<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2451063</hangar_id>
 <dok_id>G10344</dok_id>
 <rm>1977/78</rm>
 <beteckning>44</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1977/78:44</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>44</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1977-10-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:42:55</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-12 17:32:38</publicerad>
 <titel>om godkännande av överenskommelse mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om kommunalt samarbete över nordiska riksgränser</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G10344/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G10344</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G10344</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:288.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1977/78: 44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
godkännande av överenskommelse mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om
kommunalt samarbete över nordiska riks­gränser;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutad
den 13 oktober 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreslår riksdagen alt antaga del förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
regeringens vägnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;THORBJÖRN
FÄLLDIN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JOHANNES ANTONSSON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen föreslås att riksdagen godkänner en överenskommelse mellan
Danmark, Finland, Norge och Sverige om gränskommunalt samar­bete.
Överenskommelsen grundar sig på ell förslag som Nordiska minister­rådet har
låtit utarbeta. Enligt överenskommelsen har kommunerna rätt all samarbeta med
kommuner i annal fördragsslulande land i den mån hinder inte föreligger enligt
det egna landels bestämmelser om kommunernas befogenheter, organisation och
verksamhet. Med uttrycket &amp;quot;kommun&amp;quot; avses i överenskommelsen även
landstingskommun och kommunalförbund. Efterhand bör enligt överenskommelsen
resp. land göra de ändringar i den nationella lagstiftningen som behövs för atl
undanröja hinder och svårigheter för önskvärt samarbete över riksgränserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 44&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
KOMMUNDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:168.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanträde 1977-10-13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Anionsson, Olsson, Dahlgren, Troedsson, Mundebo, Krönmark,
Wikström, Johansson, Friggebo,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Antonsson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Proposition
om godkännande av överenskommelse mellan Dan­mark, Finland, Norge och Sverige
om kommunalt samarbete över nordiska riksgränser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nordiska
rådet rekommenderade år 1969 regeringarna i de nordiska länderna all ulreda behovel
av och möjligheterna lill sådana ändringar i kommunallagsliftningen och annan
lagstiftning all fasta legala former kunde skapas för samarbete mellan kommuner
över riksgränserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;År
1970 tillsatte regeringarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige en expertkommitté.
Nordiska kommunalrättskommitlén. Denna fick i uppdrag all inventera dels det
kommunala samarbete som bedrevs över riksgränserna eller bedömdes angeläget alt
fl lill stånd, dels vilka hinder i lagstiftningen som kunde föreligga för elt
sådant arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
lade år 1973 fram sin rapport (NU 1973:1) Kommunalt samarbete över de nordiska riksgränserna.
I rapporten anfördes alt man i en överenskommelse mellan de nordiska länderna
skulle kunna erkänna en principiell rätt för kommunerna all samarbeta över riksgränserna.
En sådan överenskommelse skulle enligt kommittén kunna uigöra en grund för ell
nationellt och nordiskt arbete på atl anpassa de nationella rättsordningarna för
etl sådanl samarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
oktober 1975 beslöt Nordiska ministerrådet atl tillsätta en arbetsgrupp med
uppdrag att på grundval av kommunalrättskommilténs rapport och etl avtalsutkast
som hade utarbetats inom ministerrådets sekretariat lägga fram förslag till
överenskommelse om gränskommunalt samarbete mellan Danmark, Finland, Norge och
Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppen
överiämnade i januari  1976 silt förslag (NU  1976:10)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:44&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nordisk
konvention om gränskommunalt samarbete till Nordiska minister­rådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppens
förslag har remissbehandlats i Finland och Sverige. Efler remiss har i Sverige
yttranden över förslaget avgetts av arbetsmarknadssty­relsen, socialstyrelsen,
skolöverstyrelsen, statens planverk, siatens brand­nämnd, länsstyrelserna i
Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands, Kopparbergs, Jämllands,
Västerbottens och Norrbot­tens län. Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundel.
Nordvästra Skånes kommunalförbund. Sydvästra Skånes kommunalförbund och Öresundsrådel.
Länsstyrelserna har bifogat yttranden från resp, landstings­kommun och etl anlal
kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nordiska
ministerrådet hemställde inför Nordiska rådets tjugofemte session den 31 mars-3
april 1977 om rådels yttrande över förslaget. På förslag av ekonomiska
utskottet anlog Nordiska rådet en rekommendation till ministerrådet atl ta initiativ
till att en överenskommelse om kommunalt samarbete över de nordiska riksgränserna
skulle ingås mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige, väsentligen i
överensstämmelse med förslaget. Regeringen beslutade den 18 maj 1977 att
överenskommelsen skulle undertecknas. Överenskommelsen undertecknades vid de
nordiska samar­betsministrarnas möte i Torshavn den 26 maj 1977,
Överenskommelsens text på svenska bör fogas lill protokollet i detta ärende som
bilaga 1.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
Gällande rätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
förhållande till andra stater regleras i 10 kap. regeringsformen, I della
kapitel finns bestämmelser om befogenheten all ingå överenskom­melser med andra
stater, den procedur som skall iakttas och vad som annars skall gälla om
ordningen för beslul angående rikets förhållande lill andra stater.
Överenskommelse med annan stat eller med mellanfolklig organisa­lion ingås av
regeringen (10 kap. 1 S). Regeringens befogenhet i delta hänseende ingår i
uppgiften alt styra riket (1 kap. 5 §). Genom en särskild bestämmelse klargörs atl
befogenheten inte ulan grundlagsslöd kan delegeras lill annan (10 kap. 3 §).
Regeringen får bemyndiga förvaltningsmyndighet alt ingå internationell
överenskommelse (10 kap. 3 §). Något sådant bemyndi­gande har såvitt kunnat
utrönas aldrig lämnats till kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsformen
bygger på förutsättningen atl rättskipning och förvalt­ning ombesöris av
svenska organ. Undantag från denna grundsats kan följa av alt beslutanderätt överiåts
till mellanfolkligt organ enligt den s, k, EG-paragrafen (10 kap. 5 &amp;gt;?
första siycket). I viss omfattning har det förekommit att mera begränsade
myndighetsfunktioner med stöd a v 5 5; andra styckel har lagts på främmande
stats myndigheter. Exempel på detta finns i lagen (1959:590) om gränstullsamarbete
med annan stat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
svenska kommunerna är - liksom kommunerna i de övriga nordiska länderna - särskilda
rättssubjekt, som i sina mellanhavanden med andra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1* Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 44&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:44&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rättssubjekt
handlar föregen räkning. Nären svensk kommun exempelvis lar upp lån utomlands,
anses delta inte skapa någon rätlslig (Örpliklelse för svenska staten, ens om slalen
har lämnai kommunen särskilt tillstånd att ta upp lånet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elt
avtal som en kommun i egel namn iräffar med en utländsk kommun är inte någon
internationell överenskommelse i regeringsformens bemärkelse, Elt sådant avtal
har i princip inte några folkrätlsliga effekler. Svensk kommun har inte enligt
regeringsformen eller annan svensk lagsliftning någon befogenhet alt träffa
avtal för svenska slalen. Svenska staten blir inte heller på annan grund bunden
av de avtal som svenska kommuner i egenskap av särskilda rättssubjekt kan komma
alt iräffa. Del kan alltså sammanfatt­ningsvis sägas att regeringsformen inte
lägger några hinder i vägen för svensk kommuns samarbete med annan nordisk
kommun. Samarbetet med utländsk kommun får inte ulan särskilt förfaltningsstöd
innebära alt den svenska kommunen avsäger sig sin beslutanderätt i någol
hänseende lill en utländsk kommun eller atl den överlåter myndighetsutövning i
Sverige till utländsk kommun. Sådana kompelensavsägelser får inte heller ske i
svenska kommuners samarbete med varandra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om svensk kommuns befogenhet att samarbeta med utländsk kommun blir därmed en
fråga om vad som innefattas i kommunernas kompelens enligt 1 kap.4 § kommunallagen(1977:179)och
av en omfattande speciallagstiftning om olika kommunala uppgifier.
