2451083G103641977/7864propproppropProposition 1977/78:64PropositionProposition6401978-02-09 00:00:002024-12-27 14:43:052008-06-12 17:32:59om ändrade regler för beräkning av avdrag för pensionförsäkringspremier, m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G10364/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G10364https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G10364
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
191111%'. 64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:240.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1977/78:64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om ändrade regler för beräkning av avdrag för
pensionsförsäkrings-premier, m.m.;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslutad den 9 febmari 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen föreslår riksdagen alt antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:274.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:195.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>INGEMAR MUNDEBO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 propositionen föreslås vissa ändringar i 1975 års
lagstiftning om nya beskattningsregler för pensionsförsäkringar m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lagstiftning bygger pä principen att det skall vara
möjligt att med obeskattade medel bygga upp en pensionsstandard som motsvarar
vad som utgår enligt allmän pensionsplan. Sedan lagstiftningen genomfördes har
en ny ITP-plan med väsentligt utökade förmåner antagits. De arbetsgivare som
tillämpar ITP-planen får med nuvarande regler automatiskt det ökade
avdragsutrymme som behövs för att täcka kostnader enligt den nya planen. För egenförelagare
m.fl. som saknar pensionsskydd i anställning och för arbetsgivare som inte
tillämpar allmän pensionsplan slår avdragen däremot kvar på tidigare nivå. För
alt återställa likställigheten i avdragshänseende föreslås nu att avdragen
höjs för de sistnämnda gmpperna. Förslagel innebär att den som saknar rätt till
tjänstepension i fortsättningen får avdrag för premier för egen
pensionsförsäkring med 35% av A-inkomst intill en inkomst på 20 basbelopp och
med 25% av A-inkomst mellan 20 och 30 basbelopp. Även i övrigt föreslås vissa
smärre ändringar i reglerna om allmänt avdrag för pensionsförsäkringspremier.
Vidare föreslås att arbetsgivare i fråga om anställd som inte omfattas av
allmän pensionsplan skall få avdrag med 35% av utgiven lön intill en lön på 20
basbelopp och med 25 % av lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp (den s. k.
alternativregeln).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt föreslås ändringar i de avdragsregler som gäller
för arbetsgivare som tillämpar allmän pensionsplan. En sådan arbetsgivare får
enligt 1-Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:64</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gällande
regler avdrag för vad del kostar alt trygga åtagande enligt planen. Enligl förslagel
skall fortfarande som huvudregel gälla alt avdrag medges för kostnader för all irygga
åtagande enligt allmän pensionsplan. Det föreslås dock att huvudregeln skall få
tillämpas endast under förutsättning alt planen såvitt gäller högsla pensionsgmndande
lön och ålderspension inte ger förmåner utöver en viss nivå. Som godtagbar nivå
räknas vad som gällde enligt planen vid 1977 års utgång. Ändras en plan efter
denna lidpunkt, får ändringen inle leda lill att planen i nämnda hänseenden ger
förmåner överstigande en nivå som i huvudsak motsvarar förmånsnivån enligt 1977
års ITP-plan. Sistnämnda begränsning gäller även om en ny plan fastställs efter
utgången av år 1977. Om planen bryter mot dessa bestämmelser, medges inte
längre avdrag enligt huvudregeln. Arbetsgivaren får i stället avdrag enligt
den nyssnämnda altemativregeln. Det föreslås också att avdrag för kostnader för
att trygga s. k. smärre avvikelser från allmän pensionsplan i fortsättningen i
princip skall medges endast i de fall då utfästelse om sådana avvikelser har
lämnats före utgången av år 1977.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås vidare att avdragsrätt skall införas för den avgift för
kostnadsutjämning som arbetsgivare i vissa fall skall utge enligt den nya ITP-planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
föreslås ett förtydligande av övergångsbestämmelsema till de regler om
beskattning av personskadeersättning som infördes i början av år 1977.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya reglema om avdrag för pensionsförsäkringspremier och arbetsgivares avdrag
för kostnader för att trygga anställdas pensionering föreslås bli tillämpliga
första gången vid 1979 års taxering. Reglema om avdragsrätt för
kostnadsutjämning avses kunna tillämpas fr.o.m. 1978 års taxering medan
ändringen i nyssnämnda övergångsbestämmelser föreslås bli Ulllämplig redan vid
1977 års taxering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:57.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:64</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring ! kommunalskattelagen (1928:370)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 46 § 2 mom. samt punkt 2 e av
anvisningarna till 29 § kommunalskaltelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46 § 2 mom.' I hemortskommunen äger skattskyldig, som
varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret, därjämte njuta avdrag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för periodiskt
understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som icke får avdragas
från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av
punkt 5 av anvisningarna;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för påförda egenavgifter
i den omfattning som anges i anvisningama tiU41b§;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för premier och
andra avgifter, som skattskyldig erlagt för försäkringar av följande slag,
vilka ägas av honom själv eller, i förekommande fall, hans make eller hans
omyndiga barn, nämligen kapitalförsäkring, till den del avdrag för premien ej
medges enligt punkt 2 av anvisningama till 22 § eller punkt 9 av anvisningarna
till 29 §, arbetslöshetsförsäkring samt sädan sjuk- eller
olycksfallsförsäkring, dämnder inbegripen avgift till sjukkassa för
begravningshjälp, som ej avses i 33 § och som ej utgör sjukförsäkring enligt
2-4 kap. lagen om allmän försäkring;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för belopp som
den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogat intyg eller annat
skriftligt bevis utgivit under beskattningsåret för underhåll av icke
hemmavarande barn om barnet är under 18 år eller, såvitt gäller underhåll på gmnd
av dom, oavsett barnets ålder, dock högst med 2 500 kronor för varje barn;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6) för under beskattningsåret av den skattskyldige erlagd
avgift avseende annan pensionsförsäkring än Uänstepensionsförsäkring. som äges
av arbetsgivare, om försäkringen äges av den skattskyldige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömansskatt, skall
avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring och
underhållsbidrag, som i första styckei 4) och 6) här ovan sägs, åtnjutas
allenast i den mån hänsyn vid beräkningen av sjömansskatt icke tagits till
understödet, avgiften eller underhållsbidraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därest skattskyldig endast under en del av
beskattningsåret varit här i riket bosatt, skall avdrag, som nu sagts, åtnjutas
allenast i den mån det belöper å nämnda tid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avdrag för
premier och andra avgifter, som avses i första stycket 3) här ovan, må ej för
skattskyldig åtnjutas till högre belopp än 250 kronor; dock att, om
skattskyldig under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med andra
maken, ifrågavarande avdrag för dem båda gemensamt må åtnjutas med högst 500
kronor. Avdrag, som nu sagts, med högst 500 kronor må vidare åtnjutas om
skattskyldig under beskattningsåret varil ogifl (varmed jämställes änka,
änkling eller frånskild) och haft hemmavarande barn under 18 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'Senaste lydelse 1976: 1099. 2-Riksdagen 1977/78. 1 saml.
Nr 64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:64</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får ej
överstiga den skattskyldiges A-inkomst för antingen beskattningsåret eller
året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn lill storleken av sådan
inkomst. Avdraget får uppgå till högsl 30 procent av inkomst som hänför sig
till jordbmksfastighet eller rörelse eller som hänför sig till anställning, om
den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och icke är anställd
i aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande inflytande
som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 §, samt 10 procent
av övrig A-inkomst, beräknat på en sammanlagd A-inkomst av högst tjugo gånger
det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för
januari månad året närmast före taxeringsåret, men får i siäUet beräknas till
högst 7000 kronor jämte 30 procent av inkomsl som hänför sig lill jordbruksfastighet
eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst av 23000 kronor. Avdraget beräknas
i sin helhet antingen på inkomst som skall upptagas till beskattning under
beskattningsåret eller på inkomsl året närmast dessförinnan. Med A-inkomst
avses inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt är att anse som A-inkomst.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får ej
överstiga den skattskyldiges A-inkomst för an-Ungen beskattningsåret eller året
närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. /
fråga om sådan A-inkomst som hänför sig till jordbmksfastighet eller rörelse
eller som hänför sig till anställning, om den skattskyldige helt saknar
pensionsrätt i anställning och icke är anställd i aktiebolag eller ekonomisk
förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2e femte
stycket av anvisningarna till 29 §,/å/' avdraget uppgå till sammanlagt högst
35 procenl av inkomsten lill den del den icke överstiger tjugo gånger det
basbelopp som enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring bestämts för
januari månad året närmasl före taxeringsåret samt högst 25 procent av den del
av inkomsten som överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp. 1
fråga om övrig A-inkomst får avdraget uppgå till högst 10 procent av inkomsten
till den del den tillsammans med A-inkomst enligt föregående mening icke
överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. 1 stället för vad som angivits i
andra och tredje meningarna av detta stycke får avdraget beräknas till högst
ett belopp motsvarande angivet basbelopp jämte 30 procenl av inkomst som hänför
sig till jordbmksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst
motsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräknas i sin helhet
antingen på inkomst som skall upplagas till beskattning under
beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses
inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra slycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt är att anse som A-inkomst.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:64</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket efter
ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får åtnjutas med
högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall
dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse
som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning,
får medges avdrag högst med belopp, beräknat som för inkomst av
jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående
stycke. Sådant avdrag får dock icke beräknas för inkomst som härrör från
aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige har sådant
bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna
till 29§. Har skattskyldig, som drivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse, upphört
med driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej skaffat
sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på sådan inkomst
som enligt 9§ 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är
att anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av
det antal år varunder den skattskyldige drivit jordbruket, skogsbmket eller
rörelsen, dock högsl för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragels
storlek tagas till den skatlskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter
till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får dock ej
överstiga ett belopp som för vaije år som driften pågått motsvarar .s-e.r
gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för
januari månad det år varunder driften i förvärvskällan upphört och ej heller
summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av
förvärvskällan</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket efter
ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får åtnjutas med
högre belopp än som följer av bestämmelsema i föregående stycke. Därvid skall
dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse
som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsräll i anställning,
får medges avdrag högst med belopp, beräknat som för inkomst av
jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående
stycke. Sådant avdrag får dock icke beräknas för inkomst som härrör från
aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige har sådant
bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna
till 29 §. Har skattskyldig, som drivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse,
upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej
skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på sådan
inkomst som enligt 9§ 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
är att anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande
av det antal år varunder den skattskyldige drivit jordbruket, skogsbruket eller
rörelsen, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets
storlek tagas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter
till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får dock ej
överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger
det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för januari månad
det år varunder driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de
belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:64</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och sådan inkomst av Ullfällig förvärvsverksamhet som är
att hänföra Ull vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Mot beslut
av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får talan ej föras.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är
att hänföra Ull vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Mot beslut
av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får talan ej föras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket
6) men har avdrag för avgiften helt eller delvis icke kunnat åtnjutas enligt bestämmelsema
i femte stycket, medgives avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det
påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag får dock icke åtnjutas med belopp
som tillsammans med eriagd avgift sistnämnda år överstiger vad som angives i
femte stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oavsett föreskriftema i de föregående styckena får avdrag
för avgift som avses i första stycket 6) ej åtnjutas till högre belopp än
skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor, som äro
skattepliktiga i hemortskommunen, och övriga avdrag enligl denna paragraf Kan
avdrag för avgift som avses i första stycket 6) icke utnyttjas i hemortskommunen,
må avdrag för återstoden av vad sålunda beräknats åtnjutas i annan kommun med
belopp intill den där redovisade inkomsten, i förekommande fall efter andra
avdrag enligt denna paragraf som åtnjutes vid taxeringen i kommunen. Vad som
sålunda ej kunnat avdragas får den skattskyldige tillgodoföra sig genom avdrag
senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter det år då avgiften erlades.
