2450153G1031561977/78156propproppropProposition 1977/78:156PropositionProposition15601978-03-16 00:00:002024-12-27 14:42:452008-06-12 17:31:23med förslag till passlagimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G103156/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G103156https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G103156
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156 Regeringens proposition</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1977/78:156</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>med
förslag till passlag;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 16 mars 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll denna dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>THORBJÖRN
FÄLLDIN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:217.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SVEN
ROMANUS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsaldiga innehåU</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås en ny passlag. I lagen ges regler om rätten för svensk
medborgare att erhåUa och behåUa pass och om skyldigheten för honom att
medföra pass vid resa ut ur det nordiska passkontrollområdet. Rättssäkerheten
i passärenden förstärks genom en fastare reglering av räiten tiU pass och genom
utvidgade möjUgheter tiU besvär i sådana ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt avses förslaget ge allmänheten en förbättrad service i pass-ärenden
genom alt befogenheten att utfärda pass decentraUseras från länsstyrelsema tiU
de lokala polismyndigheterna. Den föreslagna nya ordningen ger också
möjligheter tiU vissa rationaUseringsvLnster för statsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:49.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 156</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:242.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till Passlag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Denna lag gäller i fråga om pass för svensk medborgare, där an<br>
nat ej anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
skyldighet för utlänning, som ankorruner lill Sverige eUer uppehåller sig här,
alt vara försedd med pass och om fall då svensk myndighet får utfärda pass för
politisk flykting eller annan utlänning fiims särskilda bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Pass utfärdas av
passmyndighet. Polisstyrelse är passmyndighet inom riket. Passmyndighet utom
riket är beskickning, lönat konsulat samt sådan olönad konsul som chefen för
utrikesdepartementet bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Pass utfärdas som vanligt
pass eller särskilt pass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den mån annal ej följer av denna lag eller av föreskrifter som för särskilt
angivna faU meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer,
utfärdas vanUgt pass med en giltighetstid av tio år, eller, om sökanden ej har
fyllt aderion år, fem år. Vanligt pass skall gälla för resa till alla länder,
om annat ej följer av denna lag och sökanden inte har begärt begränsning av
passets giltighetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om
särskilt pass. Därvid kan föreskrivas att sådant pass får utfärdas för den som
uppehåller sig utomlands och ej kan styrka sitt svenska medborgarskap eller
har förlorat svenskt medborgarskap utan all förvärva medborgarskap i annan
stat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Svensk medborgare har rätt att på ansökan erhålla vanUgl pass,<br>
om annat ej följer av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pass
får återkallas endast på grunder som anges i denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Svensk medborgare får ej resa ut ur riket utan att medföra giltigt<br>
pass. Vad som har sagts nu gäller dock ej</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>på fartyg mönstrat sjöfolk
under tjänstgöring ombord på fartyget eUer fiskare under yrkesutövning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>medlem av besättning på
luftfartyg under tjänstgöring ombord på luftfartyget, om han har
luftfartscerllfikal eller därmed jämförlig handling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som är medborgare även i
annat land än Sverige och som medför av myndighet i det landet utfärdad
legitimationshandling, vUken gäller som pass,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som reser till Danmark,
Finland, Island eller Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ankommer på polisen att övervaka efterlevnaden av bestämmelsema i första
stycket. Den som enligt första stycket skall medföra pass vid utresa ur rikel
är skyldig alt på begäran visa upp sitt pass för polisman eller annan
passkonlrollanl. Motsvarande skyldighet föreligger vid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inresa
från ulomnordiskt land, om det svenska medborgarskapet inle styrks på annat
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Passansökan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Passansökan görs hos passmyndighet. Ansökan skaU avges på he<br>
der och samvete eUer under annan sådan försäkran. Sökanden är skyl<br>
dig att instäUa sig personUgen, om annat ej följer av föreskrifter som<br>
meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestänmier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer är sökanden skyldig att i samband med passansökan ge