Generalklausulen i 1 kap. 4 § lägger inte något uttryckligt hinder i vägen för elt
gränsöverskridande kommunalt samarbete. Ett sådant samarbete är väl förenligt
med bestäm­melsens centrala innehåll, nämligen atl elt kommunall beslut eller
en kommunal åtgärd för au kunna erkännas som kompetensenlig skall lillgo­dose ell
till kommunen knutet allmänt inlresse. I rättspraxis har den kommunala
verksamheten inte heller ansetts rigoröst bunden lill själva kommunområdet
eller ens lill riksområdel. Enligt regeringsrättens praxis i kommunala
besvärsmål kan exempelvis omständigheterna för en kust­kommun vara sådana att
kommunen är befogad att ekonomiskt engagera sig i utrikes färjförbindelse (RÅ
19601 187). Del ligger dock i sakens natur alt den inlressevärdering som ligger
i varje kompetensbeslämning påverkas av del förhållandet att kommunen skall
betjäna en svensk befolkning och ulgör en del av det svenska
förvaltningssystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan alltså konstatera att svensk kommun enligt stats- och kommu­nalrättsliga
regler - med vissa begränsningar - får ingå samarbetsavtal över riksgränserna.
Det är däremol svårare atl entydigt besvara frågan om speciallagstiftningen
hindrar sådana avlal. Den ingående reglering av kommunernas verksamhet som ofta
finns i speciallagstiftningen passar vanligen inte in på det fallet all
kommunen samverkar med utländsk kommun, Etl samarbete i fråga om de anläggningar
som kan behövas för verksamheten lorde däremol ganska ofta vara möjligt.
Bestämmelser som främst är inriktade på själva verksamheten, oavsett vem som
utövar den, kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:44&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hindra
eller försvåra ell gränskommunalt samarbete. Gemensamma företag på
transportområdet kan t. ex. försvåras av olikheler i trafiklagsiiftningen om sådant
som axelavslånd, hjullryck, fordonsbredd m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som nu har sagls om de rättsliga förutsättningarna för kommunerna alt bedriva gränskommunalt
samarbete är tillämpligt också på landstings­kommunerna och kommunalförbunden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
stats- och kommunalrättsligt hänseende kan läget för de danska och norska
kommunernas vidkommande beskrivas så att samarbete med kommun i annal land ofta
kan komma till stånd ulan vidare, I vissa fall krävs godkännande av statlig
tillsynsmyndighet i det egna landet. Finsk kommun kan enligt den finska
regeringsformen inte samarbeta med eller ingå avtal med kommun i annal land på elt
sätt som binder finska staten eller innebär överföring av myndighetsutövning.
Inom ramen för den kommunala självstyrelsen kan dock gränsöverskridande
samarbetsavtal ingås. Samar-betsmöjlighelerna kan grundas antingen på
kommunernas allmänna kompe­lens enligt kommunallagen eller på den kompetens som
kommunerna har enligt särskild lagstiftning. Möjligheterna till gränskommunalt
samarbete inom den specialreglerade sekiorn är dock begränsade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 Arbetsgruppens
förslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Texten
i den överenskommelse om kommunall samarbete över nordiska riksgränser som
undertecknades i maj 1977(bilaga Dstämmer i allt väsentligt överens med
arbetsgruppens förslag. Endasl obetydliga redaklionella ändringar har gjorts.
Arbetsgruppens motiv lill förslaget bör fogas lill prolokollel i detta ärende
som bilaga 2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppens
förslag fick vid remissbehandlingen i Sverige i huvudsak etl positivt
mottagande. Den föreslagna överenskommelsen ansågs främja och uppmuntra ell
vidare samarbete över gränserna. En sammanställning över remissyttrandena bör
fogas lill prolokollel i detta ärende som bilaga 3.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
Föredraganden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
de nordiska länderna har historiska förhållanden i förening med en gemensam
grundsyn på viktigare samhällsfrågor medfört betydelsefulla likheter på det
kommunala området. Till de gemensamma dragen hör, med vissa olikheter, den
kommunala självstyrelsen, beskattningsrätten och kompetensen. Gemensamt är
också alt den nationella rättsordningen erkänner en rätt för kommun all
samarbeta med annan kommun i det egna landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:44&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
förslag till överenskommelse om gränskommunalt samarbete mellan Danmark,
Finland, Norge och Sverige har på uppdrag av Nordiska minister­rådet utarbetats
av en nordisk arbetsgrupp och den 26 maj 1977 undertecknats av företrädare för
regeringarna i de berörda länderna. Överenskommelsen kan ses som en bekräftelse
från statsmakternas sida på alt de nordiska kominunerna i princip har
befogenhet alt på olika sätt samverka med kominuner i angränsande nordiskt
land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överenskommelsen
haren lång förhistoria. Redan år 1969 rekommende­rade Nordiska rådet
regeringarna i de nordiska länderna alt utreda frågan om ändringar i bl. a.
kommunallagstiftningen för alt skapa fasta legala former för samarbete mellan
kommunerna över riksgränserna. Nordiska kommunal­rättskommittén har kartlagt
det kommunala samarbete som bedrivs över riksgränserna i Norden och undersökt
de rättsliga förutsättningarna för sådanl samarbete. Arbetsgruppens förslag till
överenskommelse har remiss­behandlats i Finland och Sverige. Remissinstanserna
ställde sig i alll väsentligt positiva till förslaget. Nordiska rådet
rekommenderade i april 1977 Nordiska ministerrådet att ta initiativ lill att en
överenskommelse i huvud­saklig överensslämmelse med arbetsgruppens förslag
skulle träffas mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överenskommelsen
bör underställas riksdagen för godkännande. Innan jag kommenterar
överenskommelsen vill jag lämna en redogörelse för del samarbete som redan nu
förekommer mellan svenska kommuner och kommuner i Danmark, Finland och Norge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
svenska kommunerna har sedan många år samarbetat med kommuner i de övriga
nordiska länderna på skilda områden och i varierande former Samarbetet har för
svenskt vidkommande varit koncentrerat till i huvudsak tre områden.
Öresundsområdet, Arvika-Kongsvingerområdet(ARKO-regio-nen) och Nordkalotten. Vissl
gränskommunalt samarbete förekommer även inom bl. a. Jämlland-Tröndelagen, Kvarkenregionen
och regionen Slock-holmsområdet-Åland-Åboland. Sedan några år samarbetar
Göteborgs och Bohus läns landstingskommun och Östfolds fylkeskommune i fråga om
förlossningsvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
Öresundsområdel har samverkan kommil igång på bl, a. sjukvårdens och kulluriivets
områden. Samarbetet innebär bl. a. all patienter kan remitteras till specialistvård
på andra sidan Öresund. Sydvästra Skånes kommunalför­bund har under sin
tioåriga verksamhetstid haft ett nära samarbete med molsvarande planeringsorgan
på den danska sidan av Öresund. För samar­betsfrågor i Öresundsområdet har man
tillsall en arbetsgrupp bestående av representanter för berörda kommuner, länsslyrelser
och departement. Under år 1977 har inletts en studie kring friluftsliv och
fritidsbosättning i Öresunds­regionen. Projekt av intresse för
samhällsplaneringen kan bli aktuella under de närmaste åren,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
ARKO-regionen har kommunerna tillsammans med andra intressenter bildat ett
aktiebolag för verksamhet inom turistväsende och samhällsplane-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:44&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ring.