Ej heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan
övriga avdrag enligt denna paragraf åtnjuUts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anvisningar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till 29 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.e.
Arbetsgivares rätt till avdrag för kostnader avsedda att trygga
pensionsåtagande skaU motsvara högst vad som behövs för att trygga åtagande
enligt allmän pensionsplan. Om allmän pensionsplan träder i kraft stegvis men
arbetsgivaren lämnat utfästelse om en snabbare Ullämpning av planen, har arbetsgivaren
rätt till avdrag för kostnader föranledda av denna utfästelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmän pensionsplan har samma innebörd som i 4§ lagen
(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Med allmän pensionsplan
avses emellertid i denna lag, i fall</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.e.
Arbetsgivare har — under de förulsättningar som anges i Iredje stycket — rätt
till avdrag för kostna-derför att trygga pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan.
Om allmän pensionsplan träder i kraft stegvis men arbetsgivaren lämnat
utfästelse om en snabbare tilllämpning av planen, har arbetsgivaren rätt till
avdrag för kostnader föranledda av denna utfästelse. Allmän pensionsplan har
samma innebörd som i 4§ lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
Med allmän pensionsplan avses emellertid i denna lag, i fall där
pensionsåtagande enligt allmän</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Senaste lydelse 1976: 1099.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:64</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>där pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan icke
föreligger, även</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pensionsåtagande
för pensionsförmåner som rymmes inom vad som är sedvanligt enligt allmän pensionsplan
i fråga om arbetstagare med motsvarande uppgifter eller hans efterlevande
under förutsättning att annat åtagande än sådant som innebär tryggande genom
pensionsförsäkring eller avsättning till pensionsstiftelse tryggats genom
kreditförsäkring,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pensionsbestämmelser,
som rekommenderats av Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet eller
Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund och antagits såsom
pensionsreglemente av kommun, kommunalförbund. Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet, Kommunernas Pensionsanstalt, Svenska kyrkans
församlings- och pastoratförbund eller Sjukvårdens och socialvårdens
planerings- och rationaliseringsinstitut eller av annan arbetsgivare, för
vars pensionsutfästelser enligt pensionsreglementet kommun, kommunalförbund.
Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet eller Svenska kyrkans församlings-
och pastoratförbund tecknat borgen, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pensionsåtagande
som har lämnats av statligt företag och för vilket staten har tecknat borgen.</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse pensionsplan icke föreligger, även</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pensionsåtagande
för pensionsförmåner som rymmes inom vad som är sedvanligt enligt allmän pensionsplan
i fråga om arbetstagare med motsvarande uppgifter eller hans efterlevande
under fömtsättning att annat åtagande än sådant som innebär tryggande genom
pensionsförsäkring eller avsättning Ull pensionsstiftelse tryggats genom
kreditförsäkring,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pensionsbestämmelser,
som rekommenderats av Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet eller
Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund och antagits såsom
pensionsreglemente av kommun, kommunalförbund. Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet, Kommunernas Pensionsanstalt, Svenska kyrkans
församlings- och pastoratförbund eller Sjukvårdens och socialvårdens
planerings- och rationaliseringsinstitut eller av annan arbetsgivare, för
vars pensionsutfästelser enligt pensionsreglementet kommun, kommunalförbund.
Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet eller Svenska kyrkans församlings-
och pastoratförbund tecknat borgen, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pensionsåtagande
som har lämnats av statligt företag och för vilket staten har tecknat borgen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta
att även annat pensionsåtagande vid tillämpning av denna lag skall anses som
allmän pensionsplan. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som här avses får
talan ej föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdragsrätt enligt första stycket föreligger endast under
förutsättning dels att högsta pensionsgrundande lön enligt den allmänna pensionsplanen
icke överstiger trettio gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring bestämts för Januari månad</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:64</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>året närmast före ta.xeringsåret eller det högre
pensionsgrundande belopp som gällde enligt planen vid utgången av år 1977, dels
att livsvarig ålderspension vid full intjänandetid enligt planen icke avses
komma att överstiga 15 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den
icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp, 70 procent av den
pensionsgrundande lönen till den del den överstiger sju och en halv men icke
tjugo gånger nämnda basbelopp och 40 procent av den pensionsgrundande lönen
till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp
eller det högre pensionsbelopp som gällde enligt planen vid utgången av år
1977. Det förhållandet att planen ger rätt till ålderspension utöver 15 procent
av den pensionsgrundande lön som icke överstiger sju och en halv gånger nämnda
basbelopp utgör dock icke hinder för avdrag, om den överskjutande pensionen är
avsedd att utgöra ersättning för till-läggspension enligt lagen om allmän
försäkring.</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bestämmande av avdragsrätt enligt första stycket får -
även om detta ej har medgivils i allmän pensionsplan - i pensionsåtagande
inräknas såväl arbetstagares anställningstid hos samma arbetsgivare innan
åtagandet lämnats som anställningstid hos förutvarande arbetsgivare. Vid beräkning
av avdrag för tryggande av åtagandet skall härvid dock avräknas sådan pension
åt arbetstagaren, som tidigare har utfästs och tryggats av arbetsgivare under
anställningstid som inräknas i åtagandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag för kostnad avsedd att trygga pensionsåtagande som
innebär rätt till pension före 65 års ålder - hämnder inbegripet kostnad avsedd
att vid arbetstagarens avgång före 65 års ålder trygga samma pensionsförmåner
som skulle ha tillkommit honom vid avgång vid nämnda ålder - medges i den
utsträckning sådana förmåner kan utgå enligt allmän pensionsplan och med
beaktande jämväl av bestämmelserna i tionde stycket. Är fråga om arbetstagare i
aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över
företaget, är dock kostnad som här avses och som hänför sig till avgång före 60
års ålder avdragsgill endast efter beslut enligt elfte stycket. Till gmnd för
bedömande om en arbetstagare har bestämmande inflytande lägges det samlade
innehavet av aktier eller andelar i företaget hos arbetstagaren själv jämte
sådana honom närstående personer som nämns i 35 § 3 mom. tionde stycket denna
lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:64</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
medel, som avsatts enligt b eller d, medges sålunda avdrag inUII vad som
motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv, och för pensionsförsäkring medges
avdrag för så stor del av kostnaderna som behövs för att trygga
pensionsåtagande, allt med iakttagande av bestämmelserna i första—femte
styckena och beslut enligt elfte stycket av denna anvisningspunkt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dock
medges avdrag även utöver vad som anges i föregående stycke, om
pensionsutfästelserna avser förmåner som innebär smärre avvikelser från
allmän pensionsplan och utfästelserna till den del de avser sådana avvikelser
har tryggats genom pensionsförsäkring. Med smärre avvikelser förstås sådana
förmånsbelopp som utgår utöver allmän pensionsplan men inom ramen för högsta
pensionsgrundande lön enligt planen under förutsättning att den genomsnittliga
kostnaden för förmånsbeloppen icke överstiger åtta procent av kostnaden för
pensionsåtagande enligl den allmänna pensionsplanen. Med genomsnittlig
kostnad för förmånsbeloppen förstås den merkostnad som motsvarande förmåner
skulle medföra, om de skulle lämnas åt samtliga som omfattas av den allmänna
pensionsplanen. Överstiger kostnaden för förmånsbeloppen vad nu sagts, skall
emellertid ingen del av den kostnad som överstiger kostnaden för
pensionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen vara avdragsgill. För att
erhålla avdragsrätt skall arbetsgivaren med intyg av försäkringsgivaren styrka
att endast smärre avvikelser från allmän pensionsplan föreligger.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dock
medges avdrag även utöver vad som anges i föregående stycke, om
pensionsutfästelserna avser förmåner som innebär srnärre avvikelser från
allmän pensionsplan. Detta gäller dock endast under förutsättning att
utfästelserna lill den del de avser sådana avvikelser har tryggats genom
pensionsförsäkring. Vidare fordras att utfästelserna har lämnats före utgången
av år 1977 eller att de lämnats IiU arbetstagare som därefter erhållit
anställning hos arbetsgivare och motsvarar utfästelser som har lämnats av arbetsgivaren
till andra arbetstagare före utgången av år 1977. Med smärre avvikelser förstås
sådana förmånsbelopp som utgår utöver allmän pensionsplan men inom ramen för
högsta pensionsgrundande lön enligt planen under förutsättning att den
genomsnittliga kostnaden för förmånsbeloppen icke överstiger åtta procent av
kostnaden för pensionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen. Med genomsnittlig
kostnad för förmånsbeloppen förstås den merkostnad som motsvarande förmåner
skulle medföra, om de skulle lämnas åt samtliga som omfattas av den allmänna
pensionsplanen. Överstiger kostnaden för förmånsbeloppen vad nu sagts, skall
emellertid ingen del av den kostnad som överstiger kostnaden för
pensionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen vara avdragsgill. För att
erhålla avdragsrätt skall arbetsgivaren med intyg av försäkringsgivaren styrka
att endast smärre avvikelser från allmän pensionsplan föreligger. Om särskilda
skäl föreligga, får riksskatteverket besluta att avdrag som avses</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:64</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tryggas pensionsåtagande för arbetstagare som icke
omfattas av allmän pensionsplan genom pensionsförsäkring, får arbetsgivaren,
om lian så önskar, i stället göra avdrag för kostnaderna för denna försäkring
med högsl ett belopp motsvarande 30 procent av vad arbetsgivaren utgivit till
arbetstagaren i lön antingen under beskattningsåret eller under det närmast
föregående beskattningsåret. Vid beräkning av avdrag enligt detta alternativ
får ej inräknas lön som överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast före
taxeringsåret.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i detta stycke skall medges även i andra fall. Mot beslut
av riksskatteverket i fråga som här avses får talan ejföras.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
arbetsgivare gjort pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan men föreligger
icke avdragsrätt enligt första stycket eller har arbetsgivare gjort
pensionsåtagande för arbetstagare som icke omfattas av allmän pensionsplan,
får han — under förutsättning att åtagandet tryggats genom pensionsförsäkring
— avdrag för kostnaderna för sådant åtagande med högst ett belopp motsvarande
summan av 35 procent av vad arbetsgivaren utgivit i lön till arbetstagaren
intill en lön som motsvarar tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast före
taxeringsåret samt 25 procent av lönen till den dd den överstiger tjugo men
icke trettio gånger nämnda basbelopp. Avdraget får beräknas på lön som arbetsgivaren
utgivit till arbetstagaren antingen under beskattningsåret eller under det
närmast föregående beskattningsåret.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgivare, som enligt 25 § lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m. m. är skyldig att trygga upplupen del av
pensionsutfästelse genom all köpa pensionsförsäkring, får avdrag för hela
kostnaden för sådan försäkring om utfästelsen icke avser arbetstagare i
aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över
företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beräkning av avdrag för kostnader avsedda att trygga
arbetsgivares pensionsåtaganden får pensionsutfästelse beaktas endast om försäkringför
utfästelsen skulle ha varit sådan pensionsförsäkring som avses i punkt I av
anvisningarna till 31 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta
om avdrag avseende kostnader för att trygga pensionsutfästelse utöver vad som
gäller enligt första och femte styckena ovan. Mot sådant beslut får talan ej
föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då
lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk
författningssamling, och tillämpas första gången vid 1979 års taxering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:64</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>11</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgift för kostnadsutjämning enligt allmän
pensionsplan, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har arbetsgivare tryggat
åtagande om ålderspension enligt allmän pensionsplan genom att redovisa
pensionsskuld under mbriken Avsatt till pensioner och innehåller planen regler
om utjämning av pensionskostnaden mellan olika arbetsgivare gäller
bestämmelserna i 2 och 3 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Avgift som arbetsgivare
enligt planens bestämmelser utger till det organ som administrerar planen för
att utjämna andra arbetsgivares pensionskostnader utgör avdragsgill kostnad
vid beräkning enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt av nettointäkt av den förvärvskälla till vilken
pensionsutfästelsen hänför sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Medel, som i enlighet med
planens bestämmelser tillgodoförs arbetsgivare av del organ som administrerar
planen för att utjämna pensionskostnader, utgör skattepliktig intäkt för
arbetsgivaren i den förvärvskälla till vilken pensionsutfästelsen hänför sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i krafl två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har
utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första
gången vid 1978 års taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1977:41) om ändring i kommunalskattelagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>(1928:370)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsema till lagen (1977:41) om ändring i kommunalskaltelagen
(1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.
