2450163G1031651977/78165propproppropProposition 1977/78:165PropositionProposition16501978-03-16 00:00:002024-12-27 14:42:452008-06-12 17:31:35om värdesäkert lönsparandeimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G103165/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G103165https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G103165
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='text-indent:282.0pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165 Regeringens proposition</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1977/78:165</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>om värdesäkert
lönsparande;</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>beslutad den 16 mars 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag
som har upplagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>THORBJÖRN
FÄLLDIN</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>GÖSTA BOHMAN</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I propositionen föreslås nya former för lönsparande
i syfte att stimulera lill regelbundet och långsiktigt sparande. Löntagare och
andra som har A-inkomsl kan genom atl spara i bank eller i aktiesparfonder
erhålla vissa skatteförmåner, som gör sparandel värdesäkert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Spararen kan överenskomma med arbetsgivaren eller
löneutbelalande bank atl visst belopp varje månad skall sättas in på sparkonto
eller aktiesparkonto. Spararen kan också själv göra insättningarna. Minst sex
månadsinsäliningar under ell år på lägst 75 och högst 400 kr. ger rätt till
skattereduktion med 20 % av det sammanlagda sparbeloppel för året. Räntan på
sparkontomedel är skattefri för spararet och fem år därefter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Syftet är all binda sparmedlen i fem år efler
spararets utgång. Tar spararen dessförinnan ul sparbeloppel eller löser in de
aktiefondsandelar som har anskaffats för beloppet, skall därför 25 % av
sparbeloppel inkl. ränta återföras till staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För det nya aktiefondssparandel skall bildas nya
fondbolag och aktiefonder (aktiesparfonder). Särskilda regler föreslås i fråga
om sammansättningen av fondbolags styrelse m. m. Fondverksamheten skall
bedrivas enligt aktiefondslagen (1974:931) med vissa avvikelser bl. a. i fråga
om placeringarna. De nya fondbolagen skall placera sparmedlen i nyemitterade
svenska aklier eller konvertibla skuldebrev, om det lämpligen kan ske.
Avkastning och utdelning som tillfaller akliesparfond skall vara fri från
inkomstskatt och skall återinvesteras. Fondandelsägaren har, utom rätten till
skattereduktion, skattefrihet för värdestegring på fondandelarna genom att han
kan välja nytt ingångsvärde på dessa efter femårstidens utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Reglerna om det nya sparsystemet avses träda i
kraft den I januari 1979. Sparandet skall dock kunna påbörjas den 1 oktober
1978. Ett anslag på 2 milj. kr. föreslås för atl bekosta åtgärder för
information om de nya sparformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om skattelättnader för vissa sparformer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skattelättnader enligl denna lag medges fysisk
person över 16 år, som har varit bosatt eller stadigvarande har vistals här i
riket under någon del av inkomståret och som under årel har haft sådan inkomst
som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är
atl anse som A-inkomst eller har haft inkomst enligt lagen (1958:295) om
sjömansskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Frågan om den skattskyldiges ålder bedöms enligt 65
§ kommunalskatielagen (1928:370).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med inkomstår förstås del kalenderår som närmast
har föregått taxeringsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sparskatteredukiion åtnjuts med 20 % av belopp som
under inkomståret har insatts på särskilt lönsparkonto och som vid årets utgång
innestår på kontot. Detsamma gäller i fräga om belopp som under inkomståret har
insatts på aktiesparkonto och som vid årets utgång motsvaras av andelar i
akliesparfond enligt lagen (1978:000) om aktiesparfonder eller innestår på
kontot för inköp av sådana andelar. Sparskatteredukiion åtnjuts under
förutsättning atl insättningar på lönsparkonto eller akliesparkonio har gjorts
under minsl sex av inkomstårels månader. Varje insättning skall uppgå till
lägst 75 kronor och högst 400 kronor. Sparskatteredukiion fär inte beräknas på
högre sammanlagt belopp än 4 800 kronor om ej annat följer av andra stycket.
Sparskatteredukiion får inle heller beräknas på högre belopp än som motsvaras
av sådan inkomst som anges i I §. Öretal som uppkommer vid beräkning av
sparskatteredukiion bortfaller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
sparande enligt första stycket påbörjats under senare delen av året men har inle
insättningar skett under sex månader.åtnjuts sparskatteredukiion för sådana
sparmedel först vid beräkning av skatt för det närmast följande inkomståret.
Sparskatteredukiion enligl detta stycke medges endast om sparandel under del
sistnämnda inkomslårel uppfyller de förutsättningar som anges i första slyckel.
Sparskatteredukiion får med tillämpning av delta stycke beräknas på eit
sammanlagt belopp av högst 6 800 kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om sparskatteredukiion tillämpas 2 § 4 mom. femte och sjätte styckena
uppbördslagen (1953:272). Sparskatteredukiion skall tillgodoräknas den
skattskyldige före skaltereduktion och särskild skattereduktion.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Har sparskatteredukiion åtnjutits enligl 2 §, ulgör
räntan på sparmedlen under inkomståret och närmast följande fem år inte
skattepliktig inkomst vid taxering enligl kommunalskattelagen (1928:370) eller
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Vad nu har sagts gäller inle ränta
som belöper på sådan del av inkomstår som anges i 2 § andra stycket första
meningen. Ränta och utdelning som tillfaller akliesparfond utgör inle heller
skattepliktig inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4!;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid beräkning av anskaffningskostnad enligt
bestämmelserna i punkt 2.b av anvisningarna till 36 § kommunalskatielagen
(1928:370) skall i anskaffningskostnader för sådan andel, som har inköpts för
avkastning från tidigare innehavd andel i akliesparfond, inräknas avkastningens
belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om andel som har innehafts i fem år räknat frän utgången av det år för
vilket sparskatteredukiion har medgivits, flr efter den skattskyldiges val
anskaffningskostnaden beräknas antingen till andelens marknadsvärde vid
utgången av det femte året eller till värdet vid utgången av det år för vilket
sparskatteredukiion har medgivits ökat med avkastningen under de därpå följande
fem åren. I del första fallel anses andelen anskaffad vid utgången av det femte
årel och i det andra fallel vid utgången av det år för vilket
sparskatteredukiion har medgivits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sker uttag av sparmedel eller inlöses andel i
akliesparfond före utgången av det femte året efter del för vilket
sparskatteredukiion har medgivits skall vederbörande kreditinrättning eller
fondbolag göra avdrag med 25 %. Om den skaltskyldige visar alt han inte
tidigare har medgivits sparskatteredukiion med 20 %, skall avdraget jämkas med
hänsyn härtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Övergår rätten till lönsparkonto eller
aktiesparkonto inom den i första slycket angivna tiden på annal sätt än genom
arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död eller pantsätts
rätten till sådant konto skall innestående medel utbetalas. Därvid tillämpas
bestämmelserna i första slyckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del belopp som har avdragits enligt första stycket
skall betalas till staten. Regeringen eller myndighet, som regeringen
bestämmer, utfärdar närmare föreskrifter om detta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:47.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skaltskyldig, som vill åtnjuta sparskatteredukiion
enligt 2§, skall till deklarationen foga av kreditinrättning eller fondbolag
utfärdat intyg rörande insättningar, behållning och ränta eller antal andelar i
aktiefond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979 och
tillämpas på insättningar som har sketl efter ikraftträdandet. Bestämmelserna i
2 § andra stycket och 3 § första stycket andra meningen tillämpas på
insätlningarsom skett fr. o. m. den 1 oktober 1978.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:171.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>5</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att i 12 § lagen (1958:295) om
sjömansskatt' skall införas ett nytt moment, 4 mom., av nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>4 mom. Sjömansskatt enligl 7 §får genom beslul om
jämkning nedsättas i den mån förutsättningarna för skattereduktion enligt
lagen (1978:000j om skattelättnader för vissa sparformer är uppfyllda.
Bosättning eller stadigvarande vistelse här i riket krävs inle för Jämkning
enligt detta moment.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:4.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979. Lagen
omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:123.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>6</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i taxeringslagen (1956:623)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 68 § taxeringslagen
(1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>68
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Följande taxeringslängder skola föras, nämligen
inkomstlängd och förmögenhetslängd, vari av taxeringsnämnd beslutade
taxeringar skola införas med angivande av laxeringens belopp och den
skatlskyldiges namn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
inkomsllängden antecknas särskilt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>dels i avseende å statlig inkomstskall inkomst av
olika förvärvskällor med angivande tillika i fråga om skattskyldiga som avses i
9 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskall humvida inkomsten ulgör
A-inkomsl eller B-inkomst, medgivet avdrag för underskott å förvärvskälla,
sammanräknad nettoinkomst (summan av inkomsterna av olika förvärvskällor,
minskad med avdrag för underskott), medgivna allmänna avdrag som icke avse
underskott å förvärvskälla, taxerad och beskattningsbar inkomst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>dels beskattningsbar inkomst en- dels
beskattningsbar inkomst en<br>
ligl 2 § lagen (1958:295) om sjömans- ligt 2 § lagen (1958:295) om sjömans<br>
skatt och enligl I § 2 mom. nämnda skatt och enligl I § 2 mom. nämnda<br>
lag skattepliktig dagpenning samt lag skattepliktig dagpenning saml<br>
del antal perioder om trettio dagar det anlal perioder om trettio dagar<br>
för vilka den skattskyldige uppburit för vilka den skattskyldige uppburit<br>
sådan inkomst under beskattnings- sådan inkomst under beskattnings<br>
året,</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>årel, samt sjömansskattenämndens</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>beslut
omjämkning enligt 12 <} 4 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>dels i avseende å kommunal inkomstskatt taxerad och
beskattningsbar inkomst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>dels beslut i övrigt, som avser fömtsättning för
avdrag enligl 48 § 2 och 3 mom. kommunalskatielagen (1928:370) eller för
skattereduktion enligt 2 § 4 och 5 mom. uppbördslagen (1953:272),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt;text-indent:11.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>dels beslut, som avser förutsättning för
sparskatteredukiion enligt 2.) lagen (f 978:000) om skattelättnader för vissa
sparformer,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>dels ock uppgift om de värden å skogsmark och
växande skog, vara skogsvårdsavgifl skall beräknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Lagen omtryckt 1971:399, Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773. 2 Senasie
lydelse 1974:773.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Uppgår den enligt lagen om statlig inkomstskatt
beräknade laxerade inkomsten till minst 4 500 kronor för ensamstående och till
sammanlagt minst 4 500 kronor för makar, som varit gifta vid ingången av
beskattningsåret och under detla år levt tillsammans, skall den beräknade
taxerade inkomsten införas, även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I förmögen helslängden antecknas den till statlig
förmögenhetsskatt skattepliktiga och beskattningsbara förmögenheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Närmare föreskrifter om taxeringslängds upprättande
meddelas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Taxeringslängd underskrives av lokal
skattemyndighet eller annan längdförare. Taxeringslängd skall därefter anses
innefatta taxeringsnämndens beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den I januari 1979.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:152.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>8</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4 Förslag
till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i uppbördslagen (1953:272)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs atl 2 § 2 mom. uppbördslagen
(1953:272)' skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2
mom. I denna lag förstås med</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2 mom. I denna lag förstås med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sluUig
skatt: skatt som påförts vid</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>sluUig skatt: skatt som påförts vid</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den åriiga debiteringen på
gmnd av</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>den åriiga debiteringen på gmnd av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>taxeringsnämnds beslul
eller på</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>taxeringsnämnds beslul eller på</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>grund av annat beslut, som
enligt</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>grund av annat beslut, som enligt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gällande föreskrifter
skall beaktas</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>gällande föreskrifter skall beaktas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
sådan debitering, och återstår</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>vid sådan debitering, och återstår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>efter
iakttagande av bestämmelserna</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>efter iakttagande av bestämmelserna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om nedsättning av skatt
enligt 4 och</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>om nedsättning av skatt enligl 4 och</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>5 mom.;</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>5 mom. samt 2 lagen (t978:000)om</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>ska Uel ät t nåder för vissa sparformer;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>preliminär skatt: i 3 § omförmäld skatt, som
eriägges i avräkning å slutlig skatt;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>kvarstående skatt: skatt, som återstår alt erlägga,
sedan preliminär skall avräknats från slutlig skatt;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ullkommande skall: skatt som skall eriäggas på
grund av eftertaxering eller enligl beslul om debitering sedan påföringen av
slutlig skatt avslutats;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kvarskatteavglft:
avgift enligt 27 3 mom.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>respitränta:
ränta enligt 32 §;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anståndsränia:
ränta enligt 49 § 4 mom.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ö-skatteränia:
ränta enligt 69 § 1 mom.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>restitutionsränta:
ränta enligt 69 § 2 mom.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skaltereduktion:
nedsättning av skatt enligt 4 mom.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>särskild
skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 5 mom.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inkomstår:
det kalenderår, som närmast föregått laxeringsåret;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>uppbördsår: tiden från och med mars månad ett år
till och med februari månad näsiföljande år;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>gift skattskyldig: skattskyldig som laxeras med
tillämpning av 52 § 1 mom. kommunalskattelagen(1928:370)och 11 § 1 mom. lagen
(1947;576)om statlig inkomstskatt;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>ogift skattskyldig: annan skaltskyldig fysisk
person än nyss sagts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Lagen omirycki 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2
Senaste lydelse 1974:853.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>9</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen
(1970:172) om begränsning av skatt i vissa</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1970:172) om
begränsning av skatt i vissa fall' skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 §2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Spärrbelopp enligt 3 § jämföres med sammanlagda
beloppet av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt, allmän kommunalskatt,
landstingsmedel och egenavglfler som beräknats för den skattskyldige på grund
av taxeringen (skattebeloppet). I skattebeloppet inräknas även sjömansskatt, om
den skaltskyldige erlagt sådan skatt under kalenderåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
egenavglfler förslås avgifter som avses i första stycket av anvisningarna till
41 b § kommunalskattelagen (1928:370).</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
den skattskyldige berättigad till Är den skattskyldige berättigad till
nedsättning av statlig inkomstskall nedsättning av statlig inkomstskatt eller
förmögenhetsskatt genom skal- eller förmögenhetsskatt genom skattereduktion
som avses i 2 § 4 eller 5 tereduktion som avses i 2 § 4 eller 5 mom.
uppbördslagen (1953:272) eller mom. uppbördslagen (1953:272) e//er genom
avräkning av utländsk skatt sparskatteredukiion enligl 2 § lagen enligt
särskilda föreskrifter, skall (1978:000) om skattelättnader för skattebelopp
enligt första slycket vissa sparformer eller genom avräk-beräknas som om
skattereduktion ning av utländsk skatt enligt särskil-eller avräkning av skatt
icke skett. da föreskrifter, skall skattebelopp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>enligt
första stycket beräknas som om skallereduktion eller avräkning av skall icke
skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I januari 1979 och
tillämpas första gängen i fråga om skatt som påförs på grund av 1980 års
taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:772. 2 Senaste
lydelse 1976:1095.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:61.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om aktiesparfonder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Med akliesparfond avses aktiefond för lönsparande som sker enligt
lagen (1978:000) om skattelättnader för vissa sparformer. I fråga om
akliesparfond gäller akliefondslagen (1974:931) med de avvikelser som följer av
denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Akliesparfond förvaltas av fondbolag som bildas särskilt för detla
ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
för fondbolaget skall beslå av minsl sju ledamöter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av styrelseledamöterna utser regeringen två
ledamöter. Minst hälften av återstående ledamöter utses av fondandelsägarna
eller intressesammanslul-ning för dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Till akliesparfond får förvärvas endast värdepapper enligt 19 § aklie<br>
fondslagen (1974:931) vilka är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. aktier
i svenskt aktiebolag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. sådana
konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt<br>
till nyteckning som har utfärdats av svenskt aktiebolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om det lämpligen kan ske, skall förvärvas sådana
aktier, som utfärdas i samband med nyemission, eller konvertibla skuldebrev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Fondbolag får besluta om utbetalning av medel som har avdragils för
utbetalning till staten enligt lagen (1978:000) om skattelättnader för vissa
sparformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Övergår räiten till fondandel på annat sätt än genom arv, testamente
eller bodelning med anledning av makes död eller pantsätts fondandel, skall den
inlösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ De fondandelar, som fondandelsägaren har förvärvat för ett års
sparmedel, kan inom fem år efter det årets utgång inlösas endast samtidigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I fall som avses i 2 § andra stycket lagen
(1978:000) om skattelättnader för vissa sparformer skall även de fondandelar,
som fondandelsägaren har förvärvat för där angivna sparmedel, inlösas gemensamt
med de i första stycket angivna fondandelarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Vid inlösen inom tid som anges i 6 § första stycket skall avdrag göras<br>
enligt 5 § lagen (1978:000) om skattelättnader för vissa sparformer. Motsva<br>
rande avdrag skall göras vid inlösen av fondandel som inom samma lid har<br>
förvärvats på annal sätt än genom arv, testamente eller bodelning med<br>
anledning av makes död eller som inom samma lid har panisalls.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förvaringsbanken skall till staten inbetala det
belopp som har avdragits enligt första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8§
Fondbestämmelserna för akliesparfond skall ange att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>fonden är en akliesparfond för vilken denna lag
gäller,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>fondbolaget skall föra register över innehav av
fondandelar och inte skall utfärda fondandelsbevis,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utdelning till fondandelsägarna inle skall ske,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>inlösen av fondandel skall ske i de fall och på de
villkor som anges i denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i krafl den I oktober 1978 och
gäller även dessförinnan i fråga om åtgärder som behövs för alt lagen i sin
helhet skall kunna tillämpas från och med den dagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:152.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>12</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i aktiefondslagen (1974:931)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att I § aktiefondslagen
(1974:931) skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:130.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1§ 1 denna lag förstås med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1. aktiefond, en huvudsakligen av aktier eller
andra värdepapper bestående<br>
fond, som uppkommit genom kapitaltillskott från allmänheten och som äges<br>
av dem som tillskjutit kapital,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>aktleföndsverksamhei, sådan förvaltning av aktiefond samt försäljning
och inlösen av andelar i fonden som bedrives av fondbolag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>fondbolag, aktiebolag som fltt tillstånd att utöva aktleföndsverksamhei,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>förvaiingsbank, bank som förvarar tillgångarna i aktiefond saml
mottager inbetalningar och ombesörjer utbetalningar som avser fonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lagen (1904:48 s. 1) om samäganderäll är icke tillämplig
på delägarskap i aktiefond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>/ .fråga om aktiefond för lönsparande finns
särskilda bestämmelser I lagen (f978:000) om aktiesparfonder.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 oktober 1978.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:100.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:168.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
EKONOMIDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:168.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1978-03-16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ullsten, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Anionsson, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson,
Mundebo, Krönmark, Burenslam Linder, Wikström, Johansson, Wirtén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Bohman Proposition om värdesäkert lönsparande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inlednmg</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med stöd av regeringens bemyndigande den 26 maj
1977 tillkallade jag en särskild utredare' med uppdrag alt utreda frågan om
ökat lönsparande. Utredaren antog namnet lönsparutredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Lönspamtredningen avlämnade i januari 1978
betänkandet (Ds E 1978:1) Ökat lönsparande. Belänkandet bör fogas till
protokollet i delta ärende som bilaga 1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden avgetts av
bankinspektionen, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket
(RSV), kommerskollegium, statens industriverk, länsstyrelserna i Stockholms
län, Södermanlands län, iCalmar län och Jämtlands län, fullmäktige i Sveriges
riksbank, fullmäktige i riksgäldskonlorel, lönsparkommiltén, allmänna
pensionsfondens för-sla-tredje fondstyrelser (AP-fonden), Centralorganisationen
SACO/SR, Folksam, HSB:s riksförbund ek. för.. Kooperativa förbundet (KF),
Landsorganisationen i Sverige (LO), Post- och Kredilbanken, PK-banken,
styrelsen för Stockholms fondbörs. Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska
bankföreningen, fondkommissionsfirmorna inom Svenska fondhandlareföreningen.
Svenska företagares riksförbund. Svenska försäkringsbolags riksförbund. Svenska
handelskammarförbundet. Svenska sparbanksföreningen. Svensk industriförening,
Sveriges aktiesparares riksförbund, Sveriges föreningsbankers förbund,
Sveriges grossistförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisalion (SHIO),
Sveriges industriförbund, Sveriges köpmannaförbund och Tjänstemännens
centralorganisation (TCO).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Landshövdingen G. von Sydow.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Dessutom har inkommit yttrande från Aklieansvar AB
och en skrivelse upprättad inom kansliet för delegationen (B 1977:09) för
företagens uppgiftslämnande (DEFU).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska
handelskammarförbundet, SHIO och Sveriges industriförbund har avgett gemensamt
yttrande (i det följande benämnt Arbetsgivareföreningen m. 0.). Sveriges
grossistförbund har i sitt yttrande instämt i vad som anförs i nämnda
gemensamma yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till riksbanksfullmäktiges yttrande var fogad en
reservation av ledamöterna Wärnberg, Nilsson och Sträng. Vid yttrandet från länsstyrelsen
i Jämtlands län var fogad en reservation av landshövdingen Pettersson och
ledamöterna Karlsson, Wikberg, Cars och Jönsson och vid yttrandet från
fullmäktige i riksgäldskontoret en reservation av ledamöterna Adamsson,
Kristenson och P Jansson. Vid siatens industriverks yttrande var fogade två
reservationer,en av ledamöterna Petzäll, Olsson och Stefansson och en annan av
ledamoten Lindqvist, och vid lönsparkommitténs yttrande två reservationer, en
av ledamöterna Löwenthal och Nordling och en annan av ledamoten Lannfelt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Det nuvarande lönsparandet m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lönsparande för vilket statligt slöd lämnas bedrivs
f n. inom det s. k. Nya lönsparandet. Detta lönsparande tillkom efter
riksdagsbeslut år 1972 (prop. 1972:22, FiU 1972:15, SkU 1972:16, rskr 1972:109,
110). Det startades den 1 september 1972 och ersatte då de tidigare
sparformerna ungdomens lönsparande och allmänna lönsparandet. År 1976 beslöt
riksdagen vissa förbättringar av villkoren för Nya lönsparandel (prop.
1976/77:47, FiU 1976/77:6, rskr 1976/77:99).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nya lönsparandel är i första hand avsett för
löntagare och därmed jämställda personer som har fyllt 16 år. Lägst 75 och
högst SOO kr. sätts månadsvis in på särskilt konto-lönsparkonto-i bankinstitul
eller sparkassa. Insättningar kan förekomma även kvartalsvis och också oftare
än en gång i månaden. De görs i regel genom arbetsgivarens eller
löneutbetalande banks försorg. Ränta ulgår enligt villkoren för kapitalräkning
med 12 månaders uppsägning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lönsparkonto som uppfyller villkoren medför rätl
för innehavaren att delta i vinstutloltning. Vinsterna är skattefria och
bekostas av staten. Vinstutlolt-ningen sker i september årel efter spararet som
är kalenderår. Den totala vinstsumman har motsvarat 2 % men är f n. 4 96 av den
saidoökning inkl. ränta som har skett under spararet på samtliga konton. Vid
beräkningen bortses dock från saidoökning (inkl. ränta) på mindre än 100 kr.
och mer än 10 000 kr. Villkor för sparares rätt att delta i lotteriet är att
behållningen har ökat med minst 100 kr.,att saldot vid spararets slut inle
underskrids före den 1 juli året efter spararet och att spararen har iakttagit
övriga regler för sparandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Varie
delbelopp av 100 kr. ger rätt till en andel i lotteriet. Det högsta anlal
andelar som en sparare får delta i en ulloltning med är 100. En mindre del av
vinstsumman utlottas som s. k. födelsedagsvinster. Sådan vinst har alla
lönsparare lika slor chans att få, oavseti hur mycket som har sparats på kontot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>På belopp som har stått inne på lönsparkontot fyra
år efter spararets slut ulgår en skattefri sparpremie på 5 %, dock högst 300
kr. Premien bekostas av staten och bankinstitutel (sparkassan) till hälften
vardera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En särskild regel har införts för dem som har låtit
sparpremiebelopp för åren 1972 och 1973 stå kvar i lönsparandet. Premien utföll
den 31 december 1976 resp. 1977. Dessa sparare har fått eller flr tillgodoräkna
sig kvarstående belopp som nya insättningar under år 1977 resp. 1978 vid
beräkning av lotleriandelar på dessa års sparande saml sparpremie per den 31
december 1981 resp. 1982. Vinslsumman vid ullottningarna för 1977 och 1978 års
sparande har dessutom höjts från 2 lill 4 96 av saidoökningen under spararet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa andra statliga sparslimulerande åigärder
redovisas i bilaga 1. Där redogörs också för Nya iönsparandels utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En förhållandevis ny form av sparande är sparande i
aktiefonder. Bestämmelser om aktiefonder finns i aktiefondslagen (1974:931).
Med aktiefond förstås i lagen en fond som huvudsakligen består av aktier och
andra värdepapper. Aktiefonden uppkommer genom kapitaltillskott från
allmänheten och ägs av dem som har skjutit till kapitalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Aktiefondsverksamhet - dvs. förvaltning av
aktiefond samt försäljning och inlösen av fondandelar - bedrivs av aktiebolag
som har fltt bankinspektionens tillstånd att utöva sådan verksamhet
(fondbolag). Fondbolag står under inspektionens tillsyn. Fondbolags
aktiekapital skall vara minst 250 000 kr. eller, om värdet av den eller de
aktiefonder som bolaget förvaltar överstiger 50 milj. kr., 500000 kr.
Fondbolags styrelse skall bestå av minst fem ledamöter. Av ledamöterna utser
fondandelsägarna eller intressesammanslutning för dem en ledamot för varje
påbörjat tretal ledamöter. Kan ledamot inte utses på detta sätt utses ledamoten
av länsstyrelsen i det län där fondbolagets styrelse har sitt säte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För varje aktiefond skall det finnas
fondbeslämmelser. I dessa skall bl. a. anges de allmänna riktlinjerna för
placering av fondmedlen. Det skall också framgå om utdelning och annan
avkastning skall betalas ut lill fondandelsägarna eller om fondering
(äterinveslering) skall ske. Fondbestämmelserna skall fastställas av
bankinspektionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid förvaltningen av aktiefond skall fondbolaget
handla uteslutande i fondandelsägarnas gemensamma inlresse.Fondbolag flr
besluta om utbetalning av medel som ingår i aktiefond endast för vissa i
aktiefondslagen angivna ändamål. Styrelsens beslul rörande rösträtt för aktier
i fonden är giltigt endasl om del har biträtts av mer än hälften av de
ledamöter som representerar fondandelsägarna. Till aktiefond flr i princip
förvärvas endast börsnoterade aklier, obligationer och andra värdepapper. Om
inte särskilda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skäl
föreligger, flr fondbolag inte till aktiefond förvärva värdepapper över det
gällande marknadsvärdet eller från fonden avyttra värdepapper under sådant
värde. Fondbolaget skall se lill att aktiefond Hr en
värdepapperssamman-sältning som är lämplig med hänsyn lill intresset av
riskspridning. Värdepapper med samme utfärdare Hr i princip ingå i aktiefonden
till högst 10 96 av fondvärdet. I aktiefond Hr ej heller ingå mer än 5 96 av
röstvärdet för samtliga aktier i ett och samma aktiebolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Egendom i en aktiefond skall alltid förvaras hos
bank (förvaringsbank). Förvaringsbanken skall vara svensk affärsbank, sparbank
eller kreditkassa inom jordbrukskasserörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När det gäller fondandelarna skall fondbolaget
antingen utfärda andelsbevis eller föra register över andelsinnehavet.
Utfärdas fondandelsbevis skall de ställas till innehavaren eller till viss man
eller order. Om fondbolaget i stället för register, är bolaget skyldigt alt
lämna fondandelsägare skriftlig bekräftelse på atl hans fondandelsinnehav har registrerats.
Om fondandelsägare begär inlösen av fondandel, skall inlösen som regel ske
omedelbart. Behöver medel till inlösen skaffas genom försäljning av värdepapper
ur fonden, skall sådan försäljning ske snarast och senast fem börsdagar efter
del inlösen begärdes. Inlösen skall ske så snart försäljningslikvid har
influtit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Aktiefondslagen innehåller i övrigt bestämmelser om
redovisning, tillsyn m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Utredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningens belänkande innehåller förslag till nya
sparformer, som är avsedda all tillämpas vid sidan av nuvarande lönsparande.
Grunden för det föreslagna nya sparsystemet är sparande i bank. Som alternativ
lill delta sparande föreslås lönsparande i aktiefond, som är anknuten till
bankernas nuvarande fondbolag. Systemet skall kunna utnyttjas av löntagare och
andra personer som har A-inkomst. Det åriiga sparbeloppel skall vara minsl 600
kr. och högst 4 800 kr. Minsl sex månadsinsättningar om året på minst 100 kr.
och högst 400 kr. måste göras. Reduktion av skatten sker med 20 96 av
sparbeloppel per år inkl. ränta. Upplupen ränta på sparbeloppel skall vara
skattefri. Tas sparbeloppel för ett år ul eller inlöses vid akliefondssparande
de andelar som motsvarar ett års sparande, innan fem år har gått efler
spararet, återförs 20 96 av sparbeloppel inkl. ränta lill staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>I fråga om förslagets närmare innehåll får jag
hänvisa lill betänkandet, bilaga 1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Remissyttrandena</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser ställer sig positiva lill
uiredningens förslag och understryker vikten av snara åtgärder för att
stimulera ett långsiktigt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hushållssparande.
Några föreslår en delvis annan utformning av lönsparandet än utredningen så
all sparandel främst inriktas på obligationer. Andra avstyrker förslaget och åberopar
därvid bl. a. fördelningspolitiska skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av frågor som särskilt har tilldragit sig
remissinstansernas intresse och där delade meningar framkommer kan nämnas
frågorna om och i vad mån det föreslagna sparsystemet skulle leda lill ett
nysparande eller endasl lill överföringar från andra sparformer och i
anslutning härtill om och i vad mån näringslivet kan tillföras nytt kapital.
Det ifrågasätts också humvida inte det föreslagna systemet innebär alltför höga
kostnader för staten och alltför stor administrativ belastning. En annan sådan
fråga rör lämpligheten av all ge sparstimulanser genom skattesystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>En sammanställning av remissyttrandena har
upprättats. 1 fråga om remissyttrandenas närmare innehåll flr jag hänvisa till
sammanställningen, som bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Föredraganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sparandet utgör grunden för samhällets
kapitalbildning och därmed för den ekonomiska tillväxten. Genom att spara
avstår vi för tillfället från att utnyttja det tillgängliga utrymmet för konsumtion
i avsikt alt skapa ett växande sådant utrymme i framtiden. Sparandet utgör
således en av förulsättningarna för en ökande levnadsstandard.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sambandet mellan sparande, kapitalbildning och
ekonomisk tillväxt har under senare årtionden studerats ingående av ekonomerna.
Den centrala frågeställningen har därvid varit hur slor andel av del möjliga
konsumtions-utrymmet som bör avsättas för kapitalbildning i avsikt alt erhålla
största möjliga ekonomiska tillväxt. Huvudtankegången är att det existerar en
viss bestämbar andel som ger optimal tillväxt i ekonomin. Sparas mer än så blir
konsumtionsefterfrågan för liten och balanserar inte den tillgängliga produktionskapaciteten
- och tvärtom. I en växande ekonomi med fullt resursutnyttjande är det på lång
sikt egentligen bara i relation lill denna s. k. optimala sparkvot som man kan
avgöra om det råder sparbrist i ekonomin eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De f n. diskuterade problemen kring otillräckligt
sparande och behovet av ökad kapitalbildning i svensk ekonomi gäller inte
frågan om den optimala sparkvoten i en ekonomi under jämviktslillväxt ulan de
krav på sparande och investeringar som ställs om Sverige på sikt skall kunna
uppnå jämvikt i bytesbalansen, fullt resursutnyttjande och rimlig ekonomisk
tillväxt. Problemen kring sparande och kapitalbildning bör därvid diskuteras
dels från kortsiktiga slabiliseringspolitiska synpunkter, dels i ett längre
medelfristigl perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Först kan noteras atl del sedan några år föreligger
en sparbrist i svensk ekonomi i så måtto att del inhemska sparandet inte har
räckt lill ens för de investeringar som ändå har gjorts. Summan av den totala
konsumtionen och de totala investeringama har överskridit vår samlade
produktion och vi har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fått
låna utomlands. Det totala sparandels otillräcklighet kan därför avläsas i form
av slora underskott i bytesbalansen. Omvänt kan detta formuleras så alt de
underskott i bytesbalansen, som kännetecknar vår ekonomi, ger uttryck för en
omfattande och allvariig brist på totalt sparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Konstaterandet av en sådan sparbrist innebär dock
inte all Sveriges ekonomiska svårigheter kan förklaras av otillräckligt
sparande. Huvudproblemet ligger i den svenska industrins försvagade
internationella konkurrenskraft i kombination med en uppbromsning av
väridsekonomins tillväxt och strukturella förändringar i den internalionella
efterfrågan. Det är således inte i första hand bristen på kapital som ligger
bakom den sjunkande investeringsaktiviteten. Den sammanhänger i stället med
sådana faktorer som urholkningen av företagens finansiella ställning, låg
förväntad lönsamhet och betydande outnyttjad kapacitet i flera lunga branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen har i sin allmänna ekonomiska politik
angett de riktiinjer för den privata och den offentliga konsumtionens
tillväxttakt som bedöms ge en lämplig avvägning mellan intresset atl
upprätthålla den inhemska efterfrågan och kravet att på sikt återföra svensk
ekonomi till balans. Ett ökal sparande hos hushållen skulle, under
förutsättning av en godtagbar utveckling av konsumtionen, innebära att statens
skattekrav i motsvarande mån kan minskas - med de positiva verkningar detla kan
ha på prisutveckling och effektivitet i ekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Analyser av den svenska ekonomins utveckling på
något längre sikt ger vid handen att de resurser som måste avsällas för att nå
jämvikt i bytesbalansen och öka investeringarna tar så slor del av den möjliga
produktionstillväxten i anspråk att utrymmet för ökad privat och offentlig
konsumtion blir starkt begränsat. Det innebär att sparandet måste öka. Detta
bör rimligen ske i alla sektorer av ekonomin; i företagen, i hushållen och inom
den offentliga sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En grundförutsättning härför är att drivkrafter
skapas för att åstadkomma den nödvändiga kapitalbildningen. För alt skapa den
behövliga investeringstakten måste tillgången på kapital öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kapitalmarknadsutredningen ha. i sitt
slutbetänkande (SOU 1978:11-13) Kapitalmarknaden i svensk ekonomi ingående
behandlat frågan om företagens kapitalbildning och utvecklingen av deras
finansiella ställning. Den svaga vinstutvecklingen har inte möjliggjort en
tillräckligt hög självfinansiering, vilket har fltt allvariiga följder. Dels
har investeringslakten under de allra senasie åren kraftigt dragits ned vilket,
om ingen snabb förändring sker, menligt kan påverka de framlida
tillväxtmöjligheterna, dels har företagen i stor utsträckning tvingats öka sin
upplåning. Det senare har lett till att andelen främmande kapital har vuxit
starkt, och i takt härmed har företagens soliditet, dvs. förhållandet mellan
främmande och eget kapital, kraftigt försämrats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En allmänt ökad tillgång på lånekapital är inle
tillräckligt för att finansiera en ökad investeringsverksamhet. Del främmande
kapitalet är inte riskvilligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utan
kräver avkastning även när genomförda investeringsprojekt ger låg eller ingen
förräntning. Vid en hög andel ffäriimande kapital kan alltså företagen, om de
ger sig in i riskfyllda projekt, komma i den situationen atl den avkastning
rörelsen ger inte kan finansiera räntebetalningarna på del lånade kapitalel.
Företagen kan i denna situation tvingas gå i konkurs. Det är därför naturiigt
för företag med hög andel främmande kapital alt om möjligt undvika risktagande.
Man kan också uttrycka detta så all endast om företagen haren rimlig andel eget
kapital till sitt förfogande blir det möjligt för dem alt satsa pä riskfyllda
projekt. En förnyelse av del svenska näringslivet kräver alltså atl tillförseln
av riskvilligt egel kapital ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillgången
på riskvilligt kapital bestäms främst av den avkastning som spararen kan i
genomsnitt förvänta sig utöver vad en säker placering på bank ger. Myckel talar
för atl kraven på sådan meravkastning eller riskersältning har vuxit under
senare år. Bidragande faktorer har varit de starka förändringarna i
världsekonomin, våra ekonomiska svårigheter och ökande osäkerhet om de
långsiktiga lillväxlförutsältningarna. Det är i delta läge angelägel att
kanalisera en ökande andel av det totala sparandel lill riskvilligt kapital.
Ell ökal utbud därav skulle redan vid föreliggande investeringsför-utsäliningar
kunna positivt bidra till invesleringsutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad jag här har sagt understryker nödvändigheten av
ett ökal sparande. Del utgör en fömtsättning för att på sikt upphäva
underskottet i bytesbalansen samt för atl underiätta företagens
kapitalbildning. Att komma lill rätta med sparbrislen och underskottet i
bytesbalansen utgör ett av de centrala målen för den ekonomiska politiken.
Åigärder för alt stimulera hushållens sparande är alltså ett viktigt led i
sådana strävanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Insatser för att gynna hushållens sparande
motiveras emellertid inte enbart av det ekonomiska lägel och av behovet all
åstadkomma en balanserad ekonomisk utveckling. Rättvise- och irygghetsskäl
utgör ett minsl lika viktigt motiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alltsedan
början av 1970-lalet har den högsta bankräntan varit lägre än infiationstakten.
Det betyder alt de sparformer som i första hand utnyttjas av småsparare och
löntagare i vanliga inkomstlägen har gett en negativ real avkastning. Några
större möjligheter har inte funnits för dessa sparargmpper att genom
alternativa sparformer förbätlra sin avkastning. Kapitalmarknadsutredningen
har särskilt påvisat alt banksparandel och även aktiesparandet är skattemässigt
väsentligt mindre gynnsamt behandlat än många andra placeringsformer. De senare
har varit lättare tillgängliga för samhällsgrupper med slor sparförmåga.
Situationen har alltså missgynnat småsparare och löntagare i de vanligaste
inkomstklasserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund beslöt regeringen våren 1977 atl tillsätta en utredning med
uppgift atl skyndsamt utreda möjligheterna atl stimulera de vanliga hushållens
sparande. Enligt direktiven skulle detta ske i form av utvidgade möjligheter
till ökal lönsparande. 1 direktiven betonades att sparmedlen skall vara
långsiktigt bundna och i göriigaste mån kanaliseras på ett sådant sätl att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kapitalbildningen
inom näringslivet stimuleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen som antog namnet lönsparutredningen
överlämnade i januari 1978 sitt belänkande (Ds E 1978:1) Ökat lönsparande.
Betänkandet har därefter remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Innan jag redogör för huvuddragen i utredningens
förslag och remissutfallet skall jag kortfattat redovisa and ra system för
statlig sparstimulans, som under efterkrigstiden har tillämpats i vårt land.
Direkt statlig sparstimulans har under denna lid lämnats på i huvudsak tre
sätl. För det första har del skett genom lättnader i beskattningen, för del
andra genom utbetalning av premier i en eller annan form och för del tredje
genom att villkoren för den statliga upplåningen i vissa fall har utformats med
sikte speciellt på alt stimulera del personliga sparandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till den första kategorin av sparslimulerande
åtgärder hör bl. a. det s. k. sparavdragel och avdraget för vissa
försäkringspremier. 1 den andra gruppen ligger de olika former av lönsparande
som har funnits sedan början av 1950-lalet samt de punktvisa insatser som har
gjorts i syfte all begränsa en icke önskvärd ökning av konsumtionen, bl. a.
premiesparandet 1955/56 och premieringen av visst frivilligt sparande år 1970.
Till det tredje slaget av sparåtgärder hör främst utgivande av sparobligationer
och premieobligationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Fömtom de generellt gällande reglerna för avdrag
vid avkastningen av kapitalinkomster är direkt premiering av sparandeden metod
som främst har kommit till användning i Sverige. Sparpremien har i de olika
sparpro-grammen utformats på två skilda sätt. I ungdomens lönsparande och
allmänna lönsparandet bestod premien uteslutande av alt spararna fick delta i
vinsiutlottningar där vinstsumman utgjordes av en viss procentuell andel av ny-
resp. netlosparandet under ett kvalifikationsår. I det s. k. premiesparandet
1955/56 utgjordes sparpremien av ett procentuellt tillägg lill samtliga
premiesparkonton som uppfyllde vissa angivna villkor. I den nya lönsparform
som trädde i kraft år 1972, Nya lönsparandel, förekommer båda typerna av
sparpremiering. Vinstutlottningen har kombinerats med ett efter viss tid
utfallande räntetillägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad gäller utformningen av den statliga upplåning
som har vänt sig till privatpersoner har denna skett efter i stort sett samma
mönster. För sparobligationernas del ligger sparslimulansen i ett efler viss
tid eller i vissa tidsintervaller utfallande räntetillägg, s. k. bonus. För
premieobligationerna har hela avkastningen fördelats på två åriigen
återkommande vinstutlott-ningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sparmedlen har i de olika sparprogrammen varit
räntebärande efter räntesatser som på del hela taget har överensstämt med
gällande bankränior för sparmedel med jämförbara bindningstider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I beskattningshänseende har utvecklingen lett lill
en ökad grad av skattebefrielse för sparpremier. Vid utlottningar utfallna
vinster beskattades ursprungligen med 20 ä 30 96 medan vinslskalten i
lönsparandet numera helt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>har
slopats. För sparpremier i form av räntetillägg gäller befrielse från
inkomstbeskattning i f n. aktuella sparformer sedan år 1972.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 det nu framlagda betänkandet av
lönsparutredningen föreslås ett nytt lönsparande som omfattar två olika
sparformer; dels lönsparande i bank, dels lönsparande i speciella aktiefonder.
Den sparande skall kunna välja antingen endera av dessa sparformer eller också
spara parallellt i båda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår alt följande grundläggande förutsättningar skall gälla gemensamt för
de båda sparformerna. Lönsparandet skall vara öppet för löntagare och andra
personer som har A-inkomst. Högsta åriiga sparbelopp utgörtotalt4
800kr.,eller400kr. per månad. Minsta månadsinsäliningar 100 kr. Sparandet skall
vara regelbundet i den meningen alt minst sex månadsinsättningar om året måste
göras. Som förmån medges spararen skaltereduktion med 20 96 av det under året
insatta sparbeloppel inkl. ränta. För att stimulera till ell långsiktigt
sparande föreslår utredningen att om insatta sparmedel las ut inom en tid av
fem år efter spararet erhållna skatteförmåner i princip skall återbetalas till
staten. Räntan för spararet och femårsperioden därefter är skattefri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I fråga om lönsparande i bank föreslår utredningen
atl spararen ger arbetsgivaren eller den löneutbetalande banken fullmakt att
från lönen föra över ett belopp på mellan 100 kr. och 400 kr. till ett för
ändamålet särskilt upprättat konto i banken. Som alternativ till direkta
löneavdrag kan spararen gentemot banken förbinda sig alt göra egna månatliga
insättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid spararets utgång utfärdar banken ett sparbevis
motsvarande sparbeloppel inkl. under årel upplupna räntor. Sparbeviset, som
skall ställas till viss man, är inle ett marknadspapper och skall i princip
inte kunna överlåtas eller pantsättas. Undanlag föreslås för förvärv genom arv,
testamente eller bodelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av sparbevisel, som skall lämnas till spararen med
kopia, skall enligt utredningen bl. a. framgå under året sparat belopp jämte
anlal månadsinsättningar. Kopian skall medfölja deklarationen som
förutsättning för skattereduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sparbevisel föreslås av utredningen vara så
konstruerat att dess värde vid varje enskild tidpunkt under en femårsperiod
räknad fr. o. m. erhållandet, är på förhand fastställt och framgår av
sparbevisel. Enligl utredningen skall således räntan för den aktuella
femårsperioden vara fast och på förhand bestämd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sparbevisel kan lösas in när som helsl, men
inlösenvillkoren konstrueras så alt en långfristig bindning premieras. Om uttag
sker inom en femårsperiod, räknad fr. o. m. spararets slut,
"bestraffas" spararen genom all 20 96 av sparbevisels värde, dvs. 20
96 av det under spararet sparade beloppet inkl. upplupen ränta, återförs till
staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lönsparande i aktiefonder bör enligt utredningen
ske på huvudsakligen samma sätt som lönsparande i bank. Lönspararen kommer
överens med arbetsgivaren eller den bank som sköter löneutbetalningen att dra
ett visst</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>belopp
från lönen och att sätta in beloppet på ett akliesparkonio för hans räkning. Lönspararen
kan också öppna ell akliesparkonio hos valfri bank och själv ombesörja
insättningarna. Detla belopp omvandlas sedan omedelbart eller efter någon tid
lill andelar i den speciella aktiesparfonden. Vid spararets utgång har således
lönspararen för sparbeloppel förvärvat ett antal andelar i denna fond. Det
sparade beloppet berättigar sedan till skaltereduktion med 20 96. Fondbolaget
skall förse lönspararen med nödvändiga uppgifter för att styrka
skattereduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beträffande inrättandet av de speciella
aktiesparfonderna föreslår utredningen att bankernas nuvarande fondbolag
inrättar dessa fonder. I fondbestämmelserna skall bl. a. ingå villkoret att
fonden företrädesvis skall placera sina tillgångar i nyemissioner av svenska
aktier och i svenska konvertibla skuldebrev. Utländska värdepapper Hr således
inte ingå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av fondbeslämmelserna skall framgå inlösenvillkoren
och de regler som gäller vid inlösen. Där skall framgå att om inlösen sker inom
en femårsperiod, räknad fr. o. m. spararets slut, "bestraffas"
spararen även i denna sparform genom att 20 96 av de inlösta andelarnas värde
inkl. eventuell värdestegring, återförs lill staten. Dessutom skall i
fondbeslämmelserna föreskrivas att fonden skall vara en s. k.
reinvesteringsfond,dvs. avkastningen på andelarna skall återinvesteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den övervägande delen av remissinstanserna har
ställt sig positiva till utredningens förslag och delar utredningens
uppfattning atl ett utvidgat lönsparande är ett viktigt medel för att komma
lill rätta med bristen på sparande i landet. Många remissinstanser betonar
bristen på riskvilligt kapital i näringslivet och menar att utredningens
förslag på ett lämpligt sätt skulle medverka till att reducera denna brist.
Framförallt kreditinstituten uttrycker tilltro till förslagets möjligheter att
öka hushållssparandet. Man betonar att även småspararna genom förslaget Hr
möjligheter atl spara till en positiv realränta. Det framhålls också all ell
genomförande av förslaget torde medföra all de alltmer omfattande improduktiva
placeringarna i ädelstenar, medaljer etc. skulle ersättas av ett sparande i de
nya lönsparformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En fråga som ställs i flera remissyttranden är
huruvida de av utredningen föreslagna lönsparformerna verkligen kommer alt leda
till ett ökal nellospa-rande. Det befaras sålunda att en betydande del av
sparandet i de nya sparformerna kan komma alt bestå av överföringar från andra
sparformer, så alt verkligt nysparande sker endast i begränsad omfattning. Med
överföringar avses därvid såväl direkta överföringar från redan tidigare
sparade medel på exempelvis bank som omfördelning från sparande som skulle ha
skett i andra former. Farhågor av detla slag har framförts av bl. a.
fullmäktige i riksgälds-kontoret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bankinspektionen har påtalat risken för alt
införandet av de nya lönspar-aktiefonderna skulle kunna medföra att redan
existerande aktiefonder försvagas. Några remissinstanser -1, ex.
lönsparkommiltén och Kooperativa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förbundet
(KF) - ifrågasätter över huvud taget akliesparandels betydelse för hushållens
sparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Andra remissinstanser, framför alll bankerna, utgår
emellertid från att resultatet blir ett ökat netlosparande. De menar bl. a. att
risken för överföringar av befintligt sparkapital begränsas av att en långfristig
bindning av sparmedlen krävs för atl erhålla sparformens fördelar. Härtill
bidrar också den av utredningen föreslagna konstruktionen att sparandet måste
vara regelbundet och atl sparbeloppel har maximerats till 400 kr. per månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En fråga som har nära samband med eventuella
överföringseffekter avser storleken av förmånerna enligl lönspamtredningens
förslag. Å ena sidan kan alltför stora förmåner befordra en övernyttning av
sparmedel till det nya systemet. Å andra sidan krävs dessa förmåner för att,
såsom avsikten med förslaget är, stimulera och möjliggöra ett ökal sparande för
de samhällsgrupper som i dag inte har möjlighet att spara utan
infiationsföriuster. Några remissinstanser, bl. a. Landsorganisationen i
Sverige (LO), anser de av utredningen föreslagna förmånerna vara alltför slora
och att skattelättnaderna ur statsfinansiell synpunkt blir för kostsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stimulanser
av hushållens sparande genom skattelättnader har, vilket jag nyss har redogjort
för, flera gånger tidigare tillämpats i vårt land. Dessa lättnader har Varit
begränsade och t. ex. avsett skattefrihet för särskild sparpremie. Några
remissinstanser har ifrågasatt lämpligheten av direkta skattelättnader i detla
sammanhang. Remissinstanser som företräder del allmännas intressen vid
beskattning och uppbörd har ställt sig avvisande eller tveksamma till tanken på
sparstimulanser via skattesystemet. Som ett alternativ har bl. a. LO och
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) föreslagit s. k. indexsparande, dvs.
en sparform där spararen tillförsäkras en positiv realränta genom alt staten
med skattemedel finansierar skillnaden mellan bankräntan och inflationstakten.
Några remissinstanser, t. ex. Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges
industriförbund och riksskatteverket, har framhållit atl i stället för den
föreslagna skattereduktionen en skattefri premie, utbetalad av stalsfinansiella
medel, kan användas som sparstimulans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser har utföriigt behandlat frågan om kanaliseringen av sparmedlen
i del föreslagna lönsparandet. Speciellt gäller detta användningen av de
sparmedel som går till aktiefonderna. Enligt utredningens förslag skall
fonderna i första hand placera sparmedlen i nyemitterade värdepapper. I
åtskilliga remissyttranden har påtalats risken för att en alltför snäv
inriktning på del begränsade utbudet av nyemissioner bl. a. kan H kursdrivande
effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En annan fråga av mera grundläggande karaktär har
rests i LO:s remissyttrande. Där hävdas att i ett rimligt tidsperspektiv
berörde samhällsekonomiska balansproblemen inle på alt sparandet och därmed
förknippad kapitalbildning är otillräcklig utan på att marknadsefterfrågan och
näringslivets spontana investeringar inle räcker lill, eller med andra ord att
mark-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nadsefterfrågan
och vinstutvecklingen är så svag alt företagen hell enkelt inle vill investera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Denna fråga harjag redan tidigare behandlat och jag
får hänvisa till vad jag därvid har anfört. Jag skall i det följande uppehålla
mig vid vissa andra spörsmål upptagna i remissyttrandena. Såsom det viktigaste
av dessa betraktar jag frågan humvida del föreslagna lönsparandet leder till
ett verkligt netlosparande och inte endasl till omflyttning mellan olika
sparformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill därvid inledningsvis framhålla atl en
stimulans av hushållens nysparande kan betraktas som framgångsrik, även om den
inte leder till att hushållens sparkvot, dvs. den andel av inkomsterna som
sparas, ökar. En stimulanseffekt som är likvärdig med ökning av sparkvoten kan
uppnås, om de föreslagna åtgärdema leder lill all en nedgång i sparkvoten
undviks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har påpekat atl åtgärder som avser alt
stödja enbart nettosparande måste bygga på ett system som fömtsätter en total
redovisning av de enskilda hushållens finansiella tillgångar och skulder.
Endasl under förulsätming av atl en sådan redovisning kan åstadkommas kan full
garanti vinnas för all de sparslimulerande åtgärderna endast kommer dem till
del som har presterat ell verkligt nysparande, dvs. en ökning av sina finansiella
nettotillgångar. En sådan redovisning kräver emellertid en genomgripande
förändring av skattesystemet. Förändringar av skattesystemet efter de här
antydda vägarna förutsätter en ny säkeriigen tidskrävande skatteulredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om sparslimulerande åtgärder skall vidtas under de
närmaste åren måste de alltså ta sikte på att stödja sparande på vissa konton
eller i vissa former. Därmed kan inle vinnas fullständiga garantier för att
hela sparslimulansen kommer endasl nysparande till del. Sparökningen kan t. ex.
delvis leda minskade skatteintäkter, minskal hushållssparande i övrigl eller i
vissa fall till minskal företagssparande. Sådana effekter kan uppkomma oavsett
om sparandel, såsom i uiredningens förslag, är frivilligt och individuellt
eller sker i andra former. En stimulans till ett individuellt lönsparande
innebär emellertid inte någon risk för ett minskat företagssparande. Den kan
däremot leda lill skattebortfall och till minskat hushållssparande i andra
former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För all så långt som möjligt minska risken för
nedgång i eller överflyttning från övriga former av hushållssparande har
utredningen föreslagit att förmånen i form av skattereduktion skall vara knuten
lill en långsiktig bindning av sparmedlen. Dessutom föreslås alt sparandel
måste vara regelbundet, vilket för löntagaren ger sparandet en direkt och
naturiig anknytning lill löneutbetalningarna, och att en övre gräns för
insättningarnas storiek skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett viktigt skäl till att hushållen håller
betydande medel placerade i bank trots kraftigt negativ realränta är alt de kan
behöva dem för Iransaktionsän-damål eller som en likvid reserv. De bör med
andra ord kunna snabbi tas i anspråk när oförutsedda behov uppslår. Delta lorde
göra många hushåll obenägna att flytta över sitt nuvarande banksparande med hög
likviditet lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
sparform med starka krav på långsiktig bindning av medlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den höga avkastningen i förening med hårda krav på
bindning innebär däremot att det skapas ett nytt långsiktigt sparande inriktat
på avkastning. Härigenom erbjuds ett alternativ till sparande i former som inte
ger något bidrag till kapitalbildningen men som ger förhållandevis hög
avkastning. Jag syftar på placering i diamanter, medaljer, antikviteter och konst
m. m. som investeringsobjekt. Jag bedömer ett lönsparande i enlighet med
utredningens förslag såsom ett attraktivt alternativ till dessa
placeringsformer, ägnat atl bidra till att för produktiva ändamål tillvarata de
resurser som f. n. binds i ifrågavarande långsiktiga placeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förutom de nu nämnda elementen i utredningens
förslag, vilka medverkar till att ge de nya lönsparformerna en stark inriktning
mot nysparande, vill jag framhålla ytterligare ett som verkar i samma riktning.
Utredningen understryker alt lönsparkapilalet inte av spararen Hr överlåtas
eller läggas till grund för rätl atl låna pengar. Om så sker reduceras ju
nettoeffekten på samhällets samlade sparande. Risken härför kan motverkas genom
en regel att om sparkontot utnyttjas för sådant ändamål delta skall likställas
med förlida uttag och de regler som därvid gäller tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En viktig utgångspunkt för uiredningens arbele har
varit att bygga upp ett system som ger en positiv real avkastning efter skatt.
Teoretiskt sett kan detta åstadkommas genom att avkastningen före skatt höjs.
För atl över huvud uppnå någon real förräntning exempelvis vid 8,5 96 inflation
och 70 96 marginalskatt krävs en nominell förräntning på ca 28 % före skatt.
Mot denna bakgmnd ter del sig naturiigt all i stället söka nå det uppställda
målet genom att låta skattefri ränta vara en komponent i systemet. För atl
sparstimulans skall ges även åt den som utnyttjar vanligt sparavdrag har
utredningen kompletterat skattebefrielse av räntan med en skattereduktion som uppgår
till 20 96 av det sparade beloppet inkl. ränta. Detta medför atl systemet ger
en nominell avkastning efter skatt som ligger ca 3 1/2 96 över f. n. högsta
bankränia. Mot bakgrund av det samband som historiskt har rått mellan
inflationstakt och högsta bankränta finner jag att rimliga garantier därmed
skulle skapas för att sparandel enligt det föreslagna systemet skulle ge en
positiv avkastning efter skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Avvägningen av systemels förmåner bör också ställas
mot de förmåner som har givits i tidigare lönsparsysiem. Den genomsnittliga
förränlningen i det nuvarande lönsparandet har, med vinstullottningarna
inkluderade, för en femårsperiod beräknats lill ca II 96 före skatt. Den
genomsniltiiga förränlningen i del av utredningen föreslagna systemet ligger
vid högsta bankränia, s. k. K-12 ränta på 8 96, på drygt 11 96 efler
skattereduktion, dvs. efter skatt. Jag finner denna avvägning mellan systemen
rimlig med tanke på den längre bindningsliden i det av utredningen föreslagna
systemet. Givelvis blir förmånen enligt det föreslagna systemet större för de
sparare vars ränta är beskattad. Detta är emellertid nödvändigt om alla i det
nya systemet skall kunna H ell rimligt inflationsskydd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag finner därför uiredningens förslag när del
gäller förmånssidan rimligt från den synpunkten att systemet skall ge ett visst
inflationsskydd åt alla och ge en avkastning som inte understiger det som har
givits i tidigare system av liknande slag. Avvägningen påverkas knappast om
skattereduktionen beräknas på det sparade beloppet exkl. ränta istället
för-som utredningen hargjort - på det sparade beloppet inkl. ränla. Enligt min
mening innebär detta en förenkling, som inte skulle nämnvärt minska
skattereduktionens storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att 20 96 av det uttagna
beloppet skall återföras till statskassan vid uttag som görs före den angivna
femårsperiodens utgång. Flera remissinstanser har ansett att utredningens
förslag är alltför gynnsamt i förhållande till kortsiktigt sparande, dvs. au
åierföringsandelen är alllför låg. Man har också påpekat att bestämningen av
skaltereduktionssatsen är baserad på nu gällande förhållande mellan inflation
och bankränta, men atl möjligheter måste finnas att ändra procentsatsen om
detla samband förändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad först gäller den av utredningen angivna
skatlereduktionssalsen om 20 96 är den enligt min mening väl avvägd vid ett
genomförande av sparsystemet under nuvarande förhållanden men jag vill
understryka att procentsatsen naturligtvis bör justeras, om utvecklingen skulle
påkalla det. Det måste i så fall ske i god tid före ingången till ett nytt
sparar och självfallet ulan alt de förmåner som gällt för pågående eller
tidigare sparar påverkas. Sådana förändringar kan exempelvis aktualiseras av
stabiliseringspolitiska skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med hänsyn till den slora betydelse den femåriga
bindningen har när det gäller att ge det föreslagna systemet en inriktning på
nysparande bör ålerföringsbeloppel vid förtida uttag enligt min mening vara
högre än skattereduktionen. Av skattetekniska skäl går del knappast att ha en
specialregel om återföring av räntan för vilken skattefrihet har åtnjutits. Det
synes mig därför rimligt dels alt återföring sker efter en procentsats som är
fem enheter högre än procentsatsen för skattereduktionen, dels alt ålerföringsbeloppel
beräknas på del sparade beloppet inkl. ränla. Med den procentsats för
skattereduktion som utredningen har föreslagit, dvs. 20 96, skulle alltså
återföring ske med 25 96 av det uttagna beloppet. Därmed skulle avkastningen
bli låg vid förtida uttag, speciellt de första åren. Vid förtida uttag under
första året efter spararet blir avkastningen mindre än 1 % per år. Sker uttaget
under andra året efter spararet stiger avkastningen, men är ändå låg -ca 4 96
per år. Vid förtida uttag under tredje året efter spararet blir avkastningen
något över 5 96 per år och vid förtida uttag under fjärde resp. femte året
efter spararet ca 6 96 per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genomgående skulle således sparsystemet med den av
mig skisserade återföringsregeln för förtida uttag ge en avkastning betydligt
under gällande bankränta. Speciellt låg ter den sig om man beaktar att uttag
under sjätte årel efler spararet, dvs. icke förlida uttag ger en avkastning på
drygl 11 96.' Den eftersträvade långsiktiga bindningen av sparmedlen
skulle avsevärt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förstärkas
och systemet skulle i högre grad inriktas mot nysparande, om den av mig angivna
regeln skulle gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En fråga som las upp av flera remissinstanser är
systemets stalsfinansiella kostnader. Riksrevisionsverkel (RRV) menar t.ex.
att utredningen har underskattat kostnaderna och atl det budgetmässiga inkomstbortfall,
i det följande av mig kallat "kostnad", som systemet ger därmed inte
står i rimlig proportion till det nysparande som skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
Hr med anledning härav först konstatera atl den totala kostnaden inte kan
bestämmas innan man har full klarhet om vilken omfattning systemet kommer au H.
Jag begränsar mig därför lill frågan om systemets kostnad "per sparad
krona" samt till frågan om hur stor andel nysparande som behövs för att
sparsystemet skall ge ett positivt nettotillskott till vårt totala finansiella
sparande. Den kalkyl i detta hänseende som gjorts av utredningen avsåg den
genomsnittliga åriiga kostnaden för atl hålla 1 000 kr. i systemet under fem
år. I remissvaren har andra beräkningsprinciper tillämpats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening bör beräkningama ske i termer av årliga flöden av sparande å den ena
sidan och årliga flöden av budgetmässiga inkomstbortfall å den andra.
Svårigheten ligger därvid i alt göra en uppskattning av kostnaden för det
skattebortfall som uppstår genom att ränteinkomsterna i systemet är befriade
från skatt. För att kunna göra en sådan uppskattning krävs atl man har en uppfattning
om hur stor andel av spararna som kan tillgodogöra sig denna skattebefrielse.
Jag har därvid utgått från del siffermaterial som presenteras i RRV:s
remissyttrande och som visar atl ca 35 96 av alla inkomsttagare redovisar
under- eller överskott från kapitalinkomster och därigenom kan tillgodogöra sig
en skattebefrielse på erhållna räntor. Jag har vidare antagit att
marginalskatten för de sparare som tillhör denna kategori i genomsnitt uppgär
lill ca 60 96. I detla sammanhang vill jag påpeka att den andel inkomsttagare
som redovisar över- eller underskott av kapitalinkomster vuxit i takt med atl
inflation och bankränta har ökal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan viktig utgångspunkt vid beräkningar av detta slag är sambandet mellan
nysparande och skattebortfall. Om således hela sparandel ulgör nysparande, dvs.
sparande som inle skulle uppkommil ulan den introducerade sparformen, kan ju
inte hävdas atl staten går miste om skatteinkomster genom att räntan på detta
sparande är befriad från beskattning. Varken sparande eller ränla skulle ha
uppkommit ulan det nya sparsystemet. Ju lägre andel av sparandel som ulgör
nysparande i den nyss angivna bemärkelsen, desto större blir det verkliga
skallebortfallet på gmnd av räntans skattebefrielse. Dessa samband är
fundamentala vid beräkningar av det här aktuella slaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Samtliga beräkningar utförda med en bankränta pä 8 96.
Skatteavdraget antas bli placerat på bank och ränleavkastningen härpå antas bli
beskattad enligt gällande regler, varvid marginalskattesatsen antas vara 60 %.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid ell fullt utbyggt sparsystem enligl den av
utredningen föreslagna modellen kommer det åriiga flödet av sparande, som
skapas av en enskild sparare, att bestå dels av under året insatta sparmedel
inkl. ränta, dels av de under året utfallande och till sparmedlen fogade
räntorna på tidigare års sparande. Del åriiga flöde av budgetmässiga kostnader
som korresponderar mot del sålunda preciserade sparflödel består dels av
bortfallande skatteinkomster vid en eventuell beskattning av de i sparflödet
ingående räntorna, dels av spararens skattereduktion baserad på föregående års
sparande. Beräkningar baserade på dessa flöden och de siffermässiga antaganden
och samband, som jag nyss har redogjort för, visar att det av utredningen
föreslagna sparsystemet när del är fullt utbyggt drar mellan 14 och 21 öre i
budgetmässiga kostnader per sparad krona, beroende på vilket anlagande man gör
om nysparandets andel i det sparande som sker i systemet. Man finner också att
så länge nysparandets andel av sparandet ligger över 20 96 systemet g e r ett
nettotillskott till det finansiella sparandet i ekonomin. Mot bakgrund av dessa
överväganden anser jag alt förmånerna i det av utredningen föreslagna systemet
är väl avvägda även från statsfinansieU kostnadssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill tillägga att de redovisade beräkningarna
av skattebortfallets storlek utgår från ett konstant åriigt sparande. Del finns
dock skäl alt anta atl sparandet under ett relativt långt uppbyggnadsskede
kommer au växa. Genom alt avdraget från slutlig skatt sker med ca ett och ett
halvt års eftersläpning i förhållande lill sparandet kommer skattebortfallets
andel av sparandel därmed alt bli lägre än som tidigare har angivits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill också betona att skattebortfallet i första
hand måste bedömas från samhällsekonomisk synpunkt. Om andelen sparande som
inte annars skulle ha kommit till stånd endast skulle uppgå till vad som svarar
mot skallebortfallet så innebär del enbart en omfördelning av sparandel frän
staten lill hushållen. Om andelen nysparande är högre än skattebortfallet
betyder det ett rent nettotillskott till hela samhällets sparande vilket
minskar kraven på all genom skatter öka det statliga sparandet.