in fotografier samt styrka sina personuppgifter, sitt svenska medborgarskap
och sin identitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
pass fömt utfärdats för sökanden och ej förstörts, förkommit eller makulerats,
skaU det i samband med ansökningen ges in för ma-kulering, om särskUda skäl ej
föranleder annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Hinder
mot bifall till passansökan m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Passansökan skaU avslås, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bestämmelserna i 6 § ej har
iakttagits och sökanden ej har efterkommit uppmaning att avhjälpa bristen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ansökningen avser pass för bam
under aderion år och barnets vårdnadshavare ej har lämnat medgivande samt
synnerliga skäl ej föreUgger att ändå utfärda pass,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sökanden är anhållen, häktad
eller underkastad övervakning enligt 24 kap. 3 § första stycket
rättegångsbalken eller reseförbud enligt 25 kap. 1 § samma balk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sökanden är efterlyst och skaU
omhändertagas omedelbart vid anträffandet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sökanden genom lagakraftvunnen
dom har dömts till frihetsberövande påföljd, som ej har börjat verkställas,
och det fiims sannolika skäl all antaga, att han ämnar undandraga sig
verkställigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Skall passansökan ej avslås
enligt 7 § men framkommer i ärendet att sökanden är skäligen misstänkt för
brott, vara fängelse kan följa, skall passmyndigheten underrätta den som leder
fömndersökningen. Pass får i sådant faU ej utfärdas innan en vecka har
förflutit från det underrättelsen lämnades, med mindre undersökningsledaren
medger det,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I StäUet för att enligt 7 §
avslå passansökan kan passmyndigheten, om särskilda skäl föreligger och
sökanden begär det, utfärda pass med förkortad giltighetstid eller begränsat
giltighetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
I fall som avses i 19 eller 20 § får pass ej utfärdas, om sökanden<br>
inte har erhållit särskilt tiUstånd till pass (passtillstånd). Passet får inle<br>
ges mera vidsträckt giltighet än som följer av tUlståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lämnas
passtUlslånd inle in i samband med ansökningen, skall passmyndigheten, om
passansökningen ej skall avslås enligt 7 §, så snart det kan ske göra anmälan
om ansökningen till den myndighet som prövar fråga om passtUlslånd för
sökanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11 §
Pass för direkt resa till Sverige skall aUtid utfärdas för sökande<br>
som uppehåller sig utomlands och som begär sådant pass.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>4</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Återkallelse
av pass m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
Passmyndighet skall återkalla gäUande pass, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>passinnehavaren förlorar sitt
svenska medborgarskap,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>passet avser bam under aderion
år och barnels vårdnadshavare eUer, om barnet vistas här i landet och står
under vårdnad av båda föräldrama, en av dem begär att passet skaU återkaUas
samt synnerliga skäl ej föreligger mot återkaUelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>passinnehavare, som är
efterlyst och skall omhändertagas omedelbart vid anträffandet, uppehåUer sig
utomlands samt särskUda skäl påkaUaf att passet återkaUas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4
passinnehavaren genom lagakraftvunnen dom har dömts tiU frihetsberövande
påföljd, som ej har börjat verkstäUas, och det fiims san-noUka skäl att antaga,
att han ämnar undandraga sig verkställigheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5. hinder
mot bifaU tiU passansökan enUgt 7 § förelåg vid tiden för<br>
passets utfärdande och hindret fortfarande består,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6. annan
än den för vilken passet är utställt förfogar över passet.<br>
Särskilt pass får dessutom återkallas, när de skäl som har föranlett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>passels
utfärdande ej längre föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §
Återkallelse av pass kan, om det med hänsyn till omständighe<br>
terna är lämpligt, begränsas alt gälla tills vidare eller viss tid (proviso<br>
risk återkallelse). Sådan återkaUelse gäUer högst sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
pass återkallats provisoriskt, skaU återkaUelsen hävas så snart hindret mot
innehav av pass har upphört. När tiden för provisorisk återkaUelse har gått
till ända, skall innehavaren beredas tillfälle att återfå passet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I stället för att återkalla
pass kan passmyndigheten, om det föreligger särskilda skäl och passinnehavaren
begär det, förkorta passets gUtighetstid eller begränsa dess giltighetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Görs enligt 24 eller 25 §
framställning om återkaUelse av pass, om provisorisk återkallelse av pass eller
om begränsning i giltighet för pass skall passmyndigheten besluta i enlighet
med framställningen, om passinnehavaren undergår kriminalvård som anges i 19 §