Under hösten 1977 kommer en undersökning av de regionalekonomiska sambanden i
regionen att starta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
gränsregionala projekt som har inletts av Nordiska ämbetsmannakom­mittén för
regionalpolitik (NÄRP) kan antas komma atl ge värdefulla erfarenheier i de
fortsatta strävandena all utveckla det gränskommunala samarbetet. Det gäller i försia
hand det glesbygdspoliliska försöksprojektet i Enonlekiö och Muonio kommuner i
Finland, Kaulokeino kommun i Norge och Karesuandodelen av Kiruna kommun i
Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
arbetsgrupp som leder della projekt har under år 1976 redovisat en första
lägesrapport. Denna belyser de levnadsförhållanden och problem som råder i gränsregioner
med gles bosättning. 1 rapporten redovisas ett fyrtiotal förslag på tänkbara
samarbetsprojekt. Bland dessa förslag kan nämnas samarbete i fråga om
räddningstjänst, sjuktransporter, öppen åldringsvård, hemhjälp, industriell
service, förädling av lokala råvaror av olika slag, turism samt undervisning
och utbildning på olika områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bland
de konkreta projekt som har initierats av NÄRP:s glesbygdspoliliska arbetsgrupp
kan nämnas samordning av åldringsvården inom kommundelen Karesuando i Kiruna kommun
samt Enonlekiö och Muonio kommuner. På grund av de slora avstånden på den
finska sidan har man där visat slorl inlresse för atl fl disponera platser i ell
utbyggt ålderdomshem i Karesuando. Vissa formella hinder föreligger dock f n.
för all man skall kunna överföra bygg- och driflskostnadsbidrag från Finland lill
Sverige. Elt annal projekt är en i Muonio kommun stationerad biblioteksbuss som
skulle betjäna områdel Enonlekiö-Muonio-Kaulokeino-Karesuando med böcker på
finska, norska, samiska och svenska språken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
geografiska förhållandena längs Tornedalen med kommuncenlrum parvis på båda
sidor av gränsälven har gett anledning till olika samverkans­projekl. Ett
exempel är reningsverket i Haparanda som renar avloppsvatten från både
Haparanda och Torneå kommuner. I Torneå ligger en soptipp dit i slorl sett hela
Haparandas avfall går. Badhuset i Haparanda används även av befolkningen i Torneå,
I Övertorneå finns etl s, k. AMU-cenler där Finland, Norge och Sverige får
utnyttja en tredjedel var av plalserna. Inom Nordka-lollenområdel förekommer
vidare ell avialsgrundal samarbete mellan finska och svenska saml norska och
svenska kommuner i fråga om räddnings­tjänst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
vad jag nu har sagt framgår atl ett livligt samarbete över de nordiska riksgränserna
redan har kommit igång. Samarbetet har sketl i varierande former alltifrån
erfarenhetsutbyte och gemensamma utredningar till överens­kommelser i fråga om
bl. a. räddningstjänst, föriossningsvård och avlopps­rening. Del rättsliga underiaget
för samarbetet har dock i många fall framstått som oklart för kommunerna. Jag
anser därför atl del är mycket värdefullt alt de nordiska kommunemas
principiella rält atl samarbeta över riksgränserna bekräftas genom en
överenskommelse om gränskommunalt samarbete. En&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;\** Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 44&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:44&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sådan
överenskommelse är ägnad att utveckla den samhörighet som finns mellan de
nordiska länderna och alt rikta kommunernas uppmärksamhet på samarbetsmöjligheterna
och de fördelar som följer därmed, 1 uttrycket kommun inbegriper jag i enlighet
med artikel 1 i överenskommelsen även landstingskommuner, amtskommuner, fylkeskommuner
och kommunal­förbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill
i delta sammanhang erinra om del arbete som pågår inom Europarådet för alt få lill
stånd en europeisk konvention om gränskommu­nalt samarbete. Ell förslag till en
sådan konvention diskuterades vid Europarådets kommunministerkonferens i Alen i
november 1976 men frågan har ännu inte slutbehandlats av ministerkommittén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nordiska överenskommelsen innebär huvudsakligen en bekräftelse på all
kommunerna har rätt all samarbeta med kommun i annal fördragsslu­tande land i
den mån hinder inte föreligger enligt del egna landels lagar och övriga
bestämmelser om kommunernas befogenheter, organisation och verksamhet. Avsikten
är alltså inte alt vidga kommunernas kompelens enligt nationell lag ulan endasl
all klargöra all denna i princip omfattar också ett gränskommunalt samarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Belräffande
innehållet i övrigi i överenskommelsen får jag hänvisa lill bilaga 1. Jag kan i
allt väsentligt ansluta mig till vad arbetsgruppen har anföri i motiven till
sitt förslag (se bilaga 2), och vill för egen del särskill fästa uppmärksamheten
på artikel 3. Enligt artikeln bör fördragsslutande stat göra de ändringar i det
egna landels författningsbestämmelser som staten kan finna påkallade för atl
undanröja hinder eller svårigheter för önskvärt kommunalt samarbete över riksgränserna.
Överenskommelsen i och för sig undanröjer alltså inte de hinder eller
svårigheter för elt fördjupat gränskom­munalt samarbete på särskilda kommunala
verksamhetsområden som finns i speciallagstiftningen. Det förefaller inte vara
realistiskt atl länka sig atl man kan komma tillrätta med dem genom en samlad
översyn av speciallagstift­ningen för sådana verksamhetsområden där elt gränskommunalt
samarbete ter sig mest angelägel. De flr i stället angripas alll efler som de
visar sig hindra eller försvåra ett önskvärt samarbete. Ibland kan det bli
nödvändigt alt införa dispensmöjligheter för all tillgodose angelägna
samarbetsbehov i gränsregio­nerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bortsett
från åtgärder av del slag som avses i artikel 3 föranleder överenskommelsen
inte några lagstiftningsåtgärder. Det skulle däremot kunna övervägas om inte beslämmelserna
i artiklarna 4 och 5 ger anledning lill särskilda föreskrifier i myndighetsinslruktioner
eller andra regeringsför­fattningar. De statliga myndigheternas uppgifier i de
hänseenden som avses i artiklarna kan dock tolkas in i 2 S allmänna
verksstadgan (1965:600, ändrad senasi 1977:152)och3och4 i;§ länsstyrelseinstruktionen(1971:460,omlrycki
1976:892, ändrad senast 1977:95).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alt
godkänna överenskommelsen mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om
kommunall samarbete över nordiska riksgränser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och beslular all genom
proposition föreslå riksdagen all antaga det förslag som föredraganden har lagl
fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:83.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:44&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överenskommelse
mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om kommunalt samarbete över nordiska
riksgränser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Danmarks,
Finlands, Norges och Sveriges regeringar, som anser det önskvärt atl kommunema
inom ramen för sina befogenheter medverkar till all utveckla den gemenskap som
finns mellan de nordiska länderna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som särskill
med hänsyn lill behoven i gränsområdena vill underiätla för kommunerna alt la lill
vara de fördelar som kan uppnås för den kommunala verksamhelen genom samarbete
med kommun i annal nordiskt land,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
finner att behov av kommunalt samarbete över de nordiska riksgrän­serna ofta
föreligger i fråga om kullurliv, miljövård, sjukvård, samfärdsel och turism,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
anser alt samarbete mellan nordiska kommuner kan vara särskilt ägnat atl främja
de regionalpoliliska strävandena i ulvecklingssvaga gräns­områden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har
enats om följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Artikel
1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
kommun avses i denna överenskommelse i Danmark kommune och amlskommune, i
Finland kommun och kommunalförbund, i Norge kommune och fylkeskommune och i
Sverige kommun, landstingskommun och kommunalförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Artikd
2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fördragsslutande
stal erkänner en rätt för kommun i det egna landet atl samarbeta med kommun i annal
fördragsslulande land om vården av sina angelägenheter, i den mån hinder för
sådant samarbete ej föreligger i del egna landels lagar och övriga bestämmelser
om kommunernas befogenhet, organisalion och verksamhei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försia
siycket avser ej befogenhet för kommun att överföra myndighets­utövning till
kommun i annat nordiskt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommun
har atl själv svara för de åtaganden kommunen gör gentemot kommun i annal
nordiskt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ArUkd
3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efler
hand som behov därav framträder bör fördragsslutande stat föran­stalta om de förtydliganden,
ändringar och tillägg i del egna landets lagar och andra bestämmelser som
staten kan finna påkallade för atl undanröja hinder eller svårigheter för
önskvärt kommunall samarbete över riksgränserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:44&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därvid
bör särskilt eftersträvas regler som tillgodoser kommunala samarbets­behov i
gränstrakterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arlikd
4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;X &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frågor som rör den
regionala och lokala samhällsplaneringen i gränstrak­terna bör statliga och
kommunala myndigheter i de fördragsslulande staterna, när anledning därlill
föreligger, beakia behovet av samarbete mellan kommuner på ömse sidor om
gränsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ariikd
5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statliga
myndigheter i fördragsslutande land bör vid behov bistå kommun i del egna
landet med råd och upplysningar i de rättsliga och andra frågor som kan
uppkomma vid projekt om kommunalt samarbete över riksgräns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Artikel
6&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Artiklarna
1-5 ulgör ej hinder för fördragsslulande stal all vidmakthålla eller anordna
tillsyn över landets kommuner eller atl eljest för egna kommuner behålla eller
meddela sådana föreskrifier som kan betingas av nationella iniressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Artikel
7&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
överenskommelse skall ratificeras och ratifikalionshandlingarna snarasi möjligt
deponeras i det norska utrikesdepartementet. Bestyrkta avskrifter skall av det
norska utrikesdepartementet tillslällas de övriga fördragsslulande staternas
regeringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överenskommelsen
iräder i kraft trettio dagar efler den dag då samtliga fördragsslulande staters
ralifikationshandlingar deponerats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Artikd
8&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Önskar
någon av de fördragsslulande staterna uppsäga överenskommel­sen, skall
skriftligt meddelande härom tillställas den norska regeringen som har all
omedelbart underrätta övriga fördragsslulande stater härom och om dagen då
meddelandet mottogs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppsägningen
gäller endast för den stal som verkställt densamma och flr verkan sex månader
efter ulgången av den månad då den norska regeringen mottagit meddelande om
uppsägningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
bekräftelse härav har undertecknade befullmäkligade ombud under­tecknat denna
överenskommelse, utfärdad i ell exemplar på danska, finska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:44&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;norska
och svenska språken, vilka samtliga texter äger lika vitsord, i Torshavn den 26
maj 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:192.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;For
Danmarks Regering Lise 0slergaard&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Suomen
Hallituksen puolesta Pirkko Työläjärvi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:192.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;For
Norges Regjering Bjartmar Gjerde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:202.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
Sveriges Regering Johannes Anionsson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:44&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2 Motiv till arbetsgruppens förslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Preambdn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I samarbelsöverenskommelsen
den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige med däri
den 13 februari 1971 gjorda ändringar (Helsingforsavtalet) finns ell vissl underiag
för samarbete mellan nordiska kommuner. Redan i preambeln lill denna
överenskommelse talas sålunda om en allmän strävan efter enhetliga regler i så
många avseenden som möjligt och om ändamålsenlig arbetsfördelning mellan
länderna på alla områden där del finns förutsättningar för del. 1 artikel 6 i
samma överens­kommelse talas också om samordning av lagstiftning på alla
områden, där delta ter sig ändamålsenligt. Beträffande skolväsendet, som lill slor
del är en kommunal angelägenhet för de nordiska kommunerna, finns en samord-ningsbeslämmelse
i artikel 11. Enligt denna bör, på de områden där elt samarbete är
ändamålsenligt, utbyggnaden av ulbildningsanslaller samord­nas genom
fortlöpande samverkan belräffande ulbyggnadsplaneringen och dess genomförande.