Skaltebortfallet skall därför inte betecknas som en kostnad för staten i vanlig
mening, som måste finansieras genom ökade skatter på alla inkomsttagare. I
stället skall skaitepremieringen ses som en skattelättnad lill de inkomsttagare
som genom ökal sparande minskar kraven på ett ökal skatteuttag från alla
hushåll. Det föreslagna sparsystemet bör därför betraktas som ett alternativ
till de skatte- eller avgiftshöjningar, som eljest på sikt ler sig oundgängliga
för atl återställa den samhällsekonomiska balansen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligl uiredningens förslag skall de nya
lönsparformerna stå öppna för alla personer med A-inkomsl. Det betyder atl även
pensionärer kan delta, medan personer med enbart B-inkomsler, dvs. inkomst av
kapital och fastighet, däremot icke är berättigade härtill. Även jag anser att
systemet bör begränsas lill personer med A-inkomst. Samlidigt finns dock skäl
för ytteriigare en begränsning. Skattereduktion bör sålunda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>endast
H åtnjutas på sparat belopp som täcks av den för spararet deklarerade
A-inkomsten. Därigenom begränsas möjligheten för B-inkomsttagare med mycket
liten A-inkomst att delta i sparsystemet, vilket ökar sannolikheten att det
blir fråga om ell reellt nysparande. Vidare ligger det i sparsystemets
konstruktion all skaltereduktion endasl kan ske från skall som belöper på
spararet. Det betyder alt A-inkomsttagare med inkomst understigande
grundavdraget inte kan utnyttja skattereduktionen för sparandet. Det ligger i
sakens natur atl personer med så låga inkomster i allmänhet inte kan prestera
något nysparande. Efiersom sparsystemet syftar till alt skapa ett nysparande,
kan del inle gärna hävdas att systemets konstmktion likväl bör ändras för att
bereda även dessa kategorier möjlighet att delta i sparandet. För att ytteriigare
begränsa möjligheterna all utnyttja de nya sparformerna för överföringar från
redan existerande sparkapital finns del vidare skäl atl avgränsa systemet till
personer över 16 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ell väsentligt element i uiredningens förslag är
kontrollen av alt de stipulerade villkoren uppfylls av de sparare, som erhåller
sparformens förmåner. I utredningens förslag har denna kontroll samlats till
skattemyndigheterna. Del är enligt min mening en enkel, säker och smidig
lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser har föreslagit atl man i
stället för den av utredningen förordade skattereduktionen skulle använda en
skattefri sparpremie som främsta sparstimulans. Enligl min mening har ett
system med sparpremier flera nackdelar jämfört med del av utredningen
föreslagna. Det gäller framför allt kontrollapparalen. 1 ett syslem med
skattefria sparpremier som betalas ut av banken måste först banken kontrollera
att spararen är berättigad härtill. Banken skall i sin tur erhålla utbetalat
premiebelopp från riksgäldskontoret, varvid också riksgäldskontoret måste göra
en kontroll. Genom alt spararen måste ha en inkomst av tjänst för all erhålla
systemets förmåner, erfordras vidare atl såväl banken som riksgäldskontoret
låter skattemyndigheterna kontrollera att detta villkor är uppfyllt. Ell sådant
kontrollsystem blir osäkert och myckel resurskrävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad jag nu har anfört är i och för sig skäl nog att
i detla sammanhang avvisa förslagen om sparstimulans medelst skattefria
sparpremier. Förutsätter man atl sparpremien inte bör betalas ul förrän den
femåriga bindningstiden har gått ut kan det också framhållas, att en
skattereduktion som görs redan året efter spararet måste framstå som mera
attraktiv för spararen än sparpremien, om inte denna ges ett mycket högt
nominellt värde. Detta värde skulle H sältas så högt alt ell syslem med sådan
premie torde bli betydligt dyrare från StatsfinansieU synpunkt än ett system
med skattereduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När det gäller formerna för sparandet flnner jag
det naturiigt atl såsom utredningen har föreslagit låla banksparande vara ett
centralt element i förslaget. Vid ett regelbundet sparande av den typ som det
här är fråga om är det en stor fördel alt kunna utnyttja bankernas
administrativa rutiner och kapacitet. Dessutom är banksparandet en sparform som
i högsta grad är etablerad och som ter sig naturlig för de flesta sparare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En särskild uppgift för lönsparutredningen har
varit alt finna former föratt låta det nya sparandel direkt stimulera
kapitalbildningen i företagssektorn. Utredningen har löst detta genom att låta
lönsparande i särskilda a k t i e f o n d e r ingå i del nya systemet. Det
sparande som lar denna form kommer därmed näringslivet tillgodo i form av
riskvilligt kapital. Jag anser att detla är en väsentlig del i det föreslagna
systemet och finner i likhet med flertalet remissinstanser utredningens förslag
till grundkonsimktion på denna punkt vara lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Spararna skulle således ges möjlighet att välja
mellan sparande på bank eller i aktiefond med högre risk men med möjlighet till
högre avkastning. De kan också välja en kombination av de bägge alternativen
inom ramen för det maximala sparbeloppel. Denna möjlighet för spararen all
påverka placeringsformen förde sparade medlen finner jag vara ett nytt och
viktigt elemeni i del föreslagna lönsparsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Från olika remissinstansers sida har framhållits
alt det utifrån önskemål om en väl fungerande kapitalmarknad vore lämpligare
att åstadkomma ett ökat obligationssparande än att åstadkomma en ökning av inlåning
i bank. Två huvudalternativ har härvid framkommit. Det ena är alt
lönsparsyslemet skulle kompletteras med ett tredje placeringsalternaiiv i form
av obligations-fonder eller att aktiefondernas köp av värdepapper inle enbart
skulle begränsas till aktier och konvertibla obligationer utan även skulle
utsträckas lill vanliga obligationer. Det skulle betyda all en ökad andel av
sparmedlen inte kommer in som inlåning i bankerna ulan länkas av för direkt
placering i obligationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett annal sätt alt kanalisera sparmedlen direkt
lill den långa kapitalmarknaden, vilket har föreslagits av fullmäktige i
riksgäldskonlorel, är att en del av inlåningen i bankerna exempelvis vid årets
slut överförs till riksgäldskontoret som därmed i motsvarande mån kan reducera
statens långa upplåning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag delar i princip de synpunkter som har
framkommit när det gäller att kanalisera en del av sparmedlen direkt till den
långa kapitalmarknaden. Visserligen betyder en ökad långfristig inlåning i
bankerna att dessas möjligheter att köpa obligationer vidgas. Får sparandet
stor omfattning skulle del medföra ökade krav på bankerna härvidlag. Det
skulle, som kapitalmarknadsutredningen har påpekat, förslärka utvecklingen mot
all bankerna måste komma atl stå för en allt större del av köpen av långsiktiga
obligationer. Det senare skulle förändra deras hittillsvarande karaktär och
funktioner, vilket reser problem för kreditpolitiken och kreditmarknadens
efTektivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För alt göra sådana förändringar i det föreslagna
systemet som här har angivits kan det emellertid behövas ytteriigare utredning
om utformningen av ett obligalionssparande. Det måste därvid beaktas atl
skattesubventionen av sparandet är avvägd med hänsyn till den räntenivå för
riskfria placeringar som den högsta inlåningsräntan i bankerna kan vänlas
representera. Om det föreslagna sparsystemet genomförs är jag emellertid beredd
atl senare återkomma med förslag om möjligheter till en direkt slussning av en
viss del av sparmedlen till den långa kapitalmarknaden ifall lönsparandet visar
sig H</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>betydande
omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försäkringsbolagen
haryrkatattäven livförsäkringssparandet skall föras in i det nya
lönsparsystemet, eftersom allvariiga konsekvenser annars skulle uppstå för livförsäkringssparandet.
Enligt min mening är farhågoma fören sådan inverkan överdrivna. 1 förhållande
till andra sparformer har livförsäkringssparandet, trots olika påfrestningar,
nämligen visat sig vara tämligen stabilt. Det övervägande antalet livförsäkringssparare
är sålunda fast etablerade i detta sparande och skulle knappast ge något
väsenlligl tillskott av nysparande. Till bilden hör också all försäkringar i
betydande omfattning torde tecknas av andra bevekelsegmnder än önskemål om
sparande. Enligt min mening kan del starkt ifrågasättas om ett nytt lönsparande
bör byggas ut med regler om skattereduktion som knyter an till
premieinbelalningar. A andra sidan är jag medveten om att åtgärder kan visa sig
behövliga för atl uppmuntra försäkringssparandet. Detta är emellertid något som
Hr prövas i annal sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Försäkringsbolagen har även yrkat att avdraget för
premier på kapitalförsäkringar höjs. F. n. är sådana premier i princip inte
avdragsgilla vid inkomstbeskattningen. För att uppmuntra försäkringssparandel
Hr emellertid avdrag göras för sådana premier i begränsad omfattning. Detta
avdrag uppgår till 250 kr. för ensamslående och 500 kr. för gift skaltskyldig.
Även denna fråga hör hemma i annal sammanhang och bör lämpligen kunna prövas
vid behandlingen av 1972 års skatleutrednings betänkande (SOU 1977:91) Översyn
av skattesystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot bakgrund av vad jag har anfört i det föregående
anser jag att lönspamtredningens förslag i sina huvuddrag, med de ändringar och
kompletteringar jag har angett, bör ligga till grund för ett nytt system för
lönsparande. I del följande skall jag behandla den närmare utformningen av det
nya sparsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I det nuvarande lönsparandet är del högsta åriiga
sparbeloppel 6 000 kr. eller 500 kr. per månad. Den minsta månadsinsältningen
är 75 kr. Utredningen har ansett belopp av ungefär samma storleksordning vara
rimliga i det nya systemet och föreslagit minst 100 och högst 400 kr. per
månad,dvs. minst 600 och högst 4 800 kr. om året. Minsta antal
månadsinsäliningar föreslås vara sex. Har någon börjat lönspara när mer än
halva årel har gått, föreslås han dock H tillgodoräkna sig insättningarna
gemensamt med sparandet under det närmast följande året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Några remissinstanser har förordat atl samma
beloppsgränser skall gälla i de båda parallella sparsystemen. Andra har
föreslagit att den övre beloppsgränsen inte skall fixeras ulan anknytas till
basbeloppet förallmän försäkring. Det har också bl. a. föreslagits att
nytilllrädande sparare skall kunna H skattereduktion särskilt för insättning
under det första spararet, även om han inte har gjort mer än en insättning, och
att regeln om minst sex månaders insättningar skall kunna jämkas, när sparare
inte har kunnat göra insättning på grund av sjukdom eller liknande förhållande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För egen del anserjag alt det i och för sig kan
vara praktiskt alt ha samma beloppsgränser i de båda systemen. När det gäller
den övre gränsen bör denna emellertid inte sättas alltför högt, dels därför all
del gäller att begränsa antalet överföringar från andra finansiella sparformer,
dels därför atl det nya systemet vänder sig till småsparare. Med hänsyn härtill
finner jag beloppet 4 800 kr. om året vara väl avvägt. Minimibeloppet per månad
bör däremot liksom i det nuvarande lönsparandet vara 75 kr. Minsta antal
insättningar per sparar/kalenderår bör vara sex. Detta bör gälla för vardera
sparformen. Den som så vill skall kunna spara samtidigt i bank och i aktiefond
och skall då göra minst sex insättningar på 75 kr. inom vardera sparformen,
sammanlagt per år i båda sparformerna dock högst 4 800 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När det gäller nytilllrädande sparare anser jag att
den av utredningen föreslagna regeln bör gälla. Med den från remisshåll
förordade regeln för sådana sparare skulle del bli alltför många fall där
skattereduktion skulle H göras på grund av ett visst år påbörjat men kanske
därefter avbrutet sparande av småbelopp. När kravet på minsta anlal åriiga
insättningar har satts så lågt som till sex har hänsyn tagils lill dem som på
grund av sjukdom, arbetslöshet eller liknande förhållande inle kan delta i
sparandet under ett hell år. Några ytteriigare jämkningar av systemet av sådana
skäl är därför knappast erforderiiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligl utredningens förslag skall vid sparande i
bank ulgå högsta bankränia, s. k. K-12-ränta. Vid spararets slut skall banken
utfärda ett sparbevis avseende sparbeloppel inkl. under året upplupna räntor.
Sparbevisel skall ställas till viss man och alltså inle kunna fungera som ett
fritt överiålbart marknadspapper. På sparbevisels belopp skall räntan, som
under själva spararet har varit röriig, vara fast för bevisets löptid och avse
den räntesats som gäller vid spararets utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser, bl. a. bankorganisationerna,
har tagit upp frågan om räntan på sparbevisel skall vara röriig eller fast.
Bankföreningen anser all sparbevisel bör ha formen av ett bankkontouidrag och
att räntan bör vara röriig. Om räntan görs röriig kommer bankernas kostnader
för ränleavkastningen enligl bankföreningen atl stå i naturligare förhållande
till den röriiga räntan på den utlåning som lönsparmedlen används lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag biträder förslaget om alt sparbevisel Hr formen
av ett kontoutdrag för spararet. Varje särskilt års sparande skall alltså
redovisas för sig. Ett lönsparkonto skall så att säga tömmas vid spararets
utgång. Föreskrifter om detta Hr tas in i de bestämmelser om sparsystemet som
riksgäldskonlorel och bankerna utarbetar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kontot bör löpa med högsta bankränta. När det
gäller frågan om fast eller rörlig ränla kan del visserligen vara en fördel för
spararen med konstmktionen fast ränta och sparbevis, efiersom han då vid varje
tid lätt kan beräkna sparbevisels nominella värde. En fast ränla kan emellertid
H olämpliga effekter, om penningvärdet och ränteläget utvecklar sig på ett
opåräknat sätl. Med hänsyn härtill förordar jag alt röriig ränta tillämpas även
efter spararets utgång.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även om sparbevisel Hr formen av ett
bankkontoutdrag krävs del av adminisirativi/tekniska skäl, vilket utredningen
också har framhållit, atl de uttag som görs under bindningstiden avser hela del
under ett visst år sparade beloppet inkl. avkastning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bankorganisationerna har erinrat om den
provisionsregel som bankerna tillämpar, när uttag görs från kapitalkonto med
tolv månaders uppsägningslid, och ansett del rimligt att motsvarande provision
på 2 96 av uttaget belopp utgår vid förtida inlösen av sparbevis. Jag delar i
så måtto den uppfattningen som jag förordar att en sådan provision får las ul
vid inlösen före femårsperiodens utgång, om uppsägning inte har sketl. Även
detta är ägnat all stärka den långsikliga bindning som systemet syftar till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 likhet med vad som gäller för det s. k. Nya
lönsparandel bör insättning kunna göras, utom på konto i bankinstitut, på konto
i KF:s eller HSB:s sparkassor. En sparare bör under ell år inle H ha mer än ell
konto för lönsparande i bank.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
vad mån lönsparkonto skall kunna överflyttas från ett kreditinstitut till ett
annat är en fråga som bankerna och riksgäldskonlorel bör kunna avgöra i samband
med atl detaljbestämmelser för sparsystemet utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Efiersom lönspararen efler spararets utgång inte
kan lyfta medlen på kontot förrän fem år senare utan att drabbas av
återföringseffeklen, kan han, som jag tidigare har berört, tänkas i stället
söka under femårsperioden överiåta eller pantsätta sitt tillgodohavande och på
del sättet skaffa sig medel för konsumtion eller i varje fall utnyttja
sparmedlen för att H lån. Genom att sparbevis lämnas endasl i form av
kontoutdrag torde överiåtelse och pantsättning av lönspararens fordran enligt
kontot kunna säkerställas resp. komma till stånd endast genom att den
kontoförande banken får ett meddelande därom. Enligt min mening bör det
föreskrivas atl nu nämnda förfogande över behållningen på kontot skall
behandlas av banken som om inlösen hade begärts i förtid. Banken bör betala ut
sparbeloppel efler att ha gjort samma avdrag som vid vanlig förtida inlösen.
Förvärv genom arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död bör
inle beröras av föreskrifterna. Med anledning av ett påpekande från en
remissinstans atl sådana föreskrifter kan kringgås genom att lönspararen endast
förser sin kontrahent med en fullmakt all lyfta sparbeloppel, vill jag framhålla
alt risken för sådant kringgående synes ringa. Innehavet av fullmakten lorde
nämligen inle utgöra någon garanti mot alt lönspararen återkallar fullmakten
och själv lyfter beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har utgått ifrån atl Nya lönsparandel
skall finnas också i forlsällningen. Spararna skall alltså kunna välja mellan
två former för lönsparande i bank. Utmärkande för del Nya lönsparandet är att
det genom sin konstruktion med vinstutloltning vänder sig till grupper som
främst är intresserade av de vinstchanser sparformen erbjuder. Del banksparande
som utredningen föreslår är däremot inriktat på de kategorier av sparare som
framför alll vill har ett skydd mot inflationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De skatteförmåner som är förknippade med den
föreslagna nya formen av sparande i bank har väckt farhågor bland
remissinstanserna för all de som f. n. sparar i det Nya lönsparandet skall
flytta över lill den skaltegynnade formen. De remissinstanser som har tagit upp
frågan föreslår därför att villkoren för Nya lönsparandet skall förbättras.
Lönsparkommiltén pekar t. ex. på möjligheten alt ytteriigare förbättra
vinstmöjligheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksgäldskonlorel
har nyligen i skrivelse lill regeringen föreslagit att vinstsumman som tidigare
har höjts för ullottningarna åren 1978 och 1979 i Nya lönsparandet skall höjas
även för senare ulloltning. Jag Hr därför anledning att senare ta upp frågan
huruvida villkoren för Nya lönsparandel bör ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu lill all närmare behandla lönsparande i aktiefonder. Som jag
tidigare har redovisat föreslår lönsparutredningen att vid sidan av lönsparande
i bank ett motsvarande lönsparande skall kunna ske i aktiefonder, dvs. fonder
som består huvudsakligen av aklier eller andra värdepapper. Syftet är alt öka
tillförseln av riskvilligt kapital till näringslivet. Jag har tidigare
framhållit all del är särskilt angeläget all öka tillgången på sådant kapital
och att därigenom förbättra kapitalbildningen i svenska förelag. I likhet med
det helt övervägande antalet remissinstanser anser jag som har framgått atl del
är värdefullt atl ett lönsparande kan ske också i aktiefonder och jag har
därför förordat alt ett sådant lönsparande införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom akliefondslagen (1974:931) infördes rättslig
reglering av aktiefonder och den akliefondsverksamhet som utövas i Sverige.
Ett huvudsyfte med lagstiftningen var att skydda dem som investerar pengar i en
aktiefond, bl. a. genom att tillförsäkra dem sakkunnig förvaltning av deras medel
och atl föreskriva en riskspridning genom ell välfördelat värdepappersinnehav.
I lagen ges också tvingande regler om atl förvaltningen av aktiefond skall
utövas av ell fondbolag, som måste uppfylla vissa krav och slå under tillsyn av
bankinspektionen. Fondbolaget företräder fondandelsägarna i alla frågor som rör
aktiefonder och skall därvid handla uteslutande i fondandelsägarnas gemensamma
intresse. Särskilda regler gäller bl. a. om styrelsen i fondbolag och om
utövande av rösträtt för aliier i fonden. Medlen i en aktiefond Hr enligt lagen
placeras endast i vissa slag av värdepapper, främst börsnoterade
aktier,obligationer m. m. De närmare föreskrifterna fören aktiefond skall las
in i s. k. fondbeslämmelser, som fastställs av bankinspektionen. Däri skall anges
bl. a. de allmänna riktlinjerna för placeringen av fondmedlen, om
fondandelsbevis skall utfärdas eller om fondbolaget i stället skall föra ett
register över innehav av fondandelar och om utdelning skall ske till
fondandelsägarna osv. I fråga om inlösen av fondandel gäller enligt lagen att
sådan inlösen skall ske omedelbart, såvida inte medel härför behöver anskaffas
genom försäljning av värdepapper. Sådan försäljning skall i så fall ske senast
fem börsdagar efter det inlösen begärts hos fondbolagen och inlösen skall
därefter ske så snart försäljningslikvid har influtit.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att samma gmndprinciper om
deltagare, regelbundet sparande, minimi- och maximibelopp m. m. skall gälla för
lönsparande i aktiefonder som för lönsparande i bank. Sparandet avses gå till
på det sättet att lönspararen kommer överens med arbetsgivaren eller den bank
som sköter löneutbetalningen att dra ett visst belopp från lönen. Beloppen
skall sättas in på ett s. k. akliesparkonio hos bankinstitul för hans räkning.
Lönspararen kan även öppna ett aktiesparkonto hos valfri bank och själv
ombesörja insättningarna. Beloppen omvandlas sedan efterhand lill andelar i
särskilda aktiefonder. Skattereduktionens storlek påverkas inle av all
andelsvärdet har ökat eller minskat under spararet. Det fondbolag som förvaltar
aktiefonden för andelsägarnas räkning skall förse lönspararen med nödvändiga
uppgifter för att styrka skattereduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För att förebygga att andelarna används som
innehavarpapper, s. k. marknadspapper, föreslår utredningen atl fondbolaget
skall föra register över andelsägarnas innehav i stället för att ge ut s. k.
fondandelsbevis. Vidare anser utredningen att kravet på ett långsiktigt
sparande bör tillgodoses på i princip samma sätt som i systemet med sparbevis.
Detla innebär all vid inlösen av andelar före utgången av en femårsperiod
räknad fr. o. m. spararets slut skall fondbolaget återföra skattereduktionen
och inbetala återförda belopp till staten. Vidare skall enligl utredningen
inlösen kunna ske endast av andelar som representerar ett hell års sparande.
Detta skall gälla även om sådana andelar på grund av familjerättsligt Hng har
övergått till annan än spararen. När femårsperioden har passerats får inlösen
ske efler spararens fria val.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen har utredningens förslag i
dessa delar tillstyrkts eller lämnats ulan erinran av de flesta
remissinslanserna. De invändningar som har gjorts avser främst riskerna för atl
redan befintliga aktiefonder skulle drabbas genom konkurrensen från det nya
genom skatteförmåner gynnade aktiefondssparandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag delar uiredningens uppfattning att del nya
akliefondssparandet måste ske i särskilda, för ändamålet bildade aktiefonder
(aktiesparfonder). Några allvariigare konsekvenser förde nuvarande
aktiefonderna behöver enligt min mening inte befaras, även om del inle kan
uteslutas all utvecklingen för dessa fonder kan hämmas något.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En annan invändning som flera remissinstanser har
gjort är atl skatteförmånerna enligl uiredningens förslag för lönsparande i
aktiefonder bör förbättras så att detta sparande behandlas lika med lönsparande
i bank. Jag delar uppfattningen alt de båda sparformerna bör behandlas lika i
fråga om skatteförmåner och kommer därför alt i det följande föreslå vissa
ändringar av utredningens förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har föreslagit alt de speciella
aktiesparfonderna bör inrättas av bankernas fondbolag som f. n. förvaltar
samtliga nuvarande aktiefonder med något enda undantag. Vidare föreslås atl i
fondbeslämmelserna skall ingå</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bl.
a. ett villkor att fondens tillgångar företrädesvis skall placeras i nyemissioner
av svenska aklier och i konvertibla skuldebrev. Utländska värdepapper Hr inte
ingå i en sådan fond. Vidare skall av fondbestämmelserna framgå
inlösensvillkoren och de regler som gäller vid inlösen före femårsperiodens
utgång. Dessutom skall föreskrivas alt fonden skall vara en s. k,
reinveste-ringsfond, dvs. avkastningen på andelarna skall återinvesteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen har framförts endast några
få invändningar mot utredningens förslag i nu berörda delar. Förslaget alt
endast bankägda fondbolag skall få inrätta de nya aktiesparfonderna kritiseras
från några håll. Jag kan instämma i denna kritik och förordar därför att det
skall slå öppet också för andra än banker att bilda fondbolag och starta
aktiesparfonder. Enligl min mening är det värdefullt om det genom initiativ
från olika håll, t. ex. genom regionala eller ideella organisationer, kan
startas nya aktiesparfonder med speciella placeringsinriktningar och alt
förvaltningen av aktiesparfonder kan utövas också av frislående fondbolag. En
annan sak är att del givelvis är naturiigt och lämpligt atl utnyttja den
sakkunskap i dessa frågor som finns hos bankerna och inom de nuvarande
fondbolagen. Genom de regler som gäller om fondbolag enligt aktiefondslagen och
om att fondbolag skall stå under tillsyn av bankinspektionen finns enligt min
mening garanti för atl sparamas intressen inte åsidosätts och att förvaltningen
av de nya aktiesparfonderna kommer all utövas på ett tillfredsställande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En annan invändning som har förts fram från flera
håll, bl. a. bank- och andra näringslivsorganisationer samt Sveriges
aktiesparares riksförbund, går ut på alt del kan var ofördelaktigt för
fondandelsägarna om aktiesparfon-dernas placeringar i enlighet med
utredningsförslaget begränsas till att avse företrädesvis nyemitterade aktier
eller konvertibla skuldebrev. Det framhålls bl. a. att utbudet av sådana
värdepapper växlar från år lill år och därigenom inte kan väntas korrespondera
med utbudet av kapital från fonderna. Placeringsmöjligheterna Hr inle bli så
begränsade alt fonderna kan tvingas ta emot emissioner på sädana villkor som
aktiemarknaden i övrigt inte accepterar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För egen del ansluter jag mig lill den kritik som
har riktals mot utredningsförslaget i denna del. Jag förordar - som jag också
tidigare har berört-vissa ändringar av de placeringsregler som utredningen har
föreslagit. 1 placeringsreglerna bör anges att medlen i aktiesparfonderna skall
placeras i nyemitterade svenska aktier och i svenska konvertibla skuldebrev, om
del lämpligen kan ske. Delta innebär att de nya aktiesparfonderna skall inrikta
sig på att placera sparmedlen i sådana värdepapper som kan medföra ett
tillskott av riskvilligt kapital till svenska förelag. Om sådan placering inle
är lämplig med hänsyn till fondandelsägarnas intresse-t. ex. om utbudet är
otillräckligt eller om marknadsmässiga villkor inte kan erhållas - får medlen i
stället placeras i andra svenska aktier och svenska skuldebrev som är förenade
med optionsrätt till nyteckning. Detta innebär en begränsning i förhållande
lill vad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
gäller enligl aktiefondslagen. Skälen härför har jag tidigare angett. Liksom
enligt aktiefondslagen skall värdepapperen i princip vara börsnoterade eller
noterade på den s. k. fondhandlarlistan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I fråga om andelsägarnas rätt till inlösen av sina
fondandelar har utredningen föreslagit att inlösen får ske endast av ett hell
års sparande om inlösen sker inom fem år efter spararets utgång. Förslaget
grundar sig på praktiska överväganden. Bankinspektionen har riktal kritik mot
förslaget med hänsyn till alt i akliefondslagen föreskrivs rätt till inlösen
omedelbart eller efter viss kortare lid och atl delta har sin förebild i vissa
riktlinjer och rekommendationer av Europarådet resp. OECD.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För egen del anser jag all utredningens förslag bör
godtagas för atl komplikationer skall undvikas i fråga om återföring av sådana
sparmedel i aktiefond som har medfört skattereduktion. Detla innebär endast den
begränsningen alt fondandelar som representerar sparandel för ett helt år måste
inlösas samtidigt, om inlösen begärs inom den femåriga bindningstiden. I
övrigl är räiten till inlösen densamma som i vanliga aktiefonder. Den
föreslagna begränsningen bör normall inte ha någon större praktisk betydelse
för fondandelsägarna. Den nu förordade lösningen kan godtagas också med hänsyn
till atl fondandelsägarna genom att gå in i sparsystemet underkastar sig vissa
begränsningar i fråga om dispositionen av sparmedlen för alt H åtnjuta de
skatteförmåner som sparandel medför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Fondbolagen bör i samråd med bankinspektionen och
bankerna kunna lösa sådana problem som kan följa av de särskilda regler och
villkor som skall gälla för aktiesparfonderna. Det blir också fondbolagen och
bankerna som Hr svara för att aktiespararna och berörda myndigheter Hr de upplysningar
som har betydelse för räiten lill sparskatteredukiion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Aktiesparkonto bör kunna öppnas hos bank eller
sparkassa hos KF eller HSB. Liksom i fråga om lönsparkontona bör varje sparare
H inneha högst ett akliesparkonio. Medlen skall genom den förvaringsbank som
skall finnas för fonden ställas till fondbolagels förfogande för placering i
värdepapper. 1 princip bör endasl konlohavare kunna vara delägare i
akliesparfond. Vill lönspararen tillgodogöra sig värdet av sina andelar, bör
han normalt begära inlösen av andelama. Skulle han emellertid överlåta
andelarna på någon annan eller pantsätta dem, bör inlösen också ske. En regel
bör införas av innehall atl inlösen skall ske, om räiten lill fondandel övergår
på annan person - vare sig det sker inom femårsperioden eller senare - på annat
sätl än genom arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död.
Pantsättning av fondandel bör också medföra att andelen skall lösas in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Eftersom aktiesparfonderna kommer all ha särskild
karaktär och en speciell placeringsinriktning jämfört med de nuvarande hörde
nya aktiesparfonderna förvaltas av särskilda för delta ändamål bildade
fondbolag. Dessa kan som jag fömt har berört bildas av förutom banker också t.
ex. organisationer av olika slag. Utredningen har inte gått in på frågan om
sammansättningen av de nya fondbolagens styrelser. Enligl akliefondslagen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gäller
alt fondbolags styrelse skall bestå av minst fem ledamöter. Av dessa utser
fondandelsägarna eller intressesammanslutning för dem en ledamot för varje
påbörjat tretal ledamöter. Om ledamot inte kan utses på detta sätt, utses han i
stället av länsstyrelsen i det län där fondbolagels styrelse finns. Reglerna
innebär att majoriteten i styrelsen utgörs av övriga ledamöter, som utses på
vanligt sätt av bolagsstämman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av de skäl jag nyss nämnde bör styrelsen i de
särskilda fondbolag som skall förvalta aktiesparfonderna ha en annan
sammansättning än vad som anges i aktiefondslagen. 1 styrelsen för sådana
fondbolag börenligt min mening ingå minsl sju ledamöter. Av dessa bör två utses
av regeringen. Sådana ledamöter bör utses så all man får en så bred
intresseförankring som möjligt. Minsl hälften av återstående ledamöter bör
utses av lönspararna/fondandelsägarna eller intressesammanslutning för dem. Om
de inte skulle göra det, får länsstyrelsen liksom för vanliga fondbolag utse
styrelseledamöterna i fond-andelsägarnas ställe. Återstående ledamöter bör
utses av dem som stiftar fondbolaget och i fortsättningen av bolagsstämman på
vanligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den lösning som jag nu har förordat i fråga om
aktiesparfondernas verksamhet och förvaltningen av dem föranleder vissa
ändringar i de regler som annars skulle gälla enligl aktiefondslagen. Jag
förordar att dessa ändringar las in i en särskild lag om aktiesparfonder. Lagen
kommer att innehålla de särskilda reglersom jag nu har förordat i fråga om
styrelsen för fondbolag, placeringen av fondmedlen m. m. 1 övrigl skall
aktiefondslagen gälla. Jag återkommer i specialmotiveringen lill innehållet i
lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De regler som behövs i fråga om de föreslagna
skatteförmånerna bör tas upp i en särskild lag, lämpligen benämnd lag om
skattelättnader för vissa sparformer. Jag avser nu atl la upp sådana frågor som
hänger samman med skatteförmånernas närmare utformning. Mina förslag i denna
del har utarbetats i samråd med chefen för budgetdepartementet och bygger i
allt väsentligt på del syslem som har förordats av lönspamtredningen. Under
remissbehandlingen har en del önskemål framförts om kompletteringar av
uiredningens förslag i skattedelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Några remissinstanser har anmärkt atl utredningen
inte närmare analyserat vilka arbetsrutiner som behövs för att bankinstitut
och fondbolag på ett smidigt sätl skall kunna ge skaltemyndigheterna besked om
sparbelopp m. m. Likaså har man efteriyst en kartläggning av hur inbetalning
till staten skall ske av de belopp som skall återföras vid förtida uttag av
sparmedel. En annan anmärkning tar sikte på vilka insatser från det allmännas
sida som kan behövas för all kontrollera att systemet inte missbrukas för att
ge inte avsedda skattefördelar. 1 anslutning till kritik av nu nämnt slag har
man även efteriyst besked om vilka kostnader som det allmänna och
bankinslitulen kan komma att H vidkännas för den praktiska hanteringen. Med
anledning av de nu redovisade påpekandena vill jag framhålla följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Givetvis medför ett sparsystem med lättnader vid
beskattningen ökat arbete för skalle- och uppbördsmyndigheler. Lika klart är
alt berörda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>krediiinstitutioner
får ett merarbete bl. a. genom den uppgiftsskyldighet som de måste påtaga sig.
För att det nya lönsparandel skall fungera måste nya arbetsrutiner utformas. Så
får ske t. ex. i fråga om informationsutbytet mellan banker och
skattemyndigheter. Likaså måste det undersökas hur myndigheterna på enklaste
sätt skall hantera skattereduktionen och vidare är det givetvis viktigt alt
kontrollfrågorna löses på ett sådant sätl att skatteförmånerna bara kommer de
avsedda spargrupperna till del. Det är emellertid inte möjligt atl nu närmare
bedöma vilka insatser som kan bli behövliga eller hur stora det allmännas
kostnader kan bli för administrationen av skattelättnaderna. Allt detla blir
beroende av hur omfattande det skattesubveniionerade sparandel blir. Det finns
emellertid ingen anledning att befara att just den nu föreslagna sparformen
inte skulle kunna passas in på ett smidigt sätt i skattesystemet. Jag är dock
medveten om att ytterligare förberedelsearbete är nödvändigt för atl systemet
skall fungera på ett tillfredsställande sätl. Som jag tidigare har nämnt
föreslår jag att ikraftträdandet bestäms lill den I januari 1979. Härigenom bör
del finnas god tid för berörda myndigheter - i första hand riksgäldskontoret,
riksskatteverket och bankinspektionen - all efter samråd med bl. a. bankerna
utforma lämpliga arbetsrutiner. Jag vill redan här fömtskicka atl delta arbele
kan visa att ytterligare författningsändringar på skatte- och uppbördssidan kan
behövas. Om så blir fallet får förslag härom föreläggas riksdagen hösten 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som jag nyss har nämnt har under
rerriissbehandlingen anmärkningar framförts på några punkter i fråga om de av
utredningen föreslagna skattelättnaderna. Man har bl. a. påpekat atl systemet
med skaltereduktion kan leda till atl vissa sparare inle kan utnyttja
förmånerna fullt ut. Detla kan bero på låga inkomster eller att inkomstskatten
av annan anledning blir obetydlig. Man har också med viss anknytning lill denna
fråga efteriyst lagregler om hur tidigare medgivna förmåner skall återföras när
sparandet avbryts i förtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Systemet med skattereduktion - som lämpligen bör
kallas sparskatteredukiion för all skilja den från den redan gällande
skattereduktionen - medför att skattelättnader bara kan medges i den mån den
som sparat påförs statlig eller kommunal inkomstskatt. Denna effekt är enligt
min mening helt naturiig. Jag är inle heller beredd att föreslå nägra
specialbesiämmelser om rätl lill överflyttning av sparande till senare år för
den händelse sparskatle-reduklionen inte kan utnyttjas hell. Å andra sidan
börden återföring som kan bli aktuell anpassas till den sparskatteredukiion som
kunnat medges. Dessa frågor bör uttryckligen regleras i den nya lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För det första bör en regel införas om all förlida
uttag eller inlösen av andelar i akliesparfond skall leda lill atl tidigare
medgiven sparskatteredukiion återförs. Denna återföring bör, som utredningen
också har föreslagit, ske på så sätt alt kreditinrättningen eller fondbolaget
innehåller ett visst belopp när ett förtida uttag görs. Detta belopp skall
betalas lill statsverket. Det ankommer på regeringen att besluta om
detaljföreskrifter för hur denna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>återföring
skall hanteras rent praktiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som jag tidigare har framhållit bör räntan på
sparmedlen vara skattefri. Det går emellertid, vilket jag också har nämnt i ett
tidigare sammanhang, knappast all ha specialregler för atl återta denna
skattefrihet vid förtida uttag. Delta är inte heller nödvändigt. Mitt förslag
innebär nämligen atl återföringen sker med ett förhöjt belopp. Som tidigare
nämnts bör delta bestämmas till skaltereduktionssatsen plus 5 96, vid systemets
införande 25 96 av det i förtid uttagna beloppet. Om nu sparskatteredukiion
inte kunnat medges på grund av alt den skaltskyldige inte har påförts skatt i
tillräcklig omfattning måste återföringen anpassas härtill. Det får ankomma på
den skattskyldige att visa i vad mån sparskatlereduktionen tidigare inte kunnat
medges. Detta lorde i regel vara ganska enkelt. Om den skattskyldige inte själv
har handlingar som visar detta kan skatte- och uppbördsmyndigheler lämna
närmare upplysningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Fall kan också länkas där det först i högre instans
konstateras alt fömtsättningama för sparskatteredukiion inte är uppfyllda.
Rättelse får då ske på sedvanligt sätt. Detta innebär att den skattskyldige
påförs tillkommande skatt samt respitränta och detta följer av gällande regler
i uppbördslagen. Till skillnad från vad som gäller vid förtida uttag kommer
återföringen bara att avse sparskatlereduktionen men utan tUlägg med 5 96.
Detta är enligt min mening också rikligt med tanke på skillnaden mellan de fall
där någon frivilligt tar ut medel i förväg och del fall där del först efter en
skalteprocess visar sig alt skattelättnader inte bort medges. För alt så långt
möjligt förenkla återföringssitualionerna och alltså undvika invecklade
beräkningar av åier-föringsbeloppen bör sparskatteredukiion avräknas före andra
former av skattereduktion. Jag föreslår att en bestämmelse härom las in i den
särskilda lagen om skattelättnader för vissa sparformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En del remissinstanser har ifrågasatt om inte
ytterligare preciseringar bör göras i fråga om skattelättnadernas närmare
utformning. Enligt min mening är det angeläget att reglerna görs så enkla och
lätthanterliga som möjligt. Mot denna bakgmnd är jag inte beredd att föreslå
alllför detaljerade föreskrifter. Så bör t. ex. uiredningens förslag om
A-inkomslens betydelse för räiten atl delta i den nya sparformen kunna godtas
med de tillägg jag ovan anfört. Dessutom bör, som några remissinstanser har
förordat, sparskatteredukiion inte beräknas på högre belopp än som motsvaras av
under spararet uppburen A-inkomsl. Alt ställa upp längre gående krav än
utredningen gjort i denna del skulle enbart krångla till systemet utan atl för
den skull H några praktiska effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har föreslagit all underiaget för
skattereduktion skall avrundas till närmast lägre hundratal kronor. Överskjutande
belopp skulle antingen överföras till nästa års sparande eller få lyftas av
lönspararen. Jag föreslår atl denna avrundningsregel slopas. Därmed blir
särskilda regler för den skattemässiga behandlingen av överskoitsbeloppen
onödiga. Däremot skall sparskatlereduktionen bestämmas i hela krontal.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Från bankhåll har kritik riklats mot atl kravet på
sex månadsinbetalningar skulle kunna uppfyllas genom exempelvis fyra
insättningar på lönsparkonio och två på akliesparkonio. Man har bl. a. menat
all detta försvårar överskådlighelen. Jag delar som tidigare framgått denna
uppfattning. Skattelättnader bör alltså medges bara om sex insättningar av
detla slag sketl på respektive konto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En annan fråga som berörts under remissbehandlingen
avser arbetsgivarens ansvar för sparmedel, liksom förhållandet mellan
sparbelopp och avdrag för t. ex. preliminär skatt. Jag vill här nämna alt om en
lönsparare ger sin arbetsgivare i uppdrag att sätta in en del av lönen på
sparkonto är detla ett privat avtal mellan den anställde och arbetsgivaren.
Arbetsgivaren ansvarar enligl allmänna civilrätlsliga regler för att
insättningar också görs. Ett avtal av detta slag inverkar givetvis inle på
arbetsgivarens skyldighet enligl uppbördslagen atl i första hand göra där
föreskrivna skatteavdrag. Någon sammanblandning av sparmedel och skattemedel
Hr alltså inte ske. De olika betalningarna skall redovisas var för sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
det föreslagna sparandel i särskilda aktiefonder har några remissinstanser
framhållit all delta gjorts skattemässigt mindre gynnat än motsvarande sparande
i bank. De båda sparformerna bör enligt min mening så långt möjligt vara
likvärdiga och jag vill därför föreslå vissa ändringar av utredningsförslaget.
För all H en motsvarighet lill den föreslagna skattefriheten för ränta på
medel som satts in på lönsparkonio bör inle heller avkastning och utdelning som
tillkommer akliesparfond träffas av inkomstskatt. Önskemål har också framförts
om skaltefrihet för värdestegring på andelarna efter fem års innehavstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
skäl för detta har angetts vara all man önskar uppnå större likhet med vad som
gäller i fråga om avkastningen på lönsparkonto. Sistnämnda avkastning är högre
än den som normalt kommer andelsägarna lill del och den inkomslbeskallas inte
heller när den lyfts efler fem år. Även detta önskemål om skattefrihet för
värdestegringen bör tillgodoses för alt nå fram lill neutralitet. Denna effekt
uppnås om aktiespararen efler fem år Hr räll lill nya ingångsvärden på sina
andelar. När ett års sparmedel har stått inne i fem år bör alltså spararen H
välja nytt ingångsvärde enligt två alternativ. Ingångsvärdet kan H bestämmas
lill andelsvärdet vid utgången av de fem åren och därvid skall andelen också
anses anskaffad vid sistnämnda lidpunkt. Alternativt - om t. ex. andelarna
sjunkit i värde - bör ingångsvärdet H bestämmas till värdet det första året
ökal med avkastningen under femårstiden. I sistnämnda fall skall andelen anses
anskaffad del första året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har föreslagit atl det nya lönsparandel
skall vara öppet även för dem som betalar skatt enligt lagen (1958:295) om
sjömansskatt, SjL. Jag delar denna uppfattning men vill föreslå några
kompletteringar. Lika med utredningen anserjag atl bara sparande i svensk
kreditinrättning bör beaktas. Däremot bör inget krav på bosättning i Sverige
uppställas i dessa fall. Delta synes inte heller ha varit utredningens mening.
Den föreslagna bestäm-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>melsen
i 12 § 4 mom. SjL bör därför förtydligas. Jag vill också föreslå en särskild
bestämmelse för att hindra att en sjöman skulle kunna utnyttja
sparskatlereduktionen både i fråga om sjömansskatt och vanlig inkomstskatt.
Riskerna för dubbelavdrag kan undvikas genom atl sjömansskaltenämndens beslut
om sparskatteredukiion tillställs lokal skattemyndighet för anteckning i
inkomstlängd. En föreskrift om detla bör las in i 68 § taxeringslagen
(1956:623). Lokal skattemyndighet skall självfallet underrätta sjömansskat-lekontoret
om dubbelbeslul föreligger. En sjöman med både sjö- och landinkomst bör själv
få avgöra mot vilken inkomst han vill utnyttja sparskatlereduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Statsmakterna kommer givetvis att med uppmärksamhet
följa hur de föreslagna nya sparformerna verkar och hur del finansiella
sparandet i landet utvecklar sig. Det blir därvid tillfälle all bedöma om del
finns skäl att vidta åtgärder för att få sparmedlen för de olika spararen i det
nya systemet bundna även efter resp. femårsperiods slut. En möjlighet är
därvidlag all medge viss skattebefrielse pä upplupen ränta även efter
femårsperiodens utgång om spararen låter samtliga sparmedel kvarstå på kontot.
Likaså får man senare la ställning till frågan hur länge själva systemet skall
fortsätta alt löpa, dvs. hur många sparar som systemet över huvud skall
omfatta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Administrationen av det nya sparsystemet bör
ankomma pä riksgäldskonlorel. För atl de nya sparformerna snabbt skall vinna
anslutning bland allmänheten bör särskild information lämnas om det nya
systemet. Jag föreslåratt 2 milj. kr. anvisas för sådan information. Efiersom
det är viktigt atl informationen lämnas snarast möjligt bör medlen begäras på
tilläggsbudget lill statsbudgeten för innevarande budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligl utredningens förslag bör del föreslagna
lönsparandet börja tillämpas den 1 juli 1978 och skatteavdrag kunna göras fr.
o. .m. 1979 års taxering. 1 likhet med flera remissinstanser bedömer jag
emellertid att liden fram till den I juli är alltför knapp för utformande av
närmare regler för sparandel, uppläggning av datasystem, information lill
allmänheten m. m. Däremot bör erforderiiga förberedelser hinna göras, om
ikraftträdandet tekniskt sett sker den 1 januari 1979. Föratt möjliggöra ett
tidigare sparande bör emellertid den av utredningen föreslagna specialregeln i
2 § andra stycket om rätt all påbörja ett sparande under senare delen av ett år
ges retroaktiv verkan. Jag föreslår alt insättningar som sker fr. o. m. den I
oktober 1978 beaktas på motsvarande sätt. Milt förslag innebäratt sparande
under sista kvartalet under år 1978 Hr beaktas om sparandel sedan fullföljs
under år 1979. Sparskatteredukiion kan då medges vid 1980 års taxering beräknad
på insättningar om sammanlagt högst 6 000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:44.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>43</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Upprättade lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I enlighet med det sagda har inom
ekonomidepartementet upprättats förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om skattelättnader för vissa sparformer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av
skatt i vissa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>6.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om aktiesparfonder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>7.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i aktiefondslagen (1974:931).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
lagförslagen under 1-5 har samråd skett med chefen för budgetdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.1
Förslaget till lag om skattelättnader för vissa sparformer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De skattestimulanser som skall medges har lagils in
i en särskild författning, lag om skattelättnader för vissa sparformer. I / i)
anges kretsen av sparare som har Htt skattelättnader vara fysisk person över 16
år, som varit bosatt eller stadigvarande vistats här i riket under någon del av
inkomståret och som under året haft sådan inkomst som enligl 9 § 3 mom. andra
stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är all anse som A-inkomst,
eller inkomst enligt lagen (1958:295) om sjömansskall. Här har kravet på att
lönspararen fyllt 16 år tagits in. Vidare har begreppet A-inkomst preciserats
genom en kompletterande hänvisning i bestämmelserna i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt. 1 2 # - som reglerar sparskatlereduktionen - har
ändringar i utredningsförslaget gjorts beträffande avmndningsregeln och kravet
på insättningar. Dessutom har reglerna om hur insättningarna skall göras Htt en
mer detaljerad form. I lagrummet anges också alt sparskatteredukiion beräknas
på insatta medel och alltså inte på räntan. Likaså anges som fömtsättning för
sparskatteredukiion atl lönspararen har haft A-inkomst som uppgår till minst
sparbeloppel. I lagrummets tredje stycke anges ordningen för lillgodoförande av
sparskatteredukiion och den gällande skattereduktionen i 2 § uppbördslagen
(1953:272). De nya bestämmelserna om akliespar-fonds skattefrihet för
utdelningsinkomsler har tagits in i 3§ som också reglerar skattefriheten för
ränta på sparmedel. Skattefriheten avser alltså ränta under spararet och de
därpå följande fem åren. Med ränla avses givetvis även den ränla på ränta som
kan bli aktuell. 1 4§ återfinns de av mig föreslagna nya reglerna för beräkning
av ingångsvärden efter fem års andelsinnehav. De nya reglerna om återföring av
sparskatlereduktionen har tagits in i J s'' som saknar motsvarighet i
utredningsförslaget. Dessa regler</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>innebär
bl. a. att avdraget beräknas på hela sparbeloppel inkl. ränta. I sistnämnda
lagrum återfinns även regler om hur vissa förfoganden över lönsparkonton skall
behandlas. Dessa regler motsvarar delvis reglerna i 5 och 7 §§ i den föreslagna
lagen om aktiesparfonder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De ytterligare ändringar som gjorts i övrig
lagstiftning harjag - i den mån del inte gällt redaktionella ändringar - redan
redovisat i det föregående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.2
Förslaget till lag om aktiesparfonder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad jag har förordat i den allmänna motiveringen i
fråga om aktiesparfondernas verksamhet och förvaltningen av dem avviker i
vissa avseenden från de regler som f n. gäller enligt akliefondslagen
(1974:931). De särskilda regler som nu bör införas för aktiesparfonder bör som
jag tidigare har förordat las in i en ny lag om aktiesparfonder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 / lagförslaget anges all med akliesparfond avses
aktiefond för sådant lönsparande som sker enligt den föreslagna lagen om
skattelättnader för vissai sparformer. För sådan fond skall aktiefondslagen
gälla med de avvikelser som anges i lagförslaget. Detta innebär att
bestämmelserna i förslaget ersätter endast sådana bestämmelser i
aktiefondslagen som direkt avviker från förslaget och att en fråga kan vara
reglerad helt eller endast delvis i lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 fråga om styrelsen för fondbolag gäller enligt 2
§ i lagförslaget vissa särregler som jag har behandlat i den allmänna
motiveringen. Utöver bestämmelserna om att regeringen utser två ledamöter och
att minst hälfien av återstående ledamöter utses av fondandelsägarna eller
intressesammanslutning för dem gäller vissa regler i 7 § akliefondslagen. De
innebär all om fondandelsägarna eller inlressesammanslutning inte utser
ledamöter, dessa skall utses av länsstyrelsen i det län där fondbolagels
styrelse har sitt säte. Den andra hälften av återstående ledamöter utses på
vanligt sätt enligl aktiebolagslagen (1975:1385), dvs. av bolagsstämman eller
på annal sätt som anges i bolagsordningen. I fråga om rösträtt för aktier i
akliesparfond gäller 17 S aktiefondslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 3 § föreskrivs vilka slag av värdepapper som Hr
förvärvas till aktiesparfonder. De här föreslagna reglerna, som har behandlats
i del föregående, innebär att placeringsrätten begränsas i förhållande till vad
som gäller enligt aktiefondslagen. De slag av värdepapper som Hr förvärvas är-
med undantag av aktier i bank- och försäkringsaktiebolag - samma som anges i
fråga om fjärde fondstyrelsens placering av medel i AP-fonden enligt
reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning (12 §,
ändrad senast 1976:146). Dämtöver gäller i fråga om aktiesparfonder att
värdepapperen enligt 19 § aktiefondslagen skall vara noterade vid Stockholms
fondbörs eller på den s. k. fondhandlariistan eller all de utbjuds till
försäljning under sådana förhållanden att sannolika skäl finns att anta att de
inom ett år kommer alt inregistreras vid fondbörsen eller noteras på den nämnda
listan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För fondbolag som förvaltar akliesparfond gäller
samma begränsningar och samma krav som förändra fondbolag i fråga om
placeringarna, bl. a. kravet på riskspridning (21 § aktiefondslagen) och den
begränsade aklieförvärvsrätlen i ett och samma aktiebolag, dvs. högst fem procent
av röstvärdet för samtliga aklier i samma bolag (22 § aktiefondslagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 4-7 §§ föranleds av de regler som
skall gälla för sparande enligt de nya sparformerna i fråga om skattelättnader
och återföring av sparat belopp. Dessa regler har behandlats i tidigare
avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>18
§ behandlas de särskilda fondbeslämmelser som behövs för akliesparfond och som
innebär avvikelser från 12 § aktiefondslagen i några avseenden som jag tidigare
har berört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
föresläs träda i kraft den I oktober 1978, då sparandet i de nya sparformerna
kan påbörjas. Vissa förberedelser måste vidtas redan dessförinnan, t. ex.
åigärder för atl bilda fondbolag och utse styrelse samt upprättande av
fondbeslämmelser, som skall godkännas av bankinspektionen. Lagen bör därför kunna
tillämpas redan före den I oktober 1978 i fråga om sådana åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8 HemstäUan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att dels antaga förslagen lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om skattelättnader för vissa sparformer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av
skatt i vissa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>6.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om aktiesparfonder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>7.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i aktiefondslagen (1974:931),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>dels lill Information om nytt lönsparsystem på
tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett,
reservationsanslag av 2 000 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:39.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:232.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>'op.
\9l7n.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>ÖS £1978;</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><b><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga J</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:119.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
stalsrådet och chefen för ekonomidepartementet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligl regeringens bemyndigande den 26 maj 1977
tillkallade chefen för ekonomidepartementet, stalsrådet Gösta Bohman, den I
juli 1977 landshövdingen Gunnar von Sydow att utreda frågan om möjligheter
till ökat lönsparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Au som sakkunnig ingå i utredningen förordnades den
15 augusti 1977 planeringschefen Ulf Jakobssson. Vidare förordnades den 15
augusti 1977 kammarrättsassessorn Per Anclow, den 1 september 1977
departementsrådet Lars Dahlberg och den I oktober 1977 byrådirektören Lars
Widestrand all som experter ingå i utredningen. Jur. kand. Göran Atterwall
förordnades den 15 augusti 1977 till sekreterare åt utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har antagit benämningen lönsparutredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
får härmed överiämna betänkandet Ökat lönsparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
arbete är därmed slutfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholm
i januari 1978</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>G.
VON SYDOW</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>GÖRAN ATTERWALL</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:102.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>49</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning............................................. </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>50</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Fiirfattningsförslag.......................................... </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>53</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>1. Direktiven.................................................. </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>60</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2. Sparandet i Sverige...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Kapitalbildningen och den ekonomiska
tillväxten </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Sparbrist............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Ökal sparande....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3. Hushållens
sparande - Utveckling och sammansättning </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Inledning............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Hushållens sparande - definition och
statistik </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Hushållssparandets utveckling.................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Några faktorer som påverkar hushällens
sparande </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>3.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Studier av hushållens sparande................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4. Statliga
sparstimulanser................................. </span><span style='font-family:
Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Inledning.............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Ungdomens lönsparande.......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna lönsparandet............................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>4.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Nya lönsparandel................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>4.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen av nya lönsparandet............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>4.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Premiesparandel.................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>4.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Premiering av visst frivilligt
sparande 1970.. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>4.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Sparobligationer.................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5. Utredningens
överväganden............................ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Inledning.............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Hushållssparandel.................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>5.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkter för utredningsarbetet....... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>5.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Tänkbara nya sparformer........................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>5.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattande synpunkter................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6. Utredningens
förslag...................................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>6.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Gemensamma grundprinciper för de olika
förslagen ....</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>6.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Lönsparande i bank eller hos staten.......... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'>6.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Sparande i bank............................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'>6.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Sparande hos staten..................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'>6.2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Utredningens förord....................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>6.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Lönsparande i aktiefonder....................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>6.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Lönsparande i det egna förelaget.............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>7. Kommentarer till
lagförslagen...................... </span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>50</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 direktiven till lönspamtredningen konstaleras alt
den svenska samhällsekonomin f n. brottas med betydande balansproblem.
Underskottet i bytesbalansen har under de senaste åren snabbt ökat och
framtvingat en omfattande utlandsupplåning. Bytesbalansunderskottet innebär att
det totala sparandel i ekonomin är för litet. Det är mot denna bakgrund som
utredningen fått i uppdrag att skyndsamt utreda frågan om möjligheter till ökat
lönsparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Målsättningama för arbetet har av utredningen
sammanfattats i följande punkter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreslagna sparsystemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>skall bidra till en reell ökning av
hushållssparandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:-9.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>skall öppna en möjlighet för småspararen alt kunna
spara till en realränta som i varje fall inte är negativ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>skall direkt kunna stimulera kapitalbildningen i
företagssektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När det gäller den sista målsättningen konstaterar
utredningen att varje tillskott lill sparandet representerar ett ökat
kreditutrymme som i varje fall till en del kommer företagssektorn till godo.
Utredningen har emellertid tolkat direktiven så all del skall finnas direkta
kopplingar mellan sparandeökningen och kapitalbildningen i företagssektorn.
Därför har utredningen också sett som sin uppgift all granska möjligheterna att
överföra sparandet som riskvilligt kapital till företagssektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har funnit att det finns starka skäl
för alt låta en ny form av lönsparande förvaltas och administreras av bankema
med hänsyn till att bankerna har ett utbyggt och beprövat administrativt system
för sådant sparande. Detla medför alt det kommer att finnas två sparsystem i
bankerna om utredningens förslag genomförs. Del nuvarande lönsparandet kan
genom sin konstruktion med vinstutloltning anses vända sig till gmpper som
främst är intresserade av de vinstchanser systemet medför. Den nya sparformen
skulle i stället inriktas på de spargrupper som framför allt vill ha en form av
inflationsskyddat sparande. Detta skydd skulle erbjudas via lättnader i
beskattningen. Utredningen konstaterar nämligen att det med den inflationstakt
som rått hittills under 1970-lalet krävs mycket höga nominella räntesatser
före skatt för att uppnå en positiv realränta efter skatt för banksparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningens överväganden utmynnar i ett system där
gmnden utgörs av ett sparande i bank. Förutsättningama för detta gmndsparande
är likartade med de som gäller för del nuvarande lönsparandet, nämligen att
stimulera till ett långsiktigt och regelbundet sparande och att åstadkomma ett
nysparande. Skillnaden består fränast i att i det nya systemet skall
avkastningen för varje enskild sparare vara så hög all ett inflationsskydd
förutsätts kunna ges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För att uppfylla målsättningen om en direkt
stimulans av kapitalbildningen i företagssektorn föreslås att lönsparandet i bank
kombineras med en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>möjlighet
till lönsparande i aktiefond som är anknutet till bankemas nuvarande fondbolag.
Utredningens förslag bygger på vissa grundförutsättningar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:-9.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Lönsparandet är öppet för löntagare och
egenföretagare. Fastighets- och kapitalinkomster är undantagna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:-9.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Högsta åriiga sparbelopp ulgör totalt 4 800 kronor,
eller 400 kronor per månad. Minsta månadsinsällning är 100 kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:-9.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sparandel skall vara regelbundet i den meningen att
minst 6 månads-insättningar om året måste göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Avdrag på skatten sker med 20 % av sparat belopp
per år inkl. ränta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Upplupen ränla på sparbeloppel är skattefri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lönsparandet
i bank</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Detta sparande föreslås gå till på det sättet att
lönspararen ger arbetsgivaren eller den löneutbetalande banken fullmakt atl
månatligen frän lönen föra över ett belopp mellan 100 och 400 kronor lill ett
för ändamålet särskilt upprättat bankkonto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid spararets utgång utfärdar banken ett sparbevis
motsvarande sparbeloppel inkl. under året upplupna räntor, avmndat neråt till
jämnt 100-lal kronor. Överskjutande belopp förs över till följande års
sparande. Sparbevisel berättigar till ett skatteavdrag med 20 % av det sparade
beloppet inkl. ränta. Upplupen ränta är skattefri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hela sparbeloppel inkl. upplupen ränla betalas
tillbaka efler 5 år. Sparbevisel kan dock lösas när som helst före
5-årsperiodens utgång. Inlösenvillkoren konstrueras dock så alt ett
långsiktigt sparande premieras. Detta åsladkommes genom all 20 96 av
sparbevisels värde, dvs. del sparade beloppet inkl. upplupen ränta, återförs
till staten, om sparbevisel inlöses i förtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Återföringen till staten föreslås arrangeras så att
sparinstituten mot redovisning av de förtidsinlösta sparbevisen inbetalar det
belopp, som skall återföras, till riksgäldskonlorel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sparande
i aktiefonder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För att uppfylla målsättningen om en direkt
stimulans av kapitalbildningen i företagssektorn föreslås en påbyggnad av
systemet med lönsparandet i bank. Enligt uiredningens uppfattning synes därvid
bankernas aktiefonder erbjuda en lämplig form. Så gott som samtliga banker i
landet har numera inrättat aktiefonder, vilka slår under Bankinspektionens
tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen föreslår därför atl speciella
aktiesparfonder inrältas av bankerna. Fonderna skall vara speciella på del
sättet att fonderna företrädesvis skall placera sina tillgångar i nyemissioner
av svenska aktier och konvertibla skuldebrev. Därigenom skulle den önskvärda
förstärkningen av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>riskvilligt
kapital till näringslivet åstadkommas utan all någon direkt kursdrivande effekt
på börsen skulle uppslå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Aktiefondssparande går till på det sättet att
spararen sätter in - på samma sätt som vid lönsparande i bank - ett visst
belopp per månad på ett aktiesparkonto. Detta belopp omvandlas sedan omedelbart
eller efler någon tid till andelar i den speciella aktiesparfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid spararets utgång har således spararen för
sparbeloppel förvärvat ett anlal andelar i denna fond. Det sparade beloppet
berättigar sedan till ett skatteavdrag med 20 96.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kravet på ett långsiktigt sparande tillgodoses i
princip på samma sätt som i systemet med sparbevis. Vid inlösen av andelarna
före 5-årsperiodens utgång återförs skatteavdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Aktiesparfondema skall vara s. k.
reinvesleringsfonder, dvs. avkastningen skall återinvesteras och ge rätt lill
nya andelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har ocksä övervägt frågan om ett lönsparande i det egna företaget. Ett sådant
sparande skulle gå ut på att de anställda - i stället för atl sälta in pengarna
pä bank eller i aktiesparfonder - skulle låna sitt egel förelag de sparade
medlen. Delta lån skulle kunna ske i form av konvertibla eller vanliga
skuldebrev. Samma skatteförmåner skulle knytas till denna sparform som i de
båda andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen haremellertid inte ansett sig kunna
förorda ett sådant system. Utredningen framhåller bl. a. att det risktagande
som en placering av sparmedel i det egna företaget medför inte kan elimineras
med mindre än att garantier mot föriuster lämnas i någon form av staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget om lönsparande i bank och i aktiefonder
bör kunna träda i kraft den I juli 1978.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:99.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>53</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om skattelättnader för vissa sparformer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skattelättnader enligl denna lag medgives fysisk
person, som varit bosatt eller stadigvarande vislats här i rikel under någon
del av inkomståret och som under årel haft A-inkomsl enligt 9 § 3 mom. lagen
(1947:576) om statiig inkomstskatt eller inkomst enligl lagen (1958:295) om
sjömansskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med inkomstår förstås det kalenderår som närmast
föregått taxeringsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skattereduktion åtnjuts med 20 % av belopp,
avrundat lill närmast lägre hundratal kronor, som vid inkomstårets utgång
innestår på särskilt lönsparkonto eller som under inkomståret inneslåll på
akliesparkonio och som under samma år använts för inköp av andel i aktiefond.
Skattereduktion åtnjuts under förutsättning att insättningar på lönsparkonto
och akliesparkonio tillhopa gjorts under minsl sex av inkomstårets månader.
Under månad skall insättningarna uppgå till lägst 100 kronor och högst 400
kronor Skattereduktion får inle beräknas på högre sammanlagt belopp än 4 800 kronor
jämte ränta om ej annat följer av bestämmelserna i andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Har sparande enligl bestämmelserna i första stycket
påbörjats under senare delen av årel men har icke insättningar skett under sex
månader, åtnjuts skattereduktion för sådana sparmedel först vid beräkning av
skatt för det närmast följande inkomståret. Skattereduktion enligl detla stycke
medges endast om sparandel under del sistnämnda inkomståret uppfyller de
fömtsättningar som angivits i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 fråga om skattereduktion enligt denna paragraf
äger bestämmelserna i 2 § 4 mom. femte och sjätte styckena uppbördslagen
(1953:272) motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ränta på medel, som enligl 2 § berättigar till
skattereduktion, utgör ej skattepliktig inkomst vid taxering enligl
kommunalskatielagen (1928:370) eller lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Vad nu sagts gäller icke ränla som belöper på tid som anges i 2 § andra stycket
första punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid beräkning av ingångsvärde enligt bestämmelserna
i punkt 2 b av anvisningarna till 36 § kommunalskaltelagen(l928:370)skall i
anskaffnings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kostnaden
för sådan andel, som inköpts med avkastning från tidigare innehavd andel i
aktiefond, även inräknas avkastningens belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skattskyldig, som vill komma i åtnjutande av
skaltereduktion enligt bestämmelserna i 2 §, skall till deklarationen foga av
kreditinrättning eller fondbolag utfärdat intyg rörande insättningar,
behållning och ränta samt i förekommande fall antal andelar i aktiefond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978 och
tillämpas på insättningar som skett efter ikraftträdandet. 1 fråga om beräkning
av preliminär skatt för 1978 samt slutlig och tillkommande skatt på grund av
1979 års taxering tillämpas bestämmelserna i 2 § första slycket även om endast
tre insättningar gjorts under 1978.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:142.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>55</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Förslag tiil</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att i 12 § lagen (1958:295) om
sjömansskatt' skall införas ett nytt moment, 4 mom., av nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>4 mom. Sjömansskatt enligt 7 § skaU nedsättas i den
mån förutsättningarna för skattereduktion enligl lagen (1978:000) om skattelättnader
for vissa sparformer är uppfyllda.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:131.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'Lagen
omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens mbrik 1974:777.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>56</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i taxeringslagen (1956:623)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs alt 68 § taxeringslagen
(1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>68
§2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Följande taxeringslängder skola föras, nämligen
Inkomstlängd och förmögenhetslängd, vari av taxeringsnämnd beslutade
laxeringar skola införas med angivande av taxeringens belopp och den
skatlskyldiges namn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
inkomsllängden antecknas särskilt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>dels i avseende å statlig inkomstskatt inkomst av
olika förvärvskällor med angivande tillika i fråga om skattskyldiga som avses i
9 § 3 mom. lagen (1947:576) om statiig inkomstkatl humvida inkomsten ulgör
A-inkomst eller B-inkomst, medgivet avdrag för underskott å förvärvskälla,
sammanräknad nettoinkomst (summan av inkomsterna av olika förvärvskällor, minskad
med avdrag för underskott), medgivna allmänna avdrag som icke avse underskott å
förvärvskälla, taxerad och beskattningsbar inkomst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>dels beskattningsbar inkomst enligl 2 § lagen
(1958:295) om sjömansskatt och enligt I § 2 mom. nämnda lag skattepliktig
dagpenning saml det antal perioder om trettio dagar för vilka den skatlskyldige
uppburit sådan inkomst under beskattningsåret,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>dels i avseende å kommunal inkomstskatt taxerad och
beskattningsbar inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>dels beslut i övrigt, som avser dels beslut i
övrigt, som avser<br>
förutsättning för avdrag enligt 48 § 2 förutsättning för avdrag enligt 48 § 2<br>
och 3 mom. kommunalskattelagen och 3 mom. kommunalskattelagen<br>
(1928:370) eller för skattereduktion (1928:370) eller för skattereduktion<br>
enligt 2 § 4 och 5 mom. uppbörds- enligt 2 § 4 och 5 mom. uppbörds<br>
lagen (1953:272),</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>lagen (1953:272) eller 2 lagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:157.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>(1978:000) om skattelättnader för vissa sparformer,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>dels ock uppgift om de värden å skogsmark och växande
skog, vara skogsvårdsavgift skall beräknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Uppgår den enligl lagen om statlig inkomstskall
beräknade laxerade inkomsten till minst 4 500 kronor för ensamstående och lill
sammanlagt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'Lagen
omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773. Senaste lydelse
1974:773.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>minsl
4 500 kronor för makar, som varit gifta vid ingången av beskattningsåret och
under delta år levt tillsammans, skall den beräknade taxerade inkomsten införas,
även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I förmögenhelslängden antecknas den till statlig
förmögenhetsskatt skattepliktiga och beskattningsbara förmögenheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Närmare föreskrifter om laxeringslängds upprättande
meddelas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Taxeringslängd underskrives av lokal
skattemyndighet eller annan längdförare. Taxeringslängd skall därefter anses
innefatta taxeringsnämndens beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1978.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:159.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>58</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4 Förslag
till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i uppbördslagen (1953:272)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 2 § 2 mom. uppbördslagen
(1953:272)' skall han nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2
mom. 1 denna lag förslås med</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2 mom. I denna lag förslås med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>slutlig
skatt: skatt som påförts vid</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>sludig skatt: skatt som påförts vid</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den årliga debiteringen på
grund av</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>den åriiga debiteringen på grund av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>taxeringsnämnds
beslut eller på</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>taxeringsnämnds beslut eller på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>grund
av annal beslul, som enligl</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>grund av annat beslul, som enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gällande
föreskrifter skall beaktas</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>gällande föreskrifter skall beaktas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
sådan debitering, och återstår</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>vid sådan debitering, och återstår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>efter
iakttagande av bestämmelserna</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>efter iakttagande av bestämmelserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
nedsättning av skatt enligt 4 och</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>om nedsättning av skatt enligt 4 och</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>5 mom.;</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>5 mom. samt 2 lagen (1978:00) om</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>skaiteläitnader för vissa sparformer,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>preliminär
skatt: i 3 § omförmäld skatt, som eriägges i avräkning å slutlig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skatt;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kvarstående
skatt: skatt, som återstår all eriägga, sedan preliminär skatt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avräknats
från slutlig skatt;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tillkommande
skatt: skatt som skall eriäggas på grund av eftertaxering eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enligt
beslut om debitering sedan påföringen av slutlig skatt avslutats;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kvarskatteavglft:
avgift enligt 27 § 3 mom.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>respitränta:
ränta enligt 32 S;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anståndsränta:
ränta enligt 49 § 4 mom.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ö-skatieränta:
ränla enligl 69 § 1 mom.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>resiiiuiionsränia:
ränta enligt 69 § 2 mom.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skattereduktion:
nedsättning av skatt enligl 4 mom.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>särskild
skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 5 mom.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inkomstår:
det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppbördsår:
tiden från och med mars månad eU år lill och med februari månad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>näsiföljande
år;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gift
skattskyldig: skattskyldig som taxeras med tillämpning av 52 § 1 mom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommunlskattelagen(1928:370)och
11 S 1 mom. lagen(1947:576)om statlig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inkomstskatt;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ogift
skattskyldig: annan skattskyldig fysisk person än nyss sagts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'Lagen
omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. Senaste lydelse
1974:853.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>59</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs all 4 § lagen (1970:172) om
begränsning av skatt i vissa fall' skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4 </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Spärrbelopp enligt 3 § jämföres med sammanlagda
beloppet av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt, allmän kommunalskall, landstingsmedel
och egenavglfler som beräknats för den skaltskyldige på grund av taxeringen
(skattebeloppet). I skattebeloppet inräknas även sjömansskatt, om den
skaltskyldige eriagl sådan skall under kalenderåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med egenavgifter förstås avgifter som avses i
första stycket av anvisningar till 41 b § kommunalskattelagen (1928:370).</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
den skatlskyldige berättigad till Är den skatlskyldige berättigad till
nedsättning av statlig inkomstskatt nedsättning av statlig inkomstkatl eller
förmögenhetsskatt genom skal- eller förmögenhetsskatt genom skattereduktion
som avses i 2 § 4 eller 5 tereduktion som avses i 2 § 4 eller 5 mom.
uppbördslagen (1953:272)eller mom. uppbördslagen (1953:272) e/Ze/-genom
avräkning av utländsk skatt 2 § lagen (1978:000) om skatieläti-enligt särskilda
föreskrifter, skall nåder för vissa sparformer eller skattebelopp enligl första
slycket genom avräkning av utländsk skatt beräknas som om skattereduktion
enligt särskilda föreskrifter, skall eller avräkning av skatt icke skett.
skallebelopp enligt första stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beräknas
som om skattereduktion eller avräkning av skall icke skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I juli 1978 och
tillämpas första gången i fråga om skatt som päförs på gmnd av 1979 års
taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:772. Senaste
lydelse 1976:1095.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>60</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Direktiven</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Frågan om sparandet och den framtida
kapitaltillväxten i samhället utreds f n. av olika statiiga kommittéer. Sålunda
har 1968 års kapitalmarknadsutredning (Fi 1969:59) atl företa en översyn av
kapitalmarknadens struktur och funktionssätt och har i detta syfte att granska
både institutionella och andra viktiga problem som hänger ihop med ett växande
kapital- och kreditbehov för vårt lands näringsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen om löntagarna och kapitaltillväxten (Fi
1975:03) har till uppgifi att utarbeta olika modeller för löntagarfonder.