De nya bestämmelserna i 19 §-utom såvitt avser ersättning på gmnd av
skadeståndsförsäkring - samt i 32 § 1 mom., anvisningarna Ull 19 §, punkt </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>av
anvisningarna till 32 § och punkt 1 av anvisningarna till 50 § tillämpas första
gången vid 1977 års taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
livränta som utgår på grund</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Har livränta som utgår på grund<br>
av personskada och icke avser er-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>av personskada och icke avser er<br>
sättning för förlorat underhåll fast-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>sättning för förlorat underhåll fast<br>
ställts före den 1 januari 1976 gäller</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ställts före den 1 januari 1976 gäller<br>
dock följande. Vid tillämpning av</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>dock följande. Vid tillämpning av<br>
32 § 1 mom. i dess nya lydelse skall</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32 § 1 mom. i dess nya lydelse skall<br>
hälften av det till ett beskattningsår</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>hälften av det till ett beskattningsår<br>
hänföriiga livräntebeloppet, till den</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>hänföriiga livräntebeloppet, Ull den<br>
3-Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:64</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>del detta icke överstiger det basbelopp som enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring har fastställts för januari månad
beskattningsåret, anses avse ersättning för annat än förlorad inkomst av skatteplikUg
natur (skattefri del av livräntan). Om den skattskyldige under beskattningsåret
uppburit flera sådana livräntor, beräknas för totalbeloppet på motsvarande
sätt en skattefri del som hänföres till de olika livräntorna i förhållande
till deras storlek. Utbytes livränta som här avses mot engångsbelopp, skall vid
tillämpning av de nya bestämmelsema i anvisningama till 19 § så stor del av
engångsbeloppet anses utgöra icke skattepliktig inkomst som motsvarar
förhållandet mellan den skattefria delen av det Ull året för utbytet hänförliga
livräntebeloppet och hela detta livräntebelopp, beräknat som om livräntan utgått
hela året på oförändrade villkor. I fråga om livränta som utgår enligt lagen
(1954: 243) om yrkesskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår
enligt annan författning eller på gmnd av regeringens förordnande och som bestämmes
av eller utbetalas från riksförsäkringsverket samt i fråga om utbyte av sådan
livränta mot engångsbelopp skall vad nu sagts gälla även beträffande livränta
som har fastställts den 1 januari 1976 eller senare på gmnd av skadefall som
har inträffat före den I juli 1977.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>del detta icke överstiger det basbelopp som enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring har fastställts för januari månad
beskattningsåret, anses avse ersättning för annat än förlorad inkomst av
skattepliktig natur (skattefri del av livräntan). Om den skattskyldige under beskattningsåret
uppburit flera sådana livräntor, beräknas för totalbeloppet på motsvarande
sätt en skattefri del som hänföres till de olika livräntorna i förhållande
till deras storlek. Utbytes livränta som här avses helt eller delvis mot engångsbelopp,
skall vid tillämpning av de nya bestämmelserna i anvisningarna till 19 § så
stor del av engångsbeloppet anses utgöra ersättning för annat än förlorad
inkomst av skattepliktig natur som motsvarar förhållandet mellan den skattefria
delen av det Ull året för utbytet hänföriiga livräntebeloppet och hela detta
livräntebelopp, beräknat som om livräntan utgått hela årel på oförändrade
villkor. I fråga om livränta som utgår enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan
författning eller på grund av regeringens förordnande och som bestämmes av
eller utbetalas från riksförsäkringsverket samt i fråga om utbyte av sådan
livränta mol engångsbelopp skall vad nu sagts gälla även beträffande livränta
som har fastställts den 1 januari 1976 eller senare på gmnd av skadefall som
har inträffat före den 1 juli 1977.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. De nya bestämmelserna i 19 § angående ersättning på
grund av skadeståndsförsäkring och i punkt 5 av anvisningarna till 46 §
tillämpas första gången vid 1978 års taxering. Nämnda anvisningspunkt i dess
äldre lydelse tillämpas dock alltjämt vid 1978 och senare års laxeringar i
fråga om periodisk utbetalning av skadestånd som har fastställts före utgången
av år 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då
lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk
författningssamling, och tilläm-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:64</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>pas
första gången vid 1977 års taxering. Har skatlskyldig till följd av utbyte av
personskadelivränta vid 1977 års inkomsttaxering blivit beskattad för högre
belopp ån som följer av de nya bestämmelserna i denna lag, får han genom besvär
i särskild ordning, som anförs före utgången av år 1978, föra talan om sådan
ändring av nämnda inkomsttaxering som föranleds av de nya bestämmelsema i denna
lag. I sådant fall får inom samma tid besvär även anföras av taxeringsintendent
Ull den skattskyldiges förmån. I fråga om besvär som här avses gäller 103 och
104 §§ taxeringslagen (1956:623) i tillämpliga delar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:89.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:64</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
BUDGETDEPARTEMENTET</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1978-02-09</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministem Fälldin, ordförande, och
statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård,
Olsson, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder,
Wikström, Johansson, Friggebo</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Mundebo</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om ändrade regler for beräkning av avdrag för
pensionsförsäkringspremier, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hösten 1975 infördes nya beskattningsregler för
pensionsförsäkringar och arbetsgivares kostnader för att trygga anställdas
pensionering (prop. 1975/76:31, SkU 1975/76:20, rskr 1975/76:132, SFS
1975:1347-1354). Lagsttftningen grundades på principen att det skulle vara
möjligt att med obeskattade medel bygga upp eh pensionsstandard som motsvarade
pensionsförmåner enligt allmän pensionsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att utreda vissa frågor som var olösta även efter 1975
års lagsUftning tillkallades Utredningen (Fi 1976: 02) om beskattning av
tjänstepensioner'. Vissa i huvudsak lekniska justeringar av lagstiftningen har
tidigare genomförts efter förslag från utredningen (prop. 1976/77:48, SkU
1976/77:14, rskr 1976/77: 102, SFS 1976: 1099-1101).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har i augusti 1977 avlämnat ett nytt
delbetänkande (Ds B 1977:7) Underlag för beräkning av avdrag för premier för
pensionsförsäkring. Förslaget har föranletts av att den viktigaste allmänna
pensionsplanen, den s. k. ITP-planen, har ändrats i vissa avseenden. För att
bevara den nära anknytningen mellan reglerna om avdragsrätt för pensionskostnader
och de förmåner som utgår enligt allmän pensionsplan föreslår utredningen att
avdragsrätten för pensionsförsäkringspremier utvidgas i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av
kammarrätten i Göteborg, riksförsäkringsverket (RFV), försäkringsinspektionen, riksskatteverket
(RSV), länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Malmöhus,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Utredningsman regeringsrådet Göran Wahlgren.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:64</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
och Bohus och Västemorrlands län. Centralorganisationen SACO/SR,
Familjeföretagens förening, Folksam, Föreningen auktoriserade revisorer, KooperaUva
förbundet (KF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbmkarnas riksförbund
(LRF), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska företagares riksförbund.
Svenska försäkringsbolags riksförbund. Svenska revisorsamfundet, Sveriges
advokatsamfund, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges
köpmannaförbund. Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR) och
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län har till sitt yttrande fogat ett yttrande från Skånes
handelskammare. KF hänvisar till Folksams yttrande. LRF hänvisar till yttrande
av Lantbmkarnas skattedelegation. SAF och Sveriges industriförbund har avgett
gemensamt ytirande lill vilket även Sveriges grossistförbund hänvisar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2
Avdrag för pensionsförsäkringspremier 2.1 Nuvarande regler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
beskattningshänseende indelas livförsäkringarna i pensionsförsäkringar och
kapitalförsäkringar. Helt skilda principer gäller för beskattning av dessa båda
kategorier av försäkringar. För pensionsförsäkring gäller att den skattskyldige
inom vissa ramar har rätt att göra avdrag för eriagda premier medan skatteplikt
föreligger för den ersättning som faller ut på grund av försäkringen. För
kapitalförsäkring gäller däremot att premien är avdragsgill endast inom ramen
för det s. k. försäkringsavdraget på 250 eller 500 kr. medan utfallande belopp
är undantagna från beskattning. I punkt I andra stycket av anvisningarna till
31 § kommunalskattelagen (1928:370) KL, definieras pensionsförsäkring som en
försäkring som meddelats i en här i landet bedriven försäkringsrörelse och inte
medför rätt till andra försäkringsbelopp än ålderspension, invalidpension och
efterlevandepension. Enligt adertonde stycket av samma anvisningspunkt menas
med kapitalförsäkring annan livförsäkring än pensionsförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pensionsförsäkring
kan vara antingen tjänstepensionsförsäkring eller annan (egen)
pensionsförsäkring. Med tjänstepensionsförsäkring avses pensionsförsäkring som
har samband med tjänsten och för vilken den försäkrades arbetsgivare har åtagit
sig att svara för betalning av hela avgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hösten
1975 infördes nya beskattningsregler för pensionsförsäkringar och för
arbetsgivares kostnader för att trygga anställdas pensionering (prop.
1975/76:31, SkU 1975/76:20, rskr 1975/76:132, SFS 1975:1347-1354). Denna
lagstiftning innebar en genomgripande ändring av de regler som dittills hade
gällt på detta område. De nya reglerna innebar bl. a. att avdragsrätten för
arbetsgivares pensionskostnader och för premier för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:64</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>egna pensionsförsäkringar begränsades. Samtidigt skärptes
också villkoren för att en försäkring skulle godtas som pensionsförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1976 genomfördes vissa ändringar i bl.a. reglerna om
arbetsgivares avdrag för kostnader för tryggande av pensionsåtagande (prop.
1976/77:48, SkU 1976/77:14, rskr 1976/77:102, SFS 1976:1099 - 1101).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett huvudsyfte med 1975 års lagstiftning om
pensionsförsäkringar m. m. var att avdrag vid inkomsttaxeringen skulle medges
endast för sådana pensionsutfästelser som tillgodoser ett rimligt
pensioneringssyfte. Avdragsrätten anknöts därför till de på arbetsmarknaden vanligen
förekommande allmänna pensionsplanerna. Den viktigaste av dessa planer är den s.
k. ITP-planen som gäller för tjänstemän inom det privata näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande arbetsgivares kostnader för att trygga
anställdas pensionering är huvudregeln att avdragsrätt föreligger för
kostnader upp Ull vad som behövs att trygga ett pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan.
