<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2451059</hangar_id>
 <dok_id>G10340</dok_id>
 <rm>1977/78</rm>
 <beteckning>40</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1977/78:40</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>40</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1977-10-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:42:55</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-12 17:32:31</publicerad>
 <titel>om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G10340/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G10340</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G10340</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40 Regeringens proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutad
den 27 oktober 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade ut­drag av
regeringsprotokoU för den åtgärd eller det ändamål som fram­går av
föredragandenas hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
regeringens vägnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;THORBJÖRN
FÄLLDIN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:220.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;NILS
G. ASLING&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen läggs fram förslag till åtgärder för att främja utveck­lingen för
de mindre och medelstora företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen föreslås att de näringspolitiska insatserna på regional nivå
breddas och byggs ut kraftigt. Förslag läggs fram om att länsvisa
utvecklingsfonder byggs upp i stiftelseform med stat och landsting som huvudmän
och med uppgift att tUl de mindre och medelstora företagen tUlhandahålla
informations-, rådgivnings-, utbUdnings- och konsult­tjänster samt lämna lån på
hög risknivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fonderna,
som föreslås starta sin verksamhet den 1 juli 1978, avses överta de uppgifter
som företagareföreningarna f. n. har. Målgruppen för verksamheten föreslås vara
mindre och medelstora industriföretag samt vissa serviceföretag med direkt
anknytning tUl industrin. Frågan om servicenäringarnas behov av finansierings-
och rådgivningsinsatser i &amp;#9632; stort kommer att utredas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Insatser
för att främja produktförnyelse och marknadsföring föreslås få hög prioritet i
fondernas verksamhet. Även insatser för att främja etablering av nya företag
och underleverantörsföretagens utveckling avses bli ägnade stor uppmärksamhet.
Som ett led i uppbyggnaden av utvecklingsfonderna föreslås att dessa tUlförs de
medel som f.n. finns i statens hantverks- och industrilånefond och statens
utvecklingsfond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
budgetåret 1978/79 avses utveckUngsfonderna för sin kreditverk­samhet tUlföras
322 mUj. kr. vilket innebär en ökning med 200 milj. kr. i förhållande till de
medel som har tillförts statens hantverks- och industrilånefond oeh statens
utvecklingsfond under innevarande bud-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 40&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;getår.
För budgetåret 1978/79 beräknas statens bidrag tiU fondernas
företagsserviceverksamhet tUl drygt 58 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ramen för statlig garanti
för lån till hantverks- och industriföretag beräknas för budgetåret 1978/79 tiU
300 mUj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För uppbyggnad av två
regionala investmentbolag dels för Värmland —Bergslagenregionen dels för
mellersta Norrland, som dotterbolag till Svenska Industrietablerings ÄB,
beräknas för nästa budgetår 40 milj. kr. Bolagens uppgift avses främst vara att
främja etablering av nya före­tag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare föreslås vissa
ändringar i riktlinjerna för Företagskapital AB, som ägs av staten och bankerna
gemensamt. Företagskapital har till upp­gift att lämna mindre och medelstora
företag kapitaltiUskott. 1 propo­sitionen föreslås att Företagskapital får
möjlighet att lösa ut delägare i sådana företag genom att förvärva andra än
nyemitterade aktier. Vi­dare föreslås att Företagskapital ges möjlighet att
genom lån underlätta enskildas förvärv av sådana företag eUer företagsandelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En förstärkning av statens
insatser för att främja den småföretags-inriktade fortbildningen föreslås
också.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till bidrag för uppförande
av kommunägda industrilokaler, avsedda för uthyrning till mindre och medelstora
företag inom främst det inre stödområdet, beräknas för nästa budgetår 30 milj.
kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För att främja de mindre
och medelstora företagens exportansträng­ningar föreslås att verksamheten vid
Sveriges exportråd förstärks och breddas. Förslaget innebär att Exportrådet ges
möjlighet att sända ut exportkonsulter för besök i företagen, att erbjuda
företagen fler &amp;quot;export­chefer att hyra&amp;quot; och att arrangera fler
éxportträffar och säljresor. Nya exportörer föreslås få en första
marknadsundersökning utförd till sub­ventionerat pris. Vidare föreslås att
handelssekreterarkontoren till sig får knyta exportfrämjanderåd bestående av
lokalt verksamma affärsmän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare föreslås att
Exportrådet får medel för att fortsätta en infor­mationskampanj för att främja
exporten. Vissa åtgärder för att för­bättra exportfrämjandets lokala förankring
i Sverige samt för att för­bättra de kommersiella språkkunskaperna föreslås
också.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det föreslås också att
statiiga medel ställs till Sveriges turistråds för­fogande nästa budgetår för
att i samarbete med regionala och lokala turistorgan utveckla produktions- och
bokningscentraler. Härigenom bör sammansättningen och utbudet av den svenska
turistnäringens tjäns­ter förbättras. Vidare aviseras att Turistrådet i samråd
med statskontoret får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att datorisera
boknings-rutinerna vad gäUer svensk turism.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I propositionen läggs
också fram förslag som syftar till att lösa vissa för småföretagen akuta
problem på kapitalbeskattningens område, dvs. problem som hänger samman med
förmögenhets-, arvs- och gåvo­beskattningen av kapital nedlagt i småföretag.
Statsmakterna har re-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dan
tidigare uppmärksammat dessa problem och medgivit särskUda lätt­nader vid
kapitalbeskattningen av småföretagen. 1 propositionen kon­stateras att
utredningsunderlag f. n. saknas för mer genomgripande principiella ändringar i
nuvarande system. De nu framlagda förslagen innebär i huvudsak en utvidgning av
de lättnader som f. n. medges. Enligt förslagen får substansvärdet av
förmögenhet nedlagd i ett små­företags rörelse, jordbruk eller skogsbruk
reduceras till 30 % vid så­väl förmögenhetsbeskattningen som arvs- och
gåvobeskattningen. För att hindra spekulation i fastigheter föreslås samtidigt
att vissa spärr­regler införs. Reduktionen av substansvärdet får enligt
spärreglerna inte leda till att företagens värde bestäms till lägre belopp än
som motsvarar taxeringsvärdet av fastigheter som ingår i förvärvskällan minskat
med de skulder som efter proportionell fördelning belöper på dessa fastig­heter.
Spärreglerna omfattar dock inte ekonomibyggnader i jordbruk eller byggnader som
används i rörelse. 1 likhet med nuvarande lättnader berör förslagen inte
börsnoterade företag eller andra företag vUkas aktier eller andelar omsätts på
kapitalmarknaden. De nya reglerna om förmögenhetsskatt avses bli tillämpliga
fr. o. m. 1979 års taxering, me­dan reglerna om arvs- och gåvoskatt föreslås
bli tUlämpliga i de fall då skattskyldighet har inträtt efter utgången av år
1977. I propositionen förutskickas att kapitalskatteproblemen oeh andra
närliggande frågor skall utredas ytterligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionen
innehåller även andra förslag till ändringar i beskatt­ningsreglerna. Sålunda
föreslås att de regler om beskattning av s. k. fåmansföretag som infördes år
1976 ändras i ett par avseenden. Den särskilda bestämmelsen om värdering av
bilförmån i fåmansföretag av­ses bli upphävd och ersatt av värderingsregler som
gäller generellt för anställda i alla företag. En uppmjukning föreslås av den
regel som gäller för fåmansföretagens avdrag för tantiemavsättningar o. d. Vidare
föreslås viss utvidgning av rätten till det exportkreditstöd som medges i form
av extra avdrag för exportkreditkostnader. Förslaget i denna del innebär att
även export av konsulttjänster i fortsättningen skall kunna medföra rätt till
extra avdrag och att den beloppsgräns som gäller be­träffande omfattningen av
stödberättigad kredit sänks från 1 milj. kr. till 0,5 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
propositionen aviseras slutiigen att en särskild småföretagsdelegation skall
tillkallas med uppgift att fortiöpande följa och bevaka utvecklingen på
srnåföretagsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11   
Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 40&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:187.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde 1977-10-27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Boh­man, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Mogård, Olsson,
Dahl­gren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Buren­stam
Linder, Wikström, Johansson, Friggebo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsministern, statsråden Asling, Bohman,
Mundebo, Burenstam Linder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition om åtgärder för att främja de mindre och
medelstora företagens utveckling&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsministern anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De mindre och medelstora företagen — i det följande
kallade småföre­tagen — spelar en mycket framträdande roll i det svenska
näringslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företag med mindre än 200 anstäUda svarar i dag för ca
hälften av sysselsättningen. Detta innebär att mer än en miljon människor är
direkt verksamma i dessa företag. Anlalsmässigt utgör småföretagen den helt
övervägande delen av företagsamheten. Inte minst på många små orter är de av
avgörande betydelse för utkomstmöjligheterna och därmed för dessa orters
möjligheter att bibehålla sin livskraft. De har på så sätt stor betydelse för
den regionala utvecklingen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Service och vamtillförsel kan på många områden inte Idaras
utan ett stort antal småföretag. Småföretagen fyller också en väsentlig
funktion som underleverantörer och legotillverkare till större inhemska och ut­ländska
företag. De utgör en viktig källa för teknisk förnyelse, liksom för tillkomsten
av nya affärsidéer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslagen i denna proposition rörande småföretagen är ett
uttryck för den vikt regeringen tiUmäter vilja och förmåga tUl personliga
företagar-insatser samt utvecklingsmöjligheterna inom denna del av
näringslivet. Förslagen utgår ifrån att alla de som är verksamma i företagen —
de anställda, företagsägare och företagsledare — har ett gemensamt intresse av
att uppnå bästa möjliga produktionsresultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder som stimulerar till ökad småföretagsamhet
medverkar också till en jämnare fördelning av resursema i samhället och en
tillfredsställan­de sysselsättnings- och servicenivå för medborgarna oberoende
av bostads-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ort.
Genom en spridning av resurser och inflytande undviks en koncen­tration av makt
och inflytande till ett litet antal företag och beslutsfattare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionen
innehåller också förslag till en administrativ decentrali­sering av de
näringspoUtiska besluten i syfte att förkorta: kontaktvägarna mellan
myndigheter och de omedelbart berörda. En vidgad regional de­mokrati på det
näringspolitiska området ger.samtidigt större gmpper av medborgare möjligheter
att påverka de samhälleliga besluten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
senaste årens utdragna internationella lågkonjunktur och det för många företag
svaga konkurrensläget har skapat stora avsättningssvårig­heter för den svenska
industrin som helhet. Produktionen har stagnerat och strukturproblemen hotar
sysselsättningen inom en rad branscher och företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund härav har regeringen redah vidtagit en rad åtgärder för att förbättra
konkurrensläget, i första hand för den utlandskonkurrerande industrin. Till
dessa åtgärder hör bl. a. nedskrivningen av kronans värde, den successiva
avvecklingen av den allmänna arbetsgivaravgiften och en restriktiv finans- och
kreditpolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om konkurrensläget förbättras står det svenska näringslivet inför stora
omställningar. Flera av de industribranscher där svenska företag av tradition
har varit mycket starka oeh där en expansion tidigare har ägt rum möter nu
svårigheter. Basnäringar som stål- oeh skogsindustrin kan även långsiktigt
väntas möta ökad konkurrens bl. a. från länder med rika och lättåtkomliga
råvarutillgångar. Inom vissa delar av verkstadsindustrin är det teknologiska
försprånget inte längre tillräckligt för att uppväga höga
arbetskraftskostnader. På många vamområden måste man också räkna med en
förhållandevis låg ökning av efterfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
av våra hemmamarknadsdominerade näringar har likaså mött en ökad internationell
konkurtens som skapat problem. I branscher där pro­duktionen är
arbetskraftskrävande och där produktionstekniken är väl­känd och allmänt
tillgänglig spelar lönekostnadsdifferenserna mellan olika länder en stor roll.
Konfektionsindustrin och skoindustrin är exem­pel på branscher, där Sverige
under en följd av år bl. a. på grund av dessa förhållanden har tvingats minska
produktionsvolymen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
ställer stora krav på en aktiv näringspolitik. En första uppgift måste nu vara
att klara den svenska ekonomin och näringslivet över de akuta svårigheterna. Vi
måste emellertid också föra en politik som lång­siktigt stärker företagens konkurrensmöjligheter
och som stimulerar till nytänkande och nya produkter. Det gäller att få tiU
stånd en expansion på de områden där konkurrensförutsättningarna är bäst.
SärskUd tonvikt måste läggas på längre driven förädling och satsning på
tekniskt avance­rade varor och tjänster. Det gäller att också få till stånd en
ökad nyeta­blering oeh inbrytningar på nya marknader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är min uppfattning att vi tidigare här i landet inte tillräckligt upp­märksammat
de strukturella förändringar i näringslivet som nu är ofrån-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;komliga.
Därigenom har även livskraftiga företag slagits ut och koncen­trationstendenserna
i näringslivet har förstärkts. Det gäller nu för alla parter — samhället,
löntagarna och deras organisationer samt företagens ägare och ledare — att
gemensamt gripa sig an de problem som kan upp­stå vid strukturomvandUngen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
avser mot den bakgmnden att stegvis se över och effektivi­sera
näringspolitiken. Som ett första steg i en sådan allmän översyn pre­senteras i
denna proposition en analys av småföretagens situation och problem samt förslag
till åtgärder som syftar till att främja utvecklingen inom denna del av
näringslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
sin flexibilitet och sin branschmässiga spridning spelar små­företagen, som jag
redan understmkit, en viktig roll i näringslivsutveck­lingen. I ett läge då det
framstår som särskUt angeläget att alla samhäUets produktiva resurser tas
tUlvara på bästa sätt är det viktigt att småföre­tagens utvecklingsmöjligheter
underlättas. Den viktiga produktionsfak­tor som vilja och förmåga till
företagande innebär måste tas tillvara på ett bättre sätt. Detta är en av de
viktigaste förutsättningarna för att lång­siktigt kunna stärka det svenska
näringslivets konkurrensförmåga och trygga välstånd och sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
ett andra steg har regeringen för avsikt att lägga fram förslag till åt­gärder
som kan underlätta de omställningar och strukturförändringar som nu är
nödvändiga inom vissa branscher. Senare denna dag kommer chefen för
industridepartementet att lägga fram sådana förslag rörande bl. a. den svenska
specialstålindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
ett tredje steg har regeringen inlett en översyn av samhällets stöd til!
teknisk forskning odi utveckling. Ny produktionsteknik och nya pro­dukter
tillhör i ett mer långsiktigt perspektiv de viktigaste utvecklings-faktorerna
för näringslivet. En genomgripande analys av vUka möjligheter som finns att
ytterligare stimulera ett ökat utveckUngsarbete pågår f. n. inom
regeringskansliet. Regeringen avser att under år 1978 lägga fram förslag i denna
fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
ett fjärde steg planerar regeringen att våren 1979 lägga fram för­slag till
riktlinjer för näringspolitiken i ett längre perspektiv. I detta sam­manhang
kommer bl. a. formerna för den näringspolitiska planeringen att tas upp. Vidare
kommer de statliga företagens roll i näringspolitiken att behandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LItöver
dessa åtgärdsprogram kommer regeringen bl. a. att lägga fram förslag om ett
nytt system för statens medverkan vid företagens export­kreditfinansiering
sedan exportfinansieringskommittén (H 1977: 01) lagt fram sitt betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
övergår nu till att översiktligt redovisa regeringens syn på småföre­tagens
situation och problem.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förutsättningarna
för att bedriva verksamhet i mindre skala varierar mellan olika näringsgrenar.
Småföretagen är t. ex. helt dominerande i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sådana
näringar som jordbruk, handel, samfärdsel, privata tjänster och
byggnadsverksamhet. Inom industrin finns det stora delområden, där
stordriftsfördelar drivit fram verksamhet i större skala. Ändelen småföre­tag
är här mindre. Inom tUlverkningsindustrin sysselsätts ungefär en tred­jedel av
det totala antalet yrkesverksamma i småföretag. Denna andel ten­derar dock att
minska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillverkningsindustrins
utveckling mot ökad koncentration har i hög grad styrts av tekniska och
efterfrågebetingade faktorer. På så sätt har företagssammanslagningar oftast
haft rationeUa motiv. I andra fall har emellertid fusionerna och
företagsöverlåtelserna i stor utsträckning haft sin grund i bristande
framtidstro. Det allmänna företagsklimatet har upp­fattats som negativt av
många enskilda företagare. Det finns också exem­pel på att samgåenden
huvudsakligen har haft skattemässiga orsaker. Därutöver har olika
institutionella förhållanden spelat en betydande roll. Företagens finansieringsmöjligheter
samt tiUgången till utbildad personal och experter påverkar företagens
kostnadsbild och Utvecldingsmöjligheter. Inte minst kan de krav som samhället
ställer på företagen i form av upp­giftsskyldighet och lagstiftning påverka
stora och små företag olika.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är också numera väl dokumenterat att det finns utveckUngshinder, som är
bromsande för småföretagens utveckling. Det är enligt regeringens uppfattning
angeläget att komma till rätta med dessa problem och i övrigt förbättra
förutsättningarna för en gynnsam utveckling för småföretagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
bättre utnyttjande av resurserna och utvecklingsmöjligheterna inom småföretagen
skulle på ett väsentligt sätt förbättra hela det svenska nä­ringslivets
utveckling. Det finns inom småföretagssektorn outnyttjade möjligheter att öka
produktionsvolymen oeh sysselsättningen, produktivi­teten, produktutvecldings-
och annan förnyelseverksamhet samt exporten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
allmän förutsättning för att bättre kunna utnyttja dessa möjlighe­ter är en
generell ekonomisk politik, som underlättar företagens expan­sion och
vidareutveckling. Så måste t. ex. inom ramen för den nuvarande restriktiva
kreditpolitiken i första hand företagens kreditbehov tillgodo­ses. Småföretagen
är särskilt beroende av en jämn tillgång på bankkredi­ter. Regeringen har som
jag nämnt också nyligen lagt fram ett stabUise-ringspolitiskt program. Dessa
ekonomisk-politiska åtgärder bör öppna möjUgheter för en mer expansiv
utveckling i det svenska näringslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innan
jag närmare redovisar regeringens överväganden och förslag när det gäller
insatser för småföretagen vill jag beröra ett par viktiga utgångs­punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vårt
näringsliv bygger huvudsakligen på marknadsekonomins princi­per. Samliället
modifierar emellertid på olika sätt marknadens krafter för att få systemet att
fungera smidigt och för att undvika de negativa effek­ter som kan följa med ett
renodlat marknadssystem. Åtgärder som sätts in för att underlätta utvecklingen
inom en viss gmpp företag får å andra sidan inte utformas så att de försvårat-
för andra företag eller snedvrider&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;konkurrensförhåUandena.
Äv detta skäl bör de utvecklingsstimulerande insatsema för småföretagen i
princip ha karaktären av åtgärder, som ut­jämnar orättvisor mellan små och
stora företag eller som hjälper före­tagen över olika tröskelproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Marknadsekonomin
bygger också på principen att de enskilda före­tagen har ett eget
företagsekonomiskt ansvar och ett eget ansvar för före­tagens vidareutveckling.
SamhäUets åtgärder skall inte utformas så att detta företagsansvar lyfts över
på samhälleliga organ. De skaU i stäUet s\ fta till att ge &amp;quot;hjälp tUl
självhjälp&amp;quot;. Det är företagen själva som bestäm­mer, om de skall utnyttja
de resurser och hjälpmedel som samhället stäl­ler tdl deras förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samhällets
insatser för småföretagen har hittiUs varit splittrade och svåröverskådliga. De
är inriktade främst på att underlätta företagens kapitalförsörjning och på att
tUlgodose deras behov av extern information och rådgivning, utbildning och
annan service.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
kapitalförsörjningsområdet fiims bl. a. företagareföreningarna, loka­liseringsstödet.
Norrlandsfonden, AB IndustrikredU, ÄB Företagskredit, Sveriges Investeringsbank
ÄB, Företagskapital ÄB, Svenska Industri­etablerings ÄB (SVETAB), ÄB Svensk
Exportkredit, styrelsen för tek­nisk utveckling (STU), statens utvecklingsfond
samt de lånegarantier sam staten tillhandahåller för olika ändamål. Ändamål,
villkor och for­mer för insatserna varierar i hög grad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
statliga och statsunderstödda företagsservice som erbjuds småfö­retagen är
inriktad på information, rådgivning och utbildning. Företags­service i olika
former lämnas av bl. a. företagarföreningarna, STU, sta­tens industriverk inkl.
dess enhet för företagsutveckling (SIFU), Industri­ellt utvecklingscentmm i
övre Norrland (lUC) oeh Sveriges exportråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
splittring har lett tiU alltför många program oeh alltför många &amp;quot;dörrar
att knacka på&amp;quot; för företagen. Därför är det angeläget att försöka
förbättra samordningen och minska avstånden mellan myndigheter och företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
övergår nu till att översiktligt redovisa de stimulansåtgärder och andra
förslag för småföretagen som behandlas i propositionen. De kan i lörsta hand
hänföras till följande områden: kapitalförsörjningen, kapital­beskattningen,
företagsservicen och företagarmiljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
börjar med kapitalförsörjningsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Småföretagen
befinner sig i en annorlunda situation än de stora före­tagen vad gäller
försörjningen både med eget kapital och med lånekapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad först gäller det egna
kapitalet kan de stora företagen ofta öka detta genom emissioner på
aktiemarknaden. Småföretagen har inte den möj­ligheten utan måste i större
utsträckning bygga upp sin kapitalbas genom självfinansiering. Själva har
småföretagsägarna sällan möjUghet att tiU-skjula eget kapital, om de inte äger
en förmögenhet vid sidan av företaget. Detta kan medföra att soliditeten hos
företag som växer urholkas. I sådana&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fall
återstår så småningom ofta bara nedläggning eller försäljning till något
kapitalstarkt företag som de enda realistiska alternativen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Chefen för
budgetdepartementet kommer i bilaga 3 till denna proposi­tion att lägga fram
förslag på skatteområdet, som syftar till att bl. a. för­bättra företagens
försörjning med eget kapital. Jag återkommer till denna fräga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessutom tar chefen för
ekonomidepartementet i bUaga 2 upp vissa förslag rörande Företagskapital ÄB.
Möjligheter öppnas därigenom för Företagskapital att lämna långa lån mot
säkerhet bestående av bl. a. panträtt i ett företags aktier. En sådan
lånemöjlighet kan utnyttjas av enskilda personer som är lämpliga att överta och
driva mindre företag men som har begränsade egna tillgångar. Vidare kan sådan
långivning användas för att utöka ett företags eget kapital, för att lösa ett
arvskatte­problem eller ett problem med utlösen av arvingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Staten erbjuder också
småföretagen riskvUUgt kapital via Investerings­banken och SVETAB. Enligt det
förslag som chefen för industridepar­tementet redovisar i bilaga 1 skall
SVETAB:s möjligheter att på minorir tetsbasis främja nyetableringar utökas
genom att regionala investment­bolag inrättas på försök för
Värmland—Bergslagenregionen och för mel­lersta Norrland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Småföretagen lämnar ofta
låg eller ingen utdelning. En minoritetspost i ett sådant företag är därför
från placeringssynpunkt inte särskUt attrak­tiv. Till detta bidrar också
svårigheterna att omsätta aktierna i likvida medel. Enligt regeringens mening
bör konvertibla skuldebrev i sådana fall kunna utgöra ett altemativ tiU aktier.
Dessa skuldebrev kan ges en sådan utformning att de från banksynpunkt närmar
sig eget kapital. I detta sammanhang vill jag nämna att chefen för
justitiedepartementet senare denna dag kommer att föreslå regeringen att
förelägga riksdagen proposition om viss ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385,
ändrad se­nast 1976: 992). Härvid tar han även upp frågan om konvertibla skulde­brev.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller
småföretagens försörjning med lånekapital på hög risk­nivå kan man konstatera,
att dessa ofta har begränsade möjligheter att erbjuda från banksynpunkt
tillfredsställande säkerheter. Det föreligger därför ofta svårigheter att få
lån för finansiering av s. k. immateriella investeringar, dvs. investeringar i
&amp;quot;know how&amp;quot;, produktutveckling och marknadsföring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industrikredit och
Företagskredit, som är tiU hälften ägda av staten och till hälften av bankerna,
lämnar långa krediter med fast ränta till små­företag. Dessa institut fyller
väsentiigen den uppgift obligationslånen har för stora företag.
Företagareföreningarna lämnar s. k. direktiån, som i sin tur finansieras med
lån från statens hantverks- och industrilånefond. Även om direktlånen
sammantaget endast utgör en mindre del av småföreta­gens totala krediter är de
av strategisk betydelse genom att de vanligtvis&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ligger
på en hög risknivå. De fordrar inte heller samma säkerheter som ordinarie
bankkrediter. Även Investeringsbanken är aktivt engagerad i småföretagens
finansiering. I samarbete med företagareföreningarna läm­nar Investeringsbanken
bl. a. s. k. kombinationslån. Statens utvecklings­fond har sin utiåning
inriktad på innovationsverksamhet. Fonden lämnar lån med vUlkorlig
återbetalning till utveckling av nya produkter, proces­ser och system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lånen
från företagareföreningarna och statens utvecklingsfond utgör på så sätt ett
viktigt komplement till den ordinarie kreditmarknaden. Man kan dock peka på
vissa brister. De resurser som föreningarna och utveck­lingsfonden förfogar
över är otiUräckliga i förhållande tUl behoven. För utvecklingsfonden har det
också framstått som ett problem att nå en till­fredsställande geografisk
spridning av utlåningen. Den institutionella ra­men för kreditstödet är, som
jag tidigare har nämnt, splittrad. Företagare­föreningarna kan dessutom normalt
inte ge lån till immateriella investe­ringar på hög risknivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
kreditverksamhet som speciellt vänder sig till småföretagen bör därför enligt
regeringens uppfattning utvidgas och till vissa delar om­struktureras. Krediter
bör kunna ges till delvis nya ändamål och på delvis nya villkor. En ökad
samordning bör ske mellan olika kreditformer. Be­sluten bör så långt som
möjligt läggas på regional nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Chefen
för industridepartementet redovisar i bilaga 1 förslag som bl. a. innebär att
resurserna i statens hantverks- och industrilånefond och sta­tens
utvecklingsfond sammanförs och regionaliseras. Varje län får enligt förslaget
en egen fond, till vilken räntor och amorteringar återförs. Sam­tidigt
förstärks de totala utlåningsresurserna väsentiigt. För att handha bl. a. denna
verksamhet tillskapas i varje län en särskild stiftelse med staten och
landstinget som huvudmän. Samtidigt avses de nuvarande före­tagareföreningarna
bli upplösta. Stiftelserna ges en självständig stäUning;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
huvudsak bör långivningen ha samma inriktning och karaktär soni hittUls.
Utlåningsreglerna bör emellertid göras mer generella. Amorte­ringstiderna
föreslås bli mer flexibla. Möjlighet öppnas till längre amorte­ringsanstånd.
Vidare skall långfristiga personlän kunna lämnas för att möjliggöra
företagsöverlåtelser och nyetableringar. Utlåningen utvidgas till att omfatta
inte bara industriföretag utan även vissa serviceföretag med direkt anknytning
till industrin. Lån bör kunna lämnas även till'in­vesteringar i
produktutveckling och marknadsföring och kunna vara förenade med villkorlig
återbetalningsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nya stiftelserna och den därtill knutna låneverksamheten kan be­tecknas som ett
slags utvecklingsfonder. Genom tillkomsten av dessa fon­der skapas enligt
regeringens mening på regional nivå organ; som på étt bättre sätt kan lösa
många åv finansieringsproblemen för småföretagen inom industrisektorn.
Servicenäringarnas finansieringsproblem liksoni deras behov av företagsservice
kommer att tas upp till särskild behand-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ling i en kommitté som chefen för handelsdepartementet
senare avser att inhämta regeringens bemyndigande för att få tillkalla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag övergår nu till vissa skattefrågor.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag
redan har framhållit har skattesystemets utformning stor bety­delse för
företagens utveckling. Det är därför angeläget att företagsbe­skattningen är utformad
så att den i tillräcklig omfattning tar hänsyn till småföretagens särskilda
behov och svårigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Från
småföretagens sida har vid olika tiUfällen framförts önskemål om ändringar i
skattesystemet bl. a. vad gäUer uttaget av arbetsgivaravgifter och möjligheterna
till resultatreglerande åtgärder. Dessa frågor har ett direkt samband med
företagsbeskattningens utformning i stort. F. n. pågår en omfattande översyn av
företagsbeskattningen inom företagsskattebe­redningen (Fi 1970: 77). Nämnda
frågor får därför prövas när ställning tas till företagsskatteberedningens
förslag. Jag viU erinra om att bered­ningen skall ha avslutat sitt arbete före
utgången av november månad detta år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa
skattefrågor som har direkt betydelse för småföretagen bör dock tas upp redan
nu. En sådan fråga gäller utformningen av kapitalbeskatt­ningen på förmögenhet
nedlagd i företag. Det förmögenhetsvärde som ett företag representerar träffas
av en årlig förmögenhetsskatt. Vidare tas arvs- eller gåvoskatt ut när
företaget går över till en ny ägargeneration. Kapitalskatterna träffar i första
hand dem som äger eller övertar ett före­tag men har samtidigt mycket slor
betydelse för de ekonomiska förhål­landena i företaget som sådant.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att
ägaren av ett företag skall kunna betala förmögenhetsskatten på det i företaget
arbetande kapitalet måste han årligen göra avsevärda uttag ur företaget utöver
normal arbets- och kapitalersättning. För något större familjeföretag kan dessa
uttag uppgå till 10 &amp;quot;/o av det arbetande kapitalets värde. Förmögenhetsskatten
medför härigenom en extra be­lastning på företaget och kan allvarligt hämma
dess utveckling. Motsvarande problem möter när företaget byter ägare i samband
med arv eller försäljning. Även här måste som regel niedel tas ut ur företaget
för att betala arvsskatten eller köpeskillingen. Marginalskatteeffekter leder
till att uttaget ofta blir betydligt större än det nominella skattebeloppet.
Det utgör därigenom även i dessa fall en avsevärd belastning för företaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I samband
med 1970 års skattereform infördes ett provisorium, som syftade till att
undanta de små och medelstora företagen från i första hand de skärpningar av
förmögenhets- och arvsskatterna som då genom­fördes. Dessa regler ersattes är
1974 med de bestämmelser som f. n. gäl­ler. Samtidigt begärde riksdagen en
ytterligare översyn av hithörande problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De förslag som chefen för budgetdepartementet nu lägger
fram i bilaga 3 innebär en fortsatt utbyggnad av gällande system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt huvudregeln kommer förmögenhets-, arvs- oeh
gåvoskatt att i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fortsättningen
beräknas på 30 &amp;quot;/o av småföretagens substansvärde. För att inte de nya
reglerna skall stimulera spekulationsköp av fastigheter införs en spärregel.
Denna innebär i princip att reduktionen av substansvärdet till 30 % inte får
leda till att företagets förmögenhetsvärde kommer att undersliga fastighetens
taxeringsvärde efter avdrag för de skulder som efter proportionell fördelning
belöper på fastigheten. Åtgärderna får uppfattas som provisoriska i avvaktan på
att ytterligare utredningsarbete på skatteområdet blir slutfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nya reglerna bör kunna bidra till en minskad skattebelastning på småföretagen
och därigenom göra det möjligt att med bibehållen före­tagsform driva dessa
företag vidare. Samtidigt har lättnaderna avvägts så att de inte skall få
effekter, som är oacceptabla från fördelningspolilisk synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Chefen
för budgetdepartementet lägger också fram förslag om vissa justeringar av de
särskilda beskattningsregler för s. k. fåmansföretag som infördes år 1976. Vidare
föreslås viss utvidgning av rätten till särskilt avdrag för
exportkreditkostnader. Även dessa förslag syftar till att elimi­nera vissa för
småföretagen specifika skatteproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
övergår nu till företagsservicefrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Information, rådgivning
och utbildning är ofta av mycket stor betydelse för att länka in företagen i en
expansiv utveckling. Företagens utveck­lingsmöjligheter tas i många fall inte
tillvara på grund av bristande infor­mation. Informationsbristen är ofta störst
när det gäller tekiiiska frågor och marknadsförhållanden. Egen teknisk och
ekonomisk kompetens sak­nas. Småföretag har dessutom ofta sämre möjligheter än
stora att låta sina anställda delta i kurser och annan vidareutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det övervägande
informations- och serviceutbudet kommer från pri­vata företag eller
organisationer. De statligt finansierade insatserna skall ses som ett
komplement till dessa. F. n. kanaliseras som jag tidigare har nämnt allmän
information, rådgivning och annan service i stor utsträck­ning genom
företagareföreningarna. Insatser på det tekniska området görs av STU i
samarbete med föreningarna. Utbildningsinsatserna hand­has av SIFU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
senare år har företagsservicen förstärkts och breddats. En strä­van har varit
att få till stånd en ökad regionalisering. För att nå ut med insatserna till så
många företag som möjligt har inte minst den uppsö­kande verksamheten byggts
ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den verksamhet som de
nämnda organen bedriver på företagsservice­området är enligt min uppfattning
mycket betydelsefull för småföretagen. En breddning och ytterligare
regionalisering av verksamheten bör emel­lertid öka möjligheterna att nå ut tiU
företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
förslag som chefen för industridepartementet redovisar beträffande inrättandet
av regionala utvecklingsfonder innebär att företagsservicein­satserna kan
byggas ut och breddas. Dessa skall kunna fungera som full-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;serviceorganisationer,
dit företagen kan vända sig med olika problem. Insatser som främjar
produktförnyelse och marknadsföring bör ges hög prioritet. .Även insatser för
att främja etablering av nya företag och un­derleverantörsföretagens utveckling
bör ägnas ökad uppmärksamhet. Ser­viceföretagens behov av ifrågavarande
tjänster kommer som jag tidigare har nämnt att bli föremål för särskild
utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Chefen
för industridepartementet lägger också fram förslag om stat­ligt stöd i vissa
fall till s. k. exploateringsföretag. Förslaget syftar till att förbättra
möjligheterna att föra fram uppfinningar till kommersieU exploatering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett av de områden där
informations-, rådgivnings-, utbildnings- och kontaktförmedlingsbehovet
framstår som störst gäller exportverksam­heten. Tröskelproblemen för småföretag
när det gäller att saluföra pro­dukter på utlandsmarknaderna har belagts i
åtskilliga sammanhang. Sam­tidigt finns enligt en bred uppfattning outnyttjade
möjligheter för en till­växt baserad på export.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för att stimulera
och underlätta en ökad export från små­företagen vidtas fortlöpande genom
Exportrådet och inom ramen för de av industriverket administrerade branschprogrammen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Chefen
för handelsdepartementet föreslår i bilaga 4 att Exportrådet skall få ökade
resurser för exportfrämjande verksamhet bland småföre­tag. Rådet kommer
därigenom bl. a. att kunna medverka till att finan­siera en första
marknadsundersökning på utlandsmarknaden. Vidare föreslås att Exportrådets
program &amp;quot;exportchef att hyra&amp;quot; skall utökas kraftigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Turistnäringen är en
starkt småföretagsdominerad &amp;quot;exportverksamhet&amp;quot;. Denna näring har
speciella behov av service på marknadsföringssidan, eftersom utbudet är
splittrat och har svårt att nå fram till konsumenterna. Chefen för
handelsdepartementet redovisar förslag om ökade samhälls­insatser även på detta
område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En viktig förutsättning
för en gynnsam utveckling inom småföretag-samheten är också att företagen har
tillgång till ändamålsenliga lokaler för sin expansion. Fr. o. m. budgetåret
1977/78 finns möjlighet att inom det inre stödområdet och på Gotland få
statsbidrag till uppförande av mindre kommunala industrilokaler för uthyrning.
Chefen för industri­departementet föreslår att det systemet skall byggas ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den allmänna
företagsimljön påverkas bl. a. av de krav och regler som samhället i olika
avseenden ställer upp. Kraven på uppgiftslämnande till olika centrala
myndigheter inverkar t. ex. i hög grad på småföretagen med deras begränsade
möjligheter att avsätta resurser för administrativa ändamål. Företagarna har
starkt reagerat mot &amp;quot;blankettbördan&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa åtgärder har redan
vidtagits för att komma tillrätta med dessa problem. En särskild delegation (B
1977: 09) har inrättats med uppgift att föreslå åtgärder för att reducera och
förenkla uppgiftlämnandet. Delega-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tionens
verksamhet inriktas också på att få till stånd en prövning av alla
nytiUkommande eller ändrade uppgiftskrav. Den har befogenhet att före­skriva
viUkor för uppgiftsinsamlingen, t. ex. genom att viss uppgift inte får samlas
in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
har regeringen tillkaUat en utredning (direktiv 1977: 46) an­gående statistiska
centralbyråns uppgiftsinsamling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
skaU i sitt arbete bl. a. avväga uppgiftslämnarens kost­nader mot nyttan av
statistiken. Dessutom pågår fortlöpande inom myn­digheterna ett arbete som
syftar till att förenkla bl.a. företagens upp­giftslämnande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nu nämnda åtgärderna är att betrakta som ett första steg när det gäUer att
begränsa och förenkla uppgiftslämnandet. Det är regeringens avsikt att med
kraft driva denna fråga vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I takt med att samhällets
näringspolitiska aktiviteter intensifierats har ett stort antal nya stödformer
och institutioner skapats. Härigenom har många väsentUga behov av bl. a.
service och finansiellt stöd hos små­företagen kunnat tillgodoses. Samtidigt
har dock, som jag tidigare har understrukit, möjligheterna för småföretagen att
överblicka utbudet av olika stödformer försvårats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De förslag som regeringen
nu lägger fram innebär en ökad samordning och kortare kontaktvägar. I fråga om
t. ex. kompletterande krediter och företagsservice kommer företagen i allt
väsentligt att kunna vända sig till ett organ nämligen de regionala
utvecklingsfonderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill också beröra ett par problem med anknytning till lagstiftningen på
arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den arbetsrättliga
lagstiftningens konsekvenser för småföretagen är på viktiga områden föremål för
utredningsarbete. Det ankommer bl. a. på den nya arbetsrättskommittén (A 1976:
02) att följa tillämpningen av medbestämmandelagen på de mindre
arbetsplatserna. En annan uppgift för kommittén är att komma med förslag
rörande tiUämpningen av för-troendemannalagen på sådana arbetsplatser. Förslag har
nyligen lagts fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
utredning (direktiv 1977: 102) för översyn av lagen om anställ­ningsskydd
(1974: 12) har nyligen tillsatts. Det blir bl. a. en viktig upp­gift för
utredningen att söka finna lösningar som vid driftsinskränkningar ger den
anställde ett förstärkt ekonomiskt skydd men samtidigt ger de mindre
arbetsgivarna ökade möjligheter att bära det ekonomiska och sociala ansvaret. I
direktiven berörs bl. a. de förslag om trygghetsfonder eller försäkringssystem
som har förts fram av organisationer som före­träder småföretagsamheten. En
annan uppgift blir att söka finna jämk­ningar i anställningsskyddslagen som
utan att förändra dess syfte medger en ökad rörlighet inom arbetslivet och gör
det lättare för t. ex. ungdo­mar och kvinnor att komina in på arbetsmarknaden.
Småföretagens sär­skilda problem kommer också att beaktas i utredningsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutiigen vill jag ytterligare något beröra de viktiga
frågorna om etab­lering av nya företag och överlåtelser av företag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Antalet nyetableringar har gått ner inom
tillverkningsindustrin under det senaste decenniet. Det finns många
förklaringar till denna nedgång. Utrymmet för nyetableringar har minskat inom
industrisektorn. Befintliga företags expansion fyller ut lediga &amp;quot;nischer&amp;quot;
eller marknadspotentialer. Presumtiva företagsetablerare köper i större
utsträckning redan befintliga företag. Uppfinnare går i högre grad också till
befintiiga företag med sina idéer än startar egna företag. Härigenom kan den
egna risken i många fall begränsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till bilden hör också, som jag tidigare har anfört, att
det har blivit mer komplicerat att vara företagare. Även i ett litet företag är
kraven på företagarna idag utomordentligt stora. Detsamma gäller för de
anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bör vara en strävan från samhällets sida att söka
främja nyföre-tagandet. Det ger i sin tur bättre möjligheter alt skapa en ökad
syssel­sättning här i landet. I många fall kan en ny produkt eller idé inte
exploa­teras på annat sätt än genom att ett nytt företag startas.
Nyetableringar förbättrar också samhällets möjligheter att föra en effektiv
regional­politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hindren för nyetablering hänför sig framför allt till
problem med kapitalförsörjning och bristande företagsservice. De förslag som
redo­visas i denna proposition går bl. a. ut på att minska ifrågavarande
hinder. Jag vill bl. a. peka på de regionala utvecklingsfondernas möjligheter
att lämna lån med högre risktagande och lägre amorteringstid än hittUls. I
vissa fall kan det röra sig om rena personlån. Jag vill också peka på förslagen
om inrättandet av två regionala investmentbolag och om de utvidgade programmen
för utbUdning och rådgivning inom ramen för de regionala utvecklingsfonderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller överlåtelse av företag vill jag erinra om
att marknaden för köp och försäljning av medelstora företag, d. v. s. företag
med mel­lan 50 och 200 anställda är mycket begränsad. Förhållandevis få enskUda
personer överfar familjeföretag i denna storleksgmpp. Köparkretsen be­står till
största delen av andra företag, ofta investmentbolag. Även för mindre företag
med upp till ca 50 anställda, är köparkretsen begränsad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ur samhällets synvinkel finns flera skäl som motiverar en
breddning av kretsen av köpare till företag som är utbjudna till försäljning.
Flera företag kan då fortleva i fria och av koncern- och storbolagsanknytningar
obundna former. Ett annat viktigt skäl för en breddning utgör de kon­sekvenser
som en ökad koncentration medför i konkurrensavseende. Ett förvärv leder ofta
till att det köpande bolaget uppnår en gentemot kunder eller leverantörer
omotiverat stark ställning. Detta gäller särskilt om ytterligare
effektivitetsvinster genom större produktionsvolym inte är möjlig att uppnå,
beroende på bl. a. marknadens avgränsning eller kost­nadsförhållanden.
Förekomsten av en alltför begränsad köparkrets inne-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bär
också risk för att företaget inte tas över av den mest lämpade företags­ledningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
förhållandet att enskilda personer sällan uppträder som köpare annat än i de
fall det rör sig om köp av mycket små företag, samman­hänger främst med att
förmögenhetsvärdet i dessa företag ofta är bety­dande. Ytterst få enskUda
personer har ekonomiska möjligheter att fi­nansiera ett företagsköp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är enligt regeringens uppfattning önskvärt att göra det möjligt för lämpliga
enskilda personer utan större förmögenhet att överta även me­delstora
familjeföretag. I propositionen redovisas flera förslag som under­lättar
företagsöverlåtelser av detta slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
de regionala utvecklingsfonderna öppnas sålunda möjligheter att lämna långa
personlån vid överlåtelse. Som jag tidigare har nämt skapas också möjligheter
att belåna aktier i Företagskapital för att underlätta en överlåtelse. Vidare
vUl jag erinra om att chefen för justitiedepartementet senare denna dag kommer
att föreslå regeringen att förelägga riksdagen proposition om vidgad möjUghet
att medge undantag (dispens) från aktie­bolagslagens låneförbud vid forvärv av
aktier i bolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammantaget
bör dessa åtgärder tillsammans med de förslag om för­ändringar på
kapitalskatteområdet som jag tidigare har redogjort för, på ett väsentligt sätt
kunna underlätta företagsöverlåtelser. Chefen för budgetdepartementet avser att
senare inhämta regeringens bemyndigande att tiUkaUa en kommitté för att bl. a.
undersöka möjligheterna att genom ändring av beskattningsreglerna ytterligare
underlätta sådana över­låtelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
viU jag framhåUa att de förslag till åtgärder som nu redovisas på
småföretagsområdet på ett aktivt sätt bör kunna bidra till att erbjuda
gynnsammare utvecidingsbetingelser för dessa företag. Åtgärderna utgör därmed,
enligt regeringens bedömning, också ett vik­tigt led i strävan att uppnå
grundläggande mål för den övergripande ekonomiska politiken. Förslagen bör
samtidigt ses som ett första steg i ett fortlöpande reformarbete på
småföretagsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att ytterligare förstärka kontaktvägarna mellan regeringen och
småföretagsamheten är det regeringens avsikt att låta tiUkalla en särskild
småföretagsdelegation. Huvuduppgiften för delegationen kommer att vara att
fortlöpande följa och bevaka utvecklingen på småföretagsområdet, initiera olika
åtgärder samt i övrigt lämna synpunkter och råd rörande samhällets
småföretagspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Delegationens
verksamhet kommer att bedrivas direkt under rege­ringen. I delegationen kommer
att ingå representanter för bl a företagens och de anställdas organisationer,
landstingen samt vissa myndigheter ocb organ inom det näringspolitiska området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är också regeringens avsikt att ta initiativ till olika informations­insatser
rörande företagandets vUlkor. Enligt regeringens mening bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sådana
insatser på ett aktivt sätt kunna verka stimulerande på intresset att starta
och driva företag. Sådana insatser förutsätter en nära samverkan med företagens
och de anställdas organisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
viktiga frågor som har starka beröringspunkter med småföre­tagen tas inte upp i
denna proposition. Detta gäller bl. a. företagsbeskatt­ningen i stort, frågan
om särskild bolagsform för småföretag, rättshjälp till företagare,
exportkreditfinansiering, trygghetslagarna, forsknings-och utvecklingsfrågor,
kapitalförsörjningen i stort, servicenäringarnas situation och problem samt
frågan om delpension för småföretagare. An­ledningen till att dessa frågor inte
nu tas upp är bl. a. att regeringen inte velat föregripa pågående utredningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsråden
Åsling, Bohman, Mundebo och Burenstam Linder utveck­lar senare de närmare
riktlinjerna för och utformningen av de förslag till åtgärder inom
småföretagsområdet vilkas huvudinriktning jag har redo­gjort för. Statsrådens
anföranden och förslag redovisas i underprotokol­len för resp. industri-,
ekonomi-, budget- och handelsdepartementen. Statsministern avslutar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad jag och övriga statsråd har anfört hemställer jag att
regeringen i en gemensam proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört om åtgärder för
att främja de niindre och medelstora företagens utveckling, dels förelägger
riksdagen vad övriga föredraganden har anfört för de åt­gärder som de har
hemställt om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig till statsministerns och övriga föredragandenas överväganden och
beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har
anfört för den åtgärd eller det ändamål som de har hemställt om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreskriver att de anföranden och förslag som redovisas i industri-, ekonomi-,
budget- och handelsdepartementens underprotokoll skall bifogas propositionen
som bilagorna 1—4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;sup&gt;&lt;span style='font-size:25.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringens
proposition&lt;/span&gt;&lt;/sup&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;sub&gt;&lt;span style='font-size:25.0pt;font-family:Verdana'&gt;1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/sub&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt;margin-right:177.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:20.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1 Industridepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:31.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:31.0pt;font-family:
Verdana'&gt;tg&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:31.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:31.0pt;font-family:Verdana'&gt;rder f&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:31.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:31.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att fr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:31.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:31.0pt;font-family:Verdana'&gt;mja de mindre och medel­stora f&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:31.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:31.0pt;font-family:Verdana'&gt;retagens utveckling&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'&gt;s&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;font-family:Verdana'&gt;vitt
avser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'&gt;industridepartementets verksamhetsomr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:15.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:15.0pt;font-family:Verdana'&gt;de&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:55.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
INDUSTRIDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:188.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde 1977-10-27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Åsling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anmälan till proposition om åtgärder för att främja de
mindre och medelsto­ra företagens utveckling såvitt avser
industridepartementets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De mindre och medelstora företagens situation har under
senare år tilldragit sig ett allt större intresse. Dessa förelag utgör en
mycket viktig del av vår samhällsekonomi. De svarar för en belydande del av den
totala sysselsättningen inom näringslivet. Det kan allmänt konstateras att ul­vecklingen
har kommii all öka kraven på både förelag och deras anställda. För speciellt de
mindre och medelstora företagen har detta i många fall lett till stora
påfrestningar och anpassningsproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som ett försia led i en förstärkning av näringspolitiken
har regeringen utarbetat ett samlat program för de mindre och medelstora
företagen. Statsministern har tidigare denna dag angett riktlinjerna för delta
program och översiktligt redovisat förslag om åigärder inom småföreiagsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eit underlag för regeringens överväganden och förslag
utgörs av resul­taten av den omfattande utredningsverksamhet som har bedrivits
för att kartlägga och analysera de mindre och medelstora företagens situation
och utvecklingstendenser. Här bör främsl nämnas verksamheten vid statens
induslriverk. vissa universitet och högskolor samt näringslivsorganisatio­nerna.
Resultaten av denna utredningsverksamhet redovisas i samman­fattande form i det
följande (avsnht 2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därutöver har de mindre och medelstora företagens problem
analyserats och övervägts av olika offentliga utredningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom industridepartementels verksamhetsområde har följande
utred­ningsförslag lämnats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningsuiredningen (A 1975:3) tillkallades med
stöd av re­geringens bemyndigande den 30 oktober 1975 för att utreda
företagarefö­reningarnas ställning och roll inom den närings- och
regionalpolitiska organisationen samt för att göra en fördjupad analys av vissa
frågor om de små och medelstora företagens tillgång och efterfrågan på
krediter. 1 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 40. Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen avlämnade i januari 1977 sitt betänkande (SOU
1977:3) Utbyggd regional näringspolitik').&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetls av
kammarkolle­giet, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), skolöverstyrelsen
(SÖ), överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF), arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS), statens industriverk, styrelsen för teknisk utveckling (STU), sta­tens
utvecklingsfond, exportkreditnämnden, samtliga länsstyrelser, stifld­seulredningen,
kapitalmarknadsutredningen, företagsobeståndskommit-tén,
sysselsättningsutredningen, STU-kommittén, decentraliseringsulred-ningen.
Centralorganisationen SACO/SR, Familjeföretagens förening, samtliga
företagareföreningar. Svenska handelskammarförbundet, samtli­ga handelskamrar,
AB Industrikredit, AB Företagskredit, Institutet för företagsledning (IFL),
Landsorganisationen i Sverige (LO), samtliga landstingskommuner, Gotlands,
Göteborgs och Malmö kommuner. Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet.
Post- och kredilban-ken. Stiftelsen industricentra, Norrlandsfonden, Svensk
industriförening. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska bankföreningen.
Svenska företagares riksförbund. Svenska sparbanksföreningen. Svenska akeriför­bundet,
Sveriges exportråd, Sveriges föreningsbankers förbund, Sveriges
grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges investeringsbank AB.
Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO), Sveriges köpman­naförbund,
fullmäktige i Sveriges Riksbank, Företagareföreningarnas för­bund och
Tjänstemännens centralorganisation (TCO).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser har bifogat yttranden från bl. a.
kommuner. FCO-distrikt, länsarbetsnämnder m. fl. myndigheter och organ. SHIO,
Industriförbundet, SAF och Familjeföretagens förening har avgett gemen­samt
yttrande. Detsamma gäller AB Industrikredit och AB Företagskredit. Post- och
kreditbanken ansluter sig till Svenska bankföreningens yttrande. SÄCO/SR
ansluter sig till särskill yttrande från Svenska Civilingenjörsför­bundet.
Yttranden över betänkandet har avgetts även av Sveriges Me­kanförbund,
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Expolaris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom beslut den 20 september 1974 uppdrog Kungl. Maj:t åt
statens induslriverk att ulreda vissa frågor beträffande kursverksamheten m. m.
vid slatens industriverk.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I rapporten (SIND 1975:6) Kursverksamheten m. m. vid
statens indu­striverk har verket redovisat resultaten av utredningsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter remiss har yttranden över rapporten avgetts av
statskontoret. RRV, dåvarande universitetskanslersämbetet (UKÄ), SÖ, AMS. STU,
statens provningsanstalt (SP), länsstyrelserna i Stockholms, Kronobergs,
Kalmar, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs. Västernorrlands&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;') Landshövdingen Karl Frithiofson, ordförande,
riksdagsledamoten Sven G. An­dersson (fp), landstingsrådet Paul Ericsson (s),
riksdagsledamoten Filip Fridolfsson (m), f. d. riksdagsledamoten Birgit
Hjalmarsson (s), riksdagsledamoten Johan A. Olsson (c) och f. d.
riksdagsledamolen Kari Rask (s).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;samt Norrbottens län. Svenska handelskammarförbundet.
Svenska kom­munförbundet. Landstingsförbundet. Sveriges industriförbund. SHIO.
TCO, SACO/SR - som har överiämnat yttrande från SACO/SR:s perso­nalförening vid
statens industriverk, i vilket cenlralorganisationen in­stämmer-. LO. SAF. IFL,
Svensk induslriförening och personalorganisa­tionerna vid statens industriverk.
Flera remissinstanser har bifogat yttran­den från bl. a. kommuner, universiiei
och högskolor, länsarbetsnämnder m. fl. myndigheter och organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med skrivelse den 15 juni \911 har SlNFDOK-uiredningen (1
1975:04) ') redovisat jörslag om intensifierad infonnalions- och
dokuineiitationsvcrk-sanhet vid vissa förciagareföreningar in. ni.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efler remiss har yttranden över förslaget avgetts av
patent- och registre­ringsverket, statens industriverk, STU. statens råd för
vetenskaplig infor­mation och dokumentation (SINFDOK).
Ingenjörsvetenskapsakademien, LO, SHIO. TCO och Företagareföreningarnas
förbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ytterligare utredningar, som också har starka
beröringspunkter med de mindre och medelstora företagen, har ännu inte avslutat
sina arbeten. Bland dessa utredningar bör nämnas främst 1974 års bolagskommitté
(Ju 1974:21), 1968 års kapitalmarknadsutredning (Fi 1969:59), banklagsutred­ningen
(Fi 1976:04), utredningen (E 1977:01) angående statistiska central­byråns
uppgiftsinsamling, företagsskatteberedningen (Fi 1970:77), 1972 års
skatleutredning (Fi 1972:02). exporttinansieringskommittén (H 1977:01),
sysselsättningsutredningen (A 1974:02), utredningen om utbildning i före­tag (A
1975:01), nya arbetsrättskommittén (A 1976:02). företagsobestånds-kommittén (Fi
1976:03) och utredningen (1977:102) om översyn av anställ­ningsskyddslagstiftningen.
Vidare har regeringen genom beslut den 22 de­cember 1976 uppdragit åt
industriverket att utreda frågor om regional pro­duktutvecklingsservice till
mindre och medelstora företag och enskilda upp­finnare m.m. och genom beslut
den 10 februari 1977 uppdragit åt STU att utreda frågor rörande främst mindre
och medelstora företags uinyitiande av ny teknik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Exportfinansieringskommittén, 1968 års
kapitalmarknadsutredning, fö­retagsskatteberedningen och 1972 års
skatteutredning beräknas avsluta sina uppdrag före utgången av år 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;STU-kommittén (I 1974:06) har nyligen lagt fram sitt
belänkande (SOU 1977:64) STUs stöd till teknisk forskning och innovation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En stor mängd synpunkter och förslag rörande åtgärder på
småföretags­området har förts fram i skrivelser från organisationer, förelag
och enskil­da m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kommer i det följande att lägga fram förslag om
utvecklingsfrämjan­de åtgärder för mindre och medelstora företag inom
industridepartemen­tets verksamhetsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;')    Direktören Harry Brynielsson. utredare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Småföretagens situation och utvecklingstendenser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Småföretagsforskningen under det senaste decenniet har
avsevärt bidragit till en ökad kunskap om de små företagens situation och roll
i del svenska näringslivet. I det följande skall, mot bakgmnd av de resultat
som under­sökningar vid bl. a. statens industriverk, olika
forskningsinstitutioner och branschorganisationer har givit, närmare belysas
småföretagandet i del svenska näringslivet. Först härigenom möjliggörs en
inplacering av dessa företag i ett större näringspolitiskt sammanhang. Det är
också först i en sådan belysning som förutsättningarna och problemen för
småföretagsam­heten kan ges en riktig dimension.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Småföretagsforskningen är starkt inriktad på
industriföretagen. Det­samma gäller den officiella statistikens redovisning av
företagsamheten. I det följande ägnas därför industrisektorn störst
uppmärksamhet medan småföretagandet i flertalet andra näringsgrenar endast
översiktligt belyses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1   
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Småföretagen svarar i dag för ca hälften av
sysselsättningen i del svenska näringslivet. Detta innebär att mer än I miljon
människor är direkt verk­samma i dessa företag. Till antalet ulgör småföretagen
den helt övervägan­de delen av företagen, ca 99 %. De är av avgörande betydelse
för ut­komstmöjligheterna för människor på många små orter och därmed också för
dessa orters möjligheter att bibehålla sin livskraft. På många områden spelar
småföretagen en viktig roll när det gäller möjligheterna för konsu­menter alt
få sina behov av service tillgodosedda. Småföretagen fyller en väsentlig
funktion som underleverantörer och legotillverkare till större inhemska och
utländska företag. De utgör en viktig källa för teknisk förnyelse liksom för
tillkomsten av nya affärsidéer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Småföretagsbegreppet är inte entydigt. Det synes
emellertid praktiskt att knyta an till antalet anställda som ett generellt
storieksmått. En i de flesta sammanhang vedertagen storleksgradering innebär
alt med småfö­retag avses företag med fåne än 200 anställda. Inom denna grupp
finns mindre förelag (färre än 50 anställda) och medelstora företag (50-200
anställda). Av särskilt intresse är att, så långt möjligt, göra en åtskillnad
mellan å ena sidan de småföretag som ingår i en större koncern eller på annat
liknande sätt har anknytning till större företag och å andra sidan de
fristående företag som ägs av få personer, de s. k. familjeföretagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Totalt finns det i dag dryg 200 000 företag med anställda.
Av dessa är ca 25 % verksamma inom vardera handeln och den privata
tjänstesektorn samt 12-14 % inom vardera industri- och byggnadsverksamheterna.
Fler­talet av företagen är mycket små. Företag med färre än fem anställda
uppgick år 1976 till ca 160 000 och de sysselsatte totalt 185 000 personer.
Bland företagen med minst fem anställda svarade samma år de 46 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;småföretagen för 97% av företagsbeståndet. De svarade för
45% (850 000 anställda) av sysselsättningen i näringslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förutsättningarna
för småföretagandet är mycket olika mellan närings­grenar och branscher. Inom
vissa sektorer finns särskilda förutsättningar för verksamhet i större
anläggningar på grund av slordriftsfördelar i till­verkning eller distribution.
Andra sektorer kan ha gynnsammare tekniska förutsättningar för produktion i
liten skala. Småföretagandet kan också ha goda förutsättningar beroende på att
branschen befinner sig i ett expansivt skede eller beroende på krav på närhet
lill konsumenterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Särskilda
smådriftsfördelar kan också göra sig gällande i olika verksam­heter.
Småföretagarens kännedom om den lokala kundens problem och önskemål liksom den
ofla betydande flexibiliteten i verksamheten med­verkar i vissa fall till all
skapa speciella förutsättningar för verksamhet i liten skala. Frånvaron av
komplicerade beslutsstrukturer och lunga admi­nistrativa processer medverkar
lill alt ett litet företag ofta reagerar snabba­re på kundens önskemål. De små
industriföretagens produktionsutrustning är också ofta av mindre
specialinriktat slag än större företags anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till
skillnad från delar av industrisektorn karaktäriseras såväl handels-, service-
och samfärdselsektorn som delar av byggnadsverksamheten av att fördelar med
stordrift vanligen kan tas till vara redan i mycket små företag. Inom vissa
industribranscher gäller däremot att företagens styckkostnader vid produktion
av standardvaror fortsätter sjunka med ökande produk­tionsvolym också i mycket
stora företag. Genom alt befintliga företag i betydande utsträckning strävar
efter att ta lill vara dessa kostnadsfördelar begränsas utrymmet för
tillkomsten av nya, små företag. Förekomsten av fördelar med stordrift innebär
också att företag med produktion i stor skala kan saluföra sina produkter till
priser där det mindre företagets verksamhet inte är konkurrenskraftig.
Frånvaron av nämnvärda stordriftsfördelar un­derlättar och är en förutsättning
för såväl etablering av nya företag som fortlevnad och expansion hos befintliga
småföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Småföretagandet
har under det senaste decenniet förskjutits från indu­strisektorn till andra
delar av näringslivet. Detta sammanhänger såväl med de allmänna
utvecklingstendenserna i den svenska ekonomin som de spe­ciella produktions-
och verksamhetsförhällandena som råder inom olika näringsgrenar och branscher.
Varuhandelns och tjänstesektorns omfatt­ning har vuxit i takt med befolkningens
ökade krav på service och varuför­sörjning. Genom en växande inhemsk och
internationell handel samt stark volymtillväxt i transportintensiva näringar
har vidare behovet av en om­fattande och effektiv samfärdselsektor ökat. De
under framförallt 1960-ta-let ökade kraven på en god bostadsförsörjning och
-standard har inneburit ett tryck på byggnadssektorn att expandera sin
kapacitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förutsättningarna för en stor och växande företagsamhet
inom dessa näringsgrenar har däiför varit goda. Samtidigt kan konstateras att
såväl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;varuhandeln och tjänstesektorn som delar av
byggnadsindustrin karaktäri­seras av mycket små etableringströsklar.
Marknaderna är ofta starkt geo­grafiskt avgränsade och därmed överblickbara för
de potentiella företagar­na. Marknadens geografiska begränsning innebär att
konkurrens från be­fintliga större företag ej heller behöver mötas i så stor utsträckning.
Fler­talet verksamheter i näringsgrenarna är vidare mycket arbetskraftsintensi­va,
vaiför kravet på kapitalinsats vid etableringstillfället i regel är begrän­sat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I följande sammanställning redovisas förelagsbeståndets
utveckling mellan åren 1965 och 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagsbeståndets förändringar åren 1965-197S,
näringsgrensvis&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:17.3pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Näringsgren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Andel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=134 colspan=3 valign=top style='width:100.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Förändring i antalet förel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=50 valign=top style='width:37.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Andel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Antal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 colspan=2 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;beståndet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;antal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;anställda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=50 valign=top style='width:37.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;av be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;företag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 colspan=2 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1965 (%)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=50 valign=top style='width:37.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;ståndet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:17.75pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0-4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;50-199&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;200-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=50 valign=top style='width:37.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1975 (%&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:16.1pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-7 600&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;±0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;±0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=50 valign=top style='width:37.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tillverknings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=50 valign=top style='width:37.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;industri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-2 300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-1 200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-250&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=50 valign=top style='width:37.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;26 200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnads-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=50 valign=top style='width:37.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.9pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-5 600&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=50 valign=top style='width:37.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;29 700&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-800&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;+ 1 300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;±0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=50 valign=top style='width:37.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;53 100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samfärdsel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;+ 750&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=50 valign=top style='width:37.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;17 300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänster
  (prival;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;:0 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-1 100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-F950&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;+70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;+ 65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=50 valign=top style='width:37.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;54 600&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.7pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övriga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-700&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;±0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=50 valign=top style='width:37.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10 800&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Antal
  företag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=50 valign=top style='width:37.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.9pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;år 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;160 .500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;42 400&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 600&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=50 valign=top style='width:37.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;_&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;207 700&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:18.7pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förändring
  (%)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-9,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;+4.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-8.9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-5.8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=50 valign=top style='width:37.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Källa: statistiska centralbyrån&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bakom de registrerade förändringarna i företagsbeståndet
ligger nyetable­ringar, företagssamgåenden och nedläggningar. Här finns också
den för­skjutning som innebär att företag genom interna förändringar ökar resp.
krymper sin verksamhet och därmed förfiyttas från en storleksklass till en
annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Betydelsen av var och en av dessa förändringsfaklorer
varierar mellan näringsgrenar och branscher. Styrande för förändringarna är i
första hand förekomsten av outnyttjade stordrifts- eller smådriftsfördelar och
eventu­ella marknadsbegränsningar. Den inhemska konsumtionens storlek sätter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;också en gräns för avsättningsmöjligheterna för lokalt
eller nationellt in­riktade företag. Den ökade internationaliseringen av
ekonomin leder vis­serligen till ökade möjligheler till avsättning på
utlandsmarknaderna, men samtidigt uppstår för speciella varuområden en hårdare
konkurrens på den egna. inhemska marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt finns drivkrafter i riktning mot en ökad andel
småföretag. Småföretagsexpansionen inom handels-, samfärdsel- och
tjänstesektorer­na skall ses mot bakgrund av dels den totala tillväxten i dessa
näringsgre­nar, dels de särskilda förulsättningar för en starkt decentraliserad
aktivitet och för verksamhet i liten skala som kännetecknar dessa sektorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Erfarenhetsmässigt är småföretagsandelen störst och
etableringsfre-kvensen högst i näringsgrenar och branscher som befinner sig
under ex­pansion och utveckling. Exempel på detta är expansionen inom t. ex.
metall- och maskindustrin under efterkrigstiden. Del gäller också den
plastbearbetande industrin, vilken under sitt mest expansiva skede under
1970-talels början upplevde en mycket hög etableringsfrekvens. Samiidigi kan
konslaleras att näringsgrenar och branscher som är på tillbakagång eller
slagnerar tenderar all koncentrera sin verksamhel till allt färre och större
enheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid sidan av de tekniska betingelser som kan motivera en
viss koncent­ration av verksamheter förekommer drivkrafter som av
institutionella eller andra skäl tenderar all driva koncentrationsprocessen
ytterligare framåt. Företagsförvärv och företagssamgåenden syftar i vissa fall
till alt enskilda, större företag skall uppnå en marknadskontroll. Sådana
fusioner har inte som primärt syfte att sänka kostnaderna eller i övrigt öka
effektiviteten. Institutionella faktorer såsom kredilmarknadens funktionssätt,
beskatl-ningssystemets utformning och arbetsmarknadslagstiftningen innebär för­skjutningar
i kostnadsrelationerna mellan smä och stora förelag på ett sätt som driver fram
en ur samhällets synvinkel inte önskvärd koncentration av verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företag med färre än 50 anställda svarade år 1975 för 34 %
av syssel­sättningen i del svenska näringslivet. De medelstora företagen
sysselsatte 15 % av de anställda. Inom industrisektorn är sysselsättningsandelen
för företag med upp till 200 anställda 33 %. För samtliga övriga näringsgrenar
utom gruvindustrin uppgår motsvarande andel till 60-65 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreiagsbesiåndei uppvisar stora skillnader mellan
näringsgrenar och branscher. Antalsmässigt svarar de mindre företagen, i
synnerhet de med färre än fem anställda, för den hell dominerande delen av
företagsbestån­det. Inslaget av småföretag varierar särskilt myckel mellan
olika delar av industrisektorn. Inom flertalet andra näringsgrenar återfinns en
klar små­företagsdominans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huvuddelen av småföretagen är fåpersonägda, fristående
företag, s. k. familjeföretag. Dessa företags andel av föreiagsbesiåndei
tilltar med sjun­kande företagsstorlek. Så gäller för t. ex. den tillverkande
industrin att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;%.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;andelen
familjeföretag bland de större företagen år 1975 uppgick till 17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bland de
medelstora företagen till 65 % och bland de mindre företagen till ca 95 %.
Sysselsättningsmässigt svarade familjeföretagen för 32 % av verksamheten inom
industrisektorn år 1975. Särskill hög andel familjefö­retag kan noteras i
tjänstesektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av
följande sammanställning framgår de mindre och medelstora företa­gens andelar
av sysselsättningen i olika näringsgrenar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sysscisättningsandel
för företag i olika storleksgrupper år 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=86 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Familjeföretagens sysselsättnings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Näringsgren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svsselsänningsandel
(%)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-49&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50-199       200-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;anställda   anställda   anställda   andel (%)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:9.85pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:97.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:97.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gruvindustri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:97.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tillverkningsindustri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:97.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;varav verkstadsindustri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.5pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:97.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsindustri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:97.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Varuhandel,
  hotell&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:97.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;och
  restaurang&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:97.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samf&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdsel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:97.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;U
  ppdragsverksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:97.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;uthyrning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:97.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hela n&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ringslivet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Källa: statistiska centralbyrån&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Småföretagsinslaget varierar i viss utsträckning också
mellan regioner. Ändelen mycket små arbetsställen tenderar att vara stor i
skogslänen och andra i sysselsättningshänseende utsatta områden. 1
storstadslänen och i vissa andra mellansvenska län är tvärtom de slörre
företagskategorierna och, i synnerhet, företag i gruppen 5-49 anställda mer
företrädda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sysselsättningsmässigt svarar företag med upp till 50
anställda för en dominerande del av näringslivsverksamheten inom framförallt
vissa syd-och mellansvenska län. Här märks bl. a. Smålandslänen, vilka
traditionellt har kännetecknats av en betydande småföretagsamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Småföretagen är i större utsträckning än andra
föietagskategorier hänvi­sade till kreditmarknaden för finansiering av sina
investeringar. Detta har bl. a. tagit sig uttryck i en med företagsstorleken
stigande kapilalslyrka. Soliditeten inom företag av olika storlek framgår av
följande sammanställ­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Soliditeten
i företag av olika storlek år 1975 (%)')&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Näringsgren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Antal anst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;llda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20-49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;50-99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;100-199&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;200-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ti &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verkningsindustri
Byggnadsindustri Varuhandel Samfärdsel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;20.5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;23.6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;22.8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;27.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;8.8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;12,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;16.6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;18.4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;234&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9.4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15.7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Källa: statistiska centralbyrån&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;')    Eget kapital samt hälften av obeskattade reserver i
förhållande till balansom­slutningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Småföretagens andel av upplåningen i affärsbanker och
sparbanker sva­rar väl mot dessa företags andel av sysselsättningen. I
förhållande till sin andel av bruttoinvesteringarna lar småföretagen inom
industrisektorn i anspråk en större del av affärsbankernas utlåning iin vad de
större företa­gen gör. Så svarade t. ex. företag i storlekskategorin 209
anställda år 1974 för mindre än 5 % av industriinvesteringarna, medan deras
låneandel i affärsbankerna uppgick till ca 10 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lönsamheten i företag av olika storlek företer ofta
belydande skillnader. Branschtillhörigheten är dock ofta mer avgörande för
företagens avkast­ning än storleken. Av följande sammanställning framgår för
företag av olika storlek avkastningen på det totala kapitalet i olika näringsgrenar
år 1974. Fören rättvisande bild av lönsamheten krävs emellertid justering för
bl. a. företagarens ofta betydande egna arbetsinsats i de minsta företagen. Med
hänsyn till detta förstärks i flertalet sektorer intrycket av en sämre
lönsamhet med sjunkande företagsstorlek. Vidare påverkas ägariöneuttagets
storiek av de skattemässiga förhållandena. Vinstuttag ter sig för flertalet
småföretagare som mer ogynnsamt än en motsvarande ökning av löneutta­get. Detta
verkar reducerande på den redovisade vinsten. Material framtaget vid
statistiska centralbyrån visar på att det här använda lönsamhetsmåttet påverkas
av ägarlöneuttaget särskilt mycket i små företag. En än mer på­taglig skillnad
finns härvidlag mellan mångpersonägda och fåpersonägda företag. Ägarlöneuttaget
är i siorieksklassen 50-99 anställda i genomsnitt ca 25% större i fåpersonägda
företag. Fåmansbolag med 100-499 anställda re­dovisar en ägarlön som är ca 10 %
högre än i mångpersonägda företag av samma storiek. Bland de minsta företagen -
20-49 anställda - föreligger inga synbara skillnader i detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bör också erinras om att år 1974 var ett från
lönsamhetssynpunkt mycket exceptionellt år. Samtidigt gäller att
urvalsstorieken i de statistiska undersökningar som ligger bakom redovisningen
för den minsta storleks­klassen är mycket begränsad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lönsamheten i foretag av olika storlekar år 1974')&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Näringsgren&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Antal anställda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:168.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;0-19&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20-199&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;200-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:20.65pt'&gt;
  &lt;td width=192 valign=top style='width:144.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tillverkningsindustri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5.2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8.2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=192 valign=top style='width:144.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsindustri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2.9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1.9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=192 valign=top style='width:144.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Varuhandel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4.7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=192 valign=top style='width:144.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samfärdsel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1.8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1.9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.2pt'&gt;
  &lt;td width=192 valign=top style='width:144.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förvaltning,
  uppdragsverksamhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;04&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1.8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:24.25pt'&gt;
  &lt;td width=192 valign=top style='width:144.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:24.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtliga
  företag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:24.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2.8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:24.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3.9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:24.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Källa: statistiska centralbyrån&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;') Avkastning på totalt kapital (procent)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verksamheien i småföretag är vanligen betydligt mer
arbetskraftsinten­siv än i större företag. Detta har delvis redan framgått vid
redovisningen av investeringsförhållandena. Omsättningen per anställd i
småföretag är också i flertalet näringsgrenar avsevärt lägre än i större
företag. Särskilt påtagligt är detta inom byggnadsindustrin, den tillverkande
industrin och samfärdselsektorn. 1 dessa näringsgrenar är omsättningen per
anställd ca 50% högre i de större företagen än i företagsenheter med färre än
20 anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För företag med fler än en årsanställd utgör aktiebolaget
den vanligaste företagsformen. Aktiebolagsformens utnyttjande bland företag av
olika stor­lek varierar betydligt. År 1974 var aktiebolag mest förekommande
bland företag med 50-200 anställda, ca 87% var verksamma som aktiebolag, medan
de mindre företagen i betydligt mindre omfattning arbetade i aktie­bolagsform.
Av dessa arbetade 66% i aktiebolagsform. Bland de större före­tagen var samma
år 82% verksamma som aktiebolag. Aktiebolagsformen är inorn
tillverkningsindustrin dubbelt så vanlig som inom flertalet andra näringsgrenar.
Det övervägande antalet aktiebolag, ca 3/4, hade år 1972 ett aktiekapital om 5
000 kr. Ytterligare 23,5% av bolagen hade ett aktiekapital&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;understigande 50 000 kr. Sedan år 1972 har
aktiebolagsbildningen gått ned avsevärt. Av de under&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;år 1972 nyregistrerade tillverknings- och
byggnadsindustriföretagen ut­gjordes två tredjedelar av aktiebolag. År 1975
hade aktiebolagsbildningens andel av nyregistreringarna sjunkit till 16 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2   
Industrisektorn&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom industrisektorn är inslaget av småföretag mycket
varierande mel­lan branscher. Den träbearbetande industrin och tekoindustrin är
de branscher där småföretagen sysselsättningsmässigt dominerar, med 74 % resp.
63% av de anställda. Om man däremot ser till de fåmansägda före­tagen, gäller
att dessa i ifrågavarande branscher sysselsätter en något mindre andel av de
anställda. Detta sammanhänger med att en viss del av de små företagen tillhör
någon större koncernbildning. Den åtskillnad mellan små­företags- resp.
fåmansföretagsbegreppet som på detta sätt gör sig gällande kommer klarast till
uttryck inom den kemiska industrin. Inom denna bransch svarar företagen med upp
till 200 anställda för en tredjedel av sysselsätt­ningen. De fåmansägda
företagen svarar endast för ca 20 % av sysselsätt­ningen i denna bransch.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa framträdande skillnader mellan s. k. mångpersonägda
och fåperson­ägda industriföretag kan konstaleras. För företag i alla
storieksklasser upp till 500 anställda kan av material framtaget vid
statistiska centralbyrån konstateras, att t. ex. omsättningen i fåmansägda
företag år 1975 uppgick till i genomsnitt endasl ca 70% av mångpersonägda
företags omsättning. Det totala kapitalets storlek var i fåmansägda förelag i
genomsnitt 25-50%. lägre än i mångpersonägda företag. Det egna kapitalel var ca
50% lägre i de fåmansägda företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industrins andel av näringslivet totalt varierar mellan
regioner. Sålunda kan konstateras en viss industridominans i främst de
mellansvenska regio­nerna utanför storstäderna. Betydande länsvisa skillnader
finns också vad gäller fördelningen mellan arbetsställen av olika storiek. De
små (färre än 200 anställda) arbetsställenas sysselsättningsandel är som mest
belydande i Jönköpings. Kronobergs och Jämtlands län. i vilka de svarar för 2/3
eller mer av industrisysselsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En betydande del av industriföretagen är verksamma, helt
eller delvis, som underleverantörer till andra, ofta större, företag. Med
underleveran­tör avses i delta sammanhang företag som tillverkar insatsvaror
och som för sin avsättning är beroende av ett fåtal avnämare. Enligt
undersökningar utförda av olika näringslivsorganisalioner och
forskningsinstitutioner kan in emot en fjädedel av de svenska
verkstadsindustriföretagen anses arbeta på detta sätt. Inom flertalet andra
industribranscher är denna typ av under-leveransverksamhet av mindre
omfattning. Flertalet underleverantörer äj-små företag. Vanligtvis ökar andelen
underleveransinriklade företag med sjunkande företagsstoriek. Detta synes dock
endast ske ned till en viss storiek, då underieveransproduktionen åter avtar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Orsakerna till den stora förekomsten av
underleveransinriklade företag i vissa delar av industrisektorn är flera.
Besiällarföretagets behov av minsta möjliga uppbindning av resurser och stor
flexibilitet är ett skäl till utlägg­ning av viss produktion hos
underleverantörer. Andra motiv samman­hänger med att det för många
komponenlbelonade varor inle sällan fmns&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;betydande kostnadsfördelar att uppnå genom tillverkning i
längre serier än vad som för det förbrukande företaget motiverar en egen
produktion. Behovei av produkter som representerar ett specifikt tekniskt
kunnande moiiverar också i vissa fall utnyttjande av fristående
underleverantörer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det
förhållandet att just små företag i högre grad än andra företagskate­gorier
arbetar som underleverantörer torde inte minst sammanhänga med de minskade
resurskrav som ofta följer av ett underleverantörsförhållande. Smä företag har
ofta mycket begränsade möjligheter all avsätta särskilda resurser för t. ex.
marknadsföring och produktutveckling. De hänvisas därför i större utsträckning
än andra företag till verksamhetsformer där sådana resursinsatser inte är
erforderliga i samma utsträckning som an­nars. Genom den inriktning som ett
underleverantöisförhållande ger kan bl. a. marknadsförings- och
lagerhållningskostnaderna hållas nere. Beho­vet av och arbetet med
produktutveckling initieras sannolikt i högre grad av kundföretag. Nedlagda
produklutvecklingskostnader blir därför åter­vunna i större utsträckning än vad
som kan vara fallet för andra företags­kategorier. Inte sällan innebär också
underleverantörsrollen att visst lek­niskt och administrativt kunnande förs
över från beställarföretagei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omkring 40 % av den svenska industriproduktionen avsätts
genom ex­port. Den direkta exporten varierar avsevärt med företagsstorleken. De
större företagens andel av den totala varuexporten kan för år 1975 upp­skattas
till 86 %. De små företagen svarar för ca 14 %. vilket kan jämföras med denna
företagskategoris andel av industrins omsättning om ca 26 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skillnaderna mellan fåpersonägda och mångpersonägda
företags export­inriktning framstår vid en jämförelse som betydande.
Exportandelen av de fåpersonägda företagens omsättning var år 1975 endast
hälften av mot­svarande andel för de mångpersonägda företagen. Skillnaderna var
särskilt stora i den minsta storleksklassen. 20-49 anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Många småföretag medverkar genom sin underleverantörsroll
indirekt i de större företagens export. 1 en studie vid Umeå universitet år
1975. Nationella och lokala produktionssystem - en strukturstudie med inrikt­ning
på mindre och medelstora företag, har kunnat konstateras att upp­skattningsvis
en femtedel av småföretagen avsätter en &amp;quot;betydande andel&amp;quot; av sin
produktion till landets 30 största industrikoncerner. 1 flertalet av dessa
koncerner dominerar avsättningen på utlandsmarknaderna. Härtill kommer de
småföretag som i mer begränsad omfattning avsätter sina produkter hos de
exportinriktade företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De små företagens begränsade avsättning på marknader
utanför Sverige torde inte minst sammanhänga med denna företagskategoris ofta
små möjligheter att på egen hand avsätta resurser för marknadsföring och
marknadsintroduktion. Det har i flera sammanhang kunnat beläggas att
svårigheterna för många småföretag är belydande vid marknadsföringsin­satser
redan på den inhemska marknaden. En annan anledning till den begränsade
exportförsäljningen ligger i själva produktområdesinriktning-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en. En betydande andel av de produkter som idag saluförs
av små företag har av olika skäl en geografiskt förhållandevis avgränsad
avsättning och syf­tar till att tillgodose lokala behov av varor. På
motsvarande sätt arbetar liknande företag i andra länder. Inte desto mindre kan
det konstateras att idag även vissa mycket små företag på slarkt specialiserade
produktområden avsätter en betydande del av sin produktion i utlandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Näringslivels Invesieringiir uppgick år 1975 till 28
miljarder kr. Indu­striinvesteringarna uppgick lill 14 miljarder kr. Av dessa svarade
småfö­retagen för ca 21 %. I förhållande till sysselsättningen i dessa förelag,
ca 34 % av industrisysselsättningen, är investeringsaktiviteten låg. Detta för­hållande
sammanhänger i hög grad med de små företagens koncentration till branscher med
låg kapitalintensitet. Samtidigt gäller dock också i flertalet branscher att
småföretag ofta ulnyttjar en mer arbetsintensiv produktionsteknik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt en rad undersökningar framgår att
innoyalionsverksanilieten inom industriförelag i del närmaste är proportionell
med företagsstorleken. Va­riationerna mellan olika företagskategorier är dock
betydande. Många småföretag är till följd av sin speciella branschtillhörighet
eller underleve­rantörsställning inle i lika stort behov som större företag av
att lägga ner resurser på produktutveckling. Antalet patentansökningar utgörs
av såväl kvalitativa som kvantitativa skäl ett mycket bristtlilligt mått på
företagens uppfinnings-, forsknings- eller produktutvecklingsakliviiet.
Genomförda studier vid Umeå universitet år 1972 visar emellertid på ell
proportionellt förhållande mellan företagsstorlek och antalet
palentansökningar. Det kan samtidigt konstateras, av denna studie och andra,
utländska undersök­ningar, att inom branscher med mindre kapitalintensiv och
stordriftsbeto-nad karaktär svarar småföretagen för en oftast störie andel av
antalet patentsökta uppfinningar än vad deras sysselsättnings- och
produktions-andelar utvisar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten inom
industriföretagen är en­ligt den officiella statistiken mycket starkt
koncentrerad till de större företagen. Liksom i fråga om patentverksamheten
föreligger här betydan­de olikheter i branschhänseende. Inom tekoindustrin,
trävaruindustrin, gummi- och plastvaruindustrin saml metallvaruindustrin är
småföretagens FoU-verksamheter betydande. Samtidigt gäller att den officiella
FoU-sta-tistiken i inte oväsentlig omfattning underskattar omfattningen av de
resur­ser som läggs ned på tekniskt utvecklingsarbete i mindre företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan av material framtaget vid statistiska centralbyrån
konstateras, att FoU-verksamheten inom fåpersonägda företag oftast är avseväri
mind­re än inom mångpersonägda företag. Delta gäller företag i alla storleks­klasser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I STU-kommitténs nyligen framlagda betänkande. &amp;quot;STU:s
stöd till tek­nisk forskning och innovation&amp;quot; (SOU 1977:64), konstateras
att sambandet mellan företagsstorlek och innovationsförmåga är ett av de
vanligaste&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;stridsämnena inom innovationslitleraturen. Delvis
sammanhänger detta med de betydande svårigheterna att statistiskt registrera de
resurser som i små företag läggs ned på FoU-verksamhet. Möjligheterna att
värdera och summera enskilda förelags innovationer är också mycket begränsade.
Utan betydande utredningsinsatser kan inte annat än kvantitativa, antals­mässiga
redovisningar av företagens innovationer ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa problem har kommit till uttryck bl.a. i ett par
under 1970-talet genomförda utländska undersökningar. I en engelsk studie år
1971 kunde t.ex. konstateras att de små företagen svarade för 3% av de totala
in-novationskostnadema, men producerade 10% av innovationerna. Slutsatsen
härvid, att små företag är mer effektiva i FoU-hänseende, blir emellertid
vansklig då hänsyn inte lagils till ofta betydande arbetsinsatser som just i
små företag säUan registreras som FoU-aktivitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I en undersökning år 1974 av större innovationer i
amerikanska företag kunde konstateras bl.a. att de små företagen åstadkom fler
innovationer per försäljningskrona än större företag. Ingen hänsyn togs dock i
denna undersökning till de enskilda innovationernas kvalitativa betydelse. Inte
heller klarlades vad det speciella urvalet av innovationer - i detta fall 277
stycken - inneburit for undersökningsresultatet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3   Företagsbeståndets utveckling inom industrin&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriföretagsbeståndet minskade avsevärt under
1960-talets andra hälft. Under perioden 1970-1975 har antalet företag varit i
det närmaste oförändrat. Bakom denna utveckling kan urskiljas förändringar i
till- och frånflödet av företag. Nyetableringsverksamheten, som vid 1960-talets
mitt var ca 50% högre än tio år senare, uppvägdes äv ett betydande anlal
företagsnedläggelser under 1960-talets mitt och andra hälft. Det utflöde av
företag som det stora antalet nedläggningar lett till har successivt minskat.
Under 1970-talets första hälft balanserar i stort sett antalet nedläggningar
och etableringar inom industrisektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa förhållanden gäller industrisektorn i sin helhet och
ger på intet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sätt en riktig bild av förhållandena i enskilda branscher
och storleksklasser av företag. För den tillverkande delen av del svenska
näringslivet torde inte desto mindre kunna konstateras alt de nettoförändringar
som under 1970-talet kunnat konstateras i företagsbeståndet i hög grad är
hänförliga till förvärvs- och fusionsverksamhet mellan företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan för tillverkningsindustrin i dess helhet
konstateras att småföre­tagens andel av den totala sysselsättningen under
1970-talets första hälft har minskat något, från 36,4 % år 1969 till 33,3 % år
1975. Särskill bety­dande har företagskoncentrationen och nedgången i
småföretagens syssel­sättningsandel varit inom livsmedelsbranschen - från 44 %
till 32 % under samma tid - samt jord- och stenvamindustrin - från 42 % till 34
%.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.1    Nyetableringar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Antalet nyetableringar inom tillverkningsindustrin har
minskat under det senaste decenniet. Enligl en undersökning genomförd vid
slatens industri­verk år 1976, Industriutvecklingen i Sverige (SIND 1976:7).
har det årliga antalet nyetablerade företag inom denna sektor gått ned från ca
I 700 vid 1960-talets mitt till ca I 100 år 1975. Denna nedgång är i belydande
ut­sträckning hänförlig till 1970-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De flesta nyetablerade förelagen är små. Av tidigare
undersökningar vid Industrins Utredningsinstitut (lUI), Etablering, nedläggning
och industriell tillväxt i Sverige 1954-1970, och Sveriges Industriförbund,
Nyetableringar inom svensk industri 1963-1968. framgår delta klart. Enligt
Industriför­bundets undersökning hade de nyetablerade företagen under mitten av
1960-talet huvudsakligen färre än 10 anställda. I IUI:s undersökning av den
plastbearbetande industrin och vissa verkstadsindustrier konstateras en
genomsnittlig storlek under det första verksamhetsåret om ca 13-14 an­ställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I förhållande till beståndet av mindre förelag (färre än
50 anställda) har nyetableringarna varierat mellan 5 och 8 % under den senaste
tioårsperio­den. En högsta etableringsgrad nåddes år 1972. Under år 1975
uppgick etableringarna till ca 5 % av mindreföretagsbeståndet i
industrisektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verkstadsindustrin har hittills under 1970-talet dominerar
etableringarna i såväl absoluta som relativa tal. Till skillnad från flertalet
övriga industri­branscher har denna bransch en andel av nyetableringarna som
avsevärt överstiger dess andel av förelagsbeståndet. Detta förhållande har i
hög grad bidragit till all verkstadsindustrin under 1970-talel kunnat öka sin
andel av det totala företagsbeståndet från 32 % till 38 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom verkstadsindustrin har metallvaruindustrin framstått
som särskilt etableringsintensiv. Vissa andra industribranscher har under korta
expan­sionsperioder uppvisat en hög etableringsfrekvens. Det gäller bl. a. den
plastbearbetande industrin under 1970-talets första tre år. Mycket låga
relativa etableringstal kännetecknar däremot jord- och stenvamindustrin samt
trävaruindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Etableringarna har under ett flertal år visat betydande
regionala olikhe­ter. Fram till år 1974 översteg storstadslänens
etableringsandel betydligt dessa läns andel av föreiagsbesiåndei inom
tillverkningsindustrin. Del kan dock konstateras att skillnaderna påtagligt har
utjämnats under år 1974-1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Industriverket
konstaterar i sin undersökning att etableringsutveckling-en för
tillverkningsindustrin i dess helhet inte följer konjunktumtveckling­en. Bland
annat gäller att etableringsnivån legal relativt stabil under kon­junkturförsvagningen
1965-1967. liksom att antalet etableringar gick ned kraftigt under
konjunkturuppgången 1973-1974. För vissa enskilda brans­cher visar däremot lULs
undersökning på ett svagt konjunktursamband.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nedgången i antalet nyetableringar inom industrisektorn
har sin bak-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;grund och förklaring i en rad faktorer. Förekomsten av
outnyttjade stor­drifts- eller smådriftsfördelar utgör en viktig drivkraft när
det gäller etable-ringarnas inriktning. Marknadens storlek och tillväxt,
förekomsten av institutionella och andra etableringshinder, initialsvårigheter
samt intres­set för nyföretagande är faktorer av avgörande betydelse för
nyetableran-dets omfattning. Vidare kan ett minskande antal
företagsnedläggelser också medverka till att begränsa utrymmet för
nyetableringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För industrisektorn har i olika sammanhang, bl. a. i
koncentrationsut­redningens betänkande (SOU 1970:30) Stordriftsfördelar inom
industri­produktionen kunnat konstateras förekomsten av stordriftsfördelar inom
en rad branscher och delbranscher. Detta torde vara en viktig förklarings-gmnd
till nedgången i nyetableringarna. Möjligheterna att genom längre serier eller
större anläggningar ta till vara befintliga kostnadsfördelar hade vid mitten av
1960-talet utnyttjats endasl i ett fåtal av de industribranscher där sådana
fördelar bedömdes föreligga. Den ökade företagskoncentratio­nen inom stora
delar av industrisektorn som ägt rum därefter måste ses mot bakgrund av detta
förhållande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till detta skall läggas att det även på marknadsförings-
och distribu­tionsområdet inom många produktområden finnas kostnadsmässiga för­delar
av verksamhet i större skala. Detta gäller inte minst möjligheterna att
saluföra produkter på utlandsmarknaderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den hittillsvarande tekniska utvecklingen har i många fall
gett en ytterli­gare drivkraft att genom längre serier och större enheter uppnå
kostnads­fördelar i verksamheten. Denna tendens kan väntas bestå. Samtidigt
medför den fortsatt ökade internationaliseringen av marknader och indu­strier
att konkurrensen hårdnar och därmed kraven på att tillvarata alla
kostnadsfördelar ökar. Dessa förhållanden kan inom vissa storleksinter­vall och
branscher förväntas medverka till ytterligare tillväxt i anlägg­ningsstorlekarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det marknadsmässiga utrymmet är delvis avgörande för
möjligheterna att etablera nya företag. Inom industrin har produktionsvolymen
ökat med ca 50 % under det senaste decenniet. Samtidigt har emellertid importen
volymmässigt fördubblats, varför möjligheterna för svenska företag att
ytteriigare expandera på den inhemska marknaden på många produktom­råden har
varit avsevärt lägre. Detta har i många fall lett till att expansion i utlandet
blivit nödvändig. Ett på detta sätt minskande utrymme begränsar i betydande
utsträckning möjligheterna att etablera nya företag. Små. ny­startade företag
har många gånger ytterst begränsade möjligheter att salu­föra sina produkter
utanför hemmamarknaden. Nyföretagandet har därför i ökad utsträckning koncentrerats
till mer skyddade hemmamarknadsinrik-tade näringsgrenar och produktområden
eller till avgränsade och kraftigt expanderande områden inom industrisektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna att starta ett nytt företag är också i hög
grad avhängiga de initialsvårigheter och etableringshinder som kan råda utöver
de förutsätt-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ningar som de rent produktionstekniska förhållandena
skapar. Det gäller möjligheterna att anskaffa kapital - ofta mycket riskbenäget
- vid företa­gets start, att erhålla kompletterande kunskap på t. ex.
marknadsförings­området eller i tekniskt hänseende. Det gäller här också
möjligheterna alt leva upp till av samhället ställda krav på företag och
företagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Från
samhällets sida har vidtagits vissa åigärder som syftat till att underlätta
nyetableringar och igångkörningar av företag. Möjligheter hai tillskapats för
uppfinnare och andra potentiella företagare att erhålla finan­siellt stöd för
utveckling av idéer, för prototypframtagning och för upprät­tande av
produktionslinjer. Vidare har genom företagareföreningarnas successiva
utbyggnad ytterligare resurser ställts till småföretagens förfo­gande för
rådgivning och information vid bl. a. nyetablering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det står å
andra sidan klart att ökade krav från samhällets sida har gjort det mer komplicerat
att leda även ett litet förelag. Sannolikl kan delta verka försvårande och
förhindrande för enskilda personer som överväger att starta ett företag.
Samtidigt leder samhällets krav till att dessa personer tvingas till bl. a.
större insikt i ekonomiska frågor, vilkel obestridligen bör vara till en fördel
för det nystartade företagets överievnadsmöjligheter. Ett ytterligare krav från
samhällets sida har kopplats till aktiekapitalets storlek i nystartade
aktiebolag. Bestämmelser om ökat aktiekapital vid bolags­bildning trädde i
krafl den I juli 1973, då lägsta tillåtna belopp höjdes från 5 000 kr, till 50
000 kr. Detta har drivit nyföretagandet från aktiebolags­formen till andra
företagsformer. Av industriverkets undersökning fram­går att sedan 1972 har
andelen aktiebolag bland de nyregistrerade före­tagen minskat från 65 % till 16
%. Samtidigt har andelen enskilda firmor samt handels- och kommanditbolag mer
än fördubblats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motiven bakom företagsbildning är i dag i de flesta
avseenden desamma som för ett decennium sedan. Behovet att förverkliga sig
själv, att vara oberoende synes enligt olika undersökningar under 1970-talet
fortfarande kvarstå som väsentliga etableringsmotiv. Penningmotivet finns med i
fler­talet nyetableringar. Det under mellankrigstiden och decenniet närmast
efter andra världskriget ofta förekommande levebrödsmolivet har under det
senaste decenniet ytterligare förlorat i betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhällets ökade insatser på sysselsättningsområdet har
lett till en ökad trygghet i anställningen för flertalet människor. Insatserna
från samhällets och enskilda företags sida för en bättre arbetsmiljö i
förelagen har innebu­rit att den fysiska arbetsmiljön i väsentliga avseenden
förbättrats. Utbygg­naden av den arbetsrättsliga lagstiftningen har medfört ökade
möjligheter för de anställda att ta del i och påverka viktiga beslut i
företaget, i synner­het vad gäller den egna arbetssituationen. Utvecklingen på
utbildningsom­rådet har lett till större valfrihet för ungdomar. Sammantaget
torde detta ha medverkat till all några av de tidigare väsentliga drivkrafterna
bakom nya företagsbildningar avtagit i siyrka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bland de mindre framträdande elableringsmoliven märks
satsningar på &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2
Riksdagen 1977178. I saml. Nr 40. Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nya produkter. S. k. innovationsetableringar synes enligt
undersökningar genomförda vid Industriförbundet och industriverket såväl vid
1960- som 1970-talets mitt utgöra en mycket ringa del av
förelagsetableringarna. Det har inte framkommit utredningsresultat som tyder på
att några märkbara förändringar i detta etableringsmotivs betydelse skulle ha
skett under det senaste decenniet. Somjag senare återkommer till finns det dock
mycket som tyder på en stor tillväxtpotential hos denna lyp av nyetablerade
företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som kommer att framgå i ett senare avsnitt har det årliga
antalet ned­läggningar successivt minskat sedan 1960-talets mitt. Denna
minskning har antalsmässigt varit kraftigare än nedgången i antalet
företagsetableringar inom industrisektorn. Den sjunkande nedläggningstakten
torde också ha inneburit ett krympande etableringsutrymme i vissa branscher.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund kan för industrisektorns del förklaras
en minskan­de andel av verksamheien i småföretag och en totalt sett minskande
etableringstakt. Samtidigt är det uppenbart att de kostnadsfördelar vid längre
serier och den ökande internationella konkurrens som karaktärise­rar stora
delar av industrisektorn i mycket ringa utsträckning återfinns i de mer
skyddade konsument- och serviceinriktade sektorerna. Den ökade andelen av
företagsbeståndet för handels- och tjänstesektorn får ses som ett uttryck för
att nyetableringarna söker sig andra vägar. Det är också i första hand inom
dessa sektorer som ett flertal traditionella &amp;quot;smådriftsför­delar&amp;quot; i
fråga om service och flexiblitet är möjliga att tillvarata.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bör emellertid framhållas alt det även inom
industrisektorn finns delbranscher som under längre eller kortare perioder,
beroende på en &amp;quot;hantverksmässig&amp;quot; och kraftigt specialiserad
produktion, upplevt en in­tensiv nyetableringsverksamhet. Detta gäller som
framgått tidigare bl. a. delar av verkstadsindustrin och den plastbearbetande
industrin. Det har också i tidgare sammanhang, bl. a. i en undersökning vid
Umeå universitet 1974. Företag i strukturomvandlingen, kunnat beläggas att
nyetablerings­verksamheten är som livligast i expanderande branscher med
utrymme för nya produkter och produktidéer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Karaktäristiskt för nyetablerade företag är att de
tillväxer snabbare än äldre företag. Detta förhållande har bestyrkts av
samstämmiga undersök­ningar från såväl Sverige som andra länder. Förklaringarna
härlill är flera. Inte minst sammanhänger det med att nyetableringarna vanligen
koncent­reras till de delar av en berörd bransch som är särskilt expansiva och
där tillväxtpotentialen är mest uttalad. Vidare gäller att nyetableringar inte
sällan bygger på nya produktions- och distributionsmetoder, ibland även helt
nya produkter, vilket skapar ett expansionsutrymme som saknas på redan
befintliga produktområden i branschen. Egenskaper hos företagsle­daren spelar
också en väsentlig roll för att elableringen skall bli framgångs­rik. En
jämförelse mellan företagsledare i befintliga företag och nyetahle-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rade företag visar att de sistnämnda är genomsnittligt
betydligt yngre, vilket i viss utsträckning kan förväntas innebära mer positiva
attityder till olika tillväxtfrämjande faktorer. Även utbildningsnivån har
betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nyetablerade företagens bidrag till den tekniska
förnyelsen är omtvi­stad. Såväl Industriförbundets undersökning som en pågående
studie vid industriverket pekar på att en företagsetablering endast i få fall
bygger på en produktidé eller satsning på nya produktionsmetoder. Det har
däremot i olika sammanhang kunnat konstateras att företag som etablerats på egen
produktidé eller liknande ofta har en snabbare tillväxt än företag som
etablerats av andra skäl. Av Industriförbundets undersökning framgår att
hälften av företagsledarna som startat verksamheien runt en produktidé också
återfinns inom den fjärdedel av de etablerade företagen som har den högsta
tillväxttakten. Bland de långsammast tillväxande företagen åter­finns ingen
sådan företagsledare. Av en annan, i industriförbundets regi genomförd studie
av ett antal framgångsrika familjeföretag, representeran­de olika
företagsstorlekar, branscher, företagsåldrar och lokaliseringar. Framgångsrika
företagare (1976), kan konstateras att företag som startats runt en ny produkt
är mer expansiva än andra nystailade företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhällets möjligheter att föra en effektiv regionalpolitik
sammanhäng­er delvis med i vilken grad nya företag etableras eller kan förmås
att etablera sig inom särskilt utsatta regioner. Uppgifter över
lokaliseringsstö­dets fördelning på olika stödkategorier visar på att den
övervägande delen av detta stöd under perioden 1965-1975 utgått till i
stödlegionerna befintli­ga företag. Totalt beräknas de i stödområdena
exislerande företagen ha svarat för ca 75 % av det lämnade stödet och de
härigenom möjliggjoida investeringarna. Av den beräknade sysselsättningseffekten
beräknas dessa företag ha svarat för ca 65 %. Återstående stödföretag utgörs
emellertid inte uteslutande av genuina nyetableringar av företag. Tvärtom har
huvud­delen av det återstående stödet och. i ännu högre grad, den beräknade
sysselsättningseffekten varit hänförlig till filialutläggning eller omflyttning
av befintlig verksamhet. Det kan av detta material konstateras att syssel­sättningseffekten
vid en stödinsats av given storlek genomsnittligt blivit mest betydande vid
filialutläggningar och utlokaliseringar av befintliga verksamheter. Samtidigt
gäller att stödet till genuina nyetableringar i stör­re utsträckning än stödet
till filialutläggningar och utlokaliseringar avsett glest befolkade områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har vid olika undersökningar framkommit resultat som
tyder på att de regionalpolitiska insatserna å sin sida haft betydelse för
etableringsut-vecklingen. Sålunda framkom vid Industriförbundets
etableringsunder-sökning år 1972 all etableringsfrekvensen under 1960-talet var
högre i stödområdet än i övriga områden, trots de särskilda svårigheterna inom
stödområdet i bl. a. service- och transporlhänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.2    Utvecklingen hos de verksamma företagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom volymexpansion förflyttas småföretag till större
företagskatego­rier. Vid stagnation eller rationaliseringar krymper företag i
sysselsätl-ningshänseende. Genom nedläggningar och uppköp upphör vissa företag
helt som egna juridiska personer. I det följande skall närmare beröras frågan
om förändringarna i verksamma företag av olika storiek. I första hand avses
härmed den sysselsäliningsmässiga tillväxten och förändring­arna i vissa
finansiella variabler. Nedläggnings- och förvärvsproblemati­ken kommer att
behandlas i ett följande avsnitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Antalet industriföretag med minst 50 anställda uppgick vid
1970-talets början till I 920. Av uppgifter framtagna vid statistiska
centralbyrån fram­går att inemot en fjärdedel av dessa år 1975 var nedlagada.
uppköpta eller hade minskat sin storiek under gränsen 50 anställda. För ca 4%
av före­tagen är det känt att de lagts ned. Närmare 9% av företagen hade
fusio-nerats eller ombildats. Ytteriigare ca 3% hade minskat sin sysselsättning
till färre än 50 anställda. Ungefär 8% av företagen hade utgått ur statisti­ken
av ej kända skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skillnaderna i utvecklingen mellan företag i olika
storleksklasser är emellertid stora. Så är t.ex. konkurs och nedläggningar
sällan förekom­mande bland större företag. Fusioner och företagsombildningar är
vanli­gast bland företag med 100-500 anställda. Vidare kan konstateras att
stabiliteten hos företagen ökar med företagsstorlek. Tillskott av företag
hänförligt till nyetableringar är mest betydande bland de mindre företagen. Ju
större företagsstorleksklass desto större andel av företagen fanns även fem år
senaie i samma storieksklass.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förändringar i beståndet av industriföretag med fler än 50
anställda åren 1971-1975&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:17.3pt'&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Antal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 colspan=2 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andel
  (%)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;av
  förelagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;.  
  Andel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:51.85pt'&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:51.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:51.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lagls&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=28 valign=top style='width:20.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:51.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ned&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:51.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;fusionerats ombildats&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:51.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;vu.xit')&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:51.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;mins&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:51.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;ikat')&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:51.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;lämnat storleks­klassen av ej kända skäl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:51.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;åter­stående förelag 1976-01-01&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.9pt'&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;50-99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=28 valign=top style='width:20.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;IT&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;100-199&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=28 valign=top style='width:20.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;200-499&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=28 valign=top style='width:20.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:2.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;&amp;#9632;&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;500-999&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=28 valign=top style='width:20.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:16.8pt'&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 000-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=28 valign=top style='width:20.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Källa: statistiska centralbyrån&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;') Företag som förflyttats till större resp. lägre
storleksklass.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den betydande omsättningen av företag i de små
storleksklasserna tar sig också uttryck i ett stort tillskott av förelag. Under
1970-talets första&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hälft innebar detta tillskott för kategorin 50-99
anställda att företagsbe­ståndet förnyades till över 50%.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Intrycket
av den med företagsstorleken växande stabiliteten i företags­beståndet
förstärks av annat material från siatistiska centralbyrån. Småfö­retagen
karaktäriseras av en jämfört med större företag betydande sprid­ning i
tillväxthänseende. Trots all mellan åren 1969 och 1975 flertalet småföretag
inom industrisektorn enligt den officiella statistiken minskat antalet
anställda, är det inom denna företagsgrupp som man åteifinner de
sysselsättningsmässigt mest expansiva företagen. Andelen företag med en
sysselsättningstillväxt om mer än 10 % per år har hittills under 1970-talel
genomgående varit högre bland småförelagen än bland de större enheter­na. Den
genomsnittliga andelen företag med sådan tillväxt uppgick under perioden
1969-1975 till ca 20 % för företag med 20-49 anställda och lill 12% för företag
med fler än 200 anställda. Det kan emellertid konstateras att de
konjunkturmässiga variationerna är mer framträdande bland de större företagen
än bland de små. Så har t. ex. under perioden 1969-1975 andelen företag som
under året ökat sysselsättningen varierat mer bland de större företagen än
bland företag med färre än 200 anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Undersökningar av speciella branschers utveckling under
1950- och 1960-talen visar på att företagens interna tillväxt ofta utgör det
viktigaste tillskottet i företagsbeståndet i en viss storieksklass. Så framgår
t. ex. av industriförbundets tidigare nämnda etablerings- och
nedläggningsstudie för år 1975, alt av nettotillskottet av företag med fler än
20 anställda i sex industribranscher utgjordes hälften av tillväxt i företag
med färre än 20 anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av Industriförbundets undersökning framgår även
utvecklingen av ett bestånd av företag mellan åren 1954 och 1969. Utvecklingen
är likartad med den från senare material erhållna bilden. Omsättningen av
företag synes dock ha varil något lägre under 1950- och 1960-talen än under
första hälften av 1970-talet. Av de år 1954 befintliga företagen med fler än 20
anställda i sex småföretagsintensiva industribranscher, återstod 15 år se­nare
ca 60 %. Av bortfallet utgjordes ca en tredjedel av företag som upphört genom
förvärv. Lika många företag hade lagts ned. Omkring 20 % av bortfallet av
företag utgjordes av sådana som minskat sin verksamhel ned till färre än 20
anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid en jämförelse mellan expansion hos småföretag och
slora företag måste hänsyn tas till att de senare ofta expanderar genom förvärv
av andra, oftast små. företag. Enligt en studie vid lUI rörande fusioner i
svensk industri. Fusioner i svensk industri, var de börsnoterade industrifö­retagens
expansion under 1950- och 1960-talen lill nära en fjärdedel hän­föriig till
förvärv av andra företag. Med hänsyn till den starkt ökande fusionsaktiviteten
i näringslivet under 1970-talet torde förvärvens betydel­se för de större
företagens tillväxt knappast ha avtagit. För 1970-talets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;försia häflt kan noteras att antalet sysselsatta i de av
storföretagen förvär­vade företagen uppgick till ca 150 000. Av detta utgjordes
ca en tredjedel av sysselsatta i förvärvade småföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppgifter framtagna vid statistiska centralbyrån pekar på
att stora före­tag i genomsnitt är mer syssels-ättningsexpansiva än små
företag. Andelen stoia förelag som överhuvud taget ökat sysselsättningen har
under 1970-talets sex försia år varit 5-15 procentenheter större än motsvarande
andel bland mindre företag. Med hänsyn till att de stora förelagen i betydande
utsträckning expanderar genom förvärv av andra företag, finns dock skäl att
antaga att den interna tillväxten i småföretag väl kan mäta sig med de stora
förelagens interna expansion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lönsamheten har under det senaste decenniet inom
industrisektorn utvecklats i stort setl likartat för samtliga slorleksgrupper
av företag. För flertalet företagskategorier kan konstateras att avkastningen
på det egna kapitalet följt trenden för den branschvisa lönsamhetsutvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Soliditetsutvecklingen har däremoi varit mycket olika
mellan företag av olika storlek. För de största företagen har skett en avsevärd
nedgång från en genomsnittlig nivå om ca 42 % vid 1960-talets mitt till ca 30 %
ett decennium senare. De medelstora förelagen har till skillnad härifrån fått
vidkännas en mycket måttlig nedgång i den egna kapitalstyrkan, från 28 % till
ca 23 %. De mindre förelagens genomsnittliga soliditet har under en rad år
varierat mellan 20 % och 22 %. Beträffande de mindre företagen bör dock
särskilt noteras alt den officiella statistiken här inle återspeglar det
förhållandet att variationerna mellan enskilda företag är betydande. Sam­tidigt
innebär sambandet och bindningen mellan företagets kapital och ägarnas privata
tillgångar att den officiella statistikens klassificering av balansräkningens
olika poster inte alltid ger en rättvisande bild av de mindre företagens
soliditetssituation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Småföretagen svarade perioden 1965-1975 för ca 20% av
industriin­vesteringarna. Någon systematisk förskjutning mellan företag av
olika storieksklasser har inte skett. Däremot gäller att det konjunkturmässiga
beroendet hos småföretagens investeringar är betydande. Det framgår bl. a. av
statistiska centralbyråns investeringsstatistik att småföretagens andel av
industriinvesteringarna under lågkonjunkturperioder påtagligt minskar. Inte
minst torde detta sammanhänga med att investeringsverk­samheten liksom många
andra aktiviteter i smålx)retag ofta karaktäriseras av ett förhållandevis kort
tids- och planeringsperspektiv. Frånvaro av utvecklade planeringsfunkiioner och
rutiner för långsiktig planering i småföretag har belagts såväl i studier vid
Sveriges Verkstadsförening Budgetenkät (april 1973). som i undersökningar av
den dåvarande delega­tionen för de mindre och medelstora företagen vid
1970-talets början. Förekomsten av investeringsprojekt med lång
färdigställandetid torde också bidraga till en mer stabil investeringsaktivitet
bland de större förela­gen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till följd av en betydande mekanisering och automatisering
inom indu­strisektorn har sysselsättningen inom hela denna näringsgren trots en
avsevärd volymexpansion långsamt minskat under del senaste decenniet. Det
förhållandet alt småföretagens andel av industriinvesteringarna varit i stort
sett oföiändrad under det senasle decenniet talar för att denna meka­nisering
skett i ungefär samma takt i samtliga storlekskategorier av företag.
Sysselsättningsminskningar i småföretag bör därtor inte nödvändigtvis tolkas
som en stagnation i företagels verksamhet. Även ralionaliseringai' och en ökad
effektivitet verkar sysselsältningsminskande så länge företa­get inte
expanderar i viss takt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsställestrukluren
och sysselsättningen inom industrisektorn har i geografiskt hänseende under
perioden 1965-1974 endast undergått mindre förändringar. Vissa förskjutningar
har skett till nackdel för främst stor­stadslänen och mot en ökad andel av
verksamheten i övriga län i södra Sverige. Enligt den officiella statistiken
har storstadslänen och flertalet av skogslänen under 1970-talets första hälft
varil de områden där de små arbetsställena främst minskat i antal. I skogslänen
har i motsvarande grad arbetsställen med 50-499 anställda ökat sin andel av
arbetsställebeståndet. Tillväxten i antalet storarbetsställen har varit som
mest belydande i stor­stadslänen och vissa skogslän. Bland de skogslän som på
delta sätt karak­täriseras av ett starkt krympande antal små arbetsställen
(färre än 50 sysselsatta) märks i synnerhet Kopparbergs, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Orsakerna till den förhållandevis kraftiga minskningen av
antalet små arbetsställen i vissa skogslän är svåra att härleda. Vad som i
olika sam­manhang framförts rörande ell bristande serviceutbud till företagen
och därmed en i olika avseenden sämre företagsmiljö inom dessa områden synes
inte kunna beläggas. Tvärtom framgår av länsplaneringsunderlagei 1974 vid
länsstyrelserna i Västerbottens. Kopparbergs och Jämtlands län att
serviceutbudet i dessa län på det hela taget är fullt i nivå med övriga delar
av riket. Det har också bl. a. i det betänkande (SOU 1972:28). Förelagsservice,
som avgavs av dåvarande delegationen för de mindre och medelstora företagen år
1972 konstaterats att huvuddelen av de av småfö­retagen anlitade
serviceföretagen är belägna utanför den region där det anlitande företaget är
beläget. Gemensamt för de akluella regionernas branschstruktur är dock att de
vid millen av 1960-talet hade en. jämfört med riket i övrigt, påfallande stor
andel företag inom den träbearbetande industrin. Som konstaterats i en av
industriverket år 1975 publicerad ulredning om den träbearbetande industrin,
(SIND 1975:1) Den träbear­betande industrin under 1970-talet, var emellertid
trävaruföretagen just i Norriandslänen och Kopparbergs län till skillnad från
övriga träbearbetan­de företag expanderande från slutet av 1960-talel. Del
finns därför skäl att anta alt vissa av de små arbetsställena genom denna
expansion senare kommit att registreras som tillhöriga gruppen medelstora
arbetsställen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har också kunnat konstateras en belydande tillväxt i
tre av de aktuella länen - undantaget Kopparbergs län - av antalet
arbetsställen med 50-499 sysselsatta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.3    Företa gsförvärv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Årligen förväivas ett betydande antal företag av enskilda
personer eller av andra företag. Uppgifter om storleksordningen på enskilda
personers övertagande - genom förvärv eller arv - saknas dock. All ett
betydande anlal mindre och medelstora familjeföretag övertagits av enskilda
personer styrks emellertid av genomförda studier vid Industriförbundet.
Samhället och företagarna år 1975, och industriverket (SIND 1975:5) Företagsfor­mer
i teori och tillämpning. Av dessa fiamgår att företagsledaren i inemot hälften
av de studerade företagen med färre än 20 anställda saknar släkt­band med
företagets grundare. Bland de något större familjeföretagen saknar nuvarande
ägaren släktmässiga relationer till grundaren i 12-14 % av företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övertagande inom familjen synes öka med storleken på del
övertagna företaget. Av de nämnda undersökningarna framgår bettätTande aktiebo­lagssektorn,
att mindre än 20 % av företagsledarna i de minsta företagen (färre än 20
anställda) har släklmässiga relationer med grundaren. För de något större
familjeföretagen (20-100 anställda) är motsvarande andel 30-35 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det årliga antalet företagsförvärv av juridiska personer
har sedan 1950-talets slut ökat oavbmtet. Inom industrisektorn uppgick antalet
fullständiga eller partiella företagsförvärv till ett 50-tal per år under
årtiondena fram till 1960-talets början. År 1975 hade antalet förvärv stigit
till ca 370. Pågående registrerings- och sammanställningsarbete vid statens
pris- och kartellnämnd tyder på att den totala fusionsverksamheten i det
svenska näringslivet sjun­kit underår 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fusioner i svensk industri 1955-1975&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1955&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1960&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1%5&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1970&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1975&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Antal
  fusioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;228&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;207&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;371&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sysselsatta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6 400&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;23 300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;27 500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;51 800&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andel av
  industri-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:17.05pt'&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;sysselsättningen
  (%)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0.8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2.4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2.9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5.4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Källa: HJI samt statens pris- och kartellnämnd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fusionsfrekvensen har alltsedan 1940-talets mitt varit
störst bland före­tagen med 50-500 anställda. År 1975 motsvarade uppköpen av
medelstora förelag inom industrin ca 7 % av det lotala beståndet av förelag i
denna kategori. Bland företag med 200-499 anställda var motsvarande tal 7.5 %.
Förvärvsfrekvensen bland företag med färre än 50 anställda uppgick en­dast till
ca 2 %. Ätt fusioner i första hand berör de medelstora företagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;stöds av Industriförbundets undersökning från 1974. Del
framgår av denna att av en grupp studerade familjeföretag i mitten av
1960-talet hade år 1974 16 % sålts. De sålda företagen var huvudsakligen av
storleksordningen minst 100 anställda. Andelen sålda företag bland
familjeföretag med färre än 100 anställda uppgick endast till 7 %.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Livsmedelsindustrin
är en bransch som under såväl 1960- som 1970-talet karaktäriserats av hög
förvärvsaktivitet. Detsamma gällerjord- och ste­nindustrin. Under andra hälften
av 1960-talet var fusionsintensiteten dess­utom särskilt hög i massa- och
pappersindustrin liksom inom transportme­delsindustrin. Hittills under
1970-talet har också den kemiska industrin utmärkts av en hög
förvärvsaktivitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Industriverket
har i sin studie Industriutvecklingen i Sverige särskilt berört
familjeföretagens roll i förvärvssammanhang. Av verkets undersök­ning framgår
att ca 3/4 av industrifusionerna under 1970-lalets första hälft avsåg uppköp av
familjeföretag. Antalsmässigt dominerar förvärv av me­tal Ivaruföretag och
företag inom maskinindustrin samt den träbearbetande industrin. De flesta
fullständiga uppköp av familjeföretag har skett bland de medelstora företagen.
Det framgår också av industriverkets undersök­ning att genomsnittsstorleken på
de förvärvade företagen sjunkit under den studerade perioden, från 60 till 34
anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det
framgår vidare av industriverkets lapport att de förvärvande företa­gen till ca
40 % själva är familjeförelag. Familjeföretagens andel har dock sjunkit något
under 1970-talets första hälft, från 46 % år 1970 till 39 %&amp;#9632; år 1974.
Parallellt härmed har en viss uppgång skett av i forsla hand invest­mentbolagens
förvärv av familjeföretag. Investment- och kapitalförvaltan­de bolag svarade
under perioden 1970-1974 för &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;%
av familjeföretags­uppköpen inom industrin. År 1974 uppgick andelen till 13 %.