Lösningarna i delta hänseende berör även sparandet, särskilt tillväxten av
riskkapital i företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I direktiven till lönsparutredningen (Dir 1977:70)
konstateras atl de utredningar som pågår delvis är av principiell och
djupgående natur och knappast kan förväntas leda lill konkreta åtgärder från
statsmakternas sida under de närmaste åren. Med tanke på atl kraven på ökal
hushållssparande gör sig gällande omedelbart, anses det därför angeläget att
snarast finna former som alternativt kan bidra till ökning av detta sparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Direktiven fastslår all det område där ell ökal
sparande (. n. skulle komma lill bäst nytta vore kapitalbildningen i våra
företag. Man framhåller atl den form för sparstimulans som härvid lorde ligga
närmast lill hands är ett utvidgande av möjligheterna till ökal lönsparande.
Därvid bör övervägas atl ett sådant utvidgat lönsparande i första hand ges den
formen all de sparmedel som de anställda önskar avsätta Hr arbeta i det egna
företaget eller i kapitalmarknadsinstitut. Även andra former för avsättning av
sparmedel bör dock kunna övervägas. Direktiven betonar att sparmedlen skall
vara långsiktigt bundna, ge avkastning och så långt som möjligt vara förenade
med garantier mot föriuster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 direktiven anförs vidare atl utredningen bör
redovisa olika praktiska metoder att lösa de angivna problemen samt lägga fram
förslag till erforderiiga lagändringar. Arbetet bör bedrivas i kontakt med
tidigare berörda utredningar och utredaren bör tillgodogöra sig erfarenheter
och uppslag från organisationer och företag. Man betonar vidare att viktiga
frågor som måste bedömas vid tillskapandet av nya former för lönsparande är
beskattningen av avkastningen på avsatta medel, förmögenhetsskatter på dessa
medel samt effekten på reglerna för skatteutjämning under åren. Det framhålls
att utredningen inte bör begränsa sitt arbete enbart lill den privata sektorn
ulan även granska möjligheterna att bygga upp ett lönsparande på del offentliga
området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De givna direktiven har av utredningen
sammanfattats i följande övergripande målsättningar för ett nytt lönsparande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>del bör bidra till en reell ökning av
hushållssparandel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:-9.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>del bör öppna en möjlighet för småspararen atl
kunna spara till en realränta som åtminstone inte är negativ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>det bör direkt kunna stimulera kapitalbildningen
inom näringslivet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span></b><b><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>61</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>2 Sparandet i Sverige</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1 Kapitalbildningen
och den ekonomiska tillväxten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sparandel brukar definieras som den del av det
löpande produklionsresul-taiet som inte används för omedelbar konsumtion. När
del råder jämvikt i bytesbalansen blir sparandel med nödvändighet lika med den
realkapilalbild-ning som sker i ekonomin. Sparandel ulgör därmed en nödvändig
grund för kapitalbildningen och den ekonomiska tillväxten. Sparandel kan sägas
innebära att vi för tillfället avstår från all helt och hållet utnyttja del tillgängliga
utrymmet för konsumtion i avsikt atl delta utrymme skall växa i framtiden.
Sparandet utgör således en av förutsättningarna för en ökande levnadsstandard.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sambandet
mellan kapitalbildning och ekonomisk tillväxt har under årtionden Hngat
ekonomernas intresse. Den centrala frågeställningen har varit hur slor andel av
del potentiella konsumtionsutrymmet som bör avsällas för realkapitalbildning i
avsikt all erhålla högsta möjliga ekonomiska tillväxt. Huvudlankegången är alt
det existerar en viss bestämbar andel som ger optimal tillväxt i ekonomin.
Sparas merän så blir konsumtionsefterfrågan för liten och balanserar inte den
utökade produktionspotentialen - och tvärtom. På längre sikt är del egentligen
bara i relation till denna optimala sparkvot som man kan avgöra om del råder
sparbrist i ekonomin eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2 Sparbrist</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Humvida en sparbrist av ovanstående slag föreligger
i den svenska ekonomin tas inle ställning lill här. Däremot är det uppenbart
atl vi under senare år upplevt en sparbrist i så måtto alt det inhemska
sparandet inle räckt till för gjorda investeringar. Summan av den totala
konsumtionen och de totala investeringarna har överskridit våra samlade
resurser och vi har Htt låna utomlands. Det totala sparandets otillräcklighet
kan därför avläsas i form av stora underskott i bytesbalansen, vilket är
huvudorsaken till atl så stort intresse just nu ägnas det inhemska sparandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
del av de totala resurserna som blir över efler det atl både konsumtion och
investeringar tagit sina delar i anspråk brukar benämnas fmansieUi sparande. Av
del sagda framgår all vårt totala finansiella sparande under senare år varit
negativt. Del betyder emellertid inle atl så varit fallel i alla
samhällssektorer, ty sparandet sker i flera sektorer av ekonomin och den svenska
sparbilden kännetecknas f. n. av atl ett positivt finansiellt sparande äger rum
inom hushållsseklorn och den offentliga sektorn, medan företagssektorn (inkl.
bostadsbyggandet) uppvisar ett negativt sparande. Detta illustreras i tabell
2.1. Där framgår att det positiva sparandet i den offentliga sektorn och
hushållssektorn är för litet för att uppväga brislen på finansiellt sparande i
företagssektorn. En total brist på finansiellt sparande föreligger som är lika
med underskottet i bytesbalansen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av tabell 2.2 framgår atl det positiva finansiella
sparandet i offentlig sektor främst åstadkommes inom den s. k.
socialförsäkringssektorn. Del sker huvudsakligen genom Allmänna pensionsfonden
där under en följd av år inbetalningarna kraftigt överstigit utbetalningarna. I
takt med atl antalet ATP-berätligade pensionärer nu ökar förväntas emellertid
detta finansiella sparande minska och en viktig sparkälla i offentlig sektor
försvagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den statliga delen av offentlig sektor uppvisar för
de senaste åren ett negativt finansiellt sparande. Anledningen till att
utgifterna under dessa år överskridit inkomsterna står huvudsakligen att finna
i den utdragna lågkonjunkturen, vilken medfört omfattande statliga utgifter
för industripolitiska och arbelsmarknadspoliiiska stödåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den kommunala sektorn uppvisar f. n. en ljusare
sparbild. De kommunala skatteintäkterna baseras huvudsakligen på
skatteunderiaget två år tidigare. De kraftiga lönehöjningarna 1975 förklarar
således till stor del ökningen av de kommunala skatteintäkterna och den
förbättrade finansiella ställning under 1977 som återspeglas i tabellen. Mot
bakgrund av den svaga utvecklingen av den beskattningsbara inkomsten under 1977
förutses emellertid redan nu en kraftig försvagning av de kommunala intäkterna
under 1979. Utan avsevärda debileringshöjningar kan således en försämring av
kommunernas finansiella sparande emotses under de närmaste åren. Tillsammans
med tillbakagången i socialförsäkringssektorns finansiella sparande och ett
fortsatt negativt sparande inom den statliga sektorn pekar detla möten
ytterligare försvagning av den konsoliderade offentliga sektorns sparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I viss mån skulle denna försvagning kunna
kompenseras genom ett förbättrat finansiellt sparande i företagssektorn. Bakom
företagssektorns negativa sparande döljer sig en rad allvarliga svårigheter.
Det stora sparun-derskollel orsakas primärt av en alltför svag vinstutveckling.
De skapade vinstmedlen har inte räckt till föratt finansiera den nödvändiga
investeringsverksamheten, vilket i sin tur fått allvariiga följdeffekter. Dels
har investeringstakten under de allra senaste åren kraftigt dragits ned,
vilket om ingen snabb förändring sker menligt kan påverka de framlida
tillväxtmöjligheterna. Dels har företagen i stor uisträckning tvingats öka sin
inlåning. Det senare har lett lill att andelen främmande kapital vuxit starkt
och i takt härmed har soliditeten, dvs. kvoten mellan främmande och eget
kapital, kraftigt försämrats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den sänkta soliditeten har allvarliga konsekvenser
när det gäller företagens benägenhet att gå in i riskfyllda
investeringsprojekt. Detta är en naturlig följd av att det främmande kapitalet
inte är riskvilligt. Det kräver nämligen avkastning under alla omständigheter,
dvs. även när de vidtagna investeringsprojekten i sig själva ger låg eller
ingen avkastning. Vid en hög andel främmande kapital kan alltså företagel, om
del ger sig in i riskfyllda projekt, komma i den situationen att den avkastning
rörelsen ger inte kan finansiera räntebetalningarna på del lånade kapitalet. I
värsta fall kan företag som kommer i denna situation tvingas gå i konkurs. Mot
denna bakgrund blir det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alltså naturligt för företag med hög andel främmande
kapital att i så stor utsträckning som möjligt undvika risklagande. Man kan
också uttrycka detla så att endast om företagen har en rimlig andel eget
kapital till sitt förfogande är det möjligt för dem att satsa pä riskfyllda
projekt. En förnyelse av det svenska näringslivet kräver alltså att tillförseln
av riskvilligt eget kapital till näringslivet ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Ökat sparande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad som sagts här belyser
nödvändigheten av ett ökal sparande. Ett sådant krävs bl. a. för att pä sikt
eliminera underskottet i bytesbalansen samt för att trygga finansieringen av
företagens kapitalbildning, helst i form av riskvilligt kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Atl komma tillrätta med sparbrislen och underskottet i
bytesbalansen är just nu centrala målsättningar för hela den ekonomiska
politiken. Därvidlag ulgör åtgärder för att stimulera hushållsseklorns sparande
endast en begränsad och integrerad del i dessa strävanden. Lönsparandet, som
står i cenlmm för denna utrednings intresse, är en form av hushållssparande och
ett förbättrat lönsparande är således ett sätl all stimulera hushållens
sparande, vilket i sin tur är ett av många sätt att förbättra den totala
sparbilden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 2.1 Finansiellt sparande 1976-1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Milj. kr., löpande priser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:195.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1976</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1977</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10
500</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-16
100</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>11500</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>19100</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>•</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>33 400</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-37 600</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.75pt'>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>11400</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 400</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10
500</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-16
100</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bytesbalans</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hushåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringsliv, bostäder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Offentlig sektor (inkl. social-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(brsäkringssektorn)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: Ekonomidepartementet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 2.2 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn
1976-1977</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Milj. kr.,
löpande priser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:194.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1976</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1977</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>14 400</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>14 800</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>13 900</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 900</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-2 500</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-500</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>11400</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 400</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Staten</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- 500</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-11 900</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialförsäkringssektorn
inkl. Allmänna pensionsfonden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rad 1-H2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Kommunerna<br>
Offentlig sektor totalt (rad \+2+?,)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: Ekonomidepartementet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>64</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Hushållens sparande - utveckling och sammansättning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligl tillgänglig statistik svarar hushållssektorn
i dag för merän hälften av det totala finansiella sparandet i vårt samhälle.
Med hushåll menas därvid i första hand en enhet som bebor en och samma bostad
och som gemensamt bidrar lill all läcka bostads-, livsmedels- och liknande
kostnader. Hushållen kan indelas i undergrupper med avseende på aktuell
inkomstkälla: löntagar-hushåll, hushåll som äger personliga företag och övriga
hushåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till hushållsseklorn räknas i den svenska
statistiken även en del ideella föreningar såsom frikyrkoorganisationer, nykterhetsrörelser,
fackföreningar, Ijänstemannaorganisationer, osv. En ideell organisation
inkluderas i hushållssektorn om den samtidigt uppfyller de två kraven att den
betjänar hushållen samt inte helt finansieras och kontrolleras av den offentlig
sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av det sagda framgår atl hushållsseklorn definieras
som en ganska vid och i vissa avseenden heterogen sektor. Heterogeniieten
beslår dels i att man inkluderar flera olika typer av privata hushåll, dels i
atl man räknar in vissa ideella föreningar. De senare torde t. ex. knappast
uppträda på samma sätt som de privata hushållen vad avser konsumtions- och
sparandemönster. Rent kvantitativl spelar de emellertid en liten roll, varför
heterogeniletspro-blemen egentligen torde vara av mindre betydelse ur denna synvinkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2 Hushållens
sparande - definition och statistik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hushållsseklorns sparande definieras i den svenska
statistiken som skillnaden mellan hushållssektorns disponibla inkomster och
dess konsumtion. Med denna definition kan sektorns sparande beräknas ur
nationalräkenskaperna; kvartalsvis tillbaka till 1954 och årsvis tillbaka till
1950.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tyvärr är datauppgifterna något osäkra.
Huvudanledningen härtill är, vilket redan berörts, att sparandet kalkyleras som
en restpost och därmed samlar upp de fel och brister som vidlåder beräkningen
av hushållsseklorns inkomster och konsumtion. Storieksordningen är också sådan
atl relativt måttliga fel i uppskattningen av konsumtion eller disponibel
inkomst kommer att ge upphov till relativt stora fel i bestämningen i
hushållssparandet. Till detla kommer att avgränsningen mellan hushållssektorn
och företagssektorn är något flytande genom att vissa typer av ideella organisationer
och förelag, t. ex. familjeföretag och jordbruk, räknas in i hushållsseklorn.
Genomförandet av denna gränsdragning påverkar naturiiglvis såväl beräkningen av
hushållens disponibla inkomster som beräkningen av deras konsumtion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid sidan av nationalräkenskaperna finns
ytterligare en statistikkälla som belyser hushållssektorns finansiella sparande.
Det är de s. k. finansräkenskaperna, som sammanställs av SCB sedan 1970. Denna
statistik bygger på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>uppgifter
om de olika sektorernas finansiella tillgångar och skulder och redovisar förändringar
i dessa bestånd. Även härgäller för hushållssektorn all de flesta elementen i
statistiken är reslberäknade, varför också dessa uppgifter måste betraktas
säsom tämligen osäkra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tyvärr överensstämmer inle hushållens netlosparande
beräknat från finansräkenskaperna med del netlosparande som erhålls från
nationalräkenskaperna. Del visas i tabell 3.1. Där framgår emellertid att
skillnaderna inte är särskilt stora.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del bör tilläggas alt eftersom
nationalräkenskapssiatistiken omfattar en längre lidsperiod än
finansstatistiken så utgår de flesta studier av hushållssektorns sparande från
den förra statistikkällan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 3.1 Hushållssektorns sparande enligt
finansräkenskapsdata och nalionalrä-kenskapsdata</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Milj. kr., löpande priser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:20.15pt'>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=91 colspan=2 valign=top style='width:68.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nettosparande i 1</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>hushållssektorr</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1</span></b></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:19.7pt'>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1970</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1971</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1972</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1973</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1974</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1975</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
finans-</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>räkenskaps-</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>dala</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4631</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 526</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 773</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8 932</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 789</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14 526</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Enligt</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>national-</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>räkenskaps-</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>data</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 976</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 243</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 551</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6 648</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11907</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16 539</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Skillnad</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>655</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-717</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Arial'>■</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>1-222</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 284</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-1 118</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-2 013</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: Statistiska centralbyrån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3
Hushållssparandets utveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett ofta använt mått på hushållssparandets sioriek
är den s. k. sparkvoten. Den uttrycker förhållandet mellan hushållens sparande
och deras disponibla inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hushållens sparkvot har som framgår av figur 1
varierat kraftigt. Sålunda uppgick sparkvoten 1975 till ca 10 %, ett värde som
ter sig extremt högt i jämförelse med t. ex. de tre procent som uppnåddes 1969.
Av figuren framgår vidare atl någon bestämd trend knappast kan iakttas i
sparkvotens utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I nationalräkenskapsstalisliken delas hushållens
sparande upp i försäkringssparande och övrigl sparande. Denna uppdelning
återges i figur 2. Där framgår att försäkringssparandet varit relativt stabilt
över tiden även om en nedgång kunde registreras 1959-1961 i samband med
införandet av ATP. De stora fluktuationerna i sparkvoten härstammar således
främst från variationer i det övriga sparandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>66</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:26.65pt'>
<td width=13 valign=top style='width:10.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=351 colspan=12 valign=top style='width:263.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><i><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'>A.</span></i></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.8pt'>
<td width=13 valign=top style='width:10.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>p</span></p>
</td>
<td width=304 colspan=10 valign=top style='width:227.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:18.0pt;font-family:Verdana'>A
</span></b></p>
</td>
<td width=47 colspan=2 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>/\</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:29.75pt'>
<td width=13 rowspan=4 valign=top style='width:10.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>6 4 2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>n</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=62 colspan=2 valign=top style='width:46.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.75pt'>
<p class=MsoNormal><b><sub><span style='font-size:43.0pt;font-family:Verdana'>h
</span></sub></b></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.75pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:15.0pt;font-family:Verdana'>—</span></b><b><span
style='font-size:15.0pt;font-family:Verdana'>1</span></b></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=150 colspan=5 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.75pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>\</span></b></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=17 valign=top style='width:12.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:31.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=31 valign=top style='width:23.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><sub><span style='font-size:33.0pt;font-family:Verdana'>v</span></sub></b></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=119 colspan=4 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><sub><span style='font-size:45.0pt;font-family:Verdana'>v
A/</span></sub></b></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=17 valign=top style='width:12.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:30.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=31 valign=top style='width:23.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.95pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>\</span></b></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.95pt'>
<p class=MsoNormal><b><sub><span style='font-size:35.0pt;font-family:Verdana'>r</span></sub></b></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:22.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>1</span></b></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=17 valign=top style='width:12.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:31.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=31 valign=top style='width:23.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:22.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=17 valign=top style='width:12.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I............................. </span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>I
I I I I I I I 1 I</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>1954 56
58 60 62 64 66 68 70 72 74 76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Figur 1. Hushållens sparkvot.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:230.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>Procent av disponibel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>INKOMST</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:64.55pt'>
<td width=9 valign=top style='width:6.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:64.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>7 6</span></p>
</td>
<td width=10 rowspan=2 valign=top style='width:7.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:64.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:64.55pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:18.0pt;font-family:Verdana'>A</span></b></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:64.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:64.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>1</span></i></b></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:64.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:64.55pt'>
<p class=MsoNormal><b><i><sub><span style='font-size:35.0pt;font-family:Verdana'>J</span></sub></i></b></p>
</td>
<td width=29 rowspan=2 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:64.55pt'>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>X
</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Ö</span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>VRIG</span></p>
</td>
<td width=57 colspan=2 valign=top style='width:42.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:64.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>T
SPARANDE</span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:20.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:64.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:64.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:64.55pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>/</span></b></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:22.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:64.55pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>\</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.7pt'>
<td width=9 rowspan=2 valign=top style='width:6.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>b 4</span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>/</span></b></p>
</td>
<td width=58 colspan=2 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:16.0pt;font-family:Verdana'>N
/</span></b></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=112 colspan=4 valign=top style='width:84.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>V
</span></b></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:22.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>\</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=10 valign=top style='width:7.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>\</span></b></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-family:Verdana'>\</span></i></b></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>\</span></b></p>
</td>
<td width=56 colspan=2 rowspan=2 valign=top style='width:41.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>/,</span></b></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:22.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.5pt'>
<td width=9 valign=top style='width:6.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=10 valign=top style='width:7.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>--.</span></b></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>--- </span></b></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><sub><span style='font-size:35.0pt;font-family:Verdana'>U</span></sub></b></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>\</span></b></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=27 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><sub><span style='font-size:23.0pt;font-family:Verdana'>-7</span></sub></b></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:22.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=9 valign=top style='width:6.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=10 rowspan=2 valign=top style='width:7.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=29 rowspan=2 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=29 rowspan=2 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=28 rowspan=2 valign=top style='width:21.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=29 rowspan=2 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-.</span></b></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>/</span></b></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:20.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>k.
/</span></p>
</td>
<td width=55 colspan=2 rowspan=2 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>\/</span></b></p>
</td>
<td width=28 rowspan=2 valign=top style='width:21.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=29 rowspan=2 valign=top style='width:22.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.5pt'>
<td width=9 rowspan=2 valign=top style='width:6.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1 (1</span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=57 colspan=2 valign=top style='width:42.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>--
\/</span></b></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</tr>
<tr style='height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=10 valign=top style='width:7.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>F</span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Ö</span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>RS</span><span style='font-size:
5.0pt;font-family:Verdana'>Ä</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:
Verdana'>KRl</span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>NGSSPAR</span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>MM</span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:20.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' n</span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:20.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:22.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=13>
<tr>
<td valign=top align=left height=13 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>I I I I
I I I I 1 I I I I I</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>lill</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=11>
<tr>
<td valign=top align=left height=11 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>1954</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>56
58 60 62 64 66 68 70 72</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>76 78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Figur 2. Försäkringssparande och övrigt sparande som
procent av disponibel inkomst.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>K</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>lla: SCB</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Såsom redan tidigare framhållits svarar hushällen
för en slor del av netlosparandet i samhället, ca 24 % i genomsnitt under
perioden 1963-1975. Under den första delen av 1970-ialei ökade hushållssektorn
sin andel av nettosparandet och svarade 1975 för mer än 50 % av det totala sparandet.
Denna ökning har i slort sett ersatt den samtidiga minskningen i stal och
kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Störst betydelse har hushållsseklorns sparande haft
för den del av det totala finansiella sparandet som kanaliseras via bankerna.
Detla framgår av tabell 3.2. Där ser vi att hushållen 1974 svarar för ca 65 96
av bankernas totala inlåning. Atl denna andel är så pass hög förklaras av alt
hushållens finansiella sparande i huvudsak placeras i bank och kassamedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det senare illustreras i tabell 3.3. Där framgår
också att hushållens val av finansiell sparform inle har ändrats särskilt
mycket under 1970-talets första hälft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 3.2 Fördelningen av bankernas inlåning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Procent</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:20.4pt'>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1971</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1972</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1973</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1974</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1975'</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19761</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:65.3pt'>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:65.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Hushåll Företag Kommuner Övriga</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Totalt</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:65.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>68,7 21,1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,5 5,7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100,0</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:65.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>65,9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22,6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100,0</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:65.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>63,4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24,4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100,0</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:65.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>65,1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100,0</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:65.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>70,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21,3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100,0</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:65.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>72,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100,0</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>'In- och utlåningsstatistik 1975-1976 med restpost
uppskattningsvis fördelad. Brottet 1974-1975 beror bl. a. på klassificerings-
och definitionsskillnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: Statistiska centralbyrån. Tillfällig
inlåningsstatistik 1971-1975.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 3.3 Hushållens finansiella tillgångar och skulder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-50.0pt'><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>31/12 1975 % av summa 31/12
1969 % av summa<br>
finansiella</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>finansiella</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:141.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>tillgångar</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>tillgångar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sedlar,
mynt och bank-</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>tillgodohavande</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>137 935</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>52,4</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>79 787</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>53,6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>SkaUkammarv
axlar</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0,0</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Obligationer
och</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>förlagsbevis</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17 740</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6,6</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 014</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5,4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Aktier,
andelar.</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>börsnot.
svenska</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>31 110</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11,8</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 706</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13,9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lån</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 649</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3,3</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 340</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Försäkringssparande</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>45 336</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17,2</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24 854</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16,7</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Övriga
finansiella</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>tillgångar
(netto)</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22 587</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8,7</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11948</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
finansiella</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.1pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>tillgångar</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>263 365</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100,0</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>148 652</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100,0</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: Statistiska centralbyrån.
Finansräkenskapsstatistiken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Knappt 50 % placeras alltså i sedlar, mynt och
banktillgodohavanden. Med reservation för statistikens kvalité, kan man
konstatera atl den andel som hålls i börsnoterade aktier sjunkit kraftigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4
Några faktorer som påverkar hushållens sparande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En acceptabel teori för hushållens sparande måste
kunna förklara de stora, icke slumpmässiga variationerna i hushållens sparkvot.
Ett flertal sådana teorier har framförts. Bland de mer kända kan nämnas den s.
k. livscykel-hypotesen samt den s. k. permanenta inkomsthypoiesen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Gemensamt för båda dessa teorier är atl de
framhäver hushållens konsumtionsbeslut som primära medan sparandet betraktas
som residualbe-stäml. De betonar att hushållen strävar efter att hålla en jämn
konsumtions-standard tämligen oberoende av temporära inkomstfluktualioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Livscykelhypotesen utgår från atl de disponibla
inkomstema "är ojämnt fördelade över livscykeln. En jämn konsumtionsnivå
ställer då krav på atl en individ samlar på sig tillräckliga tillgångar under
sitt aktiva liv föratt leva av under den inaktiva tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den permanenta inkomsthypoiesen innebär alt
konsumtionen hell bestäms av en förväntad utveckling av disponibel inkomst
(permanent inkomst) och inle alls påverkas av tillfälliga inkomstfluktualioner
(transito-riska inkomster). Uppskattningen av de permanenta inkomstema görs på
basis av historiska inkomster. Transitoriska inkomster för därigenom en viss
inverkan på framlidsuppskattningen av den permanenta inkomsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En variant av den permanenta inkomsthypotesen säger
alt en konstant andel av den transitoriska inkomsten sparas. Denna andel antas
därvid vara högre än den normala sparkvoten. Oväntade inkomsthöjningar kommer
därför att ha en lägre effekt på sparandet än vad som fömtsatts i den
urspmngliga permanenta inkomsthypoiesen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligl de relaterade teorierna kommer en snabb
ökning av hushållens disponibla inkomster all leda lill en högre sparkvot,
medan en långsam ökning av disponibla inkomster tenderar att sänka den. Hushållens
sparande påverkas emellertid inte enbart av den reala disponibla inkomsten. En
annan faktor som ocksä visat sig påverka hushållssparandel är inflationen.
Tvärtemot vad man skulle kunna tro med utgångspunkt från exempelvis
livsinkomsthypotesen tycks hushållsseklorns sparande öka när inflations-takten
stiger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del finns flera förklaringar lill att hushållen
trots negaliv realränta kan finna det rationellt all öka sin sparkvot när
inflationen ökar. Om nämligen tillgångar som kontanter och banktillgodohavande
i stor uisträckning realt sett hålls i en viss proportion till hushållens
inkomst, beroende på bl. a. försiktighets-, likviditets- och transaklionsmotiv,
så kommer högre inflation att leda till ett ökat sparande i syfte att
vidmakthålla den önskade proportionen. Dessutom kan inflation och speciellt
oväntade ökningar i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inflationstakten
leda till ökad osäkerhet om framtida realinkomsler, vilket leder till ökad
försiktighet och ökad sparkvot. Det bör dock påpekas all man inte kan vara
säker på att hushållens sparande ökar även under en långvarig period med hög
inflation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Atl
den reala avkastningen inle är den enda faktor som bestämmer hushållens
banksparande bekräftas också atl de intervjuundersökningar som gjorts.'
Trygghetsmotivet dominerar de motiv som anges för sparande. Egnahemssparande
och andra typer av målsparande utgör viktiga inslag i sparbilden. Knappast
någon uppger alt han banksparar enbart för avkastningens skull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de faktorer som kan påverka hushållens sparkvot bör även nämnas tillgången lill
krediter. Kredilrestriktioner kan förväntas ha en dämpande effekt på hushållens
konsumtion, dels genom atl försvåra inköp av vissa kapitalvaror, dels genom att
stimulera sådant sparande som företas i syfte att öka kreditvärdigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
ett enskilt hushåll kan många fler faktorer än de hittills nämnda påverka
sparandel. Exempel härpå är ålderssammansättningen, familjestorlek,
utbildningsnivå och typer av anställning. Betraktas alla hushåll sammantagna
kan man naturiiglvis bortse från en hel del av dessa faktorer. Exempelvis kan
antalet barn variera mellan olika hushåll men på genomsnittlig nationell nivå
sker del sällan några drastiska förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.5
Studier av hushållens sparande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Både i Sverige och i andra länder har ett ganska
stort anlal studier av hushållens sparande gjorts. I Sverige finns på senare år
tre studier publicerade. De inriktas huvudsakligen på sparkvotens kortsiktiga
fluktuationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Studierna skiljer sig relativt litet från varandra
när det gäller den studerade perioden och antagandena om hushållens
sparbeleende. Det är därför inte förvånande att de kommer fram till ungefär
samma resultat, vilka kan sammanfattas på följande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><i><span
style='font-family:Verdana'>Den andel av disponibel inkomst som sparas vid
konstanta disponibla inkomster och ulan inflation varierar mellan ca 4,5 % och
6 %</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>En ökning av den disponibla inkomsten utöver trend
eller utöver förväntad disponibel inkomst sparas lill slor del. När det gäller
så pass</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'G.
Wikner: Hushållens sparande och samhället. Svenska sparbanksföreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1975.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2G.
Wikner: Hushållens sparande och samhället. Svenska sparbanksföreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1975.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>A.
Markowski & E. E. Palmer: Fluctuations in the consumption ratio in Sweden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Occasional
Paper 10. Konjunkturinstitutet. 1977.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
Eiilin; Hushållens konsumtion och sparande i Sverige under två decennier - ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>försök
att bestämma orsakema lill deras förändringar. Skandinaviska Enskilda Banken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kvartalstidskrift,
3-4/1976.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kortsiktiga
fluktuationer som kvartalsvisa sparas ca 10%. För årsvisa fluktuationer
varierar den andel som sparas mellan 30 och 45 96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>De olika undersökningarna leder lill olika resultat
i vad avser inflationens påverkan. Storieksordningen på de skattade effekterna
är all 1 96 ökad inflation höjer sparkvoten med 0,3-0,6 96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>AP-fondens tillkomst tycks ha sänkt hushållens
sparkvot med 1-2 % om årel. Resultaten härvidlag är emellertid inle statistiskt
signifikanta och det råder delade meningar om hur hushållen kan förväntas ta
hänsyn lill effekterna av AP-systemet vid sina sparbeslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>- Kreditrestriktioner och höjda studielån har haft
relativt små (positiva<br>
respektive negativa) ehum statistiskt påvisbara effekter på hushållens<br>
sparande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis kan sägas att studierna pekar
mot atl den höga sparkvoten under senare år i stor utsträckning förklaras av
hushållens reaktion på den höga inflationslakten och de stora ökningarna i
disponibel inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:177.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>4 Statliga sparstimulanser </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>4.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Direkta statliga sparstimulanser har under
efterkrigstiden lämnats på i huvudsak tre sätt. För det första genom lättnader
i beskattningen. För det andra genom utbetalning av premier i en eller annan
form samt för det tredje genom att villkoren förden statliga upplåningen i
vissa fall utformats speciellt med sikte på atl stimulera det personliga
sparandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till den första kategorin av sparslimulerande
åigärder hör bl. a. det s. k. sparavdragel och avdraget för vissa
försäkringspremier. I den andra gruppen ligger de olika former av lönsparande
som funnits sedan början av 1950-talel samt de mera punktvisa insatser som
gjorts i syfte all begränsa en icke önskvärd ökning av konsumtionen, bl. a.
premiesparandet 1955/56 och premiering av visst frivilligt sparande 1970. Till
den sistnämnda typen av sparåtgärder hör främst utgivande av sparobligationer
och premieobligationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Fömtom de generellt gällande reglerna för avdrag
vid beskattningen av kapitalinkomster är direkt premiering av sparande den
metod som främst kommit till användning i Sverige. Sparpremien har i de olika
sparprogrammen utformats på två skilda sätt. I ungdomens lönsparande och
allmänna lönsparandel bestod premien uteslutande av atl spararna fick delta i
vinsiutlottningar där vinslsumman utgjordes av en viss procentuell andel av ny-
respektive nettosparandet under ett kvalifikationsår. I del s. k. premie-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sparandel
1955/56 utgjordes sparpremien av ett procentuellt tillägg till samtliga
premiesparkonton som uppfyllde vissa angivna villkor. 1 den nya lönsparform som
trädde i krafl 1972, nya lönsparandel, förekommer båda typerna av
sparpremiering. Vinstullollningen har kombinerats med ett efter viss tid
utfallande räntetillägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller utformningen av den statliga upplåning som vänt sig till privatpersoner
har denna skett efter i slorl sett samma mönster. För sparobligationernas del
ligger sparslimulansen i ett efter viss lid eller i vissa tidsintervaller
utfallande räntetillägg, s. k. bonus. För premieobligationerna har hela
avkastningen fördelats på två åriigen återkommande vinslutlott-ningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sparmedlen har i de olika sparprogrammen varit
räntebärande efter räntesatser som på del hela tagel överensstämt med gällande
bankränior för sparmedel med jämförbara bindningstider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ur
beskattningshänseende har utvecklingen inneburit en ökad grad av
skattebefrielse för sparpremier. Vid utlottningar utfallna vinster beskattades
ursprungligen med 20 ä 30 % medan vinslskalten i lönsparandet numera hell
slopats. För sparpremier i form av räntetillägg gäller befrielse från inkomstbeskattning
i f n. aktuella sparformer sedan 1972.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I det följande lämnas en mera ingående redogörelse
för de ovan nämnda sparformer med statliga sparstimulans, vilka tillämpats i
Sverige under efterkrigstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2
Ungdomens lönsparande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ungdomens lönsparande harsitt urspmng i
Folkrörelsemassparkampanj-ett särskilt sparorgan som på regeringsinitiativ
inrättades i juli 1947. En ungdomskommillé lade på våren 1949 fram ett förslag
om frivilligt lönsparande för ungdom. Tanken var all staten skulle bidra till
premiering av sparandel genom alt svara för årligen återkommande
vinsiutlottningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Verksamheten började 1949. Berättigade atl delta i
ungdomens lönsparande var alla ungdomar under 25 år. Deltagande i sparformen
byggde på ett avtal mellan löntagaren, arbetsgivaren och en bank. 1 avtalet gav
löntagaren arbetsgivaren räll atl vid varje avlöningslillfälle under en avtalad
sparperiod dra ett visst belopp, dock lägst 10 96 av bmtlolönen. Sparperioden
omfattade tiden fram till del år då spararen fyllde 26 år, dock minsl tre år.
Sparperioden kunde föriängas t. o. m. utgången av det år då spararen fyllde 30
år. Förtidsutlag kunde medges i vissa speciella fall, t. ex. vid giftermål,
utbildning, militärtjänstgöring, etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
deltagarna i ungdomens lönsparande utlottades varje år en vinstsumma
motsvarande 1 96 av del totala nysparandet under kalenderåret före
vinstutlottningen. Berättigade atl delta i ullollningen var alla som under
spararet gjort insättningar under minst sju månader och vid årets slut
fortfarande innehade lönsparkonto. Vinstsumman bekostades av statsmedel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vinsterna
beskattades med 30 % på vinstbelopp över 50 kronor. Vinstullottningarna och
kontroller alt villkoren uppfylldes sköttes av riksgäldskonlorel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ungdomens lönsparande fick en förhållandevis
blygsam omfattning. Under de första fem åren ökade insättningarna med ca 5
milj. kr. om årel. Även den fortsatta utvecklingen blev måttiig, i synnerhet
som uttagen tenderade att öka. Netlosparandet kulminerade mot slutet av
1950-lalei och den totala behållningen nådde sitt maximum 1969 med 277 milj.
kr. inkl. upplupna räntor. Ökning av tolalbehållningen hade då sedan en lid
huvudsakligen utgjorts av räntekrediteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Antalet deltagare i ungdomens lönsparande var som
flest 1964, då sparformen omfattade ca 172 000 deltagare. Del motsvarade ca 15
96 av det totala antalet ungdomar i de aktuella åldersgrupperna vid denna tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.3
Allmänna lönsparandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som en påbyggnad lill ungdomens lönsparande
infördes i början av 1962 en ny form av frivilligt lönsparande, allmänna
lönsparandet. Den nya sparformen skulle stå öppen för personer som av
åldersskäl inte kunde delta i ungdomens lönsparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bland deltagarna i allmänna lönsparandet utlottades
åriigen vinster som bekostades av statsmedel. Villkoren för att delta i
ulloltning var alt spararen på sitt lönsparkonto gjort föreskrivna insättningar
under minst sju månader alternativt tre kvartal under spararet saml att
behållingen på kontot ökat med minsl 500 kronor exkl. ränla. Vinstsumman
utgjorde 1/2 96 av nettoökningen på samtliga konton under årel närmast före
vinstullollningen. Vid utbetalning drogs 30 96 vinslskalt på vinstbelopp över
50 kronor. Riksgäldskontoret svarade för vinstullottningarna och nödvändiga
kontroller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Allmänna lönsparandet fick en god start med ett
nettosparande på 465 milj. kr. redan första ärel. Under resten av 1960-lalel
utgjorde nettosparandet i genomsnitt 180 milj. kr. om året. Under 1970-talets
tre första år ökade netlosparandet ytteriigare. Ar 1972 hade 983 500 lönsparare
en sammanlagd behållning på närmare 3,3 miljarder kr. Den genomsnittliga
kontobehållningen var då 3 330 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Anslutningen till allmänna lönsparandet skedde
inte, som i ungdomens lönsparande, via särskilda lönsparkonton, utan genom atl
i banksystemet befintliga kontoiyper av olika slag anknöts till lönsparandet.
Deltagare i allmänna lönsparandet band sig inle heller - i motsats till
ungdomslönspararen - att spara under en viss bestämd lid. Vidare var rätten
atl disponera sparmedlen helt obegränsad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Dessa förhållanden medförde svårigheter vid
bedömningen av det sparande som presterades från lönspararens sida. Huruvida
spararen under ett visst år var kvalificerad alt delta i vinstutlottningen
eller ej torde i många</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fall
snarast har berott på lilirälligheler och ej på medvetna sparpreslalio-ner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Svagheten i det allmänna lönsparandel kan belysas
med utvecklingen under 1960-talel. Medan antalet lönsparare steg från 336 000
1962 lill 816 000 1969 ökade antalet deltagare i vinstullottningarna (dvs. de
som sparat minsl 500 kr.) med endast 20 000 från 274000 1962 till 294 000 1969.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.4
Nya lönsparandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En översyn av de båda lönsparformerna ledde 1972
till atl ungdomens lönsparande och allmänna lönsparandet ersattes av "nya
lönsparandel".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det nya lönsparandel tar i första hand sikte på
löntagare och därmed jämställda grupper som fyllt 16 år. Sparandel skall vara
regelbundet och företrädesvis ske i samband med löneutbetalning eller annan
periodisk ersättning. Sparbeloppen skall sättas in på särskilt konto i bank.
Insättning skall normalt ske månadsvis men även tätare insättningar kan
förekomma. I undanlagsfall kan insättning även ske per kvartal under
fömtsättning att det är fråga om regelbundet sparande av avräkningslikvid eller
annan motsvarande ersättning som utbetalas kvartalsvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Insättning på lönsparkonto sker med lägst 75 kronor
och högst 500 kronor i månaden. (Högsta sparbelopp i månaden höjdes fr. o. m.
den 1 januari 1977 från 3(X) kronor.) Som grund för sparandet ligger en
särskild anmälan där spararen ger arbetsgivaren eller den löneutbelalande
banken fullmakt att från lönen föra över ell visst belopp till lönsparkonlot.
Som alternativ till direkta löneavdrag kan man i anmälan förbinda sig alt göra
egna månatliga insättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>På lönsparkonio ulgår ränta enligl villkoren för
kapitalräkning med 12 månaders uppsägning. Räntan påförs kontot som insättning
per den 31 december spararet oberoende av maximiregeln för månadsinsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lönsparkonto som uppfyller vissa villkor medför
rätl till deltagande i en vinstutloltning med skattefria vinster som bekostas
av statsmedel. Den sker i september året efter spararet (kalenderår).
Vinstsumman beräknas lill 2 96 av saidoökningen inkl. ränta under spararet pä samtliga
konton. Vid beräkningen las dock endasl saidoökningen (inkl. ränla) på minsl
100 kronor och högst 10 000 kronor med. Villkor för rätten alt delta i
lotteriet är:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>a)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>all behållningen på kontot ökal med minsl 100 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-11.0pt'>b)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>atl saldot vid spararets slut inte underskrids före den I juli året
efter spararet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-11.0pt'>c)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>all spararen iakttagit övriga regler för sparformen
(bl. a. regelbundet sparande, sparbeloppels storiek, endast ett lönsparkonio)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Större delen av vinslsumman disponeras så atl
vinstchanserna står i förhållande lill del antal hela 100-kronorsbelopp som
kontobehållningen ökal med under spararet. Varie sådant 100-kronorsbelopp
berättigar lill en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lolteriandel.
Antalet andelar med vilka man kan delta i en utlottning är begränsat till 100.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En mindre del av vinslsumman lottas ut efter
fördelsedag, vilket innebär att alla lönsparare har lika slor chans till
födelsedagsvinst oberoende av hur mycket som sparats på kontot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Pä det sparande som kvarstår på kontot vid utgången
av de efler spararet följande fyra kalenderåren erhåller spararen en skattefri
sparpremie på 5 96. Premien bekostas lill hälfien av staten och lill hälften av
sparinslitulet och läggs till kapitalel vid slutet av fjärde året efler
spararet. Sparpremien är begränsad till högst 300 kronor per konto och
medräknas - inom ramen för gällande maximiregler avseende antalet
lotleriandelar - som underiag vid beräkningen av antalet andelar i lotteHet och
för kommande sparpremie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sparpremien för 1972 och 1973 utfaller den 31
december 1976 respektive 1977. De sparare som låter dessa sparpremier och
motsvarande premierade sparbelopp helt eller delvis stå kvar på kontot får
tillgodoräkna sig beloppen vid beräkningen av lotleriandelar på 1977 och 1978
års sparande saml sparpremie per den 31 december 1981 respektive 1982. Beloppen
likställs med övriga insättningar under spararen oavsett om gällande
maximiregler för insättning härigenom överskrids. Högsta antalet
lotleriandelar är dock</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>300 kronor om året.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>begränsat
till 100 och sparpremien till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vinslsumman vid de utlottningar som avser 1977 och
1978 års lönsparande har dessutom höjts från 2 till 4 96 av saidoökningen inkl.
ränta under respektive sparar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid uttag från lönsparkonto gäller de utlagsregler
som bankema tillämpar för kapitalräkning med 12 månaders uppsägning. Vid
årsskifte tillgodoförd ränta och sparpremie samt del belopp på vilket
sparpremie beräknats (premiesparbelopp)kan dock las ut utan uppsägning och
ränteavdrag inom 12 månader. Vidare gäller atl premierat sparbelopp och
sparpremie kan las ut utan all räiten till deltagande i vinstutloltning och
till fortsatt premiering går förlorad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vill spararen gå över till annan bank kan detta ske
vid årsskiftet. Om del tidigare sparandel skall ligga till gmnd för dellagande
i vinstutloltning och sparpremiering skall sparandet stå kvar på lönsparkonto i
den förra banken. Några ytterligare insättningar fär ej ske på del gamla kontot
efter övergången till den nya banken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.5
Utvecklingen av nya lönsparandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det nya lönsparandet administreras av
riksgäldskonlorel, som också har att ombesöria vinstullottningarna och se lill
alt systemets regler efterievs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lönsparandel omfattar efter de fem förslå åren
totalt 920 000 lönsparkonton. Den sammanlagda behållningen beräknas uppgå till
3 635 milj. kr. Detla framgår av tabell 4.1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kraftiga ökningen av främst saldot under 1973 förklaras bl. a. av den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rätt
som medgavs sparare i ungdomens lönsparande och allmänna lönsparandet atl helt
eller delvis föra över sina sparmedel lill nya lönsparandet. Överföring kunde
göras under första halvåret 1973 och var undantagen från regeln om högsta
månadsinsällning. Det överförda beloppet betraktades som insättning i nya
lönsparandet och berättigade inom ramen för högsta möjliga antal lotteriandelar
(50) till dellagande i lotteriet i september 1974. En fömtsättning var dock all
villkoren i övrigl uppfylldes. Del överförda beloppet berättigar också till
sparpremie efter samma regler som gäller för sparande under 1973.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
4.1 Utvecklingen av nya lönsparandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=30 valign=top style='width:22.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År</span></p>
</td>
<td width=130 valign=top style='width:97.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antal (ökning)</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Saldo</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(ökning)</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom-</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(ökning)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:43.9pt'>
<td width=30 valign=top style='width:22.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:43.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=130 valign=top style='width:97.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:43.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>konton</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:43.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>milj. kr.</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:43.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:43.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>snittligt saldo per konto kr.</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:43.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=30 valign=top style='width:22.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1972</span></p>
</td>
<td width=130 valign=top style='width:97.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>348 300 (-I-348 300)</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>124,3</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(+124,3)</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>357</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>( +357)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=30 valign=top style='width:22.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1973</span></p>
</td>
<td width=130 valign=top style='width:97.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>482 100 (-1-133 800)</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>983,0</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(+858,7)</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 039</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(+1 682)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=30 valign=top style='width:22.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1974</span></p>
</td>
<td width=130 valign=top style='width:97.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>568 700 ( -1-86 600)</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 565,1</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(+582,1)</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 752</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>( +713)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=30 valign=top style='width:22.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1975</span></p>
</td>
<td width=130 valign=top style='width:97.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>659 700 ( +91 000)</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 240,0</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(+674,9)</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 395</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>( +643)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=30 valign=top style='width:22.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1976</span></p>
</td>
<td width=130 valign=top style='width:97.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>796 800 (-1-137 100)</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3011,0</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(+770,9)</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 780</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>( +385)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=30 valign=top style='width:22.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1977'</span></p>
</td>
<td width=130 valign=top style='width:97.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=30 valign=top style='width:22.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>no v.</span></p>
</td>
<td width=130 valign=top style='width:97.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 038500 (-f24l 700)</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 877,8</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(+866,8)</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 730</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>( -50)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=160 colspan=2 valign=top style='width:119.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'Preliminära
siffror.</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=30 valign=top style='width:22.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Källa:</span></i></p>
</td>
<td width=130 valign=top style='width:97.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksgäldskontoret.</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I tabell 4.2 redovisas dels antalet konton som
uppfyller kravet att saldot under spararet ökal med minst 100 kronor samt den
sammanlagda behållningen för dessa konton, dels motsvarande uppgifter för
konton som förutom nyssnämnda krav även uppfyller kravet att saldot per den 31
december spararet ej underskridits under det därpå följande halvåret, dvs. i
vinslullotl-ning deltagande konton. Sammanställningen ger en ungefärlig bild av
utvecklingen i lönsparandel vad gäller sådant sparande som sparformen är avsedd
att premiera.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:69.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 4.2 Utvecklingen av vissa konton</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=176 colspan=2 valign=top style='width:132.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Konton med saidoökning</span></p>
</td>
<td width=148 colspan=2 valign=top style='width:111.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>I
vinstutlouning</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:79.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>med 100 kr.</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>deltagande</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>konton</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:79.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Antal</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Saidoökning</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Anial</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Saidoökning</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:79.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>konton</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>milj.kr.'</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>konton</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>milj.kr.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1972</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:79.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>348 169</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>126,2</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>279 374</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>117,3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1973</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:79.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>482 059</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>778,1</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>390 104</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>773,1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1974</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:79.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>568 939</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>667,0</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>421 740</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>620,8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1975</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:79.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>615 121</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>819,9</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>488 180</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>763,9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1976</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:79.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>743 352</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1013,0</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>590 065</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>928,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>19772</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:79.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.1pt'>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>okl.</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:79.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>860 000</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>700 000</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:147.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>'Avser endasl ökningar pä 100-5 000 kr. Uppskatlal antal.
Källa: Riksgäldskontoret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tabellen visar bl. a. att av de lönsparkonton som
vid årsskiftet redovisar en saidoökning på minst 100 kronor är ca 20 96 icke
berättigade alt delta i dragningen på grund av att årsskiflessaldol
underskridits före den 1 juli följande år. Beloppsmässigt är bortfallet mindre,
7-8 96 under senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.6
Premiesparandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I syfte att tilirälligi begränsa en icke önskvärd
ökning av konsumtionen inrättades på våren 1955 en statlig premiering av
frivilligt nysparande i bankerna. Åtgärden avsågs gälla sparandet under 1955
och 1956.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Premiesparandet var öppet för enskilda personer som
hade en taxerad årsinkomst på minsl 1 200 kronor (= gränsen för
deklarationsskyldighet). För äkta makar gällde atl båda fick delta även om
endast en av dem hade den fastställda lägsta inkomsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sparandet skedde på särskilda konton,
premiesparkonton, i banker och andra sparinsiiiut och löpte med högsta gällande
inlåningsränta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den statliga sparpremien var 20 96 på 1955 års
nysparande och 15 96 på 1956 års nysparande. Premien var fri från
inkomstbeskattning och beräknades på ett åriigt sparbelopp av högst 1 000
kronor för varie sparare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De pengar som sattes in på kontot var inle bundna.
Uttag kunde ske under löpande sparar utan alt sparpremien gick föriorad om
återinsättning skede före årets slut. För alt erhålla sparpremie krävdes att
pengarna inte logs ut före 1960 års utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kontrollen av att sparade belopp utgjorde verkligt
nysparande sköttes av taxeringsmyndigheterna genom summariska jämförelserav de
banktiUgodo-havanden som angavs i deklarationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 slutet av 1955 fanns 523 000 premiesparkonton med
en sammanlagd behållning på 456 milj. kr. Vid tidpunkten för utbetalandet av
sparpremierna,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
31 december 1960, kvarstod ca 380 milj. kr. insatt 1955 och ca 290 milj. kr.
insatt 1956.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7 Premiering
av visst frivilligt sparande 1970</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sparerbjudandet 1970 vände sig uteslutande till
privatpersoner som fått skatleålerbäring samma år. Den som i samband med att
återbäringen utkvitterades satte in beloppet eller en del av det erhöll en
sparpremie av staten. Insättning skulle ske hos bank på ett för ändamålet särskilt
upplagt konto, s. k. premiesparkonto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sparpremie utgick med 5 96 av del sparbelopp som
vid utgången av 1971 fortfarande stod inne på premiesparkontoi. Premi«n, som
var befriad från inkomstbeskattning, utgick dock på ett högsta belopp av 3 000
kronor per konto. På sparmedlen utgick ränta motsvarande högsta tillämpade
inlånings-ränta i bankema. Vaije premiesparkonio med minsl 100 kronor insatt
fick också vara med i två vinsiutlottningar under 1971. Vinstsumman för de två
ullottningarna utförde tillsammans 4 96 av innestående belopp. Vinsterna var
skattefria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1970 års utbetalningar av överskjutande skatt till
fysiska personer och dödsbon uppgick lill i mnt tal 2,6 miljarder kr. fördelat
på 2,8 miljoner mottagare. Möjligheten all öppna premiesparkonto kvarstod t. o.
m. den 1 februari 1971. Vid denna tidpunkt hade 932 456 konton öppnats med ett
sammanlagt insatt belopp av 658,2 milj. kr. Sparpremien betalades ut vid 1971
års utgång och uppgick till 32 milj. kr. motsvarande ett kapitalbelopp på 640,3
milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.8 Sparobligationer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den på våren 1960 inrättade s. k.
obligalionskommiltén - med representanter för finansdepartementet,
riksgäldskonlorel, riksbanken, kreditinstitut, näringsliv och arbetsmarknad -
hade till uppgifi alt biträda med råd om lämpliga åtgärder för atl stimulera
ett ökat obligationssparande och att medverka lill all öka intresset för
långfristigt sparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>På rekommendation av kommittén emitterades 1960 en
ny form av sparobligationer speciellt avpassade för den bredare allmänheten.
Därefter har ytterligare tio liknande sparobligationslån givits ut. Det
utelöpande lånebeloppet utgör f. n. ca 5,3 miljarder kr. inkl. upplupna räntor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sparobligationema emilteras av riksgäldskonlorel
genom teckning under viss begränsad lid, vanligen i november-december.
Obligationerna löper med ränta som läggs lill kapitalel första gången efler ett
år och därefter varje månad. Löptiden har för de hittills utgivna
sparobligationema varierat mellan 6 och 9 är. På förfallodagen läggs en s. k.
bonus till kapitalel. Det har dock i några fall förekommit atl bonus utfallit
efler en del av löptiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Obligationerna,
som är utställda och registrerade på viss man, kan av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ägaren
lösas in när som helst före förfallotiden till det nominella värdet med tillägg
av upplupen ränta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ränta och bonus var tidigare skattepliktig
kapitalinkomst. Efter riksdagens beslul 1972 (prop. 1972:22) är dock bonus på
efter beslutet utgivna eller föriängda sparobligationer fri från inkomstskall.
I samband härmed sänktes gränsen för högsta tillåtna innehav per person från 25
000 kronor till 20 OCX) kronor. Maximigränsen har därefter åter höjts till 25
000 kronor per person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Villkor
för SPAR 77</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Löptid</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6 år 11 månader</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ränta</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Fast ränla 7 1/2 96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bonus
(skattefri)</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9 96 av inköpsvärdet I december 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:118.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9
% av inköpsvärdet 1 december 1982 14 96 av inköpsvärdet I november 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Teckningslid</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>16 november-17 december 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Likvidtid</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>16 november 1977-31 januari 1978</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom kombination av löpande fast ränla och
bonusiillägg blir genom-snitisränian vid inlösen i december 1980 (första
bonustilirällel) och i december 1982 (= andra bonustillfällei) ca 10 96 per år
och vid inlösen på förfallodagen (den 1 november 1984) 10 1/2 96 per år. Detla
innebär atl kapitalet fördubblas under löptiden 6 år och 11 månader. En
sparobligation som köpts för 5 000 kronor löses in i november 1984 med 10 000
kronor. Av ökningen är I 600 skattefri bonus. En nyhet för
SPAR-77-obligationerna är alt räntan läggs til! kapitalet månadsvis redan från
början.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 tabell 4.3 redovisas emissionsresultalet för de
hittills utgivna sparobliga-lionslånen. Totalt har hittills 1 232 000 tecknare
placerat 6 237 milj. kr. i sparobligationer. Sammanställningen i tabell 4.4
visar hur stor del av ursprungligen tecknade belöp som stått kvar efter viss
lid. Här framgår t. ex. alt efter 5 år mellan 70 och 90 96 av
obligationsbeloppel fortfarande fanns kvar hos sina ägare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:66.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 4.3 Hittills utgivna sparobligationslån</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Antal
tecknare</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tecknat belopp</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Medelbelopp per</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ca</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>milj.kr.</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>tecknare kr.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>55 500</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>152</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 731</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30 500</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 278</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>104 000</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>424</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 086</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>64 000</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>228</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 546</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>97 500</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>339</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 477</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>78 000</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>307</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 942</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>IIO 000</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>557</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 068</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>102 500</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>531</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 182</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>107 500</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>582</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5417</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>146 500</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>912</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6219</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>147 000</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>909</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 181</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>189 000</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1225</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 481</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:210.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SPAR 60 SPAR 61 SPAR 66 SPAR 67 SPAR 68 SPAR 69 SPAR 72
SPAR 73 SPAR 74 SPAR 75 SPAR 76 SPAR 77 prel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 232 000</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 237</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 062</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: Riksgäldskontoret.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 4.4 Kvarstående nominella belopp i procent av
ursprungligt lielopp för hittills utgivna sparobligationslån</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:61.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SPAR</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:9.0pt;
margin-left:62.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60
61 66 67 68 69 72 73 74 75 76</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Efter 1
år</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>99</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:19.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>99</span></p>
</td>
<td width=26 valign=top style='width:19.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>99</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:19.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:19.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>99</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:19.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
</td>
<td width=21 valign=top style='width:15.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>99</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Efter 3
år</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>95</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:19.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>94</span></p>
</td>
<td width=26 valign=top style='width:19.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>96</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:19.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>83</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:19.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>78</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>93</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:19.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>91</span></p>
</td>
<td width=21 valign=top style='width:15.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>90</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Efter 5
år</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>87</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:19.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>71</span></p>
</td>
<td width=26 valign=top style='width:19.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>91</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:19.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>80</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:19.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>75</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>88</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:19.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>86</span></p>
</td>
<td width=21 valign=top style='width:15.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Efter 7
år</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>72</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:19.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>67</span></p>
</td>
<td width=26 valign=top style='width:19.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>66</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:19.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:19.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>81</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:19.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=21 valign=top style='width:15.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Efler 10
är</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:19.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></p>
</td>
<td width=26 valign=top style='width:19.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:19.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>51</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:19.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:19.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=21 valign=top style='width:15.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99 99
99</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: Riksgäldskontoret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:141.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Utredningens överväganden 5.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I utredningens direktiv konstateras
alt den svenska samhällsekonomin f n. brottas med betydande balansproblem.
Underskottet i Sveriges ulrikes-betalningar har under de senaste åren snabbt
ökat och framtvingat en omfattande utlandsupplåning. Bytesbalansunderskoliet
innebär att det totala sparandet i ekonomin är för litet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För att komma till rätta med detla
balansproblem finns det rent teoretiskt ett stort anlal möjligheter all
åstadkomma en ökning av del totala finansiella sparandet i landet. Två
huvudalternativ framstår dock som mest realistiska.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det ena alternativet består i alt över lag minska
resursanspråken inom de olika sektorerna, dvs. atl i alla sektorer öka
sparandet genom atl minska utgifterna. Detta för dock med sig atl den redan
låga investeringsaktiviteten inom det privata näringslivet ytterligare avlar.
Resultatet torde då bli en försämrad ekonomisk tillväxt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det andra allernalivel innebär en omfördelning av
de nuvarande resursanspråken mellan de olika sektorerna. Denna omfördelning
skulle då ske på ett sådant sätt att en ökad realkapitalbildning inom det
privata näringslivet möjliggörs. Därigenom skapas de grundläggande
förutsätlningarna för en framlida resurstillväxt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Alternativet att stimulera en ökad
realkapitalbildning i näringslivet medför problem som är av principiell och
djupgående natur. Dessa problem behandlas f. n. också i olika utredningar.
Sålunda har 1968 års kapitalmarknadsutredning (Fi 1969:59) att företa en
översyn av kapitalmarknadens struktur och funktionssätt och har i detla syfte
atl granska både institutionella och andra viktiga problem som sammanhänger med
det växande kapital- och kreditbehovet för vårt lands näringsliv. Utredningen
(Fi 1975:03) om löntagarna och kapitaltillväxten har lill uppgifi alt utarbeta
olika modeller för löntagarfonder. Lösningarna i detta hänseende berör även
sparandet, särskill tillväxten av riskkapital i företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De förslag dessa utredningar kan komma med kan
knappast föranleda omedelbara konkreta åtgärder från statsmakternas sida.
Emellertid gör sig kravet på ett ökat sparande gällande redan nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det är mot denna bakgrund som utredningen fått i
uppdrag alt skyndsamt utreda frågan om möjligheter till ökal lönsparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.2
Hushållssparandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En viktig del av utredningens arbete har varit att
söka utröna vilka faktorer som påverkar hushållens sparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till en början kan konstateras att enligt
tillgänglig statistik svarade hushållsseklorn 1975 för mer än hälfien av del
totala finansiella sparandet i värt samhälle. Hushållssparandets andel av
nettosparandet har ökal under hela 1970-taleis första hälft och har i slort
sett ersatt den samtidiga minskningen i statens och kommunernas sparande. Under
perioden 1963-1975 svarade hushållen i genomsnitt för 24 96 av nettosparandet i
samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hushållens sparkvot, dvs. förhållandel mellan
hushållens sparande och deras disponibla inkomst, har varierat kraftigt över
tiden. Någon bestämd trend kan dock knappast iakttas i sparkvotens utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Störst betydelse har hushållsseklorns sparande haft
för den del av del totala finansiella sparandet som kanaliseras över bankerna.
Hushållen svarar nämligen för ca 70 96 av bankernas totala inlåning. Detta
beror på alt hushållssparandet i huvudsak placeras i bank och kassamedel.
Samtidigt som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hushållens
banksparande ökat har också deras skuldsättning kraftigt ökat under 1970-lalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ökningstakten i hushållens banksparande har som
framgår av nedanstående tabell under perioden 1970-1976 legat på i genomsnitt
10,4 96.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tabell
5.1 Hushållens inlåning i bankerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.35pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa inlåning</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ettårsökning</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(milj. kr.)</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(96)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1970-12-31</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>62 520</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1971-12-31</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>69 630</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 11,4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1972-12-31</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>75 206</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 8,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1973-12-31</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>82 683</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 9,9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1974-12-31</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>91672</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 10,9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1975-12-31</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>102 304</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 11,6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1975-12-31'</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>103 713</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1976-12-31'</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>114 544</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 10,4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.6pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genomsnitt</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10,4</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'Inkl.
räntekrediteringar vid årsskiftet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-25.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Källa: Statitiska centralbyrån, tilllallig
inlåningssiatistik, konfidentiell Slatisliska cenlralbyrån, inlånings- och
utlåningsstatislik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligl vissa teorier kommer en snabb ökning av
hushållens disponibla inkomster att leda till en högre sparkvot medan en
långsam ökning av disponibla inkomster tenderar atl sänka den. En annan faktor
som förefaller påverka hushållssparandet är inflationen. När inflationstakten
ökar kan man ofta konstalera atl hushållssektorns sparande ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det finns flera förklaringar till att hushållen
trots negaliv realränta kan finna det rationellt att öka sin sparkvot när
inflationen ökar. Om nämligen hushållen strävar efter alt bibehålla en
oförändrad köpkraft i sina sparade medel, så kommer en ökad inflation att leda
till ett ökat sparande. Dessutom kan inflationen och speciellt oväntade
ökningar i inflationstakten leda lill ökad osäkerhet om framlida realinkomsler,
vilket leder lill ökad försiktighet och ökad sparkvot. Det bör understrykas alt
det är förändringar i inflationstakten som kan ge upphov till ökal sparande.
Däremot kan inle förväntas atl hushållens sparande kommer atl öka under en
långvarig period med hög inflation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När det gäller hushållens banksparande har vissa
intervjuundersökningar gjorts om motiven till delta. Där dominerar
tryggheismotivel. Egnahemssparande är också ett viktigt motiv för sparandel.