eller bereds sjukvård som anges i 20 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om återkallelse av pass och
begränsning av gUtighet för pass beslutar passmyndigheten på den ort där
passinnehavaren uppehåller sig vid ärendets upptagande. Sådan fråga får också
avgöras av den passmyndighet som har utfärdat passet. Om hävande av provisorisk
återkaUelse beslutar den passmyndighet som beslutat återkaUelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har pass återkallats är
passinnehavaren skyldig att på anmaning av passmyndighet överläiima passet tiU
passmyndigheten eller annan myndighet. Detsamma gäUer om beslut om begränsning
av passels giUighet har meddelats. I sådant faU skall passet förses med
anteckning om begränsningen och så snart det kan ske återstäUas tiU
innehavaren. Passmyndigheten får förena anmaningen med vitesföreläggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
pass som enUgt första stycket skaU överlämnas tiU myndighet finns hos
passmyndighet eller uppvisas för sådan myndighet, kan myndigheten kvarhålla
det. Finns passet hos annan myndighet, skaU det på begäran av passmyndighet
överlämnas till denna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>18
§ Passmyndighet får besluta alt pass skaU omhändertagas, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fråga om återkallelse av passet
enligt 12 § första stycket 2 eller 4 har uppkommit och fara föreligger att
passinnehavaren reser ut ur landet innan beslut om återkaUelse hinner
meddelas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>framställning enligt 24 eller
25 § har beslutals och fara föreUgger att passinnehavaren reser ut ur landet
innan fråga om återkaUelse av passet eUer begränsning av dess gUtighet har
slutbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsema
i 17 § tUlämpas också när beslut om omhändertagande har meddelats enligt
första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
pass som omhändertagits enligt första stycket 1 ej återkallats inom en vecka
efter passets omhändertagande, skall innehavaren beredas tillfälle att återfå
passet. Pass som omhändertagits enligt första stycket 2 skall förvaras av
passmyndigheten till dess frågan om återkallelse eUer begränsning har avgjorts
slutUgt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>PasstUlslånd
m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19 §
PasstUlslånd fordras för den som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>undergår kriminalvård i
anstalt, utom när påföljden är fängelse på så kort tid att viUkorUg frigivning
ej kan komma i fråga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>slår under övervakning efter
dom på skyddslillsyn eller vUlkorlig frigivning från fängelse eUer undergår
vård utom anstalt efler dom på ungdomsfängelse eller internering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20 §
Passtillstånd fordras för den som är intagen på sjukhus enligt<br>
lagen (1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall,<br>
inskriven i specialsjukhus enUgt 35 § lagen (1967: 940) angående om<br>
sorger om vissa psykiskt utveckUngsstörda eller utskriven på försök<br>
från sjukhus som nu har angivits, dock endast om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>överläkaren vid sjukhuset i den
ordning regeringen föreskriver har gjort anmälan om att pass ej får utfärdas
utan sådant tillstånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sådana förhåUanden föreUgger
som avses i 17 § andra stycket lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i
vissa faU eller 42 § tredje slycket lagen angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda, eUer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>för patienten tidigare utfärdat
pass efler intagningen eller inskrivningen har återkallats på gmnd av
framstäUning enUgt 24 § andra stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21 §
Fråga om passtUlslånd enligt 19 § prövas, om sökanden är in<br>
lagen i kriminalvårdsanstalt, av styresmannen för anstalten och i annat<br>
fall av den skyddskonsulent som har överinseende över övervakningen.<br>
Styresmannen eller skyddskonsulenten får hänskjuta ärendet till över<br>
vakningsnämnden för avgörande. Ärendet skall aUtid hänskjutas, om<br>
styresmannen eller skyddskonsulenten finner atl tiUstånd ej bör med<br>
delas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Passtillstånd
skall vägras, om det skäligen kan antagas alt den dömde skulle ägna sig åt
brottsUg verksamhet i samband med en utiandsresa, att han genom att resa
utomlands skulle söka undandra sig fortsatt verkställighet av den ådömda
påföljden eUer alt resan annars skuUe motverka hans anpassning i samhället.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22 §
Fråga om passtillstånd erdigt 20 § prövas, om sökanden är pa<br>
tient som avses i 20 § 2, av utskrivningsnänmden eller beslutsnämnden<br>
för psykiskt utvecklingsstörda och i annat fall av överläkaren vid sjuk<br>
huset. Denne får dock hänskjuta ärendet till vederbörande nämnd för<br>
avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Passtillstånd
skaU vägras, om det med hänsyn tUl ändamålet med vården är olämpligt att
patienten har pass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I passtUlslånd kan
föreskrivas alt pass får utfärdas endast med begränsad giltighet. I tiUstånd
som meddelas av styresman eUer skyddskonsulent får dock sådan föreskrift