En definition av begreppel allmän pensionsplan har intagits i punkt 2 e andra
stycket av anvisningarna till 29 § KL. Om en arbetstagare inte omfattas av
allmän pensionsplan gäller enligt åttonde stycket samma anvisningspunkt att
arbetsgivaren i stället får göra avdrag för kostnaderna för att trygga
pensionsutfästelse till arbetstagaren med ett belopp motsvarande högst 30% av
den lön som har utgivits till arbetstagaren under beskattningsåret eller året
närmast dessförinnan. En förutsättning för detta är dock att pensionsåtagandet
har tryggats genom pensionsförsäkring. I överensstämmelse med vad som gäller
beträffande egna pensionsförsäkringar grundar endasi 'ön upp till 20 basbelopp avdragsrält.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reglerna
om avdragsrält för egna pensionsförsäkringspremier finns i 46§ 2 mom. femte
stycket KL och innebär numera i huvudsak följande. Avdrag får inte göras med belopp
som överstiger den skattskyldiges Ä-inkomst för beskattningsåret eller närmast
föregående år och beräknas med hänsyn till denna inkomst. Avdraget får uppgå
till högst 30% av inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse eller inkomst som
hänför sig till anställning om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i
anställning och inte heller är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening
där han har ett bestämmande inflytande i den mening som avses i punkt 2 e femte
stycket av anvisningarna till 29 § KL. Beträffande annan A-inkomst gäller att
avdrag får göras med högst 10% av sådan inkomst. Oavsett vilken Ä-inkomst som
utgör underlag för beräkning av avdragsrätten gäller dock att avdraget får
beräknas högst på en sammanlagd A-inkomst som motsvarar tjugo gånger det
basbelopp som enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring bestämts för
januari månad årel närmast före taxringsåret. Alternativt får emellertid - inom
ramen för redovisad A-inkomst för beskattningsåret eller närmast föregående år
- avdraget i stället beräknas till högst 7000 kr. jämte 30% av inkomst av
jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst av 23 000 kr.
Med A-inkomst avses eiJigt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt inkomst av tjänst, dock</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:64</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inte periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk
intäkt, samt inkomst av jordbmksfastighet och rörelse om den skattskyldige har
varit verksam i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning. Annan inkomst
räknas som B-inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 46
§ 2 mom. sjätte stycket KL kan RSV efter ansökan medge att skattskyldig, som
har drivit jordbmk, skogsbmk eller rörelse och som har upphört med driften i
förvärvskällan utan att ha skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får göra
avdrag för kostnad för pensionsförsäkring även från B-inkomst. Avdraget får
beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige har drivit
verksamheten, dock högst för tio år, och får för vaije år som driften har
pågått inte överstiga ett belopp som motsvarar sex basbelopp och inte heller
summan av de belopp som under beskattningsåret har redovisats som nettointäkt
av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att
hänföra till vinst med anledning av överiåtelse av förvärvskällan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Utredningens förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen konstaterar att de riktlinjer för begränsning
i avdragsrätten för pensionsförsäkringspremier som angavs av livförsäkringsskattekom-mittén
(Fi 1971:07), LSK, i betänkandet (SOU 1975:21) Pensionsförsäkring kom att
ligga till gmnd för 1975 års lagstiftning. LSK hade utgått ifrån att gränsen
för avdragsrätten borde bestämmas med hänsyn till vad det kostade att med
normal intjänandetid försäkra sig för en pension som motsvarar högsta ITP-pension
i ett fullt utbyggt ITP-system. LSK:s kostnadsjämförelser hade byggt på den år
1974 antagna ITP-planen som i fullfunktionsstadiet bl.a. innebar att
ålderspensionen inklusive beräknad ATP och folkpension utgjorde 65% av lönen
upp till 12,5 basbelopp och 32,5% på lönedelar mellan 12,5 och 20 basbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
påpekar att arbetsmarknadens parter under hösten 1976 har slutit avtal om en ny
ITP-plan som innebär att ålderspension utgär med 65 % på lönedelar upp till 20
basbelopp och med 32,5 % på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp. Den nya ITP-planen
har enligt utredningen medfört att avdragsrätten för pensionsförsäkringspremier
inte längre ger möjlighet att med obeskattade medel bygga upp en pension
motsvarande pensionsstandarden enligt ITP-planen. Enligt utredningen är det
därför angeläget -inte minst mot bakgmnd av den centrala ställning som
begreppet allmän pensionsplan numera har för ifrågavarande beskattningsregler -
att snarast justera reglema om avdrag på pensionsförsäkringspremier så att de
i normalfallet möjliggör förmåner som i stort överensstämmer med den nya ITP-planen.
Utredningen framhåller att avdragsreglerna måste vara starkt schabloniserade
för att underlätta den praktiska tillämpningen och att det därför torde vara nödvändigl
att avdragsrätten liksom nu begränsas till viss procent av inkomsten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:64</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningen uppkommer svårigheter även med denna
metod. Detta beror främst på att kostnaden för att pensionsförsäkra en
inkomstökning sUger med den försäkrades ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har gjort beräkningar av vilka kostnader som
skulle krävas för att ge egenförelagare och anställda som inte har rätt till
tjänstepension sådana pensionsförmåner som i huvudsak motsvarar ITP-planens.
Dessa beräkningar redovisas i bilagorna 1 -4 till betänkandet. Med stöd av beräkningama
föreslår utredningen en utvidgning av avdragsrätten i fråga om såväl egenpensionskostnaderna
för jordbmkare, rörelseidkare och anställda utan pensionsrätt i anställning
som i fråga om arbetsgivares pensionskostnader för anställda som inte omfattas
av allmän pensionsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För premier för egen pensionsförsäkring föreslås en
avdragsram motsvarande 35% av inkomst av jordbmksfastighet, rörelse och
anställning som inte medför pensionsrätt upp till 20 basbelopp samt 25 % av
inkomstdelar mellan och 20 och 30 basbelopp. Beträffande arbetsgivares avdrag
för kostnader för tryggande av pensionsåtagande i de fall då allmän pensionsplan
inte föreligger föreslås på motsvarande sätt att avdrag medges med 35 % av
löner upp till 20 basbelopp och med 25 % av lönedelar mellan 20 och 30
basbelopp. Några ändringar i övrigt avseende grunderna för avdragsberäkningen
föreslås inte. Del anges särskilt att de nya avdragsreg-lema inte får tillämpas
på varje inkomstslag för sig utan att de som nu skall tillämpas på den totala
inkomsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens nu nämnda förslag föranleder ändring i 46§ 2
mom. femte stycket KL och punkt 2 e åttonde stycket av anvisningarna till 29 §
KL. Som en följdändring föreslår utredningen även att gränsen för det avdrag
för pensionsförsäkringspremier som enligt 46 § 2 mom. sjätte stycket KL kan
medges efter dispens från RSV höjs från sex till tio basbelopp per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser att de nya reglerna bör tillämpas första
gången vid 1978 års taxering medan äldre bestämmelser bör gälla vid 1977 års
taxering och vid eftertaxering för år 1977 eller tidigare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Remissyttrandena</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens förslag
eller lämnar dem utan erinran. I många yttranden riktas dock en allmän kritik
mot de beskattningsregler som gäller på ifrågavarande område. Således påpekar RFV,
Sveriges advokatsamfund, SHIO, SAF och Sveriges Industriförbund att
lagstiftningen om den skattemässiga behandlingen av kostnader för pensionering
har blivit alltför komplicerad och att en allmän översyn av dessa regler är
påkallad. Kammarrätten i Göteborg och länsstyrelsen i Stockholms län påpekar
att de täta regeländringar som har skett under senare år utgör ett stort
problem vid den praktiska tillämpningen. Flera remissinstanser, bl.a.
kammarrätten i Göteborg, länsstyrelsen i Malmöhus län, Familjeföretagens
förening, Sveriges advokatsamfund och SHIO,</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:64</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anser att det är olämpligt att ha en lagstiftning som fortlöpande
påverkas av beslut av partema på arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några
remissinstanser föreslår också konkreta ändringar i utredningens förslag.
Länsstyrelsen i Stockholms län anser att det av praktiska skäl är angeläget att
även i fortsättningen ha endast ett tak för den inkomst som gmndar rätt till
avdrag och endast en procentsats för att bestämma avdragsrättens omfattning.
För att åstadkomma skattemässig jämställdhet mellan olika företagsformer
föreslår Svenska försäkringsbolags riksförbund att avdragsutrymmet för jordbmkare
och rörelseidkare bestäms till 35 % av inkomst upp Ull 25 basbelopp och 20 % av
inkomst mellan 25 och 35 basbelopp. Sveriges köpmannaförbund anser att avdragsreglema
bör ges en mera generell utformning och föreslår därför att avdragsutrymmet
bestäms till 4 gånger basbeloppet för januari månad under beskattningsåret.
RSV ifrågasätter om inte 25%-avdraget bör medges endast om det aktuella
beskattningsårets resultat ger underlag för det. I några remissyttranden
föreslås att reglerna om avdrag för pensioneringskostnader skall ändras i vissa
avseenden som inte har berörts av utredningen. Folksam, KF och Svenska försäkringsbolags
riksförbund anser att de nuvarande gränsbeloppen 7 000 resp. 23000 kr i 46 § 2
mom. femte stycket KL bör ändras till ett resp. tre basbelopp. Samma
remissinstanser anser även att underlaget för löntagares privata
pensionsförsäkringar bör höjas till 30 basbelopp. Länsstyrelsen i
Västernorrlands län ifrågasätter om inte skattskyldig vars pensionsrätt i
anställning är klart sämre än enligt ITP-planen bör få avdrag med en högre
procentsats än de 10% som f. n. gäller och om avdraget inte bör beräknas på ett
underlag av 30 basbelopp. Svenska försäkringsbolags riksförbund framhåller att
vissa pensionsförsäkringar, som har tecknats före ingången av år 1976, har
nedsatts eller annulerats under åren 1976 eller 1977 därför att fullt avdrag
inte har kunnat påräknas. 1 vissa sådana fall kommer enligt förbundet
utredningens förslag att medföra att försäkringstagaren har möjlighet att ånyo
utöka sitt pensionsskydd. Utökning kan ske genom nyteckning, men förbundet
anser del naturiigare att den i stället får ske genom att den ursprungliga
försäkringen helt eller delvis återslälles inom ramen för tidigare gällande
pensionsbelopp. Om försäkringen inte överensstämmer med nu gällande villkor för
pensionsförsäkring, synes det enligt förbundet tveksamt om 2§ ikraftträdandelagen
(1975: 1348) tillåter en sådan ändring. Förbundet hemställerom ett uttalande i
propositionen i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Föredraganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hösten 1975 infördes nya regler för arbetsgivares avdrag
för kostnader för att trygga pensionsutfästelser till anställda och för
beskattningen av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:64</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>egna
pensionsförsäkringar (prop. 1975/76:31, SkU 1975/76:20, rskr 1975/ 76: 132, SFS
1975: 1347-1354). Den gmndläggande principen i den nya lagstiftningen var att
avdragsrätten för pensionskostnader skulle begränsas så att endast vad som
ansågs som rimliga pensioneringsbehov kunde tillgodoses med obeskattade medel.