Däremot tycks enligt dessa intervjuundersökningar avkastningen inte ensam spela
någon avgörande roll för sparandet i bank.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vidare utgör tillgången på krediter ytteriigare en
faktor som kan påverka hushållens banksparande. Om del finns
kredilrestriktioner kan detta föranleda ökat sparande i syfte att öka
kreditvärdigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den höga sparkvoten efter 1974 torde väsentligen
kunna förklaras av den höga inflationen, osäkerheten om framliden och
kreditrestriktioner. Utredningen vill dock understryka att slor osäkerhet
råder om de faktorer som styr hushållssparandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.3
Utgångspunkter för utredningsarbetet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Gmndläggande för utredningens arbete är de i
direktiven angivna målsättningarna. Dessa har av utredningen sammanfattats i
följande punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreslagna sparsystemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>skall bidra till en reell ökning av
hushållssparandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>skall öppna en möjlighet för småspararen att kunna
spara till en realränta som i varje fall inte är negativ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>skall direkt kunna stimulera kapitalbildningen i
företagssektorn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I fortsättningen skall de angivna målsättningarna
något närmare analyseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den reella ökning av hushållssparandet som
eftersträvas kan, som tidigare framhållits, ses som ett altemativ lill en
ökning av del offentliga sparandet. En sådan ökning är vid en given utgiftsnivå
liktydig med en skattehöjning. Sett ur denna aspekt kan alltså ett ökat
frivilligt sparande ersätta skallehöjningar. Om statsmakterna vill utnyttja
sig av detta genom att stimulera en viss sparform för hushållen är del viktigt
att del sparande som då kommer till stånd är ett nysparande. Det finns
emellertid risk för atl sparstimulanser för visst sparande leder till
omflyttningar mellan sparformer och att medel upplånas för atl placeras i
gynnade sparformer eller ersätter medel som placeras där. Detla innebär alt de
som utnyttjar systemet pä detta sätt orättvist erhåller en sparbonus samtidigt
som de eftersträvade effekterna på det totala hushållssparandel i stort sett
uteblir. Det har varit en central uppgift för utredningen all finna former för
sparstimulanser som är sådana att de här nämnda effekterna begränsas så mycket
som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I kapitel 4 har lämnats en redogörelse för statliga
sparstimulanser i Sverige. Därav framgår att det nya lönsparandet, som 1972
ersatte ungdomens lönsparande och allmänna lönsparandet, i princip hade samma
målsättning som den utredningen nu har. Detta lönsparande förbättrades senast
förra året (prop. 1976/77:47). Denna sparform lar i första hand sikte på
löntagare och därmed jämställda grupper fysiska personer. Stimulansen att
lönspara ligger dels i atl högsta bankränta utgår på kontot (f n. 8,5 96), dels
i att lönspararen deltar i en åriig vinstutlouning, dels i att en skattefri
sparpremie ulgår på belopp som stått inne 4 år utöver spararet, dock högst 300
kr. Sparmedlen är inte spärrade utan kan disponeras när som helsl av spararen.
En viktig fråga har varit om det system utredningen skall utarbeta skall utgöra
en påbyggnad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
det nu fungerande lönsparandet eller om ett hell nytt syslem skall väljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Alt förverkliga målsättningen om en positiv
realränta erbjuder inga särskilda tekniska problem. Hur långt man vill
tillmötesgå detta krav får ses som en kostnads- och lämplighelsfråga. I
direktiven har man pekat på några tänkbara åigärder för att uppnå syftet, t.
ex. åigärder vid beskattningen av avkastningen på sparmedel och reglema för
skatteutjämning under åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När del gäller målsättningen att direkt stimulera
kapitalbildningen i företagssektorn kan man konstatera att varje tillskott lill
sparandel representerar ett ökat kreditutrymme som i varje fall lill en del
kommer företagssektorn till godo. Direktiven måste emellertid tolkas så atl
utredningen skall finna direkta kopplingar mellan sparandeökningen och
kapitalbildningen i förelagssektorn. Mot denna bakgrund har utredningen också
sett som sin uppgifi alt granska möjligheterna all överföra sparandel som
riskvilligt kapital lill företagssektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utöver de nu redovisade målsättningama bör
ytterligare ett par fogas, som kanske är självklara men lika fullt viktiga. Ett
sparsystem bör vara enkelt alt förslå och hantera för spararna, förelagen,
banker och myndigheter. Hur enkelt ett system kan göras beror lill slor del på
vilken ambitionsnivå man har i fråga om kostnader för staten och rättvisa
mellan olika gmpper av sparare. Krångliga insättningsregler saml
ålerföringsregler vid beskattningen försvårar starkt ett sådant systems
användbarhet. Vidare bör varje sparare kunna räkna ul vilka förmåner systemet
erbjuder liksom de uppoffringar han måste göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den främsta målsättningen med lönsparande är att
föra över resurser från konsumtions- till produktionssidan. Samtidigt måste
strävan vara atl lämna den övriga kapitalmarknaden i slort sett opåverkad. Om
nämligen framtida sparstimulanser skulle ges en vid omfattning eller eljest bli
av tämligen obegränsad natur skulle detla föranleda en överflyttning från andra
sparformer, t. ex. aktiemarknaden, obligationsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.4
Tänkbara nya sparformer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En central fråga för utredningen har varit att
finna former för en sparstimulans som speciellt tar sikte på atl stimulera ett
nysparande. Man kan peka på tre principiellt sett olika system för stimulans av
hushållssparandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Allmän subvention av avkastningen på hushållens
finansiella tillgångar. Eventuellt kan denna ta formen av en lindring av
skatten på avkastningen på olika sparobjekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Syslem som bygger på total redovisning av de
enskilda hushållens finansiella ställning. En ökning av de finansiella
tillgångarna representerar i ett sådant system med nödvändighet ett nysparande,
som kan premieras på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
eller annal sätt, exempelvis genom skatteavdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>- System med premie till sparande som sker på
speciella konton. Till denna kategori kan man föra alla de speciella
sparstimulanser som statsmakterna tidigare arbetet med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det kan konstateras att det ligger utanför
utredningens direktiv att överväga de två första slagen av system. Direktivens
inriktning på lönsparande gör alt endast någon form av stimulans till
kontosparande kan komma ifråga. Samlidigt står del klart att det endast är inom
ramen för system som bygger på total redovisning av hushållens finansiella
ställning som det är möjligt att styra de ställiga stödåtgärderna enbart till
ett nysparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har därför sökt finna former för
sparstimulanser enligt konlomeloden som så långt som möjligt tillgodoser
önskemålet alt premiera ett nysparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När det gäller alt analysera och värdera olika nya
kontosparformer faller det naturiigasl alt börja med lönsparandet i bank. Som
tidigare framhållits finns redan ett sådant lönsparande som fungerar väl. Det
enklaste vore därför att anknyta lill detta lönsparande och ytteriigare
förbätlra förmånerna däri. Detta kunde ske exempelvis genom alt höja
vinslsumman och genom alt förbätlra den skattefria sparpremien. Fördelarna med
ett sådant system skulle bestå i att det finns ett utbyggt och beprövat
administrativt system, som i och för sig skulle kunna uppfylla målsättningarna
om ett ökat hushållssparande och en positiv realränta för småspararen. Att
förbättra villkoren i den nuvarande lönsparformen så att även de sparare, som
inte vinner på det åriiga lotteriet, erhåller en realränta som i varje fall
inle är negaliv torde dock medföra betydande kostnader för staten. Genom att
sparmedlen fritt kan disponeras av spararen uppslår också svårigheter att
koppla extra skatteförmåner lill del nuvarande lönsparandel. Det skulle
nämligen kräva krångliga regler om återföring vid beskattningen av tidigare
medgivna förmåner. Detla är olämpligt av taxeringslekniska skäl. En annan stor
nackdel är all ett sådant förslag inte väl kan kombineras med målsättningen om
en ökad kapitalbildning i företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund har utredningen inte funnit alt
förbättringar inom ramen för del nuvarande lönsparandet kan uppfylla de
målsättningar som uppställts i direktiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Däremot kan bankernas administrativa sysiem med
fördel användas för en ny form av lönsparande. Detla innebär i så fall alt det
kommer atl finnas två olika sparsystem i bankerna. Det nuvarande lönsparandet
kan genom sin konstruktion med vinslulloltning anses vända sig lill de grupper
av sparare som främst är intresserade av de vinstchanser systemet medför. Den
nya sparformen skulle i stället inriktas på de spargrupper som framför alll
vill ha en form av inflationsskyddat sparande. Detla skydd skulle erbjudas via
lättnader vid beskattningen. Man kan nämligen konstatera all del med den
inflationstakt som rått hittills under 1970-talei krävs myckel höga nominella räntesatser
före skall för alt uppnå en positiv realränta efter skall för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>banksparande
och förändra sparformer som följer inflationstakten. Detla kan illustreras med
några överslagsberäkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om det antas att den årliga räntan pä insalta medel
är 8,5 % (= f. n. högsta bankränta), att den åriiga inflationen är lika slor
samt att räntan i sin helhet är skattepliktig får vi följande realränta efler
skall' i marginalskattelägena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>50%
60%</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10%</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>80%</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>-3,92
% -4J % -5,48 % -6,27 %</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Exemplet visaratt man i alla vanliga inkomstlagen
fåren negativ realränta, om sparavdragel inte kan utnyttjas. Denna negativa
realränta skall jämföras med det fall att räntan ligger inom sparavdragel, dvs.
är skattefri, då realräntan är ±0.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om räntan görs skattefri begränsas
höginkomsilagarens skalleförmån till alt han lär sin negativa realränta
reducerad i högre grad än låginkomsttagaren. Man kan också undersöka vilken
nominalränla man måste ha i olika marginalskattelägen för all få en realränta
efter skatt, som är ±0 vid 8,5 % inflation. En sådan undersökning ger följande
resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:19.9pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Marginalskatt</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:19.45pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50 % 60 %</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>70%</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>80%</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:20.15pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Nominalr</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>nla</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17% 21,25%</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28 J3 %</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>42,5 %</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När del gäller avkastningens betydelse för
sparbenägenhelen hos hushållen är del ulan tvekan så all det finns viktiga
faktorer vid sidan av avkastningen som påverkar sparandet. Man kan peka på
trygghetsaspeklen, likviditeten, kreditvärdighel, målsparande. Utredningen vill
betona all även avkastningen måste antas ha betydelse för sparandels
omfattning. Med den avkastning efter skall som vanligt banksparande f. n. ger
är det naturiigt all avkastningsmotivel kommer i bakgrunden. En väsentligt höjd
avkastning måste dock utgöra en stark stimulans till ökat sparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningens möjlighet atl stimulera sparandel
begränsar sig i huvudsak lill förbättringar i avkastningen. Därutöver kan
utredningen ge sina förslag en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'Följande
formel används för att beräkna realräntan:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>R=—,dar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:225.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>R
= realräntan N =nominalräntan I = infiationstakten</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sådan
form att spararna också skall kunna påverka användningen av sina sparmedel.
Spararen skulle exempelvis kunna välja atl i någon form föra över pengarna lill
näringslivet som riskvilligt kapital. Detta skulle vidare kunna tillgodose
kravet på en direkt stimulans av kapitalbildningen i företagssek-torn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En intressant form för överföring av riskvilligt
kapital till näringslivet erbjuder de konvertibla skuldebreven. Deras
konstruktion är nämligen sådan att den kan sägas förena möjligheten alt satsa
riskvilligt kapital i näringslivet med ett visst skydd mot föriuster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Konvertibla skuldebrev aren form av skuldebrev som
innebär alt ägaren av skuldebrevet har rätt att - i stället för att återfå del
i skuldebrevet angivna nominella beloppet - hell eller delvis byta sin fordran
enligl skuldebrevet mot aklier i det bolag, som utger skuldebrevet. Sådana
skuldebrev kan i placeringshänseende ses som ett mellanting mellan aklier och
obligationer. Räntan är normalt lägre än gällande obligationsränta men rätten
att byta skuldebrevet mot aktier i det låntagande bolaget medför atl kursen på
del konvertibla skuldebrevet i princip följer utvecklingen på den underiiggande
aktien. Denna placeringsform ger jämfört med aktier högre direktavkastning och
ett bättre kursfallsskydd. För detta får man i regel betala ett något högre
pris än vid direklköp av aktien i bolaget. I skattehänseende gäller samma regler
för konvertibla skuldebrev som för annan lös egendom än aktier m. m., dvs.
efter fem års innehavslid är realisationsvinster på konvertibla skuldebrev
skattefria. Konvertibla skuldebrev lämpar sig främst för de placerare som vill
begränsa risktagandel men ändå ha en koppling till aktiemarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tidigare har framhållits att en ny form av
lönsparande med fördel skulle kunna förvallas och administreras av bankema. Det
är givetvis också möjligt att detla lönsparande skulle kunna ske hos staten.
Fördelarna med delta består i alt den enskilde spararen inte skulle kunna
åberopa sitt ökade lönsparande till att erhålla konsumtionslån hos bankema samt
att statens anspråk på kapitalmarknaden skulle kunna begränsas. Detta skulle
kunna inslitulionaliseras genom att sparmedlen samlades i en fond, som skulle
kunna användas för alt exempelvis lösa bosladsobligationer. Därigenom skulle
bankerna kunna avlastas en del av sin skyldighet på detta område. Nackdelama
ligger främst i att staten f. n. inte har en administration som är anpassad för
ett sådant sparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ytteriigare en sparform skall här beröras. För att
ge småspararna möjligheter att så riskfritt som möjligt spara i aktier och
andra värdepapper genomfördes 1974 en lagstiftning om aktiefonder. Så gott som
alla banker i landet har numera inrättat sådana fonder. Det är väsentligt atl
påpeka att aktiefonderna ägs av andelsägarna och ej av det fondbolag som
administrerar fondema. Andelsägarna väljer ledamöter i fondbolagets styrelse
och dessa ledamöter har också att tillstyrka beslut om rösträtt för de aktier
som ägs av fonden. Sker inte sådan tillstyrkan kan representant för fondbolaget
inle utöva rösträtt för fondens aktier. Enligt vad utredningen inhämtat har de
nuvarande aktiefondema inle i någon nämnvärd omfattning begagnat sig av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>möjligheten
alt utöva denna rösträtt. Aktiefonderna slår under Bankinspektionens tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tillgångarna i aktiefonderna skall sältas ned i
öppet förvar hos den s. k. förvaringsbanken. Fondbolaget får endal i vissa
undantagsfall förvärva värdepapper med samma utfärdare i sådan omfattning atl
värdet av de värdepapper som utfärdas av denne kommer att överstiga 10 96 av
fondens värde. Vidare får i aktiefond inte ingå flera aktier i ett och samma
aktiebolag än som motsvarar 5 96 av röstetalet i bolaget. Andelarna i en
aktiefond skall vara lika stora och medföra lika rätl till den egendom som
ingår i fonden. Värdet av en fondandel är aktiefondens värde delat med antalet
utelöpande andelar. Beräkningen av värdet på de värdepapper som ingår i fonden
skall ske med ledning av gällande marknadsvärde. Begär fondandelsägare inlösen
av fondandel skall inlösen ske omedelbart eller - när medel för inlösen behöver
anskaffas genom försäljning av värdepapper - efter en kortare tidsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Detta aktiefondssparande är numera av stor
omfattning. Den samlade förmögenheten hos de 16 svenska aktiefonderna uppgick
den 30 september 1977 lill närmare 800 milj. kr. Antalet aktiefondssparare
beräknas uppgå till 125 OtX) med ett genomsnittligt placeringsbelopp på 6 000
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligl 31 § aktiefondslagen (1974:931) skall
fondbolag utfärda fondandelsbevis till varje fondandelsägare eller föra
register över innehav av andelar i fonden. På den svenska aktiefondsmarknaden
finns båda dessa system representerade. Den väsentliga skillnaden mellan de
båda systemen är all ett fondandelsbevis är ett innehavarpapper och ulgör ett
s. k. marknadspapper medan i ett registersystem fondandelsägarens rättigheter
är knutna till införingen i registret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andelar
i aktiefonder kan förvärvas antingen genom köp av engångskaraktär eller genom
ett regelbundet månatligt sparande. Möjligheter lill ett månatligt sparande
finns företrätt inom samtliga av bankerna ägda fondbolag. Denna sparform kan
dock rent tekniskt variera något från fall till fall. Ett system innebär alt
ett visst belopp, lägst 100-150 kr., månatligen överförs från banklönekonto
lill ett separat bankkonto. För medel innestående på detta konto köps var
tredje månad så många hela andelar i aktiefonden som behållningen medger.
Överskjutande belopp på kontot används lill inköp för nästkommande
tremånadersperiod. Medlen på bankkontot är räntebärande. Även räntan på kontot
kan användas för inköp av andelar. Bevis om andel i aktiefonden tillställs
andelsägaren en gång om året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett annat system för månatligt sparande i aktiefond
bygger på alt från banklönekonto eller annal molbokslöst konto uttas ett visst
belopp, som omedelbart omräknas till andelar i aktiefonden. För att undvika all
restbelopp skall uppstå på kontot beräknas andelsinnehavet med tre eller fyra
decimaler, t. ex. 2,141 andelar. Därigenom undviks överföringar via ett
mellankonlo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.5
Sammanfattande synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De två första målsättningarna för utredningens
arbete, nämligen den om ell nysparande och om en positiv realränta, leder fram
till ell sparsystem där gmnden för systemet består av ett sparande i bank eller
hos staten. Fömtsäiiningarna för detta grundsparande är i stort likartade med
de som gäller för det nuvarande lönsparandel, nämligen att stimulera till ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>långsiktigt
och regelbundet sparande och att åstadkomma ett nysparande. Som tidigare
redovisats skiljer sig utgångspunkten för det nya systemet från det gamla
främst däri alt avkastningen för varje enskild sparare skall vara så hög att
ett inflationsskydd förutsäus kunna ges. Detla inflationsskydd skall
åstadkommas genom lättnader vid beskattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För alt uppfylla målsättningen om en ökad
kapitalbildning i företagssektorn kan olika typer av påbyggnader ske av delta
grundsystem. Därvid har främst beaktats näringslivets behov av nytt riskvilligt
kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Utredningens förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.1
Gemensamma grundprinciper för de olika förslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I detla kapitel kommer utredningen alt redovisa
olika modeller lill ell utvidgat lönsparande. Som grund för del utvidgade
lönsparandet läggs ett sparande i bank eller hos staten. Därutöver presenteras
två modeller lill påbyggnad av detla gmndsparande, dels sparande i
aktiefonder,dels sparande i det egna företaget. För de olika modellerna är
vissa grundprinciper gemensamma. Dessa redovisas i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>A
Sparandet är öppet för löntagare och egenföretagare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sparandet bör i princip endast vara öppet för
personer med arbetsinkomster. I del nuvarande lönsparandet uttrycks saken så
att löntagarna och lantbrukarna är de viktigaste grupperna för sparsystemet.
Kontrollen av att inbetalning till sparkonto sker i överensstämmelse med de
uppdragna riktiinjerna har lagts på vederbörande sparinsiiiut. Därutöver görs
vissa kontroller av riksgäldskonlorel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även del utvidgade lönsparandet bör omfatla samma
grupper av fysiska personer. Kontrollen av att endast personer med
arbetsinkomster deltar bör vara så enkel som möjligt men samtidigt så effektiv
atl de betydande förmåner som utredningen avser föreslå inte ges åt fel person.
En sådan kontroll kan rimligen inle läggas på bankerna eller den myndighet som
administrerar sparandel. Med hänsyn till all vissa skatteförmåner föreslås
knytas lill sparandet förefaller en tillfredsställande lösning vara att lägga
kontrollen hos taxeringsmyndigheterna. Kontrollen bör ske i den formen att
vederbörande person under spararet haft bruttointäkter av någon av förvärvskällorna
tjänst, jordbruksfastighet eller rörelse. Dessa inkomster bör utgöra A-inkomst
av förvärvskällan enligt den definition som finns i 9 § 3 mom. lagen (1953:272)
om statlig inkomstskatt eller inkomst enligl lagen (1958:295) om sjömansskatt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>89</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>B
Sparandet skall vara individuellt och frivilligt och i princip ske genom
löneavdrag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Detta krav överensstämmer med vad som f. n. gäller
för lönsparandet och följer alltså en upparbetad rutin. Om det nya systemet kommer
att knytas till bankerna kan det ske genom att löntagaren ger arbetsgivaren
eller den bank som sköter löneutbetalningen fullmakt att dra av ett visst
belopp från lönen varje månad och sätta in beloppet på ett särskilt konto för
hans räkning. Det bör också kunna förekomma atl löntagaren eller
egenföretagaren enligt överenskommelse med bank eller sparkassa förbinder sig
att själv göra regelbundna insättningar på kontot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sparbeloppen
kan, om sparandet anknyts till banksystemet, sältas in på särskill konto hos
något av bankinslitulen, dvs. affärsbank, sparbank eller föreningsbank eller på
konto i KF:s eller HSB:s sparkassor. Ingen sparare får - liksom i del nuvarande
lönsparandet - inneha mer än ett sådant konto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>C
Sparandet skall vara regelbundet och vara maximerat till visst belopp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I det nuvarande lönsparandet är högsta åriiga
sparbelopp 6 000 kr., eller 500 kr. per månad. Den minsta månadsinsättningen är
75 kr. För det nya systemet synes det rimligt att välja ett månadsbelopp av
ungefär samma storleksordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har funnit att en lämplig avvägning för
det nya systemet bör vara mellan 100 och 400 kr. per månad, dvs. ett högsta
belopp av 4 800 kr. per år. Denna högsta gräns bör gälla för det nya systemet
som helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När det gäller kravet på regelbundet sparande bör
naturiiglvis principen vara att månadsinsällningarna sker kontinueriigt. Samma
princip gäller för det nuvarande lönsparandet där kontrollen handhas av
riksgäldskontoret. Av taxeringstekniska skäl måste dock strikta regler
upprätthållas i del nya systemet för att skatteförmånerna skall få åtnjutas.
Sålunda bör någon prövning av orsakerna till alt en månadsinsällning
underiålils inle göras. Med beaktande av olika orsaker lill underiåten
månadsinsällning, t. ex. sjukdom, semester m. m., föreslår utredningen att
minst 6 månadsinsäliningar om årel måste göras för att till kontot knutna
förmåner skall få åtnjutas. Kontrollen av att kontot uppfyller dessa krav läggs
på bankerna eller den myndighet som administrerar kontot. För bankernas del sker
detla lämpligen genom ett saidobesked som den skattskyldige skall bilägga sin
deklaration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har inhämtat alt del av
marknadsföringsskäl är önskvärt att ett lönsparande skall kunna påbörjas vid
vilken tidpunkt som helsl på året. Delta önskemål bör tillgodoses. Utredningen
föreslår därför att sparande, som påbörias på sådan tid på årel att villkoret
om sex månadsinsättningar ej uppfylls, i stället får inräknas i det sparande
som sker det därpå följande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>spararet.
Genom en sådan regel utesluts inie ell sparande som påbörjas i slutet av ett
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nuvarande lönsparkonto kan ej överflyttas mellan
banker under spararet vilket medför att personer som på grund av byte av arbete
eller flyttning till annan ort utan särskild åtgärd öppnar ett nytt konto löper
risk att bli diskvalificerade på grund härav, För del nya systemet bör, om
sparkonton i bank väljs, gälla att kontot kan överföras till annan bank och atl
tidigare insättningar blir giltiga även efler överföringen och redovisas på
saldobeske-del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>D
Skatteförmåner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En mälsätlning för det nya systemet är att ge så
fullgott inflationsskydd som möjligt. En naturiig möjlighet alt åstadkomma
detla är genom åigärder vid beskattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den enklaste åtgärden är alt göra räntan skattefri.
Därutöver bör sparandet berättiga till ett avdrag vid beskattningen. Detla
avdrag kan antingen fä göras som ett avdrag från inkomsten eller som ett avdrag
från skatten. De båda alternativen har olika inkomstfördelningseffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett avdrag från inkomsten medför att
höginkomsiiagaren genom skatteskalornas progressivitet får ett större avdrag i
kronor räknat än en låginkomsttagare. Vid avdrag direkt från skatten blir vid
samma sparbelopp avdraget i kronor räknat lika stort för låginkomsttagare som
höginkomsttagare. Det kan naturiiglvis hävdas all höginkomsttagare har större
möjligheter alt generera ett stort sparbelopp. Delta haremellertid motverkats
genom det föreslagna taket för sparandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har stannat för alt förorda ell avdrag
från skatten. Syftet med avdraget är att stimulera till ett långsiktigt
sparande. För all uppnä detta syfte bör den förmån skatteavdraget medför endast
få åtnjutas om sparmedlen bundits under viss tid. Tekniskt kan detta ske genom
alt skatteavdraget återförs vid förtida uttag. Med hänsyn lill de avsevärda
förmåner som sparformen avses medföra anser utredningen atl sparmedlen bör vara
bundna fem år efler spararet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hur stort detta avdrag skall vara aren
lämplighetsfråga. Man kan göra vissa överslagskalkyler för atl söka få någon
vägledning vilken procentsats för skalleavdraget som bör väljas. Om man väljer
20 96 skatteavdrag på sparat belopp kan detla omsättas i en 5-årsränia på 4,3
96 per år. Motsvarande siffror för 25 96 respektive 30 96 skatteavdrag är 5,5
96 och 6,7 96. Den genomsnittliga årliga förränlningen i det nuvarande
lönsparandet är totalt över hela sparperioden ca 11 96. Med tanke på det
strängare kravet på längre bindningslid för sparmedlen i den föreslagna
sparformen synes ell skalleavdrag på 20 96, vilket f. n. skulle ge en åriig
förräntning efter skatt över hela sparperioden på 12,8 96 vara väl avvägt.
Denna avvägning har också gjorts mot bakgrund av kravet på att sparsystemet
skall kunna ge spararen en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>positiv
realränta. Genom att systemet tillförsäkrar spararen en ränta som ligger ca 4
96 över den ränla som utgär på kapitalräkning med 12 månaders uppsägning (K
12-ränta) torde en viss positiv real avkastning i systemet vara säkerställd.
Dessa beräkningar har gjorts med utgångspunkt från att ränta på sparmedlen
utgår med högsta bankränia (K l2-ränla), f. n. 8,5 96, som vid sparbevisels
utfärdande görs fast för bevisets hela köplid. Räntan eriäggs av sparinstituten
eller av staten, om formen med slatssparande väljs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen föreslår därför att skatteavdrag skall
göras med 20 96 på sparat belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis föreslår alltså utredningen att
följande fömtsättningar skall gälla för lönsparandet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:-9.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Lönsparandet är öppet för löntagare och
egenföretagare. Fastighets- och kapitalinkomster är undantagna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:-9.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Högsta åriiga sparbelopp ulgör totalt 4 800 kr.,
eller 400 kr. per månad. Minsta månadsinsättning är 100 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:-9.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sparandel skall vara regelbundet i den meningen alt
minst 6 månads-insättningar om årel måste göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Avdrag på skatten sker med 20 96 av sparat belopp
per år inkl. ränta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Upplupen ränta på sparbeloppel är skattefri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kostnaderna för det allmänna beslår av del
skattebortfall som föranleds av avdraget från skall saml skattefrihet för
avkastningen på sparmedlen. Skatteavdraget ulgör för staten en kostnad av 2(X)
milj. kr. på ett sparat belopp av I miljard kr. Den åriiga kostnaden kan
således - bortsett från ränteförius-ler - över en 5-årsperiod beräknas till ca
40 milj. kr. per år på sparbeloppel 1 miljard kr. Kostnaderna för del allmänna
för skattefriheten i fråga om avkastningen på sparmedlen ligger däremot på
betydligt lägre nivå. Detla beror i första hand på att en del av avkastningen
kan förmodas ligga inom sparavdragel. Överslagsberäkningar lyder på atl den
totala åriiga kostnaden för del allmänna ligger i storieksordningen 50 milj.
kr. på ett sparbelopp av I miljard kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.2
Lönsparande i bank eller hos staten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tidigare har angivits alt gmnden för det nya
systemet utgörs av ell lönsparande i bank eller hos staten. I båda alternativen
är sparbeloppen fritt disponibla. Däremot stimuleras ett långsiktigt sparande
genom att skattekrediten i form av skatteavdraget efterges om medlen stått
inne 5 år efter spararet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
båda alternativen kan utformas på följande sätl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.2.1
Sparande i bank</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som gmnd för sparandet ligger en särskild anmälan
där spararen ger arbetsgivaren eller den löneutbetalande banken fullmakt all
från lönen föra över ett belopp mellan 100 och 400 kr. lill ett för ändamålet
särskilt upprättat konto i banken. Som alternativ lill direkta löneavdrag kan
man i anmälan förbinda sig att göra egna månatliga insättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid spararets utgång utfärdar banken ett sparbevis
motsvarande sparbeloppel inkl. under året upplupna räntor, avrundat neråt tUl
jämnt lOO-tal kronor. Överskjutande belopp, i praktiken högst 99 kr., förs över
lill följande års sparande eller kan lyftas av spararen. Sparbevisel, som skall
ställas lill viss man, är alltså inte ett marknadspapper. Avsikten är således
atl sparbevisen i princip inle skall kunna överiåtas eller pantsättas. Undantag
gäller naturiiglvis för förvärv genom arv, testamente eller bodelning. Av
sparbevisel, som skall lämnas till spararen med kopia, skall bl. a. framgå
under året sparat belopp jämte antal månadsinsättningar. Kopian skall medfölja
deklarationen som förutsättning för skalleavdrag. Sparbevisel kan lösas in lill
ett på sparbevisel angivet värde 5 år efter spararet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sparbevisel berättigar till ett skatteavdrag med 20
96 av det sparade beloppet inkl. ränta. Räntan är skattefri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sparbevisel kan lösas in när som helst före
5-årsperiodens utgång. Inlösenvillkoren konstrueras dock så all en långfristig
bindning premieras. Av det sparade beloppet ulgör alltså 20 96 en latent
skatteskuld till staten. Hela sparbeloppel inkl. upplupen ränta betalas
tillbaka efter 5 år. Skatteavdraget kan med andra ord ses som en form av
sparpremie. Till delta skall läggas den löpande räntan som är skattefri och som
läggs till kapitalet. Inlösenvärdel stiger alltså enligt en på förhand
fastställd skala. Vid förtida uttag "bestraffas" spararen genom alt
20 96 av sparbevisels värde, dvs. del sparade beloppet inkl. upplupen ränla,
återförs till staten. Av enkelhelsskäl bör ett inlösenvärde bestämmas för varje
månad under 5-årsperioden. 1 slutet av detta kapitel redovisas i tabell 6.1
sparbevisels konstruktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Återföringen till staten kan lämpligen arrangeras
så att sparinstituten mot redovisning av de förtidsinlösta sparbevisen
inbetalar det belopp, som skall återföras, till riksgäldskontoret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom att sparbevis utfärdas för varje års sparande
kan kontot användas för kontinuerligt lönsparande. Varje årsskifte töms kontot
genom att ett sparbevis utfärdas. I denna modell går sparmedlen in i
banksystemet och kan därigenom genom bankernas ökade kreditutrymme bidra till
en ökad kapitalbildning i förelagssektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.2.2
Sparande hos staten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Detla system är i princip uppbyggt på samma sätl
som sparande i bank. Skillnaden består i att arbetsgivaren eller spararen
levererar in sparbeloppel i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samband
med uppbörd av preliminärskallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid spararets utgång utfärdar staten ett sparbevis
på motsvarande sätt som vid sparande i bank. Inlösenvillkoren är exakt de
samma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även i denna modell kan ett ökat kreditulrymme
skapas för förelagssektorn genom atl en del av bankernas kreditverksamhet på
t. ex. bostadsobli-galionssidan överförs till staten. Detla kan
inslitutionaliseras genom atl de hos staten uppsamlade sparmedlen överförs till
en särskild fond som har till uppgift alt teckna bl. a. bostadsobligalioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Detta system med lönsparande hos staten föranleder
dock vissa tekniska problem. Sålunda medför systemet att arbetsgivaren
disponerar sparmedlen till uppbördsdagen för preliminärskatten utan någon
säkerhet för den anställde. Därjämte åtnjuter arbetsgivaren ränla på dessa
medel. En lösning på dessa problem vore alt staten betalar spararen ränta på
dessa medel från den dag avdrag sker på lönen samt all staten går i borgen för
dessa medel i händelse av arbetsgivarens konkurs eller underlåtenhet att betala
in sparmedlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vidare har staten inle någon organisation som är
uppbyggd för alt hantera ell sparande. Närmast lill hands skulle emellertid
vara atl söka samordna sparandel med skalteuppbörden pä del sätt som nyss
antytts. Vid de undersökningar som utredningen gjort i denna del har åtskilliga
praktiska svårigheter starkt betonats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Man har framhållit all en samordning av antytt slag
skulle innebära en del extra arbete för både arbetsgivare och myndigheter. Av
de senare kommer bl. a. länsstyrelser, taxeringsmyndigheter och lokala
skallemyndigheter all beröras. En viktig fråga rör den summariska
skatleredovisningen. De förenklingsvinster som denna innebär skulle lill slor
del gå föriorade om ett sparsystem infördes jämsides med källskatteuppbörden.
Bl. a. skulle särskilda register över sparare 1 läggas upp vid länsstyrelserna.
Arbetsgivarna skulle nödgas lämna en individuell redovisning i motsvarande
mån. Länsstyrelsernas dalaenheter skulle 11 ansvara för den vidare
rapporteringen till riksgäldskonlorel, vilket skulle medföra att särskilda
system måste utvecklas och skötas fortlöpande. Uppbördsenheterna skulle fl
vidkännas en arbetsökning sammanhängande med redovisning, kontroll m. m. av
sparmedlen. I denna del har man pekat på riskerna för förväxlingar och andra
felaktigheter i samband med inbetalningar av källskall och sparmedel från
arbetsgivarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.2.3
Uiredningens förord</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen vill till en början konstalera atl båda
alternativen lorde uppfylla målsättningarna om ett ökat hushållssparande och en
positiv realränta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Fördelarna med ett lönsparande i bank ligger främst
i alt bankerna har väl utvecklade rutiner för ett sådant sparande. Om ett
sådant sparande skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kunna
ske hos staten erfordras atl en särskild organisation byggs upp för detla
ändamål. Som tidigare redovisats kan detta knappast ske utan betydande
administrativa problem. Utredningen förordar därför ett lönsparande i bank.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.3
Lönsparande i aktiefonder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lönsparande i bank kan endasl delvis lösa
målsättningen om ökad kapitalbildning i våra förelag. Visseriigen får bankerna
genom lönsparandel ökade resurser att låna ul pengar lill näringslivet. Det
näringslivet f. n. mest lorde ha behov av är emellertid nytt riskvilligt
kapital. Om lönsparandel kan föras över till näringslivet i denna form skapas
förutsättningar för en ökning av kapitalbildningen i förelagen. Del är så
utredningen uppfattat den i direktiven angivna målsättningen om ökad
kapitalbildning i företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För atl uppfylla denna målsättning kan en påbyggnad
av sparandel i bank övervägas. Utredningen har därvid utgått från att alla
anställda, både inom den ofTenlliga och den privata sektorn, bereds möjlighet
att, om de så önskar, placera sina sparmedel i näringslivet som riskvilligt
kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En lämplig form synes bankemas aktiefonder erbjuda.
Som tidigare framhållits har så gott som samtliga banker i landet numera
inrättat aktiefonder. Dessa aktierfonder står också under Bankinspektionens
tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det kan därför finnas skäl atl erbjuda lönspararen
möjlighet alt placera sina sparmedel i aktiefonder som inrättas av bankema för
detla ändamål. Dessa aktiefonder bör vara speciella på det sättet att fonderna
företrädesvis skall placera sina tillgångar i nyemissioner av aktier eller av
konvertibla skuldebrev. Därigenom åstadkommes den önskvärda förstärkningen av
förelagens riskvilliga kapital utan alt någon direkt kursdrivande effekt skulle
uppstå på börsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lönsparande
i aktiefonder bör i detalj ske på följande sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lönspararen kommer överens med arbetsgivaren eller
den bank som sköter löneutbetalningen att dra ett visst belopp från lönen och
atl sätta in beloppet på ell akliesparkonio för hans räkning. Givetvis kan
lönspararen själv öppna ett aktiesparkonto hos valfri bank och själv ombesörja
insättningarna. Detta belopp omvandlas sedan omedelbart eller efter någon tid
till andelar i den speciella aktiesparfonden. Vid spararets utgång har således
lönspararen för sparbeloppel förvärvat ett anlal andelar i denna fond. Del
sparade beloppet inkl. eventuell ränla, för vilka andelar förvärvals,
berättigar sedan till skatteavdrag med 20 96. Det bör här observeras att det
spelar ingen roll om andelsvärdet ökal eller minskal under spararet.
Skatteavdragei skall beräknas på sparbeloppel inkl. eventuell ränta.
Fondbolaget skall förse lönspararen med nödvändiga uppgifter för att styrka
skatteavdraget. För att man skall undvika att andelarna används som
innehavarpapper, s. k. marknadspapper, bör fondbolaget föra register över
andelsägarnas innehav.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör kravet på ett långsiktigt sparande tillgodoses på i princip samma sätt som
i systemet med sparbevis. Detla innebär atl vid inlösen av andelar före
5-årsperiodens utgång skall fondbolaget återföra skatteavdraget och inbetala
återförda belopp til riksgäldskonlorel. Vidare kan inlösen endast ske av
andelar som representerar ett helt års sparande. Detta gäller även om sådana
andelar på grund av familjerättsligt flng övergått till annan än spararen. Om
sparandet under ett år representerar 10 andelar, måste således vid inlösen före
5-årsperiodens utgång alla 10 andelama inlösas. När 5-årsperioden passerats Hr
inlösen ske efter spararens fria val.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vinst vid inlösen av andelar beskattas efter
vanliga realisationsvinstskatteregler, dvs. vid innehav 2 år eller mer
deklareras normalt 40 96 av andelarnas värdeökning som realisationsvinst. Även
schablonregeln kan användas, dvs. 20 96 av andelarnas neltoförsäljningspris
kan, om del blir förmånligare, las upp som realisationsvinst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De tidigare redovisade gmndprinciperna om
deltagare, regelbundet sparande, maximibelopp m. m. gäller även för denna
sparform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>BeträfTande inrättandet av de speciella
aktiesparfonderna gäller följande. Bankemas fondbolag inrättar dessa fonder. 1 fondbestämmelserna
skall bl. a. ingå villkoret att fonden företrädesvis skall placera sina
tillgångar i nyemissioner av svenska aktier och konvertibla skuldebrev.
Utländska värdepapper flr således inle ingå. Vidare skall av fondbeslämmelserna
framgå inlösenvillkoren och de regler som gäller vid inlösen före
5-årsperiodens utgång. Dessutom skall föreskrivas alt fonden skall vara en s.
k. reinvesteringsfond, dvs. avkastningen på andelarna skall återinvesteras och
ge rätt lill nya andelar. Kostnaden för förvaltningen av aktiefonden och för
utgivande av andelar skall enligt aktiefondslagen framgå av fondbeslämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Efiersom avkastningen skall återinvesteras behöver
någon speciell regel om skattefrihet för utdelning från fonden inle införas. I
detta sammanhang behövs därför endast klargöras alt del skattemässiga
ingångsvärdet för andelarna utgör det sparade beloppet inkl. det belopp som
återinvesterats i nya andelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Fondbeslämmelserna för aktiesparfonderna skall,
liksom för alla andra aktiefonder, fastställas av Bankinspektionen vilken också
har tillsyn över den löpande verksamheten i dessa fonder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nu beskrivna sparsystemet kan belysas med ett exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En person sparar år 1 100 kr. per månad på ell
aktiesparkonto. Vid utgången av år I har han 12 andelar i fonden, motsvarande
del sparade beloppet om I 200 kr. Vid laxeringen år 2 får han ett avdrag från
skatten med 20 96 av 1 200 kr. = 240 kr. Den 30juni år 2 återinvesteras hans
avkastning på föregående års andelar, 50 kr, i nya andelar. Vid utgången av år 2
har han sparat ytteriigare I 200 kr., vilket ger honom ytteriigare 12 andelar.
Vid utgången av år 2 har han alltså sammanlagt 24,5 andelar i fonden. Vid
utgången av år 6 begär spararen inlösen av 12 andelar, hänförande sig till det
första spararet. Värdet per andel är nu 160 kr. Realisationsvinsten per andel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utgör
40 % av (160-100)= 24 kr. Vid utgången av år 7 begär han inlösen av resterande
12,5 andelar. För dessa har han ett ingångsvärde på 1 250 kr. (I 200 kr.
sparbelopp + 50 kr. återinvesterad avkastning).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen föreslår alltså ett system som innebär
valfrihet för lönspararen antingen att spara sina pengar i bank eller atl spara
sina pengar i den beskrivna aktiefonden, eller en kombination av båda
sparsystemen inom en total sparram av 4 800 kr. per år. Den avkastning som
återinvesteras i aktiefonden ligger - liksom ränta på lönsparkontomedel -
utanför denna ram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.4
Lönsparande i det egna företaget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har också övervägt frågan om
ytteriigare en påbyggnad till lönsparandet i bank, nämligen lönsparande i det
egna förelaget. Skälen för att öppna en sådan möjlighet skulle kunna uttryckas
på följande sätl. De anställda, som lönsparar, kan i stället för alt sätta in
pengarna på bank av solidaritet vilja låta pengarna gå till sill egel förelag.
Hur slorl detta intresse är är inle möjligt för utredningen alt bedöma. Säkeriigen
spelar här en mängd olika faktorer in. Inte heller del allmänna intresset för
ell sådant syslem kan utredningen avgöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen haremellertid övervägt hur ett sådant
syslem skulle kunna se ut mot bakgmnd av de tidigare presenterade modellerna.
En första fråga är vilka företag som skall omfattas av ett sådant system.
Förhållandena varierar nämligen högst avsevärt mellan olika förelagsformer. I
det mindre företaget, som oftast drivs som enskild firma eller handelsbolag, är
förutsättningarna för att administrera sparandet hell andra än de som
föreligger för de större förelagen som regelmässigt drivs i aktiebolagsform.
Därtill kommer alt sparandet i de mindre företagen skulle vara svårare all
övervaka från det allmännas sida. Av praktiska skäl måste därför lönsparande i
det egna förelaget begränsas lill förelag av viss storlek. Utredningen anser
att detta lönsparande bör begränsas lill aktiebolag och ekonomiska föreningar,
som har minst 25 anställda. Därigenom anknyts lill samma gräns som gäller i lagerf
(1976:351) om styrelserepresentalion för de anställda i aktiebolag och
ekonomiska föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En andra fråga är i vilken form de anställda skall
låna sitt företag sparade medel. För aktiebolags del kan detta lämpligen ske i
form av konvertibla skuldebrev, som efter 5 år kan konverteras till aktier.
Även detla sparande bör vara knutet lill spararen. Enligt 5 kap. 1 §
aktiebolagslagen (1975:1385) skall konvertibla skuldebrev ställas till
innehavaren eller till viss man eller order, dvs. skuldebrevet skall vara
löpande. Det bör därför införas en bestämmelse i aktiebolagslagen som ger
regeringen, eller myndighet som regeringen förordnar, räll att medge undantag
från beslämelserna i den angivna paragrafen, om denna sparform införs. För
anställda i ekonomiska föreningar skulle lånet kunna ske i form av vanliga
skuldebrev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl förenkla administrationen skulle ett sådant syslem kunna kopplas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
bankerna på följande sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Avsättningar under spararet sätts in på
lönsparkonlot i banken. Delta konto kan sedan användas när företaget utfärdar
konvertibla skuldebrev. Avskrift av skuldebrevet biläggs sedan deklarationen
för att styrka skatteavdraget. Utfallande ränta är skattefri. Även detta
sparande fömtsatts ligga inom ell högsta sparbelopp av 4 800 kr. per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Systemels funktionssätt kan belysas med hjälp av
ett exempel. En person sparar 2 000 kr. under ell år på sill lönsparkonto.
Mellan företagel och de anställda har träffats en överenskommelse alt de
anställda får rätt att delta i en teckning av konvertibla skuldebrev. Den
anställde tecknar skuldebrev för I 000 kr. Vid avlämnandet av deklarationen
bifogar han dels ett konlobesked från banken på sitt lönsparkonto, dels en
avskrift på skuldebrevet. Han erhåller ett skatteavdrag med dels 20 96 av de I
000 kr. som återstår på lönsparkonlot, dels 20 96 av skuldebrevels belopp, I
000 kr., tillhopa 400 kr. Del konvertibla skuldebrevet flr enligt sina villkor
inte inlösas eller bytas mot aklier förrän tidigast 5 år efler utfärdandet.
Utfallande ränta på skuldebrevet är skattefri liksom den överkurs på
skuldebrevet som kan bli följden om den underiiggande aktiens värde stigit
under tiden. Om han väljer att byta skuldebrevet mot aklier blir likaledes den
realisationsvinst som blir följden av utbytet skattefri. Det nu beskrivna
systemet gäller endast det sparande som sker under ett år. Detla innebär alt
spararen måste ha bundit sig för teckningen av skuldebrevet under spararet.
Efler spararets utgång förvandlas behållningen på sparkontot lill ett sparbevis
som utfärdas av banken. Vid inlösen av detta sparbevis i förtid sker återföring
till staten med 20 96 av sparbevisels värde. Då förelag inle varje år kan
tänkas ha behov av att utfärda konvertibla skuldebrev bör del öppnas en
möjlighet all omvandla ett sparbevis till ell konvertibelt skuldebrev utan
några skatteeffekter. Därför bör införas en regel av innebörd alt om ett
sparbevis utbytts mot ett konvertibelt skuldebrev, utfärdat på de villkor som
tidigare angivils, sker ingen återföring. Givetvis erhåller dock lönspararen
inget nytt skatteavdrag i sådana fall. Skulle sparbevisel inte helt kunna
utbytas mot ett konvertibelt skuldebrev i kronor räknat kan komplettering ske
med de medel som under året insatts på lönsparkonio. För delta belopp erhålls
skatteavdrag med 20 96.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om även denna modell genomförs kommer lönspararen
all ha tre möjligheter atl välja på, sparande i bank, sparande i aktiefond
eller sparande i del egna företaget. Utgångspunkten för de tre alternativen är
densamma, det skall vara fråga om ett regelbundet, långsiktigt lönsparande.
Totalramen för de tre alternativen är 4 8(X) kr. per år. Det är dock fullt
möjligt alt exempelvis spara 2 000 kr. på bank, 1 800 kr. i aktiefond och I 000
kr. i det egna förelaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har tidigare framhållit att ett
sparsystem bör vara så enkelt och lättförståeligt för spararen som möjligt. Ju
fler alternativ som införs desto svårare blir del för den enskilde atl
överblicka och välja mellan alternativen. När del gäller lönsparande i del egna
förelaget finns del en del skäl som lalar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>härför,
samhörigshetskänslan med det egna förelaget och den ökade insynen och
inflytandet genom ett eventuellt framtida aktieinnehav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Att satsa sparmedel i det egna företaget innebär
dock alllid ett större risktagande än om medlen placeras i en aktiefond med ell
spritt aktieinnehav. Delta gäller oavsett om placeringen sker i form av
konvertibla eller vanliga skuldebrev. Risktagandet kan naturiiglvis variera
från förelag lill förelag men kan inle elimineras med mindre än att garantier
mot föriuster lämnas i någon form av staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med hänsyn till vad nu anförts har utredningen inle
ansett sig kunna förorda ett system med lönsparande i det egna företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
6.1 Sparbevisets konstruktion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid inlösen 5 år efter utgången av spararet har
sparbevisel ett inlösenvärde av 150,35 % av del sparade beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid tidigare inlösen har sparbevisel det
inlösenvärde som nedan framgår. Vid beräkning av detta inlösenvärde har hänsyn
tagits tiU att återföring lill staten skall ske med 20 96 av sparbevisets
värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bankränta</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sparbevisets</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Återfört</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inlösen-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värde</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>belopp</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värde</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>%</span></i></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>%</span></i></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>%</span></i></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>%</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>An</span></b></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Januari</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0,70</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100,70</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20,15</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>80,55</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Februari</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1,40</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>101,40</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20,30</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>81,10</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mars</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2,10</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>102,10</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20,40</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>81,70</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>April</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2,85</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>102,85</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20,55</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>82,30</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Maj</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3,55</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>103,55</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20,70</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>82,85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Juni</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4,25</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>104,25</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20,85</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>83,40</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Juli</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4,95</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>104,95</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21,00</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>83,95</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Augusti</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5,65</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>105,65</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21,15</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>84,50</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>September</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6,35</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>106,35</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21,25</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>85,10</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Oktober</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7,10</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>107,10</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21,40</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>85,70</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>November</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7,80</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 7,80</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21,55</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>86,25</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>December</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8,50</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>108,50</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21,70</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>86,80</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:68.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>99</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:24.7pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Bankränia</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Sparbevisets</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Åierfört</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Inlösen-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>värde</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>belopp</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>värde</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>%</span></i></b></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>%</span></i></b></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>%</span></b></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>%</span></i></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Är 2</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Januari</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9,25</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>109,25</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21,85</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>87,40</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Februari</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,05</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>110,05</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22,00</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>88,05</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Mars</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,80</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>110,80</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22,15</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>88,65</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>April</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11,55</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>111,55</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22,30</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>89,25</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Maj</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12,35</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>112,35</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22,45</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>89,90</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Juni</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13,10</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>113,10</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22,60</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>90,50</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Juli</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13,90</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>113,90</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22,80</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>91,10</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Augusti</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14,65</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>114,65</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22,95</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>91,70</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>September</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15,40</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>115,40</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23,10</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>92,30</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Oktober</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16,15</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>116,15</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23,25</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>92,90</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>November</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16,95</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>116,95</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23,40</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>93,55</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:20.4pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>December</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17,70</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>117,70</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23,55</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>94,15</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:26.9pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Bankränta</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Sparbevisets</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Återfört</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Inlösen-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>värde</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>belopp</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>värde</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>%</span></b></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>%</span></b></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>%</span></i></b></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>%</span></i></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Är 3</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Januari</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18,55</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>118,55</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23,70</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>94,85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Februari</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19,40</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>119,40</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23,90</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>95,50</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Mars</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20,20</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>120,20</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24,05</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>96,15</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>April</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21,05</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>121,05</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24,20</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>96,85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Maj</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21,90</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>121,90</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24,40</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>97,50</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Juni</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22,75</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>122,75</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24,55</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>98,20</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Juli</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23,55</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>123,55</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24,70</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>98,85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Augusti</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24,40</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>124,40</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24,90</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>99,50</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>September</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25,25</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>125,25</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25,05</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100,20</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Oktober</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>26,05</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>126,05</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25,20</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100,85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Novemtjer</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>26,90</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>126,90</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25,40</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>101,50</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:19.7pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>December</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27,75</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>127,75</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25,55</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>102,20</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:28.3pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:28.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:28.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Bankränta</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:28.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Sparbevisets</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:28.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Återfört</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:28.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Inlösen-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>värde</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>belopp</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>värde</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>%</span></b></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>%</span></b></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>%</span></i></b></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>%</span></i></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ar 4</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Januari</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28,65</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>128,65</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25,75</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>102,90</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Februari</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>29,55</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>129,55</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25,90</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>103,65</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Mars</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30,45</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>130,45</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>26,10</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>104,35</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>April</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>31,35</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>131,35</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>26,25</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>105,10</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Maj</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>32,25</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>132,25</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>26,45</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>105,80</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Juni</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>33,15</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>133,15</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>26,65</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>106,50</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Juli</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>34,05</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>134,05</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>26,80</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>107,25</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Augusti</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>34,95</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>134,95</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27,00</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>107,95</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>September</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>35,85</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>135,85</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27,15</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>108,70</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Oktober</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>36,80</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>136,80</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27,35</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>109,45</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>November</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>37,70</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>137,70</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27,55</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>110,15</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.6pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>December</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>38,60</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>138,60</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27,70</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>110,90</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:24.25pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Bankränta</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Sparbevisets</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Äterfört</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Inlösen-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>värde</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>belopp</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>värde</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>%</span></i></b></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>%</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>%</span></i></b></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>%</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Ar 5</span></b></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Januari</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>39,55</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>139,55</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11,<)Q</span></i></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>111,65</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Februari</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40,55</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>140,55</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28,10</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>112,45</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Mars</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>41,55</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>141,55</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28,30</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>113,25</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>April</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>42,50</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>142,50</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28,50</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>114,00</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Maj</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43,50</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>143,50</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28,70</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>114,80</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Juni</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>44,45</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>144,45</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28,90</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>115,55</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Juli</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>45,45</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>145,45</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>29,10</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>116,35</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Augusti</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>46,45</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>146,45</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>29,30</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>117,15</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>September</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>47,40</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>147,40</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>29,50</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>117,90</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Oktober</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>48,40</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>148,40</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>29,70</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>118,70</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>November</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>49,40</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>149,40</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>29,90</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>119,50</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>December</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50,35</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>150,35</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30,05</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>120,30</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Kommentarer till lagförslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De föreslagna bestämmelserna om skattelättnaderna
har tagils in i en särskild lag. Skattelättnaderna beslår av rätlen lill
skallereduktion och skattefrihet för avkastning på sparmedel. En del av de nya
bestämmelserna är visseriigen av sådan natur att de i stället skulle kunna
sättas in direkt i de centrala skatteförfaliningarna. Utredningen har
emellertid ansett atl detta skulle göra sparsystemet svåröverskådligare. Av
enkelhetsskäl bör alltså de nya reglerna återfinnas i en enda författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den förslagna lagen om skattelättnader för vissa
sparformer innehåller de gmndläggande bestämmelserna. 1 fråga om det föreslagna
sparandel via aktiesparkonlon och aktiesparfonder behövs som redan påpekats i
den allmänna motiveringen en del ytteriigare föreskrifter. Dessa är emellertid
av sådan natur all de hör hemma i de fondbestämmelser för dessa fonder som
skall fastställas av Bankinspektionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I lagrummet anges den personkrets som kan medges
skattelättnader. De förutsättningar som här anges är sådana som del flr åvila taxeringsmyndigheterna
att kontrollera. En erinran om detta har gjorts i 68 § taxeringslagen
(1956:623). Om någon lönsparat på det sätt som anges i 2 § i förslaget men inte
uppfyller de krav som uppställs i I § så skall givetvis skattereduktion eller
skattefrihet för ränta inte komma i fråga. En skattskyldig som i sådant fall
inte uppgett ränta på sparmedel riskerar ansvar enligl de regler som gäller för
orikliga uppgifter m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även ombordanställda omfattas av det föreslagna
sparsystemet och utredningen föreslår alt en möjlighet ges till jämkning av
sjömansskatt. En</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bestämmelse
härom har tagits in i 12 § lagen (1958:295) om sjömansskatt. Detta innebär att
t. ex. en dansk sjöman som är anställd på ett svenskt fartyg och eriägger
svensk sjömansskatt kan få jämkning om han sparar i svensk bank eller
motsvarande. Utredningen har inte ansett det motiverat atl beakta sparande i
utländska inrättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kravet på insättningar under minst sex månader
haren nackdel. Ett sådant krav medför att den som mot årets slut vill delta i
sparandel utesluts från skattelättnader. Delta motverkar lagstiftningens
syften. I lagrummets andra stycke har därför en specialregel tagits in i fråga
om kravet på periodicitet. Härigenom blir det möjligt att under årets slut gå
med i sparandet och fl skattelättnad. Om en person börjar spara mellan 100 och
400 kronor i månaden i oktober år I flr dessa sparmedel beaktas tillsammans med
del sparande som sker del därpå följande år 2. Givetvis måste sparandet år 2
uppfylla de förutsättningar som följer av huvudregeln. År 2 måste alltså minst
sex insättningar inom beloppsramama 100 och 400 kr. ha sketl. Vid laxeringen år
3, som avser inkomster under år 2, beräknas då skattereduktion på sparandet
under åren I och 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det högsta belopp för skattereduktion som nämns i
första slycket, 4 800 kr., kan alltså i anslutning till ett påbörjat sparande,
i verkligheten bli högre. Det maximala underiaget för skattereduktion blir då 6
800 kr., vilket motsvarar fem insättningar under år I och tolv insättningar
under år 2, var och en på 400 kr. Härtill kommer att skattereduktion beräknas
även för räntan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det tredje slyckel har intagits en hänvisning till vissa bestämmelser i
uppbördslagen (1953:272), UL. Även den nu föreslagna skallereduktionen bör
följa samma regler som de redan gällande i fråga om avräkningsbarhet m. m. Till
skillnad från de redan gällande kan emellertid den nya formen av
skattereduktion inle automatiskt beaktas vid fastställande av preliminär
A-skatt. En sparare är här hänvisad till alt begära särskild jämkning om han så
önskar. Det bör i detta sammanhang erinras om all taxeringsnämnd skall pröva
förutsättningarna för den föreslagna skattereduktionen. Lokal skattemyndighet
får sedan sköta själva skallereduktionen. En följdändring har också fått göras
i 4§ lagen (1970:176) om begränsning av skatt i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det bör här påpekas alt utredningen inte förslagit
något särskill namn på den nya typen av skaltereduktion. Anledningen till alt
termen skattereduktion begagnats är att denna form av skattelättnad är väl
känd. Emellertid finns uttrycket skattereduktion respektive särskild
skattereduktion redan i UL varför ett annat ullryck bör väljas om
utredningsförslaget godtas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ränta på medel som innestår på lönsparkonto skall
vara skattefri. Härmed avses alltså både den ränta som utgår på insättningar
under spararet och den ränla som utgår på medlen följande år. En given
förutsättning är atl lönsparandet skett på sådant sätt atl skattereduktion kan
komma i fråga. Om t. ex. bara fem insättningar gjons skall räntan behandlas
enligl de regler som gäller för andra kapitalinkomster. Detsamma blir fallel om
uttag skett från kontot. Om en person har sparat 400 kr. varje månad under årel
och sedan i december tar ul 4 200 kr. skall bara den ränta som belöper på
återstående 600 kr. vara skattefri. I ett sådant fall flr den totala räntan
fördelas proportionellt mellan respektive belopp. Del bör i delta sammanhang
nämnas att nyss nämnda 600 kr. är del lägsta belopp som berättigar lill
skaltereduktion (6x 100 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som påpekats i kommentaren till 2 § föreslås en
specialregel för de som börjar lönspara under den senare delen av ett år.
Sådana sparmedel skulle under vissa förutsättnngar få öka underiaget för
skattereduktion för det påföljande året. En förutsättning är att sparandet
detta följande år uppfyller de allmänna kraven enligl huvudregeln i 2 § första
stycket. Utredningen har stannat för att inte föreskriva skallefrihet för ränta
på dessa medel såvitt avser lid under det första året. Skälet härtill är alt
man i annat fall skulle vara tvungen att inför specialregler för de fall ett
icke skattereduktionsgmndande sparande sker del följande året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De föreslagna aktiesparkoniona är närmast att se
som uppsamlingskonton för medel som skall användas för fondändamål.
Avkastningen på fondandelarna skall alltså användas för inköp av nya andelar.
Skattefriheten i denna del har därför utformats som en rätt till förhöjda
ingångsvärden på fondandelarna. Förhöjda ingångsvärden skall naturiiglvis bara
komma i fråga i de fall sparandet sketl på sådant sätt som angetts i 2 §. Detta
har redan belysts i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den som vill spara kan gör delta genom insättningar
på både särskill lönsparkonio och akliesparkonio. Humvida skattereduktion och
andra skatteförmåner skall medges Hr avgöras enligl de tidigare beskrivna
reglerna. Intel hindrar att t. ex. fyra insättningar gjorts under första
halvåret på ett lönsparkonio och två därefter på akliesparkonio, var och en på
belopp mellan 100 och 400 kr. Den övre gränsen på 4 800 kr. för skattereduktion
gäller även i detta fall.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:43.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För atl de föreslagna lättnaderna inte skall
missbmkas och likaså för att så långt möjligt förenkla laxeringsarbelet måste
en lillfredsställande utredning om sparandet bifogas deklarationen. Delta sker
enklast genom att berörda kreditinrättningar och fondbolag utfärdar intyg som
anger hur sparandel sketl, räntans sioriek, i vad mån den är skattefri osv. Den
närmare utformningen av dessa intyg bör lämpligen ske i samarbete mellan
riksskatteverket samt kreditinrättningarna och fondbolagen. Med hänsyn lill de
gemensamma intressen som här finns har vi inte ansett särskilda detaljföreskrifter
behövliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För atl underiätta införandet av det nya systemet
föreslås en särskild övergångsregel. Avsikten är att ett lönsparande skall
kunna börja redan under slutet av 1978.1 dessa fall bör kravet på sex
insättningar mildras till tre. Enligt denna övergångsregel kan alltså redan tre
insättningar, var och en på minst 100 kr. under 1978 berättiga till
skallereduktion och skattefrihet för ränta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övriga
fiågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har som redan påpekats lagt fram
lagförslag om grunderna för de nya sparformerna. Den praktiska hanteringen av
systemet bör enligt utredningen ske i de former som gäller för det nuvarande
lönsparandet. Det blir alltså en uppgift i första hand för riksgäldskonlorel
all kontrollera att reglerna för de föreslagna sparformerna efterievs, att de
medverkande sparinstitulens marknadsföringsinsatser samordnas samt atl systemet
i övrigl administreras på lämpligt sätl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:90.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:232.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>1 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.1 Bankinspektionen:
Del totala finansiella sparandet i landet har under<br>
senare år visat en negativ utveckling. Detla har varit särskilt märkbart inom<br>
företagssektorn men även inom andra områden av samhällsekonomin.<br>
Utredningen konstaterar mot bakgrund härav atl en stimulans av del svenska<br>
näringslivet är nödvändig och att detta kräver alt tillförseln av riskvilligt
eget<br>
kapital till näringslivet ökar. Ett ökat sparande behövs därför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankinspektionen
delar uiredningens uppfattning att ett medel alt komma till rätta med bristen
på sparandet i landet är att förbätlra lönsparandet. Huruvida möjligheter kunde
finnas att - som ett alternativ till det föreslagna nya sparandet, som i viss
mån kommerati innebära en direkt konkurrens till det nuvarande lönsparandet - komplettera
detla med nya regler undandrar sig inspektionens bedömande. Under alla
förhållanden bör lönsparandel även i fortsättningen ske via bank. I likhet med
utredningen anser inspektionen att sparande hos staten, t. ex. genom samordning
av sparandet med skatteuppbörden, skulle möta åtskilliga praktiska
svårigheter. Inspektionen anser därför en sådan sparform vara mindre lämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Inle heller anser inspektionen all lönsparande i
det egna företaget är en lämplig lösning. Bortsett från vissa problem atl övervaka
att sparande i företagel verkligen äger rum - vilket är särskill aktuellt
beträffande små företag - är en sådan sparandeform behäftad med risker för de
lönsparande anställda. Tryggheten i sparandet kan i dessa fall inte alltid
upprätthållas vilket inspektionen betraktar som en betydande brist i en
eventuell sädan sparandeform. Utredningen har inle heller ansett sig kunna
förorda ett sådant lönsparandesystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kommerskollegium: Från de synpunkter kollegiet har
att beakta har kollegiet inte något att erinra mot att förslaget läggs till
grund för lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen I Stockholms län: Länsstyrelsen vill
understryka viklen av att sparandet ökar. Detta är nödvändigt för att återvinna
balansen i samhällsekonomin. En avgörande förutsättning fören sådan utveckling
är all det svenska näringslivet Hr möjlighet till en långsiktig
kapaciteisutbyggnad och förnyelse av produktionsapparaten. Den intemationella
konkurrenskraften kan då stärkas. Rent allmänt är därför länsstyrelsen positiv
lill åtgärder som ger större utrymme för realkapitalbildning. Hushållssparandel
är här en viktig komponent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
stimulanser som ges bör givelvis i första hand vara så utformade alt de leder
till ett nysparande och inle bara till en kapitalomflyttning. Utredningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>menar
att denna effekt skall kunna nås genom kopplingen lill A-inkomster. En annan
viktig förutsättning för att sparandet skall ge önskat resultat är att de
sparformer som erbjuds inte är alllför krångliga. För spararnas del är det
väsentligt att villkoren för sparandet är enkla och att sparandet koncentreras
till så få sparformer som möjligt. Skall myndigheterna kopplas in är det
viktigt att handläggningen av sparandet göres så enkel som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De sparformer med särskilda sparstimulanser vi nu
har- nya lönsparandel<br>
resp. sparobligationer- kan i relativt stor utsträckning sägas uppfylla kravet<br>
på enkelhet. 1 vart fall gäller detla myndigheternas-och länsstyrelsen tänker<br>
då främst på skattemyndigheterna - befattning med sparandet. De spar<br>
former utredningen föreslår är onekligen något mera komplicerade i sin<br>
uppläggning. De bygger på ett relativt omfattande engagemang frän skatte<br>
myndigheternas sida. För spararnas del blir det bl. a. fråga om ytteriigare ett<br>
moment när skatten skall räknas ut. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även om det således, främst från
laxeringsadminislrativa utgångspunkter,<br>
kan riktas kritik mot den tekniska konstruktionen vill länsstyrelsen ändå inle<br>
ställa sig hell avvisande lill förslaget. Vid en avvägning mellan olika
intressen<br>
väger, enligt länsstyrelsens mening, behovet av ett ökat sparande tungt. Från<br>
skattemyndigheternas sida måste man då, i vart fall under ett övergängs-<br>
skede, vara beredd alt ta på sig en del av det administrativa bestyret. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis vill länsstyrelsen förorda alt
man i första hand överväger alt förbätlra det nya lönsparandet. Endast om det
efler en mera grundlig utredning visar sig vara praktiskt hanlerbart bör de av
utredningen föreslagna metoderna komma i fråga. Länsstyrelsen vill
avslutningsvis peka på atl den allra enklaste metoden vore att staten tillför
kvalificerade sparkonton skattefria sparpremier. Reellt sett skulle man då
troligen nå ungefär samma effekt som i de övriga systemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands län delar
utredningens bedömning, när denna inte har ansett sig kunna förorda alt
anställda lönsparar i det egna förelaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Z,(7/7S5r>'/É'/5fn//ra/mfl//Ä/7.-Inledningsvis
vill länsstyrelsen konstatera det positiva i atl utredningen under en så kort
lid som den haft till förfogande har lyckats komma fram lill föreliggande
förslag. Länsstyrelsen finner också alt utredningen på ett rörljänstfulll sätt
klart har uttryckt det förhållande som råder mellan sparandel och en positiv
utveckling av samhällsekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen anser att realkapitaluppbyggnaden
inom näringslivet måste ges högsta prioritet. En offensiv satsning på industrin
som leder till ökad produktionsvolym är ett nödvändigt led då det gäller alt
återställa den ekonomiska balansen med omvärlden. Samtidigt måste -enligt
länsstyrelsens mening - den offentliga sektorn genom satsningar på en utbyggd
infrastruktur, en ökning av bostadsbyggandet m.m., samverka med de expansiva
tendenserna i ekonomin. Endast en expansiv ekonomi kan trygga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samhällels
angelägna satsningar på barn- och åldringsvård, arbetsmarknads-och
regionalpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen finner det odiskutabelt alt ett ökat
sparande är nödvändigt<br>
för att på sikt eliminera underskottet i bytesbalansen och för atl trygga<br>
finansieringen av förelagens kapitalbildning helst i form av riskvilligt
kapital.<br>
Behovet av ett ökat sparande måste i stor usträckning täckas genom en<br>
slimulering av hushållssparandet. Strävanden att höja det totala nysparandet<br>
i ekonomin bör därför i hög grad inriktas på åtgärder för att ge incitament
till<br>
ett ökat sparande hos den enskilde. Delta rimmar också med den enskildes<br>
starka intresse alt i inflationsutvecklingen bevara realvärdet av sitt ackumu<br>
lerade sparkapital. </span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
vill framhålla att kunskaperna om hur skatteregler, ålderssammansättning och
familjestoriek, inkomstfördelning och penningfluktua-tioner påverkar den
långsiktiga sparbenägenhelen är relativt ofullständiga. Beträffande formerna
för ett ökat hushållssparande vill länsstyrelsen därför påpeka det värdefulla i
att flera olika typer av lönsparande utvecklas som tar hänsyn till olika
intressen bland hushållen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sparande i bank samt sparande i aktiefonder gynnas
med nuvarande skatteregler endast på så sätt att den skaltskyldige vid
inkomsttaxeringen i förvärvskällan kapital medges ell extra sparavdrag med 800
alternativt 1 600 kr. beroende på den skattskyldiges civilstånd. Denna enda
åtgärd att skattevägen stimulera sparandet torde numera inte vara tillräcklig.