Industriver­ket konstaterar att familjeföretagens förvärv av andra
familjeföretag i första hand skett inom tekoindustrin samt den träbearbetande
industrin. Storföretagens familjeföretagsuppköp har i försia hand inriktats mot
verk­stadsindustrin samt den kemiska industrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Drivkrafterna
bakom fusioner är av mycket skiftande slag. Det finns inte något enskilt
fusionsmotiv som förklarar flertalet genomförda fusioner. Denna uppfattning
stöds av de studier och undersökningar som lUI och Industriförbundet gjort om
fusionsmotiven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bland de
faktorer som medverkar till alt driva fiam en fusion kan skiljas mellan
köparens och säljarens motiv, mellan företagsinterna och omgiv-ningsbelingade
orsaker. Strävan efter effektivitetsförbättrinar och tillva­ratagande av
produktionstekniska stordriftsfördelar och samordnings­vinster är ett vanligt
köparniotiv. Konkurrenshegränsningsmotivet synes spela en niindre framträdande
roll. trots att 300 % av förvärven avser företag med konkurrerande produkter. I
vissa fall utgör en önskan att bredda produktsortimentet den främsta
drivkraften för köparen.  '&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På säljarsidan förekommer också en rad lyper av
fusionsmotiv. Klara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;olikheter synes föreligga mellan lönsamma, expanderande
företags försälj­ningsmotiv respektive försäljningsorsakerna hos företag med
dålig lön­samhet. För de förslnämnda utgörs försäljningsmotivet inte sällan av
brist på finansiella medel eller produktutvecklings- eller marknadsföringskapa­citet.
Det sistnämnda gäller i synnerhet när företaget står inför att avsätta sina
produkter på utlandsmarknader. I ett delbetänkande av konkurrensut-redningen,
(SOU 1977:51) Fusioner och förvärv i svenskt näringsliv 1969-1973, en
fallstudie, har nyligen redovisats hur i flera fall ett större börsförelags
eller investmentbolags förvärv av ett litet företag tillfört det senare såväl
värdefull teknisk kunskap som betydande möjligheter att vidga sin
avsättningsmarknad. För företag med sämre lönsamhet har det framstått som mer
vanligt att generationsskiftesproblem och skattemässiga förhållanden leder till
ett utbud av företag. Altemativet till försäljningen är för dessa företag många
gånger nedläggning av verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föi&amp;quot;etagets branschtillhörighet har stor betydelse
för sannolikheten att del skall utbjudas till försäljning eller särskilt
efteifrågas som förvärvsob­jekt. Som framgått tidigare är förvärvsaktiviteten
särskilt hög i branscher som står inför eller befinner sig i en strukturell
omställningsprocess. Det gäller såväl branscher i ett särskilt expansivt skede
som sådana delar av industrin som är på tillbakagång. Särskilt kan noteras i
industriverkets rapport att de större företagen är mest förvärvsaktiva i expansiva
bran­scher (verkstadsindustri och kemisk industri), medan familjeföretagen i
första hand uppträder som köpare i branscher på tillbakagång och med en
betydande överkapacitet (tekoindustrin och den träbearbetande industrin).
Delvis torde delta sammanhänga med att de små företagen i anbudshänse­ende
sällan torde kunna konkurrera med de större företagen vid förvärv av de mest
lönsamma och expansiva företagen. Det torde också bero på att de större
börsföretagen och investmentbolagen inte i någon högre grad är intresserade av
att gå in i branscher som i huvudsak är på tillbakagång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den under 1960-talet kraftigt ökade fusionsaktiviteten i
såväl industrin som näringslivet i sin helhet bör främst ses mot bakgrund av
den under detta decennium accelererande takten i strukturomvandlingen. Under
1960-talets första hälft ökade tillväxttakten i den svenska ekonomin jiim-fört
med de två föregående femårsperioderna. En fortsalt hög tillväxttakt rådde även
under återstoden av 1960-talet. Utrikeshandeln, som vuxit förhållandevis
måttligt under 1950-talets första hälft, ökade därefter påtag­ligt och uppnådde
en största tillväxttakt mellan åren 1965 och 1970. Paral­lellt med den svenska
ekonomins ökade internationella beroende och den växande konkurrensen från
utländsk industri har ett allt större antal bran­scher ställts inför ett behov
av att tillvarata de stordriftsfördelar och rationaliseringsvinster som kan
erhållas genom att produktionen dras samman till större enheter eller
organiseras på annal sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förvärvsaktiviteten har emellertid ytterligare accelererat
under 1970-talets första hälft, trots en under denna period niindre intensiv
struklurom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vandling och en viss uppbromsning i utrikeshandelns
tillväxt. Det finns flera förklaringar till detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I flertalet av de industribranscher där
förvärvsakliviteten varit betydan­de har marknadens tillväxt under 1970-talels
försia hälft stagnerat. Även den förutsedda tillväxten i produktionsvolym under
perioden fram lill 1981 är för dessa sektorer mindre gynnsam än för
industrigenomsnittet. Detta gäller i synnerhet jord- och stenindustrin samt
livsmedelsindustrin. Möj­ligheterna för företag inom sådana sektorer att
expandera genom investe­ringar i och utbyggnad av den egna verksamheien är
därför mer begränsa­de än för expanderande företag i andra branscher.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett annat
förhållande som påverkar förvärvsfrekvensen gäller investe­ringskostnadernas
utveckling under de senasle åren. Under åren 1974— 1975 ökade
investeringskostnaderna dubbelt så snabbt som tidigare under 1970-talet. från
en prisstegringstakt om ca 8 % till 16 % per år. För i synnerhet
kapitalintensiva branscher, såsom t. ex. massa- och pappersin­dustrin, innebär
detta att investeringar i den egna verksamheien blir mind­re förmånliga och att
intresset för expansion genom företagsförvärv ökar. För skogsindustrin har
också de under 1974 och 1975 växande problemen med råvarubasen utgjort ett
ytterligare motiv för förvärv av andra företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Likviditetsökningen inom industrin var underår 1971-1973
liksom under andra hälften av 1975 osedvanligt snabb. Under dessa perioder
växte företagens likviditet totalt med ca 40 % per år. Förutsättningarna för en
ökad efterfrågan på förvärvsobjekt blev härigenom mycket goda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utbudet av
företag under år 1975 torde till viss del ha påverkals av diskussionerna kring
den ändring av realisationsvinslbeskattningen som trädde i kraft under våren
1976 och som avsåg försäljning av aktier efter utgången av mars 1976. De nya
beslämmelserna inneharatt vid försäljning av aktier som innehafts under en
längre lid än tva ar skulle 40 % av realisationsvinsten beskattas. Tidigare
regler innebar en avtrappning av skatteplikten under tredje till femte året och
beskattning enligt schablon av 10 % av försäljningspriset vid försäljning efter
fem år. Härigenom har försäljningar av företag kommii att framstå som avsevärt
mindre gynn­samma än tidigare. I synnerhet gäller delta i förhållande till det
för företa­garen vanliga alternativet till en försäljning, nämligen överlåtelse
inom familjen. Det kan därför inte uteslutas att den föreslående lagändringen
drev fram vissa ytterligare försäljningar under år 1975. vilka i annat fall
skulle ha skett först något eller t. o. m några år senare. Det bör här noteras
att antalet förvärv under 1976 enligt preliminära uppgifter från statens
pris-och kartellnämnd avsevärt sjunkit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbudet av särskilt mindre och medelstora företag torde
även i viss utsträckning ha påverkats av dessa företags växande behov av alt
söka sig nya avsättningsmarknader. Det framgår av konkuriensulredningens del­betänkande
Fusioner och förvärv i svenskl näringsliv 1969-1973. all beho­vet av att få
tillgång till exportförsäljningskapacitel och kompetens inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sällan utgör ett motiv bakom försäljning av företag. 1
takt med en stagna­tion på olika inhemska avsättningsområden torde dessa
försäljningsmotiv ha vuxit i betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.4    Nedläggningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett betydande antal företag läggs ned varje år. Särskilt
hög nedläggnings-takt kan noteras vid perioder av låg ekonomisk aktivitet. Det
övervägande antalet nedläggningar sker utan att verksamheten kommit på
ekonomiskt obestånd. 1 mer begränsad omfattning är nedläggningar orsakade av en
konkurs. Förhållandena varierar härvidlag dock mellan näringsgrenar. Till detta
skall senare återkommas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det årliga antalet företagsnedläggningar har minskat under
del senaste decenniet. Även i förhållande lill företagsbeståndet var
nedläggningsfre-kvensen lägre vid 1970-talets mitt än tio år tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nedläggningar inom industrin 1966-1975 (salderade värden)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1966   1967   1968   1969   1970   1971   1972   1973  
1974   1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Antal nedlagda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;företag med fler&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;än 1 anställd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(1 OOO-tal)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2,5    
1.8     2,2     1,4     1.4     1.2     2.0     0.8     1.1     0.9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nedläggningar i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förhållande till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;företagsbeståndet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(%)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10.8     8.2   10.2     6.4    
7,2     6.3   10.4     4.2     5.7     5.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Källa: statistiska centralbyrån, statens induslriverk sami
lUl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nedläggningarnas relativa nivå skiljer sig inte i någon
högre grad mellan expansiva branscher (såsom verkstadsindustrin,
plastindustrin) och stag­nerande branscher (t. ex. den träbearbetande
industrin). Detta har fram­gått av studier av nedläggningsutvecklingen
genomförda vid Umeå univer­sitet, &amp;quot;Företag i strukturomvandling&amp;quot;
(1974), och lUI. Gemensamt för ett flertal branscher är dock en gradvis uppgång
av nedläggningstakten under 1960-talet. Detta förhållande har också bestyrkts
av möbelindustriutred­ningen i betänkandet (SOU 1972:2) Svensk möbelindustri,
och metallma-nufaktumtredningen i betänkandet (SOU 1973:29 och 30) Järn- och me­tallmanufakturindustrin
under 1970-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under
1950- och 1960-talen synes vissa regionala skillnader ha funnits i
företagsnedläggelserna. Här pekar emellertid erfaienheterna i olika rikt­ningar.
Enligt den nämnda undersökningen vid Umeå universitet uppvisa­de den
storstadspräglade regionen Stockholms län en högre nedläggnings-benägenhet än
Västerbottens län. Metallmanufakturutredningen visade också den en betydande
nedläggning i storstadsregionerna. I en rapport från exportgmppen för regional
utredningsverksamhet (SOU 1974:1) Or-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ter i regional samverkan, pekas på ett i viss mun motsatt
förhållande, nämligen att glesbygdsområdenas andel av den totala nedläggningen
av industriarbetsställen under perioden 1963-1970 klart översteg dessas andel
av företagsbeståndet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppgifter om konkurser tyder på att slorleksfördelningen
på de nedlag­da företagen har en relativ småföretagsdominans. Det förhållandel
alt företag ofta krymper före nedläggningen bidrar emellertid till att skapa en
överdriven bild av småföretagens andel av nedläggningarna. Även justera­de för
ett sådant förhållande tyder dock de nämnda etablerings- och
ned-läggningsstudierna vid Umeå universitet och lUI på att småföretag är mer
berörda av nedläggningar än större företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagskonkurserna utgör en växande andel av
nedläggningarna. An­talet företagskonkurser inom hela näringslivet har under
det senasle de­cenniet fyrfaldigats. från ca 700 år 1965 till 3 100 år 1974.
Ökningen är nästan i sin helhet hänförlig till aktiebolagskonkurser. Av en
studie vid Lunds universitet 1975, genomförd på uppdrag av industriverket.
(SIND 1975:2) Företagskonkurser, fiamgår att konkursfrekvensen under
1960-talets andra hälft inom industrisektorn var betydligt lägre än för andra näringsgrenar.
Ökningstakten i industriföretagskonkurserna var också långsammare än för andra
näringsgrenar. Inte desto mindre har antalet konkuser i förhållande till de
totala nedläggningarna i industrisektorn ökat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konkursföretagens storlek synes enligt nämnda undersökning
vara av mindre betydelse för konkursfrekvensen. Sålunda svarade de mindre fö­retagen
(färre än 50 anställda) under perioden 1966-1970 för 98,3 % av antalet
konkurser och 97.6% antalet företag. I 1,6% av konkursema berördes medelstora
företag, vilka samtidigt svarade för ca 1,8 % av före­lagsbeståndet. Det kan
dock noteras att gmppen företag med 59 anställda svarade för en betydligt
större andel av konkuserna än vad som motsvarade dessas andel av det totala
företagsbeståndet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Forskningen kring andra typer av företagsnedläggelser än
konkurser är mycket begränsad och möjliggör inga långtgående slutsatser om
vilka strukturella faktorer som bestämmer nedläggningsutvecklingen. Bakom en
föreiagsnedläggelse ligger i de flesta fall en rad motiv i kombination. Inte
sällan har företagets produkt och maskinella utrustning uppnått en sådan ålder
alt. kombinerat med en avsaknad på efterträdare, förelaget helt enkelt anses ha
levt färdigt. Bransch- och marknadsutveckling torde här spela en avgörande roll.
Nedläggningsfrekvensen kan förväntas bli mest belydande i stagnerande och
tillbakagäende branscher. Vid de tillfällen då en särskilt ökad
nedläggningstakt kunnat konstateras har också gällt alt föreiagsbesiåndei
minskat särskill mycket inom sådana branscher, bl. a. den träbearbetande
industrin samt jord- och stenindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bakom företagskonkurserna finns en mångfald orsaker. I
första hand märks lönsamhetsproblem. Del framgår av industriverkels
konkursstudie alt alltför korta serielängder och en hård prispress utgör en
mycket vanlig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;konkursanledning. Andra framträdande konkursorsaker utgör
kostnads­problem, brister i den interna planeringen och bristande utbildning
hos företagsledningen. Bristande kreditmöjligheter och svårigheter beroende på
kreditrestriktioner anges sällan som konkursanledning. Trots detta kon­stateras
i industriverkets undersökning ett samband mellan konkursupp­gångar och
kreditåtstramning. Det konstateras vidare att företagsledare i konkursdrabbade
företag har en i genomsnitt betydligt kortare branscher­farenhet än
företagsledare i verksamma företag. Över 30 % av de förra har mindre än 10 års
branscherfaienhel. Bland de verksamma företagsledarna har endast ca 15 % mindre
än 10 års erfarenhet i branschen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den sedan mitten av 1960-talet kraftiga ökningen av
aktiebolagskonkur­serna bör ses mot bakgrund av bl. a. en under samma period
avsevärt ökad registrering av aktiebolag. Medan antalet aktiebolagskonkiirser
under ti­den 1965-1972 växte från ca 350 till 2 200 per år, ökade det årliga
antalet bolagsregistreringar från 5 700 till ca 18 000. Under denna period
expande­rade i synnerhet de s. k. 5 000-kronorsbolagens andel av bolagsregistre­ringarna.
Livslängden för dessa förelag har visat sig vara avsevärt lägre än för företag
med stöire aktiekapital. Av industriverkets studie framgår att företag med en
livslängd understigande fem år svarade för 50 % av kon­kurserna. Det finns
följaktligen starka skäl att antaga att den kraftiga tillväxten av antalet
mycket små och ofta mindre seriösa bolagsbildningar bidragit också lill ett
ökal anlal konkurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4    Företagsbeståndets utveckling inom vissa andra
näringsgrenar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4.1    Byggnadsindustrin&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Byggnadsverksamhetens andel av den totala produktionen i
näringslivet sjönk under perioden 1965-1974 från 11.2 % lill 6.9 % i löpande
priser. Antalet sysselsatta ökade under 1960-talels andra hälft med 0.6 % per
år. Under 1970-talets första fyra år minskade antalet anställda med ca 2 %
årligen. Medelantalet anställda år 1975 uppgick till ca 332 000 personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Antalet förelag inom byggnadsindustrin minskade enligt den
officiella statistiken från 35 000 till 29 000 under 1960-talets andra hälft.
Nedgången var i första hand hänföriig till den allra minsta företagskategorin
med högst en årsanställd. Utvecklingen var däremot positiv för andra mindre
företag inom branschen. Under 1970-talets första sex år ökade åter
företagsbestån­det, till ca 29 700 företag. Även under denna period skedde
tillväxten i första hand bland företag med 2-19 årsanslällda. Denna utveckling
innebar att företagen med upp till 49 anställda ökade sin andel av
förelagsbeståndet under tiden 1965-1973 från 94% till ca 98,5%.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sysselsättningsmässigt svarade de mindre företagen år 1969
för 38,5 % av verksamheien i byggnadsindustrin. De medelstora företagen
sysselsatte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;\1.1% av de anställda. Sex år senare hade de mindre
företagens andel ökat kraftigt till 45.5%. medan såväl de medelstora som de
större företagen minskat sin andel av sysselsättningen. Sysselsättningen sjönk
i de båda sist­nämnda företagskategorierna också avsevärt i absoluta tal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fåmansföretagens andel av sysselsättningen var som
framgått tidigare, högre inom byggnadsindustrin än i flertalet andra
näringsgrenar, ca 60%. Sysselsättningen inom denna företagskategori är i hög
grad koncentrerad till den minsta storleksklassen (0-19 anställda), i vilken
hälften av de anställda återfinns. Inom industrin i övrigt är endasl 1/3 av de
fåmansbolagsanslällda sysselsatta i denna minsta företagskategori.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Husbyggnadsverksamheten svarar för ca 2/3 av såväl antalet
företag som sysselsättningen inom näringsgrenen. Inga betydande förändringar
har skett härvidlag under perioden 1969-1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några stora regionala skillnader i sysselsättningen inom
byggnadsindu­strin föreligger inte. Under 1960-talels andra hälft skedde en
viss nedgång av antalet sysselsatta i byggnadsverksamhet i Norrlandslänen.
Under 1970-talets första hälft var trenden nedåtgående inom samtliga riksområ­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid slatens induslriverk har inom ramen för en undersökning
av före­tagsbildningen inom industrin också studerats etableringsutvecklingen
in­om byggnadsindustrin (SIND 1976:7), Industriutvecklingen i Sverige.
Uppskattningar av etableringsutvecklingen mellan åren 1965 och 1970 tyder på en
successiv uppgång från ca 900 till I 400 nyetablerade byggnads­industriföretag
åriigen. Under 1970-talets första hälft har del årliga antalet nyetableringar
varierat mellan I 400 och 1 670. I förhållande till antalet
mervärdeskattepliktiga företag har elableringen motsvarat 3% av före­tagsbeståndet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konkursutvecklingen inom byggnadsindustrin synes för åren
1964-1972 på det hela taget sammanfalla med utvecklingen i näringslivet i
övrigt. Detta framgår av industriverkets undersökning (SIND 1976:2) Etablering­ar
och konkurser i byggnadsindustrin. Antalet konkurser ökade under perio­den
1964-1974 från 180 till 550. Såväl i fråga om associationsform som
företagsstorlek och konkursslag ligger utvecklingen inom byggnadsindu­strin i
linje med utvecklingen inom det övriga näringslivet. Till skillnad från andra
näringsgrenar är emellertid den genomsnittliga livslängden för kon­kursföretagen
mycket kort och förekomsten av upprepade konkurser be­tydande.
Konkursgäldenärens branscherfarenhet och skolutbildning är också mer begränsad
än vad som gäller i andra näringsgrenar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förvärvsaktiviteten har under perioden 1969-1975 ökat i
likhet med flertalet andra näringsgrenar, från ett 20-tal förvärv per år till
ca 60. Andelen berörda anställda av de i branschen totalt sysselsatta är dock
mindre än inom näringslivet i sin helhet. Andelen små uppköpta företag har
varil mindre än i näringslivet i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bostadsbyggandet och industrins byggnadsinvesteringar har
avgörande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;betydelse för byggnadsindustrins utveckling. Bostadsbyggandet,
som un­der 1960-talet ökat betydligt, hade vid 1970-talets början nått en sådan
nivå att vissa mättnadstendenser började uppträda. Byggnadsverksamheten hölls
dock delvis uppe genom industrins byggnadsinvesteringar, inte minst på grund av
de betydande miljövårdsinvesteringarna under 1970-lalels första hälft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den ökande
andelen mycket små företag och den stigande konkursut­vecklingen inom
byggnadsindustrin torde främst sammanhänga med den starka expansionen av
byggnadsverksamheten under slutet av 1960-talet. Tillväxten på småhusmarknaden
under 1970-talet har också verkat i denna riktning. Vidare torde de
skattemässiga förhållandena ha medverkat till att företagsformen i ökad
utsträckning kommit till användning inom bygg­nadsverksamheten. Denna utveckling
har på olika håll tidigare föranlett en viss oro för konsekvenserna för
samhället, de anställda och konsumenter­na. Såväl riksdagen som berörda
fackliga organisationer och vissa närings­livsorganisationer har tagit upp
frågan om de konsekvenser som kan följa av en alltför snabb och oreglerad
förelagselableringsutveckling i byggnad­sindustrin. Till följd härav gav
regeringen på hösten 1974 industriverket i uppdiag att närmare kartlägga och
analysera denna utveckling. I sin rap­port våren 1976 framhöll verket att såväl
konsumentpolitiska som industri­politiska skäl som andra samhällsintressen
talar för att vissa företagssane-rande åtgärder vidtas i byggbranschen.
Industriverket bedömde det dock som för tidigt att ta ställning i frågan om
införande av ytterligare myndig-hetskontrollerade auktorisationsförfaranden i
byggbranschen. Enligt indu­striverkels uppfattning bör utfallet avvaktas av de
skalle-, försäkringstek­niska, arbetsräilsliga och konsumentpolitiska åtgärder
som under de allra senaste åren vidtagits eller aviserats i syfte all begränsa
förekomsten av mindre seriös företagsamhet i branschen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Installationsbranschutredningen behandlade i sitt år 1974
framlagda be­tänkande (SOU 1974:47) Installationssektorn, frågan om lämplig
företags­struktur inom installationssektorn. Utredningen menade att en ökad
indu­strialisering, dvs. förtillverkning, utgör det väsentligaste medlet för
att öka byggandets produktivitet. Utredningen förordade därför en ökad integra­tion,
såväl vertikalt mellan tillverkning och montering som horisontellt genom att
installationsverksamheten i ökad utsträckning integrerades i byggnadsföretagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det torde delvis redan av det nu sagda framgå att ett
flertal av de problem som kännetecknar småföretagandel i industrisektorn inte
åter­finns i samma utsträckning inom byggnadsindustrin. Det gäller tröskelpro­blem
vid etableringstillfället liksom kapitalförsörjning och produktutveck­lingssvårigheter
i den kontinuerliga driften. Inom byggnadsindustrin torde de mest näraliggande
problemen i stället sammanhänga med den i dag rådande företagsstrukturens
utseende och de speciella problem som kan återföras till en diskutabel
utveckling av bolagsbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4.2    Vanihanddn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varuhandelns andel av den totala produktionen har under
perioden 1965-1974 sjunkit från 10 % till 8.8 % i löpande priser.
Sysselsättningstill­växten var under 1960-talets andra hälft högre än för
näringslivet i dess helhet. Under den därpå följande femårsperioden var den
däremot något långsammare. Investeringsutvecklingen har under hela perioden
varit svag med en ringa eller negativ volymsförändring i de årliga
investeringarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagsbeståndet inom varuhandeln undergick under
1960-talets andra hälft en viss minskning för att därefter åter öka. År 1975
uppgick antalet företag enligt den officiella statistiken till ca 53 000. Under
perioden 1965-1975 har framför allt de medelstora företagens andel av
företagsbeståndet minskat. Sysselsättningen inom varuhandeln haj- under samma
tid ökat från 485 000 till drygt 500 000 anställda. Under 1970-talets första
hälft har fram­för allt de medelstora varuhandelsföretagens liksom vissa större
partihan­delsföretags (200-500 anställda) andel av sysselsättningen minskat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Antalet företagsförvärv har inom vamhandeln i likhet med
industrisek­torn ökat kraftigt sedan 1960-talets slut, från ca 60 till 200
förvärv per år. Antalet av företagssamgåenden berörda arbetstagare är dock. i
förhållande till näringsgrenens totala sysselsättning, i nivå med den totala
fusionsakti­viteten i näringslivet. Det kan konstaleras att förvärven inom
vamhandeln i högre grad än för andra näringsgrenar avser uppköp av mindre
företag (färre än 50 anställda). Andelen storföretagsförvärvare är också större
än i flertalet andra näringsgrenar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konkursfrekvensen inom handeln var under 1960-talets andra
hälft av­sevärt högre än inom andra näringsgrenar. Av industriverkets nyss nämn­da
konkursutredning framgick att konkursfrekvensen inom handeln under perioden var
dubbelt så hög som i industrisektorn. Detaljhandeln svarade också för den
andelsmässigt dominerande delen av samtliga konkurser i näringslivet, mer än
50%. Samiidigi bör noteras att denna del av varu­handeln inte svarar för mer än
16% av föreiagsbesiåndei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I 1975 års långtidsutrednings belänkande (SOU 1975:89)
samt bilaga 4 (SOU 1975:97) Varuhandeln 1975-1980. framhölls all
strukluiförändring-arna inom dugligvarnhanddn varit särskilt kraftiga jämfört
med varuhan­deln i övrigt. De yttre rationaliseringarna har inneburit en ofta
stark koncentration till stora, centralt belägna butiksenheter samt ett
bortfall av mindre företag och försäljningsställen. Inom hela dagligvaruhandeln
kan antalet nedlagda butiker under 1960-talet uppskattas till ca 1 300 per år.
Under 1970-talels första hälft har däremoi nedläggningsfrekvensen avtagit
betydligt. Antalet årliga nyetableringar har rört sig om inemot 200 butiker,
huvudsakligen i nybyggda bostadsområden och köpcentra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Butikskoncentrationen har inneburit vissa fördelar för
konsumenterna bl. a. genom den kostnadspress som övergången till stordrift
möjliggjort. Samtidigt har dock följt, särskilt i glesbyggdsområden, sämre
tillgänglighet till den basservice som dagligvaruhandeln utgör. 1 utvärderingen
av läns-i Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 40. Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;planering 1974 (SOU 1974:91) Politik för regional balans,
framgår också att sysselsättningsutvecklingen inom varuhandeln under perioden
1965-1974 varit särskilt ogynnsam i norra Mellansverige och mellersta Norrland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av de problem som denna utveckling givit
upphov till, tillsattes den slalliga distributionsutredningen år 1970. 1
utredningens be­tänkande 1975 (SOU 1975:69) Samhället och distributionen,
föreslogs bl. a. ett ökat kommunalt ansvar för planeringen av
varuförsörjningen, en särskild tillståndsprövning för etableringar av nya
butiker och en anmäl­ningsplikt vid planerade butiksnedläggningar. Regeringen
har nyligen re­dovisat sina ställningstaganden i dessa frågor i propositionen
(1977/78:8) om åtgärder på distributionsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nedläggningen av mindre butiker inom dagligvaruhandeln
förväntas en­ligt långtidsutredningen fortgå i relativt snabb takt under
återstoden av 1970-talet. Till betydande del sammanhänger detta med de kraftiga
kost­nadssiegringar som förutses på personalsidan. Långtidsutredningen be­dömer
dock att detta inte slår hårdast på den allra minsta storiekskategorin med
ingen eller 1-2 anställda, utan kommer att påverka nedläggningsfre­kvensen
kraftigast inom företag av något större storlek än denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt distributionsutredningen tyder tillgängligt
material på att kost­nads- och lönsamhetssituationen är betydligt mer gynnsam i
stora enheter än i små. Sedan hänsyn tagits till &amp;quot;normal&amp;quot; ersättning
till innehavaren och medhjälpande familjemedlemmar blir nettovinsten negativ i
mindre buti­ker. Någon förändring i tiden i detta avseende har utredningen inle
kunnat skönja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För finansiering av etableringar och utvidgningar finns
inom de olika dagligvarukedjorna särskilda kreditmöjligheter. Inom
konsumentkoopera­tionen sker en viss självfinansiering genom de anslutna
medlemmarnas insatskapital och icke uttagen återbäring samt genom lån från
Kooperatio­nens Pensionsanstalt. Inom ICA förekommer ett flertal
finansieringsfor­mer mellan regionföretagen och den enskilde köpmannen. Vidare
finns ett huvudsakligen av livsmedelsindustrin finansierat kreditinstitut, AB
Han­delskredit. Detta bolag inriktar sin långivning på företag som önskar ha en
mera obunden ställning gentemot de stora grossistföretagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen inom partihandeln har på flera områden gått
mot en ökad integration med både detaljhandeln och industrin.
Fusionsaktiviteten har varit betydande inom partihandeln. Flera av de stora
koncernerna inom partihandeln har under senare år varit involverade i
företagsfusioner. Under 1970-talet har årligen mellan 4 000 och 6 000
arbetstagare inom partihandeln berörts av fusioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Strukturförändringarna inom fuckhandeln har varit relativt
små. Delta har bl. a. berott på att stordriftsfördelarna inom flertalet delar
av denna bransch inte är påtagliga. Konkurrenssituationen är inte heller lika
ut­präglad som inom andra delar av varuhandelsområdet. Fackhandeln är också mer
tätortskoncentrerad än annan varuhandel och därmed mindre&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;påverkad av del senaste decenniets befolkningsomflyttningar.
Fackhan­delns bätlre förutsättningar än andra lyper av handelsföretag att
anpassa sig till en förändrad konkurrenssituation har framgått av en
undersökning vid Handelns utredningsinstitut rörande stormarknadernas effekter.
Ef­fektmätningar av stormarknadsetableringar i Vä.xjöregionen (1975).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av en i distribulionsutredningens betänkande redovisad
undersökning rörande den textila beklädnadshandeln framgår att antalet butiker
för försäljning av beklädnadsvaror mellan 1963 och 1972 minskade med 20 % till
6 800. I förhållande till nedläggningarna av livsmedelsbutiker var ned­läggningarna
i beklädnadshandeln förhållandevis måttliga. Väsentligt för
beklädnadshandelsföretagens överlevnad synes ha varit förekomsten av stora
skillnader mellan olika butikers sortiment. Vidare har möjligheterna att arbeta
med betydande bruttomarginaler haft belydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den övriga fackhandeln har. enligt beräkningar gjorda av
koncentra­tionsutredningen i betänkandet (SOU 1968:6) Struktumlveckling och kon­kurrens
inom handeln och Handelns utredningsinstitut, minskal från ca 22 000 butiker år
1963 till 18 000 butiker ar 1972. Fackhandelsbutikerna har, såväl på
beklädnadssidan som inom andra områden, fått vidkännas en ökad konkurrens från
varuhus och stormarknader. Även dagligvaruhan­deln har i växande omfattning
utvidgat sitt sortiment mot fackhandelsar­tiklar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen
inom fackhandeln har gått mot en ökad samverkan mellan företagen i ekonomiska
och andra frågor. Antalet fackkedjor uppgick 1975 enligt distribulionsutredningen
lill ett 30-tal. Samarbetet inom kedjorna avsåg urspmngligen främst varuinköp,
men har senare vidgats till all omfatta bl. a. reklam, utbildning och
finansieringsverksamhet. Frågan om kapitalanskaffning har under senare år
alltmer aktualiserats från fackked­jorna. Vissa kedjor har som nämnts bildat
egna finansieringsinstitut. Dessa är ännu relativt små. Inom vissa områden, t.
ex. inom färg- och pappers­handeln, har fabrikanterna engagerat sig i
kreditgivning lill detaljhandeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhällets mål för service har behandlats i olika
sammanhang. Vid 1972 års riksdag konkretiserades sålunda målen för
regionalpolitiken, bl. a. vad avser kraven på god serviceförsörjning -
åtkomlighet och standard - för glesbygdsbefolkningen. För att tillgodose dessa
mål spelar i synnerhet de mindre företagsenheterna en väsentlig roll. Här bör
också nämnas det statliga stödet till kommersiell service i glesbygd, som sedan
den I juli 1973 utgår huvudsakligen inom del inre stödområdet. Det innefattar
bl. a. för­månliga lån till näringsidkare med försäljningsställe för
dagligvaror.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett mera samlal grepp på varuförsörjningsfrågorna tas upp
i regeringens nyligen framlagda proposition (1977/78:8) med förslag till
åtgärder på di­stributionsområdet. Där anges som utgångspunkt att alla medborgare
skall kunna ordna sin försörjning med främst dagligvaror med rimlig insats av
tid och eget arbete. I propositionen anges vilka åtgärder som bör vidtas för
att klara denna målsättning. Bland dessa kan här nämnas förbättrade finan­sieringsmöjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4.3    Samfärdseln&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den privata delen av samfärdselsektorn domineras av
lastbilstranspor­terna såväl sysselsättningsmässigt som i fråga om antalet
företag. Dessa transporter ökade mycket snabbt under 1960-talet, beroende
främst på den höga tUlväxttakten i bostadsbyggandet och inom den lättare
industrin. De ökade kraven på korta leveranslider och minskad lagerhållning
inom före­tagen har verkat i samma riktning. Under perioden 1960-1973 ökade
enligt 1975 års långtidsutredning lastbilarnas andel av det totala
transportarbetet i landet på 29 % till 46 %. För återstoden av 1970-talet
förutses en slagne-ring av lastbilsandelen, i första hand beroende på nedgång i
de kortväga. bostadsbyggnadsberoende transporterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den yrkesmässiga delen av trafiken svarar för den största
delen av lastbilarnas totala transportarbete, ca 80 %. Mellan 1965 och 1975
ökade antalet åkerier i takt med lastbilstrafikens växande betydelse från ca 16
000 till ca 21 000. Inslaget av små företagsenheter inom branschen är mycket
markant. Ökningen koncentrerades också till den allra minsta kategorin åkerier
med endast ett fordon. Dessa ökade sin andel av företagsbeståndet från 68 %
till över 70 % under perioden. Samtidigt sjönk dock deras andel av
lastbilsinnehavel, från 34 % till 32 %. Minst gynnsam har utvecklingen varit
för åkerier med 2-5 fordon vilka minskat sin andel av såväl antalet åkerier som
lastbilarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett karaktäristiskt drag för branschen är den stora
anslutningen av åkerier till s. k. lastbilscentraler. Det är främst de mindre
åkerierna som är anslutna till sådana centraler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagsförvärven är inom denna näringsgren av betydligt
mindre om­fattning än i flertalet andra delar av näringslivet. I likhei med
utvecklingen i näringslivet i dess helhet har dock en avsevärd ökning av det
årliga antalet företagsförvärv skett sedan 1960-talets slut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om företagsstrukturens ulveckling inom branschen
har behand­lats dels i ett betänkande 1971 av utredningen om företagsstrukturen
inom den yrkesmässiga trafiken (SOU 1971:34) Lastbil och taxi. dels i ett del­betänkande
1975 av trafikpolitiska utredningen (SOU 1975:66) Trafik­politik - behov och
möjligheter. Yrkestrafikutredningen framhöll i sill betänkande att den under
1%0-talet avsevärda nyetableringen inom bran­schen i betydande utsträckning
skett utan föregående planering och att utvecklingen därigenom lett till en
företagsstruktur som inte svarade mot de krav som kunde komma att ställas pa en
väl fungerande transportappa­rat. Utredningen förordade att särskilda åtgärder
skulle vidtas i syfte att åstadkomma större effektivitet och ett från
Irafiksäkerhelssynpunkt lämp­ligare anordnande av trafiken. 1 propositionen
1972:81 delade departe­mentschefen uppfattningen att branschen i alltför hög
grad engagerade åkeriföretag som saknade förutsättning för en ekonomiskt sund
drift av verksamheten. 1 enlighet med förslagen i propositionen genomfördes bl.
a. en utbyggnad av den ekonomiska lämplighetsprövningen och en skärpning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av företagaransvaret i fråga om arbetstids- och
belastningsbestämmelser­na.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trafikpolitiska utredningen konstaterande i fråga om
företagsstrukturen inom åkeribranschen att större företagsenheter erbjuder
bättre möjligheter till rationalisering. Vidare kan väsentliga krav som måste
ställas vad avser trafiksäkerhet, arbetarskydd, anställningstrygghet etc.
bättre tillgodoses inom det större företagels ram. Det undersiröks emellertid
att enbart företagets storlek inte är avgörande vid bedömningen av den lämpliga
branschstrukturen. Hänsyn måste tas till bl. a. transportuppgifternas art.
Vidare erinrades om den samverkan som sker inom ramen för lastbilscent­ralernas
och transportförmedlingsföretagens verksamhet och som verkar i rationaliserande
riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med de förändringar som skett inom näringslivet sedan
1960-lalets bör­jan har transporterna kommit all utgöra en allt viktigare
förutsättning för näringslivets fortsatta utveckling. Det är däiför angeläget
all ulvecklingen inom transportsektorn och transportföretagen är sådana att de
ökande kraven på rationella och effektiva transporter kan tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen inom transportsektorn är också av avgörande
belydelse för möjlighetema att tillgodose de krav som samhällets
regionalpoliliska målsättningar innebår. Starka samband råder mellan transportsektorns
utveckling och en balanserad utveckling av befolknings- och näringslivs­strukturen
i landets olika delar. Mot denna bakgrund lämnar samhället stöd för
varutransporter från det inie stödområdet samt bidrag till icke lönsam
busstrafik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4.4    Tjänstesektorn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den privata tjänstesektorn är till sin sammansättning
avsevärt mer hete­rogen än flertalet övriga näringsgrenar. En beskrivning av
den strukturella utvecklingen inom området försvåras härmed. Även möjligheterna
att identifiera för näringsgrenen störie gemensamma problem begränsas. Den
utvecklingsbild som ges av bl. a. 1975 års långtidsutredning ärav detta skäl
försedd med betydande reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tjänstesektorns andel av näringslivets lotala produktion
ökade under perioden 1965-1974 från 11.2% till 12,1 % i löpande priser.
Sysselsätt­ningen ökade under periodens första hälft i snabbare takt än för
näringsli­vet i dess helhet. Under 1970-talet har sysselsättningen stagnerat
kring nivån 530 000 anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av den officiella statistiken framgår att beståndet av
förelag med an­ställda inom restaurang- och hotellbranschen, förmedlings- och
uppdrags­verksamhet samt rekreations- och reparationsverksamhet mellan åren
1969 och 1975 endast undergick en marginell förändring. Sistnämnda år uppgick
antalet företag i dessa branscher till ca 55 000. Bland företagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med fler än en anställd skedde under perioden en viss
ökning av de mindre företagsenheternas andel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företag med färre än 200 anställda svarade år 1975 för 72%
av syssel­sättningen i nämnda branscher. Jämfört med situationen fem år
tidigare inne­bar detta en viss minskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förvärvsaktiviteten inom tjänstesektorn är låg i
jämförelse med andra näringsgrenar. I likhet med den allmänna
utvecklingstrenden har det årliga antalet företagsförvärv under 1970-talet dock
vuxit kraftigt, från ett 20-tal per år till 75 år 1975. Karaktäristiskt för
förvärven är att en stor andel vad gäller både säljare och köpare är små
företag. 1 hög grad beror detta på den betydande småföretagsandelen i sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen inom s. k. uppdragsverksamhet är av särskilt
intresse. Denna bransch riktar i första hand sitt utbud av tjänster mot andra
företag, inte minst inom industrisektorn. Under perioden 1969-1975 var uppdrags­verksamheten
en av de mest expansiva delarna av tjänstesektorn. Antalet företag med
anställda ökade med 48 % till 11 900. Särskilt de minsta förelagskategorierna
har ökat i antal. Sysselsättningen inom uppdrags­verksamheten har vuxit med 28
% till ca 76 000 anställda år 1975. Tillväx­ten har i detta avseende varil
starkast bland förelag med upp lill 20 anställda och de största företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Struktur- och koncentrationsförhållandena inom
uppdragsverksamheten har belysts i en utredning publicerad av statens pris- och
kartellnämnd i juni 1976, Konsulter i Sverige. Det kan av denna konstateras att
flertalet typerav uppdragsverksamhet vuxit under 1970-talets första år.
Undantag härifrån är byggkonsullbranschen samt annons-, reklam- och marknadsfö­ringskonsultverksamheten.
Flertalet företag inom sektorn är unga. Detta gäller särskilt
ADB-konsultföretagen, av vilka 75 % har bildats sedan år 1965. Företag som
arbetar med uppdragsverksmhet avseende administra­tiv organisation har till 55
% etablerats efter detta år. Det framgår vidare att konsultföretagen i slor och
ofta växande omfattning riktar sig mot industrin. Särskilt gäller detta annan
leknisk konsultverksamhet än inom byggbranschen samt annons-, reklam- och
marknadsföringsverksamhel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Betydande regionala olikheter finns i tjänstesektorns
sysselsättningsut­veckling. Äv den totala sysselsättningstillväxten inom
tjänstesektorn un­der perioden 1965-1970 föll två tredjedelar på
storstadslänen. Som jämfö­relse skall noteras att storstadslänen år 1970
svarade för inte fullt 40 % av det totala antalet sysselsatta i landet. Detta
framgår av det betänkande som utredningen om regionalpolitiska styrmedel
redovisade på hösten 1974. (SOU 1974:82) Samverkan för regional utveckling.
Utvärderingen av läns­planering 1974 visar på en för i synnerhet skogslänen
ogynnsam utveckling av den privata tjänstesektorn under det senaste decenniet.
För återstoden av 1970-talet förutses, med undantag av de båda nordligaste
länen, en fortsatt krympning av tjänstesektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tjänstesektorn karaktäriseras i vissa delar av en
påfallande hög andel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;små företag. Sysselsättningsmässigt är detta den del av
näringslivet där småföretagens roll är som mest framträdande. Inslaget av
familjeföretag är inom denna sektor större än i andra näringsgrenar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Småföretagsdominansen sammanhänger främst med de speciella
förul­sättningar för en starkt decentraliserad och geografiskt koncentrerad
verk­samhet som kännetecknar sektom. Tekniskt betingade stoidriftsfördelar gör
sig mindre ofta gällande inom denna sektor. Samtidigt har sek­torns expansion
inneburit ett växande utrymme inte endast för tillväxt hos befintliga företag,
utan även vad gäller etablering av nya verksamheter. Etableringshinder i form
av höga tröskelkostnader har saknats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.5    Problem och utvecklingshinder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagens villkor bestäms i betydande ulsträckning av den
allmänna ekonomiska politiken. Småföretagen likaväl som större förelag baserar
sin verksamhet på de förutsättningar som denna politik skapar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En rad för småföretagen speciella, institutionellt
betingade problem kan dock urskiljas. Dessa skall beröras i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.5.1    Kapitalförsörjning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalförsörjningen är för flertalet småföretag en
strategisk faktor. Dessa företag saknar tillgång till aktie- och
obligationsmarknaderna, ge­nom vilka näringslivet i övrigt erhåller inemot 20 %
av sin årliga kapital­tillförsel. Småförelagen har oftast en avsevärt sämre
soliditet än större företag och är i högre grad hänvisade till upplåning för
finansiering av sina investeringar. Investeringar i produktbyten eller andra förändringar
är många gånger stora i förhållande till företagets egna resurser. Investering­ama
och därmed lånebehoven är ojämnt fördelade över tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Undersökningar av småföretagens lönsamhetssituation pekar
i olika riktningar. Det är därför svårt att för denna företagskategori i dess
helhet bedöma förmågan att generera eget kapital för bland annat investeringsän­damål.
Variationerna i lönsamheten är betydande i de små storlekskatego­rierna. Vissa
slutsatser synes dock möjliga att dra. Små industriföretag med färre än ett
tjugotal anställda synes ofta uppvisa dålig lönsamhet. Detsamma gäller företag
i mellanstoriekarna 100-200 eller 200-500 anställ­da, beroende på
branschtillhörighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den otillfredsställande lönsamheten i många små företag
har flera för­klaringar. Branschtillhörigheten är inte minst väsentlig
härvidlag. Ett för just de fåpersonägda företagen karaktäristiskt förhållande
gäller emellertid den speciella kapitalskattesituationen som närmare skall
behandlas i ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;följande avsnitt. Det förtjänar emellertid att redan här
påpekas att företa­gets redovisade lönsamhet i många fall påverkas av all
ägarlöneuttaget anpassas för att inrymma även erläggandet av
förmögenhetsskatter och eventuella amorteringar för län till betalning av arvs-
eller gåvoskatt. Även den dubbelbeskattning som sker vid uttag av företagets
vinst medverkar till att ägarlöneuttaget och den redovisade lönsamheten
påverkas. Det har. som framgått tidigare, av malerial framtaget vid statistiska
centralbyrån kunnat konstateras att justeringen för ägarlöneuttag föranleder
större för­ändringar i den redovisade lönsamheten för fåpersonägda än för
mångper­sonägda förelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Många småföretag är till följd av en otillfredsställande
förmåga alt gene­rera eget kapital i stor utsträckning hänvisade till extern
upplåning för finansiering av investeringar. Flertalet småföretag präglas
emellertid av svårigheter alt prestera tillräckliga och fullgoda säkerheter för
sin upplå­ning. 1 industriförbundets rapport år 1972 rörande företagsetablering
kon­staterades att en tredjedel av företagarna vid etableringstillfället
saknade tillräckliga säkerheter. Detta förhållande sammanhänger främst med före­tagets
starka bindning till ett fätal personers ekonomi och dessas begrän­sade
möjligheter att satsa eget kapital i företaget. Svårigheterna att ställa
erforderliga säkerheter blir som mest framträdande i samband med s. k.
immateriella investeringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I syfte att åtminstone delvis tillgodose småföretagens
kapitalanskaff­ningsbehov har samhället under det senaste decenniet tillskapat
särskilda finansieringsmöjligheter för dessa företag. Äktiekapitaltillskott kan
nume­ra lämnas från tre av staten hel- eller hälftenägda institut.
Investeringsban­ken, Svenska industrietablerings AB (SVETAB) och Företagskapital
AB. Härlill kommer den långivning på hög risknivå som sker företrädesvis till
mindre och medelstora företag genom bl. a. företagareföreningarna.
Norrlandsfonden och statens utvecklingsfond liksom inom ramen för det statliga
lokaliseringsstödet. AB Industrikredit och AB Föietagskredit läm­nar
långfristiga krediter mot fullgoda botteninteckningar till företrädesvis mindre
och medelstora företag vid investeringar i anläggningar och pro­duktionsutrustning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Småföretagens upplåning på kreditmarknaden är betydande.
Den hell dominerande delen av kredittillförseln sker genom det ordinarie
banksys­temet. De statliga insatserna har i första hand kompletterande
karaktär. Ett genomgående drag för flertalet av de institut genom vilka
samhället ställer kapital till småföretagens förfogande är dock i högre grad än
övrig kreditgivning inriktad på finansiering av investeringar på hög risknivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Småföretagens upplåning på kreditmarknaden framgår av
följande sam­manställning. Äv redovisningen framgår att ca 3/4 av kreditförsörjningen
skett via affärs- och sparbanker. Som påpekades ovan är dock flertalet av de
kreditformer som erbjuds företagen från samhällets sida av mer riskbe-nägen
karaktär än vad som torde gälla för affärs- och sparbanksutlåningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Småföretagens upplåning pä kreditmarknaden (miljarder kr)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kreditgivare&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utestående lån lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:195.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;småföretag 1975-12-31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Affärsbankerna   ')&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sparbanker och föreningsbanker&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;')                                  3.7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industrikredit, Företagskredit&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lokaliseringslån&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges Investeringsbank&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;0.7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AP-fonden (återlån)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;0.5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens hantverks- och industrilånefond&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;0.3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övriga&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;0,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Totalt&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27.6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;') Tillkommer vissa ej storleksfördelade poster i
storleksordningen 2-4 miljarder kr. Källa: statens induslriverk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriverkets utredning om de mindre och medelstora
företagens kre­ditförsörjning konstaterar att dessa företags svårigheler alt
anskaffa erfor­derligt kapital fortfarande är framträdande vad gäller
riskkapitalförsörj­ningen. Detta gäller såväl vid företagets etablering som
senare i den kontinuerliga verksamheten. Vid starten av ett företag erfordras
kapital på hög risknivå. Möjligheterna att uppbringa ett tillräckligt eget
startkapital är ofta begränsade. Industriverket framhåller att dessa
svårigheter bl. a. sammanhänger med ett tidigare inte obetydligt
säkerhetstänkande såväl på den ordinarie kredilmarknaden som hos sådana
långivare som ursprungli­gen avsetts förse de små företagen med riskkapital.
Verket framhåller även att den totala kreditvolym som står till förfogande för
utlåning av riskka­pital är en begränsningsfaktor. Det kan dock konstateras,
vilkel bl. a. Industriförbundets tidigare redovisade etableringsstudie visar,
all kapita­lanskaffningsproblemens omfattning i hög grad sammanhänger med
sådana faktorer som företagsstartarens utbildningsnivå liksom motiven bakom
företagsstarten. 1 allmänhel synes gälla att en högre ulbildning samt före­tagsbildning
runt en produktidé skapar gynnsammare förutsättningar för alt tillgodose
företagets kapitalbehov vid starttillfället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kraven på kapitalinsats är väsentligen mycket högre i de
fall då ett redan etablerat företag öveitas eller förväivas. 1 fråga om
enskilda personers förvärv av företag är dock de finansiella problemen i hög
grad av skatte­teknisk karaktär. Detta förhållande tas upp i ett följande
avsnitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En från kapitalanskaffningssynpunkt mycket väsentlig
åtskillnad mellan elableringen av ett förelag och finansieringen vid en
existerande verksam­het gäller riskaspekten. Många gånger är det förenat med
mindre svårig­heter för ett etablerat företag att uppbringa kapital för att
tillföra verksam­heten en ny produkt än att göra detta kring ett nybildat
företag. Inte deslo mindre är det etablerade företagets behov av riskkapital i
vissa situationer betydande. Industriverket framhöll i sin utredning särskilt
företagets be­hov av främmande kapital på hög risknivå i samband med s.k.
immate­riella investeringar, dvs. investeringar i marknadsföring, produktut­veckling
eller på det administrativa området. Åtskilliga förutsebara lön­samma men
riskfyllda projekt finner en naturlig finansiering på den ordina­rie
kreditmarknaden. De svårigheter som ändock ofla uppstår att upp­bringa kapital
för dessa ändamål påverkas av såväl formella begränsningar i många
kreditinstituts verksamhet som det nyss påtalade säkerhetstän­kandet hos vissa
kreditgivare. Dessa investeringars höga risknivå och immateriella karaktär
innebär alt de såväl hos kreditgivare som bland lånlagande förelag fått stå
tillbaka för andra och mer renodlade produk­tionsinvesteringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På senare år har emellertid frågan om krediter för
investeringar i mark­nadsföringsåtgärder uppmärksammats av statsmakterna.
Således gjordes under 1976 en ändring av hittillsvarande regler för det
statliga kreditstödel till hemslöjd, hantverk och småindustri, som innebär alt
detta stöd om särskilda skäl föreligger också kan utgå för kostnader avseende
utveckling och marknadsföring av produkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillgången till resurser för tekniskl aivecklingsarbcte är
av stor betydel­se för alla företags möjligheter att överleva och expandera.
Inom större företag finns ofta avsevärda finansiella och ekonomiska resurser
avsatta för sådana ändamål. I åtskilliga sammanhang, bl. a. i utredningsverksam­heten
vid industriverket, har kunnat konstateras en rad småföretagsspeci­fika
faktorer som hämmar en eftersträvad ökning av produktutvecklings­arbetet i
dessa företag. Studier genomförda på initiativ av den dåvarande delegationen
för de mindre och medelstora företagen visade att över hälf­ten av ett antal
undersökta småföretag hade otillräckliga finansiella resur­ser för ett utvidgat
utvecklingsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bristande tillgång till kapital för nödvändiga
expansionsinvesteringar har i vissa fall lett till försäljning av företag.
Detta gäller många gånger mindre starkt växande företag med i övrigt goda
möjligheter till fortsatt verksam­het på egen hand. Det har bl. a. av
konkurrensutredningens tidigare nämnda delbetänkande kunnat konstaleras att
vissa av i första hand in­vestmentbolag förvärvade företag befunnit sig i en
sådan situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.,5.2    Kapilalbeskaltning ni. ni.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalbeskattningens utformning har stor betydelse för
många småfö­retags fortlevnad. Detta gäller såväl förmögenhetsbeskattningen som
arvs-och gåvobeskattningen. Förinögenheisskatten utgör ett problem för framför
allt de medelstora familjeföretagen. Ägaren tvingas ta ut en åriig
&amp;quot;överlön&amp;quot; som för familjeföretag kan utgöra en broms för dessas
vidare utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet företagsledare i familjeföretag ställs förr
eller senare inför be­hovet att överlåta företaget till en efterföljande
generation. Ett i flera sammanhnag påpekat problem med företagsöverlåtelser är
kopplat till ((;i.v- och gåvoheskaitningens effekter. En generationsväxling är
otvivel­aktigt förknippad med en betydande belastning på företaget. Den nye
ägaren har ofla lill följd av skuldsättning i samband med övertagandel
betydande amorteringar. Beroende på marginalskatleeffekterna nödgas ägaren för
amorteringarna ta ut en lön som kan bli mycket stor. Förhållan­dena är härvid
likartade vid överlagande genom arv och genom köp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den skattemässiga belastningen är i första hand avhängig
av företagets förmögenhetsförhållanden. Av de nämnda studierna vid Umeå
universitet och Industriförbundet fiamgår att förmögenhetsvärdet för 3 år sedan
för företag med färre än 20 anställda normalt understeg 200 000 kr. För företag
med ca 20-100 anställda gällde att omkring hälften hade ett förmögenhets-värde
understigande detta belopp. För ca en fjärdedel av företagen över­steg
aktiernas sammanlagda deklarationsvärde en halv miljon kronor. Bland
familjeföretag med fler än 100 anställda hade ca hälften ett värde överstigande
en halv miljon kronor och 16 % ett värde av mer än en miljon kronor.
Överslagsmässiga beräkningar visade dock alt företagens sub­stansvärde enligt
riksskatteverkets beräkningssätt ofta låg högre än gällan­de deklarationsvärden
för aktierna. Hänsyn bör också i fråga om företag med 20-100 anställda tas till
att flertalet av företagarna ägde mindre än hälften av aktierna i företaget
samt att sedan undersökningstillfället en viss uppjustering av
förmögenhetsvärdena har skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund kan belastningen på företagen av arvs-
och gåvo­beskattningen respektive förmögenhetsbeskattningen schablonmässigt be­dömas.
Om företaget överlåts till en ensam arvinge och sidoförmögenheter saknas
innebär arvs- och gåvoskatteförordningens bestämmelser att på för­mögenheter om
100 000, 250 000, 500 000 resp. en miljon kronor uttas en skatt på ca 15 000,
60 000, 160 000 resp. 400 000 kronor. Således torde företagsförmögenheter på
några få hundralusen kronor knappasl leda till större finansiella problem. Vid
företagsvärden omkring en miljon och uppåt torde det däremot vara svårt all
klara arvsbeskattningen utan en betydande skuldsättning som blir till
belastning för företaget. Den mest utsatta företagskategorin är därmed de
familjeförelag som är av storleks­ordningen minsl 100 anställda. Däremot torde
flertalet företag under denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;storlek, där förmögenhetsvärdena i det övervägande antalet
fall understi­ger en kvarts miljon, inle möta samma problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förmögenhetsskatten aktualiseras först vid förmögenheter
som översti­ger 200 000 kr. Från denna förmögenhetsnivå stiger skatten
progressivt till f. n. ca 15 000 kr. vid en förmögenhet om ca en miljon kronor.
Detta innebär att förmögenhetsskatten för flertalet småföretag inte torde
innebä­ra någon nämnvärd belastning. Det bör emellertid framhållas att.
eftersom denna skatt erläggs med beskattade inkomstmedel, kravet på företags­ägarens
löneuttag blir ca tre till fem gånger så stort beroende på dennes
marginalskattebelastning. I industriverkets och Industriförbundets under­sökningar
bedöms förmögenhetsskatten bli kännbar först vid förmögen­heter överstigande en
halv miljon kronor. 1 likhet med arvs- och gåvobe­skattningen blir följaktligen
förmögenhetsskatten besvärande först för fa­miljeföretag med inemot ett
hundratal anställda. Normalt finansieras skallen genom ett ökat löneuttag.
Vissa av företagarna har vid tillfallen även ianspråktagit kapital utanför
företagen för att beiala förmögenhels-skatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En följd av den betydande finansiella belastning som arvs-
och gåvobe­skattningen givit upphov till i samband med generationsskiften har
blivit att företag i stället för att överlåtas inom familjen försäljs till en
utomståen­de. Det har från skattesynpunkt tett sig mer gynnsamt att sälja
företaget än att överlåta det till en eller flera arvingar. Till betydande del
har dessa skillnader i beskattningshänseende upphävts genom ändringarna 1976 i
beslämmelserna om realisationsvinstbeskattning. Fortfarande kvarstår dock att
arvs- och gåvobeskattningen för vissa företag blir en belydande belastning och
därför inte sällan leder till försäljning av företaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En i förvärvshänseende särskilt utsatt position har mot
denna bakgrund de medelstora familjeföretagen. Andelen försäljningar bland
medelstora företag är mer än dubbelt så hög som för de mindre företagen. De
medel­stora företagen karaktäriseras ofta av att deras höga företagsvärden för­svårar
en generationsväxling eller försäljning till enskilda personer. Det har i
industriverkets studie rörande företagsformer för mindre företag kunnat
konstateras att företagsledare i företag med färre än 20 anställda i större
omfattning förvärvat sina företag från personer med vilka de inte är släkt än
vad företagsledarna i de något större företagen har gjort. Före­tagsledaren i
ett medelstort företag är också i större utsträckning densam­me som grundaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förvärv av företag sker ofta av andra företag. Vid förvärv
av mycket små företag uppträder enskilda personer som köpare. Detta
sammanhänger främst med att förmögenhetsvärdet i medelstora företag i vissa
fall är så betydande att ytterst få enskilda personer har ekonomiska
möjligheter att finansiera ett företagsköp. Om den köpande personen saknar
sedan lång tid hopsparande medel av betydande storiek måste insatskapitalet
lånas upp. Banklån mot normal amorteringstid kräver därvid - med hänsyn till
att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;amorteringar sker med beskattade medel - stora löneuttag
som menligt in­verkar på företagets konsoliderings- och överlevnadsmöjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enskilda
personers övertagande av företag kan således förhindras ge­nom
kapitalanskaffnings- och amorteringssvårigheter. Företags köp av företag
kännetecknas inte av samma svårigheter. Ett köpande företag har i förhållande
till en köpande enskild person finansiella fördelar beroende på bl. a.
marginalskatteförhållandena. Ett köpande förelag har även den för­delen framför
en fysisk person att utdelning från det köpta till del köpande företaget
vanligen inte beskattas hos det senare. Vinstmedel kan alltså skattefritt föras
över till del köpande företaget och av detta användas för amortering av
köpeskillingen. Detta innebär att ett till försäljning utbjudet företag i
stället för all köpas upp av en privatperson kan komma att bli uppköpt av ett
annat förelag som befinner sig i ett skattemässigt mer gynnsamt läge än den
enskilda personen. Som följd härav kan företags­överlåtelserna tendera alt
snedvridas från fysiska till juridiska personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa
fall har föreskri­vits att del sammanlagda beloppet av siatlig inkomstskatt,
fömiögenhets-skatt, allmän kommunalskatt, landstingsmedel och egenavgifter skall
be­gränsas till ett spärrbelopp motsvarande 80 % av den del av den beskatt­ningsbara
inkomsten som ej överstiger 200 000 kronor och 85 % av över­skjutande belopp.
Förmögenhetsskatten får dock inte nedsättas till lägre belopp än vad som
motsvarar skatten på halva förmögenheten. Nedsätt­ning sker av
förmögenhetsskatten, om ej annan ordning kan antagas vara förmånligare för den
skatteskyldige. Bestämmelserna enligt denna lag in­nebär att
förmögenhetsbeskattningens belastning på företagaren i vissa fall mildras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid den omläggning av kapitalbeskattningen som ägde rum år
1970 beslutades vissa provisoriska reglerom lättnader i kapitalbeskattningen
för vissa mindre och medelstora företag (SFS 1970:171). Dessa skattelättnader
innebar för förmögenhetsbeskattningen att den skattepliktiga förmögenhe­ten -
för företagsförmögenheter mellan 0.5 och 2 milj. kr. - reducerades med 25 % av
den del som översteg 0.5 milj. kr. För arvsbeskattningen utgjorde reduktionen
10 % av arvsskatten om förelagets värde var mindre än 2 milj. kr. och 5 % om
företagets värde låg mellan 2 och 2.5 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från och med 1975 års taxering gäller nya regler för
företagsvärdering vid kapitalbeskattningen (SFS 1974:311. 312). I och med detta
har också del tidigare provisoriet slopats. De nya reglerna innebäratt man
använder en värderingsregel vid beräkning av förmögenhets- och arvsskatt där in­ventarier
och lager i jordbruk och rörelse får tas upp till det lägsta värde som kan
godtas vid inkomstbeskattningen enligt kommunalskaltelagen. Skattelättnaderna i
det nya systemet blir emellertid beroende av företagets lagersituation. För
företag med en stor andel av tillgångarna i varulager kan skattelättnaderna bli
så betydande att en spärregel har införts. Denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;innebär att förmögenhetsvärdet måste uppgå till minst 60 %
av det värde som följt om hittillsvarande värderingssystem tillämpats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förelagsskatteberedningen har 1976 i promemorian (Ds Fi
1976:10) Sär­skilda skattelättnader för familjeföretag, lagt fram förslag om
ändrade regler för att från kapitalskattesynpunkt underlätta generationsskiften
i familjeföretag. Beredningens förslag innebär bl. a. att ett system med
särskilda s. k. arvsskattekonton tillskapas. TUI dessa skall vid ägarens
inkomsttaxering avdragsgilla medel kunna avsättas. Arvingarna skall en­ligt
förslaget få avdrag vid inkomstskattetaxering för den arvsskatt som belöper på
företaget och som inte täcks av medel på arvsskattekontot. Arvsskatten eller
del av denna avses härigenom, under vissa förutsättning­ar, kunna betalas med
obeskattade inkomster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna att låna pengar ur företaget användes
tidigare ofta för att finansiera ett generations- och arvsskifte. Sedan juni
1973 råder dock förbud mot lån till närstående intressenter i aktiebolag (SFS
1973:302. 303). Som skäl för detta har anförts såväl bolagsrättsliga som
skatterättsli­ga aspekter. Låneförbudsbestämmelserna, som numera överförts till
ak­tiebolagslagen, innehåller en dispensregel som ger länsstyrelsen möjlighet
att, om starka skäl föreligger, medge undantag från förbudet. Dispensmöj­ligheterna
synes dock inte ha kommit att utnyttjas i samband med lån för betalning av
arvs- eller gåvoskatter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågan om
bolagsformens betydelse för de mindre och medelstora fö­retagen i beskattnings-
och andra avseenden har blivit belyst såväl inom forskningen som i olika
statliga utredningar. Som tidigare nämnts är fler­talet mindre och medelstora
förelag verksamma i aktiebolagsform. De formella skillnaderna mellan olika
bolagsformer är betydande. I motsats till aktiebolagsformens krav på bl. a.
begränsad ansvarighet, information och beslutsfattande står de mycket
personnära företagsformerna enskild ifirma och handelsbolag. Av en studie
publicerad av industriverket, (SIND 1975:5) Företagsformer i teori och
tillämpning, framgår dock att de prak­tiska skillnaderna mellan
aktiebolagsformen och andra företagsformer är små, inte minst till följd av den
gradvisa &amp;quot;urholkningen&amp;quot; av principen om begränsad ansvarighet och det
starka sambandet mellan ägarens och före­tagets ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagsskatteberedningen har i sitt betänkande (SOU
1975:54) Få­mansbolag framhållit att det associationsrättsliga systemets
svagheter gett upphov till oegentligheter i beskattningshänseende. Beredningen
återför detta förhållande till det faktum att skatterätten, trots urholkningen
av den begränsade ansvarigheten i många mindre aktiebolag, upprätthåller den
civilrättsliga regeln att två skilda rättssubjekt föreligger. Beredningen
framhåller att detta inte bara i taxeringshänseende ger upphov till en olikformighet,
utan att det även får en konkurrenssnedvridning som följd. Brottsförebyggande
rådet konstaterade i en promemora 1976 (PM 1976:12) Överväganden och förslag
för skatte- och valutagruppens fortsatta arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;alt aktiebolagsformen, genom de beaktansvärda
skattemässiga fördelar den innebär, blivit allt vanligare för verksamheter
också uianför de områ­den-industri, handel och liknande-där den ursprungligen
varit avsedd att utnyttjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om särskild bolagsform för mindre företag utreds f.
n. av 1974 års bolagskommitté.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.5.3    Förelagsservice&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Information, rådgivning och utbildning är ofta av slor
betydelse för att länka in företagen i en expanderande utveckling. Avsaknad på
information om såväl på vilka produktområden eller marknader expansionen kan
ske som vilka medel som står till buds för en sådan utvidgning begränsar
expansionsmöjligheterna. Av studier genomförda vid industriverket (SIND PM
1976:&lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1), &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Informationstjänster till
industrin, och Ingenjörs veten­skapsakademien, Småindustrins informationsbehov
(Ivarapport &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II),
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rö­rande småföretagens
informationsbehov framgåratt huvuddelen av företa­gen i denna kategori upplever
en brist på information främst vad gäller tekniska frågor och
marknadsförhållanden. Det konstateras att della beror av såväl bristande
personella resurser för informationssökning som av informationsutbudets ofta
komplicerade karaktär. I vissa sammanhang har det kunnat konstateras alt också
delar av den information som t. ex. kanaliseras från olika samhällsorgan till
företagssektorn i begränsad om­fattning och inte sällan försl efler längre tid
når de mindre företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under senaie år har i forskningen kring nyföretagande och
småföretag i allt högre grad framhållits företags- och företagaremiljöns
betydelse för uppkomsten av nya företag liksom för tillväxten hos befintliga
företag. En väsentlig förutsättning för företagsbildningen är ofta möjligheten
till re­surskomplettering i olika avseenden. Svårigheterna att. särskilt på
mindre orter, fä företagets behov av service och experter/konsulter av olika
slag tillgodosett har belagts i en rad studier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Studier har visat att småföretag i stor utsträckning
själva saknar erfor­derlig kvalificerad teknisk och ekonomisk personal, inte
minst beroende på att dessa företag inte fullt ut kan utnyttja heltidsanställda
specialister. Små företag har ofta sämre möjligheter än stora företag att ta i
anspråk högsko­leutbildad och annan kvalificerad arbetskraft. Småföretag har
också många gånger sämre möjligheter att sända sina anställda på kurser och
vidareut­bildning. Det kan bl. a. i de olika typer av kursverksamhet som
bedrivs vid indistriverket, liksom i den undersökning rörande
företagareutbildning som genomfördes vid Umeå universitet 1973,
Vidareutbildning för före­tagsledare i mindre och medelstora förelag,
konstateras alt mycket nära samband råder mellan företagsstorlek och deltagande
i vidareutbildning. Kommittén för översyn av arbetsmarknadsutbildningen
konstaterade också i sitt betänkande 1974 att ett företag med under 100 anställda
hade endast 3 % heltidsanställd personal för utbildningsfrågor, medan motsva-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rande tal för företag med 100-500 anställda samt över 500
anställda upp­gick till 14 % resp. 73 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett av de
områden där informations-, rådgivnings-, utbildnings- och inte minst,
kontaktförmedlingsbehovet framstått som mest betydande gäller exportverksamhet.
Som framgått tidigare är endast ett ytterst begränsat antal småföretag direkt
engagerade i exportaktiviteter idag. Svårigheterna för småföretagen att saluföra
sina produkter på utlandsmarknaden har belagts i åtskilliga sammanhang. Även om
vissa faktorer talar för att småföretagens möjligheter till några mer betydande
ökningar av försälj­ningen på utlandsmarknaderna är begränsade, torde inte
desto mindre det på vissa avgränsade produktområden finnas outnyttjade
potentialer för en tillväxt baserad på export. Fortfarande saknas emellertid
annat än vissa enskilda delbranschstudier över sådana tillväxtmöjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 syfte att undanröja detta för småföretagen ogynnsamma
förhållande har från stalsmaktemas sida utbildningsinsatserna riktade mot denna
fö­retagskategori intensifierats under senare år. Bl. a. har kursverksamheten
vid industriverket i allt högre grad inriktats mot småföretag. Genom ett
samarbete med den kommunala vuxenutbildningen har dessa initiativ dessutom
givits en större regional spridning. Sedan ett par år bedrivs vid Sveriges
Exportråd en verksamhet med vidareutbildning i internationell marknadsföring.
Även inom ramen för de s. k. branschprogrammen har utbildningsinsatserna
itensifierats under 1970-talet. Via branschprogram­men har vissa insatser i
exportfrämjande syfte skett i form av stödda samverkansprojekt m. m. För att i
ökad utsträckning möjliggöra för små­företag och ta del av den tekniska
utvecklingen har teknisk expertis via företagareföreningarna ställts till
småföretagens förfogande. Företagarefö­reningarna har också i takt med en
kraftigt ökad resurstilldelning kunnat bistå de mindre och medelstora företagen
med finansiell kompetens och rådgivning i växande omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna
att uppnå väsentliga induslripoliliska och regionalpolitis­ka målsättningar är
bl. a. beroende av en väl fungerande och utbyggd underieverantörssektor. Som
tidigare nämnts är ett betydande antal små­företagare verksamma som
underieverantörer. Underleverantörsrollen är dock inte sällan förknippad med
problem. Underleverantörerna används ibland av beställarföretaget som en
buffert under lågkonjunkturer. Kon­junkturberoendet och &amp;quot;ryckigheten&amp;quot;
i underleverantörernas produktion har belagts i en underieverantörsstudie av
industriverket år 1975. (SIND PM 1975:4) Underleverantörsproblematiken -en
översyn. Industriverket konstaterar att för delar av den insatsvaruproducerande
industrin är kon­junkturberoendet starkt samt att ryckigheten i
produktionsvärdestillväxten förstärks av att det ofta är fråga om relativt små
företag och om en stark koncentration av företagens försäljning till ett fåtal
kunder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett annat problem utgör bristerna i förbindelserna mellan
beställare och underleverantör, vilket kan förhindra eller försvåra vidgade
underleve-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ransströmmar i den svenska industrin. Det gäller här
fiämst de makt- eller förhandlingspositioner som grundas på
storleksrelationerna mellan köpare och säljare av underleveranser. dels de krav
på underleverantörens teknis­ka och administrativa kompetens som den
industriella ulvecklingen ställer. Det stora kundberoendet innebär emellertid
inte tnulanlagslösl ökande beroendeförhållanden. Ibland utgör just denna
relation en särskild fördel. Det kan gälla avsiitlningsmöjligheter. tillgång
till leverantörskrediter m. m. Beroendeförhållandena är också ofta mer
ömsesidiga än vad inköps- resp. försäljningsandelar ulvisar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Industriverket
framhåller att kunskapsskillnaderna i ekonomiska och tekniska frågor mellan
köpare och säljare av underleveranser av många upplevs som ett växande problem.
Denna skillnad väntas, i takt med alt industriproduktionen blir alltmer
specialiserad och anpassad till höga kva­litetskrav, ytterligare accentueras.
Åtaganden som underleverantör till industri med hart styrda produktionsförlopp
kommer också att medföra komplicerade och delvis nya krav på
underleverantörerna. Det har också visat sig att delvis andra funktioner
bedömts akluella för rådgivning och utbildning i underleveranlörssammanhang än
för mindre och medelstor industri i allmänhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriverket pekade på en rad områden diir särskilda
insatser frän samhällets sida borde aktualiseras. Det gäller bl. a.
kompetenshöjande utbildnings- och konsultinsatser för kvalitetskontroll,
leveransbevakning, produktkalkylering m. m. Verket framhåller också behovet av
att markna­den breddas för många underieverantörer. Behovet av särskilda
insatser för alt underiätta för små underleverantörsföretag all deltaga i den
statliga upphandlingen nämns även.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samhällets
insatser för att främja underleveranlörssektoins effektivitet har hittills
varit tämligen begränsade. Via företagareföreningarna. Export­rådet och
styrelsen för teknisk utveckling har en viss förmedling av
un-derleveransefteifrågan och -utbud initierats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.5.4    Komplicerad före la gare miljö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den miljö företagen har all arbeta i bestäms ;iv en rad
faktorer. Ett väsentligt inslag i företagsmiljön ulgör de institutionella
förhållandena. Samhällets ökade krav i olika avseenden kan verka försvårande
och för­hindrande för såväl enskilda personer som överväger att starta ett
förelag som för mindre, etablerade företag. Öktide krav på bokföring och annan
redovisning liksom ett växande uppgiftslämnande till olika centrala myn­digheter
inverkar i högre grad på små företag med begränsade möjligheter att avsätta
resurser för administrativa ändamål. Delta är ett förhållande som kraftigt
påtalats från småföretagens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med
dessa problem. Enligt statsmakternas beslut har en särskild delegation
inrättats med upp­gift att föreslå olika konkreta åtgärder för att reducera och
förenkla upp-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;4
Rik.sdagen I977I7S. I saml. Nr 40. Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;giftslämnandet. Delegationens verksamhet bör i första hand
inriktas pä att få till stånd en noggrann och allsidig prövning av alla
nytillkommande eller ändrade uppgiftskrav. Delegationen skall också ge råd och
service till uppgiftsinsamlande myndigheter. Delegationen har befogenhet all
före­skriva villkor för uppgiflsinsamlingen, t. ex. att viss uppgift inte får
samlas in. Delegationen kommer också att pröva frågan om ersättning för
uppgifts­lämnande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare har regeringen tillkallat en utredning angående
statistiska cent­ralbyråns uppgiftsinsamling (direktiv 1977:46). Utredningen
skall i sitt arbete bl. a. avväga uppgiftslämnarnas kostnader mot nyttan av
statisti­ken. Möjligheterna att starkt begränsa eller slopa delar av
uppgiftslämnan­det bör speciellt undersökas samt möjligheterna till samordning
med annan slatistikproduktion. Vidare bör övervägas om ändrade krav på
kvalitet, periodicitet, sakligt innehåll och tillämpad teknik etc. kan leda
till förenklat uppgiftslämnande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom bör nämnas att det inom myndigheterna pågår ett
fortlöpande arbete som syftar till att förenkla bl. a. företagens
uppgiftslämnande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under det senaste decenniet har också i takt med att
samhällets närings­politiska aktiviteter intensifierats ett stort antal nya
stödformer och insti­tutioner tillskapats. Härigenom har många väsentliga behov
av bl. a. ser­vice och finansiellt stöd hos i synnerhet de mindre och
medelstora företa­gen kunnat tillgodoses. Samtidigt har dock möjligheterna för
den enskilde företagsledaren att överblicka utbudet av olika typer av stöd
minskat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.5.5    Arbetsmarknadslagsliftningen in. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den utökade lagstiftningen på det arbetsrättsliga området
liksom de arbetsmarknadspolitiska insatserna under senare år har i vissa samman­hang
framhållits som utvecklingshinder för många småföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhällets arbetsmarknads- och regionalpolitiska insatser
kommer i stor utsträckning småföretagen till del. Så gäller bl. a. att
arbetsmarknads­stödet för ungdomar i enskilda beredskapsarbeten &amp;quot;
lO-kronan&amp;quot; liksom det statliga lokaliseringsstödet i större utsträckning
än vad som motsvarar de mindre och medelstora företagens sysselsättningsandel
kommit dessa fö­retag till godo. Jämfört med en andel av
induslrisysselsältningen om ca en tredjedel svarar småföretagen för ca 80 %
resp. 60 % av stödet till befintli­ga företag via de nämnda stödformerna.
Beträffande lagerstödet som ut­gick under åren 1975 och 1976 kan noteras att
detta huvudsakligen utnyttjats av större företag. Detta förhållande beror på
att produkter särskilt lämpade för lagerhållning finns i vissa
storföretagsdominerade branscher - massa-och pappersindustri, stålindustri,
delar av verkstadsindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett speciellt problem, som uppmärksammats i bl. a.
betänkandet av kommittén för översyn av arbetsmarknadsutbildningen år 1974, gäller
de mindre och medelstora företagens bristande förmåga att tillgodogöra sig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;information om vissa av samhällets stödåtgärder. Kommittén
konstaterade t. ex. att informationen om möjligheterna att få utbildningsbidrag
vid an­ställning av äldre och handikappade liksom om den s. k. fem-kronan, i
lägre grad nått ut till de små företagen än till andra typer av företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den arbetsrättsliga lagstiftningens konsekvenser för de
mindre och me­delstora förelagen är på vikliga områden föremål för
utredningsarbete. 1 riksdagsdebatten om medbestämmandelagen tilldrog sig lagens
tillämpning på de mindre arbetsplatserna stor uppmärksamhet. Del ankommer nu pa
den nya arbetsrättskommittén (A 1976:01) all följa tillämpningen av med­bestämmandelagen
bl. a. på detta område. En annan uppgift för kommit­tén är att komma med
förslag rörande tillämpningen av förtroendemanna-lagen på de mindre
arbetsplatserna. Ett sådant förslag väntas senare i år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En
utredning för översyn av anställningsskyddslagen har nyligen till­salts. Enligt
direktiven för utredningsarbetet blir del bl. a. en viktig uppgift för den nya
kommittén att söka finna lösningar som i driftsinskränknings­situationer ger
den anställde ett förstärkt ekonomiskt skydd och samtidigt de enskilda arbetsgivarna
ökade möjligheter att bära det ekonomiska och sociala ansvaret. 1 direktiven
talas bl. a. om de förslag om trygghetsfonder eller försäkringssystem som har
förts fram av organisationer som företrä­der den mindre företagsamheten. En
annan uppgift blir att söka finna jämkningar i anställningsskyddslagen som utan
att förändra dess syfte medger en ökad rörlighet inom arbetslivet och gör det
lättare för t. ex. ungdomar och kvinnor att komma in på arbetsmarknaden.
Ytterligare frågor som har aktualiserats i framställningar från
småföretagarhåll kom­mer att överiämnas till den nya kommittén. De mindre
arbetsplatsernas särskilda problem kommer också alt beaktas i
utiedningsarbelet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En ny lag
om arbetsmiljön träder i kraft den I juli 1978. Den skall ersätta nu gällande
arbetarskyddslag. Den nya lagen kommer att betyda en kraf­tigt ökad stimulans
för en bättre arbetsmiljö. Lagstiftningens tillämpning får därvid utvecklas med
hänsyn till dels behoven att förbättra arbetsmil­jön, dels det vid varje
tillfälle tillgängliga samhällsekonomiska utrymmet. Den nya lagen kommer
självfallet att innebära skärpta krav mot alla de företag där arbetsmiljön är
eftersatt. Ett viktigt hjälpmedel inom arbetar­skyddet utgörs av
företagshälsovården, som emellertid i vad avser småfö­retagen än så länge är
ofullständigt utbyggd. En särskild svårighet har visal sig vara att finna
lämpliga former för att tillgodose behovet av företagshäl­sovård inom smä och
geografiskt spridda arbetsplatser. Hithörande frågor utreds av 1976 års
företagshälsovårdsutredning (A 1976:01). Enligt de av regeringen utfärdade
direktiven för utredningsarbetet bör målet vara alt alla löntagare skall ha
tillgång till företagshälsovård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Från
samhällets sida har under senare år omfattande insatser gjorts i syfte att stimulera
åtgärder för en bättre arbetsmiljö. Fömtom de ändringar i
arbetarskyddslagstiftningen som genomfördes med verkan från den 1 januari 1974
samt ökade resurser till arbetarskyddsmyndigheternas före-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skrifts- och kontrollverksamhet bör även nämnas kraftigt
ökade resurser för forskning, teknisk utveckling, information och utbildning
inom arbets­miljörådet genom inrättande av arbetarskyddsfonden. Framhållas bör
också att år 1975 öppnades möjligheter till statliga garantilån för alt för­bättra
arbetsmiljön i första hand i de mindre företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.5.6    Nyela hleringshinder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Antalet nyetableringar inom tillverkningsindustrin har
minskat under det senare decenniet. Till detta finns en rad förklaringar.
Utrymmet för nyetableringar inom industrisektorn har minskat till följd av
marknads­mässiga begränsningar, befintliga företags expansion och växande
import­konkurrens. Dessa förklaringsfaktorer kan ur samhällets synvinkel moti­vera
en viss nedgång i etableringsverksamheten. Andra orsaker, som sammanhänger med
ökade initialsvårigheter och etableringshinder utöver vad de rent
produktionstekniska förhållandena skapar, bidrar emellertid till en ur
samhällets synvinkel oönskad minskning av antalet nyetablering­ar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nyetableringarnas betydelse för industrins expansion och
konkurrens­kraft har kunnat konstateras. Karaktäristiskt för nyetablerade
företag är att de tillväxer snabbare än äldre företag. Inte minst sammanhänger
detta med att nyföretagandet ofta koncentreras till branscher och sektorer som
är särskilt expansiva och där tillväxtpotentialen är mest uttalad. De per­sonliga
egenskaperna hos företagsledarna i nystartade förelag har också ofta särskill
tillväxtfrämjande karaktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nyetableringarnas bidrag till den tekniska förnyelsen kan
ses från olika utgångspunkter. Endast i ett begränsat antal fall bygger
företagsetablering­ar på en helt ny produktidé eller satsning på nya
produktionsmetoder. Del­står samtidigt klart att företag som etablerats runt en
leknisk eller pro­duktmässig idé ofta har en snabbare tillväxt än företag som
startats av andra skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna att etablera ett företag runt en ny produkt
eller produk­tionsteknik är inte minst avhängiga tillgången till kapital vid
starttillfället. Det har av olika undersökningar framgått att vid många
etableringar före­tagsstartaren haft betydande svårigheter att uppbringa
tillräckliga säker­heter för sin kapitalanskaffning. Bristande insikt i andra
förelagsfunktioner än de rent tekniska och tillverkande momenten har även
verkat försäm­rande på möjligheterna till en framgångsrik etablering. Samtidigt
har det dock visat sig att etableringar runt en produktidé eller ny
produktionstek­nik oftast är mindre problemfylld än etableringar som skett av
andra skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En särskilt framgångsrik typ av etableringar har
erfarenhetsmässigt visat sig vara de nybildningar som skett utifrån ett
konslaleral behov av en ny produkt. Dessa &amp;quot;behovsorienterade&amp;quot;
etableringar har oftast större möjlig­heter än andra företagsetableringar att
få sin avsättning tryggad. Ur sam-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hällets synvinkel finns särskilda skäl att aktivii
underlätta sådana etable­ringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utrymmet för nybildningar av förelag begränsas inte minsl
av att antalet företagsnedläggelser successivt gått ned. Det har här kunnal
konstateras att det årliga antalet nedläggningar inom industrisektorn minskat
mellan åren 1966 och 1975. Minskningen har varil större än den registrerade
nedgången i etableringsverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det finns
i olika situationer starka motiv att från samhällets sida verka för all en
hotande nedläggning undvikes. En sådan strävan att knyta förnyelse och
expansion till befintliga förelag innebär emellertid all ut­rymmet för
nyetablering av verksamheten minskar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagsnedläggelser medför alltid problem. Ur samhällets
synvinkel uppkommer kostnader i form av kapitalförstöring samt alt arbetsmark­nads-
och regionalpolitiska problem uppslår. På vissa områden kan sam­hällets
försörjningsberedskapspolitiska målsättningar ävenlyras. För den enskilda
arbetstagaren innebär nedläggningarna otrygghet, försörjnings­svårigheter och
omställningsproblem. I de fall då företaget är beläget på en mindre ort kan
följa problem med att behålla ett befolkningsunderlag tillräckligt för att
vissa lyper av samhällsservice och. om det gäller ned­läggning av ett
medelstort eller stöire förelag, svårigheter för lokala un­derleverantörer.all
leva vidare. Problemen i samband med nedläggningar blir ytterligare förvärrade
då dessa inle sällan sker koncentrerat till en bransch och en region.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan inle omedelbart hävdas att detta är en olycklig
konflikt. För­utom de kostnader för samhället och den enskilde som undviks
genom ett undanröjt nedläggningshot innebär nämligen detta att många av de
&amp;quot;föds­lovåndor&amp;quot; som en nybildning av ett företag normalt innebär kan
förbigås. Genom all befintlig kunskap, ett etablerat kontaktnät, gamla
marknadsfö­ringskanaler och, inte minst, en sedan tidigare sammansvetsad
arbetsstyi-ka kan utnyttjas undviks många av de betydande inkörningskostnader
som ett nystartat företag upplever. Dessa igångsättningskostnader vid
företagsetableringar är ofta avsevärda och inte sällan betydligt underskat­tade
vid etableringstidpunkten. Industriverkets undersökning rörande småförelagens
kreditförsörjning pekar också pa att befintliga företag ofta har bättre
möjligheter att anskaffa kapital för prototypframtagning, design etc. Även i
utländska undersökningar har kunnat konstateras att idéer, uppfinningar och
innovationer, trots att de i åtskilliga fall har sitt upphov utanför del
befintliga föreiagsbesiåndei. mest effektivt realiseras inom en redan etablerad
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rekonstruktioner och även mindre genomgripande
undersökningar av nedläggningshotade företag kräver ibland samhällets stöd. En
rad sådana stödformer finns redan idag. Utöver de regionalpolitiska stödmedlen
kan nämnas de av industriverket administrerade branschprogrammen. Inom ramen
för dessa utgår bidrag för konsulttjänster som syftar till alt under-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lätta strukturella omställningar och förändringar inom och
mellan företag. För företag i dessa branscher finns också möjligheter att
erhålla särskilda statiiga garantier för lån upptagna i bank i syfte att
finansiera vissa typer av strukturförändringar, i första hand för förvärv av
annat företag, delar av andra företag eller för att sammanföra funktioner i
flera företag till bolag. Möjligheter att erhålla kapital på hög risknivå vid
företagsinterna omställ­ningar finns genom de statliga garantier som kan lämnas
för vissa typer av banklån (s. k. industrigarantilån). Finansiella tillskott på
hög risknivå läm­nas också av Investeringsbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.5.7    Hinder Jör föret a gsöverlå t d ser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Goda möjligheter till överlåtelse av jörelag bidrar till
att öka flexibilite­ten i näringslivet och minskar risken för nedläggning av
etablerade verk­samheter. Marknaden för köp och försäljning av företag är dock
begrän­sad. Detta gäller särskilt de medelstora företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Köparkretsen består till stor del av företag, oftast andra
familjeföretag. Även de större börsnoterade bolagen uppträder många gånger som
köpare av företag. För de minsta företagen är köparkretsen vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ur samhällets synvinkel finns flera skäl som motiverar en
breddning av köparkretsen. för alt möjliggöra företagens fortlevnad i fria och
av kon­cern- och storbolagsanknytningar obundna former. Ett viktigt skäl utgör
de konkurienspolitiska konsekvenserna. Ett förvärv leder till att det kö­pande
bolaget uppnår en gentemot kunder eller leverantörer omotiverat stark
ställning. Ett annat väsentligt skäl utgör förekomsten av speciella
&amp;quot;smådriftsfördelar&amp;quot; inom den aktuella sektorn. Detta gäller i
synnerhet de fall då verksamheten är starkt specialiserad och ytterligare
effektivitets­vinster genom större produktionsvolym inte är möjlig beroende på
mark­nadens begränsning eller kostnadsförhållandena. Ett tredje betydelsefullt
skäl till att från samhällets sida inta en kritisk inställning till vissa
förvärv sammanhänger med geografiskt begränsade områdens behov av service och
vamtillförsel. Detta har betydelse särskilt på vissa mindre orter. Ytterligare
situationer där det samhällsekonomiska värdet av förvärv sy­nes tveksamt utgör
de fall där det förvärvade företaget befinner sig i ett expansionsskede, men
med hänsyn till finansiell aoch personella restrik­tioner inte har möjlighet
att på egen hand fortsätta expansionen. Det kan i sådana fall synas vara mer
motiverat att företagel på annal sätt bereds tillgång till nödvändiga resurser
för att möjliggöra en expansion på egen hand. Det kan slutligen också anföras
att förekomsten av en alltför begrän­sad köparkrets innebär risk för att
företaget inte tas över av den mest lämpade förelagsledningen eller -ledaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 vissa sammanhang kan företagsförvärv, där annat företag
står som köpare vara att föredra från samhällets synpunkt jämfört med att
enskilda personer är köpare. Det har erfarenhetsmässigt visat sig att det sålda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;företaget inte sällan står inför ett nedläggningshot eller
är i behov av betydande omstruktureringar. En enskild person torde normalt ha
mer begränsade möjligheter att, jämfört med ett företag, i sådana situationer
trygga sysselsättningen för de anställda genom alternativa arbetsuppgifter
eller verksamhet på annan ort eller med annan produkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det förhållandet att enskilda personer sällan uppträder
som köpare av andra än myckel små företag sammanhänger främst med att förmögen­hetsvärdet
i företagen ofla är så betydande att ytterst få enskilda personer har
ekonomiska möjligheter alt finansiera ett köp. När ett annal företag står som
köpare uppträder normalt inte samma svårigheter. Ett köpande företag har. som
framhållits tidigare, i förhållande till en köpande enskild person vissa
finansiella fördelar vid ett förvärv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhället har olika möjligheter att underlätta enskilda
personers förvärv av företag. Speciellt förmånliga lån i fall där en enskild
person kan bedö­mas vara särskilt lämpad att ta över en verksamhet utgör ell
väsentligt medel. Lånets löptid torde vara av slor betydelse för den
övertagande personen och därmed för företagets möjligheter att bära det
löneuttag som amorteringarna kräver. En liknande effekt kan uppnås genom
förändringar i skattelagstiftningen. Som framgåtl tidigare tvingar
marginalskatteförhål­landena den övertagande personen till ett betydande
överlöneuttag för erläggande av amorteringar på lån upptagna i samband med
förvärvet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.    Samhällets hittillsvarande insatser på
småföretagsområdet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På ett flertal områden har samhället vidtagit åtgärder i
syfte att undan­röja svårigheter som möler verksamheten inom mindre och
medelstora företag. Detta gäller främst på kredit- och
kapitalförsörjningsområdet samt vad gäller dessa företags behov av extern
rådgivning, utbildning och annan service. Vissa av de instrument som idag står
till samhällets föifogande för att främja de mindre företagen har funnits tillgängliga
under en lång rad år. Under det senaste decenniet har dock en intensifiering
och breddning av samhällets insatser och aktiviteter ägt rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1    Kapitalförsörj ning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att tillgodose bl. a. de mindre och medelstora
företagens behov av långfristiga krediter har under en lång tid funnits
särskilda kreditinstitut och kreditformer. Sålunda tillkom i mitten av
1930-talet Industrikredit AB och i början av 1940-talet inrättades fonden för
hantverks- och småindu­strikredit, från år 1960 med benämningen statens
hantverks- och industri­lånefond. I takt med den alltmer ökade uppmärksamhet
som de mindre och medelstora företagens förhållanden kom att röna under
1960-talet - bl. a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vad gäller dessa företags kapitalförsörjning - har successivt
en rad nya specialinriktade kreditinstitut inrättats vid sidan av de tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De under de senaste 15 åren tillkomna speciella
kreditinstituten varierar avsevärt såväl till ändainålsinriktning som vad
gäller t ex risktagande. I belydande utsträckning är dessa olikheter betingade
av ett ofta klart ullalat syfte att dessa kreditinstitut primärt skall fungera
som komplement till den ordinarie kapitalmarknaden och täcka olika delar av det
kapitalbehov som vissa grupper av företag ej kan få tillgodosett på annat sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Formerna för kreditgivningen varierar. Vissa institut -
Företagskapilal (lillkom år 1973), SVETAB (1969) och Investeringsbanken (1967)
- har möjligheter att bistå olika grupper av företag med tillskott av eget
kapital. Den vanligaste kreditgivningsformen är dock förmedling av kapital i
form av långfristig långivning. Utöver de särskilda kreditformer som tillkom
under 1930- och 1940-talen märks här Företagskredit (1962) och Svensk
exportkredit (1962) liksom Investeringsbanken. Långfristiga krediter kan sedan
början och mitten av 1960-talet också erhållas genom Allmänna pensionsfonden
resp den regionalpolitiska stödverksamheten. En rad in­stitut har också
tillkommit för att genom garanligivning möjliggöra för förelag att på vanligt
sätt låna upp kapital i bank. Förutom Industrikredit och lokaliseringsstödet,
vilka utöver sin sedvanliga långivning också kan bevilja garantier, finns här
de speciella garantiformerna som via industri­verket erbjuds som
industrilånegarantier (1954) eller strukturgarantier (1972). Sedan 1960-talets
början har också inrättats olika organ med möj­lighet att förmedla lan med
vUlkoriig återbelalningsskyldighel. dvs åter­betalningen är betingad av
huruvida det aktuella projektet resulterar i en vinstgivande produkt eller ej.
Sådana lån kan beviljas av Norrlandsfonden (1961). STU (1968) samt statens
utvecklingsfond (1973).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Endast ett begränsat antal av de nämnda kredit- eller
garantigivarna h;ir en i stadgarna eller på annat sätl formellt uttalad
ändamålsinriktning mol mindre och medelstora företag. En sådan inriktning
gäller för långivningen ur statens hantverks- och industrilånefond,
industrilånegarantigivning. In­dustrikredit och Företagskredit samt
Företagskapital. För åtskilliga andra statliga hel- eller delägda näringslivsinriktade
kreditinstilul gäller dock vanligen sådan funktionella, geografiska eller
branschmässiga avgräns­ningar att de i praktiken har en i många fall betydande
utlåning till mindre och medelstora företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den till småföretagen specialdestinerade kreditgivningen
uppgick år 1975 till totalt ca I 300 miljoner kronor. Av delta kom ca 900
miljoner kronor de mindre och medelstora företagen till del. Härtill kommer den
upplåning som möjliggjorts genom statliga garantier, år 1975 ca 67 miljoner
kronor. Långivningen till de mindre och medelstora förelagen från övriga, ej
speciellt småföretagsinriktade, kreditinstitut uppgick samma år lill in­emot
850 miljoner kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mindre och medelstora företags upplåning hos
specialinstituten år 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:194.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Upplåning år 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:195.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(milj.
kr., avrundade belopp)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Speciellt småföretagsinriktad kreditgivning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;statens hantverks- och industri­lånefond&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:49.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Indusirilånegarantier Industrikredit Företagskredit
Företagskapital&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regionalt begränsad kreditgivning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lokaliseringsstöd Norrlandsfonden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Funktionellt begränsad kreditgivning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svensk exportkredit&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;styrelsen för teknisk utveckling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;stålens utvecklingsfond&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övrig kreditgivning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Investeringsbanken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänna
pensionsfonden (återlån)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Summa (exkl. garantier) ca&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;590&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;330&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25=)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25=)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;330 60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I 700&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Källa; statens industriverk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;') Avser långivning. Härtill kommer bidrag om ca 140
miljoner kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-) Inkluderar stöd till enskilda uppfinnare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhället kan vid introduktion av nya produkter eller ny
produktions­teknik - bl. a. i samband med nyetablering - lämna olika typer av
finan­siellt stöd. Det enskilda företagets möjlighet att ta tillgång till vissa
delar av denna kreditgivning är i vissa fall beroende av företagets geografiska
belägenhet och etableringens karaklär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;STU lämnar finansiellt stöd till industriella
utvecklingsarbeten i arbetets tidigaste skeden. Bidrag och lån lämnas för
produkter eller idéer som bedöms ha ett tekniskt nyhetsvärde. STU:s bidrag till
beräknade projekt­kostnader överstiger sällan 50 %. Under budgetåret 1976/77
uppgick det finansiella stödet till enskilda företag till 32 miljoner kronor,
varav ca 60% till mindre och medelstora företag. Hiirtill kommer stödet till
enskilda uppfinnare om ca 15 miljoner kronor. Såväl uppfinnarslödel som stödet
till småföretagen har under de två senaste budgetåren utökats avsevärt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom statens utvecklingsfond kan lämnas finasielll stöd
för all täcka företagens behov av kapitaltillskott för de faser i
utvecklingsarbetet som ligger mellan STU:s engagemangsmöjligheter och uppbyggnad
av resurser för produktion i full skala. Under budgetaret 1976/77 uppgick
utlåningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;till 38.5 miljoner, av vilket belopp ca 80 % avsåg lån
till mindre och medelstora företag eller enskilda personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lån på hög risknivå i samband med bl a nyetableringar kan
lämnas av företagareföreningarna från slatens hantverks- och industrilånefond
med upp till f n 300 000 kr till en och samma sökande. Genom ett år 1974 inlett
samarbete mellan företagareföreningarna och Inyesteringshanken har fö­retagen
fått möjligheter att komplettera dessa krediter med lån på upp lill 500 (X)0 kr
från banken. Av den sammanlagda utlåningen under år 1976 på ca 205 miljoner
kronor - 182 miljoner kronor från hantverks- och industri­lånefonden samt 23
miljoner kronor via Investeringsbanken - torde dock endast en begränsad del ha
avsett etablering av nya verksamheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regionalt avgränsat finansiellt stöd vid nyetableringar
kan lämnas av NorrUindsfonden och i form av lokaliseringsstöd. Den totala
utlåningen fiån Norrlandsfonden uppgick år 1975 lill ca 62 miljoner kronor,
huvud­sakligen dock inriklad på befintliga företag. Statligt lokaliseringsstöd
har sedan 1965 utgått med totalt ca 4 100 miljoner kronor. Av detta har inemot
90 % avsett utvidgning, flyttning eller filialutläggning.vid befintliga
förelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2    Företagsservice m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2.1    Inforniation och rådgivning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den statliga och statsunderstödda service som riktas mot
mindre och medelstora företag är koncentrerad till teknisk och industriell
utveckling, ulbildning saml marknadsföring. Information, rådgivning och
kontaktför­medling utgör väsentliga element i företagsservicen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmän företagsserviceverksamhet har sedan länge bedrivits
inom ra­men för verksamheten vid företagareföreningarna. Insatserna pa denna
speciella del av föreningarnas verksamhet har expanderat kraftigt under senare
år. Den statliga medelstilldelningen till särskilda företagsservicein­satser
har ökat från 2,5 miljoner kronor budgetåret 1973/74 till 14,5 miljo­ner
budgetåret 1977/78. Föreningarnas informations- och kontaktverk­samhet har
prioriterats från statsmakternas sida under de år särskilda medel har anvisats
för företagsserviceåtgärder. I runt tal hälften av bidra­gen till föreningarna
under tiden 1973/74-1976/77 har för resp budgetår specialdestinerats för
information och kontaktverksamhet. Huvudsyftet med verksamheten är att ge
företagen vägledning och information om tillgängligt serviceutbud på den
privata marknaden eller i samhällets regi samt hänvisa företagen till rätt
instans i det konkreta faWei. AUinän rådgiv­ning och översiktliga
företagsanalyser utgör en annan väsentlig del av föreningarnas
serviceverksamhet. Under senare år har verksamheten inom detta område i ökad
utsträckning inriktats på frågor som rör produktförny­else samt marknadsföring
på hemma- och exportmarknaderna. Förening­arna har i sistnämnda avseende ett
starkt stöd i Exportiådet. Även företa-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gareföreningarnas nihUdningsservice har intensifierats
under de senasle åren. Vid varje förening finns sedan två år en särskild
utbildningskonsu­lent, vilkens uppgift är fiämst att analysera utbildningsbehov
och ge infor­mation om tillgängligt kursutbud. Utbildningskonsulenterna
samarbetar som regel mycket nära med statens industriverks enhet för företagsut­veckling
och andra ulbildningsorgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreiagareföreningarnas verksamhet kommer att närmare
behandlas i del följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom STU sker i tekniska frågor en omfattande
förmedlings- och rådgivningsverksamhet som nästan uteslutande riktar sig mot
mindre och medelstora företag eller enskilda uppfinnare. STU:s totala kostnader
för denna verksamhel uppgick budgetåret 1976/77 till 9.0 miljonei kronor.
Verksamheten avser en rad olika former av service; uppfinnaistöd i form av
allmänna råd och upplysningar, patentrådgivning, medverkan i förmed­ling av
uppfinnings- och forskningsresultat till industriell exploatering, innovations-
och kreativitelsfrämjande åtgärder samt kontaktförmedling mellan olika
forskningsinstitutioner och småföretag. Den sistnämnda verksamheten bedrivs
regionall med kontaktsekretariat på sju högskole­orter. Kontaktsekretariaten
arbetar i nära samverkan med företagareföre­ningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Viss service- och rådgivningsverksamhet pa det tekniska
området be­drivs inoni ramen för slatens indiistiirerks hransclistödjande
aktiviwtcr. Detta sker i form av branschanknutna lekniska konsulenter inom
gjuteri­industrin. den träbearbetande industrin samtjärn- och
metallmanufaktur-industrin. Totalt finns i dag fyra konsulenter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ytterligare servicefunktioner på uppfinnings- och
produktutvecklings­området fullgörs av paleiil- och registreringsverket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Personella
och tekniska resurser för marknadsundersökningar, lekniska utredningar,
experimentell provning m m ställs f n till de mindre och medelstora företagens
förfogande vid Stiftelsen Indusiiidlt iitveckUngs-ccniriini i övre Norriand.
vilket varit verksantt i Skellefteå sedan år 1971.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2.2    Utbildning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovet av utbildning för företagsledare och anställda i
de mindre och medelstora företagen har uppmärksammats alltmer under senare år.
I syfte att främja tekniska och ekonomiska framsteg inom de mindre och medels­tora
företagen samt för att underlätta strukturella förändringar i vissa branscher
och företagsgrupper bedrivs i samhällets regi särskild utbild­ningsverksamhet.
Här har tidigare nämnts den regionala utbildningsservi­cen genom
utbildningskonsulenterna vid företagareföreningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En omfattande utbildnings- och utbildningsfrämjande
verksamhet admi­nistreras fvarutöver av indiisiriverkei. Industriverkets
utbildningsverksam­het sker delvis i egen regi. delvis i samverkan med andra
institutioner. Inom området företagsledarutbildning har verket tagit initiativ
till ett sam-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;arbete med näringslivets organisationer och vissa
utbildningsorgan för att skapa överblick över planerade och pågående
aktiviteter samt för att underlätta en samordning av de olika organens
insalser. Genom finansiellt stöd har verket medverkat till all
utbildningsmaterial kommer fram som är anpassat till de mindre företagens behov
och som täcker luckor i det nuvarande utbildningsutbudet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriverkets enhel för företagsutveckling - SIFU -
bedriver en omfat­tande kursverksamhet med inriktning bl a på mindre och
medelstora företag. Dessa företag svarar för ungefär en tredjedel av antalet
kursdeltagare. Utbildningen är huvudsakligen av forlbildningskaraktär och avser
främst tekniska och ekonomiska ämnen inriktade på avgränsade funktioner i före­tagen.
Antalet kursdeltagare under budgetåret 1976/77 uppgick till ca 21 500. en
ökning med 4 000 deltagare jämfört med budgetåret dessförinnan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även inom ramen för de speciella branschprogrammen
initierar, ut­vecklar och stöder verket olika utbildningsinsatser.
Branschprogrammens utbildningsåtgärder omfattar textil- och
konfektionsbranscher, möbel-, snickeri- och trähusindustrin samt gjuterierna.
Utbildningen vänder sig i första hand till nyckelpersoner inom företagen och är
nära anpassad lill branschens förhållanden. Utbildningen genomförs alltid i
samverkan med branschens organisationer och är i betydande utsträckning
regionaliserad. Under budgetåren 1970/71-1976/77 har totalt anslagits ca 30
milj. kr. för dessa insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SIFU har filialkontor i Malmö, Göteborg. Vä.xjö och Luleå.
Via SlFU:s filialkontor och företagareföreningarna når industriverket ut
regionalt med utbildningsfrämjande aktiviteter. SIFU:s kursverksamhet
finansieras ge­nom kursavgifter och statliga bidrag. För budgetaret 1977/78
uppgick bi­dragen till 10,6 miljoner kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den kornintinala vuxenutbildningen erbjuder vidareulbildning
till yrkes­verksamma för att möjliggöra för dessa personer att följa med i den
tekniska utvecklingen och andra förändringar inom bl. a. olika områden av
näringslivet. Utbildningen har för närvarande anordnats i nära nog samtli­ga
kommuner. Sedan ett par år tillbaka pågår ett samarbete mellan indu­striverket
och den kommunala vuxenutbildningen i bl a Växjöområdet. Samarbetet innebär alt
företagsanpassade lokala kurser kan genomföras till en låg kostnad för
kursdeltagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2.3 Exportfrämjande åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhällets exportfrämjande insatser sker i första hand via
Exportrådet, vars uppgift är att som centralt organ planera, samordna och
genomföra åtgärder för att främja Sveriges export. De mindre och medelstora
företa­gens exporlmöjligheter har i detta sammanhang ägnats särskild uppmärk­samhet.
Enligt rådets avtal med slalen bidrager denna till verksamhetens finansiering
med ett belopp som motsvarar rådets nettokostnader för den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mindre industrin. En särskild delegation för den mindre
industrin har knutits till exportrådets styrelse. Delegationen skall ge råd i
frågor som gäller verksamheten riktad till mindre företag och kan genom direkl
kon­taktverksamhet ge vägledning och stimulans åt de mindre företagen i deras
exportanslrängningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verksamheten inom exportrådet omfattar såväl
projektverksamhet så­som mässframträdanden, besöks- och säljresor,
marknadsundersökningar som allmän eller fördjupad service och
rådgivningsverksamhet. Sistnämn­da verksamhet är i hög grad inriktad mot de
mindre och medelstora företagen. Bidrag till löpande service till den mindre
industrin utgick budgetåret 1977/78 med 1,9 miljoner kronor.
Projektverksamheten som bedrivs inom ramen för ett anslag om 17 miljoner kronor
betjänar både stora och små företag. Andelen mindre företag är stigande. Vissa
projekt, bl. a. de s. k. säljresorna, drivs främst för de mindre företagen.
Rådet administrerar vidare det statliga stödet till kursarrangörer inom området
för vidareutbildning i internationell marknadsföring. Till rådet är knutet en
rådgivande delegation i dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Exportfrämjande
aktivitet bedrivs i inle obetydlig omfattning vid
/()/&amp;#9632;&amp;lt;'/(/-gareföreningarna. Oftast sker denna verksamhet i samverkan
med export­rådet. Varje förening har utsett en särskild tjänsteman som skall
hålla kontakt med Exportrådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet föreningar anordnar regelbundet tillsammans med
Exportiådet informationsträffar om export samt medverkar i analyser av
företagens exportmöjligheter. Vidare har i samarbete mellan verksamheten med
radio och television inom utbildningsväsendet (TRU), Exportrådet och för­eningarna
genomförts kurser i exporlkunskap i så gott som samtliga län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid envar förening i Stockholms. Värmlands och Kopparbergs
län be­drivs i samverkan med Exportrådet och industriverket ett exportfrämjande
projekt - &amp;quot;exportchef att hyra&amp;quot; - för grupper av företagare som är
verk­samma i olika branscher. Till varje gmpps förfogande har ställts en export­konsult
med uppgift att underlätta företagens utlandsförsäljning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom ramen för de branschfrämjande åtgärderna vid
indusiriyerkci an­svarar verket för vissa exportfrämjande insatser.
Exportstödprogrammet omfattar tekoindustrierna, den träbearbetande industrin,
den manuella glasindustrin samt delar av metallmanufakturindustrin. Genom att
dessa branscher karaktäriseras av ett betydande inslag av småföretag har i bely­dande
utsträckning exportstödet kommit denna företagskategori till del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Exportstödet
kan ulgå till såväl kollektiva som företagsindividuella pro­jekt. De regler som
gäller för konsult- och exportbidragen är ej enhetliga för de olika
branscherna. Stödet kan inom vissa branscher användas för bl.a. omorientering
till nya produktområden, för sortiments- och mark­nadsanalyser liksom för
etablering av försäljningsorganisationer utom­lands. Från och med budgetåret
1976/77 ansvarar industriverket för samt­liga exportstödprogram. För
tekoprogrammet sker handläggningen helt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inom verket medan Sveriges exportråd svarar för
genomföiandet av övriga program. Mellan budgetåren 1970/71 och 1976/77 har
totalt anvisats ca 60 miljoner kronor för dessa ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2.4    Underleverantörsinriklade åigärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovet av en väl fungerande underleverantörssektor har
föranlett sam­hällsinsatser på området i första hand via
företagareföreningarna. Utöver den omfattande service- och
rådgivningsverksamhet som underleveran­törsföretagen i likhet med andra
småföretag är föremål för, är ett flertal företagareföreningar engagerade i
leveransförmedlingsverksamhet på re­gional nivå. Verksamhetens omfattning och
inriktning varierar mellan för­eningar från passiv informationsförmedling till
aktiva kontaktförmedlande insatser. Verksamheten bedrivs i regel i nära kontakt
med branschorgani­sationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid Exportrådet bedrivs leveransförmedling mellan
utländska beställare och svenska underleverantörer. Årligen förmedlas ca 6 000
vamförfråg-ningar från utlandet till svenska företag. Förmedlingen sker dels
genom tillhandahållande av adresser tUl lämpliga svenska leverantörer, dels ge­nom
inhemska underleverantörer om inkomna förfrågningar. Handelskam­rarna förmedlar
på liknande sätt årigen 4000-5 000 förfrågningar från ut­ländska kunder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan typ av leveransförmedling har bedrivits i ett
tidsbegränsat projekt för norrländska underleverantörer av STU i samverkan med
Sveri­ges industriförbund. Projektet syftade bl a till att etablera kontakter
mellan beställarföretag i södra Sverige och underleverantörer i Norrland. 1
verk­samheten deltog även företagareföreningarna i de nordligaste länen liksom
Norrlandsfonden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.    Företagareföreningarnas verksamhet m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1    Företagareföreningarnas nuvarande organisation och
verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av främt social- och sysselsättningspolitiska skäl började
företagare­föreningar byggas upp i slutet av 1930-talet i de län där en
betydande arbetslöshet kvarstod sedan sysselsättningskrisen i början av
decenniet. Föreningarna skulle genom rådgivning, och efter hand även genom kre­ditstöd,
söka dels stimulera till ny företagsamhet, dels utveckla befintliga företag i
ekonomiskt eftersatta regioner. Verksamheten syftade i första hand till att
främja varuproduktionen inom hantverk och småindustri och bedrevs ursprungligen
med en klart regionalpolitisk inriktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningarna är organiserade som ekonomiska
föreningar. I styrelserna ingår representanter för stat, landsting och länets
hantverksor­ganisation. Samhällets representanter utgör majoritet i styrelsen.
Detta är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en förutsättning för att föreningen skall få lån ur
statens hantverks- och industrilånefond. Landshövdningen är självskriven
ledamot i styrelsen om inte regeringen förordnar annat. Sedan år 1975 skall två
styrelseledamöter och suppleanter för dem utses efter förslag av facklig
huvudorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verksamheten bedrivs med hjälp av administrationsbidrag
från staten och resp. landsting. Dessulom har föreningarna möjlighet att ta upp
lån från staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till
medlem av länets företagareförening kan antas företagare, samman­slutning av
företagare, landsting och primärkommun i länet samt sådan enskild eller
juridisk person inom länet som kan förväntas komma att främja föreningens
ändamål och verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid slutet
av år 1975 hade företagareföreningarna totalt ca 17 400 med­lemmar. Majoriteten
av dessa torde vara företag i tillverkningsindustri. Föreningarna kräver medlemskap
av förelag som beviljas lån men däremot inte av företag som utnyttjar
föreningarnas tjänsler i övrigt. Insatsbelop­pen är av engångskaraktär. De
varierar mellan föreningarna men är för samtliga närmast symboliska till sin
storiek.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan år 1959 finns en företagareförening i varje län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter införandet av lokaliseringsstödet år 1965 har
föreningarnas verk­samhet i högre grad inriktats på att tjäna ett allmänt
produktionshöjande syfte. Föreningarna i stödlänen har fortfarande viktiga
uppgifter inom ramen för regionalpolitiken, bl.a. beredning och uppföljning av
ärenden om lokaliseringsstöd. Sedan år 1968 handlägger dessutom föreningarna i
de sju skogslänen det regionalpolitiskt inriktade glesbygdsstödet för hemar­bete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreningarnas
organisation och verksamhet behandlades senast av statsmakterna år 1968 på
grundval av förslag från 1962 års företagareföre­ningsutredning. Enligt
statsmakternas ställningstaganden till förslagen (prop. 1968:61. SU 1968:102,
rskr 1968:254) skall företagareföreningarna ha ett allmänt produklionsfrämjande
syfte med inriktning på lönsamma eller utvecklingsbara företag inom hemslöjd,
hantverk och småindustri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I och med
inrättandet av statens industriverk (prop. 1973:41. NU 1973:54, rskr 1973:225)
år 1973 fick föreningarna rollen som kontaktpunk­ter på länsplanet mellan bl.
a. industriverket och de mindre och medelstora industriföretagen. Föreningarnas
nära kontakter med företagen ansågs utgöra en viktig förutsättning när det
gällde att på ett effektivt sätt nå ut med olika statliga stöd- och
utvecklingsinsatser. Föreningarna gavs också ökade statsbidrag och delvis nya
uppgifter i samband med att statens insatser i fråga om företagsservice
förstärktes. Vidare påbörjades budget­året 1974/75 en successiv uppbyggnad av
en s.k. utbildningskonsulent-funktion inom varje företagareförening (prop.
1974:47, NU 1974:35. rskr 1974:227).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreningarna har sedermera dessutom ålagts vissa uppgifter
rörande de statliga bidragen till energibesparande åtgärder i näringslivet.
Föreningar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;na har vidare bemyndigats att fatta beslut om statlig
lånegaranti för ar­betsmiljöförbättringar. De har även vissa beredande
uppgifter i anslutning till ärenden om näringshjälp och om trafiktillstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvidgningen av företagareföreningarnas arbetsuppgifter
under senare år har motsvarats av en förstärkning av deras resurser vad gäller
säväl lånemedel som personal. Den totala personalstyrkan hos föreningarna har
ökat från ca 170 tjänstemän år l%6 till närmare 400 tjänstemän f. n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För budgetåret 1977/78 beviljade staten föreningarna
bidrag på totalt ca 40 milj. kr. Medlen avser att täcka föreningarnas
administrationskostnader för kreditverksamhet och företagsservice m. m. År 1977
beräknas bidragen från landslingen uppgå till ca 19 milj. kr. Samhället
finansierar härigenom huvuddelen av föreningarnas verksamhet. Bidragens
fördelning på olika ändamål och föreningar framgår av följande sammanställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statliga och landstingskommunala bidrag till
företagareföreningarna bud­getåret 1977/78 resp. kalenderåret 1977 (belopp i 1
OOO-tal kr.)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:17.5pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Före-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=153 colspan=3 valign=top style='width:114.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statliga
  bidrag budget-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landstings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Summa
  statliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tagare-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 colspan=2 valign=top style='width:80.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;året
  1977/78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;statliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommunala&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;och
  landstings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:4.55pt'&gt;
  &lt;td width=47 rowspan=2 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;förening&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 rowspan=2 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;bidrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 rowspan=2 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;bidrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 rowspan=2 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommunala&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:50.4pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:50.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;(län)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:50.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänt
  administ­rations-bidrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:50.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bidrag
  till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;företags­service&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:50.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bidrag
  till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;utbild­nings­service&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:50.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:50.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;år 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:50.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;bidrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.15pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;AB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 250&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 015&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;190&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 455&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 635&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 090&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;C&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;865&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;290&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 245&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;350&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 595&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;D&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;835&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;350&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 275&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;900&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;E&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;960&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;475&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;180&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 615&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;775&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 390&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 545&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;190&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 235 &amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 535&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;G&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;960&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;450&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 560&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;350&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 910&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;H&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;450&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 685&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;575&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 260&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;545&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;180&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;805&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;247&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 052&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;K&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;800&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;295&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 265&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;250&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 515&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;L&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;565&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 685&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 185&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;M&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;965&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;565&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 670&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;660&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 330&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;N&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;275&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 340&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;450&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 790&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 315&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;630&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;700&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2815&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;P&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 325&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;600&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 065&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;550&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 615&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;R&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 190&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;400&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 720&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;644&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 364&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 090&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;465&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 695&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;815&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 510&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;T&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;925&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;375&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 440&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 640&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;U&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;830&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;325&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 245&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;700&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 945&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;w&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 190&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;415&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 725&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 220&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 945&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;X&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;855&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;275&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 240&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 740&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Y&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 060&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;345&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 525&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 400&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 925&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Z&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;955&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;275&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 350&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 070&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 420&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;AC&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;345&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 610&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 525&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;BD&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 070&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;345&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 545&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 650&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:21.85pt'&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;24 735&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10 205&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 170&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;38 110&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;18 966&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
  8.0pt;font-family:Verdana'&gt;57 076&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anm. Dessutom får föreningarna särskilda bidrag för
administration av glesbygds­stöd, garantilån för arbetsmiljön och
energisparbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningarnas olika uppgifter kan delas in i två
huvudsakliga verksamhetsområden, nämhgenföretagsservice och kreditverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Målgrupperna
för föreningarnas företagsservice- resp. kreditverksamhet är inte helt
identiska. Ingendera verksamheten riktar sig mot företag inom samtliga
näringsgrenar. Den kredilstödjande verksamheten har en mer begränsad
målgruppsinriktning än företagsserviceverksamheten. Författ­ningar och andra
riktlinjer för föreningarna ger emellertid utrymme för viss flexibilitet i
målgruppshänseende. Praxis inom de olika föreningarna är därför växlande. I
fokus för båda verksamheterna står emellertid mindre och medelstora
industriföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I prop.
