid tillämpningen av 5 kap. 3,5 och 7 S§ regeringsformen. En
bestämmelse av samma slag har tagits in i 2 § successionsordningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:41.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:71</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>17</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i successionsordningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i regeringsformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:83.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:71</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>BUaga
1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Kungl. Maj:ts och Rikets Ständers fastställda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>SUCCESSIONSORDNING,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>varefter
den högborne furstes, Svea rikes utkorade kronprins, hans kungl. höghets prins
JOHAN BAPTIST JULII av Ponle-Corvo manliga bröstarvingar skola äga rätt till
den kungl. svenska tronen, samt att Svea rikes styrelse tillträda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dal.
Örebro den 26 september 1810, med de därefter, och sist vid riksdagen i Stockholm
år 1974, av Konungen och riksdagen antagna förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
CARL, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes Konung &c. &c. &c.,
arvinge till Norge, hertig till Schleswig Holslein, Stormar n och Ditmarsen, greve
till Oldenburg och Delmenhorsl &c. &c., gÖre veterligt: att, sedan
Riksens Ständer enhälligt antagit och fastställt den successionsordning,
varefter den högborne furstes, Svea rikes utkorade kronprins, hans kungl.
höghet prins JOHAN BAPTIST JULll manliga bröstarvingar skola äga rält till den
svenska tronen, samt Sveriges rikes slyrelse tillträda, och denna gmndlag till
Vårt nådiga gillande blivit överlämnad, have Vi, i kraft av den enligt 85 § i
regeringsformen Oss tillkommande rättighet, velat denna av Riksens Ständer
samtyckta successionsordning härmed antaga, gilla och bekräfta, alldeles såsom
den ord för ord härefter följer:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Successionsordning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>varefter
den högborne furstes, Svea rikes utkorade kronprins, hans kungl. höghets, prins
JOHAN BAPTIST JULll av Ponle-Corvo manliga bröstarvingar skola äga rätt till
den kungl. svenska tronen, samt att Svea rikes styrelse tillträda; av Konung
och Riksens Ständer gjord och faslställd på urtima riksdagen i Örebro den 26
september 1810.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
efterskrivne Svea rikes Ständer, grevar, friherrar, biskopar, ridderskap och
adel, klerkeri, borgerskap och menige allmoge, som nu här i Örebro till allmän
urtima riksdag församlade äro, göre veteriigt: att, sedan den högborne fursten,
Svea rikes utkorade kronprins, hans kungl. höghet prins CARL AUGUST ulan
manlige bröstarvingar avlidit, och vi även genom den, under</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:71</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
21 augusti 1810, upprättade förening och valakt, utkorat den högborne furste,
prins JOHAN BAPTIST JULIUS av Ponte-Corvo, till Svea rikes kronprins, alt på de
villkor, så väl nyssnämnda valakt, som ock högbemälde furstes till avgivande av
oss föreskrivna försäkran förmå och innehålla, Hans Kungl. Maj:t Vår nu
regerande allernådigste Konung och Herre, Carl den XIlLe, efter dess dödliga frånfälle
(varmed den Högsie Guden nådeligen länge fördröje) i regeringen över Svea rike
samt detsamma underiydande länder efterträda, till Sveriges Konung krönas och
hyllas, samt riket styra; alltså hava vi för hans kungl. höghets JOHAN BAPTIST JULII,
furstens av Ponte-Corvo, äkta manliga bröstarvingar, härmed velat upprätta och
fastställa denna ordning för successionen till Sveriges krona och regering, på
säll och med villkor här nedanföre uttryckligen stadgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>§
1. Då hans kungl. höghets, kronprins JOHAN BAPTIST JULII redan ingångna
äktenskap med manlig bröstarvinge välsignat är, och ännu framdeles kan
välsignat varda, skall efterträda hans kungl. höghet i regeringen hans kungl.
höghets förstfödde son, och efter honom denne senares manliga efterkommande, i
den ordning de ättens huvudman i rätt nedstigande led närmast äro. Går den
förstfödde sonens led på manssidan ut, tillfälle då regeringen hans kungl.
höghets andre son i ordningen, med successionsrätt för hans manliga
efterkommande i samma ordning, som för den förstfödde stadgat är, nämligen
allteftersom de i rätt nedstigande led ättens huvudman närmast äro. Utgår även
den andre sonens linje på manssidan,gånge successionsrätten till den tredje och
så vidare till de övriga hans kungl. höghels söner, i samma ordning, och rätt
nedstigande led efter förstfödslorätt, som här ovanföre för den förstföddes ätt
föreskrivet är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>§
2. Dör Konung i Sverige, utan att lämna manliga bröstarvingar, men Hans efterlämnade
drottning sig i välsignat tillstånd befinner, före regenl eller statsrådet
regeringen med kungl. makt och myndighet, på sätt och med villkor, 41 och 93 §§
av regeringsformen föreskriva, till dess Riksens Ständer, å den tid
regeringsformen utstakar, hunnit sammankomma, då dem tillhör, att om
regeringens förande själva förordna. Bliver drottningens livsfmkt av mankön, förordne
då Riksens Ständer riksföreståndare, varom i 93 § regeringsformen stadgat är.
Bliver drottningens livsfrukt av kvinnokön, trade den av ätten, som efler förstfödslorätt
den avlidne Konungen i arvsföljden, på sätl 1 § utstakar, närmast är, såsom
Konung till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>§
3. De av kungl. huset av kvinnokön, och deras efterkommande, ändock dessa av
mankön äro, have ingen rätt till Sveriges krona och regering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>§
4. Såsom regeringsformens 2 § uttryckligen stadgar, att Konung alltid skall vara
av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1977/78:71</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Augsburgiska
bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, anlagen och förklarad är,
alltså skola ock prinsar av det kungl. huset uppfödas i samma lära och inom
riket. Den av kungl. familjen, som ej sig till samma lära bekänner, vare från
all successionsrätt utesluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>§
5. Prins av det kungl. huset må ej gifta sig, med mindre Konungen, sedan statsrådets
tankar inhämtats, därtill lämnat samtycke. Sker del ändock, have han förverkat
arvsrätt till riket för sig, barn och efterkommande. Lag samma vare, om han,
med eller utan sådani samtycke, tager till gemål enskild svensk mans dotter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>§6.
Prinsessor av det kungl. huset må ej träda i gifte utan Konungens vetskap och
samtycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>§
7. Tronföljaren må ej anträda resa utrikes utan Konungens vetskap och samtycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>§8.
Prins av kungl. svenska huset må ej, utan Konungens och Riksens Ständers
samtycke, bliva regerande furste av utländsk stal, vare sig genom val, arv
eller gifte. Sker annorlunda, vare han och hans efterkommande ej berättigade
att succedera till svenska tronen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>§9.