Detla i synnerhet med hänsyn till att kapitalinkomster beskattas som s. k.
B-inkomster, vilket medför atl inkomsten för gifta skattskyldiga sambeskattas
och därigenom utsätts fören högst ogynnsam marginalskatteerfekt. Om den
skaltskyldige dessutom har sådana tillgångar alt förmögenhetsbeskattning kommer
i fråga torde det reella utbytet av ett sparande bli mycket ringa. Del måste
ocksä framhållas att sparkapilaleis realvärde ständigt försämras av den pågående
inflationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett inflationsskyddat sparande har länge efleriysls
från olika lönlagargmp-per. Länsstyrelsen finner sålunda utredningens förslag i
högsta grad angeläget som komplement till nuvarande skatteregler för att över
huvud taget ge sparandet ett gynnsammare läge. Behovet av ett sådant komplement
torde för den enskilde framstå än starkare sedan möjligheten till
kapitalbildning genom köp av pensionsförsäkringar nedskuriis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget synes länsstyrelsen vara väl avvägt och
torde utan komplika<br>
tioner kunna inlemmas i den nu gällande svenska skattelagstiftningen.<br>
Länsstyrelsen finner dock redan att kompletteringar och klargöranden bör<br>
göras innan propositionen framlägges i riksdagen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfallande
bedömning. Länsstyrelsen bedömer att den föreslagna sparformen har möjlighet
att nå en stor anslutning bland löntagarna. Länsstyrelsen vill dock fästa
uppmärksamheten på alt den föreslagna nya lönsparformen kan komma att ersätta
andra sparformer i högre utsträckning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>än
att bidra till ett nysparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utformningen av skattesubventionen dvs. att
avdraget görs från skattebeloppet är från inkomstfördelningssynpunkt att
föredra framför ett avdrag direkt på inkomsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen anger överslagsmässigt alt vid
sparbelopp på en miljard kronor kommer staten att gå miste om ca 50 milj. kr. i
minskade skatteinkomster. Utöver detta räkneexempel har utredningen ej berört
den möjliga omfattningen av det föreslagna lönsparandet. Länsstyrelsen vill
därför konstatera att även om den nya lönsparformen når stor anslutning bland
löntagarna kommer ökningen av krediltillgångarna atl bli av relativt liten
betydelse i förhållande till det kapitalbehov som föreligger för kommande års
investeringar. Länsstyrelsen finner det lämpligt att det frivilliga sparandel i
första hand uppmuntras men vill om detta på sikt är otillräckligt understryka
vikten av att frågan om ett tvångsmässigl lönsparande skyndsamt och allsidigt
utreds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den ökade tillgången på sparkapital inom bankema skall
enligt utredningens mening bidra till en ökad kapitalbildning inom
företagssektorn. Länsstyrelsen vill här framhålla att den brist på riskvilligt
kapital som föreligger inom företagssektorn inte kan läckas genom tids- och
räniemässigt obundna lån från bankinstituten. Bankernas möjlighet alt lämna
bundna lån måste ökas. En tänkbar lösning för att göra hushållens sparkapital
mer riskvilligt är atl staten lämnar lånegarantier i ökad uisträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
ökat lönsparande borde dessutom även kunna bilda utgångspunkt för ett på sikt
ökat obligations- och aktieinnehav bland hushållen. Del är därför motiverat atl
bygga på utredningens förslag med ett alternativ som medför en direkt
kanalisering av hushållssparandel lill den långa kapitalmarknaden med
inriktning på näringslivets långfristiga finansiering. Länsstyrelsen vill
föreslå alt vid beredningen av utredningens förslag överväges alt också införa
"lönsparobligationslån" baserade på ett månatligt löneavdrag och med
en lämpligt avpassad skattefrihet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Slutligen vill länsstyrelsen framhålla att om ett
nytt lönsparande kan<br>
åstadkomma ett större utrymme på kreditmarknaden för industrins investe<br>
ringar måste kreditinstituten i ökad utsträckning ta sin del av ansvaret för
att<br>
uppnå en balanserad regional utveckling. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.6
Länsstyrelsen I Jämtlands län: Länsstyrelsen avstyrker utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Därest regeringen ändock anser sig böra lägga
förslaget lill grund för lagstiftning ansluter sig länsstyrelsen till vad
reservanterna i sitt yttrande anfört i fråga om den tekniska utformningen och
kontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservanterna
inom länsstyrelsen (Pettersson, Karisson, Wikberg, Cars och Jönsson) anser att
länsstyrelsens yttrande över betänkandet "Ökat lönsparande" i
stället borde ha utformats på följande sätl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen delar utredningens uppfattning att en
reell ökning av hushållssparandet är nödvändig och att ett erforderiigt
inflationsskyddat sådant sparande bäst åsladkommes genom lättnader i
beskattningen. Den nu föreslagna sparformen medför visseriigen att alla de som
inte själva kan deltaga genom att de inle kan åstadkomma ett sparande, i alla
fall via sina skattsedlar får vara med och betala deltagarnas i lönsparandet
skatteförmån. Detta skulle möjligen kunna leda till att förslaget inte ger
åsyftat resultat. Liknande situation föreligger emellertid i ett flertal andra
sammanhang bl. a. i det 1972 införda nya lönsparandet och måste då liksom nu
godtagas för att över huvud åstadkomma ett önskvärt resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sparandet
bör också ges en sådan utformning att del direkt stimulerar kapitalbildningen i
företagssektorn, vilket föreslagils ske antingen genom ett sparande på särskill
konto i bank eller genom direkt dellagande i aktiefond anknuten till banks
fondbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
övre gränsen för sparbelopp har angivits till 4 800 kr., vilket för en
"låginkomsttagare" kan framstå såsom alltför högt och därigenom kunna
anses otillböriigt gynna "höginkomsttagare". Beloppet bör dock ses
mot bakgrunden av atl högsta sparbelopp i del s. k. nya lönsparandet vilket
infördes 1972 med höjning från 1977, uppgår lill 6 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan naturiiglvis ifrågasätta om den nu föreslagna formen av lönsparande
verkligen kommer atl medföra ett ökat nysparande. För atl åstadkomma detta hade
säkeriigen lagreglerna blivit synnerligen komplicerade och i vart fall hade
kontrollen, vilken då antagligen lagts pä taxeringsmyndigheten, blivit nästan
omöjlig eller i vart fall så arbelskrävande alt den inte gått atl genomföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
har intet att erinra mot den tekniska lösning som utred<br>
ningen framlagt. Länsstyrelsen anser dock all man i utredningen bort<br>
undersöka möjligheten av att lägga hela kontrollen av rätten till avdrag pä<br>
skatten via dator genom alt låta bankens databand med lönsparkonton<br>
datamässigt bearbetas mot skattebanden. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.7
FuUmäktige I Sveriges riksbank: Tanken att genom skattelättnader stimulera lill
ett ökat enskilt sparande är, såsom framgår av den i betänkandet lämnade
redogörelsen för tidigare införda statliga sparstimulanser, ingalunda ny utan
har redan praktiserats företl anlal olika sparformer. Vilken den reella
effekten av de hittills vidtagna åtgärderna varit, är självfallet omöjligt att
avgöra, eftersom man måste räkna med att i vart fall en betydande del av det
sparande, som skett inom ramen förde premierade sparformerna, i realiteten
endast inneburit en omplacering av redan verkställt sparande eller skulle ha
kommit lill stånd även utan de av staten lämnade ränte- eller skattefavörerna.
Under alla förhållanden kan det emellertid konstateras all det sparande som
redovisats inom dessa sparformer, endasl utgjort en tämligen ringa del av det
totala äriiga hushållssparandet. Angelägenheten av atl även i fortsättningen
uppehålla och om möjligt öka</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hushållssparandet
är emellertid så stor, att det enligt fullmäktiges mening är väl motiverat att
man söker finna former för den statliga sparslimulansen, som i högre grad än de
hittillsvarande kan förväntas leda därtill. Ur denna synpunkt är det värdefullt
alt frågan om åtgärder för att främja ett ökat lönsparande nu utretts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det förslag, som lönsparutredningen framlagt,
innebär i två avseenden viktiga principiella nyheter i förhållande till den
hittillsvarande utformningen av stödet ät lönsparandet. I överensstämmelse med
de direktiv, efter vilka utredningen arbetat, föreslår utredningen nämligen
dels all sparsyslemel i princip skall ha karaktären av långsiktigt sparande och
kunna kanaliseras till näringslivet som riskvilligt kapital genom placering i
aktiefonder, dels att den statliga stimulansen skall vara så stor alt den -
tillsammans med den direkta avkastningen - skall öppna en möjlighet för
småspararen-ait kunna spara till en realränta som i varje fall inte är negativ.
Fullmäktige vill i det följande i huvudsak uppehålla sig vid dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lönsparandets
kanalisering och kreditmarknadens siruklur</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har inte systematiskt tagit upp
problemet om hur placeringen av de genom lönsparandel hopsamlade medlen
påverkar kreditmarknadens siruklur och funktionssätt. En förklaring härtill
lorde vara att utredningen inte kunnat ta hänsyn till
kapitalmarknadsutredningens resultat. Dessa frågor är emellertid av stor
betydelse för lönsparandels utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med undantag av sparande i aktiefonder, till vilket
fullmäktige återkommer, innebär förslaget att medlen skall placeras i bank.
Skälet härför framgår då utredningen diskuterar alternativen sparande hos
staten och sparande i bank. Sparande hos staten innebär i detta sammanhang att
inbetalningarna anknyts till skatteuppbörden. Att utredningen, med hänsyn till
bankväsendets väl utvecklade rutiner, förordar lönsparande i bank, är
naturiigt. Vad saken här gäller är emellertid inle den tekniska hanteringen av
systemet ulan placeringen av medlen och all bankerna handhar förvaltningen
betyder givetvis inle att dessa måste placeras som inlåning i bank. En bank kan
inte gärna undandra sig från alt delta i systemet även om medlen placeras pä
annat sätt än som inlåning i banken och några tvingande regler lorde inte
behöva införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om man vill skapa en väl fungerande kapitalmarknad
synes en placering av långfristigt sparande i bank inte vara den bästa
lösningen. Det finansiella hushållssparandel placeras visserligen f. n. till
helt övervägande del i bank. Den efterfrågan på finansiering, vars
tillgodoseende reser problem, gäller emellertid främst de långfristiga
krediterna lill staten, kommunerna, bostadssektorn och industrin och för
industrin dessutom tillförseln av riskkapital. Tillgången av medel på
kapitalmarknaden för atl tillgodose dessa behov har länge varit
otillfredsställande, och detla undersirykes nu ytterligare genom stagnationen i
allmänna pensionsfondens placeringskapacitet. Redan nu har bankerna, under
press från myndigheterna, fltt ta ansvaret för en slor del av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
långfristiga bostadsfinansieringen. I del framtidsperspektiv som
kapital-marknadsulredningen tecknar kommer bankerna att stä för en allt större
del av köpen av långfristiga obligationer. En fortsatt utveckling i denna
riktning innebär en alltmera genomgripande förändring i bankernas karaktär och
funktioner. Den reser stora problem för kreditpolitiken och för kreditmarknadens
effektiva funktion och lorde inge betänkligheter även från bankernas synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Räntepolitiken
kan användas föratt motverka denna utveckling genom att obligationer göres till
ett ur avkastningssynpunkt mera attraktivt placerings-alternativ. Men det
förefaller också rimligt atl ett sparsystem av lönsparandets typ,som byggs upp
genom av staten införda skatteförmåner, konstrueras så att del bidrager lill
att öka utbudet på kapitalmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Fullmäktige vill därför peka på ett
placeringsalternativ som ger ökade möjligheter att tillgodose detta syfte.
Utgångspunkten är ett element i utredningens förslag, nämligen den möjlighet
som öppnas alt placera lönsparandemedel i särskilda aktiefonder. I analogi
härmed bör lönsparande även kunna placeras i obligationsfonder. Tekniken är
redan utformad i utredningens förslag beträffande aktiefonderna. En ändå
enklare lösning kan vara att samma fonder får användas för placering i aktier
och obligationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
placering i obligationer skulle komma till stånd i någon större omfattning
uppkommer frågan huruvida dessa placeringar skall kunna underkastas sådana
placeringskrav avseende stats- och bostadsobligationer som kan införas för
allmänna pensionsfonden och försäkringsbolagen och som beträffande dessa f n.
tillämpas genom rekommendationer från riksbankens sida. Därest
obligationsfonderna skulle komma all stå för en betydande del av marknadens
obligationsförvärv skulle del kunna förefalla obilligt om de hade möjlighet alt
enbart specialisera sig på industriobligationer medan
försäkringsinstitutionerna fick en alll större andel prioriterade obligationer
med lägre förräntning. Riskema fören snedvridning av detla slag torde
emellertid vara ganska små och fullmäktige vill därför föreslå atl placeringsregeln
för fonderna nu utformas så att medlen, utöver de place-ringsobjeki som
utredningen angivit, skall kunna placeras i obligationer och föriagsbevis som
utbjudits av svensk bank.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Siorleken
av sparsUmulansen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beträffande denna fråga vill fullmäktige inledningsvis
framhålla att effekten på sparandels avkastning av inflation i kombination med
höga marginalskatter och en nominalislisk beskattning av räntor ulgör ett
allvarligt samhällsekonomiskt problem. Kapitalmarknadsuiredningen har påvisat
den skattemässiga diskrimineringen av banksparandet och akiiesparandet jämfört
med placeringar i andra tillgångar. Föratt upprätthålla ett oförändrat
realvärde på banktillgodohavande krävs även för löntagare i normala
inkomstlägen orimligt höga räntor före skatt. Fullmäktige finner det därför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>viktigt
att man prövar nya vägar för att stärka hushållssparandet och öka
kapitalbildningen i samhället. Utredningens förslag öppnar en möjlighet att reducera
verkningarna av inflationen för del mindre hushållssparandet på bank och aktier
vid nuvarande skalleregler. Givelvis löser dock inte ett begränsat system av
detta slag alla de problem som sammanhänger med beskattningen av
kapitalinkomster under inflation. Det illustrerar emellertid det kända
förhållandet atl en inflation, så snart den överstiger en obetydlig takt, har
allvarliga skadeverkningar för ekonomisk tillväxt och välfärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även om avkastningen har betydelse för utvecklingen
på sikt av hushållens totala finansiella sparande, är det inte säkert alt en
premiering av ett begränsat sparande på vissa konton eller i vissa fonder har
en sådan verkan. En deltagare i lönsparandet kan balansera sina insättningar
genom atl dra ner sitt löpande sparande utanför systemet (han hade ändock
planerat ett, säg, banksparande) eller genom alt föra över finansiella
tillgångar (han balanserar insättningarna i lönsparandet genom all la ul medel
från annan bankräkning) eller genom att ta upp lån (utgifter finansieras genom
lån medan lönsparandet uppehälles). Det kan också pekas på att efter fem år
systemets fördelar utgår på nytt även om något netlosparande inte alls
företages. Det räcker atl låta uttag och insättningar balansera varandra.
Utredningen har givetvis observerat detta problem. Då redan direktiven avvisat
all nu införa ett system där neltosparandet räknas fram genom en fullständig
förmögenhelsdeklaraiion, har utredningen inte utrett ett sådant system. Att den
föreslagna modellen för lönsparandet, i normalfallet, knyts till
löneutbetalningarna kan ha en värdefull effekt genom atl bilda regelbundna
sparvanor, men skapar inga garantier för all del är fråga om ett netlosparande
som annars ej skulle företagits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Verkningarna på hushållens nettosparande är alltså
osäkra. Om vi ser på<br>
sparandet i hela ekonomin måste också mot en ökning av hushållssparandet<br>
då ställas minskningarna av offentligt sparande genom skaltebortfall. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Att utredningen föreslagit så stora skallemässiga
förmåner beror självfallet på alt den i enlighet med sina direktiv velat
konstruera en sparform som skulle kunna ge småspararen en positiv realränta.
Fullmäktige har full förståelse för att del i dagens läge kan behövas kraftiga
älgärder för att stimulera till ökat långsiktigt hushållssparande. Även med
beaktande härav vill fullmäktige dock ifrågasätta om det är lämpligt att på
sätt utredningen föreslagit för den nu ifrågavarande typen av lönsparande
införa skatteregler, som i så hög grad avviker från vad i övrigt gäller.
Statens skattebortfall skulle kunna bli betydande om de föreslagna
skattereglerna skulle komma atl tillämpas å en stor del av del fortsatta
hushållssparandel. Fullmäktige vill i detla sammanhang också peka på vad förut
sagts om omöjligheten alt garantera atl insättningarna å sparkonton helt
motsvaras av ett reellt nysparande. Risken för all omplaceringar företas i
syfte all utnyttja de med lönsparandet förenade skatteförmånerna ökar givetvis
ju större dessa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förmåner
är och ju mindre hårda villkor som i övrigl uppställs för sparandel. Den
sparstimulans, som väl bör vara huvudsyftet med förslaget, bör enligl
fullmäktiges mening kunna uppnås även vid en mindre skattefavör än den av
utredningen angivna. Som ett komplement synes vidare strängare villkor böra
uppställas för förtida uttag på kontot. Därmed skulle de medel som avsätts på
sparkonton bli mindre likvida, vilket ökar sannolikheten av alt det blir fråga
om ett reellt nysparande. Fullmäktige anser därför atl en justering nedåt av
den föreslagna skatteförmånen är motiverad och att kostnaden för förtida uttag
bör ökas. Även efter sådana justeringar bör en avsevärd positiv effekt av de
föreslagna åtgärderna kunna påräknas samlidigt som benägenheten att vidta
åtgärder som skulle innebära ett icke avsett utnyttjande av förmånerna bör
minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som systemet nu är konstruerat öppnar det
möjligheter att efler fem år utnyttja förmånerna genom alt omplacera tidigare
införda medel. Fullmäktige förutsätter emellertid all hela systemet i dess
föreslagna form är tänkt som en tillfällig lösning, avsedd all fungera under en
övergångsperiod under vilken inflationstakten kan nedbringas. (Reservation se
1.9.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.8
FuUmäktige i riksgäldskonlorel: Fullmäktige är överens med utredningen om att
det är angeläget alt öka sparandet i den svenska ekonomin inte minsl för alt
nedbringa underskottet i bytesbalansen. Med hänsyn till hushållssparandets
betydelse och lill risken alt delta pä sikt kan komma att försvagas av hög
inflationstakt och vikande reallöneuiveckling bör särskilda åigärder vidtas för
atl öka hushållssparandel och att ge spararna möjlighet alt spara till en
positiv realränta. Denna målsättning bör man söka uppnå såväl genom att
utnyttja (och ev. förbätlra) redan existerande sparformer som genom all
tillskapa nya former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I det följande används beteckningarna ELS
(föreslaget nytt lönsparsystem) och NL(Nya lönsparandel). Siffermaterialet om
räntesatser m. m. grundar sig på de förhållanden som gällde vid betänkandets
avgivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del framlagda förslaget synes vara tekniskt väl
utformat och bör kunna fungera ulan större administrativa problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>FLS föreslås ge dels för 5-årigl sparande en
skattefri avkastning på 12,8 96,<br>
dels för avistamedel ca 7-8 96 - skattefritt och utan uttagsprovision. I båda<br>
fallen är fördelarna så betydande i jämförelse med andra sparformer alt del<br>
finns anledning förmoda att FLS redan från början kommer alt fl slor<br>
anslutning och tillföras avsevärda belopp. Erfarenhetema från liknande<br>
låneerbjudanden, både i Sverige och i ullandel, lalar för att en betydande del<br>
härav kommer att bestå av överföringar, så att det verkliga nysparandet<br>
endasl blir en mindre del. Med överföringar avses då såväl direkta överför<br>
ingar från redan tidigare sparade medel på exempelvis bank, i obligationer<br>
m. m. som omfördelning från sparande som annars skulle ha skett i andra<br>
former, t. ex. Nya lönsparandet, sparobligationer och bank. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis anser fullmäktige atl
uiredningens förslag bör<br>
genomföras, då ett ökal småsparande i den svenska ekonomin är synneriigen<br>
angelägel. För atl undvika överföringar från tidigare sparsystem kan<br>
ändringar i dessas förmåner ske, </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.9 Reservanterna
inom riksbanksfullmäktige (Wärnberg, Nilsson, Sträng) och<br>
reservanterna inom fullmäktige i riksgäldskonlorel (Adamsson, Kristenson,<br>
P. Jansson): Lönsparulredningens belänkande, Ökat lönsparande, är enligl<br>
vår mening alltför stalsfinansiellt kostsamt och dessutom ur allmän fördel<br>
ningssynpunkt oacceptabelt. En skatlesubvenlion på 20 96 av del sparade<br>
maximibeloppet 4 800 kr. per år betyder en favör som avgjort överstiger alla<br>
andra tänkbara alternativ för kapitalplaceringar. Detta förstärks ytteriigare<br>
genom att ränleavkastningen på beloppet föreslås bli skattefri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligl vår mening kommer en dylik stimulans att
leda till överföring av sparande från nu etablerade sparformer till denna så
starkt subventionerade nya sparform. Nettovinsten av sparandet torde bli
obetydlig. Dessutom är möjligheten atl spara beroende av den enskildes
ekonomiska och sociala förhållanden. En stor del av svenska folkel saknar
möjlighet att åstadkomma ett sparande på grund av sin ekonomiska situation. De
kommer ändå att fl vara med och betala de kostnader sorn staten Hr ikläda sig
vid genomförandet av det framlagda förslaget. Ur rättvisesynpunkt kan detta ej
accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vi vill med åberopande av vad här anförts föreslå
atl fullmäktige för sin del anser alt förslaget ej bör föranleda någon åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.10 LönsparkommUtén:
Den svenska ekonomin har f. n. ett balansproblem.<br>
Underskottet i bytesbalansen har under de allra senaste åren ökat kraftigt och<br>
medfört en omfattande utlandsupplåning av såväl privata, kommunala som<br>
statliga låntagare. Lönsparkommiltén delar utredningens uppfattning att del<br>
krävs ett ökal sparande för att eliminera underskottet i bytesbalansen och<br>
trygga näringslivets kapitalförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ell ökal sparande är angeläget inom flera sektorer
av den svenska ekonomin. Kommittén delar ulrejningens uppfattning all det är
särskilt angelägel att stimulera ett ökat sparande inom hushållsseklorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det finns också ett starkt rättvisekrav att
allmänhetens sparande (t. ex. i form av lönsparande) ger en positiv realränta.
Den sedan flera år av inflationen orsakade negativa avkastningen på
banksparande och vissa andra former av sparande har under de senasie åren
ytteriigare försämrats. Kommittén delar därför den i utredningsdirektiven och i
betänkandet angivna uppfattningen att ett ökal hushållssparande är
oundgängligen nödvändigt. Detta kan exempelvis ske genom förbättringar av redan
existerande sparformer. Delta gäller speciellt del sedan många år väl
fungerande lönsparsystemet (Nya lönsparandel), som redan nu åtnjuter statligt
stöd. Detta stöd är dock inte lika stort som det nu föreslagna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen föreslår bl. a. ett system med
lönsparande i bank. För att uppfylla målet om en stimulans av kapitalbildningen
i företagen föreslås dessutom ett syslem med sparande i av bankerna förvallade
aktiefonder. Lönsparkommiltén har inte ansett sig ha anledning all närmare
granska de tekniska detaljerna i aktiefondssystemet. Kommittén har dock den
allmänna uppfattningen att akliefondssparande knappast kan fl en sädan
omfattning atl det har någon större betydelse för det totala hushållssparandels
sioriek. Antalet akliefondssparare i dag beräknas enligl utredningen uppgå till
125 000 med ell genomsnittligt placeringsbelopp på 6 000 kr. Kan
aktiefonds-systemet bidraga med ett välbehövligt tUlskott av riskvilligt
kapital i näringslivet är detla emellertid välkommet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
redovisar utformning och omfattning av olika statliga sparstimulanser under
efterkrigstiden, t. ex. Nya lönsparandet och sparobligationer. Det föreslagna
systemet kommerati konkurrera med inle bara dessa sparformer ulan också med
andra typer av hushållssparande t. ex. sparande i bank, försäkringar, aklier
och obligationer. Med anledning härav skulle det ha varit intressant om
utredningen hade försökt beräkna del föreslagna systemets konsekvenser för de
nu befintliga sparformerna. Det är uppenbart alt ell så förmånligt sparsystem
som del föreslagna kan locka lill slora överföringar från andra sparformer. Med
överföringar avses då savä/direkta överföringar från redan tidigare sparade
medel i exempelvis bank, i obligationer m. m., som omfördelning från sparande
som annars ändå skulle ha skett i t. ex. Nya lönsparandel. Utredningen har inle
försökt beräkna hur slor omfattning överföringarna kan H. Efiersom utredningen
varken har försökt beräkna överföringseffekterna eller nysparandet ärdet mycket
svårt att bilda sig en uppfattning om tolaleffeklen på hushållssparandet av det
föreslagna systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med anledning härav finner lönsparkommiltén det
också svårt alt ha någon bestämd uppfattning om statens kostnader fördel
föreslagna systemet (främst 200 mkr redan första året för ett årligt sparbelopp
av 1 miljard kr.)stär i rimlig proportion lill det nysparandesom kan komma lill
stånd. Ovannämnda kostnad är nämligen densamma för säväl överförda sparmedel
som för nysparade. Om överföringarna blir mycket stora i förhällande lill
nysparandet kan ovannämnda kostnader bli oacceptabla. (Reservationer se 1.11
och 1.12)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.11
Reservatlon Inom lönsparkommiltén (Löwenthal och Nordling): Mot bakgrund av
lönsparkommitténs allmänna mål alt stimulera lönsparande i Sverige anser vi alt
lönsparkommitténs remissyttrande över lönsparulredningens belänkande
"ökal lönsparande" (i delar som anges i reservationen) bör ha
följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Utredningen föreslår bl. a. ett system med
lönsparande i bank. För alt uppfylla målet om en stimulans av kapitalbildningen
i företagen föreslår utredningen dessutom ett system med sparande i av bankerna
förvaltade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>aktiefonder.
Utredningens förslag framstår utan tvekan som attraktivt för många hushåll
jämfört med de flesta nuvarande sparmöjligheter. Enligt lönsparkommitténs
uppfattning ärdet sannolikt att hushållen skulle anse det föreslagna systemet
så fördelaktigt alt nettoökningen av hushållssparandet skulle bli betydande
även med hänsyn tagen till elTekten av överföringar från andra sparformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lönsparkommitién är därför, mot bakgmnd av
kommitténs allmänna mål att stimulera lönsparande i Sverige, positiv till
huvuddragen i lönspamtredningens förslag."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.72
En ledamot av lönsparkommiltén (Lannfelt) tillstyrker kommitténs yttrande utom
i fråga om bl. a. statens kostnader. Han anser att kommittén inte har anledning
att beröra kostnadsaspekterna för staten. Även om kostnaderna inle skulle stå i
en rimlig proportion till nysparande är det angelägel all även ett tidigare
sparande i någon mån kan kompenseras för inflationsföriusler. Härigenom
åstadkommes också en minskad avtappning av sparmedel från banksystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.7i
/l/'-/on(7ew hänvisar till vad 1975års långtidsutredning och kapitalmarknadsutredningen
har anfört om det finansiella sparandel i Sverige (SOU 1975:89 och 1978:11) och
fortsätter: Kravet all så snabbi som är realistiskt möjligt, återvinna yttre
balans i vår ekonomi, framstår i dag med större styrka än tidigare. För varje
år med underskott ackumulerar vi en växande skuld lill utlandet.
Kapitalmarknadsuiredningen har försökt beräkna omfattningen av denna. Utgående
som ett räkneexempel från atl underskottet i bytesbalansen skulle vara hävt
1985 och alt underskottet fram lill dess minskar med drygl 2,5 miljarder kr.
per är från en nivå på drygl 18 miljarder kr. 1978, beräknar utredningen atl
utlandsskulden 1985 kommer att uppgå till 150 miljarder kr. Den åriiga
räntekostnaden skulle uppgå lill 12 miljarder kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är uppenbart atl uppnående av ekonomisk balans förutsätter att sparandet i den
svenska ekonomin måste kraftigt växa. Det förefaller inte möjligt att den
uppgång som erfordras kan klaras inom någon enstaka sektor. Uttryckt i den
finansiella sparandekalkylens termer, framstår endasl en kombination av
tillväxt i del finansiella sparandet i flera, om inle alla, sektorer som
realistiskt. Delta innebär alt utgiflsöverskolten måste minskas i de sektorer
som har negativt finansiellt sparande och atl strävan måste vara att hålla uppe
eller öka inkomstöverskotten i de sektorer av den svenska samhällsekonomin som
svarar för ett positivt sparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund tillstyrker fondstyrelserna atl
ytteriigare åigärder görs för alt stimulera hushållssparandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En fråga som uppkommer när särskilda stödåtgärder
övervägs för atl stimulera visst slag av sparande, är i vilken utsträckning del
är möjligt atl åstadkomma ett reellt nysparande. Utredningen berör denna
frågeställning, och understryker all det har varit en central fråga alt finna
former för en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sparstimulans
som speciellt tar sikte på att stimulera nysparande. Enligt utredningen slår
det dock klart att det endast är inom ramen för ett system som bygger på total
redovisning av de enskilda hushållens finansiella ställning som del skulle vara
möjligt all styra de statliga stödåtgärderna enbart till ell nysparande.
Utredningen konstaterar all det legal utanför dess direktiv atl överväga en
sädan lösning. Utredningens förslag utgår i stället från samma sysiem som
gäller för det nuvarande lönsparandet. Stödåtgärderna förutsätts härvid träffa
ett faktiskt nysparande, genom att löntagaren ger arbetsgivaren eller den bank
som sköter löneutbetalningen fullmakt att dra av ett visst belopp från lönen
varje månad. Del bör dock också enligl utredningen kunna förekomma all
löntagaren eller egenföretagaren enligt överenskommelse med bank förbinder sig
atl själv göra regelbundna insättningar på kontot- Kravet på regelbundet
sparande uppfylls genom att månadsinsällningarna i princip sker kontinuerligt.
- Fondstyrelserna delar uiredningens mening att det endast synes vara ett
system som bygger på en total finansiell redovisning av hushållens finansiella
ställning, som skulle garantera all endast ett nysparande blir delaktigt av de
särskilda stimulansåtgärderna. Inom ramen för ett syslem som bygger på
lönsparandels principer är det naturiiglvis möjligt atl i praktiken överflytta
tidigare uppsamlat sparande till del premierade systemet, eller atl ersätta ett
normalt banksparande med det särskilda lönsparandet. Fondstyrelserna har med
denna erinran inte velat avstyrka förslaget - som bygger på samma principer som
del av statsmakterna tidigare beslutade lönsparandel - men väl framhålla all
utredningens förslag inte lorde medföra alt ett reellt nysparande genomgående
kommer lill stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Fondstyrelserna vill härefter ta upp en annan
aspekt av förslaget. Stimulansåtgärderna föreslås bli inriktade på
banksparandet, utom i vad gäller lönsparande i aktiefonder. Den uppfattningen
lorde numera vara allmän, atl hushållens sparande i bank inte primärt eller
inte ens på något avgörande sätt styrs av reala ränlabilitelsöverväganden. Om
så skulle vara fallet skulle uppenbart banksparandet inte ha den omfattning det
har. Det avgörande motivet för banksparande lorde vara att hålla likvida medel;
all ha en lätt åtkomlig likviditelsreserv. Mot denna bakgrund vill
fondstyrelserna ifrågasätta om det är rimligt atl i den utsträckning
utredningen förordat bygga på det nuvarande lönsparandet med nya former av
premierat banksparande. En synpunkt i detla sammanhang som också kan tillmätas
vikt är att de stora statliga budgetunderskotten kommer atl resultera i starkt
stigande inlåningsökningar i banksystemet. Del förefaller mot denna bakgrund
vara motiverat atl överväga andra former förökat hushållssparande.
Fondstyrelserna finner det angeläget aU föra fram eu förslag om särskilda
stödåtgärder för atl stimulera sparande i form av obligationsplaceringar. Ett
obligationssparande innebär ett långfristigt, bundet sparande, vilket strävan
borde inriktas på atl åstadkomma även i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förebilder
för ett särskilt obligalionssparande som riktar sig till hushållen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>saknas
inle heller. Under en följd av år har staten emitterat särskilda
sparobligationslån, med fördelaktigare villkor än normala obligationslån. Den
stimulans som härvid ulnyitjals har varit en skattefri bonus, knuten lill ett
visst långfristigt innehav. De hittillsvarande statliga sparobligationema har
dock haft ett mera begränsat syfte, nämligen främst att erbjuda ett
placeringsalternaiiv i samband med utbetalningarna av överskjutande skatt.
Sparobligationema har således endasl varit öppna för teckning under en
begränsad tid i november-december. Något egentligt nysparande lorde
sparobligationema inte ge upphov till, eftersom likvid för hela teckningen
skall göras under en myckel begränsad lidsrymd. Sparobligationema har snarare
medfört en omfördelning av sparandel än ell totalt ökat samhälls-sparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Fondstyrelserna vill föra fram tanken på en ny typ
av lönspar-obligationslån, där syftet skall vara dels alt stimulera till ell
ökat nysparande från hushållen, dels all öka tillförseln av långfristigt
kapital lill näringslivet. Förslaget grundar sig på samma lönsparande som
enligl utredningens modell, dvs. ett kontinuerligt månadssparande i form av
löneavdrag med ett belopp mellan 100 och 400 kr./månad. Under fömlsätlning alt
sparandel uppfyller de uppställda kraven beträffande belopp, periodicitet etc,
skall medel som innestår på lönspararkonto kunna användas för köp av de
särskilda lönspar-obligationslånen. Dessa bör förslagsvis löpa på 8 år, med
inlösningsrätl efter 4 år. Stimulansen till detta långsikliga nysparande bör
ligga i att räntan på obligationslånen blir skattefri. Något särskilt
skatteavdrag torde inle vara erforderiigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En fråga som härvid omedelbart uppkommer är om
obligationerna skall vara överlåtbara och hur härvid skall förfaras med
skattefriheten. Skäl kan tala för alt lönspar-obligationerna inte skall kunna
överlåtas, utan först bli möjliga all avyttra genom inlösen efter 4 resp. 8 år.
Även om det normala lorde bli atl obligationerna innehas under hela löptiden,
bördock möjligheten finnas att avyttra dem vid en tidigare tidpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kriterierna för skattefrihet för räntan bör vara
tvåfaldiga, dels att det gäller<br>
ett lönspar-obligaiionslån, dels atl det förvärvats av lönspararmedel. Avytt<br>
ring i förtid bör därför bara kunna ske till bank, som skall har räll alt
försälja<br>
obligationerna endasl mot medel från lönspararkonto. Någon särskild<br>
skattekontroll skulle härvid inle krävas. De av utredningen föreslagna<br>
sparbevisen, som skulle bifogas självdeklaralionen och granskas av laxerings-<br>
myndigheterna, skulle sålunda inle erfordras. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I årets finansplan understryks vikten av atl än
större ansträngningar görs att öka statens upplåning direkt från allmänheten
genom för detta ändamål utformade lånetyper. Lönspar-obligationslån av det slag
fondstyrelserna skisserat kan i och för sig vara en länkbar form även för
slalsupplåningen. Med hänsyn till den kraftiga tillväxten av det statliga
lånebehovet förefaller det dock sannolikt att statens ansträngningar atl öka
slalsupplåningen i varje fall på kort sikt Hr ta sikte på atl söka omvandla
befintligt sparande till lån till staten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget rörandet lönspar-obligaiionslån bör
därför främst sikta till all förbättra näringslivets upplåningsmöjligheter.
Fondstyrelserna bedömer att obligationslån av den föreslagna utformningen vad
avser löptid, ränta etc. bör bli ett värdefullt komplement till nu existerande
upplåningsformer. Med hänsyn till att efterfrågan från näringslivets sida att H
ge ul obligationslån av den föreslagna typen kan förväntas bli slor, torde
avgörandet vilka lån som skall H ges ut H träffas av riksbanken efter förslag
av vederbörande bank eller bankgrupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis tillstyrker fondstyrelserna att
ytteriigare åtgärder görs för att öka hushållssparandet. Som komplement lill de
av utredningen föreslagna sparformerna har fondstyrelserna velat föra fram ett
förslag om en ny låneform som stimulerar det långsiktiga sparandel och som
bidrar till näringslivels försörining med finansieringskapilal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>AP-fondens
förslag UU lönspar-obligationslån:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Löptid 8 år. Ingen amortering under lånets löptid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förlida inlösningsrätl efler 4 år lill kurs 100 96.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ränta</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Alternativ A. Röriig
ränta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:54.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
fyra första åren: en procentenhet högre ränla än högsta bankränta (räntan pä
kapitalräkning med 12 månaders uppsägning, f n. 8+1 =9 96).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:54.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
fyra sista åren: två procentenheter högre ränla än högsta sparränla.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Alternativ B. Fast ränta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
fyra första åren: obligaiionslåneränlan på långa industriobligationslån vid utgivningslidpunkten
(T n. 10,25 96). De fyra sista åren: en procentenhet högre ränla än räntan på
industriobligaiionslån vid räniejusleringstidpunkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Räntan på lönspar-obligalionslånen skall vara
skattefri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Räntan utbetalas först när lånet återbetalas efter
4 år eller 8 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Lönsparlån skall säljas i två valörer: I 000 kr.
och 5 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Lönspar-obligationslån Hr köpas för medel som
innestår på lönsparkonto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservationer
inom AP-fondens styrelser: Ledamöterna i första fondstyrelsen Sandberg och
Blomdahl, i andra fondstyrelsen Odhner och Lundin och i tredje fondstyrelsen
Fjällström, Carisson och Nyström har anmält avvikande mening, och anfört att de
vill avstyrka en utbyggnad av stödet lill lönsparandel i de föreslagna
formerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.74
SACO/SR: Lönspamtredningens uppgift har varit all pä kort lid framlägga ett
konkret förslag till sparslimulerande åigärder. SACO/SR delar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>uppfattningen
att sådana åigärder behövs men vill framhålla att samma realekonomiska effekt
på bytesbalansen som kan uppnäs genom ökat sparande (dvs. minskad konsumtion)
också kan uppnås genom ökad produktion (och bibehållen konsumtion).
Lönsparutredningen föreslår atl staten med skatteförmåner skall stimulera löntagarna
att spara en större andel av sin inkomst. De höga marginalskatterna på inkomst
av tjänst innebär samtidigt ett skattesystem som avskräcker från ökade
produktionsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SACO/SR kan således konstatera en inriktning av
skattesystemet mot en hård beskattning av marginalavkastningen av arbete och en
avsevärt lägre beskattning av marginalavkastningen av kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.75
HSB vill understryka angelägenheten av ell ökat hushållssparande. Under nu
rådande förhållanden är åigärder för alt inflationsskydda framför alll
småspararnas kapitalbildning en viktig förutsättning för att en sådan ökning
skall kunna ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.7Ö
KF: KF delar helt utredningens förslag om betydelsen av ett ökat sparande i
samhället. Förbundet vill dock ifrågasätta om tidpunkten för ell aktiverat
sparande är rätt vald.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Orsakerna till dessa betänkligheter är närmast
konjunktursituationen, ökad arbetslöshet och den konsumtionsminskning som
konstaterats under de senasie åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Synpunkterna som återges i kommitténs överväganden
att en långsam eller utebliven ökning av disponibla inkomster för hushållen
kommer att minska sparförmågan, sammanfaller och förstärker KF:s
betänkligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 utredningens överväganden konstateras alt en ökad
inflation medför ökal hushållssparande. Detta är säkert riktigt under normala
inflaiionstider och hög sysselsättning, men kan vara mindre troligt i nuvarande
komplicerade läge med hög inflation och låg sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ren allmänt anser KF att utredarna lyckats mycket
väl med att skapa en sparform med utpräglad spareffekt och enkel uppläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Man har i förslaget stannat för sparslimulerande
medel inom personligt upplagda bankkonton. Alt låla sparformen administreras av
bankerna är hell riktigt. Bankerna har enligt förbundets uppfattning all den
erfarenhet och kunnande som erfordras för ett lyckat genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En av svårigheterna med en så stark stimulerad
sparform, som förslaget innebär, är då att finna former som motverkar en
omflyttning från andra konton och sparformer. Lyckas man inte lösa detta, kan
den slutliga gemensamma sparefiekten bli mindre än väntad och följden blir en
mycket kostsam statlig subvention för det uppkomna nysparandet. Förbundet anser
atl en ytterligare bearbetning av förslaget i denna del är nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag om lönsparande både i bank och
som aktiesparande kan diskuteras. KF anser atl del av flera skäl bör övervägas
om det inte vore</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rikligt
med en koncentration till endast en lönsparform, nämligen den som avser rent
banksparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
tror nämligen att det kan vara tillräckligt med två lönsparformer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>dels del nuvarande med en konstruktion av
vinstutlottning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>dels del föreslagna där konstruktionen
ger ett inflationsskyddat sparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Fördelen med nuvarande och blivande sparform anser
vi inte bör försämras genom att erbjuda ytterligare sparformer med åtföljande
svårigheter för löntagaren att välja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.77
LO: I det här sammanhanget vill LO bestämt avråda från alt lönspar-utredningens
förslag lill lönsparande i bank kombinerat med lönsparande i aktiefonder, som
är anknutna till bankernas nuvarande fondbolag, genomförs. F. n. utnyttjas
våra produktionsresurser otillräckligt. Vid sidan om den öppna arbetslösheten
finns en ganska omfattande brist på arbete för personer som omfattas av en
eller annan form av arbetsmarknads- eller socialvårdsåtgärder. Det
samhällsekonomiska balansproblemet ligger således på kort sikt inte i
otillräckligt sparande ulan i all marknadsefterfrågan och näringslivets
spontana investeringar inle räcker lill. 1 delta läge bör huvudansträngningen
gälla atl påverka förelagsplaneringen, stimulera investeringarna och
tillfälligl ersätta den sviktande efterfrågan. Därigenom skapas automatiskt ett
visst sparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har utformat ett förslag med tanke pä
spararnas möjlighet atl kunna spara utan realvärdeförlust. LO anser givetvis
alt det är önskvärt att sparande som leder till tillväxt i produktivt kapital
ger en real avkastning. LO anser dock all utredningen prövat frågan i alltför
snäv ram. För all nä effekt har man föreslagit ell särskilt skatteavdrag på 20
96 saml skattefrihet för räntan. LO är tveksam lill atl göra särskilda avsteg
från skattereglerna. Åtgärden kan bli inledningen till ytterligare steg i samma
riktning. Realav-kaslningens problem hänger ihop med den skärpta
inflationstakten och kapitalmarknadens funktionssätt. Utredningen har
exempelvis inle prövat införande av inflationsgaranlier för inlåningsräkningar
som i sin tur baseras på indexregler också för speciella lån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Avgörande för LO:s ställningstagande är emellertid
den fördelningsmäs-siga effekten av de föreslagna skattelättnaderna. I ett läge
med stagnerande eller fallande reallöner blir del särskill påtagligt att de
ekonomiskt svagaste kategorierna Hr svårast att utnyttja de tilltänkta
förmånerna. Risken är påtaglig all den huvudsakliga effekten av förslaget blir
att de som ändå sparar, flyttar över sitt sparande lill det
skattesubveniionerade lönsparandet. Den bestående effekten på sparandel blir
därför troligen begränsad. Den föreslagna sparsubventionens roll för
näringslivets kapitalförsörjning i stort finner LO f. ö. vara högst marginell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt avser LO att återkomma till lämpliga åtgärder beträffande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kapitalförsörjningen
och en väl avvägd balansskapande politik i samband med behandlingen av
kapitalmarknadsuiredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.18
Styrelsen för Stockholms fondbörs: Styrelsen för Stockholms fondbörs har i
huvudsak icke något alt erinra mot del remitterade förslaget och tillstyrker
all detsamma genomföres med beaktande av de synpunkter som börsslyrelsen i det
följande anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Såsom en rad olika utredningar under senare lid
framhållit, kräver ett återställande av den samhällsekonomiska balansen och
fortsatt ekonomisk lillväxt en ökning av sparandel. Det stora underskottet i
bytesbalansen mot utlandet ger ett mått på omfattningen av den förstärkning av
sparandet som är nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den eftersträvade förstärkningen av sparandel kan
uppnås på flera vägar -via det offentliga sparandet, företagssparandet eller
hushållssparandet. Lönsparutredningen behandlar del senare och har föreslagit
alt en ny form av lönsparande i bank, kombinerat med en möjlighet till
lönsparande i aktiefonder anknutna till bankerna, införes. Den nya sparformen
skall vara öppen för löntagare och egenföretagare och medföra vissa
skattelättnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Börsslyrelsen är av den uppfattningen att det är
önskvärt att de privata hushällen stimuleras lill all ta på sig en så stor del
som möjligt av den eftersträvade ökningen av sparandel. Ökal totalt sparande i
samhället innebär, vilken av de ovannämnda vägarna som än beträds, ytterst atl
enskilda hushålls ekonomi påverkas. En sparökning som sker hos hushållen har
många fördelar. En konsumtionsuppoffring motsvaras av en ökning av deras egen
förmögenhet, vilket i sig framstår som synneriigen önskvärt. Det är vidare
fråga om ett frivilligt åtagande, varför inskränkningar i konsumtionen
rimligen inte utlöser några kompensationskrav, vilket annars lätt är fallet,
när den stramare hushållningen tvingas fram genom skattehöjningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hushållen svarar f. n. för omkring hälften av det
totala sparandet i landet. Relativt små förändringar i sparvanorna Hr därför
påtagliga effekter på det totala sparandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Från börsens synpunkt är det angeläget atl en så
stor del som möjligt av det ökade sparande det föreslagna programmet kan ge
upphov till kan tillföras aktiemarknaden. Företagen har ett stort behov att
förstärka sitt egna kapital. Tillgång till riskvilligt kapital framstår för
många företag som en förutsättning fören fortsalt kapaciteisutbyggnad. Detla
accentueras av den under senare år starkt försämrade relationen mellan egel och
främmande kapital. Till en del måste ökningen av det egna kapitalet ta formen
av företagssparande, vilket förutsätter ell väsenlligl bällre vinstläge än det
nuvarande. Till väsentlig del och i betydligt större omfattning än tidigare
måste emellertid riskvilligt kapital tillföras företagen utifrån. Såsom framgår
av de utredningar som Kapitalmarknadsutredningen gjort, skulle en expansion
inom näringslivet, som motsvarar de kalkyler som Långtidsutredningen (LU 75)
och (lUl 76)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gjort
i syfte alt belysa behovet av industriell utbyggnad, kunna leda till
nyemissioner i börsbolagen, som i början av 1980-talel ligger i nivå med eller
överskrider det hittills exceptionella emissionsåret 1976. Att f. n. lågkonjunktur
och strukturproblem gör företagens investeringsvilja och därmed
emissionsbehovel litet bör inte påverka en långsiktig bedömning. En långsiktig
planering för utvecklingen av kapitalmarknadens institutioner, bland dem
aktiemarknaden, bör både förutsätta och skapa förutsättningar för ekonomisk
expansion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det är önskvärt atl privatpersoner i största
möjliga uisträckning deltar i uppbyggnaden av ägarkapital i företagen. Detta
icke blott för att förelagen behöver tillskotten utan även av andra skäl.
Ägandet av förelag, som i Sverige är anmärkningsvärt koncentrerat, bör spridas.
De stora institutionernas under senare decennier allt tyngre roll som
aktieägare och placerare bör motvägas. En väl fungerande aktiemarknad
förutsätter atl antalet aktieägare är stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En förutsättning föratt allmänheten skall kunna
intresseras för att placera i aklier är alt avkastningen på sikt kan förväntas
vara konkurrenskraftig med andra alternativ för placering. Under sådana
förutsättningar kan aklier också förväntas H en sådan kursutveckling att aktiesparandel
blir inflationsskyddat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under senare år har emellertid placeringar i aklier
inle lämnat en avkastning (direktavkastning och värdestegring) som mött dessa
krav. Delta hänger huvudsakligen samman med den försämring av företagens
vinster och räntabilitet som ägt rum och de konsekvenser detla haft för
avkastningsförväntningar och kurser. Aklier som placering missgynnas
emellertid också av gällande skatteregler, vilket särskilt framträder vid en
jämförelse mellan aktiers, fasligheters och försäkringars avkastning efter
skall och med hänsyn lill effekten av belåning. Denna skärpta beskattning
infördes i millen av 1960-lalet efter ett par decennier av nära nog konstant
värdestegring för så gott som alla aklier och har sedan ytteriigare skärpts.
Sedan dess har emellertid kursutvecklingen varit betydligt mera splittrad,
riskerna för föriuster på aktieplaceringar har blivit större.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.79
Arbetsgivareföreningen m.fl.: Organisationerna delar uiredningens uppfattning
att åtgärder skyndsamt måste vidtagas för au förbättra vUlkoren för hushållens
finansiella sparande. </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>VI </span><span
style='font-family:Verdana'>accepterar därför utredningens förslag all begränsa
den statliga sparslimulansen till ett Htal sparformer, som kräver ell minimum
av ny lagstiftning och administrativa åtgärder. På något längre sikt måste
emellertid statsmakterna söka en mer generell lösning av den skattemässiga
behandlingen av olika sparformer och deras avkastning. De nuvarande
skattereglerna för olika placeringsformer har tillsammans med de skilda
möjligheterna till belåning och den höga inflationstakten lett till skillnader
i den privatekonomiska lönsamheten, som saknar samhällsekonomisk eller
fördelningspolitisk motivering. Dessa skillnader utjämnas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>endast
partiellt genom utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen motiverar sitt förslag med att bl. a.
hänvisa till det ökade behovet av sparande i samhället. Detta är ett relevant
motiv, men vi vill påpeka alt det nuvarande underskottet på sparande primärt är
all hänföra lill företagssektorn snarare än till hushållssektorn, vars sparkvot
ligger på en historiskt sett hög nivå. Sparslimulerande åtgärder kan således
till ingen del ersätta behovet av fortsatta ansträngningar för att återställa
näringslivets lönsamhet och därmed dess sparande lill normala nivåer. Delta
gäller oavseti om utredningens aktiefondsalternativ skulle H slorl omHng eller
ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett sparslimulerande system som bygger på sparande
på särskilda konton kan aldrig garantera alt de premierade beloppen
representerar enbart nysparande på samma sätt som ett system som bygger på
fullständig förmögenhetsredovisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Delta är en självklarhet och innebär ingen kritik
av det av utredningen<br>
förordade systemet. Alla de sparslimulerande åtgärder som hittills använts i<br>
Sverige har varit av denna typ. Sannolikheten för att det totala sparandet ökar<br>
kan emellertid stärkas genom vissa modifikationer i utredningens<br>
förslag.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid sidan av förslagets effekter på nysparandet
vill vi understryka den gynnsamma inverkan som förslaget hardels ur
fördelningssynvinkel, dels pä hushällssparandets "kvalitet". Det
måste - som utredningen själv anger bland sina motiv - betraktas som ett
rätlvisekrav atl småsparare kan spara i finansiella tillgångar utan atl drabbas
av inflationsföriusler. Det är en orimlig tingens ordning att privatpersoner
skall vara hänvisade till investeringar i småhus eller till en spekulativ
marknad för diverse lösöre för att erhålla realvärdeskydd för sitt sparande.
Som vi redan påpekat krävs på sikt reformer som upphäver diskrimineringen av
allt finansiellt sparande i banktillgodohavanden, obligationer och aktier, men
som ell första steg är uiredningens förslag ytterst värdefullt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det är ur samhällels synvinkel angeläget atl
hushållens sparande kan utnyttjas för alt finansiera produktiva investeringar.
Det bästa sättet atl garantera detla är alt säkerställa atl sparandet sker på
den reguljära kredit- och kapitalmarknaden. Efiersom förslaget omfattar just
sådana sparformer kan det verksamt bidra till en kvalitetsförbättring av
hushållssparandet. En dylik substilution av sparande på bekostnad av
spekulativa placeringsobjekt är en betydande vinning ur samhällsekonomisk
synpunkt vid sidan av effekten på sparandevolymen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Särskilt i dagens läge har både samhället och
näringslivet ell starkt gemensamt intresse av alt söka styra hushällens
sparande till aktiemarknaden. En inriktning av sparandet på riskvilliga
placeringar är enligt vår mening också en kvalitetsförbättring att eftersträva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.20
Svenska bankföreningen: Det totala sparandets otillräcklighet kan avläsas som
ett underskott i bytesbalansen. Detla underskott har Htt läckas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
upplåning från utlandet. Det är ell centralt mål för den ekonomiska politiken
atl vända den nuvarande utvecklingen genom att dra ned bytesbalansunderskotten
och öka det inhemska sparandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vikten av att utbudet på rIskvUligt kapital ökar
har framhållits i olika sammanhang-bl. a. i kapitalmarknadsutredningens nyligen
avgivna betänkande. Lönsparulredningens förslag, som bl. a. syftar till att
stimulera hushållen att i ökad utsträckning avsätta en del av sitt sparande som
riskvilligt kapital, måste därför mottas med stor tillfredsställelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ökat sparande förutsätter emellertid sparvillkor
som gör sparandet attraktivt trots inflationen. Dessa villkor tillhandahålls,
i ett system av den nu föreslagna typen, av statsmakterna i form av avstående
från skatteinkomster. Varje sådant syslem medför därför de psykologiska risker
som följer av atl det uppfattas så att statsmakterna accepterar inflationen. Om
likväl statsmakterna inför inflalionssäkert sparande, är det därför viktigt
att samtidigt för opinionen klargöra att ansträngningarna alt nedbringa
inflationen inle mattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Eftersom inflationsskyddat sparande innebär att del
allmänna avstår från skatteinkomster, är det angeläget alt de slora
medborgargmpperna, ofta benämnda småspararna, bereds tillHIle alt delta och
alltså tillgodogöra sig skyddet mot inflationen. Detta är så myckel viktigare
som dessa grupper särskilt drabbas av inflationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag tillgodoser i slort sett dessa
krav: del omfattar i princip sparande som härrör från arbetsinkomster och det
är begränsat lill visst högsta sparbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bankföreningen anser mot denna bakgrund all
uiredningens förslag lill sparformer utgör en lämplig avvägning när det gäller
alt nå målen att öka sparande och riskvilligt kapital. Bankföreningen
tillstyrker därför förslagen i huvudsak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag att kanalisera hytt
riskkapital via speciella aktiefonder är konstruktivt, dels därigenom atl en
väl känd sparform utnyttjas, dels genom den trygghet för aktiespararen som
aktiefondens i lag fastställda placeringsregler ger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den stimulans lill ökal sparande som föreslås synes
väl avvägd och bör medföra ett större netlosparande. Den föreslagna
bindningstiden av fem år reducerar betydligt risken för överflyttning av medel
från andra mer likvida placeringsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.27
PK-banken: Ett ökat totalt sparande i landet är av största samhällsekonomiska
intresse. För att detta mål skall kunna näs måste hushällsspa-randet ökas
väsentligt. Ett genomförande av utredningens förslag skulle med säkerhet ge ett
verksamt bidrag till ökat hushållssparande och PK-banken</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tillstyrker därför i
huvudsak det framlagda förslaget. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den föreslagna sparformen kommer hell naturligt atl
te sig ytterst attraktiv i jämförelse med de flesta andra sparformer. Risken
för omfattande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>överföringar
av befintligt sparkapital tror vi emellertid begränsas av<br>
konstruktionen med regelbundet sparande, i huvudsak genom löneavdrag,<br>
och av att sparbeloppel har maximerats till 400 kr./månad. Även den långa<br>
bindningstiden, 5 är, för uppnående av favörerna tror vi kommer att<br>
motverka överströmningen av normala sparmedel. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utöver de av utredningen föreslagna sparformerna
vill vi peka på möjligheten atl erbjuda privatpersoner motsvarande
skatteförmåner även för sparande i nyemitterade industriobligationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Möjligheterna att emittera sådana obligationer är
väsentliga för industriinvesteringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under de senaste åren har utrymmet för nyemissioner
varit begränsat på grund av atl placeringar i obligationer görs endast av ett
Htal institutioner. Genom en fondkonslmktion, liknande aktiefondsallernalivel,
skulle man kunna bredda kretsen av placerare lill privatpersoner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.22
Fondkommissionsfirmorna ulgår från de tre mål som ett nytt sparsystem skall
uppfylla Ofr direktiven, intagna bilaga 1, i fondkommissionsfirmornas yttrande
är målen numrerade 1-3) och anför: Vid genomläsning av betänkandet visar det
sig att utredningen har haft ytteriigare två väsentliga mål, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'>4)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>Atl
systemet skall vara fördelningspolitiskt acceptabelt dvs. del skall inle gynna
människor med hög inkomst eller stor förmögenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-9.0pt'>5)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>Alt
systemet skall vara enkelt atl administrera och förslå. Bakgrunden till del
svenska kapitalbildningsproblemet kan sammanfattas i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>följande
punkter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'>1)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>De fördelningspoliliska ambitionerna har varit
stora, vilket har lett till all en snabbi ökande andel av resurserna har gått
till konsumtion antingen via lönlagarna eller via samhällels omfördelning.
Således har en minskande del av resurserna gått till ersättning till det
riskvilliga kapitalet dvs. lönsamheten har sjunkit, vilket har medfört lägre
investeringsverksamhet och lägre kapitalbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'>2)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Den svenska kapitalmarknaden är hårt reglerad,
vilket har medfört alt prismekanismen på denna marknad lill slor del har satts
ur spel. Räntan har inte tillåtits att gå upp till den nivå, där jämvikt mellan
efterfrågan och utbud råder eller där på sikt en viss realränta skulle kunna
erhållas. I stället har kapitalet via kreditpoliliken styrts till politiskt
lämpliga sektorer, som har subventionerats av bl. a. AP-fonden och
försäkringsbolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-11.0pt'>3)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Skattesystemet gynnar investeringar i improduktiva
tillgångar som diamanter, mynt, frimärken, konst och annan lös egendom, som kan
säljas utan realisationsvinstskatt efter fem år och vars prisutveckling
dessutom antas minst följa inflationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Dessa förhållanden ligger utanför
lönspamtredningens område, men borde vara väsentliga som bakgrund även lill
dess förslag. Detla bör nämligen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>innehålla
ett syslem, som Hngar upp en del av de lill löntagarna fördelade resurserna
genom alt erbjuda en avkastning som är högre än nuvarande tillämpade räntor och
dessutom kan konkurrera med improduktiva investeringar i lös egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det mål i direktiven, som avser att skapa ett
syslem med en positiv<br>
realränta, har av utredningen förkastals genom ett konstaterande alt det<br>
föreslagna systemet skulle ha givit en viss realränta med den inflationstakt,<br>
som har rått under senare år. Det finns i förslaget ingen garanti för en
positiv<br>
realränta, eftersom avkastningen ej är bunden lill något prisindex. Enligt<br>
förslaget skall räntan fastställas vid sparbevisels utfärdande, vilket medför
att<br>
avkastningen inle ens anpassas lill inflationslakten via det allmänna<br>
räntelägets normala anpassningsprocess. </span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
uiredningens beräkningar blir avkastningen efter skatt på sparat kapital 12,8
96 per år, varav 4,3 96 utgöres av skatteavdraget på 20 96 omsatt i en
femårsränta och 8,5 96 utgöres av den årliga räntan på kapitalet. För en
skattebetalare med 50 96 marginalskatt motsvarar denna avkastning 25,6 96 per
är före skatt och för en skattebetalare med 80 96 marginalskatt blir
motsvarande siffra 64 % per år, således en avkastning som med myckel bred marginal
överstiger alla andra alternativ i samma riskklass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har ej gjort några bedömningarom marginalskaiteklassen för den genomsnittlige
spararen, men anser atl den stalsfinansiella kostnaden för skattefriheten på
den årliga avkastningen av f n. 8,5 96 blir 10 milj. kr. på I miljard kronor i
sparande. Detla innebäratt den vägda genomsnittliga skatten på avkastning från
kapital för de människor, som använder sig av det föreslagna sparandet skulle
vara 11,8 96, vilket förefaller myckel lågt även med hänsyn till alt en del av
avkastningen ligger inom sparavdragel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Då förslaget jämföres med de mål, som uppställdes,
finner man först alt mål 2 redan har avfärdats, mål 3 är irrelevant, efiersom
det är förelagssektorns brist pä riskvilligt kapital, som i första hand skall
tillgodoses. Mål 1 kan förmodligen till viss del uppfyllas, eftersom ell
regelbundet lönsparande kan ses som ell alternativ till konsumtion. En stor del
av sparandet enligt förslaget kommer dock förmodligen all flyttas över frän
andra typerav banksparande. Om enbart 20 96 utgöres av nysparande blir följden
atl hela nysparandet utbetalas i form av skatleålerbäring efter cirka I 1/2 år.
Mål 4 uppfylles genom beloppsgränsen, men i relation till andra
investeringsalternativ blirdet en klart större positiv skillnad i avkastning
för höginkomsttagare. Mål 5 kan ej anses uppfyllt, eftersom systemet innebär
komplikationer för såväl deklaranter, taxeringsmyndigheter som banker. Dessutom
krävs det mycket komplicerade räkneövningar för att jämföra avkastningen med
andra inves-teringsaliernaliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.2i
Svenska sparbanksföreningen: Föreningen vill understryka att det just nu finns
starka skäl att uppmuntra hushållssparandet, eftersom det under de närmaste
åren kommer att finnas ett betydande upplåningsbehov hos staten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommunerna
och inom näringslivet. Vidare kommer bostadsbyggandet enligl nu föreliggande
planer att kräva stora kapitalresurser. Inom näringslivet finns det dessutom
behov av riskvilligt kapital. Kapitalmarknadens resurser kommer sannolikt inte
att öka i takt med efterfrågan, vilket också kommer att medföra stora krav på
bankerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund framstår uiredningens förslag om
ett bank- och aktiefondsparande rikligt, eftersom detta blir både
administrativt och samhällsekonomiskt rationellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag är sä utformat atl det helt
säkert kommer att utgöra en stimulans för nysparande. Bindningsiidens längd,
fem år, och kravet på regelbundet sparande, företrädesvis genom automatiska
avdrag, och villkoren för uttag före bindningstidens slut torde medföra atl
överföringar från andra bankkonton inte blir alllför stora.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En viss sådan överföring måste dock kunna
accepteras mot bakgmnd av de<br>
stora förluster spararna gjort under senare år på grund av den negativa<br>
realräntan. Del påstås ofla atl spararen har möjlighet att kompensera sig mot<br>
inflationen genom all också vara låntagare. Undersökningar bland sparban<br>
kernas kunder (fysiska personer) visar att detla endast gäller en mindre del av<br>
spararna. Del stora flertalet sparbankskunder, ca 80 96, är enbart spara<br>
re.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som bidrag till förelagens försörjning med
riskkapital föreslår utredningen inrättande av ett särskilt akliefondssparande.
En generering av riskkapital i tillräcklig omfattning kommer atl bli ell
villkor för fortsalt ekonomiskt framåtskridande. Varje försök atl förbätlra
näringslivets försörjning med sådant kapital förtjänar all prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Intresset föraklieplaceringen via aktiefonder har
på senare år vuxit snabbi. Hanteringen av aktiefondsandelar har också visat sig
väl passa in i sparbankernas fond- och notariatverksamhel. Dessa förhållanden
gör all sparbanksföreningen ställersig positiv lill alternativet
akliefondssparande för kanalisering av riskkapital till förelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom införande av det föreslagna sparsystemet och
genom bibehållande av det nuvarande Nya lönsparandet kommer del alt föreligga
tre intressanta former av lönsparande - ett för högförränlat skallepremierat
banksparande, ell för skallepremierat aktiefondssparande och eii lönsparande
med tonvikt på vinstutlottning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sparbanksföreningen ser utredningens förslag till
sparformer som värdefulla i syfte alt åstadkomma ett ökat hushållssparande.
Sparbanksföreningen tillstyrker därför i alll väsenlligl utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>t.24
Svensk industriförening: Samhällsekonomin i vårt land brottas f. n. med
allvarliga balansproblem. Underskottet i bytesbalansen har under de senaste
aren ökat mycket snabbi och i accelererad takt framtvingat en omfattande utlandsupplåning.