1973:41, som behandlar bl.a. olika industripolitiska stöd- och
utvecklingsinsatser, definieras begreppet företagsservice. Med företags­service
avses främsl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-         information till företagen i olika frågor, t.ex.
om former för finansiering,&lt;br&gt;
beskattningsregler, regler för handel på olika utlandsmarknader eller&lt;br&gt;
olika standardiserings-, patent-, provnings-, säkerhets- och miljövårds­&lt;br&gt;
krav,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-UtbUdning (fortbildning) i tekniska, ekonomiska och
administrativa frå­gor inkl. marknadsföringsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-         rådgivning (konsulttjänster) i tekniska, ekonomiska
och administrativa&lt;br&gt;
frågor inkl. marknadsföringsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-         tekniska tjänster beträffande produktutveckling,
prototyplillverkning&lt;br&gt;
och provning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Reglerna
för företagareföreningarnas kredilverksanihet finns i kungörel­sen (1960:372,
omtryckt 1973:550, ändrad senast 1976:471) om statligt kreditstöd till
hemslöjd, hantverk och småindustri. Kreditstöd får lämnas för att främja
hemslöjd, hantverk och småindustri. Om särskilda skäl föreligger får kreditstöd
lämnas även i fråga om annan industriell verksam­het eller i fråga om
anläggningsverksarnhet eller - med viss begränsning -verksamhet inom
jordbrukets binäringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stöd till
större företag får utgå bara om särskilda skäl föreligger. Sådana skäl kan vara
att stödet är angeläget Från sysselsättnings- eller lokalise­ringssynpunkt
eller att stöd till en större industri medför gynnsamma verkningaräven för
mindre industri- och hantverksföretag, t.ex. genom att de är underleverantörer
till den större industrin. 1 sammanhanget bör nämnas att det inte ges någon
exakt storleksmässig avgränsning av be­greppet hantverk och småindustri lagtext
eller förarbeten. Den praxis som har utvecklats torde dock innebära att företag
med upp till 200 anställda inräknas i den huvudsakliga målgruppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med annan industriell verksamhet avses i författningen
någon form av tillverkning, bearbetning eller förädling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna omfattar även industriliknande verksamhet,
bl. a. fö­retag som under industriella former och i större skala bedriver viss
föräd­ling, t. ex. kafferosterier och skinn- och pälsberedning, eller viss form
av &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 Riksdagen
1977178. I .saml. Nr 40. Bihiga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tUlverkning, t. ex. större fotolaboratorier för
framställning av fotokopior och förstoringar. Viss bearbetning av
naturprodukter bör likaså betraktas som industriliknande verksamhet, t. ex.
sågning av skiffer, sortering av gms i sorteringsverk och verksamhet vid
stenkross, om sådan verksamhet bedrivs i större omfattning och har permanent
karaktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Däremot hänförs exempelvis inte grossist- och detaljhandelsföretag,
lagringsverksamhet i anslutning till transportfunktionen, djumppfödning eller
odlingsverksamhet till industriliknande verksamhet. Kreditstödet omfattar inte
heller tjänsteproducerande företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den kredilstödjande verksamheten ingår utlåning av
hantverks- och industrilån (direktlån), förmedling av industrigarantilån och
beredning av s.k. kombinationslån som lämnas av Investeringsbanken. Hit räknas
även handläggning av ärenden om garantilån för arbetsmiljön, statsbidrag för
energibesparande åtgärder i näringslivets byggnader samt de regionalpoli­tiska
stödformerna lokaliseringsstöd och glesbygdsstöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningarnas låneverksamhet i form av direktlån
finansieras f.n. med lån som föreningarna erhåller ur statens hantverks- och
industri­lånefond. För sin upplåning ur fonden erlägger föreningarna ränta, som
med 0,5% understiger föreningarnas egen utlåningsränta. F.n. uppgår summan av
till statsverket inlevererade räntor till ca 30 milj. kr. per år. Föreningarna
får använda inflytande amorteringar för ny utlåning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förlusttäckningen på låneverksamheten finansieras dels
genom att varje förening till en särskild fond avsätter 0,5% av utlånat belopp,
dels genom att staten efter särskild ansökan från föreningarna lämnar bidrag
till för­luster som inte har kunnat täckas med medel från de egna fonderna.
Låneförlusterna har under de år som låneverksamheten bedrivits i genom­snitt
för samtliga föreningar uppgått till drygt 3% av totalt utlånat belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att finansiera den hittills successivt ökade
direktlåneverksamheten har medel över statsbudgeten årligen anvisats för att
förstärka hantverks-och industrilånefonden. Fonden uppgick i augusti 1977 till
ca 575 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den länsvisa fördelningen av utestående lån ur statens
hantverks- och industrilånefond samt omfattningen av kombinationslånen framgår
av sammanställningen på nästa sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På myndighetsplanet fungerar industriverket som service-
och tUlsyns-organ för föreningarna. Verket ger råd och anvisningar för
föreningarnas samlade verksamhet, fördelar de statliga bidragen till
föreningarna och uiövar tillsyn över deras kredilstödjande verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som samarbetsorgan för föreningarna med främst service-
och informa­tionsuppgifter fungerar även Företagareföreningarnas förbund.
Samtliga föreningar är medlemmar i förbundet. Dess verksamhet finansieras genom
avgifter från föreningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utestående lån ur statens hantverks- och industrilånefond
per den 15 augusti 1977 samt utestående kombinationslån per den 31 maj 1977
(belopp i 1 OOO-tal kr.)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:18.7pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 rowspan=2 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kombinationslån&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.45pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Företagare-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;förening&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Statens hantverks-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Investerings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Företagare-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:16.3pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;(län)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;och industrilånefond')&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;banken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;förening&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.15pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;AB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;27 307&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 900&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 590&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;C&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;21 055&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5 225&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 794&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;D&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;24 392&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 320&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;E&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;23 250&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 370&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;25 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 900&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;G&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;26 637&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 260&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 710&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;H&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;23 615&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7 200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 370&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;11 945&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;K&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;23 837&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;700&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;L&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;31 600&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 150)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 900&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;M&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;27 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8 350&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5 716&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;N&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;24 142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5 050&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 950&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;26 117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 400&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;900&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;P&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;20 475&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 600&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;R&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;24 322&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 400&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;21 316&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 650&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;T&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;18 602&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 700&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;U&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;17 600&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;800&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;W&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;26 400&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 800&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 900&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;X&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;12 823&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;700&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Y&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;13 637&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;600&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;400&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;z&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;18 356&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;675&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;AC&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;32 355&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4415&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 435&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;BD&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;25 372&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;700&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:18.7pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;574 455')&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;62
  905&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
  8.0pt;font-family:Verdana'&gt;41085&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;') Inkluderar beviljade men ev. inte uttagna lån till
föreningarna för budgetåret 1977/78, totalt 75 milj kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;') Utöver detta belopp tillkommer ca 14 milj. kr. i
utestående lån från vissa lands­ting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;') Varav garanti 500 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2  
Företagareföreningsutredningens betänkande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2.1   
Företagareföreningarnas jramtida verksamhet i stort 4.2.1.1    Utredningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningsutredningen
framhåller i sitt belänkande, med ut­gångspunkt i den splittrade bild som det
statiiga stödet till småföretagen uppvisar, att en ökad samordning på regional
och lokal nivå av olika nä­ringspolitiska insatser bör åstadkommas. Behov av
ökad samordning före­ligger enligt utredningen inte bara av de centrala
näringspolitiska organens, landstingens och kommunemas kontakter med företagen
utan också av själva genomförandet av deras stöd- och utvecklingsprogram.
Hittillsvaran-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;de erfarenheter visar att företagen finner det mycket
värdefullt att kunna repliera på en organisation, som kan arbeta i nära och mer
eller mindre daglig kontakt med företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De enskilda företagen finner det enligt utredningen föga
ändamålsenligt att bli föremål för uppsökande stödverksamhet från flera håll.
De har redan i dagsläget ofta svårigheter att få en överblick över alla de
organ och aktiviteter som står till buds. Företagen känner ofta inte till vilka
stödfor­mer som finns och de vet inte vart de skall vända sig med sina problem.
De har sällan tid eller resurser att söka lösningar på problemen genom att
kontakta alla olika myndigheter och organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen anser att åtgärder bör vidtas i syfte att
effektivisera de samhälleliga utvecklingsfrämjande insatserna för näringslivet
inom varje län. Utredningen pekar på att företagareföreningarna redan i dag
fungerar som ett slags samordnande organisation i varje län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I sin genomgång och analys av företagareföreningarnas
nuvarande verk­samhet har utredningen funnit att föreningarna i stort synes
vara lämpade att utgöra basen för en framtida regional näringspolitisk
organisation. Föreningarna börjar få väl utvecklade kontakt- och
informationsvägar inte bara till målgrupperna - de mindre och medelstora
företagen - ulan också till de olika centrala och regionala myndigheter och
organ som ingår i den näringspolitiska organisationsstrukturen. De ökade
resurser som har ställts till föreningarnas förfogande har inneburit att
förutsättningarna för utvecklande insatser i föietagen har förbättrats. Genom
nära och dagliga kontakter har föreningarna skapat ett förtroende hos företagen
och bidragit till en gynnsam utveckling bland dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen har dock funnit förhållanden som inte kan
betraktas som helt tillfredsställande. Vissa av dessa är av generell natur
medan andra är att hänföra till svagheter inom vissa föreningar. En del av
problemen är betingade av bristande resurser hos föreningarna. De bör sålunda
enligl utredningens uppfattning kraftigt förstärkas resursmässigt och samtidigt
ges en bättre organisatorisk uppbyggnad för att de mer effektivt skall kunna
stödja småföretagen i deras utvecklings- och expansionsansträng­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Målet för föreningarnas framtida verksamhet i stort bör
även framöver vara att främja utvecklingen av ett internationellt
konkurrenskraftigt svenskt näringsliv, som ger möjligheter lill en trygg och
ökad sysselsätt­ning. Detta bör ske med speciell inriktning på de mindre och
medelstora företagen. Den övergripande uppgiften blir därvid att niedverka till
att uppnå en tillfredsställande effektivitet i enskilda företag och att i
möjligaste mån bidra till en effektiv produktionsstruktur inom olika branscher.
Tyngd­punkten i föreningarnas verksamhet måste med nödvändighet ligga i att
vidareutveckla det befintliga näringslivet. En viktig uppgift är emellertid att
medverka till att nya företag etableras. De nuvarande uppgifterna hos
föreningarna - dvs. främst kredilstödjande verksamhet och olika slag av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;företagsserviceinsatser - bör därvid i stort bibehållas.
Enligt utredningen har föreningarnas bieda verksamhetsområde och omfattande
medelarsenal inneburit en ökad effektivitet i de åtgärder man har vidtagit.
Föreningarna har inom ramen för sin organisation kunnat välja lämplig
sammansättning av insatser alltifrån översiktliga företagsanalyser över mer
speicalinriktade rådgivningsinsatser till direkt kreditstöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En
gmndförutsätlning för insatser från föreningarnas sida bör vara att företagen/projekten
ifråga bedöms vara utvecklingsbara och lönsamma åtminstone på litet längre
sikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningarna
kommer i än högre grad att vara samhällets -statens, landstingens och
kommunernas - regionala organ för näringspoli­tiska insatser till små och
medelstora företag. De bör därvid regionalt betjäna främst industriverket, STU
och exportrådet. Föreningarnas insat­ser-alltifrån rådgivnings- och
konsultinsatser till lån och bidrag- måste få karaktären av hjälp till
självhjälp. Det är företagen själva som skall be­stämma om de vill utnyttja
föreningarnas stödmöjligheter. Föreningarna har en viktig samordningsuppgift
mellan näringslivet och centrala myndig­heter, stöd- och serviceorgan, läns-
och kommunala myndigheter m.fl. Föreningarna skall i denna funktion ge
information om och hänvisa till de centrala och regionala stödformer som kan
aktualiseras i enskilda fall och i övrigt förmedla kontakter som näringslivet
av olika skäl kan ha problem att klara. Föreningarnas verksamhel måsle stå i
samklang med samhällets re­gionalpolitiska strävanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Centrala
näringspolitiska organ, landsting och kommuner bör i princip inte bedriva
uppsökande och rådgivande verksamhet eller annan stödverk­samhet inom det
näringspolitiska området vid sidan av föreningarna. De bör därför inte bygga
upp egna regionala näringspolitiska organisationer för stöd till enskilda
företag utan kanalisera sina insatser via föreningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Restriktivitet
bör iakttas när det gäller att överlämna myndighetsutöv­ning till föreningarna.
Överlämnandet bör prövas från fall till fall. I första hand bör övervägas att
överlämna eventuell myndighetsutövning till regio­nala myndigheter. Utredningen
har dock inget att erinra mot att föreningarna även i fortsättningen handhar
vissa myndighetsutövande uppgifter på samma sätt som gäller i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreningarna
bör ges stor flexibilitet och självständighet när det gäller prioritering av
resurser mellan olika uppgifter. Utredningen har inte ansett det möjligt och
inte heller ändamålsenligt att göra en närmare analys av hur föreningarna bör
prioritera sina resurser mellan olika uppgifter. Erfaren­heterna visar att
behoven av stöd- och utvecklingsinsatser hos näringslivet dels varierar över
tiden, dels varierar mellan olika regioner och län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det bör
ankomma på föreningarna att själva göra de avvägningar och prioriteringar som
är nödvändiga för att insatserna skall få tillfredsställan­de effekt inom det
egna länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2.1.2.    Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nära nog samtliga remissinstansers allmänna bedömning är
att utred­ningens förslag i stort bör kunna ligga tUl gmnd för den framtida
regionala näringspolitiska organisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SHIOI Industriförbundet! SA Fl Familjeföretagens jörening
delar ulred­ningens uppfattning om föreningarnas övergripande målsättning.
Organi­sationerna finner även flertalet av de åtgärder som uiredningen föreslår
väl ägnade att främja detta övergripande mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriverket delar i stort utredningens bedömning av den
hittillsvaran­de utvecklingen och de nu rådande förhållandena. Verket instämmer
vida­re i huvudsak i utredningens förslag, som till stora delar innebär en an­passning
till redan tillämpad praxis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RRV anser att utredningen inom den valda ramen väl
kartlagt problem och brister i företagareföreningarnas nuvarande verksamhet. Verket
vill dock understryka vikten av att företagareföreningarnas uppgifter ses som
en del i den totala regional- och näringspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ÖEF hälsar med tillfredsställelse utredningens förslag att
stärka och bredda företagareföreningarnas organisation och verksamhet. En
liknande uppfattning framförs av exportrådet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO framhåller att organisationen i olika sammanhang har
pekat på behovet av en effektiv regional organisation för näringspolitiken. LO
har emellertid ställt sig tveksam till företagareföreningarnas möjligheter att
i nuvarande form och utan kraftiga resurförstärkningar effektivt kunna fun­gera
som regional näringspolitisk organisation. LO har därför föreslagit att
föreningarna borde göras till föremål för en utredning varför LO inled­ningsvis
uttrycker sin tUlfredsställelse över att denna nu har genomförts. Rent allmänt
delar LO uppfattningen att verksamheten främsl skall ta sikte på de mindre och
medelstora företagen. Det är enligt LO det stora antalet sådana företag spridda
över hela landet och med starkt varierande problem och förutsättningar som gör
att en effektiv regional organisation för nä­ringspolitiken kommit att framstå
som allt mer nödvändig. Det är ett allmänt näringspolitiskt intresse att
utvecklingsmöjligheter för denna del av näringslivet tas tillvara och att
näringspolitiken aktivt bidrar till detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TCO kan i allt väsentligt ansluta sig till utredningens
principiella övervä­ganden om behovet av en utbyggd regional näringspolitik. De
förslag som framförs i betänkandet ligger i stor utsträckning i linje med TCO:s
uppfatt­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även Företagareföreningarnas förbund framhåller att
förbundet i allt väsentligt delar utredningens huvudförslag.
Företagareföreningarna, lik­som länsstyrelserna, landslingen och
handelskamrarna är i stort positiva till utredningens förlag även om vissa
delar av förslagen kritiseras. Företa­gareföreningen i Kronobergs län
konstaterar med glädje den stora enighet som utredningen redovisar vad gäller
behovet av en slagkraftig regional näringspolitik samt målsättningen för
företagareföreningarna att i framtiden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kunna fungera som ett effektivt instrument i nära
samverkan med länets näringsliv för att skapa och vidmakthålla en trygg
sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sysselsättningsuiredningen
anför att företagareföreningsutredningens uppfattning att
företagareföreningarna i alltmer ökad utsträckning bör fun­gera som ett organ
för samhällets induslripoliliska insatser inom regional-och näringspolitiken
överensstämmer med sysselsättningsutredningens uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska företagares riksförbimd anser däremot att en
utbyggd verk­samhet enligt utredningens förslag först bör ske sedan klara
utredningar visat det verkliga behovet av kreditstöd och serviceverksamhet till
icke marknadspris hos mindre och medelstora familjeföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
är genomgående positiva till utredningens förslag att företagareföreningarna
bör kunna utgöra basen för en framtida regional näringspolitisk organisation
och att målet för företagareföreningarnas verksamhet bör vara att främja
utvecklingen av ett internationellt konkur­renskraftigt svenskt näringsliv, som
ger möjligheler lill en ökad och trygg sysselsättning samt att della bör ske
med speciell inriktning på de mindre och medelstora företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landsiingsförbundei
anför att företagareföreningarna på det hela taget har varit framgångsrika som
förmedlare av samhällets insatser och gör sammanfattningsvis den bedömningen
att föreningarnas verksamhet har bidragit till en mera balanserad regional
utveckling- både mellan länen och inom varje län. Sveriges köpmannaförbund ser
positivt på förslaget att föreningarna kommer alt få vidgade och mer
betydelsfulla arbetsuppgifter genom att starkare betoning på deras ansvar för
uppbyggnanden av den regionala näringspolitiken genom kreditförmedling. AB Industrikredit
och AB Förelagskredit framhåller i sitt gemensamma yttrande alt som ett av de
viktigaste problemen inom svenskt näringsliv under de närmaste åren framstår
behovet av höjd effektivitet. Företagareföreningarnas liksom öv­riga
kreditinstituts insatser måste inriktas på åtgärder som kan förväntas höja den
tekniska och kommersiella idénivån i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett stort
antal remissinstanser, däribland LO,
SHlOllndiisiriförbiin-dellSAFIFaniiljeförelagens förening. Svenska
bankföreningenlPK-ban­ken, exportrådet och Handelskammarförbundet understryker
utredning­ens uppfattning att föreningarnas insatser bör inriktas endast på
företag eller projekt som bedöms vara utvecklingsbara och lönsamma. Exportrådet
fmner det angeläget att poängtera denna gmndinställning, för att sådana
aktiviteter skall kunna ge långsiktiga effekter på livskraftiga företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handelskammarförbundet
anser att det är ett oavvisligt krav att de projekt i vilka föreningarna satsar
resurser är utvecklingsbara och lön­samma på sikt. Förbundet anser vidare att
det är en fördel att målformule­ringen gjorts relativt vid då det ger de olika
föreningarna frihet vid den närmare utformningen av sin verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO framhåller att föreningarnas verksamhel skall ta sikle
på företag som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med hjälp av föreningarnas insatser har gynnsamma
utvecklingsmöjlighe­ter. Uppgtften bör inte vara att med olika stödåtgärder
kortsiktigt rädda sysselsättningen i sådana fall där företagen inte har
möjligheter att överle­va på längre sikt. Samtidigt vill LO understryka vikten
av att föreningarnas verksamhet ligger i linje med samhällets regionalpolitiska
strävanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag att centrala näringspolitiska organ,
landsting och kommuner inte bör bedriva stödverksamhet vid sidan av
föreningarna eller bygga upp egna regionala näringspolitiska organisationer får
stöd av ett stort antal remissinstanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Decentraliseringsutredningen ansluter sig till
utredningens mening att det regionala näringspolitiska arbete som ligger väl
till för föreningarna skall kanaliseras genom dessa. Några nya organ behöver
inte i framtiden inrättas på länsnivå för att täcka in speciella behov när det
gäller företags­servicen. Det är också angeläget att centrala organ inte
bedriver verksam­het i länen genom personal placerad i de centrala organens
administration. Föreningarna utgör en naturlig replipunkt för förmedling av
service och bör få resurser för att tillgodose de ökade krav som successivt
kommer att ställas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även industriverket betonar vikten av att de centrala
näringspolitiska organen - STU, exportrådet m.fl. - liksom landstingen och även
primär­kommunerna inte bygger upp egna länsbaserade organisationer, utan ka­naliserar
sina operativa insatser via föreningarna. Föreningarna blir då den naturliga
kontaktpunkten för länets mindre och medelstora företag i frågor som är
väsentiiga för dessa företags utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handelskammarförbundet anser det vara tillfredsställande
att utred­ningen så hårt trycker på att samhällets direkta näringspolitiska
insatser på regional nivå skall samlas till ett organ. Samtidigt framhåller
förbundet att det faktum att företagareföreningarna inom det statliga området
skall utgö­ra exportrådets regionala replipunkter inte får innebära att
handelskamrar­na som företrädare för det samlade näringslivet i resp. region
får mindre möjligheter att ge företagen service på utrikeshandelsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Många remissinstanser, däribland Landsting.sfärbundet,
Stockholms läns landsting, Gävdborgs läns landsting, länsstyrdsen i Gävleborgs
län, Södermanlands läns företagareförening samt Svenska kommunförbiindet, anser
dock att utredningens ståndpunkt är väl kategorisk. Flera av dessa instanser
menar att bl.a. kommunerna även i framtiden måste ha nära kontakter med
företagen för att kunna fullgöra sina servicefunktioner och övriga verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet framhåller bl.a. att landstingen för
sin del kan ha behov av egna organ för regionalpolitiska frågor, om deras
insalser på länsplanet kan vidgas. Vidare måste både landsting och
primärkommuner ha möjlighet att medverka inom regionalpolitiken i andra former.
Det handlar exempelvis om alt ta fram industrimark och lokaler, om att erbjuda
god kommunal service och att biträda företagen vid kontakter med andra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;samhällsinstanser. Således måste det finnas utrymme för
allmänt närings­livsfrämjande insatser som inte riktar sig direkt till enskilda
företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nära nog
samtliga remissinstanser tillstyrker eller lämnar utan erinran förslaget att
restriktivitet bör iakttas när det gäller att överlämna myndig­hetsutövning
till föreningarna. Industriverket understryker liksom utred­ningen att:
&amp;quot;stor restriktivitet måste iakttas om man överväger alt ge föreningarna
myndighetsutövande uppgifter. Föreningarnas karaktär av stöd- och serviceorgan
måste i stället markeras, varför uppgifter av fiskal, reglerande, föreskrivande
eller kontrollerande art i princip inte bör ges föreningarna&amp;quot;. RRV delar
denna uppfattning. RRV. liksom flera andra instanser,.bl.a. flera
länsstyrelser, anser dock att föratt undvika dubbelar­bete och för att utnyttja
föreningarnas miljökunskap dessa bör kunna utföra berednings- och
uppföljningsarbete åt andra organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det stora
flertalet remissinstanser, som har yttrat sig i denna del. anslu­ter sig till
utredningens uppfattning att föreningarna bör ges stor flexibilitet och
sjävständighet i sin verksamhet. Några instanser, bl.a. Svensk indu­slriförening
och LO synes dock mena att behovet av självständighet inte bör överdrivas utan
att behovet av central påverkan av föreningarnas verksamhet också måste beaktas.
Enligt LO ger utredningens resonemang på vissa punkter intryck av att man
underskattar värdet av central sam­ordning och styrning. LO vill rent allmänt
slå fast att näringspolitiken är och måste vara en huvuduppgift för staten. En
övergripande styrning av resurserna är nödvändig i syfte att utjämna de
regionala skillnaderna i sysselsättning. Detta har hittills varit lelativt
allmänt accepterat vad gäller regionalpolitiken och det måste i lika hög grad
gälla näringspolitiken. Statsmakterna bör därför klart slå fast att
företagareföreningarnas verk­samhet skall ha som utgångspunkt den planering som
sker inom ramen för regional- och näringspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2.2    Företagareföreningarnas jraintida målgrupp&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2.2.1    Utredningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningens
principiella utgångspunkt är att inom ramen för olika näringspolitiska insatser
bör samhället söka nå samtliga mindre och me­delstora företag som kan vara i
behov av stöd eller hjälp i någon form. Det är dock inte möjligt att på en gång
utvidga företagareföreningarnas mål­grupp i en sådan omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 enlighet
med sina tilläggsdirektiv föreslår utredningen att den nuvaran­de målgruppen -
främst de tillverkande företagen - utökas till att omfatta även vissa
tjänsteproducerande företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utvidgningen
av målgruppen bör dock enligt utredningen i ett första steg begränsas till att
omfatta tjänsteproducerande företag som har direkt an­knytning till den
nuvarande målgruppen. 1 den mån tjänsteproducerande företag vänder sig till
både tillverkande förelag och andra företag eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;enskilda konsumenter, får frågan om företagen är
stödberättigade avgöras från fall till fall av föreningarna. En förutsättning
för stöd bör dock vara att företagens huvudsakliga verksamhet är inriktad på
tillverkande företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen, som relaterar målgmppsavgränsningen till
Svensk nä­ringsgrensindelning (SNI), föreslår att följande näringsgrenar eller
delar av näringsgrenar bör ingå i föreningarnas målgrupp:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Företag inom
jordbrukets binäringar som inte omfattas av det särskil­da stöd som finns till
jordbrukets eller trädgårdsnäringens rationalise­ring&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sand- och
grustag, mineralbrott m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tillverkningsindustri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadshantverk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Produktionsvaruinriktad
partihandel och varuhandelsförmedling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lastbilstransport
och maskinuthyrning, vad gäller föreningarnas fö­retagsservice men däremot inte
kreditstöd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Juridisk,
ekonomisk, kameral och teknisk uppdragsverksamhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Renings-,
renhållnings- och rengöringsverksamhet, reparation av motorfordon samt
tvätteriverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om målgrupper bör enligt utredningen tas upp till
ny prövning efter några år med ledning av då vunna erfarenheter avseende
resursan­språk m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2.2.2    Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet remissinstanser som har yttrat sig i denna del,
däribland SHIOIIndustriförbundetjSAFtFamiljeföretagens förening, anser att ut­redningens
målgruppsavgränsning är välmotiverad eller tillfredsställande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flera
instanser anser dock att avgränsningen gjorts för snäv. Grossist­förbundet och
köpmannaförbundet anser sålunda att detaljhandeln bör ingå i målgruppen. Bl.a.
RRV, flera länsstyrelser och handdskamrar framhåller att turistnäringen bör
ingå i målgruppen. Malmgruvor, ytterliga­re delar av byggnadsindustrin,
åkerinäringen - även i fråga om kreditstöd -, restaurang- och hotellrörelse är
andra exempel på näringsgrenar som föreslås ingå i målgmppen. LRF,
Företagareföreningarnas förbund och bl.a. vissa företagareföreningar förordar
en större valfrihet i målgrupps­hänseende beträffande verksamhet i glesbygd,
t.ex. stuguthyrning och taxirörelse. Investeringsbanken förordar en mycket
allmänt hållen formule­ring för att ange målgmppsavgränsningen, nämligen:
&amp;quot;mindre och medelstor näringsverksamhet''.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Å andra sidan uttrycker åtskilliga remissinstanser,
däribland ett fiertal företagareföreningar, industriverket. Företagareföreningarnas
förhund och Norrlandsfonden tveksamhet inför den föreslagna utökningen av
målgruppen — från ca 35000 tiU ca 100000 företag. Dessa instanser förordar en
mer successiv utökningstakt så att stödet lill den primära&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;målgruppen inte minskas. Därvid framhålls att föreningarna
redan har svårigheter tUlgodose behoven hos den nuvarande målgruppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I sammanhanget framhåller LO att även om föreningarnas
verksamhet främst skall ta sikte på mindreföretagen så vill LO dock betona
vikten av att föreningarna strävar efter att upprätthålla goda kunskaper och
känne­dom om förhållanden även i större företag. Vidare anser LO rent princi­piellt
att företag som kommer i åtnjutande av olika samhälleliga stödåtgär­der skall
följa de allmänt accepterade spelregler som sedan länge är etable­rade på den
svenska arbetsmarknaden. LO menar sålunda bl.a. att det klart bör slås fast i
anvisningarna för föreningarnas kredilstödjande verk­samhel att det av
beslutsunderlaget i kreditärendet bör framgå huruvida relationerna till de
anställda är reglerade genom avtal samt huruvida mer betydande brister i
arbetsmiljön kan anses föreligga. Vidare bör framgå om företaget fullgjort sina
skyldigheter enligt medbestämmandelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna tillstyrker genomgående eller har inga
invändningar mot förslaget att frågan om målgmppsavgränsningen tas upp till ny
pröv­ning om ett par år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2.3    Företagsservice i fortsättningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2.3.1    Utredningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uiredningen framhåller sin allmänt positiva
grundinställning till den hittUls bedrivna verksamheten. I det stora hela
fungerar företagsservice­verksamheten väl enligt utredningen och fyller
uppenbarligen ett stort behov när det gäller småföretagens utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen föreslåratt företagareföreningarnas
företagsservice liksom hittills bör omfatta informations- och
kontaktverksamhet, allmän rådgiv­ning inklusive översiktliga företagsanalyser,
utbildningsservice samt kon­sultverksamhet. Verksamheten, som bör vara av aktiv
uppsökande ka­raktär, bör intensifieras och ges ökad spridning. En strävan bör
vara att på sikt nå samtliga företag inom målgruppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreningarna
bör ägna särskild uppmärksamhet åt rådgivning inom om­rådena produktutveckling,
marknadsföring och export samt åt den upp­följande verksamheien. Vad gäller
rådgivningsverksamheten anser utred­ningen att denna ofta bör kunna begränsas
till en allmän och översiktlig genomgång av företagets funktioner och
eventuella problem. Genomfö­randet av djupgående analyser, liksom mer
omfattande åtgärdsförslag, bör i princip överlåtas till utomstående konsulter.
Föreningarna bör iaktta viss restriktivitet i fråga om renodlad
konsultverksamhet i egen regi och med egna resurser. Uppfattningen grundas på
bl. a. att föreningarnas perso­nella kapacitet i regel inte medger alltför långvariga
engagemang i ett och samma företag. Den mer allmänna
rådgivnings-/analysverksamheten är mycket tidskrävande och fordrar hård
prioritering vad gäller urvalet av företag. Föreningarna måsle sålunda hushålla
med sina resurser. Ett ytter-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ligare skäl till utredningens principiella ståndpunkt i
denna fråga är att föreningarna inte bör få karaktären av konkurrenter till
etablerade privata konsultföretag eller näringslivsorganisationer. I den mån
konsultverksam­het bedrivs bör uppdragen normalt debiteras med marknadsmässig
avgift, eller i vart fall med ett belopp som lägst motsvarar föreningarnas
själv­kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen föreslår särskilda åtgärder för att främja
etablering av nya företag. De omfattar bl. a. kartiäggning av utvecklingsbara
idéer, informa­tion till potentiella nyföretagare samt intensifierade åtgärder
i form av råd­givning och utbildning under inledningsskedet för ett nybildat
företag. Ut­redningen framhåller att insatserna på detta område å ena sidan bör
vara av mer genereU karaktär, dvs. ägnade att skapa en allmänt sett gynnsam
lokal och regional miljö för att ta fram nya idéer och projekt, eller inriktade
på informations-, konferens- och utbUdningsverksamhet med tänkbara nyföre­tagare
som målgmpp. Dessa insatser kan exempelvis omfatta regionala kartläggningar och
analyser av utvecklingsbara affärsidéer samt icke tillgo­dosedda behov av
lokal/regional produktion i form av t. ex. underieveran-ser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Å den andra sidan är enligt utredningen olika insatser
också nödvändiga i ett senare stadium av företagsbildningsprocessen - efter ett
eventuellt etableringsbeslut. Dessa bör vara väsentligt mer selektivt utformade
och konkreta. De bör omfatta samtliga utvecklingsfaser som ett nybildat företag
genomgår, dvs. förberedelsefas, startfas och inkörningsfas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 förberedelsefasen finns flera åigärder som kan
aktualiseras och ut­vecklas, bl. a.:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;information och
utbildning i &amp;quot;att starta eget&amp;quot; eller på annat sätt exploa­tera en
affärsidé,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rådgivning och
bistånd i planeringsuppgifter, t. ex. marknadsanalyser,
kapitalbehovsberäkningar, investeringskalkyler, lokalutformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kontaktförmedlingsverksamhet
mellan å ena sidan potentiella nyföreta­gare och å andra sidan övriga
intressenter som innovatörer. idégivare, kompanjoner, lokala/regionala och
centrala myndigheter och organisa­tioner, finansiärer, tänkbara kunder och
leverantörer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SärskUda åtgärder föreslås även för att förbättra
underleverantörsföre­tagens situation. En särskild funktion för
underleverantörsfrågor bör fin­nas vid varje förening. Utredningen framhåUer
att flertalet underleverantörer är småföretag. De ingår således i
företagareföreningarnas nuvarande mål­gmpp. De flesta föreningar sysslar därför
redan nu med någon form av underleveransförmedling. Verksamheten är dock ännu relativt
ringa och heterogen tiU sin inriktning och uppläggning. Särskilda resurser för
ändamå­let saknas. Målsättningen är oklar. Behovet av förbättrade kontakter
meUan köpare och säljare av underleveranser har stunulerat tiU uppkomsten av en
rad förmedUngsorgan med i huvudsak regionalt eUer branschmässigt avgrän­sade 
verksamhetsområden. TUl denna kategori  hör bl. a.  Swed-Expo,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Smedbörsen i EskUstuna, Norrland Center och AC-Mekan i
Skellefteå. Sveriges Mekanförbund ger dessutom ut ett rikstäckande
verkstadstekniskt bearbetningsregister och svarar även för en intern-nordisk
leverantörsbörs. Exportrådet och handelskamrarna förmedlar förfrågningar från
utländska kunder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen
anser att föreningarna bör ha en viktig uppgift när det gäller att i samarbete
med nyss nämnda organ, centrala och regionala/lokala myndigheter,
intresseorganisationer m. fl. bidra till en utbyggnad och dif­ferentiering av
näringslivet. Möjligheten att i större utsträckning än hittills få till stånd
inomregionala underleveranssystem framstår därvid som in­tressant. Utnyttjande
av spridningseffekter från basindustrier, offentlig upphandling,
leverantörsbörser och förmedlingsorgan av olika slag är exempel på vägar, längs
vilka detta mål bör kunna nås. En allmän höjning av underleverantörernas
kompetens, t. ex. genom information, rådgivning och utbildning, bör också söka
åstadkommas genom medverkan av före­ningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att samhällets stöd inom underleveransområdet skall
bli effektivt måste det enligt utredningen omfatta en hel serie åtgärder
inordnade i ett gemensamt program.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De
centrala serviceinstanserna från industriverkets sida med inriktning på att bl.
a. effektivisera föreningarnas organisation och verksamhet hör utökas och
intensifieras. Detta är enligt utredningen en viktig förutsätining för att
föreningarna i sin tur skall kunna främja utvecklingen bland mål­gruppsföretagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande företagareföreningarnas utbildningsservice
framhåller ut­redningen att denna bör betraktas som en integrerad del av företagsser­viceverksamheten.
De utbildningsbehov som kommer fram bl. a. genom utbildningskonsulenternas
verksamhet bör kanaliseras till olika utbild­ningsgivare. Föreningarna bör inte
själva bedriva kursverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vidare
föreslår utredningen att funktionerna vid SlFU:s filialkontor i Malmö.
Göteborg, Växjö och Luleå bör föras över till företagareförening­en på resp.
ort. Dessa föreningar får härmed en särskild utbildningsenhet med de tidigare
filialkontorens uppgifter. Utredningen framhåller bl. a. de näraliggande
uppgifterna för föreningarnas utbUdningsservice resp. filial­kontoren.
Utredningen erinrar härvid om sin principiella utgångspunkt att regionala
näringspolitiska insatser- till vilka utbildningen räknas - så långt möjligt
bör kanaliseras genom ett organ, nämligen företagareföreningarna. Vidare
framhålls att kraven på samordning och integration av rådgivnings-och
utbildningsverksamhet torde komma att öka. Detta talar enligt utred­ningen för
ett starkt organisatoriskt samband mellan filialkontorens upp­gifter och
företagareföreningarnas. UtbUdningsenheterna inom berörda föreningar föreslås
få en egen budget. Vidare bör motsvarande funktion på utbildningsområdet byggas
upp vid ytteriigare två föreningar, dels i Stock-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;holm eller Nyköping med Mellansverige som
upptagningsområde, dels i Falun eller Gävle med nedre Norrland som
upptagsningsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2.3.2 Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det stora flertalet remissinstanser tillstyrker eller
lämnar utan erinran utredningens förslag om företagsservicens inriktning mot
främst produkt­förnyelse, marknadsföring och export samt underleverantörs- och
nyeta­bleringsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Exportkredilnämnden hälsar med tillfredsställelse
utredningens förslag om att företagareföreningarnas rådgivningsverksamhet bl.
a. inom expor­tområdet bör intensifieras och understryker att detta innefattar
angelägna arbetsuppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några instanser, däribland Svensk induslriförening och
några länsstyrel­ser anser dock att utredningen har överbetonat värdet av
underieveran-törsinriktade insatser. Omfattande ansträngningar att marknadsföra
länets egna underlverantörer torde enligt Svensk industriförening knappast till­föra
landets industri ökad effektivitet annat än mycket margineUt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Å andra sidan understryker många instanser betydelsen av
intensi­fierande insatser i syfte att förbättra underleverantörsföretagens
situation. LO framhåller att dessa företag ofta bedriver verksamhet under
mycket osäkra förhållanden och att de ofta är beroende av enstaka produkter och
kunder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges CivUingenjörsförhiind sympatiserar med
utredningens strävan att stödja produktutveckling och marknadsföring. Dock
borde utredningen bättre ha preciserat hur detta skall gå till. Det är inte
minst viktigt att beakta att även tjänster är produkter och således i behov av
produktut­veckling och marknadsföring. För stöd till marknadsföring bör
företaga­reföreningarna ha ett allmänt marknads- och branschkunnande samt ett
kunnande om marknadsföringsteknik. Härutöver bör register över mark­nadskonsulter
finnas. Kärnan i begreppet produktutveckling torde vara leknisk utveckling av
produkten som sådan till den form i vilken den skall produceras för marknaden.
Självfallet lämpar sig inte denna typ av verk­samhet för
företagareföreningarna, ens om dessa drev en omfattande egen konsultrörelse.
Det stöd föreningarna kan ge är att speciellt ha produktut­veckling och dess
problem i åtanke vid t. ex. kreditstöd och översiktliga företagsanalyser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SHIOjIndustriförbundetl SAF! Familjeföretagens förening,
Handels­kammarförbundet och ytterligare några instanser är tveksamma tUl
utbytet av den uppsökande verksamheten. Eftersom denna är mycket resurskrä­vande
är det enligt SHIO/lndustriförbundel/SAF/Familjeföretagens före­ning
naturligare att låta företagen gå till föreningarna än tvärtom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De allra flesta remissinstanserna som har synpunkter i
denna fråga tillstyrker eller lämnar utan erinran utredningens förslag i fråga
om kon­sultverksamhet inkl. debiteringsprinciper för sådan verksamhet vid
föien-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ingarna. Industriverket anför att föreningarna inte bör
låsa sina resurser i ett fåtal företag. Genomförandet av de djupgående
analyserna bör därför överlåtas till utomstående konsulent.
SHIOIIitdustriförhiindeilSAFIFa-miljeföretagens förening understryker
utredningens slutsats att förening­arna bör kunna bedriva konsultverksamhet,
men att de bör vara återhåll­samma i detta hänseende då lämpliga utomstående
konsulter finns att tillgå. Föreningarnas konsultverksamhet bör självfallet
debiteras med marknadsmässiga avgifter, så att en snedvriden
konkurrenssituation inte uppstår. Målsättningen bör vara att upprätthålla goda
kontakter med och stimulera utvecklingen av lokala konsultföretag. Detta får
dock inte hindra att föreningens tjänstemän följer upp vissa ärenden samt att
de har möjlig­het att själva undantagsvis ta itu med mer omfattande
konsultverksamhet, anför organisationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens allmänna inställning till
utbildningsfrågornas betydelse för småföretagens utveckling delas genomgående
av remissinstanserna. SÖ anför att utredningens överväganden och förslag
beträffande utbildnings­service inom företagareföreningarna var ändamålsenliga.
IFL säger sig dela utredningens principiella syn på föreningarnas roll i
utbildningssam­manhang. En liknande uppfattning förs fram av SHIOIIndustriförbundetI
SA Fl Familjeföretagens förening.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande förslaget att funktionerna vid SlFU:s
filialkontor bör föras över till företagareföreningarna råder delade meningar
bland remissinstan­serna. Flera instanser, bl. a. RRV, statskonlorei,
deceniraliseringsutred­ningen, Handdskammarförhiindet och några
företagareföreningar till­styrker förslaget. Decentraliseringsutredningen anför
att: &amp;quot;det är från de redovisade utgångspunkterna fullt naturiigt all
SlFU:s utbildningsverk­samhet decentraliseras till företagareföreningarna.
Ansvaret för utbild­ningens genomförande bör efter hand kunna spridas till fler
föreningar. Den av företagareföreningsutredningen föreslagna utökningen till
sex orter bedömer decentraliseringsutredningen som ett steg i en sådan utveckling&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtidigt
ställer sig ett stort antal instanser avvisande till förslaget. Detta gäller
bl. a. SHIOIIndustriförbundetlSAFIFamiljeföretagens för­ening. Svensk
industriförening, LO. Företagareföreningarnas förbund och fierialei
företagareföreningar, vilka anser att nuvarande organisation bör behållas.
Kritiken från Företagareföreningarnas förbund och företagare­föreningarna går
bl. a. ut på att utredningens förslag skulle innebära att utbildningsenheten
tvingas tjäna två hvudmän nämligen företagareföre­ningarna i fråga om
organisation och administration och SIFU i fråga om arbetsinnehåll. Om
förslaget genomförs innebär det vidare enligt Företaga­reföreningarnas förbund
att kostnaderna för marknadsföring av kurserna åvilar föreningarna medan
resultatet av denna arbetsinsats tUlfaller SIFU. Den avvisande inställningen
från övriga instanser motiveras främst av att nuvarande ordning fungerar väl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kritisk mot förslaget är även industriverket, som för sin
del dock före-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;slår att filialkontoren förs till verkets
industriavdelning. Ytterligare några instanser stöder den tanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommentarerna lill ulredningens ståndpunkt att
föreningarna inte bör bedriva egen kursverksamhet är mycket få. Industriverket
stöder princi­piellt den tanken men framhåller samtidigt att föreningarna bör
ha möjlig­het att anordna företagsintern utbildningsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2.4 Kreditstöd i fortsättningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2.4.1 Utredningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen framhåller att bilden av småföretagens
kapitalförsörjnings­situation är mycket splittrad. Otvivelaktigt har
småföretagen som regel lägre soliditet och därmed ett större kreditberoende än
större företag. Rent allmänt torde behovet av att stimulera den mindre
företagsamheten ställa ökade krav på kapitaltillgång och kreditvolym.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovet av utvidgning av samhällets kreditstöd bör i
första hand kunna tillgodoses genom olika förändringar inom ramen för
befintliga stödfor­mer/institut. Det är vidare väsentligt att varje företag får
en totalt sett sund finansiering. Utredningen föreslår mot den bakgrunden att
reglerna för vilka åtgärder som kan berättiga till direktlån och garantilån bör
ges en mer generell utformning. Särskilda skäl bör inle längre krävas för att
kredilslöd skall kunna utgå till exempelvis anskaffning av
omsättningstillgångar eller marknadsföring och produktutveckling. Kreditstöd
bör kunna utgå även för köp av aktier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att tillgodose företagens behov av projektbundet
villkorligt kredit­stöd för såväl produktutveckling som marknadsinvesteringar
bör prövas möjligheten att ge statens utvecklingsfond resurser för en utvidgad
verk­samhet. Fonden bör därvid kunna stödja även rena marknadsinvestering­ar.
Företagareföreningarnas samarbete med utvecklingsfonden bör ytterli­gare
fördjupas. Redan i dag har företagareföreningarna vissa möjligheter att lämna
direktlån för produktutveckling och marknadsföring. Det finns emellertid enligt
utredningen ett behov av att kunna lämna lån med villkor­lig
återbetalningsskyldighet för sådana projekt. Detta behov kan lämpligast
tillgodoses genom att utvecklingsfonden ges vidgade utlåningsmöjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kreditstöd till nyetablerade företag bör kunna ges med
särskild högt risktagande och med längre amorteringsanstånd än vad som f. n. är
möj­ligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att ytterligare underlätta utveckling av nya produkter
och nya före­tag bör föreningarna få möjlighet att med särskilda medel ge
villkorliga lån till preliminära konsultundersökningar avseende främst
produktutveck­ling. Utredningen nämner att det i olika sammanhang under de
senaste åren, bl. a. i riksdagsmotioner, har väckts förslag om speciell
kreditgivning via företagareföreningarna i syfte att på projektbasis stödja
produktut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;veckling i småföretagen. Förslagsställarna har betonat
vikten av att insat­serna ligger så nära företagen som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen föreslår all föreningarnas möjlighet är lämna
lån till pro­duktutveckling och marknadsföring byggs ut så att föreningarna kan
be­vilja lån med villkorlig återbetalning i vissa situationer, främst vid
prelimi­nära och förberedande undersökningar av affärs- eller produklidéer. Det
kan gälla en smärre teknisk ulredning. en marknadsanalys elleren
patent-barhetsgranskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande stödmöjligheter med såväl direktiån från
föreningarna som alternativt industrigarantilån från statens industriverk bör
behållas. Enligt utredningen har direktlånesystemet den avgörande förtjänsten
att företa­gareföreningarna snabbt och på egen hand kan besluta om och betala
ut lån. I tider med kreditrestriktioner har dessutom föreningarna i många fall
visat sig ha större möjligheter än de ordinarie kieditinstituten alt ge risk­krediter
till måttliga kostnader för företagen. Å andra sidan anser utred­ningen att
garantilån är att föredra i många fall. Låntagaren kan genom att utnyttja
garantilån i regel samla sina krediter hos en och samma långiva­re/bank.
Garantisystemet ställer också små anspråk på direkt statlig finan­siering. Då
fråga är om direktlån till företag inom stödbranscher eller andra branscher som
fordrar riksöversikt bör samråd ske med industriverket och/eller annat berört
centralt organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Löptiderna
för direktlån och garantilån genom föreningarna bör kunna fastställas på ett
flexiblare sätt än som nu sker, alltifrån kortfristiga kredi­ter till 20-åriga
lån. med hänsyn till främst investeringsobjektens ekono­miska livslängd och
skattemässiga avskrivningstid. Nyetablerade företag bör kunna få
amorteringsanstånd under högst fem år. övriga förelag under högst tre år. Det
organ som beslutar om stöd bör sålunda få större frihet att anpassa
amorteringsvillkoren lill omständigheterna i det enskilda fallet. Utredningen
betonar dock att den utökade maximala lånetiden bör utnytt­jas sparsamt och att
många lån bör kunna amorteras på avsevärt kortare tid än tio år. En snabb
återbetalning av lån ger föreningarna ökade resurser till ny utlåning. De kan
därmed stödja fler företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kraven på personliga borgensåtaganden av företagsägaren
och denne närstående personer i samband med upplåning bör mildras väsentligt.
Som riktlinje bör dock liksom hittills gälla att låntagaren skall lämna
säkerheter i företagets reella egendom och därvid garanteras en viss ekonomisk
rörel­sefrihet. Utredningen betonar viklen av att inte för stränga
säkerhetskrav tillämpas, vUket skulle motverka syftet med stödet. Frågan om
borgens­krav får avgöras från fall till fall av den instans som beslutar om
stödet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utiåningsräntan för direktiån och garantilån bör enhetiigt
bestämmas till 3,0 procentenheter över vid varje tidpunkt gällande diskonto,
vilket motsvarar den nivå som i allmänhet tillämpas idag. Utredningen påpekar
att det i och för sig vore skäligt att tillämpa en något högre och därmed mer
marknadsmässig räntesats för dessa typer av krediter, men är med tanke &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;6 Riksdagen 1977178. I saml. Nr 40.
Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;på småföretagens behov av gynnsamma betingelser för sin
utveckling inte beredd att föreslå någon höjning av ränteläget. Utredningen
föroidar all samma räntenivå liksom hittills tillämpas för både garantilån och
direktlån, eftersom valet av stödform annars kunde komma att styras av räntenivåer­na
i stället för som hittills av lånebeloppens storlek. Enligt utredningsför­slaget
skulle bankerna som hittills årligen betala in 0,5 % av uteslående lånebelopp
till staten i förlusttäckningsavgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En ökad decentralisering av lånebeslut till länsplanet bör
få formen av höjd lånegräns för direktlånen i stället för delegering av vissa
garantilåne­ärenden. Gränsen för föreningarnas direkta utlåning till enskilda
företag bör sålunda höjas från f. n. 300 000 kr. till 500 000 kr. Giänsen bör
omprö­vas efter ett par år. Frågan om lånegräns bör enligt utredningen ses mot
bakgrund av bl. a. föreningarnas samarbete med Investeringsbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uiredningen förutsätter vidare att garantilånen i
fortsättningen far någon form av gynnsam särbehandling i samband med kreditrestriktioner
så alt småföretagens kreditförsörjning inte försvåras i alltför hög grad i
sådana situationer. Utredningen vill dock inte förorda en mer långtgående särbe­handling
av garantilånen med hänvisning bl. a. till att många småföretags kreditproblem
kan lösas med hjälp av direktlån från föreningarna, i vis.sa fall i kombination
med lån från Investeringsbanken. I anslutning till be­handlingen av
kreditstödsfrågorna tar utredningen upp frågan om ett före­tag bör vara
berättigat till sådant stöd även om personalens anställnings­förhållanden inte
är reglerade med facklig organisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen, som hänvisar till bedömningar av
industriverket och till riksdagsbehandling av frågan, anser att
företagareförening skulle gå utan­för ramen för gällande ordning om föreningen
skulle låta sin kreditbedöm­ning påverkas av miljö- eller avtalsförhållanden,
såvida inte dessa är av betydelse för företagets kreditvärdighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreningarnas skyldighet att avsätta viss del av
lånemedlen till förlust-täckningsfonder bör upphöra. Föreningarna bör i
fortsättningen få sina låneförluster täckta genom årliga statliga
förlusttäckningsbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om bidrag till energibesparande åtgärder till
näringslivet bör föreningarnas beredande uppgifter kunna vidgas.
Beslutanderätten i ären­den avseende mindre bidragsbelopp kan lämpligen
överföras från industri­verket till föreningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De uppgifter i fråga om beredning och uppföljning av s. k.
hotellgaran-tilån, som f n. åvilar riksbankens avdelningskontor, bör överföras
på föreningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2.4.2 Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag om förbättringar på kreditområdet
bemöts i stort positivt av remissinstanserna. Sålunda finner exempelvis
fiUlmäklige i riksbanken de synpunkter och förslag, som uiredningen i denna del
har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;redovisat i huvudsak väl ägnade att läggas till grund för
den fortsatta verksamheten. Svenska komnninförbiindei anser det värdefullt om
före­ningarna i enlighet med förslagen ges ökade möjligheter att utvidga kre­ditstödet
och att därvid i viss utsträckning höja risknivån, inte minst med hänsyn till
stödets syfte att utgöra ett komplement till det ordinarie kredit­väsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulredningens uppfattning av samhällets kreditstöd bör
förmedlas inom ramen för befintliga stödformer och all reglerna för kredilslödberältigade
åigärder bör ges en mer generell utformning mottas positivt av nära nog
samtliga remissinstanser som har yttrat sig i denna del. LO ställer sig dock
kritiskt till förslagel om lån för köp av aktier. Några instanser, bl. a.
exportrådet, STU och statens uiveckUngsjönd uppehåller sig särskilt vid frågan
om stöd till marknadsinvesteringar. Exportrådet anser det vara: &amp;quot;i hög
grad önskvärt med en fond för direktlån till mindre och medelsiora företag,
villkorliga lån avsedda för marknadsinvesteringar i utlandet&amp;quot;. STU anser
att lånebehovet bör kunna tillgodoses genom införandel av någon typ av
villkorliga projektbundna lån. Utvecklingsfonden anser för sin del att sådana
lån i fortsättningen bör kunna administreras av fonden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag som speciellt syftar till att
stimulera nyetableringar röner särskilt intresse hos flera remissinstanser, bl.
a. SHIOIIndustriför­bundetI SAF jFainiljejöreiagens förening, länsstyrelsen i
Västerhoitens län samt Göteborgs- och Bohus lundslingskoinmun.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SHIO/lndustriförbundet/SAF/Familjeföretagens förening
föreslår att särskilda &amp;quot;etableringslån&amp;quot; på 50 000 kr. bör införas.
Lånen föreslås kunna vara amorteringsfria upp till fem år och löpa med långa
ålerbetalningstider. Länsstyrelsen och landstinget anser att lån i samband med
nyetableringar bör kunna utgå på i princip samma villkor som gäller för
lokaliseringslån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag om lån med villkorlig
återbelalningsskyldighel för preliminära undersökningar på bl. a.
produktutvecklingsområdel stöds ge­nomgående av de remissinstanser som har
yttrat sig över förslaget. Bl. a. industriverket och statens utvecklingsfond
förordar dock att stödet bör lämnas som bidrag i stället för som lån. Skälet
härtill anges vara det tidskrävande uppföljningsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslaget
om att nuvarande ordning med såväl direktlån från företaga­reföreningarna som
lånegarantier från industriverket bör behållas vinner stöd hos nära nog
samtliga inslanser. RRV anser dock att endast lånega­rantiformen bör behållas
framöver. Några avgörande argument för att direktlån skall kunna lämnas vid
sidan av garantilån har RRV inte funnit. RRV pekar bl. a. på garanlilånens
fördelar i fråga om administration. Om direktlån likväl behålls bör någon form
av samordnad låneadministralion eftersträvas. Vidare förordar några
remissinstanser, däribland Företaga­reföreningarnas förbund samt ett antal
företagareföreningar och länssty­relser, att vissa beslut om garantilån
delegeras till regionalt organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några instanser,  bl. a. industriverket, ftillmaktIge i
riksbanken  och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska sparbanksföreningen, har synpunkter på
utredningens tanke­gångar att garantilån regelmässigt bör kunna undantas från
bestämmelser­na om utlåningstak för bankerna i samband med kreditrestriktioner.
Indu­striverket ställer sig positivt till en sådan ordning. Fullmäktige i
riksbanken och sparbanksföreningen avvisar bestämt tanken. Sålunda anför
fullmäkti­ge i riksbanken bl. a. att: &amp;quot;likviditets- och kassakvotssystemen
är gene­rella styrmedel och bör utnyttjas utan begränsande undantag. Något un­dantag
har heller aldrig gjorts, ehuru krav därpå framställts i olika sam­manhang.
Gjordes undantag skulle ytterst svårhanterliga gränsdragnings­problem uppkomma.
Det kan nämligen knappast hävdas att industrigaran­tilånen är så angelägna, att
de ensamma skulle få utgöra undantag. Grund torde nämligen saknas för den
allmänna bedömningen, att de lån, i vilkas förberedelser en företagareförening
engagerat sig, är mer betydesefulla för svensk ekonomi än många andra lån.
Gjordes vidare undantag för stora områden av krediter, skulle instrumentens
effektivitet försvagas&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag om mer flexibla löptider för direktlån och
garanlilån hälsas med tillfredsställelse av det stora flertalet
remissinstanser. Några instanser bl. a. Svenska bankföreningenjPK-banken och
Sveriges föreningsbankers förbund understryker dock utredningens uppfattning
att längre lånetider än lio år bör förekomma endast i undantagsfall.
Föreningsbankernas förbund anser dessutom att det är lämpligt att behålla den
nuvarande maximigrän­sen på tio år för garantilånen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag att kraven på företagsägare och denne
närstående personer att åtaga sig borgensansvar bör mildras väsentligt vinner
stöd hos en bred remissopinion. Sparbanksföreningen framhåller att om alllför
stränga säkerhetskrav tillämpas så motverkas syftet med stödet. En lik­nande
uppfattning företräds av Sveriges föreningsbankers förbund, som anför att
borgen gör bäst nytta om den tillämpas i rimlig proportion till förmåga.
Västernorrlands företagareförening framhåller i sammanhanget behovet av
centrala regler eller anvisningar för hur begränsningen av borgenskraven får
utformas. Föreningen påpekar risken för att olika praxis i de skilda länen kan
uppfattas som en orättvisa bland företagen. LO år tveksam till förslaget.
Enligt LO skulle man kunna tänka sig ett villkorat borgensansvar, dvs.
personlig borgen skulle gälla om företagaren inte uppfyller vissa specificerade
villkor. Även Företagareföreningarnas för­bund och några företagareföreningar
anser att ett system med villkorat borgensansvar bör övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag att räntenivån för direktlån och
garantilån bör knytas till diskontot och bestämmas till 3,0 procentenheter över
denna nivå möts av olika uppfattningar hos det fåtal remissinstanser som har
yttrat sig i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Positiva till förslaget är bl. a. SHIOI Industriförbundet!
SA Fl Familjefö­retagens förening.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska  bankföreningen!PK-banken,  Sveriges
föreningsbankers för-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hund, industriverket och ytterligare några instanser, bl.
a. Göteborgs och Bohus läns företagareförening anser att räntan för
garantilånen bör sättas högre än enligt utredningens förslag Svenska
bankföreningen/PK-banken förordar sålunda 3,5 procentenheter över diskontot och
motiverar detta med att garantilånen är betydligt mer arbetskrävande för
bankerna än industriutlåning i allmänhet. Bankföreningen/PK-banken anser vidare
att det vore olämpligt att fastställa räntenivån i låneföifattningen, eftersom
man i en förordning inte bör reglera förhållanden mellan kreditinstituten och
deras kunder. En liknande uppfattning framförs av bl. a. Svenska
sparbanksföreningen, som framhåller att räntan liksom hittills bör regleras i
avtal mellan staten och kreditinstituten. Göteborgs och Bohus läns före­tagareförening
anseratt räntan bör höjas med I procentenhet, bl. a. av det skälet att det
därvid enligt föreningen skille bli lättare att placera garantilån i bankerna.
Industriverket påpekar att de flesta företag är beredda att betala en något
högre ränta för garantilån inför risken att inte alls erhålla lån för en lönsam
investering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslaget
att gränsen för föreningarnas direktlån till varje enskilt förelag bör höjas
till 500 000 kr. stöds genomgående av remissinstanserna. Sålun­da framhåller
bl. a. Flertaletföretagareföreningar att ökade kostnader för byggnader och
maskiner m. m. motiverar en höjning. Deceniraliseringsut­redningen godtar den
föreslagna lånegränsen på 500 000 kr. men bedömer inte beloppet som en gräns
mellan de ärenden som föreningarna själva kan pröva och de ärenden som bör
handläggas centralt. Beloppsgränsen är i stället ell uttryck för den inriktning
statsmakterna vill ge direktlåneslödet -i förhållande till andra kreditformer.
Även efter fortsatta höjningar av lånegränsen finns det enligt decentraliseringsutredningen
förutsättningar att låta företagareföreningarna besluta i samtliga
direktlåneärenden. In­vesteringsbanken framhålleratt höjningen kommeratt
innebära en väsent­lig förbättring av föreningarnas möjligheter att tillgodose
de mindre företa­gens lånebehov. Investeringsbanken anför vidare att banken är
beredd all fortsätta och fördjupa samarbetet med föreningarna i fråga om de s.
k. kombinationslånen. Samtidigt ställer sig banken kritisk till alt direktlånen
även i fortsättningen finansieras enbart med budgetmedel och anför: &amp;quot;En
nackdel med detta äratt anslagens storiek mera torde avspegla det statsfi­nansiella
läget än föreningarnas och därmed de mindre och medelstora företagens behov av
riskvilligt lånekapital. Bankens uppfattning är alt erforderliga lånemedel bör
ställas till föreningarnas förfogande via den existerande kapitalmarknaden och
ställer sig beredd att medverka härvid­lag&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag att föreningarna i fortsättningen bör få sina låne­förluster täckta
genom årliga statliga bidrag kritiseras av några remissin­stanser.
Sparbanksföreningen erinrar om att detta system ställer stora anspråk på den
enskilda företagareföreningens likviditet. Företagareföre­ningarnas förbund
anser det vara en fördel om föieningarna själva dispo-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nerar förlustläckningsmedel. Detta bidrar enligt förbundet
till en väl av­vägd riskprövning. &amp;quot;Eftersom föreningarna har fått det
stora förtroendet att låna upp ansengliga belopp av staten utan några som helst
säkerheter, borde de även ha förtroendet att förvalta egna
förlusttäckningsmedel&amp;quot;, inför förbundet, som föreslår att föreningarna bör
få sig tilldelade förlust­täckningsmedel motsvarande i stort en fördubbling av
de genomsnittliga nuvarande förlusterna per år, dvs. 4%. SHIOIIndustriförbundeilSAFj
Familjeföretagens Jörening och nära nog samtliga företagareföreningar ansluter
sig till förbundets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag att beslutanderätten beträffande
mindre bidrags­belopp till energibesparande åtgärder liksom beredning av ärenden
om s. k. hotellgarantilån bör överföras till föreningarna tillstyrks eller
godtas av det övervägande antalet remissinstanser som har yttrat sig i dessa
frågor. Beträffande den förstnämnda typen av ärenden framhåller SHIO!
Indtistriförbundei!SAF!Familjeföretagens förening att detta ligger i linje med
förslaget att decentralisera beslutsfattandet till de enskilda förening­arna i
ärenden av rutinkaraktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om förvaltningen av hotellgarantilånen anför
fullmäktige i riks­banken att banken även i fortsättningen är intresserad av
att handha förvaltningen men inte vill motsätta sig ett överförande om detta
skulle visa sig vara lämpligt. Värmlands läns företagareförening vill inte mot­sätta
sig den föreslagna överföringen men anser det principiellt felaktigt att
föreningarna på detta sätt får ytterligare en utvidgning av målgruppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En liknande uppfattning framförs av Göteborgs och Bohus
läns företa­gareförening som anser att denna typ av serviceföretag först senare
bör införas bland föreningarnas kreditkunder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2.5 Företagarejöreningarnas resursbehov m. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2.5.1 Utredningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningarnas resurser i form av personal,
tillgång till central service samt lånemedel behöver enligt utredningen
förstärkas väsenlligi under de närmaste åren. De främsta skälen till detta är
dels att föreningar­na redan med nuvarande verksamhet inte har fullt
tillräckliga resuerser. dels behovet av förstärkta insatser för att främja
nyetablering och bidra lill en effektiv underleveransförmedling, dels den
föreslagna utvidgningen av föreningarnas målgrupp och dds de föreslagna
förändringarna i låneverk­samheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En rimlig tillväxttakt borde kunna leda till en
fördubbling av föreningar­nas administrativa resurser fram till början av
1980-talet, motsvarande en personalökning med ca 400 anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller finansieringen har utredningen utgått ifrån att
såväl staten som resp. landsting komnier att medverka för att möta det ökade
resursbe­hovet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovet av utökade statliga lånemedel kommer att
accentueras av bl. a. den höjda dirketlånegränsen och vidgade möjligheter att
ge amorteringsan­stånd. Medlen för föriusttäckning kan komma att behöva utökas
på längre sikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Resurserna
för central service till föreningarna bör enligt utredningen ökas i lägst samma
takt som utvidgningen av föreningarnas egna resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De statliga bidragen till föreningarnas lönekostnader och
övrig admini­stration bör anvisas under ett anslag i stället för som nu under
tre anslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2.5.2 Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas genomgående uppfattning är att
föreningarna måste tillföras ytterligare resurser i form av lånemedel m. m. och
personal föratt kunna fullfölja sina nuvarande, och inte minst sina kommande,
uppgifter. Ett stort antal instanser uttrycker emellertid viss tveksamhet inför
den föreslagna utbyggnadstakten. Andra remissinstanser säger sig ha svårt att
ta ställning till omfattningen av resursbehovet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RRl'' anser att ställning inte bör tas ännu till den
föreslagna utbyggnads­takten av föreningarnas resurser ulan att denna fråga
prövas successivt allteftersom erfarenheter fås av den nya inriktningen av
verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Industriverket
betonar att expansionen i de enskilda föreningarna bör beslämmas utifrån de
förhållanden som råder i resp. län, exempelvis när det gäller övrigt utbud av
service, företagstäthet m. m. Verket förordat att målsättningen bör vara alt
föreningarna på sikl har resurser i minst den omfattning som utredningen
föreslår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet
år inte berett att tillstyrka förslaget om en fördub­bling av resurserna under
de närmaste fem åren. Vad som kan avdelas bör enligt förbundet avgöras vid
direkta överläggningar mellan stat och lands­ting. I det sammanhanget kan även
större tillskott än vad utredningen har förutsatt behöva övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SHIO!Industriförbundet!SAF!Familjeföretagens
förening anser att det är tveksamt om en fördubbling på personalsidan är
lämplig eller ens möjlig att genomföra på så kort tid med hänsyn till de
utbildningsinsatser som måste bli nödvändiga. Föreningarna kan knappast hinna
med att anställa och utbilda ny personal i den utsträckningen, samtidigt som de
enligt planerna skall utöka verksamheten så pass kraftigt. Det väsentliga är
att tillräckliga resurser ställs till föreningarnas förfogande, för att dessa
skall kunna växa på ett balanserat sätt i harmoni med expansionen i verksam­heten.
Stor frihet bör därvid lämnas åt föreningarna att själva avgöra om de vill
anställa ytterligare personal eller köpa tjänster på konsultbasis, bl. a. från
branschorganisationer med speciell sakkunskap inom det aktuella området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jämtlands läns företagareförening betonar att utökningen
av förening­arnas kapacitet i första rummet måste inrikta sig på en utökning av
de kvalitativa insatserna och i andra hand på de kvantitativa insaterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller fördelningen av resurser på olika län menar
flera remissin­stanser, bl. a. Företagareföreningarnas förbund.
Västernorrlands, Jämt­lands och Gotlands läns företagareförening ett antal
länsstyrelser samt Göteborgs och Bohus läns landsting att det är synnerligen
viktigt att grunder för fördelningen av företagareföreningarnas anslag
fastställs. Med hänvisning till industriverkets nuvarande huvudsakliga
fördelningsgrund -antalet industriföretag inom länet - anförs bl. a. att kraven
på insatser inom industrifattiga län torde vara väsentligt högre än inom
industririka län. Å andra sidan framhåller företagareföreningen i Stockholms
län som betjänar en förhållandevis företagstät region, sina otillräckliga
resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några instanser påpekar i sammanhanget att grunder för
fördelningen av medelstillskott från stat resp. landsting saknas i
utredningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande förslaget om att även den centrala servicen
till föreningarna bör förstärkas framhåller några instanser, bl. a.
länsstyrelsen i Jönköpings län, att resursexpansionen i första hand bör ske:
&amp;quot;på fältet och inte centralt&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De remissinstanser som har yttrat sig i denna del.
däribland industriver-ket och ett f\ertal företagareföreningar, tillstyrker
genomgående förslaget att de statliga bidragen till föreningarna bör anvisas i
princip endast under ett anslag och kalenderårsvis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I anslutning till behandlingen av förslaget om ny
anslagskonstruktion framhåller bl. a. länsstyrelsen i Södermanlands län
ochOstergöilands läns landsting att det skulle vara en fördel om de ekonomiska
bidragen från staten överslagsmässigt kunde preciseras för mer än ett budgetår
i taget. Länsstyrelsen påpekar även att de nya stiftelserna - liksom även lands­tingens
ekonomiska planering i de kortsiktiga perspektivet - underlättas om de statliga
bidragen avsågs gälla för kalenderår, sammanfallande med såväl
företagareföreningarnas som landstingens räkenskapsår. Även Stockholms läns
JÖretagareförening anser att man bör eftersträva att över­gå till flerårsplaner
för de näringspolitiska insatserna både på det centrala och det regionala
planet. Landstingsförbundet anser att en ramstyrning behövs. Den kan ske genom
de beslut om flerårsprogram som stat och resp. landsting gemensamt fattar.
Ekonomiska medel bör lämpligen kunna anvisas för ett år i taget, samtidigt som
huvudmännen garanterar en viss miniminivå för de två närmast följande åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2.6 Företagareföreningarnas framtida organisation&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2.6.1  Utredningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid överväganden om lämplig organisationsform för
företagareförening­arna måste utgångspunkten enligt uiredningen vara den
funktion som föreningarna skall ha i framtiden. Verksamheten skall avgöra
organisa­tionsformen och inte tvärtom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ställningen som organ för samhällets närings- och
regionalpolitik medför&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att föreningarna måste uppfylla vissa krav från samhällets
sida. Samhället måste ha möjlighet att enkelt och effektivt påverka och följa
upp verksam­heten samt att lägga ut de program som påkallas av närings- och
regional­politiska skäl. Det är emellertid angeläget att föreningarna inom
denna ram har stor självständighet och beslutsansvar att lägga upp och
genomföra olika insatser och åigärder. I princip bör kontrollen att programmen
följs ske genom revision i efterhand. Det är vidare av stor vikt att verksamheten
organiseras med sådan flexibilitet att handläggning kan ske snabbt och risken
för onödig byråkratisering nedbringas. Detta får dock inte medföra att kravet
på rättssäkerhet efterges, utan man måste samtidigt sträva efter att åstadkomma
någorlunda likformig hantering av ärendena samt hög och jämn kvalitet på
verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bl. a. framhåller utredningen att någon form av fast
organisatorisk an­knytning måste finnas till den mindre företagssamheten för
att man därige­nom skall kunna bibehålla kontaktvägarna och upprätthålla den
good-will föreningarna åtnjuter hos företagen. Detta betraktar utredningen som
mycket angeläget eftersom man annars försämrar möjligheterna att på ett
effektivt sätt nå ut till företagen med de olika stöd- och utvecklingsinsat­serna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare förutsätter utredningen att landstingen även i
framliden tillskju­ter finansiella resurser till föreningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En grundläggande svaghet med den nuvarande
organisationsformen är enligt utredningen att en ekonomisk förening
principiellt skall vara koope­rativ och inriktad på att främja medlemmarnas
ekonomiska intressen. En strikt tillämpning av lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar skulle alltså innebära att de som söker medlemskap enbart av
intresse att stödja föreningens verksamhet inte skulle kunna accepteras som
medlemmar och att verksamheten uteslutande skulle inriktas på medlemmarnas
bästa. Det är uppenbart att verksamheten i den framtida organisationen liksom
f. n. i praktiken måste gå utanför föreningslagens ram. Rent formellt ter det
sig otillfredsställande att samhället sanktionerar ekonomiska föreningar med
verksamhet som direkt strider mot gmndtanken i föreningslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra nackdelar än formella följer också av
föreningsformen. En nä­ringspolitisk basorganisation mäste ha inriktning på samtliga
företag i målgruppen, dvs. de mindre och medelstora företagen. Så länge en del
av dessa företag står uianför föreningarna genom alt de inle är medlemmar finns
inbyggda risker för konfliktsituationer. Åtminstone teoretiskt kan den
situationen uppkomma att en förening i sin stödjande verksamhet måste välja
mellan ett medlemsföretag och ett annat företag med ungefär samma behov och
förulsättningar. Risken för konfliktsituationer av nu nämnt slag ökar i den mån
föreningarna får utökade uppgifter med visst inslag av myndighetsutövning.
Oavsett detta framstår det också som otill­fredsställande att vissa företag
dellar medan andra står utanför den regio­nala näringspolitiska organisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med föreningsformen följer vidare olägenheten att
samhället kan sakna medel att fullt tillfredsställande påverka och följa upp
verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom det också vid en förutsättningslös granskning
slår klart att föreningsformen inte uppfyller de krav på möjligheter till
styrning som rimligen måste ställas på en basorganisation för samhällets
regional- och näringspolitik, måste slutsatsen bli att en lämpligare
organisationsform bör övervägas. En sådan organisationsform bör då byggas upp
bl. a. med den viktiga utgångspunkten att hela det samlade näringslivet i
regionen ges tillfälle att påverka och besluta om verksamhetsinriktning och
genomfö­randet av olika projekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot den bakgrunden förordar utredningen - efter att ha
analyserat för-och nackdelar av myndighels-, aktiebolags- resp. stiftelseformen
- att företagareföreningarna upplöses och ombildas till stiftelser med staten
och resp. landstingskommun eller, i förekommande fall kommun utanför landsting,
som stiftare och huvudmän. En övergång till stiftelseformen skulle enligt
utredningen i viss mån kunna ses som en formell anpassning till de faktiska
förändringar som redan har ägt rum. Frågan om huvudman­naskap hör enligt
utredningen nära ihop med finansieringsfrågan, efiersom ett åtagande att vara
stiftare naturligen bör vara förenat med ett åtagande att finansiera
verksamheten. I praktiken torde därmed knappast annan part än stat och
landsting, samt i förekommande fall kommun utanför landsting, vara aktuell.
Detta torde enligt uiredningen inte hindra att stiftelserna kan få vissa
intäkter från andra bidragsgivare, t. ex. från kommunerna, eller genom egen
verksamhet. Insatser från andra än här angivna huvudmän av sådan
storleksordning att det motiverar huvudmannaskap är del dock inte realistiskt
att tänka sig. Den organisatoriska anknytningen till näringslivet eller andra
intressenter får i stället tillgodoses i huvudsak via styrelsere­presentation.
Sttftelserna bör ha stor självständighet gentemot huvudmän­nen. De bör inom de
övergripande ramar som stiftarna fastställer själva bestämma om uppläggning och
inriktning av den löpande verksamheten. 1 sammanhanget framhåller utredningen
vikten av att föreningarna ges möj­lighet till en långsiktig planering.
Utredningen anser det därför vara lämp­ligt att stiftelserna årligen anger sina
intentioner för den närmaste treårspe­rioden. Man får därmed en &amp;quot;mllande
treårsbudget&amp;quot; med årlig anslagsgiv-ning, vilken förutsetts i huvudsak
ansluta till treårsplanen. Med hänsyn till bl. a. föreningarnas good-wiU bör
ordel &amp;quot;företagareförening&amp;quot; ingå i stiftel­sernas namn. De föreslås
bli benämnda &amp;quot;Stiftelsen företagareföreningen i X-län&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varje stiftelse bör ledas av en styrelse med normalt högst
elva ledamö­ter. I styrelsen bör företrädare för huvudmännens eller i varje
fall för samhälleliga intressen utgöra majoritet. Utöver företrädare för
huvudmän­nen bör ingå företrädare för primärkommunerna, för
företagarorganisatio­ner samt för centrala fackliga organisationer (LO och
TCO). Landshöv­dingen bör ingå bland de statiiga representanterna. Dessa bör
utses av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;regeringen (eller industriverket) och övriga ledamöter av
landstinget. Ut­redningen redovisar två modeller för val av företrädarna för
intressegmp­per. en där landstinget i princip är bundet till förslag från
intresseorganisa­tionerna och en där landstinget är mer obundet. Utredningen
avstår från att förorda någon av modellerna men framhåller att önskemålet att
få till stånd en nära anknytning lill näringslivet - såväl förelagsägare som an­ställda
- troligen bäst torde tillgodoses i förstnämnda modell. Dessutom bör enligt
utredningsförslaget för båda modellerna gälla att en personalfö­reträdare utses
om avtal härom träffas efter förslag från arbetstagarorgani­sation som är
företrädd hos föreningen .Personalföreträdaren bör ha sam­ma befogenheter som
personalföreträdare i statlig myndighets styrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även fortsättningsvis bör enligt utredningen enskilda
eller företrädare för olika intressentgrupper ges tillfälle att årligen vid ett
årsmöte ta del av stiftelsens verksamhetsberättelse, lämna synpunkter på denna och
i övrigt diskutera verksamheten. Någon beslutande funktion kan naturligtvis ett
sådani möte dock inte få.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Något nytt centralt organ bör inte skapas som forum för
samråd mellan huvudmännen. Däremot bör möjligheterna till samverkan ökas genom
att landstingen får representation i industriverkets styrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriverket bör även i fortsättningen ha det
grundläggande ansvaret för den centrala servicen till stiftelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om de nuvarande föreningarna upplöses upphör den formella
grunden för Företagareföreningarnas förbunds verksamhet. Avgörande för frågan
om ett fristående organ - ett ombildat förbund - skall finnas i fortsättning­en
blir om stiftelserna anser att ett sådant organ fyller ett behov samt om
stiftarna medger att resurser får tas i anspråk för dess verksamhet. Om så sker
skulle ett förbund kunna komplettera industriverkets centrala service till
stiftelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nya organis.'tionen föreslås gälla fr. o. m. I juli
1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2.6.2 Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det stora flertalet remissinstanser tillstyrker eller lämnar
utan erinran utredningens förslag att ombilda företagareföreningarna till
stiftelser. Bland företagareföreningarna tillstyrker eller godtar ca 20
föreningar för­slaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet
t. ex. delar sålunda uppfattningen alt verksamhe­ten i framtiden bör bedrivas
helt i samhällets regi. Organisationsformen ekonomisk förening är av det skälet
olämpligt. &amp;quot;I stället bör man välja stiftelseformen, som ger ett delat
ansvar åt stat och landsting. På så sätt kan man nå balans mellan riksintressen
och regionala intressen och på samma gång slå vakt om flexibiliteten och
snabbheten i besluten&amp;quot;, anför förbundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt statskontoret är den föreslagna organisationsformen
en förbätt­ring, eftersom den klarare ger uttryck för samhällets reella
inflytande över&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;företagareföreningarna. Detta är särskilt viktigt om man
planerar att kraf­tigt bygga ut företagareföreningarnas resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TCO anser att utredningens förslag att omforma
företagareföreningarna till stiftelser vara en nödvändig åtgärd om den nya
organisationen skall kunna fungera som ett regionalt näringspolitiskt organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Exportrådet instämmer i att stiftelseformen förefaller
mest ändamålsen­lig för att den planerade verksamheten skall kunna genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SHIO!lndustriförbundet!SAF!FamilJeföretagens förening tar
inte ut­tryckligen ställning men framhåller att fördelarna med stiftelseformen
är många.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bl. a. ett par företagareföreningar och länsstyrelsen i
Kalmar län har uttalat sig för att föreningsformen bibehålls. Göteborgs och
Bohus läns företagareförening anser att myndighet och stiftelse är likvärdiga
organi­sationsformer. Föreningen kan även tänka sig att företagareföreningen
ombildas lill rent landstingsorgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stiftdseutredningen och företagareföreningen i Kalmar län
anser att aktiebolagsformen är att föredra framför stiftelseformen.
Stiftelseulred-ningen framhåller bl. a. att oklarhet råder om de
offentligrättsliga stiftel­sernas rättsställning. Innan stiftelseutredningen,
som har i uppdrag att bl. a. undanröja denna oklarhet i viktiga delar, har
fullgjort sitt uppdrag finns skäl att iaktta återhållsamhet i fråga om all
bilda nya offentligrättsliga stiftelser på områden där annan organisationsform
i och för sig är lämplig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget om huvudmannaskap och finansiering beträffande
stiftelserna tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser.
Sålunda tillstyrks förslaget av bl. a. industriverket, Landstingsförbundet och
Fö­reiagareföreningarnas .förbund.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TCO anser emellertid att övervägande skäl talar för att
endast staten blir huvudman för de nya stiftelserna. Även LO uttrycker viss
tveksamhet till förslaget och anför att även om en mer förutsättningslös
prövning hade givit vid handen att en renodlad statlig stiftelse hade varit att
föredra av både principiella och praktiska skäl så vill LO därför inte motsätta
sig att även landstingen ingår som huvudmän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kommunförbundet finner visserligen att det finns
skäl som talar för att föreningarna ges ett renodlat statligt huvudmannaskap
och direkl underställs industriverket. Eftersom samhällets näringspolitiska
insatser är så omfattande och berör stat och kommun på såväl regional nivå som
lokal nivå finns å andra sidan starka skäl som talar för ett delat statligt,
landstingskommunalt och primärkommunalt huvudmannaskap. Den nä­ringspolitiska
situationen varierar från län till län. Formerna för huvud­mannaskapet måste
därför enligt förbundets mening prövas förutsätt­ningslöst i varje län och i
samarbete mellan berörda parter däribland kommunerna. Styrelsen vill förorda
detta alternativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stockholms läns landsting förordar att endast landstingen
blir huvud­män.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Malmö kommun påpekar att utredningen inte närmare har
diskuterat frågan om ställningen för de kommuner som inte är med i landsting.
Kommunen framhåller att dessa kommuners förhållande lill stiftelserna närmare
bör klarläggas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett stort
antal remissinstanser bl. a. Indusiriverkel, Svensk industriföre­ning,
SHIO!Industriförbundet!SAFIFainUjeföreiagens förening samt flera länsstyrelser
och företagareföreningar avvisar eller ställer sig tveksamma lill utredningens
förslag i namnfrågan. Kritiken går genomgående ut på alt det föreslagna namnet
utgör en falsk varubeteckning eftersom det ger den oinvigde en känsla av att ha
att göra med en förening där medlemmarna på stämma har beslutanderätt, vilket
alltså ej är fallet. Det torde därför vara bättre med ett namn som speglar
föreningarnas verksamhet och samtidigt ger antydan om att föreningarna är en
organisation i vilken samhället har huvudintresset. Ett flertal namnförslag
läggs fram av remissinstanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag beträffande stiftelsernas styrelsers
storlek, sam­mansättning och utseende mottas på skiftande sätt av
remissinstanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bl. a. SHIO!Industriförbundet!SAF!FunUljejörctagens
förening och fö­retagarejöreningarnas förbund tillstyrker förslaget att antalet
ledamöter i styrelsen skall vara normalt högst elva ledamöter. Flera
reniissinstanser, bl. a. ett antal länsslyrelser och landsting, däribland
Länsslyrelsen i Kris­tianstads län, Kristianstads läns landsting. Malmöhus läns
landsting saml Malmö kommun anser däremot att styrelsen skall uppgå till
tretton perso­ner. Industriverket, Gotlands läns företagareförening, Jämtlands
läns fö­retagareförening, LO och ytterligare några instanser föreslår att styrelse­ledamöternas
antal bör begränsas till nio ledamöter. Stockholms läns fö-retagarejörening
anser att antalet styrelseledamöter bör uppgå till sjutton personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SHIO!Industriförbundet!SAF!Familjeföretagens förening
framhåller att elva ledamöter är en lämplig normalstorlek, men att näringslivet
bör vara företrätt med ytterligare en ledamot. Denna bör i så fall, anför
organisa­tionerna, ta den plats som utredningen avsett för
Kommunförbundet.&amp;quot; Vi har ej funnit att utredningen tillräckligt motiverat
vaiför denna organisa­tion skulle vara representerad. Principen att förbund av
lokala organ skall finnas representerade inom de centrala organen är ej heller
i övrigt allmänt accepterad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Styrelsen skulle då ulses enligt följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utser &lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;My; &lt;/span&gt;ledamöter,
varav en är landshövdingen i länet. Landstinget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utser tre
ledamöter, och noterar valet av fyra ledamöter från de organisationer som
representerar målgmppen, dvs. de mindre och medelstora företagen i länet (SHIO,
SAF, handels­kamrarna i samarbete med Industriförbundet)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ivå ledamöter från fackliga centralorganisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Olika regioner har olika näringslivsstruktur, t. ex.
storstadsområden med inslag av glesbygd. I sådana fall bör en allsidig
representation från olika delar av regionen tillförsäkras genom att styrelsen
kan utökas utöver 11 ledamöter. Detta kan exempelvis möjliggöras genom att
styrelsen får rätt att själv utse ytterligare medlemmar (kooptering).&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO vänder sig mot förslaget att landstingen skall utse det
stora flertalet ledamöter. Eftersom stiftelserna till den helt dominerande
delen bör ses som verkställande organ för den statliga näringspolitiken
förefaller den före­slagna ordningen underlig enligt LO:s mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt LO bör stiftelsernas styrelser ha nio ledamöter med
majoritet för samhällsrepresentanterna, vilket överensstämmer med nuvarande
regler. Av de fem samhällsrepresentanterna bör tvä utses av regeringen och tre
av landstinget. Övriga fyra ledamöter bör utses av regeringen varav två på
förslag från LO och TCO och två på förslag av företagareorganisationerna. Med
detta förslag får man alltså enligt LO en något mindre slyrelse. en majoritet
för samhällsrepresentanterna. lika antal ledamöter nominerade av
löntagarorganisationer och företagareorganisationer samt slutligen en majoritet
av ledamöter utsedda av staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriverket påvisar ett annat alternativ där
huvudmännen dels var för sig utser vissa ledamöter, dels gemensamt utser övriga
enligt följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huvudmannen/staten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utser två ledamöler. varav den ene skall vara
landshövdingen (eller den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;regeringen förordnar)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huvudmannen/landstinget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utser två ledamöter, varav en ledamot efter förslag från
Svenska kom­munförbundet (länsavdelningen)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huvudmännen gemensamt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utser övriga ledamöter, varav två efter förslag från central
facklig huvud­organisation (LO och TCO) samt tre ledamöter efter förslag från
berörda näringslivsorganisalioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande nomineringsrätten anser Landsiing.sförhnndei
att den i sak mest tilltalande lösningen är att styrelsen i sin helhet väljs av
landstinget. Del blir då enligl förbundet ett ansvar för de politiska partierna
alt se till alt olika intressen blir företrädda. Samtidigt slår man fast att
inflytandet över utvecklingen i länen skall kanaliseras via de politiska
partierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TCO kräver med bestämdhet att den nuvarande ordningen med
en självständig nomineringsrätt för TCO bibehålles och anför: &amp;quot;Sedan 1975
har TCO och LO representanter i företagareföreningarnas styrelser. De fackliga
representanterna utses formellt av regeringen. Tidigare hade de fackliga
centralorganisationerna även en självständig nomineringsrätt till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;respektive länsstyrelse. Från och med 1977 har dock LO och
TCO mist denna rätt. I stället gavs landstingen i uppgift att utse ledamöter
till läns­styrelserna. Bland dessa skulle även återfinnas ledamöter med
erfarenhe­ter från arbetsmarknaden. Det praktiska resultatet av den nya
ordningen har blivit att av de 14 personer som tidigare var ledamöter i
länsstyrelserna blev endast 5 återvalda. De valdes emellertid som företrädare
för visst parti, ej som facklig representant. TCO måste därför konstatera att
utred­ningens bedömning att båda modellerna skulle leda till likartat resultat
är felaktig&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SH10!lndustrijörbundei!SAFIFamiljejörelagens förening
föreslår yl­ieriigare ett alternativ och anför att i valet mellan ulredningens
bägge modeller är den enligt vilken landstinget (som huvudman) är bundet av
formella förslag från intresseorganisationerna, den som bäst garanterar
organisationernas representation inom stiftelserna. Organisationerna re­kommenderar
emellertid ett annal alternativ, nämligen &amp;quot;att det skall an­komma på
organisationerna att direkt utse sina styrelseledamöter. Ett dylikt
valförfarande ansluter sig också till de former som varit brukliga vid tidigare
val på föreningsstämmor&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet förciagareföreningar och länsstyrelser samt
några landsting förordnar den modell som innebär att landstingen i praktiken
blir bundna av förslag från näringslivsorganisationer. Den andra modellen
förespråkas av de fiesta landstingen samt några förelagareföreniiigar och
länsslyrel­ser.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några instanser, bl. a. ett antal fiireUigarcföreningar
underslryker alt möjlighet måsle finnas för personer med professionellt
företagskunnande att ingå i styrelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera instanser, bl. a. TCO framhåller med hänvisning lill
utvecklingen på arbetsmarknaden under senaie tid att det skall vara en rält för
perso­nalföreträdare att ingå i styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LandsiingsJÖrbundei och Hallands läns förctagarcj'örcning
ifrågasätter att landshövdingen normalt skall vara självskriven som ledamot i
styrel­sen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett stort antal remissinstanser däribland industriverket
och SHlOilndti-slriförbundctlSAFIFamilJejörelagens jörening delar utredningens
upp­fattning att något nytt organ för samråd mellan stiftarna inte behöver
inrättas. Det samråd som kan erfordras exempelvis när det gäller resurs­frågor,
programutformning m. m. börenligt industriverket kunna äga rum i stiftelsernas
styrelser eller genom direktkontakt mellan industriverket och resp. landsting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet framhåller att: &amp;quot;Lösningen med
dubbelt huvud­mannaskap och den enskilda organisationsformen måste rimligen få
till konsekvens, att inget statligt centralt organ kan ge direktiv för verksam­heten
eller utöva tillsyn i vedertagen mening. Däremoi är det nödvändigt att något
organ för statens vidkommande arbetar med planering och re-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;surstilldelning, samt med uppföljning av verksamheten.
Uppgifterna är av den karaktären att de kan läggas på departementsnivå, och då
naturligen på industridepartementet. Skall staten dessutom svara för central
service till stiftelserna, är industriverket det mest näraliggande
alternativet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För landstingens del är det självklart att
intressebevakningen sköts av landstingsförbundet, som också företräder de tre
primärkommunerna med landstingsuppgtfter. Det kan heller inte uteslutas att
förbundet tar på sig att svara för viss central service. Särskilt bör därvid
pekas på de centrala arbetsgivarefunktionerna, bland annat
avtalsförhandlingar&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningarnas förbund är emellertid av den
bestämda upp­fattningen att det, oavsett organisationsform, även i
fortsättningen finns behov av ett fristående serviceorgan för erfarenhetsutbyte
och samråd mellan länsorganen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nära nog
samtliga företagareföreningar och bl. a.
SHlOllndustriför-bundetlSAF!Familjeföretagarnas förening anser dock att en
samorganisa­tion för de enskilda stiftelserna i princip motsvarande
Företagareförening­arnas förbund här vore av värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bl. a. några företagareföreningar och länsslyrelser anser
det vara na­turligast att de nya stiftelserna börjar sin verksamhet först den I
januari 1979 i stället för den 1 juli 1978 som utredningen föreslår.
Stiftelsernas första verksamhetsår skulle då sammanfalla med kalenderåret,
vilket dessa instanser anser vara en fördel. Dessutom skapas ytterligare
tidsutrymme för genomförandet av organisationsförändringarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.    Rapporten (SIND 1975:6) Kursverksamheten m. m. vid
statens industriverk&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1    Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 uppgifterna för industriverket ingår att främja
utbildning av företagare och anställda i näringslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid verkets enhet för företagsutveckling - SIFU - bedrivs
en omfattan­de kursverksamhet. Kurserna är huvudsakligen av
fortbildningskaraktär. De riktar sig främst till de mindre och medelstora företagen.
Kursdeltagar­na kommer emellertid också från den offentliga sektorn. Tonvikten
i verk­samheten ligger på de tekniska och ekonomiska områdena. Satsningar på
arbetsmiljö- och andra områden förekommer dock. Kurserna är genomgå­ende korta,
koncentrerade och målinriktade med stark betoning på den praktiska
tillämpningen av kunskaper och färdigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SIFU samarbetar med bl. a. andra utbildningsarrangörer och
med branschorganisationer. Verksamheten finansieras till övervägande delen
genom kursavgifter men även genom statliga bidrag. För de regionala kontakterna
med näringslivet, lokala myndigheter m. fl. har SIFU filial­kontor i Malmö,
Göteborg, Växjö och Luleå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förutom vid SIFU sker utbildningsaktiviteter inom verket
bl. a. inom ramen för de statliga stimulansprogrammen för vissa
industribranscher med speciella problem, t. ex. textil- och
konfektionsindustrierna. Vidare pågår utbildningsfrämjande verksamhet i den
företagsservice, som för­medlas av företagareföreningarna och som verket har
ett övergripande ansvar för. Ansvaret för de nu nämnda utbildningsakliviteterna
åvilar verkets industriavdelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;År 1974
uppdrog Kungl. Maj:t åt industriverket att utreda vissa frågor beträffande
kursverksamheten m. m. inom verket. I utredningsdirektiven erinrades om
uttalanden i prop. 1974:47 av chefen för industrideparte­mentet att en
begränsning av SlFU:s relativt breda och traditionellt inrik­tade
fortbildningsverksamhet successivt borde ske genom att SIFU-verk-samheten i
ökad utsträckning inriktas på att utveckla nya kursprogram och system för den
företagsanpassassade fortbildningen samt utarbeta kurs-och inslmktionsmaterial.
Samtidigt skulle en stor del av genomförandet av utbildningen kunna vara
organisatoriskt och administrativt fristående från SIFU-verksamheten. Därvid
pekades på möjligheten till framlida samar­bete med den kommunala
vuxenutbildningen. Beträffande finansierings­principerna för SIFU-verksamheten
borde enligt utredningsdirektiven bl. a. frågan om avvägningen mellan
självfinansiering och statliga bidrag prövas och alternativa
finansieringsmodeller redovisas. Vidare borde ver­ket som underlag för en
bedömning av debiteringsgrunderna för tjänsteut­budet analysera såväl
SlFU-verksamhetens tjänsteproduktion och moita­gargrupper som verksamhetens
ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I rappporten (SIND 1975:6) Kursverksamheten m. m. vid
statens indu­striverk redovisas reusltaten av utredningsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2    Förslagen i rapporten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriverket framhåller inledningsvis att olika
utbildningsfrämjande åtgärder måste anses utgöra ett väsentligt inslag i en
effektivitetsfrämjande industripolitik. Statligt stöd till industripolitiskt
motiverade utbildningsin­satser bör enligt verket i princip inriktas på att
täcka behov och brister i det exislerande utbildningssystemet, särskilt sådana
av betydelse för de mind­re och medelstora företagen. Verket påpekar härvid bl.
a. att kursutbudet är föga anpassat till företagens individuella behov och att
tidsbrist, bris­tande studievana samt kostnader i samband med utbildning ofta
kan utgöra ett svåröverkomligt hinder för deltagande i utbildning. Vidare
framhåller verket att de mindre och medelstora företagen inte är tillräckligt
informe­rade om det tillgängliga kursutbudet samt att kurser ofta anordnas på
tider och platser som inte passar dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
sammanhanget betonar industriverket också att väsentliga förändring­ar redan
har genomförts eller kan förutses inom olika delar av utbildnings­området.
Verket pekar särskilt på betydelsen av den kommunala vuxenut-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 Riksdagen 1977178. I saml. No 40.
Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bildningen, den pågående försöksverksamheten med
yrkesteknisk hög­skoleutbildning, vissa förändringar inom
arbetsmarknadsutbildningen samt olika intresseorganisationers ökade engagemang
inom utbildnings­verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller den kommunala vuxenutbildningen tar verket upp
vissa gene­rella problem, som motverkar en ökad företagsinriktad
utbildningsverk­samhet, bl. a. det formella kravet på minst tolv deltagare för
att en kurs skall få startas och de förhållandevis låga lärararvodena, vilka
gör del svårt alt rekrytera lärare från näringslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriverkets insatser på utbildningsområdet bör enligt
verket även i fortsättningen vara inriktade på fort- och vidareutbildning av i
näringslivet yrkesverksamma personer. Industriverket anser emellertid att en
klarare profilering av verkets utbildningsanknutna verksamhet är nödvändig,
framför allt rollfördelningen mellan industriavdelningen och SIFU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Industriavdelningen
bör enligt verket ha en övergripande utbildnings-, analys- och planeringsfunktion.
Den bör inriktas på bl. a. att fortlöpande kartlägga efterfråge- och
utbudssituationen vad gäller kursverksamhet av intresse för främst mindre och
medelstora företag. Vidare bör industriav­delningen ha ansvaret för olika
insatser med syfte att främja tillkomst och utveckling av ett regionalt
kursutbud som är anpassat till dessa företags behov och förutsättningar. Själva
kursgenomförandet bör endast undan­tagsvis ombesörjas av industriavdelningen.
För att industriverket i sam­verkan med andra institutioner och organisationer
skall kunna utveckla och samordna olika utbildningsaktiviteter krävs enligt
verket ökad perso­nal vid industriavdelningen - som f n. disponerar sex
tjänster för utbild­ningsuppgifter - med totalt tio tjänster. För samordning
och programplane­ring m. m. behövs härav sex tjänster, för information om
utbildning be­hövs två tjänster samt för administrativa uppgifter och
sekretariatsfunk­tioner två tjänster. Denna personalförstärkning bör enligt
verket ske suc­cessivt under en femårsperiod. Dessutom föreslår verket att ett
nytt anslag - Stöd till utbildningsinsatser m. m. - tas upp och administreras
av indu­striavdelningen. Från anslaget förutsätts bidrag kunna utgå till olika
ut­bildningsgivare med näringslivsinriktad utbildningsverksamhet för kursut­veckling,
regionaliserad kursverksamhet, deltagarstipendier, kursdoku-menialion m. m.
Bidrag föreslås normalt utgå under förutsättning att kurs­arrangören/utbildningsgivaren
själv svarar för viss del av kostnaderna. Liksom ifråga om de förut nämnda
personalförstärkningarna föreslår ver­ket att medelsuppbyggnaden under del nya
anslaget sker successivt under en femårsperiod. Vid slutet av perioden beräknas
anslaget uppgå till 15 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De stipendiemedel, f n. 600 000 kr. per budgetår, som
hittills har anvi­sats till SIFU föreslås i fortsättningen ingå i det nya
anslaget. Stipendier avses även framöver utgå för alt läcka kursavgifter samt
rese- och uppe­hållskostnader för deltagare i näringslivsinriktad
kursverksamhet. Verket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bör dock få möjlighet att fördela medlen till olika
kursarrangörer vilka i sin tur delar ut de enskilda stipendierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verket framhåller i sammanhanget att det även i framtiden
kommer att finnas behov av regionala organ av den typ SIFU:s filialkontor
represente­rar, vilka kan arbeta över länsgränserna och även fungera som
samordnare av övergripande regionala utbildningsinsatser. Detta förefaller
särskilt vä­sentligt om en fortsatt utveckling av samarbetet med den kommunala
vuxenutbildningen skall kunna ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtidigt
anser industriverket att enbari SIFU-verksamheten inte moti­verar en regional
organisation tiv nuvarande omfattning. Kontorens tjäns­ter är av sådan art, att
de inte kan avgiflsfinansieras. Hela kostnaden för verksamheten belastar
härigenom statsanslaget till SIFU-verksamheten. SIFU har därmed - sett till
verksamhetens totala omfattning och inrikining - en dyr fältorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriverket föreslår därför att filialkontoren bryts ut
ur SIFU-organi-salionen och knyts till verkets industriavdelning. Härigenom
markeras klarare att kontoren skall kunna aktivii förmedla tjänster även från
andra utbildningsorgan än industriverket/SIFU. Ett sådant arrangemang skulle
även underlätta.samordningen mellan kontoren och företagareföreningar­na.
Kontoren förutsätts liksoni hittills ta initiativ till och samordna olika
kurser som genomförs av lokala arrangörer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kontorens verksamhet föreslås även i fortsättningen knytas
an till före­tagareföreningarnas utbildningskonsulentfunktioner. En nära samverkan
mellan kontoren och föieningarna är därför nödvändig. Kontakterna mel­lan
kontoren och föreningarna är redan i dag väl utvecklade men kan behöva
ytterligare stärkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verket räknar inte med att en ökad satsning pä den
kommunala vux­enutbildningen och annan regional utbildningsverksamhet fordrar
någon större kvantiativ utbyggnad av de nuvarande regionalkonlorens resurser.
Däremot behövs en kvalitativ förändring. Filialkontoren omfattar 15 an­ställda,
främst assistenter och biträden. Vid en positiv utveckling av verk­samheten kan
en utbyggnad av regionalorganisationen till Mellansverige och nedre Norrland
bli aktuell. Verket räknar med all det i ett läge med en utbyggd verksamhet med
ytterligare två filialkontor krävs sammanlagt 20 tjänster, varav 15 för
handläggare samt fem för assistenter och biträden. Löner och övriga kostnader
för en sådan regional organisation har beräk­nats till ca 2 milj. kr. i 1976
års kostnadsläge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I sammanhanget framhåller verket att en fortsatt
utveckling och utbygg­nad av utbildningskonsulentfunktionerna vid
företagareföreningarna fram­står som väsentlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande den framtida SIFU-verksamheten framhåller
verket att en successivt utbyggd regional utbildningsverksamhet förmedlad av
den kommunala vuxenutbildningen och andra utbildningsgivare otvivelaktigt
innebär en begränsning av en viss del av SIFU:s nuvarande marknad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även andra förändringar i omvärlden såsom den
yrkestekniska högskole­utbildningen och vissa intresseorganisationers ökade
engagemang inom utbildningsområdet har likartade effekter. Detta innebär dock
inte att den egentliga grundvalen för SIFU:s verksamhet rycks undan.
Tyngdpunkten i SIFU-verksamheten bör enligl uttalanden av statsmakterna ligga i
pro­duktion av korta specialkurser av fortbildningskaraktär i aktuella ämnen
med stark anknytning till praktisk tillämpning. Verksamheten bör enligt verket
huvudsakligen vara inriktad på kurser inom tekniska ämnesområ­den där SIFU i
dagsläget har sin största kompetens. Utbildningsbehoven på detta området torde
enligt verket inte komma att täckas genom påbörjad eller planerad utbyggnad
inom andra delar av utbildningssystemet. Det bör därför kunna utgöra ett
naturligt område inom vilket SIFU i samverkan med andra intressenter kan
initiera och genomföra olika utbildningsakti­viteter. Detta förutsätter dock en
fortsatt omstmkturering och förändring av SIFU:s program och arbetsformer samt
en klarare profilering av verk­samheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SIFU:s primära verksamhel bör enligt industriverket
således innefatta initiering, projektering, utveckling och genomförande av
industripolitiskt motiverad fort- och vidareutbildning riktad till
nyckelpersoner inom främst mindre och medelstora företag samt därtill direkt
relaterad utvecklings-och provningsverksamhet samt teknisk facktjänst.
Aktiviteterna bör in­riktas på att täcka aktuella kunskapsbehov föranledda av
teknisk och annan utveckling samt omfatta genomförande av specialkurser i
tekniska och ekonomiska ämnen med stark anknytning till arbetstillämpning. SIFU
bör även kunna ta initiativ för att täcka luckor i utbildningssystemet på
områden där andra intressenter inte kan förmås att verka samt genomföra
utbildningar i anslutning till olika myndigheters föreskrivande verksamhet.
SIFU bör dock inte enligt verkets mening på eget initiativ utveckla och
genomföra kurser som mer eller mindre exklusivt vänder sig till målgrup­per
inom den offentliga sektorn. Andelen offentligt anställda bland SIFU:s
kursdeltagare beräknas därmed komma att minska men inte helt falla bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriverket har studerat olika finansieringsmodeller
för SIFU-verk­samheten. Utgångspunkten har därvid varit att finansieringen bör
ordnas på ett sådant sätt att de prioriterade målgmpperna ges rimliga
möjligheter att delta i SIFU:s utbildningsverksamhet. Samtidigt bör en inle
obetydlig del av den totala kostnaden för verksamheten kunna täckas genom
avgifter från dem som direkt tillgodogör sig tjänsterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med detta perspektiv har verket studerat tidigare modeller
för finan­siering av SIFU:s uppgifter. Jämförelser har gjorts också med de
regler för statsbidrag som tillämpas för andra utbildningar t. ex. i
studieförbundens regi. Verket har studerat även de former för finansiering som
gäller för andra typer av statligt stödd företagsservice, exempelvis
företagareföre­ningarnas serviceverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Analyserna leder verket fram till uppfattningen att de
ekonomiska pro-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;blem som SIFU tidigare har brottats med och den effekt
dessa medfört för verksamhetens nuvarande utformning och inriktning inte primärt
kan hänföras till den grundläggande principen för utformningen av det statliga
stödet till SIFU. Problemen är enligt verket snarare hänförliga till stödets
storlek i förhållande lill verksamhetens mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statsbidraget
till SIFU avser enligt verket att täcka en beräknad skillnad mellan
totalkostnaden för den av samhället prioriterade verksamheten och det belopp
som kan förväntas inflyta genom avgifter från avnämnarna. Detta ger SIFU redan
i dag möjligheter, vilka också praktiskt utnyttjas, alt i viss mån tillämpa
olika debiteringsgrunder för skilda typer av tjänster och mottagarkategorier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Verket
framhåller emellertid att i ju högre grad verksamheten inriktas på korta
specialiserade kurser av aktualitetskaraktär och ju mer den inriktas på all
tillgodose behoven hos &amp;quot;smala&amp;quot;, geografiskt utspridda målgrupper,
desto större blir utvecklings- och totalkostnaderna. Omvänt gäller att ju högre
ambilionen sätts i fråga om att nå ut till ur utbildningssynvinkel mindre
medvetna och därtill betalningssvaga målgrupper desto mindre del av
totalkostnaderna kommer att kunna täckas genom avgifter. Det ekono­miska
dilemmat för SIFU har därför hittills legat i att statsbidraget inte varit
tillräckligt för att täcka dels kostnaden för en nödvändig central
administration och en erforderlig baskompetens dels de utvecklings- och
genomförandekostnader som skulle vara förknippade med en mer konse­kvent
inriktning av verksamhten på de prioriterade ämnes- och behovsom­rådena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Verket
förordar mot bakgrund härav att det statliga stödet till SIFU-verksamheten även
fortsättningsvis baseras på programbudgetmässiga be­dömanden. Den nuvarande
modellen bör dock kunna preciseras och vida­reutvecklas i vissa avseenden. Med
hänsyn till den föreslagna inriktningen av verksamheten anser verket det rimligt
att kostnaderna för SIFU:s administration och service liksom
kursutvecklingskostnaderna i princip täcks av statsmedel. Kostnaderna för
genomförande av kursverksamheten bör normalt helt eller delvis bestridas genom
avgifter. I vissa fall anser industriverket det dock vara rimligt att även del
av eller hela genomföran­dekostnaden täcks av statsbidrag. Det kan t. ex. gälla
i fråga om utbild­ningsinsatser som riktar sig till &amp;quot;smala&amp;quot; målgmpper
ellerändra avnämnare som det ur samhällets synvinkel är angeläget att nå ut
till, men för vilka normala kursavgifter sannolikt utgör ett hinder för
deltagande i utbildning. Det bör också kunna gälla utbildning som huvudsakligen
avser att sprida information om regler och normer som företagen har att iaktta
i sin verk­samhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna
basverksamhet bedöms ge SIFU fömtsättningar att som en se­kundär aktivitet på
uppdragsbasis utveckla kurser och genomföra utbild­ningsinsatser för andra
intressenters räkning. Insatser för bl. a. den kom­munala vuxenutbildningens
behov kan här väntas bli betydelsefulla. Goda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förutsättningar torde kunna skapas även för att genomföra
utbildningar för andra offentliga organs liksom enskilda företags räkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verket framhåller vidare att småföretagens efterfrågan på
servicetjäns­ter många gånger inte kan preciseras som renodlade utbildnings-,
rådgiv­nings- eller tekniska utvecklings- eller provningsuppdrag. Ett förelags
produktutveckling innebär exempelvis ofta tillämpning av ny teknik för vilken
såväl information som teknisk rådgivning och utbildning behövs. Föratt
tillgodose företagens behov av sådana &amp;quot;flerdimensionella&amp;quot; tjänster
bör möjligheterna prövas att etablera ett fastare samarbete mellan SIFU. STU
och de kollektiva forskningsinstituten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande SIFU:s framtida lokalisering anför verket att
SIFU:s verk­samhet numera har förändrats, och kan väntas även fortsättningsvis
bli ändrad, så genomgripande att de ursprungliga motiven för riksdagens beslut
år 1973 alt del av SIFU skall förläggas till Borås nu inte längre kan anses
kvarstå. Bl. a. har den totala sysselsättningsvolymen kraftigt min­skat från
omkring 240 personer i början av 70-talel till ett uppskattat drygt lOO-tal vid
decenniets slut. Praktiskt taget hela den provnings- och utveck­lingsverksamhet
som främst motiverade en samlokalisering med statens provningsanstalt har
överförts till andra huvudmän eller avvecklats. Ge­nom integrationen med
industriverket har kontaktbehoven med verkets övriga enheter kraftigt ökat.
Inriktningen på korta, specialiserade kurser av hög aktualitet kräver snabba
och nära kontakter med olika myndighe­ter, näringslivsorganisationer och
specialistorgan, vilka huvudsakligen återfinns inom stockholmsområdet.
Deltagarna till SIFU:s kurser kommer vidare sannolikt i högre grad än i dag att
rekryteras på riksbasis, vilket gör att Stockholm blir den ort som i allmänhet
ur kommunikationsteknisk synvinkel blir det fördelaktigaste alternativet för
kursdeltagarna. I sam­manhanget framhåller verket också att målgrupperna mindre
och medel­stora företag torde komma att drabbas av betydande merkostnader,
bl.a. ökade restidskostnader och produktionsbortfall, vid en lokalisering till
Borås. Dessa kostnader uppskattas till ca 4,5 milj. kr/år i 1976 års kost­nadsläge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriverket hemställer därför om förnyad prövning av
frägan om SIFU:s lokalisering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skulle en sådan prövning trots de ändrade förutsättningar
som verket pekat på visa att sakliga skäl talar för att det tidigare beslutet
bör sta fast anser industriverket att i princip hela nuvarande SIFU bör förläggas
till Borås. För marknadsförings-, kontakt- och kursverksamhet i stockholm­sområdet
bör dock ett filialkontor organiseras i Stockholm. Verket fram­håller i
sammanhanget att en delning av verksamheten på två geografiskt skilda orter
blir, vid given verksamhetsvolym, mer resurskrävande än en sammanhållen enhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med anledning härav redovisar industriverket två
alternativa resursbe­dömningar avseende den framtida SIFU-verksamheten. Den ena
utgår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;från en lokalisering av SIFU till Stockholmsområdet,
alternativ A, den andra utgår från en lokalisering till Borås med ett
filialkontor i Stockholm, alternativ B.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med ledning av olika anlaganden om antalet kurstitlar,
kursgenomfö­randen, kursdeltagare m m. lämnas följande räkneexempel över
SIFU-verksamhetens omslutning i ett antaget läge kring skiftet är 1979/80
(milj. kr.. 1976 års priser).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:22.3pt'&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:22.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:22.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Alternativ
  A&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:22.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:22.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:22.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Alternativ B&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.65pt'&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statsbidrag
  (ca 52 %)'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Statsbidrag (ca 60%)'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Administration/service&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4.6-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utvecklingskostnader&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3.9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3.9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=149 colspan=2 valign=top style='width:111.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Subventionerad
  kursverk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.35pt'&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;samhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;I.l&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;I.l&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;prim&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Int&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ktsbortrall kursavg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;fter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0.95'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:15.1pt'&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10,55&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.2pt'&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Egna int&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  7.0pt;font-family:Verdana'&gt;kter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Egna int&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
  Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;kter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kursavgifter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7.9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6.95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.9pt'&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Summa
  prim&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rverksam&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;heten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16,4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;17,50&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.2pt'&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;sekund&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;'
  Uppdragsverksamhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Uppdnigsverksamhel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;verksamhel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;[
  Uppdragsint&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;kter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:16.3pt'&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Total
  omslutning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;21,4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;22,5&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'Beräknat på omslutningen av primärveiksamheten.
Motsvarande andel för budget­året 1974/75 uppges vara 36 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'Ökat behov av tjänsler, bl. a. till följd av splittrad
lokalisering. 'Intäktsbortrall till följd av ett beräknat minskat antal
kursdeltagare vid en Borås-lokalisering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beräkningarna enligt alternativ A grundar sig på bl.a.
följande antagan­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Antalet
kurstitlar beräknas ligga på i stort sett oförändrad nivå. dvs. omkring 300
titlar/år,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utvecklingskostnaderna
för olika kurser beräknas öka. Anledningen härtill är att verksamheten i högre
grad förutsätts bli inriktad på korta specialiserade kurser med mindre
livslängd än vad som genomsnittligt gallerior SIFU:s kursverksamhet idag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Antalet
kursgenomföranden beräknas minska till omkring 75 % av nuva­rande omfattning,
främst beroende på alt ett ökat utbud från den kom­munala vuxenutbildningen och
andra arrangörers sida begränsar SIFU:s marknadsulrymme.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Antalet
deltagare per kurs antas minska från det nuvarande genomsnittet om 21 personer
till 19 personer. Anledningen härtill aren hårdare inrikt­ning av verksamheten
mot mer svårbearbetade målgrupper (bl. a. de all­ra minsta företagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den genomsnittliga
kursdeltagaravgiften har beräknals till 790 kronor. En viss del av verksamheten
kommer dock att vara inriktad på sådana ämnen och målgrupper där inte hela
genomförandekostanden kan av­giflsfinansieras. Verket beräknar att 25 % av det
totala antalet kursdel­tagare kan hänföras till denna kategori och att det
genomsnittliga bi­dragsbeloppet uppgår till 50 % av genomförandekostnaden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SIFU beräknas
vid sidan av sin primära verksamhet erhålla uppdrag att utveckla kursmaterial
för olika utbildningar inom ramen för den kom­munala vuxenutbildningen och för
företagsinterna kurser m.m. i stor­leksordningen 5 milj. kr. per år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beräkningarna enligt alternativet B grundas på följande
faktorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Personalkostnaderna beräknas öka med 1,1 milj. kr. i
förhållande till alternativet A på grund av dyrare och mer tidskrävande
kontakter samt dubblering av vissa tjänster (totalt ytteriigare 10 tjänster).
Vidare bör man enligt verkets mening räkna med en viss intäktsminskning till
följd av ett minskat antal deltagare per kurs. Verket uppskattar
intäktsbortfallet till 950 000 kr/år. Verket utgår härvid från att Borås kommer
att bli mindre attraktiv än Stockholm som kursort, bl.a. med hänsyn till
kommunika­tionsmöjligheterna. Verket räknar med att deltagarantalet per kurs
kom­mer att minska med två personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verket framhåller också att bl a hyreskostnaderna torde
komma alt öka vid lokalisering enligt alternativet B. Dessa har dock ej
beräknats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av följande sammanställning framgår verkets bedömning av
det framti­da personalbehovet för SIFU vid alternativa lokaliseringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Personal vid SIFU&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:15.1pt'&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;SIFU
  1975/76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;SIFU 1979/80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Alternativ A&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 colspan=2 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Alternativ
  B&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.9pt'&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bor&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  7.0pt;font-family:Verdana'&gt;s&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Sthlm&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Totalt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.15pt'&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;_&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;T&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Marknad/planering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regionalkontor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;-')&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.7pt'&gt;
  &lt;td width=185 colspan=2 valign=top style='width:138.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Administration/service       
  46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;26)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Facksektioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;70 ')&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;L&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngtidssjuka m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;-*)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vakanser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;-')&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:17.05pt'&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;189&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;') Förs över till industriavdelningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;) Reell minskning - facksektionerna förutsätts ta över
vissa uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;') Minskningen främst hänförlig till
målerikonsultverksamheten, som successivt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;•*) Beräknas inte återgå i tjänst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;') Beräknas inte bli tillsatta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avslulningsvis föreslår industriverket att en ny
organisationsform för SIFU bör övervägas. Verket anför att en klarare
profilering av SIFU:s aktiviteter mot korta kurser av fortbildningskaraktär
innebär att verksam-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;heten helt kommer att sakna inslag av sådan art som
normall är förknippa­de med central myndighetsutövning. Samtidigt ställs stora
krav pä flexibelt handlande och snabba beslut i verksamheten. Industriverket
anser däiför att skäl talar för att SIFU ges en formellt fristående ställning,
t.ex. i form av statligt bolag eller stiftelse utanför den centrala
statsförvaltningen. Detta skulle ge SIFU en likartad ställning som ett flertal
andra samhällsslöddii serviceorgan med speciell inriktning på mindre och
medelstora förelag såsom stiftelsen industriellt utvecklingscentrum i övre
Norrland (lUC). de kollektiva forskningsstiftelserna och företagarföreningarna.
Härigenom skulle även öppnas formella möjligheter all aktivt engagera flera
intres­senter, t. ex. statliga myndigheter, näringslivs- och
intresseorganisationer som huvudmän för verksamheten. Industriverket
förutsätter all en nära och konstmktiv samverkan mellan verket och SIFU skall
kunna säker­ställas även inom ramen för en ny organisationsform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verket säger sig inte ha haft anledning eller möjlighet
all näimare analy­sera olika praktiska frågor i anslutning lill en ny
organisationsform för SIFU. Ej heller har verket undersökt andra tänkbara
intressenters insläll­ning till medverkan i en sådan organisation.
Indusiriverkel anser emeller­tid att frågan har ett sådant intresse all den bör
utredas närmare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3    Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinsianserna biträder genomgående industriverkets
uppfattning att utbildningsfrämjande åtgärder är ett väsentligt medel i en
effektivitets-främjande industripolitik och att en ökad regionalisering av
kursutbudet i samverkan med regionernas kursamangörer, bl.a. den kommunala vux­enutbildningen,
bör komma till stånd. Vidare delar remissinsianserna uppfattningen att
särskilda utbildningsinsatser behövs för de mindre och medelstora företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;UKÄ
framhåller att erfarenheterna visar att det är särskilt svårt att fa en uppfattning
om utbildningsbehoven i de mindre och medelstora företagen. Enligt UKÄ bör
därför industriverket här kunna göra en insats av stort värde både för
företagen och för universiteten och högskolorna. AMS pekar på de positiva
sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiska effekter en ökad
företagsutbildning kan ha.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SÖ
delar industriverkets uppfattning att försöksverksamheten som har genomförts
mellan verket och den kommunala vuxenutbildningen har sla­git väl ut och att
den tillämpade samverkansmodellen bör kunna ligga till grund för en fortsatt
samverkan som leder till att kursverksamheten regio­naliseras och breddas. De
problem som har uppmärksammats i samband med försöksverksamheten rörande bl.a.
lägsta antal deltagare för att starta en kurs, timarvoden för lärare m m bör
enligt SÖ utredas och analyseras inom en gemensam arbetsgrupp. Frågan om lägsta
antal deltagare tas upp av flera instanser, däribland länsstyrelserna i
Kronobergs och Norrbottens&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;län, vilka förordar alt kurser inom den kommunala
vuxenutbildningen bör få arrangeras om antalet deltagare uppgår till lägst fem
personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;STU säger sig ha kunnal konstatera ett behov av särskilda
utbildningsin­satser bl.a. inom försöksverksamheten med stöd tUl de mindre
företagen från de kollektiva forskningsinstituten. Länsstyrelsen i Kalmar län
anslu­ter sig till verkets grundläggande bedömningar och anser att företagen
har betydande behov av fort- och vidareutbildning för sin personal inom de
olika fackområden som de omspänner i sin verksamhet. Enligt länsstyrel­sen har
industriverket på ett förtjänstfullt sätt klargjort både de geografiska och de
ekonomiska hindren för deltagande i utbildning och också föreslagit lämpliga
åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Kronobergs län betonar starkt vikten av en
ökad regio­nalisering av kursutbudet. Att denna regionalisering sker genom en
syste­matisk samverkan med andra kursarrangörer synes enligt länsstyrelsen
kunna innebära vissa fördelar i form av exempelvis breddad information om
kurserna och eventuellt lägre kostnader för kursdeltagarna. Den när­mast till
hands liggande åtgärden för att sprida kursutbudet synes enligt länsstyrelsen
vara en samverkan mellan industriverket och den kommu­nala vuxenutbildningen.