Samtidigt är det klart all Helsingforsöverenskommelsen främst tar sikte på
samarbete i statligt huvudmannaskap och inte på samarbete direkt mellan
kommuner i olika nordiska länder. Del finns därför skäl för en överenskommelse
om samarbete på kommunal nivå, särskilt med hänsyn lill behoven i
gränstrakterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
aktuella behovet av en särskild överenskommelse är dock inte speciellt framträdande
om man bara ser lill den inventering av kommunala samar­belsprojekt som
redovisas i rapporten. Den redovisningen representerar alltjämt en tämligen
fullständig bild av de gränskommunala relationerna. Del kan dock tilläggas att
planerna på samarbete mellan östfold fylkeskommune och Göteborgs och Bohus läns
landstingskommun belräffande förlossnings­vård numera har förverkligats, all
planerna på långtgående samverkan inom sjukvården i Tornedalen väntas bli
förverkligade inom kort saml atl finska och svenska kommuner jämte andra
intressenter bildal elt särskill råd -Kvarkenrådel - för samarbete över Kvarken
i Bottniska viken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;All
behovel av en överenskommelse inte är särskilt framträdande betyderå andra
sidan inte all en överenskommelse kan avvaras. Som framhålls i rapporten har
man anledning räkna med atl del komplicerade rättsliga underiaget för kommunall
samarbete och del hillills bara punktvis förekom­mande statliga intresset
härför verkat hämmande på de riksgränsöverskri­dande kommunala relationerna.
Del kan därför anlas atl en på kommunerna direkl inriktad överenskommelse
mellan länderna skulle medföra all framför alll gränskommunerna mera
regelbundet skulle överväga fördelarna och möjligheterna av samarbete över riksgränsen
i olika frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
styckel i preambeln till del nu framlagda förslagel syftar lill all placera in
överenskommelsen på sin plats i den gemenskap som finns mellan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:44&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de
nordiska ländema. Genom texten klargörs också inledningsvis all del nu endast
är fråga om sådan verksamhet från kommunernas sida som enligt den nationella
lagen faller in under kommunernas befogenheter sådana de är utformade enligt
vid varje lillfälle gällande rätl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
styckel anger överenskommelsens egentliga ändamål, nämligen alt underiätla för
kommunerna all utnyttja de fördelar som etl gränsöverskri­dande samarbete kan
medföra. Texten klargör all samarbetet i första hand blir en fråga för kommuner
i gränstrakter och all det åsyftade samarbetet är av frivillig art och helt
beroende av kommunernas eget intresse för samar­bete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I Iredje
siycket ges exempel på verksamhetsområden där, enligt vad utredningsarbetet
visat, gränskommunalt samarbete ligger nära till hands. Uppräkningen syftar till
alt förankra överenskommelsen i den kommunala verkligheten. Avsikten är inte
alt utesluta gränsöverskridande kommunall samarbete på andra
verksamhetsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
arbetsgrupp under ministerrådet har gjort upp en förteckning över framkomna
uppslag till samarbelsprojekt inom en gränsregion beslående av Kaulokeino
kommun i Norge, Enonlekiö och Muonio kommuner i Finland saml Kiruna kommun i
Sverige (bilaga 2)'. I förteckningen redovisas närmare 50-lalel olika uppslag lill
samarbelsprojekt inom undervisning, sjukvård, åldringsvård, kommunikationer,
energiförsörjning, naturvård, räddnings­tjänst, samhällsplanering, turism,
upphandling, jordbruk, skogsbruk och vamproduklion. Flertalet av dessa projekt
är sådana alt de helt eller delvis skulle falla inom den kommunala kompetensen.
Förteckningen innehåller i denna del exempel på samarbete av det slag som
åsyftas med förslaget lill överenskommelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;X &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jjärde siycket erinras om atl
del gränskommunala samarbetet kan väntas vara av särskild belydelse i sådana
gränstrakter där del är svårast alt uppnå en balanserad samhällsutveckling.
Därmed erinras också om det samband som finns mellan statligt och kommunall
inom regionalpolitiken och där det sedan år 1972 pågår elt efter hand utvidgat
nordiskt samarbete på statlig nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ariikd
1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
har ansetts lämpligt all direkl i texten klargöra vad som i detta sammanhang
menas med kommun. De kyrkliga kommunerna bör lämnas utanför överenskommelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;överenskommelsen
framkallas främst av förhållandena i de egentliga gränskommunerna dvs. i de
kommuner vars territorier lill någon del sammanfaller med riksgräns. Del är i försia
hand den omedelbara närheten till riksgräns som ger fömtsättningar för ett
gränsöverskridande kommunalt samarbete. Kommitléns rapport visar emellertid atl
behovet av gränsöver-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'Bilagan
här utesluten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:44&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skridande
samarbete inte är begränsat enbart till de egentliga gränskommu­nerna. Det
kommunala samarbetet inom Öresundsrådel omfattar hela Skåne och Nordostsjälland.
Arkosamarbetet omfattar på liknande sätt ell slorl antal kommuner i en
vidsträckt region på ömse sidor om norsk-svenska gränsen. I det samarbete som
äger mm för att främja mellanrikslrafiken inom turistväsendet är inte bara
gränskommunerna ulan också elt slort anlal inlandskommuner engagerade. Fören
del inlandskommuner kan del tänkas föreligga behov av gränsöverskridande
samarbete inom en del särskilda verksamhetsområden med regional räckvidd såsom
exempelvis sjukvård och miljövård. Den geografiska inlresseavgränsningen forell
riksgränsöverskri­dande kommunall samarbete varierar sålunda alltefter
förhållandena i de olika nordiska gränstrakterna och alltefter arten av de
olika kommunala verksamhetsgrenarna. Det är alltså inte möjligt atl på förhand
i överenskom­melsen identifiera de nordiska kommuner för vilka elt
gränsöverskridande samarbete kan vara av inlresse. Överenskommelsen bör därför
inte begränsas lill alt avse vissa kommuner ulan bör avse kommuner i allmänhet.