En utgångspunkt när avdragsutrymmet bestämdes var att det skulle vara möjligt
att med avdragsrätt vid inkomsttaxeringen bygga upp en pension som motsvarade
pensionsstandarden enligt s. k. allmän pensionsplan. För arbetsgivamas del
innebar detta att avdrag medgavs för kostnader som behövdes för att trygga pensionsåtaganden
enligl allmän pensionsplan. Avdrag för premier för egna pensionsförsäkringar
medgavs schablonmässigt med viss procent av den skattskyldiges inkomst av
förvärvsarbete. Procentsatsen bestämdes så att tillåtet avdrag i princip skulle
motsvara kostnaderna för pensionsförmåner av samma omfattning som enligt den
vanligaste allmänna pensionsplanen, den s. k. ITP-planen. Andra allmänna
pensionsplaner, t. ex. inom kooperationens avtalsområde, medförde i huvudsak
samma förmåner som ITP-planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att överväga vissa frågor som lämnats olösta i 1975 års lagstiftning lillkallades
uiredningen (Fi 1976:02) om beskattning av tjänstepensioner. På gmndval av
förslag från utredningen genomfördes år 1976 vissa ändringar och
kompletteringar i 1975 års regler (prop. 1976/77:48, SkU 1976/ 77: 14, rskr
1976/77: 102, SFS 1976: 1099-1101). Den nya lagstiftningen innebar bl.a. att begreppel
allmän pensionsplan utvidgades och att avdragsrätt infördes för kostnader för
att trygga pensionsåtaganden som innebar smärre avvikelser från allmän pensionsplan.
Vidare infördes en alternativregel för beräkning av arbetsgivares avdrag i de
fall då de anställda inte omfattas av allmän pensionsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har i augusti 1977 avgett ett nytt delbetänkande (Ds B 1977: 7) Underiag för
beräkning av avdrag för premier för pensionsförsäkring. Förslaget är föranlett
av att en ny ITP-plan med utökade pensionsför-rnåner antogs under hösten 1976.
Med nuvarande konstruktion av avdragsreglerna kommer de arbetsgivare som är ITP-anslutna
att automatiskt få utrymme för avdrag för de kostnadsökningar som följer av den
nya ITP-planen. Utredningens förslag går ut på att justera avdragsreglerna för pensionsförsäkringspremier
så att egenförelagare och anställda som saknar rätt till tjänstepension får
möjlighet att med avdragsrätt tillförsäkra sig pensionsförmåner av samma
omfattning som enligt den nya ITP-planen. För arbetsgivare vars anställda inte
omfattas av allmän pensionsplan föreslås motsvarande justering i reglerna om
avdrag för pensionsförsäkringspremier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag har remissbehandlats. Remissinstanserna är i princip eniga om att den
föreslagna justeringen är motiverad. Samtidigt har många remissinstanser riktat
en allmän kritik mot 1975 års lagstiftning. De anser att reglema har blivit
alltför komplicerade och att det är olämpligt</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:64</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med en lagstiftning som fortlöpande påverkas av de
överenskommelser som partema på arbetsmarknaden träffar. I flera
remissyttranden begärs därför en allmän översyn av lagstiftningen i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det följande kommer jag att på grundval av
delbetänkandet föreslå att avdragsreglerna för pensionsförsäkringspremier
justeras. Samtidigt kommer jag att ta upp frågan om vilka åtgärder som bör
vidtas med anledning av remissinstansemas allmänna kriUk rriot 1975 års
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag avser att ta upp också en annan beskattningsfråga som
har samband med tjänstepensioneringen. Enligt den nya ITP-planen skall viss
kostnadsutjämning ske mellan de arbetsgivare som är anslutna till planen. Det
har ansetts oklart vilka beskattningskonsekvenser kostnadsutjämningen får i
vissa fall. Jag kommer att föreslå nya regler som klargör rättsläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SluUigen kommer jag i detta sammanhang att föreslå ett
förtydligande av övergångsbestämmelsema till de nya regler för beskattning av
personskadeersättning som infördes i början av detta år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Avdrag för pensionsförsäkringspremier m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många anställda har rätt till tjänstepension. I dessa fall
står alltså arbetsgivaren för de kostnader som behövs för att trygga
pensionsutfästelserna. Tryggandet kan ske genom avsättning till
pensionsstiftelse eller till särskilt konto eller genom pensionsförsäkring
(tjänstepensionsförsäkring). Andra gmpper saknar pensionsskydd i anställning.
Hit hör s. k. egenförelagare, dvs. de som driver jordbmk eller rörelse utan
förmedling av juridisk person eller i handelsbolagsform. Även vissa anställda
saknar rätt till tjänstepension. De sist nämnda gmpperna kan på egen bekostnad
skaffa sig motsvarande pensionsförmån genom pensionsförsäkring (egen pensionsförsäkring).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En central fråga är i vilken mån kostnaderna för att
trygga anställdas pensionering och kostnader för egen pensionsförsäkring skall
få bestridas med obeskattade medel. Som jag redan har nämnt infördes år 1975
nya regler i detta avseende. Tidigare fanns i princip inga begränsningar i
avdragsrätten. Genom de nya reglerna begränsades avdragsrätten för såväl
arbetsgivare som skattskyldiga med egen pensionsförsäkring. Avsikten var att
hindra att avdragsrätten utnyttjades för andra syften än pensionering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter de ändringar och kompletteringar som gjordes hösten
1976 har bestämmelserna i huvudsak följande innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgivare får enligt huvudregeln i punkt 2 e första
stycket av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, avdrag
för pensionskostnader med högst vad som behövs för att trygga åtagande enligt
allmän pensionsplan. Uttrycket allmän pensionsplan har i princip samma innebörd
som i den civilrättsliga lagstiftningen. Denna innebär bl. a. att det
materiella innehållet i planen bestäms genom kollektivavtal på arbetsmarknaden.
Vid inkomstbeskattningen skall dock vissa andra pensionsbestämmelser likställas
med allmän pensionsplan (punkt 2 e andra stycket av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:64</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anvisningarna till 29 § KL). 1 vissa fall kan
arbetsgivaren även få avdrag för att trygga förmåner som går utöver allmän pensionsplan.
En förutsättning är att de överskjutande förmånerna bara innebär smärre
avvikelser från allmän pensionsplan och att de är tryggade genom
pensionsförsäkring (punkt 2 e sjunde stycket av anvisningarna till 29 § KL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om de anställda inte omfattas av allmän pensionsplan eller
därmed likställda pensionsbestämmelser, kan arbetsgivaren få avdrag enligt den s.
k. alternativregeln (punkt 2 e åttonde stycket av anvisningarna till 29 § KL).
Regeln innebär att avdrag får göras med ett belopp motsvarande 30% av den lön
som har utgivits till arbetstagaren under beskattningsåret eller året närmast
dessförinnan. Lön överstigande 20 gånger basbeloppet för januari månad
beskattningsåret grundar dock inle rätt till avdrag. En förutsättning för
avdrag enligt alternativregeln är att pensionsåtagandet har tryggats genom
pensionsförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Egenförelagare och andra som inte har rätt till
tjänstepension och som vill bygga upp ett pensionsskydd genom egen
pensionsförsäkring kan enligt 46 § 2 mom. femte stycket KL få allmänt avdrag
för pensionsförsäkringspremierna. Avdraget får inte överstiga den
skattskyldiges A-inkomst under beskattningsåret eller närmast föregående år och
beräknas med hänsyn till denna inkomst. Avdraget får uppgå till högst 30% av
inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse eller inkomst av anställning om pensionsrätt
helt saknas i anställningen och den anställde inte är anställd i akiiebolag
eller ekonomisk förening där han har ett bestämmande inflytande. Även den som
har rätt till tjänstepension kan få visst avdrag för egen pensionsförsäkring.
Avdraget får i dessa fall uppgå till högst 10% av A-inkomsten. Inte i något
fall får avdrag beräknas på en inkomst som överstiger 20 gånger basbeloppet
för januari månad beskattningsåret. Altemativt får avdraget beräknas till 7
000 kr. plus 30% av inkomst avjordbruksfasiighei eller rörelse intill en
sammanlagd A-inkomst av 23 000 kr. Avsikten med den alternativa regeln är all
möjliggöra ett minimiavdrag som vid låga inkomster blir högre än vad som följer
av huvudregeln. Med A-inkomsl menas inkomst av ijänst, dock inte periodiskt
understöd eller därmed jämförlig intäkt, samt inkomst avjordbruksfasiighei och
rörelse om den skattskyldige har varit verksam i förvärvskällan i ej blott
ringa omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 46§ 2 mom. sjätte stycket KL kan riksskatteverket
(RSV) medge alt skattskyldig som har upphört med driften i en förvärvskälla
under vissa förutsättningar får göra avdrag i vidare omfattning än som nu har
angivits. I dessa fall skall avdraget beräknas med beaktande av den tid under
vilken den skaltskyldige har bedrivit verksamheten, dock högst tio år. Avdraget
får för varje sädant år uppgå till högst ett belopp som motsvarar sex gånger
basbeloppet för januari månad det år då driften i förvärvskällan upphörde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen konstaterar i sitt senaste delbetänkande att
en utgångspunkt för 1975 års lagstiftning var att avdragsrätten för pensionsförsäk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:64</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ringspremier borde bestämmas med hänsyn till vad det
kostade att med normal intjänandetid försäkra sig för en pension som motsvarar
högsta pension enligt ett fullt utbyggt ITP-system. Enligt den ITP-plan som
gällde när lagstiftningen genomfördes utgick ålderspension med högst 65% av
lönen upp till 12,5 basbelopp och 32,5% på lönedelar mellan 12,5 och 20
basbelopp. Enligt den nya ITP-plan som fastställdes under hösten 1976 utgår
emellertid i fullfunktionsstadiet ålderspension med 65% på lönedelar upp till
20 basbelopp och med 32,5% på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp. Till detta
kommer - som jag senare närmare kommer att beröra - även en särskild
kompletteringspension, s.k. ITPK-pension. Enligt utredningen innebär denna
höjning av förmånerna att del inte längre är möjligt att med avdragsrätt för
pensionsförsäkringspremier bygga upp en pension motsvarande den som utgår
enligt ITP-planen. Mot denna bakgrund anser utredningen det angeläget att
justera reglerna om avdrag för pensionsförsäkringspremier så att avdrag i
normalfallet medges för försäkring av förmåner som i stort överensstämmer med
den nya ITP-planen. Innebörden av utredningens förslag är att avdrag medges med
belopp motsvarande 35 % av inkomst av jordbmksfastighet och rörelse och inkomst
av anställning om pensionsrätt i anställningen saknas och den skattskyldige
inte är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening där han har ett
bestämmande inflytande, allt upp till en inkomst av högst 20 basbelopp, samt
att avdrag därutöver medges med 25 % av inkomstdelar mellan 20 och 30
basbelopp. Motsvarande utvidgning föreslås också ifråga om arbetsgivares avdrag
enligt alternativregeln. Som en följdändring föreslår utredningen att det