Länsstyrelsen pekar i sammanhanget på de mycket goda erfarenheterna av
försöksverksamheten på detta område i Vä.xjö-regionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna i Norrboitens län och Väslernorrlands län
delar i stort verkels allmänna utgångspunkter men anser att verket bort beakta
även de regionalpolitiska aspekterna på företagsutbildningen. Länsstyrelsen i
Norrbottens län framhåller att länets speciella företagsstruktur ställer sär­skilda
krav på utbildningsverksamhet. Länsstyrelsen i Västernorrlands län framhåller
att utbildningsfrågorna har avgörande betydelse för att en åsyf­tad industriell
tillväxt skall komma till stånd i norrlandslänen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriförbundet anser att verkets bedömningar och
förslag i huvudsak är välgrundade och ägnade att förbättra förutsättningarna
för staten att aktivt medverka vid näringslivets fortbildningsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SAF har inget att erinra mot de motiv som presenteras för
induslripoli-tiska utbildningsinsatser och instämmer i att dessa bör inriktas
på att täcka behov och brister i existerande utbildningssystem samt att redan
befintliga resurser i första hand bör utnyttjas. Industriverkels
utbildningsinsatser bör enligt SAF således inriktas på områden där andra
utbildningsarrangörer av skilda anledningar inte anordnar lämplig utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO delar i alll väsentiigt verkets synpunkter och förslag.
LO instämmer särskilt i de synpunkter som framförs beträffande
utbildningsbehovet inom de allra minsta företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna rollfördelningen mellan verkets
industriavdelning och SIFU liksom inrättandet av ett särskilt anslag för stöd
till utbildnings . m. tillstyrks i princip av flertalet remissinstanser som har
yttrat sig i dessa avseenden. Enligt RRV bör dock industriavdelningens roll
begränsas till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;analys och kartiäggning av utbildningsbehov och
utbildningsutbud, plane­ring, initiering. information och ekonomiskt stöd i
utbildningsverksamhe­ten. Det egentliga kursutvecklings- och studieplansarbetet
samt genomfö­randet bör däremot inle ankomma på industriavdelningen enligt RRV.
som vidare framhåller bl. a. att verkei på grundval av det material som
industriverket presenterar inte kan bedöma behovet av ett nyll anslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;IFL är tveksamt lill om del är effektivt att kategoriskt
dela upp verkets planerande verksamhet ä ena sidan och utbildningsarrangörernas
genom­förande å den andra sidan. Enligt IFL:s mening blir ett kursprogram
aldrig rikligt färdigt. Varje genomförande ger nya eifarenheler och stimulerar
till förbättringar. För att kunna följa med i och förstå detta kontinuerliga
utvecklingsarbete krävs enligt IFL att man i viss ulslräckning är engagerad
även i genomförandet eller att man på annat sätt säkerställer att erfarenhet
från taltet nyttiggörs i fortsatt planerings- och utvecklingsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SP
framhåller att de organisatoriska samband som har blivit följden av SIFUs
inordnande i industriverket ger underiag för uppdelningen av an­svaret för
övergripande insatser till verket och för specialiserade insatser till SIFU så
som industriverket föroidar. Länsstyrdsen i Göteborgs och Bohus län stöder
inrättandet av ett nytt anslag men ftamhåller att anslagels storlek och därmed
antalet administratörer bör relateras till de samhällse­konomiska vinster som
insatserna beräknas ge. Möjligheterna alt åstad­komma en marginell minskning av
kostnaderna för arbetsmarknadspolitis­ka insalser genom färre
företagsnedläggelser och driftinskränkningar mo­tiverar enligt länsstyrelsen en
ki-aftig satsning på detta område. Industri­förbundet anför alt det kanske
viktigaste av verkels förslag är inrättandet av ett nytt anslag. Den föreslagna
anslagsgivningen är enligt förbundet angelägen och kommer att väsentligt
förbättra situationen på företagsut­bildningsområdet. Det föreslagna beloppet
15 milj. kr. bedömer förbundel som realistiskt re('an på kort sikt. Även SHIO
ställer sig bakom förslaget av inrättandet av ett nytt anslag och tillstyrker
att de stipendiemedel som nu administreras av SIFU ingår i anslaget. Med hjälp
av det nya anslaget skulle enligt SHIO industriverket och SIFU få de länge
önskade resurserna att ekonomiskt stärka ulveckling och anpassning av kurser
och hjälpmedel för många mindre företag och yrkesgrupper, som har en
bristfällig utbild­ning och vilkas deltagande i existerande utbildning
försvåras av kostnads­skäl. SAF har ingenting alt erinra mot de aktiviteter som
föreslås kunna erhålla stöd från det nya anslaget. SAF framhåller dock att
stödet till framställning av kursmaterial bör ges en utformning som fi-ämjar
produk­tion av läromedel som är användbara i olika kursformer och som speciellt
stimulerar inläringssituationen i små gmpper. SAF understryker att stöd­åtgärder
i form av stipendier torde vara nödvändiga om utbildningen skall nå företrädare
för de mindre företagen vilka av ekonomiska skäl kan ha svårigheter alt delta i
utbildning. SAF understryker också alt vid beräk­ningen av resurser medel måste
reserveras för vidmakthållande och kom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;petenshöjande utbildning för personalen inom
industriavdelningen och SIFU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svensk industriförening stöder helt verkets motivering för
inrättandet av det nya anslaget och för vilka ändamål medel skall utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Endast ett fåtal instanser kommenterar verkets bedömning
av behovet av personalförstärkningar vid industriavdelningen. Statskontoret
anför att verkets förslag om att förstärka den centrala planeringen synes
motiverad. SÖ framhåller att en ökad samverkan med industriverket släller krav
på ökade resurser vid båda myndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller frågan om SIFU:s filialkontors organisatoriska
förankring framförs olika uppfattningar av de instanser som har yttrat sig i
denna del. Länsstyrelserna i Kronobergs, Norrbottens, Stockholms och Väslernorr­lands
län saml Industriförbundet är positiva lill verkets förslag att organi­satoriskt
föra över kontoren till industriavdelningen. Enligt länsstyrelsen i Stockholms
län synes denna organisationsförändring lämplig med hänsyn till den föreslagna
specialiseringen av SIFU:s utbildningsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen i Kronobergs län anser, att SIFU:s
filialkontor kommer att fylla en viktig funktion även framledes som en kanal
för att förbättra möjligheterna till fortbildning. Överflyttningen från SIFU
till industriver­kets industriavdelning torde inte innebära någon förändring i
detta avseen­de. Den föreslagna ökade regionaliseringen kommer emellertid att
medföra ett ökat ansvar och flera arbetsuppgifter för filialkontoren, varför en
för­stärkning av dessa synes angelägen. Hur samordningen med företagarefö­reningarnas
utbildningskonsulentfunktioner skall utformas, torde inte kunna fastställas
förrän den då pågående utredningen om företagareföre­ningarnas verksamhetsform
och arbetsuppgifter har lagt fram sina förslag, anför länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även länsstyrdsen i Malmöhus län och
Handdskainmarförbundel hän­visar i sina yttranden till
företagareföreningsutredningens då pågående arbete. Enligt dessa instansers
mening förefaller det lämpligt att avvakta utredningens förslag och samordna
ställningstagandet till den framtida uppläggningen och organisationen av SIFU:s
regionala verksamhet med kommande beslut kring företagareföreningarnas
inriktning och organisa­tion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RRV och länsslyrelsen i Kalmar län år negativa till
förslaget och anser att en regionalt utbyggd organisation på utbildningsområdet
bör ske inom ramen för företagareföreningarnas verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriverket har föreslagit en fortsatt dubblering av
den regionala organisationen på utbildningsområdet i form av dels
företagareföreningar­nas utbildningskonsulentfunktion, dels SlFU:s
filialkontor, anför RRV. som hänvisar till ett tidigare remissvar angående
verksamheten vid SIFU. Med hänvisning till det ökade stödet till
företagareföreningarna för före­tagsservice, risken för konkurrens mellan två
regionala organisationer och kostnadskonsekvenserna föreslog RRV då att den
regionala uppbyggnaden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skulle begränsas till en organisation, nämligen företagareföreningarna.
RRV finner all skälen härför är ännu starkare nu när SIFU ingår i industri­verket
och om filialkontoren bryts ur SIFU-organisationen och förs till
industriavdelningen. Självfallet bör SIFU i likhet med övriga enheter inom
industriverket, repliera på denna regionala organisation, hävdar RRV.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen i Kalmar län anser det inte nödvändigl alt
arbeta med regionkontor - vare sig för SIFU eller industriverket - med uppgift
att betjäna en grupp av län. I stället synes det länsslyrelsen lämpligare att
de olika företagareföreningarna i en grupp av län var för sig inriklar sig på
sådana specialområden av utbildningen och annan experlservice som be­tingas av
näringslivets behov i respektive län. och att ett ömsesidigt utbyte av
specialisttjänster mellan de olika länens företagareföreningar äger mm. Sålunda
kunde exempelvis i ett län företagareföreningens utbildningskon-sulenter
huvudsakligen svara för verkstadsindustrins behov, medan i ett angränsande län
utbildningskonsulterna kunde vara inriktade på träindu­strin. En sådan
anordning ter sig mera rationell än en uppbyggnad av fristående regionkontor
för områden omfattande flera län. anför länsstyrel­sen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen
i Alvsborgs län, SHIO och personalorganisationerna vid statens induslriverk är
även de negativa lill förslagel. Dessa inslanser anser emellertid att
filialkontoren också i fortsättningen bör ligga kvar inom SlFU-organisalionen.
Enligt länsstyrelsen i Alvsborgs län har verket inte redovisat några bärande
skäl för att knyta filialkontoren till industri­avdelningen. Med hänsyn till de
nära kontakter som kan förutsättas ske i ökande grad mellan SIFU,
filialkontoren och föreiagareföreningarnas ut­bildningskonsulenter finner
länsstyrelsen att kontoren bör behållas inom SIFU. SHIO framhåller att SIFU
även framgent torde ha nytta av regio­nala stödjepunkter, som kan utgöra
kontaktcentra för stöire regioner och därvid samverka med såväl
företagai&amp;quot;eförcningarna i flera län som närings­livets organ och övriga
utbildningsgivare. Personalorganisationerna vid industriverket anför att för
att SIFU skall kunna hålla kontaki med sina prioriterade målgrupper är det av
största betydelse att SIFU har en nära kontakt med filialkontoren. Det är
enligt dem helt klart att från SIFU:s kursproducerande sektioners sida är
kontakten lättare att upprätthålla om filialkontoren sorterar direkt under SIFU
och koncentreras på marknads­föring av SIFU-tjänsterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera instanser, däribland länsstyrelserna i Kalmar,
Västernorriands och Stockholms län, framhåller i sammanhanget vikten av att
företagarefö­reningarna tillförs ökade resurser för sina verksamheter på
utbildningsom­rådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nära nog samtliga remissinstanser är posiliva till
huvudlinjerna i verkets förslag beträffande SlFU-verksamhetens framtida
inriktning och finan­siering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RRV ifrågasätter dock om inte verkei överbetonal de
framtida SIFU-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kursernas rikstäckande karaktär. Vidare tillstyrker RRV
inte en höjning av statsbidragsandelen i SIFU-verksamheten bl. a. med hänsyn
till att den föreslagna inriktningen mot korta, specialiserade kurser av
aktualitetska­raktär inte bara medför kostnadshöjande faktorer utan också
rymmer förhållanden som tenderar att sänka kostnaderna. RRV anför härvid bl. a.
att behovsanalyser för sådana kurser är enklare samt att planerings-,
samordnings- och dokumentationskraven är lägre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrdsen i Norrbottens län understryker vikten av alt
kursutbudet i inlandskommunerna inte får inskränkas på grund av att antalet
kursdelta­gare blir för litet och/eller kursavgifterna för höga. Om en kurs
bedöms angelägen från samhällets synpunkt bör hela kurskostnaden kunna betalas
av statsmedel, anför länsstyrelsen. Liknande synpunkt i finansieringsfrå­gan
framförs av flera instanser, bl. a. TCO och länsstyrelsen i Malmöhus län. Länsstyrelsen
anföratt kravet på självfinansiering av kurserna genom deltagaravgifter inte
bör vara alltför starkt. Höga kursavgifter får enligt länsstyrelsen inte bli
ett hinder för föietagen att kunna tillgodose angelägna utbildningsbehov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landsiing.sjörhundei framhåller det angelägna i att den
typen av kursut­bud, som SIFU nu tillhandahåller, bör bestå. Det gäller kurser
för bl. a. teknisk personal, fastighetsskötare, drift- och servicepersonal,
vilka utgör ett viktigt komplement till landstingens egna utbildningsinsatser
på detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriförbundet, som i övrigt är positivt till verkets
förslag rörande SIFU-verksamheten, ställer sig tveksamt till om det är lämpligt
att SIFU engagerar sig i utbildningsinsatser på andra områden än de som har
direkt teknisk anknytning, t. ex. det ekonomiska området. Ett flertal andra ut­bildningsinstitutioner
arrangerar ekonomisk utbildning av företagsledare oeh dessa har i regel större
unik kompetens än SIFU. Vidare anför förbun­det att vissa avdelningar på SIFU
nu har alltför begränsad storlek för alt kunna producera kurser med
tillfredsställande kvalitet och företagsan­passning. Dessa resurser bör enligt
förbundet kunna omdisponeras så att andra mer framgångsrika avdelningar
förstärks. Förbundet framhåller också att en stor del av verksamheten inom den
tekniska facktjänsten nu har avvecklats och att det i dagens läge är
realistiskt att förutse mer eller mindre total avveckling av denna
verksamhetsgren i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SAF understryker verkets uppfattning att SIFU:s utbildningsverksam­het
i hög grad kommer att behöva inriktas på små målgrupper och speciella
ämnesområden, främst det tekniska området, vilket innebäratt den fordrar stora
upptagningsområden. Kravet på aktualitet kan också medföra att kursernas
livslängd kan bli kortvarig. Samtliga dessa faktorer bidrar enligt SAF till att
kurskostnaderna kan bli så höga all stödåtgärder måste sältas in för att
utbildningen skall nå ut till de tänkta målgrupperna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;IFL anför beträffande kurskostnaderna att enligt dess
erfarenhet är de mindre företagen känsligare för priset på en kurs än de stora
föietagen men&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att vissa förhållanden tyder på att priskänsligheten i
första hand är en attitydfråga. Företagen vet för litet om vad de kan få ut av
en kurs och betraktar inte kurskoslnaden som en investering i företagets
framtida utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svensk
induslriförening anser att SIFU bör bibehållas som en enhet med eget
budgetansvar och med uppgift att samordna utbildningen inom landet, centralt
och lokalt, av nyckelpersoner inom niindre företag i alla de avse­enden som
verket föreslår utom tekniska kurser och facktjänst. En närma­re analys av
SlFU:s nuvarande utbud av tekniska kurser ger enligt fören­ingen vid handen att
det är inom relativt avgränsade områden som SIFU äger kompetens. Det gäller i
huvudsak inom områdena elteknik, byggnads-och VVS-teknik. processteknik, kemisk
teknik och verkstadsteknik. En­ligt föreningen är endast sektionen för elteknik
belydande i sin bransch. Föreningen anser del tveksamt att inom dessa områden
bedriva kursverk­samhet enbart inriktad på mindre företag. Föreningen föreslår
däiför all industriverket undersöker möjligheterna all bilda ett självsiändigt
utbild­ningsinstitut för elsektionen, nära anknutet till branschorganen.
Beträffan­de övriga här aktuella sektioner bör man enligt föreningen överväga
en integrering med befintliga eller planerade branschinstitut. Således bör un­dersökas
ett eventuellt sammanförande av delar av den kemisk-tekniska sektionen med det
planerade plasttekniska institutet och av sektionen för verkstadsteknik med t.
ex. Institutet för verkstadsteknisk forskning. För de utbildningsinsatser som
branschinstituten gör av belydelse för den niindre och medelstora industrin bör
bidrag kunna utgå via industriverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Personalorganisationerna
vid industriverket stöder verkels uppfattning om inriktningen av
SIFU-verksamheten. Utbildningsinsatserna bör dock enligt organisationerna
omfatta nyckelfunktioner inom hela det svenska näringslivet. Den extra
stimulans som de små och medelstora företagen kan behöva för att följa med i
utvecklingen bör lämpligen tillgodoses genom speciella satsningar, hävdar
organistionerna. Vidare fordrar organi­sationerna erforderliga
utvecklingsresurser och några års arbetsro utan risk för nedskärningar och
avveckling av aktiviteter eller förändringar av SIFU-begreppet och
SIFU-identiteten. Organisationerna fiamhåller också beträffande
dimensioneringen av det framtida SIFU. att man mäsle vara klar över att
upphandling och genomförande av kvalificerade tjänster även i fortsättningen
kräver en omfattande intern kompelens. Del har visat sig att nuvarande
personalstyrka omfattande ca 175 personer är otillräcklig. De antaganden verket
gör om den framtida verksamheten beträffande SlFU:s kursgenomföranden är enligt
organisationerna mindre välgrunda­de. De anser att en framtida personalstab
omfatiande ca 200 personer är mer realistisk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet instanser har inte berört verkets förslag att
låta ompröva be­slutet om att viss del av SIFU skall lokaliseras lill Borås. Av
de inslanser som har yttrat sig i frågan anser Uinsstyrdserna i Kalmar och
Stockholms&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;län. Handdskaniniarförbiindel. Indiistriförhiindel. SHIO.
SAF och per-sonalorganisalionernu vid indusiriverkel, bl. a. på de grunder
verket har anfört, att det finns skäl att ompröva lokaliseringsbeslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen i Stockholms län anför dessutom att de
specialiserade fortbildningskurser som SIFU har inriktats på ofta kräver hela
riket som upptagningsområde. Den från kommunikationssynpunkt lämpligaste för­läggningsorten
för denna typ av kurser är därmed Stockholm, hävdar länsstyrelsen.
Länsstyrelsen påpekar också att de näringsgrenar till vilka dessa kurser riktas
i stor utsträckning är lokaliserade till Stockholmsregio­nen. Länsstyrelsen
hänvisar härvid lill 1972 års företagsräkning, enligt vilken Stockholms län har
nära en femtedel av totala antalet arbetsställen i riket med mindre än 50
anställda inom tillverknings- och byggnadsindu­strin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Indiistriförhundci anför bl. a. att den övervägande majoriteten
av de branschorganisationer som samarbetar med SIFU är lokaliserade till
Stockholm. En omlokalisering till Borås skulle således enligt förbundet medföra
betydligt förändrade kontaktmöjligheter. I sammanhanget påpe­kar förbundet att
sektionen för elteknik. SIFU:s i särklass mest framgångs­rika sektion enligt
förbundets mening, i hög grad är beroende av en lill Stockholmsomiådet
koncentrerad elektroindustri. Enligt företrädare för branschen måste
motsvarande utbildningsverksamhet i Stockholmsområ­det byggas upp i annan regi
om SIFU förläggs till Boras, anför förbundel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statskonlorei. länsstyrdsen i Alvsborgs län och Svenska
koinmiinjör-hiindei anser inte att lokaliseringsbeslutet bör omprövas.
Statskontoret finner det inte styrkt att Borås som lokaliseringsort skulle
minska möjlig­heterna att attrahera kursdellagre. Härvid påpekar statskontoret
den radi­kalt förbättrade kommunikationsservice som öppnandet av Landvetter
flygplats kommer att innebära för Boråsomrädet. Statskontoret framhåller i
sammanhanget all en eventuell ulökning av antalet tjänster för regional service
bl. a. i Stockholmsområdet bör ses i ett sammanhang för hela landet.
Statskontoret tillstyrker inte ett särskilt filialkontor i Siockholm med andra
uppgifter än övriga regionala kontor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrdsen i Älvsborgs län anser bl. a. att de
samhällsekonomiska och regionalpolitiska motiven föratt förlägga statlig
verksamhet, även den som SIFU representerar, till primära centra utanför
storstadsområdena alltjämt är giltiga. Även länsstyrelsen i Älvsborgs län
hänvisar i samman­hanget till 1972 års företagsräkning, som också visar att
närmare 30 % av de mindre och medelstora föietagen inom tillverkningsindustrin
är belägna i Älvsborgs län och i de angränsande länen. Motsvarande andel uppnås
också i de A-regioner som ligger omkring två timmars bilresa från Borås,
framhåller länsslyrelsen. Detta förhållande understryker enligl länsstyrel­sens
mening att SIFU i Borås torde få goda möjligheter all rekrytera fast och
tillfällig personal samt att uppnå den attraktionsgrad som kursverk­samhetens
avnämare torde komma att kräva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;IFL framhåller, på grundval av egna erfarenheter, att
kurser för mind­re företag bör drivas i geografisk anslutning till företagen.
Av delta skäl borde det enligt IFL vara relativt likgiltigt var i landet SlFU:s
huvudkontor ligger. IFL anför vidare att motiven för verkets antagande att
intäkterna av kursverksamheten skulle minska vid en lokalisering till Borås
inte är tillräckligt klart redovisade. Kursverksamheten måste ju ändå bedrivas
i anslutning till deltagarnas geografiska hemvist, framhåller IFL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AMS avstår
från att närmare gå in på verkets förslag beiräffande lokali­seringen av SIFU
men påpekar att styrelsen tidigare ställt sig positiv till en Utlokalisering av
SIFU:s verksamhet. SP tar inte ställning i själva lokalise­ringsfrägan men
konstaterar mot bakgrund av egna erfarenheter att vid en omlokalisering
uppkommer merkostnader på grund av ökade kontakt-, rese-. tele- och
transportkostnader. Vidare medför en uppdelning av Sl-FU:s verksamhel på Borås
och Stockholm enligt SP:s bedömning med all säkerhet ett ökat anställningsbehov
även vid oförändrad verksamhetsvo­lym.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett fålal instanser har yttrat sig över förslaget att låta
ulreda frågan om ny organisationsform för SIFU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrdsen
i Göteborgs och Bohus lan finner det svårt att på grundval av
utredningsmaterialet ta ställning till frågan om SIFU bör ges en formellt sett
fristående ställning eller alltjämt ingå i industriverket. Övervägande skäl
tycks dock tala för att nuvarande ordning behålls. Industriförbundet. SHIO och
SAF tillstyrker verkets förslag. Dessa organisationer framför samma
uppfattning, nämligen att vissa fördelar sannolikt skulle vinnas genom all
organisera SIFU som en självständig enhet i vars styrelse både statliga organ
och näringslivets organisationer kunde vara representerade. Som har framgått
tidigare föreslår 5r(Vj.sA induslriförening bl. a. att indu­striverket bör
undersöka möjligheterna att bilda ett självständigt utbild­ningsinstitut för
SIFU:s elsektion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.    SINFDOK-utredningens förslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.1    Förslagen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SINFDOK-utredningen (I 1975:04) tillkallades enligt
regeringens be­myndigande den 26 juni 1975 för all utreda organisation av
verksamheten inom området teknisk och velenskaplig informaiion och
dokumentation. Med hänvisning till det då pågående propositionsaibetel i
anslutning till föri_tagareföreningsutredningens betänkande redovisade
SINFDOK-ut­redningen i skrivelse den 15 juni 1977 vissa förslag till åtgärder
inom informations- och dokumentationsområdet som nära hängde samman med
företagareföreningarnas verksamhet. Övriga förslag inom ramen för utred­ningsarbetet
kommer utredningen att redovisa i sitt slutbetänkande, som beräknas bli
framlagt före utgången av år 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SINFDOK-utredningen framhåller att den tekniska
informalionsservi-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
Riksdagen 1977178. I saml. Nr 40. Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;cen kan ses som ett naturligt led i den företagsservice
som befinner sig under utbyggnad i landet kring företagareföreningarna. Företagen
kan sägas ha behov av att få rätt information i en användbar form men också att
göras medvetna om det informationsutbud som existerar. Kraven är i princip
desamma oavsett om frågorna rör avtal, skatter, miljö, säkerhel, juridik,
marknadsföring eller teknik. När det gäller främst de mindre och medelstora
företagen anser utredningen att det ofta är fråga om tekniska problem som
behöver lösas inför produktförbättringar, maskinanskaff­ningar,
produktionsutvidgning, tillfälliga produktionsstörningar m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nödvändiga informationen finns, enligt utredningen,
redan i bety­dande utsträckning att få tag på exempelvis i svenska och
utländska forskningsrapporter och patenthandlingar, faktadatabaser och
kataloger. Men för de mindre och medelstora företagen är det ofta svårt att
tillgodo­göra sig dessa erfarenheter utan att en mellanhand mellan informations­källorna
och användarna tar fram informationsmaterialet ur just de fakta som förelaget
behöver ha tillgång till. Företagen vill om möjligt ha kon­kreta besked och
slippa välja mellan olika alternativ. Framför allt söker företagsledaren,
enligt utredningen, en opartisk, erfaren och kunnig sam­talspartner, som han
har förtroende för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen framhåller att det är svårt att finna en
effektiv lösning på denna informationsöverföring via en mellanhand.
Överföringen påverkas av flera faktorer, bl.a. mottagarens behov och
motlagarekapacitet, mellan­händernas erfarenhet och utbildnong. vetskapen om
och åtkomsten av erforderligt informationsmaterial. Det senare ställer också
krav på att bibliotek och andra informationskällor fungerar i ett samverkande
system. Endast erfarenheter från försöksverksamhet kan enligt utredningen skapa
underlag för mer permanenta åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen pekar vidare på att SINFDOK har tagit initiativ
till det s k Kalmarprojektet. En kontaktman har anställts vid
företagareföreningen i Kalmar län med uppgift att samla erfarenhet om hur en
uppsökande kon­takt- och informationsverksamhet skall bedrivas för att göra
bästa nyttan i mindre och medelstora företag. Han skall också stegvis försöka
precisera företagens behov av tekniköverföring. Målgrupp är bl.a.
företagsledare och övriga chefer vid vissa verkstadsföretag med mellan 20 och
200 anställda. Projektet berör också utbildning av personalen vid företagareföreningen
i Kalmar län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt utredningens uppfattning bör nu stat och kommun ta
en ökad del av ansvaret för en systematisk och långsiktig
informationsförmedling till mindre och medelstora företag. Det gäller att på
olika sätt bl.a. göra redan känd teknik tillgänglig för företagen på ett
effektivare sätt än nu. Många företag har enligt utredningen idag svårigheter
att utnyttja informations­tjänster på ett ändamålsenligt sätt. Det är också
vanligt att företagen översköljs med information av obetydligt intresse. Den
nyttiga informatio­nen tenderar att drunkna i det stora utbudet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mol denna bakgmnd och i anslutning lill den föreslående
utbyggnaden av företagareföreningarna föreslår utredningen en utvidgad
försöksverk­samhel på informations- och dokumenlationsområdet. Verksamheten bör
pågå under den närmaste treårsperioden med början den I juli 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslår sålunda att vid ytterligare två företagareföreningar, förutom den i
Kalmar län, påbörjas försök med teknisk informationsför­medling inom ramen för
den ordinarie företagsserviceverksamhelen. Ar­betet skall enligt utredningen
bl. a. bedrivas som en systematisk uppsök-ning av mindre och medelstora
industriföretag i länet. För arbetet bör vid varje förening anställas en
erfaren tekniker som har förulsättningar alt vinna förtroende hos företagarna
och har möjlighet att analysera företa­gens behov av teknisk information. Han
bör vara så väl informerad pa informations- och dokumenlationsområdet att han
snabbt kan lämna hän­visningar till goda muntliga och skriftliga
informationskällor. För denna uppsökande tekniska informationsservice bör
anvisas 320 000 kr. per år under försöksperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare föreslår utredningen att det lill en
företagareförening knyts en professionell informations- och
dokumentationsexperl som kan få lillgång till modern teknisk utrustning. Han
bör enligt utredningen biträda de i företagsservicen verksamma tjänstemännen
vid föreningen. Utredningen föreslår att 230 000 kronor per år under
försöksperioden anvisas för an­ställning av ifrågavarande expert.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uiredningen föreslår också att ell samarbete inleds mellan
företagarefö­reningar och branschforskningsinstitul. Genom en medverkan från
insti­tutens sida kan enligt utredningen informationsgivningen till företagen i
specialiserade tekniska frågor fördjupas och effektiviseras. Utredningen anser
att 300 000 kr. per år bör anvisas för ifrågavarande ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen anför utredningen att i anslutning till
försöksverksamheten bör viss utbildning i informations- och
dokumentationsservice av berörd per­sonal vid företagareföreningarna komma till
stånd. Utbildningen skulle la sikte på att visa vilka informationskällor som
står till buds och vägen att snabbt få tillgång till materialet. Den skulle
även ange lämpliga metoder för att analysera företagens informationsproblem och
systematiskt söka in­formation. För utbildningsinsatserna anser utredningen alt
högst 100 000 kr. per år bör anvisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen förordar att försöksverksamheten bör följas
upp och utvär­deras av en särskild styrgrupp med företrädare för bl. a.
industriverket. SINFDOK, STU och Industriförbundel/SHIO.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.2    Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtliga remissinstanser delar utredningens
grunduppfattning all åtgär­der bör vidtas för att effektivisera och systematisera
informationssprid­ningen till de mindre och  medelstora företagen.  Sålunda
ansluter sig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;patent- och registreringsverket, STU, SINFDOK, SHIO,
Företagareföre­ningarnas förbund och TCO i stort till den föreslagna
försöksverksamhe­ten. Industriverket ställer sig tveksamt till
försöksverksamheten vid före­tagareföreningarna. LO tar inte närmare ställning
till utredningens olika förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Patent- och registreringsverket understryker den viktiga
roll som företa­gareföreningarna har när det gäller att förmedla teknisk
information lill företagen, särskill de mindre och medelstora. Patentverket
utnyttjar sedan några år tillbaka företagareföreningarna i verkets egna
informationsakti­viteter. Verkets uppfattning är därför att utredningens förslag
bör vara väl ägnat att främja en effektivare spridning av teknisk information
lill mindre och medelstora företag. Patentverket förordar därför ett skyndsamt
ge­nomförande av det av SINFDOK-utredningen föreslagna programmet och
tillstyrker att de av utredningen angivna medlen ställs till förfogande för
dess genomförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen anförs att verket numera bedriver en
undervisningsverksamhet som i vissa delar bör väl motsvara det utbildningsbehov
som den av utredningens förslag berörda personalen vid företagareföreningarna
har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De mindre företagens informationsbehov gäller inte bara
teknisk/veten­skaplig information framhåller industriverket utan i minst lika
hög grad frågor som rör exempelvis myndighetsföreskrifter, marknads- och
behovsutveckling, utbildning, serviceutbud m.m. Verket instämmer i ut­redningens
uppfattning att det bör finnas en mellanhand, en &amp;quot;översätta­re&amp;quot;,
mellan informationskällorna och användarna, de mindre företagen. Mellanhandens
uppgift kan vara att bl. a. analysera företagels informations­behov, att
konkretisera/översätta detta och att översätta svaret till för
företaget/företagaren användbar form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller utredningens konkreta förslag ställer sig
industriverket tveksamt till försöksverksamheten vid företagareföreningarna. Enligt
ver­kets uppfattning rymmer försöksverksamheten i princip inte något nytt
element, utan utgör en normal arbetsuppgift vid en företagareförening. Genom
den utbildning på informationsområdet som verket planerar för
föreningspersonalen, torde den befintliga personalen också bibringas er­forderlig
kunskap på informations- och dokumentationsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verket framhåller vidare att informationssökning för att
lösa tekniska problem i mindreföietagen normalt innebär att få tag i den eller
de personer som vet någol om hur man löser det aktuella problemet eller som kan
skaffa den information/kunskap som erfordras. Mindreföretagen är m. a. o. mer
betjänta av en direktkontakt med en specialist på det aktuella problemområdet,
som också kan fungera som mellanhand/översättare, än att få ett antal
referenser/artiklar, som i och för sig kan vara relevanta för problemet. Det är
därför enligt verket tveksamt om den föreslagna för­söksverksamheten med en
professionell informations- och dokumenta­tionsexperl uppfyller dessa krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligl verkets uppfattning bör föreningstjänstemännen, som
ett led i det dagliga arbetet, vid behov kunna utnyttja befintliga resurser på
informa­tions- och dokumentationsområdet. I industriverkets program för effekti­viserad
information ingår ett avsnitt om teknikinformation lill mindreföre­tagen som
tar upp bl.a. en försöksverksamhet i samarbete med ingenjörs­vetenskapsakademiens
informationstjänst, temadagar/faktablad kring ny teknik m.m. Genom bl.a. dessa
aktiviteter torde föreningstjänstemännen kunna knyta kontakt med specialister
som kan svara för såväl sökning som &amp;quot;översättning&amp;quot; av information.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En försöksverksamhet med informations- och
dokumentationsexpert kan dock enligt verket ha en kunskapshöjande effekt i
föreningarna och stimulera till ett ökat utnyttjande av befintliga
informations- och doku­mentationsresurser. Industriverket förordar att experten
fungerar som konsult åt flera föreningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriverket framhåller vidare att i programmet för
teknikinformation till mindre och medelstora företag ingår som en del att bl a
genom temada­gar och faktablad föra ut vissa branschforskningsinstituts
kompetens och möjligheter att bistå mindreföretagen. Den försöksverksamhet som
utred­ningen föreslår skulle enligt verkets uppfattning möjliggöra ökade
insatser från instituten för att stödja de mindre och medelstora företagens
verk­samhel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verket anser slutligen i likhet med utredningen alt behov
av viss utbild­ning och kontaktskapande aktiviteter på informationsområdet
krävs för föreningspersonalen, men att denna utbildning bör omfatta samtliga
för­eningar. Verket redovisar sina planer att under budgetåret 1977/78 ge­nomföra
en grundläggande utbildning på informationsområdet för de in­formationsansvariga
vid varje företagareförening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;STU delar SINFDOK-utredningens uppfattning att en
försöksverksam­het med förmedling av teknisk information till mindre och
medelstora företag är motiverad. STU ställer sig positiv till den föreslagna
samverkan i en särskild styrgrupp. Genom en sådan samverkan skapas
förutsättningar för att informations- och dokumentationsverksamheten naturligt
integreras med såväl företagareföreningarnas och branschforskningsinstitutens
som STU:s serviceverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även
SINFDOK ansluter sig i allt väsentligt till de av utredningen framförda
förslagen. När det gäller förslaget om att knyta en informalions-och
dokumentationsexpert vid en företagareförening vill dock SINFDOK rekommendera
att de närmare betingelserna - vilken region som är lämpli­gast, om experten
bör vara verksam vid en eller flera förenignar m.m. -ytterligare utreds innan
formerna för försöket fastställs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom de i försöksverksamheten ingående projekten är
fördelade på olika huvudmän, industriverket och STU, föreslår SINFDOK att
ansvaret för hela programmet läggs på industriverket. SINFDOK förklarar sig
också berett att medverka i den föreslagna styrgruppen för uppföljning och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section290&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utvärdering Och att ställa erfarenheterna från
SINFDOK-projektet  lill förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TCO framhåller att de förslag om en utvidgad
försöksverksamhel som SINFDOK-utredningen lägger fram har den fördelen att
verksamheten fortfarande bedrivs i begränsad form. Den bör ge erfarenheter som
kan utnyttjas för att senare bedöma om verksamheten skall övergå i större
skala. Försöksverksamheten bör enligt TCO inriktas på att ge information och
motivation hos de som arbetar i små och medelstora företag att utnyttja den
informaiion som kan vara relevant i olika problemsituationer. Den bör inte
ensidigt inrikta sig på företagsägaren/företagsledaren ulan även vända sig till
övriga i förelaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TCO anför vidare alt verksamheten förutom teknisk och
kommersiell inforniation bör innefatta även arbetsmarknadspolitisk information.
Bris­tande kunskaper om arbetsmarknaden och dess parter är ofta en allvarlig
svaghet hos de små företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TCO tillstyrker sålunda att den föreslagna
försöksverksamheten in­itieras om statsmakterna ställer nödvändiga resurser
till förfogande. Det föreligger emellertid ett stort behov av att noggrant ange
inriktningen av verksamheten innan den påbörjas. Den styrgrupp som föreslås bli
tillsalt finns det däiför ett stort behov av. Denna grupp bär även svara för en
kontinuerlig uppföljning av verksamheten. 1 styrgruppen mäste de fackliga
organisationerna vara representerade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO delar utredningens grunduppfattning att det är
angeläget alt olika åtgärder vidtas i syfte att skapa ökad kännedom om redan
befintlig teknik och uppnådda forskningsresultat bland mindre och medelstora
företag och samtidigt förbättra dessa företags möjligheter att tillgodogöra sig
denna kunskap. Samhället satsar stora medel på forskning och utveckling vilket
är nödvändigt. Sannolikt skulle dock enligt LO:s uppfattning, betydligt större
utvecklingseffekter kunna uppnås om detta följdes upp med mer effektiva
åtgärder i syfte att sprida kännedom om forskningsresultat och tekniska
framsteg framförallt bland de mindre och medelstora företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO lar dock inte närmare slällning till
SINFDOK-utredningens olika förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SHIO instämmer i allt väsentligt i utredningens förslag
men framför vissa synpunkter som måste beaktas i sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Viss försiktighet bör sålunda enligt SHIO iakttas vid den
föreslagna systematiska uppsökningen av mindre och medelstora företag i samband
med försöken med teknisk informationsförmedling. Många företagare upplever alt
de översköljs av information och skrifter och har svårt att tillgodogöra sig
innehållet. Utredningen konstaterar också att den nyttiga informationen kan
drunkna i det stora utbudet. Risk finns också att en del företagare uppfattar
den uppsökande verksamheten som opåkallad och påträngande, och därför inte
tillgodogör sig denna enligt intentionerna framhåller SHIO.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section291&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section292&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SHIO understryker vidare vikten av att bransch- och
intresseorganisa­tioner utnyttjas vid informationsspridningen lill de niindre
företagen. Branschförbunden har enligt SHIO utomordentliga insikter i
branschens speciella förhållanden, till skillnad mot företagareföreningarnas
mera all­männa kunskaper om företagsamhetens regionala förutsättningar. De
flesia branschorganisationer har en kontinuerlig skriflulgivning. framför allt
genom branschtidningama, och bedriver en omfattande kurs- och
föredragsverksamhet saml allmän rådgivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad gäller
branschforskningsinstitulen konstaterar SHIO att dessa hu­vudsakligen,
åtminstone hittills, bedrivit en forskning som i enbart ringa grad kommit de
mindre företagen till godo. Hos dessa företag finns däiför en utbredd
skepticism mot all ett ökat stöd för FoU-insatser till denna företagssektor
skall kanaliseras över branschforskningsinstituten. Minimi-bidraget för
medlemsskap i vissa av de industristiflelser som bedriver kollektiv forskning
är enligt SHIO också väl högt för att intressera mind­reföretagen i allmänhet.
SHIO anser därför att samhället bör rycka in och förbättra möjligheterna för
mindreföietagen att tillgodogöra sig och bidra­ga till den kollektiva
forskningen. SINFDOK-utredningens förslag på den­na punkt hoppas SHIO skall
vara ett led i den riktningen. SHIO finner del värdefullt all de föreslagna
åtgärderna skall följas upp och utvärderas av en särskild styrgrupp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreiagareföreningarnas
förbund, slutligen, tillstyrker också den för­slagna försöksverksamheten men
vill samtidigt understyrka alt frågan om en mer permanent insats får övervägas
först efter noggrann utvärdering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.    Vissa internationella förhållanden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Småföretagens roll i olika länder varierar avseväri.
Ekonomiska, sociala och kulturella olikheter har medverkat till att
företagsstrukturen fått skif­tande utseende. Till en del torde också rent
redovisningsmässiga skillnader uppkomma lill följd av mycket varierande
definitioner av småföretagsbe-greppel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utvecklingstendenserna
har visat en större samstiimmighet. I samtliga industrialiserade länder har
under det senaste decenniet skett en ökad koncentration mot större
företagsenheter. De mindre och medelstora fö­relagens sysselsättningsandel har
vanligen minskat. En förskjutning av småföretagandet mellan näringsgrenar kan
konstateras i flertalet länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Olikheter
i tradition och annal har också lett till alt samhällsinsatserna på
småföretagsområdet tagit mycket varierande former. Påfallande är dock att man
inriktar sig på frågor rörande de mindre och medelstora företagens
kreditförsörjning och deras behov av utbildning, rådgivning och informa­tion.
Gemensamt för ett flertal länder synes också vara att just under de senaste två
till tre åren intresset markant ökats för denna kategori av företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section293&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section294&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1    Norge&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen av beståndet av industriföretag i Norge har
varit likartad med den svenska. Antalet företag gick mycket starkt tillbaka
under andra hälften av 1960-talet. Mellan 1970 och 1975 har det endast skett en
obetyd­lig minskning. Särskilt påtaglig har nedgången varit i antalet mycket
små företagsenheter. Från 1965 till 1975 ökade den totala industrisysselsätt­ningen
från 369 000 till 391 000 anställda. Ökningen föll helt på företag med fler än
50 anställda och med tyngdpunkt på de större företagen. Härigenom kom de mindre
och medelstora företagens sysselsättningsandel att minska från 63,5 % till 59,3
%. Den branschvisa fördelningen av små och medel­stora företag visar på ett
mycket starkt småförelagsinslag i livsmedels-, trävam- och teko-industrierna. I
dessa branscher har även utvecklingen mot större företagsenheter varit
starkast. Inom vissa expansiva branscher, bl. a. den plastbearbetande industrin
och elektroindustrin, har antalet små företag ökat. Den regionala utvecklingen
har gått mot en med riksgenom­snittet likartad företagsstorleksstruktur i flertalet
regioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En rad
åtgärder har vidtagits från samhällets sida i syfte att underlätta verksamheten
inom småföretagssektorn. Bland den kreditgivning som vänder sig mot de mindre
företagen märks särskilt Håndverks- og sniåiii-dustrifondet vilken har till
uppgift att ställa garantier och lämna långsiktiga investeringskrediter i form
av toppfinansiering till hantverks- och småin­dustriföretag. I fondens
bestämmelser begränsas dess medverkan till fö­retag med färre än 20 anställda.
Utlåningsramen uppgick år 1977 till 30 miljoner norska kronor. Andra
kreditformer som i betydande utsträckning vänder sig till de mindre och
medelstora företagen utgör Industrifondel och Industriens omstiUing.sfond vilka
båda syftar till att underlätta och främja omställningar och samgåenden inom
industrin. Industrifonden har, för­utom lånegarantigivning, möjligheter att
förvärva aktier i företag. Inom ramen för den regionalpolitiska verksamheten är
Distriktenes uibyggings-fond verksamt med bl. a. långivning i
sysselsättningsfrämjande syfte. För främjande av teknisk forskning och
utveckling kan stöd utgå från Uiveck-lingsfondet, vilken lämnar lån för
riskbetonade eller i förhållande till före­tagets storiek, särskilt betydande
investeringar med ett tekniskt eller marknadsmässigt nyhetsvärde. Såväl
bottenlån som lån på hög risknivå kan lämnas av den ijuni 1977 ombildade/Vo/iAc
Industrihank. För flertalet av de nämnda kreditinstituten gäller att de
tillkommit under 1960- och 1970-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I en i augusti i år framlagd stortingsmelding föreslår den
norska rege­ringen en utbyggnad av kreditgivningen via Håndverks- og
småindustri-fondet. Industribanken och Distriktenes utbyggingsfond. För år 1978
före­slås en ökning av den förstnämnda fonden till 55 miljoner norska kronor
och en höjd gräns för enskilda lånebelopp från 300 000 till 500 000 norska
kronor. Storleksgränsen för företag som kan komma i fråga för lån föreslås&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section295&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section296&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;höjd från 20 till 50 anställda. En utredning om
sammanslagning av Indu­stribanken och en ökad regionalisering av
Industribankens verksamhet aviseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Företagsserviceverksamhet
bedrivs i första hand vid Distriktenes ut­byggingsfond. Genom Statens
tcknologiske insiiiiii har bland andra de mindre och medelstora företagen
beretts tillgång till såväl särskilda utbild­ningsmöjligheter som
rådgivningstjänster. Kursverksamheten är starkt yr­kesinriktad och täcker ett
stort spektrum av branscher och funktionsområ­den. En betydande
decentralisering av verksamheten har skett. I regering­ens stortingsmeld
konstateras alt det särskilda stödet lill föietagsservice i dag är begränsat.
En utbyggnad av den statliga industriella rådgivnings-, kontaktförmedlings- och
informationsverksamheten föreslås därför. Un­der 1978 föreslås fem särskilda
konior för della ändamål upprättas med sikte på en landsomfattande verksamhet
år 1982. Det administrativa an­svaret för denna verksamhet läggs på Statens
teknologiske institut. Insti­tutets utbildningsverksamhet avses också byggas
ut. bl. a. genom särskil­da företagsutvecklande kurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Endast
en mindre del av samhällets insalser på forsknings- och utveck­&lt;br&gt;
lingsområdet kommer de mindre och medelstora föietagen lill del. Av den&lt;br&gt;
verksamhet som bedrivs vid Norges leknisk-naiurveicnskapUgc jör.s-&lt;br&gt;
kningsråd avser ca fem procent förelag med färre än 100 anställda. Ut-&lt;br&gt;
vecklingsfondei avdelade år 1975 ca en femtedel av sina resurser lill&lt;br&gt;
mindre och medelstora företag. I regeringens stortingsmeld föreslås ökade&lt;br&gt;
informationsinsatser, via bl. a. NTNF. riktade mot små förelag liksom&lt;br&gt;
ökade satsningar på småföretag via Fondet för fremme av bransjeforsk-&lt;br&gt;
ning. Bransjefinskningsföndei. Även behovet av ell ökat hänsynstagande&lt;br&gt;
till de mindre företagens roll i den statliga teknikupphandlingen framhålls.&lt;br&gt;
Staten avser all lägga ökad vikt vid alt mindre förelag blir underleverantö­&lt;br&gt;
rer vid offentliga upphandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;!&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.1    Danmark&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De mindre företagen inom industrisektorn i Danmark ökade
mellan 1965 och 1972 sin andel av såväl föietagsbeståndet som sysselsättning.
Sist­nämnda är svarade, bland arbetsställen med fler än fem anställda, denna
kategori för ca 75 % av de 6 800 arbetsställena och 24 % av de 408 000
anställda. De medelstora verksamhetsställena svarade såväl år 1965 som 1972 för
ca 20 % av företagsbeståndet och 30 % av sysselsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom detaljhandeln har ägt rum en motsatt utveckling.
Under 1960-talel minskade antalet försäljningsställen med ca 9 % till 56 000. I
första hand skaffade detta de minsta (0-4 anställda) försäljningställen vilkas
antal minskade med 17 % till 45 000. Sysselsättningen, som totalt setl ökade
något, minskade för denna företagskategori från 113 000 lill 99 000 anställ­da.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section297&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section298&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hantverks- och småindustrisektorn (0-19 anställda) har
sedan 1968 min­skat något i fråga om antalet företag men tillvuxit
sysselsättningsmässigt. Reparationsföretagen har ökat såväl antals- som
sysselsättningsmässigt medan byggnadssektorn har stagnerat i båda avseendena.
Nyregistrering­arna av industriföretag har under senare år uppgått till årligen
ca 4 600 eller motsvarande ca 11 % av företagsbeståndet i denna sektor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Speciella
samhällsinsatser riktade till de mindre och medelstora företa­gen finns i
första hand på kreditförsörjningsområdet. Den direkta kredit­givningen
kanaliseras främst genom Direkloratel för Egnsutveckling (di­rektoratet för
regional utveckling). Lån till hantverk och mindre industri för utbyggnad och
rationalisering kan utgå med normalt högst 350 000 danska kronor i varje
enskilt fall. Beloppsramen är f. n. 40 milj. kr. per år. För lan till
hantverks- och småindustriföretag kan också utgå statliga garantier för
rörelsekapital. Syftet är att möjliggöra i förhållande till före­tagets storlek
betydande omställningar till nya produkter och marknader. Låneramen är f. n.
200 milj. kr. och högsta lånebelopp 250 000 kr. Garan­tier lämnas endast till
företag med högst 75 anställda.Indirekt medverkar samhället till att
kreditgivningen till mindre företag främjas genom garan­tier till
finansieringsinstitut som riktar sig till denna företagskategori. Den totala
garantiramen för detta ändamål uppgår till 60 milj. kr. Bland sam­hällets
insalser på kreditgivningsområdet finns även sådana som riktas till industri-
och hantverkssektorn i sin helhet eller geografiskt avgränsade delar av denna.
Denna kreditgivning torde i betydande utsträckning kom­ma också de mindre
förelagen till del. Här kan bl. a. nämnas statliga garantier för lån upptagna
för omställning lill nya marknadsförhållanden eller för att möjliggöra
igångsättning, utveckling eller rationalisering av samhällsnyttig produktion.
Inom ramen för det regionalpolitiska stödet (Egnsudvikling) utgår län, bidrag
och garantier. Staten bidrar också med kapitaltillskott till verksamheten vid
Finansieringsinstitutet for Industri og Håndverk Als. Institutet lämnar lån
till expoiterande och importkonkurre­rande verksamheter vid bl. a.
nyetableringar, expaiisions- och produk­tionsomställningar. Kreditgivning
speciellt inriktad mot teknisk utveckling kanaliseras genom Fondet lill fremme
af teknisk og industriel udvikling. Fonden kan medverka vid finansieringen av
utvecklingsprojekt endast i de inledande skedena. Fonden har möjlighet att
lämna lån med villkorlig återbetalningsskyldighet och kan även teckna aktier.
Budgetåret 1976/77 disponerade fonden 90 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver den rådgivnings- och informationsverksamhet som
bedrivs i anslutning till den speciellt småföretagsinriktade
kreditgivningsverksam-heten lämnar samhället särskilt stöd till arbetsmarknads-
och branschorga­nisationernas tekniska service- och konsulentverksamhet.
Budgetåret 1976/77 uppgick beviljningsramen för dessa ändamål lill 20,2 milj.
kr. Särskilda bidrag för tekniskt inriktad serviceverksamhet och vidareutbild­ning
utgår även via Teknologirådel till i första hand ett 20-tal godkända&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section299&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section300&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lekniska serviceinstitut. Budgetåret 1976/77 anslogs
totalt 164 miljoner för finansieringen av denna verksamhet. Huvuddelen - ca 80
% - avsåg akti­viteter hos serviceinstiluten medan återstoden utgick lill
enskilda projekt. Betydande insatser har härvid avsett service- och utbildningsverksamhet
riktad mot mindre förelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3    Finland&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Antalet omsällningsskatteskyldiga företag i Finland
uppgick år 1974 lill ca 59 000. Huvuddelen av dessa var småförelag. Föietagen
med färre än 200 anställda svarade för 40 % av sysselsättningen i näringslivet.
Inom industrin sysselsatte denna företagskategori 29.6 % av de anställda. Sär­skilt
stort inslag av mindre och medelstora företag fanns inom varuhandeln -58,4 %.
Antalet små industriföretag (med tlirre än 50 anställda) har hittills under
1970-talel minskat något.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samhällets
insatser för alt underlätta småföretagens kredilförsörjning sker i flera
former. Endast ett fåtal av dessa riktas direkt till de mindre och medelstora
förelagen. Särskilda s. k. runtestödskrcditer har kunnat utgä till små företag
sedan år 1969. Stödet vänder sig speciellt lill små företag som är verksamma
inom de s. k. utvecklingsområdena. Ränteslödskredit kan avse högst 50 % av
investeringar som medför väsentlig ökning av företagets produktionskapacitet.
Räntestödet utgår med högst 80 % av räntan på länet under de två första åren.
efter det projektet fullföljs, och med 40 % under de två därpå följande åren.
Under år 1975 beviljades 167 sådana krediter till ett totalt lånebelopp om 25
miljoner mark. Långivning med speciell inrikining mol de små industriföretagen
sker även via .s7(//t'/(.s investeringsfond. Utlåningen år 1976 till
småindustrin uppgick lill 15.2 miljoner mark. Den utgjorde emellertid endast en
mycket lilen del av fondens totala ullTining (656.4 miljoner mark). Statliga
garantier, industri-garantier, kan lämnas åt industriförelag och vissa andra
typer av förelag med en omsättning om högst 50 miljoner mark för investeringar
i anlägg­ningstillgångar eller för ökning av rörelsekapitalet. Totalt
beviljades under ar 1976 vidare lån till ett sammanlagt belopp om 30.6 miljoner
mark. Ca 20 % av garantierna avsåg lån för rörelsekapitaltillskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid sidan av den direkt småföretagsinriktade
kreditgivningen kan lån lämnas till småföretag inom ramen för den
regionalpoliliska stödverksam­heten. Utvecklingsfonden kan lämna krediter till
och även teckna aktier i företag belägna i utvecklingsområdena. Till företag i
utvecklingsområdena kan utgå särskilda investerings-, start- och
utbildningsbidrag. Investe­ringsbidragen beviljas för anskaffande av
anläggningstillgångar. Startbi­draget beviljas på gmndval av de löner och
lagstadgade sociala avgifter som föranleds av att ett företag påbörjar eller
utvidgar produktion. Utbild­ningsbidragets syfte är att kompensera företagen
för utbildningskostnader i samband med alt verksamhet påbörjas eller utvidgas.
Andelen bidrag som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section301&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section302&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beviljats mindre och medelstora industriföretag uppgick
under tiden sep­tember 1975 -juni 1977 till ca 73 %. Totalt utgick under
perioden till denna företagskategori ca 160 miljoner mark i sådana bidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhällets småföretagsinriktade företagsservice hanteras
huvudsakli­gen genom handels- och industriministeriets s. k.
industridistriklsorgani-sation. För närvarande finns elva sådana distrikt med
ca 75 anställda. Rådgivnings- och informationsverksamheten år i hög grad
kopplad till det finansiella området. I övrigt berör verksamheten här såväl
företagsekono­miska och administrativa som tekniska frågor. En betydande
utbildnings­verksamhet sker också inom de olika distrikten. Utbildningen vänder
sig främst till företagsledarna och nyckelpersoner i företagen. I verksamheten
utnyttjas i första hand externa konsulter. Staten subventionerar kurserna till
ca 50 %. Under år 1976 deltog totalt ca 2 000 personer i dessa kurser. Det kan
slutligen nämnas att huvuddelen av den småföretagsinriktade kreditgivningen
handläggs vid dessa distriktsorganisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.4   Storbrittanien&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Småföretagen sysselsatte i Storbritannien vid 1960-talets
mitt en tredje­del av de anställda i näringslivet. Inslaget av småföretag
varierar betydligt mellan näringsgrenar. I den tillverkande industrin svarade
de mindre och medelstora företagen för 20 % av sysselsättning och produktion
medan inom t. ex. hotell- och restaurangbranschen verksamheten i de små företa­gen
utgjorde inemot tre Qädedelar av den totala verksamheten. Antalet sysselsatta i
småföretagssektorn uppgick till ca 4,4 miljoner anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Småföretagens andel av såväl sysselsättning som
produktionsvärde in­om industrisektorn har fallit under en rad år. En liknande
utveckling har under 1960-talet ägt rum inom handelssektorn och
byggnadsindustrin. Ett ökat inslag av småföretag har noterats inom
samfärdselsektorn och delar av tjänstesektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industrial and Commercial Finance Corporation (ICFC) är en
av de största långivarna till små företag vad gäller krediter och kapital på
såväl låg som hög risknivå. Bolaget ägs gemensamt av brittiska centralbanken
och olika privata banker. Vid 1970-talets början uppgick den årliga utlå­ningen
till totalt 152 miljoner pund. ICFC tecknar också i betydande utsträckning
aktier i mindre och medelstora företag. Genom i första hand sitt dotterbolag
Estate Duties Investment Trust (EDIT) kan ICFC förse företag med kapital i
syfte att underlätta generationsskiften och erläggan­det av arvsskatt.
Finansiellt stöd till teknisk utveckling i mindre och medelstora företag kan
utgå från National Research Development Corpo­ration (NRDC) och Technical
Development Capital Ltd. (TDC). Sist­nämnda bolag är dotterbolag till ICFC.
Återbetalningen sker med hänsyn till försäljningsframgång. NRDC kan även teckna
aktier i bolag. Investe­ringar finansierade via TDC avser finansieringen efter
prototypstadiet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section303&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section304&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitaltillskottet kan ta samma former som vad gäller
NRDC:s kreditgiv­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansiellt stöd i samband med omställningen av mindre och
medelstora företag inom speciella branscher kan utgå för anlitande av
konsulter. Stödet utgår i form av bidrag med 50 % för konsultkostnader. Vidare
kan särskilda bidrag utgå - med högst 5 000 pund - för undersökningar av
samverkansmöjligheter mellan företag. Bidraget avser 50 % av
utredningskostnaderna och lämnas endast om minst fyra företag berörs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rådgivnings- och informationsinsatserna är betydande.
Ansvaret för verksamheten åvilar främst enheten för småföretagsfrågor inom det
brit­tiska industridepartementet. Främst bör här nämnas de särskilda informa­tionscentra
- Small Firms Information Centres - vilka sedan 1972 är verksamma på ett tiotal
orter. Informationsgivningen avser vägledning i utbudet av företagsservice vid
offentliga och privata inslilutioner. Rådgiv­ningsverksamheten har i försia
hand kommii att inriklas på allmänna företagsledarfrågor och vägledning i
lagstiftning och offentliga regleringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan typ av rådgivningsverksamhet utgör den år 1976
tillkomna s. k. Small Firms Coiincelling Service (&amp;quot;Småföretagens
rådgivnings­tjänst&amp;quot;), SFCS. I verksamheten har engagerats f. d.
företagsledare att delta i diskussioner med mindre och medelstora företag om
uppkommande problem. Rådgivningstjänsten är avsedd som ett komplement lill de
nämn­da informationscentra och arbetar f. n. på ett lO-tal orter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I mitten av innevarande år har aviserats uppbyggnad av
ytterligare en rådgivningsverksamhet, syftande till att hjälpa i första hand
medelstora företag inom verkstadsindustrin att ta i anspråk ny teknologi och
nya administrativa styrmedel. Verksamheten avses, i likhet med SFCS, bygga på
en förmedling av erfarenheterna hos, i detta fall. en grupp verkstads-tekniska
experter. Man avser att nå ca 700 företag med denna service inom loppet av de
närmaste två åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.5    Västtyskland&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Antalet företag minskade i Västtyskland under 1960-talet
med ca 200 000 enheter eller 10 %. Trots starka koncentrationstendenser inom
vissa branscher uppvisar dock förelagsstrukturen fortfarande en övervägande
andel små företag. Sålunda räknar man med att 95 % av de omkring 1.9 miljoner
företagen (förutom lantbruk och skogsbruk) fortfarande är att hänföra till
gruppen &amp;quot;Mittelstand&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Någon entydig definition på vilka förelag som bör ingå i
kategorin '&amp;quot;Mittelstand&amp;quot; finns inte. I allmänhet hänföres till denna
grupp företag inom hantverk, industri, handel, hotell- och
restaurangbranscherna samt transportväsendet där ägaren själv arbetar och bär det
ekonomiska ansva­ret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom denna kategori sysselsätts två tredjedelar av alla
arbetstagare och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section305&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section306&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;härifrån härrör omkring 60 % av den totala omsättningen.
Denna höga andel mindre och medelstora företag har under den senaste
femårsperio­den förblivit tämligen konstant, även om undantag måste göras för
vissa branscher, där koncentrationstendensen varit utpräglad, t. ex. byggnads­branschen
och transportväsendet. Avgången av småföretag inom industri och hantverk har i
stor utsträckning kompenserats av ett motsvarande nytillskott inom
serviceområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del statliga finansiella stödet till småföretagen utgår i
tre former, nämli­gen som direkta bidrag via statsbudgeten, långfristiga lån
med låg ränta från ERP-fonden (Europé Recovery Program) och genom statliga bor­gensförbindelser.
Bidragsformerna fördelar sig i huvudsak enligt följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Via statsbudgeten har under åren 1970-1975 nära 750
miljoner DM utgått i stöd till små och medelstora företag. Bidrag lämnas bl. a.
för utbildningsändamål, för etablering av nya företag inom nya bostadsområ­den
eller regionalt svaga områden, för informations- och rådgivningsakti­viteter
samt för underlättande av samarbete mellan företag. Dessa medel har under den
senaste femårsperioden mer än tredubblats. År 1975 avsat­tes sammanlagt ca 200
miljoner DM. varav 70 miljoner DM var avsett för teknisk forskning och
utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av statsmedel har under den senaste femårsperioden vidare
avsatts medel för en rad skilda ändamål som alla kan sägas gynna även de mindre
och medelstora företagens utveckling. Del rör sig om bidrag till tyska företags
deltagande i mässor och utställningar i utlandet, samt för informa­tion och
reklam i utlandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Via den administrerande myndigheten för krediter från
ERP-fonden, &amp;quot;Kreditanstalt fiir Wiederaufbau&amp;quot;, utbetalas lån enligt
två program som speciellt är anpassade för de mindre och medelstora företagen.
ERP-fon­den har även ett särskilt program för regionalt stöd till ekonomiskt
svaga regioner i Förbundsrepubliken. Även härifrån kan de mindre företagen erhålla
bidrag och krediter. Lån utgår till hälften av den planerade investe­ringen.
Till mindre och medelstora företag lämnade ERP-fonden år 1975 drygt 10 000 lån
på sammanlagt 683 miljoner DM. Dessa krediter användes för investeringar om
totalt 2,7 miljarder DM.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som ett ytterligare stöd till de mindre företagen har
staien under den senaste femårsperioden trätt in med borgensförbindelser för
nyetablering­ar motsvarande en total lånesumma om 1,3 miljarder DM.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom åren har skilda lagstiftningsåtgärder vidtagits för
att stärka de mindre företagens konkurrenskraft. Bland annat ändrades den s. k.
rörel-seidkarskatten 1975, så att högre avdrag beviljades vid beräknande av
vinstskatten. Ett större antal småföretag (ca 800 000 jämfört med tidigare 240
000) blev därmed helt befriade från vinstskatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nya riktlinjer har också införts i fråga om den offentliga
upphandlingen. Dessa avses fortsättningsvis innehålla särskilda regler för hur
även de mindre och medelstora företagen skall inkluderas i all anbudsgivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section307&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section308&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För rådgivnings-, infonnalions- och
konlaktförniedlingsverksanihet av­sattes år 1975 38 miljoner DM. Merparten av
detta - ca 60 % - avser rådgivning. Verksamheten sker såväl vid olika statliga
organ som i form av stöd till enskilda branschorganisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För iiibildningsinsatser riktade till företagsledare och
anställda i niindre och medelstora företag anslogs år 1975 ca 16 miljoner DM.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.6    Frankrike&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företag med färre än 200 anställda sysselsatte år 1973 ca
28 % av de anställda i den franska tillverkningsindustrin. Deras andel av den
totala omsättningen uppgick till 22 %. Antalet företag med fler än fem
anställda uppgick till ca 42 000, varav 91 % utgjordes av mindre och medelstora
företag. Inom den träbearbetande industrin, den grafiska industrin saml bland
beklädnadsföretagen dominerade de mindre och medelstora företa­gen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhällets insatser på småföretagsområdet har fram till de
två senaste åren varit mycket begränsade. Under åren 1976 och 1977 har olika
småfö­retagsinriktade åtgärder vidtagits såväl på kreditförsörjningsområdet som
i fråga om företagsservice, offentlig upphandling m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom
särskilda, huvudsakligen privata, regionala utvecklingsbolag -Sociétés de
Dévdoppemenl Regional - kanaliseras statligt finansiellt stöd till nyetablering
av företag och expansion av befintliga förelag. Del statliga stödet uppgår till
50 % av bolagens deltagande i nyetablerade företag och 25 % av deltagandet vid
expansionsinvesteringar. Under det försia verk­samhetsåret har ca 70 miljoner
francs utgått lill dessa ändamål. Särskild kreditgivning riktad till mindre och
medelstora företag har också möjlig­gjorts genom de specialdestinei'ade medel
som via statlig ohligaiionsupp-låning ställts till dessa företags förfogande.
Under det senaste året har totalt 5,5 miljarder francs upplånats. Finansiellt
bidrag vid nyetableringar har sedan mitten av 1977 utgått från speciella
regionala organ. Bidragen avser anskaffande av anläggningstillgångar och utgår
med hänsyn till den förväntade sysselsättningseffektens storlek. 1 en särskild
försöksverksam­het inom ett departement har vidare introducerats ett system med
villkorli­ga lån för marknadsföring av nya produkter. Specialdestinerade
krediter till mindre och medelstora företags export lämnas genom UFINEX, vilket
institut genom statliga garantier beretts möjlighet att inrikia viss del av sin
kreditgivning till de mindre och medelstora exportföretagen. Sedan år 1970
utgår också särskilt stöd vid samverkan mellan företag på viss ort eller inom
viss region.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På företagsserviceområdet
har likaledes under de senaste åren tillkom­mit en rad former för stöd till
niindre och medelstora företag. Här skall nämnas några. Med hjälp av statligt
stöd har ett anlal speciella tjänster för rådgivning i samband med hl. a. 
nyelahlering  inrättats vid  vissa  s. k.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section309&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section310&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;handelskamrar - Chambres de Commerce et dTndustrie.
Handelskamrar­na drivs i enskild regi. En betydande rådgivningsverksamhet har
även byggts ut för att tillgodose de mindre företagens behov av rådgivning m.
ni. vid exportförsäljning. Företagen kan här också erbjudas översiktliga
analyser av sina potentiella exportmöjligheter och särskilt bistånd vid de
utländska handelskamrarna. En särskild kommission har under ar 1976 tillsatts i
iinderleverantör.sfrågor. Kommissionen arbetar såväl med råd­givning som med
probleminventeringar och utredande verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildningsverksamhet med inrikining på mindre och
medelstora före­tag bedrivs på flera områden. Även dessa program har påbörjats
först under senare år eller är under introduktion. Kurser i
företagsbildningsfrå-gor har under ett år bedrivits vid Chambres de Commerce et
dTndustrie. Under hösten 1977 påbörjas en mer omfattande verksamhet av liknande
slag vid vissa tekniska gymnasier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Informalionsyerksamhel riktad till mindre och medelstora
företag finns bl. a. för underleverantörsfrågor, i allmänna företagsledarfrågor
- &amp;quot;Dos­siers PMI&amp;quot;, en särskild regelbunden publikation i
småföretagsfrågor - och vad avser olika arbetsmarknadspolitiska,
regionalpolitiska, skattemässiga och andra samhäUsåtgärder som kan ha betydelse
för verksamheten vid de mindre och medelstora företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen kan nämnas att den offentliga upphandlingen i
ökad utsträck­ning medvetet inriktats på mindre och medelstora företag. Speciella
mål har uppsatts vad avser denna förelagskategoris andel av upphandlingen.
Särskilda åtgärder har också vidtagits för att korta ner betalningstiderna vid
mindre företags leveranser till staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.7    Nederländerna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det totala företagsbeståndet har mellan 1965 och 1975
minskal från 275 000 till 230 000 enheter. De mindre förelagens') andel av
sysselsätt­ningen i det nederländska näringslivet har minskat från 23 % år 1963
till 21 % år 1976. Förändringen i det absoluta antalet sysselsatta i mindre
företag har varit obetydligt under denna period. Antalet mindre företag har
minskat inom samtliga näringsgrenar utom hotell- och restaurangnäringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De mindre och medelstora företagen har endast i begränsad
omfattning blivit föremål för särskilda samhällsinsatser. Övergripande program
för stöd till småföretagen saknas. Däremot har vidtagits andra åtgärder som i
varierande mån även kommer småföretagen till godo.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Direkt småföretagsinriktat kreditstöd lämnas genom den
nederländska banken för den mindre industrin och handeln (Nederlandse
Middenstand-bank) i samråd med ekonomiministeriets avdelning för handel,
hantverk och tjänster. För expanderande företag har lämnats finansiellt stöd av
flera&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;') Avser vanliga företag med högst 50 anställda för vissa
näringsområden, dock högst 20 anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section311&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section312&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;slag. bl. a. investeringskrediter på hög risknivå, lån för
överlagande av eller samgående med andra företag samt lån för finansiering av
samver­kansprojekt. I vissa fall kan statliga garantier lämnas för lån upptagna
i bank.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;NEHEM (Stickting Nederlandse Herstmcturerings
Maatschappij) bil­dades år 1972. Dess huvudsakliga uppgift är att för
industribranscher med strukturproblem genomföra undersökningar, utarbeta
omstrukturerings­planer samt bistå och övervaka genomförandet av dessa planer.
Inom vissa branscher kan NEHEM finansiellt bistå enskilda företag som har
allvarliga strukturproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stöd till enskilda företag med akuta problem administreras
huvudsakli­gen av Bureau Bijzondere Bedrijfsproblemen (B.B.B.) vid ekonominiinis-teriet.
Via byrån kan utgå en bred skala av stöd, såväl lån som bidrag. De flesta
företag som sökt stöd genom B.B.B. har varit småföretag med mindre än 100
anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns tre statsunderstödda regionala utvecklingsorgan
- NV Noordlijke Outwikkelingsmaatschappij (N.O.M.), Limburgse Instituut voor
Outwikkeling en Financiering (L.I.O.F&amp;quot;.) samt den nyetablerade N.V.
Overijsselse Outwikkelingsmaatschappij. Ein betydande del av verksam­heten vid
dessa organ inriktas på mindre och medelstora företag. Till utvecklingsorganens
förfogande står bl. a. vissa kreditgivningsmöjligheter. En omfattande
rådgivnings- och informationsverksamhet bedrivs också.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fömtom den företagsservice som förmedlas till bl. a.
mindre och me­delstora företag genom NEHEM bedrivs vid De Raad voor het Midden
-en Kleinbedrijf en verksamhet med rådgivning riktad till de mindre företa­gen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.8    USA&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Småföretagssektorn') svarar i USA för 97 % av företagen,
ca 50 % av sysselsättningen och ca 40 % av näringslivets omsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Antalet småföretagsenheter har ökal betydligt under
1970-talets början. Småföretagens andel av sysselsättningen har i stort legat
oförändrad mel­lan år 1970 och 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhällets insatser på småföreiagsområdet kanaliseras i
första hand genom den i början av 1950-talel tillskapade Small Business
Adininistra-tioii. SBA. Denna oiganisaiion är i första hand en finansiell
institution med möjlighet att förse mindre och medelstora företag med såväl
långfristiga krediter som aktiekapitaltillskott. SBA medverkar vidare till alt
den offentliga upphandlingen i viss omfattning styrs mot de mindre företagen.
Slutligen riktar organisationen ett betydande utbud av rådgivnings- och
informationsservice till den mindre företagsverksamheten. Verksamheten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;') Småföretagsbegreppet ges i den amerikanska
administrationen ingen storleks­mässig definition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Riksdagen 1977178. I saml. Nr 40. BUaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section313&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section314&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bedrivs huvudsakligen genom ett drygt 10-tal lokala kontor
med samman­lagt 4 200 anställda. Den under år 1977 antagna budgeten uppgick
till 2.96 miljarder dollar och organisationen är auktoriserad att garantera
privata lån till småföretag om totalt 7 miljarder dollar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SBA:s kreditgivning till företag enligt s. k. individuella
låneprogram (Regular Business Loans) uppgick år 1975 till I 600 miljoner
dollar. Lånen avsåg såväl expansionsinvesteringar i anläggningar och utrustning
som tillskott av rörelsekapital och krediter vid omställning av företags verk­samhet.
Av det totala antalet beviljade lån - ca 22 000 - avsåg 25 % lån till lokala,
privata utvecklingsbolag etablerade för att ekonomiskt främja till­växten av
handel och industri inom lokalt avgränsade områden. Under år 1975 utgick 358
sådana lån om totalt 81 miljoner dollar. Sedan program­mets tillkomst år 1958
beräknas ca 260 000 sysselsättningstillfällen ha skapats eller räddats. Via
delstatliga utvecklingsbolag görs vissa ytterliga­re liknande insatser med
något mer förmånliga lånevillkor. Särskilda låne­möjligheter finns vidare för
vissa typer av samverkansprojekt mellan småföretag. Speciella låneformer har
också tillkommit för att förse mindre förelag med krediter för investeringar
eller omställningar till följd av sam­hällets reglering, bl. a. på
arbetsmiljöområdet, konsumentskyddsområdel och vid uppförandet av militära anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SBA auktoriserar och delvis finansierar vidare särskilda
investerings­bolag - Small Business Investment Companies (SBIC) - genom vilka
enskilda skall kunna kanalisera riskkapital till mindre företag. Särskilt
förmånliga beskattningsregler har givit ett incitament till medverkan i dessa
bolag. Vid slutet av år 1975 fanns 262 verksamma bolag med ett totalt kapital
om ca 390 miljoner dollar. SBA har vidare möjlighet att i vissa fall lämna
garantier till factoringbolag för täckning av upp till 90 % av förluster
uppkomna till följd av utebliven betalning från mindre företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den federala regeringen upphandlar varje år varor och
tjänster för flera miljarder dollar. SBA bevakar att en skälig del av dessa
kontrakt går till småföretag. Förutom direkta kontrakt förekommer ett
omfattande system för att tillförsäkra småindustrin tillfällen till
underleveranser genom över­enskommelser med de hundra största
entreprenadföretagen i USA. 1 de fall ett litet företags förmåga att uppfylla
ett kontraktsförhållande ifråga­sattes av en federal upphandlare kan SBA efter
granskning av företagets resurser uttarda ett s. k. kompetensbevis, vilket
garanterar företaget för­måga att motsvara ifrågavarande kräv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rådgivnings-, informations- och utbildningsverksamheten är
i huvudsak inriktad på de företagsledande funktionerna i företaget. Av särskilt
intresse är att notera de s. k. SCORE/ACE (Service Corps of Retired Executives
resp. Active Corps of Executives). Detta är en frivilligkår av pensionerade och
aktiva professionella företagsledare med goda meriter som via SBA
tillhandahåller sitt kunnande och kan &amp;quot;rycka ut&amp;quot; för att bistå ett
litet företag som har problem. Sedan begynnelsen 1964 har inemot 300 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section315&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section316&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sådana uppdrag genomförts. Det totala antalet personer i
denna verksam­het uppgår idag till 5 800.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.9    Kanada&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med småföi-etag avses i Kanada vanligen företag med färre
än 100 anställda vad avser industrin och färre än 50 anställda vad gäller
övriga näringsgrenar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;År 1973
hade 88 % av samtliga företag i näringslivet färre än 100 anställ­da. Antalet
anställda i småföretagen uppgick till ca 1.9 miljoner personer, vilket utgjorde
ca 33 % av den totala sysselsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Särskilda
former för samhälleligt stöd till småföretagen har funnits sedan länge. De direkta
och indirekta samhällsinsatserna beräknas till idag mel­lan 500 och I 000
miljoner dollar per år. Huvudansvaret för samhällets stöd lill småföretagen
åvilar en särskild minister bunden till industri- och han­delsdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En rad
finansiella stödformer finns. År 1944 startades Indnstridlu ui-veckUngsbanken
(IDB) med sin verksamhet riktad i första hand till småfö­relagen. Denna
ersattes år 1975 av Federala föreiagsuivecklingshanken (FBDB). 1 samband härmed
expanderades utbildningen till småföretag och regionala kontor öppnades. FBDB
kan numera även teckna aktier i småfö­retag. Sedan 1944 har totalt 3 500
miljoner dollar lånats ut till småföretag via IDB och FBDB. Vid mitten av år
1977 hade FBDB lån utestående hos ca 32 000 småföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statliga
lånegarantier kan även liimnas för finansiering vid företagsetablering eller
expansion i småföretag. Under år 1976 ställdes garantier till ett belopp om
totalt ca 80 miljoner dollar. De individuella garantibeloppens maximala storlek
höjdes i mitten av år 1977 till 75 000 dollar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det kan
vidare nämnas att företag med beskattningsbara inkomster understigande 150 000
dollar per år genom sänkt beskattning stimuleras att låta vinsten stanna kvar i
företaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För
ekonomiskt utsatta regioner finns särskilda program för industriell expansion
via Departinent for Regional Economic Expansion. Genom det nyligen införda s.
k. företagsutvecklingsprograinmet har små företag be­retts särskilda
möjligheter att finansiera produktutveckling och mark­nadsföring av nya
produkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samhällets
småföretagsinriktade företagsserviceverksamhet kanaliseras i första hand genom
FBDB. Ett särskilt rådgivningsprogram administreras av banken. Särskilda former
finns även för att underlätta småföretagens möjligheter att få tUlgång till den
yrkesutbildade arbetskraft som erfordras. Detta sker via speciella
arbetsmarknadscentra (Canada Manpower Cent­res). Genom denna kan också särskild
personalutbildning arrangeras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section317&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section318&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.10    Japan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Småföretagens sysselsättningsandel har i Japan legat på ca
80 % ända sedan början på 1960-talet. Minskningen har sedan dess varit mindre
än 2 procentenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom tillverkningsindustrin har de små företagsenheternas
sysselsätt­ningsandel sedan år 1963 legat oförändrad på ca 70 %. Denna i
jämförelse med de västeuropeiska länderna mycket höga andel torde delvis kunna
förklaras av den för små företagsenheter särskilt gynnsamma företagsbe­skattningen.
Inom byggnadsindustrin svarar de mindre och medelstora företagen för ca 90 % av
sysselsättningen. Småföretagens andel av syssel­sättningen inom varuhandeln har
under det senaste decenniet minskat något och uppgick år 1972 till 85 %. De
mindre företagen minskade sin sysselsättningsandel inom servicenäringen från 80
% till 70 % under sam­ma period.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhällets insatser till stöd för småföretagen
administreras av handels-och industridepartementet (MITI, Ministry of
International Trade and Industry) samt av ett till regeringen knutet råd för
småföretagsfrågor (Medium and Small Enterprise Policy Deliberation Council).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhällets direkta insatser på kreditförsörjningsområdet
förmedlas dels genom botlenlångivningsinstilut, dels i form av funktionell
specialdesline-rad kreditgivning. Sistnämnda långivning avser en rad ändamål
såsom stöd till utbildning av företagsledare, lån vid samverkansprojekt och
stöd till modernisering av produktionsapparaten. Hämtöver finns en statlig lea­singverksamhet
med huvudsaklig inriktning på mindre företag. Samhäl­lets företagsservice
förmedlas i första hand genom olika småföretagarefö­reningar oeh statiiga
konsulter, genom kostnadsfri tillgång till laboratorier m.m.
Företagareföreningarna utgörs av ett stort antal delvis statsunder­stödda
enskilda föreningar för olika typer av samverkan mellan mindre och medelstora
företag, såväl på kreditförsörjningsområdet som i fråga om produktion och
försäljning. Dessa enskilda organisationers verksamhet är i stor utsträckning
reglerad i särskild lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid sidan av insatserna på kreditförsörjnings- och
företagsserviceområ­det har även andra åtgärder vidtagits vilka syftar till att
särskilt underlätta de mindre företagens verksamhet. Tidigare har nämnts
företagsbeskatt­ningens för små företag särskilt gynnsamma utformning. De små
företa­gens roll i den statliga upphandlingen behandlas i särskild lagstiftning.
Vidare finns bestämmelser om att samhället i vissa fall kan begränsa stora
detaljhandelsföretags verksamhet till förmån för de små företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section319&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section320&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8.   
Föredraganden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8.1  
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsministern
har tidigare denna dag redovisat regeringens allmänna syn på småföretagens
situation. Han har därvid anfört bl. a. följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Småföretagen,
dvs. företag med mindre än ca 200 anställda, utgör en viktig del av vår
ekonomi. Småföretagen svarar för mer än en tredjedel av vår industriella sysselsättning.
De är av utomordentlig betydelse för den regionala utvecklingen. Småföretagen
spelar en avgörande roll för ut­komstmöjligheterna för människor på mindre
orter och därmed också för dessa orters möjlighter att bibehålla sin livskraft.
Deras betydelse för innovationsprocessen inom näringslivet är stor. De är en
viktig källa för teknisk förnyelse liksom för tillkomsten av nya affärsidéer.
Småföretagen fyller också en väsentlig funktion som underleverantörer och
legotillverka­re för störte inhemska och utländska företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsministern
har också framhåUU att en rad förhållanden verkar direkt hindrande på
småföretagens utveckling och expansion. Till dessa utveck­lingshinder hänför
sig framför allt frågor rörande kapitalförsörjning, kapi­talbeskattning,
företagsservice och företagsimiljön. För att åstadkomma en gynnsam utveckling
bland småföretagen är det därför en självklar utgångs­punkt för regeringens
poUtik att söka minska förekommande utvecklings­hinder. Det gäller att ta tUl
vara outnyttjade möjligheter inom småföreta­gen tUl ökad produktionsvolym och
sysselsättning, ökad produktivitet, ökad produktutveckling och
innovationsveirksamhet samt ökad export.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skall nu med utgångspunkt i de av statsministern angivna riktlinjerna för
regeringens politik på småföretagsområdet redovisa olika förslag till åtgärder
inom industridepartementets verksamhetsområde. Mina förslag är inriktade främst
på att lösa de problem som hänger samman med kapitalförsörjningen och servicen
till företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det följande kommer jag att ta upp frågor om dels uppbyggnad av regionala
utvecklingsfonder med de nuv;irande företagareföreningarna som bas, dels ny
inriktning av verksamheten vid Svenska Industrietable­rings AB (SVETAB), dels
förstärkning av den småföretagsinriktade fort-bUdningen, dels stöd tUl
exploateringsföretcig, dels ock ökat stöd tUl uppfö­rande av kommunägda
industrUokaler inomi främst det inre stödområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
medelsbehov som följer av mina överväganden beräknar jag tUl sammanlagt nära
470 milj. kr för nästa bud:?etår. Jag avser att återkomma härtUl vid min
anmälan till budgetpropositionen 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
grund för mina överväganden ligger ett omfattande utredningsmate­rial. Jag har
tidigare i avsnitt 2 översiktligt redovisat resultaten av den
utredningsverksamhet som har bedrivits för att kartlägga och analysera
småföretagens situation och utvecklingstendenser. Här bör särskilt fram­hållas
verksamheten vid statens industriverk, vissa universitet och hög­skolor samt
näringslivets egna organisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section321&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section322&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningsutredningen (A 1975:03) tillkallades i
slutet av år 1975 för att utreda företagareföreningarnas ställning och roll
inom den närings- och regionalpolitiska organisationen samt för att göra en
analys av bl. a. småföretagens tillgång och efterfrågan på krediter.
Utredningens betänkande (SOU 1977:3) Utbyggd regional näringspolitik och
remissytt­randena över betänkandet är ett viktigt underlag för mina
överväganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I rapporten (SIND 1975:6) Kursverksamheten m. m. vid
statens indu­striverk redovisade industriverket förslag tUl förstärkning och
effektivise­ring av den småföretagsinriktade fortbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SINFDOK-utredningen lade i en skrivelse i juni 1977 fram
förslag om intensifierad informations- och dokumentationsverksamhet m. m. vid
fö­retagareföreningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver vad jag nu har nämnt finns åtskilliga rapporter,
promemorior och skrivelser som behandlar olika frågeställningar på
småföretagsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under beredningsarbetet i industridepartementet har
överläggningar hållits med företrädare för bl. a. företagens och de anställdas
organisatio­ner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.2    Uppbyggnad av regionala utvecklingsfonder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.2.1    AUmänt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen under senare år har ställt ökade krav på både
företagen och deras anställda. De strukturella förändringarna i näringslivet har
fort­satt i snabb takt. Den tekniska nivån har höjts med krav på allt mer
komplicerad teknisk och maskinell utrustning. Produkternas livslängd har blivit
kortare, vilket har ställt ökade krav på produktutveckling och på
bedömningsunderiaget vid produktval. Konkurrensen har hårdnat i takt med
handelns ökade internationalisering. Kraven på förbättrad yttre och inre miljö
har successivt ökat. Dessa förhållanden leder i många fall till påfrestningar
och anpassningsproblem som kan vara speciellt kännbara för småföretagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna utveckling ställer stora anspråk på
näringspolitiken. Statsminis­tern har tidigare framhållit att en självklar
strävan från regeringens sida är att fortlöpande vidta åtgärder för att
effektivisera de näringspolitiska in­strumenten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På ett flertal områden har samhället redan vidtagit
åtgärder i syfte att undanröja de svårigheter som möter småföretagen. Det
gäller främst på kredit- och kapitalförsörjningsområdet samt på
företagsserviceområdet. Flera olika organ har inrättats på både central och
regional nivå. Deras stöd- och utvecklingsprogram varierar vad avser ändamål,
omfattning och inriktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bland de kreditinstitut och andra organ som genom statens
medverkan har tillkommit för att främja utvecklingen bland småföretagen bör
nämnas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section323&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section324&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AB Industrikredit, AB Företagskredit, Sveriges
Investeringsbank AB, Företagskapital AB, Norriandsfonden, SVETAB, statens
utvecklings­fond, statens industriverk, inkl. dess enhet för företagsutveckling
(SIFU), Sveriges exportråd och Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland
(lUC). Vidare bör speciellt företagareföreningarna nämnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningarna är organiserade som ekonomiska
föreningar. De skall genom företagsservice och kreditstöd söka stimulera
utvecklingen bland de mindre och medelstora industriföretagen inom länen. Det
finns en förening i varje län. Verksamheten finansieras huvudsakligen med
bidrag från staten och resp. landsting. Föreningarnas kreditverksamhet möjlig­görs
genom att de kan ta upp lån från statens hantverks- och industrilåne­fond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningsutredningen
framhåller i sitt betänkande, med ut­gångspunkt i den splittrade bild som det
statliga stödet lill småföretagen uppvisar, att en ökad samordning på regional
och lokal nivå av olika näringspolitiska insatser bör åstadkommas. Behov av
ökad samordning föreligger enligt utredningen inte bara av de centrala
näringspolitiska orga­nens, landstingens och kommunernas kontakter med
företagen utan också av själva genomförandet av stöd- och utvecklingsprogrammen.
Hittillsva­rande erfarenheter visar att företagen skulle finna det värdefullt
att kunna repliera på en organisation, som kan arbeta i nära kontakt med
företagen. De har redan ofta svårigheter att överblicka alla de organ och
aktiviteter som står till buds. Företagen känner ofta inte till vilka
stödformer som finns och de vet inte vart de skall vända sig med sina problem.
De har sällan tid eller resurser att söka lösningar på problemen genom all
kontakta alla olika myndigheter och organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen anser att åtgärder bör vidtas i syfte att
effektivisera de utvecklingsfrämjande insatserna för näringslivet inom varje
län. Utred­ningen pekar på att företagareföreningarna redan i dag fungerar som
en slags samordnande organisation i varje län. Föreningarnas resurser be­höver
emellertid enligt utredningens uppfattning kraftigt förstärkas. De måste
samtidigt få en bättre organisatorisk uppbyggnad för att mer effek­tivt kunna
stödja småföretagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen har i sin genomgång och analys av
företagareföreningarnas nuvarande verksamhet funnit föreningarna i stort väl
lämpade att utgöra basen för en framtida regional näringspolitisk organisation.
Föreningarna börjar enligt utredningen få väl utvecklade kontakt- och
informationsvägar inte bara till de mindre och medelstora företagen utan också
till de olika centrala och regionala myndigheterna samt till andra organ, som
ingår i den näringspolitiska organisationsstrukturen. De ökade resurser som har
ställts till föreningarnas förfogande har enligt utredningen inneburit att
förutsättningarna för olika insalser i företagen har förbättrats. Genom nära
kontakter har föreningarna fått förtroende hos företagen och bidragit till en
gynnsam utveckling bland dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section325&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section326&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt pekar utredningen på att det hos dagens
företagareföreningar finns vissa olösta problem och att det föreligger vissa
förhållanden som inte kan betraktas som helt tillfredsställande. Några av dessa
är av generell natur medan andra är att hänföra till svagheter inom enskilda
föreningar. Vissa av problemen beror på bristande resurser. Utredningen har
redovi­sat förslag till lösningar av dessa problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen föreslår sammanfattningsvis att
företagareföreningarnas resurser för både kreditstöd och företagsservice
förstärks kraftigt. Vidare föreslås att en siftelse med staten och resp.
landsting som huvudmän bildas i varje län för att överta föreningarnas
nuvarande uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag i stort får ett mycket positivt
mottagande av det helt övervägande antalet remissinstanser. Dessa är
genomgående posiliva till förslaget att de näringspolitiska insatserna byggs ut
på regional nivå och att företagareföreningarna får utgöra basen för uppbyggnad
av en regional näringspolitisk organisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del kan jag i huvudsak ansluta mig till
företagareföreningsut­redningens slutsatser och förslag. Behovet av att
åstadkomma en ökad samordning på regional nivå av samhällets näringspolitiska
insatser anser jag vara uppenbart. Det är vidare angeläget att minska avstånden
mellan olika näringspolitiska organ och företagen. Företagareföreningarna
spelar i detta avseende enligt min uppfattning en central roll. Föreningarna
har verksamt bidragit till att främja utvecklingen inom länens näringsliv och
till en bättre regional balans. Den verksamhet som föreningarna bedriver bör
enligt min mening utgöra en bas för en förstärkt samhällelig näringspolitik i
länen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De överväganden och förslag, som utredningen har lagt
fram, är därför enligt min mening väl ägnade att läggas till gmnd för ett
ställningstagande till företagareföreningarnas framtida verksamhet och därmed
också till frågan om hur näringspolitiken på lämpligt sätt skall kunna
förstärkas på regional nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag övergår nu till att behandla huvudfrågorna i
utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.2.2    Organisationsform. ledning och uppföljning m. rn.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som redan har framgått ställer sig
företagareföreningsutredningen kri­tisk till att organisationsformen ekonomisk
förening bibehålls. För att en ökad stabilitet i föreningarnas organisatoriska
uppbyggnad skall åstad­kommas bör enligt utredningens förslag föreningarna
upplösas och ombil­das till stiftelser med stat och landsting, samt i
förekommande fall kommun utanför landsting, som stiftare och huvudmän. En
övergång till stiftelse­form kan enligt utredningen i viss mån ses som en
formell anpassning till de faktiska förändringar som redan har ägl rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det stora flertalet remissinstanser tillstyrker eller
lämnar utan erinran utredningens förslag att föreningarna ombildas till
stiftelser med staten och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section327&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section328&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;landstingen som huvudmän. Ett fåtal remissinstanser bl. a.
några företaga­reföreningar och länsstyrelsen i Kalmar län. anser dock att
föreningsfor­men bör bibehållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stiftelseutredningen är kritisk mot stiftelseformen och
förordar att före­tagareföreningarna ombildas till aktiebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landsorganisationen
i Sverige (LO) framhåller i sitt ytirande att man inte motsätter sig att även
landstingen ingår som huvudmän i stiftelserna men att man av både principiella
och prakliska skäl hade föredragit renod­lade statliga stiftelser.
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) framför liknande synpunkter och anser
att övervägande skäl talar för att endast staten bör vara huvudman för de nya
stiftelserna. Stockholms läns lands­ting å andra sidan förordar att landstingen
ensamma blir huvudmän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska
kommunförbundet framhåller att starka skäl talar för ett delat statligt,
landstingskommunalt och primärkommunalt huvudmannaskap. Förbundet förordar
därför att formerna för huvudmannaskapet prövas förutsättningslöst i varje län
och i samarbete mellan berörda parter, däri­bland kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt min
mening bör företagareföreningarna få en ny roll i samhällets näringspolitik.
Den medför att formen ekonomisk förening inte längre är lämplig.
Företagareföreningsutredningens förslag att föreningarna ombil­das till
stiftelser anserjag vara väl underbyggt. En övergång till stiftelse­form medger
att verksamheten kan bedrivas med krav på flexibilitet och anpassning till de
särskilda förhållanden som råder i varje län. Vidare kan den organisatoriska
anknytningen till landstingen garanteras. Enligt min mening är det viktigt att
näringspolitiken i länen får en så bred förankring som möjligt. Utredningens
förslag att landstingen tUlsammans med staten blir huvudmän för verksamheten
finner jag därför både naturiigt och nöd­vändigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efiersom
ett åtagande att vara huvudman också bör vara förenat med ett åtagande att
finansiera verksamheten lorde i praktiken knappast andra parter än stat och
landsting vara aktuella. I likhet med utredningen bedö­merjag det inte som
realistiskt att bidrag från kommuner - bortsett från de kommuner som ligger
utanför landsting - kan bli av en sådan storleksord­ning att det motiverar
huvudmannaskap. Detta spörsmål får också anses beröra frågan om
primärkommunernas rättsliga kompetens på det närings­politiska området. Däremot
anser jag det vara värdefullt att ett nära samarbete med kommunerna åstadkoms.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag förordar således att en stiftelse med staten och resp.
landsting som stiftare och huvudmän bildas i varje län med uppgift att överta
företagare­föreningarnas nuvarande uppgifter och verksamhet. I förekommande
fall bör även kommun utanför landsting ingå. Den roll i näringspolitiken som
stiftelserna avses få kommer att ställa stora krav på ledningen av verksam­heten.
Jag återkommer senare till denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En allmän strävan bör enligt min uppfattning vara att
stiftelserna i de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section329&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section330&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;olika länen görs likaitade vad gäller mål, uppgifter,
styrelsesammansätt­ning osv. Regionala olikheter kan självfallet finnas som
motiverar variatio­ner i vissa avseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rent formellt kan en övergång från förening till stiftelse
ske genom att en stiftelse bildas som övertar föreningarnas oiganisaiion och
verksamhet. Föreningarna kan därefter upplösas i den ordning som föreskrivs i
lagen om ekonomiska föreningar. Eftersom föreningarna är självständiga och med
egen beslutanderätt, fordras samverkan från deras sida. Några pro­blem i detta
avseende räknar jag inte med skall föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kommer inom kort att ta initiativ till att
förhandlingar tas upp om att upplösa de nuvarande föreningarna och om att bilda
stiftelser. Jag avser att föreslå regeringen att en särskild
organisationskommitté tillkallas för än­damålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stiftelserna bör enligt min mening inom de ramar som
stiftarna faststäl­ler ha stor självständighet. Samhällets ledning av
verksamheien bör såle­des ske genom utlagda program och fastställda normer, t.
ex. i fråga om lånevillkor. Styrningen av den löpande verksamheten bör
överlåtas på stiftelserna och deras ledningar. Det bör, som också
företagareförenings-utredningen har understrukit, ankomma på resp. stiftelse
att själv bestäm­ma om uppläggning och inriktning av den löpande verksamheten.
Samti­digt vill jag i likhet med LO understryka att stiftelserna som utgångspunkt
för sin inriktning av verksamheten och för sina prioriteringar i övrigt
givetvis måste ha den övergripande planering som sker inom ramen för den av
statsmakterna fastställda industri-, regional- och sysselsättningspoliti­ken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kontroll av stiftelsernas verksamhet bör ske årligen genom
revision. Enligt min uppfattning bör varje stiftelses verksamhet granskas av
tre revisorer. En av dem bör vara auktoriserad. Därutöver bör staten och resp.
landsting utse var sin revisor. Huvudmännen bör årligen besluta om ansvarsfrihet
för styrelsen och verkställande direktören i stiftelserna. Jag vill i
sammanhanget erinra om att industriverket har utarbetat en modell för revision
av de nuvarande företagareföreningarnas verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet framhåller i sitt yttrande att
lösningen med dubbelt huvudmannaskap och den enskilda organisationsformen måste
få till kon­sekvens att inget statligt centralt organ ensamt bör kunna ge
direktiv för verksamheten i dess helhet eller utöva tillsyn i vedertagen
mening. Där­emot är det enligt förbundets mening nödvändigt att något organ för
statens vidkommande arbetar med planering och resurstilldelning, samt med
uppföljning av verksamheten. Uppgifterna är enligt förbundet av den karaktären
att de bör läggas på departementsnivå och då naluriigen på
industridepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag delar Landstingsförbundets uppfattning att det dubbla
huvudman­naskapet för stiftelserna kan få vissa konsekvenser för ledning och
upp-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section331&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section332&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;följning av verksamheten på central nivå. Ett stort antal
frågor är gemen­samma för stiftelserna och där finns behov av samråd och
erfarenhetsut­byte mellan huvudmännen men också mellan stiftelserna. Enligt min
upp­fattning bör ett särskilt organ för detta ändamål skapas. I organet bör
ingå företrädare för bl. a. industridepartementet, industriverket och landsling­en.
Även personalen vid stiftelserna bör genom sina organisationer vara företrädd i
organet. Organet bör inte ha eget kansli. Kansliresurser bör enligt min mening
tillhandahållas av industriverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den av mig
förordade modellen innebär att industriverket får en något annan roll än
tidigare. Förutom att verket på samma sätt som gäller för andra centrala
myndigheter och organ bör utnyttja stiftelserna när det gäller att föra ut
olika insatser och program bör verkets uppgifter gentemot stiftelserna falla
inom i huvudsak två områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För det
första bör statens huvudmannaansvar utövas genom verket. På verket bör sålunda
falla ansvaret för översiktlig planering. Vidare bör verket årligen till
regeringen redovisa det totala behovet av statliga tillskott till stiftelserna
samt med utgångspunkt i regeringens anvisningar fördela de av riksdagen till
stiftelserna anvisade medlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verkets uppgift blir att bl. a. medverka till att behovet
av företags­service och kreditgivning blir allsidigt tillgodosett i
stiftelsernas verksam­het och att aktiviteter som är av riksintresse får
tillräckligt utrymme.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det andra bör verket ansvara för den centrala servicen
till stiftelser­na. Allmänt bör verket ge råd, stöd och service till
stiftelserna. 1 praktiken torde det knappast bli fråga om några större
förändringar, eftersom redan de nuvarande relationerna mellan verket och
föreningarna kännetecknas av ett kontinuerligt informations- och
erfarenhetsutbyte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag att skapa ett organ för samråd och erfarenhetsutbyte mellan huvudmännen
men också mellan stiftelserna innebär att flera funktioner motsvarande dem som
i dag ligger hos föreningarnas samrådsorgan -Företagareföreningarnas förbund -
kommer att handhas av det nya orga­net.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller stiftelsernas inre organisation innebär
företagareföre­ningsutredningens förslag bl. a. att de bör ledas av en styrelse
med normalt högst elva ledamöter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
styrelsen bör, enligt utredningen, företrädare för huvudmännen eller i varje
fall för samhälleliga intressen vara i majoritet. Med företrädare för
samhälleliga intressen avses även representant för primärkommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver företrädare för huvudmännen bör. enligt
utredningen, ingå före­trädare för primärkommunerna, för företagareorganisationer
och för fack­liga organisationer. Två modeller redovisas för att utse
företrädarna för intresseorganisationerna, den ena där landstinget träffar sitt
val efter for­mella förslag från organisationerna och den andra där landstinget
är mer obundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section333&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section334&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt denförsta modellen utses styrelsen på följande
sätt:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;regeringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller, efter delegation, statens industriverk utser två
ledamöter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;varav en
skall vara landshövdingen eller den regeringen förordnar landstinget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utser nio ledamöter varav en ledamot efter förslag från
Svenska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommunförbundets länsavdelning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tre ledamöter efter förslag från företagareorganisationer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;två ledamöter efter förslag från central facklig
huvudorganisation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(LO och TCO)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tre övriga
ledamöter. Enligt den andra modellen utser landstinget samtliga nio ledamöter
efter fritt val, men med beaktande av att olika intressegrupperingar främst
primärkommuner, företagareorganisationer och fackliga organisationer blir
företrädda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom bör enligt utredningsförslaget för båda
modellerna gälla att en personalföreträdare, om avtal härom träffas, utses
efter förslag från ar­betstagarorganisation som är företrädd hos stiftelsen.
Denna personalfö­reträdare bör ha samma befogenheter som personalföreträdare i
statlig myndighets styrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen avstår från att förorda någon av modellerna
men framhåller dock att behovet av att inom stiftelsernas ram få till stånd en
av alla accepterad anknytning till näringslivet- såväl företagsägare som
anställda - troligen bäst tUlgodoses i den modell där resp.
intresseorganisation avger egna förslag till ledamöter, som sedan utses av
landstinget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna är splittrade i fråga om styrelsens
storlek, samman­sättning och utseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa länsstyrelser och landsting förordar exempelvis att
antalet styrel­seledamöter bör uppgå till 13. Stockholms läns
företagareförening anser att förhållandena i Stockholms län motiverar att
antalet bör vara 17.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Å andra sidan hävdar flera inslanser, t. ex.
industriverket, några företa­gareföreningar och LO, att antalet ledamöter bör
vara nio.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens första modell för utseende av företrädare för
intresseorga­nisationerna, där landstinget träffar sitt val efter förslag från
organisatio­nerna, har fått anslutning från bl. a. näringslivsorganisationerna,
flertalet företagareföreningar och länsstyrelser. Några landsting har också
biträtt modellen. TCO kräver att den nuvarande ordningen med en självständig
nomineringsrätt för TCO behålls. LO framför motsvarande synpunkter. LO vänder
sig vidare mot alt landstingen enligt utredningens förslag skall utse större
delen av styrelsen. LO anser att eftersom stiftelserna enligt LO till den helt
dominerande delen bör ses som verkställande organ för den statliga
näringspolitiken förefaller den av utredningen föreslagna ordning­en underlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section335&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section336&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens andra modell där landstinget är mera obundet
och efter fritt val utser nio ledamöter förespråkas av flera landsting, vissa
företaga­reföreningar och länsstyrelser. Även Landstingsförbundet förespråkar
denna modell. Förbundet framhåller att den i sak mest tilltalande lösningen är
att styrelsen i sin helhet väljs av landstinget. Det blir då enligt förbun­dets
mening ett ansvar för de politiska partierna att se till, att olika intressen
blir företrädda. Samtidigt slås fast att inflytandet över utveck­lingen i länen
skall kanaliseras via de politiska partierna. Förbundet till­styrker därför
inte att landshövdingen - lika litet som någon annan person - skall ingå i
stiftelserna i kraft av sin yrkesroll. Förbundet anför att det måste stå
landstingen fritt att i varje situation utse de personer, som är mest skickade
för uppdraget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Många remissinstanser pekar på nödvändigheten av att ett
professionellt företagskunnande ges utrymme i styrelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera remissinsianser vänder sig mol ulredningens förslag
att en perso­nalföreträdare skall utses endast om avtal träffas därom. Med
hänvisning till utvecklingen på arbetsmarknaden under senare år anser man att
det skall vara en rätt för personalföreträdare att ingå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller frågan om slyrelsens sammansättning, hur
den skall utses och dess storlek anserjag att främst tre principer bör vara
vägledande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det första bör styrelsen bestå av personer med
praktisk erfarenhet från främst industriell verksamhet eller bank- och
kreditväsen. De bör vara väl förtrogna med länets näringsliv, dess problem och
utvecklingsmöjlig­heter och därför utgöras av personer med professionellt
företagskunnande, t. ex. företagsledare, företrädare för de anställda eller
företagens organi­sationer. Företrädare för landstingets förvaltningsutskott
eller personer som eljest har en ställning som ger överblick över den regionala
näringspo­litiken bör också kunna ingå i styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det andra anser jag att beslut om styrelsens
sammansättning bör fattas på länsnivå och av landstingen. Detta ligger i linje
med vad jag tidigare har förordat beträffande stiftelsernas självständighet.
Det bör emellertid ligga i landstingens intresse att vid valet av
styrelseledamöter samråda med företagens och de anställdas organisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det tredje bör antalet styrelseledamöter hållas lågt.
Härigenom skapas förutsättningar för smidiga arbetsformer. Vidare möjliggörs en
snabb beslutsprocess och en allmän flexibilitet i styrelsearbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till det anförda anserjag att stiftelsernas
styrelser i normal­fallet bör bestå av nio ledamöter. Dessa bör utses av
landstingen efter fritt val. Landstingen skall i sina val beakta vad jag nyss
har anfört om behovet av att olika kompetens- och erfarenhetsområden blir företrädda.
Jag är väl medveten om att kritik riktas från intresseorganisationernas sida
mot den av mig nu förordade ordningen. Även om organisationerna enligt mitt
förslag inte får formell nomineringsrätt utgår jag dock från att de genom
landstingens försorg kommer att bli representerade i styrelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section337&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section338&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver dessa ledamöter bör en företrädare för personalen
vid stiftelser­na knytas till styrelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För alt möjliggöra en ytterligare påverkan för
organisationerna på be­slutsprocessen i stiftelsernas styrelser anserjag att
till stiftelsernas kansli/ verkställande direktör bör kunna knytas en
beredningsgrupp. Denna be­redningsgrupp bör utses av landstingen och bestå av
personer som utses efter förslag från de anställdas och företagens organisationer.
Gruppen bör fortlöpande delta i kansliets beredning av de ärenden som skall
behandlas i styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I likhei med företagareföreningsutredningen anserjag att
kontaktvägen till målgruppen dessutom bör kunna förstärkas genom att enskilda
eller företrädare för olika intressentgrupper ges tUlfälle att åriigen vid ett
möle ta del av stiftelsens verksamhetsberättelse, lämna synpunkter på denna och
i övrigt diskutera verksamheten. Någon beslutande funktion kan na­turligtvis
inte ett sådant möte få.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett mycket stort antal remissinstanser ställer sig
skeptiska mot utred­ningens förslag att namnet på de nya stiftelserna bör vara
&amp;quot;Stiftelsen företagareföreningen i x-län&amp;quot;. I många yttranden talar
man om falsk varu­beteckning. En lång rad alternativa namnförslag förs fram i
remissyttran­dena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del ansluterjag mig till den stora grupp av
remissinstanser som anser att stiftelserna inte bör bibehålla den gamla
benämningen företaga­reförening. Enligt min uppfattning bör stiftelserna
benämnas &amp;quot;Stiftelsen x-läns utvecklingsfond&amp;quot;. Ett sådant namn
återspeglar på ett bättre sätt den verksamhet stiftelserna avses bedriva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad slutligen gäller tidpunkten för reformens
ikraftträdande delar jag utredningens uppfattning att stiftelserna om möjligt
bör starta sin verk­samhet den 1 juli 1978. Somjag tidigare har nämnt harjag
för avsikt att inom kort ta initiativ till förhandlingar bl. a. om bildandet av
stiftelserna. Jag är väl medveten om att dessa förhandlingar kan dra ut på
tiden. Det kan därför inte uteslutas att vissa stiftelser kan starta sin
verksamhet först efler den Ijuli 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.2.3    Målet för verksamheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad gäller
målet för stiftelsernas verksamhet föreslår utredningen att detta bör vara att
främja utvecklingen av ett internationellt konkurrens­kraftigt svenskt
näringsliv som ger möjligheter till en ökad och trygg sysselsättning. Detta bör
ske med speciell inriktning på småföretagen. Den övergripande uppgiften blir
därvid enligt utredningen att medverka till att uppnå en tillfredsställande
effektivitet hos enskilda företag och att i möjli­gaste mån bidra till en
effektiv produktionssturktur inom olika branscher. Tyngdpunkten i stiftelsernas
verksamhet måste med nödvändighet ligga i att vidareutveckla det befintliga
näringslivet. Det är emellertid även en viktig uppgift för dem att medverka
till att nya företag etableras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section339&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section340&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens målformulering vinner stöd hos de flesta
remissinstanser­na. Även jag ansluter mig härtill. Enligt min uppfattning bör
stiftelserna verka för att utveckla viljan och förmågan hos personer i länet
att driva företag och att starta nya företag. Stiftelserna bör inrikta sina
stöd- och utvecklingsinsatser inte bara på företag som redan är lönsamma utan
också på sådana företag som genom olika insatser kan uppnå lönsamhet. Insat­serna
från stiftelsernas sida bör sättas in på ett så tidigt stadium som möjligt för
att förebygga att företag hamnar i akuta krissituationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I likhet
med utredningen vill jag understryka att stiftelsernas insatser måste få
karaktären av hjälp till självhjälp. Det är föietagen som har att bestämma om
de vill utnyttja stiftelserna. Det kan således aldrig bli fråga om att
samhället genom dessa insatser övertar något ansvar för företagens skötsel.
Detta ansvar måste hela tiden ligga hos företagen själva. Det är däremot
viktigt att stiftelserna genom aktiva informationsinsatser gör fö­retagen
medvetna om vilka stöd- och utvecklingsmöjligheter som finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag delar
också utredningens uppfattning att stiftelsernas verksamhet måste stå i
samklang med samhällets regionalpolitiska strävanden. Stiftel­serna måste
sålunda beakta behoven av en ökad inomregional balans. De regional- och
sysselsättningspolitiska aspekterna beaktas normalt genom att stiftelserna
verkar för en stabil och trygg sysselsättning inom de lön­samma och
utvecklingsbara företagen. Jag finner det emellertid rimligt att en stiftelse -
för att förbättra sysselsättningssituationen på en ort med svåra problem - har
möjlighet att också satsa på mer riskfyllda projekt än vad som normalt skulle
vara motiverat. Jag vill understryka att en förut­sättning för dylika insatser
är att företagen/projekten i fråga bedöms vara utvecklingsbara och lönsamma på
längre sikt. Jag ansluter mig till utred­ningens uppfattning, vilken också
vinner stöd hos flertalet remissinstanser, att stiftelsernas insatser inte
skall ha till syfte att kortsiktigt rädda syssel­sättningen i ett visst företag
om detta inte bedöms ha några möjligheter att överleva på sikt. I sådana
situationer bör från samhällets sida i stället andra, främst
arbetsmarknadspolitiska åtgärder sättas in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dagens
företagareföreningar spelar som jag tidigare har nämnt en viktig roll för att
främja utvecklingen bland småföretagen i länen. Genom den nära samordningen med
olika länsorgan har föreningarna i hög grad med­verkat i strävandena att uppnå
en regional balans. Småföretagen har sär­skild betydelse för den regionala
utvecklingen och företagareföreningarnas verksamhet har till följd därav kommit
i förgrunden. I takt med att före­ningarnas resurser har ökat har deras
möjligheter att påverka den regionala utvecklingen i länen förbättrats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När jag nu
förordar en uppbyggnad av länsvisa utvecklingsfonder så är det ett väsentligt
led i en aktiv regionalpolitik. En decentralisering av beslutsfattandet genomförs
och den regionala utvecklingen kommer att kunna påverkas från länsnivån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som underlag för stiftelsernas verksamhetsinriktning och
prioriteringar i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section341&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section342&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;övrigt krävs enligt min mening att de utarbetar
handlingsprogram. Dessa program måste vara avstämda mot riktlinjerna för den
övergripande nä­ringspolitiken. Därför bör stiftelserna vid utarbetande av
dessa program samråda med industriverket. Vidare finner jag det lämpligt att de
s. k. länsprogrammen utgör en utgångspunkt i detta avseende. Länsprogram­men
anger hur verksamheten inom olika sektorer bör bedrivas för att en balanserad
utveckling i länet skall uppnås. När länsprogrammet antas har det en bred
förankring i länet. Statliga myndigheter, landsting, kommuner, fackliga
organisationer, företagens organisationer m. fl. har på olika sätt medverkat i
länsplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.2.4    Uppgifier i slort&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller stiftelsernas uppgifter anser utredningen
att övervägande skäl talar för att företagareföreningarnas nuvarande uppgifter
i stort bibe­hålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt utredningen har nämligen föreningarnas
hittillsvarande breda verksamhetsområde och den omfattande medelsarsenalen som
har stått till deras förfogande, inneburit en betydande effektivitet i de
åtgärder som har vidtagits. Företagareföreningarna har kunnat välja lämplig
sammansätt­ning av insatser alltifrån översiktliga företagsanalyser över mer
specialin­riktade rådgivningsinsatser till direkt kreditstöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I likhet med remissinstanserna delar jag utredningens
bedömning vad gäller stiftelsernas framtida uppgifter i stort. Enligt min
mening är det viktigt att stiftelserna så långt möjligt byggs upp till
fullserviceorganisatio­ner dit företagen kan vända sig med allehanda problem.
Detta innebär att stiftelserna får två huvuduppgifter, dels jöretagsserviceverksamliet.
dels kreditverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagsserviceverksamheten bör bestå i informations- och
kontakt­verksamhet, allmän rådgivning och översiktliga företagsanalyser, utbild­ningsservice
samt konsultverksamhet. Det kan röra sig om t. ex. tekniska, ekonomiska,
juridiska, administrativa och marknadsmässiga frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang vill jag nämna att förslag (SOU
1977:49) nyligen har lagts fram om vidgade möjligheter till processuell
rättshjälp för näringsid­kare. Förslaget remissbehandlas f. n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kreditverksamheten bör liksom hittills bestå i egen
kreditgivning, kre­ditförmedling samt beredning och uppföljning av visst
statligt kreditstöd, främst industrigarantilån och lokaliseringsstöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver dessa direkta stöd- och utvecklingsinsatser med
inriktning på småföretagen, som är den helt dominerande verksamheten, bör
stiftelserna i likhet med dagens företagareföreningar kunna handha även vissa
andra uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 detta sammanhang vill jag understryka att det inte är
stiftelsernas uppgift att konkurrera med redan befintliga privata rådgivnings-
och kon­sultorgan eller kreditinstitut. Dessa privata organ svarar för den helt
domi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section343&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section344&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nerande
delen av service- och kreditutbudet till småföretagen. Flera remis­sinstanser,
däribland näringslivets organisationer, har i sina yttranden strukit under
detta och varnat för risken för snedvridning av konkurrens­förhållandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
gmndläggande princip för de samhälleliga stöd- och utvecklingsin­satserna bör,
enligt min uppfattning, vara att de skall sättas in på sådana områden där det
traditionella serviceutbudet är bristfälligt eller saknas. Det rör sig således
om kompletterande insatser från stiftelsernas sida. En strävan bör därför vara
att stiftelserna fortsätter och bygger ut del nära samarbetet med bl. a. banker
och andra finansieringsföretag, privata kon­sultföretag, handelshus,
branschorganisationer och andra servicegivande organ eller sammanslutningar som
föreningarna har i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om jag sålunda förordaratt de nuvarande uppgifterna för företaga­reföreningarna
i slort överflyttas till stiftelserna anserjag dock att föränd­ringar bör
genomföras vad gäller vissa uppgifter. För kreditverksamheten innebär mina
förslag i det följande betydande förändringar. För att stiftelse i juridisk
mening skall bildas fordras bl. a. en särskild för visst stadigva­rande ändamål
avskild förmögenhetsmassa, ett stiftelsekapital. Som statsministern tidigare
har redovisat föreslås en sammanslagning mellan hantverks- och
industrilånefonden och statens utvecklingsfond. Dessa bå­da fonder
regionaliseras till länsnivå, vilket innebär att varje stiftelse kommer att få
en egen förmögenhet, dvs. en fond för kreditverksamheten. Föreslaget innebär
sålunda att stiftelserna ges ett eget och självständigt ansvar för medlens
användning liksom för risktagande och därmed också för förlusttäckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
stiftelsernas myndighetsutövande uppgifter vill jag göra en precisering. F. n.
har föreningarna sådana uppgifter bl. a. i fråga om stöd­formerna garantilån
för arbetsmiljön och glesbygdsstöd till hemarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
utredningen bör de nuvarande uppgifterna i stort bibehållas. Detta gäller även
myndighetsutövning. Samtidigt stryker utredningen un­der att restriktivitet bör
iakttas när det gäller att överlämna ny myndighets­utövning till föreningarna.
I första hand bör övervägas att överlämna sådan till regionala myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
likhet med utredningen och många remissinstanser har jag inget att erinra mot
att stiftelserna övertar myndighetsutövande uppgifter från fö­retagarföreningarna.
Jag anser dock att särskilda skäl då bör föreligga. Sådana skäl kan vara krav
på snabb och enkel handläggning av ärenden, på specieU kompetens hos
handläggarna, främst i tekniska och ekonomiska frågor, eller på ingående
kännedom om näringslivet i stort eller enskilda företag. Jag vill starkt
understryka alt de myndighetsutövande uppgifierna bör ha en direkl anknytning
till stiftelsernas funktion som service- och utvecklingsorgan till
näringslivet. Vidare bör uppgifterna inle vara av fiskal eller kontrollerande
natur utan ha karaktären av att bestämma om förmåner för företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 40. Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section345&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section346&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig således till utredningens uppfattning att
restriktivitet bör iakttas när del gäller att överlämna ny myndighetsutövning
till stiftel­serna. Detta bör prövas från fall till fall. I första hand bör
övervägas att överlämna myndighetsutövningen till redan befintliga myndigheter
på länsnivå, främst länsstyrelserna. Denna restriktivitet motiveras främst av
de hinder av bl. a. psykologisk karaktär som kan uppstå i företagen vid deras
kontakter med organ som har såväl myndighetsutövande som rena serviceuppgifter.
Jag anser därför att det är viktigt att stiftelsernas huvud­uppgift - att vara
service- och utvecklingsorgan till näringslivet - klart markeras. Jag vill
också understryka nödvändigheten av att de upparbeta­de kontaktvägarna till
företagen behålls. Stiftelsernas myndighetsutövande funktion bör därför inte
utsträckas till annat område än prövning av bidrag eller annat stöd till
näringsidkare. Att myndighetsutövningen principiellt skall vara av positiv
karaklär för näringslivet hindrar naturiigtvis inte att stiftelserna utövar
nödvändig kontroll över stödets användning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreningarna utför f n. beredande uppgifter rörande
ärenden om bidrag till energibesparande åtgärder i näringslivet. Industriverket
fattar beslut om sådana bidrag. Företagareföreningsutredningen har efler
förslag från industriverket förordat att stiftelserna får dels vidgade
uppgifter vad gäller beredning av ärenden, dels beslutsrätt i ärenden som avser
mindre bidrag. Remissinstanserna har inte haft några erinringar mot förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter samråd med statsrådet Johansson finner jag det av
främst praktis­ka skäl befogat att låta en väsentlig del av antalet ärenden om
bidrag till energibesparande åtgärder i näringslivet avgöras genom beslut på
länspla­net. Stiftelserna är enligt min mening de regionalorgan som är bäst
lämpa­de för uppgiften. Jag förordar därför att dessa erhåller beslutanderätt
vad avser vissa bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet. Det
bör ankomma på regeringen att genom föreskrifter närmare avgränsa stif­telsernas
befogenheter i detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har i prop. 1977/78:30 om skyddat arbete och
yrkesinriktad rehabilitering m. m. föreslagit bl. a. att delar av den
verksamhet med statsbidrag till hemarbete som vissa företagareföreningar
bedriver skall överföras till nybildade regionala stiftelser. Dessa skall
enligt förslaget ha till uppgift att svara för olika former av skyddat arbete.