(Paragrafen upphävd, se 1974:154.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
yttermera visso, att vi allt della föreskrivna så belevat och beslutit, have vi
samtlige Svea rikes Ständer delta underskrivit och beseglat i som skedde i Örebro
den tjugusjätte dagen i september månad, år efter Kristi börd, ett tusende
åttahundrade och på det tionde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:59.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På ridderskapets och adelns</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' På prästerståndels<br>
vägnar:</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vägnar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CLAES FLEMING</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JAC. AX. LINDBLOM</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>h. t. lantmarskalk.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>talman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(L. S.)</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(L. S.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På borgareståndets</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På bondeståndets</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:60.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vägnar:</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>vägnar;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>J. WEGELIN</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LARS OLSSON</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>n. v. talman.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>n. v. talman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(L. S.)</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(L. S.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
allt, som föreskrivet står, vele Vi ej allenast själve för orygglig grundlag
antaga, utan bjude och befalle jämväl i nåder, att alle de, som Oss och Vare
efterträdare samt riket med huldhet, lydno och hörsamhet förbundne äre, böra
denna successionsordning erkänna, iakttaga, efterieva och hörsamma, Till
yttermera visso have Vi detta med egen hand under-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:71</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skrivit
och bekräftat, samt Vårt kungl. insegel låtit veterligen hänga här nedanföre,
som skedde i Örebro, den tjugusjätte dagen i september månad, året efter Vår
Herres och Frälsares Jesu Kristi börd, det ett tusende åttahundrade och på det
tionde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>CARL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>(L.S.)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:90.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:71</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>22 Bilaga 2</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utredningsmannens
författningsförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändrad lydelse av 1 kap. 5 § regeringsformen</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:53.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:43.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kap.
Statsskickets grunder 5§</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Konungen är rikets
statschef</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konung
eller drottning, som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron, är
rikets statschef</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vad
I denna regeringsform eller annan författning är stadgat om konungen skall, däresi
drottning är statschef gäUa henne.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:13.0pt;
margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag om ändring i
successionsordningen</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dä
hans kungl. höghets, kronprins JOHAN BAPTIST JULII redan ingångna äktenskap med
manlig bröstarvinge välsignat är, och ännu framdeles kan välsignat varda, skall
efterträda hans kungl. höghet I regeringen hans kungl. höghets förstfödde
son, och efler honom denne senares manliga efterkommande, i den ordning de
ättens huvudman i rätt nedstigande led närmast äro. Går den förstfödde sonens
led på manssidan ut, tillfälle då regeringen hans kungl. höghets andre son i
ordning en, med successionsrätt för hans manliga efterkommande i samma ordning,
som för den förstfödde stadgat är, nämligen allteftersom de i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
hans kungl. höghets, kronprins JOHAN BAPTIST JULII redan ingångna äktenskap med
manlig bröstarvinge välsignat är, och ännu framdeles kan välsignat varda, skall
efterträda hans kungl. höghet på tronen hans kungl. höghets förstfödde son,
och efter honom denne senares manliga efterkommande, i den ordning de ättens
huvudman i rätt nedstigande led närmast äro. Går den förstfödde sonens led på
manssidan ut, tillfälle då tronen hans kungl. höghets andre son i ordningen,
med successionsrätt för hans manliga efterkommande i samma ordning, som för den
förstfödde stadgat är, nämligen allteftersom de i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:71</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rätt nedstigande led ättens huvudman närmast äro. Ulgår
även den andre sonens linje på manssidan, gånge successionsrätten lill den tredje
och så vidare till de övriga hans kungl. höghets söner, i samma ordning, och
rätt nedstigande led efter förstfödslorätt, som här ovanföre för den förstföddes
ätt föreskrivet är.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rätt nedstigande led ättens huvudman närmast äro. Utgår
även den andre sonens linje på manssidan, gånge successionsrätlen till den tredje
och så vidare till de övriga hans kungl. höghels söner, i samma ordning, och
rätt nedstigande led efter förstfödslorätt, som här ovanföre för den
förstföddes ätt föreskrivet är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konung Cari XVI Gustafs kvinnliga efterkommande skola äga
enahanda rän till Sveriges krona som de manliga.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad i
denna successionsordning eller annan förfaUning är stadgat om arvprins skaU äga
motsvarande tilllämpning på arvprinsessa.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=17>
<tr>
<td valign=top align=left height=17 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>U</span></i></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dör Konung i Sverige, utan att lämna manliga
bröstarvingar, men Hans efteriämnade drottning sig i välsignat tillstånd
befinner, före regenl eller statsrådet regeringen med kungl. makl och
myndighet, på sätl och med viUkor, 41 och 93 §§ av regeringsformen föreskriva, UU
dess Riksens Ständer, å den lid regeringsformen utstakar, hunnit sammankomma,
då dem tillhör, att om regeringens förande själva förordna. Bliver drottningens
livsfrukt av mankön, förordne då Riksens Ständer riksföreståndare, varom i 93 §
regeringsformen stadgat är. Bliver drottningens livsfrukt av kvinnokön, trade
den av ätten, som efter Jörsifödslorätt den avlidne Konungen i arvsföljden, på
sätt 1 if utstakar, närmast är, såsom Konung IiU regeringen.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dör Konung i Sverige och Hans efterlämnade drottning eller
änkan efter arvprins sig i välsignat tillstånd befinner, då skall, om det vänlade
barnel är närmasl till tronen, statschefens uppgifter fullgöras Ulls vidare av
en riksföreståndare såsom i 5 kap. 4 if regeringsformen är stadgal.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:71</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydetse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>24</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>De
av kungl. huset av kvinnokön, och deras efterkommande, ändock dessa av mankön äro,
have ingen rätt till Sveriges krona och regering.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>S3</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
av kungl. huset av kvinnokön, och deras efterkommande, ändock dessa av mankön äro,
have ingen rätt till Sveriges krona.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Stadgandet i denna
paragraf har Icke avseende på efterkommande tiU Konung Cari XVI Gusiaf.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Såsom regeringsformens 2 !;
uttryckligen stadgar, att Konung alltid skall vara av den rena evangeliska läran,
sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala
mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är, alltså skola ock prinsar av
det kungl. huset uppfödas i samma lära och inom riket. Den av kungl. familjen,
som ej sig till samma lära bekänner, vare från all successionsrätt utesluten.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Såsom den äldre
regeringsformens 2 S uttryckligen stadgar, alt Konung alltid skall vara av den
rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen,
samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är, alltså skola
ock arvprinsar uppfödas i samma lära och inom riket. Arvprins, som ej sig till
samma lära bekänner, vare från all successionsrätt utesluten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prins av del kungl. huset
må ej gifta sig, med mindre Konungen, sedan statsrådets tankar inhämtats,
därtill lämnat samtycke. Sker det ändock, have han förverkat arvsrätt till
riket för sig, barn och efterkommande. Lag samma vare, om han, med eller utan
sådant samtycke, tager till gemål enskild svensk mans dotter.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arvprins må ej gifta sig,
med mindre regeringen därtill lämnat samtycke. Sker det ändock, have han förverkat
arvsrätt till riket för sig, barn och efterkommande. Lag samma vare, om han,
med eller utan sådant samtycke, tager lill gemål enskild svensk mans dotter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Prinsessor
av det kungl. huset må ej träda i gifte utan Konungens vetskap och samtycke.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>§6</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(Denna
paragraf utgår)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prins av kungl. svenska
huset må ej, utan Konungens och Riksens Ständers samtycke, bliva regerande
furste av utländsk stat, vare sig genom val,arv eller gifte. Skerannoriunda,
vare han och hans efterkommande ej berättigade att succedera lill svenska
tronen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arvprins må ej, med mindre
riksdagen genom lag lämnat samtycke därtUl, bliva regerande furste av utländsk
stat, vare sig genom val, arv eller gifte. Skerannoriunda, vare han och hans efterkommande
ej berättigade att succedera till svenska tronen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-top:80.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3
Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 71</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>§9
Sveriges konung må ej bliva regerande furste av utländsk stal och ej heller
träda i gifte, med mindre riksdagen genom lag lämnat samtycke därtUl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>S
10 Gemålen lill droitning som är statschefbär titeln prins, dock utan rält
till kronan.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:71</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanställning
av remissyttrandena över betänkandet (SOU 1977:5) Kvinnlig tronföljd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1 Remissinstanser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetls av riksmarskalksämbetet, högsta
domstolen, regeringsrätten, justitiekanslern, Svea hovräti, hovrätten över
Skåne och Blekinge, kammarkollegiet, jämställdhetskommittén, länsstyrelserna i
Stockholms, Kronobergs, Blekinge, Göteborgs och Bohus saml Västerbottens län.
Centerns, Folkpartiels, Moderaia samlingspartiets och Sveriges
socialdemokratiska kvinnoförbund. Centerns och Folkpartiets ungdomsförbund samt
Fredrika-Bremer-Förbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2 Remissyttrandena</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kvinnlig
tronföljd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
denna rubrik redovisas remissinslansernas inslällning till förslaget om
införande av kvinnlig tronföljd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
remissinstanserna är meningarna delade när det gäller förslaget att införa
kvinnlig tronföljd. En grupp remissinstanser godtar förslaget, en något mindre
grupp ställer sig avvisande medan en tredje grupp avslår från att yttra sig i
frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslaget om kvinnlig
tronföljd tillstyrks av riksmarskalksämbetet, hovrätten över Skåne och
Blekinge, länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus län samt Västerbottens län, jämstätldhetskommlttén,
Centerns, Folkpartiets och Moderaia samUngspartiels kvinnoförbund samt Fredrika-Bremer-Förbundet.
Riksmarskalksämbetet konstaterar med tillfredsställelse att frågan om kvinnlig
tronföljd nu har blivit utredd och att utredningsmannens förslag innebär ett
positivt ställningstagande i huvudfrågan. Hovrätten över Skåne och Blekinge
menar att det är uppenbart att de uppgifter som tillkommer statschefen kan
fullgöras lika väl av kvinna som av man. Centerns kvinnoförbund hänvisar till
att jämställdhet klart och entydigt finns angiven i grundlagen och att det är
orimligt att göra undantag för statschefsämbetel. Folkpartiets kvinnoförbund
ansluter sig till tankegången bakom förslaget att den fulla jämställdheten
mellan könen aren fundamental princip av högsta ordningen samt att avsteg från
denna princip i detta sammanhang skulle innebära ett allvarligt psykologiskt
bakslag för jämlikhetssträvandena. JämställdhetskommUién tillstyrker
utredningsmannens förslag under hänvisning till att principen om jämställdhet
mellan könen redan är fastlagd i regeringsformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Yttrandet inte enhälligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:71</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om kvinnlig tronföljd avstyrks av länsstyrelserna i Stockholms. Kronobergs och
Blekinge län, Sveriges socialdemokraiiska k\'innoförbund. Centerns
ungdomsförbund och Folkpartiets ungdomsförbund. Av dessa menar länsstyrelsen i
Stockholms län att införande av tronföljd för även kvinnliga medlemmar av
kungahuset innebär en utvidgning av monarkin som föga står i överensstämmelse
med de allmänna strömningarna i tiden vare sig i vårt land eller
internationellt sett. 1 den offentliga debatten ifrågasätts starkt den obegränsade
arvsrätten till de stora dominerande ekonomiska enheterna, eller till de
opinionsbildande massmediaorganen, såsom tidningar etc. Samhällets
ansträngningar i fråga om jämställdheten mellan könen är helt inriktad på att
skapa jämlikhet i såväl ekonomiskt som socialt och kulturellt avseende. Detta
skall gälla på den offentliga och privata sektorn, inom organisationsväsendet,
inom politiken etc. Länsslyrelsen kan dock inte finna att dessa strävanden har
ett samband med frågan om monarkins ställning och vill sålunda ansluta sig till
vad konsliluiionsulskottei anförde i betänkandet 1974:41 med anledning av
motioner om kvinnlig tronföljd. 1 betänkandet erinras om all förslaget till ny
författning inle innehöll någon ändring vad beträffar tronföljdsregleriia. I
den delen byggde författningsförslaget på tanken att riksdagen, för den
händelse kungahuset skulle utslockna, skulle fS rådrum för att ta ställning till
den framtida statsformen. Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund hänvisar till
att republikanskt statsskick bör införas samt att förslaget saknar betydelse ur
jämlikhetssynpunkt. Centerns ungdomsförbund uttalar som sin principiella mening
att en enskild människa inte skall ärva ett ämbete och att förbundel därför
verkar för monarkins avskaffande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkparilets
ungdomsförbund framhåller inledningsvis att man anser att monarkin bör
avskaffas. Beträffande kvinnlig tronföljd och könsjämlikhet anför förbundet bl.
a. följande. Ett minimikrav på utredningen hade varit att man närmare
analyserat de skäl som finns för och mot kvinnlig tronföljd. Detta har inte
gjorts. Någon sådan analys finner man heller inte i de tre riksdagsmotionerna,
i konstitutionsutskottets utlåtande eller reservation, i riksdagsprotokollet
eller i direktiven som gav upphov till utredningen. Det enda som förekommer är
några allmänna formuleringar om strävan till jämställdhet mellan könen samt
konstaterandet att 1975 var ett internationellt kvinnoår. Vi har alltså IStt
ett fönslag till grundlagsändring utan att något organ presterat en analys
överstigande en fjärdedels A 4-sida av argumenten för denna förändring. Det kan
därför vara lämpligt alt närmare betrakta sambandet mellan könsjämlikhet och
kvinnlig tronföljd. För en strävan till jämställdhet finns två huviidskäl.