meddelas endast om den överensstämmer med vad sökanden har JDCgärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Undergår passinnehavare
kriminalvård som anges i 19 § och föreligger sådant fall att passtillstånd
skulle ha vägrats enligt 21 § andra stycket, kan övervakningsnämnden besluta
att framställning skaU göras hos passmyndighet om att passet skaU återkallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bereds
passinnehavare sjukvård som anges i 20 § och är det med hänsyn till ändamålet
med vården olämpUgt att han har pass, kan överläkare eller nämnd, som enligt 22
§ första stycket har att pröva fråga om passtillstånd för honom, besluta att
framställning skaU göras hos passmyndighet om alt passet skall återkaUas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I framställning enligt 24 §
får begäras alt passet skall återkaUas endast provisoriskt på sex månader eller
den kortare tid som anges i framställningen. I stället för återkaUelse får
begäras begränsning av passets giltighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Får passmyndighet kännedom om
att pass har utfärdats i strid mot bestämmelserna om passtUlslånd, skaU
passmyndigheten omedelbart göra anmälan till myndighet som anges i 24 §, om
passinnehavaren alltjämt undergår kriminalvård eller bereds sjukvård som avses
i nämnda paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Talan
mot beslut i passärende m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>27 §
Talan får ej föras mot passmyndighets anmaning enligt 17 §<br>
att överlämna pass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
annat faU än som avses i första stycket förs talan mot passmyndighets beslut
enligt denna lag genom besvär hos länsstyrelsen, om beslutet har meddelats av
polisstyrelse, och hos regeringen, om beslutet har meddelats av passmyndighet
utom riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
beslut av länsstyrelse eiUigt derma lag förs talan hos regeringen genom besvär.
Grundas beslutet på att passtillstånd har vägrats eller på att framstäUning
enUgt 24 eUer 25 § har gjorts hos passmyndigheten, får talan dock ej föras mot
beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>28 §
Mot beslut av övervakningsnämnd enUgt denna lag förs talan<br>
genom besvär hos den centrala nämnd inom kriminalvården, hos vilken<br>
klaganden skulle ha kunnat påkalla prövning av beslut som avses i 37<br>
kap. 7 eller 9 § brottsbalken, eUer den hovrätt, hos vUken han skuUe ha<br>
kunnat anföra besvär över beslut som avses i 37 kap. 8 § samma balk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
överläkares beslul om anmälan enligt 20 § 1 får talan ej föras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Talan
mot aimat beslut av överläkare enligt denna lag förs genom besvär hos
utskrivningsnämnden eller beslutsnämnden för psykiskt utvecklingsstörda. Mot
beslut av utskrivningsnämnd eller beslutsnämnd förs talan hos psykiatriska
nämnden genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Mot beslut enUgt denna lag av
central nämnd inom kriminalvården, hovrätt eller psykiatriska nämnden får
talan ej föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>30<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Beslut som enligt denna lag
meddelas av passmyndighet eUer länsstyrelse länder omedelbart till
efterrättelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>31 §
Föreligger med hänsyn till allmän tjänst som passökanden inne<br>
har eller eljest särskilda skäl, får pass utfärdas av chefen för ulrikesde-<br>
partementet. I fråga om sådant pass gäller ej 4, 6—16 och 18—30 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
återkallelse av pass som avses i första stycket beslutar chefen för
utrikesdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>32<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Regeringen eller chefen för
utrikesdepartementet får till förmån för passökande eller passinnehavare medge
avvikelse från denna lag när det påkaUas av särskUda förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>33<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Är riket i krig eller
krigsfara eller råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av
krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig, får regeringen genom
förordning meddela föreskrifter om pass, som begränsar räiten till pass för
vämpUktiga och civilförsvars-pliktiga eller som annars fordras av hänsyn tiU
rikets försvar eller rikets säkerhet i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. När lagen träder i kraft,
skall passkungörelsen (1940: 471), utrikesförvaltningens passkungörelse (1940:
548) och kungörelsen (1941: 836) om skyldighet för svensk medborgare att vid
utresa ur riket innehava gUtigt pass upphöra alt gälla. I fråga om ansökan om
pass, som har gjorts före ikraftträdandet och som ej har slutligt prövats
dessförinnan, tillämpas dock äldre bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 4 § andra stycket, 12—18, 24, 25 och 27—33 §§ gäller även beträffande pass
som har utfärdats före ikraftträdandet. I fråga om pass som har utfärdats av
länsstyrelse skall dock vad som i 16 § andra meningen föreskrivs om
passmyndighet gälla polisstyrelsen i länsstyrelsens residensort.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:46.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Frop.