Vid riksdagens bifall till förslaget kommer den nya organisationen att träda i
kraft tidigast den I januari 1980. Efter samråd med chefen för
arbetsmarknadsdeparte­mentet förordar jag att de av mig föreslagna regionala
utvecklingsfonderna till dess den nya organisationen för skyddat arbete har
startat sin verksam­het bör ha beslutanderätt i ärenden om statsbidrag till
hemarbete inom vissa glesbygder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad gäller
frågan om beslut rörande statliga lånegarantier för arbetsmil­jöinvesteringar
vill jag erinra om att detta garantisystem upphör med utgången av år 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section347&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section348&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.2.5  Prioritering mellan olika uppgifter&lt;br&gt;
Företagareföreningsutredningen har inte ansett det möjligt och inte hel­&lt;br&gt;
ler ändamålsenligt all göra en närmare analys av hur stiftelserna bör&lt;br&gt;
prioritera sina resurser mellan olika uppgifter. Erfarenheterna visar att&lt;br&gt;
behoven av stöd- och utvecklingsinsatser hos näringslivet varierar dels&lt;br&gt;
över tiden, dels mellan olika regioner och län. Småföretagen utgör en&lt;br&gt;
mycket heterogen grupp. Utredningen anser därför att det bör ankomma&lt;br&gt;
på stiftelserna själva att göra de avvägningar och prioriteringar som är&lt;br&gt;
nödvändiga för alt insatserna skall få tillfredsställande effekt inom det egna&lt;br&gt;
länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare framhållit att det är angeläget att
stiftelserna ges möjlig­het till en slor flexibilitet och självständighet. Jag
är därför i princip inle heller beredd att förorda en viss generellt given
resursprioritering för stiftelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn
lill den grundläggande betydelsen för småföretagen av kompetens och kunskaper
inom områdena produktförnyelse och mark­nadsföring vill jag dock stryka under
att stiftelsernas insatser inom dessa områden bör ges hög prioritet. Enligt min
uppfattning är det väsentligt att just produktförnyelse- och
marknadsföringsarbetet effektiviseras och för­stärks i småföretagen. Liksom
utredningen anserjag också att föreningar­nas inriktning på att främja
etablering av nya företag och deras roll som kontaktförmedlare mellan å ena
sidan underleverantörsföretagen i länet och å andra sidan olika
beställareföretag bör ägnas ökad uppmärksamhet. I ett följande avsnitt kommer
jag att närmare redovisa mina överväganden i dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.2.6  Målgrupp&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nuvarande målgrupperna för företagareföreningarnas
företagsser­vice- resp. kreditverksamhet är inte helt identiska. Ingendera
verksamhe­ten riktar sig mot företag inom samtliga näringsgrenar. Den
kredilstödjan­de verksamheten har en mer begränsad målgmppsinriktning än
företagsserviceverksamheten. Författningar och andra riktlinjer för för­eningarna
ger emellertid utrymme för viss flexiblitet i målgruppshänseen­de. Praxis inom
de olika föreningarna är därför växlande. I fokus för båda verksamheterna står
emellertid mindre och medelstora industriföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt reglerna för företagareföreningarnas
kreditverksamhet, som finns i kungörelsen (1960:372) om statligt kreditstöd
till hemslöjd, hantverk och småindustri (omtryckt 1973:550, ändrad senast
1976:471), lämnas kredit­stöd till sådan i författningens mbrik angiven och därmed
jämförlig verk­samhet. Om särskilda skäl föreligger får kreditstöd lämnas även
i fråga om annan industriell verksamhet eller i fråga om anläggningsverksamhet
eller - med viss begränsning- verksamhet inom jordbrukets binäringar. Likaså
kan enligt samma författning kreditstöd lämnas till industriliknande verk­samhet
t. ex. företag som under industriella former och i större skala&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section349&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section350&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bedriver viss förädling. Kreditstödet omfattar däremot
inte grossist- och detaljhandelsföretag eller tjänsteproducerande företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller stiftelsernas framtida målgrupp är
företagareföreningsut­redningens principiella utgångspunkt att, inom ramen för
olika näringspo­litiska insatser, samhället bör söka nå samtliga mindre och
medelstora företag som kan vara i behov av stöd eller hjälp i någon form. Det
är dock enligt utredningen inte möjligt att på en gång utvidga
företagareföreningar­nas målgrupp i en sådan omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen förslår att den nuvarande målgruppen - främst
de tillver­kande företagen - utökas till att omfatta även vissa
tjänsteproducerande företag. Utvidgningen av målgruppen bör dock enligt
utredningen i ett första steg begränsas till att omfatta tjänsteproducerande
företag som har direkt anknytning till den nuvarande målgruppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen, som relaterar målgmppsavgränsningen till
Svensk Nä­ringsgrensindelning (SNI), föreslår att följande näringsgrenar bör
ingå i målgruppen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Företag inom
jordbmkets binäringar som inte omfattas av det särskilda stöd som finns till
jordbrukets eller trädgårdsnäringens rationalisering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sand- och
grustag, mineralbrott m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tillverkningsindustri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadshantverk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Produktionsvaminriktad
partihandel och vamhandelsförmedling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lastbilstransporter
och maskinuthyrning, vad gäller föreningarnas fö­retagsservice, men däremot
inte kreditstöd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Juridisk,
ekonomisk, kameral och teknisk uppdragsverksamhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Renings-,
renhållnings- och rengöringsverksamhet, reparation av mo­torfordon samt
tvätteriverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I många remissyttranden föreslås utökning av målgruppen i
förhållande till utredningens förslag. Näringsgrenar, eller delar därav, som
föreslås ingå är t. ex. hotell- och restaurangbranschen, turistnäringen, olika
delar av byggnadsindustrin och handeln. Samtidigt framhålls i flera yttranden,
i synnerhet från företagareföreningar, att föreningarna redan i dag har för små
resurser för att kunna ge företagen i nuvarande målgruppen - de tillverkande
företagen - service och krediter i tillräcklig omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att målgruppen inte bör avgränsas alltför hårt utan anges
så att utrymme finns för regionala oeh lokala variationer framhålls också i
flera yttranden. Varje regions näringsgeografiska förutsättningar bör beaktas.
Bl. a. Före­tagareföreningamas förbund anser dessutom att
målgruppsavgränsningen bör ges en generösare tillämpning i glesbygdsregioner så
att stiftelserna där kan betjäna hela det befintliga näringslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min uppfattning bör man sträva efter att inom ramen
för stiftel­semas verksamhet söka nå de företag som kan vara i behov av stöd
eller hjälp i någon form. Från principiella utgångspunkter kanjag därför
ansluta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section351&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section352&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mig till de remissinstanser som förordar en utökning av
målgruppen i förhållande till utredningens förslag. Samtidigt delar jag
utredningens uppfattning att det inte är möjligt att nu utvidga stiftelsernas
målgrupp i en sådan omfattning. Det är också uppenbart att många av dagens
företaga­reföreningar har betydande problem att betjäna den nuvarande målgrup­pen
i tillräcklig omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig därför till utredningens förslag att
utvidgningen av målgmppen nu bör begränsas till att omfatta sådana
tjänsteproducerande företag som har direkt anknytning till den primära
målgruppen - de tillver­kande företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den mån tjänsteproducerande företag vänder sig till både
tillverkande företag och andra företag eller enskilda personer och konsumenter
får frågan om företagen är stödberättigade avgöras från fall till fall av
stiftel­serna. En förutsättning för stöd bör dock vara att företagens
huvudsakliga verksamhet är inriktad på tillverkande företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller målgruppsavgränsningen för olika
näringsgrenar eller delar därav finner jag utredningens förslag väl avvägt.
Utredningens tillvä­gagångssätt, att relatera målgruppen till SNI, skapar
fömtsättningar för att på ett entydigt sätt avgränsa målgruppen. Jag förordar
därför att stiftelser­nas målgrupp omfattas av de näringsgrenar som utredningen
har föreslagit. Enligt min mening bör dock de tillverkande företagen även
fortsättningsvis utgöra den primära målgruppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har vidare tagit fasta på de remissyttranden som
förespråkar flexibi­litet vad gäller tolkning av målgmppens omfattning. Enligt
min mening bör sålunda stiftelserna i vissa fall kunna räkna in i målgruppen
även andra företag än de jag generellt har förordat. En förutsättning härför
bör dock vara att en sådan tiUfällig utvidgning inte innebär att stiftelsernas
insatser försämras vad gäller den prioriterade målgruppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I likhet med utredningen anser jag att stiftelsernas
verksamhet bör inriktas på småföretag. Det är dock svårt att entydigt precisera
vilka företag som omfattas av kategorin småföretag. Jag avser med småföretag i
detta sammanhang företag med upp till ca 200 anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gränsen uppåt bör dock inte vara absolut. Bedömning får
göras från fall till fall av stiftelserna. Även om jag sålunda anser att
stiftelsernas verk­samhet bör ta sikte på främst småföretagen, är det ändock -
främst med hänsyn till det nära och ömsesidiga beroendet mellan stora och små
företag - av betydelse att stiftelserna har kontakt och informationsutbyte med
stora företag. LO ger uttryck för en motsvarande uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det ankommer på regeringen eller myndighet som regeringen
bestäm­mer att meddela närmare föreskrifter i fråga om stiftelsernas målgmpp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt ställningstagande innebär bl. a. att detaljhandeln
inte kommer att ingå i stiftelsernas målgrupp. Jag vill i detta sammanhang
emellertid erinra om att chefen för handelsdepartementet i prop. 1977/78:8 om
åtgärder på distributionsområdet har meddelat sin avsikt att föreslå regeringen
att en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section353&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section354&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommitté tillkallas med uppgift att utreda
verksamhetsförhållandena och finansieringssituationen för mindre företag inom
servicenäringarna, vari detaljhandeln ingår. I bilaga 4 till denna proposition
redogör han närmare för kommitténs uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avslutningsvis vill jag beröra en principiell fråga
rörande målgruppsav­gränsningen som LO tar upp i sitt remissyttrande. Enligt LO
bör företag som kommer i åtnjutande av samhälleliga stödåtgärder följa de
allmänt accepterade spelregler som sedan länge är etablerade på den svenska
arbetsmarknaden. LO anser därför att ett villkor för stöd från stiftelserna bör
vara att anställningsförhållandena för företagets personal är reglerade genom
avtal med behörig facklig organisation. Enligt LO är någon form av bindande
anvisning om detta nödvändig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan huruvida avtalsreglerade förhållanden skall vara
ett villkor för samhälleliga stödinsatser har tidigare varit föremål för
prövning. Industri­verket har i denna fråga - i brev den 10 februari 1976 till
vissa fackliga organisationer - anfört bl. a. att verkets befogenhet att
utfärda tillämp­ningsföreskrifter för företagareföreningarnas långivning inle
sträcker sig längre än till mera allmänt hållna föreskrifter och att verket
inte bör ge sig in i en detaljreglering av verksamheten. Verket anser sig inte
heller böra föreskriva långtgående villkor för rätten att lämna ut direktlån.
Om t. ex. ett företag har förklarats i blockad därför att företagaren vägrar
teckna avtal för arbetstagarnas räkning på de villkor som enligt kollektivavtal
gäller för branschen, är detta dock en omständighet som enligt verkets mening i
hög grad kan antas påverka företagets lönsamhet och därmed dess
kreditvärdighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid riksdagens behandling av en motion i frågan
(1975/76:2122) anslöt sig näringsutskottet till industriverkets uppfattning (NU
1975/76:51). Riks­dagen beslöt i enlighet med utskottets mening (rskr
1975/76:330).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även företagareföreningsuiredningen har tagit upp frågan.
Enligl utred­ningens mening bör stiftelserna kunna anförtros uppgiften att göra
en allsidig kreditbedömning utan centrala föreskrifter om krav på att vissa
avtalsförhållanden skall råda i det lånesökande företaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del ansluterjag mig till
företagareföreningsutredningens upp­fattning. Även om jag anser att förekomsten
av kollektivavtal i stort är lill gagn för företagens utveckling ärjag inte
beredd att förorda att dylika avtal skall vara ett villkor för att stiftelserna
skall kunna lämna stöd till ett företag. Jag betraktar det emellertid som en självklarhet
att stiftelserna vid sin bedömning och analys av ett företag tar hänsyn till i
vilken utsträckning ett avtalslöst förhållande kan påverka företagets
kreditvärdighet och ut­vecklingsmöjligheter i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.2.7   Samordning av industripolitiska insatser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare har framhållit utgör behovet av ökad
samordning av industripolitiska insatser på länsnivå en viktig utgångspunkt för
mina&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section355&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section356&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;överväganden och förslag rörande uppbyggnaden av regionala
utveck­lingsfonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt företagareföreningsutredningens
förslag bör inte centrala indu­stripolitiska organ - främst industriverket, STU
och Exportrådet - lands­ting och kommuner bedriva uppsökande och rådgivande
verksamhet eller annan stödverksamhet inom det industripolitiska området vid
sidan av den stödjande verksamhet som stiftelserna kommer att rikta till
näringslivet. Detta innebär enligt utredningen att dessa organ inte bör bygga
upp egna regionala organ för stöd till enskilda företag. De bör i stället
kanalisera sina insatser via stiftelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flertalet
remissinstanser ställer sig positiva till att en ökad samordning av
induslripoliliska insatser sker via stiftelserna. Flera länsstyrelser,
landsting, kommuner, Landstingsförbundet och Kommunförbundet anser dock att
utredningens förslag på denna punkt är väl kategoriskt och därför behöver
modifieras. Synpunkterna går i stort ut på att även om en ökad samordning bör
ske via stiftelserna får detta inte medföra all kommuner och landsting avstår
från att bedriva egen näringspolitisk verksamhet. 1 stället pekar man på
betydelsen av en aktiv medverkan från kommunernas sida i näringspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För egen
del ansluterjag mig till utredningens grundtanke att en ökad samordning av
industripolitiska insatser bör ske via stiftelserna. Detta bör gälla såväl de
centrala industripolitiska organens insatser som kommuner­nas och landstingens
insatser. Jag delar därför helt utredningens uppfatt­ning att industriverket
och STU inte bör bygga upp egna regionala organ. I stället bör de repliera på
stiftelserna. Efter samråd med chefen för han­delsdepartementet vill jag
framhålla att detta bör gälla även Exportrådet. Detta utesluter emellertid inte
att Exportrådet i fråga om särskilda aktivi­teter utvecklar sitt samarbete med
andra organ på regional nivå som sysslar med exportinriktade frågor. Jag
åsyftar härvid främst handelskam­rar och expo-organisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även när
det gäller landstingens och kommunernas näringspolitiska insatser anserjag att
en samordning via stiftelserna bör eftersträvas. Stif­telsemas kontakter med
och kunskaper om länens näringsliv bör utnyttjas. Stiftelserna är enligt min
uppfattning väl skickade att medverka vid ge­nomförande av kommunernas olika
näringspolitiska program. Samtidigt delar jag den uppfattning som flera
remissinstanser för fram att en sådan samordning inte får innebära att
landsting och kommuner avstår från egen näringspolitisk verksamhet. Inom ramen
för den kommunala kompetensen har dessa organ en rad viktiga näringspolitiska
uppgifter. Jag kan här peka på kommunernas ansvar för mark, industrilokaler,
vägar, hamnar, bo­stadsbyggande m. m. Att landsting och kommuner upprätthåller
fortlö­pande kontakter med företagen anserjag vara både självklart och nödvän­digt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den av mig förordade samordningen via stiftelserna av
industripolitiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section357&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section358&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;insatser medger i och för sig att det vid sidan av
stiftelserna på länsnivå givetvis kan finnas andra stöd- och utvecklingsorgan
inom det näringspoli­tiska fältet. Jag åsyftar då närmast organ såsom lUC,
Expolaris i Skellef­teå, Norrlands Center, samhällsfinansierade
produktutvecklingsråd samt de konlaktsekreterare som STU har placerat vid vissa
universitet och högskolor. Jag ser även positivt på verksamheten inom privata
organ av typ Swed-Expo i Värnamo m. fl. Behovet av dylika organ bör helt själv­klart
bedömas utifrån förutsättningarna för de enskilda länen eller regio­nerna. Det
kan exempelvis vara ändamålsenligt för en stiftelse att på
marknadsföringsområdet och i fråga om exportfrämjande verksamhet av­tala om
samarbete med ett redan befintligt organ i stället för att inom stiftelsen
bygga upp egna fasta resurser. Ett sådant förfarande får emeller­tid inte
innebära att stiftelsens principiella ansvar för verksamheten ifråga minskar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det inom ett län sålunda framöver kommer att finnas
stöd- och utvecklingsorgan vid sidan av stiftelsen måste enligt min uppfattning
en absolut strävan vara att mycket nära samarbete etableras mellan stiftelsen
och dessa organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.2.8    Principer för finansiering av verksamheien&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller finansiering av kostnaderna för föreningarnas
företagsservice och administration svarar staten f. n. för ca 50 %. medan
landstingens andel totalt sett uppgår till ca 25 %. Det bör dock framhållas att
landsting­ens bidrag i hög grad varierar mellan olika län. För innevarande
budgetår har över statsbudgeten anvisats totalt ca 40 milj. kr. till
föreningarna. Landstingens bidrag för kalenderåret 1977 uppgår till närmare 20
milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ansvaret för finansiering av stiftelsernas verksamhet i
stort bör enligt foretagareföreningsutredningen åvila huvudmännen, dvs. stat
och lands­ting. Detta bör emellertid inte hindra att stiftelserna kan fä vissa
intäkter från andra bidragsgivare, t. ex. kommuner, eller genom avgiftsbelagd
kon­sultverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huvudmännens finansieringsansvar bör enligt utredningen
avse finan­siering av dels stiftelsernas företagsservice och administration,
varvid lönekostnaderna helt dominerar, dels kreditverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I likhet med utredningen anser flertalet reniissinstanser
att ansvaret för finansieringen av stiftelsernas administration för både
företagsservice- och kreditverksamheten bör åvila staten och landstingen
gemensamt. Ävenjag kan ansluta mig till denna princip. Utredningen har dock
inte redovisat några förslag vad gäller fördelning av finansieringsansvaret
mellan stat och landsting, vilket bl. a. flera landsting har kritiserat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening kan en lämplig princip vara att staten
svarar för finansiering av den basverksamhet som finns i varje stiftelse, medan
landstingen svarar för speciella program och insatser. Detta hindrar givet-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section359&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section360&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vis inte att landstingen, i likhet med vad som hittills
har varit fallet i vissa län. bidrar även till finansiering av basverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag är
inte beredd att förorda en för samtliga län enhetlig finansierings­struktur med
avseende på fördelningen mellan statliga och landstings­kommunala bidrag till
resp. stiftelse. Denna fördelning bör preciseras och slås fast i samband med de
förhandlingar som bör tas upp mellan staten och resp. landsting. Fördelningen
bör kunna ändras efter hand och anpassas till de behov av insatser som kan
komma att visa sig i resp. län. Jag har i det föregående förordat en
självständig ställning för stiftelserna och gett ut­tryck för ett ökat
länsdemokratiskt inslag i verksamheten. En naturlig följd härav är att
landstingen successivt påtar sig ett allt större ekonomiskt ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det
gäller finansiering av stiftelsernas kredilverksanihet kan kon­stateras att
nuvarande system innebär att staten till den helt övervägande delen svarar för
försörjningen med lånemedel. Med hänsyn till statens ansvar för kreditpolitiken
i stort bör enligt min mening detta gälla även fortsättningsvis. Det bör
sålunda i första hand ankomma på staten att svara för att stiftelsernas kreditkapacitel
fortlöpande anpassas till en ur samhällsekonomisk synvinkel tUlfredsställande
nivä. Detta bör dock inte hindra att landstingen, liksom hittills har varit
fallet i några län. också tUlhandahåller resurser för stiftelsernas
kreditverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis innebär den gemensamma finansieringen
av stiftel­sernas verksamhet mellan staien och landstingen att stiftelserna, på
sam­ma sätt som f n. sker. årligen kommer in med beräkningar av resursan­språk
för det kommande verksamhetsåret till industriverket och resp. landsting. Ett
utökat samråd mellan huvudmännen bör emellertid efter­strävas i denna fråga.
Detta samråd bör ske i det organ som enligt vad jag har förordat bör inrättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill
dock i detta sammanhang framhålla att systemet med gemensam finansiering av
stiftelsernas verksamhet bör ses över när andra frågor rörande fördelning av
kostnader mellan stat och kommun i stort senare aktualiseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningsuiredningen framhåller vikten av att
den långsiktiga planeringen vid stiftelserna förbättras. Utredningen föroidar
ett system med en rullande treårsbudget, vilket vinner gehör också bland
remissin­stanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som ett led i en förbättrad planering av verksamheten vid
stiftelserna föreslår utredningen vidare att statens bidrag till stiftelserna
bör anvisas för kalenderår. F. n. är den statliga medelsanvisningen anpassad
till det statliga budgetåret. Företagareföreningarnas nuvarande räkenskapsår
sammanfaller med kalenderår. Landstingens bidrag till föreningarna läm­nas
också för kalenderår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag delar utredningens uppfattning att stiftelserna bör
ges möjligheler till en långsiktig planering av verksamheten. Jag anser dock
inte att en lång-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section361&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section362&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;siktig bindning av stiftelsernas utgifter i form av en
flerårsbudget är en nödvändig förutsättning för detta. Enligl min mening bör en
tidsmässig samordning av bidragen från huvudmännens sida vara till gagn inte
bara för stiftelserna utan även för huvudmännens möjligheter att genomföra och
utvärdera gemensamma intentioner. Den organisationskommitté, som en­ligl min
mening bör tillkallas, bör få i uppgift att närmare överväga dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.2.9    KredilverksanUielen vid utvecklingsfonderna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsministern har tidigare redogjort för regeringens syn
på bl. a. beho­vet av insatser för att underiätta småföretagens
kapitalförsörjning. Spe­ciellt bristen på riskkapital utgör i många fall ett
betydande utvecklings­hinder för småföretagen. Stora svårigheter föreligger alt
få lån för finan­siering av bl. a. immateriella investeringar, dvs. investeringar
i know-how. produktutveckling och marknadsföring. Det har även visat sig svårt
att uppbringa riskkapital i form av aktieteckning från utomstående. Småföre­tagen
har allmänt sett en låg soliditet, vilket blir speciellt kännbart för
expanderande företag. För nyetablerade företag är dessa hinder också kännbara.
Företagsöverlåtelser medför ofta särskilda finansieringspro­blem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Småföretagen lämnar ofta låg eller ingen utdelning. De
medel som kan stå till förfogande för ändamålet används vanligen för en fortsatt
kapital­uppbyggnad. Även i de fall utdelning sker är en minoritetspost i ett
mindre aktiebolag från placeringssynpunkt normalt inte attraktiv på grund av
svårigheterna alt omsätta detta aktieinnehav i likvida medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från samhällets sida påverkas tillgången på kapital i
företagen i första hand genom olika ekonomisk/politiska åtgärder. Det är en
strävan från regeringens sida att föra en ekonomisk politik som på ett aktivt
sätt och under beaktande av de allmänna fördelningspolitiska målen främjar upp­byggandet
av företagens kapital. Därmed ökar också deras konkurrens­kraft och förmåga att
överleva och expandera. Den ekonomiska politiken måste dock kompletteras med
andra samhälleliga åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Staten har på olika vägar sökt medverka till alt lösa
småförelagens kapilalförsörjningspioblem. De lån som företagareföreningarna.
Norr­landsfonden och statens utvecklingsfond lämnar fyller en betydelsefull
uppgift som komplement till det ordinarie kreditväsendet.Fonderna an­vänds
huvudsakligen för s. k. topplån. Även Industrikredit, Företagskre­dit,
Företagskapital och Investeringsbanken bedriver utlåning med inrikt­ning på
småföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om småföretagens kapitalförsörjning i stort är det
angeläget alt peka på den viktiga roll som den generella kreditpolitiken
spelar. Småfö­retagens tillgång till lånekapital måste givetvis beaktas vid
kreditpolitikens utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eifarenheten har visat att många småföretag har
svårigheter att klara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section363&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section364&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;försörjningen med riskkapital och att behoven varierar mycket.
Många - i synnerhet nyetablerade - företag har behov av att samtidigt
finansiera olika åtgärder - produktutveckling, marknadsföring, investeringar i
ma­skiner och anläggningar etc. Det nuvarande kreditstödet framstår i många
fall som olämpligt utformat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag avser att nu mera i detalj redovisa mina överväganden
och förslag beträffande det kredilslöd som bör handhas av stiftelserna.
Inledningsvis vill jag slå fast att företagareföreningarna spelar en viktig
roll när det gäller småföretagens kapitalförsörjning. Även om omfattningen av
föreningarnas utlåning till småföretagen i förhållande till den totala
kreditvolymen lill dessa företag är mycket liten fungerar föreningarnas
långivning i många fall som en katalysator på kreditmarknaden. Hantverks- och industrilånen,
de s. k. direktlånen, som normalt ligger på en hög risknivå med sämre säker­heter
än ordinarie bankkrediter, är ofta en förutsättning för att andra långivare
skall satsa på vissa projekt och därmed också för att dessa över huvud taget
skall kunna realiseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare förordai att regionala utvecklingsfondei
i varje län byggs upp med företagareföreningarna som bas. Mitt förslag innebär
vidare all föreningarnas nuvarande låneverksamhet slås samman med den verksam­het
och de resurser som f. n. disponeras av statens utvecklingsfond. I samband
härmed bör enligt min uppfattning den kreditverksamhet som f n. bedrivs vid
föieningarna och utvecklingsfonden ytterligare förstärkas och breddas. Jag
återkommer till dessa frågor i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det statliga kreditstöd som förmedlas genom
företagaieföreningarna lämnas f.n. i form av dels direkta lån som beslutas av
föreningarna, dels lånegarantier som beslutas av industriverket eller
regeringen. Lånegaran­tier beviljas för lån inom det ordinarie kreditväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningsutredningen finner övervägande skäl
tala för att bå­da formerna av k; :ditstöd skall behållas. Enligt utredningen
har direktlå­nesystemet den avgörande förtjänsten att företagareföreningarna
snabbt och på egen hand kan besluta om och betala ut lån. 1 tider med kreditre­striktioner
har dessutom föreningarna i många fall, enligt utredningen, visat sig ha större
möjligheter än de ordinarie kreditinstituten alt ge risk-krediter till måttliga
kostnader för företagen. Å andra sidan anser utred­ningen all garantilån är alt
föredra i många fall. Låntagaren kan genom all utnyttja garantilån i regel
samla sina krediter hos en och samma långiva­re/bank. Garantisystemel ställer
också små anspråk på direkt statlig finan­siering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det stora flertalet remissinstanser har inga erinringar
mot utredningens förslag om alt båda formerna av kredilslöd bör behållas.
Riksrevisionsver­ket (RRV) finner emellertid inga avgörande argument för att
direktlån behöver lämnas vid sidan av garantilån. RRV pekar på garantilånens
fördelar i fråga om bl. a. låneadministralion. RRV föreslår därför all en­dast
garantilåneformen avänds i fortsättningen. Om direktlånen likväl bi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section365&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section366&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;156&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;behålls bör enligt RRV någon form av samordnad
låneadministralion efter­strävas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övervägande skäl talar enligt min mening för den av
utredningen före­slagna lösningen. Det är väsentligt att behålla
direktlånemöjligheten med hänsyn bl. a. till att systemet medger ett snabbt
beslutsfattande. Ett bibe­hållande av direktlånemöjligheten är vidare avgörande
för den utvidgning av låneändamålen som jag senare återkommer till. De av
utredningen redovisade fördelarna som ligger i möjligheten att kunna förmedla
lånega­rantier har dock inte bestridits av remissinstanserna. Jag förordar att
det kreditstöd som bör handhas av stiftelserna lämnas i form av såväl direktlån
som lånegarantier. Mina överväganden och förslag i det följande om bl. a.
låneändamål och lånevillkor avser sålunda både direktlån och lånegaran­tier.
Beslut om lånegarantier liksom om eftergift av statens rätt på grund av
industrigarantilån bör även fortsättningsvis fattas av industriverket och i
vissa fall av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad galler inriktningen av krediiverksamhelen vill jag
anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Målgruppen för kreditstödet har jag redovisat tidigare.
Jag har vidare anfört att stiftelserna inte skall konkurrera med befintligt
service- och kreditutbud. Kreditverksamheten vid stiftelserna bör i stället
utgöra ett komplement till det ordinarie kreditväsendet. Stöd bör således som regel
lämnas endast till företag med otillräckliga lånesäkerheter för lån på den
ordinarie kreditmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovet av riskvilligt kapital är, som jag tidigare har
anfört, särskilt framträdande för småföretag med liten andel eget kapital och
bristfälliga säkerheter. I vissa situationer bör stiftelserna enligt min mening
vara beredda till ett särskilt stort risktagande. Jag tänker närmast på
lånebeho­ven för expanderande och nyetablerade företag samt företag som avser
att etablera sig eller är etablerade på exportmarknaden. De förslag på kredit­området,
som företagareföreningsutredningen har lagt fram. är, som jag uppfattar dem.
utformade med beaktande av de allmänna näringspolitiska målen. Förslagen i
stort har också vunnit gehör hos flertalet remissinstan­ser. Dessa har
framhållit bl. a. behovet av att förbättra småföretagens försörjning med
riskkapital i synnerhet vad gäller investeringar i mark­nadsföring och
produktutveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Direktlånen och lånegarantierna är i dag avsedda att svara
mot endast vissa typer av låneändamul, främst investeringar i byggnader och
maski­ner samt, om särskilda skäl föreligger, även anskaffning av omsättnings­tillgångar
eller kostnader för utveckling och marknadsföring av produkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningsutredningen har betonat det väsentliga
i att varje företag får en totalt setl sund finansiering. Utredningen föreslår
i linje härmed att reglerna för vilka typer av ändamål som får stödjas arbetas
om och får en mer generell räckvidd. Förslaget stöds av en bred remissopi­nion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även jag finner det befogat att utöka stödändamålen.
Frågan om för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section367&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section368&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vilket ändamål kredilslöd skall lämnas bör avgöras från
fall till fall av stiftelserna. Lån och garantier bör enligt min mening i
fortsättningen kunna lämnas för att finansiera, förutom investeringar i
maskiner och anläggning­ar, även investeringar i bl. a. produktutveckling och
marknadsföring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningarna lämnar f. n. stöd endasl till redan
etablerade företag eller enskilda näringsidkare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett problem för många mindre företag är svårigheterna för
företagets ägare att kunna satsa ett tillräckligt stort eget kapital. I många
fall kan detta försätta företagen i akuta kriser. Exempel på en situation då en
förstärkt ägarinsats behövs är övertagande av företag när den förutvarande
ägaren skall lösas ut. Amorteringar på de personliga lån varmed köparen vanligt­vis
finansierar sitt aktieköp nödvändiggör på grund av marginalskatteef­fekterna
ofta mycket stora löneuttag ur företaget. Detta medför risk för finansiell
urholkning av företaget så att dess utveckling och därmed dess bidrag till
produktion och sysselsättning äventyras. Andra situationer där ägaren måste
höja sin insats av eget kapital är - förutom vid rena nyetable­ringar - då ett
aktiebolags aktiekapital skall höjas lill det föreskrivna minimibeloppet om 50
000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill
vad gäller sistnämnda fråga erinra om statsmakternas beslut (prop. 1976/77:109,
LU 1976/77:29, rskr 1976/77: 301. SFS 1977:320) om aktiekapitalets storlek i
aktiebolag som har bildats före den 6 juni 1973. Detta beslut innebar att
höjningen av aktiekapitalet i dessa iildre aktiebolag måste vara genomförd
först före utgången av år 1981. Beslutet torde medföra att finansieringsproblem
förknippade med höjning av aktiekapi­talet i befintliga aktiebolag på kort sikt
blir av begränsad omfattning. För aktiebolag som bildas nu krävs emellertid ett
aktiekapital om minst 50 000 kr. Frågan om aktiekapitalets minimistorlek och
den därmed samman­hängande frågan om behovet av en särskild bolagsform för
småförelagen med frihet från personligt ansvar men med lägre kapitalinsats än i
aktiebo­lag övervägs f. n. av 1974 års bolagskommitté. Ett betänkande väntas
bli framlagt före utgången av år 1978. varefter regeringen får anledning att
återkomma till härmed sammanhängande spörsmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag förordar att kreditstöd via stiftelserna i
undantagsfall bör kunna lämnas som lån till privatpersoner i syfte att bl. a.
möjliggöra önskvärda nyetableringar och underlätta företagsöverlåtelser.
Näringslivsorganisa­tionerna har i sina yttranden framfört motsvarande förslag
om s. k. etable­ringslån i syfte att stimulera företagsetableringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Möjligheten till s. k. personlån bör utnyttjas med stor
restriktivitet och endast i den mån ett företags gynnsamma utveckling är i
betydande fara eller en angelägen nyetablering hotar att utebli utan sådant
stöd. En allmän förutsättning bör dessutom vara att inga andra
finansieringsalternativ står till buds. Sådana personlån bör också så snart som
möjligt omsättas till i första hand ordinarie banklån. Jag vill i sammanhanget
också hänvisa till det förslag till nya riktlinjer för Företagskapital som
chefen för ekonomi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section369&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section370&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;departementet redovisar i bilaga 2 till denna proposition.
Vidare vill jag nämna att chefen för justitiedepartementet senaie denna dag
kommer att föreslå regeringen att förelägga riksdagen proposition om vissa
ändringar i aktiebolagslagen. Förslaget innebär bl. a. en vidgning av
möjligheterna alt medge dispens från aktiebolagslagens bestämmelser om
låneförbud i avsikt att underlätta företagsöverlåtelser. Detta avses gälla både
i samband med arvfall och vid nyinträde i företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag övergår nu till frågan om villkoren för stiftelsernas
kredilverksanihet i stort. Senare kommer jag att redovisa mina överväganden vad
gäller de särskilda lånevillkor som bör knytas till lån för produktutveckling
och marknadsföring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan år 1976 får en företagareförening låna ut högst 300
000 kr. till en och samma låntagare. Industriverket kan dock medge att högre
belopp får lånas ut i enskilda fall. Vidare bör nämnas det samarbete som finns
mellan företagareföreningarna och Investeringsbanken inom ramen för de s. k.
kombinationslånen. Med låneutredningar från föreningarna som huvud­sakligt
beslutsunderlag kan sålunda föreningarnas direktlån kombineras med lån från
Investeringsbanken på upp till 500 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagareföieningsulredningen föreslår att lånegränsen t.
v. höjs till 500 000 kr. och sedan omprövas efter två år. Utredningen
förutsätter därvid att föreningarnas samarbete med Investeringsbanken
fortsätter, vilket innebär att föreningarna i realiteten ofta kan erbjuda
krediter på sammanlagt ca 1 milj. kr. Vidare förutsätts att industriverket får
utöva inflytande över ärenden där exempelvis speciella branschförhållanden på­kallar
den centrala instansens bättre överblick.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser, främst företagareföreningar,
harförordat en hög­re lånegräns med hänsyn till bl. a. de starkt ökande
kostnaderna för sådana byggnader och maskiner som lånen ofta avser att
delfinansiera. Decentra­liseringsutredningen godtar den föreslagna lånegränsen
på 500 000 kr. men bedömer inte beloppet som en gräns mellan de ärenden som
föreningarna själva kan pröva och de ärenden som bör handläggas centralt.
Belopps­gränsen är i stället ett uttryck för den inriktning statsmakterna vill
ge direktlånen i förhållande till andra kreditformer. Även efler fortsatta höj­ningar
av lånegränsen finns det enligt utredningen förutsättningar att låta
företagareföreningarna beslula i samtliga direktlåneärenden. Vidare anser några
lemissinstanser att beslut om lånegarantier upp till vissa belopp bör kunna
fattas på länsplanet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser det vara befogat att nu höja beloppgränsen för
utlåning till en och samma sökande. En sådan höjning är motiverad av dels
penningvär­desförändringen, dels den ökade självständighet för stiftelserna som
jag förordar. Av främst prakliska skäl anserjag - i likhet med utredningen -
att höjning bör ske genom en anpassning av direktlånegränsen snarare än genom
en delegering till länsplanet av vissa beslut om garantilån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag förordar att stiftelserna får besluta om lån på högst
500 000 kr. till en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section371&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section372&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;159&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och samma sökande. Större lån bör kunna lämnas ut om det
finns särskilda skäl till det. Samråd bör då ske med industriverket. Mitt
förslag bygger också på den förutsättningen att samarbetet mellan stiftelserna
och Inves­teringsbanken utvidgas och fördjupas. Genom kombinationslånen kan så­lunda
stiftelsernas direktlån kombineras med lån från banken på upp till 500 000 kr.
Mitt förslag om höjning av stiftelsernas lånegräns från nuva­rande 300 000 kr.
till 500 000 kr. innebär att stiftelserna med hjälp av kombinationslånen kan
bidra med I milj. kr. vid finansiering av ett enskilt projekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såsom hittills bör enligt utredningen som allmän riktlinje
gälla att lånta­garen skall lämna säkerheter i företagets reella egendom och
därvid ga­ranteras en viss ekonomisk rörelsefrihet. Utredningen belönar vikten
av att rimliga säkerhetskrav tillämpas såatt syftet med stödet inte motverkas.
Vidare anser utredningen att kravet på personlig borgen i många fall bör kunna
begränsas, men att frågan om borgen bör få avgöras från fall till fall av den
instans som beslutar om stöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser har förordat möjligheten att
förknippa frågan om borgen med vissa villkor som kan ha ställts upp för lånet.
Borgensansvaret skulle då kunna utkrävas endast om företaget har underlåtit att
uppfylla föreskrivna villkor om t. ex. höjning av aktiekapitalet eller
anlitande av auktoriserad revisor. Västernorriands företagareförening menar att
anvis­ningar bör utarbetas centralt för hur en begränsning av borgen skall
utfor­mas. Föreningen påpekar risken för att olika praxis i de skilda länen kan
uppfattas som orättvist bland företagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min åsikt bör lånesäkerheterna även i
fortsäitningen fastställas från fall till fall av det organ som har att besluta
om lån eller lånegaranti. Närmare föreskrifter och riktlinjer för tillämpningen
av denna princip och i fråga om borgensvillkor ankommer det på regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer att meddela. Till riksdagens information
skall jag här emellertid kortfattat redovisa min syn i dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt min
mening bör olika former av villkorliga borgenskrav kunna tillämpas. Som allmän
riktlinje bör gälla att relativt svaga säkerheter och därmed betydande
kreditrisker bör kunna accepteras. Jag vill i samman­hanget erinra om att
stiftelsernas självständiga ställning medför ett eget ansvar för
förlusttäckning. Lån till nyetablerade företag bör enligt min mening kunna
förknippas med särskilt stora risker. Krav på personlig borgen bör dock normalt
kvarstå. När det befinns lämpligt bör emellertid en viss uppmjukning kunna ske.
Det personliga borgensåtagandet bör inte ges en sådan omfattning som ter sig
oskälig sett mot borgenstecknarens ekonomiska situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Önskemålet om ett visst mått av samordning av de olika
stiftelsernas praxis i fråga om borgen liksom graden av risktagande och annat
som rör låneverksamheten, finner jag befogat. Det tUlgodoses genom de föreskrif­ter
och riktlinjer som regeringen eller myndigheten i fråga utfärdar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section373&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section374&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ränta för industrigarantilån har hittills bestämts med
ledning av re­kommendationer som har utfärdats av Svenska Bankföreningen och
vissa andia samarbetsorganisationer för kreditinstituten. Rekommendationerna
har utgått från en överenskommelse från år 1968 mellan organisationerna och
staten. I överenskommelsen förutsattes att räntenivån skulle faststäl­las med
utgångspunkt i den s. k. bottenlåneräntan. Denna utgör emellertid i dag inget
enhetligt begrepp och är därför otjänlig som likare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I praktiken har garantilåneräntan de senaste åren uppgått
till i medeltal ca 3 % över riksbankens vid varje tillfälle gällande officiella
diskonto. Av utestående garantilånebelopp har långivaren haft att eriägga en
föriust-täckningsavgift på 0,5 % till statsverket. Garantilåneräntan har varit
nor­merande för bl. a. räntan på föreningarnas direktlån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningsutredningen påpekar att det i och för
sig vore skäligt att tillämpa en något högre och därmed mer marknadsmässig
räntesats för dessa typer av krediter, men är med tanke på småföretagens behov
av gynnsamma betingelser för sin utveckling inte beredd att föreslå någon
höjning av ränteläget. Utredningen förordar att samma räntenivå liksom hittills
tillämpas för både garantilån och direktiån. eftersom valet av stöd­form annars
kunde komma att styras av räntenivåerna i stället för som hittills av
lånebeloppens storlek. Enligt utredningsförslaget skulle banker­na liksom
hittills årligen beiala in 0.5 % av utestående lånebelopp lill staten i
förlusttäckningsavgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bankföreningen hävdar i sitt remissyttrande och i särskild
skrivelse att det är motiverat med en högre ränta än vad utredningen föreslår.
Före­ningen anser vidare att det är olämpligt att fastställa räntenivån i en
låneförfattning, eftersom man i en sådan inle bör reglera förhållanden mellan
kreditinstituten och deras kunder. Även Göteborgs och Bohus läns
företagareförening anser att räntan bör höjas med en procentenhet, bl. a. av det
skälet att det därmed blir lättare att placera garantilån i bankerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En central utgångspunkt när det gäller att fastställa
räntenivån bör enligt min mening vara att det statliga kreditstödet inte skall
konkurrera med utan i stället tjäna som komplement till de reguljära
kreditinstitutens låne­verksamhet. Detta talar för att en marknadsmässig
räntenivå tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till att stiftelsernas låneverksamhet i hög
grad kommer all variera vad avser bl. a. inriktning och grad av risktagande
anserjag det vara mindre lämpligt att, som utredningen föreslår, enhetligt
binda räntan för direkllånen och industrigarantilånen vid en viss given nivå.
Givetvis måste det allmänna ränteläget i landet vara vägledande vid
fastställande av stiftelsernas utlåningsränta, men det viktiga är enligt min
mening att räntan kan anpassas till förutsättningarna i varje enskilt fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bör ankomma på regeringen all ange riktlinjer för hur
räntenivån för kreditstödet skall fastställas samt för långivarens
förlusttäckningsavgift i samband med garantilån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nuvarande reglerna om lånens löptider innebär att
garanti- och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section375&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section376&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;direktiån skall återbetalas genom regelbundna
amorteringar, i normalfallet inom högst tio år. I undantagsfall kan den
sammanlagda lånetiden för garantilån uppgå till högst 20 år. Amorteringsuppskov
på högst ett år kan beviljas av företagareföreningarna och på högsl tre år av
industriverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslår att det organ som beslutar om stöd får störie frihet att anpassa
amorteringsvillkoren till omständigheterna i det enskilda fallet. Vägledande
bör i stor utsträckning vara låneobjektens ekonomiska livs­längd. De organ som
beslutar om stöd börenligt utredningen kunna medge lånetider på högst 20 år.
Utredningen betonar dock att den utökade maxi­mala lånetiden bör utnyttjas
sparsamt och att många lån bör kunna amorte­ras på myckel kort lid. En snabb
återbetalning av lån ger stiftelserna ökade resurser för ny utlåning. De kan då
stödja fler företag. Den enskilda stiftelsen resp. industriverket bör vidare
enligt förslaget kunna medge amorteringsuppskov i högst tre år. Vid
nyetableringar bör amorterings­uppskov kunna medges i högst fem år. Förslagen
har mött positivt gensvar bland remissinstanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del anserjag att en uppmjukning av reglerna för
lånetidernas längd och för amorteringsanstånd positivt kan bidra till gynnsamma
ut­vecklingsbetingelser för småföretagen. Det ankommer på regeringen att
närmare utforma reglerna härför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag övergår nu lill att behandla frågan omjlnansieringen
av stiftelsernas direkl lånevcrksamliet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningarnas låneverksamhet finansieras f n.
med lån som föieningarna erhåller ur statens hantverks- och industrilånefond.
För sin upplåning ur fonden erlägger föreningarna ränta, som med 0,5 % understi­ger
föreningarnas egen utlåningsränta. F. n. uppgår summan av till stats­verket
inlevererade räntor till ca 30 milj. kr. per år. Föreningarna får använda
inflytande amorteringar för ny utlåning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förlusttäckningen på låneverksamheten finansieras dels
genom att varje förening till en särskild fond avsätter 0,5 % av utlånat
belopp, dels genom att staten efter särskild ansökan från föreningarna lämnar
bidrag till för­luster som inte har kunnat täckas med medel från de egna
fonderna. Låneförlusterna har under de år som låneverksamheten bedrivits i
genom­snitt för samtliga föreningar uppgått till drygt 3 % av totalt utlånat
belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att finansiera den hittills successivt ökade
direktlåneverksamheten har medel över statsbudgeten årligen anvisats för att
förstärka hantverks-och industrilånefonden. Fonden uppgår f. n. till ca 590
milj. kr. Av dessa har 90 milj. kr. tillförts under innevarande budgetår.
Företagareförenings­utredningen förutsätter att tillskott över statsbudgeten
sker även i fortsätt­ningen. Investeringsbanken är kritisk till användningen av
enbart detta finansieringssätt, något som enligt banken medför risk för att
anslagens storlek mer avspeglar det slalsfinansiella läget än föreningarnas och
där­med småföretagens behov av riskvilligt lånekapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare förordat en långtgående självständighet
för stiftelserna. I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11  Riksdagen 1977178. I .samt. Nr 40. Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section377&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section378&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;162&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;linje härmed bör nu de medel i hantverks- och
industrilånefonden, som motsvarar fordringar på företagareföreningarna,
överföras till stiftelserna. Härigenom ökas stiftelsernas finansiella stadga
samtidigt som det regionala ansvarsområdet rent allmänt ökas. Medlen bör
fördelas på de 24 stiftelser­na i förhållande till företagareföreningarnas
nuvarande upplåning ur fon­den. Räntor liksom amorteringar på utestående lån
tillfaller med en sådan ordning stiftelserna och kan på så sätt användas för ny
utlåning samt för förlusttäckning. Det förutsätts all stiftelserna själva
svarar för förlusttäck­ningen, vilket också står i överensstämmelse med vad bl.
a. näringslivsor­ganisationerna och Företagareföreningarnas förbund har anfört
i sina re­missyttranden. De förlusttäckningsfonder som f. n. finns inom
företaga­reföreningarna bör överföras till de nya stiftelserna. Som jag närmare
utvecklar i det följande bör även de kapitalresurser som f. n. disponeras av
statens utvecklingsfond tillföras stiftelserna. Stiftelsernas behov av ytterli­gare
medel för sin kreditverksamhet bör, enligt min mening, t. v. tillgodo­ses genom
att medel anvisas över statsbudgeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i sammanhanget framhålla att stiftelsernas
kreditverksamhet även framdeles skall regleras genom en statlig förordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag övergår nu till att behandla frågan om behov av
särbehandling för garantilånen vid kreditrestriktioner.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Systemet med lånegarantier bygger på ett väl fungerande
samarbete med banker och andra låneinstitut. Somjag lidigare har framhållit har
verksam­heten fungerat tillfredsställande och bör fortsätta. Komplikationer har
dock uppstått i vissa fall på gmnd av bankernas svårigheter att lämna ut lån
när kreditrestriktioner råder. Delta har i många fall medfört särskilda problem
för småföretagen på grund av deras ofta låga soliditet och därmed stora
beroende av krediter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken fastställde hösten 1976 tillfälliga lånetak för
affärsbankernas utlåning och i samband därmed vissa sanktioner för det fall att
lånetaken skulle överskridas. Riksbanken underströk emellenid i skrivelse till
ban­kerna vikten av att den fortgående nyutlåningen i första hand användes för
att undvika hårda effekter på finansiellt svaga låntagare, såsom småföre­tag. I
detta syfte meddelade riksbanken att - vad gällde affärsbankerna -den särskilda
avgiften för överskridande av lånetakel skulle reduceras i den mån den ökade
nyutlåningen skedde i form av vissa typerav lån. bl. a. industrigarantilån. Det
med stöd av lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel införda utlåningstaket
upphörde att gälla vid utgången av mars 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningsuiredningen förutsätter att
garantilånen fortsätt­ningsvis blir föremål för någon form av gynnsam
behandling i detta avse­ende. Utredningen vill dock inte förorda en mer
långtgående särbehandling av garantilånen med hänvisning bl. a. till att många
småföretags kreditpro­blem kan lösas med hjälp av direktlån från föreningarna,
i vissa fall i kombination med lån från Investeringsbanken. Fullmäktige i
riksbanken anför i sitt remissvar att likdividitets- och kassakvotssystemen är
generella styrmedel och bör utnyttjas utan begränsande undantag. Om undantag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section379&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section380&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gjordes skulle ytterst svårhanterliga
gränsdragningsprobiem uppkomma. Det kan enligt fullmäktige knappast hävdas att
industrigarantilånen är så angelägna, att de ensamma skulle få utgöra undantag.
Vid undantag för slora områden som är lika betydelsefulla för svensk ekonomi,
skulle in­strumentens effektivitet försvagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till de ökade möjligheterna att i vissa fall
bevilja större direktlån och med tanke på vad fullmäktige i riksbanken har
anfört ärjag efter samråd med chefen för ekonomidepartenientet inte beredd att
förorda alt industrigarantilånen automatiskt särbehandlas i tider med
restriktiv penningpolitik. Denna fråga får prövas från fall till fall inom
ramen för den ekonomiska politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avslutningsvis tar jag nu upp frågan om stiftelsernas
uppgifter i anslul­ning till hotellgarantilån.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriverket kan i dag bevilja statliga garantier för
lån till företag inom turist- och hotellnäringen. Ärenden om hotellgarantilån
bereds på länspla­net av riksbankens avdelningskontor. Verksamheten har varit
stagnerande med f. n. endast ett fåtal ansökningar per år.
Företagareföreningsutred­ningen föreslår att beredning och uppföljning av
sådana ärenden i fortsätt­ningen skall övertas av stiftelserna. Fullmäktige i
riksbanken säger i sitt remissyttrande att riksbanken fortfarande är
intresserad av att handha förvaltningen av hotellgarantUånen, men vill inle
motsätta sig att den förs över till stiftelserna om detta skulle visa sig vara
lämpligt. Ett par företaga­reföreningar är tveksamma till förslaget med hänsyn
till att hotellnäringen avses ligga utanför målgruppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag anser
- i likhet med utredningen - i och för sig alt företagareföre­ningarna redan i
dag är väl lämpade för uppgifter i samband med hotellga­rantUånen. Mina förslag
vad gäller stiftelsernas målgrupp innebär dock att hotellnäringen inte
innefattas. En alltför stor vidgning av målgruppen vid ett och samma tillfälle
skapar somjag har framhållit betydande problem. Jag vill erinra om att hotell-
och restaurangutredningen (H 1974:01) väntas lägga fram sina förslag i slutet
av detta år. Utredningens arbete kan enligt vad jag har inhämtat komma att
beröra branschens finansieringsförhållan­den. Grunderna för de nu tillämpade
hotellgarantilånen kan därför komma att påverkas av förslagen. Efter samråd med
chefen för handelsdeparte­mentet anser jag därför att handläggningsordningen
för hotellgarantilån t. v. bör vara oförändrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.2.10    Omorganisation av verksamheten vid slutens
utvecklingsfond&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statligt stöd till industrins tekniska förnyelsearbete är
sedan länge en viktig del av industripolitiken. För att vår industri skall
kunna vidmakt­hålla och förbättra sin internationella konkurrenskraft fordras
bl. a. att våra produkter och var prdouktionsteknik ligger på en hög teknisk
nivå. I tider när industrins lönsamhet är dålig ökar dess svårigheter att
frigöra medel för tekniskt utvecklingsarbete. Betydelsen av statliga insatser
växer därvid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section381&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section382&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den tekniska förnyelseprocessen kan med en viss förenkling
beskrivas som ett antal skeden från idé till färdig produkt eller process.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 det första skedet uppkommer den idé som utgör grunden
för hela förnyelsearbetet. Idéns tekniska och ekonomiska bärkraft analyseras
och planer utarbetas för det fortsatta utvecklingsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I nästa skede sker det tekniska utvecklingsarbetet.
Forskningsarbete och konstmktionsarbete utgör viktiga inslag i denna
verksamhet. Arbetet i detta skede avslutas ofta med alt en fungerande prototyp
tas fram, ibland i laboratorieskala. Stöd till det tekniska förnyelsearbetet i
dessa två skeden kan lämnas av främst STU. Det är emellertid vanligtvis inte
möjligt att i detta skede direkt sätta i gång med tillverkningen av en produkt
eller fullskalig tillämpning av en process. Först måste produkten eller
processen anpassas till kraven vid fullskaleproduktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under ett tredje skede anpassas produkten så att
produktionskostnader­na blir så låga som möjligt, konstruktions- och
ritningsunderlag för se­rietillverkning utarbetas och en provserie tas fram.
För att testa en process kan en försöksanläggning behöva byggas. Vissa
marknadsundersökningar behöver också göras. Under detta skede är produktens
eller processens lönsamhet fortfarande så osäker att lån från normala
kreditinstitut är svåra att erhålla. För att stödja den tekniska
förnyelseprocessen i detta skede har statens utvecklingsfond inrättats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den tekniska förnyelseprocessens sista skede sker
investeringar i pro­duktionsanläggningar och marknadsföring. Finansieringen av
sådana in­vesteringar sker normalt genom ordinarie kreditinstitutioner eller
genom de s. k. mellanhandsinstituten och företagareföreningarna. Till specielll
riskbetonade investeringar i detta skede har Investeringsbanken möjlig­heter
att lämna lån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningsutredningen betonar i sitt betänkande
vikten av nära samarbete mellan företagareföreningarna och de nyss nämnda
statliga stöd- och kreditorganen. Speciellt föreslås att
företagareföreningarnas kontaktverksamhet och samarbete i övrigt med statens
utvecklingsfond ytterligare fördjupas. Utredningen lägger också fram vissa
förslag vad gäller den närmare inriktningen av utvecklingsfondens
låneverksamhet. Jag behandlar nu dessa förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens utvecklingsfond inrättades den I juli 1973 (prop.
1973:41. NU 1973:54, rskr 1973:225, SFS 1973:622). Den är en självständig
myndighet men är administrativt knuten till STU. Fonden är avsedd att utgöra
ett komplement till STU och Investeringsbanken. Lån får inte beviljas till
projekt som kan finansieras på den allmänna kreditmarknaden på normala marknadsmässiga
villkor och inte heller till rena marknadsföringsinveste­ringar. Lån beviljas
normalt till högst halva projektkostnaden och lånevill­koren kan variera inom
vida gränser. Normalt har fonden förutom ränta på det utlånade beloppet från
lyckade projekt begäri även en riskpremie på 25 %. Räntan har legat på samma
nivå som räntan för industrigarantilånen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section383&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section384&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Räntebetalningen kan vara löpande eller ackumulerad.
Särskild säkerhet erfordras inte. Misslyckas ett projekt har utvecklingsfonden
möjligheter att efter förhandlingar med låntagaren skriva ned eller helt skriva
av lånet. För utvecklingsfondens lån gäller således villkorlig
återbetalningsskyldig­het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fonden har under budgetåren 1973/74-1977/78 tillförts
sammanlagt 117 milj. kr. från Investeringsbankens vinst under åren 1972-1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningsutredningen föreslår att
utvecklingsfondens verk­samhet vidgas så att fonden kan lämna lån även till
rena marknadsförings­investeringar. Redan i dag har företagareföreningarna
visserligen, som utredningen påpekar, vissa möjligheter att lämna direktlån för
produktut­veckling och marknadsföring. Det finns emellertid enligt utredningen
ett behov av att kunna lämna lån med villkorlig återbetalningsskyldighet för
sådana projekt. Detta behov kan enligt utredningen lämpligast tillgodoses genom
att fonden ges vidgade utlåningsmöjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet remissinstanser har tillstyrkt en sådan
förändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag finner efter samråd med statsrådet Johansson, att
utvecklingsfon­dens medel bör få användas för lån med villkorlig
återbetalningsskyldighet till rena marknadsföringsinvesteringar. Det har under
utvecklingsfondens verksamhet, vilket fonden har påpekat i sina
verksamhetsberättelser under en följd av år, framkommit ett stort behov hos
småföretagen att få en risktagande finansiering av
marknadsföringsinvesteringar. I likhet med fondens övriga lån bör lånen avse
sådana projekt, som inte kan finansieras på den allmänna kreditmarknaden på
normala marknadsmässiga villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningsutredningen nämner att det i olika
sammanhang un­der de senaste åren, bl. a. i riksdagsmotioner, har väckts
förslag om speciell kreditgivning via företagareföreningarna i syfte att på
projektbasis stödja produktutveckling i småföretagen. Förslagsställarna har
betonat vikten av att insatserna ligger så nära företagen som möjligt.
Företagareföreningarna har i dag, som jag nyss har nämnt, viss möjlighet att
lämna direktlån för produktutveckling och marknadsföring. Utredning­en föreslår
att föreningarnas möjlighet i detta avseende byggs ut så att föreningarna kan
bevilja lån med villkorlig återbetalning i vissa situationer, främst vid
preliminära och förberedande undersökningar av affärs- eller produktidéer. Det
kan gälla en smärre teknisk utredning, en marknads­analys eller en patentbarhetsgranskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt min
mening finns det goda skäl som talar för att stiftelserna bör ges möjlighet att
bevilja lån med villkorlig återbetalning för produktut­veckling och
marknadsföring. Detta bör emellertid kunna ske i betydligt större omfattning än
vad som utredningen föreslagit. Erfarenheter från utvecklingsfondens verksamhet
liksom från lUC i Skellefteå visar enligt min mening den stora betydelsen av
ett nära geografiskt samband mellan mindre och medelstora företag och långivare
eller utvecklingsorgan. Möj­ligheterna att få fram nya idéer och projekt torde
därmed förbättras. En&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section385&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section386&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;god lokal förankring hos långivaren ökar också
möjligheterna till en rättvi­sande bedömning av de olika projektens
genomförbarhet En sådan ny lånemöjlighet innebär vidare att stiftelserna ges
möjlighet att stödja ett projekt ända från den tidpunkt det först kommer in
till stiftelsen till dess produktion kan sättas igång. Detta gäller projekt där
det tekniska riskta­gandet är litet. Projekt med högt tekniskt risktagande bör
liksom hittills hänvisas till STU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom att utvidga stiftelsernas stödmöjligheter kommer
stiftelserna att kunna lämna samma typ av stöd som nu lämnas av statens
utvecklings­fond. Jag förordar därför efter saniråd med statsrådet Johansson
att de medel som i dag finns hos utvecklingsfonden regionaliseras och fördelas
på stiftelserna och slås samman med de medel som, enligt mitt förslag tidigare,
tillförts stiftelserna genom regionalisering av statens hantverks-och
industrilånefond. Genom en sådan regionalisering räknar jag med att
produktutvecklingslånen bättre skall kunna nå ut till småföretag i olika delar
av landet. Regionaliseringen torde också medföra fördelar i besluts­processen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag till regionalisering innebär att utvecklingsfondens
verksam­het upphör. Det bör ankomma på regeringen att närmare bestämma för­delningen
av fondens medel på stiftelserna. Hänsyn bör härvid tas dels till den
geografiska belägenheten hos de företag som redan har lån i utveck­lingsfonden,
dels önskvärdheten av att främja utvecklingen inom vissa regioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att förhindra regionala olikheter i långivningen bör
lånevillkoren enligt min uppfattning så långl möjligt ges en enhetlig
utformning för hela landet. I arbetet med projektbedömningar bör stiftelserna
ha nära kontakt och samråd med STU på samma sätt som statens utvecklingsfond
har i dag. Härigenom elimineras också risken för dubbelarbete. Vidare bör ett
nära samarbete etableras mellan stiftelserna i Norrland och Norriandsfon­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den ränta som skall tillämpas bör bestämmas med
utgångspunkt i de principer somjag tidigare har redovisat i fråga om
stiftelsernas direktlån. Räntebetalningen bör vara löpande eller ackumulerande.
Lånen bör vara amorteringsfria till dess projekten börjar lämna avkastning.
Återbetalning­en bör sedan ske i form av en viss procent på projektens
omsättning. För att lånen inte skall konkurrera med andra lånemöjligheter bör
stiftelserna, förutom återbetalning av ränta och lånebelopp, från lyckosamma
projekt även kunna kräva en riskpremie, dock högst 25 % av lånebeloppen. Den
extra belastning för företagen som en sådan riskpremie utgör kompenseras av att
stiftelserna vid ett misslyckande för projekten ges möjlighet att helt eller
delvis skriva av lånebeloppet. Jag vill här åter erinra om stiftelsernas ansvar
för förlusttäckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lånen bör i likhet med nuvarande regler inte täcka hela
projektkostna­den. Det är enligt min mening angeläget att låntagarna själva bär
en del av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section387&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section388&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;risken. Därigenom ökas låntagarens intresse av och
ansträngningar för att projektet skall lyckas. För lånen bör säkerhet utöver
projektet inte krävas. Det ankommer på regeringen att fastställa de närmare
villkoren för ifråga­varande lån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omorganisationen av utvecklingsfondens verksamhet bör ske
vid den tidpunkt då de nya stiftelserna påbörjar sin verksamhel. All nuvarande
personal vid fondens kansli bör erbjudas anställning vid STU. TUl de
övergångsfrågor som kan uppkomma i samband med att verksamheten vid statens
utvecklingsfond överförs till de nya stiftelserna avser statsrådet Johansson
att återkomma i annat sammanhang. Det bör därför ankomma på regeringen att
fastställa slutlig tidpunkt när utvecklingsfondens verk­samhet i sin nuvarande
form skall upphöra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.2.11    Företagsseryiceverksamheien vid
uivecklingsjönderna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den företagsserviceverksamhel som dagens
företagareföreningar bedri­ver omfattar olika delaktiviteter, främst&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;informations-
och kontaktverksamhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;allmän
rådgivning och översiktliga företagsanalyser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utbildningsserivce&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;konsultverksamhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I likhet
med företagareföreningsutredningen harjag en positiv inställning till den
hittills bedrivna verksamheten. Verksamheten fungerar väl och fyller ett stort
behov när det gäller att främja småföretagens utveckling. Mindre företag kan
inom sin egen organisation inte i samma utsträckning som större företag förfoga
över kunnande och utrustning med tillräcklig kvalifikationsnivå på alla för
företaget väsentliga områden. Genom att köpa tjänster utifrån kan även sådana
förelag med begränsade resurser tillgodose starkt specialiserade behov vad
gäller t. ex. administration, juridik, produktionsteknik och marknadsföring.
Enligt min uppfattning är det sålunda utomordentligt viktigt att tjänster av
sådan typ finns att tillgå och all dessa är anpassade till småföretagens behov.
Jag ser det som en viktig uppgift för industripolitiken att medverka till att
utbudet av företags­service är lämpligt utformat. I sammanhanget bör
understrykas att den övervägande delen av utbudet normalt kommer från privata
företag eller intresseorganisationer. Jag räknar med att detta förhållande
kommer att gälla även framöver. Statens insatser blir. somjag tidigare har
framhållit, därför av kompletterande natur. Insatserna bör inriktas mot sådana
områ­den där det privata serviceutbudet saknas eller är bristfälligt utformat.
Mitt förslag tidigare att i stiftelsernas målgrupp inkludera även vissa
tjänstepro­ducerande företag, t. ex. konsultföretag, är ett led i strävan att
åstadkom­ma ett till småföretagen bätlre anpassat tjänsteutbud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligl min uppfattning bör företagsserviceverksamheten
även i fortsätt­ningen ingå som en viktig del i  stiftelsernas verksamhet.  En
effektiv&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section389&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section390&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;168&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;företagsserviceverksamhet bör enligt min uppfattning på
ett aktivii sätt kunna medverka till ett bättre utnyttjande av de potentialer
som finns hos småföretagen. Företagsserviceinsatser kan sålunda bidra till
expansion och utveckling hos befintliga föietag och till etablering av nya
företag. Vidare kan insatserna förbättra småföietagens möjligheter att komma in
på exportmarknader. Den fortsatta företagsserviceverksamheten bör således
liksom hittills omfatta informations- och kontaktverksamhet, allmän råd­givning
inkl. översiktliga företagsanalyser, utbUdningsservice samt kon­sultverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare redovisat min uppfattning att
stiftelserna bör ges en stor självständighet. Jag är därför inle beredd att
närmare ange hur verksam­heten bör läggas upp och bedrivas vid de enskilda
stiftelserna. Med hänsyn till de skiftande förhållanden som råder i de olika
länen i fiåga om närings-livsstruktur, företagstäthet m. m. bör stiftelsernas
företagsserviceverk­samhet präglas av stor flexibilitet. Den måste ständigt
anpassas till den fortlöpande utvecklingen i näringslivet och till de regionala
förhållandena. Samarbete med andra service- eller utvecklingsorgan bör. somjag
tidigare har framhållit, eftersträvas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag övergår nu till all redovisa vissa allmänna synpunkter
på förelags-serviceverksamheten. Till utbildningsservicen återkommer jag i ett följan­de
avsnitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om verksamhetens inriktning i stort delar jag
företagareföre­ningsutredningens uppfattning att stor uppmärksamhet bör ägnas
insatser inom områdena produktförnyelse, produktutveckling och marknadsföring
samt exportfrämjande aktiviteter. Jag vill också peka på värdel av att
stiftelserna mot ersättning kan tillhandahålla viss juridisk service. Ökade
insatser inom dessa områden, som syftar till att höja företagens kompetens och
kunnande, är enligt min mening en nödvändig förutsätining för en gynnsam
utveckling av vårt näringsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningarnas verksamhet är redan i dag, om än i
varierande omfattning, inriktad på att stimulera och effektivisera
marknadsföringsar­betet i småföretagen. Vissa föreningar medverkar i samarbete
med Export­rådet i åtgärder för att stimulera företagens export. Jag ser det
som utom­ordentligt viktigt att föreningarnas insatser inom detta område
intensi­fieras. Enligt min uppfattning finns bland våra småföretag outnyttjade
exportmöjligheter. Samtidigt är svårigheterna för dessa företag att nå
exportmarknaderna stora.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i detta sammanhang erinra om att chefen för
handelsdeparte­mentet i bilaga 4 till denna proposition lägger fram förslag
till åtgärder bl. a. inom Exportrådets ram för att främja småföretagens export.
De nya stiftelserna bör inom ramen för dessa åtgärder ha en viktig uppgift,
nämli­gen att utgöra replipunkter på länsnivå för Exportrådet. Med sin breda
kontaktyta gentemot näringslivet kan stiftelserna medverka i sökprocessen efter
tänkbara exportörer. En annan viktig uppgift för stiftelserna är att stimulera
till samarbete mellan företagen, att finna lämpliga grupperingar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section391&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section392&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;169&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mellan företag vad gäller produkt- och
produktionsinriktning. Ell mindre företag kan sällan ensamt gå ut på export.
Detta kräver ofta samarbete med andra företag. Jag ser därför positivt på en
utveckling som innebär att företag i en region i ökad utsträckning samarbetar
inom ramen för s. k. turnkey-projekt. Förelagens produkt består då av t. ex. en
komplett fab­riksanläggning, sjukhus eller skola. Föratt organisera sådana
projekt krävs emellertid en samordningsfunktion. Förutom exportinriktade
storföretag bör även stiftelserna eller annat organ, t. ex. Expolaris i
Skellefteå, kunna svara för en sådan funktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stiftelserna kan även genom rådgivnings-, konsult- och
utbildningsinsat­ser medverka till att höja effektiviteten bland företagen och
därmed för­bättra deras förutsättningar för export.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som exempel på ett intressant program för exportstimulerande
åtgärder på regional nivå vill jag peka på den verksamhet i Skaraborgs län. som
tillkom hösten 1976. I samarbete mellan bl. a. företagareföreningen, läns­styrelsen.
Skaraborgsbanken och Exportrådet har en rad expoitfrämjande insatser inletts,
t. ex. uppsökande verksamhet, småföretagsanpassad ex­portutbildning och
samverkan med handelshus. Enligt min uppfaltning vore det värdefullt om en
motsvarande systematisering och samordning av exporlfrämjandet kunde ske även i
övriga län. Det bör understrykas att Exportrådet har det övergripande ansvaret
för insatserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En ytterligare möjlighet med anknytning till stiftelsernas
verksamhet­sområde att bredda kontakterna med avnämare i andra länder är att i
högre grad än hittills utnyttja de kommissioner som har upprättats inom ramen
för avtalen om ekonomiskt, industriellt och tekniskt-vetenskapligt samar­bete
mellan Sverige och ett antal statshandels- och utvecklingsländer. Vid de
återkommande genomgångarna inom ramen för de regeringskommis­sioner som följer
avtalens lillämpning, lämnas förslag till samarbeie med företag i resp. länder,
innefattande exempelvis leveranser av komponenter och gemensam utveckling av
produkter och marknader. Samarbete med utiändska företag i sådana former bör
kunna vara av särskilt intresse för småföretagen, som pä grund av begränsad
produktionsvolym eller bristan­de resurser för produktutveckling och
marknadsbearbetning, inte ensam­ma kan bibehålla eller öka sin
konkurrensförmåga. Att verksamheten i dessa regeringskommissioner hittills inte
i någon störie utsträckning har berört småföretagens möjligheter och önskemål
har berott bl. a. på bris­tande kapacitet och svårigheter att etablera
kontakter med intresserade småföretag. Det torde vara uppenbart att det även
med hänsyn till behoven i de länder med vilka vi samarbetar vore av stort värde
om samarbetet på företagsplanet med småföretag kunde byggas ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nyligen har inletts en försöksverksamhet i skogslänen i
syfte att under­lätta för småföretag att via företagareföreningarna kanalisera
uppslag och information som kan beaktas vid sammanträden med regeringskommissio­nerna.
Under förutsättning av att erfarenheterna av denna försöksverk­samhet blir
positiva kommer ansträngningar att göras i syfte att på bredare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section393&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section394&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bas söka främja småförelagens samverkan med utländska
partners. Detta borde enligt min mening kunna leda fram till långsiktiga
samarbetskontak-ter med utländska parter. Den bör också kunna underlätta
planeringen av gemensamma framträdanden på mässor och branschkonferenser och ge
värdefulla impulser också för samarbete mellan småföretagen i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förutom att ökad uppmärksamhet från stiftelsernas sida bör
ägnas åt insatser inom områdena produktförnyelse och marknadsföring vill jag i
likhet med företagareföreningsuiredningen peka på två områden, inom vilka jag
anser det vara påkallat med mer omfattande och systematiserade insatser än
hittills. Detta gäller etableringsfrämjande och underieverantörs-inriktade
åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten för mitt ställningstagande är den nedgång i
nyföreta­gande inom tillverkningsindustrin som har skett under 1970-talet. Ur
sam­hällsekonomisk synvinkel är det viktigt att få till stånd en högre etable­ringstakt.
Jag har tidigare redovisat förslag till förändringr i de nuvarande
företagareföreningarnas kredit verksamhet, vilka syftar till att underlätta
finansiering av nyetablerade företag. Mina förslag avseende SVETAB:s
verksamhet, som jag redovisar i det följande, har samma syfte. Dessa insatser i
kombination med företagsserviceinsatser frän stiftelsernas sida bör kunna verka
i riktning mot en ökad förelagsbildning. Jag förordar därför alt det i varje
stiftelse bör finnas en funktion för främjande av nyföretagande.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningsutredningen framhåller att insatserna
på detta om­råde å ena sidan bör vara av mer generell karaktär, dvs. ägnade att
skapa en allmänt setl gynnsam lokal och regional miljö för alt ta fram nya
idéer och projekt eller inriktade på informations-, konferens- och utbildnings­verksamhet
med tänkbara nyföretagare som målgrupp. Dessa insatser kan exempelvis omfatta
regionala kartläggningar och analyser av utvecklings­bara affärsidéer samt icke
tillgodosedda behov av lokal/regional produk­tion i form av t. ex.
underleveranser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Å andra sidan är enligl utredningen olika insatser också
nödvändiga i ett senare stadium av företagsbildningsprocessen - efter ett
eventuellt etable­ringsbeslut. Dessa bör vara väsentligt mer selektivt
ulformade och kon­kreta och omfatta samtliga utvecklingsfaser som ett nybildat
företag ge­nomgår, förberedelsefas. slartfas och inkörningsfas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I förberedelsefasen finns flera åigärder som kan
aktualiseras och ut­vecklas, bl. a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;information och
utbildning i &amp;quot;att starta eget&amp;quot; eller på annat sätt exploa­tera en
affärsidé.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rådgivning och
bistånd i planeringsuppgifter, t. ex. marknadsanalyser,
kapitalbehovsberäkningar, investeringskalkyler, lokalutformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kontaktförmedlingsverksamhel
mellan å ena sidan potentiella nyföreta­gare och å andra sidan övriga
intressenter som innovatörer. idégivare, kompanjoner, lokala/regionala och
centrala myndigheter och organisa­tioner, finansiärer, tänkbara kunder och
leverantörer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section395&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section396&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;171&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den modell utredningen redovisar för att främja
nyföretagandet bör kunna tjäna som utgångspunkt för de enskilda stiftelsernas insatser
på ifrågavarande område. Jag vill i sammanhanget understryka nödvändig­heten av
att ett mycket nära samarbete kommer till stånd mellan stiftelser­na,
industriverket, andra centrala myndigheter, regionala myndigheler och organ,
kommuner, banker m. fl. Ett samarbeie med näringslivets organi­sationer bör
också eftersträvas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill
också framhålla att mina förslag rörande SVETAB innebär bl. a. att SVETAB bör
systematisera sin sökprocess efter nya idéer och projekt genom s. k.
affärsidéseminarier. Denna sökprocess förutsätter ett nära samarbete mellan
SVETAB och stiftelserna. På motsvarande sätl bör stiftelsernas insatser på
underleveransområdet systematiseras och inten­sifieras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Underleveranser
i form av standardvaror och specialpiodukter svarade under år 1975 för mer än
en fjärdedel av den svenska verkstadsindustrins produktion. Tillverkningsvärdet
uppskattas till drygt 15 000 milj. kr. Mot­svarande sysselsättning kan antas
omfatta ca 100 000 anställda. Härtill kommer underleveranser inom andra branscher,
bland dem främst sko-, läder-, teko-. snickeri-, möbel- saml kemisk-tekniska
industrier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flertalet
underleverantörer är småföretag. De ingår därför redan i före­tagareföreningarnas
nuvarande målgrupp. De flesta föreningar har redan kommit att syssla med någon
form av underleveransförmedling. Verksam­heten är dock ännu relativt ringa och
heterogen till sin inriktning och uppläggning. Särskilda resurser för ändamålet
saknas. Målsättningen är oklar. Det bör framhållas att företagareföreningarna
ingalunda är de enda organisationer som arbetar inom underleveransområdet.
Behovet av för­bättrade kontakter mellan köpare och säljare av underleveranser
har sti­mulerat lill uppkomsten av en rad förmedlingsorgan med i huvudsak regio­nalt
eller branscimässigt avgränsade verksamhetsområden. Till denna kategori hör bl.
a. Swed-Expo. Smedbörsen i Eskilstuna, Norrland Center och AC-Mekan i
Skellefteå. Sveriges Mekanförbund ger dessutom ut ett rikstäckande
verkstadstekniskt bearbetningsi&amp;quot;egisler och svarar även för en intern-nordisk
leverantörsbörs. Exportrådet och handelskamrama för­medlar förfrågningar från
utländska kunder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I likhet med företagareföreningsutredningen anserjag att
stiftelserna bör ha en viktig uppgift när det gäller att i samarbete med nyss
nämnda organ, centiala och regionala/lokala myndigheter, intresseorganisationer
m. fl. bidra till en utbyggnad och differentiering av näringslivet. Utnyttjande
av spridningseffekter från basindustrier, offentlig upphandling, leverantörs­börser
och förmedlingsorgan av olika slag är exempel på vägar, längs vilka detta mål
bör kunna nås. Stiftelserna bör också t. ex. genom information, rådgivning och
utbildning, söka åstadkomma en allmän höjning av under­leverantörernas
kompetens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Välutvecklade underleveranssystem innebär normalt en
rationell ar­betsfördelning mellan företagen inom en viss region eller bransch.
Det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section397&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section398&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;172&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;betyder inte bara ett rimligt utnyttjande av tillgängliga
resurser från föie-tagsekonomisk synpunkt, utan också att den totalt
tillgängliga arbetskraf­ten utnyttjas på ett mer effektivt sätt än om
produktionen är koncentrerad till ett relativt fåtal stora enheter. Sådana
system skapar också förutsätt­ningar för en längre driven specialisering. Detta
i sin tur driver fram eller stimulerar till utbyggnad av nya
underieveranssystem. Som flera remissin­stanser har framhållit, får det dock
inte bli fråga om att enbart flytta en underleverans från ett län till ett
annat. Det gäller att fånga upp de outnyttjade expansionsmöjligheter som finns
i länens näringsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att ett samhälleligt stöd inom underleveransområdet
skall bli effek­tivt måste det enligt företagareföreningsutredningens
uppfattning omfatta en hel serie av åtgärder inordnade i ett gemensamt program.
Jag delar denna uppfattning. Med de variationer som från region till region
bedöms erforderliga bör programmet sålunda syfta till att med stiftelserna som
bas få till stånd ett vidgat och fördjupat samarbete mellan beställare och
leverantörer. Detta samarbeie bör inte bara ta sikte på att uppnå förbättra­de
kommunikationer mellan parterna, utan framför allt på att uppnå en successiv
förbättring av underleverantörernas kompetens och förmåga att ta på sig allt
större och mera komplicerade arbetsuppgifter, dvs. att göra företagen
effektivare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare redovisat att företagsserviceverksamheten
består av informations- och kontaktverksamhet, allmän rådgivning och
översiktliga företagsanalyser, konsultverksamhet och utbildningsservice.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Informations- och kontaktverksainhelen bör ta sikte på att
bl. a. under­lätta för företagen att snabbt komma i kontakt med rätt instans då
de behöver kreditstöd. råd ellerannan service. Stiftelserna bör således utgöra
en allmän kontaktförmedlare mellan olika serviceorgan - exempelvis STU.
Exportrådet eller privata konsulter - och företagen. 1 mänga fall bör
stiftelserna inom ramen för den egna organisationen kunna lösa förekom­mande
problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan viktig uppgift för stiftelserna bör vara att
allmänt informera företagen om nya lagar och förordningar eller om andra
samhälleliga beslul som påverkar företagens verksamhetsbetingelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SINFDOK-utredningen (I 1975:04) har i skrivelse den 15
juni 1977 tagit upp frågan om småföretagens informationsbehov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen framhåller att dessa företag har behov av att
få rätt infor­mation i användbar form. Vidare bör de göras medvetna om det
informa­tionsutbud som existerar. Kraven är i princip desamma oavsett om frågor­na
rör avtal, skatter, miljö, säkerhet, juridik, marknadsföring eller teknik. När
det gäller främst småföretagen anser uiredningen att det ofta är fråga om
tekniska problem som behöver lösas inför produktförbättringar, ma­skinanskaffningar,
produktionsutvidgning, tillfälliga produktionsstörning­ar m. m. Den nödvändiga
informationen finns enligt utredningen redan i betydande utsträckning att få
tag på exempelvis i svenska och utländska forskningsrapporter och
patenthandlingar, faktadatabaser och kataloger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section399&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section400&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;173&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men för småföretagen är det ofta svårt att tillgodogöra
sig dessa erfaren­heter utan att en mellanhand mellan informationskällorna och
användarna tar fram informationsmaterialet ur just de fakta som företagen
behöver ha tillgång till. Utredningen framhåller samtidigt att det är svårt att
finna en effektiv lösning på delta problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt SINFDOK-utredningen
bör stat och kommun ta en ökad del av ansvaret för en systematisk och
långsiktig informialionsförmedling till småföretag. Det gäller att på olika
sätt göra bl. a. redan känd teknik tillämplig för företagen på ett effektivare
sätt än nu. Många företag har enligt utredningen i dag svårigheter att utnyttja
informationstjänster på ett ändamålsenligt sätt. Det är också vanligt att
företagen översköljs med information av obetydligt intresse. Den nyttiga
informationen tenderaratt drunkna i det stora utbudet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot denna
bakgrund och i anslutning till den förestående utbyggnaden av
företagareföreningarna föreslår utredningen en utvidgad försöksverk­samhet på
informations- och dokumentationsområdet. Verksamheten bör pågå under den
närmaste treåisperioden med början den I juli 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uiredningen
föreslår sålunda att vid två företagareföreningar påbörjas försök med teknisk
informationsförmedling inom ramen för den ordinarie
företagsserviceverksamheten. Arbetet bör enligt utredningen bedrivas bl. a. som
en systematisk uppsökning av små industriföretag i länet. Vida­re föreslår
utredningen att det till en företagareförening knyts en expert som får tillgång
till modern teknisk utrustning. Denne bör enligt utredning­en biträda de i
företagsserviceverksamheten verksamma tjänstemännen vid föreningen. Utredningen
föreslår också att ett samarbete inleds mellan företagareföreningar och
branschforskningsinstitut. Genom en medverkan från institutens sida kan, enligt
utredningen, informationsgivningen till företagen i specialiserade tekniska
frågor fördjupas och effektiviseras. Slutligen bör i anslutning till
försöksverksamheten viss utbildning i infor­mations- och dokumentationsservice
av berörd personal vid företagareför­eningarna komma till stånd. Utredningen
har beräknat ett medelsbehov om ca 950 000 kr. per år under en treårsperiod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna ställer sig i stort positiva till
utredningens förslag. Industriverket menar dock att den föreslagna
försöksverksamheten redan kan sägas ingå som en integrerad del i företagsserviceverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För egen
del kan jag ansluta mig till SINFDOK-utredningens uppfatt­ning att
informationsförmedlingen till småföretagen bör systematiseras och
effektiviseras. Enligt min mening behövs emellertid ingen speciell försöks­verksamhet
vid de nya stiftelserna för att en sådan systematisering skall kunna
åstadkommas. Den tekniska informationsservicen bör, som indu­striverket också
framhåller, ingå som ett naturiigt led i stiftelsernas före­tagsserviceverksamhet.
Det bör ankomma på resp. stiftelse att inom ra­men för sin totala verksamhet ta
ställning till omfattning och inriktning på intensifierade insatser inom
informations- och dokumentationsområdet. De bör samråda bl. a. med
industriverket och SINFDOK. Jag räknar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section401&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section402&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;174&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ocksä med att industriverket kommer att tillgodose de
utbildningsbehov inom informations- och dokumentationsområdet hos stiftelsernas
perso­nal, som utredningen har behandlat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förutom stiftelserna utgör företagens och de anställdas
organisationer enligt min uppfattning en viktig länk i informationsförmedlingen
till förela­gen. Dessa organisationer svarar redan i dag i stor utsträckning
för mer specialiserad och branschanpassad information till företagen. Även
statli­ga myndigheter som STU har använt sig av denna informationskanal. Som
ett led i den allmänna förstärkning av den samhällsfinansierade företags­servicen
som jag förordar bör också möjligheterna till medverkan från företagens och de
anställdas organisationer tillvaratas. Industriverket bör utarbeta förslag till
program för ökad informationsförmedling till företagen via organisationerna.
Vid min medelsberäkning i det följande avseende stödet till
förelagsserviceverksamhet kommer jag att ta hänsyn härtill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 delta sammanhang vill jag också ta upp frågan om den
information till företagen som lämnas inom ramen för det s. k. DIS-systemet och
är reglerad enligt lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighel i planeringsfrågor.
Enligt denna lag är länsstyrelser och kommuner skyldiga att årligen över­siktligt
informera företagen om sådan verksamhel och planering som kan antas vara av
betydelse för förelagen inom länet resp. kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Informationsskyldigheten omfattar visserligen endast
näringsidkare som sysselsätter fler än 50 arbetstagare, men i praktiken har
spridningen av informationen varit betydligt större. Sålunda har samtliga län
och flertalet kommuner sänt ut skriftlig information lill samtliga företag med
fler än 20 anställda och i vissa fall till ännu mindre förelag. Informationen
har till­ställts både företagsledning och de anställda. På många håll har
muntliga informationsträffar arrangerats i kommunal regi i stället för
skriftlig infor­mation eller som komplement till denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förutom rent företagsinriktad information om t. ex. olika
former av sådant stöd. bidrag och service som de regionala samhällsorganen kan
niedverka till. behandlas sakområden av mer allmänt intresse, exempelvis
länsplanering, trafik- och vägplanering, bostadsbyggande, miljöfrågor, ar­betsmarknadsfrågor
och sysselsättningsplanering. De mer allmänna delar­na har ofta fått ett
relativt stort utrymme, vilket har medfört att i varje fall den skriftliga
informationen mött intresse inte bara från näringsidkare utan även från skolor,
studieförbund, politiska partier, olika intressegrupper m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots vissa olikheter beträffande inriktning och
omfattning mellan den s. k. DIS-informationen och de av mig förordade
informationsinsatserna via stiftelserna anserjag att möjligheter till
samordning bör prövas i syfte att uppnå ökad effektivitet och för att
dubbelarbete och dubblerad infor­mation skall undvikas. Jag förutsätter att en
sådan samordning av infor­mationsinsatser från stiftelserna, länsstyrelserna
och kommunerna kom­mer till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad      gäller     rådgivningsyerksaniheten      vid     
stiftelserna      anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section403&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section404&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;företagareföreningsutredningen att denna ofta bör kunna
begränsas till en allmän och översiktlig genomgång av företagets funktioner och
eventuella problem. Genomföiandet av djupgående analyser, liksom mer omfattande
åtgärdsförslag, bör i princip överlåtas lill utomstående konsulter. Jag delar
denna uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen
framhåller vidare att rådgivningsverksamheten bör vara av uppsökande natur. En
strävan bör vara att på sikt nå SEimtliga i målgruppen ingående företag. I
likhet med uiredningen vill jag betona värdet av en aktiv verksamhet. Samtidigt
anserjag att det finns skäl att ta fasta på bl. a. näringslivsorganisationernas
påpekanden att den uppsökande verksam­heten är mycket resurskrävande. De
enskilda stiftelsernas egna resurser blir däiför avgörande för omfattningen av
den uppsökande verksamheten. Vidare vill jag framhålla vikten av att
stiftelserna ges möjlighet att följa upp att de åtgärdsförslag som kommer fram
genom rådgivnings- och analys­verksamheten verkligen blir genomförda - eller
åtminstone seriöst prövade - inom rimlig tid. Detta är enligt min mening en
grundförutsättning för en effektiv företagsserviceverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt
företagareföreningsutredningens uppfattning bör stiftelserna iaktta viss restriktivitet
i fråga om egna konsultinsatser. Uppfattningen gmndas på bl. a. att
stiftelsernas personella kapacitet i regel inte medger alllför långvariga
engagemang i ett och samma företag. Den mer allmänna
rådgivnings-/analysverksamheten är mycket tidskrävande och fordrar hård
prioritering vid urvalet av företag. Stiftelserna måste sålunda hushålla med
sina resurser. Ett ytterligare skäl till utredningens principiella ståndpunkt i
denna fråga är att stiftelserna inte bör få karaktären av konkurrenter till
etablerade privata konsultföretag eller näringslivsoi-ganisalioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För egen
del kan jag ansluta mig till utredningens uppfaltning att stiftel­serna bör
begränsa sina egna konsultinsatser. Samtidigt ärjag väl medve­ten om att
utbudet av konsulttjänster, som kan tillgodose småföretagens speciella behov,
varierar avsevärt mellan olika platser i landet. Finns det ingen lämplig
utomstående konsult tillgänglig bör enligt min uppfattning stiftelserna i
undantagsfall vara öppna att också ta på sig uppgiften alt svara för
ålgärdsdelen. Stiftelsernas personal får också värdefulla erfaren­heter och
därmed ökat förtroende bland företagen genom att ibland ge­nomföra mer
djupgående konsultuppdrag i företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag delar
helt företagareföreningsutredningens uppfattning att i den mån stiftelserna
ålar sig konsultuppdrag bör företagen som regel debiteras en marknadsmässig
avgift eller en avgift, som åtminstone motsvarar själv­kostnaden för uppdraget.
Flertalet remissinstanser ansluler sig också till denna uppfattning. Detta bör
gälla även för stiftelser, som är verksamma på orter där lämpliga konsulter
helt saknas. Den omständigheten att en stiftelse är ensam om att kunna åtaga
sig konsultuppdrag motiverar i sig inte en förhållandevis lägre avgiftssättning
än den som övriga stiftelser tillämpar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I vissa speciella fall, t. ex. i samband med etablering av
ett nytt företag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section405&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section406&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller framtagande av en ny produktidé, kan det emellertid,
som jag har redovisat tidigare, vara befogat att samhället helt eller delvis
finansierar vissa begränsade konsultinsatser bl. a. genom att tillhandahålla
villkorliga lån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.2.12    Övriga frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag om uppbyggnad av regionala utvecklingsfonder
innebär för fonderna nya uppgifter, större självständighet och ansvar samt väsentligt
utökade resurser i förhållande till dagens företagareföreningar. Detta kommer
givetvis att ställa mycket stora krav på ledningen för fonderna. Av de
verkställande direktörerna i fonderna krävs stor kompetens och gedigen
erfarenhet från t. ex. industriell verksamhet eller bank- och kreditväsen pä
ledande nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 samband med att fonderna bildas är det naturligt att
samtliga verkstäl­lande direktörsbefaltningar utlyses. Företagareföreningarnas
nuvarande direktörer bör få möjlighet till fortsatt sysselsättning inom ramen
för fon­dernas verksamhel. om de inte kommer ifråga som verkställande direktö­rer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingsfondernas verksamhet kommer vidare att ställa
krav pa att ny kompetens förs in. främst inom områdena marknadsföring och pro­duktförnyelse.
Här bör eftersträvas alt personerna i fråga har teknisk-in­dustriell kompetens
och erfarenhet. Jag vill också i sammanhanget fram­hålla att de nya resurser
som enligt milt förslag bör ställas lill stiftelsernas förfogande inte
självklart bör leda lill en moisvarande uppbyggnad av den egna personalstyrkan.
I många fall är det sannolikt bättre att hyra in en konsult för längre eller
kortare tid i stället för att anställa en ny person i den egna organisationen.
Jag har tidigare också pekat på möjligheten till sam­arbete med t. ex.
branschorganisationer, handelshus samt andra organ och sammanslutningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Parallellt med all fondernas verksamhet vidgas och
resurserna förstärks bör även en viss förstärkning ske av den centrala servicen
till fonderna vad gäller t. ex. inforniation. verksamhetsrationalisering och
personalutveck­ling. Jag har för avsikt alt förorda att vissa medel anvisas för
detta ändamål via industriverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till ändamålet för fondernas verksamhet
förordar jag efler samråd med chefen för budgetdepartementet att fonderna i
skattehänseen­de hänförs till sådana juridiska personer som har inskränkt
skattskyldighet enligt 53 S I mom. d) kommunalskattelagen (1928:370). Detta
innebär att fondema blir befriade från statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt
och att de blir skyldiga att erlägga kommunalskatt endasl såvitt avser inkomst
av fastighet. Särskilt förslag härom bör senare föreläggas riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section407&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section408&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;177&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.3    Småföretagsinriktad fortbildning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildningsfrågorna har sin givna betydelse i en aktiv
näringspolitik. Den tekniska utvecklingen och förändringarna i samhället i
stort ställer höga krav på företagsledningens och de anställdas kunskaps- och
färdig­hetsnivå. Företagens förmåga att anpassa sig till och även dra fördel av
dessa förändringar är i hög grad beroende av personaiutvecklande insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Välplanerade utbildningsinsatser ger näringsliv och
samhälle en god avkastning i form av konkurrenskraftiga företag. Med hänsyn
härtill är det en viktig uppgift för näringspolitiken att som komplement lill
det ordinarie utbildningsväsendet främja fortbildningen i företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Många småföretagare anser sig sakna tillräckliga
teoretiska kunskaper för rollen som företagsledare. Detta kan gälla
ämnesområden som företagsekonomi, marknadsföring, bokföring osv. Samtidigt kan
konstate­ras all såväl företagsledaren som de anställda i småföretagen i regel
deltar i fortbildning i påfallande mindre omfattning än motsvarande
personalgrup­per inom de större företagen. Tidsbrist, höga kursavgifter,
svårtillgängligt kursutbud och i vissa fall bristande intresse ärenligt
småföretagarna själva de huvudsakliga faktorerna som hämmar
utbildningsdeltagandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag som syftar till att förbättra
utbildningssituationen bland småfö­retagen har lagts fram av industriverket i
rapporten (SIND 1975:6) Kurs­verksamheten m. m. vid statens industriverk.
Företagareföreningsutred­ningen behandlar också vissa frågor om den
småföretagsinriktade utbild­ningen. Jag vill i anslutning härtill även nämna
att de utbildningsproblem som jag nyss berörde har kartlagts av utredningen (A
1975:01) om utbild­ning i förelag. Utredningen kommer enligt vad jag har
inhämtat att inom kort presentera sitt material. Detta kommer att ligga till
grund för övervä­ganden om fortsatt utredningsarbete kring utbildningen i
företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I industriverkels rapport föreslås riktlinjer för verkets
utbildningsan­knutna verksamhet. Vidare föreslås vissa resursförstärkningar för
utbild­ningsfrämjande åtgärder vid verket och en organisatorisk förändring vad
gäller SIFU:s filialkontor. Slutligen hemställer verket att riksdagens beslut
år 1973 att del av SIFU skall lokaliseras till Borås tas upp lill ny prövning
och att frågan om ny organisationsform för SIFU utreds. Rapporten har
remissbehandlats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningsutredningens
utgångspunkt är alt utbildningsfräm­jande åtgärder bör betraktas som en
integrerad del av föreningarnas före­lagsservice. Utredningen ansluter sig till
eller fiamför inga invändningar mot förslagen i industriverkels rapport, utom
såvitt avser den regionala serviceorganisationen på utbildningsområdet. Sålunda
föieslår utredning­en att funktionerna vid SIFU:s filialkontor i Malmö.
Göteborg. Växjö och Luleå förs över till resp. förelagaieförening på dessa
orter. Dessa fören­ingar får därmed en särskild utbildningsenhet med de
tidigare filialkonto­rens uppgifter. Vidare bör motsvarande funktion på
utbildningsområdet byggas upp vid ytterligare två föreningar - dels i
Siockholm, alternativi i 12 Rik.sdagen 1977178. I .saml. Nr 40. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section409&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section410&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;178&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nyköping, med Mellansverige som upptagningsområde, dels i
Falun, al­ternativt i Gävle, med nedre Nonland som upptagningsområde, yidare
föreslås att ett utbildningsråd bildas mellan föreningarna i resp. upptag­ningsområde.
Rådet föreslås svara för bl. a. planering av verksamheten och besluta om
resursfördelning på olika utbildningsaktiviteter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriverkels rapport har överiag fått ett positivt
bemötande av remis­sinstanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även jag ställer mig bakom den grundläggande tanken i
rapporten, nämligen att särskilda åtgärder behövs från samhällets sida för att
stimule­ra fortbildningen i småföretagen. Industriverkets och SlFU:s roller i
detta sammanhang bör. som verket självt anger, kunna preciseras och utvecklas
vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten för mina förslag på utbildningsområdet är
att de åtgär­der som vidtas för att främja ulbildning av småföretagens personal
från statens sida skall vara konkunensneutrala. Del är således min principiella
uppfattning att SIFU i ökande grad skall konkurrera om de statliga bidra­gen
till den företagsinriktade fortbildningen på lika villkor med öviiga
kurs-arrangörer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SIFU:s primära uppgift bör enligt min uppfattning även
fortsättningsvis vara att genom fortbildning stödja småföretagens utveckling.
Detta bör kunna ske genom korta specialkurser i aktuella ämnen inom främst
teknik och ekonomi med stark anknytning lill praktisk tillämpning. Kurserna bör
rikta sig till nyckelpersoner i företagen. SIFU:s kursverksamhet bör givet­vis
styras utifrån småföretagens utbUdningsbehov. Samverkan med de regio­nala
utvecklingsfonderna torde därvid bli ett värdefullt komplement till SIFU:s
direkta kontakter med sina målgrupper och deras organisationer. SIFU bör vidare
kunna anordna kurser i anslutning till förändringar i sam­hället, t.ex. ny lagstiftning,
vilka påverkar småföretagandets villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver den primära verksamheten bör SIFU i viss
utsträckning och under förutsättning av att det sker på uppdragsbasis kunna
utveckla och genomföra kurser även för andra målgrupper än småföretagen. Vidare
bör SIFU kunna utveckla kurser för andra utbildningsgivares eller myndighe­ters
räkning och också vid behov introducera dessa. Slutligen bör SIFU kunna bedriva
konsult- och provningsverksamhet i anslutning till kurs­verksamheten. 1 fråga
om konsult- och provningsverksamheten bör sam­arbete eftersträvas med bl. a.
STU, de kollektiva branschforskningsinsti­tuten och statens provningsanstalt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande finansiering av SIFU:s primära verksamhet bör
en grund­princip vara att verksamheten är självbärande. Denna princip kan dock
inte tillämpas i samtliga fall. Av skäl som jag redan har berört är del
angeläget att samhället stimulerar en ökad fortbildningsverksamhet i små­företagen.
De speciella utbildningsbehoven hos dessa företag kräver ofta särskilt upplagda
kursprogram, vilka medför onormalt höga kursutveck­lingskostnader. Föratt
kursavgifterna skall kunna hållas på en rimlig nivå är det därför enligt min
mening motiverat att samhället bidrar till finan-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section411&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section412&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sieringen av kursverksamheten. Jag erinrar om vad jiag
nyss har anfört om att SIFU skall konkurrera på lika villkor med andra
arrangörer om bidrag till fortbildningsverksamhet. En differentiering i
prissättning bör tillämpas så att de speciellt priskänsliga målgrupperna inorn
småföretagssektorn stimuleras att delta i från samhällets synpunkt angelägen
fortbildning. Tankegångar liknande dem jag nu har framfört om prissättningen
finns ut­tryckta i industriverkets rapport och har vunnit gehör hos en stor
gmpp remissinstanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SlFU:s uppdragsverksamhet bör däremot finansieras helt
genom upp­dragsintäkter. Härigenom skapas möjligheter för SIFU att medverka i
näringspolitiskt viktiga aktiviteter, vilka uteslutande bör finansieras av
beställaren. Jag har nyss nämnt att såväl enskilda som offentliga organ bör
kunna vara uppdragsgivare. SIFU bör ha möjlighet att till full kostnads­täckning
offerera kurser som normall utvecklas för den primära målgrup­pen även till
statliga myndigheter i den mån inle della försämrar möjlighe­tema att bistå
småföretagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande SIFU vill jag också erinra om att jag vid min
anmälan till årets budgetproposition (prop. 1976/77:100 bil. 17 s. 56)
underströk att riksdagens beslut att viss del av SIFU skall lokaliseras till
Borås ligger fast. Industriverkets förslag i detta avseende kommer jag således
inte ytterligare att beröra. Jag vill i detta sammanhang även erinra om att
ortskommitté Borås nyligen har lämnat förslag till uppdelning av funktioner och
personal mellan verksamheten i Stockholm och den i Borås. Jag avser all i annat
sammanhang inom kort redovisa mina ställningstaganden i detaljfrågorna kring
den förestående omlokaliseringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller frågan om en utredning om ny
organisationsform för SIFU. som industriverket föreslår, harjag för avsikt alt
förutsättningslöst ta upp diskussioner med bl. a. företagens och de anställdas
organisationer om för- och nackdelar med ett breddat huvudmannaskap för SIFU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag går därmed över lill att behandla industriverkets-
exkl. SIFU - och stiftelsernas roll när det gäller småföretagsinriktad
fortbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriverket bör enligt min uppfattning ha det
övergripande ansvaret på myndighetsplanet för småföretagsinriktade
fortbildningsinsatser. I den­na uppgift bör ingå alt främja tillkomst och
utveckling av företagsanpassa­de kurser och att samordna olika
utbildningsaktiviteter. Verket bör även hålla sig underrättat om utbud och
efterfrågan vad gäller kursverksamhet av intresse för småföretagen. Själva
kursgenomförandet bör dock inte skötas av verket centralt. 1 stället bör befintliga
offentliga och privata utbildningsgivare anlitas, t. ex. SIFU, IFL,
studieförbund, branschorgani­sationer m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då det gäller utbildning för de anställda i företagen vill
jag också erinra om de möjligheter som finns inom bl. a. arbetsmarknadsutbildningens
ram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För all olika utbildningsgivare skall stimuleras all i
högre grad än hittills anpassa sin kursverksamhet till småföretagens speciella
behov är det enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section413&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section414&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;180&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;min mening nödvändigt all samhället bidrar till
finansieringen av de mer­kostnader som en sådan anpassning kan medföra. Jag
ansluter mig därför till verkets förslag all slalliga bidrag bör kunna utgå
till kursarrangörer som genomför kurser med speciell inriktning på
småföretagen. En grundförut­sättning bör dock vara all kurserna huvudsakligen
finansieras av arran­gören, t.ex. genom kursavgifter. Bidragen, som efter
ansökan bör fördelas av industriverket i sainråd med de nya stiftelserna, bör
kunna avse kostna­der för att ta fram nya kurser och aktualisera äldre kurser
samt för bearbet­ning av befintligt kursmaterial så att det passar specifika
branscher och före­tagsgmpper. Ett viktigt inslag i denna verksamhet bör vara
en ökad geo­grafisk spridning av kurserna. Härigenom skåps större
förutsättningar för företagsledare och anställda i småföretag att delta i
fortbildningsverksam­het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De kurser som blir aktuella i detta sammanhang kan omfatta
skilda ämnesområden, t.ex. ekonomisk planering, marknadsföring och export­kunskap,
produktutveckling, produktionsteknik, personaladministration och
arbetsmiljölagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fotall beräknar jag medelsbehovel för dessa bidrag till 8
milj. kr. för budgetåret 1978/79. Det nuvarande systemet inom SIFU:s ram med
sti­pendier till enskilda kursdeltagare från näringslivet bör lill följd av
mina förslag upphöra. De nya bidragen, liksom stipendierna, syftar nämligen
till att hålla kursavgifterna på rimlig nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag övergår nu till frågan om den regionala organisationen
när det gäller småföretagsinriktad fortbildning inom industridepartementets
verksamhets­område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriverket föreslår i sin rapport att SIFU:s
filialkontor organisato­riskt förs över till verkets industriavdelning. Syftet
med denna förändring anges vara en strävan att klarare markera att
filialkontoren skall kunna medverka i verksamheten hos andra utbildningsgivare
än SIFU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F&amp;quot;örelagareföreningsutiedningen föreslår däremot att
företagareföre­ningarna blir huvudmän för filialkontorens verksamhet.
Utredningen framhåller bl. a, de näraliggande uppgifterna för föreningarnas
utbild­ningsservice resp. filialkontoren. Utredningens principiella
ulgångspunkl är vidare att regionala näringspolitiska insatser - lill vilka
utbildningen räknas - så långt möjligt bör kanaliseras genom ell organ,
nämligen företa­gareföreningarna. Vidare framhålls att kraven på samordning och
integra­tion av rådgivnings- och utbildningsverksamhet lorde komma att öka ge­nom
utredningens förslag. Detta talar enligt utredningen för ett starkt
organisatoriskt samband mellan filialkontorens uppgifter och företagare­föreningarnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissutfallet är splittrat i denna fråga. Några
remissinstanser, däri­bland RRV. statskontoret, deceniraliseringsutredningen
och Handels­kammaiförbundet tillstyrker företagareföreningsutredningens
förslag. De­centraliseringsutredningen anför all det från de redovisade
utgångspunk­terna är fullt naturiigt att SIFU:s utbildningsverksamhet
decentraliseras till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section415&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section416&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;företagareföreningarna. Ansvaret för utbildningens
genomförande bör en­ligt decentraliseringsutredningen efter hand kunna spridas
till fler före­ningar. Den av företagareföreningsutredningen föreslagna
utökningen till sex orter bedömer utredningen som ett steg i en sådan
utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra
remissinstanser, bl. a. ett antal länsstyrelser, stöder industriver­kets
förslag att filialerna skall föras över till verkets industriavdelning. Ett
stort antal instanser, bl.a. näringslivets organisationer, LO, Företagareföre­ningarnas
förbund och det övervägande antalet företagareföreningar, anser dock att
filialerna bör ligga kvar under SIFU:s huvudmannaskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningarnas
förbund anför bl. a. att det måste betecknas som en stor nackdel för de
föreslagna utbildningsenheterna inom förening­arna att de i sitt arbete måste
tjäna två uppdragsgivare nämligen förening­arna när det gäller intern
organisation och administration och SIFU när det gäller arbetets innehåll. Om
förslaget genomförs innebär det vidare enligt förbundet att kostnaderna för
marknadsföring av kurserna åvilar förening­arna medan resultatet av denna
arbetsinsats tillfaller SIFU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För min
del har jag uppfattat utredningens förslag så att organisationsförändringen
skall skapa stöire neutralitet i förhållande till olika kursgivare. Delta
åstadkoms genom att den personal som nu är verksam vid SlFU-filialerna frigörs
från SlFU:s huvudmannaskap och deras funktioner förs över till stiftelsernas
organisation. Den formella kopplingen till SIFU kommer således att upphöra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För egen
del ansluterjag mig sålunda till företagareföreningsutredning­ens förslag, att
SIFU:s filialkontor bör avvecklas. I stället bör de funktio­ner som kontoren nu
har i fortsättningen has om hand av stiftelserna. Härigenom förstärks
föreningarnas nuvarande utbildningsservice. Redan i dag finns det en
utbildningskonsulentfunktion med uppgift att stimulera och främja fortbildning
i småföretagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den
lösning somjag här förordar anserjag vidare stå i samklang med mina tidigare
förslag om bidrag till fortbildningsinsatser från olika kurs­arrangörers sida.
Somjag förut har nämnt avses bidi&amp;quot;agen bli fördelade av industriverket i
nära samråd med stiftelserna. Genom att stiftelserna står formellt obundna och
neutrala till olika utbildningsgivare kan de förutsätt­ningslöst pröva olika
utbildningsalternativ samt föreslå stöd till skilda kursarrangörer. I det
sammanhanget bör givetvis SIFU;s kursutbud och kursutvecklingsmöjligheler
utnyttjas när detta framstår som lämpligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag
förordar, med hänvisning till vad jag nu har anfört, att funktionerna vid
filialkontoren i Malmö, Göteborg. Växjö och Luleå flyttas över till resp',
stiftelse på dessa orter. Skäl talar dessutom för en utbyggnad av den regionala
utbildningsorganisationen. Sålunda bör. i enlighet med utred­ningens förslag,
motsvarande verksamheter för Mellansverige och nedre Norrland byggas upp på
försök så att en mer rikstäckande och enhetlig verksamhet uppnås. Verksamheten
bör bli föremål för utvärdering och slutligt ställningstagande två år efter
start. Utredningen föreslår att före­tagareföreningen  i  Stockholms 
län/alternativt  Södermanlands  län och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section417&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section418&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;182&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;föreningen i Kopparbergs län/alternativt Gävleborgs län,
får moisvarande nya utbildningsuppgifter inom följande upptagningsområden:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stockholm/alt. Nyköping&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stockholms. Uppsala, Söderman-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lands och Östergötlands län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Falun/alt.
Gävle&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Örebro, Västmanlands, Koppar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bergs och Gävleborgs län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De remissinstanser, främst landstingen och
företagareföreningarna, som har yttrat sig beträffande lokaliseringen av de
aktuella utbildningsverk­samheterna för Mellansverige och nedre Norrland
framför olika uppfatt­ningar i frågan. För egen del förordar jag. bl. a. av
regionalpolitiska skäl, Nyköping och Falun som lokaliseringsorter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den
enskilda filialkontoren har f. n. flera län som upptagningsområde. Detta
motiveras av att deltagarna i olika kursaktiviteter oftast måste rekryteras
från fler än ett län. Några instanser berör frågan om indelningen i olika
upptagningsområden och förordar en annan indelning än den utred­ningen
förespråkar. Med hänsyn härtill och till att verksamheien i fortsätt­ningen
kommer alt bli av rikstäckande omfattning bör frågan om indel­ningen närmare
prövas. Denna prövning bör lämpligen göras av den orga­nisationskommitté som
jag avser inhämta regeringens bemyndigande att tillkalla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I likhei
med företagareföreningsutredningen förutsätter jag att den re­gionala
utbildningsverksamheten i stort bör bedrivas på sätt som nu sker vid
filialkontoren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att få
till stånd en samordnad gemensam planering av utbildnings­verksamheten vid
stiftelserna föreslår utredningen att ett informellt organ - ett utbildningsråd
- bildas i varje upptagningsområde. I detta bör ingå representanter för varje
stiftelse inom området. Rådet bör samlas ett par gånger om året för bl. a.
utvärdering av den gångna verksamheten och planering av den kommande
verksamheten. Utredningens förslag i dessa avseenden finner jag välmotiverade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det bör
ankomma på stiftelserna att inom ramen för sina totala resurser bestämma
utbildningsverksamhetens omfattning för varje verksamhetsår. Behovsunderlag bör
lämpligen tas fram av utbildningsrådet som också bör få påverka resursernas
fördelning på olika aktiviteter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har räknat med att den personal som i dag finns vid
SIFU:s filial­kontor överförs till berörda stiftelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.4    Riktlinjer för SVETAB:s verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare redovisat min syn på småföretagens
kapitalförsörjnings­situation. Jag konstaterade därvid bl. a. vissa problem vad
gäller försörj­ning med eget kapital. Dessa företag har exempelvis inte
tillgång till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section419&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section420&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;183&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;aktiemarknaden på samma sätt som större företag. Frågan om
näringsli­vets egenkapitalförsörjning i stort utreds av
kapitalmarknadsutredningen (Fi 1969:59), som väntas lägga fram sitt
slutbetänkande under detta år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt min
uppfattning är det emellertid viktigt att åtgärder vidtas redan nu för att
förbättia småföretagens anskaffning av egenkapital både vid expansion av
befintlig verksamhet och etablering av ny. Frän samhällets sida påverkas
givetvis tillgången på egenkapital i företagen somjag tidigare har nämnt i
första hand genom olika ekonomisk/politiska åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att trygga företagens försörjning med egenkapital
måste dock den ekonomiska politiken kompletteras med andra typerav samhälleliga
insat­ser. Traditionellt har dessa insatser haft karaktären av medel- och
långfris­tiga krediter. De krediter jag närmast åsyftar är de som lämnas av
företaga­reföreningarna. Industrikredit och Företagskredit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F.n. medverkar samhället till att direkt underliitta
försörjningen av egenkapaital i företagen genom SVETAB och Företagskapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill i
sammanhanget erinra om all chefen för ekonomidepartementet i bilaga 2 till
denna proposition lägger fram förslag om nya riktlinjer för Företagskapitals
verksamhet. Förslaget syftar till att bl. a. underlätta äga-lebyten och
generationsskiften i småföretag. Förslaget öppnar möjlighet för enskilda
personer med begränsade egna tillgångar att överta och driva ett mindre
företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SVETAB
tillkom år 1969 (prop. 1969:56. SU 1969:106. rskr 1969:250) genom att de
uppgifter som åvilade den dåvarande s. k. industrietable-ringsdelegationen
överfördes till ett särskilt aktiebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt
statsmakternas beslut skulle SVETAB:s målsättning vara att ska­pa nya
arbetstillfällen genom att medverka till etablering av nya och utbyggnad av
befintliga företag, både helstatliga och i samarbete med det enskilda
näringslivet, kommunägda företag och kooperationen. SVETAB skulle i angivet
syfte kunna inträda som hel- eller delägare i företag i samband med exempelvis
expansions- eller rationaliseringsinvesteringar. Särskild uppmärksamhet skulle
ägnas åt industrietablering i regioner med sysselsättningssvårigheter. SVETAB
skulle drivas på affärsmässiga grunder och med krav på lönsamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Företaget
skulle vidare, så snart det bedömdes förenligt med dess intressen, avyttra de
aktieposter som bolaget kommii att besitta. Det bedömdes därvid att staten
eller statliga företag sannolikt i många fall skulle framstå som naturiiga
köpare av dylika aktieposter. Slutligen fiam-hölls det som angeläget, att
bolaget inte skulle dubblera Statsföretags roll som statligt förvaltningsbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SVETAB:s
aktiekapital fastställdes till 8 milj. kr. Avsikten var att ak­tiekapitalet
skulle sättas så högt att bolaget utan risker för sitt fortbestånd skulle kunna
täcka kostnaderna under tiden till dess bolaget erhöll tillräck­liga intäkter
från sina engagemang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Aktierna tecknades till en överkurs på 20 %. Skillnaden
mellan denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section421&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section422&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;184&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;överkurs och aktiernas nominella värde. dvs. 1,6 milj. kr.
tillfördes SVE-TAB:s reservfond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fr. o. m. år 1970 är SVETAB ett helägt dotterbolag till
Statsföretag. Efter överföringen till Statsföretag höjdes SVETAB:s aktiekapital
och reservfond till 10 milj. kr. resp. 2 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att SVETAB skulle ha möjlighet att finansiera sin
verksamhet även genom upplåning, ställdes en statlig garanti på 20 milj. kr.
till bolagets förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under de första verksamhetsåren fram lill år 1974 kom
SVETAB att engagera sig i ett stort antal projekt. Vissa av dessa, t. ex.
Elkapsling AB, Nordtool AB och Nylands Mattfabrik AB, var rena nyetableringar. Andra
engagemang, t. ex. den s. k. byggmalerialgmppen omfattande J. O. Dahl­berg AB,
Erikssons Trävaruindustrier AB. Holmsunds Golv AB och Kal­mar Kök AB samt
Svenska Bromsbandsfabriken AB och Kryotherm AB. innebar att SVETAB helt eller
delvis överlog redan befintliga företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;År 1974 var bolaget hel- eller majoritetsdelägare i tolv
företag, som tillsammans svarade för en omsättning på 204 milj. kr. och
sysselsatte ca I 350 personer. Tyngdpunkten i verksamheten låg i
byggmaterialgruppen, som omsatte totalt 135 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Erfarenheterna från SVETAB:s verksamhel under tiden 1969
och 1974 var blandade. SVETAB bidrog otvivelaktigt på ett aktivt sätt till alt
öka sysselsättningen. Av .SVETAB-gmppens I 350 arbetstillfällen år 1974 var
således ca 350 nya, medan omkring I 000 fanns redan vid förvärvstid­punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SVETAB kom att engageia sig i icke lönsamma företag för
all avvärja nedläggningshot. Av förutnämnda ca I 000 övertagna arbetstillfällen
kun­de omkring 300 anses ha varit nedläggningshotade vid SVETAB:s överta­gande.
Detta innebar dock i flera fall endast att nedläggningsbeslutet uppsköts,
samtidigt som de företagsekonomiska förlusterna ökade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De i prop.
1969:56 uttryckta förhoppningarna om all SVETAB:s ak­tiekapital skulle vara
tillräckligt för att balansera de första årens organisa­tionskostnader
infriades inte. Utvecklingen visade att det tog lång tid, innan SVETAB:s
insatta riskkapital kunde återfås genom en vinstgivande avyttring av aktier i
sådana företag som hade kommit in i ell mera stabilise-ral skede. Det kunde
konstaleras alt målsättningen på denna punkt - alt vinsterna på avyttrade
engagemang skulle förslå till att finansiera SVE-TAB:s expansion - gav utiryck
för överdrivna förväntningar som ännu inte har realiserats. SVETAB:s
inkörningsförluster och behov av-kapitaltill­skott visade sig vara betydande.
Under åren 1973-1975 medgavs däiför Statsföretag att inom en ram på 60 milj.
kr. avräkna de koncernbidrag som lämnades till SVETAB mot den beslutande
utdelningen till staten/ägaren (prop. 1973:170 s. 66, NU 1973:71, rskr
1973:384). Statsföretag har i en skrivelse den 29 mars 1976 lämnat en
redogörelse för sysselsättningsef­fekten av denna åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section423&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section424&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;185&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Perioden 1969-1974 kan sammanfattningsvis sägas ha
inneburit att SVETAB alltför snabbt iklädde sig ett fiillt
företagsledningsansvar i en heterogen företagsgmpp med många problemföretag,
samtidigt som man i vissa fall underskattade problemen i samband med
nyetableringar. Under denna period överbetonades också betydelsen av all snabbt
skapa nya eller säkerställa befintliga arbetstillfällen medan den långsiktiga
ekonomin och marknadsbedömningen kom i bakgrunden. SVETAB:s erfarenheter från
denna första femårsperiod talade således för att man skulle finna former för
sina engagemang som i större utsträckning innebär delägarskap i företag med
goda ekonomiska och marknadsmässiga utvecklingsmöjlig­heter på längre sikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn
till SVETAB:s betydande finansiella och lönsamhetsmässi-ga problem
rekonstmeiades företaget i samband med 1974 års bokslut. Byggmalerialgmppen
lades i ett nytt dotterföretag till Statsföretag. Essbo Bomaterial AB.
Samtidigt överfördes Nordtool och Anderssons Finsliperi till SMT-Pullmax AB.