Genom att fh bort fördomar och diskriminering ökar man dels människors
möjlighet att forma sitt liv efter sina egna förutsättningar, dels
möjligheterna att fl olika poster besatta av så kompetenta personer som
möjligt. Det första skälet kallas i fortsättningen "valfri-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Yttrandet inte enhälligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:71</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hetsargumentet"
och det andra "kompetensargumentet". Kan dessa argument motivera
kvinnlig tronföljd? Om man tittar på jämställdheten inom kungahuset kan man
konstalera att ett införande av kvinnlig tronföjd inte nämnvärt påverkar varken
valfriheten eller kompetensen. Kronprinsessor kan förväntas vara lika
kompetenta som kronprinsar. Ingen annan än den som står näst i tur till tronen
enligt successionsordningen har möjlighet att välja mellan att bli monark eller
något annat. Möjligen kan man säga att eftersom fier personer kommer att vara arvsberättigade
till tronen, så kommer fier människor att behöva följa de restriktioner som
gäller för arvprinsar och -prinsessor. Eftersom införandet av kvinnlig
tronföljd inte kan förväntas leda till en ökad omsättning av regenter kommer
inte fler arvsberättigade personer att ställas i en situation där de kan välja
mellan att bli regenl eller inte. Den sammanlagda effekten blir alltså alt
valfriheten minskar något för personerna i kungliga huset och att denna minskade
valfrihet främst går ut över de blivande arvprinsessorna. De skäl som finns för
jämställdhet är alltså inte tillämpliga på kvinnlig tronföljd, då det gäller
jämställdheten mellan prinsar och prinsessor. Detta hänger samman med att en
arvsmonarki i sig innebär att statschefen rekryteras genom ett system där vissa
personer rangordnas, utan hänsyn lill deras kompetens eller egna önskemål. Två personer
kan aldrig vara jämställda i ett sådant system, oavsett om de är av samma eller
olika kön. Ätt då lala om jämställdhet kan bara vara en lek med ord. Ett
införande av kvinnlig tronföljd förändrar inte detta grundläggande faktum.
Klart står dessutom att införande av kvinnlig tronföljd inte ökar jämställdheten
mellan kungahuset och övriga medborgare. Däremoi innebär en sådan förändring
att man utökar antalet tronarvingar och därmed stärker kungahusets möjligheter
att överleva. Eftersom monarkin i mindre utsträckning än en republik
tillgodoser valfrihets- och kompetensargumentet innebär införandet av kvinnlig
tronföljd att man går emot de strävanden som ligger bakom kraven på
jämställdhet mellan könen. Ätt få se en kvinnlig statschef beträda ett ämbete,
med en så föriegad konstruktion som det svenska torde inte vara speciellt
befrämjande fören modern kvinnosyn. Frågan om kvinnlig tronföljd är alltså inte
en jämställdhetsfråga, utan handlar om ett eventuellt stärkande av monarkin.
Eftersom utredningen inte förts under korrekta premisser kan frågan inte anses
vara tillräckligt ingående behandlad för att leda till en förändring av
successionsordningen. Sammanfattningsvis anser förbundet bl. a. att man på ett
olyckligt sätt brutit ut en delfråga ur staischefsproblematiken, att man
ingenstans gjort en analys av skälen för och emot den föreslagna förändringen,
att införandet av kvinnlig tronföljd inte kan motiveras av jämställdhetsskäl
och all därmed utredningen förts under falska premisser samt att en rad
otidsenliga bestämmelser utan sakliga skäl behållits i successionsordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinsianser har avstått från att yttra sig över principfrågan om kvinnlig
tronföljd bör införas eller inte, nämligen högsta domstolen, regeringsrätten, justitiekanslern,
Svea hovrätt och kammarkollegiel.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:71</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ordningen
för den kvinnliga tronföljden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
några få remissinsianser berör frågan i vilken ulsträckning tronföljdsrätt bör
medges kvinnor och deras avkomlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringsrätten,
hovrätten över Skåne och Blekinge, kammarkollegiel och länsslyrelsen i
Göteborgs och Bohus län tillstyrker fullt kognatisk tronföljd. Regeringsrätten
hänvisar därvid till principen om likställighet mellan könen. Denna princip,
som grundlagsfästs i 2 kap. 16 § regeringsformen, bör enligt regeringsrätten
tillämpas även i detta sammanhang. Enligt kammarkollegiet skulle en inte fullt kognatisk
tronföljd stämma mindre väl överens med strävandena i vårt land till
likställighet mellan könen. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län menar att
andra ordningar med kvinnlig tronföljd än den fullt kognatiska utgör
nödfallsvägar och därför är oacceptabla. Länsstyrelsen understryker att det i
första hand är psykologiska jämställdhetsskäl som talar för den föreslagna
ändringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksmarskalksämbetet
förordar i första hand en kognatisk arvsordning enligt den gängse modellen.