Föreningen anser att det är angeläget att alla medel tillvaratas för att söka
uppnå balans i samhällsekonomin. Ett ökat sparande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utgör
en väsentlig del i dessa strävanden och föreningen har vid studiet av
utredningens förslag funnit det väl anpassat att motsvara direktivens
målsättning. Föreningen tillstyrker således lönspamtredningens förevarande
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Dock är det av största vikt att de föreslagna
sparformerna kan administreras utan tungrodd byråkrati samt atl
kapitalförvaltningen vid sparande i aktiefonder kan genomföras ulan störningar
på aktiekurserna i befintliga fonder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.25
Sveries aktiesparares riksförbund: Aktiespararna ser mycket positivt på
lönsparulredningens förslag i stort. De senasie årens höga inflationstakl och
de i skattesystemet inbyggda marginaleffekterna har varit förödande för
sparandet. Vi tror atl viljan lill produktivt sparande kan komma atl drastiskt
försvagas efter hand som insikten om den negativa realavkastningen sprider sig
i de breda lagren. Det finns redan tecken på att det improduktiva sparandet i
medaljer etc. breder ut sig, delvis beroende på alt del nuvarande
skattesystemet gynnar ett sådant sparande. Samtidigt ökar kraven på sparande
och tillgång till riskvilligt kapital i den svenska ekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det är därför med stor tillfredsställelse som vi
hälsar del förslag utredningen lägger fram om ett i huvudsak värdebeständigt
lönsparande. Vi är väl medvetna om alt förslaget i och för sig inte räcker för
att trygga del nödvändiga sparandet, men åtgärder av detla slag kan H avgörande
betydelse för inställningen till sparandet. Vi är helt övertygade om att
förslaget Hr ett positivt mottagande av allmänheten och kommer att bidra till
ett ökal nettosparande inom hushållsseklorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Särskill positivt upplever vi alt del här öppnas
möjligheter till ett värdeskyddat sparande för småsparare. Småsparare har ju
inte samma möjligheter som de större placerarna att kompensera sig för
inflationsutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen visar också på del stora och stigande
underskottet i företagssektorns finansiella sparande. Orsaken aren alltför
svag vinstutveckling, som inie räckt till alt finansiera de nödvändiga
investeringarna. Följderna härav ter sig mycket allvarliga; investeringsnivån
sjunker och soliditeten urholkas och företagens förmåga att överieva
tillfälliga konjunktursvackor och kriser försämras alltmer med slora risker för
sysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En fömyelse av det svenska näringslivet och ett
tryggande av framtida välstånd och sysselsättning kräver ökad tillförsel av
riskvilligt kapital lill näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vi anser det därför vara mycket lillfredsställande
alt utredningen föreslagit en koppling mellan sparandeökningen och
kapitalbildningen i förelagssektorn genom alt öppna möjligheter all överföra
sparandet som riskvilligt kapital till företagssektorn. Det måste ligga i
samhällets intresse alt det frivilliga sparandet kanaliseras lill den
produktiva sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.26 Sveriges
föreningsbankers förbund: Alla insatser som görs för atl stimu<br>
lera sparandet i landet måste, enligt förbundels uppfattning, hälsas med stor<br>
tillfredsställelse. Den effektivaste sparslimulansen i nuläget är säkerligen
ett<br>
inflationsskydd. Problemet med förslag om nya sparstimulanser är att hitta<br>
en form som leder lill ell reellt nysparande och inte endast medför<br>
överföringar från andra sparformer. Några analyser i den frågan har inle<br>
redovisats. I likhet med utredningen tror emellertid förbundet att det<br>
föreslagna inflationsskyddet kommer atl uppfattas som sä attraktivt att en<br>
ökning av hushållssparandet verkligen kommer atl äga mm. Förbundet vill<br>
därför tillstyrka utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förbundet har ingen erinran mot atl man som
komplement till lönsparande i bank inrättar ett alternativ med sparande i
aktiefondform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.27 TCO:
TCO delar utredningens bedömning att en höjning av nivån på<br>
sparande och investeringar, mätt som andel av BNP är nödvändig för att<br>
upprätthålla en tillfredsställande ekonomisk tillväxt och sysselsättning.<br>
Näringslivets kapitalbehov måste i detta sammanhang ges hög prioritet.<br>
Finansiella resurser måste i framliden finnas tillgängliga i syfte att
underiätta<br>
en omstrukturering och ändrad produktionsinriktning inom de traditionellt<br>
konkurrenskraftiga branscherna. Vidare ställer satsningar på nya områden<br>
omfattande resursanspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ReeU
ökning av hushållssparandet. Utredningen konstaterar att hushållssparandets
nivå bestäms av en mängd förhållanden, där avkastningen ulgör en av dess
bestämningsfaktorer. Sparandel bestäms enligt vissa teorier residualt, dvs.
konsumtionsbeslulen är primära. Andra teorier relaterar sparandet lill den
förväntade utvecklingen av den disponibla inkomsten. Enligt åter andra teorier
leder en tillfälligt hög inflation lill ökat sparande. Ytterligare andra
faktorer som brukar anges som bestämmande för sparandel är irygghetsmoli-vel,
målsparande samt tillgången till krediter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även om inriktningen under någon del av
utredningsarbetet har varit att utforma ell system för lönsparande i egentlig
mening, vilket vissa pressuppgifter antytt, har avsikten att speciellt
uppmuntra löneavsätiningar uppgivits under utredningsarbetets gång.
"Lönsparande" framstår som en attraktiv beteckning utan motsvarighet
i det förslag utredningen framlägger. TCO hade gärna sett att utredningen
diskuterat möjligheterna att åstadkomma ett lönsparande i egentlig mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även om det föreslagna systemet leder till
regelbundna insättningar på spärrade konton, vilket utredningen betecknat som
lönsparande, finns inga garantier för alt detta sparande representerar ett
nysparande. Del förefaller självklart att, den enskilde inom ramen för ett
givet totalt sparande, placerar sina tillgångar så all de, med beaktande av
likvidiletspreferenser etc. ger så hög avkastning som möjligt. Det blir
givetvis förmånligt att med det föreslagna systemet i särskilda lönsparkonion
med avdragsrält mot skatt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>placera
sådana medel, som eljest hade placerats på vanlig bankräkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
framhålleratt den som en central uppgift haft atl finna former för
sparstimulanser som tar sikte på att främja ell nysparande. Trots detta
konstaterande, vilket understryks på fiera ställen i utredningen,saknas varje
analys av om ett nysparande verkligen kommer lill stånd med de föreslagna
sparstimulanserna. Utredningen ulgår från alt så är fallet ulan att ge motiv
härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
diskussion ger enligt TCO inte belägg för atl den första av de tre angivna
målsättningarna uppfylls med systemet. Det enda som säkerställs är ökade
insättningar på konton med särskilda skallefördelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stimulera
kapitalbildningen I företagssektorn. Denna målsättning hänger delvis samman med
den förstnämnda, dvs. all uppnå en reell ökning av hushållssparandet. Sambandet
mellan dessa mål har också konstaterats av utredningen: "varje tillskott
till sparandel representerar ett ökat kreditulrymme som i varje fall till en
del kommer företagssektorn lill godo". Med hänsyn till atl det inle kan
anses styrkt atl systemet representerar ett nysparande kan det inte heller
avgöras om systemet stimulerar en ökad kapitalbildning inom företagssektorn.
Utredningen har emellertid även sökt finna direkta kopplingar mellan
sparandeökningen och kapitalbildningen i företagssektorn och förordar därför
att sparande, som ett alternativ till kontosparande, skall kunna ske via
aktiefonder. Aktiefonderna skall enligl förslaget placera de sparade medlen som
riskvilligt kapital i näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivels
behov av riskvilligt kapital har understrukits av kapitalmarknadsuiredningen.
Mot denna bakgrund är det angelägel alt finna lämpliga former för lillskotl av
riskvilligt kapital lill näringslivet. Men liksom vad gäller banksparande
förefaller det tveksamt om del föreslagna systemet skulle medföra ett
kapitaltillskott för företagssektorn. De som nu föredrar sparande i aktieform
kommer, om uiredningens förslag genomförs, alt finna det förmånligare att spara
sådana medel i nyinrättade aktiefonder, som eljest kunde placerats i nu
existerande aktiefonder eller andra former för akliespa-rande. Under denna
förutsättning blir effekten huvudsakligen en omfördelning av
placeringskapacileten mellan olika aktieplacerare. I utredningen saknas alla
resonemang om sådana möjliga omdispositioner av aktiesparande. Det finns
vidare inga kalkyler över hur del totala sparandel i systemet förväntas bli,
liksom inte heller över fördelningen mellan konto- och akliesparande.
Utredningsförslaget ger därför ingen ledning för atl bedöma storieken på det
lillskotl av riskvilligt kapital, som del föreslagna systemet skulle leda till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutsatser.
Med hänvisning lill vad som här anförts finner TCO all utredningens system
inte nämnvärt uppfyller de två angivna kapiialbild-ningsmålen. TCO vill
samtidigt understryka att frågan om alt säkerställa en positiv</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>realavkastning
för småsparare är angelägen, oavseti om vidtagna åtgärder bidrar lill en högre
kapilalbildningsnivå eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del enskilda sparandet fyller flera väsentliga
funktioner. Det möjliggör för den enskilde löntagaren att upprätthålla en
stabil konsumtionsnivå även vid betydande variationer i den disponibla
inkomsten. Sparandet är vidare nödvändigt för att nå från välfärdssynpunkt
önskvärda mål avseende den ekonomiska standarden. Det enskilda sparandet är
även av väsentlig betydelse från samhällsekonomiska utgångspunkter. Därigenom
skapas ett realekonomiskt utrymme för den nödvändiga kapitalbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligl TCO:s mening bör ett sparsystem ha till
huvudändamål att åstadkomma en större rättvisa vad avser avkastningen mellan
olika sparandeformer. Starka fördelningspoliliska skäl talar härför. De
småsparare som har möjlighet till sparande i realkapilal, såsom exempelvis
amorteringar på egna hem etc. erhåller genom den successiva värdestegringen på
fastigheter och genom avdragsrätt för ränta stora fördelar jämfört med den
småsparare för vilken endast finansiellt sparande står till buds. Det framstår
som en huvuduppgift att skapa större rättvisa mellan dessa båda grupper. I nuvarande
läge sker en omfördelning mellan låntagare och långivare genom att realvärdet
av långivares finansiella tillgodohavanden sjunker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även om det således är väsentligt att trygga
realavkastningen pä småspararnas medel, avstyrker TCO uiredningens förslag i
den form det nu föreligger. De positiva fördelningsmässiga effekterna som
ligger i en i förhållande lill dagsläget högre realavkastning uppvägs av andra
negativa effekter från fördelningssynpunkt. Bl. a. förutsätts i uiredningens
förslag en bindning av sparande under 5 år för att de avsedda skatteavdragen
skal! kunna utnyttjas helt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En naturligt fråga i delta sammanhang blir vilka
som har möjlighet all utnyttja de till systemet kopplade förmånerna. Del är
självklart att personer med höga inkomster och/eller förmögenheter har störst
möjligheter atl dels omdisponera kapital mellan olika sparformer alltefter
avkastningsförväntningar, dels binda sparande för en femårsperiod. För
låginkomsttagare och löntagare med små förmögenheler föreligger inle denna
valmöjlighet, vilket innebär att det i första hand är dessa grupper som inle
får del av skatteförmånerna. 1 synnerhet om det föreslagna systemet inte leder
till nysparande i någon högre grad, vilket med hänsyn lill vad ovan sagts synes
vara troligt, blir konsekvensen en omfördelning av inkomster från låg- lill
höginkomsttagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det föreslagna systemet innebär ett anteciperande
av en stark inflation och spararen erbjuds därför skattemässiga fördelar som
tillsammans med räntekompensationen förutsätts överstiga inflalionstakten.
Hellre än att på detta sätt anta en beslående hög inflation skulle TCO se ett
indexeral sparsystem, innebärande all spararna upp lill vissa begränsade belopp
kompenserades för den faktiska inflationen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>TCO har i tidigare sammanhang ansett att någon form
av indexklausul med lån i begränsad omfattning borde kunna övervägas. TCO vill
i delta sammanhang erinra om en skrivelse 1977-03-29 frän Svenska Sparbanksföreningen
till regeringen, samt en lill skrivelsen bifogad principmodell för indexkonto
på kontosparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligl TCO:s mening är flera fördelar förenade med
ell begränsat indexsparande jämfört med utredningens förslag. Fördel första
blirden reala avkastningen oberoende av spartidens längd. En koppling lill
sparlidens längd ter sig icke erforderiig med hänsyn till att
kapitalbildningsmotiven kan skjutas ål sidan i diskussionen om lönsparande. En
viss bindningslid torde därför ej behöva utgöra fömtsättning för att med
systemet förenade förmåner skall kunna ulgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För det andra innebär ett beloppsmässigt begränsat
indexsyslem atl den reala avkastningen vid varje tidpunkt är känd. Uiredningens
förslag ger en realavkastning som varierar med inflationstakten och inför
därmed ett spekulativt moment i spararens bedömningar. Sett utifrån rådande
inflationsförväntningar kan det måhända hävdas atl de skattemässiga
subventionerna är beräknade så atl en viss realavkastning troligen nås. Med
kraftiga förändringar i inflationstakten kommer dock realavkastningen alt
variera väsentligt. Bättre är enligt TCO:s mening ett syslem där
realavkastningen dels är högre än för närvarande, dels på förhand känd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bl. a. mot bakgrund av att TCO inte beretts
tillfälle medverka i utformningen kan organisationen inle nu framlägga ett
detaljerat förslag. TCO vill i stället föreslå atl en utredning tillsätts
snarast med uppgift att granska förutsättningarna för alt införa ett system för
indexsparande. Utredningen bör också omfatla en översyn av nuvarande former för
lönsparande och åtgärder för att stimulera det enskilda sparandet. 1 sitt
remissyttrande över kapitalmarknadsutredningens betänkande avser TCO alt
återkomma med en mer genomgripande diskussion av för- och nackdelar med ett
generellt indexsystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>TCO vill avslutningsvis peka på några tänkbara
riktlinjer för en sådan utredning. Indexsparandel t)ör vara beloppsmässigt
begränsat. Var denna gräns bör läggas måste bli föremål för noggranna
överväganden. TCO vill peka på möjligheten all låta sparbeloppels storlek vara
av samma storleksordning som föreslagits av utredningen. Väljer man ett syslem
som innebär en positiv realavkastning på någon procent, bör den del av
avkastningen som motsvarar inflationen ej beskattas, medan avkastningen över
denna nivå tas upp till beskattning i vanlig ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis avvisar TCO utredningens
förslag. TCO föreslår att en utredning tillsätts med uppgift all föreslå
införande av ell beloppsmässigt begränsat system för indexsparande, avsett att
skapa ökad rättvisa mellan småsparare som huvudsakligen är hänvisade till
finansiellt sparande och övriga kapitalplacerare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.28
Siatens industriverk: Bakgrunden till kravet på omedelbara åtgärder för att öka
hushällens sparande anges vara att Sverige under de senaste åren haft
bytesbalansunderskott, vilket definitionsmässigt inneburit att det s. k.
finansiella sparandet i ekonomin varit negativt. Det förslag som framläggs har
därmed ett uttalat kortsiktigt syfte, även om det naturiiglvis samtidigt kan
ses som ett delförslag till lösning av näringslivets eventuella framtida
finansieringsproblem. För att kunna ta ställning till förslaget är det enligt
industriverkels mening önskvärt all först något mer ulföriigt än vad som görs
i betänkandet diskutera hur ett ökat sparande skulle påverka ekonomin i det
nuvarande konjunkturiäget. Det förhåller sig nämligen så att ett ökat
hushållssparande kan få betydande negativa effekter på samhällsekonomin, låt
vara att bytesbalansunderskoliet skulle kunna reduceras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges ekonomi präglas i nuläget inle bara av ett
betydande underskott i utrikeshandeln utan också av ett myckel lågt
resursutnyttjande i industrin. Det sistnämna, saml den starkt negativa
lönsamhetsutvecklingen Hr anses vara de främsta skälen till att
investeringsvolymen minskat och realkapital-tillväxten således bromsats. All
bytersbalansunderskott och lågt resursutnyttjande föreligger samtidigt innebär
ell svårt dilemma för den ekonomiska politiken. Genom ett ökat sparande i
hushållen, dvs. minskad efterfrågan, skulle sålunda underskottet i
bytesbalansen kunna minskas, men till priset av ytterligare sänkt
resursutnyttjande och ökad arbetslöshet. Ett minskat sparande skulle å andra
sidan leda till ett ökat resursutnyttjande och förbättrat arbetsmarknadsläge,
men ett förstorat bytesbalansunderskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det slabiliseringspolitiska problemet kompliceras
ytteriigare av atl näringslivets investeringsvolym f n. antagligen är lägre än
vad som krävs för att långsiktiga ekonomiska tillväxlmål skall uppnås. En
sparandeökning inom hushållsseklorn som på ett direkt sätt kunde kopplas lill
en motsvarande investeringsökning inom näringslivet - således i enlighet med
intentionerna i uiredningens förslag - skulle därför i och för sig vara
eftersträvansvärd. Sparandeökningen skulle i ett sådant fall lämna den totala
efterfrågan oförändrad och alltså inte medföra de nämnda negativa effekterna på
resursutnyttjandet totalt sett, men heller inte några nämnvärda positiva
effekter på bytesbalansen - såvida inle investeringarnas marginella
import-innehåll är klart lägre än den privata konsumtionens. Det är emellertid
långt ifrån säkert att en parallell ökning i hushållssparande och investeringar
verkligen går atl åstadkomma. Olika teorier finns i och för sig om hur
investeringsefterfrågan bestäms. Industriverket vill för sin del ansluta sig
lill de tankegångar som ekonomidepartementet och konjunkturinsiitutet givit
uttryck för, senast i den preliminära nationalbudgelen 1978, nämligen att
industriinvesteringarnas nuvarande tillbakagång betingas av fallet i industriproduktionen,
det låga kapacileisutnylljandet och den dåliga lönsamheten. Visseriigen finns
det säkert en hel del företag som trots den mycket svaga allmänna
konjunkturbilden anser sig ha lönsamma investeringsprojekt som hålls tillbaka
på grund av finansieringssvårigheter. I dessa fall skulle ett ökat</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hushållssparande
som direkt görs tillgängligt för t. ex. nyemissioner, säsom utredningen
diskuterar kunna resultera i marginella tillskott till investeringsvolymen.
För den huvuddel av näringslivet som i dag har avsevärda, lönsamhets- och avsättningssvårigheter
skulle däremot ett ökat hushållssparande och därmed en minskad privat
konsumtion snarast ytteriigare minska investeringsviljan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad som framförallt lorde H anses väsentligt föratt
den svenska ekonomin skall börja röra sig i riktning mot ett minskat
handelsunderskolt, högre resursutnyttjande och ökad investeringstakt är att den
svenska industrins konkurrenskraft stärks gentemot de utländska producenterna.
Detta gäller såväl på export- som hemmamarknaden. Åtgärdersom förväntas ge
resultat i denna riktning har redan vidtagits, främst kronkursens kraftiga
devalvering under 1977. Del kan finnas skäl all understryka atl det nuvarande
bylesba-lansunderskoltet inte i sig utgör nägon indikation på all
realkapilalbildningen sker för långsamt. Snarare skulle man kunna säga atl, vad
beträffar realkapilalbildningen, det är det brislHIIiga resursutnyttjandet som
inger farhågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett bytesbalansunderskott betyder alt landels
totala finansiella sparande är negativt, dvs. alt investeringarna (inbegripet
lagerinvesteringarna) överstiger del inhemska sparandet. Denna situation har
tidigare under efterkrigstiden i allmänhet inträffat i perioder av mycket hög
investeringsaktivitet. I utredningen visas hur vårt nuvarande
bytesbalansunderskott från/brme//finansiell synpunkt kan återföras på växande
finansiella spamnderskotl dels i företagssektorn, dels hos staten. Företagens
negativa finansiella sparande återspeglar i huvudsak den svaga
lönsamhetsutvecklingen. Statens negativa finansiella sparande är uttryck för strävandena
atl någoriunda hålla efterfrågan och produktionen i ekonomin uppe och att
förhindra en ökning av åtminstone den öppna arbetslösheten. Staten har sålunda
kraftigt ökat sitt budgetunderskott. Även med detla finansiella synsätt
framstår därmed förstärkningen av industrins konkurrensposition som det
centrala problemet. Om den svenska industrin kan Hs atl öka sina andelar av
världs- och hemmaefterfrågan skulle företagens lönsamhet och finansiella
sparande förbättras. Samtidigt skulle statens arbetsmarknadsslödjande utgifter
kunna minskas och alltså även det statliga finansiella sparandel förbättras.
Hushållens sparande ger i betydligt mindre grad anledning till omedelbar oro.
Det höga och växande finansiella sparande som hushållen åstadkommit har i formell
mening motverkat ett vida större underskott i bytesbalansen. Det kan observeras
alt hushållens sparkvot, mätt på konventionellt vis, varje år under perioden
1974-1977 legat långt högre än genomsnittet för de senaste 25 åren. Å[ 1977
beräknas sparkvoten ha nått en rekordnivå på nära 11 96.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det ovan anförda leder fram till slutsatsen alt ett
ökat hushållssparande inle framslårsom någon omedelbart angelägen beståndsdel i
den process som skall leda fram till ett förbättrat bytesbalans- och
sysselsättningsläge och ökad investeringsefierfrågan. Detla hindrar självfallet
inte atl det i ett mer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>långsiktigt
perspektiv kan visa sig atl den av samhället önskade realkapital-tillväxten
inte kan åstadkommas med mindre än att åtgärder vidtas med direkt syfte att
frigöra ytteriigare sparande. För att räkna ut huruvida en sådan situation
kommer alt uppslå eller ej krävs formellt sett bl. a. kvantitativa
preciseringar av det "spontana" inflytandet från sparandets och
investeringarnas bestämningsfaktorer. Tillföriitliga sådana preciseringar
förefaller tyvärr vara ganska svåra all erhålla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Antag emellertid att staten finner alt, även vid
ett framlida mer normalt kapacilelsutnyltjande, kapitalbildningen sker för
långsamt i förhållande lill tillväxtmålen. Staten vill alltså öka
investeringarna vilket, givet att landet inie vill ikläda sig ett
bytesbalansunderskott, innebär att sparandel i ekonomin måste öka. En lösning
är då alt försöka förmå hushällen att öka sitt sparande. Detta kan ske t. ex.
genom propaganda eller, som utredningen föreslår, sparsubventioner. Ett ökat
tolalsparande kan allemativt åstadkommas genom att staten ökar sitt
budgetsaido, via skattehöjning eller utgiftsminskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett villkor för alt sparandeökningen skall fylla
sitt syfte är naturiiglvis att investeringarna verkligen ökar eller stimuleras
att öka. Detla förutsätts i det följande. Emellertid kan redan valet av form
för sparandeökning ha betydelse för investerarnas benägenhet att öka
kapitalbildningen. I detta ligger alltså ett av kriterierna för statens val av
åtgärder. Om investeringsviljan är sådan att del enbart är fråga om atl skapa
möjlighet för en kredilexpansion, bör del från investerarnas synpunkt vara
likgiligi om sparandeökningen åstadkoms i hushållen eller via siatens
budgetsaido. Krävs däremot riskvilligt kapital för att investeringarna skall
öka blir problemet kanske mer intrikat. Allra mest effektivi i en sådan
situation är förmodligen att öka företagssektorns eget sparande genom en
omfördelning från hushållsinkomster lill företagsvinster Härigenom Hr företagen
på en gång finansiella medel och incitament till investering. Utredningens
förslag om lönsparande i speciella aktiefonder, vilka skulle placera medlen i
nyemissioner och konvertibla skuldbrev, är fördelningspolitiskt sett ett mindre
kontroversiellt alternativ. Denna lösning innebär dock inle i sig någon
stimulans till ökad realkapitalbildning annat än, som nämnts tidigare, i de
fall investeringarna hålls tillbaka av i första hand brist på riskvilligt
kapital. Stimulansen får om sådan behövs ordnas på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Väljer staten all åstadkomma sparandeökningen via
budgeten finns även då möjligheter atl göra sparandel riskvilligt. Dels kan
staten naturiiglvis investera i egen regi, men staten kan också i princip
inrätta en placeringsfond av samma typ som ovan nämnts -jfr fjärde AP-fondens
verksamhet. Hur detla skulle inverka på förelagens invesleringsbenägenhet i
jämförelse med det fall att fonden direkt byggs upp av hushållssparande är dock
svårt att bedöma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett annat väsentligt kriterium för siatens val av
åtgärd är den grad av precision och säkerhet med vilken staten kan styra
sparandeökningen. I detta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avseende
kan det finnas svagheter hos det syslem utredningen förordar. Som också
framhålls i betänkandet finns det H belägg för atl storleken på hushållens
sparande i någon nämnvärd uisträckning påverkas av sparandels avkastning, Å
andra sidan kan det hävdas all den föreslagna subventionens betydande storlek
och den propagande som - Hr man anta - kommer att föras, leder till alt
hushållen lar sitt totalsparande under omprövning på ett annat sätt än vid mer
gradvisa och "omärkliga" förändringar i avkastningen. Likväl torde
det föreligga en betydande risk all hushållen endast omfördelar sitt sparande
till förmån för den nya sparformen och atl det nysparande som uppslår således
blir ringa. En nackdel i sammanhanget kan vara att subventionen föreslås
utbetalas långt efter att sparandet äger rum, i samband med skatleavräkningen.
Måhända vore det psykologiskt sett en fördel om det hela kunde arrangeras så
atl spararens konto t. ex. gottskrivs med 400 kr. när han bara betalar in 300
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Väljer staten i stället att öka landets sparande
genom att öka sitt egel budgetsaido lorde man kunna vara säkrare på all
sparandel i ekonomin verkligen ökar. Förutsättningen för del senare är att
hushållens marginella sparbenägenhet vid inkomslförändringar inte är förstor.
De undersökningar som gjorts visar emellertid - tämligen entydigt - att den
marginella sparbenägenhelen understiger 0,5 vid helårsvisa beräkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Naturligtvis finns del åtskilliga andra kriterier
som bör beaktas vid ett beslut om åtgärder för att öka sparandet. Här kan
nämnas ålgärderas effekter på inkomstfördelningen, de samhällsekonomiska
kostnaderna för att administrera åtgärderna saml de mer ideologiska aspekterna
på det ekonomiska systemets funktionssätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriverkets
StäUningstagande. Industriverket finner mot bakgrund av vad som ovan sagts att
utredningen inle på ett tillfredsställande sätt analyserat de
samhällsekonomiska konsekvenserna av de åtgärder som föreslås. De centrala
problemen i ekonomin sammanhänger inle i särskilt hög grad med ett bristfölligl
hushällssparande. Verket anser att åtgärderna inte är ändamålsenliga i
nuvarande ekonomiska läge. Verket anser det i och för sig osäkert i vilken
uisträckning de föreslagna åtgärderna skulle leda till en ökning av det totala
hushällssparandet. Givet att ett ökat sparande verkligen skulle åstadkommas,
skulle visserligen en del positiva effekter pä bytesbalansen erhållas, men i
gengäld skulle del redan låga kapacitetsutnytljandet i ekonomin sjunka
ytteriigare och läget på arbetsmarknaden förvärras. Resultatet skulle då
sannolikt bli - tvärtemot vad som åsyftas -en ytteriigare sänkt
investeringsvolym. Detta hindrar inte all del framlagda förslaget i ett mer
långsiktigt perspektiv, där investeringarna snarare begränsas av tillgången på
finansiella resurser än av som nu lågt kapacitetsutnyttjande och dåliga
vinslulsikter, skulle kunna vara en bland flera komponenter i en lösning av
industrins kapitalförsörjningsproblem. I nuläget bedömer emellertid industriverket
att det föreslagna systemet skulle försvåra och fördröja en återgång</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
ett mer balanserat ekonomiskt läge och avstyrker därför att systemet införs i
innevarande konjunktursituation. (Reservationer se 1.29 och 1.30.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.29
Tre ledamöter av industriverkets styrelse (Petzäll, Olsson, Stefansson) anför i
en gemensam reservation att de inle kan godta den slutsats och inte heller
delar av den motivering styrelsens majoritet med ordförandens utslagsröst
stannat för och uttalar vidare: Vi finner yttrandet märkligt mot bakgrund av
den uppgifi Industriverket har. 1 del följande anger vi vår syn på hur Industri
verkels yttrande borde ha utformats och bemöter samlidigt en del av de argument
majoriteten anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
direktiven till lönsparutredningen anger regeringen hurusom såväl 1968<br>
års kapitalmarknadsutredning som utredningen om löntagarfonder lar upp<br>
frågor om kapitalmarknad, sparande och kapitaltillväxt i samband med ell<br>
ökande kapital- och kreditbehov för vårt näringsliv. Del konstateras dock att<br>
dessa utredningar delvis är av principiell och djupgående natur och all de<br>
knappast kan leda till konkreta åtgärder från statsmakternas sida de närmaste<br>
åren. Med tanke på alt behovet av ökat hushållssparande gör sig gällande<br>
omedelbart är det därför angeläget att finna former som kan bidra lill att öka<br>
detta sparande. Det uttalas vidare att sparande måste inriktas på all öka<br>
kapitalbildningen i företagen. Därför bör det ligga nära lill hands alt finna<br>
lösningar som bygger på en utveckling av lönsparande. </span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
vår mening bör Industriverket ställa sig positiv i princip lill de åigärder
lönsparutredningen föreslår. Därmed tas inte ställning i detalj till de konkret
framförda olika förslagen. Det kan på vissa punkter finnas anledning att efter
remissbehandlingen företa en översyn. Huvudskälet till att vi anser att verket
bör tillstyrka utredningen i princip är det tveklöst stora behov av ökat
kapital som erfordras i näringslivet såväl nu som framför allt sett på längre
sikt. Detta omvittnas inte minst i den myckel aktuella diskussionen om
löntagarfonder. Stor enighet råder där om att ett av motiven för dessa är
behovet av ökade finansiella resurser för att trygga en tillfredsställande
utveckling i näringslivet med tillräcklig lönsamhet och ökad sysselsättningsförmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Behovet av kapital åskådliggöres också på ett
verkningsfullt sätt i verkets handläggning av industrigarantilån och
finansiellt slöd lill företagen. Del är brist på kapital i kreditsystemet och
av detta följer ett tydligt ökat krav på medel från företagarföreningarna och
industrigarantilångivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vi vill i detta sammanhang understryka vad
utredningen anfört om den betydande nedgången i företagens sparande vilket
medfört en lägre solidaritet. Detla har minskal benägenheten atl investera i
riskfyllda projekt. Det är alltså nödvändigt all åigärder vidtas för alt öka
tillförseln av riskvilligt egel kapital till näringslivet. Lönspamtredningens
förslag Hr ses som en åtgärd bland andra i denna riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I majorilelsytlrandel hävdas atl ett ökal sparande
i dagslägel ej kommer till produktiv effekt eftersom det råderen viss
överkapacitet i näringslivet. Enligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vår
mening håller inle detta argument. Även om det råder överkapacitet i vissa delar
av näringslivet är del i andra delar behov av ökande krediter som inte kan
tillgodoses. Det bör också framhållas atl den förutsatta överkapaciteten i
betydande utsträckning befinner sig i delar av näringslivet som inte i första
hand kommer att bli föremål för ökad efterfrågan vid en konjunkturförbättring.
En viktig uppgift för näringspolitiken är att reducera överkapaciteten inom de
struklursvaga branscherna och stimulera utbyggnaden av branscher med bättre
framtidsutsikter. För regionalpolitiken gäller att på längre sikt H en ökad
geografisk röriighet hos företagsamheten, varigenom överkapacitet i
krisdrabbade orter och regioner med bristande sysselsättning kan kompenseras.
Den sistnämnda ståndpunkten har en bred politisk förankring i vårt land och ligger
bl. a. till grund för regeringens ekonomiska politik sådan den presenteras i
finansplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vi vänder oss således emot uttalandet att ett
sparande f. n. kommer alt dämpa konsumtionen och därmed snarast förvärra
problemen bl. a. genom ökad arbetslöshet. Även om en viss uppbromsning av
konsumtionen skulle bli följden av ökal sparande så innebär inle detla att
aktiviteten i näringslivet avtar. Del ökade sparandet kommer ju atl gå till
bankernas kreditgivning eller direkt lill ökning av aktiemarknaden och därmed
möjliggöra produktiva insatser och investeringar i näringslivet, Det kan även
underiätta ell ökat bostadsbyggande, påskynda kreditfrågornas lösning för
energisparande och alternativt energiutnyttjande eller andra angelägna
investeringar. Genom den relativt väl fungerande prioritering som nu förekommer
i kreditsystemet bör en minskad konsumtion lill följd av ökal sparande tämligen
direkt överföras i ökad sysselsättning genom en mer produktiv användning av
kapitalresurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Majoriteten erkänner atl i ett annal läge med
bättre utnyttjad kapacitet i näringslivet så kunde förslagen från utredningen
vara berättigade. Del finns då anledning erinra om att det föreslagna
lönsparsyslemet förutsätts vara i funktion under längre tid och alltså inte
enbart kan utformas med hänsyn till konjunkturbedömningarna jusl vid
införandetillHllel. Konjunkturläget kan f ö. förändras på relativt kort lid.
Någon större effekt lorde sparförslaget ej H förrän under 1979-1980 och ett
ökat sparande kan då sammanfalla med en konjunktumppgång. Del bör dock
framhållas att systemet bör H en flexibel utformning för atl medge en viss
anpassning av sparandels volym från det ena årel till det andra i syfte atl
uppnå erforderlig konjunkturanpassning i sparandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Däremot har vi givetvis ingenting att erinra mot
majoritetens uttalanden att de nuvarande svårigheterna i ekonomin beror på en
starkt negativ lönsamhetsutveckling i industrin och en försämrad
konkurrensposition som lett lill ell alltför lågt kapacitetsutnyttjande. Man
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Om den svenska industrin kan Hs all öka sina
andelar av värids- och hemmaeflerfrågan skulle företagens lönsamhet och
finansiella sparande förbättras." Detla vill vi dock vända på och hävda
att ökade finansiella</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>resurser
är en förutsättning för att kunna bli konkurrenskraftig och H bättre lönsamhet
och därmed återvinna föriorade marknadsandelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Majoriteten anför slutligen alt staten har den
största möjligheten alt genom budgetpolitiken åstadkomma det önskvärda
sparandet. Till detta vill vi framhålla att det nu och i framtiden som hittills
torde vara nödvändigt att använda flera olika vägar att uppnå en tillräcklig
kapitalbildning i näringslivet. Hushållssparandet utgör därvidlag en myckel
viktig del i kapitalbildningen för näringslivets behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lönsparutredningen har också tagit upp frågan om
lönsparande i del egna företaget där de anställda skulle kunna låna sitt
sparande till företaget genom konvertibla eller vanliga skuldebrev. Utredningen
anser sig inte kunna lägga fram förslag på denna punkt. Det ligger dock ett
betydande värde i att kunna engagera de anställda för att medverka i tryggandet
av sin egen arbetsplats och behovet av att öka finansieringsmöjligheterna för
företag som har stor betydelse för sysselsättningen på en ort. Vi anser därför
att denna fråga bör bli föremål för ytteriigare överväganden i samband med
bearbetningen av utredningsförslaget om lönsparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.30<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>En ledamot av Industriverkets styrelse (Lindqvist)
anför i reservation: Effekten av det föreslagna systemet är svårbedömd.
Förbättringar i bytesbalansen kan vara att räkna med. Vissa ogynnsamma
verkningar för produktionen kan emellertid uppslå som en följd av en minskad
efterfrågan på konsumtionsvaror med lågt imporlinnehåll. Å andra sidan Hr det
diskuterade systemet betraktas som en del bland många andra
ekonomisk-politiska medel för att förbättra den ekonomiska balansen. Åtgärder
för att stärka industrins konkurrenskraft har också vidtagits. Den rätta
tidpunkten för vidtagande av ekonomisk-politiska åtgärder är givetvis inte lätt
atl bestämma vid ell svårbedömt konjunkturläge. Del föreslagna systemet kommer
inle all H omedelbar verkan, men Hr anses ligga inom ramen för en på sikt
nödvändig politik alt skapa ett ökat investeringsutrymme. Under sådana
förhållanden finner jag icke anledning atl motsätta mig all systemet i princip
nu lägges till grund för lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.31<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska företagares riksförbund: Förbundet vill
inledningsvis uttala sin tillfredsställelse över att regeringen dokumenterat en
konkret vilja att stimulera ett lönsamt sparande för de enskilda medborgarna,
ett sparande som samtidigt är nödvändigt för alt åstadkomma kapital på den fria
marknaden för behövliga investeringar, främst i det privata näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Insatser för atl stimulera det personliga sparandet
Hr emellertid inte skymma de fundamentala villkoren för näringslivet och för
spararna. Konkurrenskraft och lönsamhet måste återställas i näringslivet och
inflationen hejdas så att en uppskjuten konsumtion för den enskilde verkligen
innebär en fördel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
avser inte all granska förslaget i detalj utan lägger i del följande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>endast
vissa principiella synpunkter på förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förbundets huvudinvändning mot förslaget och en
mycket allvariig sådan är att utredningen - på de två sista raderna - tar
avstånd från sitt eget framställda förslag att även sparande i det egna
förelaget skulle innefattas i reformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
Förbundet framstår del som förvånansvärt all utredningen funnit det lämpligt
att ta avstånd från tanken atl stimulera till ökat delägarskap i
familjeföretag. Förbundet kan konstatera, bl, a, genom de rådslag som
organisationen genomfört bland sina 24 000 medlemmar om ökal delägarskap i företagen,
alt en överväldigande majoritet av företagarna är villiga alt låta anställda
köpa aklier i förelagen och därmed bli delaktiga i företagens vinstutveckling
och också i en naturlig och på ägande grundad medbestämmanderätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det argument som utredningen anför om risktagande
är inte av den dignitet att det finns anledning undanta sparande i "det
egna företaget".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Självfallet är de enskilda löntagarna kapabla alt
själva avgöra om de vill riskera ett sparande i det egna företaget och därmed
salsa också pä sin egen anställningstrygghet eller att placera sitt sparkapital
i mera anonyma aktiefonder eller som reguljärt banksparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
ställer sig dessutom frågande till om det är riktigt att undanta B-inkomst
tagare från förmånen. Sett urdet allmännas synpunkt är ett sparande av denna
art lika värdefullt som lönsparande och för dem som har inkomster endast av
kapital måste det te sig orättvist alt inte få spara av denna avkastning på
samma sätt som ett lönsparande. Med den inflation vi lever med och som
svåriigen går att undvika, och där löntagarna i huvudsak skyddas genom
lönetillägg, måste självfallet kapitalägarna också medges rätt att utnyttja
befintliga skattesubventioner vid sparande av kapitalintäkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
Förbundet konstaterar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>atl intresset av att tillföra riskvilligt kapital
lill näringslivet från löntagarnas sida är helt avhängigt förelagens
konkurrenskraft och lönsamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>att aldrig så lockande räntor eller skattebefrielse
inte kan kompensera en ökande och allt snabbare inflation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
föreslår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>au
ocksä sparande i del egna företaget inryms i förslaget samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>all
även inkomsttagare med inkomster av kapital får deltaga i systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Vissa för de föreslagna sparformerna gemensamma frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2,7
Bankinspektionen: I likhet med utredningen anser inspektionen alt sparandet bör
i princip vara öppet endasl för fysiska personer som genom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anställning
haft bmtiointäkier av någon av förvärvskällorna tjänst, jordbruksfaslighel
eller rörelse. Inspektionen finner del också rikligt all lönspar-andesystemet
knyts lill bankerna genom atl sparbeloppen sätts in hos dessa antingen efter
löneavdrag eller också efter regelbundna insättningar genom lönsparandens egen
försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det föreslagna högsta årliga sparandebeloppet, 4
800 kr, förefaller mot bakgrund av de tilltänkta ränte- och skatteförmånerna
vara lämpligt avvägt. Det högsta månatliga sparbeloppel kommer sålunda att bli
4(X) kr, jämfört med 500 kr, enligt del nuvarande lönsparandet. Del minsta
månatliga sparbeloppel föreslås bli 100 kr. Enligt del nuvarande lönsparandet
är den minsta medgivna månadsinsättningen 75 kr. Förslaget i sistnämnda hänseende
erbjuder givetvis vissa fördelar, framför alll av administrativ karaktär.
Beloppet är emellertid tillräckligt högt för all människor med små inkomster
och därmed åtföljande mindre möjligheter än andra atl avsätta sparmedel ställs
utanför det nya lönsparandet. Bankinspektionen vill i detta sammanhang erinra
om diskussionen beträffande minsta månatliga sparbelopp i samband med
införandet av det nuvarande lönsparandet, I prop. 1972:22 föreslogs alt minsta
insättningen skulle vara 100 kr. På förslag av finansutskottet (FiU 1972:15)
sänkte riksdagen beloppsgränsen till 75 kr. (rskr 1972:109). Denna beloppsgräns
ändrades inle i samband med att det högsta sparbeloppel fr. o. m. den I januari
1977 höjdes från 300 kr, till 500 kr. Inspektionen ifrågasätter, om inte samma
minsta beloppsgräns borde gälla enligl det nu föreslagna sparsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Inspektionen tillstyrker förslaget om överföring av
ett konto från en bank till en annan och alt därvid insättningar på den
föregående banken skall H tillgodoräknas efter överföringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bankinspektionen har ingen erinran mot de
föreslagna ränte- och skatte<br>
förmånerna i den nya sparformen, </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att dess förslag träder i
kraft den 1 juli 1978. Inspektionen är medveten om alt det är angeläget att del
nya lönsparandel genomförs så snabbi som möjligt. Inspektionen vill därför,
såvitt gäller förslaget om lönsparande i aktiefonder, inle motsätta sig den
föreslagna tidpunkten. Det bör dock framhållas att åtskilliga frågor måste
lösas, innan den nya lagen kan tillämpas. Inrättandet av en ny aktiefond kräver
sålunda särskilda fondbeslämmelser för fonden och ändring i bolagsordningen,
där bestämmelser om bl. a. styrelsens sammansättning skall finnas intagna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det torde också bli aktuellt med ändring av vissa
fondbestämmelser. Enligt 13 § akliefondslagen Hr fondbestämmelser i deras nya
lydelse inie tillämpas förrän tre månader förflutit från dagen för
bankinspektionens godkännande av ändringsbeslutet. Inspektionen kan emellertid
medge kortare tidsfrist. Även om inspektionen medger kortare sådan frist, lorde
det nödvändiga förberedelsearbetet för såväl bankerna som för inspektionen
kräva viss tid och stora insatser. Med hänsyn härtill och då riksdagens beslut
i frågan inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lorde
kunna föreligga förrän tidigast under maj månad, lorde man inle kunna räkna med
alt de nya fonderna kan starta sin verksamhet förrän efter den 1 juli 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2 Statskontoret:
Utredningen har enligt statskontoret inle närmare belyst<br>
de praktiska kontrollproblem m. m. som det föreslagna systemet skulle<br>
medföra vid beskattning. Den kontroll utredningen förutsatt skulle läggas på<br>
taxeringsmyndigheterna för alt se till atl reglerna följs och att
skatteförmåner<br>
inte obehörigt åtnjuts kommer såvitt statskontoret kan bedöma alt bli mycket<br>
omfattande och svår atl genomföra. Utomordentligt stora krav kommer<br>
därvid att ställas på den redan hårt ansträngda administrativa apparaten för<br>
taxering. Resursbehovet inom granskningsorganisationen för taxeringsår-<br>
betet i första instans och därmed sammanhängande funktioner kommer till<br>
följd av uiredningens förslag sannolikt all öka avsevärt. Uiredningens förslag<br>
synes också för bankernas vidkommande innebära ett inle ringa merarbete<br>
för att man över huvud tagel skall kunna la fram ett adekvat underiag för<br>
kontroller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Statskontoret anser mot bakgrund härav atl del är
nödvändigt alt innan beslut tas till uiredningens förslag närmare analysera de
administativa konsekvenserna av förslaget och de krav ett eventuellt
realiserande härav skulle ställa bl. a. på taxeringsmyndigheterna. Kostnadsberäkningar
behöver också göras som underiag för beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3 RR
V framhåller att det föreslagna kravet alt sparmedlen skall stå kvar på<br>
kontot i fem år meddförati sparkontot innehåller en latent skatteskuld fram<br>
till det femte året och att det redovisade saldot på kontot inle överensstämmer<br>
med det verkliga egna kapitalet förrän vid utgången av sparperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>RRV anför vidare: För många personer är den
föreslagna sparperioden en<br>
relativt lång planeringsperiod, varför sannolikheten för förtida uttag är slor.<br>
Det kommer att kräva att skatlepremien återförs till staten. Delta kommer<br>
troligen att medföra ett betydande merarbete för sparinstituten. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt RRV:s mening innebär del en komplikation all
koppla sparpremien till skattesystemet, Sparinstituten har det underiag som
behövs för all beräkna sparpremiens storlek. Den totala administrationen skulle
sannolikt minska om sparinstituten svarade för kontrollen av sparmedel och
beräkningen av sparpremien, Sparpremien kan sällas in på sparkontot. Därigenom
framgår del av kontot hur stor premien är och hur mycket som kommer att
återföras om medlen inle står inne under hela femårsperioden. Det är vidare
sannolikt atl benägenheten att spara även sparpremien ökar om premien sätts in
direkt på sparkontot. Premierna kan utbetalas från ett särskilt anslag på
statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För att minska arbetet med återföringarna och för
alt få en bättre överensstämmelse mellan saldot på sparkontot och det egna
kapitalet bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>man
enligl RRV;s mening överväga alt utbetala premien i efterskott. För alt
spararen inle skall behöva vänta i fem år på sparpremien kan denna erhållas som
två mindre premieinsäliningar. Del slörsla premiebeloppet bör då utgå vid
femårsperiodens utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En motivering, som utredningen anger, för att
anlita taxeringsmyndigheterna är alt de kan kontrollera att sparare är
berättigad alt delta i lönsparandet. Föratt få vara med i lönsparandet krävs
att spararen har A-inkomst av tjänst, jordbruksfastighet eller rörelse. Enligt
utredningen skall taxeringsmyndighetema åläggas nämnda kontroll, RRV vill
påpeka att denna kontroll med rimlig grad av säkerhet bör kunna göras av
sparinstituten, Detla kan ske genom att överföring sker från lönekonto eller
genom all spararen t, ex. visar upp sin debetsedel på slutlig skatt då
sparkontot öppnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det framgår inte av utredningens förslag om
skattereduktionen kan bli föremål för jämkning, 1 den mån jämkningar tillåts
kan detta öka arbetsbelastningen på de lokala skaliemyndigheierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis anser RRV atl administrativa och
andra skäl, som här redovisats, talar mot utredningens förslag att utforma
sparpremien som en skattereduktion. Kopplingen lill skattesystemet förefaller
inle nödvändig för att nå det syfte som utredningen avsett,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>RRV vill i detta sammanhang framhålla viklen av alt
man ulformar förslag av denna typ så att man senare kan utvärdera vilka
kostnader och effekter som ett genomförande av förslaget medför. Av dessa skäl
och för att kostnaderna också skall framgå direkt av den statliga budgeten
förordar RRV att ett särskilt anslag anvisas för alt täcka utgifterna för
premien och administrationen enligt förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot bakgrund av vad nu sagts bör man enligt RRV:s
uppfattning<br>
ytteriigare överväga förslaget om att göra ränteintäkterna skattefria. Det<br>
medför sannolikt komplikationer såväl för den enskilde som för skattemyn<br>
digheterna atl vissa ränteintäkter är skattefria medan andra är skatteplikti<br>
ga.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>RRV bedömer alt skatlebortfallel på avkastningen
blir högre än vad utredningen beräknat. De personer som påverkas av all
avkastningen görs skattefri är de som vid taxeringen redovisar över- eller
underskott av kapital och de personer som i nuläget varken har över- eller
underskott av kapital men som har utnyttjat hela del generella sparavdragel. De
personer som således inte kommer att åsamka det allmänna ett skattebortfall är
de som varken nu eller i framtiden kommer att redovisa över- eller underskott
av kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt RRV:s taxeringssialistiska undersökning för
inkomståret 1975 redovisadedrygt 2,3 miljoner inkomsttagare över-eller
underskott av kapital. Flertalet av de som redovisade underskott skulle även
med skattepliktiga ränteinkomster fortsätta atl redovisa underskott. Knappt 1,5
miljoner inkomsttagare hade ränteinkomster som var mindre än det generella</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sparavdragel.
Tabellen nedan belyser kostnaden för det allmänna vid olika månatliga
sparbelopp. Beräkningarna bygger på de 3,8 miljoner personer som enligl RRV:s
taxeringsstalistik redovisade ränteinkomster för inkomståret 1975. Raderna I,
3, 5 och 7 gäller för den grupp som vid laxeringen 1976 redovisade över- eller
underskott av kapital (kategori A). Raderna 2,4,6 och 8 gäller den grupp som
varken hade över- eller underskott av kapital (kategori B). Kolumnerna 11, o.
m. 5 redovisar de årliga räntorna för resp. grupp i milj. kr. I kolumn 6
redovisas de totala räntorna för samtliga fem ränteår. Kolumn 7 redovisar
skaltebortfallet för del allmänna vid en antagen marginalskatt på 60 96. Kolumn
8 redovisar den erhållna skattereduktionen för de båda grupperna. Del totala
sparade beloppet redovisas i kolumn 9. Den totala kostnaden för att spara I
miljard kr. uppgår således enligt RRV:s kalkyler lill 369' milj. kr. Enligl
utredningens beräkningar skulle kostnaden uppgå lill 250 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Uiredningens förslag syftar till all öka sparandet
i samhället. Av denna anledning är det viktigt atl nysparandet premieras
särskilt. Förslaget i nuvarande form gör ingen åtskillnad mellan nysparande och
annat sparande. Utredningen påtalar problemet och nämner alt omföringar från
andra typer av sparformer kan förekomma. Utredningen föreslår dock ingen
kontroll härav. Sparpremien tillsammans med skattefriheten på ränteinkomsterna
medför alt den föreslagna sparformen blir mer fördelaktig än de flesta andra
sparformer. Förslaget gör det även lönsamt alt låna upp medel för att sätta in
på sparkontot. Om omföringar sker av kapital från andra sparformer medför detla
all en mindre andel av sparandet blir verkligt nysparande. Ju mindre denna
andel är desto större blir kostnaderna för del verkliga nysparandet. I
sammanställningen nedan framgår kostnaden i kr. per sparat hundratal kr. vid
olika antaganden vad gäller andelen verkligt nysparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Procentuell</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kostnad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>andel
verkligt</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>i kr. per sparat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nysparande</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>hundratal kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>100</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>90</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>80</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>37</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>369</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Beloppet är framräknat som summan av (745-t-587-(-370)=l 702 milj. kr, dividerat
med summa sparat belopp, som för det lägsta sparbeloppel uppgär till 4 609
miljarder kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>10
Riksdagen 1977/78. I saml Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell. Ränteinkomster, skattebortfall, skattereduktion
och sparat belopp vid olika antaganden om det sparade beloppet per minad.
(milj. kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kate-</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rad</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sparbe-</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ränta</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skalie-</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatte-</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sparat</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:34.3pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gori</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lopp per</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>månad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kr.</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>år |i</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>år 2</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>år 3</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>år 4</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>år 5</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>räntor</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>borifall2</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>redukl.</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>belopp</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>A</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>108</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>250</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>271</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>295</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>318</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 242</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>745</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>587</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 828</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>B</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>68</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>171</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>185</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>200</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>781</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>370</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1781</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>A</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>200</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>222</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>542</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>589</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>636</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 489</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1493</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 176</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 656</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>B</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>200</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>139</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>315</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>341</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>371</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>401</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1567</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>740</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 561</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>A</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>300</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>330</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>749</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>813</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>884</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>957</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 733</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 240</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 763</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 484</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>B</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>300</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>208</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>472</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>512</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>556</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>604</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 352</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 110</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 342</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>A</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>400</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>441</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>999</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1084</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 176</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1275</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4 975</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 985</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 351</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11312</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.1pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>B</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>400</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>277</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>629</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>683</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>740</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>803</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3132</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1480</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 123</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Räntesals 8,5 %</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> Skatlebortfallel på ränteinkomsterna är beräknat efler en
marginalskall på 60 %,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> Kategori A är de inkomsttagare som redovisat över- eller
underskott av kapital. Kategori B är de inkomsttagare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som varken redovisar över- eller underskott av kapital men
som under inkomståret 1975 redovisade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ränteinkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av exemplet framgår att del kostar
samhället 46 kr, i skallebortfall och skattereduktion för att H en person atl
spara 100 kr. vid ett verkligt nysparande pä 80 96 av det totala sparandel.
Denna kostnad stiger lill 74 kr. vid ett verkligt nysparande på endast 50 %.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I tabellen nedan visas statistik
över inkomst av kapital enligt RRV:s undersökning taxeringsåret 1976. Andelen
personer med ränteinkomster m. m. ökar med storieken på bruttoinkomsten. För
inkomsttagare med en bmttoinkomst understigande 40 000 kr. är andelen ca 55
96.1 inkomstinter-vallet 80-100 tkr är andelen drygt 80 96. Enligt tabellen
ökar också ränlebeloppel med inkomsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TabeU</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Brulloinkomsl</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anlal personer i</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anlal f)ersoner</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Procentuell andel</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andel med</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1kr</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>populalionen</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med ränteinkom-</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som har räntein-</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>överskott eller</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ster</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>komster</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>underskott</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0-10</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>860 137</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>307 287</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35,7</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15,7</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10- 20</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 096 588</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>602 336</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>54,9</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37,6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20- 30</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>821 628</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>456 074</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55,5</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35,8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30- 40</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>890 885</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>495 733</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55,6</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41,8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40-50</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>959 909</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>596 345</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>62,1</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48,8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50- 60</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>527 806</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>363 927</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70,0</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52,9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60- 80</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>390 014</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>309 048</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>79,2</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>59,9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80-100</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>119 443</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>98 586</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>82,5</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>65,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100-500</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>111948</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>99 803</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>89,2</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>500-</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>744</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>723</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>97,2</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>95,7</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:20.4pt'>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 799 102</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 329 862</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57,6</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40,8</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I den mån sparandet sker genom överföring från ett
annat konto kommer förslaget atl gynna personer med högre inkomster. De har
inte endast större möjlighet alt utnyttja det maximala beloppet på 4 800 kr.
utan även en större marginalskatt, varför deras skattelättnad till följd av
befrielsen av skatt på ränteinkomsten blir större.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En sänkning av den övre gränsen pä sparbeloppel
skulle minska skattelättnaden för personer med högre inkomster men skulle å
andra sidan H till följd att omfattningen av sparandel minskar i motsvarande
grad. Utredningen har inle närmare diskuterat valet av maximigräns på
sparbeloppel med hänsyn lagen lill dessa konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I likhet med RRV bedömer länsstyrelsen i
Södermanlands län utredningens beräkning av skattebortfallet som optimistisk.
Riksbanksfullmäktige år av samma uppfattning och anser inte osannolikt att
skattebortfallet kan bli bortåt 30 % av det totala sparbeloppel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4
RSV: RSV som endasl lägger skalletekniska synpunkter på lönsparulredningens
förslag ställer sig avvisande till förslaget atl koppla samman de sparfrämjande
åtgärderna med beskattningen. De skattemässiga konsekvenserna av en sådan
sammankoppling har enligl RSV:s mening inle blivit tillräckligt belysta. Om
förslaget genomförs åsamkas skattemyndigheterna ell betydande merarbete. Också
för de skattskyldiga innebär förslaget en krångligare tillämpning av det
svenska skattesystemet. 1 olika sammanhang har önskemål framkommit om en
förenkling av vårt nuvarande skattesys-lem. Utredningens förslag verkar i
motsatt riktning. RSV menar all de sparslimulerande effekter som utredningen
eftersträvar kan uppnås på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
vill erinra om atl tidigare utredningar övervägt förslag all via beskattningen
genomföra särskilda stimulanser för sparandel. Bortsett från sparavdragel och
regeln om skattefria sparpremier har dock sådana förslag inle genomförts.
Jämför bl, a, betänkandet (SOU 1961:2) Sparslimulerande åigärder, sid, 25 och
27 och följande, RSV anser alt såväl principiella som praktiska skäl talar mot
den nu föreslagna lösningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som allernativ lill lönspamtredningens förslag
borde övervägas om inte sparslimulerande åtgärder kunde företas i de former som
redan i dag förekommer i skattesystemet och som innebär all staten kan premiera
sparande genom en skattefri sparpremie (SFS 1972:128),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del är möjligt alt bygga upp ett enklare och mera
lätthanteriigt system om ett långsiktigt sparande bundet pä sparkonto i bank
eller i deponerade akliefondsbevis premieras med en skattefri sparbonus
uppgående till förslagsvis 35-40 96 av ett till visst belopp maximerat
sparande, som inneslåll under fem år, Sparpremien kunde vidare avtrappas nedåt
vid ett mera kortsiktigt sparande. Avkastningen i övrigl skulle därmed kunna
inom beskattningen behandlas på sedvanligt sätt. Detta medför alt principerna
för räntors beskattning inte rubbas ulan blir helt likartade reglerna för
beskatt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
av annan inkomst av sparande. En hög skattefri premie skulle utgöra ett starkt
incitament föratt inte avsluta sparkonto före periodens utgång. Genom de
schablonavdrag som medges vid beskattning av inkomst av kapital skulle
ränteinkomsten - i varie fall för småsparare - inte bli beskattad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom atl sparpremie tillförs kontot och läggs till
beloppet i efterhand bortfaller behov av jämkning av skatteavdrag under
inkomslårel. Med del av utredningen föreslagna systemet måste spararen i regel
så att säga spara ihop till sin sparpremie, som sedan i slutet av året efter
spararet betalas tillbaka eller minskar hans kvarskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För alt sparpremie skall kunna tillföras sparkonto
måste sparinstituten H information humvida kontoinnehavarna uppfyller kravet på
atl ha haft A-inkomst under spararet. Denna avstämning lorde i allt väsentligt
kunna göras på maskinell väg mellan sparinstitulens och skattesystemets
informationssystem. Konloinnehavare som inle uppfyller kraven bör kunna
underrättas genom kontoförarens försorg. Vid prövningen synes taxeringsnämndens
taxeringsbeslut böra gälla och senare taxeringsändringar inte böra beaktas.
Riksgäldskonlorel synes böra kunna tilläggas rätl atl - efter hörande av lokal
skattemyndighet - pröva eventuell invändning mot att sparkonto inte förklarats
premieberältigal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.5
Länsstyrelsen i Stockholms län: Vad som i första hand förorsakar problem är alt
utredningen vill knyta sparslimulansen till förekomsten av A-inkomst. Motivet
till denna koppling är all man vill nå nysparandet. Del kan dock ifrågasättas
om effekten blir den avsedda. Inget hindrar att skattskyldiga med A-inkomst
föröver medel från andra bankkonton och på så sätl lillgodoför sig
skattelättnader utan någon motsvarande sparpresiation. Vidare kan med fog
hävdas att avkastning av kapital och fastighetsinnehav i lika slor utsträckning
som andra inkomster kan användas för nysparande. Enligl länsstyrelsens mening
borde det därför övervägas att slopa anknytningen lill A-inkomsl.
Taxeringsnämnderna skulle då inle behöva belastas med de olika kontrollmomenten
utan skattereduktionen göras enbart på gmndval av uppgifter från bankerna. Hell
invändningsfritt är givetvis inle heller ett sådant system. En del av de
problem, som ovan påtalats, kvarstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En annan invändning som kan riktas mot förslaget,
vare sig man har kopplingen till A-inkomster eller ej, är alt det kommer att
finnas onödigt många sparformer. Del kan vara lämpligare alt satsa de
informationsresurser, som under alla förhållanden krävs, på de sparformer som
redan finns och samtidigt förbättra de sparstimulanser som är knutna lill
dessa. Länsstyrelsen tänker då främst på nya lönsparandet. Enligl utredningens
mening skulle detta sparande främst vända sig till de sparare som är
intresserade av vinstchanser medan det skulle krävas en annan form för dem som
är intresserade av ett inflationsskyddat sparande på längre sikt. Länsstyrelsen
kan inte finna annat än att man skulle kunna tillgodose även de senares
intresse genom atl bygga ut förmånerna i det nya lönsparandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.6 Länsstyrelsen
I Södermanlands län understryker att även om kontrollåt<br>
gärderna i tekniskt hänseende Hr anses som tämligen harmlösa, det<br>
ingalunda är oväsentligt atl beakta de ytterligare arbetsuppgifter som påläggs<br>
taxeringsorganisationen om förslagen genomförs. Varje ändring i materiella<br>
grunderna för beskattningsförfarandet, som medför ytteriigare manuella<br>
handläggningsrutiner, minskar i motsvarande mån den tillgängliga tiden för<br>
mera kvalificerad deklaralionskoniroll. I den pågående uppbyggnaden av en<br>
ny granskningsorganisation för taxeringen i första instans har det från<br>
statsmakternas sida undersirukits, all en väsentlig målsättning för den nya<br>
organisationen bör vara att åstadkomma en påtaglig förbättring av rörelse<br>
taxeringen och granskningen av de svårkontrollerade inkomsttagarna (prop.<br>
1975:87 s. 119). Det har vidare förutsatts atl granskningsinsalsen för det
stora<br>
flertalet löntagardeklaralloner måste bli mycket begränsad. Detla har också<br>
kommit lill uttryck i de produktionstal som legat till grund för bemanningen<br>
av den nya organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslag av den typ som nu framlagts av
lönspararutredningen motverkar den nämnda målsättningen genom att de
förutsätter ytterligare manuella arbetsmoment för den granskande personalen.
Genom atl systemet är uppbyggt kring ett lönsparande lorde det i huvudsak
beröra personer med inkomst av anställning, dvs. löntagare med i regel mindre
komplicerade inkomst- och förmögenhetsförhållanden. Länsstyrelsen vill mot den
bakgrunden ifrågasätta om inle samma sparstimulans hade kunnat åstadkommas på
ett mera direkt sätt utan omvägen över beskattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7 Fullmäktige
i riksgäldskonlorel: Fullmäktige utgär, som utredningen<br>
också indirekt anger, från att marknadsföringen av NL (Nya lönsparandet)<br>
och FLS (förslaget till nytt lönsparsystem) bör samordnas och skötas av<br>
lönsparkommiltén samt att administrationen och kontrollen skall omhän<br>
derhas av riksgäldskonlorel. Det förefaller dock praktiskt omöjligt atl H<br>
systemet funktionsdugligt redan den I juli 1978, som utredningen föreslår.<br>
En senare start synes vara mera rimlig. Fullmäktige utgår också ifrån alt viss<br>
personalförslärkning i riksgäldskontoret blir nödvändig för de nya uppgif<br>
terna, samt alt erforderiiga medel ställs till riksgäldskonlorets och lönspar<br>
kommitténs förfogande för administration och marknadsföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bland övriga punkter i förslaget som enligl
fullmäktiges mening inger tveksamhet eller bör närmare diskuteras, kan nämnas:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att spararna för all H del av
systemels fördelar skall prestera minst 6 månadsinsäliningar under kalenderår.
Frågan arom denna regel skall vara sä rigorös atl brott mot regeln omgående
utesluter rätlen till sparbevis. (Ömmande fall såsom sjukdom, arbetslöshet e.
d. har i NL ansetts vara skäl för dispens.) Kontrollen av en sådan regel måste
bli mycket svår och synes endasl kunna ske slumpvis genom stickprov i
riksgäldskonlorets regi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör anges om möjlighet lill växling av sparbevis skall kunna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förekomma
eller om spararen vid akut penningbehov skall behöva föriidsin-lösa hela sitt
sparbevis. Om det senare är avsikten, kan den föreslagna regeln (s. 63)att
ingen sparare Hr ha merän ett konto i FLS vara motiverad. Denna regel blir dock
svär att kontrollera för riksgäldskonlorel. Skall överträdelse medföra
diskvalifikation? Om å andra sidan växling av sparbevis skall kunna ske
förefaller regeln onödig eftersom ju rätlen till skatteavdrag granskas av
skaliemyndigheierna och ingen kan tillgodoräkna sig mer än han har rätt lill,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.8 Lönsparkommiltén:
1 del nuvarande lönsparandel är den lägsta månads<br>
insättningen 75 kr, och den högsta 500 kr. Del högsta åriiga sparbeloppel är<br>
6 000 kr, (jämte ränta). Det nya systemet föreslås H månadsgränserna 100 och<br>
400 kr. Det högsta åriiga sparbeloppel blir då 4 800 kr. Bl. a. av marknads<br>
föringsskäl anser kommittén att det kan vara lämpligt att de båda parallella<br>
lönsparformerna har samma gränser för månadsinsättningarnas storiek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lönsparkommiltén delar uiredningens uppfattning atl
det av marknads<br>
föringsskäl är önskvärt atl reglerna utformas så att ell lönsparande i del nya<br>
systemet skall kunna påbörjas vid vilken tidpunkt som helsl på året. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om det vid det fortsatta arbetet visar sig atl del
föreslagna lönsparsystemet av olika skäl inte skulle gå atl genomföra föreslår
lönsparkommiltén all man i stället förbättrar förmånerna i det nuvarande väl
fungerande Nya lönsparandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skulle ett nytt lönsparsystem införas är det enligt
kommittén av slörsla vikt att de tre lönsparformerna (nuvarande Nya
lönsparandet, föreslaget banksparande och aktiefondsparande) Hr sådana namn så
de klart kan särskiljas. Tänkbara namn för de nya sparformerna kan vara:
premiesparandet, skaitesparandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén delar utredningens uppfattning att den
praktiska hanteringen av det föreslagna systemet bör ske i de former som gäller
för Nya lönsparandel. Administration och regelkoniroll m, m, skulle alltså
skötas av riksgäldskontoret medan marknadsföring m, m, skulle ske genom den
under riksgäldsfullmäktige stående lönsparkommitién. Utredningen föreslår atl
det nya systemet skall träda i kraft den I juli 1978, Lönsparkommiltén vill
betona atl tiden fram till den 1 juli synes vara väl knapp för
riksdagsbehandling, utformning av regler, uppläggning av datasystem samt
planering och genomförande av marknadsföringen. Marknadsföringsinsatserna kan
inte utformas förrän reglerna är klara. Det torde vara rimligare alt låta
systemet träda i kraft någon gång under hösten 1978, (Reservation se 2,9.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.9 En
ledamot av lönsparkommiltén (Lannfelt) anser alt även om tiden synes<br>
vara knapp tidpunkten för sparformens ikraftträdande bör fastställas till den I<br>
juli 1978, Därigenom kan ett större sparande åstadkommas redan under första<br>
året.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2,70
SACO/SR: Berättigade att deltaga. Syftet är att stimulera lill nysparande.