SVETAB-gruppen. som därefter minskat väsentligt i omfång, redovisade för år
1975 en föriust på 10,8 milj. kr. och för år 1976 en vinst på 0.3 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I samband
med rekonstruktionen av SVETAB ändrades inriktningen på verksamheten någol. Den
nya inriktningen innebar sammanfattningsvis att företaget i fortsäitningen
skulle ha som huvudregel alt inte ensamt etablera egna dotterbolag. SVETAB
skulle således gå in i samarbetsprojekt där företagets delägarskap utgjorde en
komplettering till övriga ägarinsatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SVETAB:s
finansiella medverkan skulle ske i form av minoritets-engagemang eller genom långsiktiga
lån som vid senare tidpunkt kunde konverteras till aktier. Förutom ekonomiskt
risktagande skulle SVETAB även aktivt bidra med kunskaper och råd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En annan
huvudlinje för SVETAB:s verksamhel skulle vara att förmedla projektförslag,
affärsidéer, licenskontakter elc. SVETAB:s roll i denna förmedlingsfunktion
avsågs vara konsultens. Inom ramen för denna verk­samhet har SVETAB genom bl.
a. dotterbolaget Mekansam AB och För­säljnings AB AC-Mekan medverkat i
produktionsförmedling och annan samverkan mellan kunder och leverantörer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen skulle SVETAB i största möjliga utsträckning
verka för nyeta­bleringar inom Statsföretagsgruppen, särskilt i områden där
sådana var regionalpolitiskt önskvärda. Statsföretag skulle därvid medverka
finan­siellt i särskild ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nyorienteringen
av SVETAB:s verksamhet efter år 1974 har inneburit att företaget på ett mer
aktivit sätt kunnat koncentrera sig på att vidareut­veckla och stabilisera
verksamheterna i dotterbolagen. SVETAB;s kon­cernstab har därvid dokumenterat sin
förmåga till aktiv medverkan när dotterföretag eller delägda företag befunnit
sig i besvärliga situationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SVETAB:s
dotterbolag och minoritetsposter per 1976-12-31 framgår av följande
sammanställning. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;13
Riksdagen 1977178. I saml. Nr 40. Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section425&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section426&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;186&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företag&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andel&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lokalise-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anlal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:194.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ringsort&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;anställda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=183 valign=top style='width:137.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Elkapsling
  AB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;%&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Ange&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=183 valign=top style='width:137.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;AB F&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rbandsmaterial&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;%&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Parlille&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=183 valign=top style='width:137.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hema
  Industrier AB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;%&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Kalix&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=183 valign=top style='width:137.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kryotherm
  AB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;%&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Pite&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=183 valign=top style='width:137.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska
  Bromsbandsfabriken AB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;%&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;L&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngsele&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=183 valign=top style='width:137.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mekansam
  AB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;%&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Eskilstuna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=183 valign=top style='width:137.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Datam&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  7.0pt;font-family:Verdana'&gt;nster i G&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;teborg
  AB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;%&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;G&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  7.0pt;font-family:Verdana'&gt;teborg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=183 valign=top style='width:137.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rs&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
  Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljnings AB
  AC-Mekan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;%&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Skellefte&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
  Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:18.95pt'&gt;
  &lt;td width=183 valign=top style='width:137.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Wirsbo
  Elektronik AB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 %&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsby&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härtill kommer några mindre bolag med obetydlig omsättning
och utan egen personal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagsgruppen sysselsatte under är 1976 totalt 280
personer och om­satte ca 100 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare redovisat, att SVETAB:s verksamhet år
1976 gav ett mindre överskott från att ha varit starkt förlustbringande.
Förelaget har dock inte haft finansiella möjligheler under de senaste åren att
i någon större utsträckning engagera sig i några nya projekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsministern har tidigare anfört att det är viktigt att
näringspolitiken i ökad utsträckning inriktas på att främja etablering av nya
föietag. Mina förslag tidigare rörande de regionala utvecklingsfonderna skall
ses som ett led i en sådan ökad satsning på nyföretagandet. Genom en
kombination av företagsserviceinsatser och lån på hög risknivå och med mjuka
villkor bör fonderna kunna spela en viktig roll i detta avseende. Det är
emellertid önskvärt att pröva om fondernas insatser kan kompletteras med
insatser som mer direkt förbättrar småföretagens tillgång på egenkapital i
samband med nyetableringar. De erfarenheter som SVETAB skaffat sig och den
kompetens som företaget byggt upp skulle kunna utnyttjas i detta sam­manhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag förordar därför att SVETAB:s nyetableringsfrämjande
insatser för­söksvis organiseras inom ramen för två särsldlda investmentbolag.
som är helägda av SVETAB. Investmentbolagens insatser bör koncentreras till två
geografiska regioner. Värmland/Bergslagen och mellersta Norrland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verksamheten bör starta den I juli 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i sammanhanget erinra om att ett liknande
investmentbolag, NJA-INV EST, nyligen har etablerats för Norriand (prop.
1976/77:125. NU 1976/77:40, rskr 1976/77:345). Jag anser liksom jag anförde i
fråga om NJA-INVEST att en utvärdering av verksamheten bör göras efter en
tvåårsperiod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid överläggningar mellan företrädare för
industridepartementet och Statsföretag har enighet uppnåtts om att följande
riktlinjer bör gälla för de till SVETAB knutna regionala investmentbolagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section427&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section428&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;187&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huvudinriktningen av bolagens verksamhet bör vara att
såsom niinori-tetsintressenter stödja etablering av nya småföretag. Bolagen bör
emeller­tid - när speciella skäl talar härför - kunna förvärva
majoritetsintressen. Bolagen måste i sina engagemang sträva efter att finna
företagare som även efter kapitalinsats från bolagens sida är beredda att
aktivit driva och leda sina företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En
särskild styrka i bolagens engagemang bör ligga i att man kombinerar satsningen
av riskkapital med finansiell sakkunskap och administrativa insatser. Bolagen
bör således medverka i projekteriingen vid start av nya företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bolagens
engagemang i nystartade företag bör vid sidan av minoritets-engagemang i aktier
kunna få formen av konverteringslån som ger bolagen möjlighet att till en i
förväg specificerad kurs som regel konvertera lånen till aktier. Eftersom
konverteringslånet har karaktär av riskkapital bör bolagen vanligen inte begära
någon säkerhet för dessa lån. 1 konsekvens därmed ges bolagen också möjlighet
att få andel i framlida vinster. Kon­verteringslånet minskar kreditriskerna för
andra långivare och kan alltså sägas utgöra en grundsten i det finansiella
paket bestående av företrädesvis reguljära bankkrediter, lokaliseringsstöd, lån
från Norrlandsfonden etc. som krävs vid starten av ett företag.
Konverteringslånet kan således sägas representera ett sekundärt riskkapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Formen för
bolagens engagemang bör i princip vara sådan att den underlättar en avyttring
av engagemanget till majoritetsägaren eller annan intressent när detta ter sig
lämpligt från affärsmässig synpunkt. Bestäm­melserna om vinslandelslån som har
intagits i 7 kap. 2 § i aktiebolagslagen öppnar tillsammans med reglerna för
beskattning av ränta pä vinstandels­lån (SFS 1977:243) möjlighet alt utveckla i
detta sammanhang lämpliga finansieringsformer. Lagstiftningen gör det möjligt
för det bolag som emitterar vinstandelslån att få avdrag för såväl den fasta
som den rörliga räntedelen. Avdragsrätten kan emellertid falla bort om
emissionen riktas till aktieägare eller intressenter som inte är fristående i
förhållande till bolaget. Jag förutsätter att de regionala investmentbolagen i
detta sam­manhang betraktas såsom sådana på placering av kapital i näringslivet
inriktade finansieringsinstitut för vilka avdragsrätten kvarstår även om viss
intressegemenskap skulle föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom att
bolagens engagemang görs i form av vinstandelslån skulle således kunna uppnås
att bolagen erhåller en förhållandevis stor andel av avkastningen på sina
engagemang under dess löptid. Majoritetsaktieägaren kan alltså i de fall när
detta är önskvärt tillförsäkras rält att köpa tillbaka bolagens engagemang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är
enligt min uppfattning av vikt att hiolagen arbetar på företagseko­nomiska
grunder och ges tillfälle att låta normala företagsekonomiska
riskspridningssynpunkter bestämma företagsgruppens omfattning. Risken för
förluster på engagemang i nya företag är i allmänhet betydande. Från&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section429&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section430&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;188&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;de lyckade engagemangen kan bolagen under de närmaste åren
inte påräk­na en avkastning utöver en nivå som motsvarar normala
ränteinkomster. Bolagen måste således räkna med att de närmaste årens expansion
sker med låg lönsamhet och är förenad med betydande risker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När bolagen går in som intressent i ett företag måste
särskild uppmärk­samhet ägnas åt säkerhetsfrågan. Många kreditinstitut kräver
regelmässigt ett solidariskt borgensåtagande från samtliga aktieägare. För
bolagens del skulle ett sådant borgensåtagande innebära att man tvingades åta
sig en växande del av ägandeansvaret i företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening bör därför bolagen, när man går in som
delägare, meddela borgenärerna att man inte är beredd att ställa borgen eller
att bolagen begränsar sina borgensåtaganden dels i tiden och dels i proportion
till aktieinnehavet. 1 samband med tecknandet av konverteringslån bör bolagen
inte ställa någon borgenssäkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min uppfattning bör de regionala investmentbolagen
ges resurser så att de på ett slagkraftigt sätt kan medverka i nyetablering av
regionens näringsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Investmentbolagen bör få ett eget kapital som ger bolagen
möjligheter att göra ett femtontal engagemang var i storleksordningen mellan
100 000 kr. och 1,5 milj. kr. under den närmaste femårsperioden. Varje bolag
bör därför få ett eget kapital på 20 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även om investmentbolagen bör arbeta efter
företagsekonomiska prin­ciper bör understrykas att den av mig förordade
verksamheten är av mycket speciell karaktär. Den väntade löpande avkastningen
på konverte-ringslånen kommer åtminstone under de första fem åren enbait att
förslå till att täcka administrationskostnader och till att täcka enstaka
förluster. Detta talar för att tillskottet av riskkapital till de regionala investmentbola­gen
görs i form som markerar att staten i förhållande lill Statsföretag resp.
SVETAB t. v. inte ställer utdelningsanspråk på satsade medel. Detta sker genom
att staten lämnar bidrag direkt till de regionala investmentbolagen som sedan
omvandlas till aktiekapital och reservfond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SVETAB:s centrala förvaltning bör arbeta i nära samverkan
med de regionala investmentbolagen. SVETAB bör kunna bistå investmentbola­gen
vid t. ex. utformningen av finansiella paket, uppläggningen av redo­visning,
rapproter, budgetsystem och system för långsiktig planering. Med hänsyn härtill
bör de regionala bolagen kunna arbeta med liten egen admi­nistration.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att de regionala investmentbolagen skall kunna fungera
på ett effek­tivt sätt och därmed främja tillkomsten av nya företag måste
bolagen ha ett välulbyggt kontaktnät med vars hjälp man kan spåra upp
intressanta pro­jekt. Jag vill i detta sammanhang erinra om att SVETAB f n.
arbetar på att systematisera sin sökverksamhet efter nya projekt genom att
driva s. k. affärsidéseminarier. Dessa seminarier syftar till att hjälpa
personer som planerar att driva egna företag att analysera sina
förutsättningar, att dis-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section431&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section432&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;189&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kutera behovet av att företagsledningen skaffar sig
kompletterande kom­petens samt att påbörja arbetet med affärsplaner. Deltagarna
i seminariet får sedan tillfälle att förhandla om finansieringen av sina
projekt med den eller de investerare som står bakom seminariet. Sådana
affärsidésemina­rier bör kunna utgöra ett värdefullt underlag för de regionala
investment­bolagens verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt min
uppfaltning bör SVETAB i nära samarbete med industriver­ket och
utvecklingsfonderna i länen vidareutveckla affärsidéseminarierna. Med hänsyn
till bl. a. de regionala investmentbolagens verksamhet i Värmland-Bergslagen
och mellersta Norrland är det naturiigt att särskild uppmärksamhet ägnas dess
regioner under den närmaste tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förutsättningen
för att en företagare eller blivande företagare skall vara motiverad att delta
i ett seminarium är att det klart sägs ut att ett riskkapi­tal finns
tillgängligt för intressanta projekt. SVETAB bör i detta syfte försöka
intressera förutom de egna regionala investmentbolagen även and­ra
investmentföretag, näringslivsorganisationer eller institutioner och per­soner
med intresse för riskkapitalplaceringar att ställa sig bakom semina­rierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SVETAB bör
i detta sammanhang också samarbeta med sådana större företag som kan sägas ha
ett långsiktigt sysselsättningsansvar för den region inom vilken de verkar.
Särskilt företag som kan befara att dess strukturella förändringar på längre
sikt kan komma att medföra allvarliga störningar i sysselsättningen på orten
bör ha motiv för att aktivt stödja aktiviteter av ifrågavarande slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill nämna att SVETAB i samarbete med sysselsättningsutredningen
har påbörjat försöksverksamhet med affärsidéseminarier i Kopparbergs och
Värmlands län. Intresset kring verksamheten har visat sig stort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bör framhållas att motsvarande aktiviteter, där bl. a.
privata kon­sultbolag är involverade, pågår inom andra regioner, exempelvis i
Sjuhä-radsbygden. Jag ser positivt på sådana aktiviteter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
kan sägas att affärsidéseminarierna utgör ett led i strävandena att främja
etableringsverksamheten här i landet. Verksamhe­ten måste därför vara nära
samordnad med industriverkets och stiftelser­nas företagsservice. SVETAB bör
när det gäller frågor av typ val av geografisk region för seminarier, antal
seminarier per år osv. samråda med verket. Industriverket bör inom ramen för
sin allmänna företagsservice också kunna finansiera viss del av SVETAB:s
kostnader för semina­rieverksamheten om så bedöms lämpligt. Jag vill också
erinra om mitt förslag angående stiftelsernas kreditverksamhet som innebär att
dessa skall kunna lämna villkorliga lån för bl. a. utvärdering av projekt och
affärsidéer. Dessa lån bör kunna spela en viktig roll när del gäller att driva
fram en affärsidé till tillverkning och marknadsintroduktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller frågan om SVETAB:s roll i näringspolitiken,
utöver vad jag nu har anfört, ankommer det på Statsföretag att lämna förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section433&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section434&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;190&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.5    Stöd till exploateringsföretag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare har nämnt består den tekniska
förnyelseprocessen av ett antal olika skeden. Framgång i varje skede är
väsentlig för alt hela processen skall lyckas. Genom de av mig lidigare
föreslagna åtgärderna förbättras möjligheterna att stödja ett
produktutvecklingsprojekt i ett småföretag från dess början till dess
produktion kan igångsättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I många fall görs emellertid uppfinningar av personer
utanför ett företag. Uppfinningen utvecklas sedan antingen med egna medel eller
med hjälp av medel från t. ex. STU. När uppfinningen är tekniskt
färdigutvecklad aktu­aliseras frågan hur den skall exploateras. Om uppfinnaren
inle önskar att själv starta ett företag på grundval av sin uppfinning återstår
att försöka hitta ett lämpligt företag som är villigt att exploatera
uppfinningen. STU bedriver i dag förmedlingsverksamhet, som innebär att
personer med färdigutvecklade uppfinningar ges råd och hjälp att hitta
exploatörer för dessa. STU:s möjligheter att förmedla uppfinningar till
exploatering är emellertid begränsade, vilkel medför att många uppfinningar
trots goda kommersiella fömtsättningar förblir oexploaterade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Sverige finns ett antal företag som har specialiserat
sig på att föra fram mer eller mindre utvecklade uppfinningsidéer till
kommersiell exploate­ring, s. k. exploateringsföretag. Ofta arbetar dessa
företag också med att söka nya produkter åt företag som möter svårigheter på
sin traditionella marknad. Det gemensamma för exploateringsföretagen är att de
genom sin erfarenhet och sill kontaktnät kan åla sig att koppla samman
uppfinningar med företag som kan exploatera dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Problem med lönsamheten hos exploateringsföretag begränsar
ofta de risker som dessa företag kan la och det antal nya uppfinningar som
företa­gen kan äta sig att förmedla till exploatering varje år. Från olika
håll, bl. a. i riksdagsmotioner, har tanken framförts att man genom ett
statligt stöd kunde utöka möjligheterna för dessa företag att hjälpa
uppfinnare. Några exploateringsföretag har i skrivelser föreslagit att staten
genom satsningar i bolagen medverkar till en ökad exploatering av innovationer.
Institutet för Innovationsteknik föreslår att ett särskilt institut för
industriell ulveckling inrättas. Institutet skulle förulom ulveckling av
uppfinninar ägna sig åt bl. a. att placera färdigutvecklade produkter i
intresserade företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Erfarenheter från bl. a. STU:s verksamhet visar tydligt
att förmedlingen av en uppfinning till ett lämpligt industriföretag för
exploatering är ett kritiskt moment i många innovationsprojekt. Det är enligt
min mening uppenbart att nya vägar måste sökas för att komplettera de
ansträngningar som görs vid STU att lösa denna uppgift. Jag har efter samråd
med statsrådet Johansson kommit fram till att en lämplig sådan väg kan vara ett
slatligl stöd i vissa fall till exploateringsföreag. STU bör därför ges möjlig­het
att lämna sådant stöd om så bedöms lämpligt. 1 de fall stöd utgår bör regler
fastställas för hur avtal skall slutas mellan exploateringsföretaget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section435&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section436&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;191&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och den enskilda uppfinnaren bl. a. i syfte att förhindra
oskäliga vinster hos exploateringsföretaget. STU måste också garanteras
erforderlig insyn i exploateringsföretaget. Det bör ankomma på regeringen att
närmare ut­forma vilka villkor som skall förknippas med nämnda stöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag räknar med att STU bör kunna lämna ifrågavarande stöd
inom ramen för nuvarande medelstilldelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.6  Stöd till uppförande av kommunägda industrilokaler&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En viktig förutsättning för en gynnsam utveckling av den
mindre företag­samheten är att företagen har tillgång lill ändamålsenliga
lokaler för sin expansion. Fr. o .m. budgetåret 1977/78 finns möjlighet för.
kommuner inom det inre stödområdet och på Gotland att få bidrag för att uppföra
mindre industrilokaler för uthyrning. Medel för ändamålet har anvisats under
reservationsanslaget Särskilda stödåtgärder i glesbygder. Bidragets storlek och
övriga villkor avgörs från fall lill fall av regeringen och ansluler till vad
som gäller för lokaliseringsbidrag/avskrivningslån. Stödet används som ett
regionalpolitiskt motiverat och långsiktigt sysselsättningsskapande medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening är tillgången pä ändamålsenliga lokaler
för uthyrning av väsentlig belydelse för särskilt småföretagen. Systemet med
statligt stöd till kommunala industrilokaler bör byggas ut. Även i
fortsättningen bör stöd lämnas främst inom det inre stödområdet och på Gotland.
1 undanlagsfall bör emellertid stöd kunna lämnas även i andra delar av det
allmänna stödområdet. Något statligt bidrag till att täcka driftkostnader kan
inte komma i fråga. Liksom hittills bör stöd lämnas i första hand för lokaler
som byggs i mindre orter. Det ankommer på regeringen att närmare utforma
riktlinjer beträffande stödvillkor m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag räknar med en beslutsram för budgetåret 1978/79 om 30
milj. kr. och avseratt återkomma till frågan vid anmälan lill
budgetpropositionen 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.7  Sammanfattning av resursbehov&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mina förslag om en förstärkning av statens insatser inom
industridepar­tementets verksamhetsområde för att främja utvecklingen bland
småföre­tagen ställer krav på ökade medel. Jag kommer nu sammanfattningsvis att
redovisa mina bedömningar av medelsbehovel och börjar med statens bidrag till
de regionala utyecklingsfonderna. F. n. anvisas medel för täck­ande av
kostnaderna för företagareföreningarnas basorganisation över två anslag under
fjortonde huvudtiteln, nämligen Bidrag till företagareföre­ningar m. fl.:
Administrationskostnader och de under anslaget Företags-och branschfrämjande
åtgäider upptagna anslagsposterna Främjande av företagsservice och Regional
utbildningsservice. För innevarande budget­år har totalt anvisats 40 150 000
kr. för dessa ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section437&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section438&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;192&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningsutredningen beräknar att föreningarnas
personal och övriga administrativa resurser grovt räknat behöver fördubblas
till böljan av 1980-talet. Utredningen pekar på en rad faktorer som talar för
en sådan resursökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas genomgående uppfattning är att
föreningarna måste tillföras ytterligare resurser för att kunna fullfölja sina
nuvarande och inte minst kommande uppgifter. Ett antal instanser uttrycker
emellertid viss tveksamhet inför den föreslagna utbyggnadstakten. Andra säger
sig ha svårt att la ställning lill omfattningen av resursbehovet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även jag anser att en resursökning är nödvändig. Statens
bidrag till företagsservice och administration vid de regionala
utvecklingsfonderna bör alltså räknas upp. Jag utgår också från att landstingen
räknar upp sina bidrag. Jag är dock inte beredd att nu ta ställning till en
flerårig uppbygg­nad av resurserna. Frågan om statens bidrag får i sedvanlig
ordning bli föremål för överväganden vid det årliga budgetarbetet. Som jag
lidigare har nämnt bör senare övervägas om ansvaret för finansiering av de
regio­nala utvecklingsfonderna i högre grad skall decentraliseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För budgetåret 1978/79 räknar jag med att statens bidrag
skall uppgå till 58 150 000 kr., vilket innebär en ökning på 18 milj. kr. i
förhållande till innevarande budgetår. Vid min medelsberäkning harjag också
tagit hän­syn till att visst bidrag bör utgå till bl. a.
intresseorganisationerna för informationsinsatser, SVETAB för
affärsidéseminarier och till industri­verkels service till fonderna, t. ex. personalutbildning
och information.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min uppfattning bör vidare resurserna för
krediiverksamhelen vid fonderna ökas väsentligt. Detta motiveras främst av
utökning av målgrup­pen, höjda lånegränser samt en väsentlig utvidgning av
låneändamålen. Vidare skall fonderna i fortsättningen själva helt svara för sin
förlusttäck­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För budgetåret 1978/79 bör utvecklingsfonderna totalt
tillföras 322 milj. kr., vilket innebär en ökning med 200 milj. kr. i
förhållande till de medel som har tillförts hantverks- och industrilånefonden
och statens utveck­lingsfond under innevarande budgetår. Detta innebär vidare
att systemet med en avsättning av Investeringsbankens vinst för att finansiera
kapital­tillskott till statens utvecklingsfond upphör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang bör nämnas att en teknisk konsekvens av
all medel i hantverks- och industrilånefonden överförs till utvecklingsfonderna
är att ett avskrivningsanslag av motsvarande storiek måste tas upp. Chefen för
budgetdepartementet avser att redovisa denna fråga i annat sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ramen för statlig garanti för lån till hantverks- och
industriföretag bör för budgetåret 1978/79 räknas upp med 100 milj. kr. till
totalt 300 milj. kr. För uppbyggnad av två regionala investmeniholag under
SVETAB beräk­nar jag för nästa budgetår 40 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En förstärkning bör ske av statens insatser för att främja
den småföre­tagsinriktade fortbildningen. Bidraget till SIFU avser jag att
räkna upp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section439&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section440&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;193&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med 1,3 milj. kr. för nästa budgetår. Genom bortfallet av
stipendiemedlen och den regionala verksamheten kommer dock anslaget alt minska.
Vidare räknar jag med 8 milj. kr. som bidrag till företagsinriktad fortbildning
på regional och lokal nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till bidrag till uppförande av kommunägda industrUokaler
inom allmän­na stödområdet beräknar jag för nästa budgetår en beslutsram av 30
milj. kr., vilket innebär en ökning med ca 15 milj. kr. i förhållande till
inneva­rande budgetår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanlagt räknar jag alltså med en medelsanvisning över
statsbudge­ten av nära 470 milj. kr. för nästa budgetår vilket innebär en
ökning med ca 280 milj. kr. i förhållande tiU innevarande budgetår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Somjag tidigare har framhållit, avser jag att återkomma
till anslagsfrå­gorna och anslagskonstruktionen i samband med min anmälan till
budget­propositionen 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.8    Författningsförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare förordat att stiftelserna anförtros vissa
uppgifter som innebär myndighetsutövning. Jag syftar främst pä uppgifterna att
själv­ständigt fatta beslut i ärenden om statligt kreditstöd, statsbidrag till
energi­besparande åtgärder inom näringslivet och statsbidrag till hemarbete
inom vissa glesbygder. Det rör sig sålunda till viss del om uppgifter som f. n.
handhas av företagareföreningarna. Enligt 11 kap. 6 § regeringsformen krävs det
stöd av lag för att överlämna förvaltningsuppgift som innefattar
myndighetsutövning till bolag, förening, samfällighet, stiftelse eller enskild
individ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn härtill har inom industridepartementet
utarbetats förslag till lag om beslutanderätt för stiftelse, som har bildats
för att på regional nivå främja näringslivets utveckling. Förslaget har
utformats så att beslutande­rätten gäller frågor om bidrag eller annat stöd
till näringsidkare inom stiftelsernas verksamhetsområde. Härigenom hålls
möjligheten öppen att utan ny lagstiftning överlämna till siftelserna även
andra uppgifter av angivet slag än de som nu är aktuella. Beslutanderätten
gäller givetvis inte bara frågan om stöd skall utgå utan även frågor som rör t.
ex. lånevillkor och avskrivning av lån enligt gällande riktlinjer. En motsvarande
lag (1975:354) om beslutanderätt för företagareförening i fråga om kreditstöd
för arbetsmiljöförbättringar innehåller en bestämmelse om tystnadsplikt
beträffande sådan information om företagens verksamhet, som inte bör komma till
allmän kännedom. Motsvarande bör gälla enligt den nya lagen. Nämnda lag
(1975:354) bör upphävas i samband med att den nya lagen träder i kraft.
Kreditstödel som där avses upphör att utgå i och med utgången av år 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till ny lag bör fogas till regeringsprotokollet i
detta ärenden som bihang I.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section441&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section442&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;194&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.9    Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels att antaga förslaget till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;lag om beslutanderätt för stiftelse som har bildats för att på
regional&lt;br&gt;
nivå främja näringslivels utveckling,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dds att
godkänna de riktlinjer, somjag har förordat för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppbyggnad och
organisation av regionala utvecklingsfonder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kreditverksamheten
vid utvecklingsfonderna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;företagsserviceverksamheten
ni. m. vid utvecklingsfonderna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;omorganisation
av den nuvarande verksamheten vid statens utveck­lingsfond&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;småföretagsinriktad
fortbildning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inriktningen av
verksamheien vid Svenska Industrietablerings AB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stöd lill
exploateringsförelag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.   stöd lill uppförande av kommunägda industrilokaler,&lt;br&gt;
dels all bemyndiga regeringen att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i huvudsaklig överensstämmelse med
vad jag har förordat träffa avtal mellan staten och vederbörande landsting samt
i förekommande fall kommun utanför landsting om att bilda regionala
utvecklingsfonder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vidla de övergångsanordningar och
åtgärder i övrigt som behövs för förslagens genomförande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section443&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:66.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section444&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:55.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
13.0pt;font-family:Verdana'&gt;(k&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;195&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;V&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;„..    .       ...&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bihang 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Forslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                           &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om beslutanderätt för stiftelse som har bildats för att på regional&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nivå
främja näringslivets utveckling&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Enligt de
närmare föreskrifter som beslutas av regeringen eller myndig­het som regeringen
bestämmer far stiftelse, som har bildals för att på regional nivå främja
näringslivets utveckling, pröva fråga om bidrag eller annal stöd till
näringsidkare inom stiftelsens verksamhetsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Den som hos
stiftelse som avses i 1 S har tagit befattning med fråga som anges i paragrafen
får ej obehörigen yppa vad han därvid har erfarit om affärs- eller
driftförhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den I juli 1978, då lagen
(1975:354) om beslutan­derätt för företagareförening i fråga om kreditstöd för
arbetsmiljöförbätt­ringar skall upphöra att gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section445&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:77.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section446&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;196&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:228.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;&amp;lt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1. Inledning......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2. Småföretagens situation
och utvecklingstendenser   ..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledning  ................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industrisektorn............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företagsbeståndets utveckling
inom industrin .... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nyetableringar....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen hos de verksamma
företagen   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företagsförvärv..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedläggningar  ...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4............................................................. Företagsbeståndets
utveckling inom vissa andra&lt;br&gt;
näringsgrenar   ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.4.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsindustrin   ................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.4.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varuhandeln   ....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.4.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samfärdseln ......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.4.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tjänstesektorn ...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.5                                                                  Problem
och utvecklingshinder  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kapitalförsörjning.................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kapitalbeskattning m. m........................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företagsservice .................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KompUcerad företagaremiljö   .................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadslagstiftningen
m.m............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nyetableringshinder ............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5.7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hinder för
företagsöveriåtelser   ............... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3. Samhällets
hittillsvarande insatser på småföretagsområdet      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1................................................................. Kapitalförsöijning 
        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2................................................................. Företagsservice
m. m   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Information och rådgivning ...................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbildning   ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Exportfrämjande åtgärder ........................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Underleverantörsinriklade
åtgärder   .......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4. Företagareföreningarnas
verksamhet m.m............... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningarnas
nuvarande organisation och verksamhet       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företagareföreningsutredningens
betänkande   .. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2.1 Företagareföreningarnas
framtida verksamhet i stort&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2.1.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen ................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2.1.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena .......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2.2.......................................................... Företagareföreningarnas
framtida målgrupp    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:55.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2.2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen ................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:55.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2.2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena .......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2.3.......................................................... Företagsservice
i fortsättningen        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:55.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2.3.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen ................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:55.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2.3.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena  ......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section447&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section448&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;197&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2.4.......................................................... Kreditstöd
i fortsättningen           80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2.4.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen .................................     80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2.4.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena ..........................    82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2.5.......................................................... Företagareföreningarnas
resursbehov m.m         86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2.5.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen .................................     86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2.5.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena ..........................     87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2.6.......................................................... Företagareföreningarnas
framtida organisation              88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2.6.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen .................................     88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2.6.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena  .........................     91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.................................................................... Rapporten
(SIND 1975:6) Kursverksamheten m. m. vid statens&lt;br&gt;
industriverk   ...................................................     96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledning  ................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen i rapporten   .................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena   ...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6. SINFDOK-utredningens
förslag   .......................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen   .................................................  113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena   ......................................  115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7. Vissa internationella
förhållanden   .......................   119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Norge ....................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Danmark  .......................................... .-..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finland   ................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Storbritannien   .......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Västtyskland.............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frankrike   ................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nederiänderna  ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;USA ......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kanada   ................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7.lOJapan  
.................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8. Föredraganden   ............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledning ....................................................  133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppbyggnad av regionala
utvecklingsfonder   ....  134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AUmänt ............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Organisationsform, ledning och
uppföljning m. m &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.2.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Målet för verksamheten .......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.2.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppgifter i stort..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.2.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prioritering mellan olika
uppgifter ............... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.2.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Målgmpp   ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.2.7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samordning av industripolitiska
insatser   ... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.2.8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Principer för finansiering .......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.2.9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kreditverksamheten och
utvecklingsfonderna     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:57.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.2.10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omorganisationen av
verksamheten vid statens utvecklingsfond        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.2.11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företagsserviceverksamheten vid
utvecklingsfonderna&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.2.12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga frågor  ...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section449&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section450&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;198&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Småföretagsinriktad
fortbildning   ....................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;177&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riktlinjer för SVETAB:s
verksamhet  .................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;182&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stöd till
exploateringsföretag   ........................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;190&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stöd till uppförande av
kommunägda industrilokaler. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;191&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning av resursbehov  
...................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;191&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Författningsförslag  ......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;193&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemställan...................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;194&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bihang
I   ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:85.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section451&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section452&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;sup&gt;&lt;span style='font-size:25.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringens
proposition&lt;/span&gt;&lt;/sup&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;sub&gt;&lt;span style='font-size:25.0pt;font-family:Verdana'&gt;1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/sub&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt;margin-right:169.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:20.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2 Ekonomidepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:31.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:31.0pt;font-family:
Verdana'&gt;tg&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:31.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:31.0pt;font-family:Verdana'&gt;rder f&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:31.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:31.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att fr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:31.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:31.0pt;font-family:Verdana'&gt;mja de mindre och medel­stora f&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:31.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:31.0pt;font-family:Verdana'&gt;retagens utveckling&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;s&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;vitt
avser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;ekonomidepartementets
verksamhetsomr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;de&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section453&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:56.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section454&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section455&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section456&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
EKONOMIDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:193.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanträde 1977-10-27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Bohman&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anmälan
till proposition om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens
utveckling såvitt avser ekonomidepartementets verksamhetsområde&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
arbetet på att förbättra småföretagens villkor har ingått att inventera
möjligheterna att använda befintliga organ och institutioner för att stärka
företagens utvecklingsmöjligheter. Inom ekonomidepartementets område faller
Företagskapital Aktiebolag (i fortsättningen kallat Företagskapital). Jag vUl
nu ta upp frågan om en utvidgning av bolagets verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företagskapital
har till föremål för sin verksamhet att medverka vid finansieringen av mindre
och medelstora näringsföretag i landet. Bolaget tillskjuter kapital genom att
förvärva aktier eller andelar i näringsföretaget eller liknande rättigheter.
Företagskapital kan också lämna eller förmedla krediter till företagen och
ikläda sig garantiförbindelser för dem. Hälften av aktierna i bolaget ägs av
staten oeh hälften av affärsbankerna, inkl. Sparbankernas bank och
Föreningsbankernas bank. Rörelsen drivs med anlitande av personalen hos AB
Industrikredit och AB Företagskredit, som också ägs till hälften av staten och
till hälften av affärsbankerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företagskapital
har i skrivelse till regeringen den 25 oktober 1976 före­slagit att bolaget
skall få rätt att förvärva aktier i ett företag även utan samband med
kapitaltillskott till företaget. Bolaget har vidare hemställt att det får en
egen organisation med erforderlig personal och egen verk­ställande direktör.
Bankinspektionen och fullmäktige i riksbanken har av­gett yttranden över Företagskapitals
skrivelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2   Företagskapitals
uppgifter och verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företagskapital
tillkom i enlighet med ett avtal år 1972 mellan staten och affärsbankerna.
Riksdagen bemyndigade Kungl. Maj:t att träffa av­talet i överensstämmelse med
de grunder som angavs i prop. 1972: 101 (NU 1972: 44, rskr 1972: 265). Syftet
med att inrätta Företagskapital an-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Riksdagen 1977778. I saml. Nr 40. BUaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section457&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section458&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gavs
i propositionen (s. 8) vara att förbättra tillgången på riskbärande kapital för
de mindre och medelstora företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företagskapital har enligt
bolagsordningen till föremål för sin verksam­het att medverka vid
finansieringen av mindre och medelstora närings­företag här i landet. Vid
finansieringen tillskjuter bolaget kapital genom att i samband med nyemission
förvärva aktier eller andelar i företagen eller liknande rättigheter. Eftersom
aktieförvärven skall motsvaras av ett kapitaltillskott till företagen i fråga
och inte till enskilda aktieägare, är Företagskapital däremot förhindrat att i
annat sammanhang än vid ny­emission förvärva aktier. Företagskapital kan också
lämna eller för­medla krediter åt företagen och lämna garantiförbindelser.
Medel som behövs för verksamheten anskaffar bolaget genom att ge ut
obligationer eller andra förskrivningar. Bolaget kan i övrigt driva verksamhet
som är förenlig med bolagets nu angivna uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företagskapital
är ett kreditaktiebolag, på vilket lagen (1963: 76) om kreditaktiebolag är
tillämpUg. Enligt 5 § i denna lag står bolaget under tillsyn av bankinspektionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KapitaltUlskott
till ett näringsföretag får ske endast om det är ägnat att befrämja företagets
lönsamhet och sunda utveckling. Företagskapital får i princip förvärva endast
minoritetsposter. SkuUe bolaget i särskilt fall ha erhållit röstmajoritet i ett
företag, därför att förhållandena har påkallat det, skall bolaget medverka till
att denna situation inte består längre än hänsyn till bolagets och det berörda
företagets intressen skä­Ugen föranleder. För att åstadkomma ett finansiellt
stöd åt så många företag som möjUgt inom ramen för bolagets resurser och även
uppnå största möjliga riskfördelning skall bolaget avveckla sina kapitalengage­mang
i kundföretagen så snart detta kan ske med skäligt hänsynstagan­de till
bolagets eget och kundföretagens intressen. Vid sådan avveckling skaU
kundföretagets övriga ägare ha optionsrätt tUl de aktier eller an­delar som
bolaget avyttrar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
bolagsordningen skall aktiekapitalet i Företagskapital utgöra lägst 20 milj.
och högst 60 milj. kr. Aktiekapitalet uppgår f. n. till 20 milj. kr. Staten
äger den ena hälften av aktierna och bankinstituten efter en viss fördelning
den andra hälften. Bolaget har en reservfond på 4 milj. kr. Som särskild
säkerhet för bolagets förpliktelser har aktieägarna i förhåUande till vars och
ens aktieinnehav ställt garantiförbindelser på 60 milj. kr. tUl bolagets
förfogande. Bolaget får anskaffa medel för sin verksamhet genom att ge ut
obligationer eller andra förskrivningar till ett belopp som motsvarar högst det
sammanlagda beloppet av garanti­förbindelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrelsen
i Företagskapital består av tio ledamöter jämte högst tio suppleanter, av vilka
staten och bankinstituten utser hälften vardera. Ordföranden utses av
regeringen medan vice ordföranden väljs av de styrelseledamöter som
bankinstituten har utsett. Av de fem styrelseleda-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section459&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section460&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;möter, som vardera aktieägargruppen utser, skall minst två
vara utsedda inom styrelsen för AB Industrikredit. Motsvarande gäller vid val
av suppleanter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagskapital anlitar AB Industrikredits och AB
Företagskredits led­ning och övriga personal för den dagUga verksamheten. Dessa
bolag ägs liksom Företagskapital till hälften vardera av staten och
affärsbankerna. Bolagen har gemensam styrelse och är helt samförvaltade. Liksom
Före­tagskapital är de kreditaktiebolag och har till uppgift att medverka till
finansieringen av företrädesvis mindre och medelstora företag. De läm­nar
huvudsakligen långfristiga lån. AB Industrikredits kreditgivning är inriktad
främst på primärkrediter, medan AB Företagskredit lämnar lån efter en friare
bedömning av säkerheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vad föredraganden anförde i prop. 1972: 101 (s. 9)
borde Före­tagskapitals verksamhet t. v. betraktas som en försöksverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om en utökad rätt för Företagskapital att förvärva
aktier har prövats av riksdagen under våren 1976. Riksdagen beslöt därvid att
av­slå ett motionsyrkande, som i riksdagsbehandlingen stöddes av de bor­gerliga
partierna, om en omedelbar översyn av reglerna för verksam­heten i
Företagskapital. Beslutet skedde med hänvisning tiU att bolagets styrelse
enligt uppgift planerade en utvärdering av verksamheten var­efter den fortsatta
inriktningen skulle övervägas (mot. 1975/76: 2044, NU 1975/76: 54 s. 56, 57, 70
och 71, rskr 1975/76: 388).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Företagskapitals skrivelse&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagskapital framhåller att tiden ännu inte är mogen
för en slutlig utvärdering av den försöksverksamhet som bolaget f. n. bedriver.
Bolaget anser dock att vissa förändringar bör göras redan nu. Bolaget bör så­lunda
få möjlighet att förvärva aktier inte bara som f. n. genom kapital­tillskott
till företag vid nyemission utan också när aktierna utgör en del av befintlig
aktiestock i företaget. Som exempel på insatser som Företags­kapital då skulle
kunna göra nämns möjligheten att ur familjeföretag lösa ut passiva delägare,
som utgör hinder för företagens utveckling, eller del­ägare som har bjudit ut
sina aktier till utomstående. Det har också från vissa företag anmälts behov av
att sälja en minoritetspost av aktier i före­taget för finansiering i samband
med generationsskifte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samarbetet med AB Industrikredit har fungerat väl och de
flesta av de nuvarande kundkontakterna har etablerats via detta bolag.
Företagskapi­tals verksamhet är dock av annan karaktär än den som AB
Industrikredit bedriver. Speciellt uppföljningen och bevakningen av de mindre
företagen, som i vissa fall nyligen har startat sin verksamhet och inte har
utvecklat sina lediungsfunktioner och utarbetat redovisningsmtiner, har visat
sig vara mycket arbetskrävande. Företagskapital har nu också nått en sådan
omfattning att det enligt styrelsens mening är nödvändigt för bolaget att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section461&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section462&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;under
den fortsatta försöksverksamheten få en egen organisation med erforderlig
personal för bolagets specifika arbetsuppgifter och en egen verkställande
direktör. Bolaget har hittills från Industrikredit förvärvat tjänster som
motsvarar ungefär fyra heltidsanställda tjänstemän. Det för­utsätts att den
egna personalen t. v. bör ha motsvarande omfattning. För att hålla nere de
fasta kostnaderna avses samarbetet med Industri­kredit att fortsätta genom att
detta bolag tillhandahåller vissa administra­tiva tjänster. Samarbetet på
styrelseplanet med vissa gemensamma sty­relseledamöter fömtsätts bestå mellan
företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4   Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
i riksbanken tillstyrker att Företagskapitals förslag genom­förs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bankinspektionen
tillstyrker att bolaget får rätt att förvärva aktier utan samband med
kapitalökning. Inspektionen erinrar dock om att bola­gets uppgift enligt vad
som uttalades vid dess tillkomst avser de mindre och medelstora
näringsföretagens kapitalförsörjning. Från den utgångs­punkten kunde det enligt
inspektionens mening vara naturligt att bolagets relativt begränsade resurser
används för reella tillskott och inte för aktie­förvärv som endast påverkar
ägarförhållandena i företagen. Förslaget in­nebär viss ändring av bolagets
målsättning och ändamål, eftersom aktie­förvärven får annat syfte än att stärka
kapitalbasen i de ifrågavarande företagen. Även för framtiden torde det som en
huvudprincip vara ange­läget att kapitalengagemangen i Företagskapitals
kundföretag avvecklas så snart det låter sig göra för att kreditbolagets
resurser skall kunna kom­ma så många företag till nytta som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om det normalt inte bör vara en självständig uppgift för Företags­kapital att
överta ägarengagemang i företag, bör detta enligt bankinspek­tionens mening
dock kunna komma i fråga när avsikten är att underlätta generationsväxling i
familjeföretag. Det kan i regel bli fråga om förvärv med begränsade möjligheter
till både förräntning och senare avyttring. Utvidgas möjligheterna till förvärv
av ifrågavarande slag, samtidigt som Företagskapitals kostnader för att
anskaffa kapital ökar, kan det bli svårt för bolaget att hålla sin egen
verksamhet på en företagsekonomisk basis. Bolaget måste självfallet beakta nu
nämnda omständigheter och beakta att dessa sätter gränser för de engagemang som
bolaget kan göra på det nya området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om Företagskapitals behov av en egen organisation instämmer bankinspektionen
i vad bolaget anför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5   Föredraganden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
denna proposition angrips småföretagens problem över ett brett fält. Förslag
till förbättringar läggs fram vad gäller bl. a. skattebelastning, kapi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section463&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section464&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;talförsörjning,
rådgivning och information. En under många år livligt debatterad fråga har
varit de mindre och medelstora företagens kapital­försörjning. Ett antal
speciaUnstitut och särskilda kreditformer har efter hand inrättats för att
kompensera dessa företag för de svårigheter de har att t. ex. få tillgång till
obligationsmarknaden eller att på grund av bris­tande formella säkerheter kunna
vända sig till den reguljära kredit­marknaden. Företagens kapitalförsörjning i
stort övervägs av 1968 års kapitalmarknadsutredning (Fi 1969: 59) som avser att
lägga fram sitt slutbetänkande vid årsskiftet 1977/78.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den avgörande frägan när
det gäller småföretagens försörjning med riskkapital är bedömningen av dessa
företags framtidsutsikter. När ut­vecklingsmöjligheterna bedöms som mindre goda
— t. ex. på grund av en oförmånlig skattemässig situation eller svårigheter att
bemästra ökade krav från samhällets sida — försvåras tillförseln av riskvilligt
kapital. Chefen för budgetdepartementet föreslår i bilaga 3 vissa ändringar i
beskattningsreglerna såvitt gäller småföretagen. Det är också angeläget att se
över andra möjligheter att förbättra småföretagens situation. Det finns bl. a.
anledning att pröva vilken roll det av staten och affärsban­kerna gemensamt
ägda Företagskapital kan spela i detta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företagskapital bildades
år 1972 i syfte att förbättra tillgången på risk­bärande kapital för de mindre
och medelstora företagen. Bolaget ger företagen kapitaltillskott främst genom
att förvärva minoritetsposter av aktier vid nyemission. Jag har i det
föregående närmare redogjort för de förutsättningar som gäller för
Företagskapitals verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
verksamheten, som började den 1 januari 1973, har bolaget till september 1977
tagit i anspråk ett belopp som motsvarar det egna kapi­talet. Hittills har bolaget
engagerat sig i 14 företag med en sammanlagd omsättning av ca 400 milj. kr. och
med tillhopa ca 2 600 anstäUda. Bo­lagets placeringar per den 30 juni 1977
fördelade sig med 10,3 milj. kr. på aktier och 11,7 milj. kr. på förlagslån.
Bolaget har avvecklat sina engagemang i två företag och nedbringat sitt
aktieinnehav i ett tredje. Under perioden fram till den 31 december 1976 har
bolagets verksam­het efter avskrivningar på engagemang lämnat ett sammanlagt
överskott på ca 1,4 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företagskapitals verksamhet
är således inriktad på att förse småföre­tagen med riskkapital. Något som ofta
kan vara minst lika betydelse­fullt för mindre företags fortsatta verksamhet är
att nödvändiga struktur­förändringar kan genomföras utan alltför stora
påfrestningar. De bör bl. a. kunna drivas vidare i enskild regi trots ägarbyte.
Detta gäller t. ex. familjeföretag vid generationsskifte. Tyvärr har det ofta
visat sig vara svårt att överlåta ett familjeföretag till enskild person,
främst på grund av de höga krav på avkastning som gällande skatteregler har
lett till. En nytUlträdande ägare måste nämligen på grund av de progressiva in­komst-
och förmögenhetsskatteskalorna, ta ut stora lönebelopp ur före-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section465&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section466&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;taget för att klara sin samlade skattebelastning. Skall
köpeskiUingen dess­utom amorteras, ökar kravet på löneuttag ytterligare. Detta
kan leda till avkastningsbehov som ett mindre företag inte kan tillgodose.
Belysande exempel på detta har redovisats i företagsskatteberedningens prome­moria
(Ds Fi 1976: 10) &amp;quot;Särskilda skattelättnader för familjeföretag&amp;quot;.
Flertalet småföretag som har avyttrats under senare år har därför i stället
sålts till större företag eller investmentföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att underlätta ägarbyten i mindre och medelstora
företag eller för att lösa finansieringsproblem vid generationsskifte i sådana
företag har Företagskapital föreslagit att bolagets möjligheter att förvärva
minori­tetsposter av aktier utvidgas till att avse även del av redan
existerande aktiestock.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 likhet med remissinstanserna anser jag att
Företagskapital bör få möj­lighet att förvärva aktier även utan samband med
nyemission. Det är inte ovanligt att verksamheten i ett mindre eller medelstort
företag, som i och för sig borde ha god lönsamhet eller goda
utvecklingsmöjligheter, häm­mas av att någon eller några delägare inte kan
eller vill ta del i verksam­heten. Verksamheten skulle kunna effektiviseras, om
sådana delägare löstes ut av de övriga. Detta förhindras ofta av brist på
medel. Det kan också finnas risk för att den fortsatta verksamheten försvåras,
om en delägare som de övriga inte kan lösa ut överlåter sin del på någon utom­stående
person. Situationen kan vidare vara den att samtiiga delägare är ense om att en
minoritetspost i företaget bör avyttras men inte kan finna någon köpare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Problem av nu angivna slag torde framför allt uppstå i
samband med generationsväxling i familjeföretag. Om Företagskapital får
möjlighet att då träda in innebär det visserligen att föremålet för detta
bolags verksamhet utvidgas till att avse mer än ren finansiering av mindre och
medelstora företag. Att bistå företagen i sådana fall framstår emellertid som
en ängelägen uppgift som ligger i linje med det allmänna syftet bakom
tUlskapandet av Företagskapital, nämligen att stödja de mindre och medelstora
företagens verksamhet. Företagskapital bör i nu avsedda fall kunna förvärva
inte bara aktier utan också andelar i ekonomiska föreningar oeh liknande
rättigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När en
eller flera delägare i ett mindre företag skaU lösas ut kan det emellertid finnas
ett intresse att undvika att ett främmande företag inträ­der som delägare.
Detta kan gälla även om det främmande företaget — som fallet är med
Företagskapital — har målsättningen att så snart det kan ske avveckla sitt
engagemang på ett för de övriga delägarna tillfreds­ställande sätt. Det kan
också förhålla sig så att en insats från Företags­kapital kan behövas för att
andra köpare som är villiga att träda in och överta ett mindre företag som har
bjudits ut tUl salu skall kunna överta företaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En möjlighet är då att Företagskapital i stället för att
själv inträda som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section467&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section468&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ägare erbjuder tillträdande ägare ett lån, varvid
säkerheten kan bestå av panträtt i aktier i företaget. En sådan lånemöjlighet
skulle kunna ut­nyttjas av enskilda personer, som är lämpliga att överta och
driva ett mindre företag men som har begränsade egna tillgångar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fall kan
också tänkas där den lämpligaste utvägen att lösa finansierings­problemen i
samband med överlåtelse är en kombination av lån till ny ägare för förvärv av
en majoritetspost med förvärv av en minoritetspost för Företagskapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt min
mening bör Företagskapital därför även ges möjlighet att lämna lån av här
angivet slag. Garanti för att lånemöjligheten kommer att användas för sitt
egentliga syfte ligger i den bedömning av företaget som Företagskapital har att
göra i samband med att lånet beviljas. Ett villkor bör vara att företaget ger
Företagskapital erforderlig insyn i verksamheten under lånets löptid. I regel
bör också krav på en inte allt­för obetydlig insats från tillträdande ägare
ställas och en viss del av köpeskillingen anskaffas genom lån i bank.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Eftersom
lånen skall återbetalas med beskattade medel, kommer den nya lånemöjlighet som
Företagskapital kan erbjuda att kunna utnyttjas endast i den mån
amorteringsvillkoren är förmånliga. Dessa villkor är i sin tur beroende av den
lånetid och de övriga förutsättningar som vid varje tid gäller för
Förelagskapitals upplåning. Den längsta tid för vilken Fö­retagskapital kan
lämna lån är enligt bolagsordningen 20 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skulle en
låntagare brista i sin betalningsskyldighet kan Företagskapi­tal behöva i
samband med pantrealisation själv förvärva pantsatta aktier. Fortfarande bör
Företagskapital i enlighet med gällande bolagsordning inte förvärva aktiemajoriteten
i något företag, såvida det inte skäligen påkallas av förhållandena. Skulle
Företagskapital göra ett sådant förvärv, har bolaget att medverka till att
majoritetsinnehavet inte består längre än vad skälig hänsyn till bolagets och
det andra företagets intressen föran­leder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att de
här angivna ändringarna i Företagskapitals verksamhet skall kunna genomföras
krävs ett tillägg till avtalet mellan staten och affärs­bankerna samt ändring i
bolagsordningen. Enligt vad jag har inhämtat är affärsbankerna beredda att
träffa tilläggsavtal i enlighet med vad jag nu har angett. Jag förordar att
regeringen inhämtar riksdagens bemyndi­gande att träffa sådant avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den
verksamhet som Företagskapital bedriver är att betrakta som en
försöksverksamhet. De nya finansieringsmöjligheterna bör ses som led i den
fortsatta försöksverksamheten och bör användas med försiktighet och i begränsad
omfattning. Det kan sålunda finnas skäl att sedan prak­tiska erfarenheter har
vunnits på nytt pröva hur Företagskapital bäst bör medverka vid finansiering av
mindre och medelstora företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vad Företagskapital uppger har verksamheten fått
sådan om­fattning att det är nödvändigt för bolaget att under den fortsatta
för-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section469&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section470&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;söksverksamheten
få en egen organisation med egen verkställande direk­tör och övrig erforderlig
personal. Enligt min mening är bolagets önske­mål i detta hänseende befogade.
Det bör dock understrykas att bolaget även i fortsättningen bör ha ett nära
samarbete med AB Industrikredit och AB Företagskredit och så långt som möjligt
anlita dessa företag för t. ex. administrativa tjänster m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 avtalet mellan staten
och affärsbankerna om Företagskapital har ut­tryckligen förutsatts att bolagets
organisation kan komma att ändras. Något tillägg till avtalet krävs därför inte
för att nu berörda ändring skall kunna genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6   
Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
bemyndiga regeringen att träffa tilläggsavtal om Företagskapital Aktiebolag
enligt de grunder som jag har förordat i det föregående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:71.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:85.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'&gt;NORSTEDTS TRYCKERI    STOCKHOLM  1977&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section471&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section472&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;sup&gt;&lt;span style='font-size:25.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringens
proposition&lt;/span&gt;&lt;/sup&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;sub&gt;&lt;span style='font-size:25.0pt;font-family:Verdana'&gt;1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/sub&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt;margin-right:177.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:20.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 3 Budgeldepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:32.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:32.0pt;font-family:
Verdana'&gt;tg&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:32.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:32.0pt;font-family:Verdana'&gt;rder f&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:32.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:32.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att fr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:32.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:32.0pt;font-family:Verdana'&gt;mja de mindre och medel­stora f&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:32.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:32.0pt;font-family:Verdana'&gt;retagens utveckling&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;s&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;vitt
avser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;budgetdepartementets verksamhetsomr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;de&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section473&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:56.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section474&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section475&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section476&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
BUDGETDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanträde 1977-10-27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Mundebo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anmälan
till proposition om åtgärder för att främja de mindre och medel­stora foretagens
utveckling såvitt avser budgetdepartementets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1  
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
beskattningsområdet möter småföretagen särskilda problem. Kapi­talbeskattningen,
dvs. förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattningen av ka­pital som har nedlagts i
småföretag, kan medföra en betydande extrabe­lastning på dessa företag och kan
därigenom hämma deras utveckling. Pro­blemet har redan tidigare uppmärksammats
av statsmaktema. Genom lagstiftning år 1970 infördes provisoriska lättnader i
kapitalbeskattningen för ägare av småföretag. År 1974 omarbetades reglema. Vid
riksdagsbe­handlingen år 1974 uttalades emellertid att frågan inte kunde anses
ha fått sin slutgiltiga lösning och att framför allt problemen vid
generationsväxling i små och medelstora företag återstod att lösa.
Företagsskatteberedningen (Fi 1970:77) fick tilläggsdirektiv i enlighet med
riksdagens önskemål. En arbetsgmpp inom beredningen har lagt fram ett förslag
till lösning av arvs-och gåvoskatteproblemen vid generationsskiften. Under
remissbehand­lingen av förslaget har förts fram starka önskemål om lättnader
även i för­mögenhetsbeskattningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag anser det angeläget
att dessa kapitalskattefrågor snarast får en till­fredsställande lösning. Det
förslag som har lagts fram av arbetsgruppen och de upppslag som har framkommit
vid remissbehandlingen har det ge­mensamt att de medför stora tekniska
komplikationer eller bryter ganska tvärt mot nuvarande beskattningsprinciper.
Jag anser att ytterligare utred­ningsmaterial behövs innan man prövar lösningar
av det slaget. I det föl­jande föreslår jag en kraftig utbyggnad av de
nuvarande lättnadema vid be­skattningen av kapital i sådana småföretag som
driver rörelse, jordbmk el­ler skogsbmk. Fortsatt utredningsarbete får visa om
andra lösningar på sikt är mer ändamålsenliga. 1   Riksdagen 1977178. 1 saml.
Nr 40. Bilaga 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section477&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section478&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kommer också att ta upp vissa andra beskattningsfrågor
som särskilt berör småföretagen. År 1976 infördes särskilda regler för
inkomstbeskatt­ning av vissa småföretag, s. k. fåmansföretag. Reglerna har
kritiserats från olika synpunkter och jag avser att föreslå att de justeras i
vissa avseen­den. Efter samråd med chefen för handelsdepartementet kommer jag
ock­så att ta upp frågan om utvidgning av rätten till extra avdrag vid inkomst­taxeringen
för vissa exportkreditkostnader. Slutligen kommer jag att föror­da smärre
tekniska justeringar av de regler som gäller för egenföretagares avdrag för s.
k. egenavgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad särskilt beträffar kapitalbeskattningen finns, somjag
nyss nämnde, redan i dag regler som innebär att tillgångar nedlagda i vissa
småföretag be­handlas gynnsammare än andra förmögenhetstillgångar.
Lättnadsreglerna omfattar dels företag som drivs i direktägd form, dels företag
som drivs ge­nom bolag vars aktier inte är noterade på börs och inle heller
omsätts på kapitalmarknaden. De berörda företagen har i vissa sammanhang beteck­nats
som familjeföretag. 1 det följande kommer jag dock att använda ut­trycket
småföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nu gällande reglerna om beskattning av kapital i småföretag
innebär i princip att tillgångar som har nedlagts i ett småföretags rörelse,
jordbruk eller skogsbruk får värderas med utgångspunkt i inkomstskatteförfatt­ningarnas
bestämmelser. Vid kapitalbeskattningen godtas alltså den av­skrivning av
inventarier och nedskrivning av lager som skulle ha kunnat medges vid
inkomsttaxeringen. Lättnaderna tillkom genom lagstiftning år 1974 (prop.
1974:98, SkU 1974: 38, rskr 1974:259, SFS 1974:311-320).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 samband med att propositionen behandlades begärde
riksdagen på för­slag av skatteutskottet att regeringen skulle ge
företagsskatteberedningen tilläggsdirektiv. Beredningen borde i ett större
sammanhang utreda möjlig­heterna att ändra kapitalbeskattningen så att bl. a.
generationsväxlingar i småföretagen underlättades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beredningen fick den 28 juni 1976 tilläggsdirektiv i
enlighet med riksda­gens önskemål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 oktober 1976 överlämnade företagsskatteberedningen till
chefen för fi­nansdepartementet promemorian (Ds Fi 1976:10) Särskilda
skattelättnader för familjeföretag. Promemorian hade utarbetats av en särskild
arbets­gmpp inom beredningen'. I promemorian föreslås bl.a. att en småföreta­gare
under sin aktiva tid skall kunna få sätta av medel till ett s. k. arvsskat­tekonto.
Sådana avsättningar föreslås bli avdragsgilla vid inkomsttaxering­en och värdel
av kontot skall inte heller redovisas som tillgång vid förmö­genhetstaxeringen.
Om de avsatta medlen används för annat ändamål än att betala arvs- eller
gåvoskatt, skall medlen återföras lill beskattning. Vidare föreslås att den som
ärver eller genom gåva övertar ett småföretag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Generaldirektören Sten Walberg, ordförande, samt
experterna, kammarrättsasses­sorn Per Anclow, jur. dr Bertil af Klercker,
länsrådet Carl-Gustaf Petersson samt ci­vilekonomen Jan Werding.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section479&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section480&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skall få avdrag vid inkomsttaxeringen för den arvs- eller
gåvoskatt som be­löper på företaget och inte täcks av medel på
arvsskattekontot. 1 prome­morian föreslås även ökade möjligheter till eftergift
av arvs- eller gåvoskatt och anstånd med betalningen av sådan skatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av
kammarkollegi­et, riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket (RSV), Göta
hovrätt, kam­marrätten i Göteborg, Stockholms tingsrätt, Malmö tingsrätt,
Göteborgs tingsrätt, länsstyrelsema i Stockholms, Södermanlands, Kronobergs,
Kal­mar, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Värmlands, Örebro,
Västemorrlands och Västerbottens län. Centralorganisationen SACO/SR,
Familjeföretagens förening, Fideikommissariemas intresseorganisation.
Föreningen auktoriserade revisorer (FAR), Landsorganisationen i Sverige (LO),
Lantbrukamas riksförbund (LRF), Stockholms handelskammare. Svensk
induslriförening. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska företagares
riksförbund. Svenska handelskammarförbundet. Svenska revi­sorsamfundet,
Sveriges advokatsamfund, Sveriges grossistförbund, Sveri­ges hantverks- och
industriorganisation (SHIO), Sveriges industriförbund, Sveriges
köpmannaförbund. Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR), Tjänstemännens
Centralorganisation (TCO), Svenska försäkrings­bolags riksförbund och
Trädgårdsnäringens riksförbund (TRF). Skrivelser har även inkommit från Skånes
handelskammare och Sveriges jordägare­förbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Kalmar län har till sitt yttrande fogat ett
yttrande från Kalmar läns handelskammare. Länsstyrelsen i Malmöhus län har till
sitt yttrande fogat yttrande från kronofogdemyndigheten i Malmö samt från
Skånes handelskammare. LRF hänvisar till yttrande av Lantbrukamas
skattedelegation. Stockholms handelskammare, SAF, Svenska försäk­ringsbolags
riksförbund - utom såvitt avser försäkringsfrågor - samt Sve­riges
industriförbund och Sveriges köpmannaförbund hänvisar till yttrande av
Näringslivets skattedelegation. Familjeföretagens förening och SHIO har avgetl
gemensamt yttrande. LO har till sitt yttrande fogat ett yttrande från Svenska
metallindustriarbetareförbundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Nuvarande regler m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1 Kapitalskatterna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1.1 Nuvarande skattelättnader&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid kapitalbeskattningen, dvs. förmögenhets-, arvs- och
gåvobeskattning­en, behandlas kapital som har nedlagts i småföretag gynnsammare
än and­ra tillgångar. Dessa särskilda skattelättnader motiveras främst av att
kapi­talet, så länge det arbetar i företaget, inte på samma sätt som andra tiU-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section481&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section482&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gångar
är omedelbart tillgängligt för ägarens privata konsumtion. Lättna­der av detta
slag infördes första gången i samband med 1970 års skattere­form. Dessförinnan
togs vid kapitalbeskattningen inte hänsyn till att tUl­gångar innehades eller
brukades på olika sätt. Reglerna hade provisorisk karaktär och innebar att s.
k. arbetande kapital undantogs från den skatte­skärpning som annars inträffade
på grund av 1970 års lagsliftning (prop. 1970:71, BevU 1970: 41, rskr 1970:
231, SFS 1970:170-174). De provisoris­ka reglerna var i allt väsentligt desamma
för arvs- och förmögenhetsbe­skattningen. En lång rad förutsättningar var
uppställda. Företaget skulle utgöra viss minsta del av ägarens sammanlagda
förmögenhet, han skulle vidare ha sin huvudsakliga inkomst från förvärvskällan
och om han ägde flera förvärvskällor skulle det finnas ett naturligt samband
mellan dem. Fö­retaget fick inte ha ett värde överstigande 2 milj. kr. Vidare
skulle företa­gel till 75 % ägas av högst tio fysiska personer. Om dessa
förutsättningar var uppfyllda, reducerades det skattepliktiga
förmögenhetsvärdet med 25 % av den del av förmögenheten som översteg 500000 kr.
Vid arvsbe­skattningen var skattelättnaden i stället utformad som en villkorad
rätt till eftergift med 10 % av arvsskattens storlek.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
provisoriska reglerna visade sig snart ha vissa inte avsedda effekter.
Bestämmelsema ersattes år 1974 (prop. 1974:98, SkU 1974:38, rskr 1974:259, SFS
1974:311-312) med de regler som fortfarande gäUer. Enligt dessa upptas
tUlgångar i jordbruk, skogsbruk eller rörelse till det lägsta värde som skulle
ha kunnat godtas vid inkomstbeskattningen. Enligl en spärregel skall dock minst
60 % av företagsförmögenheten beräknad enligt de tidigare reglerna redovisas
till beskattning. För vissa slag av till­gångar infördes specialbestämmelser.
Sålunda fick skogskontomedel och andra avsättningar vid kapitalbeskattningen
tas upp till halva värdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Senare
under år 1974 vidgades lättnadema till att omfatta även gåvoskat­ten (prop.
1974:185, SkU 1974:65, rskr 1974:406, SFS 1974:1053). Här gäller numera i stort
sett samma bestämmelser som vid förmögenhets- och arvsbeskattningen. Vissa
spärrar är uppställda för att hindra skatteflykt. Bl. a. fordras att gåvan
avser all givarens rätt till förvärvskällan och att gå­van är utan förbehåll.
Skattelättnaden går förlorad om företaget avyttras inom fem år. Ny gåva anses
då föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
ett tillägg år 1976 (prop. 1975/76:193, SkU 1975/76:62, rskr 1975/76: 381, SFS
1976: 331-335) ändrades reglerna för att hindra inte av­sedda skattelättnader i
fråga om byggmästarnas lager av fastigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skattelättnaderna
medges oberoende av om verksamheten drivs i direkt­ägd form eller i bolagsform.
Företag vars aktier eller andelar är noterade på börs eller eljest föremål för
omsättning på kapitalmarknaden är emeller­tid undantagna från
skattelättnaderna. Börsnoterade aktier och andelar värderas efter börskursen.
För värderingen av icke börsnoterade aktier har riksskatteverket (RSV) utfärdat
anvisningar (RSV Dt 1976:15).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
på inkomstbeskattningens område finns regler som kan sägas be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section483&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section484&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;akta
familjeföretagens kapilalskatteförhållanden i vissa situationer. De be­stämmelser
i 35 § 3 mom. nionde stycket kommunalskattelagen (1928:370, 35 § 3 mom. ändrad
senast 1976:343). KL, som har införts för att förhindra s.k. intema
aktieöverlåtelser, är försedda med en möjlig­het till dispens. I vissa fall har
dispens medgetts för att underlätta genera­tionsskiften eller för att göra det
möjligt för arvingarna efter en företags­ägare att få fram medel för betalning
av arvsskatt. I detta sammanhang kan också nämnas möjligheten att för sådana
ändamål få dispens från låneför­budet i aktiebolagslagen (1975:1385, ändrad
senast 1977: 709).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om
arvsbeskattningen finns speciella regler som rör tid och sätt för skattens
betalning. Sedan länge har det varit möjligt att få anstånd med skattens
betalning eller att betala den med annat än kontanter. Dessa reg­ler gäller i
princip alla skattskyldiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 52 § 1 mom. lagen
(1941:416) om avsskatt och gåvoskatt, AGL (52 § 1 mom. ändrad senast 1975:133),
skall arvs- eller gåvoskatt betalas inom sex veckor från det att skatten har
fastställts. Arvsskatten fastställs av allmän underrätt i samband med
registrering av bouppteckningen. Bo­uppteckningen skall normalt inges till
rätten senast fyra månader efter dödsfallet. Gåvoskatten fastställs av
länsstyrelse med ledning av gåvo­deklaration som skall inges senast den 15
februari året efter det gåvan mottogs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 55 § AGL kan under
vissa förutsättningar anstånd medges med betalning av skatten. Om kontanter och
lätt realiserbara tillgångar i ett dödsbo inte överstiger den dubbla arvsskatt
som boet skall förskjuta eller om det i annat fall föreligger avsevärd
svårighet för någon som är skatt­skyldig enligt AGL att betala hela skatten,
kan anstånd medges. Beskatt­ningsmyndighet får inte medge anstånd för längre
tid än tio år, medan rege­ringen däremot kan medge att skatten betalas under 20
år. Medges anstånd skall nöjaktig säkerhet ställas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Normalt
betalas arvsskatten kontant. Betalning kan emellertid också ske på annat sätt.
Enligt 52 § 2 mom. första stycket AGL kan i fråga om arvs­skatt, som skall
betalas av dödsbo, efter tillstånd av beskattningsmyndig­heten halva skatten få
erläggas genom bl. a. skuldebrev med inteckningssä­kerhet. Om den arvsskatt som
dödsboet skall förskjuta överstiger 20000 kr., kan dessutom intill skattens
halva belopp börspapper godtas som be­talningsmedel. I praktiken leder anstånd
och rätten att betala med annat än kontanter vanligen till samma resultat för
den skattskyldige. Från formell synpunkt är reglema dock strängare i
anståndsfallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
56 § AGL finns en annan regel som kan få stor betydelse vid genera­tionsväxlingar
i småföretag. Enligt detta lagrum efterges nämligen skatten, om den som har
förvärvat egendom genom arv, testamente eller gåva avli­der inom ett år från
det att skattskyldighet inträdde. För nyttjanderätter och liknande periodiska
förmåner är eftergiftsmöjligheterna något större. Här är tiden satt tUl fem år,
men eftergiften omfattar då bara en del av skat­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section485&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section486&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1.2  Utredningsförslaget&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt direktiven var huvuduppgiften för utredningen att
föreslå sådana ändringar som behövs för att underlätta generationsväxlingar i
familjeföre­tag, dvs. att så långt möjligt söka undanröja de konsekvenser av
kapitalbe­skattningen som försvårar ett ägarskifte utan försäljning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppen har utformat sina förslag med utgångspunkt i
den situa­tion som uppkommer vid en familjeföretagares död. Värdet av företaget
kommer då att beläggas med arvsskatt. Huruvida arvingarna skall kunna överta
företaget beror i hög grad på deras möjligheter att få fram medel till
arvsskattens betalning. Till skillnad från ägare av aktier i börsnoterade bo­lag
kan ägare av familjeföretag inte skaffa fram pengar till arvsskatten ge­nom att
sälja en del av aktierna. Även möjligheterna till lån är begränsade.
Situationen blir därför vanligen den att hela eller större delen av arvsskat­ten
måste betalas med det ärvda företagets avkastning. Denna avkastning skall
emellertid först inkomstbeskattas. Till följd av progressiviteten vid den
statliga inkomstbeskattningen torde inte sällan krävas en avkastning på ca fyra
å fem gånger arvsskattens belopp för att finansiera förvärvet. Motsvarande förhållanden
inträder om generationsväxling sker genom gå­va.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppen framhåller att en smidig generationsväxling
kräver åtgär­der redan under företagarens aktiva tid. Medel kan behöva avsättas
för att möta en kommande arvs- eller gåvobeskattning. Utrymmet för sådana åt­gärder
beror självfallet på de årliga skatter och avgifter som skall erläggas. 1 denna
del inverkar förmögenhetsskatten, som också måste betalas med beskattade medel.
Även här framtvingar progressiviteten vid inkomstbe­skattningen mycket stora
uttag ur företaget för skattens betalning och minskar således utrymmet för
andra åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 promemorian redovisas ingående de lönsamhetskrav som
kapitalskat­terna medför för familjeföretagen. De totala kraven på räntabilitet
på eget kapital före skatt för att täcka uttag för kapitalskatter och nödvändig
kapi­talbildning för företagets tillväxt anges i några undersökta typfall bli
ca 30-40 % för ett företag med ett skattemässigt värde på 1 milj. kr. För ett
förelag med ett värde på 5 milj. kr. anges räntabilitetskravet till 30-50 %. 1
promemorian nämns som jämförelse att genomsnittlig faktisk räntabilitet på eget
kapital inom gruppen industriföretag med 50-99 anställda för pe­rioden
1970-1974 var 25 % före skatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
promemorian görs vidare en jämförelse mellan skalteeffektema för, å ena sidan,
den företagare som vill behålla ett företag eller ta över det i sam­band med
arv eller gåva och, å andra sidan, den företagare som i stället säl­jer det.
Åtminstone fram till 1976 års ändringar av realisationsvinstbe­skattningen
framstod det enligt arbetsgmppen som mer lönande att sälja. Skatten kom då att
beräknas på 10 % av köpeskillingen medan återstoden av vinsten var skattefri.
Genom 1976 års ändringar i realisationsvinstbe­skattningen har förhållandet
mellan alternativen generationsväxling och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section487&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section488&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;försäljning något förskjutits till nackdel för
försäljningsalternalivet. Allt­jämt kvarstår emellertid att detta alternativ
oftast är det mest lockande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppen har sett som en uppgift att så långt möjligt
söka skapa ba­lans mellan skatteeffekterna vid fortsatt drift av ett
familjeföretag och ef­fekterna vid en avyttring. Härav följer enligt
arbetsgruppen att framtida skattelättnader inte lämpligen kan utformas alltför
restriktivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppens förslag till lösning av
generationsväxlingsproblemen i familjeföretag har fått följande utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslagen bygger på att de nuvarande skattelättnaderna
behålls. De fö­reslagna reglerna tar sikte på i stort sett samma lyper av
företag som om­fattas av de gällande bestämmelserna. Vissa närmare
preciseringar har emellertid varit erforderliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det första skall skattelättnaderna bara medges
familjeföretag i egent­lig mening, dvs. företag med en viss ägarkoncenlration.
Man har definierat familjeföretag som ett företag där minst 30 % ägs av en
person i förening med make och barn. Än vidare har man reserverat de föreslagna
lättnader­na till sådana skattskyldiga som äger en inte alltför obetydlig del
av företa­get. Endast den som i förening med make och äger minst 20 % av
företaget skall vaia berättigad till skattelättnader. Huvudprincipen i
förslaget är att arvsskatt för familjeföretag eller del därav skall kunna
betalas med obe­skattade inkomster, dvs. alt avdrag vid inkomsttaxeringen skall
kunna er­hållas för medel som är avsedda för betalning av arvsskatt eller har
erlagts i arvsskatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skattelättnaderna är olika utformade under ägarens livstid
och vid hans frånfälle. Under ägarens livstid får avsättningar göras till s. k.
arvsskatte­konton. Medlen skall sättas in på särskild bankräkning. Dessa
avsättningar skall vara avdragsgilla vid ägarens inkomsttaxering. Den som på
nyss angi­vet sätl äger ett familjeföretag eller del därav föreslås få sätta av
ett belopp motsvarande 10 % av sin andel i företaget, dock högst 2 % per år. En
för­utsättning för avsättningsrätt är att värdet av familjeföretaget eller den
skattskyldiges del därav uppgår till minst 200000 kr. De medel som har av­satts
skall sedan användas för att betala den arvs- eller gåvoskatt som kan bli aktuell
vid ett generationsskifte. Under tiden fram till dess får fonderna också den
effekten att förmögenhetsbeskattningen av företaget dämpas. Fonderna skall
nämligen inte heller behöva redovisas som tillgång vid för­mögenhetstaxeringen.
De skall ändå kunna få användas som säkerhet för lån som företaget tar upp. Om
däremot fonderna används på annat sätt el­ler om företaget säljs skall
innestående medel genast återföras till beskatt­ning. Detsamma gäller om ägaren
flyttar utomlands. Vissa försäljningar till närstående eller anställda skall
dock inte utlösa inkomstbeskattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid arvs- och gåvobeskattningen får fonderna användas till
betalning av skatt utan att inkomstskatt behöver erläggas. Det kan emellertid
tänkas att den föregående innehavaren inte har kunnat göra avsättningar i
tillräcklig omfattning, något som framför allt kan förmodas bli fallel under de
första&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section489&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section490&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;åren efter det att de nya reglerna trätt i kraft. Vid
ägarens frånfälle medges därför ytterligare lättnader. Om företaget tillskiftas
en arvinge skall denne ha rätt till ett årligt avdrag vid sin inkomsttaxering
med 5 % av den arvs­skatt som har erlagts för företaget och som inte täcks av
arvsskattefond. För alt avdrag skall medges på detta sätt måste den återstående
arvsskat­ten uppgå lill minst 20000 kr. Anståndsreglerna i arvsskattelagen har
an­passats härtill. Säljer arvingen företaget inom fem år efter sitt förvärv
skall bäde fondmedlen och avdragsbeloppen återföras till beskattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om dödsboet säljer företaget skall likaså fonderna
inkomstbeskattas. Vid gåva skall i allt väsentligt samma regler gälla. Vissa
begränsningar har föreslagits med tanke på riskerna för missbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avsättning till fond eller avdrag för arvsskatt får inte
ske med större be­lopp än som motsvarar inkomsten från företaget. Avdragsrätten
får alltså inle användas lill att skapa underskott i förvärvskällan. Likaså
skall skat­telättnader bara medges fysiska personer som är bosatta i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppen har även tagit upp en del andra frågor som
har samband med familjeföretagens kapilalskatteförhållanden. Bl. a. föreslås
att den nu­varande tidsgränsen för arvs- eller gåvoskattefrihet vid täta
dödsfall ut­sträcks. Dödsfall inom en tioårsperiod skall kunna beaktas. Om
mottaga­ren dör inom ett år efter sitt förvärv skall liksom nu hela arvsskatten
efter­ges. Vid dödsfall därefter skall eftergiften minskas med ett belopp som
ut­gör en tiondel för varje helt år som förflutit efter dödsfallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som nyss påpekats föreslås att anståndsreglerna i AGL
ändras. Bl. a. skall arvinge, testamentstagare eller gåvotagare som förvärvar
ett småfö­retag eller del därav få rätt tili anstånd med skattens betalning
under 20 år. I anslutning härtill föreslås att även aktier i förelaget skall
kunna godtas som säkerhet, åtminstone upp till beskattningsvärdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppens förslag bygger, som redan har nämnts, på
att de nuva­rande kapitalskattelättnaderna behålls. En ändring föreslås
emellertid. Ar­betsgruppen framhåller att de gällande reglerna i viss mån
missgynnar jordbruken, eftersom i dessa fall fastigheterna vanligen utgör den
domine­rande delen av tillgångarna och höjningar av taxeringsvärdet slår
kraftigt. Arbetsgruppen föreslår att jordbruksfastighet skall få redovisas till
75 % av taxeringsvärdet vid kapitalbeskattningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppen har även tagit upp en inkomstskattefråga som
har an­knytning till de nuvarande värderingsreglema vid kapitalbeskattningen.
Om byggnader och inventarier genom arv eller testamente förvärvas sam­tidigt
med deii verksamhet i vilken de används skall som tillgångarnas an­skaffningsvärde
anses överlåtarens inkomstskattemässiga restvärde, såvi­da inte stämpelskatt
vid förvärv på grund av arv eller testamente har be­räknats på grundval av
lägre belopp (punkt 3 sjunde stycket och punkt 5 tredje stycket av
anvisningarna till 22 § och punkt 3 b sista stycket och punkt 7 sjätte stycket
av anvisningama till 29 § KL). Arbetsgruppen före­slår här att den tidigare
ägarens restvärde skall övertas av den nye ägaren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section491&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section492&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;även om arvsskatten har beräknats på ett lägre värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen föreslås att fideikommiss vid
förmögenhetsbeskattningen skall värderas enligt reglerna för nyttjanderätt i
stället för som nu enligt reglerna för äganderätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:190.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1.3 Remissyttrandena Allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget har fått ett blandat mottagande. Med ett par
undantag anser remissinstanserna att skattelättnader måste medges för att lösa
familjefö­retagens kapitalskatteproblem. De remissinstanser som representerar
det allmänna bedömer emellertid de framlagda förslagen som alltför komplice­rade.
De instanser som företräder näringslivet anser all förslagen är otill­räckliga,
främst därför att man inte har tagit hänsyn till förmögenhetsskat­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO och TCO ställer sig kritiska till tanken på särskilda
skatteregler för vissa kategorier av skattskyldiga. LO anser att de speciella
problemen med familjeföretagens kapitalskatter i stället bör lösas genom någon
form av värdesäkra lån. TCO menar att reglerna om anstånd med arvsskattens be­talning
i stället bör ändras. Kanimarräiten i Göteborg anser det vara en brist att den
remitterade promemorian inte innehåller någon principiell dis­kussion om värdet
av att ett familjeföretag behålls inom samma familj från generation till
generation. Utan en sådan diskussion är det enligt kammar­rätten inte möjligt
att bedöma om förslagen är ändamålsenliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I övrigt har. som nyss påpekats, remissinstanserna i regel
ställt sig posi­tiva till tanken på att särregler måste finnas för att lösa
familjeföretagens kapitalskatiesituation. Meningarna går emellertid isär om den
närmare ut­formningen av sådana bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genomgående
har stark kritik riktats mot den valda tekniska lösningen i stort. RSV, som
avstyrker förslaget, anser att det skulle medföra ett bety­dande administrativt
merarbete för taxeringsmyndigheterna såväl i fiåga om den skattemässiga
bedömningen som i fråga om kommunikation med andra myndigheter. RSV framhåller
att förslaget innebär bl.a. att taxe­ringsmyndigheterna skall beräkna storleken
av den arvsskatt som belöper på ett ärvt småföretag samt understryker att den
personal som i dag hand­lägger inkomsttaxeringen har förhållandevis ringa
insikter om arvs- och gå­voskatten. Liknande synpunkter framförs från flera
länsstyrelser. Enligt länsslyrelsen i Stockholms län bör inte
skattelagstiftningen ytterligare kompliceras om det är möjligt att uppnå i
huvudsak samma effekt på ett enklare sätt. Länsstyrelsen anser att det från
systematisk och skatterättslig synpunkt är betänkligt att för vissa personer
införa avdragsrätt avseende svensk allmän skatt. Länsstyrelsen i Södermanlands
län anser de föreslag­na reglerna med sin detaljrikedom vara tekniskt
komplicerade och därför utredningskrävande och svårkontrollerbara. TOR finner
förslagen mycket komplicerade och påpekar att förenklingar i skattesystemet
efteriysts i oii-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section493&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section494&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ka sammanhang. Kaniniarrällen i Göteborg framhåller
svårigheterna för de skattskyldiga att tillämpa de föreslagna reglerna och
nämner att den som förrättar arvskiften måste ha mycket kvalificerade insikter
i regelsy­stemet för att arvingar inte skall gå miste om betydande delar av de
före­slagna skatteförmånerna. Kainmarkoltegiet anser det vara uteslutet alt det
invecklade maskineri som föreslås skall kunna fungera med mindre det inom varje
länsstyrelse tillsätts en övervakare för varje fall då den före­slagna lagen om
särskilda skattelättnader är tillämplig. Från länsstyrelse­håll betonas också
svårighetema för taxeringsnämnderna att beräkna arvs­skatten. Vidare pekar man
på de problem som kan uppkomma närdet gäl­ler att i tiden samordna underrätts
anståndsbeslut med avdragsprövningen i taxeringsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De instanser som företräder näringslivet är mer positivt
inställda till för­slagen. LRF anser att arbetsgruppens analys på ett
övertygande sätt har vi­sat att många familjeförelagare inte kan driva sitt
företag vidare utan tvingas sälja det till utomstående. Det framlagda förslaget
är enligt LRF ett förtjänstfullt arbete och de praktiska
tillämpningssvårigheter som förslaget kan medföra är inte sådana att de utgör
hinder för lagstiftning. LRF påpe­kar också att svårigheterna inte bör
överdrivas med hänsyn till det ringa antalet fall som berörs. Familjeföretagens
jörening anser att förslagen skulle underlätta generationsskiften i flertalet
medelstora familjeföretag och att de positiva effekterna pä framför allt några
års sikt bör bli betydan­de. Svensk industriförening finner förslagen
konstruktiva och anser att de bör läggas till grund för lagstiftning. Även
Näringslivets skaitedelegation anser förslaget väl ägnat att underlätta
generationsväxlingar i familjeföre­lag och tillstyrker alt det genomförs. RRV.
Göta hovrätt, SACOISR, FAR, Svenska företagares riksförbund. Svenska
revisorsamfundei, Sveriges ad­vokatsamfund, Sveriges grossistförbund och TRF
ställer sig också positiva till förslagen i stort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skattelättnadernas närmare utformning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtskilliga remissinstanser ställer sig kritiska till den
föreslagna avdrags­rätten för arvs- och gåvoskatt och till förslaget att
taxeringsmyndigheterna skall pröva hur stor del av arvsskatten som belöper på
den skattskyldiges förvärv. Man anser att taxeringsmyndigheterna kommer att
ställas inför stora svårigheter. Flera remissinstanser föreslår därför andra
lösningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kammarkollegiet
anser att skatteskalorna vid förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattningen bör
utformas så att inga nödlösningar av det slag som arbetsgruppen har föreslagit
blir behövliga. Näringslivets skattedelegation framhåller att den under årens
lopp skärpta kapitalskattenivän fått konse­kvenser i form av bl. a. minskad
investeringsvilja, ökade finansieringssvå­righeter, lägre tillväxttakt,
utströmning av kapital och kunnande till utlan­det, skärpta
betalningssvårigheter samt försämrad likviditet och soliditet. Delegationen
anser att man bör pröva ett system med proportionell förmö-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section495&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section496&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;genhetsskati och skattefrihet för lager. Genomförs sådana
mer generellt verkande åtgärder behövs enligt delegalionen inga specialregler
av den typ som f. n. finns eller som har föreslagits av arbetsgruppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO anser att småföretagare bör betala skatt efter samma
regler som and­ra skattskyldiga. De speciella problemen för dessa företag bör
lösas genom åtgärder utanför skatteområdet. Lö vill däremoi stödja lösningar
som, med bibehållande av en för alla lika arvs- och gåvoskattelagstiftning, un­derlättar
ägarskiften i familjeföretag. LO nämner som en tänkbar lösning att den som
förvärvar ett företag erhåller ett lån, som inte skulle behöva amorteras så
länge han behåller företaget. Vid arv eller gåva skulle lånet kunna motsvara arvs-
eller gåvoskatten. Lånet skulle skrivas upp i takt med aktiernas värdestegring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna i Stockholms samt Göteborgs och Bohus län
anser den föreslagna avdragsrätten alltför komplicerad och förordar att man i
stället sänker den skatt som belöper på företaget eller företagsdelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flera
remissinstanser anser också att man bör inrikta lättnaderna direkt på
kapitalskatterna och inte blanda in inkomstskatten. RSV anser den lämpligaste
lösningen vara en form av eftergift helt eller delvis av kapital­skatten. Malmö
tingsrätt samt länsstyrelserna i Södermanlands, Malmö­hus. Skaraborgs,
Värmlands och Väslernorrlands län anser också att ge­nerationsväxlingsproblemen
bör lösas inom lamen för kapitalskatterna. Länsstyrelserna i Kronobergs, Kalmar
och Örebro län ifrågasätterom inte en förmånligare skatteskala bör införas vid
arv och gåva av familjeföretag. Länsstyrelsen i Västerbottens län förordar
andra lösningar och nämner bl.a. ett system med arvsskaltereverser. Även från
näringslivets sida har man pekat på vissa tekniska problem. Familjeföretagens
förening anser att förslaget ytterligare komplicerar ett redan krångligt
skattesystem. Kopp­lingen mellan inkomstskatt och arvs- och gåvoskatt är
principiellt tveksam och praktiskt besväriig att tillämpa för såväl enskilda
som berörda myndig­heter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som redan har nämnts påtalar vissa remissinstanser att
förmögenhets­skatten inte har behandlats. Länsstyrdsen i Skaraborgs län
beklagar att arbetsgruppen inte har haft tillfälle att utreda möjligheterna
till ytterligare lindring av förmögenhetsskatten på arbetande kapital. Samma
uppfaltning redovisar FA/? och Svenska företagares riksförbund. Länsstyrelsen i
Väs­terbottens län anser likaledes att förmögenhetsskatten bör lindras och
nämner möjligheten att över huvud taget inte ta ut sådan skatt förrän kapi­tal
tas ut ur företaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Familjeföretagens förening anser att förmögenhetsskatten -
i likhet med vad som föreslagits beträffande arvs- och gåvoskatt - bör få
erläggas med obeskattade medel. Enligt LRF gäller de skäl som i förslaget
anförts för lättnader vid arvs- och gåvobeskattningen i lika hög grad den
årliga för­mögenhetsbeskattningen. Enligt Svensk industriförening bör
tillgångar som arbetar i familjeföretag inte förmögenhetsbeskattas. Skånes
handels-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section497&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section498&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kaniniare framhåller att förmögenhetsskatleproblemet i dag
är lika allvar­ligt som generationsväxlingsproblemet för en rad av de företag
som berörs av förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några av de nu nämnda remissinstanserna anser också att
åtgärder be­hövs för att underlätta för en utomstående att förvärva
familjeföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskilda frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna definitionen av familjeföretag och
familjeföretagare har tagits upp av flera remissinstanser. RSV, länsstyrelsen i
Kronobergs län. Kallnar läns handelskaniniare, länsstyrdsen i Malmöhus län,
Skånes luiii-ddskainmarc, SACOISR, Fainiljejöretagcnsförening, LRF,
Näringsliyels skatteddegalion. Svenska företagares riksjörbund och TRF anser en
upp­mjukning motiverad. Förslaget godlas däremot av länsstyrdsen i Väster­hoitens
län och Fideikoniinissariernas intresseorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget om arvsskattekonton har fått ett blandat
mottagande. RSV an­ser att bestämmelserna i denna del är oklara och kan
missbrukas. Liknan­de kritik har framförts av kammarrätten i Göteborg,
länsstyrelserna i Stockholms. Kalmar. Malmöhus och Skaraborgs län. TOR menaratt
kon­tot ger möjlighet till en resultalutjämning. som knappast har samband med
kapitalskatterna. Länsslyrelsen i Stockholms län framhåller också svårig­hetema
att i vissa fall kontrollera all kontot inte används som säkerhet för
privatlån. Länsstyrelsen i Malmöhus län nämner som ett alternativ till
arvsskattekonton en lösning som innebär att man skulle medge avdrag vid
inkomsttaxeringen för premier avseende en särskild skatteförsäkring. Även Svenska
försäkringsbolags riksförbund diskuterar en sådan lösning och anser att
bestämmelser om arvsskatteförsäkring bör införas som ett komplement till
reglerom arvsskatlekonto.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Västernorriands län ifrågasätter om inte rätten till av­drag för avsättning
till arvsskattekonto bör utvidgas och avdragsrätten för erlagd arvsskatt i
stället sänkas i motsvarande grad. Även Familjeföreta­gens jörening och Svensk
induslriförening anser en utvidgning av avdrags­rätten motiverad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även de av utredningen uppställda beloppsspärrarna -
200000 kr. resp. 20000 kr. - har kritiserats. RSV. kaniniarrätten i Göteborg
ochlänsstyrd-scn i Kronobergs län pekar på olika tröskeleffekter. Beloppens
höjd kritise­ras även av länsstyrelserna i Kalmar och Södermanlands län. TOR,
Fa-iniljejörelagens jörening, LRF, Näringslivets skatteddegalion. Svensk in­duslriförening
och Svenska företagares riksförbund. KammarkoUegiet på­talar också avsaknaden
av maximibelopp och menar att man därigenom avlägsnat sig frän utgångspunkten,
nämligen att underlätta generations­växlingar i mindre och medelstora företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag att jordbruksfastighet skall få tas
upp till 75% i stället för 100% av taxeringsvärdet har också fält ett blandat
mottagande. RSV framhåller att förslaget förstärker spekulationen i sådana
fastigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section499&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section500&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget avstyrks av bl. a. länsstyrelserna i Stockholms.
Södermanlands. Malmöhus och Skaraborgs län samt TCO. Länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län anser däremot att motsvarande reducering bör ske beträffande
rörelsefastigheter. LRF godtar också förslaget och nämner som ytterligare skäl
för lättnad den latenta skatteskuld som. med de nya reglerna för be­skattning
av realisationsvinster, vilar på fastighetsvärdena. Fidcikoiriniis-saiienias
intresseorganisation och Sveriges jordägareförbund har liknan­de åsikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna ändringen i fråga om avskrivningsunderlaget
vid vissa benefika förvärv lämnas utan erinran av RSV. LRF anser det angeläget
att förslaget genast genomförs och får retroaktiv verkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna utvidgningen av skattefriheten vid täta
dödsfall tillstyrks av bl. a. Malmö lingsrän. Göteborgs lingsräit ifrågasätter
om inte den fö­reslagna regeln av praktiska skäl bör begränsas något.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RSV ifrågasätter lämpligheten av förslaget om lindrigare
förmögenhets­beskattning av fideikommiss. Enligt Fideikoniinissariernas
intresseorgani­sation är förslaget välgrundat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2 De särskilda beskattningsreglerna för fåmansföretag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.2.1
AUmänt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;År 1976
infördes särskilda bestämmelser för beskattning av s. k. fåmans­företag samt
företagsledare och delägare i sådana företag (prop. 1975/76:79, SkU 1975/76:28,
rskr 1975/76:171, SFS 1976:85-87). Med få­mansföretag avses i första hand
aktiebolag, ekonomisk förening och han­delsbolag vari aktiema eller andelarna
till övervägande del ägs - direkt el­ler genom förmedling av juridisk person -
av en fysisk person eller ett få­tal fysiska personer. Vissa företag vars
verksamhet är uppdelad på verk­samhetsgrenar som är oberoende av varandra
räknas också som fåmansfö­retag, nämligen om en person genom aktie- eller
andelsinnehav, avtal eller på därmed jämförligt sätt har den reella
bestämmanderätten över en sådan verksamhetsgren. Som företagsledare anses den
eller de personer som till följd av eget eller närstående persons aktie- eller
andelsinnehav i företaget eller annan liknande grund har väsentligt inflytande
i företaget eller - i frå­ga om företag som är uppdelat på självständiga
verksamhetsgrenar - den som har den reella bestämmanderätten över viss verksamhetsgren
och självständigt kan förfoga över dess resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom 1976
års lagstiftning reglerades beskattningskonsekvenserna när ett fåmansföretag
hyr lokaler av företagsledaren eller lämnar lån till honom och när delägare
träffar avtal med företaget om köp och försäljning av egendom. Lagstiftningen
innehöll också regler som begränsade möjlighe­terna att vid inkomsttaxeringen
fördela företagsinkomsten mellan företags­ledaren och hans make och barn.
Vidare infördes bestämmelser om be­skattning av bilförmåner i fåmansföretag och
om företagets rätt till avdrag för avsättningar för tantiem o. d. till
företagsledaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section501&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section502&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De bestämmelser som rör företagsledare och delägare
omfattar i regel också närstående till dem. Begreppet närslående omfattar
föräldrar, far-och morföräldrar, make. avkomling eller avkomlings make. syskon
eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skaltskyldige eller nå­gon
av nämnda personer är delägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På förslag av regeringen lindrades villkoren för fördelning
av företagsin-komsl mellan företagsledare och hans make och barn under hösten
1976 (prop. 1976/77:41. SkU 1976/77:12. rskr 97. SFS 1976:1094-1098).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det följande redogörs särskilt för reglema om
bilförmåner och tantiem­avsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2.2 Beskattning av bilföriiiån&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I KL finns - bortsett från en speicalregel för
fåmansföretag som lillkom genom 1976 års lagstiftning och som strax skall
behandlas - inte nägra sär­skilda regler för värdering av förmånen att för
privat bmk få utnyttja en bil som tillhör arbetsgivaren. Däremot finns i 42 S
andra stycket KL en allmän bestämmelse att värdet av produkter, varor eller
andra naturaförmåner, som ingår i lön eller annan inkomst, skall beräknas efter
ortens pris. Till ledning för 1977 års taxering har RSV utfärdat dels allmänna
anvisningar för värdering av bilförmån vid inkomst av tjänst, dels särskilda
anvisningar som avser nyssnämnda specialregel för fåmansföretag och andra
regler för beskattning av sådana företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt de allmänna anvisningarna (RSV Dt 1976: 27) bör
förmånsvärde­ringen i första hand ske med utgångspunkt i den disponerade bilens
pris­klass och den privata körsträckan. De i anvisningarna upptagna värdena,
vilka är uppställda i tabellform, är i princip avsedda att motsvara vad det
skulle ha kostat att äga och utnyttja en bil under motsvarande förhållan­den.
Som exempel kan nämnas att förmånsvärdet av en arbetsgivaren till­hörig bil i
35000-kronorsklassen (t.ex. en Saab 99 eller en Volvo i 240-klassen) skall
beräknas till 7 100 kr. vid en årlig körsträcka på 1000 mil. Vid en årlig
körsträcka på 2 000 mil uppgår förmånsvärdet i denna prisklass till 10600 kr.
Tabellvärdena är emellertid inte tillämpliga om bilenuppen-barligen har
anskaffats huvudsakligen för förmånshavarens privata bruk. Enligt anvisningarna
bör i ett sådant fall normalt, allt efter bilens använd­ning, hela eller större
delen av den bilkostnad som påförts arbetsgivarens rörelse tas till beskattning
hos förmånshavaren som bilförmånsvärde. Det har särskilt utsagts att
förmånsvärdena skall tillämpas oavsett om arbetsgi­varen tillhandahåller egen
bil eller s. k. leasingbil.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 anvisningarna understryks vidare att de i tabellen
upptagna värdena är avsedda som riktvärden och att de i vissa fall bör kunna
jämkas uppåt eller nedåt. Det påpekas samtidigt att jämkning som regel inte bör
ske endast på basis av sådana mera allmänt hållna uttalanden av förmånshavaren.
som denne inte har förmått göra sannolika. Om den årliga körsträckan för pri­vat
körning över- eller understiger i tabellen angivna körsträckor gäller att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section503&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section504&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förmånsvärdet i moisvarande mån skall justeras. 1
anvisningarna uttalas dock att värdet inte utan särskilda skäl bör tas upp
lägre än till det i tabel­len angivna beloppet för 500 mils körning. Har
förmånstagaren ersatt ar­betsgivaren med visst belopp för att åtnjuta förmånen,
bör förmånsvärdet sänkas med motsvarande belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I anvisningarna konstateras slutligen att det kan antas,
att nöjaktig ut­redning ofta inte kommer att föreligga beträffande omfattningen
av den pri­vata körningen och att det därför blir nödvändigt att bygga på en
schablon­regel. I enlighet härmed börenligt anvisningama — i sådana fall då det
inle visas eller görs sannolikt, att körsträckan varit kortare eller längre,
och då inte anvisningarna i övrigt leder till en annan bedömning -
förmånsvärdet beräknas med utgångspunkt från en antagen årlig körsträcka
(privatkör-ning) av I 000 mil.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den genom 1976 års lagstiftning införda specialregeln för
jåinansjörelag återfinns i 42 S tredje stycket KL. Enligt denna regel skall,
såvitt gäller fö­retagsledare i fåmansföretag eller honom närstående person,
vid beräkning av värde av bilförmån anses som om bilen i privat bruk körts
minst I 000 mil.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 den proposition som låg till grund för lagstiftningen
framhöll föredra­ganden att det ofla är mycket svårt för taxeringsmyndigheterna
att klarläg­ga hur mycket en bil har använts i tjänsten och hur mycket den har
använts privat (prop. 1975/76: 79 s. 79). Detta ansågs gälla särskilt
beträffande bilar som kan disponeras av företagsledare i ett fåmansföretag
eller någon ho­nom närstående person. Det fanns däiför för dessa fall behov av
en särre­gel för att minska utrymmet för obehöriga skattefördelar.
Föredraganden framhöll vidare att minimiregeln kunde ses som ett utiryck för
att själva rätten att disponera bilen är mer värd för en företagsledare i ett
fåmansfö­retag än för en annan anställd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som redan
nämnts har RSV till 1977 års taxering ulfärdal .sär.skilda an­visningar för
heskallning av fånian.sförcUig in.in. (RSV Dl 1976:35). An­visningarna
innehåller bl. a. ett avsnitl som behandlar värdering av förmän av fri bil och
den nyssnämnda minimiregeln i 42 § tredje stycket KL. I det avsnittet lämnas
bl.a. följande föreskrifler. Med arbetsgivaren tillhörig bil jämställs sådan bil
som arbetsgivaren hyrt exempelvis genom s. k. leasing­avtal. Om det i företaget
finns flera bilar som kan disponeras av företagsle­daren eller någon honom
närstående person men endast en av bilarna har kommit lill användning, bör
beskattningen av denna förmån beräknas med utgångspunkt från den bil som
faktiskt har använts. I anvisningarna sägs vidare att beskattning av förmån att
få utnyttja en företaget tillhörig bil inte heller bör ske om något faktiskt
utnyttjande inte har förekommit till följd av exempelvis handikapp o. d. eller
om det har förelegat någon annan om­ständighet som har omöjliggjort privat
nyttjande. Den omständigheten att företagsledaren eller någon honom närstående
person innehar en egen per­sonbil för privat bruk bör enligt anvisningarna
endast i vissa särskilda fall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section505&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section506&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;medföra att undantag görs från minimivärderingen. Som
exempel på fall där avsteg kan göras nämns att företagets bil uteslutande är
avsedd för verksamheten och har utnyttjats så att privat nyttjande i prakliken
har omöjliggjorts. En förutsättning är dock att dessa förhållanden kan styrkas
t. ex. genom uppgifter ur en körjoumal eller annan liknande uppgifl. Enligt
anvisningama kan vidare jämkning ske om det faktiska nyttjandet för pri­vat
bruk är lägre än 1 000 mil till följd av att dispositionsrätten varit begrän­sad
under året. t. ex. om bilen i inte obetydlig omfattning har utnyttjats för
prival bruk även av andra anställda i företaget. Jämkning bör även göras om
bilen inte har kunnal utnyttjas under hela året. dvs. om bilen har för­värvats
eller avyttrats under året. Om en bil har anskaffats huvudsakligen för
företagsledarens eller någon honom närslående persons privata bruk bör
slulligen enligt anvisningama värdet av förmånen inte beräknas lägre än vad som
motsvarar i företagel avdragna bilkostnader till den del dessa belöper på det
privata nyttjandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anvisningarna för beskattning av fåmansföretag behandlar
också be­skattningskonsekvenserna om företaget anskaffar en dyrare bil än som
är nödvändigl för verksamheten. 1 sådant fall skall enligt anvisningarna av­drag
vägras företaget för den del av kostnaderna för bilen som överstiger beräknade
kostnader för en till verksamheten anpassad bil. Finns sådan fö­retagsledare i
företaget som har kunnat utnyttja bilen även för privat bruk, bör i stället ett
belopp motsvarande nämnda del av kostnadema tas till be­skattning hos denne. I
vissa fall skall företagsledaren följaktligen beskattas såväl för kostnaden för
sitt privata nyttjande (bilförmån värderad enligt de allmänna anvisningarna)
som för den del av kostnaderna för resor i företa­gets verksamhel som
överstiger vad som motsvarar normala bilkostnader i verksamheten. Anvisningarna
innehåller föreskrifter till ledning för pröv­ningen av om en viss bil är att
anse som för dyr i förhållande till den bedriv­na verksamheten. Vidare lämnas
riktlinjer för beräkning av del belopp som skall läggas till värdet av
företagsledarens bilförmån i de fall då bilen har varit dyrare än nödvändigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2.3 Avdrag för lantietnavsätlningar o. d.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rörelsedrivande fåmansföretag har i praxis vanligen fått
avdrag för lön till aktieägare, som har företagsledande ställning, utan att
lönens storlek ifrågasatts av beskattningsmyndigheterna. Beträffande lön till
aktieägare, som inte är företagsledare, har viss prövning skett av lönens
skälighet. Fö­retag som inte är rörelsedrivande har schablonmässigt fått avdrag
högst med belopp som motsvarar viss procent av bruttointäkterna. Inom nu an­givna
gränser har fåmansföretagen kunnat avpassa lönen till företagsledare och
delägare så att någon beskattningsbar vinst inte har uppkommit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har varit vanligt all fåmansföretagen i bokslutet
gjort skuldavsätt­ningar som har avsett lön, lönetillskott, tantiem o.d. till
företagsledaren. Enligt tidigare gällande regler fick företaget avdrag för
ersättningen vid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section507&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section508&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;laxeringen för det beskattningsår som avsättningen avsåg.
I fråga om före­tagsledarens beskattning gällde - liksom i dag - att beloppet
enligt 41 § KL skulle las till beskattning vid taxeringen för det
beskattningsår då be­loppet blev tillgängligt för lyftning. Denna förutsättning
ansågs inte upp­fylld förrän beloppet var känt och bestämt till sin storlek,
dvs. i regel först när räkenskaperna hade avslutats och bokslutet var upprättat.
Resultatet blev att företagsledaren i regel beskattades för ersättningen först
året efter det då företaget fick avdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I betänkandet (SOU 1975: 54) Fåmansbolag konstaterade
förelagsskatte­beredningen att skuldreserveringar avseende tantiem, lönetillskott
m. m. till delägare särskilt i de mindre aktiebolagen hade använts för all
nollställa rörelsens resultat och att bolaget-delägarna på detta sätl -
samtidigt som dubbelbeskattningen undveks - hade kunnat skaffa sig en
skattekredit. Någon motsvarande möjlighel fanns inte för egenförelagare eller
delägare i handels- och kommanditbolag. Beredningen framhöll att avsättningarna
medförde betydande kontrollproblem, i synnerhet då bolagel hade tilläm­pat
brutet räkenskapsår. Föratt uppnå överensstämmelse mellan aktiebo­lag och
övriga företagsformer föreslog beredningen att reserveringar för obetalda
löneförmåner och därmed jämförliga kostnader avseende aktie­ägare skulle tas
upp som intäkt hos aktieägaren redan för det år för vilket avsättningen hade
gjorts i bolagets räkenskaper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid remissbehandlingen av beredningens förslag framhölls
bl.a. att det kunde bli svårt att fastställa storleken av tantiemet för visst
år i sådan tid att aktieägaren kunde redovisa det i sin självdeklaration för
året i fråga. Man efterlyste därför särskilda regler om anstånd med
självdeklaration i dessa fall och bestämmelser som skulle göra det möjligt att
i efterhand jus­tera deklarationen. Vidare ansågs problem uppkomma beträffande
den preliminärskatl som belöpte på tantiemet. Man underströk också behovet av
särskilda regler som möjliggjorde komplettering och justering av de kontroll-
och arbetsgivamppgifter som bolaget skulle lämna beträffande aktieägaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 prop.
1975/76:79 anförde föredraganden att det framstod som otill­fredsställande att
aktiebolag - till skillnad mot t. ex. företag som drevs un­der enskild firma -
skulle få skattekredit genom att göra reserveringar för tantiem och liknande
skulder. Han ansåg dock att den av beredningen före­slagna lösningen var
förenad med betydande praktiska svårigheter. Han föreslog att bestämmelserna om
rätt beskattningsår för bolagets avdrag i stället skulle ändras på så sätt att
det föreskrevs alt avdrag för tantiem o. d. från aktiebolag till företagsledare
eller honom närstående personer skulle få göras först under det år då
utbetalning har skett. 1 en riksdagsmotion (1975/76:1040) yrkades att
företagsskatteberedningens förslag efter vissa kompletteringar skulle läggas
till grund för lagstiftning. Riksdagen följde dock propositionen (SkU 1975/76:28,
rskr 171). Den nya bestämmelsen om rätt beskattningsår för avdrag för
tantiemavsättningar o. d. har tagits in &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2   Riksdagen 1977178. I saml. Nr 40. Bilaga 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section509&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section510&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i punkt I av anvisningarna till 41 § KL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksskatteverket (RSV) har i sina anvisningar för
tillämpningen av de nya reglerna om beskattning av fåmansföretag (RSV Dt 1976:
35) behand­lat bl. a. frågan om avdrag för tantiem och liknande ersättning.
Härmed av­ses enligt anvisningama ersättning som har fastställts med
utgångspunkt från verksamhetens resultat men däremot inte t.ex.
provisionsersältning o. d. enligt sådant prestationsavtal som inte äf beroende
av verksamhetens resultat. Som tantiem anses inte heller vad som enligt
särskild författning eller på annan jämförlig gmnd utgör lönekostnad för
räkenskapsåret, t. ex. ersäitning för sedvanlig semesterlön,
arbetsgivaravgifter och andra löne­beroende kostnader. Med tantiem jämställs
däremot vad som vid räken­skapsårets utgång av överskott av bolagets verksamhet
gottskrivs före­tagsledare i fåmansföretag. Avdrag för sådan ersättning till
företagsledare eller honom närstående person medges enligt anvisningama. om
beloppet har utbetalats eller på annat därmed jämförligt sätt har gjorts
tillgängligt för lyftning före räkenskapsårets utgång. Normalt fär beloppet
anses tillgäng­ligt för lyftning i samband med gotiskrivningen. Skatteavdrag
skall därvid i förekommande fall göras på beloppet och kontrolluppgift lämnas,
öm be­loppet tillgodoförls företagsledare eller honom närslående på sådani sätt
bör företagel medges avdrag under motsvarande räkenskapsår. Ersätt­ningen skall
i samband härmed redovisas såväl i löneredovisning för inbe­talning av
källskatt som på kontrolluppgift för samma år. I annal fall skall, om avdrag
yrkas för sådan ersättning, utredning lämnas som visar eller på annat sätt
styrker att utbetalning har skett före räkenskapsårets utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3 Extra avdrag för exportkreditkostnader&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.1 Allmänt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regler om extra avdrag vid inkomsttaxeringen för
exportkreditkostna­der infördes är 1973 (prop. 1973:126. SkU 1973: 43. rskr
1973:255). Regler­na tillkom för att i ett läge där flera länder på olika sätt
subventionerade ex­portkreditgivningen skydda vitala exportintressen och
säkerställa att de svenska företagens konkurrensläge vid kapitalvaruexporl inle
allvarligt försämrades i förhållande till andra länders företag (prop. 1973:126
s. 30). Exportkreditstödet fick en tidsbegränsad karaktär. Föredraganden fram­höll
att man borde fortsätta ansträngningarna att nå fram till internationel­la
överenskommelser som förhindrade att statliga kreditsubventioner på­verkade
enskilda företags konkurrensmöjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;År 1975 ändrades reglerna i vissa avseenden (prop.
1975/76:72, SkU 1975/76: 22. rskr 1975/76:100). De nya reglerna är tillämpliga
på avtal som ingås under tiden den I oktober 1975-den 31 december 1979. De
innebär att exportkreditstöd i form av ett extra avdrag vid inkomsttaxeringen
kan medges under i huvudsak följande förutsättningar. Exporten skall kunna
anses ha väsentlig beydelse från samhällsekonomisk och sysselssättnings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section511&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section512&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;polilisk synpunkt. Anledning skall finnas till anlagande
att konkurrent om exporten har tillgång till utländskt kreditstöd. Exporten
skall avse kapital­vara och exportkredit skall lämnas köparen för mer än
hälften av köpeskil­lingen, dock minst I milj. kr. Vidare skall exportkrediten
ha en löptid av minst tvä och högsl lio år och finansieras hos bank eller
kapitalmarknads-institut till en ränta som överstiger den som utgår enligt
exportkrediiavta-let. Stödet innebär att - vid sidan av vanliga
omkostnadsavdrag - ett ext­ra avdrag medges vid den statliga och komniunala
inkomsttaxeringen med ett belopp som motsvarar skillnaden under
beskattningsåret mellan den ränta som den skattskyldige har erlagt vid
finansiering av exportkrediten (refinansieringsränlan) och den ränta som han
har uppburit enligt export-kreditavtalet (exportkrediträntan). Avdraget får
dock högst uppgå till 4% av den del av exportkrediten som inte är återbetald
vid beskattningsårets ingång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det följande behandlas särskilt kraven att exporten
skall avse kapital­vara och att krediten skall uppgå lill minst I milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.2    Varor för vilka exportkreditstöd kan utgå&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Exportkreditstöd i form av extra avdrag kan endasl ulgå
vid export av kapitalvaror som har sålts för användning i del land vartill
försäljning skett eller — vid underleverans - sålts för användning i det land
vartill huvudle­verantörens försäljning skett. Varken i lagtext eller
förarbeten finns någon definition av begreppel kapitalvara. Vid genomförandet
av 1975 års änd­ringar förelåg en promemoria från Sveriges exportråd och
Sveriges Indu­striförbund därdet bl. a. föreslogs att kapitalvambegreppet
skulle tolkas så att konsultuppdrag hänfördes till stödberättigad export. I
propositionen framhöll föredraganden att det i framtiden liksom lidigare borde
ankomma på regeringen att pröva vad som avses med kapitalvara. Han underströk
dock samtidigt att begreppet enligt hans mening inte kunde ges så vid­sträckt
tolkning att del omfattade även rena konsultuppdrag (prop. 1975/76:72 s. 10).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.3 Stödets begränsning lill exportkrediter av viss
onifiiltning&lt;br&gt;
Ursprungligen krävdes för rätt till avdrag att exportkredit lämnades för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;minst 2 milj. kr. 1 prop. 1975/76:72 framhöll
föredraganden alt det borde fordras att en exportkreditaffär var av en viss
storiek för att den skulle uppfylla kravet på samhällsekonomisk belydelse och
arbetsmarknadspoli­tiska effekter. Enligt hans mening saknades därför anledning
att sänka mi­nimigränsen för exportkredit. Vid riksdagsbehandlingen av
propositionen framlades förslag om att sänka gränsen till 0,5 milj. kr. för att
öka möjlighe­terna för mindre och medelstora företag att komma i åtnjutande av
stödet. Riksdagen beslöt all faslslälla minimigränsen till I milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section513&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section514&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4 Schablonavdrag för egenavgifter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;År 1976 infördes nya regler om avdrag vid
inkomsttaxeringen för s.k. egenavgifter. dvs. allmän arbetsgivaravgift och
socialförsäkringsavgifter som utgår på egenföretagares inkomster (prop. 1975/76:178.
SkU 1975/76:68. rskr 1975/76:408 och SFS 1976:460-461 samt prop. 1976/77:41.
SkU 1976/77:12. rskr 1976/77:97 och SFS 1976:1094-1098). De nya reglerna
innebär all egenavgifter som belöper på inkomst av rörel­se och
jordbruksfastighet dras av som omkostnader i förvärvskällan och inte - såsom
tidigare - i form av allmänt avdrag. Vid taxeringen för visst beskattningsår
medges ett s.k. schablonavdrag för de egenavgifter som hänför sig lill
beskattningsåret i fråga. Avdraget beräknas på ett underlag som motsvarar den
skattskyldiges nettointäkt av rörelse eller jordbruks­fastighet, beräknad
enligt lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt (ändrad senast 1977:573).
minskad med dels sjukpenning, dels underskott av an­nan rörelse som den
skattskydlige har bedrivit resp. av annan jordbruks­fastighet som han har
brukat. Schablonavdraget utgör i regel 10% av den del av underlaget som inte
överstiger IOOOO kr., 20% av den del av under­laget som överstiger IOOOO kr.
men inte 100000 kr. och 15 % av överskju­tande del av underlaget. För vissa
skattskyldiga utgör avdraget dock bara 4% av underlaget. Till denna gmpp hör
skatlskyldig som har fyllt 65 år vid utgången av årel före taxeringsåret eller
som har åtnjutit förtidspension el­ler hel ålderspension enligt lagen (1962:
381) om allmän försäkring i decem­ber månad året före taxeringsåret och inte
omfattas av vissa särbestämmel­ser i 15 kap. 2 S samma lag. Hit hör vidare
skatlskyldig vars inkomst ute­slutande eller så gott som uteslutande omfattas
av s. k. likställighetsavtal. Nu nämnda skattskyldiga påförs inte annan
egenavgift än allmän arbetsgi­varavgift. Det lägre avdraget gäller också för
skattskyldig, som inte är in­skriven i allmän försäkringskassa vid utgången av
året näst före taxerings­året, eftersom sådan skattskyldig betalar väsentligt
lägre egenavgifter än övriga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De sluiliga egenavgifter som påförs för visst
beskattningsår avstäms mot tidigare medgivet schablonavdrag. Om de slutliga
avgifterna är större än schablonavdraget, får överskjutande belopp dras av vid
påföljande taxe­ring. Har schablonavdrag medgetts med högre belopp än de
slutliga avgif­terna, tas skillnadsbeloppet upp som intäkt vid den följande
laxeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De nya
reglerna om schablonavdrag tillämpades första gången på 1976 års inkomster.
Procentsatserna för egenavgifteina åren 1976-1978 fram­går av följande
uppställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section515&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section516&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=81 colspan=2 valign=top style='width:60.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Procenlsalscr&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.7pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.2pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9.6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.7pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6.2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8.3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8.3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.7pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 1.75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 1.75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.2pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0,25'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0.25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.0pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(2.0)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(2.0)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändainål&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sjukförsäkringen Folkpensioneringen ATP&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:190.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsskadeförsäkringen Allmän arbetsgivaravgift&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Egenavgift enligt 4 S lagen (1968:419) om allmän
arbetsgivaravgift (4 S ändrad senasl 1976: 1097) tas endast ut på inkomsl som
överstiger vissl be­lopp. Är 1976 värdet avgiftsfria beloppet 18000 kr. Fr. o.
m. år 1977 upp­går det till 30000 kr. 1 det inre stödonuådel ärden allmänna
arbetsgivarav­giften under åren 1976 och 1977 nedsatt 0112%,. I prop. 1977/78:
54 har fö­reslagits att avgiften fr. o. m. den 1 janauri 1978 avvecklas hell
inom det in­re stödområdet och nedsätts till 2%. i övriga delar av landel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Föredraganden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1  Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På beskattningsområdet möter småföretagen och deras ägare
i dag sär­skilda problem som de börsnoterade bolagen och deras aktieägare inte
har. I många fall kan dessa skatteproblem verka hämmande på småföretagens
utveckling. Skattesystemet bör utformas så att sädana effekter motverkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F. n. pågåren omfattande översyn av skattesystemet.
Företagsskattebe-ledningen (Fi 1970: 77) ser över olika delar av företagsbeskattningen.
En huvuduppgift för beredningen är att pröva avvägningen mellan å ena sidan den
skatt som träffar företagens vinster och å andra sidan företagens möj­ligheter
till olika resultatreglerande dispositioner. Vidare skall beredning­en bl.a.
göra en avvägning mellan vinstbeskattningen och olika
produk-lionsfaktorskatler. t.ex. arbetsgivaravgifterna. 1972 års
skatteutredning (Fi 1972:02) utreder främst frågan om fysiska personers
beskattning. Ut­redningsuppdraget omfattar även kapitalbeskattningen. Båda
utredningar­na skall enligt tilläggsdirektiv ha avslutat sitt arbete i november
i år. I delta läge bör man undvika lagstiftningsåtgärder som direkt föregriper
resultatet av utredningsarbetet. Å andra sidan får utredningsarbetet givetvis
inte hindra att angelägna åtgärder genomförs redan nu i avvaklan på resultatet
av utredningarnas arbeie.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalbeskattningen, dvs. förmögenhets-, arvs- och
gåvobeskattning­en, är ett område där småföretagens situation f. n. är särskilt
besvärlig. För att beiala förmögenhetsskatten på del kapital som arbetar i
företaget måste&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:184.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' I princip fr. o.m. 1.7.1977. - Enl. prop. 1977/78:54.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section517&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section518&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ägaren - i de fall då företaget bedrivs i aktiebolagsform
- ofta göra slora löneuttag, som innebär en avsevärd belastning på förelaget
och kan även­tyra dess fortsatta drift. På motsvarande sätt kan arvs- och
gävobeskatl-ningen framtvinga så pass betydande löneuttag att
generationsskiften i dessa företag starkt försvåras och i vissa fall
omöjliggörs. Resultatet av ka­pitalskattereglerna kan bli sådant all fortsatt
drift inte framstår som me­ningsfull. I stället kan en försäljning bli en
ekonomiskt sett mer tilltalande lösning. Åtskilliga småförelag har också kommii
alt köpas upp av invest­mentbolag eller andra slörre företag. Bl. a. för att
hindra en sådan utveck­ling medgav statsmakterna år 1970 särskilda
kapitalskattelättnader för vis­sa småföretag. År 1974 omarbetades reglerna. På
gmnd av bl. a. den skärp­ta progressionen vid inkomstbeskattningen och de
inflatoriska värdeök­ningarna har lättnadema visal sig inle längre vara
lillräckliga för att lösa småföretagens kapitalskatleproblem. Det är därför
nödvändigl alt vidta yt­terligare åtgärder. Kapitalskattereglerna måste
utformas så all de inle hindrar eller onödigtvis försvårar fortsall drift i
småföretagets form. Prin­cipen bör enligl min mening vara alt en fysisk person
skall kunna driva ett småföretag så att avkastningen ger - förutom en rimlig
inkomst att leva av - även medel för att betala sådana skatter som kan sägas
vara omedelbart anknutna till företaget. Med hänsyn till betydelsen av all
främja nyföreta­gande och ett dynamiskt och livskraftigt näringsliv bör
åtgärder för att lindra beskattningen av det arbetande kapitalet i småföretag
vidtas ome­delbart, och jag kommer i det följande att föreslå sådana åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till grund
för mina överväganden om ändrade kapitalskallelällnader lig­ger en promemoria
som har utarbetats av en arbetsgrupp inom företags­skatteberedningen.