Om del i framliden skulle uppslå ell nationellt behov av att precisera
kommunernas kompetens lill riksgränsöverskridande samarbete kan det i
överensstäm­melse med vad som sägs i artikel 6 ske genom intern lagstiftning.
Det är möjligt atl man i det lagstiftningsarbete som avses i artikel 3 sisla slyckel
kan finna anledning att göra vissa undanlagsregleringar lillämpliga enbari i
vissa gränskommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arlikd
2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överenskommelsens
huvudbudskap blir atl erkänna en rätt för de nordiska kommunerna all samarbeta
över de inomnordiska riksgränserna så långl del nationella regelsystemet i
sakligt och formellt hänseende medger detla. Avsikten med artikeln är inte atl
ge någol tillskott till de nordiska kommunernas kompelens enligt nationell lag
utan endasl att ge ett förtydligande uttryck för någol som redan kan iakttas
vid en noggrann genomgång av gällande rätl i de berörda länderna. Behovel av ell
sådanl erkännande eller klargörande har redan ulvecklats i det föregående. Begreppei
kommunala angelägenheter återfinns i alla ländernas kommunal-rätl och syftar
dels på den allmänna kompetens som grundas på generalklau­suler i kommunallagama
eller praxis och dels på den speciella kompelens som grundas på förfaltningar
med ofta detaljerade regler för vissa kommunala sakområden. Kollektivtrafiken
är elt exempel på en verksamhet under den allmänna kompetensen. Som exempel på
verksamheter under den speciella kompetensen kan nämnas sjukvård och
skolväsende. Kompetensen sammanfaller lill slor del från land till land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
artikelns andra stycke klargörs alt erkännandet i första slyckel inte innebär
något medgivande av att kommun skulle ha befogenhet atl överföra myndighetsutövning
till kommun i annat nordiskt land. Sådan kompetens-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:44&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;överföring
torde f n. endasl i sällsynta undanlagsfall vara möjlig enligt den nationella
lagen. Styckel har motiverats av svårigheterna att konkret ange de begränsningar,
som reglerna om myndighetsutövning kan ha på den kommunala kompetensen, och den
speciella grundlagstolkning, som fram­vuxit i Finland till följd av den ofta
utnyttjade möjligheten att stifta särskilda lagar i den ordning, som gäller för
grundlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
brist på förebilder från del större internationella fältet kan del länkas
uppstå Ivekan om de kommunala samarbetsavtalens nalur från stats- och folkrätlsliga
ulgångspunkler. I tredje slyckel klargörs all de gränsöverskri­dande kommunala samarbelsavlalen
inte på grund av sakens nalur eller på grund av denna konvention kan skapa
bindningar för andra än de avlalsslu­tande kommunema själva. En väsenllig
konsekvens av iredje styckel är alt de berörda staterna inte har någol
automatiskt garantiansvar för de kommunala åtagandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om formerna för samarbetet behöver inte bli föremål för direkl överenskommelse
i detta sammanhang. I fiertalel samarbetsfall kan kommu­nerna träffa sina
överenskommelser genom enkla avtal ulan atl anlita särskilda rättssubjekt.
Kommunernas ev. behov av institutionella samarbels­former får täckas genom
anlitande av de samarbetsformer som tillhandahålls av privaträtten dvs. - för
alt ta exempel från svensk rätl - stiftelse, förening, aktiebolag, något som de
nationella regelsystemen i och för sig lorde medge. Nordisk kommun torde i och
för sig, såviii ankommer på nationell offentlig rält, kunna vara aktieägare i
ett utiändskl nordiskt aktiebolag eller delägare i annat jämförligt utländskt
nordiskt rättssubjekt, som svarar för sina förbin­delser endasl med egna ekonomiska
resurser. För del alldeles övervägande antalet nu länkbara samarbelsprojekt
torde anlitandet av privalrätlsliga former framstå som ändamålsenligt. Del
innebär atl samarbetet f n. hänvisas till ell färdigt och homogent nationellt
och inlernalionelll nordiskt rätts-syslem med väl genomtänkta lösningar till
skydd för minoritetsintressen och för handläggning av ev. tvister mellan intressentema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om nordiska kommunalförbund eller andra offentligrällsliga organ för det
gränsöverskridande kommunala samarbetet är utomordentligt svårlöst och får
anslå lill dess behovet av dylika organ är klart påvisat. Härav följer en
begränsning av samarbelsmöjlighelerna som får godias. Frågan om offentligrällsliga
organ för gränskommunalt samarbete omfattades inte av Nordiska kommunalrättskommilténs
utredningsuppdrag och berörs inte heller i dess rapport. All ulan föregående
utredning la upp frågan om sådana offentligrällsliga organ lorde vara
uteslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
torde vara obehövligt atl närmare definiera vad som avses med uttrycket
samarbete. Det får vara tillräckligt atl här hänvisa lill den innebörd
uttrycket har i kommunernas inrikes mellanhavanden och till de konkreta exempel
på gränskommunalt samarbete som berörts i det föregående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:44&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arlikd 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
närmare utvecklats i Nordiska kommunalrättskommilténs rapport behövs del
fortlöpande arbete för alt undanröja förekommande samarbets-hinder i
lagstiftningen. Del får ske efter hand som hindren får praktisk belydelse för
kommunerna. Genom all beslämmelsen talar om önskvärt kommunall samarbete har
varje land erforderiigl utrymme för egna bedöm­ningar av de olika anspråk på
lagändringar som kan resas av kommuner och andra. För atl inom rimlig tid och
med rimliga arbetsinsatser bereda väg för olika samarbelsprojekt i de egentliga
gränstrakterna kan det vara nödvändigl all tillgripa etl syslem med dispenser
och andra enklare undantagsregleringar. En erinran härom har upplagils i
artikelns sisla punkt genom att där sägs att man särskilt bör eftersträva
regler som tillgodoser kommunala samarbets­behov i gränstrakterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Artikel
4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
gränsöverskridande kommunala samarbelsprojekt av någon belydelse måsle fl en plals
i samhällsplaneringen för all kunna förverkligas. Kommunerna är i dag så
beroende av den statliga planeringen och resurstilldelningen alt en beslämmelse
av del slag som upplagils i föreva­rande artikel framstår som ell lämpligt
komplement lill själva samarbetsbe-stämmelsen i artikel 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
viss del är den i artikeln avsedda samordningen redan tillgodosedd. Ministerrådet
beslutade i december 1972 alt etl utvidgat regionalpolitiskt samarbete skulle
etableras mellan de nordiska länderna. Målel för della samarbete är bl. a. all
fl lill stånd ell ömsesidigt informationsutbyte på etl tidigt stadium om
åtgärder av belydelse för grannländerna. I sin berättelse för år 1973 (1974:C 1
s. 101) uttalade sig ministerrådet för all etl syslem för informationsutbytet
genomförs på riks-, läns- och kommunnivå. Informa­tionsutbytet i konkreta
planeringsfrågor i gränsområdena bör omfatta alla planeringsaktiviieler av
betydelse för grannländerna oberoende av om de kan hänföras lill regionalpolitik
eller ej. Del kan gälla upprättande av bebyggel­seplaner av skilda slag,
konkreta lokaliseringsövervägänden i fråga om bebyggelse, arbetsplatser och
service, nalurreserval, ulbyggnad av vägar saml andra frågor av belydelse för
planeringen. Informationsutbytet bör påbörjas vid etl tidigt stadium i
planeringsprocessen. Vidare bör principen vara alt huvuddelen av
informationsutbytet sker mellan myndigheter etc. på jämför­bara administrativa
nivåer. Delgivningen av informaiion mellan de olika administrativa nivåerna i
resp. land förulsälls följa de regler som lillämpas i den nationella
planeringen. Enligt ministerrådet borde kommunerna rekom­menderas att informera
grannkommuner på andra sidan riksgräns i plane­ringsfrågor. Med anledning av
ministerrådels beslul har länsslyrelserna i Finland erhållit information i
frågan genom en skrivelse från inrikesminis-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:44&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;teriet.