Ämbetet framhåller att en fullt kognatisk ironföljdsordning inte finns i något
europeiskt land och ämbetet veteriigt inle heller har funnits i ett sådant
land. Kognatisk tronföljdsordning finns däremot i Danmark, Nederiänderna och
Storbritannien; och den infördes i Danmark så sent som 1953 och i Nederländerna
år 1963. Ämbetet finner anledning saknas att f n. göra slörre ingrepp i 1810
års successionsordning än att möjlighel öppnas för kvinnlig tronföljd enligt
den kognatiska ordningen sådan den praktiseras i oss så närstående länder som
Danmark, Nederiänderna och Storbritannien. Skulle emellertid en dylik ordning
av olika skäl inte befinnas genomförbar, vill ämbetet inte motsätta sig
utredningsmannens förslag om fullt kognatisk tronföljd. Därest frågan om
kvinnlig tronföljd skulle betraktas som en fråga om jämställdhet mellan man och
kvinna, vill ämbetet erinra om övergångsbestämmelsen till 2 kap. 16 § i nya
regeringsformen, enligt vilken äldre föreskrift, som innebär särbehandling på
grund av kön, behåller sin giltighet tills vidare. Sådan föreskrift får
dessutom ändras, även om ändringen innebär fortsatt särbehandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att fullt kognatisk tronföljd skall avse endast efterkommande till Cari XVI
Gustaf godlas uttryckligen av riksmarskalksämbetet och regeringsrätten och
lämnas i övrigt utan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Omarbetning
av gällande successionsordning eller en ny successionsordning?</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
stora flertalet remissinstanser har inte särskilt kommenterat den av utredningsmannen
valda metoden att omarbeta gällande successionsordning. I de yttranden som
uttryckligen behandlar frågan är kommentarerna i regel kritiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JustUiekanslern
framhåller sålunda att den föreslagna bestämmelsen i 1 § om kvinnlig tronföljd
liksom det föreslagna nya andra stycket i 3 § direkt bryter mol det i
successionsordningens ingress upprepade poängterandet av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:71</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
successionsordningen reglerar Kari XIV Johans manliga bröstarvingars rätt till
tronen. Justitiekanslern framhåller vidare att eftersom det inte är fråga om
någon provisorisk lösning det enda riktiga givetvis är att utarbeta en helt ny
successionsordning. Della är så myckel mera motiverat som flera ändringar och
tillägg måste ske i den gällande successionsordningen om kvinnlig tronföljd
införs. Man skulle därigenom också undvika den föga tilltalande blandningen av arkaistiskt
och modernt språkbruk som blir följden av de föreslagna ändringarna och
tilläggen. Vidare skulle man kunna undanröja i ingressen förekommande olika
uttryck av innehåll att konungen styr riket, vilket strider mot nu gällande
regeringsform. Man skulle också ha större anledning överväga att genom
uttryckliga bestämmelser undanröja varje tvivel om vad som gäller på vissa
punkter, där, såsom framhålls i betänkandet, regler nu saknas. Två ledamöler av
regeringsrätten, Petrén och Mueller, anser att successionsordningen bör
underkastas en allmän översyn. De framhålleratt det på två slällen i ingressen till
successionsordningen anges att den gäller för sedermera Kari XIV Johans manliga
bröstarvingar. Det strider enligt nämnda ledamöters mening mot vanligt
lagstiftningsskick att i successionsordningen dels behålla dessa föreskrifter
oförändrade, dels föra in bestämmelser om successionsrätt även för vissa
kvinnliga bröstarvingar. Det finns därför starka skäl av lagstiftningsteknisk
natur som talar för att successionsordningen omarbetas i sin helhet i samband
med att de föreslagna bestämmelserna om kvinnlig tronföljd förs in. Det är
också av allmänt intresse att successionsordningen som en av våra grundlagar
får en klarare och mera tidsenlig utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
remissinstanser är kritiska mot den av utredningsmannen använda metoden utan
att dock avstyrka den. Detta gäller högsta domslolen, regeringsrätten, Svea
hovrätt, kammarkollegiel samt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Högsta
domstolen framhåller bl. a. att när nya bestämmelser förs in i 1810 års
successionsordning, detta hisloriska, av ett ålderdomligt språkbruk präglade
dokument, måste resultatet, såsom också utredningsförslaget visar, komma att
kännetecknas av bristande enhetlighet både i sak och i form. Förhållandet
mellan ingressen lill successionsordningen och dess innehåll i övrigt kan tagas
till exempel härpå. I ingressen fastslås, att successionsrätt skall tillkomma
"manliga bröstarvingar" eller "äkta manliga bröstarvingar" till
Kari XIV Johan på sätt och under villkor som närmare framgår av den
efterföljande regleringen. När regler om kvinnlig tronföljd och regler som fömtsätter
sådan tronföljd i enlighet med utredningsförslaget införs i successionsordningens
paragrafer utan ändring av ingressen, blir följden, att ingressen och den
efterföljande regleringen inte stämmer överens. Regeringsrätten påpekar att
successionsordningen på två ställen i ingressen anges gälla Kari XIV Johans
manliga bröstarvmgar. Det slrider onekligen mot vanligt lagstiftningsskick att
i en författning med denna uppläggning införa bestämmelser om successionsrätt
även för vissa kvinnliga bröstarvingar. Även om skäl kan anföras för att
inskriva den nya ordningen i en helt ny författning,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:71</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anser
sig dock regeringsrätten med hänsyn lill lagstiftningsuppgiftens särart kunna
godta den uppläggning utredningen valt. Svea hovrätt framhåller att partiella
ändringar i successionsordningen av det slag det nu är fråga om möter
svårigheter av både formell och saklig natur. Förslaget vittnar klart härom.
Även om en mera genomgripande revision av successionsordningen elleren helt ny
tronföljdsordning kunde le sig motiverad,synes en begränsad revision på sätt
utredningen stannat för dock kunna godtagas. Kammarkollegiet uttalar att lagtekniskt
skulle en ny successionsordning vara att föredraga, då ett införande av nya
bestämmelser i den gamla successionsordningen måste resultera i bristande
enhetlighet både i form och i sak. Utredningsförslaget vittnar därom. Kollegiet
finner dock att den av utredningsmannen valda uppläggningen med hänsyn till
omständigheterna bör kunna godtagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringsrätten
upptar även några terminologiska frågor. Regeringsrätten framhåller sålunda alt
successionsordningen nu talar om prins av det kungliga huset för att ange manlig
person som har arvsrätt till tronen, medan termen prinsessa har en mera
obestämd innebörd. Utredningen föreslår införande av benämningarna arvprins
och arvprinsessa. Regeringsrätten kan tillstyrka dessa nya benämningar, då de
synes ge klart uttryck för vad som åsyftas, en person med arvsrätt till tronen.
Det bör övervägas om inte den nya terminologin bör vinna insteg också i 5 kap.
3 § regeringsformen. Regeringsrätten framhåller vidare att utredningen redovisar
innebörden av nuvarande begreppet kungliga huset som omfattande konungen, tronföljdsberättigade,
ogifta prinsessor och ingifta. I 5 kap. regeringsformen användes uttrycket
konungahuset. Det är inte helt klart huruvida dessa båda begrepp är identiska.
Med kvinnlig tronföljd kommer under alla omständigheter begreppel konungahuset
att fl en delvis annan innebörd och omfatta statschefen, alla till tronen arvsberättigade
samt ingifta familjemedlemmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>/
kap. 5 § i regeringsformen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning till denna paragraf upptar Justitiekanslern några rättstekniska spörsmål.