Någon kontroll av atl del verkligen rör sig om nysparande kan emellertid inte
komma till stånd med mindre atl system införs som bygger pä total redovisning
av de enskilda hushällens finansiella ställning. Detta har emellertid inte
utredningen velat föreslå, 1 stället har den föreslagna sparformen begränsats
lill personer med arbetsinkomst - löntagare och egenföretagare. Med hänsyn till
de myckel stora fördelar som förslaget ger spararna i jämförelse med vanligt
banksparande får emellertid enligt SACO/ SR:s åsikt övervägas om inte
rättviseskäl talar för att denna begränsning borttages. Det bör därvid beaktas
all bankspararna under många år Htt se sina sparmedel minska i värde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2,77
KF: Av utredningen framgår inte om den nya sparformen bliröppen för
pensionärerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vår uppfattning är dock att sparformen även bör
göras tillgänglig för pensionärerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motivet
för vår uppfattning är väl närmast den stora sparbenägenhet som denna grupp har
och kommer att H, Rent tekniskt bör detta kunna lösas myckel väl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om den nya lönsparformens ikraftträdande den I juli 1978 anser vi vara svår att
genomföra och anser den olämplig som startpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anledningen
är dels att den tekniska uppläggningen med datauppläggning, information och
marknadsföring kräver förberedelsetid hos bankinslitutio-nerna och dels all
svenska folket har semester under denna lid. Del senare kan medföra att en
informationsaktivitel kring den nya sparformen Hr en dålig effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vårt förslag lill start, om utredningen bifalles,
är därför den I oktober 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.72
Styrelsen för Stockholms fondbörs: Del föreslagna systemet avser en period om
fem år. Delta synes vara för kort tid med hänsyn till önskemålet om atl
sparandet i största möjliga utsträckning bindes. Förslaget borde därför
kompletteras med regler, som gör det gynnsamt för spararen att hålla sill
sparande bundet för längre tid än fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del är slutligen viktigt all de nu föreslagna två
lönsparformerna genomföres samtidigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7i
Arbetsgivareföreningen m.fl.: Enligl vår uppfattning är stimulansens nivå - som
för banksparandealternalivel kan uppskattas till motsvarande 12-13 96 effektiv
åriig ränla före och efler skatt - rimlig. Visseriigen kan en del reala
sparformer ge en betydligt högre förräntning på egel satsat kapital, men å
andra sidan kan gapet till de finansiella sparformer som tills vidare inte
kommer att omfattas av skatteförmånerna inle tillålas bli alllför slort.
Utredningen har föreslagit all det maximala belopp som Hr åtnjuta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skatteförmånerna
skall uppgå till 4 800 kr: per år (400 kr. per månad). Mot bakgrund av de mål
som sparslimulansen skall uppfylla, ser vi ingen anledning att man avviker från
den övre gräns som nu gäller för lönsparandet (500 kr. per månad). Vi föreslår
alltså alt även den nu föreslagna sparslimulansen skaU gälla upp UU ett belopp
av 6 000 kr. årligen. VI menar också att beloppsgränsen bör uttryckas i andel
av basbeloppet för allmänförsäkring, vilket skulle innebära atl den övre
gränsen sätts lill ett halvt basbelopp, avrundat till lämpligt krontal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I två avseenden knyter utredningens förslag an lill
skattesystemet (förutom alt sparandets avkastning är skattefri): dels
definieras kretsen av privatpersoner som skall kunna spara på de förmånliga
villkoren såsom inkomsttagare med A-inkomst i skattelagens mening, dels har
stimulansen utformats som ett avdrag på skatten (skattereduktion). Enligt vår
uppfattning är ingendera av dessa anknytningar nödvändig och från vissa
aspekter är de mindre lämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Andelen av samtliga inkomsttagare, som saknar
A-inkomst, är myckel låg. Atl vid behov skaffa sig en sådan inkomst, om än
obetydlig, är inte särskilt svårt. Vi finner det omotiverat att upprätthålla
den föreslagna begränsningen av förmånstagarkrelsen. 1 stället vill vi föreslå
att den nya sparformen står öppen för samtliga privatpersoner som uppnått 18
års ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nackdelen med att låta den statiiga sparslimulansen
la formen av en skattereduktion är än mer påtaglig. Även inom gruppen
A-inkomsttagare finns det åtskilliga som betalar så låg skatt att de inle helt
kan tillgodogöra sig förmånen, t. ex. folkpensionärer med små extrainkomster
och studerande med feriearbete. Vi föreslår att sparslimulansen i stället ulgår
i form av en statlig premie på 20 96 av det under året sparade beloppet. Denna
metod att stödja hushållssparandel som är lätt atl förstå för den enskilde
spararen är den i andra länder gängse - vi kan bl. a. hänvisa lill det
omfattande systemet av sparslimulerande åtgärder i Västtyskland - och har även
i Sverige varit del normala tillvägagångssättet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Premiering har i jämförelse med skaltereduktion
också den fördelen att den i vissa avseenden kan underlätta den administrativa
hanteringen. Utredningen har föreslagit atl den enskilde spararen skall ha
rätt att lyfta del sparade beloppet före spärrtidens utgång, men till priset av
att skaltereduktionen då återförs till staten. Kopplingen lill skattesystemet
innebär att inlösen kräver en reglering av den slutliga skatten för
inlösenåret. Denna extra omgång onödiggörs med en sparpremie, där återföringen
definitivt kan regleras vid inlösandet. Visseriigen förutsätter ett
premieringssystem alt det förs ett centralt register över alla premierade
sparkonton för alt hindra atl dubbla konton upprättas. Detla torde dock mer än
väl uppvägas av att myndighetema slipper kontrollera (eller spararna förete
bevis för) att deklarationsuppgifterna är korrekta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del viktigaste argumentet för en premiering
återstår all påpeka. Del knyter an till utredningens mål att nysparandet skall
öka. Oavsett om sparstimu-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lansen
utgår i form av en skattereduktion eller en premie på 20 96 minskar det
offentliga sparandet med samma belopp, allt annal lika. Men en skattereduktion
ökar (i likhet med en kontantpremie) spararens disponibla inkomst och därmed
hans konsumlionsutrymme. Netlosparandet ökar följaktligen (bortsett från
överföringseffekter) endast med de belopp som sätts in på sparkontona minus
skattereduktionen. En premie som läggs till sparkontot och kvarstår där till
spärrtidens utgång undviker denna sparreducerande effekt. Vi vill således
förorda att sparslimulansen tar formen av en skattefri premie som läggs UU det
på sparkontot insatta beloppet året efler sparandeåret och förblir bunden under
den femåriga spärrtiden. Förtida inlösen leder till återföring av premien och
den ackumulerade avkastning som belöper sig på denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Stimulans av sparande på särskilda konton som är
bundna under begränsad tid är som redan nämnts förenade med vissa problem. Vi
vill här peka på den effekt som uppslår när spärriiden utlöper. "År
sex" är spararen i allmänhet berättigad alt göra en ny årlig premierad
insättning och denna är då möjlig alt till stor del finansiera genom det
frisläppta sparandet från "år noll". En ny premiering för atl hålla
de ackumulerade beloppen pä de olika årens sparkonton föga mer än intakta förefaller
vara en dyr metod. Vi vill därför aktualisera en mildare form av stimulans för
spararen atl behålla det ursprungliga sparkontot orört, nämligen en fortsatt
skattebefrielse, eventuellt något reducerad, för avkastningen. En sådan åtgärd
behöver inte beslutas omedelbart utan kan göras till föremål för ytteriigare
överväganden innan del i ett senare skede introduceras som komplement lill de
övriga åtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.14
Svenska bankföreningen: Utredningen föreslär att kravet på regelbundenhet i
sparandet skall vara uppfyllt genom minst sex månadsinsättningar om årel. Vissa
särbestämmelser förutsattes gälla för sparande som påböriats vid sådan tid på
ärel atl nämnda villkor ej kan uppfyllas. Eftersom sparformen innebär ett
kontinueriigt, långsiktigt sparande anser emellertid bankföreningen atl kravet
på visst anlal insättningar inte behöver gälla under del år spararen påböriar
sitt sparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av samma skäl bör sådant "startsparande"
berättiga till skatteavdrag vid närmast följande taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Detta skulle avsevärt förenkla administrationen av
sparsystemet och dessutom - för den enskilde spararen - uppfattas som mera
rättvist, eftersom han skulle H skalleavdraget för samma år han haft den
inkomst, av vilken han har sparat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även beträffande sådana sparare, som under
kalenderåret övergår från banksparande lill fondsparande eller vice versa,
borde kravet på minst sex månadsinsäliningar i den äldre sparformen gälla för
räll lill skalleavdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.75
PK-banken: Kravet på minst sex mänadsinsättningar på minst 100 kr. för
utfärdande av sparbevis anser vi inte bör gälla under det år sparkontot</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>öppnas.
Om kravet slopas skulle administrationen av sparsystemet förenklas. Dessutom
skulle spararen inte behöva vänta ell extra år på skatteförmånerna när
sparstarten skett under andra halvåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid kombinerat banksparande/aktiefondssparande
anser vi alt kravet på<br>
sex månadsinsätlningar/år skall gälla sparformerna var för sig. Det skulle<br>
vara tekniskt svårt att samordna antalskontrollen, </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För atl undvika missförstånd bör i benämningen av
de nya sparformerna<br>
termen lönsparande inte ingå. Som ett samlingsnamn för bank- och<br>
aktiefondsaltemalivet föreslår vi "Premiesparande". </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den föreslagna slarltidpunkten, I juli 1978, lämnar
visseriigen en mycket kort tid till förfogande för systemutformning,
utbildning, marknadsföringsåtgärder etc. , men med de förenklingar som
föreslagits ovan räknar vi med att tidpunkten skall kunna hållas för PK-bankens
del förutsatt att riksdagsbeslut träffas tidigt och inga större ändringar i del
föreslagna systemet beslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.16
Svenska sparbanksföreningen: 1 fråga om sparande som påbörjas vid sådan lid på
året all kravet på minst sex månadsinsättningar ej kan uppfyllas, föreslår
utredningen vissa särbestämmelser. Dessa särbestämmelser innebär bl. a. all
spararen kan tillgodoräkna sådant sparande under nästkommande sparar. Mot
bakgrund av att sparformen syftar lill ett kontinuerligt långsiktigt sparande
och eftersom särbestämmelserna sannolikt kommer att vara ett hinder i
marknadsföringen av sparformen under senare delen av året och skapa onödigt
krångel, anser sparbanksföreningen att kravet på visst antal insättningar inte
bör gälla under del år spararen påbörjar sitt sparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt förslaget är del tillåtet att ha såväl ett
spar- som ett akliesparkonio. Härigenom kan månadssparandel på vart och ett av
kontona vara mindre än 100 kr., medan det sammanlagda beloppet uppgår till 100
kr. eller mer per månad. Spararen kan även välja atl göra till exempel två
månadsinsäliningar per år på ett aktiesparkonto och fyra insättningar pä ett
sparkonto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Eftersom sparsystemets grundregel i detta
sammanhang är minst sex månadsinsättningarom minimum 100 kr. per månad skulle
enligt sparbanksföreningens mening reglerna bli betydligt enklare med en
tillämpning av dessa för vart och ett av kontona vid kombinationssparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt utredningen är räntan på kontot för
banksparande, K-12-ränta, f n.<br>
8 96. Utredningen har inte tagit ställning lill vilken ränla som skall gälla
för<br>
aktiesparkontol. Sparbanksföreningen föreslår att enhetlig ränta (T n. 6,75 96)<br>
för aktiesparkontot fasiställes alt gälla för samtliga institut. Härigenom<br>
inbjuds ej till konkurrens om hur hög skattefri ränla som erbjuds i olika<br>
banker.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen föreslåratt sparkonton och
aktiesparkonlon under pågående sparar skall vara möjliga alt överföra mellan
bankerna. En sådan överföringsmöjlighet skulle skapa betydande bekymmer i
aktiesparsyslemel, efiersom omvandling lill fondandelar sker vid olika
tidpunkter under spararet. I sparsystemet är överföring något enklare men
vållar informations-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>problem
i förhållande till såväl bankpersonalen som till kundema. Dessutom finns det en
viss felrisk beroende på att en historik över kontot mäste föras över till den
övertagande banken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot bakgrund av detta och de erfarenheter bankerna
har av det Nya lönsparandet föreslår sparbanksföreningen att samma regel införs
som i nuvarande Nya lönsparandet för såväl spar- som aktiesparkonlon, nämligen
att överföring av dessa konton inte kan ske under löpande sparar. Byte av bank
kan däremot ske i samband med nytt sparar. Däremot bör överföring av sådant
sparande för vilket sparbevis redan ulHrdats inte ske,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2,77
Sveriges aktiesparares riksförbund anser med tanke på de senaste årens höga
inflationstakt det vara olyckligt att bestämma ett visst högsta sparbelopp som
skall gälla även för de kommande åren. Delta belopp kommer efler några år alt
vara urholkat av inflationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag är utformat så att man för att
uppnå maximalt belopp måste spara fullt under årets samtliga 12 månader. Vi
anser atl detta förslag kan komma atl diskriminera människor med tillfälliga
likviditelsproblem under året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Aktiespararna föreslär att det maximala
sparbeloppel för de kommande<br>
åren inte fixeras ulan knytes lill basbeloppet eller på något annal sätt
bestäms<br>
så atl hänsyn tas till inflationsutvecklingen och att möjligheten att uppnä<br>
maximalt sparbelopp hålles öppen trots alt den sparande av någon anledning<br>
ej kunnat fullgöra samtliga månadsinbetalningar. Detta kunde t. ex. åstad<br>
kommas genom alt man tillåter en högsta månadsinbelalning av 600 kr.,<br>
medan årsbeloppet 4 800 kr. bibehålles. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det är synnerligen angelägel att de båda sparformerna,
sparande i bank och sparande i aktiefonder, genomförs samtidigt. Om t. ex.
banksparande skulle genomföras tidigare än fondsparande kunde detla H en
negativ effekt på aktiefondssparandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.18
Sveriges föreningsbankers förbund: Förbundet anser alt del är önskvärt alt
formerna för det av samhället stödda lönsparandel i slörsla möjliga
uisträckning samordnas, ev. genom en framlida sammanslagning av de båda
lönsparformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I fråga om vissa detaljer bör sparformerna av
praktiska skäl redan nu<br>
samordnas. I det nuvarande lönsparandet är lägsta månadsinsällning 75 kr.<br>
och den högsta 500 kr Del högsta sparbeloppel per år är alltså 6 000 kr.,
vartill<br>
kommer ränta. Motsvarande belopp i den nya sparformen 100, 400 resp.<br>
4 800 kr. Förbundet föreslåratl gränserna för månadsinsättningarnas storlek i<br>
den nya sparformen anpassas efter nu gällande gränser, </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förbundet framhåller atl det ur
marknadsföringssynpunkt är av stor vikt alt de båda sparformerna lönsparande i
bank och akliefondssparande träder i kraft samtidigt. Förbundet vill därutöver
uttrycka önskemålet atl regeringens proposition om ökat lönsparande lämnar
utrymme för riksgäldskonlorel och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bankinspektionen
att utforma detaljreglerna i sparsystemen i samråd med bankernas organisationer
och fondbolagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.79
Sveriges köpmannaförbund påpekar bl. a. att sparintressel hos hushållen enligt
en nyligen gjord SIFO-undersökning ökar i lågkonjunktur och tenderar att minska
i högkonjunktur och anför vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Omsättningen i detaljhandeln står i ell visst
förhållande lill konsumen<br>
ternas sparande. Vi befinner oss i dag i en mycket djup lågkonjunktur,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
har lett fram lill en stagnation i detaljhandelsomsättningen. Del högre
lönsparande som förslaget är avsett alt resultera i kan komma att ytteriigare
försämra situationen för detaljhandeln. Vi har full förståelse för det
kapitalbehov som i första hand industrisektorn har, men vill ändå ifrågasätta
om det inte vore lämpligare att skjuta fram ikraftträdandet av förordningen
till den I januari 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Motiveringarna härtill skulle således vara att
detaljhandelsomsättningen r n. befinner sig på en mycket låg nivå och all
förslaget inte är konjunklur-avhängigt utan en fråga på längre sikt. En viss
motivering härför finns också i den ovan nämnda SIFO-undersökningen som visar
att hushållens sparande tenderar att öka vid lågkonjunkturer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Lönsparande i bank</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bankinspektionen: Inspektionen har i och för sig
ingen erinran mot vad som föreslagits under denna punkt. Emellertid framgår
inte klart av den föreslagna lagen om skattelättnader för vissa sparformer hur
lång tid sparandet är avsett att gälla. Av kommentaren till förslaget synes
visseriigen framgå alt hela sparbeloppel inklusive upplupen ränla skall betalas
tillbaka efter 5 år. Lagtexten bör dock förtydligas i detta avseende. 1
sammanhanget vill inspektionen framhålla att, om avsikten är att det sparade
kapitalet skall återbetalas efter 5-årstidens utgång, möjligheter givelvis
finns att pengarna i stället för att återföras till spararen förs över på annal
konto i bank. Om inte en ny sparkampanj är motiverad vid nämnda tidpunkt, kan
det ändå finnas skäl atl stimulera spararna till alt inte omedelbart tömma sina
sparkonton. För banksystemet skulle ett sådant samtidigt uttag innebära
avsevärda nackdelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Lönsparkommiltén: Det föreslagna lönsparsystemet
föreslås H en fast bankränta. Den fasta räntesatsen är av myckel slor betydelse
för att utforma, administrera och marknadsföra ett enkelt lönsparsystem enligt
den föreslagna formen. Del lorde dock vara osäkert om bankerna är villiga all
eller ens bör binda sig för en hög, fast räntesats för fem år Del nu föreslagna
systemet kommer all kompliceras avsevärt om den fasta räntan ersätts med en
röriig räntesats i likhet med vanliga bankkonton. Med en röriig räntesats
kommer del alt uppstå stora marknadsföringsproblem och spararen kan inle utan
alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kontakta
banken få veta värdet pä sitt sparbevis. En lösning vore att inte bestämma att
bankränlan skall vara lika med den vid resp. årsskifte gällande K-l2-ränlan,
utan man i stället förhandlar fram en något lägre räntesats som bankerna kan
åla sig alt göra fast i 5 år. Man kan då också ta hänsyn till rådande
inflationstakt. (Reservation, se 3.3.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>En ledamot av lönsparkommiltén (Lannfelt): Frågan
om fast eller rörlig ränta är en bankteknisk fråga, som lönsparkommitién inte
har anledning alt yttra sig om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>SACO/SR: Positiv realränta. Lönsparutredningen har
formulerat som målsättning för det föreslagna systemet alt det skall öppna en
möjlighet för småspararna all kunna spara lill en realränta som i varje fall ej
är negativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För atl detta skall bli fallet för en
nominalsparare (t. ex. banksparare) krävs att räntan överstiger
inflalionstakten och att den del av räntan som endasl är en kompensation för
sparkapilaleis minskade realvärde ej beskattas. Varje annan konstmktion på
basis av nominalsparande innebär alllid risk för över-eller underkompensalion
för inflationsutveckrmgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser atl del framlagda förslaget torde säkerställa en positiv realränta men
redovisar inga kalkyler som slöd för denna uppfattning. Förslagels egenskaper i
detta avseende kan emellertid enkelt belysas genom all utgå från det
räkneexempel som utredningen använder. Sparbevisen antages ge en ränla på 8,5
proceni, vilket motsvarar nuvarande högsta inlåningsränta. Vid denna räntesats
blir sparbevisets värde efter 5 år 150 procent av del sparade beloppet.
Efiersom spararen Htt ett skatteavdrag med 20 procent av det sparade beloppet
är den egna insatsen egentligen bara 80 procent. Den angivna värdeutvecklingen
motsvarar en åriig ränta på 13,5 procent. Först om inflationen överstiger delta
värde blir realräntan negativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det som är mest intressant är emellertid relationen
mellan bankräntan och det på angivet sätt beräknade kritiska värdet på
penningvärdeförsämringen. Vid nu gällande räntesats skiljer det 5
procentenheter, vilket måste tolkas så att endasl om banksparare utanför
lönsparsystemet kan väntas H en negativ realränta på över 5 procent per är
(före skall) är del motiverat att vänta sig att lönsparandet inle ger positiv
realränta. Samma skillnad, 5 procentenheter, erhålles i stort sett om exemplet
räknas om för bankränlesalser mellan 5 och 10 procent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En sådan förväntan - mer än 5 procents negativ
realränta för vanligt banksparande - kan emellertid inte vara rimligt atl utgå
från. Slutsatsen av delta blir därför att systemet med mycket stor sannolikhet torde
ge en positiv realränta. Del kan snarast ifrågasättas om en så hög avkastning
efter skatt, som del föreslagna systemet kan medföra, erfordras för all
stimulera sparandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
vill mot denna bakgrund föreslå att systemet modifieras så atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>endast
den värdestegring som motsvarar den faktiskt inträffade penningvärdeförsämringen
undantas från inkomstbeskattning. Förslaget framgår av följande tabell som
anknyter till utredningens exempel med 8,5 procents ränta på sparbevisel. Det
sparade beloppet antages vara 100 (vilket har berättigat lill en
skalteminskning på 20).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=129 valign=top style='width:96.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inflation</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i % per
år</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=129 valign=top style='width:96.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.55pt'>
<td width=129 valign=top style='width:96.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Indexuppräknal
värde</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>128</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>134</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>140</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>147</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>150</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=129 valign=top style='width:96.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beskattningsbar
vinst</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=129 valign=top style='width:96.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behållet
värde</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60 96 skatt</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>136,8</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>140,4</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>144,0</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>148,4</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>150,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=129 valign=top style='width:96.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>efter
skall</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>80 % skatt</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>132,4</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>137,2</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>142,0</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>147,6</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>150,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=129 valign=top style='width:96.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motsvarande
realränta</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0 96 skall</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8,5</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7,5</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6,5</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5,5</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=129 valign=top style='width:96.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>efler
skall</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60 96 skatt</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6,3</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5,9</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5,5</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5,2</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=129 valign=top style='width:96.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>% skall</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5,3</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5,3</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5,2</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5,0</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5,0</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även detta förslag ger som framgår en hög realränta
vid rimliga relationer mellan den vanliga bankränlan och inflationstakten.
Överstiger inflationstakten bankräntan sjunker spararens realränta vid den
antagna bankräntan ned till noll vid en inflationstakl på 13,5 proceni.
Därefter blirden negaliv. (Ett alternativ till den föreslagna modifikationen
vore att utgå från den faktiska nettoinsalsen 80 och beskatta all positiv
realavkastning men medge avdrag från annan inkomst för negativ avkastning. Med
hänsyn lill behovet att under viss tid speciellt kunna stimulera sparandet med
ett skatteavdrag torde emellertid detta senare alternativ i mindre grad svara
mot utredningens syfte.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SACO/SR föreslår all del i tabellen illustrerade
systemet noga prövas. Några nämnvärda administrativa komplikationer utöver dem
som redan ligger i del av utredningen föreslagna systemet torde inte behöva
uppslå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fast
ränta på sparbevisen. Enligt utredningsförslaget skall efter utgången av
spararet utfärdas ett sparbevis som kan inlösas efler 5 år lill ett på beviset
angivet värde. Detla innebär att räntan låses på 5 års sikt. Om syftet är alt
ge positiv realränta förefaller denna tekniska lösning olämplig. Den fömtsätter
att ränteläget bygger på en rätt prognos om penningvärdeutvecklingen under 5
år. I stället bör räntan tillåtas variera med räntenivån i övrigl och t. ex.
vid varje lidpunkt överensstämma med bankernas högsta inlåningsränta. Det blir
inle mer komplicerat atl räkna ut inlösenvärdet på sådana sparbevis än atl
ulföra kapitalberäkningar på en vanlig sparbanksbok.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.5
HSB: En ny form för lönsparande i bank med föreslagna villkor och förmåner
tillstyrks. HSB utgår härvid från att KF:s och HSB:s sparkassor även för detta
lönsparande skall vara likställda med bank.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det kan ifrågasättas om inte det nu föreslagna nya
lönsparandel med inflationsskydd på ett bättre sätt borde samordnas med det
nuvarande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lönsparandet
som i dag har en betydande omfattning. En eventuell omfattande överflyttning
av sparandet från den nuvarande lönsparformen ökar inte i sig sparvolymen pä
kort sikt, men kan medföra en onödig administrativ belastning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Eftersom del bör förutsättas atl den nuvarande
Lönsparkommiltén med representanter från kreditinstituten, kooperativa och
fackliga organisationer Hr i uppdrag alt svara för samma uppgifter för nu
föreslaget sparsystem som för del nuvarande, kunde dess erfarenheter härvid
kunna tillvaratas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En mycket stark ökning av antalet pensionärer
kommer att ske under de närmaste årtiondena. Genom bl. a. ATP-systemei
förutsätts dessa disponera över större ekonomiska tillgångar än hittills. Del
kunde övervägas om inte den nya lönsparformen kan öppnas även för denna växande
grupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6
Svenska bankföreningen: Sparbevisel bör ej ges formen av ett fordringsbevis
utan bör i stället utformas som ett kontoutdrag. Bankföreningen anser del vara
enklast för både kunden och banken atl spararens fordran har bankkontots form.
Därigenom undviks en ny form av fordringsbevis med de nackdelar detta skulle
dra med sig vad gäller rekonslmktion, dödning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sparbevis bör utfärdas endasl för sparare som
uppfyller de särskilda sparvillkoren. Därigenom behöver sparare inle tveka om
beviset berättigar till skatteavdrag eller inle, under förutsättning givetvis
atl spararen inle sparar på flera konton i systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beviset bör av främst tekniska skäl omfatta hela
det kvalificerade sparbeloppel och hela räntebeloppet, allt utan avmndning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vidare har utredningen förordat en fast räntesats
under sparbevisets löplid. För spararen innebär detla den fördelen, atl han
redan när han får beviset ocksä Hr en omräkningstabell, med vilken han vid var
lid kan beräkna bevisets värde. Enligt bankföreningens mening finns, som ovan
framhållits, fördelar med alt låla fordringen ha bankkontots form. Därvid
skapas också särskilda fömtsättningar för all tillämpa röriig räntesats, direkt
anknuten till diskontot. Bankföreningen förordar denna lösning, som tillämpas
generellt för bankernas inlåningskonton. Härigenom kommer bankernas kostnader
för ränleavkastningen på lönsparmedlen all stä i naturligare förhållande lill
räntan på den utlåning, som lönsparmedlen konstituerar. Denna utlåningsränta
är röriig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om fast räntesals skulle väljas bör denna läggas på
en lägre nivå än vad utredningen föreslagit, lämpligen 7-7,5 96 i nuvarande
ränteläge. För den enskilde spararen skulle detta innebära en obetydlig
försämring av förmånerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beträffande villkoren för förtidsutlag av sparmedel
vill bankföreningen erinra om den regel om ullagsprovision, som bankerna
tillämpar beträffande inlåning med 12 månaders bindningslid, nämligen ett
avdrag från räntan på 2 96 av uttaget belopp. En sådan bestämmelse om särskilt
avdrag vid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>återbetalning
i förtid skulle ytteriigare stimulera det långsiktiga sparandet. När den
femåriga sparperioden utlöpt skall det sparade beloppet inklusive upplupen
ränla utbetalas till spararen. Det är troligt atl många sparare inle då omedelbart
lyfter beloppet. Av praktiska skäl bör därför sådant kvarstående sparande
automatiskt omfattas av vanliga sparvillkor i vederbörande bank, dock alt
beloppet i likhet med vad som gäller i Lönsparandet kan lyftas provisionsfritt
under det första kalenderåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.7
PK-banken: Vi tror alt det vore olyckligt atl ge sparbevisel karaktär av
värdepapper. Föratt undvika problem såsom stulna eller förkomna sparbevis bör
handlingen snarare ha karaktär av ett kontobevis. Det vore heller inte rimligt
all hell överiåta pä spararen all bevaka sin fordran. Banken bör registrera
varje enskilt sparbevis och har då möjlighet atl efter 5 år avisera spararen
och föreslå lämplig disposition av sparmedlen efter 5-årsperiodens utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sparbevisel bör utfärdas på hela del sparbelopp som
uppfyller sparkraven, dvs. någon avmndning lill jämna lOO-tal kronor bör inle
förekomma (jämför med vad som sagts om sparande under öppningsåret ovan).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sparbevis bör av tekniska skäl också innefatta
räntor som belöper sig på under spararet uttagna belopp. Atl skilja ut sådan
ränta skulle ställa sig komplicerat och pengarna binds ju i alla fall för 5 år.
Den begränsade favör som kontoinnehavaren kan erhålla härigenom får inte
övervärderas. För uttag under spararet kommer bankema dessutom uppenbariigen
atl debilera en provision av 2 96, vilken konsumerar en slor del av räntan på
kontot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag om fast räntesals under
sparbevisets 5-åriga löplid är mycket tilltalande ur administrativ synpunkt.
Även för spararen bör det te sig smidigt atl pä ett relativt enkelt sätt kunna
avläsa det aktuella värdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Visserligen är fast ränta ovanligt på bankernas
inlåningssida, men å andra sidan är det ju här fråga om medel som binds på
längre tid än normalt i banksystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot bakgrund av den långa bindningsliden finner vi
del rimligt all den fasta räntesatsen inte sätts till gällande
kapilalkonloränta, ulan relateras lill de långsikliga placeringar som bankerna
gör i exempelvis bostadsobligalioner. Förslagsvis kunde räntan ligga 2 96 under
obligationsräntan. Delta skulle -efler räntejusteringen innevarande månad - f.
n. innebära samma räntesals som gäller för 12-månaders kapitalkonto, dvs. 8 96.
Om sparbevisets räntesats skall låsas först vid del årsskifte sparbevisel
skrivs ut kan inlösenplanen knappast tryckas på sparbevisel. Ändringar i
diskontot (eller den "långa" räntan) skulle ju kunna inträffa
omedelbart före årsskiftet. Alternativt kan man framställa separata
inlösentabeller efter årsskiftet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även om PK-banken sålunda kan tillstyrka ell system
med fast ränla finns del starka skäl som talar för röriig ränta - det
traditionella ränteberäkningssättet för bankinlåning. Skall räntan vara röriig
och relaterad till diskontot, t. ex. efter den räntesats som gäller för
12-månaders kapitalkonto, måste</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>individuella
konton föras under hela 5-årsperioden med skild bokföring för varje avslutat
sparar. I dylikt fall kan inlösningsvärdel inte anges på sparbevisel vad gäller
räntan utan måste räknas ut i varje särskilt fall. Detta system är
administrativt mer krävande men har fördelen att ett individuellt konto finns
alt tillgå för de gamla sparmedlen när 5-årsperioden gått till ända. Kontot kan
då, om kontoinnehavaren inte bestämmer annal fortsälla alt leva som ett
individuellt konto. Senare sparperioder kan efter 5 år samlas upp på samma
konto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid förtidsinlösen av sparbevis drabbas bankerna av
extrakostnader för inleverans till staten av 20 96 av sparbevisets värde. Vi
finner del rimligt atl spararen i sådant fall eriägger exempelvis 2 96 av
sparbevisets inlösenvärde till banken i form av ullagsprovision (för övrigl
samma provision som tillämpas för kapitalkonto med 12 månaders uppsägningslid
vid förtidsutlag). En sådan bestämmelse skulle ytterligare stimulera den
långsikliga bindningen av sparkapitalet ulan att drabba spararen orimligt
hårt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Överföring av pågående sparande mellan banker bör
kunna ske under löpande sparar och i varje fall vid årsskifte. Däremot
avstyrker vi möjlighet till överföring av sparande för vilket sparbevis
utfärdats. Sådan överföring skulle ställa sig tekniskt komplicerad och vi
ifrågasätter nyttan av en sådan möjlighet ur spararens synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.8
Svenska sparbanksföreningen: Utredningen föreslår att kontrollen av all inbetalning
lill sparkonto sker i överensstämmelse med reglema skall utföras av
bankinslitulen. De kontroller som blir aktuella är antalet månadsinsättningar
samt minimi- och maximibelopf)en. För bankernas del kan kontrollen ske genom
atl ett saidobesked utfärdas, vilket den skaltskyldige har all bilägga
självdeklaralionen. Utredningen föreslår vidare all bankerna för samtliga
sparare vid vaije årsskifte utfärdar ett sparbevis med kopia, vilket också
skall biläggas självdeklarationen. Genom den tekniska lösning utredningen vall
kommer sparkontot atl tömmas vid varje årsskifte och saldot inklusive ränla
efler avmndning ligga lill grund för sparbevisel. Sparbanksföreningen bedömer
alt sparsystemet i dessa stycken har en rationell utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För bankerna innebär inlåning lill fast ränta ett
helt nytt grepp av principiell betydelse som kan medföra konsekvenser för
bankernas räntabilitet. Med hänsyn till de administrativa fördelar som vinnes
med fast ränla torde sä länge denna inlåning kan förväntas ha en rimlig
omfattning, den föreslagna lösningen kunna accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beträffande villkoren för förtida inlösen av
sparbevis vill sparbanksföreningen erinra om den regel om ullagsprovision, som
bankema tillämpar beträffande inlåning med 12 månaders bindningslid, nämligen
ell avdrag från räntan på 2 96 av uttaget belopp. En sådan bestämmelse om
särskilt avdrag vid återbetalning i förtid skulle ytteriigare stimulera del
långsiktiga sparandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>II </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.9
Sverigesförenlngsbankers.fÖibund: Med hänsyn lill att bankernas utlåning av
tradition sker mot röriig ränta skulle måhända principiella invändningar kunna
resas mot en sparform med fast ränla. Emellertid anser förbundet atl bankerna
bör kunna bemästra de problem som uppkommer. Gällande banklagstiftning medger
utiåning mot fast ränla i viss utsträckning. Dessa möjligheter utnyttjas nästan
inle alls. Utlåningen är emellertid bara formelll kortfristig, I praktiken är
den medelfristig (7-10 år).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Såsom utredningen utformat sitt förslag är enligt
förbundets uppfattning fast ränta en nödvändig beståndsdel av sparformen.
Förslaget att den fasta räntan skall anknytas lill gällande K-12 - ränta (f. n,
8 96) vid varje årsskifte efter sparandets början, kan måhända diskuteras.
Varje sparsystem med fast ränta där räntesatsens storiek inte är på förhand
bestämd innehåller ju ett moment av slump. Förbundet kan emellertid inle se
några bestämda fördelar med andra varianter och vill därför inle motsätta sig
den föreslagna konstmktionen, dvs. att den fasta räntesatsen knyts lill
gällande K-12-ränta vid sparandeårets slut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Lönsparande i aktiefond</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1
Bankinspektionen ställer sig i viss mån tveksam till lönsparande i<br>
aktiefond och anför: Tveksamheten knyter sig främst till den tekniska<br>
utformningen och förhållandet till gällande lagstiftning om aktiefonder. Om<br>
förslaget skall genomföras i den delen, synes vissa inle oväsentliga ändringar<br>
erforderiiga.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det föreslagna sparandet i aktiefonder innehåller
enligt inspektionens uppfattning både positiva och negativa inslag. Positivt är
att en viss nettoökning av det totala sparandel i aktiefonder kan väntas ske.
Ett ökal intresse för sparande i aktiefonder kan sålunda förväntas. Hur stor
neltoök-ningen kan bli är dock svårt all ha en bestämd mening om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa nackdelar är förknippade med den föreslagna
sparandeformen, och inspektionen har därför i del föregående uttalat viss
tveksamhet lill förslaget. Denna uppfattning grundas på följande skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Avsikten är atl bankerna själva via sina fondbolag
skall inrätta de nya aktiefonderna. Genom en sådan ordning uppkommer ett
konkurrensinslag i förhållande till övriga av fondbolaget förvaltade fonder.
Ett sparande i de nya fonderna kan sålunda leda till minskat intresse för
övriga fonder Risk föreligger för atl sparare i de tidigare fonderna finner att
fördelarna är större med de nya fondema och att de därför säljer sina
fondandelar i de gamla fonderna och flyttar över sina placeringar i de nya. Det
blir i sådana fall närmast fråga om en kapitalöverföring från en eller fiera
fonder till en annan. Även om, som ovan framhållits, en viss nelloökning av
sparandel i aktiefonder kan ske, är en sådan överflyttning inte
eftersträvansvärd. Under vissa omständigheter, t. ex. vid en accentuerad
överföring från de gamla fonderna, kan avyllringstvång uppkomma samlidigt som
den minskade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>värdepappersvolymen
kan leda till ökat bidragssuitag, allt lill nackdel för de kvarvarande
fondandelsägarna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Uiredningens förslag förutsätter att ytteriigare
fonder förvaltas av samma fondbolag. Bankinspektionen har emellertid vid sin
tillämpning av aktie-fondslagsliftningen strävat efter att låta ett fondbolag
förvalta ett begränsat anlal fonder. Tillgodoseendet av fondandelsägarnas
intressen kräver nämligen alt fondbolagets administration inte splittras upp på
för många fonder. Säkerhetsaspekter kan alltså här föras in i bilden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt förslaget skall fonderna företrädesvis placera
sina tillgångar i nyemissioner av svenska aklier och konvertibla skuldebrev.
Med hänsyn till aktiefondslagens krav på riskspridning förutsätter detta
emellertid atl tillräckligt många nyemissioner kommer till stånd, I annat fall
blir den nya fonden i placeringshänseende väsentligen lik vilka andra fonder
som helst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligl 35 § aktiefondslagen skall, om
fondandelsägare begär inlösen av fondandel, inlösen ske omedelbart med medel ur
aktiefonden. Behöver medel för inlösen anskaffas genom försäljning av värdepapper,
skall dock försäljningen ske sä snart som möjligt och senast fem börsdagar
efter del inlösen begärdes hos fondbolaget. Inlösen skall ske så snart
försäljningslikvid influtit. Om del kan antagas alt inlösen skulle väsentligt
missgynna övriga fondandelsägares intressen, Hr bolaget efter anmälan till
bankinspektionen överskrida femdagarsfristen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Syftet med den angivna bestämmelsen är givetvis alt
fondandelsägare skall så snart han önskar det kunna omsätta sitt
värdepappersinnehav i likvida medel. Detla får anses vara uttryck för de
rätlssäkerhetsgarantier som lagen avser atl erbjuda fondandelsägarna.
Bestämmelsen har också sin motsvarighet i Europarådets riktlinjer och OECD:s
rekommendation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt förslaget kan inlösen ske endast av andelar
som representerar ell helt års sparande. Detla avses gälla också sådana andelar
som på grund av familjerättsligt Hng övergått till annan än spararen. Denna
lösning strider mot den nyss angivna bestämmelsen i 35 § aktiefondslagen och
fömtsätter därför, om den skall genomföras, en ändring av lagen eller införande
av en dispensbestämmelse. Inspektionen anser emellertid all bestämmelsen om
ovillkoriig inlösenrält för fondandelsägarna är av så gmndläggande art alt
avkall från regeln icke bör göras. Hela lagstiftningen har tillkommil för all
bereda dem som sparar i aktiefonder skydd mot skönsmässighet eller obehöriga
förhållanden som kan påverka deras ekonomiska engagemang. En viktig del av
lagens innehåll är därvid rätten för den enskilde fondandelsägaren atl själv H
bestämma när han finner det vara en lämplig tidpunkt all köpa eller sälja
andelar i en aktiefond. Han skall sålunda icke kunna påtvingas skyldighet atl
vänta med försäljning trots att han själv önskar företa en sådan omedelbart.
För inspektionen skulle det ställa sig svårt att upprätthålla tillsyn av lagens
efterievnad i fall där så väl den personliga som den allmänna ekonomiska
situationen talar för att en försäljning bort ske enligt den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>huvudbestämmelse
som gäller-och även efter ett genomförande av förslaget kommer atl gälla - för
aktiefonder i allmänhet. Om förslaget om lönsparande i aktiefonder genomförs,
bör därför frågan om inlösen av andelar regleras i överensstämmelse med 35 §
aktiefondslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad i det föregående sagts om behov av
komplettering av den föreslagna<br>
lagen beträffande sparandeliden gäller i motsvarande del också i fråga om<br>
lönsparande i aktiefonder. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis vill bankinspektionen erinra om att
förslaget endast gäller möjlighet för bankägda fondbolag att förvalta de nya
aktiefonderna. Härigenom kommer andra fondbolag, f. n. Aktieansvar AB, som
förvaltar A-fonden - Nykterhetsfolkets aktiefond, icke att omfattas av
förslaget. Viss risk kan föreligga att, om möjlighet inte ges också för sådant
fondbolag alt förvalta den nya typen av aktiefonder, en avtrappning sker av
detla fondbolags förvaltade fond till förmån för de nya skattefavoriserade
aktiefonderna, Enligl inspektionens uppfattning borde en ny lagstiftning kunna
utformas så att någon skillnad i nämnda avseende inle föreligger,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2 Länsstyrelsen
I Södermanlands län: När det gäller sparande i aktiefonder<br>
vill länsstyrelsen peka på de besvärliga skatteregler som gäller vid
aklievinsl-<br>
beskatlningen som en starkt tillbakahållande faktor. En medveten inriktning<br>
mot den typen av sparande måste följas av en bred information om gällande<br>
skatlebestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot förslaget om sparstimulans för aktiesparande
talar också den omständigheten atl sådant sparande är förenat med ett större
risklagande än om medlen placeras på räntebärande konto i bank, I den
föreslagna modellen torde delta riskmoment bli ytteriigare accentuerat genom
att aktiefonderna avses företrädesvis placera sina tillgångar i nyemissioner av
aktier eller av konvertibla skuldebrev. För atl detta skall kunna genomföras
synes fonderna i slor utsträckning få bygga upp sitt aktieinnehav antingen
genom uppköp av teckningsrätten på den allmänna marknaden eller genom s, k.
riktade emissioner. Den riskspridning genom ett välfördelat aktieinnehav på
olika branscher, som kännetecknar nuvarande aktiefonder lorde med en sådan
uppbyggnad bli svär att åstadkomma. Eftersom uiredningens förslag till
sparslimulerande åigärder i första hand riktar sig mot s, k, småsparare, är länsstyrelsen
av ovan redovisade skäl mycket tveksam till ett genomförande av denna del av
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3 SACO/SR:
Sparande i aktiefond. För att direkt stimulera kapitalbild<br>
ningen inom näringslivet föreslår lönsparutredningen att lönsparande alter<br>
nativt skall kunna ske i aktiefonder. Skatteförmånerna vid detta alternativ<br>
blir emellertid annoriunda. Medan räntan vid nominalsparande blir skattefri<br>
kommer aktiefonderna - såvitt inte i utredningen ej omnämnda specialbe<br>
stämmelser införs - att beskattas för erhållen utdelning. Av erhållna<br>
utdelningar kommer därför enbart knappt hälften att kunna tillföras lönspa-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rarens kapital. Vid inlösen av sparbevis för
nominalsparande utgär ingen skall. Vid försäljning av andelar i aktiefonder
tillämpas vanliga realisalions-vinstbeskattningsregler. I den mån som inte nu
gällande schablonavdrag på 1 000 kr, räcker skall 40 96 av den realiserade
vinsten tas upp till beskattning, I tabell visas vad som under de senaste åren
skulle ha hänt med en genomsnittlig femårigaktieplacering, (Vissa
beräkningstekniska förenklingar har gjorts,)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Index</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värde</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Värde</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moisv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>efter</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>efter fem</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>efler fem</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>åriig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fem år</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>år
före</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>år efter</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ränla</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skatt</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1966</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1967</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1968</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>145</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1969</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1970</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1971</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>163</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1972</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>103</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'><1,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>140</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>132</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>5,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>155</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>144</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>7,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>114</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>III</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>2,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>128</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>4,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>173</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>159</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>9,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>138</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>131</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>5,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:163.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-6.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' Affärsväridens generalindex: I
,,, _ index januari år (l + 5) '°' "' ~ index januari år l</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:-5.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> Kol (2) + 10 procentenheter
motsvarande ungefär erhållen utdelning efter beskattning hos aktiefond</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 Kol (2)
- 50 proceni x 40 proceni (kol (2) - 100)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'' Räntan,
r, beräknas som kol (3) \{\ + r)~5 = loo</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som synes är det bara för en
femårsperiod som avkastningen överstigit den nu gällande räntenivån för
banksparande. Del är naturiiglvis tänkbart all en viss aktiefond uppnår ett
bättre resultat än börsens genomsnitt. De angivna siffrorna talar dock för att
alternativet med lönsparande i aktiefonder inte torde bli särskilt attraktivt i
jämförelse med lönsparande i bank. Delvis beror delta på atl skatteförmånerna
enligl utredningens förslag blir större för nominalspararen än för den som spar
i en aktiefond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som lönsparar i aktiefond belastas vid femårsperiodens
utgång med realisationsvinstskatt på eventuell värdestegring (utöver nu
gällande avdrag på 1 000 kr,). Detta oavsett om fondandelarnas realvärde ökat
eller ej, I konsekvens med den modifikation som SACO/SR föreslagit beträffande
lönsparande i bank ligger att vid realisationsvinstbeskattning av fondandelar
tillåta indexuppräkning av anskaffningsvärdet. Denna fråga berördes av
realisationsvinstkommitlén, I propositionen (1975/76:186) anfördes att främst
praktiska skäl talar mot en sådan lösning, efiersom den förutsätter all
förvärvstidpunkterna för äldre aktier hålls aktuella. För den nu aktuella
sparformen, med dess bindning till femårsperioder, torde dessa praktiska
svårigheter inte vara särskilt betydande, SACO/SR föreslår därför alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anskaffningsvärdena
indexuppräknas vid beräkning av realisationsvinst för lönsparande i aktiefond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inriktningen
på nyemissioner. Lönsparutredningen föreslår atl aktiefonderna ",,, bör
vara speciella på det sättet att fonderna företrädesvis skall placera sina
tillgångar i nyemissioner av aklier eller av konvertibla skuldebrev. Därigenom
åsladkommes den önskvärda förstärkningen av företagens riskvilliga kapital ulan
att någon direkt kursdrivande effekt skulle uppstå på börsen". Yttrandet
bygger på den föreställningen alt det skulle finnas tvä åtskilda marknader-en
för nyemissioner och en för redan emitterade aktier. Så är inte fallet.
Effekten på kursnivån är (på sikt) densamma oavsett om en nytilllrädande köpare
av ett visst företags aklier deltar i en nyemission eller köper gamla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Dessutom är ambitionen att inte åstadkomma en
kursdrivande effekt felaktig. Del är inte möjligt att samtidigt sänka
förelagets kostnader för egel kapital och undvika kurshöjningar. Kursen kan (på
sikt) ses som del diskonterade värdet av framtida väntade utdelningar,
Diskonteringsränlan är ett uttryck för förelagets kostnad för eget kapital. Om
man således eftersträvar atl genom ökad kapitalbildning sänka företagets kostnad
för egel kapital innebär detta samtidigt högre aktiekurser än vad som eljest
skulle varit fallet. Därmed inte sagt att kurserna kommer all öka över liden.
Under de år som omfattas av ovanstående tabell har fjärde AP-fonden gjort
relativt stora aktieköp. Trots detta har kursutvecklingen varit svag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot bakgrund av den ovan redovisade bedömningen om
den bristande attraktiviteten av lönsparande i aktiefonder torde här berörda
effekter emellertid vara försumbara oavseti de betraktas som positiva eller
negativa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4 KF
ifrågasätter lämpligheten att staten stimulerar och subventionerar ett<br>
sparande i aktiefonder. Det ökade lönsparandet, som säkert blir följden av nya
-<br>
förslaget kommer ändock företagen tillgodo, via bankerna, vilket måste<br>
tillfredsställa grunddirektiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
anser därför att förslaget om aktiefondsparande bör avstyrkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5 Styrelsen
för Stockholms fondbörs framhåller atl det är mycket viktigt att<br>
reglerna för aktiefondernas placeringar inte blir för snäva och anför: Den<br>
önskvärda ökningen i utbudet av riskvilligt kapital behöver inte nödvändigt<br>
vis gå lill så, att fonderna inskränker sig till att teckna på nyemissioner av<br>
aktier eller konvertibla obligationer. De kan underlätta för företag atl göra<br>
emissioner också genom att köpa upp aktier i sekundärmarknaden. För ett<br>
sådant agerande talar också del rent praktiska förhållandet att den årliga<br>
volymen av emissioner sannolikt inle kommer alt korrespondera med<br>
utbudet av kapital via fonderna. Även om avsikten är att genom ökat utbud<br>
göra företagen mera benägna att företa emissioner, är del inte rimligt att
vänta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sig
att företagen emitterar vare sig aktier eller konvertibla lån med någon slags
automatik. Ett emissionsbeslut påverkas av många omständigheter, ej enbart
tillgången pä ett visst slag av kapital. Därför bör sådana regler gälla att
fonderna får placera såväl i sekundärmarknaden som i nyemissioner. Det torde
vidare vara nödvändigt atl de har möjlighet atl utan förlust av skattefavörer
för spararna skifta de sparmedel de förvaltar frän bankdepositioner till
aktier och vice versa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
om aktiefonder begränsar i praktiken fondbolagens investeringar lill
värdepapper, som noteras på Stockholms fondbörs eller på den s. k. fondhandlariistan.
Del är möjligt att del föreslagna systemet kan öka intresset hos företagen att
söka introduktion på börsen. I vilken omfattning det finns företag, som möter
de krav som måste uppfyllas för börsinlroduklion, är omöjligt att uttala sig
om. En sak som bör observeras är att förelag, som var för sig är för små för
atl komma i fråga för börsintroduktion, kan gå samman i koncern,s. k.
paraplybolag, vilka med hänsyn till storiek, riskspridning m. m. bör vara
bättre skickade atl fylla kraven pä introduktion än de enskilda ingående
förelagen. Bildandet av sådana företag förutsätter emellertid ofla dispens från
realisationsvinstbeskattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det syslem som föreslås av utredningen innebär alt
räntan på det lönsparande som sker på konto i bank blir skattefri. Den
utdelning som aktiefonderna får (och som reinvesteras) blir emellertid
beskattad. De fonder som bildas i samband med aktiesparandel borde rimligen
också vara befriade från inkomstskatt för att de båda sparformerna som erbjuds,
lönsparande i bank eller i aktiefond, skall bli jämställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.6
Arbetsgivareföreningen m.fl. betraktar del som en av utredningens stora
förtjänster att den föreslår all även rIskvUlIgt sparande I näringslivet skaU
bli förmånsberättigal. A li delta alternaUv finns med är enförulsäliningför all
vi över huvud taget skall kunna tUlstyrka förslaget. I annal fall skulle del
riskvilliga hushållssparandet bli negativt diskriminerat inte bara i
förhållande till reala placeringsformer ulan även i förhållande till
banksparande. Aktiesparandel, som i dagens läge är i behov av och förtjänar
samhällets stöd mer än de flesta andra sparformer, skulle i så fall riskera en
nedgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Att näringslivets tillförsel av såväl internt
genererat som extern levererat riskvilligt kapital är otillfredsställande, är
allom uppenbart. Likaså är del uppenbart atl svensk ekonomi inte kan komma i
balans, om inle näringslivels kapitalbildning återHr sin normala omfattning. Vi
har redan pekat på alt kapitalbristen i stor utsträckning är uttryck för en
lönsamhetskris och till denna del endast kan botas genom en vinsluppgång. Men
dämtöver måste andra källor - som senast kapitalmarknadsuiredningen visat -
bidra med riskvilligt sparande. Hushållen har här en viktig roll all spela och
statsmakterna bör underiätta deras möjligheter atl agera. Bl. a. kan
hushållens aktiesparande leda lill den gynnsamma effekten atl aktieägandet
breddas och företagsägandet blir jämnare fördelat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vi accepterar utredningens förslag att
sparslimulansen för hushällens<br>
aktiesparande i ett första steg begränsas lill särskill upprättade aktiefonder.<br>
Skälet härför är behovet av all ulan dröjsmål H sparslimulanssystemet i<br>
funktion. Däremot anser vi inte att det finns någon anledning att begränsa<br>
sparandet till aktiefonder administrerade av bankernas fondbolag. Enligt<br>
1974 års fondlagsiiflning kan även andra än banker äga fondbolag med syfte<br>
att förvalta aktiefonder Även dessa skall ha rätt att upprätta fonder av den
typ<br>
utredningen föreslår. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vi noterar atl utredningen har fastnat för en
formulering om aktiefondernas placeringspolitik som för närvarande tycks
särskilt gångbar: fonderna skall för alt undvika kursdrivande effekter
företrädesvis placera sina medel i nyemissioner av aklier och konvertibla
skuldebrev. Del tycks oss som om delta sätt att se saken inle helt korrekt
avspeglar sambandet mellan företagens nyemissionsverksamhet å ena sidan och
efterfrågan och prissättning på aklier å den andra. Vad vi emellertid bestämt
vill hävda är atl fondernas placeringspolitik inte får bh så kringskuren att de
tvingas ta emot emissioner på sådana vUlkor som aktiemarknaden I övrigt inte
accepterar. Fondandelsägarnas intresse av en god förmögenhetsförvaltning Hr
inte åsidosättas. Det skulle misskreditera del föreslagna akliefondssparandet i
allmänhetens ögon,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Föratt sparande i aktiefonder skall bli ett
konkurrenskraftigt alternativ till banksparandet fordras givelvis i första hand
att de två sparformerna beviljas samma förmåner. Tyvärr har utredningen
misslyckats med alt ge sill förslag en utformning som uppfyller detta krav.
Skattereduktionen (premien) är visserligen densamma i båda fallen, men medan
banksparandets avkastning (ränta) i sin helhet är skattefri, drabbas
avkastningen på sparandet i aktiefond av två skattebelastningar. Dels beskattas
utdelningen på fondens aktieinnehav som inkomst hos fonden, dels ger en
eventuell värdestegring på aktierna upphov till realisationsvinstbeskattning
hos spararen vid inlösentill-fällei. Den sammanlagda effekten av denna
skattebelastning medför att sparandet i aktiefond måste uppnå en effektiv
avkastning före skatt som är ca 2 procentenheter högre än bankränlan för alt
den effektiva avkastningen efter skall och premiering skall bli densamma i de
båda sparalternativen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Vi betraktar utredningens förslag i detla avseende
som ett olycksfall i arbetet, troligtvis föranlett av att en skattejuridisk syn
på avkastningsbegreppet tagit överhanden över del ekonomiska
betraktelsesättet. Målet måste givetvis vara att skatteneutralitet skall råda
mellan de båda alternativa sparformerna, vilket förutsätter dels alt de för
detla ändamål upprättade aktiefonderna befrias från inkomstskatt på
utdelningarna från sina aktieinnehav, dels att andelsägaren - spararen befrias
från realisationsvinstskatt på eventuella värdestegringar. </span></i><i><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>VI </span></i><i><span style='font-family:
Verdana'>vUl starkt betona nödvändigheten av dessa förändringar I förhållande
ull utredningens förslag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En ökning av hushållens riskvilliga sparande är ett
angelägel samhällsmål. Del är emellertid ett faktum alt hushållens
aktiesparande utvecklats dåligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>under
70-talet. I själva verket har en nedgång i sektorns aktieinnehav ägt rum.
Orsakerna härtill kan vara flera, men att aktierna genomgående förmår hävda sin
position dåligt i det genomsnittliga hushållets sparande, hänger väsentligen
samman med den riskaversion som är naturlig hos dem som innehar tillgångar av
måttlig storiek. Möjligheten alt erhålla en något högre avkastning väger inle
upp obehaget av atl kunna stå i en situation med betydligt mindre pengar
disponibla än planerat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
riskobenägenhel hos den enskilde motsvaras inte av ett motsvarande risktagande
för hela samhället. Samhällsekonomiskt sell ärdet snarare så att risken består i
atl näringslivels expansion hämmas av för knapp tillgång på riskkapital. Denna
skillnad mellan aktiesparandets privatekonomiska och samhällsekonomiska
avkastning motiverar enligt vår mening att aktiesparandet ges en något mer
gynnad ställning än andra sparformer. Å andra sidan Hr inte förmånen bli så
stor atl den fungerar som en subvention av näringslivets kapilallillförsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detla
synsätt leder oss lill alt inom ramen för utredningens förslag föreslå atl
sparande i aktiefond skall premieras utöver de förmåner som banksparandet
erhåller. För detla talar även det förhållandet alt aktiefondssparande medför
högre förvaltningskostnader än banksparande. Enklast tillgodoses detta önskemål
genom atl premien vid fondsparande utgår med en högre procentsats, lämpligen 30
96, Detta ger en åriig effektiv avkastning på aktiefondssparandet som med två
procentenheter överstiger banksparandels (givet att skalleneutralitet
åstadkommits enligt ovan). En extra förmån av denna sioriek tycks oss
välmotiverad och vi vill uppmana regeringen atl allvariigt överväga denna
åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7
Svenska bankföreningen framhåller atl utbudet tidvis kan vara mycket begränsat
eller också kan emissionsvillkoren i vissa fall vara sådana alt fondledningen
inte finner det vara i andelsägarnas intresse atl delta. Enligt aktiefondslagen
(AFL) § 17 skall fondbolag vid förvaltning av aktiefond handla uteslutande i
fondandelsägarnas gemensamma intresse. Detta måste självfallet vara en
överordnad riktlinje för fondledningen, vilket även kommer alt medverka till
all marknadsmässiga emissionsvillkor erhålles. Detta kan klargöras genom atl i
fondbeslämmelserna föreskrivs att fondens medel placeras företrädesvis, när så
lämpligen kan ske, i nyemissioner av svenska aklier och konvertibla skuldebrev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankföreningen
vill i detta sammanhang framhålla atl även allmänhetens sparande i obligationer
bör stimuleras. Föreningen vill därför understryka att fondens medel även skall
kunna placeras i obligationer och andra värdepapper som är noterade på börsen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I övrigl bör gälla de placeringsregler som framgår
av S 19 aktiefondslagen, utom vad gäller utländska värdepapper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att aktiesparfonderna läggs
under bankernas nuvarande fondbolag. Enligt föreningens mening bör dock inga
hinder uppställas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mot
atl - om bankema så önskar - bilda fristående fondbolag, varunder
aktiesparfonden läggs. Föreningen vill dock framhålla alt även om fristående
fondbolag bildas, så bör administration och rutiner i största möjliga
utsträckning vara gemensam för båda fondbolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ParaUeUitet
- skalteneutraliiel mellan bankspar- och akiieföndsatiernatlvei. Lönsparande i
form av enbart inflationsskyddat banksparande -alltså utan
aktiefondsalternativet -skulle innebära risk för alt spararna flyr de nuvarande
aktiefonderna. Syftet att öka tillgången på riskvilligt kapital skulle
därigenom förfelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Önskar statsmakterna i detta sammanhang tillgodose
detla syfte, är det alltså nödvändigt att i enlighet med utredningens förslag
också möjliggöra ett inflationsskyddat aktiefondssparande. Viss överströmning
från de vanliga till de speciella aktiefonderna kan möjligen förutses men
totalt kan man vänta en ökning av akliefondssparandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Från lönspararnas synpunkt bör valet stå mellan två
i slorl sett likvärdiga alternativ: det ena utgörande det riskfria
banksparandet och det andra utgörande akliefondssparandet med något högre
risklagande och därav följande riskkompensation, I övrigl bör de båda
sparformerna vara jämställda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Föratt dessa förutsättningar skall uppfyllas
fordras fördel första att de båda sparformerna träder i kraft samtidigt;
intresset för en eventuell senare introducerad sparform kan annars befaras bli
lidande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För del andra fordras alt information om och marknadsföring
av de båda sparformerna blir likvärdiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Slutligen är del nödvändigt att de båda
sparalternativen åtminstone blir likvärdiga i skallehänseende. Uiredningens
förslag innebär atl ränla på lönsparkontona blir skattefri medan de särskilda
aktiefondernas utdelnings-inkomster beskattas. Skatteneutralitet skulle uppnås
om aktiefondens utdelningar och räntor görs skattefria hos aktiefonden på
samma sätt som bankränlan hos bankspararen, I likhet med bankräntan bör fondens
avkastning vidare läggas till fondvärdet, dvs. reinvesteras. (Detta är en
tekniskt något enklare väg än en äterinveslering i nya andelar.) Avkastningen
på bankspararens bankkonto beskattas ej när den lyftes efler fem år, medan
avkastningen i aktiefonden som tillägges andelsvärdet beskallas som realisationsvinst.
Skatteneutralitet även i detla hänseende uppnås enklast genom atl värdestegring
efler fem års innehavslid blir skattefri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.8
PK-banken: Den under senare år sjunkande soliditeten för inte minsl de
börsregislrerade företagen återspeglar näringslivels svårigheter att H tillräckligt
med riskvilligt kapital. Uiredningens förslag om lönsparande i aktiefonder
kommer säkeriigen alt leda lill ett större utrymme för nyemissioner varigenom
en del av industrins stora behov av riskkapital kan tillgodoses. Det är
positivt att utredningen valt att koppla del riskvilliga lönsparandel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
existerande fondbolag. Dessa lyder under en särskild lagstiftning och slår
under tillsyn av Kungl. Bankinspektionen varför skyddet för andelsägarna är väl
tillgodosett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Att utredningens förslag verkligen kommer alt leda
lill nysparande i fondandelar säkerställs av att skatteförmånerna fömtsätter en
bindningstid på 5 år, vilket är en väsentlig inskränkning i förhållande lill
aktiefondsandelsägarnas nuvarande möjligheter att disponera sill kapital. I
existerande fonder är, genom att försäljning kan ske när helst ägaren så vill,
sparkapitalet alltid omedelbart tillgängligt för andelsägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För att neutralitet skall råda mellan de båda
föreslagna nya lönsparformerna måste de H samma skattemässiga fördelar,
införas vid samma tidpunkt och presenteras i en gemensam statlig
informationskampanj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beträffande skatteförmånerna för de båda alternativen
föreligger några skillnader. Den ränta man Hr på ett banksparande motsvaras i
aktiefondsaltemalivet dels av en utdelning - som normalt ligger avsevärt under
högsta bankränia - dels av en värdeförändring i själva andelen. Alt den senare
mycket väl kan vara negativ är ett välkänt förhållande som motiverar atl
akliefondssparande i normalfallet och över en längre lid bör ge en något högre
totalavkastning än ett riskfritt banksparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>F, n, beskattas ränteinkomster på banksparande
såväl som utdelningsinkomsler på fondandelar och eventuell värdestegring vid
försäljning av andelarna. Skattereglerna är dock olika, Uiredningens förslag
innebär att ränteinkomsterna vid bankalternalivet blir helt skattefria medan
beskattningsreglerna för utdelningsinkomster och realisationsvinster bibehålls
i aktiefondsalternalivet, Uiredningens avsikt synes dock ha varit att ge
skattebefrielse på fondens utdelningsintäkter samlidigt som man uppställt ett
krav att dessa skall återinvesteras i fonden. För att båda de metoder som nu
finns för äterinveslering av utdelning - överföring direkt lill fondförmögenheten
resp, köp av nya andelar -också fortsättningsvis skall kunna användas, bör det
i 4 ij förslaget till Lag om skattelättnader för vissa sparformer uttryckligen
stå att utdelningar och ränteinkomster på fondens andelar ej ulgör
skattepliktig intäkt vare sig för fonden eller för dess andelsägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Full jämställdhet mellan bank- och
aktiefondsallernativen uppnås först om ocksä vinster vid försäljning av
fondandelar efter 5 år ej ulgör skattepliktig inkomst på samma sätt som någon
beskattning ej förekommer vid inlösen av sparbevisen i bankalternalivet. En
sådan regel har flera fördelar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>valet mellan bank- och aktiefondsallernativen
påverkas ej av skattereglerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-9.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>betydande förenklingar uppnås i den praktiska
hanteringen och redovisningen för andelsägare, fondbolag såväl som
skattemyndigheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-9.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>fonden får inget incitament alt koncentrera sina
placeringar pä högavkastande värdepapper framför värdepapper som ger låg
utdelning resp, ränta men där förväntningarna i stället knyts lill tillväxten.
Denna jämställdhet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mellan
placeringsallernaliven är viktig eftersom man inom kategorin
"tillväxtpapper" finner den del av näringslivet som på läng sikt
bedöms ha den största livskraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
aktiefondslagens 17 § sägs att:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Vid förvaltning av aktiefond skall
fondbolaget handla uteslutande i fondandelsägarnas gemensamma intresse."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sparandet i de nya fonderna kan mycket väl få en
sådan omfattning alt det periodvis överträffar utbudet på nyemissioner. För att
inte riskera alt emissionsvillkoren vid dessa tillfällen inle blir
marknadsmässiga bör fondbolagen i andelsägarnas intresse ges möjlighet att
avstå från atl delta i enskilda emissioner. Delta skydd för andelsägarna Hr man
om man i fondbeslämmelserna skriver atl fondens medel skall placeras i
nyemissioner av svenska aktier och konvertibla skuldebrev när så lämpligen kan
ske,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.9
Fondkommissionsfirmorna: 1 betänkandet finns ingen motivering, varför
avkastningen skall beskattas i aktiefondsallernalivel men vara skattefri i
banksparandealternalivel. Vid en marginalskatt av 50 96 fordras en åriig
tillväxt på andelarna av ca 10,5 96 för att avkastningen efter skatt skall vara
likvärdig med allernalivel banksparande. Vid aklieinvesieringar begär dessutom
investeraren en riskpremie, som brukar uppskattas till 3-4 96, Fondandelarnas
värdetillväxt skall därför vara ca 14 96 för all alternativet skall vara
likvärdigt med det föreslagna banksparandet, om marginalskatten är så läg som
50 96, Två alternativa slutsatser kan dragas av ovanslående,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag lill aktiesparande innebär en
avkastning, som är så låg att det är klart underiägset alternativet banksparande
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-9.0pt'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utredningens prognoser om framtida avkastning på
aktieplaceringar innebären radikal förbättring i förhållande lill historiska
tal. Börsnoterade aktier hade under den senaste 20-års perioden en avkastning
på ca 10.5 96, som utgjordes av ca 4 96 i utdelning och ca 6,5 96 i
värdetillväxt. Direktavkastningen på börsnoterade aktier är f, n,ca4 96, vilket
innebäratt del krävs en genomsnittlig årlig kurslillväxt av 10 96 för all
avkastningskravet för en investerare med 50 96 marginalskatt (14 96) skall kunna
uppfyllas. En så hög kurstillväxltakt är inle förenlig med aktiemarknadens
prognoser, speciellt inte i en tid då regeringen rekommenderar utdelningsstopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen föreslår i sitt betänkande att fonderna
företrädesvis skall placera sina tillgångar i nyemissioner av aktier eller
konvertibla skuldebrev för att undvika alt någon kursdrivande effekt skulle
uppstå på börsen. Från investerarens synpunkt kan det knappast vara en fördel
att urvalet styrs lill aklier i nyemitterande bolag och från samhällsekonomisk
synpunkt kan det inte heller anses vara någon fördel alt den marknadsmässiga
allokeringen av kapital delvis sätts ur spel. Dessutom kan del påpekas att
marknaden för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>teckningsrätter
givetsvis är mindre än marknaden för aktier och teckningsrätter tillsammans,
vilket innebär alt köp enligt utredningens förslag skulle skapa en kursdrivande
effekt på teckningsrätter och aktier i nyemitterande bolag, som är större än om
man inte koncentrerade investeringarna till nyemissionsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget om aktiefondssparande uppfyller inle
bättre än banksparandeal<br>
ternalivel någol av uiredningens fem mål (jfr 1,22), Ambitionen att öka<br>
tillförseln av riskvilligt kapital är vällovlig. En förbättring i riktning mot
ett<br>
mera konkurrenskraftigt aktiesparandeallernativ skulle enkelt kunna nås<br>
genom alt realisationsvinstbeskattningen vid försäljning av andelarna efter<br>
fem år slopades samt genom att utdelningarna på fondernas innehav av aktier<br>
ej heller beskattades. Någon logisk förklaring till varför avkastningen vid<br>
aktiesparande beskattas men vid banksparande är skattefri finns ej. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vi efterlyser nya initiativ för all öka
akiiesparandet genom all avkastningen på detta alternativ ökas, men även genom
en generellt mera positiv och realistisk inställning till avkastningen på del
riskvilliga kapitalet. De lill synes onödigt komplicerade konstruktionerna
medför också svårigheter för allmänheten att värdera avkastningen i relation
till andra investeringar. Om regeringen ändå väljer atl genomföra ett system
enligl utredningens förslag vore det värdefullt att del presenterades för alla
löntagare på ett sätt som förenklade jämförelser mellan de två alternativen och
normala typer av placeringar. Vi har heller ingen förståelse för att bankernas
aktiefonder skulle ha monopol på denna typ av aktiesparande. Del lorde inle
finnas någon rimlig förklaring till att övriga av Bankinspektionen
kontrollerade fonder skulle uteslutas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.10
Svenska sparbanksföreningen: Utredningen föreslår att de speciella
aktiefonderna placerar sina medel företrädesvis i nyemissioner av svenska
aklier och konvertibla skuldebrev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under vissa perioder kan utbudet av sådana
emissioner vara ringa och även när emissioner utbjuds kan dessa vara till
sådana villkor atl fondledningen inle finner det vara i andelsägarnas intresse
atl delta. Därför föreslår sparbanksföreningnen all del nya lagförslaget sätter
tillvaratagandet av andelsägarnas intresse i främsta rummet och att medlen
företrädesvis placeras i nyemissioner av svenska aklier eller konvertibla
skuldebrev när så lämpligen kan ske. I övrigt föreslås gälla samma
placeringsregler som ges i Akliefondslagen ij 19 utom vad gäller utländska
värdepapper (2 st 2 p).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Problemen all rätt värdera aktiefondens tillgångar
torde leda till att placeringarna, såsom anges i AFL § 19, måste göras i
noterade värdepapper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När en placering i riskkapital görs via en
aktiefond elimineras en stor del av risken för spararen. Aktiefonden sprider
placeringarna till ett antal företag och värdeförändringar som sammanhänger med
enskilda företags utveckling Hr en begränsad betydelse för fonden som helhet.