Beslutet har i Norge bl. a. föranlett miljovemdepartementet att i skrivelse den
16 december 1974 anmoda berörda fylkesmän att medverka lill alt systemet för informalionsulväxling
blir förverkligat på kommun- och fylkesnivå. Från svensk sida har bl. a. den
åtgärden vidtagits all länsstyrel­seinstmktionen försetts med en ny bestämmelse
(40 a §)2 enligt vilken länsstyrelsen bör, i den mån det ej strider mol vad som
är föreskrivet i lag eller annan författning, informera motsvarande myndighet i
angränsande nordiskt land i frågor om samhällsplanering som kan antas ha
betydelse för den myndighetens verksamhei. Beslämmelsen trädde i kraft den 1 juli
1975. Vidare har svenska kommunförbundet i skrivelse den 12 februari 1975 till gränskommunerna
och ell antal andra kommuner rekommenderat kommu­nerna all behålla och vidareutveckla
de nuvarande samarbelsformerna och informationskanalerna med grannkommunerna på
andra sidan riksgrän­sen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Artikeln
lorde inte medföra någol behov av lagsliftning i de berörda länderna.
Arbetsgruppen har inte ansett sig ha anledning att överväga frågan om behovel
av ändringar i myndighetsinslruktioner och liknande författ­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arlikd
5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samarbetet
mellan nordiska kommuner på ömse sidor om riksgräns innebär etl möte mellan två
eller fiera nationella regelsystem som visserligen vilar på gemensamma
värderingar i slort men som samtidigt uppvisar en mängd skiljaktigheter i
detaljerna. Det gränsöverskridande samarbetet blir därmed svårare och betydligt
mera tidskrävande än samarbete över inrikes kommungränser. Inte sällan måste ell
riksgränsöverskridande samarbete toregås av ett utredningsarbete som kan vara
betungande särskill för de ekonomiskt svaga gränskommunerna i norr. Det är
därför skäligt att statsförvaltningarna vid behov ger kommunerna det bistånd av
informativ arl som avhandlas i förevarande artikel. Den här åsyftade
informationen kan bli arbetskrävande för statliga myndigheter och har därför
begränsats lill konkreta kommunala samarbelsprojekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
finansieringsfrågor som uppkommer i samband med ell utvidgat gränskommunalt samarbete
övervägs inom nordiska ämbetsmannakom­mittén för regionalpolitiskt samarbete
och kan därför inte las upp i förevarande sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arlikd
6&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varierande
inrikes och utrikes förhållanden för de fördragsslutande staterna lorde
nödvändiggöra en fiihel för varje stal att reglera kommunernas organisation,
ställning och verksamhet i det egna landet. En uttrycklig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Numera 40 b i; (SFS 1976:539),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:44&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslämmelse
härom har upptagits i förevarande artikel. Därmed är bl. a. klargjort atl fördragsslulande
stat som så finner lämpligt är helt oförhindrad att anordna särskild tillsyn
över det gränskommunala samarbetet eller att på annat sätt göra inskränkningar
i kommunernas självständighet på detla område. Del bör dock i delta sammanhang
påpekas alt erfarenheterna hittills inte visat på något behov av sådana
restriktioner. Del verkar snarare som om kommunerna behövde stimuleras lill
självständiga insatser i det gränskom­munala arbetet. Det som kommunerna hittills
uträttat i samarbete med kommun på andra sidan nordisk riksgräns inger inte
några farhågor för alt det gränsöverskridande kommunala samarbetet skall komma
i konfiikt med nationella intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Artiklarna
7 och 8&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;X &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dessa artiklar har
upplagils sedvanliga bestämmelser om ratifikation, deponering och uppsägning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överenskommelsen
lorde inte påkalla lagsliftning i något av de berörda länderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:74.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:44&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanställning
av svenska remissyttranden över betänkandet (Nu 1976:10) Nordisk konvention om gränskommunalt
samarbete&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgivits av arbetsmarknads­styrelsen ,
socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, statens planverk, statens brand -nämnd, länsslyrelserna
i Slockholms, Malmöhus, Göieborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands, Kopparbergs,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbot­tens län, Landslingsförbundel, Svenska
kommunförbundet. Nordvästra Skånes kommunalförbund. Sydvästra Skånes
kommunalförbund och Öresundsrådet. Länsslyrelserna har bifogat yttranden från
respektive lands­tingskommun och etl antal kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga
remissinstanser har lillslyrkl eller förklarat sig i huvudsak inte ha något alt
erinra mol del framlagda konvenlionsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissytiranden
innehåller allmänna uttalanden om värdet av en nordisk konvention om gränskommunalt
samarbete. Enligt Landskrona kommun bör konventionsförslaget hälsas med
tillfredsställelse som elt positivt led i strävandena atl främja nordiskt
samarbete på viktiga samhälls­områden. Sydvästra Skånes kommunalförbund anser atl
förslaget kan bilda grunden för en fortsalt utveckling av samarbetet över riksgränserna.
Länsstyrelsen i Norrbottens län betonar värdel av den konvention som föreslås och
framhåller all del inte är någon ivekan om atl konventionen kommer atl aktivera
samarbelsslävandena mellan kommunerna. Liknande synpunkter anförs av
länsstyrelsen i Malmöhus län, medan länsstyrelsen I Alvsborgs län framhåller
alt konventionen kommer atl bli elt stöd för kommunerna genom alt den ger etl
säkrare rättsligt underlag för gränssamarbetet. Enligt Umeå kommun har konvenlionsförslaget
etl ganska utslätat innehåll, I allt väsent­ligt sammanfattar del bara vad som
redan gäller för samarbetet mellan kommunerna i Norden, Länsstyrelsen i
Stockholms län anför alt förslaget kan förefalla vara av begränsad betydelse
genom atl det rättsliga underlaget för gränskommunalt samarbete inte vidgas
eller ens direkl klargörs. Länssty­relsen finner del emellertid värdefullt att
de nordiska kommunernas principiella rält all samarbeta över sina gränser ges etl
uttryckligt erkännande. En överenskommelse av föreslagen arl är ägnad all rikta
kommunernas uppmärksamhet på samarbelsmöjlighelerna och kan väntas medföra atl åtskilliga
kommuner mera regelbundet överväger fördelarna härav. Den i artikel 3 gjorda
utfästelsen av de fördragsslulande staterna alt efler hand som behov framträder
föranstalta om lagstiftningsåtgärder för alt undanröja hinder eller svårigheter
för samarbete synes lills vidare tillräcklig för att komma till rätta med de
formella frågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
remissinstanser går närmare in på behovet av gränskommunalt samarbete.
Länsstyrelsen i Slockholms län framhåller sålunda att gränskom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:44&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;munalt
samarbete i försia hand är en fråga för kommuner som ligger i omedelbar
geografisk närhet men alt frågan dock inte saknar intresse för Slockholms län.
Samarbete kan förekomma och utvecklas också mellan kommuner med likartad
utveckling, gemensamma iniressen och samma sorls problem. Länsslyrelsen
framhåller atl Åland ibland räknas in i Stockholmsområdets intresseregion och
att utrymme torde finnas för samarbete ulöver del informationsutbyte och de överiäggningar
som hittills har ägt rum mellan landskapsstyrelsen på Åland och Stockholms läns
landstingskommun respektive länsslyrelsen. Samarbete kan enligt vad Stockholms
kommun anför förekomma och utvecklas också mellan kommuner ulan geografisk
närhet men med likartad utveckling, gemen­samma iniressen på många områden och
samma sorts problem. Som exempel härpå nämns den samverkan på de fiesta
kommunala verksamhetsområden som de nordiska huvudstäderna bedriver som
huvudmän för den kommu­nala stiftelsen Hässelby, de nordiska huvudstädernas
centrum för kulturut­byte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lycksele
kommun anser all konvenlionsförslaget bör ändras så all del kommer atl gälla
också kommuner utan direkt riksgränsanknylning. Enligt kommunen är del
väsentligaste all de kommuner som berörs av gränskom­munalt samarbete tillhör
regioner med riksgränsanknylning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus
län anför alt behovel av samverkan på del regionalekonomiska fältet hillills
sannolikt har varit mindre framträdande i fråga om Sverige-Danmark än inom de
områden där de nordiska ländernas glesbygdsområden har landgräns mol varandra.