avdrag för pensionsförsäkringspremier som kan medges efter dispens av RSV höjs
från sex till tio basbelopp per år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningsförslaget
syftar alltså till att återställa likställigheten i avdragshänseende mellan å
ena sidan de arbetsgivare som är anslutna lill allmän pensionsplan och å andra
sidan övriga arbetsgivare samt skattskyldiga som i avsaknad av rätt till
tjänstepension ordnar sin pensionering i egen regi. Remissinstanserna har - som
jag redan nämnt - ansett att förslaget i sig är välgmndat. Samtidigt har de
kritiserat 1975 års lagstiftning från mer allmänna utgångspunkter. De anser att
reglerna är alltför komplicerade och att det är olämpligt all ha ett system
som innebär att statsmaktema måste justera reglerna i takt med de avtal som
träffas av partema på arbetsmarknaden. Vidare har remissinstansema gjort vissa
tekniska anmärkningar mot utredningens förslag. En remissinstans anser sålunda
att del av praktiska skäl är angeläget att även i fortsättningen ha endast ett
tak för den inkomst som grundar rätt till avdrag och endast en procentsats för
att fastställa avdragets storlek. En annan remissinstans anser att man -om skattemässig
jämställdhet mellan olika företagsformer skall åstadskom-mas - bör bestämma
avdragsutrymmet för jordbmkare och rörelseidkare till 35% av inkomst upp till
25 basbelopp och 20% av inkomst mellan 25 och 35 basbelopp. Ett förslag innebär
att det 25-procenUga avdraget bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:64</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medges endast om det aktuella beskattningsårets resultat
ger underlag för del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del får jag anföra följande. En utgångspunkt för
1975 års lagstiftning var att den tidigare i princip fria avdragsrätten skulle
begränsas så att endast vad som kunde anses utgöra verkliga pensionsbehov
skulle få tryggas med skattemässig verkan. En andra utgångspunkt var att det
skulle vara möjligt för alla kategorier av skattskyldiga att med obeskattade
medel bygga upp en likvärdig pensionsstandard. Som rimlig standard ansågs
förmåner som utgick enligt de allmänna pensionsplaner som genom kollektivavtal
hade fastställts av parterna på arbetsmarknaden. Reglema är konstmerade så att
avdragsutrymmet för de arbetsgivare som tillämpar allmän pensionsplan
automatiskt anpassas till ändringar i planen. För övriga arbetsgivare och för egenförelagare
och andra som vill skaffa sig pensionsskydd genom egen pensionsförsäkring sker
däremot inte någon automatisk anpassning. Avdragsutrymmet har för deras del
bestämts med hänsyn främst till den ITP-plan som gällde år 1975. När de
allmänna pensionsplanerna byggs ut och de arbetsgivare som tillämpar allmän pensionsplan
därigenom automatiskt får ett ökat avdragsutrymme, blir det nödvändigt att
justera avdragsreglerna för övriga grupper om den åsyftade likställigheten
skall bevaras. Det är just den situationen som nu har inträffat i och med att ITP-planen
ändrades under hösten 1976. Den nya,planen innebär — somjag redan har nämnt -
att även lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp är pensionsgrundande och att
ålderspensionen vid inkomster över 12,5 basbelopp har höjts väsentligt. I
sammanhanget bör också noteras att de statliga pensionsförmånerna genom avtal
har förstärkts i samma grad. Avdragsrälten för arbetsgivare som inte tillämpar
allmän pensionplan och för egenförelagare m. fl. ligger däremot kvar på 1975
års nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar utredningens och remissinstansernas uppfattning
att del i detta läge är angeläget att vidta åtgärder för att återställa
likställigheten mellan olika grupper. Utredningens förslag innebär att
arbetsgivare som inte tillämpar allmän pensionsplan samt egenförelagare och
andra som saknar rätt till tjänstepension skall få avdrag med belopp
motsvarande 35% av lön respektive inkomst upp till 20 basbelopp och 25% av löne-
respektive inkomstdelar mellan 20 och 30 basbelopp. Enligt min mening visar de
beräkningar som utredningen har utfört att den eftersträvade likställigheten i
princip återställs genom förslaget. Några remissinstanser har invänt att
reglerna blir mer komplicerade än idag genom att två inkomsttak och två
procentsatser införs. I likhet med flertalet remissinstanser anserjag att denna
olägenhet får tas med hänsyn till önskemålet att nå en nära anpassning till ITP-planen.
En remissinstans har föreslagit att ett högre inkomsttak bör tillämpas för jordbmkare
och rörelseidkare. Enligl min mening finns det dock inte tillräckligt behov av
en sådan ytteriigare differentiering. Dessutom har det praktiskt värde att
behålla ett system med enheUiga avdragsregler, dvs. att tillämpa samma tak och
samma procentsatser för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:64</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anställda utan pensionsräll och för egenförelagare. Jag Ullstyrker
därför utredningens förslag angående det underlag och de procentsatser som bör
tillämpas vid avdragsberäkningen. Vidare tillstyrker jag förslaget att gränsen
för det avdrag som RSV kan medge efter dispens höjs från sex till tio basbelopp
per år. Vad jag nu har föreslagit föranleder ändring av punkt 2 e åttonde
stycket av anvisningarna till 29 § och 46 § 2 mom. femte stycket KL.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen har även väckts frågan om en annan justering av de regler
som gäller för allmänt avdrag för pensionsförsäkringspremier. Som jag tidigare
har nämnt finns i 46§ 2 mom. femte stycket KL en alternativ avdragsregel som
innebär att avdrag för premier för egen pensionsförsäkring medges intill en
fast bottengräns, 7000 kr., vartill kommer ett belopp motsvarande 30% av
inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse intill 23 000 kr. Den alternativa
regeln infördes på förslag av skatteutskottet (SkU 1975/76:20 s. 49). Syftet
var i första hand att ge jordbmkare och företagare med små och varierande
inkomster bättre avdragsmöjligheter än enligt den här tidigare behandlade
huvudregeln, som ju uteslutande ställer avdraget i relation till den
skattskyldiges A-inkomst. Skatteutskottet framhöll att beloppsgränsen borde
omprövas, om penningvärdeförändringen gav anledning till det. Några
remissinstanser har ansett att det nu är tid att justera avdraget. Jag delar
denna uppfattning. För att undvika att beloppsgränserna vid fortsatt inflation
skall behöva justeras med jämna mellanrum bör de uttryckas i basbelopp. Efter
uppräkning med hänsyn till inflationen och efter en av praktiska skäl motiverad
avrundning bör gränsema bestämmas till ett resp. tre basbelopp. I likhet med
vad som gäller övriga avdragsregler i 46§ 2 mom femte stycket KL bör
basbeloppet för januari månad beskattningsåret vara avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattskyldig som är anställd och har pensionsrätt i
anställningen har enligt nuvarande bestämmelser i det nämnda lagmmmet rätt till
allmänt avdrag för pensionsförsäkringspremier med belopp motsvarande 10% av sin
anställningsinkomst upp till en inkomst av 20 basbelopp. I några remissyttranden
har ifrågasatts om inte också underlaget för detta avdrag bör höjas. Jag är
dock inte beredd att tillstyrka en sådan ändring. Den utvidgning av rätten
till avdrag för egna pensionsförsäkringspremier som jag tidigare har föreslagit
har till syfte att göra det möjligt för skattskyldiga som saknar pensionsrätt i
anställning att själva skaffa sig en tillfredsställande pensionsstandard. Det
föreligger inte något motsvarande skäl att nu utvidga avdragsrälten för
skattskyldiga som har rätt till tjänstepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang vill jag ta upp ytterligare en fråga
som har väckts vid remissbehandlingen. Svenska försäkringsbolags riksförbund
har framhållit att vissa skattskyldiga, som har tecknat pensionsförsäkring
före ingången av år 1976 och som därefter har annullerat eller nedsatt försäkringen
med hänsyn till de begränsningar i avdragsrätten som följer av 1975 års
lagstiftning, nu åter kan vilja utöka sitt pensionsskydd. 1 de fall då den
ursprungliga försäkringen inte överensstämmer med nuvarande villkor för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:64</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>pensionsförsäkring är det enligt förbundet tveksamt om
utökningen av skyddet kan ske genom att försäkringen återslälles. För min del anserjag
att bestämmelserna i 2§ ikraftträdandelagen (1975:1348) innebär att en
utvidgning eller ett återupplivande av äldre pensionsförsäkring får ske endast
om försäkringen uppfyller nuvarande villkor för pensionsförsäkring. Jag anser
det inte påkallat att ändra ikraftträdandelagens bestämmelser i denna del.
Enligt min mening ligger det närmast till hands att en utökning av
pensionsskyddet i de av förbundet berörda fallen sker genom nyteckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hittills harjag behandlat den av utredningen föreslagna
justeringen av avdragsreglerna och vissa angränsande frågor om avdrag för
premier för egna pensionsförsäkringar. Remissyttrandena aktualiserar emellertid
även en rad frågor som rör konstruktionen av nuvarande system för arbetsgivares
avdrag för kostnader för att trygga tjänstepensionering samt kopplingen mellan
detta system och övriga avdragsregler. Jag övergår nu till att behandla dessa
frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid olika
tillfällen har tjänstepensionernas nuvarande ställning i skattesystemet satts
i fråga. Redan när 1975 års lagstiftning behandlades i riksdagen höjdes röster
för att tjänstepensionerna skulle hållas utanför det nya avdragssystemet.
Enligt skatteutskottets mening borde dock de skäl som låg bakom begränsningarna
i avdragsrätten för egna pensionsförsäkringspremier i princip föranleda
begränsning även beträffande tjänstepensionerna (SkU 1975/76:20 s. 53). En
bred riksdagsmajoritet delade denna uppfattning. När utredningen om beskattning
av tjänstepensioner lade fram sitt första delbetänkande under hösten 1976,
förde vissa remissinstanser åter fram kravet på att undanta
tjänstepensionerna. I prop. 1976/77:48 framhöll jag att 1975 års lagstiftning i
huvudsak skulle bli tillämplig första gången vid 1977 års taxering och att
såväl principiella som prakliska skäl talade mot att då överväga en total
omläggning av de nya beskattningsreglerna på tjänstepensionsområdet. De krav
på en genomgripande omläggning av systemet som har förts fram i del nu
aktuella lagstiftningsärendet synes i flera fall innebära ett förnyat krav på
att tjänstepensionerna undantas. Med anledning av detta vill jag framhålla attjag
delar uppfattningen att lagstiftningen är mycket komplicerad och att det
särskilt i fråga om tjänstepensionerna har uppkommit betydande praktiska
problem vid övergången till de nya reglerna. Detta är också en av anledningarna
till att utredningen om beskattning av tjänstepensioner har fått i uppdrag bl.
a. att göra en fortlöpande teknisk översyn av lagstiftningen. Jag anser att
resultatet av denna översyn bör avvaktas och ytterligare erfarenheter inhämtas
innan det är möjligt att bedöma om en mer genomgripande omläggning är motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser alltså att man åtminstone tillsvidare bör
behålla tjänstepensionerna inom det nya regelsystemet. Detta utesluter
naturligtvis inte att vissa ändringar kan behövas inom ramen för detta syslem.