Justitiekanslern menar till en början att det kan övervägas att i successionsordningen
intaga en hänvisning till det föreslagna nya andra stycket i 1 kap. 5 §
regeringsformen. I huvudsak samma mening uttalas av kammarkollegiet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Justitiekanslern
pekar vidare på att det är tveksamt om det med den föreslagna formuleringen av
1 kap. 5 § regeringsformen är klart att 2 § i successionsordningen i dess
föreslagna lydelse är tillämplig för det fall att kvinnlig statschef avlider
och arvprinsessa är havande. Enligt justitiekanslern kan nämligen 2 § i
successionsordningen knappast betraktas såsom något stadgande om
"konungen" utan om änkedrottning och änkeprinsessa. För att oklarhet
inte skall uppstå förordar justitiekanslem en omformulering</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:71</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>antingen
av 1 kap. 5 § regeringsformen elieratt till 2 § successionsordningen fogas ett
andra siycke av innehåll att första stycket äger motsvarande tillämpning om
drottning som är statschef dör och änka efter arvprins befinner sig i välsignat
tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1-3
§if i successionsordningen (ftUlt kognatisk tronföljd efter Cari XVI Gustaf och
utseende av riksföreståndare)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
formellt hänseende gör högsta domstolen och Moderata samlingspartiets
kvinnoförbund några påpekanden. Högsta domstolen menar att läsningen av den
inledande villkorssaisen i 2 § skulle underiättas om den fick lyda: "Dör
Konung i Sverige och befinner sig Hans efteriämnade drottning eller änkan efter
arvprins i välsignat tillstånd, då skall" etc. Moderaia samlingspartiets kvinnojörbund
föreslår en formell ändring av innebörd att den föreslagna hänvisningen i 1 §
sista stycket till successionsordningen utgår och att till följd härav lagen på
förekommande ställen bör omnämna förulom arvprinsen även arvprinsessan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4
§ i successionsordningen (uppfostran Inom riket och religionstillhörighet)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser tar upp frågan om inte i 4 § borde intas en uttrycklig bestämmelseom
verkan av att tronarvinge uppfostras utom riket. Högsta domstolen framhåller
att med kravet på uppfostran inom riket tydligen avses att tillgodose intresset
att en statschef i vårt land är väl förtrogen med svenska förhållanden. Om
prinsessas äktenskap med utlänning i allmänhet kommer att leda till att hon fiyttar
utomlands, kan - i vatt fall om laglig möjlighet att lämna villkorat samtycke till
tronarvinges äktenskap inte skulle föreligga - det finnas större anledning än
tidigare att förse stadgandet i 4 § successionsordningen med uttrycklig
bestämmelse om verkan av att tronarvinge uppfostras utom nket. Även för andra
fall kan det vara av värde att en uttrycklig bestämmelse finns. Någon annan rätisföljd
torde inte kunna ifrågakomma än att den utomlands uppfostrade tronarvingen och
alla hans efterkommande föriorar sin successionsrätt. Riksmarskalksämbetet
menar alt det vore önskvärt all rättsföljden av att arvprins uppföds utom riket
anges. Även Svea hovrätt riktar uppmärksamheten på att en uttrycklig
bestämmelse saknas för det fall tronarvingen uppfostrats utom riket. Hovrätten
framhåller dock att en sådan bestämmelse kan ge upphov lill gränsdragningsproblem.
Det är nämligen oklart hur långvarig bosättningen utomlands skall vara för att
successionsrätten skall gå föriorad. Ätt några års studier utomlands inte skall
ha diskvalificerande verkan synes klart, men hur gränsen i övrigt bör dragas är
ovisst. Å andra sidan kan sägas, att frånvaron av en bestämmelse ger upphov till
problem av i stort sett samma slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser tar upp frågan vilken krets av efterkommande till tronarvinge som
bör uteslutas från successionsrätt om tronarvinge överger den rena evangeliska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:71</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>33</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>läran.
Enligl riksmarskalksämbetet synes del vara rimligt alt de efterkommande som
var födda redan innan arvprinsen övergav den rena evangeliska läran bibehålls
vid sin successionsrätt. Högsta domstolen framhåller att det får antagas att de
av arvprinsens efterkommande som föds först efter det att arvprinsen övergav
den evangeliska läran blir uteslutna från successionsrätt. Däremot torde de
efterkommande som var födda redan vid den angivna lidpunkten bibehållas vid sin
successionsrätt. Det synes önskvärt att när föriust av successionsrätt jämväl
för efterkommande åsyftas detta framgår av lagtexten i all synnerhet som de
efterkommande särskilt nämns i liknande sammanhang. Kammarkollegiet menar också
alt det av paragrafen bör framgå att även efterkommande är uteslutna från all
successionsrätt. Med efterkommande torde då enligt kollegiet inte avses sådana
barn som var födda redan vid tidpunkten för trosavfallet då dessa får anses ha
en självständig på släktskap med ättens huvudman grundad arvsrätt, som de behåller
även om fadern föriorar sin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarkollegiet
berör också frågan omslatschefens religionstillhörighet. Kollegiet menar att
en uttrycklig bestämmelse om vad som händer om konungen inte bekänner siig till
den rena evangeliska läran också borde ha tagits in i förslaget. Kollegiet
förutsätter emellertid alt frågan om innehållet i 4 § tas upp i samband med det
fortsatta utredningsarbetet rörande det framtida förhållandet mellan stat och
kyrka, varför det inte torde vara nödvändigt att i dag göra några ändringar i
dessa avseenden i paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan om vilken inverkan föriusten
av svenskt medborgarskap skall ha på successionsrätlen berörs av
riksmarskalksämbetet. Ämbetet uttalar att arvprins eller arvprinsessa som
förlorar sitt svenska medborgarskap också bör gå föriustig sin successionsrätt.
Enligt ämbetet bör också undersökas om arvprins eller arvprinsessa kan
bibehållas vid sin successionsrätt om han eller hon utöver det svenska
medborgarskapet förvärvar jämväl utländskt medborgarskap. Regeringsrätten tar
också upp frågor om medborgarskapet och uttalar att det för bibehållande av
arvsrätt till tronen bör gälla samma kvalifikationer som ställs på statschef
enligt 5 kap. regeringsformen och nionde punkten sjätte stycket
övergångsbestämmelserna till regeringsformen. Arvprins eller arvprinsessa
skall ju enligt 5 kap. 3 § regeringsformen kunna inträda som tillfällig
riksföreståndare. På sådan ställs krav att bl. a. vara svensk medborgare.
Arvprins och arvprinsessa bör därför ha svenskt medborgarskap. Om kvinnlig
tronföljd införs, särskilt om samiidigi motsvarighet till nuvarande 5 § tredje
meningen successionsordningen behålls, måste härvid uppmärksamhet ägnas åt
rättsläget när arvprinsessa gifter sig med utländsk man. Hennes barn torde då
enligt gällande rätt i allmänhet inte fl svenskt medborgarskap och det kan
också inträffa att hon själv mister sitt svenska medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Högsta
domstolen ochjustitiekanslern gör i anslutning till 4 § några formella påpekanden.