Myckel talar emellertid för atl samarbetet inom Öresundsregionen i frågor som
rör bl. a. näringsliv och service kommer all vidgas och bör vidgas väsentligt
under den närmaste tiden. Omfattande utredningar där malerial från båda sidor
av sundet insamlas och analyseras pågår redan inom ramen för Öresundsdelegatio­nernas
arbete. Under år 1976 kommer vidare all inledas en dansk-svensk förstudie kring
frilidslivsfrågor med medel som ställs till förfogande genom NÄRP (Nordiska ämbetsmannakommittén
för regionalpolitik). Det kan antas alt genom dessa undersökningar kommer fram
problem och frågor som bör studeras ytterligare. De nu pågående utredningarna
genomförs primärt genom statliga organ i Danmark och Sverige. Del är emellertid
troligt atl del fortsatta arbetet på fiera punkler kan få en sådan karaktär atl
etl omfallande kommunalt engagemang är både lämpligl och nödvändigt. Delta blir
givetvis särskilt aktuellt om beslut fattas om atl fasta förbindelser skall
byggas över Öresund. Även inom räddningstjänsten behöver etl utökat gränskommunalt
samarbete stimuleras. Barsebäcks kärnkraftverk, risker för utfiöde av olja eller
andra miljöfariiga varor i gemensamma kustområden och för sjöolycka i det
starkt trafikerade Öresund pekar likaså på behov av nära kontakt såväl mellan
gränskommuner som mellan regionala statliga myndigheter på ömse sidor om
Öresund. Malmöhus läns landstingskommun framhåller atl del på sjukvårdens och
kulturlivets områden har växt fram viss samverkan mellan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:44&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;danska
och svenska institutioner. Som exempel anförs alt patienter remit­teras lill
specialistvård på andra sidan Öresund och att vissa åtgärder har vidtagits för
alt stimulera frekvensen av danska besökare på teatrarna i Malmö och
Helsingborg, Framtiden får enligt landstingskommunen utvisa om detta samarbete
lämpligast sker genom avtalsmässig bindning av parternas handlande eller genom
mer eller mindre formlös information och samverkan från fall lill fall.
Landstingskommunen försöker i första hand få till stånd elt ökat samplanerande
och samulnyltjande över de administrativa gränserna i Skåne beträffande såväl
sjukvården som kulturverksamheten. Endast på tämligen lång sikt kan man enligt
landstingskommunen skönja behov av en meromfailande och reglerad samverkan med
danska kommuner inom nämnda verksamhetsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sydvästra Skånes
Kommunalförbund anför att förbundel under sin tioåriga verksamhet har haft etl
nära samarbete med molsvarande planeringsorgan på den danska sidan av Öresund.
En allmän tendens lill samarbete inom allt större geografiska områden kan
konstaleras inom olika verksamheter och inom olika geografiska delar av vårt
land. Utökat samarbete över gränserna kan, framhåller förbundel, bli aktuellt i
frågor som rör bl.a. bostäder, arbetskraft, trafik, miljö, fritid och
rekreation. Vidare skulle elt fastare samarbete kunna drivas belräffande vissa
fackutredningar som rör hela Öresundsregionen. Om samarbetet inte skall stanna
vid ett allmänt utred­ningsarbete, bör enligt förbundel de formella formerna
för elt sådant kommunalt samarbete över riksgränsen ytterligare utredas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
Iredje &amp;quot;som-salsen&amp;quot; ipreambeln bör enligt länsstyrelsen i Norrbot­tens
län och Haparanda kommun ändras så alt det klart framgår atl de områden för gränskommunalt
samarbete som nämns där är alt betrakta som exempel. Några remissinstanser
anser att ytteriigare exempel på sådana områden bor anges. Länsslyrelsen i Malmöhus
län föreslår att räddningstjän­sten nämns i della sammanhang, medan Strömsunds
kommun anser all undervisningen är elt verksamhetsområde som bör las med bland
exemplen. Beträffande samarbetet inom sjukvården är socialstyrelsen tveksam lill
om konvenlionsförslaget kommer att fl någon annan effekt än som en ytlerligare legal
kodifiering av etl redan etablerat samarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Artikel
I i konventionsförslaget har föranlett synpunkter från några få remissinstanser.
Till dessa hör Lycksele kommun som anseratt konventionen bör gälla också för
kyrkliga kommuner. Landskrona kommun anför atl man i preambeln inte synes ha
beaktat att samarbetsbehov föreligger inte bara förde enskilda kommunerna utan
även för de sammanslutningar som kommu­nerna har bildal för samverkan, t. ex.
Öresundsrådet, Kvarkenrådel eller Arkodelegationen för Arvika-Kongsvingerområdet.
Det är självfallel inte meningen att genom sådana organ skall skapas några nya offentligrältsliga
subjekt eller att organen skall fa någon rätt till myndighetsutövning. Kommunen
anser dock atl konveniionen,om den skall få praktiska effekter, bör
kompletteras med föreskrifter som i hithörande hänseende jämställer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:44&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sammanslutning
av della slag med kommun. Härigenom öppnas också möjlighel för sådan
sammanslutning all direkl göra framslällning hos statsmyndighet. De i
inledningen lill förslagel inskrivna &amp;quot;som-satserna&amp;quot; tycks enligt
Malmö kommun uteslutande syfta på gränskommunalt samar­bete enskilda kommuner
emellan. Kommunen håller del för sannolikt atl avsikten inte har varit atl
utesluta samarbetsorgan av typ Öresundsrådet från att omfattas a v förslaget.
Om della antagande är rikligt, bör i artikel 1 anges atl sådana
sammanslutningar jämställs med kommun. Som artikel 1 är avfattad enligt
konventionsförslaget är gränskommunala organ som Öresundsrådet och Kvarkenrådel
förhindrade all göra sådana hänvändelser till statsmyn­digheterna som avses i
artikel 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Endasl länsstyrelsen I Slockholms
län kommenterar artikel 2 i förslaget närmare. Uttryckligt underlag för gränskommunalt
samarbete saknas enligt länsslyrelsen i den kommunalrätlsliga lagstiftningen.
De svenska kommu­nallagarna har tillkommit ulan avseende på sådan samverkan. De
bestäm­melser som anger gränserna för kommuns befogenheter (3 § kommunalla­gen,
3 § kommunallagen för Stockholm och 4 § landslingslagen)' har emellertid givits
en myckel allmän avfattning. Enligt förarbetena har avsikten härmed varit att
möjliggöra en anpassning lill den allmänna samhällsutvecklingen. Rättsläget lorde
kortfattat kunna beskrivas så atl svensk kommuns befogenheter endast omfattar ålgärder
av allmänt inlresse som är lokaliserat lill den egna kommunen men alt del i och
för sig inte är nödvändigl all den verksamhei som kommunen vill främja bedrivs
inom kommunens gränser. På grund av kompelensreglernas karaktär och eftersom rättspraxis
på områdel ännu är relativt sparsam är en närmare analys av kommunernas
rättsliga möjligheter lill samarbete över gränserna behäftad med en viss
osäkerhet. Den föreslagna konventionen avser endasl sådan verksamhet från
kommuns sida som enligt den nationella lagen faller in under kommuns
befogenheter. Eftersom avsikten med förslaget inte är atl öka de nordiska
kommunernas kompetens enligt nationell lag utan endast atl ge ett förtydligande
uttryck för något som kan iakttas vid en genomgång av gällande rätt, kan förslagel
enligt länsstyrelsens mening inte föranleda några särskilda erinringar ur kommunalrätlslig
synpunkl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen i Alvsborgs
län ansluler sig hell lill grundtanken bakom artikel 3 i konvenlionsförslaget,
nämligen atl alla onödiga hinder mol gränskommunalt samarbete bör undanröjas.