Som lidigare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:64</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har framhållits byggde 1975 års lagstiftning på principen
att de kollektivavtal som då gällde på arbetsmarknaden kunde anses innebära en
godtagbar pensionsstandard och därmed ett mått på de pensioneringsbehov som
borde få tryggas med obeskattade medel. Starka skäl talade i och för sig för
denna ståndpunkt. Under den tid som har gått sedan lagstiftningen genomfördes
har emellertid pensionsförmånerna enligt ITP-planen byggts ut kraftigt, främst
genom höjning av den pensionsgrundade lönen och förstärkning av
ålderspensionen. Statsmakterna har härigenom ställts inför kravet att i
efterhand göra den avsevärda utvidgning av avdragsutrymmet för
pensionsförsäkringspremier som jag tidigare har föreslagit. Utvidgningen
innebär med nuvarande basbelopp att det maximala avdraget höjs från ca 70000
kr. till ca 112000 kr., dvs. med mer än 50%. Med hänsyn till den nivå som
pensionsförmånerna och därmed avdragen numera har nått får det anses rimligt
att lagstiftaren i fortsättningen får möjlighet att från skattepolitiska
synpunkter självständigt pröva i vilken mån ytterligare utvidgning av
avdragsutrymmet är önskvärd. För att en eventuell fortsatt utbyggnad av de
allmänna pensionsplanerna inte automatiskt skall leda till ökat avdragsutrymme
bör avdragsreglerna för arbetsgivare som tillämpar sådana pensionsplaner därför
på något sätt låsas vid nuvarande förmånsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från teoretisk synpunkt skulle det vara lämpligt att
avdragsreglernas anknytning till nuvarande förmånsnivå kunde ske på det sättet
att avdragsrätten för de arbetsgivare som tillämpar allmän penionsplan
begränsades till belopp motsvarande kostnaden för att trygga åtaganden som ryms
inom t.ex. den nya ITP-planen. Om en sådan arbetsgivare i framtiden tillämpar
en plan som ger större förmåner, borde han enligt den här antydda lösningen få
avdrag bara för vad det skulle ha kostat att trygga åtaganden inom ramen för
1977 års ITP-plan. I sin renodlade form medför dock denna lösning alltför stora
praktiska svårigheter vid taxeringen. Det är nödvändigt att modifiera
lösningen så att reglerna blir praktiskt hanterbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan jag anger hur jag anser att frågan tekniskt bör
lösas, vill jag åter erinra om några grunddrag i nuvarande system. Om en arbetsgivare
tillämpar pensionsbestämmelser, som enligt KL skall betraktas som allmän pensionsplan,
får han avdrag för vad det kostar att trygga åtaganden enligt planen. Är
pensionsbestämmelserna av sådant slag alt de inte räknas som allmän pensionsplan,
får han i stället avdrag enligt den s. k. alternativregeln. Den justering av
alternativregeln som jag nyss har föreslagit är avsedd att ge avdragsutrymme
för de kostnader som behövs för att trygga åtaganden av samma omfattning som
enligt den nya ITP-planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med utgångspunkt i detta system med dess alternativa
avdragsmöjligheter föreslår jag alt avdragsreglerna för de arbetsgivare som
tillämpar allmän pensionsplan låses vid nuvarande förmånsnivå enligt följande
principer. Huvudregeln bör alltjämt vara att en arbetsgivare får avdrag för
kostnader för att trygga åtaganden enligt allmän pensionsplan. 1 fortsätt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:64</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningen bör dock denna huvudregel få tillämpas endast under
förutsättning att förmånsnivån inte överstiger den nivå som planen föreskrev
vid utgången av år 1977. Om planen då inte medgav lika stora förmåner som
enligt den år 1977 gällande ITP-planen, bör det dock vara möjligt att genom
senare ändring höja förmånerna till denna nivå. Samma nivå bör godtas i fråga
om nya planer som fastställs efter utgången av år 1977. Om en pensionsplan
däremot i framtiden skulle komma att ge förmåner utöver vad som nu har sagts,
bör arbetsgivaren inte längre få tillämpa huvudregeln utan i stället falla
tillbaka på alternativregeln som — enligl vad jag nyss nämnde - just är avsedd
att ge utrymme för avdrag för de kostnader som behövs för all irygga förmåner
inom ramen för 1977 års ITP-plan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är
dock inte nödvändigt att avdragsreglerna anknyts till samtliga förmåner. Enligt
min mening är det tillräckligt att det sker en låsning i två väsentliga
hänseenden, nämligen såvitt avser pensionsgrundande lön och ålderspension. En
allmän pensionsplan bör alltså medföra avdragsrätt enligt huvudregeln endast så
länge den i dessa två hänseenden inte medger föimåner utöver vad som gällde enligl
planen vid 1977 års utgång eller -om det innebär större förmåner - enligt 1977
års ITP-plan. 1 författningstexten bör direkt anges den högsta lön som grundar
rätt till pension enligt ITP-planen och den högsta pensionsnivå som kan anses
ligga inom ramen för denna plan. Högsta pensionsgrundande lön uppgår till 30
basbelopp. När det gäller att ange högsla ålderspension uppkommer vissa
svårigheter. Ålderspensionens storiek beror på flera omständigheter, bl.a.
intjänande-lidens längd och pensionsåldern. Vid full intjänandetid och vid en
pensionsålder av 65 är kommer ålderspension i princip att utgå med 10% på lön
upp till 7,5 basbelopp, 65% pä lönedelar mellan 7,5 och 20 basbelopp och 32.5 %
på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp. För löner upp till 7,5 basbelopp är ITP
anpassad till beräknade nivåer av ATP och folkpension pä så sätt att de tre
förmånerna tillsammans i princip skall medföra en pension på minst 65% av lönen.
I mänga fall torde de sammanlagda förmånerna komma att överstiga denna nivå.
Som jag tidigare har nämnt ger ITP-avtalet även räll till en särskild
kompletteringspension, s.k. ITPK-pension. ITPK, som kan tas ut sotn temporär
eller livsvarig ålderspension, är renl tekniskl konstruerad på ett annat sätt
än övriga pensionsförmåner enligt ITP-avtalet vilket medför att det inte är
möjligt att exakt ange storleken av de förmåner som den kommer att medföra. ITPK
i form av livsvarig ålderspension kan dock beräknas utgå med 2—4% av pensionsgrundande
lön. Detta innebär att ålderspensionsförmånerna i form av ITP och
kompletteringspension inte kommer att överstiga 14% av pensionsgrundande lön
upp till 7,5% basbelopp, 69% av pensionsgrundande lön mellan 7,5 och 20
basbelopp samt 37% av pensionsgrundande lön mellan 20 och 30 basbelopp. Med
hänsyn till del anförda och efter en av prakliska skäl betingad avrundning bör
därför föreskrivas att en allmän pensionsplan medför avdragsrält enligt
huvudregeln endast under fömt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:64</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sättning att livsvarig ålderspension vid full intjänandetid
inte överstiger 15% av pensionsgmndande lön upp till 7,5 basbelopp, 70% av pensionsgmndande
lön mellan 7,5 och 20 basbelopp och 40% av pensionsgmndande lön mellan 20 och
30 basbelopp. Det är vanligt att de allmänna pensionsplanerna även medger
kompensation för sådant bortfall av ATP som kan inträffa t. ex. vid
utlandstjänstgöring och förtidspensionering. Det förhållandet att planen av
denna anledning kommer att medföra pension med merän 15% på löner upp till 7,5
basbelopp bör inte hindra avdragsrätt enligt huvudregeln. En begränsningsregel
som utformas på det sätt jag här har angivit innebär en tillräckligt nära
anpassning till ITP-planens förmånsnivå samtidigt som regeln torde bli
förhållandevis enkel att tillämpa. För tydlighetens skull vill jag erinra om
att en allmän pensionsplan som ger högre pensionsförmåner skall medföra
avdragsrätt enligt huvudregeln om nivån var fastställd redan vid 1977 års
utgång. Det är mig visserligen inte bekant att någon sådan plan finns, men
möjligheten kan inte helt uteslutas och jag anser inte att de nya
bestämmelserna bör få retroaktiv verkan i ell sådani fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är angeläget att underiätta för skattskyldiga och
taxeringsmyndigheter att bedöma om en viss pensionsplan enligt de föreslagna
bestämmelserna skall medföra avdragsrätt enligt huvudregeln eller inte. Ett
lämpligt sätt alt åstadkomma detta kan vara att RSV utfärdar anvisningar som
till ledning för taxeringsmyndigheterna anger vilka förekommande pensionsplaner
som kan anses uppfylla de här föreslagna förutsättningarna för tillämpning av
huvudregeln. Det får ankomma på verket alt bedöma i vad mån behov av sådana
anvisningar föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ändras
allmän pensionsplan så alt den på grund av de nu föreslagna bestämmelserna inte
längre medför avdragsrält enligt huvudregeln får arbetsgivaren i
fortsättningen falla tillbaka på den s. k. alternativregeln. F. n. får denna
regel bara tillämpas i fråga om pensionsutfästelser som har tryggats genom
pensionsförsäkring. Denna begränsning har införts för att underlätta
taxeringskontrollen och bör enligt min mening behållas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 delta
sammanhang finns det enligt min mening anledning att göra ytterligare en
ändring i de avdragsregler som gäller i de fall då allmän pensionsplan
tillämpas. Jag syftar på reglerna om avdrag för kostnader för vissa s. k.
smärre avvikelser från sådan plan. Förmånsbelopp som går utöver en allmän pensionsplan
anses enligt punkt 2 e sjunde slyckel av anvisningarna till 29 § KL som smärre
avvikelser om de ligger inom ramen för högsta pensionsgrundande lön enligt
planen och om den genomsnittliga kostnaden för förmånsbeloppen inte överstiger
8 % av kostnaden för pensionsåtagande enligt planen. En förutsättning för
avdrag är att pensionsutfästelserna, till den del de avser smärre avvikelser,
har tryggats genom pensionsförsäkring. Reglerna infördes hösten 1976 på förslag
av utredningen om beskattning av tjänstepensioner. Bakgrunden var att del inom
vissa brancher och företag sedan länge hade förekommit pensionsut-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:64</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fästelser som i något eller några avseenden innebar vissa
mindre betydande förmåner utöver allmän pensionsplan. I regel hade dessa
avvikelser mycket liten betydelse för den totala pensionskostnaden och det
ansågs därför skäligt att avvikelserna skulle kunna godtas även i fortsättningen.
När frågan om införande av reglerna om smärre avvikelser behandlades i
riksdagen, uttalade skatteutskottet att reglerna i fråga kunde anses motiverade
med hänsyn till att vissa sedan länge etablerade pensionsplaner lämnade
obetydligt bättre efterievandepensioner o.d. än ITP-planen (SkU 1976/77: 14 s.
23). Utskottet framhöll att det inte kunde godtas att dessa förmåner nu
utvidgades ytterligare i syfte att utnyttja det föreslagna avdragsutrymmet för
smärre avvikelser fullt ut eller t.o.m. utvidgades till andra områden än som då
omfattades av planerna. Å andra sidan fann utskottet att det förelåg vissa
svårigheter att utforma en regel som hindrade en sådan utveckling och samtidigt
inte medförde otillfredsställande effekter i andra hänseenden. Ändrade
förhållanden kunde påkalla smärre justeringar av planerna och en alltför fast knylning
till de befintliga planerna skulle t.ex. vid nyetableringar medföra att
arbetstagare inom samma bransch inte längre kunde behandlas lika i
pensionshänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening ligger det bäst i linje med de förslag
som jag här tidigare har lagt fram att begränsa rätten till avdrag för
kostnader för smärre avvikelser till de utfästelser om sådana avvikelser som
redan har lämnats. Jag anser att detta bör kunna ske om det samtidigt öppnas en
möjlighet att medge undantag i de nyetableringsfall m. m. som berördes av
skatteutskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår därför att bestämmelserna om avdrag för
kostnader för smärre avvikelser nu ändras så att de i princip blir tillämpliga
endast i de fall då utfästelser om tilläggsförmåner har lämnats senast den 31
december 1977. Eftersom samma förmåner bör kunna lämnas till samtliga anställda
i ett företag, bör dock avdragsrält för kostnader för smärre avvikelser
föreligga även när en arbetsgivare, som har lämnat utfästelse om smärre
avvikelse före utgången av år 1977, lämnar samma utfästelse till arbetstagare
som efter denna tidpunkt erhåller anställning hos honom. Samtidigt bör RSV få
möjlighet att - om särskilda skäl föreligger - besluta att avdrag får medges
även i vissa andra fall. Jag tänker härvid främst på det av skatteutskottet
berörda fallet då någon startar en rörelse inom en bransch där konkurrentema
har rätt att göra avdrag för kostnader för smärre avvikelser. Antalet
dispensfall av detta slag torde bli ringa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nya bestämmelser om arbetsgivares avdrag för
tryggandekostnader somjag här har föreslagit kan sammanfattas enligt följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillämpar arbetsgivare pensionsbestämmelser som utgör
allmän pensionsplan får han enligt huvudregeln avdrag för sina kostnader för
att trygga åtagande enligt planen. Huvudregeln får tillämpas så länge planen i
fråga om pensionsgmndande lön och ålderspension inte ger förmåner utöver vad
som gällde enligt planen vid utgången av år 1977. Ändras</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:64</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>planen efter denna tidpunkt får ändringen inte medföra att
högsta pensionsgmndande lön överstiger 30 basbelopp eller att livsvarig
ålderspension vid full intjänandetid överstiger 15% av pensionsgmndande lön
upp till 7,5 basbelopp, 70% av pensionsgmndande lön mellan 7,5 och 20 basbelopp
samt 40% av pensionsgmndande lön mellan 20 och 30 basbelopp. Denna begränsning
gäller även i de fall då en ny plan fastställs efter utgången av år 1977. Om
huvudregeln i enlighet med det anförda inte är tillämplig får arbetsgivare som
tryggar pensionsutfästelse genom pensionsförsäkring göra avdrag enligt den s.