Utredningsuppdraget var i enlighet med riksdagens önskemål att försöka
underlätta generationsskiften i småföretag. Arbets­gruppen inriktade helt
naturligt sitt arbete på arvs- och gåvoskatterna. Un­der remissbehandlingen och
i den allmänna debatten under senare år har emellertid frågan om förmögenhetsbeskattningen
av dessa företag kommit i förgrunden. Enligt min mening ärdel också angeläget
att åtgärder snabbt vidtas beträffande förmögenhetsskatten. F. n. saknas det
utredningsunder­lag som skulle behövas för mer genomgripande principiella
ändringar i nu­varande system. De förslag somjag nu lägger fram beträffande
kapitalbe­skattningen innebär därför i första hand en kraftig utvidgning av
nuvarande lättnader. Förslagen tar sikte på att lösa de akuta problemen och
därige­nom underlätta fortsatt drift av småföretag och generationsskiften i
sådana företag. Sedan ytterligare utredningsmaterial erhållits, får bedömas om
andra lösningar på sikt kan vara mer ändamålsenliga. 1 detta sammanhang vill
jag också framhålla att mina förslag inte berör de särskilda problem som kan
uppkomma för den som avser att överta ett småföretag genom köp. En fysisk
person som är villig och lämplig att köpa ett småföretag kan ha svårt att få
fram de medel som behövs för att täcka köpeskillingen. Åven om han lyckas
finansiera köpet genom lån, kan han på grund av mar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section519&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section520&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ginalskatleeffekterna tvingas att ta ut en betydande
överlön från företaget för att klara amorteringarna. Chefen för
ekonomidepartementet lägger i dag fram förslag till ändrade riktlinjer för
Företagskapital AB. Syftet med förslaget är bl. a. att underlätta för enskilda
personer att överta småföre­tag. Vidare föreslår chefen för
justitiedepartementet att möjligheterna till dispens från låneförbudet i
aktiebolagslagen (1975:1385. ändrad senast 1977:709) utvidgas. Åven det
förslaget har till syfte bl.a. att underiätta övertagandet av småföretag. 1
olika sammanhang har framförts önskemål om att åtgärder i samma syfte skulle
vidtas även på beskattningsområdet. Sådana åtgärder aktualiserar dock en rad
principiella och tekniska frågor. Enligt min mening bör inle bara
kapitalbeskattningen bli föremål för ytter­ligare utredning. Även frågan om
ändringar i skattereglerna för att under­lätta enskilda personers köp av
småföretag bör utredas. Detsamma gäller en del andra närliggande frågor, t.ex.
möjligheterna att via beskattnings­reglerna underlätta småföretagens
kapitalanskaffning. Jag avser att ta upp dessa utredningsfrågor när
företagsskatteberedningen och 1972 års skatle­utredning har redovisat sina
betänkanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från småföretagens sida har i olika sammanhang framförts
önskemål om ändringar i företagsbeskattningen. Önskemålen har avsett bl. a.
småföreta­gens möjligheter till konsolideringsåtgärder och resultatutjämning
samt ut­taget av arbetsgivaravgifter. Dessa och liknande frågor har ett
omedelbart samband med företagsbeskattningens utformning i stort. Enligt min me­ning
bör frågor av detta slag inte nu behandlas särskilt för småföretagens del.
eftersom detta skulle innebära ett direkl föregripande av företagsskat­teberedningens
arbete. 1 ett par andra avseenden bör ändringar dock redan nu kunna göras
beträffande småföretagens inkomstbeskattning. År 1976 infördes på förslag av
beredningen särskilda beskattningsregler för vissa småföretag, de s.k.
fåmansföretagen. På initiativ av den nuvarande rege­ringen ändrades reglerna i
vissa avseenden under hösten 1976. främst så­vitt avsåg beskattningen av
egenföretagares medhjälpande make och barn. I det följande kommer jag att ta
upp frågan om ytterligare justering av be­skattningsreglerna för småföretag.
Vidaie kommer jag efter samråd med chefen för handelsdepartementet att föreslå
viss utvidgning av rätten till särskilt avdrag för exportkreditkostnader. Jag
kommer även att föieslå smärre tekniska justeringar av de regler som gäller för
egenföretagares av­drag för s. k. egenavgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2 Kapitalbeskattningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2.1 Allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De svårigheter som kapitalskatterna ger upphov till för
familjeföretagen kan enklast beskrivas på följande sätt. Skatterna på
förmögenheter, arv och gåvor utgår enligt progressiva skalor. Vid
inkomstbeskattningen tar man inte hänsyn till om kapitalskatt skall eriäggas.
Detta betyder att kapi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section521&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section522&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;talskatl måste betalas med beskattade inkomster. Utöver
uttaget för sin egen konsumtion måste en företagsägare - om han inte vill sälja
företaget eller lägga ner driften - årligen la ut medel till
förmögenhetsskatten ur sill förelag. På motsvarande sätt mäste den som ärver
eller får ett företag i gå­va ta medel ur företaget för att betala arvs- eller
gåvoskatten. Eftersom även inkomstskatten är starkt progressiv, kommer dessa
uttag all träffas av höga marginalskattesatser. Sammanlagt innebär detta att
man i för fa­miljeförelagare inle ovanliga inkomstlagen får räkna med löneuttag
pf' minst 4 ä 5 gånger kapitalskattens belopp. Belastningen på företaget ökas
ytterligare genom att arbetsgivar- eller egenavgifter beräknas på de uttagna
medlen. Allt detta medför alt kraven på lönsamhet i förelagen kan bli så höga
all de frän förelagsekonomiska utgångspunkter framsiår som orealis­tiska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsmakterna har också lidigare uppmärksammat de nu
beskrivna för­hållandena. I samband med 1970 års skattereform infördes för
första gäng­en specialbestämmelser för förmögenhets- och arvsbeskatlning av
sådant kapital som var nedlagt i familjeföretag. Dessa regler hade provisorisk
ka­raktär och ersattes år 1974 med mer permanenta regler. Reglerna utsträck­tes
senare lill alt avse även gåvoskatten. De nuvarande bestämmelserna bygger på
inkomslskalteförfallningarnas värderingsnormer och medför all lager och
inventarier får tas upp lill belopp som är belydligt lägre än de verkliga
viirdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,Även de regler som infördes år 1974 fick i viss mån
karaktär av proviso­rium. Under riksdagsbehandlingen av de föreslagna reglerna
uttalade näm­ligen skatteutskottet i sill av riksdagen godtagna betänkande
bl.a. att fa­miljeföretagens kapitalskattcsituation inle hade fåll sin slutliga
lösning ge­nom regeringens förslag. Framför allt borde frägan om vilka åtgärder
som erfordras för att underlätta problemen vid generationsväxlingar ytterligare
imdersökas. En sådan imdersökning har. som redan tidigare nämnts, nu gjorts av
en arbetsgrupp inom förelagsskatteberedningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppens förslag tar i första hand sikte på att lösa
kapitalskatte­problemen i samband med generationsväxlingar. Detta var också
uppgif­ten enligl direktiven. Förslaget innebäi' i korthet att den som ärver
ett före­tag skall få avdrag vid inkomsttaxeringen för den arvsskatt som
belöper på företaget. Föratt möjliggöra en smidig generationsväxling föreslås
även att viss avsättning med obeskattade medel skall få ske under
innehavsliden. Denna avsätlningsrält är begränsad till högst 10%. av företagets
värde. Ef­tersom sådana avsättningar inte skall förmögenhetsbeskattas. får
ägaren en viss lättnad även vid den årliga förmögenhetsbeskattningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningsförslaget har fått ett blandat mottagande. I
allmänhet har man ställl sig förslående till all kapitalskattelältnader är
nödvändiga. Den kritik som har framförts kan sammanfattas på följande sätt. De
remissinstanser som företräder del allmännas inlressen har ansett förslagen
lekniskt alltför krångliga för att kunna hanteras av skattemyndigheterna. Även
de remiss-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section523&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section524&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;instanser som representerar näringslivet har framfört
likartade invändning­ar. Men från detta håll har kritiken framför allt tagit
sikle pä att problemen kring förmögenhetsbeskattningen inle löses genom
utredningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del anserjag att utredningsförslaget i alll
väsentligt skulle lösa kapitalskatteproblemen kring generationsväxlingarna.
Enligt mångas me­ning är emellertid behovet av lättnader kanske t. o. m. större
vid den årli­gen återkommande förmögenhetsbeskattningen än vid
engångsföreteelser såsom arv eller gåva. Jag delar denna uppfattning. Samtidigt
som det är angeläget att generationsväxlingsproblemen får en tillfredsställande
lös­ning måste också situationen under företagarens aktiva tid beaktas. Den
skärpta progressionen vid inkomstbeskattningen i förening med de inflato­riska
värdeökningarna har under senare år bidragit lill att skärpa de pro­blem som
sammanhänger med förmögenhetsskatten. Nya regler bör alltså omfalta även denna
skatt. I nuvarande läge. där det gäller att snabbt lösa ett akut problem i
avvaktan på att vissa delar av kapitalskatteproblema-liken hinner utredas
ytterligare, är det angeläget att reglema görs enkla och blir lätta att
tillämpa både för enskilda och skattemyndigheter. Flera remissinstanser har
ansett att det föreliggande utredningsförslaget angåen­de arvs- och
gåvoskatterna är alltför komplicerat, bl. a. därför att det leder till att
inkomstskatlemyndigheter skall ta ställning till arvs- och gåvoskat­tefrågor
som normalt ligger utanför deras kompetens. Dessa invändningar mot förslaget
anserjag bärande. Med hänsyn till behovet av ett enkelt och lättillämpat system
bör de regler som nu genomförs så lång möjligt ges samma form vid
förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattningen och utfor­mas inom ramen för dessa
skatter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De förslag till lättnader somjag lägger fram i det
följande är avsedda att tillämpas både på företag som drivs i direktägd form
och på företag som drivs i bolagsform. I likhet med nuvarande lättnader
omfattar förslagen in­te företag vars aktier eller andelar är noterade pä börs
eller är föremål för liknande notering och inte heller andra företag vars
aktier eller andelar om­sätts på kapitalmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2.2 Lättnader vid förmögenhet sbeskattningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalskattelättnaderna bör enligt min mening utformas
med utgångs­punkt i förhållandena under familjeföretagarens aktiva tid och
alltså i första hand ta sikte på förmögenhetsbeskattningen. Som jag tidigare
har nämnt är det dock angeläget att lättnadema f. n. får en generell inriktning
och i allt väsentligt får samma utformning vid all kapitalbeskattning. Det är
därför önskvärt att nya regler om förmögenhetsskatten utformas så att de med
vissa kompletteringar kan användas även vid arvs- och gåvobeskatt­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från småföretagarnas sida har ibland yrkats att man helt
skulle undanta förmögenhet som har nedlagts i rörelse, jordbruk eller skogsbruk
från för­mögenhetsbeskattning. Mot en sådan lösning kan emellertid åtskilliga
in-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section525&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section526&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vändningar resas. Så långtgående skattelättnader kunde
måhända försva­ras så länge företagel inte byter ägare. Under den tid som
ägaren driver verksamheten kan det sägas att det nedlagda kapitalet saknar
särskilt eko­nomiskt värde för honom utöver den avkastning som företaget
lämnar. I fråga om avkastningen skulle inkomstbeskattningen vara tillräcklig.
Situa­tionen blir emellertid en annan när företaget säljs och ägaren uppbär en
kö­peskilling som han kan fritt disponera över. För att då inte åstadkomma re­sultat
som för andra inkomsttagare och förmögenhetsägare framstår som uppenbart
stötande skulle det bli nödvändigt att skärpa realisationsvinst-reglerna. För
att ett skäligt hänsynstagande till tidigare åtnjutna skatteför­måner skall bli
möjligt, torde del även fordras att realisationsvinstreglerna differentieras
med hänsyn till innehavstidens längd. Sådana bestämmelser blir inte bara
invecklade utan kan även ge nyckfulla resultat. Vidare skulle man få införa
särskilda övergångsbestämmelser i fråga om äldre företagsin­nehav. Modellen
lämpar sig inte heller särskilt väl för arvs- och gåvobe­skattningen. Den skulle
där få förses med möjligheter till en efterföljande beskattning om mottagaren
inom viss tid efter förvärvet avyttrar företaget. Med hänsyn till arvs- och
gåvobeskattningens nuvarande utformning är detta emellertid inte möjligt utan
en ingående detaljreglering med därav följande kontrollsvårigheter. Enligt min
mening kan knappast heller med fog göras gällande alt företagsförmögenheten
helt bör undantas från för­mögenhetsbeskattningen. Målet bör i stället vara att
undanröja de särskil­da svårigheter som denna beskattning ger upphov till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett annat uppslag som har förts fram bl. a. vid
remissbehandlingen är att beskatta företagsförmögenheter enligt en särskild och
gynnsammare tariff än den som gäller för andra tillgångsslag. Denna lösning har
emellertid en del tekniska olägenheter. Relativt komplicerade regler skulle få
införas för behandlingen av förmögenhet i småföretag. Det skulle inte räcka att
ta hänsyn till ägarens egna förhållanden utan man skulle även få ta ställning
till hur man i fortsättningen bör utforma samtaxeringen med make och barn. som
har del i företaget eller driver eget förelag. Om man ersätter nu­varande
skattelättnader med ett system med dubbla tariffer, blir effektema i
förhållande till nuvarande regler ojämna företagen emellan. Om man å andra
sidan behåller nuvarande skattelättnader i det nya systemet skulle man få en
dubbelform av skattelättnader som verkar onödigt invecklad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Somjag tidigare har nämnt beror familjeföretagens
kapitalskattesvårig-heler främst på att dessa skatter skall betalas med
beskattade medel. En lösning som då kunde förefalla naturlig skulle vara att
vid ägarens inkomst­taxering medge avdrag helt eller delvis för den
förmögenhetsskatt som be­löper på företaget. De erforderliga löneuttagen skulle
härigenom kunna sänkas avseväri. En sådan avdragsrätt bryter dock mot nuvarande
be­skattningsprinciper, eftersom fysisk person f. n. inle får avdrag för svensk
allmän skatt. Även bortsett härifrån är lösningen inte invändningsfri. Först&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section527&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section528&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vill jag nämna all den leder lill vissa ojämnheter. Ell
mindre företag ägt av en person med höga inkomster skulle nämligen kunna ge
slörre skattelätt­nader än ett större företag som ägs av en person med lägre
inkomsier. Vidare föruisätler en avdragsrätt av detta slag att
beskatiningsmyndighe­lerna skall kunna räkna ut hur mycket av den totala
förmögenhetsskatten som belöper på tillgångar i rörelse, jordbruk eller
skogsbruk. Delta skulle kräva detaljerade och med nödvändighet invecklade
regler, inte minsl i det fall då skattskyldig innehar aktier i ett småföretag
som vid sidan av t.ex. rörelse bedriver verksamhet som inte omfaltas av
skattelättnaderna. Lika­så uppkommer avsevärda svårigheter om den
skatteskyldige berörs av 80/85-procenlsregeln. Modellen är dessutom svår all
tillämpa vid arvs-och gåvobeskattningen. Utredningsförslaget bygger visserligen
på tanken all avdrag vid inkomsttaxeringen skall medges för arvs- och
gåvoskatt. För­slaget blev emellertid starkt kritiserat och bör enligt min
mening inle följas i den föreslagna formen. Jag vill slutligen framhålla att en
avdragsrält för förmögenhetsskall - i likhei med nägra av de lösningar somjag
tidigare har diskuterai - aktualiserar frågan om kompenserande skärpning i den
beskattning som sker när förelaget avyttras. Ett ställningstagande till den
frågan fordrar ytterligare utredningsunderlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En lösning
som har förordats av några remissinsianser bygger på tanken att den
kapitalskatt som belöper på ett företag inte omedelbart skall krävas ut av
ägaren. Statens skatteanspråk skulle anstå till dess företaget säljs. Även
borisett från de problem som en sådan lösning aktualiserar t.ex. i fråga om
krav pä ränta och ställande av säkerhet, kan den få mindre önsk­värda effekter.
Den förmögenhetsskatieskuld. som efter en längre inne­havstid skulle vila på
företaget, kan antas många gånger uppgå till sådana belopp all en försäljning
blir omöjlig. I varje fall skulle en sådan betydande skatteskuld säkert ge
upphov till försök att med mereller mindre konstlade medel eliminera den vid en
försäljning. Än vidare kräver denna till synes enkla modell åtskilliga
kompletteringar. Jag vill här nämna att särskilda regler behövs för
delförsäljningar samt vissa ägarskiften i samband med arv och gåva samt
bodelning i anledning av skilsmässa. Om inte särregler införs för en del av
dessa förvärv innebär modellen inte heller någon lös­ning på
generationsväxlingsproblemen i familjeföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En
ytterligare modell som har presenterats från bl.a. försäkringsföreta­gens sida
bygger på tanken att man skulle anknyla lätlnadsreglerna lill sär­skilda
arvsskalteförsäkringar. Vid sidan av de regler som arbetsgruppen föreslog
skulle avdrag medges för premier som betalades in på sådana för­säkringar.
Efiersom jag inle är beredd att nu förorda avdragsrätt för kapi­talskatter,
blir modellen inte aktuell. Dessutom vill jag påpeka att förslaget om
avdragsrält för premier skulle komplicera vår redan invecklade
försäk-ringsbeskatlning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har i det föregående velat belysa innebörden av några
förslag som har förts fram i fräga om kapitalbeskattningen av småförelag. De
redovisc&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;a-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section529&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section530&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;de förslagen återkommer i flera remissyttranden med något
olika variatio­ner. Gemensamt för förslagen är att de inte sällan medför
komplikationer av praktisk natur eller ganska tvärt bryter mot hävdvunna
skattemässiga principer. Somjag tidigare har nämnt fordras ytterligare
utredningsarbete innan man slutligt kan bedöma om någon av de föreslagna
modellerna i en eller annan form kan komma till användning på längre sikt. I
det arbetet får bl. a. göras avvägning mellan de skattelättnader som medges
under inneha­vet av ett företag och beskattningen när företaget avyttras.
Åtminstone tillsvidare är det enligt min mening angeläget att nya
skattelättnader får en sådan form att de någorlunda väl låter sig inpassas i
det gällande systemet. Detta gäller inte minst därför att man riskerar att
oavsiktligt öppna dörren för nya skatteflyklsåtgärder. om man utan noggrann
utredning slår in på helt nya vägar inom detta område. Också av praktiska och
administrativa skäl är det önskvärt att så långt möjligt kunna använda redan
beprövade metoder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening bör utgångspunkten f n. vara att
lättnaderna skall ta sikte på att lindra kapitalbeskattningen som sädan. Även
om inkomstskat­ten har stor indirekt betydelse för kapitalskatteuttaget är det
lämpligast att inrikta lättnaderna sä att de får en omedelbar effekt vid
kapitalbeskattning­en. Både principiella och praktiska skäl talar också för alt
man försöker undvika att blanda samman kapital- och inkomstbeskattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nuvarande skattelättnaderna är uppbyggda med
utgångspunkt i in-komstskatteförfattningarnas värderingsregler. Sålunda får ett
lager i prin­cip tas upp till 40 % av anskaffningsvärdet och inventarier till
det lägsta be­lopp som skulle ha kunnat godtas vid inkomstberäkningen. För att
inle fö­retag vars tillgångar domineras av lager skall bli alltför gynnade i
förhållan­de till andra företag har dessutom införts en särskild spärr, som
innebär att minst 60% av företagets substansvärde skall redovisas som tillgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna utformning kan kritiseras från olika synpunkter.
Reglerna är inte neutrala i förhållande till olika former av verksamhet. De
stora möjlighe­terna till varulagernedskrivning vid inkomsttaxeringen gör att
de lagerin­tensiva företagen - trots spärregeln - kommer att gynnas vid
kapitalbe­skattningen. På motsatt sätl missgynnas företag där andra tillgångar,
t. ex. anläggningstillgångar i form av fastigheter, dominerar. Så blir fallet
t. ex. i fråga om jordbruken, där den fasta egendomen vanligen utgör en mycket
väsentlig del av tillgångarna. Vidare kan man från principiell synpunkt ifrå­gasätta
lämpligheten av att anknyta till inkomstbeskattningens värderings­regler.
Lagernedskrivningen är tänkt alt kunna användas i resullalutjäm-nande syfte.
Avskrivningarna på inventarier är visseriigen i princip avsed­da att motsvaia
faktisk värdenedgång, men även de har med tiden kommit att få inslag av
resultatutjämning. Till det anförda kommer att hela före­tagsbeskattningen f n.
är föremål för översyn. Det är inte möjligt att nu ange hur
konsolideringsreglerna kommer att utformas i framtiden. Det kan dock visa sig
att reglerna ändras i sådan omfattning att de mindre än i dag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section531&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section532&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lämpar sig som utgångspunkt för kapitalskattelättnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt som lättnaderna nu utvidgas är det av anförda
skäl önskvärt att reglerna får en något annorlunda utformning. Anknytningen
till in­komstbeskattningen bör släppas. Härigenom blir det möjligt att uppnå
större neutralitet i förhållande till företag som har olika sammansättning av
tillgångarna. Man bör i största möjliga utsträckning tillämpa normer som ger
samma resultat för alla förmögenheter som har nedlagts i rörelse, jord­bruk och
skogsbruk. Detta sker lämpligen genom att lältnadsreglerna i fortsättningen tar
sikte på att reducera substansvärdet av hela företaget i stället för värdet av
vissa tillgångsslag. Även om denna princip görs till hu­vudregel, blir det dock
- av skäl somjag strax skall redovisa - nödvändigt att komplettera huvudregeln
med en särskild spärregel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag föreslår att huvudregeln för värdering av förmögenhet
i småföretag utformas på följande sätt. I ett första steg fastställs
substansvärdet av den förmögenhet som har nedlagts i rörelse, jordbruk eller
skogsbruk. Sub­stansvärdet bestäms enligl de principer som ligger till grund
för nuvarande spärregel eller, med andra ord, enligt de värderingsregler som
tillämpades före 1974 års reform. Värdesättningen vid inkomsttaxeringen blir
inte bin­dande. Varulager skall enligt 4 S sista styckei lagen (1947:577) om
siatlig förmögenhetsskatt. SF (ändrad senasl 1976: 332). tas upp till det värde
som det kan anses ha betingat vid försäljning under normala förhållanden. Lag­ret
skall därvid värderas som helhet utan hänsyn till påräknelig vinst vid
försäljning i detalj. Lager av djur på jordbruksfastighet tas upp till de vär­den
som riksskatteverket (RSV) fastställer enligt punkt 1 femte stycket av
anvisningarna till 41 S kommunalskaltelagen (1928:370) eller - otn sådant värde
inle har fastställts för vissa djur - till allmänna saluvärdet. Vid varu­lagervärderingen
skall hänsyn tas lill inkurans och prisfallsrisk. Inventari­er tas upp lill
anskaffningsvärdet efler avdrag för skälig avskrivning eller ulrangering. I
praktiken innebär detta att de bokförda värdena i regel kan godtas. Fastigheter
redovisas till taxeringsvärdet. Byggnadsföretagens la­ger av fastigheter och
andra fastigheter som utgör lagertillgångar upptas lägst till detta värde.
Övriga tillgångar i förvärvskällan värderas enligt nu­varande regler. Skulderna
avräknas, varvid andra latenta skatteskulder än utskiftningsskatteskuld inte
beaktas. Medel som innestår på skogskonto får dock även i fortsättningen
redovisas till halva det nominella värdet, medan hälften av vissa fondavsättningar
får tas upp som skuld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan skulder och andra avgående poster har avräknats,
erhålles företa­gets substansvärde. Lältnadei- i förmögenhetsbeskattningen bör
medges i form av en väsentlig reduktion av substansvärdet. Jag föreslår att det
skat-lepliktiga förmögenhetsvärdet bestäms till 30%. av substansvärdet. Här­igenom
uppnår man att småföretagens förmögenhelsvärde i förhållande till nuläget sänks
med hälften i de fall då nuvarande spärregel är tillämplig. 1 övriga fall blir
sänkningen ännu större.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section533&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section534&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag redan har nämnt är det nödvändigt att komplettera
huvudregeln med en särskild spärregel. De föreslagna lättnaderna är i första
hand av­sedda för dem som är småföretagare eller jordbrukare i egentlig mening.
Det är givetvis inte önskvärt att reglerna får den effekten att de stimulerar
lill spekulation av olika slag. Risken för att kapitalskattelältnader skall få
en sådan effekt har framhållits bl. a. vid remissbehandlingen av det förslag
som företagsskatteberedningens arbetsgrupp har lagt fram. De problem som här
aktualiseras blir något olika beroende på om del är fråga om ett rö­relsedrivande
företag eller ett företag inom jordbruk eller skogsbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad först beträffar jordbruksfastigheter har på senare tid
kunnat märkas en ökad efterfrågan på sådana fasligheter. Delta är i stor
utsträckning en följd av det inflationsskydd som kapitalinvesteringar i
fastigheter har visat sig ge. Jordbruksfastigheter har blivit attraktiva
kapitalplaceringsobjekl. vilket har medverkat till att höja fastighetspriserna
till men för de aktiva jordbrukarna. En sänkning av de skattepliktiga
förmögenhetsvärdena till 30% av substansvärdet skulle i hög grad förslärka
denna efterfrågan och ytterligare pressa priserna i höjden. Farhågor i den
riktningen har också ut­talals under remissbehandlingen av arbetsgruppens
förslag. Jag anser del angeliiget att försöka undvika att man genom
skattelättnaderna stimulerar s. k. passivt ägande av jordbruksfastigheter.
Lättnaderna borde därför i princip förbehållas dem som själva aktivt bedriver
jordbruk eller skogs­bruk. Avsevärda svårigheler uppkommer dock när del gäller
att precisera ett krav på aktivt deltagande. De provisoriska regler om
kapitalskalleläll­nader för familjeföretag som infördes år 1970 och tillämpades
vid 1972- 1974 års taxeringar uppställde bl. a. krav på all förelaget skulle
utgö­ra viss minsta del av ägarens förmögenhet och att han skulle ha sin huvud­sakliga
inkomst från företaget. Dessa bestämmelser var svårtillämpliga och fick vissa
mindre önskvärda effekter. De kunde bl. a. leda lill att en hel del
skattskyldiga tämligen godtyckligt kom alt ställas utanför det gynnade området.
Om nänUigen den skattskyldiges inkomstförhållanden varierade mellan olika år.
kunde detta leda till att han ett år fick och ett annal år inle fick
skattelättnader. Jag anser därför alt starka skäl talar mot en lösning av här
antytt slag. Enligl min mening skulle del vara lämpligare alt uppställa krav
som direkt avsäg den skattskyldiges faktiska arbetsinsats på fastighe­ten. Det
visar sig emellertid vara synnerligen svårt att formulera ett krav som å ena
sidan ger det resultat som åsyftas i sak och som å andra sidan blir möjligt att
hantera i den praktiska tilllämpningen. Man måste därför finna någon annan
utväg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser all man kan få en godtagbar lösning om man - i
stället för att ta sikte på fastighetsägarens person och hans aktivitet i
förvärvskällan — utformar en särskild spärregel som garanterar att
förmögenhetsvärdet av förvärvskällan inle på grund av reduktionen av substansvärdet
kommer alt understiga det skattepliktiga förmögenhetsvärdet enligl nuvarande
regler&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section535&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section536&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av sådana tillgångar som speciellt kan antas utgöra
kapitalplaceringsobjekt för passiva jordägare. Det gäller i första hand mark
och växande skog. bo­stadsbyggnader och vissa för jordbruket och skogsbruket
obehövliga bygg­nader, s. k. överbyggnad. Spärregeln bör alltså åstadkomma att
väldet av förvärvskällan inte på grund av reduktionen av substansvärdet tas upp
till lägre belopp än vad som motsvarar det skattepliktiga värdet av den för­mögenhet
som har lagts ner i dessa tillgångar. Däremot bör värdet av pro­duktiva
investeringar i t. ex. ekonomibyggnader, inventarier och lager lig­ga utanför
spärregeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det skattepliktiga värdet enligt nuvarande regler av
föriuögenhet som enligt det sagda bör omfattas av spärregeln utgörs i princip
av taxerings­värdet på mark, skog. bostadsbyggnader och överbyggnad minskat med
de skulder som är hänförliga till samma tillgångar. Taxeringsvärdet på till­gångarna
erhålles genom att jordbruksfastighetens hela taxeringsvärde minskas med den
del av det taxerade byggnadsvärdet som avser ekonomi­byggnader. Svårare är det
att bestämma hur stor del av skulderna som be­löper på tillgångarna i fråga.
Det är i praktiken ofta inte möjligt att på ett tillfredsställande sätt utreda
hur skulderna fördelar sig på olika tillgångar i förvärvskällan. Enligt min
mening är det därför nödvändigt att vid tillämp­ningen av spärregeln
genomgående använda en proportioneringsmetod, som innebär att de totala
skulderna i förvärvskällan fördelas på de olika tillgångarna i förhållande till
tillgångarnas förmögenhetsvärde. Med skul­der avses i detta sammanhang
låneskulder, leverantörskulder, mervärde­skatteskulder och andra avdragsgilla
skulder i förvärvskällan, däremot inte sådana avgående poster som fond- eller
garantiavsättningar och inte heller den skattskyldiges privata skatteskulder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag
föreslår således beträffande jordbruk och skogsbruk alt huvudregeln om
reduktion av substansvärdet till 30% kompletteras med en spärregel av del
innehåll somjag här har angivit. Ett exempel kan belysa hur spärregeln
fungerar. Anlag att det oreducerade värdet av tillgångarna i förvärvskällan
uppgåriill 3 milj. kr. och låneskulderna till I milj. kr. Substansvärdet, som
då är 2 milj. kr., skall enligt huvudregeln reduceras till 0,6 milj. kr. Antag
vidare att taxeringsvärdet, minskat med den del av byggnadsvärdet som avser
ekonomibyggnader, uppgår till 2 milj. kr. På detta tillgångsvärde skall 2/3 av
skulderna eller 0,66 milj. kr. anses belöpa. Det lägsta värde som enligt
spärregeln skall tas upp till beskattning blir då (2-0,66=) 1,33 milj. kr.
Ändras fömtsättningarna så att hela tillgångsvärdet ligger i mark eller andra
tillgångar som omfattas av spärregeln, skulle hela substansvär­det — liksom i
dag — bli beskattat. Om å andra sidan taxeringsvärdet av mark m. m. uppgår till
I milj. kr., blir det beskattningsbara förmögenhets­värdet av förvärvskällan
(1-1/3x1 = ) 0,66 milj. kr. Generellt gäller att spärregeln träder i funklion
endast i de fall då värdet av mark m. m. över­stiger 30% av hela
tillgångsvärdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag övergår nu till frågan om behovet av en särskild
spärregel vid värde-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section537&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section538&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ring av rörelse. Även här föreligger samma svårigheter att
på ett tillfreds­ställande sätl formulera ett krav på aktivitet i
förvärvskällan. Även bort­selt härifrån är det tveksamt om ett sådant krav
skulle vara önskvärt. Sär­skilt på senare tid har uttalats starka önskemål om
att man borde underlät­ta småföretagens finansiering genom att stimulera
utomstående personer att placera kapital i dessa företag. Det skulle då inte
vara lämpligt att ute­sluta sådana personer från skattelättnaderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är inte på samma sätt som i fråga om
jordbruksfastigheter vanligt att en rörelse som sådan förvärvas i rent
spekulationssyfte. En rörelse kan däremot omfatta tillgångar som är väl lämpade
som kapitalplaceringsob­jekl, 1. ex. fastigheter eller värdepapper. Gällande
rätt innehåller vissa ga­ranlier mot att en verksamhet som närmast avser
förvaltning och omplace­ring av privata förmögenhetstillgångar behandlas som
rörelse. För att en verksamhel som omfattar t.ex. innehav, förvaltning och
omsättning av fasligheter skall anses som rörelse fordras att fastigheterna
köps och säljs i sådan omfattning att verksamheten blir att betrakta som
yrkesmässig han­del med fastigheter. I normalfallet kommer inte ens ett stort
innehav av t.ex. hyresfastigheter att falla under rörelsebegreppet och
försäljningarna behandlas då inte heller som rörelse utan som tillfällig
förvärvsverksamhet och beskattas enligt realisationsvinstreglerna. Nägra
kapitalskaltelättna-der blir i så fall inte aktuella. Vissa på senare år
uppmärksammade fall av spekulation i hyresfastigheter o. d. skulle således inle
beröras av mina för­slag till skattelättnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan dock inte uteslutas att det i praktiken uppkommer
fall där en verksamhet som faller under rörelsereglerna är av sådan art all den
i prin­cip inte borde omfattas av skattelättnaderna. Det skulle givetvis vara
önsk­värt att undanta dessa fall från lättnadsreglerna. Vid närmare övervägande
visar det sig emellertid att detta möter stora tekniska svårigheter. Om man
t.ex. önskade undanta vissa former av fastighetshandel skulle betydande
gränsdragningsproblem uppkomma. Så har t. ex. en byggmästare inte säl­lan en
blandad verksamhet i den meningen alt han vid sidan av den egentli­ga
byggnadsverksamheten bedriver handel med fastigheter. Någon anled­ning att
undanta sådan fastighetshandel från de föreslagna lättnadsreglerna finns i
allmänhet inte. Ett komplicerat legelsystem fordras för att i dessa och
liknande fall nå fram till en godtagbar gränsdragning. Vad jag nu har sagt om
fastigheter gäller även t. ex. verksamhet som avser värdepapper. Jag är därför
inte beredd att f. n. föreslå någon begränsning av skattelättna­derna till
vissa typer av rörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även i fråga om rörelse kommer jag därför till slutsatsen
att man bör lö­sa det här behandlade problemet genom en särskild spärregel som
garante­rar att företagets beskattningsbara förmögenhetsvärde inte på grund av
re­duktionen av substansvärdet kommer att understiga värdet av den förmö­genhet
som har investerats i vissa typiska kapitalplaceringsobjekt. Spärr­regeln bör i
princip omfalta fastighetsinvesteringar. Eftersom företagens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section539&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section540&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;byggnadsinvesteringar i flertalet fall mäste betraktas som
sådana produkti­va investeringar som bör falla uianför spärregeln, bör denna
begränsas till det taxerade markvärdet av fasligheter som ingår i rörelse. Man
kunde överväga att ocksä låta spärregeln omfatta andra tillgångsslag, t.ex.
vissa förelags innehav av värdepapper. Här uppkommer dock
gränsdragnings-problem av det slag somjag tidigare har berört. Jag vill därför
f.n. inte föreslå alt andra rörelsetillgångar än fastigheter omfattas av
spärregeln. Vid spärregelns tillämpning skall skulderna - liksom närdet
gällerjord-bruksfastigheter - fördelas på tillgångarna i förvärvskällan i
förhållande till tillgängamas skattepliktiga förmögenhetsvärde. Beiräffande
effekterna av spärregeln kanjag hänvisa till vad jag har anfört i fråga om
jordbruks­fastigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Företagsskatteberedningens
arbetsgrupp har även föreslagit särskilda regler för fideikommissens
vidkommande. Fideikommissegendom föresläs vid förmögenhetsbeskattningen få
värderas enligt de regler som gäller för nyttjanderätter. En spärr föreslås
dock som innebär att värdet inte får un­derstiga hälften av annars tillämpligt
värde. Enligt min mening kan det ifrå­gasättas om specialbestämmelser av sådant
slag bör införas. Skälig hänsyn till fideikommissens situation kan i stället
tas genom att dessa får tas upp till 20% i stället för 30% av substansvärdet.
Jag föreslår att en sådan regel införs vid förmögenhetsbeskattningen. Vid
arvsbeskatlningen behövs van­ligen inle någon moisvarande regel. Detta beror på
att ett fideikommiss skall upphöra vid den nuvarande fideikommissariens död och
att egendo­men då tillfaller den avlidnes rättsinnehavare med äganderätt. Om
rege­ringen ger dispens och låter ett fideikommiss fortleva ytterligare en
genera­tion skall arvsskatten enligt nuvarande regler beräknas som om egendo­men
hade förvärvats med nyltjandeiätt. Detta innebär alt arvsskatten be­räknas på
det kapitaliserade värdet av avkastningen frän fideikommiss­egendomen. Denna
egendom värderas enligt de regler som gäller vid ägan­derätt. Avser
fideikomisset ett jordbruk, kommer värdet av detta enligt milt förslag
beträffande arvsskatten att beräknas till 30% av substansvär­det. Avkastningen
beräknas med utgångspunkt i detta reducerade värde. Med hänsyn härtill behövs
inte heller i delta fall någon 20-procentregel. De särskilda spärreglerna bör
inte tillämpas när egendom innehas eller ~ i un­dantagsfall - övertas med
fideikommissrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mina förslag beträffande förmögenhetsbeskattningen kan
sammanfattas på följande sätt. 1 ett första steg skall man fastställa
substansvärdet av för­mögenhel som har lagts ner i ell småföretags rörelse,
jordbruk eller skogs­bruk. Substansvärdet bestäms oberoende av
inkomstbeskattningens vär­deringsregler. 1 ett andra steg reduceras
substansvärdet till 30%. Om den skattskyldige äger fastighet som ingår i
förvärvskällan, får reduktionen dock inte leda till att värdet av
förvärvskällan kommer att understiga ett vissl lägsta belopp. Detta belopp
bestäms med utgångspunkt i ett tillgångs­värde, som för jordbruk och skogsbruk
motsvarar fastighetens taxerings-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Riksdagen 1977178. I saml. Nr 40. Bilaga 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section541&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section542&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;värde minskat med den del av byggnadsvärdet som avser
ekonomibyggna­der och som för rörelse motsvarar fastighetens taxerade
markvärde. Mini­mibeloppet erhålles sedan man från det nu nämnda
tillgångsvärdet har av­räknat de skulder i förvärvskällan som efter
proportionering belöper på tillgångsvärdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslaget
leder till en avsevärd nedsättning av de beskattningsbara för­mögenhetsvärdena
på småföretag. Bortser man från de särskilda spärreg­lerna, som blir
lillämpliga bara i de fall då markvärde m. m. överstiger 30% av det totala
tillgångsvärdet, kommer de skattepliktiga förmögenhetsvär­dena som redan nämnts
att sänkas med minsl hälften. Reduktionen av sub­stansvärdet blir inte beroende
av hur förmögenheten är fördelad på olika tillgångsslag i andra fall än då
spärreglerna är tillämpliga. Minskningen i skattepliktigt förmögenhetsvärde
leder givetvis genomgående till att för­mögenhetsskatten sätts ned. I
normalfallet leder detta till alt behovet av uttag av överlön och därmed
belastningen på företaget (inklusive arbetsgi­varavgifter) minskar avsevärt.
Följande exempel belyser detta. Antag att en skattskyldig driver ett företag i
aktiebolagsform och att företagets sub­stansvärde uppgår till 1.0 milj. kr.,
vilket enligt nuvarande regler motsva­rar ett lägsta skattepliktigt
förmögenhetsvärde av 0,6 milj. kr. Antag vidare att han önskar göra sådana
uttag från företaget att han efter skatt får sam­ma disponibla inkomst som en
löntagare utan beskattningsbar förmögen­het erhåller vid en lön på 60000 kr.
Merbelastningen på företaget på grund av uttag för förmögenhetsskatt reduceras
i så fall från ca 29000 kr. till ca 4000 kr. eller med drygt 85%. Ändras
förutsättningarna så att substans­värdet uppgår till 2,2 milj. kr. -
motsvarande ett lägsta skattepliktigt för­mögenhetsvärde av 1.3 milj. kr.
enligt nuvarande regler - och jämförelse­lönen uppgår till 100 000 kr., minskar
extrabelastningen på företaget från ca 157 000 kr. till ca 46 000 kr. eller med
71%. 1 de fall då substansvärdet av ett småföretag överstiger ca 2.2 milj. kr.
kommer lättnadsreglerna i många fall inte att få den fulla effekt som motsvarar
det halverade förmögenhets­värdet. Detta beror på att skattskyldiga med stora
förmögenhetsinnehav ofta redan nu får sin skatt väsentligt nedsatt enligt den
s. k. 80/85-procent­regeln. I princip innebär denna regel att en fysisk persons
sammanlagda skatt inte får överstiga ett visst spärrbelopp. Detta belopp
motsvarar 80% av den statligt beskattningsbara inkomsten till den del den inte
överstiger 200000 kr. och 85% av överskjutande inkomstbelopp. En skattskyldig
med stor förmögenhet kan redan i dag ha fåll skatten nedsatt till spärrbe­loppet.
Om hans totala skatt efter genomförandet av mitt förslag understi­ger
spärrbeloppet, leder förslaget fortfarande till skattelättnader, om än mindre
än som hade varit fallet utan existensen av 80/85-procentregeln. Antagatt
företaget i det senaste exemplet harett substansvärde av 3,0 milj. kr., vilket
enligt nuvarande regler ger ett lägsta skattepliktigt förmögen­hetsvärde av 1,8
milj. kr. Ägarens förmögenhetsskatt årdå normalt nedsatt på grund av
80/85-procentregeln och den ytterligare lättnaden på grund av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section543&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section544&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mitt förslag - som reducerar den skattepliktiga
förmögenheten till 0,9 milj. kr. - blir därför förhållandevis mindre än i de
tidigare fallen. Likväl gäller fortfarande att merbelastningen på företagel på
grund av förmögenhets­skatten kommer att ungefär halveras. Jag vill också nämna
att exemplet ut­går ifrån att ägaren ensam har inkomst. Om även maken har
inkomsl, kom­mer 80/85-procentregelns begränsningeffekt alt bli mindre och den
effekti­va lättnaden till följd av mitt förslag alltså större. Med ökande
substansvär­de hos förelaget - eller vid fall av mer betydande
förmögenhetsinnehav ut­över det som ligger i småförelaget - kommer man
emellertid till fall där mitt förslag inte leder till några skattelättnader.
Begränsningen genom 80/85-procentregeln blir där effektiv såväl med dagens
förmögenhelsvär-dering av företaget som enligt de föreslagna reglerna. Man
kommer här in på frågan om den allmänna avvägningen av inkomst- och
förmögenhets-skatteuttaget vid de största förmögenhetsinnehaven. Den frågan
faller inom del område som 1972 års skatleutredning har i uppgift att se över.
Det kan finnas anledning alt ta upp frågan när ställning med tiden tas till
skatteutredningens förslag. Jag vill dessutom understryka att även de nu
berörda fallen omfattas av mina förslag till lättnader vid arvs- och gåvobe­skattningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det
förslag till arvsskattelättnader som den särskilda arbetsgruppen inom
förelagsskatteberedningen presenterade angavs sänka räntabilitets­kravet från
30-50% till 10-20% räntabilitet på eget kapital före skatt. Denna effekt skulle
uppnås för den som behöll ett ärvt företag i minst 20 år. De lättnader i
kapitalbeskattningen som jag förordar har en annan in­riktning. För det första
omfattas förmögenhetsskatten och vidare är det av­sett - vilket jag strax skall
återkomma till - att lättnaderna vid arvsbe­skattningen skall kunna åtnjutas
även om arvingama inte behåller företa­get. Det är därför svårt att jämföra de
båda förslagens effekter i olika situa­tioner. Det finns dock anledning att
anta att mina förslag rörande förmö­genhets-, arvs- och gåvobeskattningen
sammantagna normalt medför ungefär samma sänkning av lönsamhetskraven som
arbetsgruppens förslag skulle ha gjort i de fall då det hade kunnat utnyttjas
fullt ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De totala årliga kapitalskatterna på tillgångar i
småföretag kan f. n. be­räknas uppgå till ca 150 milj. kr. Mina förslag
beträffande förmögenhets-, arvs- och gåvoskatt kan tillsammans beräknas sänka
kapitalskattema på sådana tillgångar till 50 ä 60 milj. kr. per år. Härtill
kommer att förslagen minskar behovet av löneuttag från småföretagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande
tillämpningen av de nya reglerna vill jag slutligen tillägga följande. De
föreslagna lättnaderna avser bara förmögenhet som har ned­lagts i rörelse, jordbruk
eller skogsbruk. För annan förmögenhet skall ka­pitalskatt naturligtvis betalas
efter vanliga regler. Drivs verksamheten i bo­lagsform måste man kunna avgränsa
bolagets tillgångar och skulder från aktieägarens privata förmögenhet. Om
bolaget vid sidan av rörelse, jord­bruk eller skogsbruk har annan
förvärvskälla, t. ex. hyresfastighet, blir det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section545&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section546&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;också nödvändigt att vid värderingen av aktierna i bolaget
avgöra hur bo­lagsförmögenheten fördelar sig på de olika förvärvskällorna. Om
rörelse, jordbruk eller skogsbruk drivs i direktägd form måste man på
motsvarande sätt dra gränsen mellan vad som hör till verksamheten och vad som
är före­tagarens privata förmögenhet eller ingår i förvärvskälla som inte
omfattas av skattelättnaderna. Jag är medveten om att det i det enskilda fallel
kan vara svärl att göra dessa gränsdragningar. Problemen föreligger redan i dag
men gränsdragningarna får givetvis större betydelse när skattelättnaderna för
vissa tillgångsslag utvidgas. Det är därför viktigt att man i laxeringsar­betet
ägnar uppmärksamhet ål dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nya reglerna om lättnader vid förmögenhetsbeskattningen
bör tilläm­pas första gången vid 1979 års taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2.3 Lättnader vid arvs- och gåvobeskaltningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har i del föregående beskrivit hur jag anser all
kapitalskallelältna-derna f. n. bör utformas under förelagarens aktiva tid.
dvs. vid förmögen­hetsbeskattningen. Frågan är nu hur
generationsväxlingsproblemen bör behandlas, dvs. vad som bör gälla vid arvs-
och gåvobeskattningen. Arvs-och gåvobeskaltningen bör inte vara utformad så att
man hindrar eller onö­digtvis försvårar alt ett småföretag förs över till nästa
generation. Skatter­na vid arv och gåva måste hållas på sådan nivå att det från
förelagsekono­miska utgångspunkter blir möjligt för en eller flera arvingar
eller andra när­slående att överta förelaget och driva det vidare. De förslag
somjag har lagl fram beiräffande förmögenhelsskatten är utformade med tanke på
att de även bör kunna tillämpas vid arvs- och gåvobeskattningen. Såväl
30-procentregeln som de särskilda spärreglerna bör alltså enligt min mening
tillämpas även vid arv och gåva. Frägan är emellertid om skattelättnaderna vid
arv och gåva i något eller några avseenden bör vara mer omfattande el­ler mer
begränsade än vid förmögenhetsbeskattningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalskattelättnaderna har f. n. samma räckvidd vid
förmögenhels-och arvsbeskattningen. Däremoi är de villkorade vid
gåvobeskattningen. Bl. a. krävs för skattelättnad att gåvan avser all givarens
rätt till det bort­givna företaget och att gåvan är förbehållslös. Mottagaren
måste också be­hålla egendomen i minst fem år. 1 annat fall alertas tidigare
medgiven skat­telättnad. Del kunde ifrågasättas att låta motsvarande villkor
gälla även vid förvärv genom arv eller testamente. Det avgörande skälet för det
skulle vara alt arvsskaltelättnaderna i huvudsak motiveras av att man vill
under­lätta för arvingarna att ta över ett småförelag. Detta skäl förlorar i
styrka om dödsboet eller arvingarna kort tid efter företagarens död säljer företa­get
och får en köpeskilling som kanske avsevärt överstiger det skattemäs­siga
värdet på företaget. Villkoret kunde få den utformningen att skatte­lättnad
medges endast om företaget inte säljs inom förslagsvis fem år efter dödsfallet.
Om dödsboet avyttrar företaget inom denna tid. får hela arvs-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section547&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section548&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skatten räknas om. Skulle efter arvskifte en arvinge inom
samma tid sälja företaget eller sin andel i del. får den på honom belöpande
arvsskatten räk­nas om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot en
sådan lösning kan emellertid riktas flera invändningar. Att spärr­regler av här
ifrågavarande slag behövs vid gåva sammanhänger med att gi­vare och gåvotagare
annars skulle kunna handla i samförstånd och skaffa sig obehöriga
skatteförmåner. Vid arv saknas möjligheter till sådan speku­lation. Vidare kan
en spårregel vara oläglig från företagets synpunkl. Efter en företagares död
kan det vara svårt all finna en lämplig efterträdare inom arvingarnas krets.
För alt få del av skattelättnaderna skulle arvingarna än­då behöva behålla företaget
under ett antal år. Tidsgränsen skulle alltså i sådana fall kunna försvåra en
från företagels synpunkt önskvärd försälj­ning till utomstående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En
spärregel skulle också aktualisera svåra gränsdragningsproblem. Ett dödsbo kan
vilja sälja företagel lill nägon av delägarna. Mot en sådan för­säljning finns
inte anledning att ingripa med en hårdare arvsbeskattning. Man kan även tänka
sig att någon närstående som inte är dödsbodelägare önskar överta företaget och
att just en lindrigare arvsbeskatlning i hög grad skulle underlätta
ägarskiftet. Man kan inte heller bortse ifrån all spärrar av här diskuterai
slag kommer alt inbjuda lill missbruk och försök till kringgå­ende. Slutligen
kan det också framstå som godtyckligt att ingripa mol en försäljning 1. ex. fyra
år efter dödsfallet men låta en kanske minst lika vinstgivande avyttring efter
sex år gå fri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med tanke
på det förhållandevis ringa behovet av en spärregel i arvsfal­len och med
hänsyn till de svårigheter somjag nu har i-edovisat anserjag att man bör avstå
från en sådan i-egel vid arvsbeskaltningen. De nu gällan­de spärrarna vid gåva
bör däremoi behållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Milt
förslag beiräffande arvs- och gåvobeskaltningen är därför att lättna­der i
princip skall medges på samma sätt och i samma omfattning som vid förmögenhetsbeskattningen.
I ell par avseenden finns det dock skäl att vid arvs- och gåvobeskattningen
medge lättnader som saknar motsvarighet vid förmögenhetsbeskattningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arvs- och
gåvoskatterna har karaktär av engångsskatter. I det enskilda fallet kan dessa
skatter uppgä till avsevärda belopp. F. n. finns det vissa möjligheter att få
anstånd med skattens betalning. De nuvarande reglerna är dock för restriktivt
utformade för att alltid kunna tillgodose småföreta­gens speciella situation.
Anståndsreglerna bör därför kompletteras med speciella föreskrifter av ungefär
den innebörd som har föreslagits av före-tagsskatleberedningens arbetsgrupp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag
föreslår att dödsbo, arvinge, testamentstagare eller gåvotagare skall kunna
medges rätt att betala den arvs- eller gåvoskatt som belöper på ett småföretag
genom högst 20 årliga inbetalningar. Med småföretag förstås då varje sådant
företag som omfattas av de särskilda lättnadsreglerna. Skat­ten skall erläggas
med lika årliga belopp. För att undvika alltför utdragna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section549&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section550&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;amorteringar bör det föreskrivas alt varje årsbelopp måste
uppgå lill minst 3 000 kr. Uppgår arvsskatten exempelvis till 18 000 kr., blir
anståndstiden sex år. Någon ytterligare beloppsgräns är knappast behövlig.
Beslut om an­stånd bör meddelas av beskattningsmyndigheten, dvs. vederbörande
tings­rätt eller länsstyrelse. Medges anstånd skall liksom nu ränta erläggas
och säkerhet ställas. 1 fråga om kraven på säkerhet biträder jag arbetsgruppens
förslag. Aktier i företaget bör således godtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppen har även behandlat arvs- och
gåvobeskattningen vid täta dödsfall. F. n. efterges arvs- eller gåvoskatt, om
mottagaren dör inom ett är efter skattskyldighetens inträde. Gmppen föreslår
att denna tid förlängs lill 10 år och att eftergiftsbeloppet successivt
avtrappas inom tidsperioden. Enligl min mening är en sädan uppmjukning
välmoiiverad och jag bilräder därför arbetsgruppens förslag även i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Likaså ansluter jag mig till arbetsgruppens förslag
angående avskriv­ningsunderlag vid vissa benefika förvärv. Jag föreslår att
tidigare ägares restvärde vid inkomstbeskattningen skall anses som
anskaffningsvärde vid övertagande genom arv och testamente oberoende av om
annat värde har legat till grund för arvsskatteberäkningen. I likhet med arbetsgruppen
an­serjag att man i avvaktan på företagsskatteberedningens förslag bör avstå
från längre gående ändringar i reglerna om avskrivningsunderlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nya reglerna om arvs- och gåvoskatt bör tillämpas i de
fall då skatt­skyldighet har inträtt efter utgången av år 1977. Nyssnämnda
ändring av reglerna om avskrivningsunderlag vid benefika förvärv bör tillämpas
fr. o. m. 1978 års taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i detta sammanhang slutligen framhålla att den
skattemässiga si­tuation som uppkommer vid arv och gåva av småföretag har många
likhe­ter med den som inträder när nägon köper ett sådant företag. Den person
som ärver företaget eller får det i gåva kan bl. a. behöva göra stora löneut­tag
för alt täcka arvs- eller gåvoskatten. Mina förslag till nya värderings­regler
och ökade möjligheter lill anstånd kommer i förening med bl. a. det förslag om
utvidgade möjligheter till dispens från låneförbudet i aktiebo­lagslagen (1975:
1385) som chefen för justitiedepariementet lägger fram att väsentligt minska
svårigheterna. Detta hindrar inte att vissa problem fort­farande kvarstår.
Somjag tidigare har nämnt bör denna fråga liksom frågan om arvs- och
gåvoskattelättnadernas utformning utredas ytteriigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2.4. Författning.sförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nya beslämmelserna om lättnader vid förmögenhetsbeskattningen
bör tas in i punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§ SF och där ersätta det
nuvarande tredje stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Äv tredje stycket i dess föreslagna nya lydelse framgår
att inkomsttaxe­ringens värderingsregler inte längre skall vara bestämmande vid
förmögen­hetsberäkningen. Tredje stycket innehåller särskilda föreskrifter för
vär­deringen av inventarier och lager. Bestämmelserna överensstämmer i prin-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section551&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section552&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;cip med de värderingsregler som gällde före 1974 års
lagändringar. Övriga tillgångar värderas enligl 4 S och punkterna 1. 3 och 4 av
anvisningama till 3 och 4 SS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det nya Ijärde styckei anges att skulder och andra
avgående poster skall avräknas enligl bestämmelserna i 5 §. Härav följer bl. a.
att avdrag kan medges för garantiavsältningar. Hänsyn skall i princip inte tas
till and­ra latenta skatteskulder än utskiftningsskatteskuld. Ett undantag är
dock alt medel på skogskonto även i fortsättningen får tas upp till halva
värdet och alt hälften av vissa fondavsättningar får avräknas som skuld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Substansvärdet av förvärvskällan beräknas enligl nu
angivna principer. Om skulder och andra avgående poster överstiger värdet av
tillgångarna, får resterande skuldbelopp avräknas mot den skatlskyldiges övriga
skat­tepliktiga förmögenhetstillgångar. Leder beräkningen till överskott, får
förmögenhetsvärdet av förvärvskällan enligt bestämmelserna i det nya fenite
stycket sällas ner till 30 % eller - i fråga om fideikommiss - 20 % av det
överskjutande värdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De s. k. spärreglerna har tagits in i det nya.sjätte
stycket. Reduktionen av substansvärdet enligt femte stycket får inte leda till
att förvärvskällans förmögenhetsvärde kommer att understiga visst minsta
belopp. Vid beräk­ning av detta belopp tas jordbruksfastighet upp till
taxeringsvärdet minskat med den del av det taxerade byggnadsvärdet som hänför
sig till ekonomi­byggnader. Fastighet i rörelse las upp till det taxerade
markvärdet. Fastig­het skall beaklas endast om den ägs av den skaltskyldige
eller - när fråga är om värdering av aktier i ett småföretag - av bolaget i
fråga. Arrenderad fastighet eller fastighet som innehas med fideikommissrätt
beaktas således inte. Från nu angivna fastighetsvärden avräknas så stor del av
skuldema i förvärvskällan som dessa fastighetsvärden utgör av det sammanlagda
vär­det av tillgångarna i förvärvskällan. Vid beräkning av sistnämnda värde
skall givetvis fastigheternas hela taxeringsvärde beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av .sjunde styckei framgär all de nya reglerna - liksom
nuvarande lätt­nader - inte bara är tillämpliga på företag som drivs i
direktägd form utan även pä förelag som drivs genom juridisk person.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mina förslag till lättnader vid arvs- och
gåvobeskaltningen föranleder ändring av 22 § t iiioiii., 23 §. 55 S I och 2
iiioin. sann 56 § lagen (1941:416) om arvs- och gåvoskall. AGL.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att klargöra att de föreslagna lättnaderna - i likhet
med de nuvaran­de - inte omfattar företag vars aklier eller andelar är noterade
på börs eller är föremål för liknande notering och inte heller andra företag
vars aktier el­ler andelar omsätts på kapitalmarknaden bör ett förtydligande
göras i 4 § SF och 23 §jörsia styckei AGL.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget till nya regler för beräkning av
avskrivningsunderlag vid vissa benefika förvärv medför ändring av punkt 3 b av
aiiyisningarna lill 29 § KL.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section553&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section554&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3 De särskilda beskattningsreglerna för fåmansföretag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3.1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom lagstiftning under våren 1976 infördes ett antal
säriegler för be­skattningen av s. k. fåmansföretag och intressenter i sådana
företag (prop. 1975/76: 79. SkU 1975/76: 28. rskr 1975/76: 171. SFS 1976:
85-87). Med fåmansföretag avses i försia hand aktiebolag, ekonomiska föreningar
och handelsbolag vars aktier eller andelar innehas av en fysisk person eller
ett fåtal fysiska personer. Bestämmelserna hade till syfte att vid inkomstbe­skattningen
skapa rättvisa mellan olika företagsformer genom att minska de
beskattningsfördelar som fåmansföretagen ansågs ha haft tidigare i för­hållande
till verksamhet som bedrivs utan förmedling av juridisk person. Med det nya
regelsystemet har man därför i första hand tagit sikte på såda­na transaktioner
som har kunnat genomföras av den anledningen all något reellt
tvåpartsförhåUande inte har förelegat mellan förelaget och dess äga­re. Sådana
transaktioner kan t. ex. ha bestått i att man i fåmansföretagel har träffat för
ägarna särskilt förmånliga avtal om disposition av bil och lo­kaler eller att
man har tillämpat en felaktig prissättning vid överlåtelse av egendom mellan
företaget och ägarkretsen. Avsikten med den nya lagstift­ningen har å andra sidan
inte varit att genomföra någon allmän skärpning av beskattningen av
fåmansföretagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 samband med tillkomsten av lagstiftningen om
fåmansföretag uttryck­tes i olika sammanhang farhågor för att reglerna i många
fall skulle få inte önskvärda beskattningseffekter. Kritiken avsåg bl. a. de
genom lagstift­ningen genomförda begränsningarna i rätten att vid
inkomsttaxeringen för­dela inkomst från företaget mellan företagsledaren och
hans make och barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På förslag av den nya regeringen gjordes hösten 1976 en
uppmjukning av villkoren för individuell beskattning av make och barn (prop.
1976/77: 41. SkU 1976/77: 12, rskr 1976/77: 97, SFS 1976: 1094-1098).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reglerna har nu hunnii vara i kraft under ca ett och ett
halvt år och de har tillämpats vid 1977 års taxering. Jag har från
taxeringshåll inhämtat att erfarenheterna av regelsystemet i slort sett är
goda. Med hänsyn härtill finns det enligt min mening inte skäl att nu göra
någon mer genomgripande översyn av lagstiftningen på området. Detta utesluter
inte att det i ett sena­re skede, då ytteriigare erfarenheter har vunnits vid
tillämpningen, kan fin­nas anledning att se över systemet. På ett par punkter
finns det emellertid skäl att redan nu vidta vissa justeringar. Kritiken av
reglema har varit sär­skilt stark när det gäller värderingen av bilförmåner och
behandlingen av tantiemavsättningar. Jag delar uppfattningen att reglerna i
dessa avseen­den inte är tillfredsställande och att en omedelbar justering är
påkallad. Jag kommer därför i det följande att föreslå ändrade regler på dessa
områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 detta sammanhang vill jag nämna att man från
småföretagarhåll också har riktat kritik mot att taxeringsmyndigheterna ofta
har intagit en restrik-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section555&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section556&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tiv hållning lill egenföretagares yrkanden om avdrag för
utbildningskostna­der. Man har också efterlyst regler som skulle ge
egenföretagarna möjlig­heter att vid taxeringen få avdrag för konsultkostnader
som uppkommer i samband med upprättandel av självdeklarationer och vid
taxeringsproces­ser. Enligl min mening finns det dock inle någol behov av alt
nu ändra be­skattningsreglerna på dessa områden. För fåmansföretagen gäller här
sam­ma regler som för andra skattskyldiga. Utbildnings-, konsult- och process­kostnader
är avdragsgilla endast under förutsättning alt de kan anses ha nedlagts för all
förvärva eller bibehålla intäkterna i den skatlskyldiges för­värvskälla. Detta
är en för nuvarande avdragssyslem grundläggande prin­cip, som gäller för alla
kategorier av skattskyldiga och för alla inkomstslag. Jag anser det varken
lämpligt eller ens möjligt att i detta lagstiftningsären­de ta upp dessa
avdragsfrågor till omprövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3.2 Beskattning av bilförmån&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom 1976 års lagstiftning infördes en specialregel för
värdering av bil­förmån som har åtnjutits av företagsledare i fåmansföretag
eller av honom närstående person. Regeln bör ses mot bakgrund av de allmänna
principer som tillämpas vid värderingen av bilförmån i tjänst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bortsett från nämnda specialregel innehåller KL inte någon
särskild be­stämmelse om värdering av bilförmåner. Riksskatteverket (RSV) har
emellertid utfärdat anvisningar i ämnet vilka har blivit normgivande för
taxeringsmyndigheternas bedömning (senast RSV Dt 1976: 27). En redo­görelse för
det huvudsakliga innehållet i dessa anvisningar har lämnats i avsnitt 2.2.2.
Beträffande värderingsprinciperna vill jag här endast erinra om att RSV har
angivit riktvärden för värderingen av bilförmån i tjänst med utgångspunkt i den
disponerade bilens prisklass och den privata kör­sträckans längd. Med hänsyn
till den kritik som har riktats mot specialre­geln för fåmansföretag - vartill
jag strax återkommer - är det av särskilt intresse att se vilka krav RSV har
uppställt när det gäller att i det enskilda fallet uppskatta omfattningen av
den privata kömingen. Enligt anvisning­arna kan det antas att godtagbar
utredning angående omfattningen av den privata körningen ofta inte kommer att
föreligga, varför det i dessa fall blir nödvändigt att bygga på en
schablonregel. Enligt den schablonregel som i enlighet härmed har intagits i
anvisningarna bör — i sådana fall då det inte har visats eller gjorts sannolikt
att den privata körsträckan varit kortare el­ler längre och då anvisningarna i
övrigt inte ger anledning till en annan be­dömning - förmånsvärdet beräknas med
utgångspunkt från en antagen år­lig privat körsträcka av I 000 mil.
Anvisningarna innehåller dessutom en föreskrift enligt vilken förmånsvärdet
inte utan särskilda skäl bör tas upp till lägre belopp än som motsvarar 500
mils privatkörning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt den år 1976 införda specialregeln för fåmansföretag
skall - såvitt gäller företagsledare i sådant företag eller honom närstående
person - vid värderingen av bilförmån anses att bilen i privat bruk har körts
minst 1 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section557&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section558&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mil. Jag har i avsnitt 2.2.2 redogjort för de motiv som
låg bakom denna re­gel. Ett huvudskäl var att det särskilt beträffande
företagsledare i fåmans­företag och honom närstående personer i praktiken hade
visat sig svårt att fä klarhet angående omfattningen av den privata körningen. En
bidragande orsak till denna svårighet ansågs vara att det i dessa fall normalt
inte har förelegat något reellt tvåpartsförhåUande. Lagregeln har formulerats
som en ovillkorlig minimiregel, som alltså i princip inte kan brytas genom
olika former av bevisning från de skattskyldigas sida. Det bör dock erinras om
att RSV i sina anvisningar för beskattning av fåmansföretag har öppnat vis­sa
möjligheter till jämkning (RSV Dt 1976: 35). Enligt dessa anvisningar gäller
vidare att visst tillägg skall göras till värdet av företagsledares bilför­mån,
om företaget har anskaffat en dyrare bil än som kan anses erforderligt med
hänsyn till verksamheten. Tillägget skall i princip motsvara den del av
kostnaderna för resor i verksamheten som överstiger vad som motsvarar normala
bilkostnader i företagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Specialregeln
har utsatts för stark kritik från småföretagarnas sida. Kri­tiken har särskilt
tagit fasta på all det i princip inte finns några möjligheter att frångå regeln
genom motbevisning. Det har påpekats att det ofta före­kommer fall där det på
olika sätt finns möjligheter att styrka att den privata körsträckan väsentligt
understiger 1 000 mil. I de fall då den privata kör­ningen är mycket begränsad
är del enligt kritikerna stötande att företagsle­daren eller honom närstående
person skall behöva bli beskattad för sä pass omfattande privatkörning som 1
000 mil. Man har från småföretagarhåll också påpekat bl. a. att minimiregeln
saknar motsvarighet för andra kate­gorier av skattskyldiga som också har
möjligheter alt utnyttja arbetsgiva­rens bil för privata ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del får jag anföra följande. Den kritik som har
riktats mot schablonregeln om värdering av förmån av fri bil i fåmansföretag
anserjag i princip vara befogad. Genom en alltför stram utformning av regeln har
man i princip avhänt de skattskyldiga alla möjligheter att genom olika for­mer
av bevisning bryta presumtionen om minst I 000 mils körning. Det är uppenbart
att detta i enskilda fall kan leda till en omotiverad skattebelast­ning. Jag
anser också att man så långt del är möjligt bör undvika särregler för en viss
kategori av anställda. Samtidigt vill jag tillägga att jag delar den
uppfattning som kom till uttryck i förarbelena till lagstiftningen om få­mansföretag.
nämligen att dispositionsrätten till en bil kan ha större bety­delse för en
företagsledare i ett fåmansföretag än för annan anställd. Det förhållandet gör
att det fortfarande kan finnas anledning att tillämpa något striktare
bevisregler i fråga om förelagsledare i fåmansföretag. Delta sam­manhänger ju
bl. a. med att det normalt inte föreligger något egentligt två­partsförhåUande
mellan företaget och förelagsledaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är alltså beredd all förorda någon form av ändring av
den nu gällande regeln för värdering av förmån av fri bil i fåmansföretag. En
möjlighet är att mjuka upp den nuvarande regeln så att de skattskyldiga får
möjlighet att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section559&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section560&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;under vissa förutsättningar bryta presumtionen om minst I
000 mils privat­körning. Jag anser emellertid all man genom en sådan begränsad
ändring inte på ett tillfredsställande sätt tillgodoser kravet pä en så långt
möjligt lik- &amp;#9632; formig reglering för alla grupper av anställda. Jag anser
det önskvärt att Uppnå en mer samlad lösning av frågan om värdering av
bilförmåner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det ligger då nära till hands att reglera frågan med en
teknik liknande den som tidigare har använts beträffande avdrag för kostnader
för resor rned egen bil lill och från arbetet vid inkomst av tjänst. I punkt 4
av anvis­ningarna lill 33 S KL har angivits vissa allmänna normer för
bestämmande av sådant avdrag, varefter det har överlåtits åt RSV att närmare
ange hur avdragsberäkningen skall ske. En motsvarande ordning synes med fördel
kunna användas också i fråga om bilförmånerna. Kompetensen att besluta om
verkstäUighetsföreskrifter ligger numera primärt hos regeringen. Rege­ringen
kan dock tilläggas rätt att delegera denna uppgift till viss myndighet. När det
gäller frågan om värdering av bilförmåner bör sådan delegering lämpligen ske
till RSV. Genom att anlita denna teknik får man utrymme för den flexibilitet
som är nödvändig på området. Del är samtidigt en fördel att reglerna härigenom
på ett annat sätt än hittills blir direkt bindande för taxeringsmyndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten bör vara att förmånsvärdet i princip skall
motsvara den inbesparing av kostnader som den anställde gör genom bilförmånen.
Vär­det bör med andra ord motsvara de kostnader som han skulle ha haft om han
själv hade ägt bilen. Det är naturiigtvis inte möjligt att i varje enskilt fall
göra en exakt beräkning av dessa kostnader. Värderingen mäste i stäl­let liksom
hittills grundas på vissa schabloner. Dessa bör så långt det är möjligt baseras
på uppgifter om genomsnittliga faktiska kostnader för bilar i olika pris- och
årsklasser vid olika årliga körsträckor. Schablonen bör lik­som hittills kunna
frångås i särskilda fall, t. ex. när fåmansföretag har an­skaffat bil som
uteslutande eller så gott som uteslutande är avsedd för före­tagsledarens eller
honom närstående persons privata bruk eller när bilen i annat fali har
anskaffats huvudsakligen för förmånshavarens privata bruk. Vad jag nu har
anfört innebär inte någon egentlig avvikelse från de princi­per som har legat
till grund för RSV:s nuvarande anvisningar. En annan sak är att det framdeles
kan bli aktuellt att justera värdenivån för bilförmå­nerna med hänsyn till den
faktiska kostnadsutvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den fråga, som närmast har föranlett mig att föreslå en
ändrad reglering på detta område, gäller de normer som skall tillämpas vid
fastställande av den privata körsträckan. Även i framtiden behövs någon form av
presum­tionsregel för de fall då tillräcklig utredning saknas. Såväl RSV:s
nuvaran­de anvisningar som specialregeln för fåmansföretag utgår från en årlig
kör­sträcka på I 000 mil. Tillgängliga uppgifter tyder på att privatägda bilar
ge­nomsnittligt selt utnyttjas för åriiga körsträckor som klart överstiger 1
000 mil. Mönstret är med all sannolikhet detsamma i sådana fall där den skatt­skyldige
på grund av sin anställning har fått förmånen alt fritt utnyttja bil&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section561&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section562&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som arbetsgivaren tillhandahåller. Med hänsyn till att det
således mer säl­lan torde förekomma att en bil som fritt får disponeras för
privat bruk an­vänds för årliga körsträckor understigande I 000 mil är del
enligt min me­ning motiverat att i de fall då utredningen i det enskilda fallet
inte visar an­nal utgå ifrån att den privata körsträckan har uppgått till minst
detta milan-tal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag
föreslär däiför alt man inför en presumtionsregel som innebär all skattskyldig
skall anses ha kört bilen i prival bruk minsl I 000 mil. Om del inte föreligger
några begränsningar i dispositionsrätten bör ett påstående om mindre sträcka än
I 000 mil godtas endast om den skattskyldige kan göra sannolikt alt körsträckan
har varit mindre. Det är inte möjligt att här närmare precisera beviskravet.
Jag vill dock som exempel nämna alt upp­gifter ur en konlinueriigt förd
körjoumal många gånger bör kunna godtas om inte uppgifterna motsägs av övriga
omständigheter. Jag vill samtidigt understryka all presumtionsregeln endast
anger en nedre gräns. Ofta torde den faktiska privata körsträckan väsentligt överskrida
I 000 mil. Det bör vara möjligt att i föreskrifierna ange typfall där en längre
körsträcka pre­sumeras. t. ex. fall där bilen endast i obetydlig utsträckning
har använts i tjänsten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den
presumtionsregel som jag nu har föreslagit är avsedd att tillämpas generellt,
dvs. även beträffande företagsledare i fåmansföretag. En före­tagsledare i ett
fåmansföretag - eller den som är närstående till honom -bör alltså i likhet med
anställda i allmänhet ha möjlighet att bryta presum­tionen om minst I 000 mils
privat körning. Det är en annan sak att man när det gäller fåmansföretagen ofla
kan ha anledning att ställa större krav på bevisningen för att presumtionen
skall brytas. Detta sammanhänger med att det i dessa fall ofta råder
intressegemenskap mellan förelaget och för­månshavaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förmånsvärdet bör liksom hittills kunna jämkas nedåt, om
det är uppen­bart att förmånshavaren disponerar en väsentligt större och dyrare
bil än han med hänsyn till sitt inkomstläge och sina förhållanden i övrigt
skulle ha hållit sig med om han själv hade stått för kostnaderna för bilen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Somjag redan har nämnt behandlar RSV i sina anvisningar
särskilt det fallet att ett fåmansföretag har anskaffat en betydligt dyrare bil
än som be­hövs för verksamheten. Enligt anvisningarna skall i sådana fall visst
tillägg göras till det förmånsvärde som beräknas för företagsledaren eller
honom närstående person. Jag anser att samma princip bör tillämpas även i fort­sättningen
och att den bör komma till uttryck i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I förarbetena till 1976 års lagstiftning och i RSV:s
anvisningar berörs även frågan om företagets rätt till avdrag för kostnader för
en bil som är dyrare än verksamheten kräver. Enligt vad jag har erfarit avser
företags­skatteberedningen att lägga fram förslag som berör denna fråga. Resultatet
av beredningens arbete bör inle nu föregripas genom lagstiftning. 1 avvak­tan
på beredningens förslag får det liksom hittills överlåtas åt praxis att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section563&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section564&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;pröva frågan om företagets avdragsrätt i här berörda fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande värdering av bilförmåner föreslår jag alltså
att nuvarande specialregel för fåmansföretag ersätts av mer generella
bestämmelser. Dessa bör tas in i 42 S KL och anvisningama till denna paragraf I
42 S KL bör anges att regeringen eller efter regeringens bemyndigande RSV för
varje kalenderår skall fastställa föreskrifter för värdering av bilförmän. Ul­trycket
bilförmån bör definieras som sådan förmån att för privat bruk få ut­nyttja bil
som tillkommer skattskyldig på grund av anställning eller upp­dragsförhållande
eller av annan liknande grund. Denna definition är av­sedd att täckii även de
fall då arbetsgivare tillhandahåller s. k. leasingbil el­ler då skattskyldig på
grund av anställning, medlemskap i förening e. d. har fåll rätt att på
förmånliga villkor hyra bil. Definitionen täcker bl. a. också det fall då
närstående till företagsledare i fåmansföretag har fått ut­nyttja bil för
prival bruk. I anvisningarna till 42 § KL bör anges de huvud­principer som
skall följas vid fastställande av värderingsföreskrifterna. Värderingen skall
ske enligt schablon som grundas pä genomsnittliga fak­tiska kostnader för
innehav av bilar i olika pris- och årsklasser vid olika år­liga körsträckor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilen skall anses ha körts minst I 000 mil i privat bruk
under årel. om den skaltskyldige inte kan göra sannolikt att den privata
körsträckan har varit mindre. Har företagsledare i fåmansföretag eller honom
närstående person fått disponera en bil som är betydligt dyrare än som fordras
för verksamheten, skall lill det förmånsvärde som beräknas enligt schablonen
läggas ett belopp som kan anses molsvara skillnaden mellan de faktiska
kostnadema för bilens användning i verksamheten och de för verksamhe­ten
erforderliga kostnaderna. Om en bil har anskaffats helt eller huvudsak­ligen
för förmånshavarens privata bruk, skall värdet av förmånen bestäm­mas till ett
belopp motsvarande hela eller den huvudsakliga delen av de bil­kostnader som
har påförts förelagets verksamhet. Sistnämnda regel får dock inte leda till att
förmånsvärdet besiäms till lägre belopp än det som framkommer enligt
schablonen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nya reglerna bör tillämpas försia gången vid 1979 års
taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3.3. Avdrag för taiiliciiiaysältniiigar o. d.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rörelsedrivande fåmansföretag har i regel fått avdrag för
lön lill före­tagsledaren utan all lönens skälighet har prövats av
taxeringsmyndigheter­na. Löneutbetalning har därmed i praktiken godtagits som
en metod för att undvika dubbelbeskattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har varit vanligt att de mindre aktiebolagen i
resultatutjämnande syf­te har gjort skuldavsättningar i bokslutet för
lönetillskott, tantiem o. d. till aktieägarna. Enligt tidigare gällande regler
fick bolagel avdrag för sådana avsättningar vid laxeringen för det
beskattningsår som avsättningarna hän­förde sig till. Företagsledaren
beskattades emellertid i regel för beloppet först vid taxeringen för det därpå
följande beskattningsåret, eftersom be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section565&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section566&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;loppet först då ansågs känt och därmed tillgängligt för
lyftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom 1976
års lagstiftning föreskrevs att fåmansbolagen i fortsättning­en skulle få
avdrag för avsättning till tantiem o. d. till företagsledare och närstående
till honom först vid taxeringen för det år då beloppet hade beta­lats ut. RSV
har utfärdat anvisningar för tolkning och tillämpning av den nya regeln. Jag
hänvisar till den redogörelse för anvisningarnas innehåll som har lämnats i
avsnitt 2.2.3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1
riksdagsmotioner (1975/76: 1040. 1976/77: 320) och i den allmänna
skattedebatten har riktats kritik mot den lösning som valdes genom 1976 års
lagstiftning. Lösningen har ansetts medföra att det blir svårt eller omöj­ligt
att använda tantiem o. d. för resullalreglering. Man har därför önskal att
företagsskatteberedningens förslag i betänkandet (SOU 1975: 54) Få­mansbolag i
stället skall genomföras efter vissa kompletteringar. Detta för­slag innebär
att bolaget får avdrag enligt tidigare gällande regler, medan fö-relagsledai-en
beskattas för avsättningen redan vid taxeringen för det år som avsättningen
avser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För egen
del får jag anföra följande. Avsikten med 1976 års lagstiftning var inle att
hindra alt löneutbetalningar lill aktieägare i fåmansägda aktie­bolag används i
syfte all nollställa bolagets resultat och därmed eliminerar den
dubbelbeskattning som annars träffar aktiebolagens vinster. Syftet var i
stället att hindra att sådana aktiebolag och deras delägare genom skuldav­sättningarna
skaffade sig en skattekredit som inte stod andra företagsfor­mer lill buds.
Samtidigt ansågs det angelägel att förbättra taxeringsmyn­digheternas
kontrollmöjligheter. Vill man nå dessa resultat finns två hu­vudalternativ för
att lösa frågan. Antingen kan man låta bolaget få avdiag enligt äldre regler
och tidigarelägga företagsledarens beskattning eller ock­sä kan man skjuta upp
bolagets avdrag till det år då företagsledaren beskat­tas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Somjag redan har nämnt valde företagsskatteberedningen del
första hu­vudalternativet. När beredningens förslag remissbehandlades påpekade
flera remissinstanser att förslaget skulle medföra praktiska svårigheter. Ett
problem var att förelagsledaren inte alltid kunde känna till beloppets stor­lek
när han upprättade sin självdeklaration. Det skulle därför bli nödvän­digt att
införa regler som gjorde det möjligt att i efterhand justera deklara­tionen.
Problem skulle vidare uppkomma i fråga om preliminärskatlen på beloppet samt
beträffande de kontroll- och arbetsgivamppgifter som före­laget hade att lämna.
Enligl min mening är dessa invändningar alltjämt bä­rande och man bör därför
försöka lösa frågan på annat sätl än beredningen föreslog.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom 1976
års lagstiftning valdes det andra huvudalternativet. Enligt den lagregel som då
infördes får bolaget inte avdrag förrän det avsatta be­loppet har betalats ut.
Denna regel har ansetts alltför restriktiv. Jag delar uppfattningen att en
tolkning av lagregeln strikt efter ordalydelsen alltför mycket begränsar
möjligheterna att använda lön. tantiem o. d. i resultatut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section567&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section568&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;jämnande syfte. RSV har emellertid i sina anvisningar
tolkat lagregeln så all del för avdragsrält är tillräckligt all beloppet har
varit tillgängligt för lyftning och att denna förutsättning skall anses
uppfylld redan när beloppet har gottskrivits företagsledaren. Denna tolkning,
som enligt min mening slår i god överensstämmelse med lagstiftningens gmnder.
ger utrymme för en smidigare tillämpning. En viktig fråga är hur stora krav man
i praktiken släller på utredningen angående tidpunkten för gottskrivningen.
Även i detta avseende anserjag att RSV har anvisat en lämplig lösning. Anvis­ningarna
synes nämligen innebära alt man skall godta en uppgifl om att gottskrivning har
skell före räkenskapsårets utgång, under förutsättning all
preliminärskalteavdrag har gjorts IVån beloppet och skatten har beta­lats in
under den uppbördstermin som infaller närmast efler räkenskaps­årets utgång
samt all beloppet i vederbörlig ordning redovisas i löneredo­visning och pä
kontrolluppgift. Den praktiska konsekvensen är att bolaget efter
räkenskapsårets utgång har viss tid att göra en bedömning av hur stort belopp
som skall tillgodoföras i form av tantiem o. d. Denna lid upp­går till 18
dagar, om räkenskapsåret utgår vid någon av de tidpunkter som anges i 12 S
första stycket bokföringslagen (1976:125). I andra fall kan den uppgä lill 1
månad och 18 dagar. Genom regelbunden resultatuppföljning och ett preliminärt
bokslut bör bolagen i regel kunna göra gottskrivningen inom den angivna tiden.
Vid det definitiva bokslutet kan del naturligtvis vi­sa sig alt gottskrivningen
inte motsvarar bolagels hela överskott. Med hän­syn till de övriga
resultatreglerande åtgärder som skattesystemet tillåter är det dock inle
nödvändigl att tantiem o. d. utgör den &amp;quot;'sista'&amp;quot; resultatutjäm­nande
poslen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Resultatet
av mina överväganden är all jag ansluter mig till den lösning som RSV har
anvisat. Jag föreslår att nuvarande lagregel kompletteras så att del klart
framgår att förutsättningarna för avdrag är uppfyllda om tanti­em eller
liknande ersäitning har blivit tillgänglig för lyftning under räken­skapsåret.
Det föreslagna tillägget bör göras tillämpligt fr. o. m. 1978 års taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är lämpligt att liksom hittills överlåta åt RSV att i
sina anvisningar avgränsa tanliembegreppet och precisera vilka utredningskrav
som bör gälla beträffande lidpunkten för gottskrivning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4 Extra avdrag för exportkreditkostnader&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Exportkreditstöd i form av ett extra avdrag vid
inkomsttaxeringen kan medges svenska företag vid exportaffärer, om det finns
anledning att anta all utländska konkurrenter har tillgång till
exportkreditstöd. Stödet inne­bär att ett extra avdrag medges vid såväl den
statliga som den kommunala inkomsttaxeringen med belopp motsvarande skillnaden
mellan refinansie­ringsränlan och exportkrediträntan, dock högst 4 % av den del
av export­krediten som inte är återbetald vid beskattningsårets ingång.
Nuvarande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section569&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section570&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;regler om exportkreditstöd infördes år 1975 (prop.
1975/76: 72. SkU 1975/76: 22. rskr 1975/76: 100. SFS 1975: 1150). I avsnitt 2.3
har redo­gjorts för de förulsällningar som gäller för alt stöd skall utgä. Jag
vill här endast erinra om att det fordras alt exporten avser kapitalvara och
all ex­portkrediten uppgår till minst 1 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under vären 1977 har chefen för handelsdepartementet -
efter regering­ens bemyndigande - tillsati en utredning (H 1977: 01) om
exportfinansie­ringen. I ulredningens direktiv fianihälls alt del slär klart
att den svenska exporten trots olika åtgärder frän statsmakternas sida - bl. a.
ifrågavaran­de lagstiftning om avdrag för exporikreditkostnader - arbetar under
mind­re gynnsamma betingelser än som erbjuds i flera andra länder. Utredning­en
bör enligt sina direktiv pröva om nuvarande system för finansiering el­ler stöd
för finansiering kan förbällras och om behov därutöver föreligger av all
tillskapa nya finansieringsformer. Del anges alt utredningens arbete bör
bedrivas skyndsamt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn lill nämnda utredningsarbete är det enligt min
mening olämpligi alt i detta sammanhang göra någon mer fullsländig iilvärdering
av effektema av gällande lagstiftning om exportkreditsiöd. I ett par avse­enden
anserjag del dock vara angelägel alt snarast utvidga möjligheterna till siöd.
Jag tänker härvid på stödets begränsning lill kapitalvaror och till
exportkrediter överstigande 1 milj. kr. Efter samråd med chefen för han­delsdepartementet
lägger jag därför nu fram förslag lill ändringar i dessa tvä hänseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;All nuvarande regler inte omfatiar export av
konsiiltljänster torde främst ha berott pä alt exporlkrediler lidigare var
niindre vanliga i dessa fall. Under senare tid har emellertid kreditgivningen
blivit alltmera bety­delsefull vid expon av konsulttjänster, härunder
inbegripet tjänster i sam­band med entreprenadarbeten. Dessa krediter gäller
ofta myckel slora be­lopp och löper med kredittider pä upp lill lio ar.
Kredilkonkurrens har upp­stått bl a. däiför att konsultföretag i flera länder
har tillgäng till samma kre­ditsubventioner som gäller för kapitalvaruexporl.
Della medför alt de svenska konsultföretagens konkurrensläge har försämrats i
jämförelse med vad som gäller för flertalet av de viktigaste konkurrenterna.
Enligl min mening är det angeläget att detta förhällande rättas lill. Jag
föreslär därför alt konsulttjänster blir berälligade lill exportkreditstöd
under sam­ma förulsättningar som f. n. gäller för kapitalvaror.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F. n. kan exporlkredilstöd medges endasl om kredit lämnas
för mer än hälften av den avtalade köpeskillingen, dock minst 1 milj. kr. Delta
medför all mindre och medelstora företag i åtskilliga fall torde sakna
möjligheler alt utnyttja stödet och alt deras konkurrensläge däiför är
ogynnsammare än mänga utländska konkurrenters. Både av administrativa skäl och
med hänsyn lill att den export som erhåller stöd skall vara av samhällsekono­misk
belydelse ärdel dock lämpligi att kräva att exportkrediten ärav viss
omfattning. Jag föreslär all nuvarande beloppsgräns sänks lill 0.5 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section571&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section572&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nya reglerna bör träda i kraft snarasl möjligt och
tillämpas i fråga om exportkreditavtal som ingås under tiden den I september
1977-31 decem­ber 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.5 Schablonavdrag för egenavgifter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är 1976 ändrades reglerna för rördseidkares och
jordbrukares avdrag för egenavgifter. Tidigare gällde att egenavgifterna fick
dras av i form av allmänt avdrag och att de avgifter som belöpte pä inkomstema
under ett beskattningsår var avdragsgilla först vid taxeringen för del därpå
följande beskaltningsäret. Enligt de nya reglerna fär egenavgifter på inkomsl
av rö­relse och jordbruksfastighet dras av som omkostnad i förvärvskällan. I
princip innebär de nya reglema också att avgiftema fär avräknas redan mot de
inkomster som de belöper på. Med hänsyn till avgiftsreglernas ut­formning har
del dock inte ansetts möjligt att vid taxeringen för ett vissl beskattningsår
medge avdrag förde på året faktiskt belöpande avgiftema. I stället har valls en
lösning som innebär alt avdraget för det löpande be­skattningsårets avgifter
besiäms schablonmässigt till viss andel av det s. k. avgiftsunderlaget. Detta
motsvarar nettointäkten av förvärvskällan före schablonavdraget, minskad med
bl. a. sjukpenning och liknande ersätt­ning. Avdraget utgör enligl huvudregeln
10 % av den del av underlaget som inte överstiger 10 000 kr.. 20 % av
underlaget mellan 10 000 kr. och 100 000 kr. samt 15 % av överskjutande del av
underlaget. För vissa skatt­skyldiga, som betalar väsentligt lägre avgifter än
andra, utgör avdraget dock bara 4 % av underlaget. Om de slutliga egenavgifter
som påförs för visst beskattningsår avviker från det vid laxeringen medgivna
schablon­avdraget, sker en avstämning vid följande års taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De nya
reglema om schablonavdrag tillämpades första gången på 1976 års inkomster.
.\ren 1977 och 1978 kommer egenavgifterna all ligga ett par procentenheter
högre än under är 1976. Fråga uppkommer då om man bör höja de procentsatser som
enligt huvudregeln tillämpas vid beräkning av avdraget (10, 20 resp. 15 %). När
man tar ställning till den frågan, bör man hålla i minnet att schablonen är
avsedd att täcka en mängd situationer med mycket varierande avgiftsuttag. Det
ligger i sakens nalur att avdraget ofta inte exakt överensstämmer med de
slutliga egenavgifterna. I vissa fall blir avdraget för högt, i andra fall för
lågt. Genom avstämningen i efterhand tillses att slutresultatet blir riktigt.
Mot den bakgrunden anserjag inte att den avgiftshöjning som i förhållande till
år 1976 inträffar under åren 1977 och 1978 är tillräckligt slor för alt
motivera en höjning av procentsatserna för schablonavdraget. 1 detta sammanhang
vill jag framhålla att nuvarande avdragsregler får ses som ett provisorium som
tillämpas i avvaktan på att reglerna för socialförsäkringsavgifter ses över. Pensionskommittén
(S 1970: 40) har nyligen i betänkandet (SOU 1977: 46) Pensionsfrågor m. m. lagt
fram förslag om enhetligare och mer lättiUämpade regler för avgiftsbe-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;4   Riksdagen 1977178. I saml. Nr
40. Bilaga 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section573&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section574&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;räkning. Förslaget är avsett att träda i kraft den I
januari 1979. När stats­makterna tar slällning lill förslagel. kan det finnas
anledning all överväga en mer genomgripande omläggning av avdragsreglerna för
egenavgifter och att därvid ånyo pröva möjligheterna att vid taxeringen medge
avdrag för de på beskattningsåret faktiskt belöpande avgifterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huvudregeln för beräkning av schablonavdrag bör alltså
enligt min me­ning tills vidare lämnas oförändrad. I ett par andra avseenden
bör däremot avdragsreglerna redan nu justeras. Reglerna är tvingande i den
meningen att avdrag skall beräknas oberoende av den skallskyldiges yrkande så
snart de i K L angivna förulsällningarna för avdrag är uppfyllda. I vissa fall
kan detta leda lill alt avdrag beräknas på viss inkomst trots alt det redan vid
taxeringen slår klan au egenavgifter inte kommer alt ulgä pä inkoms­ten eller
att avgiftema kommer att betydligt understiga avdragsbeloppet. Det för höga
avdraget skall vid påföljande taxering återföras till beskatt­ning. Ell sådani
syslem kan medföra olägenheierbåde förde skallskyldiga och för de myndigheler
som har hand om taxering och avgiftsberäkning. Jag anser att avdragsreglerna
bör ändras så att klart omotiverade avdrag i fortsättningen kan undvikas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En
anledning till alt schablonavdraget kan bli för stort är att de inkomst­begrepp
som tillämpas vid inkomsttaxering och avgiftsdebitering inle helt stämmer
överens. Avdraget beräknas på inkomsl som enligl KL utgör rö­relse- eller
jordbruksinkomsl. Det förekommer ibland - l. ex. i fråga om inkomsl av
skogskörslor - alt inkomst, som enligt KL är rörelse- eller jordbruksinkomsl.
skall anses ulgöra inkomsl av anställning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring. AFL (omtryckt 1977:630). På sådan in­komst uttas inte några
egenavgifter. Inkomsten bör i sådana fall kimna un­dantas från underiagel för
schablonavdrag. Det är dock inte lämpligt att ålägga taxeringsmyndigheterna att
ex officio pröva denna fråga. Det får i stället ankomma på den skattskyldige
att ta initiativet. Jag föreslår att punkt 2 a av anvisningarna till 22 § KL
kompletteras med en bestämmelse som innebär att underlaget för schablonavdrag
pä begäran av den skatl­skyldige skall minskas med inkomsl som utgör
anställningsinkomst enligt AFL. Del får i första hand ankomma på den skatlskyldige
själv alt lämna den ulredning som behövs för att bedöma frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag redan har nämnt utgör schablonavdraget för en
särskild grupp av skattskyldiga endasl 4 % av underlaget. Skälet till all denna
procentsats tillämpas är att dessa skattskyldiga i regel inte betalar annan
egenavgift än allmän arbetsgivaravgift. Regeringen har föreslagit att den
allmänna ar­betsgivaravgiften fr. o. m. är 1978 skall sänkas med två
procentenheter vilket innebär att den avvecklas i det inre stödområdet och i
övriga landet sänks från 4 % till 2 % (prop. 1977/78: 54). Vidare gäller att
egenavgift i form av allmän arbetsgivaravgift tas ut endast på inkomsl som
överstiger vissl belopp. Det avgiftsfria beloppet uppgår fr. o. m.år 1977 till
30 000 kr. Som jag redan har nämnt ligger det i de skattskyldigas eget intresse
att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section575&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section576&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;undvika ell omotiverat eller alltför högt avdrag. Jag
föreslår däiför att av­dragsreglema för här ifrågavarande skattskyldiga ändras
i Ivå hänseenden. Fr. o. m. inkomståret 1978 bör schablonavdraget nedsättas
lill 2 % av un­derlaget. Vidare bör fr. o. m. 1978 års taxering gälla att
avdraget skall be­räknas endasl på sådant underlag eller del därav för vilket
allmän arbetsgi­varavgift skall ulgä. Vid prövning av denna fråga bör
taxeringsmyndighe­ten av praktiska skäl kunna utgå ifrån all hela underlaget
motsvarar sädan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 4 S första styckei
lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift. Jag vill erinra om att
underlaget, enligl vad jag lidigare har föreslagit, inte omfallar vad som utgör
ansläll­ningsinkomst enligl AFL om den skaltskyldige själv har begäri all sådan
inkomsl skall avräknas vid fastställande av underlaget. Genom den nu fö­reslagna
bestämmelsen hindrar man att schablonavdrag beräknas pä den del av underiagel
som understiger del avgiflsfiia beloppet eller på sådan in­komst av verksamhel
i inre stödområdet som fi'. o. m. år 1978 äi' undania-gen från allmän
arbetsgivaravgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4    Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
all regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att antaga inom budgetdepartementel upprättade förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928: 370).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i lagen (1973:423) om avdrag vid inkomsttaxeringen avseende kosinad för
exportkredit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslagen 
bör fogas  till  regeringsprotokollel   i  detta  ärende  som hi-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;liaiig t.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section577&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:55.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section578&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section579&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:245.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bihang I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
5.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives att 42 S. punkt 2 a av anvisningarna till 22 §, punkt 3 b av
anvisningarna till 29 S. punkt I av anvisningarna till 41 S samt anvisningarna
till 42 § kommunalskaltelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section580&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section581&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42 S'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Värdel av bostadsförmån skall beräknas med ledning av i
orten gällande hyrespris eller, i saknad av tillfälle till sådan jämförelse,
efter annan grund, som må finnas lämplig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Värdet av produkter, varor eller andra naturaförmåner, som
ingå i lön eller annan inkomst, beräknas efter ortens pris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section582&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=192 height=116&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=116 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid
  beräkning av värde av för­mån av att för prival bruk få ulnyli­ja
  arbetsgivaren tiUhörig bil skall, såvilt gälter företagsledare i få­mansföretag
  eller honom närståen­de person, anses som om bilen i privat bruk körts minst
  1000 mil. (Se vidare anvisningarna.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller efter regering­ens bemyndigande
riksskalieverket fastställer för varje kalenderår fö­reskrifter för värdering
av bilför­mån enligt de grunder som anges i anvisningarna. Med bilförmån
förslås sådan förmån att för privat bruk få utnyttja bil som lillkommer
skallskyldig på grund av anställ­ning eller nppdrag.sföritållande el­ler (/r
{innan liknande grund.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:124.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Se vidare anvisningarna.) Anvisningar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;till 22 §
2.a.2 Vid beräkning av nettointäkt av här i riket belägen jordbruksfastig­het
som brukats av skattskyldig, som är fysisk person, medges schablon­avdrag för
egenavgifter enligt bestämmelserna i denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section583&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Schablonavdraget
beräknas på ett underlag som motsvarar den skattskyldiges nettointäkt av jord­bruksfastigheten,
beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig in­komstskatt före
schablonavdraget, minskad med dels sjukpenning el­ler annan ersättning som
avses i punkt 14 av anvisningama till 21 §, dels underskott av annan här i
riket belägen jordbruksfastighet som brukats av den skattskyldige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse 1976:85. ' Senaste lydelse 1976:1094.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Schablonavdraget
beräknas på ett underlag som motsvarar den skattskyldiges nettointäkt av jord­bruksfastigheten,
beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig in­komstskatt före
schablonavdraget, minskad med dels sjukpenning eller annan ersättning som avses
i punkt 14 av anvisningama till 21 §, dels underskott av annan här i riket be­lägen
jordbruksfastighet som bru­kats av den skattskyldige, dds  -&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section584&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section585&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om den skattskyldige begär det -intäkt som är att hänföra
till in­komst av anställning enligt 11 kap. 2 § första slyckel lagen (1962:381)
om all män försäkring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motsvarande gäller beträffande skattskyldig som är
delägare i handels­bolag (jfr 53 S 2 mom.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 §
medhjälpande make för del av inkomst av verksamhet, som bedrives av den andra
ma­ken, skall schablonavdrag för egenavgifter beräknas särskilt för envar av
makarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Schablonavdraget utgör - såvida&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Schablonavdraget utgör - såvida&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;annat icke följer av sjätte siycket - annat icke följer av
sjätte och sjiin-&lt;br&gt;
10 procent av den del av underiagel de styckena - 10 procent av den&lt;br&gt;
som icke överstiger IOOOO kronor, del av underlaget som icke översti-&lt;br&gt;
20 procent av den del av underlaget ger IOOOO kronor, 20 procent av&lt;br&gt;
som överstiger IOOOO men icke den del av underlaget som översti-&lt;br&gt;
100000 kronor samt 15 procent av ger IOOOO men icke 100000 kronor&lt;br&gt;
den del av underiagel som översti- samt 15 procent av den del av un-&lt;br&gt;
ger 100000 kronor.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;derlaget   som   överstiger  
100000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Schablonavdraget utgör 4 pro- Schablonavdraget utgör 2 pro­&lt;br&gt;
cent av underlaget om&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;cent av underlaget om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den
skattskyldige vid ingången av året näst före taxeringsåret har fyllt 65 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den
skattskyldige för december månad året näst före taxeringsåret har åtnjutit
förtidspension eller hel ålderspension enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring och pensionsgrundande inkomst icke skall beräknas för honom enligt
15 kap. 2 § samma lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den
skattskyldige icke är inskriven i allmän försäkringskassa vid ut­gången av året
näst före taxeringsåret, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;d)    bruttointäkten av fastigheten uteslutande eller så
gott som uteslutan­&lt;br&gt;
de omfattas av överenskommelse som avses i 3 kap. 2 S andra stycket la­&lt;br&gt;
gen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/ fall som avses i sjätte styckei beräknas schablonavdrag
endasl på underlag eller del därav för vil­ket egenavgift enligt 4 S lagen
(1968:419) om allmän arhetsgivar-avgift vid taxeringen bedömes komma alt utgå.
Vid denna bedöm­ning anses underlaget utgöra så­dan inkomst av annat förvärvsar­bete
som avses i första stycket nämnda lagrum.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;till 29 § 3.b.'  Vid planenUg avskrivning fördelas en
tillgångs anskaffningsvärde såsom omkostnad på ett antal år i följd genom
värdeminskningsavdrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse 1957:72.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section586&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section587&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section588&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section589&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section590&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med belopp så avpassade att anskaffningsvärdet kan i sin
helhet avdragas under den tidrymd tillgången beräknas vara ekonomiskt användbar
(till­gångens varaktighetstid). Del åriiga värdeminskningsavdraget bör normalt
bestämmas enligt avskrivningsplan lill viss bråkdel av anskaffningsvärdet. Kan
ulredning icke förebringas om anskaffningsvärdet eller om de avdrag som därå
tidigare ägt rum. må avdraget beräknas till viss procent ä bokför­da värdet
eller å annat värde, som med hänsyn till omständigheterna finnes lämpligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Värdeminskningsavdrag må. såviii angår skallskyldig som
för handels­böcker, endasl där ulredning företes om hur mycket av
anskaffningsvärdet som kvarstår oavskrivel i beskattningsavseende ske med
slörre belopp än som under beskattningsåret avskrivits i räkenskaperna. Den
omständighe­ten att ulredning i nu angivna avseende icke företes skall dock ej
utgöra hinder för skattskyldig att tillgodonjuta avdrag, som redan tidigare
skett i räkenskaperna luen dä ej gjorts vid beskattningen, därest det påvisas
hur stor skiljaktighet i sistnämnda avseende föreligger och avdraget eljest är
behörigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
5.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid
bestämmande av tillgångs varaktighetstid skall hänsyn tagas lill om­ständigheter,
som kunna föranleda, att tillgängens nytta för rörelsen beräk­nas bliva
begränsad lill kortare tid än som kan anlagas svara mot dess för­brukning genom
slitning eller dyl.. såsom exempelvis då tillgången anskaf­fats för utnyttjande
av en konjunktur, som väntas bliva allenasl tillfällig, eller av ett särskilt
arbetstillfälle, eller då tillgången kan vänlas bliva såsom oekonomisk utbytt
mot ny tillgång, innan den blir utsliten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section591&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Såsom
tillgångs anskaffningsvär­de skall anses, då tillgången förvär­vats genom köp
eller byte eller där­med jämförligt fång. den verkliga kostnaden för dess
anskaffande och, dä tillgången annorledes över­gått lill rörelsen, dess
allmänna sa­luvärde vid tiden för övergången. Dock skall iakttagas följande.
Har tillgång i samband med förvärv av den rörelse, vari den nyttjas, erhål­lits
annorledes än genom köp eller byte eller därmed jämförligt fång, skall, där ej
särskilda omständighe­ter lill annat föranleda, såsom an­skaffningsvärde för
tillgången an­ses det belopp som kvarstår i be­skattningsavseende oavskrivet
för öv erVdXaren. försåvitt ej vid förvärv av rörelsen på grund av arv eller
leslamenie slämpdplikl beräknats efter lägre belopp, i vilkel fall del belopp
efter vilket slämpdplikl så­lunda beräknats skall anses såsom
anskaffningsvärde. Skulle det i nå­got fall befinnas, att den skattskyl­dige
eller någon, som står honom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Såsom tillgångs
anskaffningsvär­de skall anses, då tillgången förvär­vats genom köp eller byte
eller där­med jämförligt fång. den verkliga kostnaden för dess anskaffande och.
då tillgången annorledes över­gått till rörelsen, dess allmänna sa­luvärde vid
tiden för övergången. Dock skall iakttagas följande. Har tillgång i samband med
förvärv av den rörelse, vari den nyttjas, erhål­lits annorledes än genom köp
eller byte eller därmed jämföriigt fång, skall, där ej särskilda omständighe­ter
till annat föranleda, såsom an­skaffningsvärde för tillgången an­ses del belopp
som kvarstår i be­skattningsavseende oavskrivet för överlåtaren. Skulle det i
någol fall befinnas, all den skatlskyldige eller någon, som står honom nära,
vidta­git åtgärd för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett
högre anskaffningsvärde än som synes rimligt, och kan det antagas att detta
skett för att åt någon av dem bereda obehörig förmån i be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section592&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section593&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section594&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section595&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section596&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section597&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nära.
vidtagit åtgärd för all den skallskyldige skall kunna lillgodo-räkna sig ett
högre anskaffningsvär­de än som synes rimligt, och kan det antagas att delta
skett för alt åt någon av dem bereda obehörig för­mån i beskattningsavseende,
skall anskaffningsvärdet i skälig män jämkas. Såsom anskaffningsvärde för
tillgång, som moderbolag eller övertagande förening övertager fiån dotterbolag
eller överlätande förening vid sådan fusion, som i 28 S 3 mom. första eller
andra styc­ket avses, skall anses det belopp, som vid ftisionslillfällel
kvarslär i beskattningsavseende oavskrivel hos doiierbolagel eller den överlä­tande
föreningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skattningsavseende,
skall anskaff­ningsvärdet i skälig mån jämkas. Såsom anskaffningsvärde för till­gång,
som moderbolag eller överta­gande förening övertager från dot­terbolag eller
överiätande förening vid sådan fusion, som i 28 § 3 mom. första eller andra
stycket avses, skall anses det belopp, som vid fu­sionstiUfället kvarstår i
beskatt­ningsavseende oavskrivet hos dot­terbolaget eller den överlåtande föreningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section598&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lill 41  S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I.' &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Inkomsl av jordbruksfastighet eller rörelse skall beräknas enligl bok­föringsmässiga
grunder. Hänsyn skall därför tagas lill in- och utgående la­ger av varor, däri
inbegripet djur. råmaterial, hel- och halvfabrikat m.m.. samt lill fordringar
och skulder. Som värde av ingående lager, fordringar och skulder skall därvid
upptagas värdel av närmast föregående beskatt­ningsårs utgående lager,
fordringar och skulder. Bestämmelserna 141 S om lager få i varvsrörelse
tillämpas även i fråga om skepp eller skeppsbygge, på vilkel den skaltskyldige
utfört eller avser att utföra arbete i icke ovä­sentlig omfallning. utan hinder
av att den skattskyldige avyttrat skeppet el­ler bygget. Vad nu föreskrivits
gäller dock endast intill dess skeppet eller skeppsbygget levererats till
förvärvaren. Vad som avses med skepp fram­går av sjölagen (1891:35 s. &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För skattskyldig, som haft ordnad bokföring, skall
beräkningen av in­komst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av
följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därest vinstresultatet påverkats därav, alt bland intäkter
upptagils såda­na intäkter, vilka icke skola beskattas såsom inkomst, eller
uteslutits in­täkt, som skolat medräknas, eller bland utgiftema avförts sådana
poster, för vilka vid inkomstberäkningen avdrag icke får ske. skall förelagas
erfor­derligjustering av det bokföringsmässiga vinstresullatel lill överensstäm­melse
med en inkomstberäkning enligt de i denna lag stadgade gmnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den i räkenskaperna gjorda värdesältningen å tillgångar
avsedda för om­sättning eller förbrukning (lager) skall vid inkomstberäkningen
godtagas, därest denna värdesäitning icke slår i strid med vad nedan sägs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagret vid beskaltningsårels utgång får icke upptagas till
lägre belopp än fyrtio procent av lagrets anskaffningsvärde eller, om åleranskaffningsvär­det
på balansdagen är lägre, sistnämnda värde, i förekommande fall efler avdrag för
inkurans. Dock får lager av djur på jordbruksfastighet eller i
renskötselrörelse icke upptagas till lägre belopp än fyrtio procent av de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; Senasie lydelse 1976:924.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section599&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section600&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Niiyarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;värden som riksskatteverket fastställer för olika slag av
djur i skilda ålders­grupper på grundval av genomsnittspriserna på dessa
djurslag under en period av tolv månader närniast före den I oktober
beskattningsåret. Om sådant värde icke fastställts, t. ex. i fråga om särskilt
dyrbara avelsdjur. fär djuret upptagas lägst till fyrtio procent av allmänna
saluvärdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Därest
värdet å lagret, beräknai till anskaffnings- eller åleranskaffnings­värdet och
i förekommande fall efter avdrag för inkurans, uppgår till lägre belopp än som
motsvarar medeltalet av värdena å lagren vid utgången av de två närmast
föregående beskattningsåren (jämförelseåren), må lagret vid beskattningsårets
utgång i slällel upptagas till lägst ett belopp motsva­rande förstnämnda värde
å detta lager efter avdrag med sextio procent av sagda medeltalsvärde. Därvid
skola såsom värden å lagren vid jämförelse­årens utgång hava upptagits
anskaffningsvärdena eller, därest återanskaff-ningsvärdena å balansdagarna i
fråga varit lägre, sistnämnda värden, i förekommande fall efter avdrag för
inkurans. 1 fråga om djur pä jordbruks-faslighet eller i renskölselrörelse
gäller dock alt värdet av djuren skall hava upptagits lill fulla det värde som
riksskatteverket fastställt enligt föregåen­de stycke eller till fulla allmänna
saluvärdet. Föreligger sådant fall att sex­tio procenl av nyssnämnda
medeltalsvärde överstiger värdet av lagret vid beskattningsårets utgång, må
avdrag åtnjutas jämväl för det överskjutande beloppet, därest en häremot
svarande avsättning i räkenskaperna gjorts till lagerregleringskonio. Då avdrag
för sådan avsättning medgivits, skall av­sättningen återföras till beskattning
nästföljande beskattningsår, därvid frågan om avdrag för förnyad avsättning
till dylikt konto får prövas enligt bestämmelserna ovan. Ingå i lagret råvaror
eller siapelvaror, må lagret av sådana varor eller del därav upptagas till
lägst sjuttio procent av värdet å tillgångarna i fråga beräknat efter lägsta
marknadspris under beskattnings­året eller under något av de närmasl föregående
nio beskattningsåren. Där­est sist angivna grund för värdering av varulagret
eller del därav tillämpats, skall vad ovan sägs om värdering med hänsyn
tagen.lill medeltalet av vär­dena ä lagren vid utgången av de två närmast
föregående beskattningsären icke gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan
avseende å vad förut stadgals angående den lägsta värdesättning å lagret, som
vid inkomstberäkningen kan godtagas, må det lägre värde å lagret godtagas som
skattskyldig med hänsyn lill föreliggande risk för pris­fall visar vara
påkallal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad i
femte och sjätte styckena här ovan sägs angående det lägsta värde å
skattskyldigs varulager, som må vid inkomstberäkningen godtagas, har icke
avseende å penningförvaltande företags och försäkringsföretags pla­ceringar av
förvaltade medel i aklier. obligationer, lånefordringar m. m. el­ler å
skaltskyldigs lager av fastigheter och liknande tillgångar beträffande vilka en
sådan värdesäitning finnes icke vara godtagbar. Värdet å lager av nu avsedda
tillgångar skall upplagas lill vad som med hänsyn lill risk för förlust,
prisfall m.m. framstår såsom skäligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förvärvas
aktie i svenskl aktiebolag av skattskyldig, som driver bank-eller annan
penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan skatl­skyldig. för
vilken aktien utgör varulagertillgång, och är det icke uppenbarl all den
skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde för
honom med hänsyn till hans rörelse, må sådan nedgång i aktiens värde som beror
på utdelning till den skattskyldige av medel, vilka vid för­värvet funnos hos
det utdelande bolaget och icke motsvara tillskjutet be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section601&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section602&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lopp, ej föranleda att aktien vid inkomstberäkningen för
den skattskyldige upptages till lägre belopp än som motsvarar hans
anskaffningskostnad för aktien. Har denna, innan sådan utdelning skett,
upptagils till lägre belopp än den skatlskyldiges anskaffningskostnad, må
aktien vid utgången av det beskattningsår, varunder utdelningen äger rum, icke
upptagas lill lägre be­lopp än aktiens värde i beskattningshänseende vid
ingången av samma år med tillägg av ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan
den skattskyl­diges anskaffningskostnad för aktien och nämnda värde, dock högst
av det utdelade beloppet. Sker utdelning utan att det värde för aktien, som
ligger till grund för beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påverkas och
medför detta att den skattskyldige efter överlåtelse av aktien eller upplös­ning
av bolaget redovisar föriust. skall därifrån avräknas det belopp som motsvarar
utdelningen. Utdelning som avses i detta stycke anses i första hand gälla andra
medel än sådana som motsvara tillskjutet belopp. Vad som sägs om aktie i detta
stycke äger motsvarande tillämpning pä andel i ekonomisk förening. Med
tillskjutet belopp avses därvid inbetald insals.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avdrag för inkurans må icke medgivas med större belopp än
vad den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogad utredning visar svara
mot den konstaterade värdenedgången å lagret å balansdagen. Oaktat vad nu sagts
må dock avdrag för inkurans medgivas med fem procent av det lägsta utav lagrets
anskaffnings- och återanskaffningsvärden, därest detta ej framstår såsom
uppenbart opåkallat, eller med det högre procenttal därav som riksskatteverket
kan hava för lagren inom vissa branscher eller hos vissa grupper av
skattskyldiga angivit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid bestämmandet av lagrets anskaffningsvärde skall så
anses som om de lagertillgångar, vilka kvarligga i lagret vid beskattningsårets
utgång, äro de senaste av den skaltskyldige anskaffade eller av honom
tillverkade. För tillgångar, som den skattskyldige framställt eller bearbetat,
skola såsom anskaffningsvärde anses direkta tillverkningskostnader
(materialkostnader och arbetslöner) ökade med ett tillägg som motsvarar vad som
av de indi­rekta tillverkningskostnaderna skäligen belöper å nu ifrågavarande
till­gångar, därvid hänsyn dock icke behöver tagas till ränta å eget kapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nedskrivning av värdet å rättigheter till leverans av lagertillgångar
enligt ej fullgjorda köpekontrakt må godkännas endast i den mån det visas, att
in­köpspriset för tillgångar av samma slag å balansdagen understiger det
kon-traherade priset, eller det göres sannolikt, att dylikt prisfall kommer att
in­träffa innan tiUgångama levereras eller av den skattskyldige i oförändrat
eller förädlat skick försäljas. Beträffande värdet å rättigheter till leverans
av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier enligt ej
fullgjorda köpekontrakt må nedskrivning av värdet därå godkännas endast i den
mån den skattskyldige visar, att inköpspriset för tillgångar av samma slag å
balansdagen understiger det kontraherade priset, eller del göres san­nolikt,
att dylikt prisfall kommer att inträffa innan tillgångarna levereras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad här är stadgat gäller särskilt&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad här är stadgat gäller särskilt&lt;br&gt;
då fråga är om bestämmandet av&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;då fråga är
om bestämmandet av&lt;br&gt;
det år, varunder en inkomst skall&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det
år, varunder en inkomst skall&lt;br&gt;
anses hava åtnjutits eller en utgift&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anses
hava åtnjutits eller en utgift&lt;br&gt;
skall anses hava ägt rum. I sist-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skall
anses hava ägt rum. 1 sist­&lt;br&gt;
nämnda avseende gäller alltså, att&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nämnda
avseende gäller alltså, att&lt;br&gt;
inkomst skall anses hava åtnjutits&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inkomst
skall anses hava åtnjutits&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5   Riksdagen 1977178. I saml. Nr 40. Bilaga 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section603&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section604&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;under det år. då densamma enligt allmänt vedertagen
köpmannased eller enligt vad som beiräffande jordbruk är allmänt brukligt bör i
räkenskaperna uppföras såsom in­komstpost, även om den ännu icke av den
skattskyldige uppburits i kontanta penningar eller eljest kommit honom
tillhanda t.ex. i form av levererade varor, fullgjor­da prestationer eller på
annat här­med jämförligt sätt. Vad sålunda gäller i fråga om inkomstposterna
har motsvarande tillämpning i fråga om utgiftsposterna. Avdrag för tan­tiem
eller liknande ersättning från fåmansföretag till företagsledare el­ler honom
närstående person får dock åtnjutas först under det år då utbelalning skett. 1
fråga om tiden för inkomst- och utgiftsposters upptagande enligt
bokföringsmässi­ga grunder tillämpas i allmänhet det förfaringssättet, att
fordringar upp­föras såsom inkomst under det år, då de uppkomma, och att
räntein­täkter hänföras till inkomsten för del år. på vilket de belöpa, i bägge
fallen oberoende av huruvida de verkligen influtit under nämnda år eller icke.