Högsta domstolen menar att hänvisningen i 4 ij till "den äldre" regeringsformens
2 § i tydlighetens intresse bör bytas ut mot en hänvisning lill 2 § i 1809 års
regeringsform. Enligt justitiekanslern bör övervägas att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:71</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>överfiytta
bestämmelsen i den äldre regeringsformens 2 § om konungens bekännelse till den
rena evangeliska läran till 4 § i successionsordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5
if I successionsordningen (samtycke lUl äktenskap samt förbudet mol äktenskap med
enskild svensks barn)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
frågan om samtycke till tronarvinges äktenskap tar några remissinstanser upp
spörsmålet om utredningsmannens tolkning av den gällande formuleringen
"Konungen, sedan statsrådels tankar inhämtats". Högsta domslolen är
tveksam om utredningsmannens tolkning av gällande rätt är riktig och menar att
det mest sannolika är att övergångsbestämmelsen i punkt 7 till den nya
regeringsformen måste tolkas så att samtycke skall lämnas av "regeringen
på hemställan av konungen". Om högsta domstolens tolkning är riktig
innebär alltså utredningsmannens förslag en saklig ändring av gällande rält av
innebörd alt satntycke krävs endast av regeringen. Högsta domstolen gör i
tolkningsfrågan gällande att den av utredningsmannen föreslagna ändringen
bygger på antagandet att "Konungen" i 5 § successionsordningen ej
betyder annat eller mera än konungen i egenskap av rikets styrelse. Huruvida
detta antagande är riktigt är emellertid högst osäkert. Eftersom fråga, om
prinsessa av det kungl. huset skall få ingå ett tillämnat äktenskap, i
successionsordningen (6 §) betraktas såsom en angelägenhet som berör konungen
personligen, närmast i hans egenskap av företrädare för del kungl. huset, är
det nämligen föga troligt, att successionsordningen skulle behandla motsvarande
fråga när det gäller prins av det kungl. huset såsom en angelägenhet som ej
angår konungen i hans egenskap av företrädare för det kungl. huset eller eljest
personligen. Det mest sannolika är, att ordet "Konungen" i 5 t; successionsordningen
belyder konungen i hans dubbla egenskap av riksstyrelse och företrädare för det
kungl. huset. Uttrycket "Konungen, sedan statsrådets tankar
inhämtats" skulle alltså överförda på nuvarande konstitutionella
förhållanden närmast motsvara orden "regeringen på hemställan av
konungen". Riksmarskalksämbetet förmenar alt den naturiigaste tolkningen
av uttrycket "Konungen" i 5 och 6 §§ successionsordningen är att det
åsyftar konungen personligen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I sakfrågan, om samtycke
skall lämnas av regeringen, yttrar sig några remissinstanser. Regeringsrätten
tillstyrker uttryckligen att samtycke lämnas av endast regeringen under
hänvisning till att statscshefens samtycke är ett internt spörsmål som inte är
av beskaffenhet att behöva regleras i grundlag. Två remissinstanser,
riksmarskalksämbetet och Svea hovrätt, förordar att samtycke skall lämnas även
av statschefen. Frågan om samtycke till arvprins äktenskap torde, enligt hovränen
över Skåne och Blekinge, vara en angelägenhet som bör avgöras av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsmannens
uttalande att sam ty eke till äktenskap bör kunna förenas med villkor berörs av
några remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Regeringsrätten
finner ej tanken godtagbar. Riksmarskalksämbetet, högsta</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:71</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>domstolen
och kammarkollegiet menar att för att villkor skall kunna uppställas stadgande
härom måste tas in i successionsordningen. Högsta domstolen uttalar sålunda
att, om samtycke anses böra kunna förenas med villkor, detta uttryckligen bör
anges i lagtexten. Det bör vidare enligl högsta domstolen av lagtexten framgå,
vilket statsorgan som har att pröva om uppställt villkor blivit uppfyllt. Ävenjustitiekanslern
finnerdet mycket tveksamt huruvida det över huvud skulle vara möjligt att
uppställa villkor utan uttryckligt författningsstöd. Justitiekanslern uttalar
sålunda att dörren i varje fall inte torde stå öppen för vilka villkor som
helst. Någon gräns måste uppenbariigen under alla förhållanden dragas i
författningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser
behandlar frågan om möjligheten för arvprins att äkta enskild svensk mans dotter,
nämligen riksmarskalksämbetet, regeringsrätten, Svea hovrätt, hovrätten över
Skåne och Blekinge, kammarkollegiel samt minoriteterna i länsstyrelserna for
Kronobergs och Blekinge län. Nämnda remissinstanser har i huvudsak uttalat sig
för att förbudet mot sådant gifte slopas. Riksmarskalksämbetet utlalar sålunda
att tillräcklig garanti mot ett urdynastisk synpunkt olämpligt äktenskap finns
inbyggd i det samtycke som fordras enligt paragrafens försia mening. Ämbetet
delar ej heller utredningsmannens farhågor att ett alltmera utökat antal
äktenskap mellan tronarvingarna och vanliga svenska medborgare kan leda till
att det kungliga biodel blir alll mer urvattnat med påföljd att del blir allt
svårare, biologiskt och socialt, att upprätthålla föreställningen om
kungahusets särart och därmed också att motivera den ärftliga monarkin. Om
förbudet ej slopas bör enligt regeringsrätten den nuvarande formuleringen av
bestämmelsen ej bibehållas. Regeringsrätten menar sålunda att det ej kan vara
avgörande om fadern eller modern till den tilltänkta partnern är svensk.
Bestämmande bör i angivei fall bli om partnern själv är svensk. Vidare
framhåller regeringsrätten att enligt ordalagen förbudet drabbar arvprins som
vill gifta sig med svensk mans dotter, däremoi inte arvprinsessa, som vill
gifta sig med svensk mans son. I formellt hänseende påpekar<span
style='text-transform:uppercase'>//oj/ö </span>domslolen att uttrycket
"arvsrätt till riket" i 5 § lämpligen torde böra ersättas med "successionsrätt
lill tronen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8
§ i successionsordningen Oronarvinges upphöjande tiU regerande furste av utländsk
stat)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksmarskalksämbetet
har intet att invända mot regeln i gällande rätt att riksdagen skall lämna sitt
samtycke till att arvprins upphöjs till regerande furste i utländsk stat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om rättsföljden av att arvprins upphöjs till regerande furste i utländsk stal
berörs av regeringsrätten, som anser alt diskvalifikations-grunden i 8 §
successionsordningen knappasl har större aktualitet i dagens värld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om sättet för samtyckets lämnande berörs av högsta domstolen, som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:71</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>påpekar
att en lag måste ha ett allmängiltigt innehåll. Orden "genom lag" bör
därför utgå i denna paragraf liksom i 9 §. Även riksmarskalksämbetet gör samma
påpekande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9
§ I successionsordningen (statschefs giftermål m. m.)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringsrätten
tar både i sakligt och formellt hänseende avstånd från förslaget såvittangårs t
a tschefs ingående av äktenskapochanför att frågan om hur statschefens ingående
av äktenskap skall regleras inte sammanhänger med införandet av kvinnlig
tronföljd. Det saknas enligt regeringsrättens mening anledning att nu aktualisera
detta spörsmål. Förslaget är även i sig knappast ändamålsenligt. Valet av maka
eller make är inle ett ämne som över huvud lämpar sig för behandling i
riksdagen (motionsrätt, utskottsutlåtande, offentlig debatt etc). Om statschefs
val av make/maka skall diskvalificera från fortsatt funktion som statschef är
detta ett ämne som bör regleras i 5 kap. regeringsformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
övrigt gör ingen remissinstans invändning mot regeln att samtycke skall lämnas.