Nordvästra Skånes kommunal­förbund anser också att det är angeläget alt sådana
hinder i de nordiska ländernas lagstiftning tas bort. Länsstyrelsen i
Västerbottens län betonar viklen av att en samordning av speciallagstiftningen
med lillhörande tillämpnings­föreskrifter får hög prioritet i det fortsatta
arbetet med all undanröja hinder för ett utökat samarbete över riksgränserna i
Norden. Umeå kommun framhåller att den speciallagstiftning med tillhörande
tillämpningsföreskrifter, t.ex.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
De angivna lagrummen motsvaras numera av 1 kap. 4!; kommunallagen &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;(1977:179),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:44&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vägtrafiklagsliftning
och lullbestämmelser, som finns i Sverige och Norge vållar problem i det
praktiska arbetet. Kommunen skulle därför gärna ha sett all konvenlionsförslaget
särskilt hade poängterat vikten av en samordning av speciallagstiftningen och
tillämpningsföreskrifterna. Den kommunala verk­samhelen är, påpekar Svenska
kommunförbundet, i slor omfattning reglerad genom speciallagstiftning som inte
är enhetlig i de nordiska länderna. Enligt kommunförbundet lorde del knappasl
vara möjligt atl i någon nämnvärd omfattning samordna den specialreglerade
kommunala verksamhelen så länge nuvarande olikhet i lagstiftning kvarstår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överiorneå
kommun betonar all förekommande samarbetshinder i lagstift­ningen måsle
undanröjas ulan atl man avvaktar alt hindren aktualiseras ute i kommunerna. Som
exempel anför kommunen atl bestämmelserna om socialförsäkring,
ansvarsförsäkring, beskattning osv. måsle samordnas eller ändras innan 1. ex.
samarbetsprojekt för lokalisering av arbetsplatser lill ulvecklingssvaga
gränsområden kan ge avsedd effekl. Kommunen fram­håller vidare alt
ansvarsfrågorna måsle lösas för all samarbete inom räddningstjänsten skall
kunna etableras. Siatens brandnämnd anser atl del är angeläget atl kommunerna
ges möjlighel alt organisera brandförsvaret så all förstahandsinsals för
räddningstjänst i viss del av en kommun kan fl säkerställas genom avlal med
kommun på andra sidan riksgränsen. Enligt brandnämndens mening bör den
föreslagna konventionen på sikl kunna medföra avtal med sådan innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
exempel på punkler som bör ses över vid etl mera utvecklat gränskommunalt
samarbete anför skolöverstyrelsen intagningsnämndernas möjlighel all utnyttja
&amp;quot;särskilda skäl&amp;quot; vid antagning av elev från elt gränsland till
utbildning, möjligheten alt inkludera område utanför riket vid bedömning av elevunderiag
för lokaler och utrustning saml de ekonomiska konsekvensema av regler och
bidragsformer i fråga om skolresor, skol­skjutsar och inackordering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Norrbottens län anser all artikel 3, i vilken de fördragsslu­tande staterna
uppmanas atl undanröja svårigheter som hänger samman med atl lagar och
bestämmelser skiljer sig från varandra i de olika länderna, är av utomordentligt
slor betydelse. Enligt länsslyrelsen är del önskvärt alt den flr en hell
entydig formulering. Länsslyrelsen föreslår alt sisla meningen i artikeln
ersätts med följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I de
egentliga gränstrakterna bör särskild vikt läggas vid strävan atl undanröja samarbetshinder.
Härvid måste tidsödande procedurer undvikas. Därvid bör samarbetshinder i lagsliftning
och bestämmelser undanröjas med hjälp av dispenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen
framhåller vidare alt länsstyrelserna och fylkesadminislra-lionerna har en
nyckelroll när det gäller all bevaka utvecklingen i nämnda avseende och alt det
vore önskvärt att artikel 3 avslutades på följande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:44&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
ankommer på respektive länsstyrelser/fylkesadminislrationer all kontinueriigt
följa överväganden i gränskommunema rörande gränskommu­nalt samarbete i syfte
alt undanröja hinder av det slag som avses i denna artikel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Belräffande
artikel 4 om informationsutbyte mellan statliga och kommunala myndigheter på
ömse sidor om riksgränsen hänvisar länssty­relsen i Älvsborgs län till 40 a &amp;gt;;
i länsstyrelseinstruktionen, enligt vilken länsstyrelse, i den mån del ej
strider mol lag eller annan författning, bör informera motsvarande myndighei i
angränsande nordiskt land i frågorom samhällsplanering som kan anlas ha belydelse
för den myndighetens verksamhet. Även om den nu aktuella överenskommelsen främsl
avser samarbetet mellan kommuner, kan del enligt länsslyrelsen finnas skäl alt
mera klart framhålla del statliga ansvaret för samhällsplaneringen. Med hänsyn
härtill ifrågasätter länsslyrelsen om inte artikel 4 bör förses med elt tillägg
där del anges att behovel av samarbete mellan kommuner och berörda statliga
regionala myndigheter på ömse sidor om gränsen skall beaktas. Överenskommelsen
riskerar annars, framhåller länsslyrelsen, all förbise den övergripande
regionala planeringens faktiska betydelse inom de nordiska länderna. Det kan
inte heller vara avsell all man i varje gränsfråga måsle belasta respektive
stals centrala myndigheter. Länsslyrelsen i Jämllands län framhåller alt del är
förenat med vissa praktiska svårigheter att tillämpa principen all huvuddelen
av informationsutbytet skall ske mellan myndig­heter på jämförbara nivåer. Siatens
planverk understryker ministerrådets uttalande om all elt syslem för
informationsutbyte skall genomföras på riks-, läns- och kommunnivå. Vikten av
samarbete mellan statliga och kommunala myndigheter betonas även av
länsstyrelsen i Värmlands län. som också framhåller all de regionala
myndigheterna behöver ökade resurser, om de skall kunna effektivt bevaka
gränsregionernas problem och allsidigt beakia behovet av gränskommunalt
samarbete och intensifierat informationsutbyte över riksgränsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
LandsUngsförbundet skulle det belräffande artikel 4, inte minsl med lanke på
vad som framhålls i motiven lill artikeln, kunna övervägas atl göra elt tillägg
som innebär alt inte bara behovet av samarbete utan också behovet av samråd
mellan kommuner på ömse sidor om gränsen skall beaktas. Genom tillägget
&amp;quot;och samråd&amp;quot; skulle artikeln enligt förbundel få en vidare omfallning
än den föreslagna och inbegripa bl. a. behovet av ömsesidig information i
planeringsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Malmö
kommun anser all valet av ordel &amp;quot;bör&amp;quot; i a r t i k e 1 5 ger statsmyn­digheterna
väl långtgående möjligheter att skönsmässigt bedöma om de skall tillmötesgå
kommuns och kommunalt samarbetsorgans begäran om råd och upplysningar. Kommunen
anser atl kommunerna skall ges en rätt all göra framställningar av det slag som
avses i artikeln. Det föreslås därför atl artikeln formuleras på följande säll.
2 Numera 40 b § (SFS 1976:539).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:44&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommun
äger inhämta råd och upplysningar i de rättsliga och andra frågor som kan
uppkomma vid särskilda projekt om kommunall samarbete över riksgräns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
kommentaren i betänkandet till artikel 5 har en väsenllig begränsning gjorts belräffande
innebörden av de &amp;quot;särskilda projekt&amp;quot; som nämns i arlikellexten,
noterar Malmö kommun. Del uttalas nämligen atl statsmyn­digheternas bistånd
skall begränsas till &amp;quot;konkreta kommunala samarbelspro­jekt&amp;quot; samtidigt
som det sägs att riksgränsöverskridande samarbete inte sällan behöver föregås
av etl utredningsarbete som kan vara betungande. &amp;quot;Kon­kreta kommunala samarbelsprojekt&amp;quot;
förutsätter emellertid enligt kommu­nen nästan alltid elt föregående
utredningsarbete. Om artikeln skall få reell praktisk betydelse, bör kommun fl
begära bistånd hos statsmyndigheterna redan på &amp;quot;idéstadiet&amp;quot;, alltså
innan &amp;quot;konkreta kommunala samarbelsprojekt&amp;quot; har uppstått. Öresundsrådel
framförsamma synpunkter, medan länsslyrelsen i Värmlands län anför alt det är nödvändigl
att de centrala organen svarar för den utredningsverksamhet etc. som kan
behövas för alt utröna möjligheterna och förutsättningarna för gränskommunalt
samarbete i olika frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Haparanda
kommun och länsslyrelsen i Norrbottens län betonar viklen av alt de myndigheter
som har atl pröva frågor om statsbidrag för kommunala projekt inte genom
missriktad sparsamhet försvårar eller förhindrar samar­betet över gränserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
har inte närmare kommenterat artiklarna 6-8 i konventionsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:65.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G10344</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_197778__44.pdf</filnamn>
<filstorlek>1057427</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om godkännande av överenskommelse mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om kommunalt samarbete över nordiska riksgränser</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/298BE32E-3393-40D4-92CD-066C865222A8</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>