Å andra sidan lärer det vara vedertaget, att förskottsvis in­flutna räntor, som
till större eller mindre del belöpa å ett kommande år. till denna del
bokföringsmässigt hänföras till det sistnämnda årets inkomst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;under det år. då densamma enligt allmänt vedertagen
köpmannased eller enligl vad som beträffande jordbmk är allmänt brukligt bör i
räkenskaperna uppföras såsom in­komstpost, även om den ännu icke av den
skattskyldige uppburits i kontanta penningar eller eljest kommit honom
tillhanda t.ex. i form av levererade varor, fullgjor­da prestationer eller på
annat här­med jämförligt sätt. Vad sålunda gäller i fråga om inkomstposterna
har motsvarande tillämpning i fråga om utgiftsposterna. Avdrag för tan­tiem
eller liknande ersättning från fåmansföretag till företagsledare el­ler honom
närstående person får dock åtnjutas först under det år då ersättningen har
utbetalats eller blivit tillgänglig för lyftning. 1 fråga om tiden för inkomst-
och utgifts­posters upptagande enligt bokfö­ringsmässiga grunder tillämpas i
allmänhet det förfaringssättet, att fordringar uppföras såsom inkomst under det
år, då de uppkomma, och all ränteintäkter hänföras till in­komsten för det år,
på vilkel de be­löpa, i bägge fallen oberoende av huruvida de verkligen
influtit under nämnda år eller icke. Å andra sidan lärer det vara vedertaget,
att för­skottsvis influtna räntor, som till större eller mindre del belöpa å
ett kommande år, till denna del bokfö­ringsmässigt hänföras till det sist­nämnda
årets inkomst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section605&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som
skall eriäggas under loppet av flera år. må såsom intäkt för varje år upptagas
den del av köpeskillingen, som under samma år influtit. Avdrag för minskning i
ingå­ende virkesförråd m.m., vartill upplåtaren kan vara berättigad, fördelas
därvid på de särskilda åren i förhållande till den under varje år influtna lik­viden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges
på hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, såsom inkomst'för ett år
beskattat vinst, som enligt de vid bokföringen tillämpade grunderna först ett
senare år framkommer såsom bokföringsmässig vinst, skall vid in­komstberäkningen
för det följande år, då vinsten i bokföringen kommer till synes, det sistnämnda
årets i bokföringen redovisade vinstresultat med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section606&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section607&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hänsyn härtill justeras på sådant sätt, att den redan
beskattade vinsten icke för det året ånyo tages till beskattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Moisvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet
ansett förlust, av beskaffenhet att avdrag därför får ske, icke böra beaktas
vid inkomstbe­räkningen för det år. under vilket den kommit till synes i
räkenskaperna, eller beskattningsmyndighet eljest något år frångått den
skattskyldiges bokföring i avseende, som kan hava inflytande på följande års
inkomstbe­räkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lill 42 S'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stundom
inträffar, alt å en ort saknas möjlighet att uthyra bostäder och all för den
skull någol hyrespris för orten icke kan fastslås. Särskilt gäller detta i
glest befolkade orter, där befolkningen huvudsakligen består av jordbmkare,
vilka bo å fastigheter, som av dem brukas. Den omständig­heten, alt
uthyrningsmöjlighet icke föreligger, medför dock icke. alt bo­stadsförmån
saknar värde. Vid bestämmande av bostadsförmånens värde i nu angivet fall kan
hyrespriset i kringliggande orter tjäna till ledning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Värdet av produkter, varor eller andra naturaförmåner, som
ingå i lön eller annan inkomst, skall beräknas efter det pris, som i orten
gällt, därest det varit fråga om att för penningar förskaffa sig dem. Kan ej
dylikt pris di­rekt angivas, skola nyltigheterna upplagas lill del belopp, som
med hänsyn till föreliggande förhållanden kan beräknas hava åtgått, om de
skolat gäl­das i penningar, eller, då fråga är om produkter eller varor från
egen jord­bruksfastighet eller egen rörelse, det belopp, som det kan beräknas,
att den skattskyldige skulle hava erhållit vid försäljning under jämförbara för­hållanden
av motsvarande kvantiteter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 fråga om praktikanter, läriingar, elever vid
sjuksköterskeskolor och liknande förekommer, alt vederbörande under
utbildningstiden åtnjuter naturaförmåner (fri kost. fri bostad) eventuellt
jämle en mindre kontanter-sätlning. som närmast har karaktär av fickpengar. 1
dylika fall må värdet av naturaförmånerna jämkas och upptagas till det lägre
belopp, som med hänsyn till konlantersättningens storlek och övriga
förhållanden framstår som skäligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Värdel av bilförmån skall he-siäinnias enligl schablon på
grund­val av genonisnillliga faktiska kosl-luider för innehav av bilar i olika
pris- och årsklasser vid olika årliga körsträckor. Bilen skall anses ha körts
niinst I 000 mil i privat bruk under året, ont icke den skaltskyldi­ge kan göra
sannolikl all den pri­vata körsträckan har varil mindre. Har förelagsledare i
Jåmansföre-lag eller honom närstående person fått ninyltja bil som är betydligt
dy­rare än vad som kan anses erfor­derligt med hänsyn till företagels&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&amp;#9632; Senaste lydelse 1964:70.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section608&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section609&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Niiyarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;verksamhel. skall till del enligl schablon beräknade
värdet av hil-förniun läggas ett bdopp som kan anses motsvara skillnaden mellan
de faktiska kostnaderna för bilens användning i verksamheten och de jör
verksamheien erforderliga kosi-naderna. Kan bil anlagas ha an­skaffats hell
eller huvudsakligen för den skattskyldiges privata bruk, skall värdet av
förmånen bestäm­mas till ett belopp niotsvarande hela eller den huvudsakliga
delen av de bilkostnader som har påförts företagel, dock all värdel icke på
grund härav får beslämmas lill läg­re belopp än det som framkommer vid en
värdering enligt schablon.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen
enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nya bestämmelserna i andra, femte och sjunde styckena
av punkt 2 a av anvisningarna lill 22 §, punkt 3 b av anvisningarna till 29 §
och trettonde stycket av punkt I av anvisningarna till 41 § tillämpas första
gången vid 1978 års taxering. 1 övrigt tillämpas de nya bestämmelserna försia
gången vid 1979 års taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section610&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:65.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section611&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2   Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 4 § och punkt 2 av anvisningarna
till 3 och 4 §§ lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt' skall ha nedan
an­givna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 S Fastighet upptages till taxeringsvärdet vid
beskattningsårets utgång. Var sådant värde då ej åsätt eller har under
beskattningsåret omständighet in­träffat, som kan under taxeringsperioden
påkalla förändrad värdering, upptages fastigheten till det taxeringsvärde, som
för taxeringsåret bliver densamma åsalt. Finnas sådana tillbehör till
fastigheten som avses i 2 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 S jordabalken, skola dessa upptagas särskilt.
Bestämmelserna i tredje&lt;br&gt;
stycket om värdesättning av lös egendom äga därvid motsvarande tillämp­&lt;br&gt;
ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tomträtt eller vattenfallsrätt skall upptagas till det
värde, som rättig­heten med hänsyn till villkoren vid upplåtelsen och den tid,
som därför återstår, kan anses hava betingat vid en försäljning under normala
förhål­landen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i
jordbruk med bi­näringar, i skogsbruk eller i rörelse, skall värdesättas i
enlighet med veder­taget affärsbruk inom det slag av verksamhet, däri egendomen
är nedlagd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fordran, som löper med ränta, skall, därest den icke är
tillgång i rörelse, upptagas till sitt kapitalbelopp utan inberäkning av under
beskattningsåret upplupen men ej förfallen ränta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fordran, som ej är förfallen och därå ränta ej skall
beräknas för tiden fö­re förfallodagen, uppskattas till belopp, som utgör
fordringens förhanden-varande värde enligt vid denna lag fogad tabell 1. Osäker
fordran upptages till det belopp, varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös
fordran uppta­ges icke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Värdepapper, som noteras å in-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Värdepapper, som noteras/?« in-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ländsk eller utländsk börs, uppta- ländsk eller utländsk
börs eUer är&lt;br&gt;
ges till det noterade värdet, så- föremål för liknande notering, upp-&lt;br&gt;
framt antagas kan. all detta mot- skallas till det noterade värdet, el-&lt;br&gt;
svarar vad som må hava varit på- ler. om detta icke motsvarar vad&lt;br&gt;
räkneligt vid försäljning under nor- som skulle kunna påräknas vid för­&lt;br&gt;
mala förhållanden. Sådana värde- säljning under normala förhållan-&lt;br&gt;
papper. som icke noteras a börs, den, lill det pris som skulle ha kiin-&lt;br&gt;
värderas med ledning av bestäm- nal påräknas vid en sådan försälj-&lt;br&gt;
melserna i punkt 2 av anvisningar- ning. Sådana värdepapper, som d-&lt;br&gt;
na till 3 och 4 §§.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jest omsättas på kapitalmarknaden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller vars värde icke skall beräknas med ledning av
bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 SS. uppskattas enligl
sist angivna grund.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 859. 2 Senaste
lydelse 1976:332.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section612&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section613&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Annan för evärdlig tid utgående ränta, avkomst eller
förmån än frälse­ränta uppskattas lill tjugo gånger det belopp, vartill den
uppgått under be­skattningsåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalvärdet av på livstid eller viss lid utgående ränta,
avkomst eller förmån uppskattas efter det belopp, rättigheten motsvarat under
beskatt­ningsåret, enligt de vid denna lag fogade tabellerna II och 111.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rättighet, som icke är bestämd att utgå under någons
livstid men ändock är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell
111, såsom om den skolat utgå för den berättigades livstid, dock högst till tio
gånger del värde, rättigheten senast för helt år motsvarat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är rättighet beroende av varaktigheten av flera personers
liv sålunda, att rättigheten upphör vid den först avlidnes frånfälle. bestämmes
rättighetens kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot
rällighelen oförändrad till den sist avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter
den yngs­tes ålder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andel i ekonomisk förening, vars behållna tillgångar vid
likvidation alle­nasl delvis skola skiftas mellan medlemmarna, skall upptagas
lill ett värde moisvarande den del av föreningens förmögenhel som skulle fallit
på ande­len därest föreningen trätt i likvidation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övrig lös egendom upptages till det värde, som den kan
anses hava be­tingat vid försäljning under normala förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Se vidare
anvisningarna.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anvisningar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;till 3 och 4 SS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.-' Vid beräkning av förmögenhet, som ingår i
förvärvskälla inom in­komsislagen jordbruksfastighet och rörelse, gäller
följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfaller icke räkenskapsåret med beskattningsåret, får
som värde av förmögenheten tagas upp värdel vid utgången av det räkenskapsår
som före den I mars taxeringsåret gått till ända närmast intill utgången av be­skattningsåret.
Detta värde skall emellertid rättas med belopp som den skaltskyldige satt in i
förvärvskällan eller tagit ut ur densamma för egen räkning eller för annan av
honom innehavd förvärvskälla. Utgår räken­skapsåret före beskattningsåret,
skall nämnda värde ökas med insättningar och minskas med uttag som skett intill
beskattningsårets utgång. Utgår rä­kenskapsåret efter beskattningsåret, skall
värdet minskas med insättningar och ökas med uttag som skett efter utgången av
beskattningsåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För inventarier, som äro avsed-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den yärdesäiining av liUgångar-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;du för siadigvarande bruk  i för-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;na i förväryskäUan som sker vid in-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vurvsktiUiin, liksom för lager upp-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;komsllaxeringen är icke bindande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tages del värde som taxeringsåret&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vid jörniögenhelsheräkningen.  In-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kiinnat godtagas vid inkomsllaxe-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;yentarier som äro avsedda för slu-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ringen    ayseende   förvärvskällan.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;digvarande  bruk  i förvärvskäUan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom fur dock förinögenhels-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;upplagas till anskaffningsvärdet
ef-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;värdel av förvärvskällan icke sältas&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ter avdrag för skälig avskrivning
d-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lägre än sextio procent av del vär-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ler   ulrangering.   Lager  
värderas&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; Senaste lydelse 1976:332.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section614&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section615&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;de som framkommer vid en värde­ring där inventarierna upplagils
lill anskaffningsvärdet efler avdrag för skälig avskrivning eller ulrangering
och lagret värderats som helhet utan hänsyn lill påräknelig vinst vid
försäljning i detalj, varvid dock fas­tighet skall upptagas lägst till taxe­ringsvärdet.
Hänsyn skall därvid tagas till inkurans och prisfallsrisk men i regel icke till
annan latent skatteskuld än utskiftningsskatte­skuld.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som helhet ulan hänsyn till påräk­nelig vinst vid
försäljning i delalj. varvid dock fastighet upplages lägsi lill
taxeringsvärdet. Lager av djur på jordbruksfastighet uppla­ges IiU de värden,
som riksskatte­verket enligt punkt I femte stycket av anvisningarna lill 41 §
kommu­nalskattelagen (1928:370) senast har fastställt före utgången av del år
som närmasl föregår laxerings­året, eller — om sådant värde icke har
fastställts för vissa djur - till det allmänna saluvärdet. Vid vär­dering av
lager skall hänsyn tagas lill inkurans och pri.sfallsrlsk.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skulder och andra avgående poster i förvärvskällan
avräknas enligt hestänimdserna i 5 §. Hän­syn tages icke till annan latent
skatteskuld än utskiftningsskatte­skuld, såvida icke annat .följer av punkt 3
första stycket av dessa an­visningar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om värdet av liUgångarna i för­värvskällan överstiger
beloppet av skulder och andra avgående pos­ter, får förmögenhetsyärdet av
för-yärvskällan nedsättas lill trellio procent av del översskjiilande vär­det.
Om förvärvskällan innehaves med fideikomniissräll. får dock nedsäUning ske lill
tjugo procent av sistnämnda värde.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna i femte slycket får icke leda lill att
förmögenhels-värdet av förvärvskällan sätts lägre än lill vad som motsvarar
värdet av sådana fasligheier i förvärvskäl­lan, som tillhöra ägaren av denna,
efter avdrag för de skulder som be­löpa på dessa fasligheier. Härvid skall som
värde av jordhruksfaslig-hel upptagas fasrighelens taxe­ringsvärde minskat med
den del av det laxerade byggnadsvärdet som avser ekonomibyggnader och som värde
av faslighet i rörelse det laxerade markvärdet. På fastighe­terna skall anses
belöpa så slor del av skulderna i föryärvskällan som&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section616&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section617&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Illl angivna värde av faslighelerna Ulgör av del
sammanlagda värdet av tillgångarna i förväryskäUan. Sistnämnda värde beräknas
med hänsyn till fastigheternas hela tax­eringsvärde. Bestämmelserna i det­ia
siycke lillänipas icke på för­värvskälla som innehaves ined fi-deikomissrätl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna i denna anvis­ningspunkt tiUämpas även när
för­värvskäUan innehaves indirekt ge­nomförmedling av juridisk person.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den I januari 1978 och tillämpas
försia gången vid 1979 års taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section618&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:77.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section619&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section620&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives att 22 8 I mom., 23 S. 55 S I och 2 mom. samt 56 S lagen (1941:416)
om arvsskatt och gåvoskatt' skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section621&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelst&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section622&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section623&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/ mom.'- Såsom värde å fast egendom vid tidpunkt, som
avses i 21 S,skall, där ej annat föranledes av vad i 2 mom. stadgas, gälla näst
före­gående årets taxeringsvärde. Finnes sådana tUlbehör till fastigheten som
avses i 2 kap. 3 S jordabalken skola dessa upptagas särskilt. Bestämmelser­na i
23 S vid F om värdesättning av lös egendom äga därvid motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=43&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=43 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fast
  egendom, som utgör lager-tillgång, värderas enligt reglerna i 23 S F andra
  stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fast egendom, som enligt koin-munalskatidageit (1928:370)
ingår i förvärvskälla inom inkomsislagen jordbruksfastighet eller rörelse.
värderas enligt reglerna i 23 S F andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section624&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23 S' Vid uppskattning av lös egendom iakttages:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;A.     Tomträtt eller vattenfallsrätt uppskattas i den mån
ej annat följer av&lt;br&gt;
20 § tredje stycket, till vad rättigheten med hänsyn till villkoren vid upplå­&lt;br&gt;
telsen och den tid, som därför återstår, kan antagas hava betingat vid en av&lt;br&gt;
boets avveckling föranledd, med tillböriig omsorg skedd försäljning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;B.     Aklie, ohligaii/Tn eller därmed&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;B. Värdepapper, som noteras/?«&lt;br&gt;
jämförlig   värdehandling   uppskat-     inländsk eller utländsk börs eller är&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=171&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=171 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tas. där
  värdehandlingen noteras å inländsk eller utländsk börs. till det noterade
  värdet eller, om detta icke motsvarar vad som varit påräkne­ligt vid
  försäljning under normala förhållanden, till pris, som vid dylik försäljning
  kan påräknas. Sådan värdehandling, som icke noteras å hörs eller vars värde
  icke skall be­räknas med ledning av bestämmel­serna i F nedan, uppskattas
  enligt sist angivna grund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;föremål för liknande notering, upp­skattas till del
noterade värdet el­ler, om detta icke motsvarar vad som skulle kunna påräknas
vid för­säljning under normala förhållan­den, till det pris som skulle ha kun­nat
påräknas vid en sådan försälj­ning. Sådana värdepapper, som el­jest omsättas på
kapitalmarknaden eller vars värde icke skall beräknas med ledning av bestämmelserna
i F nedan, uppskattas enligl sist angiv-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;na grund. C. Fordran uppskattas till sitt kapitalbelopp
jämte upplupen ränta å tid, som avses 121 §. År fordringen ej förfallen och
skall ränta därå ej beräknas för tiden före förfallodagen, uppskattas fordringen
till belopp, som utgör dess värde vid nämnda tid enligt den vid denna lag
fogade tabellen 1.    ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857, ' Senaste
lydelse 1975:133.  Senaste lydelse 1976:333.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section625&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section626&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Osäker fordran uppskattas till belopp, varmed den kan
beräknas inflyta. Värdelös fordran anses icke utgöra tillgång. Den
omständigheten att gälde­nären är delägare i dödsboet föranleder icke
fordringens uppskattande en­ligt andra grunder än som eljest äro tillämpliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medel, för vilka uppskov med inkomstbeskattning åtnjutes
enligt be­stämmelserna om skogskonto eller investeringskonlo för skog, upptagas
till halva värdet. Har medel avsatts till fond för särskilt ändamål enligt fö­reskrift
i lag eller annan författning och har avdrag vid inkomstberäkningen medgivits
för avsättningen, får halva det avsatta beloppet upptagas som skuld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D.    För evärdlig tid utgående ränta, avkomst eller annan
förmån upp­&lt;br&gt;
skattas till tjugu gånger det belopp, vartill den senast för helt år uppgått.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller annan
förmån, som utgår under viss tid eller någons livstid, uppskattas till sitt
kapitalvärde. Är rät­tigheten bestämd till visst belopp eller eljest till viss
storlek, beräknas kapi­talvärdet efter det belopp rättigheten för helt år
motsvarar enligt de vid denna lag fogade tabellerna 11 och 111. Där rättighet,
som belastar viss egendom, ej är på nyss angivet sätt bestämd, anses årliga
värdet utgöra fem procent av det penningvärde, vartill egendomen uppskattats,
dock att, där rättighet avser endast del av egendom eller dess årliga värde
eljest icke kan bestämmas enligt nyss angivna grund, detta uppskattas efter vad
som prövas skäligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalvärdet av rättighet, som icke är bestämd att utgå
under någons livstid men ändock är av obestämd varaktighet, uppskattas med
ledning av tabell III, såsom om den skolat utgå för den berättigades livstid,
dock högst till tio gånger det värde, rättigheten för helt år motsvarar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är rättighet beroende av flera personers liv sålunda, att
rättigheten upp­hör vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens
kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten
oförändrad till den sist avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter den yngstes
ålder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;E.     Värdet av utländskt myntslag beräknas efter den
köpkurs på chec­&lt;br&gt;
kar, utställda i samma myntslag, som gällde vid tiden för skattskyldighe­&lt;br&gt;
tens inträde. Finnes ej sådan kurs eller kan av annan anledning värdet icke&lt;br&gt;
beräknas efter denna grund, bestämmer regeringen eller den myndighet re­&lt;br&gt;
geringen förordnar, hur beräkningen skall ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F.     Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till
vad den kan anta­&lt;br&gt;
gas hava betingat vid en av boets avveckling föranledd, med tUlbörlig om­&lt;br&gt;
sorg skedd försäljning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inventarier, som äro avsedda för&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid värderingen av förvärvskälla&lt;br&gt;
stadigvarande bruk i jordbruk med&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;som   enligl   kommimalskatlelagen&lt;br&gt;
binäringar, i skogsbruk eller i rörel-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(1928:370)  ingår i inkomstslagen&lt;br&gt;
se, liksom lager upptagas lill del&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;jordbriik.sfaslighet eller rörelse sko-&lt;br&gt;
värde som kunnal godtagas vid in-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;la bestämmelserna i punki 2 av an-&lt;br&gt;
konistberäkning enligt kommunal-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;visningarna till 3 och 4 §§ lagen&lt;br&gt;
skattdagen (1928:370). Härigenom&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;(1947:577)   om   siatlig   förmögen­&lt;br&gt;
får  dock förmögenhetsvärdel   av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;hetsskatt, utom femte stycket and-&lt;br&gt;
förvärvskällan icke sättas lägre än&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ra punkten, tillämpas,&lt;br&gt;
sextio procent av det värde som&lt;br&gt;
framkommer vid en värdering där&lt;br&gt;
inventarierna upptagits lill anskaff-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section627&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section628&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
  lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ningsvärdet efter avdrag för skälig avskrivning eller
ulrangering och lagret värderats som helhet utan hänsyn till påräknelig vinst
vid för­säljning i delalj, varvid dock fast egendom skall upptagas lägst till
taxeringsvärdet. Hänsyn skall där­vid tagas till inkurans och prisfalls­risk
men i regel icke lill annan la­tent skatteskuld än inskiftnings-skatieskiUd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;55 S / mom. &amp;quot; Uppgå i dödsbo beloppet av kontanta
medel och därmed jäm­förliga fordringar samt värdet av obligationer och andra
lätt realiserbara värdepapper sammanlagt icke till dubbla beloppet av den
arvsskatt, som jämlikt 54 § skall av dödsboet förskjutas, eller föreligger i
andra fall för nå­gon som är skattskyldig enligt denna lag avsevärd svårighet
att genast er­lägga hela den skatt, som belöper på honom tillfallen egendom, må
be-skatlningsmyndigheten medgiva, att skatten eriägges genom högst tio årii­ga
inbetalningar, dock att anståndet i intet fall må utsträckas till flera inbe­talningar
än som prövas erforderiigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:155.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
fråga om skatt som belöper på egendoin som skall värderas enligt bestämmelserna
i 23 § F andra stycket får beskattningsinyndig­heten medgiva att skatten
erlägges genom högsl tjugo åriiga inbetal­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section629&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På
regeringens prövning må an­komma att. där för viss skattskyl­dig synneriiga
skäl därtill äro, med­giva att den skatt, som belöper på honom tillfallen
egendom, eriägges genom högst tjugu årliga inbetal­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 mom. Försia inbetalningen skall äga rum inom tid. som
angives i 52 S I mom., och skall uppgå, om skatten uppdelas i endast två pos­ter,
minst till en fjärdedel av skat­tens belopp och i andra fall minst till belopp
motsvarande skattebe­loppet delat med antalet inbetal­ningar.  Ändra
inbetalningen  skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På
regeringens prövning må / an­nat fall än som avses i föregående stycke ankomma
att. där för viss skattskyldig synnerliga skäl därtill äro. medgiva att den
skatt, som be­löper på honom tillfallen egendom, eriägges genom högst tjugo
årliga inbetalningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 mom. Första inbetalningen skall äga rum inom tid, som
angives i 52 S I mom., och skall uppgå, om skatten uppdelas i endast två pos­ter,
minst till en fjärdedel av skat­tens belopp och i andra fall minst till belopp
motsvarande skattebe­loppet delat med antalet inbetal­ningar.  Andra inbetalningen
skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section630&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:147.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;#9632;&amp;#9632; Senaste lydelse 1974:857 (ingressen). =
Senaste lydelse 1974:857.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section631&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section632&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;verkställas å årsdagen för beslutet om skattens
fastställande och envar av de följande å motsvarande dag det år, varunder den
förfaller till betalning; och skola dessa inbetal­ningar uppgå till sinsemellan
lika belopp. Å skatt, med vars erläggan­de anstånd åtnjutes, utgår ränta.
Räntan utgår från och med måna­den efter den då skatten skulle ha erlagts om
anstånd icke medgivits till och med den månad då an­ståndstiden gått till ända.
1 fråga om räntan gälla i övrigt bestämmel­serna i 52 S I mom., dock att räntan
påföres av länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;verkställas å årsdagen för beslutet om skattens
fastställande och envar av de följande å motsvarande dag det år. varunder den
förfaller till betalning; och skola dessa inbetal­ningar uppgå till sinsemellan
lika belopp. Har anstånd medgivits en­ligl beslämmelserna i I mom. and­ra
stycket skola de årliga inbetal­ningarna uppgå IiU niinst 3 000 kro­nor. Å
skatt, med vars eriäggande anstånd åtnjutes, utgår ränta. Rän­tan ulgår från
och med månaden ef­ter den då skatten skulle ha erlagts om anstånd icke
medgivits till och med den månad då anståndstiden gått till ända. 1 fråga om
räntan gäl­la i övrigt bestämmelserna i 52 S I mom., dock att räntan påföres av
länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section633&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;56 S&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=193 height=172&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=172 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avlider
  den, som förvärvat egen­dom genom arv, testamente eller gåva, eftergives
  skatten enligt föl­jande. Sker dödsfallet inom ett år från det
  skattskyldighet inträtt, ef­tergives hela skattebeloppet. Avli­der den
  skattskyldige senare men inom lio år efler det skattskyldighet inträtt,
  eftergives samina belopp, minskat med en liondedel för varje helt år som
  förfiutit från sagda tid­punkt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avlider den, som förvärvat egen­dom genom arv, testamente
eller gåva. inom ett år från det skallskyl­dighet Inträn, eftergives skatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/ fråga om den, som på livstid bekommit egendom tned sådan
räll, som avses 18 § andra slyckel, eller på livslid erhållit nylljande-räll,
rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, sker vidare ejiergifi av skatt
sålunda:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;då
anstånd med skattens er­läggande beviljats och den skatt­skyldige avlider inom
fem år från skallskyldighetens inträde, eftergi­ves vad av skatten icke
förfallit till betalning vid dödstillfällel; dock må ej i fall, då enligt
anstundshe-slulet skatten uppdelats på flera in­betalningar än tio, eftergift
ske för Slörre del av skatten än som skulle hava eftergivits, däresi antalet in­betalningar
utgjort lio;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;då
anstånd med skattens er­läggande icke beviljats och den skatlskyldige avlider
inom fem år .från skattskyldighetens inträde, ef-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse 1974:312.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section634&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section635&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lergives så stor del av skallen, som, däresi anstånd
medgivils och skallen därvid uppdelats på .sju lika inbetalningar, icke skulle
varit till betalning förfallen vid dödstillfäl­let.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fråga om eftergift av fastställd skatt upptages efter
därom skriftligen gjord framställning av den underrätt eller länsstyrelse, som
meddelat be­slut i skatteärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den I januari 1978. Äldre
bestämmelser gäller dock fortfarande om skattskyldighet har inträtt eller, i
fråga om 56 S, döds­fall har inträffat dessförinnan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section636&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:82.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section637&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1973:423) om avdrag vid
inkomsttaxeringen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avseende kostnad för exportkredit&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 2 S lagen (1973:423) om avdrag
vid inkomst­taxeringen avseende kostnad för exportkredit skall ha nedan angivna
ly­delse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 S'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avdrag kan medges, om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;exporten kan anses ha väsentlig
betydelse från samhällsekonomisk&lt;br&gt;
och sysselsättningspolitisk synpunkt, samt anledning föreligger till anta­&lt;br&gt;
gande att konkurrent om exporten har tillgång till utländskt kreditstöd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.    exporten avser kapitalvara,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2. exporten avser kapitalvara e/-&lt;br&gt;
som sålts för användning i det land ler konsiiltljänster, som sålts för&lt;br&gt;
vartill försäljning skett, eller vid användning i det land vartill försälj-&lt;br&gt;
underieverans, som sålts för an- ning skett, eller vid underleverans,&lt;br&gt;
vändning i det land vartill huvudle- som sålts för användning i det land&lt;br&gt;
verantörens försäljning skett, vartill huvudleverantörens försälj­&lt;br&gt;
ning skett,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;exportkredit
lämnas köparen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3. exportkredit lämnas köparen för
mer än hälften av den avtalade för mer än hälften av den avtalade
köpeskillingen, dock minst en mil- köpeskillingen, dock minst 500000 jon
kronor,                                            kronor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;exportkrediten
har en löplid av minst två och högst tio år,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;finansiering av
minst hälften av exportkrediten sker hos bank eller kapitalmarknadsinstitut,
och den ränta som utgår för denna finansiering överstiger den ränta som ulgår
enligt exportkreditavtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 fall där flera skattskyldiga deltager i försäljning, får
avdrag medges av­seende skattskyldigs del av kostnad för exportkredit, även om
denna del understiger en miljon kronor, under förutsättning att hela
exportkrediten sammanlagt uppgår till nämnda belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreligger synnerliga skäl, får avdrag medges, även om
kredittiden överstiger tio år eller om ej minst hälften av exportkrediten
finansieras hos bank eller kapitalmarknadsinstitut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen
enligt uppgifl på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
och tillämpas i fråga om exportkreditavtal som ingås under tiden den I
september 1977-31 december 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse 1975:11.50.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section638&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section639&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning......................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
regler m.m..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1 Kapitalskatterna........................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande skattelättnader  .............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningsförslaget........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena.............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2 De särskilda beskattningsreglerna för fåmansföretag      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänt............................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beskattning av bilförmån................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avdrag för tantiemavsättningar o.d................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3 Extra avdrag för exportkreditkostnader  .................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänt............................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Varor för vilka exportkreditstöd
kan utgå  ........ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stödets begränsning till
exportkrediter av viss omfattning     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4 Schablonavdrag för egenavgifter............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 Föredraganden................................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kapitalbeskattningen................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänna synpunkter......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lättnader vid
förmögenhetsbeskattningen....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lättnader vid arvs- och
gåvobeskattningen...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Författningsförslag ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3 De särskilda beskattningsreglerna för fåmansföretag      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beskattning av bilförmån................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avdrag för tanliemavsättningaro.d.................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Extra avdrag för
exportkreditkostnader  .................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Schablonavdrag för egenavgifter............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 Hemställan...................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bihang I   ........................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1. Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(1928:370)..................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag till
lag om ändring i lagen (1947: 577) om statiig förmögenhetsskatt     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag till
lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och gåvoskatt................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4..................................................................................... Förslag
till lag om ändring i lagen (1973: 423) om avdrag vid&lt;br&gt;
inkomsttaxeringen avseende kostnad för exportkredit.. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section640&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section641&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section642&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section643&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;sup&gt;&lt;span style='font-size:25.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringens
proposition&lt;/span&gt;&lt;/sup&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;sub&gt;&lt;span style='font-size:25.0pt;font-family:Verdana'&gt;1977/78:40&lt;/span&gt;&lt;/sub&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt;margin-right:169.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:20.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 4 Handelsdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:31.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:31.0pt;font-family:
Verdana'&gt;tg&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:31.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:31.0pt;font-family:Verdana'&gt;rder f&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:31.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:31.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att fr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:31.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:31.0pt;font-family:Verdana'&gt;mja de mindre och medel­stora f&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:31.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:31.0pt;font-family:Verdana'&gt;retagens utveckling&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'&gt;s&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;font-family:Verdana'&gt;vitt
avser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'&gt;handelsdepartementets verksamhetsomr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:15.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:15.0pt;font-family:Verdana'&gt;de&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section644&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:54.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section645&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section646&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section647&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:260.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Bilaga 4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
HANDELSDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:189.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;#9632;
vid regeringssammanträde 1977-10-27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Burenstam Linder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anmälan
till proposition om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens
utveckling såvitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsministern
har tidigare denna dag redovisat riktlinjerna för rege­ringens arbete med att
förbättra småföretagens arbetsvillkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
handelsdepartementets verksamhetsområde ligger det stora fler­talet av de
småföretag som är att hänföra till tjänstesektorn, dvs. ser­vicenäringarna. De
utgör omkring en tredjedel av alla företag i landet. Vidare svarar
handelsdepartementet för vissa allmänna frågor som rör småföretagen främst inom
exportfrämjandet. Till departementets verk­samhetsområde hör också
marknadsföringen av turismen i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
stor del av företagen inom servicenäringarna, bedriver handel,&lt;br&gt;
såväl detalj- som partihandel. Till kategorin hör vidare bl. a. hotell- och&lt;br&gt;
restaurangföretag, andra företag inom. turism och samfärdsel, konsult­&lt;br&gt;
företag m. fl.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.   ,      '&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Småföretagen
inom de nu näihnda näringarna möter i stort problem av samma slag som
motsvarande företag inom industri och jordbruk. Sålunda berörs de på likartat
sätt av det allmänna företagsklimatet; av kapitalförsörjnings- och
skattefrågor,  av arbetsmarknadslagstiftningen &amp;#9632; oeh av den ökande
komplexiteten i dagens samhälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
inom näringslivet'! övrigt hår en omfattande strukturom­vandling genomförts
inom servicenäringarna under senare år.' Bl. a. utvisar de resultat soiri
distribUtionsutfédningen har redovisat i betän­kandet (SOU 1975:69—70)
SäfnhäUét och distributionen ått en om­fattande koncentratioii av butiksnätet
här ägt rurh under den senaste tioårsperioden. En ökande grad av saniverkaJi
och integration mellan företagsenheter inom varuhandeln kan också påvisas.
Dessa förhåUan­den hänger nära saminaii''ined arbetsvillkoren för de siiiå.
företagen inom området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 40. BUaga 4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section648&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section649&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Någon
samlad analys av behovet av åtgärder för småföretag inom servicenäringarna har
inte gjorts. Här kan dock noteras det utrednings­arbete och de förslag, som
företagareföreningsutredningen har redo­visat i betänkandet (SOU 1977: 3)
Utbyggd regional näringspolitik. Ut­redningen har föreslagit en utvidgning av
företagareföreningarnas nu­varande kreditstöd och rådgivning till att omfatta
även andra än tUl-verkande företag. Utredningen har haft en positiv
grundinställning tUl att föreningarnas målgrupp utvidgas tUl att omfatta i
princip hela nä­ringslivet. I enlighet med sina direktiv har utredningen
stannat för att en utvidgning i ett första steg bör begränsas tiU att omfatta
tjänste­producerande företag, som har direkt anknytning till den hittUlsvaran­de
målgruppen. Stora delar av servicenäringarna faller således utanför utredningens
förslag. Detta förhållande har kritiserats från flera håll vid
remissbehandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även om sålunda något
samlat grepp ännu inte har tagits om de problem som möter småföretagen inom
tjänstesektorn, har åtgärder vidtagits eller aktualiserats rörande vissa
servicebranscher.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande främst
dagligvaruhandeln utgår sedan den 1 juli 1973 ett statligt stöd till
kommersiell service i glesbygd. Vidare har rege­ringen nyligen lagt fram en
proposition (1977/78: 8) om åtgärder på distributionsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hotell- och
restaurangföretagens situation och problem granskas av hotell- och
restaurangutredningen (H 1974:01). Utredningen räknar med att slutföra sitt
arbete i början av år 1978. För turistnäringen i stort finns Sveriges turistråd
(ST), som svarar för marknadsföring m. m. av turism i Sverige. ST har i sin
anslagsframställning för bud­getåret 1978/79 lagt fram förslag rill ytterligare
åtgärder på turistom­rådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till mera samlade
åtgärder rörande bl. a. kreditstöd och råd­givning för småföretag inom
servicenäringarna har — förutom i remiss­svar över
företagareföreningsutredningens betänkande — även lämnats av Sveriges
köpmannaförbund i en särskild skrivelse den 1. september 1977. I den nyss
nämnda propositionen om åtgärder på distributions­området aviseras en utredning
i dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
det statliga exportfrämjandet är en rad aktiviteter särskilt inrik­tade på
småföretagen. Sveriges exportråd (SE) är verkstäUande organ för dessa frågor.
Rådet har i sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 lagt fram förslag
om ytterligare åtgärder för småföretag. Vidare har rådet i en skrivelse den 26
september 1977 hemställt om medel för en särskild exportkampanj med syftet att
uppmuntra inte minst små­företagen att öka satsningarna på export.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Exportfinansieringskoiiimittén
(H 1977:01) undersöker frågan om huruvida åtgärder bör vidtas för att ge
svenska företag ökade möjlig­heter att konkurrera på i huvudsak samma villkor
som andra länders&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section650&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section651&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;företag
i fråga om krediter vid export. Kommittén räknar- med att lägga fram förslag om
villkoren för exportfinansieringen i början av år 1978. Frågor om utvidgning äv
det nuvarande exportkreditstödet till att omfatta kreditaffärer som görs
huvudsakligen av mindre före­tag har dock i en annan bilaga till denna
proposition anmälts av chefen för budgetdepartementet. Vidare har- delegationen
för den mindre in­dustrin inom Sveriges exportiråd i skrivelse till regeringen
den 22 sep­tember 1977 lagt fram förslag om s. k. exportfonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågor rörande den regionala
organisationen av exportfrämjandet har berörts av bl. a. den tidigare nämnda
företagareföreningsutredning­en. Vidare har Svenska handelskammarförbundet i
skrivelse den 28 augusti 1977 behandlat de svenska handelskamrarnas möjligheter
att bidra tiU exportfrämjandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2  
Nuläge och förslag rörande servicenäringarna 2.1 Dagligvaruhandeln m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
statliga stödet till kommersieU service i glesbygd utgår sedan den 1 juli 1977
och syftar till att garantera befolkningen i glesbygd till­fredsställande
varuförsörjning. Stödet, som regleras i förordningen (1973: 608) om statiigt
stöd till kommersiell service i glesbygd (ändrad senast 1975: 789), utgår till
kommun i form av hemsändningsbidrag och till näringsidkare i form av
investeringsstöd. Verksamheten är främst inriktad på det i kungörelsen (1970:
180) om statligt regionalpolitiskt stöd (omtryckt 1976: 379, ändrad senast
1977: 142) angivna inre stöd­området. Föreligger särskilda skäl kan regeringen
i visst fall besluta att stöd skaU utgå även i annan del av landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stödet avser
dagligvaruförsörjningen. Med dagligvaror förstås livs­medel och andra
förnödenheter, såsom kemisk-tekniska artiklar, för vilka hushållens inköpsbehov
är ofta återkommande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Investeringsstöd utgår
till näringsidkare med fast försäljningsställe, där dagligvaror säljs, om det
behövs för att tUlgodose behovet av till­fredsstäUande kommersiell service.
Stödet utgår i form av avskrivnings-och investeringslån samt kreditgarantier
för anskaffning av varulager. Avskrivnings- och investeringslån utgår för ny-,
till- eller ombyggnad av affärslokal eller annan'byggnad som behövs för
verksamheten samt inredning och utrustning. Om särskilda skäl föreligger kan
stöd utgå även för vissa investeringar i varubuss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avskrivningslånen är
ränte- och amorteringsfria och skrivs av under en femårsperiod. De får motsvara
högst 35% eUer, om särskUda skäl föreligger, högst 50 % av kostnaden för
investeringen. Lånen får sam­mantaget utgöra högst två tredjedelar av nämnda
kostnad.  Kredit-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section652&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section653&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;garanti
utgår endast i samband med lån och får motsvara högst 50%' av det
kapitaltUlskott som behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
budgetåret 1977/78 har 3 milj. kr. anvisats för lån oeh ramen för tecknande av
kreditgarantier faststäUts till 2 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Investeringsstöd
bevUjas av konsumentverket. Ansökan görs av nä­ringsidkaren hos länsstyrelsen,
som efter samråd med berörda kom­muner med eget yttrande inger ansökningen till
konsumentverket. Som framgår av det föregående är dock regeringen beslutande
instans i ärenden som rör stöd utanför det inre stödområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Servicefrågorna
behandlas vidare i propositionen (1977178:8) om åt­gärder på
distributionsområdet. Där konstateras att den marknad, som skall ombesörja den
slutliga förmedlingen av varor till konsumenterna, som helhet fungerar väl. Bl.
a. tiU följd av butiksnätets utglesning upp­står dock problem för olika grupper
av medborgare, särskilt i glesbyg­der oeh skärgårdar. Dessa problem kan öka vid
en fortsatt koncentra­tion inom detaljhandeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn härtill anförs det att ytterligare åtgärder bör vidtas för att trygga
medborgarnas varuförsörjning. En utgångspunkt är härvid att alla medborgare
skall kunna ordna sin försörjning med främst dag­ligvaror med rimlig insats av
tid och eget arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bland
de åtgärder som anges i propositionen kan här nämnas så­dana som på ett
naturligt sätt avses medföra en verklig egen livskraft hos den handel som
svarar för närservicen och glesbygdsservicen. Kon­sumentverket har fått i
uppdrag att undersöka hur glesbygdshandeln skaU kunna tillföras ett vidgat
utbud av varor och tjänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bland
förslagen i propositionen kan . vidare nämnas ökade möjlig­&lt;br&gt;
heter till stöd tiU nedläggningshotade dagligvarubutiker och försälj­&lt;br&gt;
ningsställen för drivmedel. Stödet utgör en utbyggnad av det nyss nämn­&lt;br&gt;
da glesbygdsstödet. Det föreslås kunna utgå i hela landet i områden&lt;br&gt;
där serviceproblem kan föreligga, såsom glesbygder och skärgårdar,&lt;br&gt;
Anslaget höjs frän 3 tiU 6 milj., kr.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;•     .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2
Turism samt hotell-och réstaiirangfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Turistnäringen
i Sverige består till övervägande del, av små företag.&lt;br&gt;
Av omkring 2 000 boendeanläggningar är.mer än 80% små anlägg­&lt;br&gt;
ningar med färre än 100.bäddar. Tillsammans har de ungefär hälften,&lt;br&gt;
av det totala antalet bäddar för uthyrning i Sverige. Till största delen&lt;br&gt;
finns dessa företag i glesbygd och i mindre- orter, med fördelning över&lt;br&gt;
hela riket. Detta framgår av statistiska centralbyråns och ST:s inkvar-.&lt;br&gt;
teringsstatistik.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;,      .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
av anläggningarna är; små stadshotell, turisthotell och pen­sionat, vilka i
allmänhet är famUjeföretag;. De står utanför kedje-grupperingar och
saniordiiande ,branschorganisatipner;, Branschunder-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section654&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section655&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sökningar,
t. ex. i samband med Nordiska ministerrådets kommittés för turistfrågor projekt
för vidareutbUdning av ledande personal i tu­ristbranschen har visat att
innehavarna har lång praktisk erfarenhet, men samtidigt ofta bristfäUig
utbUdning i ekonomi och marknadsfö­ring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Branschens
lönsamhet är dålig. De smä företagens genomsnittliga beläggning över året
överstiger inte 40 %. Detta kombinerat med de höga driftskostnader som en
personalintensiv verksamhet medför för­klarar den bristande lönsamheten.
Dessutom är utnyttjandet ojämnt fördelat över året vilket medför
sysselsättningsproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
låga beläggningen medför problem även för andra företag inom näringen, t. ex.
campingplatser, båtuthyrningsfirmor och restaurang-idkare i turistorter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
generellt låga resursutnyttjandet i turistbranschen beror till en del på
klimatet i Sverige. Huvudorsaken torde emellertid vara att de små företagen var
för sig saknar resurser för en effektiv marknads­föring till konsumenterna.
Utbudet blir splittrat och svåröverskådligt. Det är betydligt enklare att boka
en utiandsresa än att beställa ett lämpligt sammansatt rekreationspaket i
Sverige. Inte minst gäller detta för konsumenter i utlandet, som i dag knappast
har någon möjUghet att med rimlig ansträngning skaffa sig en bild av vad den
svenska turistindustrin kan erbjuda och sedan beställa ett arrangemang. Efter­som
semestrarna i flera europeiska länder är förlagda till andra tider än i Sverige
skulle en ökad tillströmning av turister därifrån medföra en säsongsförlängning
vilket skulle få en klart positiv effekt på bran­schens lönsamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sr
inrättades den 1 januari 1976 som en offentlig stiftelse av sta­ten, Svenska
kommunförbundet och Landstingsförbundet. ST:s uppgift är att som centralt organ
planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja marknadsföring av
turism i Sverige. ST:s verksamhet finan­sieras huvudsakligen över
statsbudgeten, men viss betald uppdragsverk­samhet förekommer också.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
anslagsframstäUningen för budgetåret 1978/79 framhålls att en av de viktigaste
uppgifterna för svensk turism är att söka åstadkomma ett bättre utnyttjande av
tillgänglig inkvarteringskapacitet genom en större säsongsspridning och en
jämnare fördelning av turistströmmarna över landet. Införandet av
femveckorssemestern under 1978 kommer att innebära att svenska folket får
ytterligare ett stort antal semester­dygn att disponera. Med utgångspunkt från
rådande mönster för se­mesterkonsumtionen bör Sverige-turismen ha en god chans
att få en rejäl andel av dessa nytillkommande semesterdagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Analyser
inom turistrådet visar emellertid att brist i information och distribution av
svenska turistprodukter utgör väsentliga hinder för arbetet att utveckla
resandet tUl och i Sverige. Bristerna kan samman-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section656&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section657&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fattningsvis
beskrivas som. en påfallande strukturlöshet inom svensk turism främst i
produktions- och distributionsleden. ST arbetar med att försöka initiera
förändringar som kan lösa dessa problem för såväl resandet i som till Sverige.
ST avser att medverka i inrättandet av ett antal regionala produktions- och
bokningsorgan. Målet för dessa organ är att i samarbete med den regionala och
de lokala turistorganisatio­nerna sammanställa och marknadsföra turistnäringens
utbud inom re­spektive region. En av de främsta uppgifterna är därvid att på
ett konsu-mentanpassat sätt skapa förutsättningar för bokning av såväl enskilda
arrangemang som paketresor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hotell-
och restaurangutredningen tillkallades år 1974 för att utreda nuläge och
utveckUngstendenser m. m. inom hotell- och restaurang­näringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förutom
att kartlägga och analysera hotell- och restaurangbranschen skall utredningen
kunna lämna förslag till åtgärder som främjar en effektiv anpassning av
branschens struktur och arbetsförhållanden till ändrade efterfråge- och
produktionsförutsättningar. Utredningen skall ägna etableringsfrågorna särskUt
intresse och överväga åtgärder för att följa och påverka elableringen i hoteU-
och restaurangnäringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har bl. a. genomfört undersökningar för att belysa ny­etablerings- och
nedläggningstakten inom branschen. Omfattningen av kommunernas engagemang i
hotell- och restaurangnäringen har kart­lagts Uksom finansieringsförhållandena.
Vidare har man undersökt be­folkningens hotell- och restaurangvanor och
konsumenternas attityder till branschens tjänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
räknar med att slutföra sitt uppdrag i början av år 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3
Vissa allmänna kreditstöds- och rädgivningsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Önskemål
om att företagareföreningarnas kredilstödjande och råd­givande funktioner
skulle komma hela näringslivet, alltså även service­näringarna, till godo har
framförts från många håll och i flera sam­manhang, bl. a. i remissyttranden
över företagareföreningsutredningens betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Köpmannaförbundet
behandlar hithörande frågor såvitt gäller detalj­handeln i sin skrivelse den 1
september 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
skrivelsen framhåUs att detaljhandeln är en bransch som är starkt&lt;br&gt;
präglad av småföretag. Dessa företag får näriiigspolitisk och allmän&lt;br&gt;
företagsservice av förbundet med dess bransch- och distriktsorganisa­&lt;br&gt;
tioner. Företagsservice ges dessutom inom de frivilliga fackkedjoma av&lt;br&gt;
bl. a. butikskonsulenter.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;'&amp;#9632;''.'&amp;#9632;&amp;#9632;&amp;#9632;.'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbundet
anför i sin skrivelse vidare att ett alterna.tiy till utbyggd företagsservice
inom företagareföreningarna är en. ay sta,tsmedel be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section658&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section659&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kostad
organisation med speciella småföretagarekonsulenter för detalj­&lt;br&gt;
handeln. Bland arbetsuppgifterna för dessa nämns särskilt uppgifter som&lt;br&gt;
åläggs företagarna genom gällande och ny lagstiftning. Vidare nämns&lt;br&gt;
arrangemang för avbytare vid företagares sjukdom och semester. Så­&lt;br&gt;
dana konsulenter skulle enligt förbundet naturligen kunna knytas till&lt;br&gt;
förbundets regionala servicenät, dvs. länsförbundens kanslier.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Köpmannaförbundet framför
vidare bl. a. en idé om ett allmänt fi­nansieringsinstitut för små företag inom
detaljhandelns alla branscher. Man efterlyser också statliga kreditgarantier,
smidiga borgensformer och räntelättnader. Vidare önskas en översyn av reglerna
för företags­inteckning i butikshandeln i syfte att uppnå en mera rättvisande
be­dömning av kredit värdigheten i dessa företag. Lättnader i finansierings­möjligheterna
för ombyggnads- och utvidgningsarbeten i befintliga enheter begärs också.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I propositionen om
åtgärder på distributionsområdet tas också nu nämnda frågor upp tUl behandhng.
Där sägs bl. a. följande (s. 81 f.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
delfråga i det sammanhanget är den av distributionsutredningen aktualiserade
frågan om ett statligt engagemang i det av dagUgvaru-industrin bildade
finansieringsbolaget ÄB Flandelskredit. Utredningen menar att ett sådant
engagemang borde kunna övervägas i anslutning till de frågor jag nu har
behandlat. Flera remissinstanser tillstyrker ett engagemang medan några är
kritiska. Bolaget självt har i skrivelse hemställt om ett statligt engagemang i
någon form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Olika
argument har förts fram för att staten på något sätt skall med­verka i AB
Handelskredit. Utredningen ser närmast en sådan åtgärd som en komplettering
till det statUga investeringsstödet. Flera av de remissinstanser som är
positiva menar att åtgärden — genom bolagets inriktning på företag med ett
fristående uppträdande på marknaden — skulle främja konkurrensen inom
dagligvaruhandeln. De remissinstan­ser som motsätter sig ett statUgt engagemang
menar att om staten skall medverka i dagligvaruhandelns finansiering så bör det
inte ske genom AB Handelskredit utan snarare genom en utbyggnad av det statliga
investeringsstödet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För egen del vill jag
inledningsvis erinra orrt vad jag tidigare har sagt om konkurrenssUuationen
inom dagligvamhandeln (avsnitt 6.2). Sålunda torde det vara obestridligt att
den blockkoncentration som har skett inom denna handel för med sig vissa
risker. Förekomsten av en finan­sieringsverksamhet som riktar sig mot företag
med ett fristående upp­trädande på marknaden är därför av stort värde. Det bör
emeUertid påpekas att även andra källor står till förfogande för dem som efter­strävar
en från blocken fristående finansiering av sina etableringar. Här kan nämnas de
båda halvstatliga företagen ÄB Industrikredit och ÄB Företagskredit. Dessa
företag har redan medverkat vid etablering av detaljhandelsföretag och erbjuder
efter vad jag har inhämtat jäm­förelsevis förmånliga lånevUlkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av det anförda är jag inte beredd att nu föreslå nå­got statiigt
engagemang i en finansieringsverksamhet med nyss angivet syfte. Frågan bör dock
prövas ytterligare. Jag har funnit att detta bör ske i samband med att
finansieringssituationen inoni detaljhandeln och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section660&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section661&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;andra
delar av servicenäringen samt vissa näraliggande spörsmål tas upp till
behandling i ett något vidare perspektiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill här erinra om de förmånliga statiiga krediter till främst in­dustri och
hantverk, som förmedlas av företagareföreningarna och där kraven på säkerhet
ställs lägre än vid rent kommersieU utlåning. Ser­vicenäringen står av olika
skäl utanför denna låneverksamhet. Enligt min mening kan även inom denna sektor
av näringslivet situationer tänkas där etableringar, som är önskvärda från
allmän synpunkt, ute­blir p. g. a. att bankmässiga säkerheter inte kan ställas.
Detta kan ex­empelvis vara fallet då rörelsen inte etableras i egen fastighet.
Vidare torde möjUgheterna att få kreditgivare att godta företagsinteckningar
variera med etableringarnas beskaffenhet. Det är tänkbart att nya butiksformer
eller affärsidéer har svårare att göra sig gällande än mera traditionella
etableringar. Dessa problem torde främst uppstå för mindre företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
näraliggande fråga gäller behovet av råd och hjälp i frågor rö­rande
marknadsförutsättningar, utbUdningsmöjligheter, företagsadmi­nistration m. m.,
som särskilt i ett inledningsskede kan vara påtagligt för de mindre företagen.
Även här kan konstateras att någon mera allmänt tillgänglig organisation •— i
motsats tiU vad som gäller för andra delar av näringslivet — inte står till
servicenäringens förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser att dessa frågor liksom frågan om att genom ett statiigt engagemang i AB
Handelskredit eller i annan form förbättra finansie-ringsmöjHgheterna för
företag som önskar stå särskilt obundna gent­emot leverantörsintressen bör
övervägas närmare. Jag avser därför att senare återkomma till regeringen med
förslag om att en särskild kom­mitté tillkallas för att pröva
verksamhetsförhållandena och finansie­ringssiluationen för mindre företag inom
servicenäringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3  
Exportfrämjande insatser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1
Befintligt statligt exportstöd till småföretag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1.1
Sveriges exportråd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SE
inrättades den 1 juli 1972 genom avtal mellan svenska staten och Sveriges
allmänna exportförening. SE:s uppgift är att som centralt or­gan planera,
samordna och genomföra åtgärder för att främja Sveriges export. För att lösa
denna uppgift leder SE den kommersiella verk­samheten vid
handelssekreterarkontoren och de handelskamrar i ut­landet som slutit
samarbetsavtal' med rådet. SE skall samråda med utrikesdepartementet i sådana
exportfrämjandefrågor som kräver med­verkan av utrikesrepresentationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
rådgivande organ har SE tUlsatt två delegationer, en för den mindre industrin
och en för vidareutbUdning i internationeU marknads­föring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SE
finansieras huvudsakligen genom företagens aboniiemangsavgifter. För den
allmänna service som SE lämnar till småföretagen utgår emel­lertid ett StatUgt
bidrag. Detta är beräknat så att det motsvarar SE:s nettokostnad för denna
service, sedan småföretagens,abonnemangsavgif­ter har dragits av.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section662&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section663&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1.2
Handelssekreterare, beskickningar och handelskammare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Handelssekreterarnas
uppgift är att öka den svenska exporten genom specialiserad kommersiell service
särskilt i fråga om marknadsföring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;F.
n. är 27 handelssekreterarkontor och en handelsavdelning inrättade eller under
inrättande. Kontor finns i Toronto, Vancouver, Chicago, New York, Los Angeles,
Detroit, Houston, Mexico City, Ziirich, Diisseldorf, Stuttgart, Hamburg,
Milano, Prag, Budapest, Wien, Lon­don, Haag, Bryssel, Madrid, Helsingfors,
Oslo, Köpenhamn, Jeddah, Teheran, Tokyo och Melbourne. '&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därjämte
skall en handelsavdelning inrättas vid ambassaden i Cara­cas. Verksamheten vid
kontoren och haridelsavdelningen leds av handels­sekreterare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
samtliga handelssekreterarkontor finns praktikanter med stats­stipendier som
utdelas av Sveriges exportråd. För budgetåret 1977/78 har beräknats 2,4 milj.
kr. tUl ett 60-tal stipendier. Stipendiatverksam­heten ger särskilt god
möjlighet för småföretag att träna personal utom­lands.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetet
på kontoren indelas i tre verksamhetsgrenar eller extern­program nämligen
exportservice (tidigare kallad allmän verksamhet), uppdragsverksamhet och
projektverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
exportservice ingår de tjänster sorn handelssekreterarkontoren ut­för
avgiftsfritt som t. ex. rådgivning till besökande affärsmän, enklare
varuförfrågningar och rutinkorrespondens. Denna verksamhet finan­sieras av
staten och för budgetåret 1977/78 har anslagUs 12,5 milj. kr. Denna
kostnadsfria service kommer i hög grad de mindre företagen till godo.
Flandelssekreterarkontoren i London, Hamburg, Helsingfors och Oslo betjänar
särskilt ofta mindre företag. Detta kommer även att gälla kontoret i Köpenhamn
som är u:ader inrättande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppdragsverksamhet
omfattar de tjänster som handelssekreterarkon­toren utför på särskild
beställning och mot särskUd avgift för enskild abonnent eller myndighet. Den
ger såväl mindre som större företag en möjlighet att till ett överenskommet
pris få t. ex. en marknadsunder­sökning genomförd eller en potentiell agent
uppletad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Projektverksamheten
omfattar de tjänster som handelssekreterar­&lt;br&gt;
kontoren utför på uppdrag av SE och som helt eller delvis finansieras&lt;br&gt;
av staten med särskilt anslagna medel för exportfrämjande ändamål.&lt;br&gt;
Som särskilt projekt bedrivs Service-paket för den mindre industrin&lt;br&gt;
vilket innebär att företag utan exporterfarenhet erbjuds vissa tjänster&lt;br&gt;
vid handelssekreterarkontoren tUl subventionerat pris.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;,:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
drygt hundra ambassaderna och konsulaten har som en ay sina huvuduppgifter att
underlätta företagens export. Främst i länder där handelssekreterarkontor inte
finns bedrivs en pmfattaiide exportservice och projektbevakningsverksamhet ay
lutrikesrepresentationen. Detta kommer inte minst de mindre företagen till del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;It   
Riksdagen 1977178.1 saml. Nr 40. Bilcga 4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section664&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section665&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
Paris och Sao Paulo finns handelskamrar vilka erhåller statsbidrag. Dessa
handelskamrar arbetar inom exportfrämjandet på ungefär samma sätt som
handelssekreterarkontor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1.3
Projektverksamhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SE
bedriver en omfattande projektverksamhet som delvis finansieras av staten med
särskilt anslagna medel för exportfrämjande ändamål. För budgetåret 1977/78 har
stäUts sammanlagt 21,6 milj. kr. tUl SE:s disposition. De i projekten
deltagande företagen skall i princip satsa lika mycket som staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Projektverksamhetens
grundtanke är att företag genom samverkan kan öka sin konkurrenskraft på
utlandsmarknaderna. Genom sam­arbete i marknadsbearbetningen, t.ex. vid
mässframträdanden, på ut­ställningar och delegationsresor blir
uppmärksamhetsvärdet större, och dessutom hålls kostnaderna nere för det
enskilda företaget. Bland andra effekter som uppnås är erfarenhetsspridning
mellan de företag som deltar i ett projekt, vilket är särskilt värdefullt för
de mindre företagen. Projekt har under senare år arrangerats i branscher som t.
ex. byggutrustning, miljövård och sport/fritid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Projektverksamheten
betjänar både stora och små företag men inom ramen för verksamheten vidtas
särskilda åtgärder för de mindre före­tagen. Dit hör sälj reseverksamhet som
främst riktar sig tUl exportoer­farna småföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
särskilt projekt för sådana företag är de s. k. exportcheferna att hyra. Denna
funktion startade på försök 1974 och har som grundtanke att företag skall kunna
anlita en högt kvalificerad exportmarknadsförare för en flerårig insats på
deltid i företaget. Genom samarbetet med denne expert skall personalen utbildas
i exportteknik. Exportchef att hyra har redan utnyttjats av tre företagsgrupper
om 5—8 företag och tre andra grupper är f. n. under arbete i Stockholms,
Kopparbergs och Värmlands län. Under hösten 1977 startar ytterligare tre grupper
i Göteborg, Kal­mar och Örebro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan projekttyp är konsultstödet. Riksdagen biföU i juni 1977 (NU 1976/77:47,
rskr. 1976/77: 332) regeringens proposition 1976/77: 83 om stöd åt
konsultföretag för förstudie- och anbudskostnader av­seende internationellt
eller nationeUt finansierade projekt av infrastruk­turen eUer industrieU natur
i u-länder. För budgetåret 1977/78 uppgår stödet till 2 000 000 kr. Det har
formen av projektsamarbete mellan SE och konsultföretag och omfattar högst 50%
av konsultföretagets själv­kostnader. Om företagets anbud antages skall stödet
återbetalas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
de flesta konsultfirmor är små blir konsultstödet huvud­sakligen användbart för
mindre och medelstora företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section666&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section667&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;H&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1.4
Utbildning i internationell marknadsföring&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
betänkande (SOU 1975: 45) Vidareutbildning i internationell mark­nadsföring
visade den s. k. IM-utredningen att behovet av vidareut­bildning i
internationell marknadsföring var stort, särskUt i småföre­tagen. Efter förslag
av min företrädare beslöt riksdagen 1976 att SE skulle utveckla nya kurser i
detta ämne oeh modernisera gamla, sam­tidigt som kursutbudet skuUe
regionaliseras så att det nådde ut till företag i landsorten. En särskild
delegation för vidareutbildning i in­ternationell marknadsföring tUlsattes för
att bistå SE i dessa frågor. Fr. o. m. budgetåret 1976/77 har av statliga medel
anslagUs ungefär 0,9 milj. kr. per år för ändamålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.7.5
Export finansiering&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansiering
av export är mer komplicerad än finansiering av inrikes­handel. Det är ofta
svårt att bedöma utländska köpares kreditvärdig­het, och valutarisker kan
uppstå i samband med utlandsförsäljning. Genom exportkreditnämnden (EKN) gör
staten det möjligt för före­tagen att försäkra kreditrisker och vissa
valutarisker. Särskilt för de mindre företagen, som ofta inte har den
finansiella styrkan att klara större kredit- och valutaförluster, är denna
möjlighet till riskbegräns­ ning av utomordentUg betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
exportförsäljning ställs ofta krav på leverantören att kredit skall lämnas.
Mindre företag är visserligen såtillvida gynnade att de genom sina leveransers
relativa litenhet sällan utsätts för de krav på fleråriga krediter som större
exportföretag drabbas av i alltmer ökad utsträck­ning, men även kortare
krediter kan vara svåra att refinansiera. Till detta kommer att
leverantörskrediterna i många fall måste lämnas i främmande valuta. Detta är
ett stort problem för småföretag som sällan har den expertis som erfordras för
att förvalta valutarisker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Räntekonkurrensen
från utlandet vid lämnandet av exportkrediter har successivt blivit alltmer
besvärande. Genom lagen (1973: 423) om avdrag vid inkomsttaxeringen avseende
kostnad för exportkredit (änd­rad 1975: 1150) kan stöd lämnas i form av avdrag
för skiUnaden mel­lan refinansieringsränlan och räntan på exportkrediter upp
till 4% av utestående exportkredit. Kreditens minimibelopp skall vara 1 milj.
kr. för att stöd skall komma ifråga, vilket begränsat dess användbarhet för
småföretag. Exportstödet kan vidare utgå bara för export av kapital­varor,
vilket utestänger tjänsteexportörer från att utnyttja ränteavdraget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att belysa exportfinansieringsproblematiken mer allmänt till­satte regeringen i
februari 1977 en kommitté, exportfinansieringskom­mittén (H 1977; 01), med
uppgift att utreda frågan. Kommittén fick i uppdrag att arbeta skyndsamt, och
kommer att lämna sitt betänkande i början av 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section668&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section669&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2
Sveriges exportråds anslagsframställning för budgetåret 1978/79 vad avser
åtgärder för småföretagen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Delegationen
för den mindre industrin har tUl uppgift att vara råd­givande organ åt SE:s
styrelse och direktion i frågor som rör de mindre företagens exportproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Delegationen
har i ett aktionsprogram presenterat en rad åtgärder för att stimulera export
från småföretag och speciellt nyexportörer. Delegationen har tillsammans med
bl. a. företagareföreningar, handels-kamrar och expo-orgaiusationer konstaterat
att ett stort antal företag har mer eller mindre akut behov av stimulans och
rådgivning i export­frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SE föreslår
att de ökade statliga medel som SE begär för budget­året 1978/79 skall
prioriteras till vissa branscher och företagsgrupper oavsett företagsstorlek
respektive till vissa marknader. SE över­väger att högprioritera företag som
samarbetar för försäljning av fär­diga industrianläggningar, s. k. turn-key
samarbete, samt företag inom agro-industrin, skogsindustrin,
specialstålindustrin och miljövårdsin-dustrin. Därutöver planerar SE att
prioritera följande branscher: bygg­material och byggutrustning, sjukhusutrustning,
sport- och fritidsutrust­ning, offshore-utrustning, fordonsutrustiung samt
gruvutrustning. Hög-prioriterade marknader är Norden, Västtyskland, Frankrike,
USA, Saudiarabien, Nigeria, Venezuela och Japan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ovannämnda
prioriteringar av branscher och marknader gäller för både små och stora
företag. I ett särskilt åtgärdspaket som är riktat till småföretag gör SE dock
en speciell prioritering av sådana markna­der som dels erbjuder en god
potential för ett litet företag och dels är möjliga att bearbeta. Fem marknader
blir i första hand aktueUa, nämligen Norge, Danmark, Finland, Storbritannien
och Västtyskland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtgärdspaketet
innehåller utöver marknadsprioriteringen en uppsö­kande del, en undersökande
del och en genomförande del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
uppsökande verksamheten planeras ske i form av dels s. k. ex­portträffar och
dels individueUa företagskonsultationer. Denna verk­samhet bör enligt SE
hänföras tiU exportservice (allmän exportfräm­jande verksamhet) och bedrivas
utan större kostnader, för företagen. Den uppsökande verksamheten skall
bedrivas i samarbete med regionala organ som de till utvecklingsfonder
omskapade företagareföreningarna, handelskamrar och expo-organisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
den undersökande verksamheten föreslås att SE till ett lågt fast&lt;br&gt;
pris får möjlighet att erbjuda den första marknadsundersökningen ett&lt;br&gt;
litet företag eller en nyexportör viU göra på en högprioriterad rnark-&lt;br&gt;
nad.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
den genomförande verksamheten framläggs .flera förslag till konkret hjälp för
ett företag att hitta de rätta säljkanalerna och att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section670&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section671&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;komma
ut på exportmarknaderna. Det finns enligt SE ett mycket stort behov av sådan
hjälp, eftersom många småföretag saknar finansiella och personella resurser att
själva marknadsföra sina produkter utanför Sverige, trots att produkterna har
förutsättning att kunna säljas inter­nationellt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SE
planerar sålunda att närmare undersöka möjligheterna för det liUa företaget att
ta tillvara det etablerade företagets erfarenheter och sälj-organisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svårigheten
att finna en lämplig representant på en marknad eller önskan att själv mer
direkt styra marknadsföringen motiverar allt fler företag att enskilt eller
tillsammans med andra etablera försäljnings­bolag i utiandet. För att
underlätta igångsättningen och förkorta tids­åtgången i dessa fall föreslår SE
att handelssekreterarkontoren skall kunna erbjuda en förstärkt service på
etableringsområdet. Handels­sekreterarkontoren bör också enligt SE kunna
tillhandahålla bl. a. ad­ministrativ service och övervakning av
säljorganisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SE bedriver som nämnts
tidigare sedan några år en konsultservice, exportchef att hyra. Denna innebär
att en grupp företag får &amp;quot;dela&amp;quot; på en exporterfaren person, som skall
tillföra företagen kunskap om exportteknik samtidigt som han genomför den exportsatsning
som företagen tror har möjlighet bli framgångsrik. Första året företagen
anlitar exportchefen står staten via SE:s projektmedel för större delen av
kostnaden, men redan andra året bär företaget hela kostnaden. När tre år gått
förväntas företagen kunna stå på egna ben vad gäller ex­port, varvid
exportchefen kan &amp;quot;hyra ut sig&amp;quot; till nya företag. Inom sex län har
verksamheten startat. Behov har anmälts från regionala organ av ytterligare tio
funktioner, varför SE har begärt medel för dessa i sin anslagsframställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SE föreslår även ökade
insatser för säljreseverksamhet, dvs. gemen­samt organiserade resor för
småföretag där dessa bereds möjlighet att ute på marknaderna knyta kontakt med
potentiella köpare eller distri­butörer. Detta är en följd av de föreslagna
åtgärderna exportträffar och företagskonsultationer inom ramen för den
uppsökande verksam­heten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
har SE konstaterat att efterfrågan på licenser tenderar att öka. Mindre företag
och enskilda uppfinnare har ofta uppenbara svå­righeter med marknadsföring av
sitt know-how i form av licenser. Vissa handelssekreterarkontor har dock redan
i dag möjUgheter och kunska­per att hjälpa säljare åv licenser. SE avser att
vidga denna service till fler kontor och även att förstärka resurserna
centralt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Totalt
för åtgärder som syftar till att stimulera export från små­företag och
speciellt nyexportörer beräknar SE ett ökat medelsbehov för budgetåret 1978/79
under elfte huvudtiteln anslaget B 3. Export­främjande åtgärder med 6 870 000
kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section672&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section673&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
en följd av bl. a. de föreslagna åtgärderna ökar enligt SE be­hovet av resurser
för exportservice vid handelssekreterarkontoren. To­talt begär SE 1 530 000 kr.
i ökade medel för intensifierad exportservice på högprioriterade marknader
under anslaget B 2. Handelssekreterare för budgetåret 1978/79.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3
Sveriges exportråds kampanj för att öka exporten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
framställning till chefen för handelsdepartementet den 26 september 1977
föreslår SE att en informations- och propagandakampanj med syfte att öka
exporten skall startas. SE anser att Sveriges starkt för­sämrade balans i
utrikeshandeln i kombination med de förlorade im­portandelarna i utlandet
kräver åtgärder på bl. a. det expörtfrämjande området av en helt annan typ och
dimension än tidigare. Enligt SE bör en kampanj riktad till näringslivet,
fackföreningarna och myndig­heterna därför igångsättas för att rikta dessa
målgruppers uppmärksam­het mot exportproblematiken och påverka deras attityder
till export i positiv riktning. Detta skulle stimulera till en exportökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SE
föreslår i framställningen en rad konkreta åtgärder, t. ex. an­ordnandet av
exportkonferenser i olika delar av landet, informations­spridning till
massmedia och förmedling av utbildningsmaterial till bl. a. personaltidningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
kampanjverksamheten anhåller SE om statsbidrag på 1 300 000 kr. för perioden t.
o. m. juni 1978, varav ca 350 000 kr. för personal­kostnader inom
kampanjkansliet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.4
De svenska handelskamrarnas expörtfrämjande verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
skrivelse till chefen för handelsdepartementet den 31 maj 1977 redovisar
Svenska handelskammarförbundet de svenska handelskamrar­nas service tiU
företagen i utrikeshandelsfrågor. Sålunda har förbundet och kamrarna en
betydande verksamhet vad gäller att förmedla från utlandet kommande
affärsförfrågningar. Vidare anordnas kontakt- och studieresor tiU utiandet och
utges tiUsammans med, SE en mässkalen­der. Olika handelskamrar anordnar
kontaktbesök för handelssekrete­rare och ambassad/konsulattjänstemän yid.dessas
besöki Sverige. Han-. delskamrarna har också ett vidsträckt internationellt
kontaktnät' och bistår företag med rådgivning i utrikeshandelsfrågor.-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
skrivelsen påpekar, förbundet också med anledning av ett förslag i
företagareföreningsutredningens.betänkande (SOU 1977: 3) -om företa?
gareföreningarnas framtida exportfräm jande .uppgifter, att det före-: faUer
naturligt att de föreslagna stiftelsernas arbete på utrikeshandelns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section674&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section675&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;område
utformas så att det kompletterar den verksamhet som bedrivs av handelskamrarna.
1 sammanhanget erinras om att såväl företagare­föreningarna som handelskamrarna
i dag arbetar som replipunkter för SE. Skäl kan därför åberopas för att inte
bara stiftelserna utan också handelskamrarna skall kunna inom vissa ramar
tillföras allmänna medel för denna verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
en promemoria daterad den 22 augusti 1977 som överlämnats till chefen för
handelsdepartementet föreslår handelskammarförbundet att statligt stöd lämnas
till handelskamrarnas exportfrämjande verksamhet. Förslagsvis fem
handelskammare skulle anställa en exportsekreterare med en halv skrivkraft som
biträde med uppgift att verka för ökade exportansträngningar främst från de
medelstora och mindre företagens sida. Det statliga stödet skulle omfatta
löner, sociala kostnader, telefon-och resekostnader och uppgå till 1 250 000
kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
handelskamrar uppges i promemorian vara viUiga ställa lokaler till förfogande
gratis för SE:s exportchefer att hyra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.5
Exportfinansiering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.5.1   Förslag
om ändring av exportkreditstödet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
lagen om avdrag vid inkomsttaxeringen avseende kostnad för exportkredit
ändrades 1975 förelåg en promemoria från SE och Sve­riges industriförbund där
det bl. a. föreslogs att begreppet kapitalvaror skulle anses innefatta även
konsultuppdrag. Exportkreditstödet omfattar nämligen enligt lagen enbart
kapitalvaror. I propositionen framhöll föredraganden dock att begreppet
kapitalvaror inte kunde ges denna vidsträckta tolkning (prop. 1975/76: 72 s.
10).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid riksdagsbehandlingen
av propositionen framlades förslag om att sänka gränsen för att. få rätt tUl
avdrag från kreditaffärer om minst 2 milj. kr. till kreditaffärer om minst 0,5
milj. kr. (motioner 1975/76: 132, 142 och 143). Skälet var att även småföretag
skulle kunna kom­ma i åtnjutande av stödet. Riksdagen (SkU 1975/76: 22, rskr.
1975/76: 100) fastställde emellertid minimigränsen till 1 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.5.2   Förslag
om tillskapande av en exportfond&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Delegationen
för den mindre industrin inom SE har genom skrivelse till regeringen den 22
september 1977, framfört' förslag om att inrätta en särskild exportfond för
mindre företag för att underlätta deras ex­portfinansiering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fonden
skall kunna refinansiera och/eller garantera bankernas kre­&lt;br&gt;
ditgivning vid tiUverkning för export och för finansiering av export­&lt;br&gt;
krediter med kortare löptid än två år. Fast räntesats skall lämnas och&lt;br&gt;
kursrisker skall övertas.   &amp;#9632;.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;;&amp;#9632;.--:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
delegationen skall fonden endast medverka i affärer genom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section676&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section677&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förda
av mindre företag. Kredittiderna skall inte överstiga två år och
kontraktsbeloppet bör normalt éj överstiga 5 milj. kr. Sveriges Investe­ringsbank
skall förvalta fonden i samråd med företagareföreningarna. Fonden bör tillföras
ett statsanslag om 100 milj. kr., och Investerings­banken skall med särskild
statsgaranti kunna upplåna 200 milj. kr. för fondens räkning i utlandet. Fonden
skall också lämna garantier på totalt 500 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:202.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4  
Föredraganden 4.1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsministern
har tidigare denna dag redovisat riktlinjerna för rege­ringens arbete med att
förbättra småföretagens arbetsvillkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
handelsdepartementets verksamhetsområde ligger det stora fler­talet av
småföretagen inom tjänstesektorn, dvs. servicenäringarna. Vi­dare svarar
departementet för exportfrämjandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Småföretagen
inom servicenäringarna möter i allt väsentligt samma slags problem som
motsvarande företag inom den tillverkande sektorn. De berörs alla av
utvecklingen av det allmänna företagsklimatet och av strukturförändringarna i
samhället. De har behov av riskvilligt kapital i olika former. Gemensamt är
också behovet av rådgivning i frågor som berör företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den allmänna debatten har problemen för småföretagen inom servicenäringarna
vanligen intagit en mera undanskymd plats än pro­blemen för de tillverkande
företagen. Detta kan förklaras av att de förstnämnda företagen hittills har
klarat sig jämförelsevis bra. När den inhemska produktionen har fått det allt
svårare att konkurrera med importen •— till följd av bl. a. det höga
kostnadsläget — har ser­vicenäringarna haft en mer gynnsam utveckling, delvis
därför att den privata konsumtionen genom bl. a. den höga upplåningen utomlands
har kunnat öka. Serviceföretagen är i allmänhet inte heller utsatta för
utländsk konkurrens. De har i alla händelser uppvisat en hög grad av
flexibilitet. Nya servicefunktioner (butikstyper etc.) har vuxit fram i takt
med de förändrade förhållandena i samhäUet. Detta har varit möjligt bl. a.
genom att ofta ett förhållandevis litet kapital har måst bindas i
anläggningstiUgångar. En viktig bidragande orsak till den relativt goda
anpassningsförmågan torde också vara det aktiva bistånd som de enskilda
företagen får från branschorganisationer och leveran­törsföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
sagda får inte skymma de ökande problemen för småföretagen inom servicesektorn.
Inte minst har dessa föranletts av de stigande kostnaderna för arbetskraft,
vilka drabbat de löneintensiva service-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section678&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section679&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;näringarna
hårt. Dessutom kan tjänsteproducerande företag få sär­skilda svårigheter i
tider av åtstramning av den privata konsumtionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedläggningar inom och
omstruktureringar av viktiga branscher, sä­som dagligvaruhandeln och hotell-
och restaurangnäringen, har föran­lett särskilda åtgärder från statsmakternas
sida. Svårigheterna för små företag att hävda sig på dagens komplexa marknader
har också lett till särskilda statliga åtgärder, exempelvis vad gäller
exportfrämjande och turism.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag om stöd- och
utvecklingsinsatser för småföretagen läggs i dag fram av cheferna för ekonomi-,
budget- resp. industridepartementet. Flera av förslagen oeh då särskilt de som
gäUer beskattning och för­sörjning med riskkapital blir av betydelse för
företagen inom service­näringarna. Förslagen berör emeUertid främst andra delar
av närings­livet än serviceföretagen. I synnerhet när det gäller
finansieringsstöd och rådgivning finns därför behov av ytterUgare överväganden
rörande ser­vicenäringarna. Jag återkommer senare tiU detta.    .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Exportens stora betydelse
för den svenska samhällsekonomin har under senare tid blivit uppenbar för alla.
När exporten släpar efter får det effekter på en rad samhällsområden. Det blir
mindre resurser över för import, utlandsresande och u-hjälp. Underskotten i
bytesba­lansen måste täckas med utlandsupplåning, vilket på sikt beskär hand­lingsfriheten
i den ekonomiska politiken. När företagens produktion inte kan säljas i
tillräcklig utsträckning får det så småningom effekter på sysselsättningen.
Många företags lönsamhet minskar vid sviktande exportförsäljning, vilket på
sikt undergräver deras soliditet oeh kan leda tiU kriser och nedläggning med
åtföljande problem för anställda, samhälle och andra intressenter. Det är
därför av största vikt att effektiva åtgärder vidtas för att stimulera
exporten. Varje outnyttjad tiUgång bör utnyttjas i arbetet på att öka Sveriges
försäljning av varor och tjänster i utlandet. Inte minst torde småföretagen här
kunna bidra genom att aktivera sig på exportområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges exportråd (SE)
har en viktig roll att fylla när det gäller att öka det allmänna medvetandet om
exportens betydelse. Sålunda har SE sedan en tid arbetat med att få igång en
kampanj för att stimulera till ökade exportansträngningar,
&amp;quot;Exportera-mera-kampanjen&amp;quot;. Denna riktar sig tUl både stora och små
företag, men av naturliga skäl intar här småföretagen en betydande plats. För
att kampanjen skall kunna bli framgångsrik krävs att den får en bred
uppslutning från det all­männa, från företagen och från de anställda och deras
organisationer. SE har i skrivelse den 26 september 1977 inkommit med äskande
om medel för kampanjens slutliga genomförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SE
har vidare i sina anslagsäskanden för budgetåret 1978/79 före­slagit ett
särskilt åtgärdspaket för småföretagen. Åtgärderna syftar till att stimulera
intresset för export, till att utvärdera förutsättningarna.för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section680&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section681&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;export
och till att underlätta ett slutligt genomförande av en export­satsning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
särskild fråga i sammanhanget är hur ökade exportfrämjande in­satser skall
kunna ges regional slagkraft. Det är självfallet viktigt att vi får så stor
bredd som möjligt på de insatser som skall göras och att vi utnyttjar alla de
olika kanaler som står till buds. Förslag har i denna del framlagts rörande
medverkan från utvecklingsfonder, från handels­kammare m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
viktig del av exportfrämjandet är möjligheten att förbättra ex­portfinansieringen.
Regeringen har tidigare tillsatt en kommitté i detta syfte,
exportfinansieringskommittén (H 1977: 01). Denna avser att lägga fram förslag
vid årsskiftet 1977/78. Redan nu har dock vissa frågor aktualiserats, bl. a.
frågan om en utvidgad möjlighet ätt utnyttja det s. k. ränteavdraget.
Utvidgningen skulle frärrist vara av betydelse för småföretag. Förslag har
också framlagts från delegationen för den mindre industrin inom exportrådet om
s. k. exportfonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan fråga som har blivit aktueU är möjUgheten att förbättra språkkunskaperna
hos tilltänkta exportörer bland småföretagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kommer i det följande att närmare behandla dessa olika för­slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2
Finansieringsstöd och rådgivning för företag inom servicenäringarna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har i det föregående liksom i proposition 1977/78: 8 om åt­gärder på
distributionsområdet pekat på behovet av ytterligare över­väganden rörande bl.
a. finansieringsstöd och rådgivninig för service­näringarna. Det bör noteras
att dessa frågor inte närmare hade behand­las av distributionsutredningen (H
1970: 14), vars arbete utgjort utgångs­punkt för nämnda proposition. Jag har i
propositionen, anmält att en kommitté bör tillkallas för att överväga dessa
frågor. Jag avser att inom kort begära regeringens bemyndigaiide att tiUkalla
kommUtén. Jag aur ser det dock lämpligt att för riksdagens information redan
här något. redogöra för min syn på uppgifterna för kommittén. .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller finansieringssituationen för företag inom servicenä­ringarna är det
främst två i och för sig sammanhängande problein som enligt min mening särskilt
bör belysas.' Det ena är den i bankmässig mening lägre kreditvärdighet som
dessa företag ofta har. Det andra är det beroende av exempelvis leverantörer
som kan följa av att företagen på grund av den bristande kreditvärdigheten ofta
måste ordna stora; delar av sin finansiering genom leverantörskrediter.t       
.    .&amp;#9632;   ....&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företag
inom servicenäringarna äger,:sålunda :sällan anläggningstill-: gångar till mera
betydande värden,. ..varför, möjligheterna att anskaffa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section682&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section683&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;främmande
kapital genom inteckningar i fast egendom är begränsade. Även lån mot säkerhet
i företagsinteckningar, kan vara svåra att erhålla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SärskUt
besväriig bUr avsaknaden av reella belåningsbara tillgångar vid nyetablering av
företag av oprövad typ. Det kan därför vara svårt att lånefinansiera nya
affärsidéer. Även vid utvidgningar eller ombygg­nader uppstår särskilda problem
för företag inom servicenäringarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag nyss har anfört, ordnar många företag inom servicenäring­arna stora delar
av sin finansiering genom leverantörskrediter eller ge­nom andra utfästelser
från leverantörshåll. En sådan finansiering kan föra med sig ett beroende
gentemot leverantörsföretagen. Särskilt frän konkurrenssynpunkt kan en sådan
ordning synas betänklig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SärskUda
finansieringsinstitut har bildats inom vissa branscher för att motverka de
bindningar som leverantörsbunden finansiering för med sig. Inom främst dagligvarusektorn
verkar sålunda AB Handelskredit med en utlåning som riktar sig till företag som
önskar vara mindre knutna till grossistintressen. Förslag har förts frani om
statliga insatser för att förstärka denna verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av det anförda bör den av mig förordade kommit­tén få i uppdrag att
närmare undersöka finansieringsmöjligheterna för småföretag inom
servicenäringarna. Härvid bör uppmärksammas i vad mån brist på lämpliga
krediter begränsar innovationsmöjligheterna eller i övrigt förhindrar en från
allmän synpunkt önskvärd utveckling av dessa företag samt hur sådana effekter i
så fall kan motverkas. Kom­mittén bör också särskilt undersöka omfattningen av
den finansiering som på något sätt härrör från leverantörsföretag samt överväga
frågan om förbättrade finansieringsmöjUgheter för företag som önskar stå sär­skilt
obundna gentemot leverantörsintressen. Vad beträffar övervä­gandena i denna del
vill jag även peka på de lånemöjligheter som de båda halvstatliga företagen AB
Industrikredit och AB-Företagskredit er­bjuder eller kan erbjuda,  ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller rådgivning och annan företagsservice finner'jag att det&lt;br&gt;
finns påtagliga behov ay sådan service inom såväl tillverkningsnäring-'&lt;br&gt;
arna som servicenäringarna. Behovet av råd och hjälp, i frågor rörande&lt;br&gt;
marknadsförutsättningar, utbildning, företagsadministration m. m. torde&lt;br&gt;
sålunda vara likartade inom olika delar av näringsUvet.,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;• , .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det kan diskuteras hur en
sådan rådgivning bör vara organiserad för: olika branscher och vilket, behov
som kan finnas av särskilda statliga insatser. Köpmannaförbundet har sålunda i
skrivelse den 1 september &amp;gt; 1977 pekat på att förbundet- genom bl. a.'sina
länsorgan—.-redan fullgör funktioner som &amp;quot;rådgivare till
butiksdetaljhandeln. Detaljhandeln får också i vissa fall företagsservice .av,
leverantörsföretag. Särskilt-utr ; vecklad är denna på dagligvamsidan, .men
exempel, finns:också inom bensinhandeln, järn- och.färghandeln.pch
blomsterhandeln.   ,1    r —   ;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
viktig uppgift för kommittén blir.därför att utvärdera,den.råd-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section684&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section685&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;givningsverksamhet
som f. n. tillhandahålls företag inom servicenäring­arna. Om denna behöver
förstärkas i något hänseende bör det vara na­turligt för kommittén att i första
hand pröva om detta kan ske inoin befintliga organisationer och hur
förstärkningen skall finansieras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
fräga som givetvis hänger nära samman med rådgivningsverksam­heten är utbUdningsmöjligheterna
för företagare. Med förbättrad ut­bildning kan behovet av rådgivning minskas.
Chefen för industrideparte­mentet kommer i dag efter samråd med mig att förorda
att de förstärkta utbildningsmöjligheter för företagare som han då ämnar
föreslå även skall avse företagare inom delar av servicenäringarna. Kommittén
bör dock kunna överväga om särskilda utbildningsinsatser kan behövas för
sistnämnda kategori.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
vad jag nu har anfört framgår att kommittén tämligen förut­sättningslöst bör
undersöka behovet av finansieringsstöd och rådgivning för företag inom
servicenäringarna. Även olika lösningar i organisato­riskt hänseende m. m.'
avses kunna prövas. Det finns dock skäl att re­dan nu förstärka möjligheterna
till sådant stöd för vissa avgränsade företagsgrupper. Chefen för
industridepartementet kommer i dag att föreslå att målgruppen för
företagareföreningarnas verksamhet vidgas. Efter samråd med mig kommer han
därvid att föreslå att även tjänste­producerande företag, som har direkt
anknytning till de tillverkande fö­retagen, skall kunna anUta företagareföreningarna.
Även produktions-varuinriktade partihandelsföretag avses t. v. ingå i
målgruppen. Frågan får sedan närmare prövas i den utredning jag kommer att ta
initiativ tiU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3
Turistnäringen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Turistnäringen
i Sverige är en utpräglad småföretagsbransch. På boendesidan är flertalet
hotell, pensionat och stugbyar familjeägda småföretag. Den kommersiella
uthyrningen av enskilda torp och stugor drivs naturligt nog också oftast i
liten skala av jordbrukare och fiskare. På aktivitetssidan finns också ett
stort antal småföretagare, t. ex. båt-uthyrare, guider och upplåtare av jakt-
och fiskerätt. Matställena drivs ofta av mindre företag. Turismen påverkar även
indirekt en vidare krets av företag, t. ex. butiker och hantverksföretag.
Eftersom turist­näringen ofta bedrivs i glesbygd med få andra
inkomstmöjligheter har den även regionalpolitiskt en avsevärd betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Turismen
påverkar i hög grad den svenska bytesbalansen. Inom regeringskansliet är det
jordbruksdepartementet som ansvarar för frå­gor som rör investeringar i turist-
och fritidsanläggningar såsom exem­pelvis småbåtshamnar, vändrihgsleder och vintersportprojekt,
medan handelsdepartementet ansvarar för att turismen i Sverige marknadsförs så
att den når ut till konsumenterna inom och utom landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section686&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section687&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
turistråd (ST) har i sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 framhållit
att en av de viktigaste uppgifterna för svensk turism är att söka åstadkomma
bättre utnyttjande av tUlgänglig kapacitet. ST anser att det finns avsevärda
brister i information om och distribution av den svenska turistnäringens
tjänster oeh att detta utgör ett väsent­ligt hinder för arbetet att utveckla
resande till och i Sverige. Jag delar ST:s uppfattning att det i dag är svårt
för konsumenten att få en tillfredsställande översikt av möjligheterna att
semestra i Sverige samt att det också kan vara tidskrävande och komplicerat att
teckna sig för ett lämpligt svenskt turistarrangemang. Särskilt svårt är detta
för sådana konsumenter som bor utanför Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att försöka starta en utveckling som kan råda bot på denna brist på information
och marknadsföring avser ST att medverka i in­rättandet av ett antal regionala
produktions- och bokningsorgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Målet
för dessa organ är att i samarbete med de regionala och lokala
turistorganisationerna paketera och marknadsföra regionernas
turistattraktioner. Man kan här lokalt t. ex. kombinera vistelse i stug­by med
hyrning av motorbåt, eller med guidade utfärder tUl sevärd­heter i trakten.
Variationsmöjligheterna är självfallet stora. Dessa tu­ristprodukter kan sedan
marknadsföras via de regionala centralerna med, där det behövs, säljstöd av ST.
En av de främsta uppgifterna är därvid att underlätta för konsumenterna att
boka såväl enskilda arran­gemang som paketresor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ST
är vidare av den uppfattningen att såväl konsumenternas som distributörernas
krav är av den arten att den sannolikt enda framkom­liga vägen är att införa en
lämplig datorisering av bokningen och där­med sammanhängande administrativa rutiner.
Kravet för en sådan datorisering är enhetlighet, decentralisering och flexibUitet.
Främst för att säkerställa enhetlighet anser ST sig behöva initiera och driva
en utveckling som leder tUl ett samlat grepp på datafrågan. Det vore inte
praktiskt om turistorgan i olika delar av landet utvecklade sina egna
datasystem och sälunda försvårade för distributörerna och därmed yt­terst för
konsumenterna. Ert lämpUg. väg att gå kan, enligt ST, vara att rådet svarar för
investeringar i program och maskinvara och förhyr dessa till produktions-.och
distributionsleden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är positiv till turistrådets initiativ att i samarbete med regionala organ och
andra intressenter driva en utveckling mot förbättrad sam­mansättning och
marknadsföring av turistnäringens tjänster. Jag anser också att statliga medel
bör ställas tiU förfogande. för denna utveckling av regionala produktions- och bokningsorgan.
Dock bör också övriga intressenter delta i finansieringen.    . .   :     .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ST:s uppfattning att en
enhetlig datorisering av bokning och andra administrativa rutiner sannolikt
blir nödvändig för att kunna tillfreds-. ställa de stora krav som i framtiden
kommer, att ställas är jag ännu inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section688&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section689&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beredd
att ta ställning till. Jag anser att ST i samråd med statskontoret skall utreda
frågan ytterligare och därvid särskilt ta fram olika finan­sieringsalternativ.
ST skaU, om man finner att datorisering ät&amp;quot; ändamåls­enlig, senast vid
årsskiftet 1978/79 föreslå lämplig maskinlösning och lämplig programvara samt
lämna tidsplan för genomförandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
beräknar ST:s kostnader för arbetet på att utveckla regionala produktions- och bokningsorgan
och pä att utreda datoriseringen till 1 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
avser att återkomma till anslagsfrågan i budgetpropositionen för år 1978/79.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.4
Exportfrämjande åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.4.1
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Exporten
är av utomordentlig betydelse för det svenska välståndet. Om de varor som
produceras inte kan säljas på världsmarknaden får det så småningom effekter på
sysselsättningen öch på hela näringslivets livskraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser det därför väsentUgt att få tiU stånd en ökad satsning på exporten.
Särskilt bland småföretagen finns en outnyttjad exportför­måga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Visserligen
går redan nu en inte obetydUg del av dessa företags produktion på export genom
att den ingår som insatsvaror i de större företagens leveranser, men det bör
finnas utrymme även för mer direkt exportförsäljning. Det är viktigt både ur
samhällets och ur småföre­tagens egen synvinkel att de breddar sina
avsättningsmöjligheter till flera kunder och marknader och därmed blir mindre
sårbara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
flesta småföretag torde i och för sig gärna vUja öka sin export. Samtidigt
finns det flera återhållande faktorer. Dessa ligger bl. a. i bristande kunskap.
Småföretagen vet inte om produkten har en mark­nad utomlands, de känner inte
till lämpliga avsättningskanaler, pappers-rutinerna vid export kan vara svåra
att tillägna sig och inte minst saknas ofta tillräckliga kommersiella
språkkunskaper. Finansieringen av exportaffärer kan också vara ett problem,
även om inte småföretagen drabbas av samma krav på långa kredittider som de
större företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
ser samhällets uppgift på detta område vara att hjälpa småföre­tagen att komma
över de nämnda tröskelproblemen. Stödåtgärderna skall i princip vara en hjälp
till sj'älvhjälp oeh skall därför normalt kunna avvecklas efter en
inkörningsperiod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har konstaterat att det allmänna intresset för exportfrågor har ökat i Sverige
under den sista tiden. Det är med tiUfredsställelse jag ser vad som kan bli en
bred samverkan för exporten växa fram. Såväl uttalanden från företagen och
deras organisationer som från de fack­liga organisationerna pekar möt a;tt
enighet råder om att kraftfulla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section690&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section691&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;åtgärder
för att öka exporten måste.tUl. Detta ger den bakgrund som är nödvändig för att
insatser i exportfrämjande syfte skall få effekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
övergår nu till att behandla de tidigare nämnda förslag som Sveriges exportråd
(SE) har lagt fram i sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 samt de
övriga framställningar som har berörts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.4.2
Uppsökande verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Många
småföretag har en positiv grundinställning tUl att börja expor­tera, men många
gånger upplevs initialproblemen som stora. Man upp­fattar exporten vara så
komplicerad att i och för sig önskvärda sats­ningar uppskjuts till en oviss
framtid. Småföretag har oftast inte råd att göra misstag och därför bjuder
försiktigheten att man väntar. Små­företagens svårigheter att komma igång med
export måste också ses mot bakgrund av alla de övriga problem som belastar
dessa företag och som statsministern berört tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skall
denna tröghet övervinnas och exporten komma igång krävs det att företagen får
en ökad kunskap om export. Eftersom många aktivi­teter tävlar om
småföretagarens uppmärksamhet blir det inte alltid så att han/hon själv tar
initiativet till detta kunskapsinsamlande. Det kan behövas en särskild
stimulans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därför
föreslår SE i sitt småföretagspaket att man skall bedriva en uppsökande verksamhet
i form av exportträffar. Dessa är ett slags seminarier där företagsledningama i
mindre företag får tillfälle att in­hämta kunskaper om export genom föredrag
och diskussioner. Vidare vill SE kunna erbjuda individuella
företagskonsultationer till export-intresserade företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
biträder förslaget om exportträffar. Vidare bedömer jag det som väsentligt att
SE som en uppföljning av dessa träffar eller på ini­tiativ av lokala organ som
de till utvecklingsfonder omskapade före­tagareföreningarna, handelskamrar
eller expo-organisationer kan erbju­da individuella företagskonsultationer.
Konsulterna som bör vara kvali­ficerade personer med lång praktisk erfarenhet
av exportmarknadsföring på företagsledarnivå, skall lämna råd till småföretagen
när.de överväger att börja exportera eller öka en begränsad export.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
ramen för anvisade medel bör konsulterna även kunna använ­&lt;br&gt;
das för att intressera företag av olika storlek för handelssekreterarkon-&lt;br&gt;
torens uppdrags- och projektverksamhet och ambassadernas/konsulatens&lt;br&gt;
exportfrämjande aktiviteter. Denna kontaktverksamhet sker i dag hu­&lt;br&gt;
vudsakligen av personalen vid handelssekreterarkontoren och ambassa­&lt;br&gt;
derna/konsulaten i samband med deras hembesök och detta ger enligt&lt;br&gt;
min uppfattning inte en tillfredsställande täckning av den svenska mark­&lt;br&gt;
naden.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
ansluter mig tUl SE:s uppfattning att exportträffarna och konsul­tationerna bör
bedrivas utan större kostnad för företagen. Jäg- beräknar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section692&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section693&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anslagsbehovet
för denna verksamhet till 1 400 000 kr. för budgetåret 1978/79. Jag återkommer
till anslagsfrågan i budgetpropositionen föi&amp;quot; budgetåret 1978/79. Då det
emellertid är väsentligt att den uppsökande verksamheten snabbt kommer igång
bör redan under innevarande bud­getår 700 000 kr. anvisas.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.4.3   Undersökande
verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
SE genom sin uppsökande verksamhet har kommit i kontakt med tänkbara exportörer
och dessa har visat ett intresse för att gå vidare, blir nästa steg att välja
lämplig marknad. För att detta skall kunna göras på ett övervägt sätt krävs att
företagen får tillgång tUl korrekt marknadsinformation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SE
föreslår i sitt småföretagspaket även en undersökande del i avsikt att
underlätta framtagandet av sådan information. Sålunda föreslår SE som konkret
åtgärd att SE till ett lågt fast pris genomför den första
marknadsundersökningen ett litet företag eller en nyexportör vill göra på en högprioriterad
marknad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
biträder SE:s förslag om den undersökande verksamheten. Föir-slaget ger
företagen möjlighet att inhämta korrekt information före beslut. Jag ser det
som naturligt att en stor del av dessa marknadsunder­sökningar utförs av handelssekreterarkontoren.
Som en riktlinje anser jag att högst 4 000 kr. anslås av statliga medel till
ett företag eller annan beställare av den nämnda typen marknadsundersökning.
Samtidigt anser jag att beställaren skall erlägga viss del av
undersökningskostnaden. Totalt beräknar jag 750 000 kr. för
marknadsundersökningar för budget­året 1978/79.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
återkommer tUl anslagsfrågan i budgetpropositionen för budget­året 1978/79.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
anser jag SE:s, i anslagsframställningen för 1978/79 fram­förda avsikt att högprioritera
resp. prioritera vissa marknader och branscher oberoende av företagens storlek
i huvudsak vara riktig. Dock anser jag att branschprioriteringen bör göras
mindre strikt när det gäller småföretagen, så att företag ur alla branscher kan
komma ifråga för undersökande verksamhet. Jag återkommer tUl denna fråga i
budget­propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.4.4   Genomförande
verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genomförandet
av en exportförsäljning täcker hela processen från att hitta rätt
försäljningskanal över att klara exportdokumentation öch finansiering till att
få betalt i tid. Detta kan vara en komplicerad pro­cess, särskUt för ett
företag som ännu inte hunnit skaffa sig de nödvän­diga erfarenheterna.        &amp;quot;
     .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser att det är väsentligt att olika vägar prövas för att under-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section694&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section695&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lätta
för nyexportörer att genomföra själva exportförsäljningen. Kun­skap och
erfarenhet måste på olika sätt överföras tUl de mindre före­tagen om deras
exportpotential skall kunna tas tillvara. I det följande redogör jag för några
uppslag till hur denna kunskapsöverföring kan ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SE
föreslår för den genomförande delen av sitt åtgärdspaket en kraftig ökning av det
pågående projektet exportchef att hyra. Hittillsvarande erfarenheter från
Stockholms, Kopparbergs och Värmlands län har visat att denna form av
exportförsäljning och kunskapsöverföring är förhål­landevis effektiv. Företag
som är för små för ätt själva anställa en exportsäljare, eller som har så
begränsad export att de inte anser sig kunna motivera anställning av en heltidsarbetande
kraft, kan genom att delta i ett &amp;quot;exportchef att hyra&amp;quot;-projekt få
tillgång tiU kompetent personal på deltid. Om exportchefen lyckas växer
företagets export och det får råd att överväga andra marknadsföringsformer. Om
projektet misslyckas och exportframgången uteblir är företagets ekonomiska
engagemang trots allt begränsat och överblickbart i tiden. Samman­tagna bör
dessa faktorer leda till att företagen blir mer benägna att satsa på export.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under 1978/79 avser SE att
utöka antalet sådana exportchefer med ett tiotal vilket även kommer att kräva
resurser centralt på export­rådet. Jag instämmer i SE:s bedömning att projektet
bör utökas men tror inte att en utökning med tio exportchefer kan åstadkommas
under 1978/79 bl. a. beroende på svårigheterna att snabbt rekrytera kompe­tent
personal. Jag bedömer att en fördubbling av den nuvarande orga­nisationen från
sex till tolv är en mer realistisk nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
likhet med SE anser jag att det statliga stödet endast bör utgå under
projektets första år. Redan det andra året bör de deltagande företagen helt
svara för kostnaderna. Riktlinjen bör vara att staten inledningsvis svarar för
viss del av den totala kostnaden. Jag beräknar behovet av ökade medel till 1
650 000 kr. för projektet éxportchef att hyra budget­året 1978/79. Jag återkomrrier
till anslagsfrågan i budgetpropositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SE har i den genomförande
verksamheten även föreslagit ökade medel för vidgad säljreseverksamhet vilket
utgör en annan följd av de före­slagna åtgärdema exportträffar och
företagskonsultationer. Denna form av marknadsbearbetning bedömer jag i likhet
med SE som lämphg för företag utan tillräcklig erfarenhet av arbete på fältet.
Handelssekrete­rarna ordnar vanligen dessa resor och finns till hands för
praktisk assistans vid besöken hos de potentiella affärskontakterna. Företagen
betalar sina egna kostnader för bl. a. resor. Jag beräknar 200 000 kr. i ökat
medelsbehov för säljresor budgetåret 1978/79. Jag återkommer till anslagsfrågan
i budgetpropositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SE
har vidare i sin anslagsframställning nämnt att det planerar att undersöka om
småföretag i ökad utsträckning kan ta tUlvara'de erfa­renheter som i utlandet redan
etablerade svenska företag har vunnit&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section696&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section697&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;genom
åren.  Förslag på detta område har även framförts - av olika organisationer,
företag och privatpersoner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
av de tankar som därvid framkommit har varit att de svenska handelshus som
arbetar på utlandsmarknaderna i ökad utsträckning borde ta upp
småföretagsprodukter i sitt sortiment.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har övervägt detta förslag,och därvid funnit att det borde finnas möjligheter
för handelshusen att marknadsföra flera småföretagspro­dukter. Hela affärsidén
bakom handelshus är ju att ta hand om genom­förandeprocessen vid exportaffärer.
Emellertid kan man inte bortse från att flertalet handelshus har sin starkaste säljorganisation
på transoceana marknader, medan flertalet småföretag sannolikt har sin största
mark-' nadspotential i mer närliggande länder. Vidare är många handelshus
specialiserade på bulkvaror som trä och papper snarare än på produkter som
småföretag tillverkar. Min slutsats är att jag välkomnar ett ökat intresse hos
handelshusen för småföretagens produkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan idé har varit att företag som redan har etablerade dotter­bolag på
utlandsmarknader skulle låta dessa ta sig an försäljningen av varor som tUlverkats
i småföretag inom samma bransch. Vidare skulle dotterbolag med viss ledig,
kapacitet i personal- eller lokalhänseende kunna ställa denna till förfogande
för mindre företag som står i begrepp att etablera sig på marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
idé som också har framförts är att personer som har arbetat pä utlandsmarknadema
och som bor kvar där efter sin pensionering borde kunna intresseras för att
ställa en del av sin tid och erfarenhet till mindre exportörers förfogande.
Statens roll skulle då vara att via SE agera kontaktförmedlare mellan dessa
personer och nyexportörerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker att dessa idéer äi: väl värda att prövas och välkomnar, SE:s initiativ
att undersöka hur det skall kunna ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SE
framför i sitt småföretagspaket förslag om att handelssekreterar­kontoren mot
ersättning skall kunna bistå företagen dels med råd i sam­band med etablering
av försäljningsbolag, dels med viss administrativ service åt sådana bolag. Jag
anser att detta kan vara värt att pröva på sådana handelssekreterarkontor där
kapacitet finnes. Jag vUl dock understryka att handelssekreterarkontorets
personal inte kan delta i det direkta säljarbetet genom att ta emot order, teclcna
kontrakt o. dyl. Sådan verksamhet ligger utanför ramen för den statliga exportfräm-jandeverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företagen
skall enligt min uppfattning betala för haiidelssekreterar-kontorets service på
detta område enligt gängse taxa för uppdragsverk­samhet, varför statsanslag
inte blir aktuella. För företagen torde det ändå ställa sig ekonomiskt
fördelaktigt att anlita denna nya service.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gemensamt
för de ovan framförda idéerna om underlättande av små­företagens marknadsföring
i utlandet är betonandet av det väsentliga i att ha stödjepunkter ute på
marknaderna. Utan kompetent, assistans på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section698&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section699&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fältet
står sig särskilt nya och oerfama exportörer ofta slätt. Det är mot denna
bakgrund som staten genom åren har byggt upp sitt system av handelssekreterarkontor
och förstärkt beskickningarnas kommersiella bevakning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
förordningen (1975:492) med instruktion för handelssekrete­ rare har en
handelssekreterare till uppgift att fr'ämja svensk export tiU det
verksamhetsområde för yUket han är förordnad. Det åligger honom särskUt att ge
råd och annat bistånd i fråga om marknadsföring av svenska varor och tjänster.
Verksamheten bedrivs på uppdrag av abon­nenter hos SE eller efter hänvändelse
från SE självt eller från myndig­het. Handelssekreterare kan också ta egna
initiativ i marknadsförings­frågor. Samverkan skall ske med den svenska utrikesrepresentationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
bedömer nu tiden.vara mogen för att förstärka handelssekreterar-kontorens
lokala anknytning genom att på vissa marknader upprätta rådgivande lokala
organ, exportfrämjanderåd, som knyts till kontoren. Ledamöterna i dessa bör
utses av chefen för handelsdepartementet och utgöras av ett antal lokalt
verksamma affärsmän med intresse av att främja svensk export.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser att även den svenska beskickningen i verksamhetslandet bör kunna vara
representerad i rådet. Därigenom uppnås en naturlig kontakt mellan beskickning
och handelssekreterarkontor som bör under­lätta gemensamma exportfrämjande
satsningar. Ett dylikt samarbete blir väsentligt, särskilt i fall då den
potentiella köparen är staten eller någon myndighet i verksamhetslandet.
Beskickningsrepresentanten bör utses av chefen för utrikesdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Syftet
med exportfrämjanderåden är att ge handelssekreterarna en erfaren lokal
referensgrupp, där idéer och affärsuppslag kan testas och verksamhetens
inriktning diskuteras. Inte minst kan nya exportörer som anUtar ett handelssekreterarkontor
genom rådet indirekt dra nytta av redan etablerade företags marknadskunskaper.
Vidare får arbetet vid ett handelssekreterarkontor större kontinuitet om ett
råd finns. Handelssekreterama själva utses nämligen för en period om normalt
fyra år, varefter de återgår till anställningar i näringslivet. Dessa regel­bundna
personbyten — som föranleds av kravet på att en handelssekre­terare för att
vara fullt effektiv behöver färsk erfarenhet av arbete i ex­portföretag —
medför nödvändigtvis vissa avbrott i de lokala kontak­terna. Denna nackdel kan
mildras om en ny handelssekreterare möts av ett väletablerat exportfrämjanderåd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är inte beredd att nu lämna förslag om i vilken takt råd bör upprättas och i
vilka länder det skall ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är angelägen att understryka att exportfrämjanderåden enbart skall ha en
rådgivande funktion. Ledningen av handelssekreterarkon­toren skall liksom f. n.
handhas av SE och handelssekreterarna själva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser att ett symboliskt.arvode bör kunna utgå tUl ledamöterna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section700&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section701&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
dessa råd. För budgetåret 1978/79 beräknar jag arvodena och andra kostnader för
råden till totalt 100 000 kr. för samtliga råd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
återkommer till anslagsfrågan i budgetpropositionen för budget­året 1978/79.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
föreslår SE i sitt småföretagspaket att större resurser skall ställas till
förfogande dels för att öka insatserna för småföretag på
licensförsäljningsområdet, dels för att utvidga den kostnadsfria export­servicen
för småföretagen på handelssekreterarkontoren. Jag anser båda typerna av
verksamhet väsentliga, men anser att de skall genomföras inom ramen för
befintliga medel och existerande principer för den exportfrämjande
verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.4.5   Sveriges
exportråds exportkampanj&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SE
har i skrivelse påpekat att tiden nu är inne för att ge insatserna på exportfrämjandeområdet
en annan dimension än tidigare. Den starkt försämrade yttre balansen och de
förlorade marknadsandelarna i ut­landet gör det nödvändigt med extra åtgärder
för att stimulera den svenska exporten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SE
har därför redan inlett en informationskampanj vänd till näringsli­vet,
fackföreningarna och myndigheterna. Syftet med kampanjen är att stimulera till
en exportökning genom att påverka dessa intressegruppers attityder och rikta
deras uppmärksamhet mot exportproblematiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att nå syftet avser SE att anordna exportkonferenser, sprida in­formation till
massmedia o. dyl. TUl detta önskar SE ett statsanslag för innevarande budgetår
om 1 300 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag i det föregående har framhållit är det av vikt att alla intres­senter gör
kraftfulla gemensamma insatser för exporten. Skall detta arbete bli
meningsfullt måste intressenterna få korrekt sakinformation så att alla vet hur
situationen är och vilka åtgärder som genomförs och syftet med dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser det vara synnerligen väsentligt att kampanjen genomförs snarast under
innevarande budgetår. För att inte belasta den statliga budgeten med ökat
medelsbehov föreslår jag att 1 100 000 kr. av de medel som finns reserverade
under reservationsanslaget B 4. UtbUdning i internationell marknadsföring m. m.
skall överföras innevarande bud­getår till B 3. Exportfrämjande åtgärder för
finansiering av kampanjen. Jag anser att resterande medelsbehov för kampanjen,
200 000 kr., ge­nom omprioriteringar kan täckas med medel som för innevarande
bud­getår har anvisats SE under anslaget B 3. Exportfrämjande åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.4.6   Regional
anknytning i'Sverige&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såväl
ovan beskrivna exportkonsulter i den uppsökande verksamheten som exportcheferna
att hyra skall verka ute i landet. Särskilt de senare bör ha sitt kontor i
närheten av dé betjänade företagen. Vidare har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section702&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section703&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;handelssekreterarkontorens
personal och ambassad- och konsulattjänste­män med kommersiella uppgifter vid
sina besök i Sverige behov av att kunna förlita sig på lokala organisationer
för att nå ut till intresserade företag. Jag konstaterar därför att
exportfrämjandet behöver ha en för­stärkt lokal förankring i olika delar av
Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Chefen
för industridepartementet har föreslagit att de till utveck­lingsfonder ombildade
företagareföreningarna skall utgöra replipunkter på länsnivå för SE. Jag
ansluter mig till tanken att på varje sådan fond bör finnas kunskap om bl. a.
vart propåer om export skall hänvisas för att få en korrekt behandling. Däremot
innebär inte förslaget att exportcheferna att hyra, exportkonsulterna eller
handelssekreterarna nödvändigtvis måste ha sitt kontor på utvecklingsfonderna.
Jag anser i likhet med SE att SE skall ha frihet att placera dessa exportfrämjare
även hos handelskamrar eller expo-organisationer och liknande organ om detta
visar sig vara mer ändamålsenligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
handelskammarförbundet har i skrivelser till chefen för han­delsdepartementet
påpekat att de svenska handelskamrarna gör stora insatser för exportfrämjandet.
De fjorton handelskamrarna ger råd till sina över 7 (X)0 medlemsföretag i
exportfrågor, handlägger utländska förfrågningar om export från Sverige och
anordnar säljresor och dele­gationsbesök i utlandet. De kan härvid dra stor
nytta av sitt väletable­rade kontaktnät med systerorganisationer världen över.
Handelskam­rarnas medlemsföretag, som är både större och mindre, har via han
delskamrarna också ett visst erfarenhetsutbyte vad gäller exportfrågor. Detta
kan särskilt de mindre medlemmarna dra nytta av. Många av de mindre och medelstora
medlemsföretagen uppfattar enligt handelskam­marförbundet handelskamrarna som
ett-naturligt serviceorgan i export-frågor och vänder sig i första hand dit för
sin rådgivning. Handelskam­marförbundet anser att handelskamrarna skulle kunna
göra ytterligare insatser om de tilldelades statsmedel för att anställa
exportsekreterare.-. Sålunda anhåller man pm ett anslag pål 250 000 kr. för att
införa fem, sådana exportsekreterarfunktioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill här understryka att jag,-sätter stort värde.på det arbete som,&lt;br&gt;
handelskammarorganisationen,gör för exportfrämjandet. Insatserna har&lt;br&gt;
enligt min uppfattning-en, inte oväsentlig betydelse för. att höja kun­&lt;br&gt;
skapsnivån i exportfrågor hos medlemsföretagen. Handelskamrarnas&lt;br&gt;
exportarbete har den extra -fördelen att ;det inte belastar statsbudgeten;&lt;br&gt;
utan finansieras helt på privat väg.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;'.:. .  ,.:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag har framfört i det föregående anser jag att handelskamrama i även i
framtiden skall.kunna bistå.SE,'handelssekreterarorganisationen: och ambassaderna/konsulaten
vid det regionala-arbetet i:Sverige. Detta; ger en värdefull lokal :förankring
för-det statliga exportfrämjandetii;;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller de av handelskammarförbundet. föreslagna, exportsekrete-. rårna påminner
deras tänkta .verksamhet, starkt;'om'vad ;:SE;s- före-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section704&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section705&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;slagna
exportkonsulter och exportchefer att hyra skall göra. Jag är inte beredd att
föreslå att statsmedel beviljas till så likartade funktioner utanför SE, som ju
är det organ genom vilket staten kanaliserar huvud­delen av sina
exportfrämjande insatser. Detta utesluter inte iriöjlighetén att SE kommer
överens med någon eller några handdskamrar orri placering av exportkonsulter
och exportchefer att hyra i deras lokaler. Med ett praktiskt samarbete lokalt
bör det inte vara omöjligt att på detta sätt uppnå mycket av vad handelskammarförbundet
avser med de föreslagna exportsekreterarna. Jag är därför inte beredd att tiUstyrka
Svenska handelskammarförbundets begäran om statsanslag för att in­rätta tjänster
som exportsekreterare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.4.7
Exportfinansiering&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
exportförsäljning ställs ofta från köparens sida krav på leveran­tören att
kredit skaU lämnas. Detta kan vålla problem för exportören, särskilt om
krediten måste vara långfristig eller om den skall lämnas i utländsk valuta.
Under senare år har vidare den internationella kredit­konkurrensen blivit
alltmer kännbar för såväl stora som mindre före­tag. Exportörer i andra länder
kan ofta lämna betydligt bättre kredit­villkor än vad som är möjligt för svenska
exportörer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att få en bred genomlysning av exportfinansieringsproblematiken tillsatte
regeringen i februari 1977 en kommitté, exportfinansierings­kommittén (H
1977:01), med uppgift att utreda frågan. Kommittén kommer att arbeta skyndsamt,
och förslag beräknas framläggas i början av 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
åtgärder bör emellertid enUgt min uppfattning vidtagas redan nu. Det gäUer en
ändring i lagen (1973: 423) om avdrag vid inkomst­taxeringen avseende kostnad
för exportkredit (ändrad 1975: 1150) så­tillvida att konsultföretag kan komma i
åtnjutande av exportstödet, samt att gränsen för minsta kreditstorlek som
berättigar till avdrag sänks från 1 milj. kr. tiU 0,5 milj. kr. Chefen för
budgetdepartementet har tidigare i dag i samråd med mig lagt fram förslag om
dessa änd­ringar. Den första ändringen är motiverad av att konsultföretagen,
vilka som nämnts ligger inom handelsdepartementets ansvarsområde, blivit
alltmer framgångsrika som exportörer men samtidigt mött sådan ut­ländsk konkurrens
att även de måste kunna erbjuda förmånliga export­krediter. Den andra ändringen
föreslås för att de mindre företagen skall få ökade möjligheter att använda
exportkreditstödet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Delegationen
för den mindre industrin inom SE har genom skrivelse till regeringen den 22
september 1977 föreslagit inrättandet av en ex­portfond som skall bistå mindre
företag med krediter av högst två års löptid. Fonden skulle tUlföras ett
statsanslag på 100' mUj. kr. och be­viljas en statlig upplåningsgaranti om 200
milj. kr. Sveriges Investeringsbank skulle förvalta fonden i samarbete med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section706&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section707&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de
enhgt förslag till stiftelser omvandlade företagareföreningarna. Ären­det
bereds för närvarande inom regeringskansliet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.4.8
Språkkunskaperna i näringslivet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är omvittnat från flera håll att språkkunskaperna i näringslivet ofta är
bristfälliga. Kännedomen om tekniska och kommersiella ter­mer liksom förmågan
att föra en affärsdiskussion på främmande språk är många gånger otiUräcklig.
Detta gäller inte enbart de mindre före­tagen, men det vållar säkerligen mest
problem där eftersom det ofta inte finns någon annan i .företaget att fråga. tUl
råds. Språksvårighe­terna gäller särskilt tyska, franska, spanska och ryska
medan kunskaper­na i engelska generellt sett torde vara bättre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
de tre förstnämnda språken är handelsspråk i stora delar av världen är det
uppenbart att vår export blir lidande om inte export­säljarna kan kommunicera
ordentligt med de potentieUa kunderna där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser att detta är problem som bör närmare studeras för att åt­gärder skall
kunna vidtas i syfte att öka kunskaperna i främmande språk i företagen och då
särskilt på det kommersiella oeh tekniska området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
godkände år 1976 (prop. 1975/76: 100 bil. 12 sid. 35 f, NU 1975/76:36, rskr
1975/76:199) ett förslag om.statiigt finansieUt stöd till vidareutbildning i
internationell marknadsföring. De utbild­ningsåtgärder som vidtas till följd av
detta beslut administreras av SE som till sitt förfogande har ett rådgivande organ,
delegationen för vida­reutbildning i internationell marknadsföring. Det bör
kunna åligga delegationen att uppmärksamma problemen kring de bristande språk­kunskaperna
inom småföretagen samt att lägga fram förslag till SE om lämpliga åtgärder för
att komma till rätta med dem. Om riksdagen inte har något att invända däremot
bör åtgärderna kunna vidtas med hjälp av de medel som finns anvisade
under.elfte huvudtitelns reserva­tionsanslag B 4. UtbUdning i internationell
marknadsföring m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5  
Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att rege­ringen föreslår
riksdagen att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godkänna de riktlinjer för
Sveriges turistråds insatser för före­tagen inom turistnäringen som jag har
förordat,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godkänna de riktUnjer för
statliga exportfrämjande insatser som jag har förordat,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tiU Exportfrämjande åtgärder på
tilläggsbudget I till statsbud­geten för budgetåret 1977/78 under elfte
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för budgetåret 1977/78 till
Exportfrämjande åtgärder överföra 1 100 000 kr. från reserverade medel under
reservationsansla­gen B 4. UtbUdning i internationeU marknadsföring m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section708&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section709&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78: 40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innehållsförteckning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledning   ....................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuläge och förslag rörande
servicenäringarna  ........ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dagligvamhandeln  m. m................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Turism samt hotell- och
restaurangfrågor ......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa aUmänna kreditstöds- och
rådgivningsfrågor      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 Exportfrämjande insatser.................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1                                                                  BefintUgt
statUgt exportstöd till småföretag   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges   exportråd    ........................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Handelssekreterare,   beskickningar  
och   handelskam­mare       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Projektverksamhet.................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;UtbUdning i internationell
marknadsföring   . &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Exportfinansiering      ............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges   exportråds   anslagsframstäUning  
för   budgetåret 1978/79 vad avser åtgärder för småföretagen............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges exportråds kampanj för
att öka exporten      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De svenska handelskamrarnas
exportfrämjande verksamhet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Exportfinansiering    ...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.5.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag om ändring av
exportkreditstödet.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.5.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag om tUlskapande av en
exportfond... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 Föredraganden     ............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledning   .................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansieringsstöd pch
rådgivning för företag inom service­näringarna               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Turistnäringen   ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Exportfrämjande åtgärder   ............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.4.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledning............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.4.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppsökande  verksamhet......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.4.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undersökande verksamhet........................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.4.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genomförande verksamhet....................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.4.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges exportråds
exportkampanj............ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.4.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regional anknytning i Sverige.. &amp;#9632;&amp;#9632;............ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.4.7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Exportfinansiering................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.4.8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Språkkunskaperna i
näringslivet  ............... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 Hemställan   .................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'&gt;NORSTEDTS TRYCKERI    STOCKHOLM 1977 770540&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section710&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G10340</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_197778__40.pdf</filnamn>
<filstorlek>14293467</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/CD290450-97BC-4720-9910-E756341E2309</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>