Några remissinstanser tar upp frågan om verkan av bristande Samtycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Högsta
domstolen påpekar att någol stadgande om verkan av att bestämmelsen i 9 §
åsidosätts ej föreslås. Högsta domstolen framhåller emellertid att en positiv
bestämmelse härom är erforderiig mot bakgrund av motsvarande reglering för
tronarvinge för att förebygga ett inte avsett motsatsslut. Efter förebild av
vad som i motsvarande fall får anses gälla beträffande tronarvinge lorde rätlsföljden
böra vara, att konungen föriorar sin behörighet att vara statschef och att
efterkommande till honom eller vissa av dem mister sin successionsrätt. Med en ultrycklig
regel om sådan verkan blir även klariagt, att uteblivet samtycke lill ett av
konungen eller i förekommande fall drottningen ingånget äktenskap ej inverkar
på äktenskapets giltighet. Även Justitiekanslern och hovrätten över Skåne och
Blekinge menar att av paragrafen klart skall framgå att konungen, om han utan
föreskrivet samtycke ingår äklenskap eller mottar regentskap i utländsk stat,
förlorar tronen. Denna uppfattning delas av kammarkollegiet, som också
uttryckligen tillstyrker den nya paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Äv
de remissinstanser som lar upp frågan om vem som skall lämna samtycke lill konungens
giftermål är det endast länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län som tillstyrker
att den uppgiften bör ankomma på riksdagen. Riksmarskalksämbetet, kammarkoUegiet
samt länsslyrelsen för Kronobergs län menar all samtycke till giftermål i
stället kan ges av regeringen. Enligt Svea hovrätt är det - om någon
bestämmelse härom över huvud taget anses erforderlig - till fyllest att kräva
regeringens samtycke till äktenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om var ett stadgande om förbud för konungen att utan riksdagens samtycke
mottaga utländskt regentskap eller ingå äktenskap och om verkan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:71</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
överträdelse härav lämpligen bör ha sin plats berörs av högsla domstolen, som
anför att ehuru skäl kan anföras för stadgandets placering i 5 kap. regeringsformen,
stadgandet även kan försvara sin plats i successionsordningen med hänsyn lill
sitt nära samband med reglerna däri. Enligt regeringsrätten bör ett stadgande
om förbud av nyssnämnt slag intas i 5 kap. regeringsformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>10
if I successionsordningen (titlar)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om vilken titel gemålen till drottning-statschef skall bära och föriust av
titeln berörs av några remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
riksmarskalksämbetets mening är det naiuriigast att gemålen, om drottning-statschefen
lämnar tronen eller om paret träder i skilsmässa, får behålla sin prinstilel,
under vilken han kanske i årtionden varil känd. Detta gäller i all synnerhet om
han blir änkeinan. De avslutande orden i 10 § "dock utan rätt till
kronan" torde enligt äraibetet kunna utgå. Riksmarskalksämbetet
framhåller vidare att vad i övrigt gäller frågor om titlar samt om tillhörighet
till del kungliga huset och andra hithörande spörsmål dessa bör liksom hittills
regleras enligt vid varje aktuellt tillfälle gällande europeisk fursterätt och
med beaktande av iakttagen inhemsk praxis. Det är enligt ämbetet lätt att
konstatera att vad utredningsmannen härutinnan anfört ej till alla delar
motsvarar tillämpad sedvänja. Regeringsrätten menar att anledning saknas att i
grundlag särskilt reglera titulaturen för gemålen till drottningstatschefen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av övergångsbestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
tar i regel inte upp frågan om övergångsbestämmelser behövs. 1 två yttranden
anförs dock synpunkter på denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksmarskalksämbetet
menar att avsteget från regeln att lagar, och i all synnerhget grundlagar, ej
bör tillerkännas tillbakaverkande kraft inte bör drivas längre än att om vårt
kungapar före ikraftträdandet av en ny successionsordning flr först en eller
flera döttrar och sedan en son, som enligt nu gällande ordning alltså står
närmast till tronen, så skall ändring därutinnan ej ske även om den nya
tronföljdsordningen är fullt kognatisk. Enligt JusUUekanslern innebär förslaget
att de nya tronföljdsreglerna skall beröra samtliga manliga och kvinnliga avkomlingar
till Cari XVI Gustaf att man ger lagstiftningen tillbakaverkande kraft. Det är
en allmän princip i vår lagstiftning att denna inte ges retroaktiv giltighet
utan att särskilda skäl föreligger, vilket stundom ansetts vara fallet inom
exempelvis skattelagstiftningen. I förevarande fall tillkommer att fråga är om
att ge grundlag tillbakaverkande krafl, vilkel bör mana till särskild restriktivitet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:71</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Familjenamn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksmarskalksämbetet
och regeringsrätten tar upp frågan om behovet av en rättslig reglering i fråga
om släktnamnet för kungahusets medlemmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksmarskalksämbetet
delar utredningsmannens uppfattning att en rättslig reglering i framliden kan
komma att krävas i fråga om släktnamn förde barn som föds i en arvprinsessas
eller en drottning-statschefs äktenskap. Ur dynastisk synpunkt synes det ligga
närmast till hands att dessa barn bär släktnamnet Bernadotte. Ärvprinsessans
eller drottningen-statscshefens gemål kan tänkas bära släktnamnet Bernadotte i
förening med det egna namnet. Enligt regeringsrätten förtjänar frågan
övervägande. Det är ej självklart att namnlagens regler utan vidare skall
tillämpas på kungahusets medlemmar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:81.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G10371prop_197778__71.pdf1481310pdfom kvinnlig tronföljdhttps://data.riksdagen.se/fil/57E1A7E5-B64F-49C2-924C-F2E122ECF6AE