k. alternativregeln. Denna regel innebär i fortsättningen att avdrag medges
högst med belopp motsvarande 35 % av utgiven lön intill 20 basbelopp och 25 %
av lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp. Rätten till avdrag för kostnader för s.
k. smärre avvikelser från allmän pensionsplan inskränks i huvudsak till sådana
fall då utfästelse om tilläggsförmåner har lämnats senast den 31 december 1977.
Förslagen föranleder ändring av punkt 2 e första, andra, sjunde och åttonde
styckena av anvisningama till 29 § KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nya regler om avdrag för pensionsförsäkringspremier och
arbetsgivares kostnader för att trygga pensionsåtaganden bör tillämpas första
gången vid 1979 års taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Avdragsrätt vid kostnadsutjämning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ITP-planen innebar tidigare att ett företag bar hela
kostnaden för pension som intjänades av företagets egna anställda. Den nya ITP-plan
som tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1977 innehåller däremot bestämmelser om maximering
av arbetsgivares kostnader för utfästelser om ålderspension. Innebörden av
dessa regler är att en arbetsgivares pensionskostnader för äldre anställda i
vissa fall reduceras. Den återstående kostnaden för sådana utfästelser täcks
genom avgifter från samtliga företag inom kollektivet. Utjämningen avser
således endast kostnaden för ålderspension. Sådan pension tryggas antingen
genom att pensionsförsäkring tecknas i Svenska Personal-Pensionskassan (SPP)
eller genom att arbetsgivaren i balansräkningen gör avsättning till ett konto
benämnt Avsatt till pensioner och samtidigt kreditförsäkrar pensionsåtagandet
hos Försäkringsbolaget Pensionsgaranti (FPG). Förvaltningen av pensionering enligl
sistnämnda alternativ sköts av Pensionregistreringsinstitutet (PRI), som i sin
tur handhas av SPP.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fråga har uppkommit i vad mån nämnda avgifter för
kostnadsutjämning enligt den nya ITP-planen är avdragsgilla som
pensionskostnad. Inom försäkringsbranschen synes man ha utgått ifrån att något
problem inte föreligger i de fall då ålderspensionen har tryggats genom
försäkring i SPP, eftersom avgifterna då ingår i de pensionsförsäkringspremier
som det enligl allmän pensionsplan åligger arbetsgivaren att betala. Jag delar
denna uppfattning. Därmot råder viss tveksamhet om beskattningskonsekven-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:64</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>serna i de fall då pensionen har tryggats enligt FPG/PRl-systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt parternas överenskommelse skall - oavsett om
utfästelsen om ålderspension har tryggats genom kontoavsällning eller genom
pensionsförsäkring - kostnaden för ålderspension maximeras för varje enskild
tjänsteman så all den inte överstiger viss procent av tjänstemannens pen-sionsmedförande
lön. Procentsatsen bestäms med hänsyn till genomsnittskostnaden under året för
samtliga tjänstemän som omfattas av planen. Det belopp, som utöver den
beräknade maximikostnaden kan fordras för att bereda tjänstemannen
pensionsförmåner enligt ITP-planen, skall täckas genom de kollektivt uttagna
avgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid avgiftsutjämning enligt FPG/PRI-systemet beräknas för
varje tjänsteman de på året belöpande s. k. tekniska avgifterna för den ålderspen-sionsrätl
som har intjänats av tjänstemannen under året. Denna kostnad ingår i den
kontoavsättning som görs enligt systemet. Om de tekniska avgifterna för en
anställd överstiger den maximerade kostnaden, får arbetsgivaren en fordran på
kollektivet som svarar mot skillnaden mellan de tekniska avgifterna och den
maximerade kostnaden. Varje arbetsgivare får samtidigt en skuld till
kollektivet motsvarande hans andel i de kollektiva avgifterna. Betalning sker
genom förmedling av PRI året efter det att fordran respektive skuld har
uppstått. Inom hela FPG/PRl-systemet motsvarar nämnda fordringar och skulder
varandra. Della innebär att den totala summan av de vid en taxering
avdragsgilla pensionskostnaderna av delta slag inte påverkas av att avdragsrätt
medges för de kollektiva avgifterna om uppkomna fordringar samtidigt behandlas
som intäkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anserjag att avgifter för den
kostnadsutjämning som sker när ålderspensionen tryggas genom kontoavsättning
bör vara avdragsgilla på samma sätt som redan gäller vid tryggande genom SPP-försäkring.
Å andra sidan bör gälla att medel som vid lillämpning av FPG/PRI-systemet kan
komma att tillgodoföras arbetsgivare med särskilt höga pensionskostnader skall
redovisas som skattepliktig intäkt. För att klargöra rättsläget bör uttryckliga
bestämmelser om avdragsrätt och skatteplikt införas. Även om avgiftsutjämning f.
n. endast torde vara aktuell inom ITP-planen bör lagstiftningen få en generell
utformning så att den vid behov kan tillämpas även i fråga om andra allmänna
pensionsplaner. Bestämmelserna bör lämpligen tas in i en särskild lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 enlighet med del anförda föreslår jag alt en särskild
lag införs angående beskattningen vid kostnadsutjämning enligt allmän pensionsplan.
Den nya lagen bör kunna tillämpas redan vid 1978 års taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Utbyte av äldre personskadelivräntor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom lagstiftning i böljan av år 1977 infördes nya regler
om beskattning av vissa ersättningar vid personskada (prop. 1976/77:50, SkU
1976/ 77: 19, rskr 1976/77: 110 och SFS 1977:41-43). De nya reglerna omfattar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:64</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ersättning som vid personskada utgår i form av
engångsbelopp eller livränta eller som en kombination av dessa
ersättningsformer. När personskadelivränta utgår, skall som skattepliktig
intäkt redovisas endast den del av livräntan som Utgör ersättning för förlorad
inkomst av skattepliktig natur. Till den del livräntan hänför sig till ideell
skada, värdkostnader o. d. är den alltså skattefri. Engångsbelopp som avser
ersättning för förlorad inkomst av skattepliktig natur är skattepliktig endast lill
60% (den s. k. 60-procenl-regeln).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För livräntor som har fastställts före den I januari 1976
skall uppdelningen i en skattepliktig och en skattefri del enligl
övergångsbestämmelserna till den nya lagstiftningen ske enligt en särskild
schablonregel. Denna regel innebär att den skattefria delen av livräntan skall
anses motsvara 50% av det under beskattningsåret utbetalade livräntebeloppet lill
den del detta inte överstiger basbeloppet vid årets ingång. Beträffande
livräntor enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller anslutande
författningar skall schablonen tillämpas om skadan har inträffat före den I
juli 1977. Har äldre livränta bytts ut mot engångsbelopp, skall enligt en
särskild bestämmelse så stor del av engångsbeloppet anses ulgöra ersäitning
för ideell skada, vårdkostnader o.d. som motsvarar förhållandet mellan den
skattefria delen av det till året för utbytet hänförliga livräntebeloppet och
hela detta livräntebelopp, beräknat som om livräntan hade utgått hela året på
oförändrade villkor (den s. k. proportioneringsregeln).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har erfarit att det vid den praktiska tillämpningen av
övergångsbestämmelserna har rått viss tvekan om hur beskattningen skall ske
när en äldre personskadelivränta inte helt utan endast delvis byts ut mol ett
engångsbelopp. Frågan gäller dels hur stor del av engångsbeloppet som skall
anses skattefritt, dels i vilken mån nyssnämnda schablonregel för uppdelning av
äldre livränta skall tillämpas på den livränta som utgår efler utbytet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening bör proportioneringsregeln tillämpas
även vid delutbyte av äldre livränta. Med hjälp av denna regel bestäms alltså
hur stor del av engångsbeloppet som skall anses utgöra ersättning för ideell
skada, vårdkostnader o. d. På den livränta som kvarstår efter delutbytet
tillämpas på vanligt sätt schablonregeln för uppdelning i skattepliktig och
skattefri del. Innebörden av vad jag nu har sagt kan belysas med följande
exempel. Antag att en äldre livränta utgått med 40000 kr. per år och att 8000
kr. av livräntan skall bytas ut mot engångsbelopp. Antag vidare alt del kapitaliserade
värdet av den utbytta livräntan uppgår till 130000 kr. och att basbeloppet är
10000 kr. Om utbyte inte hade skett, skulle av hela livräntan ett belopp av
35000 kr. ha varit skattepliktigt och ett belopp av 5 000 kr. (= halva
basbeloppet) skattefritt. Enligt proportioneringsregeln skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:72.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>då ett belopp av (—-x 130000=) 16250 kr. av
engångsbeloppet anses 40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>belöpa på ideell skada och alltså vara skattefritt. På
återstående del av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:64</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>engångsbeloppet tillämpas 60-procentregeln. På den
livränta som utgår under utbytesåret och senare år, 32 000 kr., tillämpas
schablonregeln på vanligt sätt, vilket i exemplet innebär att ett belopp av 5
000 kr. blir skattefritt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att proportioneringsregeln bör tillämpas på det
sätt somjag här har beskrivit. För att undanröja varje tvekan om regelns
tillämplighet föreslår jag att den förtydligas så att det klart framgår att den
skall tillämpas vid delutbyte. I förtydligande syfte föreslår jag också en
rent redaktionell ändring i samma regel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya lydelsen bör vara tillämplig redan vid 1977 års
taxering. Har skattskyldig - till följd av att övergångsbestämmelsema har
tolkats på annat sätt än jag här angivit - blivit för högt taxerad vid 1977 års
inkomsttaxering och har taxeringen vunnit laga kraft bör han ha rätt att
anföra besvär över taxeringen i särskild ordning. Sådan extraordinär
besvärsrätt bör lämpligen föreligga intill utgången av år 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att antaga inom budgetdepartementet upprättade förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:
370),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om avdrag
vid inkomsttaxeringen för avgift för kostnadsutjämning enligt allmän pensionsplan,
m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1977: 41) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G10364prop_197778__64.pdf1541475pdfom ändrade regler för beräkning av avdrag för pensionförsäkringspremier, m.m.https://data.riksdagen.se/fil/67FCFBF0-B15E-4757-9B76-9C3F9CC8E028