Däremot påverkas fondens -</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
därmed andelarnas - värde av förändringar i de allmänna ekonomiska
fömtsättningama såsom konjunkturutveckling, ekonomisk-politiska åtgärder m, m.
1 detta avseende utsätter sig även andelsägaren i en aktiefond för risk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Risktagning måste ges ersättning.
Sparbanksföreningen ser det därför som ell nödvändigt villkor att
akliefondsallernativel inle ges sämre möjligheter att ge spararen avkastning
efter skatt än banksparandealternativet. Om akliefondsallernativel ges villkor
som för spararen framstår som mindre fördelaktiga än banksparandet, lockas
endast en liten grupp av riskbenägna personer av erbjudandet. Förslagets syfte
att förbätlra näringslivets försörjning med riskkapital kan då inte uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Eftersom räntan på de sparade medlen i
banksparandealternativet är skattefri vill sparbanksföreningen hävda att de
till aktiefonden mottagna ränte- och utdelningsinkomsterna inte bör
skatlebelastas innan de reinvesteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Aktiefondernas reinvesiering av fonden tillkommande
utdelning bör kunna ske antingen ulan speciell redovisning till andelsägaren
(dvs, andelarna ökar i värde) eller genom alt nya andelar tillkommer
andelsägaren. Även i det förra alternativet kan det för
realisationsvinstberäkningen nödvändiga ingångsvärdet beräknas genom en
uppräkning motsvarande tillförd avkastning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.11
Sveriges aktiesparares riksförbund: Genom de föreslagna skalleförmånerna
räknar utredningen med alt spararen Hr en årlig förräntning efter skatt på sina
sparmedel på 12,8 96,vilket skulle ge spararen inflationsskydd. Detla gäller
vid banksparande. Någon beräkning av åriig förräntning vid sparande i aktiefond
presenteras inte av utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under 25-årsperioden 1952-76 har aktier enligl en
beräkning av Svenska Handelsbanken haft en genomsnittlig årlig värdetillväxt på
5,8 96, Härav Hr man vid en marginalskatt på 60 % behålla 4,4 96 efler skall.
Hänsyn har då inte tagits till schablonavdraget på 1 000 kr, vid försäljning av
äldre aklier, efiersom vi anser all man inle ska behöva inkräkta på delta
avdrag om man är med i lönsparandel. De som inte deltar i lönsparandel har ju
delta avdrag ograverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utdelningen på aktier har under samma tid i
genomsnitt uppgått till 4,0 96, Eftersom fonderna betalar en inkomstskatt på ca
57 96 återstår av utdelningen efler skatt 1,7 96, som kan utdelas till
andelsägarna (reinvesteras).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skatteavdraget på 20 96 ger enligt utredningen en
årlig ränta efter skatt på 4,3 %. Sammanfattningsvis skulle sparande i
aktiefond i genomsnitt ge följande avkastning efter skall:</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4,4
96</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,7 96</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4,3
96</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Värdetillväxt
Utdelning (reinvesteras) Effekter av skatteavdrag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:159.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,4 %</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med tanke på utredningens målsättning att
kapitalbildningen i förelagssektorn skall stimuleras, anser vi alt förslaget
när det gäller sparande i aktiefonder är otillfredsställande, och atl
banksparandet gynnas i förhållande till aktiesparandet. Eftersom akliesparande
innebär en viss osäkerhet i förhållande lill banksparande, anser vi del vara
motiverat med en viss riskpremie vid sparande i aktiefonder. En rimlig
riskpremie åsladkommes om skatteavdraget vid sparande i aktiefonder sätts till
30 96 av sparat belopp. Om det skulle uppfattas som stötande med ett högre
skatteavdrag för aktiefonds-sparandet, kunde ett allernativ vara alt befria
fondandelar som innehafts längre tid än 5 år från realisationsvinstskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Aktiespararna föreslår att de aktiefonder som
inrättas för lönsparandet erhåller skattefrihet för utdelningar på aktier och
alt skatteavdraget vid sparande i aktiefonder sätts till 30 96 av sparbeloppel
alternativt att fondandelar som inlöses efter 5 ärs innehav befrias från
realisationsvinstskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ehuru det vore önskvärt att även enskilt sparande i
aktier kunde omfattas av systemet, finner vi anknytningen till redan
existerande aktiefonder fördelaktig i flera avseenden. Ett utökat sparande i
aktiefonder står i samklang med den rekommendation som uttalats av OECD:s
kapitalmark-nadskommiité och som citeras i kapilalmarknadsutredningens
huvudbetänkande bilaga 1, sid, 32: "Inom t, ex, OECD:s
kapitalmarknadskommitté ser man det som angeläget all medlemsländerna
underlättar och understödjer bildandet av sådana fonder"
(aktiesparfonder), I aktiefonderna finns redan ett beprövat och i lag reglerat
system för uppsamlig av småsparares insatser och placering i börsaktier under
relativt trygga och riskfria former. Vi anser det emellertid ej nödvändigt att
fonderna knyts till banker utan att möjligheter hålles öppna även för t, ex,
mäklarfirmor och organisationer atl inom aktiefondslagens ram upprätta sådana
fonder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Aktiespararna vill betona alt något absolut krav på
att sparmedlen skall placeras i nyemissioner ej bör ställas. En sådan
bestämmelse skulle menligt inverka på aktiefondernas handlingsfrihet. Man
tvingas invänta lämpliga emissioner innan placering kan ske. Man är hänvisad
till de emissioner som bjuds ut och risken blir slor fören felaktig allokering
av riskkapitalet. En riktig allokering av kapitalet gynnas av fri placerings-
och nyplaceringsräti, Redan tillförsel av sparmedel lill aktiemarknaden kommer
atl underiätta för företagen att genomföra nyemissioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Aktiespararna föreslår att särskilda
aktiesparfonder får bildas inom ramen för nu gällande akliefondslagstiflning
och au några begränsningar ej införes för de särskilda aktiesparfondernas
placeringspolitik utöver de i gällande lagstiftning givna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.12
Aktie-Ansvar AB: Av de aktiefonder, som nu finns är det endast en fond,
somsaknarbankanknyining,nämligen A-fonden-Nykterhelsfolkeis Aktiefond. Det är
en aktiefond, som startade redan 1965 och nu administreras av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fondbolaget
Aktie-Ansvar AB. Fondbolaget ägs av organisationer och samarbetsorgan inom
nykterhetsrörelsen och de fria kristna samfunden samt de till dessa hörande
försäkringsföretagen Ansvar, ömsesidigt försäkringsbolag för helnyktra.
Försäkringsaktiebolaget Kredit-Garanti samt Försäkringsföreningen Nykterhet
och Ansvar. Med den bakgmnden har fonden särskilt riktat sin verksamhet till
dessa organisationer och samfund och deras medlemmar. Som andelsägare finns
ocksä många anställda hos Ansvar. A-fonden är en utdelande fond, som för
register över sina andelsägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I utredningen föreslås all lönspararen själv skall
kunna öppna ett aktiesparkonto hos valfri bank och själv ombesörja
insättningarna. Lika väl bör lönspararen kunna välja en inte bankansluten
aktiefond och betala till ett aktiesparkonto hos ett fondbolag för senare
omvandling lill andelar. Beaktas bör vidare möjligheten all göra regelbundna
inbetalningar via de konto-system som redan finns hos många försäkringsbolag.
Med hänsyn till den nära kontakten med försäkringsbolaget Ansvar kan Ansvars
konlosyslem utnyttjas för en eventuell ny aktiefond förvallad av Aktie-Ansvar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Aktie-Ansvar bör inte särbehandlas i denna fråga
ulan bör ha samma förulsäuningar som övriga, bankanslutna fondbolag atl inrätta
en ny aktiefond med den speciella utformning, som utredningen föreslår. Den
tillsyn, som Bankinspektionen utövar, bör vara tillräcklig för att uppfylla
utredningens krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Skattetekniska frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5,7
RSV: Sparunderlagel. Skattelättnaden, dvs. rätl lill sparskatteredukiion och
skattefrihet för avkastning på sparmedel, medges enligt förslaget fysisk person
som bott eller stadigvarande vistals i Sverige någon del av inkomståret och som
haft A-inkomst enligl 9 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskall eller
inkomst enligl lagen (1958:295) om sjömansskall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hänvisningen till bestämmelserna om A-inkomst
innebär atl skallelättnader i samband med sparande kan medges både löntagare
och egenföretagare. Som A-inkomsl räknas även pensioner. Skattskyldig som
uppburit folkpension är enligl 22 § 3 mom. taxeringslagen skyldig att lämna
deklaration utan anmaning endasl om hans bruttointäkter under året uppgått
lill minst vissa i paragrafen angivna belopp. Vid 1978 års taxering gäller
beloppen 14 600 kr, resp, 12 600 kr. beroende på pensionärens civilstånd m.m.
Pensionär som inte lämnar deklaration eller som lämnar deklaration men inte
åsätts beskattningsbar inkomst får i sparförslaget endasl den förmånen alt
räntan på sparmedlen blir skattefri. En sådan pensionär påförs nämligen inle
någon skatt som skattereduktionen kan avräknas mot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
lägsta belopp för A-inkomslens storiek har utredningen inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förordat.
Delta innebär alt skattskyldig med lägre A-inkomst än sparbeloppel medges
sparskatlereduktion. Denna Hr i så fall avräknas mot skatt på inkomst av annat
än förvärvsarbete, t, ex, från inkomst av kapital. Denna effekt kan undvikas om
som villkor för skattelättnader ställs att A-inkomsien skall uppgå till minst
samma summa som sparbeloppel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Någol krav på nysparande ställs inle. Det är
följaktligen möjligt för skattskyldiga all från andra sparkonton lyfta medel
som svarar mot sparavdragel och på så sätt tillgodogöra sig skattelättnader
utan någon motsvarande sparpresiation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt förordningen (1960:63) om rätt till
föriustutjämning vid taxering för inkomst Hr skaltskyldig i vissa fall åtnjuta
avdrag för föriust, som hänför sig till tidigare beskattningsår. Förlustavdrag
kan innebära att skattskyldig som redovisar A-inkomsl i sin självdeklaration
inte åsätts taxering eller åsätts så låg taxering atl skattereduktionen inte
kan utnyttjas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sparskatteredukiion
I lagförslaget finns inga bestämmelser om de skatteeffekter som avses inträda
om uttag av sparmedel sker före utgången av den tid på 5 år, som föreslås för
att maximal skattelättnad på insatta sparmedel skall medges, I utredningens
förslag (sid, 67-68) redogörs fördel tänkta förfaringssättet. Vid förtida
uttag av sparmedel återförs ell belopp motsvarande den åtnjutna
sparskatlereduktionen till staten genom att värdet på det s, k, sparbevisel vid
inlösningen reduceras med 20 96, Beloppet återförs genom att sparinstituten gör
inbetalning till riksgäldskonlorel. Enligt RSV:s mening bör det av lagtexten
framgå hur återföringen till staten i praktiken skall gå till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sparskatlereduktionen kommer i likhet med
skattereduktion och särskild skattereduktion att utgöra en avräkningspost på
den slutliga debetsedeln. Ett högre reduktionsbelopp kan medföra högre
ö-skalteränta eller lägre kvarskat-leavgifi än som annars skulle ha uppkommil.
En lurordning för avräkning måste finnas för de fall där de skatteposter, som
berättigar lill reduktion, inte räcker till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om sparskatlereduktionen inte kunnat utnyttjas
eller bara kunnat utnyttjas till viss del uppkommer problem. De skattskyldiga
som berörs av detta kommer i ett sämre läge än andra skattskyldiga vid förtida
uttag av sparmedel. De Hr värdet av sina sparbevis reducerade med 20 96 trots
att de inle eller bara lill viss del åtnjutit sparskatteredukiion. Denna fråga
har inte behandlats i lagförslaget. Om detla skall kunna förhindras synes det H
ankomma på kontoinnehavaren atl med debetsedel eller på annat sätt styrka atl
full reduktion inte kunnat utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget om sparskatlereduktion kan medföra vissa
andra inle önskvärda effekter. En skattskyldig utnyttjar exempelvis sina
möjligheter till sparande genom regelbundna insättningar under året. Han Hr då
sparskatteredukiion och - om inle jämkning begärts - ö-skalteränta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingenting
hindrar atl han omedelbart efter utgången av inkomståret lar ut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hela
sparbeloppel, Sparbevisets värde reduceras visserligen men han Hr behålla
ö-skatteräntan eller slipper betala en mot reduktionsbeloppet svarande
kvarskatteavgift. Detta innebär med nu gällande procentsats en klar vinst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Taxeringsnämnden skall pröva om den skattskyldige
har A-inkomst, som berättigar honom till sparskatlereduktion. För att inte bara
gifta och därmed likställda utan även ogifta personer skall kunna H
sparskatlereduktion krävs en komplettering av lagtexten efter förebild av 46 §
2 mom, femte stycket kommunalskattelagen. Frågan om A-inkomst eller B-inkomst
kan tas upp lill prövning av skatiedomslolarna, varvid taxeringsnämndens beslut
kan ändras. Om en inkomst förs över från A-inkomst till B-inkomst bortfaller
förulsättningarna för sparskatlereduktionen. Skatten måste räknas om och frågan
om sparskatlereduktion blir inte längre aktuell. Följden av delta kan bli
tillkommande skatt och respitränta. Komplikationer måste uppkomma i fråga om de
medel som sparats. Medlen kan också ha lyfts i samband med all sparandet
upphört. Förhållandel har inte berörts av utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skattefri
ränta. Enligt utredningens förslag skall ränta på medel som innestår på
lönsparkonio vara skattefri. För den som sparar i aktiefond skall avkastningen
återinvesteras och ge rätt till nya andelar i de speciella aktiesparfonder, som
avses bli inrättade. Skattefrihet för avkastningen uppnås genom att det
skattemässiga ingångsvärdet vid den framtida realisationen höjs med
återinvesterade belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Inkomsträntor skall taxeras som inkomst och
beskattas. Fysisk person Hr under inkomst av kapital göra ell s. k, sparavdrag,
800 kr, för ogifta och 1 600 kr, sammanlagt för gifta och jämställda. Avdragets
syfte har uppgetts vara bl, a, att stimulera sparandet, Sparpremie som helt
eller delvis bekostas av staten är dock skattefri liksom bonus på vissa
sparobligationer. Om utredningens förslag genomförs bryts en hittills
vederlagen princip inom beskattningen, nämligen alt inkomsträntor i princip
skall beskattas, RSV ställer sig avvisande till en sådan förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har inte föreslagit några
lagbestämmelser som reglerar förfaringssättet i de fall uttag sker från
lönsparkonlot före utgången av den föreslagna 5-årsliden, I specialmotiveringen
till 3 § i den nya lagen om skattelättnader sägs att - om uttag skett från
kontot - räntan skall behandlas enligt de regler som gäller för andra
kapitalinkomster. Denna skrivning avser, som efterföljande exempel i
specialmotiveringen visar, förhållandet under inkomståret. Det framgår inte alt
förhållandel skall vara motsvarande om förtida uttag görs från kontot även
efter utgången av inkomståret, Klara regler om detla måste finnas i lagtexten.
Antingen avses räntan i dessa fall vara hell skattefri eller också skall den
beskallas. Förutsättningar för eftertaxering finns inle. Om beskattning skall
ske bör räntan las upp det år då sparandet upplöses och sparmedlen lyfts. Det
torde bli komplicerat alt räkna ut den ränta som skall beskattas om endast en
del av sparmedlen tas ut.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>På det sparbevis som banken skall utfärda vid
inkomstårets utgång skall enligt förslaget (s, 67) under året upplupna räntor
anges med beloppet avrundat neråt lill jämnt lOO-tal kr. Överskjutande belopp,
högst 99 kr,, förs över lill följande års sparande eller kan kontant lyftas av
spararen. Beloppet, som kan sägas utgöra en del av räntebeloppet, blir därmed
alllid skattefritt. Om förslaget genomförs bör i stället krävas alt beloppet
alllid förs över till nästa års sparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del föreslagna systemet kommer att göra det
ogynnsamt alt upplösa sparandet i förlid. Effekten med sparformen går
emellertid i viss mån föriorad om spararen i stället för att ta ut beloppet
belånar sin fordringsrält. Utredningen anger (s. 67) alt sparbevisel, som skall
ställas lill viss man, inle är ett marknadspapper och därför inte skall kunna
överiåtas eller pantsättas. Det synes dock knappast kunna förhindras atl
sparbeloppel Hr lyftas av befullmäktigal ombud. Överiåtelse av sparbevis kan
därmed knappast undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avdrag
på lönen. Enligt förslaget skall lönspararen ge arbetsgivaren fullmakt att
månatligen från lönen föra över sparmedlen lill ett särskilt upprättat
bankkonto. Del finns ingenslans i den föreslagna lagtexten angivet alt
skyldighet föreligger för arbetsgivaren att göra detla. Fråga om ansvar för
arbetsgivaren kan uppkomma om han gör sparavdrag men inle för över pengarna
lill sparkontot. Vid försummad inbetalning eller vid för låg inbetalning av
skall kan fråga uppkomma om vad som är skatt och vad som är sparmedel.
Processer kan komma alt föras i länsskatterätl, kammarrätt och regeringsrätten.
Om förslaget blir lag måste också frågan om arbetsgivares ansvar tas upp i lagtexten
och förhållandet mellan sparbelopp och skatt klargöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjömansskatt.
För sjömansskallen innebär tillämpningen av förslaget speciella problem. RSV
vill därför framhålla följande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt del föreslagna fjärde momentet till 12 §
lagen (1958:295) om sjömansskall kan sjöman som betalar sjömansskatt enligl 7 §
nämnda lag H jämkning i form av skaitenedsättning i den mån fömtsäiiningarna
för sparskatteredukiion enligt den föreslagna lagen om skattelättnader för
vissa sparformer är uppfyllda. På s. 80 i belänkandet anförs all exempelvis en
dansk sjöman, som är anställd på svenskt fartyg och betalar svensk sjömansskatt
kan H jämkning för sparande i svensk bank eller motsvarande. RSV förutsätter
all utredningen avser en i Danmark bosatt sjöman. Denne betalar nämligen
sjömansskatt enligt 7 § lagen om sjömansskatt. Emellertid framgår av I § i
förslaget lill lag om skattelättnader för vissa sparformer alt skattelättnad
endast skall medges fysisk person, som varit bosatt eller stadigvarande vistats
här i riket under någon del av inkomslårel. För den i Danmark bosatte sjömannen
är denna fömtsättning inte uppfylld. 1 Sverige inte bosatt sjöman torde med
föreslagna författningsbestämmelser inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kunna
medges jämkning i form av sparskatteredukiion. Avsikten har emellertid
synbariigen varit den motsatta. Bestämmelsen i 12 § 4 mom. lagen om
sjömansskatt bör om utredningens förslag antas ändras i klarläggande syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Så som förslaget är utformat har sjöman med både
sjö- och landinkomsi möjlighet att utnyttja sparskatlereduktionen antingen från
sjömansskatten eller från den slutliga skallen. Vilket alternativ han väljer är
i princip likgiltigt om bara garantier finns för atl reduktion inte kan erhållas
dubbelt. Det kan tyckas vara praktiskt att liksom beträffande annan jämkning av
sjömansskatt föreskriva alt jämkning endast Hr ske om reduktionen inte kan
utnyttjas i land, dvs. genom avdrag från slutlig skatt. En sådan föreskrift
förutsätter emellertid all undersökning först måste ske, om
sparskatlereduktionen kan utnyttjas eller har utnyttjats till avdrag från skatt
på landinkomst. Ett omständligt och tidsödande administrativt förfarande skulle
med en sådan föreskrift behöva tillgripas innan sjömansskatlenämnden kan fatta
beslul om jämkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den omständliga administration som erfordras för
att eliminera risker för dubbelavdrag kan emellertid undvikas om som underiag
för beslul om sparskatlereduktion endasl Hr finnas en handling av speciellt
utseende, nämligen del i 5 § i förslaget till lag om skallelätlnader för vissa
sparformer omnämnda intyget. Fotokopia eller avskrift av handlingen skulle H
godtas endast i särskilda fall, eftersom originalhandlingen kan komma bort av
olika anledningar. Underrättelse om sjömansskaltenämndens beslul om skattereduktion
bör tillställas lokal skattemyndighet för anteckning i inkomstlängd. Genom
detta förhindras att den skaltskyldige Hr sin landskatl reducerad av samma
anledning. Lokal skaltemyndighet skall självfallet underrätta
sjö-mansskattekonloret om dubbelbeslut föreligger. Med den kontrollmöjlighet
som genom ovan skisserade förfarande kan inbyggas i systemet förordar RSV all
sjömannen Hr valfrihet att utnyttja sparskatlereduktionen till avdrag antingen
mot landskatl eller sjömansskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sådana fall kan förekomma alt sparskatlereduktion
inte kan utnyttjas hell, varken på landskalten eller sjömansskatten, 1 dessa
fall bör sparskatlereduktionen avräknas mot den skatt som täcker hela
avdraget. Om undantagsvis ingendera skatten förslår till hela avdraget torde en
fördelning på båda skatteslagen H ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jämkning i form av skaitenedsättning kan ske först
efter inkomstårets utgång. Varje form av s. k. förskottsjämkning är
administrativt betungande och bör för den jämkningsform som nu avses inte
heller vara nödvändig för den skattskyldige. Särskild bestämmelse om att
jämkning sker först i efterhand torde emellertid inte behövas. Regeln i 13 §
lagen om sjömansskatt alt sjömansskattenämnden har rätt alt, där så anses
påkallat, uppskjuta prövning av jämkningsärende till följande beskattningsår
bör kunna tillämpas för nu ifrågavarande fall.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.2 Länsstyrelsen
I Stockholms län: Taxeringsnämnden förutsätts vidla ett<br>
anlal kontroller. För att spararen skall vara berättigad lill skattereduktion<br>
skall han ha haft A-inkomst, dvs. redovisat inkomst i någon av förvärvskäl<br>
lorna tjänst, jordbmksfastighet eller rörelse. Sparbevisel skall uppfylla vissa<br>
formella krav. Skattereduktionen skall räknas ut och noteras för längdföring.<br>
Har sparandel påbörjats under andra halvåret kvalificerar det till skattere<br>
duktion först för påföljande år och då inom en någol vidgad sparram. Räntan<br>
skall tas upp som inkomst i de fall förutsättningar för skattefrihet inle<br>
föreligger. Har andelar i aktiefond lösts in skall en
realisalionsvinstberäkning<br>
redovisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även för lokal skattemyndighets del innebär
förslaget nya arbetsmoment. Förekomsten av ytteriigare en skattereduktion skall
beaktas vid beredning och längdföring. Dessutom kan ett slort antal
jämkningsansökningar förväntas tillkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det kan vidare fömtses vissa problem vad gäller den
processuella sidan i fråga om samordning med bankerna. Det kan t, ex, i
efterhand visa sig alt fömtsättningar för skattereduktion inte föreligger.
Fråga uppkommer då hur den beviljade skattereduktionen skall återtas. Här krävs
vidare någon form av avisering till banken för eventuell överföring till annat
slag av konto. Har taxeringsnämndens granskning lett till att skattereduktion
inte medges behövs också ett meddelande lill banken. Ett förtida uttag t. ex,
innebär då all belopp motsvarande skattereduktion inte skall räknas av. En
annan situation som kräver samordning är då en person har konton i olika banker
och del sammanlagda sparandet överskridit sparramen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>På en del punkter föreligger således oklarheter hur
systemet skall fungera i praktiken. Vidare slår det helt klart atl det skulle
medföra en hel del extra arbetsmoment för skaliemyndigheierna, Visseriigen
kanske det i det enskilda fallet vanligen inte stöter på några större tekniska
problem atl utföra kontrollerna, 1 normalfallet kan A-inkomst direkt utläsas av
deklarationen. Vad gäller storieken av skattereduktion och ev, skattepliktig
ränta skall detla framgå av sparbevisel. Samtidigt bördock tas i beaktande den
inriktning det förutsätts att granskningen i den nya taxeringsorganisationen
skall ha. Man har här betonat att i första hand rörelselaxeringen och de mera
svårkontrollerade deklarationerna skall prioriteras (prop, 1975:87, s, 119),
Granskningen av den stora mängden vanliga löntagardeklaralloner fömtsatts bli
relativt begränsad, Ytteriigare manuella arbetsmoment motverkar denna målsättning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.3 Länsstyrelsen
i Södermanlands län: Ett genomförande av förslagen skulle<br>
för laxeringsorganisalionens vidkommande innebära ett merarbete för i<br>
första hand taxeringsnämnderna och de tjänstemän vid länsstyrelserna eller<br>
de lokala skallemyndigheterna, som skall biträda taxeringsnämnderna.<br>
Följande åtgärder torde tillkomma vid deklarationsgranskningen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1,
Kontroll av att den sparande haft A-inkomsi, dvs. atl vederbörande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>redovisar
bruttoinkomst i någon av förvärvskällorna tjänst, jordbruksfastighet eller
rörelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>2,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Formell granskning av till deklarationen fogad
kopia av sparbevisel och intyg från vederbörande kreditinrättning, som ulgör
förutsättning för skatteavdrag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>3,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Uträkning av det belopp med vilket skattereduktion
skall ske samt notering av beloppet på deklarationens framsida lill ledning för
längdför-ingen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>4,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1 förekommande fall kontroll av att ränta upptagits
som inkomst då fömtsättningar för skattefrihet inle föreligger (t, ex, vid
uttag under året),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>5,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1 förekommande fall kontroll av att redovisning av
realisationsvinst skett vid inlösen av andelar i aktiefond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För lokal skattemyndighets vidkommande lorde
förslagen även medföra merarbete i form av ett ökat antal jämkningsansökningar.
Härutöver tillkommer nya moment vid beredning och längdföring samt av rättelser
enligt 72 a § taxeringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De ovan uppräknade kontrollåtgärderna torde
tekniskt sett inte vålla större<br>
svårigheter, eftersom förulsällningarna för skattereduktion i allt väsentligt<br>
torde komma att framgå av del intyg som den sparande skall bifoga<br>
deklarationen. Av detla intyg skall enligt förslaget även framgå storieken av<br>
eventuell skattepliktig del av räntan på medel som uttagils under årel. Om<br>
sådan ränteinkomst inte redovisats separat i deklarationen, kan närmare<br>
utredning i vissa fall vara påkallad. Likaså torde kontrollen vad beträffar<br>
realisationsvinst på inlösta aktiefondsandelar i viss utsträckning kräva<br>
närmare utredningar. Bestämmelserna på detta område är svåra att tillämpa<br>
för de skattskyldiga, varför felprocenten kan vänlas bli förhållandevis hög.<br>
Med hänsyn lill alt det maximala sparbeloppel uppgår till 4 800 kr. per år
torde<br>
några beloppsmässigt större felaktigheter sällan uppkomma. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen framför följande anmärkningar mot den
tekniska utformningen av förslaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'>1,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Enligl förslaget lill lag om skattelättnader för
vissa sparformer skall i fråga om skattereduktion i delta hänseende gälla samma
bestämmelser som för skattereduktion enligt 2 § 4 mom. 5 och 6 styckena
uppbördslagen. Av dessa bestämmelser följer bl, a, att skattereduktion endast
kan avräknas mot statlig inkomstskatt, kommunalskatt, landstings- och
tingshusmedel. Har den skattskyldige inte påförts sådan skall kommer han inle i
åtnjutande av skattereduktion och således heller inte av sparslimulansen. Denna
konsekvens synes inte ha beaktats av utredningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'>2,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sparsystemet omfattar enligt förslaget även
skattskyldiga med sjömansskatt, varvid jämkning av sjömansskatten skall kunna
erhållas om förutsättningarna är uppfyllda, I många fall ärdet så all en
person har inkomst ombord endasl under en del av årel medan han under resten av
året uppbär inkomst som skall taxeras på vanligt sätt, Detla synes medföra att
viss del av skattereduktionen, som redan beaktats vid jämkningen, måste
avräknas från</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
belopp som skall lillgodoföras honom vid taxeringen. Det framgår inte av
betänkandet hur utredningen tänkt sig att lösa denna komplikation,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>3,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Enligt förslaget skall den särskilda
skattelättnaden kunna erhållas av personer som under året haft A-inkomst. Delta
innebär att bl. a, folkpensionärer omfattas av sparsystemet. För dessa gäller
f. n. alt de är befriade från deklarationsskyldighet om inkomsten - inkl,
folkpensionen - inte uppgår lill visst belopp (vid 1978 års taxering 14 600 kr,
för ensamstående och för gift pensionär vars make inte är folkpensionär, 12 600
kr, förgift folkpensionär då andra maken också uppbär folkpension). Om de senare
kategorierna skall kunna utnyttja sparsystemet synes det innebära atl
deklarationsplikten måste utökas för detta ändamål. Detta får anses vara mindre
tilltalande från flera synpunkter. Se dessutom vad som anförts ovan under punkt
I,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>4,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Av betänkandet framgår inle klart om utredningen
tänkt sig en beskattning av räntan vid förtida uttag som inträffar efter
spararets utgång. Av texten på s, 68 kan utläsas att förtida uttag
"bestraffas" genom atl 20 96 av sparbevisets värde inkl, upplupen
ränta återförs till staten. Återföringen behandlas över huvud laget inle i
lagförslaget. Däremot framgår av den föreslagna 3 §, alt ränla på medel som
berättigar till skallereduktion inte är skattepliktig inkomst, Molsällningsvis
gäller således alt om insatta medel Inle berättigar till skallereduktion blir
räntan skattepliktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med sistnämnda tolkning uppslår problem vid uttag
efter spararets utgång, eftersom processuella fömtsättningar för eftertaxering
av räntan inle föreligger, I så fall borde en efterbeskatlningsregel införas,
liknande den som finns exempelvis i 4 § Lag om uppskov i vissa fall med
beskattning av realisationsvinst (SFS 1968:276), Om skattefriheten upphävs för
räntor hänföriiga till sparar som i tiden ligger före utlagsåret bör enligl
länsstyrelsens mening från ränteintäkterna få avräknas sparavdrag till den del
sådant avdrag tidigare inle kunnat utnyttjas vid taxeringen. Om å andra sidan
uttag efter spararets utgång inte skall medföra skatteplikt för räntan,
förefaller "bestraffningen" väl mild i förhållande lill vad som
gäller om uttag sker under löpande år. En lösning skulle möjligen vara alt höja
ålerföringsbeloppel lill 21 ä 22 96 för att H en straffavgift som ungefäriigen
motsvarar inkomstskatten på räntan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det är mot bakgmnd av vad här anförts nödvändigt
alt i lagtext och genom motivutlalande H närmare preciserat hur upplupna räntor
skall behandlas skattemässigt vid fall av förtida uttag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>5,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Det bör också uppmärksammas alt eftertaxering i
allmänhet inte lorde kunna tillgripas om det ell senare år framkommer atl
förutsättningar för skallereduktion inle föreligger, exempelvis därför att
inkomst som av taxeringsnämnden hänförts lill A-inkomsl i stället skall
hänföras till B-inkomst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>6,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vissa administrativa problem är inle närmare
analyserade av utredningen, exempelvis</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-
hur skall samordningen ske mellan bankerna om en person utnyttjar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>koniosparande
i en bank och sparande i aktiefond i en annan. Om del sammanlagda sparandel
därigenom blir högre än vad som berättigar till skaltereduktion måste
uppenbarligen endera någon av bankerna eller taxeringsnämnden besluta om vilket
sparande som skall ha företräde, - hur aviseringen skall ske mellan
taxeringsmyndigheterna och de bankinstitul som handhar sparkontona, exempelvis
då taxeringsnämndens prövning leder till att skattereduktion inte beviljas.
Medlen bör i så fall återbetalas eller överföras till ett vanligt
inlåningskonto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.4
Länsstyrelsen i Kalmar län: Taxeringsnämndens och Lokala skattemyndighetens
handläggning. Enligt utredningens förslag skall den skattskyldige för att bli
delaktig av skatteavdraget lill deklarationen bifoga ett av sparinslitulet
utfärdat sparbevis. Taxeringsnämnden skall vid taxeringen ta ställning till om
skatteavdrag skall medges vid debiteringen lill statlig skatt samt redovisa
beslutet så att det kan verkställas hos lokal skattemyndighet. Länsstyrelsen
vill i detta sammanhang framhålla, att kombinationen av extra avdrag för
nedsatt skatteförmåga och skattereduktion enligt tidigare vunna erfarenheter
medfört ett merarbete för de lokala skattemyndigheterna på gmnd av att
taxeringsnämnderna gjort många fel vid tillämpningen av dessa regler. Även om
den nya taxeringsorganisationen lill viss del kan förmodas eliminera sådana
risker vill länsstyrelsen här poängtera vikten av att utföriiga anvisningar
utarbetas som klargör handläggningen hos såväl taxeringsnämnd som lokal
skattemyndighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Återförande
av skatteavdraget till beskattning. Av det sparade beloppet inklusive ränta
utgör 20 96 en latent skatteskuld till staten fram till dess medlen varit
innestående på konto 5 år efter spararet. Om den skaltskyldige vill disponera
beloppet dessförinnan skall 20 96 därav återföras till beskattning.
Utredningen har föreslagit all återföringen skall arrangeras så att
sparinslitulet, mot redovisning av de förtidsinlösla sparbevisen, inbetalar del
belopp som skall återföras till riksgäldskonlorel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen har intet att erinra mot det
föreslagna förfarandet, men vill bl, a, föratt möjliggöra korrekta
kontaniberäkningar vid laxeringen föreslå alt den skaltskyldige göras
uppgiftsskyldig över medel som innestår på bankkonton för olika sparar samt
även under kalenderåret upplupen ränta, (Jfr uppgift angående skogskonto
rörande fastighet intagen på deklaraiionsbilaga J2 och J3.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbrukare
- rörelseidkare. I inkomstslagen jordbruksfastighet och rörelse uppstår i viss
utsträckning som ell naturligt led i verksamheten underskott, som medför att
ingen eller ringa beskattning sker för inkomståret trots atl den skattskyldige
haft annan A-inkomst av t, ex, tjänst. Om sparande gjorts under ett sådant år
finns således ingen slutlig skatt från vilken avdrag kan ske. Länsstyrelsen
finner det rimligt att skattskyldig inle förlorar rätten till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sparande
sådant år och förordar därför att man vid ett sådant förhållande skall kunna
uppskjuta skatteavdraget till beskattningsår då det kan utnyttjas (jfr föriustutjämningsförordningen
SFS 1960:63),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För jordbrukare finns f n, möjlighet att genom
insättning på skogskonto vinna uppskov med beskattningen i högst 10 år. Förutom
de nu aktuella sparkontona torde inom en snar framtid även skapas bankkonton
för insättning av medel för skogsvårdande åtgärder inom skogsbruket. Länsstyrelsen
finner det därför angelägel att i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på de
försvårade kontrollproblem som kommer att uppslå del ett allt större antal
syslem med bankkonton, som på delta sätt påverkar beskattningen skapas. En viss
samordning av sådana kontosystem som kan underlätta granskande myndigheters
arbete, torde därför i möjligaste mån eftersträvas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>B-inkomst
av hyresfasilghei. Enligt utredningens förslag är en förutsättning för
sparförmånen atl den skattskyldige under inkomståret uppburit A-inkomsl. En
grupp som därigenom faller utanför ramen är sådana skattskyldiga som placerat
sitt kapital i hyresfastigheter och samtidigt arbetar där som förvaltare.
Jämfört med ägare lill jordbruksfastighet kommer dessa skattskyldiga enligt
länsstyrelsens förmenande i ett alllför oförmånligt läge, Detla förhållande
förstärks ytteriigare genom alt rättspraxis numera synes godta inkomst av
jordbruksfaslighel som A-inkomsl trots atl skattskyldig inte bebott fastigheten
och enda arbetsinsatsen på fastigheten varit av administrativ natur, (RRK R 76
1:99,) Länsstyrelsen förordar därför att skattskyldig som redovisar B-inkomst
av annan fastighet (hyresfastighet) där han även arbetar som förvaltare skall
omfattas av lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Pensionärer.
Utredningens förslag innebär att ell avdrag på skallen görs med 20 96 av del
sparade beloppet samt alt upplupen ränla blir skattefri. Länsstyrelsen
förutsätter atl även folkpensionärer kommer alt delta i denna form av
lönsparande. Det kan därvid förekomma atl en pensionär, som åtnjuter
skattefrihet för den upplupna räntan, skall medges extra avdrag för väsentligen
nedsatt skatteförmåga för folkpensionärer. Del extra avdragets storlek bestäms
med utgångspunkt från den skatlskyldiges taxerade inkomst. Samtidigt som räntan
på lönsparandel är skattefri, kommer folkpensionären att lillgodoföras ett
högre extra avdrag än han skulle ha erhållit om han sparat pengar på ett
sparkonto med skattepliktig ränta. En sådan dubbelkompen-saiion för lönsparande
folkpensionärer torde inle vara avsedd. Länsstyrelsen anser därför all
riksskatteverkets anvisningar om extra avdrag för folkpensionärer bör
kompletteras med uppgifi om alt den skattefria räntan skall läggas till den
laxerade inkomsten innan extra avdragets sioriek bestäms.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.5
Länsstyrelsen i Jämtlands län: Länsstyrelsen anser sig böra konstalera atl
taxeringsmyndigheternas arbetsuppgifter i samband med själva laxeringen i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
för sig är tillräckligt slora och alt de på grund av ändringar och tillägg av
olika slag i skattelagstiftningen varit växande. Del kontrollarbete som här kan
komma i fråga bör inskränkas till en kryssmarkering i särskild ruta på den
allmänna självdeklaralionsblanketten samt ett utförande vid denna markering av
det sparbelopp inklusive ränta som berättigar lill 20 96 avdrag på skatten.
Taxeringsmyndigheten har därvid alt utgå från att del deklarationen bifogade
sparbevisels innehåll är helt korrekt och atl avsaknaden av delta sparbevis
medför atl ingen markering sker och därmed inget avdrag på skatten. Beräkningen
av det belopp varmed skatten sedan slutligen skall nedsättas sker efter vanlig
registrering på datamässig väg direkt i samband med uträkningen av skatten.
Dessa nya arbetsuppgifter kan inte anses vara varken svåra eller tidskrävande
för taxeringsmyndigheten och kan därför godtagas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Övriga frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.7
Fullmäktige i riksgäldskonlorel: Risken för överföringar till FLS (förslaget
till nytt lönsparande) förefaller speciellt slor för det nuvarande lönsparandet
(NL), Sparslimulansen i detla utgörs av dels en vinstutlottning året efter
spararet och dels ett skattefritt räntetillägg som utfaller efter fyra års
bindning av sparmedlen. Den löpande räntan, som motsvarar högsta bankränia, är
dock skattepliktig i den mån den ej ryms inom sparavdragel. Räntan är dessutom
röriig. Förmånerna i de båda lönsparformerna framstår således som väsentligt
olika. Om de båda sparformerna skall kunna erbjudas parallellt och som verkliga
allernativ - och därigenom de befarade överföringseffekterna minskas - bör den
löpande avkastningen behandlas skattemässigt lika. Starka skäl finns därför atl
skatiebefria räntan också på NL-konlona om denna befrielse ges för FLS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För atl ytteriigare minska risken för överföringar
från de sparformer varmed staten främst vänder sig till allmänheten, dvs.
sparobligationer och premieobligationer, bör även dessa ifrågakomma för
åigärder i syfte all stärka deras attraktionskraft. För sparobligationema bör
sålunda övervägas en ökning av den skattefria bonusens andel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Åtgärder av här angivet slag skulle visseriigen
innebära en kostnad för statsverket bl. a; i form av utebliven skatt på
ränteinkomsterna, men efiersom del är överföringarna till FLS som skulle
medföra den huvudsakliga belastningen på budgeten, bör de totala kostnaderna
dock bli lägre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett annat sätt alt minska överföringsproblemet vore
atl i FLS-konstmk-tionen ta bort skattebefrielsen för bankräntan, som gör att
den nya sparformen skulle ge 7-8 96 skattefritt på avistamedel. Sparformen blir
då mera jämförbar med framför alll NL och sparobligationer, och den befarade
överföringseffeklen - och därmed också inkomstbortfallet för statsverket -bör
bli avsevärt reducerad. Fullmäktige förordar dock - med hänsyn till det
angelägna all åstadkomma en positiv realränta-den förstnämnda lösningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dvs.
att skatiebefria NL och öka den skattefria bonusen på sparobligationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.2
Skrivelsen från DEFU: Sammanfattningsvis konstaterar DEFU all utred<br>
ningens betänkande inte diskuterar förslagens konsekvenser ur uppgiflsläm-<br>
narsynpunkt, vare sig för arbetsgivare och sparinsiiiut eller för den enskilde<br>
och berörda statliga myndigheter, DEFU saknar en sådan diskussion och<br>
därmed också en närmare redogörelse för omfattningen av kostnaderna och<br>
behoven av de nya system och mtiner etc, som förslagen medför. Innan<br>
ställning las till utredningens förslag måste därför utredningsmaterialet<br>
kompletteras med en syslemteknisk analys där olika allernativ redovisas och<br>
belyses. Mycket talar enligt DEFU:s uppfattning för alt en sådan analys kan<br>
medföra konsekvenser för förslagets uppläggning i stort, DEFU förutsätter<br>
att delegationen bereds tillfälle alt yttra sig över en sådan analys, </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kontrollen av att endast personer med
arbetsinkomster deltar i sparandet föreslås ske hos taxeringsmyndigheterna. Mot
bakgrund av atl dels vissa skatteförmåner knyts lill sparandet, dels en sådan
kontroll inte rimligen kan läggas på arbetsgivare eller banker så tillstyrker
DEFU detta förslag. Kontrollen bör emellertid, menar DEFU, utformas på ett
sådant sätt atl det innebär minimalt besvär och arbete för de administrativa
system som skall lämna underiag för kontrollen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligl uiredningens förslag skall kontrollen av alt
lönsparkonlot uppfyller ställda krav åläggas bankerna, Detla föreslås ske genom
alt berörd bank varje år utfärdar ett särskilt saidobesked åt lönspararen.
Vidare föreslås all lönsparkonlot skall kunna överföras frän en bank till en
annan under spararet och atl tidigare insättningar på kontot skall bli giltiga
även efter en överföring och redovisas på saidobeskedet. Denna möjlighet
föreligger t, ex, inte i det nuvarande lönsparandet. Dessa förslag innebär
såvitt DEFU kan bedöma all nya administrativa system måste läggas upp hos såväl
arbetsgivare, i de fall de handhar insättningarna till bankerna, som hos
bankerna och taxeringsmyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lönsparandet föreslås ske i två olika former, dels
i bank och dels i speciella aktiesparfonder inrättade av bankerna, 1 båda
fallen är tanken alt insättningen av lönsparpengar skall ske genom försorg av
arbetsgivaren, banken eller den enskilde lönspararen själv. Detta förslag
innebären omfattande merarbete för arbetsgivarna, speciellt i de fall när
banklön inte utnyttjas. Arbetsgivarna Hr inte heller någon speciell ersättning
för sin medverkan i inbetalningssysle-mel, DEFU föreslår, mot bakgrund av dels
samhällsekonomiska överväganden, dels de mindre företagens möjligheter alt
administrera lönspararinbe-talningarna,atl frågan om inbetalningens förlopp
ytteriigare utreds. Speciellt bör utredas möjligheten atl inbetalningen sker
genom antingen de befintliga banklönesysiemen eller den enskilde lönspararens
egen försorg. Vidare bör särskilt övervägas huruvida en nedre gräns kan sättas
avseende antalet anställda så atl de mindre förelagen ej onödigtvis betungas
av nya</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>administrativa
krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har i detta sammanhang inte redovisat
något förslag avseende den situation som uppslår när lönspararen är sjuk och då
får sin lön genom försäkringskassan. Skall försäkringskassan i denna situation
administrera inbetalningarna och följder av eventuella dispensregler eller
skall detta ske pä annal sätt?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lönspararen skall varje är, enligt utredningens
förslag, förses med nödvändiga uppgifter från bankerna eller fondbolaget så att
yrkat skatteavdrag kan styrkas. För all kunna tillgodose sådana krav måste nya
särskilda rutiner och administrativa syslem utarbetas hos bankerna och fondbolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sparandet föreslås kunna avbrytas innan
femårsperiodens utgång. Detta skall då. ske enligt särskilda inlösensvillkor.
Dessa villkor tillsammans med de regler, som föreslås gälla vid återföring av
medel till staten, innebär enligt DEFU:s uppfattning slorl administrativt
merarbete för berörda parter. Vad gäller fondbolagen så bör dessa också enligt
uiredningens uppfattning föra register över andelsägarnas innehav, så att
andelarna ej kan användas som marknadspapper. Denna kontroll föreslås
följaktligen bli lagd på resp, fondbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligl förslaget skall bankinspektionen dels
fastställa fondbestämmelserna för aktiesparfonderna, dels utöva tillsynen över
desamma. Vilka uppgifter bankinspektionen behöver för sin lillsynsuppgift och i
vilken omfattning tillsynen bör ske anges inte. I de fall tillsynen bedrivs
genom olika former av skrivbordskontroller, kommer detta sannolikt atl medföra
ökade uppgiflskrav på berörda företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis noterar DEFU atl konsekvenserna av
utredningens förslag ytterligare komplicerar den nu gällande
skattelagstiftningen, tvärtemot de strävanden som innebär alt
skattelagstiftningen skall förenklas och blankett-flödet minimeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.3
LönsparkommUtén: En av de sparformer som kommer atl påverkas av del föreslagna
sparsystemet ärdet nuvarande Nya lönsparandel som 1972 ersatte de tidigare
lönsparformerna Ungdomens och Allmänna lönsparandet. Allmänt sett anser
kommittén att Nya lönsparandet numera är en så accepterad och väletablerad
sparform och att den årliga sparandeökningen däri (H ca I 1 /4 miljard kr.) är
så betydande atl det vore beklagligt att hindra denna sparforms utveckling. 1
en bilaga redovisas Nya lönsparandets utveckling, som varit speciellt kraftig
under 1977 (här utesluten). För närvarande finns det över en miljon
lönsparkonton. Enligt kommitténs prognoser kan Nya lönsparandel - om
utvecklingen Hr fortgå ostört - år 1981 omfatta ca 1,3 miljoner sparare med en
sammanlagd behållning av 8-9 miljarder kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I utredningen jämställs det nuvarande Nya
lönsparandet med den föreslagna sparformen. Den enda skillnaden anges vara atl
Nya lönsparandet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vänder
sig till grupper som främst är intresserade av vinstchansen, medan den
föreslagna lönsparformen inriktas på de grupper som vill ha ell
inflationsskyddat sparande. Enligt kommitténs mening kan emellertid de två
sparformerna inte jämställas på grund av skillnaderna i avkastning. Den
föreslagna sparformen ger en åriig förräntning efter skatt om 12,8 96' för
5-års sparande. Nya lönsparandel ger en åriig förräntning av ca II 96, varav
bankräntan (f. n. 8 1/2 96) beskattas enligt gällande regler. Vid 65 96
marginalskatt innebär detta en skillnad i avkastningen på inte mindre än 7,3
procentenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För att en någoriunda jämställdhet mellan de två
sparformerna skall kunna<br>
ernås anser kommittén att de bör jämställas skattemässigt eller också atl<br>
vinstmöjligheterna i det nuvarande lönsparandet bör kraftigt förbättras. Om<br>
bankräntedelen i Nya lönsparandet görs skattefri skulle skillnaden minska lill<br>
ca 1,8 96. De båda sparformerna blir då mera jämförbara och överföringseff<br>
ekten bör bli avsevärt reducerad. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lönsparkommitién förutsätter atl erforderiiga medel
ställs lill kommitténs förfogande för marknadsföring av del föreslagna
lönsparandet i bank och aktiefonder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PK-banken framhåller alt de kännbaraste
verkningarna av det nya sparsystemet kan uppkomma för det nuvarande Nya
Lönsparandet som vänder sig till samma kategorier av sparare. Lönsparlolteriels
dragningskraft skall inle övervärderas. Vi anser därför atl någon form av
förbättringar krävs även för denna sparform. Även om detta skulle medföra
ytterligare premiering av sådant nysparande som ändå skulle ha kommit till
stånd inom Nya Lönsparandet, anser vi att detta bör ske både av rättviseskäl
och för alt hindra överströmning av befintligt sparande. Om man inte vidtar
någon förbättring riskerar man en betydande omdirigering av löneavdrag till den
nya sparformen. Med vissa förbättringar av del nuvarande Nya Lönsparandel finns
det plats för båda sparformerna i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska försäkringsbolags riksförbund: Del
föreslagna nya lönsparandel kan enligl riksförbundets uppfattning dra lill sig
ett visst ökal sparande. Som utredningen själv påpekar kan det emellertid också
ligga myckel nära lill hands att överföra annat sparande till denna form av
"inflationsskyddat" sparande. Särskill synes del vara en myckel enkel
operation att byta ett bankkonto mot ett annal. Men även andra sparformer, t.
ex. livförsäkringssparandet, kan uppenbarligen med detta begränsade
sparslimulansgrepp bli utsatta för påfrestningar i form av åierköp, belåning
eller avbruten premie-betalning där försäkringstagarna finner del föreslagna
lönsparandel lämpligare. </span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nyss
berördes alt en sparstimulans som har sin inriktning på en relativt smal sektor
av det totala sparandet - i detta fall en del av banksparandel -</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Siffermaterialet om räntesatser m. m, grundar sig på eu riksbanksdiskonio om</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8,0%.</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>otvivelaktigt
kan medföra atl det blir en endast begränsad ökningseffekt för det totala
sparandet därför att stimulansen i stället får negativa effekter för andra
sparformer. Åtgärder av detta slag har vidtagits vid fler olika tillfällen
under de senaste decennierna. Dessa åigärder har helt inriktat sig på
banksparandet - formerav lönsparande, höjt s, k, sparavdrag. Riksförbundet vill
inle ifrågasätta dessa åigärder i och för sig. Del ler sig emellertid minst
sagt egendomligt atl en annan betydelsefull sparsekior, livförsäkringssparandet,
i dessa sammanhang helt negligerats. Livförsäkringssparandels betydelse för
kapitalmarknaden har framhållits i åtskilliga officiella uttalanden och denna
betydelse förefaller klar när från riksbankens sida ställs krav på
försäkringsbolagen all bidra lill tillfredsställandet av t, ex, bostadsmarknadens
och näringslivets kreditbehov. De positiva uttalandena har emellertid inte
givit utslag i några stimulansåtgärder. Tvärtom har under den senaste
tioårsperioden ett flertal olika ändringar vidtagits i livförsäkringsbeskattningen
som märkbart motverkat kapitalbildning genom livförsäkring. Vissa av dessa
ändringar, som berott på ofullkomligheter i skaltelagsiftningen kan anses ha
varit motiverade. Andra förändringar har haft en mera diskutabel bakgrund. Här
är inte platsen att gå in på dessa frågor. Men om just det långsiktiga
sparandet skall stimuleras måste frågan ställas varför inte stimulans av
livförsäkringssparandet övervägs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Riksförbundet vill närmast punkt för punkt gå
igenom de mål och syften som lönsparutredningen haft all uppnå och granska
möjligheten atl applicera dessa på livförsäkringssparandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>/,
"Bidra lill en reell ökning av hushållssparandel".</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lika lilei som i uiredningens förslag kan ulan
myckel omfattande - och troligen helt orealistiska - kontrollåtgärder
garanteras alt fråga blir om nysparande. Med den aktivt verkande
försäljningsorganisation som livförsäkringsbolagen har till sitt förfogande
lorde dock fömtsättningama för en ökning av sparandet vara osedvanligt goda om
även livförsäkring inrymmes i ett sparstimulanspaket. Dessutom finns del hos
livförsäkringen som sparin-strument en särskild styrka genom den regelbundenhet
som ligger i alt premiebetalning sker på grund av avisering och även i form av
löneavdrag eller liknande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>2, ' 'Mcijlighetför småspararen at! kunna spara
lill en realränta som åtminstone inte är negativ"</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När del gäller att motverka en negativ realränta är
det givetvis hell en fråga om stimulansåtgärdernas utformning och omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del finns emellertid särskild anledning att
uppmärksamma inriktningen på småspararna. Det förefaller ibland som om
livförsäkringen betraktas som en sparform som inle är lämplig eller över huvud
taget aktuell för småsparare. Detta är uppenbarligen inle småspararnas egen
uppfattning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Livförsäkringsskattekommittén
föranstaltade under sitt arbete med betänkandet "Pensionsförsäkring"
(SOU 1975:21) om en undersökning av livförsäkringsbolagens bestånd av olika
slag av försäkringar. Av intresse i förevarande sammanhang är särskilt
beståndet av försäkringar av skattekategori K, I nämnda betänkande (sid, 217)
finns exempelvis återgiven följande tabell.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 2:2 Försäkringar med engångsutbetaining exkl.
försäkringar redovisade i tabell 2:1 Skattekategori K</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Antal
försäkringar och summa årliga premier fördelade efter premiens storlek</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Totalundersökning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ärlig premie,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anlal</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Summa premier,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kr</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>försäkringar</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tkr</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>238 832</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1-</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>99</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>991 113</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100-</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>199</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>423 091</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>200-</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>299</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>138 560</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>300-</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>499</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>74 650</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500-</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>699</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>17 038</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>700-</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>999</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10 304</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1000-</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1999</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>13416</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 000-</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 999</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8 683</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3000-</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4 999</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5 028</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5000-</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6 999</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2318</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7000-</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>9 999</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1499</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=114 colspan=2 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10 000-
19 999</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 758</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=114 colspan=2 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>20 000-
29 999</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>534</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=114 colspan=2 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>30 000-
49 999</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>324</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=114 colspan=2 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>50
000-69 999</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=114 colspan=2 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>70
000-99 999</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>00 000-</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:39.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>O</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>51953</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>59 254</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33 663</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27 923</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 840</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 577</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 088</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 685</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:40.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 761</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:40.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 505</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 633</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:40.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 747</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13046</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 546</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 905</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 546</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 022</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1927 312</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>336 694</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med premie O avses alla försäkringar som saknar
registrerad premie, således även engångsbelalda före år 1971,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av tabellen framgår all småspararna
är i överväldigande majoritet. Om man medräknar endast de försäkringar för
vilka verkligen registrerats betald premiel97l(l 927 312-238 832=1 688 480)
finner man att för 99,5 96 av dessa eriagts premier på högst 4 999 kr, (ungefär
del mått på småsparare som lönspamtredningen kan sägas ha angivit), Visseriigen
förekommer alt en och samma försäkringstagare har flera försäkringar, vilket
gör att här ej är fråga om 99,5 96 av försäkringstagarna. Riksförbundet anser
emellertid all de</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>*I tabell 2:1 redovisades 1971 nytecknade försäkringar med
engångspremie.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>angivna
siffroma väl styrker det förhållandet att den stora mängden
försäkringstagare tillhör kategorin småsparare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den återgivna statistiken avser ett
försäkringsbestånd som till stor del tillkommit under en lid då penningvärdet
var väsentligt högre än nu, men även inom senare års nyteckning faller - såvitt
man kan utläsa ur officiell statistik - det helt övervägande antalet årspremier
för K-försäkring inom den tänkta 5 000-kronorsgränsen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>3. ' 'Del (sparandel) bör direkt kunna stimulera
kapitalbildningen Inom närings-<br>
Il vei"</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Livförsäkringssparandet kan bidra lill
näringslivets kapitalförsörjning lika väl som annal sparande. Dels föreligger
redan kreditgivning till näringslivet genom placering i industriobligationer
och genom direkt långivning, dels har livförsäkringsbolagen rätt att i viss
utsträckning placera i aktier, vilken rätt av kapitalmarknadsutredningen
föreslås bli utvidgad. Härmed kan sålunda även lämnas bidrag till riskvilligt
kapital,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4. "Sparmedlen
skaU vara långsiktigt bundna"</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För livförsäkringssparandel är den långsikiga
bundenheten ett av de mest framträdande och naturiiga kriterierna. 1 fråga om
kapitalförsäkring tillhörande skallekategori K torde den långsikliga
bundenheten bl. a. bero på alt den försäkrade är medveten om risken för atl av
hälsoskäl inte kunna erhålla en ny försäkring. Dessutom motverkas tidigare
åierköp av att en väsentlig del av de på försäkringen belöpande
initialkostnaderna tas ut av de första årens premier, vilket gör det
oekonomiskt atl upphöra med försäkringen. För försäkringar översiigande en viss
storlek gäller vidare en femårig lånespärr och för försäkringar med
koncentrerad premiebetalning en femtonårig åierköpsspärr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Riksförbundet kan sålunda inte finna att någonting
talar mot livförsäkringens inrymmande i ett sparstimulanspaket med de syften
och mål som direktiven och utredningen angivit. Snarare lorde
livförsäkringssparandet -vid jämförelse med utredningens förslag - väl så bra
motsvara de krav som uppställts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförbundets
förslag. Riksförbundet har ovan pekat på att livförsäkringssparandel sedan
länge satts på undantag när del gäller generell sparstimulans och snarare av
olika lagstiftningsåtgärder motverkats. Försäkringsavdraget har varit
oförändrat sedan 1963 - 250 kr. för ensamslående och 500 kr. förgifta och
därmed jämställda. Förbundet anser sig ovan ha påvisat all livförsäkringssparandet
har sådana kvaliteter att detla rimligen bör få en stimulans i minsl samma mån
som annat sparande. Detta ärenligt vår uppfattning något som gäller generellt
över tiden och inte bara vid tillfällen för särskilda sparstimulansåtgärder. De
senasie decennierna har inle utvisat någon</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>minskning
i behovet av kapitalbildning och i framtiden kan i vart fall ej nu skönjas
någon förändring av detta behov. Helt oberoende av vad som kommer att bli
ställningstagandet till lönsparulredningens förslag yrkar riksförbundet därför
att försäkringsavdraget återställs till det värde det hade 1963. Detla innebär
en uppräkning av nämnda 250/500 kr, till 600/1 200 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även med en höjning av försäkringsavdraget på sätt
ovan yrkats skulle emellertid, om lönsparulredningens förslag genomfördes,
allvarliga konsekvenser kunna bli följden för livförsäkringssparandet. Detta
har redan inledningsvis belysts. Riksförbundet ser det därför som nödvändigt,
om inte stimulans av en sparform skall gå ut över en annan, atl
livförsäkringssparandet infogas i det föreslagna systemet. Några svårigheter
att göra så finner riksförbundet inle föreligga och vill här nedan framlägga
förslag till sådant infogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En ny paragraf införs efler den i belänkandet
föreslagna texten till lag om skattelättnader för vissa sparformer med
förslagsvis följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Utöver vad ovan angivits åtnjuts
skattereduktion med 20 96 av premie som betalats under inkomslårel och som
avser individuell livförsäkring, som enligl punkt 1, artonde stycket av
anvisningarna lill 31 § kommunalskatielagen (1928:370) är kapitalförsäkring, i
den mån den icke avdragils enligt bestämmelserna i 46 § 2 mom, första stycket
3) samma lag. Det premiebelopp på vilket skattereduktion beräknas får tillhopa
med insättningar på lönsparkonto och aktiesparkonto enligt 2 § inte överstiga
4 800 kronor".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till denna skisserade lagtext vill riksförbundet ge
följande kommentarer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget är begränsat till individuella
försäkringar. Skälet härför har varit alt förbundet uppfatlat
lönsparulredningens förslag som inriktat på individernas sparvanor,
Gmpplivförsäkringar tillkommer regelmässigt med annan bakgmnd. Å andra sidan
återfinns bland "individuella försäkringar" även s. k.
riskförsäkringar. Även i sådana förekommer emellertid viss kapitalbildning
inte minst i den formen atl när utbetalning sker försäkringsbeloppen i regel ej
konsumeras omgående utan transformeras i annan kapitaltillgång. Riksförbundets
förslag förutser ingen särskild inlygsgivning utan förutsätter såsom är fallet
i dag med såväl pensions- och kapiialförsäkringspremier som bankräntor att
kontroll i efterhand kan ske hos sparinstituten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I fråga om livförsäkring har inle ifrågasatts
eventuell återföring av<br>
skattereduktion, eftersom livförsäkringssparandel av andra skäl (se punkt 4<br>
ovan) kan anses långsiktigt bundet. Dessutom börheaktas atl livförsäkrings<br>
sparandel är föremål för räntebeskaltning i försäkringsbolagen, till vilket ej<br>
finns motsvarighet vid banksparande, </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning.
Riksförbundet yrkar atl försäkringsavdraget återställs till 1963 års
penningvärde genom en uppräkning lill 600/1 200 kr. Del vore givetvis en fördel
om avdraget indexreglerades genom anknytning lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>basbeloppet,
vilket skulle göra 5 resp, 10 96 av detta,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lönsparulredningens förslag bör genomföras endast
om livförsäkring infogas i sparslimulanssystemet. Eljest kommer detla alt sakna
den neutralitet till olika sparformer som förbundet anser nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Likartade
synpunkter anför Folksam.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.6
Svenska sparbanksföreningen anser alt del vore olyckligt om överföringar i<br>
större omfattning skulle komma atl ske från del nuvarande lönsparandet.<br>
Sparbanksföreningen bedömer del därför som angeläget att del nuvarande<br>
lönsparandets villkor förbättras för att det även i forlsällningen skall
behålla<br>
sin attraktionskraft. Delta bör ske genom att ränleavkastningen görs skattefri<br>
samt all den nuvarande temporära vinstnivån på 4 96 av det årliga<br>
nysparandet höjs, </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som skäl för sparbanksföreningens förslag lill
förbättrade villkor för Nya lönsparandet kan anföras all skattefri
ränteavkastning motiverar spararen att på Nya lönsparkontot fortsättningsvis
behålla medel som varit innestående på kontot under fem år. Nya lönsparandets
regler är för närvarande så utformade all spararen medges rätt att efter fem år
lyfta dessa medel utan all pågående sparande påverkas. Detta medför atl
betydande belopp åriigen friställs, vilka spararen naturligen skulle komma alt
överföra till det nu föreslagna lönsparsyslemet. Härigenom skulle det så
väsentliga nysparandet reduceras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom all även höja den nuvarande temporära
vinstnivån skulle Nya lönsparandel framstå som ell intressant alternativ lill
den föreslagna lönsparformen. Delta är viktigt eftersom intresset hos
allmänheten för del Nya lönsparandet är betydande, vilket bl, a, visade sig
genom det slora antalet nytillkomna lönsparare under 1977,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För att åstadkomma det netlosparande som
utredningens förslag syftar lill<br>
är det av betydelse att såväl del nuvarande som det föreslagna lönsparsys<br>
temet kan utvecklas parallellt, </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För all sparsystemet skall H den omfattning som är
önskvärd är del angelägel att medel anslås för reklam under den period
sparsystemet lanseras. Sparbanksföreningen vill här peka på den
reklamverksamhet som skedde vid introduktionen av det Nya lönsparandet. Det är
enligl sparbanksföreningens mening av betydelse att de två föreslagna
sparalternativen introduceras samtidigt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.7
Sveriges aktiesparares riksförbund påpekar att det är angeläget all införandet
av de nya sparformerna* föregås av ordentlig information till allmänheten.
Särskilt torde alternativet sparande i aktiefonder kräva informationsinsatser,
dels eftersom många människor är obekanta med denna sparform, dels eftersom
detta sparande ulgör visst risktagande. Aktiespararna föreslår att särskilda
medel anslås till att informera om de särskilda aktiesparfonderna. Speciellt
Aktiefrämjandel, men även Aktiespararnas Riksförbund, kunde lämpligen medverka
i en bred och saklig information.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G103165prop_197778__165.pdf8389307pdfom värdesäkert lönsparandehttps://data.riksdagen.se/fil/79EAA9F4-4DD9-4A06-B5B2-AA0D37F3902E