1977/78:156</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
JUSTITIEDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:189.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1978-03-02</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministem Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson,
Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Romanus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lagrådsremiss
med förslag till passlag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inom
justitiedepartementet har upprättats en promemoria (Ds Ju 1977: 3) med förslag
tUl passlag. I promemorian föreslås bl. a. alt de lokala polismyndigheterna i
stället för länsstyrelsema skall vara passmyndigheter inom landet och alt de
gmndläggande passbestämmelsema skall sammanföras till en ny lag. Promemorian —
som också innehåller en redogörelse för gällande rätt och nuvarande ordning i
övrigt på området — bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden
över promemorian avgetts av justitiekanslern (JK), riksåklagaren (RÄ),
hovrätten över Skåne och Blekinge, rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen,
övervakningsnämnderna i Stockholm (första avdelningen), Malmö (första och
andra avdelningarna) och Uppsala, överbefälhavaren (ÖB), socialstyrelsen,
psykiatriska nämnden, statskontoret, riksrevisionsverkel, länsstyrelserna i
Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Blekinge, Älvsborgs, Skaraborgs
och Västerbottens län, samarbetsorganet (Ju 1968: 59) för rättsväsendets
informationssystem, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges advokatsamfund.
Föreningen Sveriges länspolischefer. Föreningen Sveriges polismästare.
Föreningen Sveriges frivårdstjänstemän samt Föreningen styresmän och
assistenter m. fl. vid kriminalvårdsanstalterna. Övervakningsnämnden i Malmö,
första avdelningen, har som eget remissyttrande åberopat det yttrande som har
avgetts av hovrätten över Skåne och Blekinge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har överlämnat yttranden, RA från överåklagama i Stockholms, Göteborgs och
Malmö åklagardislrikt samt länsåklagarna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>9</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
Södermanlands, Kalmar och Hallands län, rikspolisstyrelsen från polis-styrelsema
i Helsingborgs, Lunds och SundsvaUs distrikt, psykiatriska nämnden från
utskrivningsnämnden för Malmöhus län med undantag för Helsingborgs kommun och
beslutsnämnden för psykiskt utvecklingsstörda i Örebro län, länsstyrelsen i
Stockholms län från polisstyrelserna i Danderyds, Stockholms och Södertälje
distrikt, länsstyrelsen i Östergötlands län från polisstyrelsema i Linköpings,
Mjölby, Motala och Norrköpings distrikt, länsstyrelsen i Jönköpings län från
polisstyrelsema i Jönköpings, Eksjö, Värnamo och Vetlanda distrikt,
länsstyrelsen i Älvsborgs län från polisstyrelsema i Borås, Trollhättans och
Kinna distrikt samt länsstyrelsen i Västerbottens län från polisstyrelserna i
Umeå, Skellefteå och Lycksele distrikt. Yttranden har vidare avgetts av
ambassaden i London och generalkonsulatet ii Nev/ York.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende
som bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Allmän motivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Principema för en ny reglering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
grandläggande bestämmelserna om passkyldigheten och rätlen tlU pass för svensk
medborgare finns f. n. i tre olika författningar, nämligen kungörelsen (1941:
836) om skyldighet för svensk medborgare alt vid resa ur riket innehava gUtigt
pass (ändrad senast 1958: 127, passkyldlg-helskungörelsen), passkungörelsen
(1940:471, ändrad senast 1971:33, PK) samt utrikesförvaltningens passkungörelse
(1940: 548, ändrad senast 1971: 34, UPK).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
passkyldighetskungörelsen har det nuvarande principiella förbudet mot att lämna
riket utan alt inneha pass kommit till uttryck. Enligt kungörelsen får sålunda
svenska medborgare — bortsett från vissa särskilda personkategorier — inte resa
ut ur riket lill annat land än Danmark, Finland, Island eller Norge utan att ha
gUtigt pass. Ätt bryta mot förbudet är straffbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>PK
innehåUer bl. a. föreskrifter om vUka omständigheter som utgör hinder mot
utfärdande av pass och grunder för återkaUelse av pass. I PK regleras också
förfarandet i passärendena. EnUgt PK är i regel länsstyrelse passmyndighet vid
utfärdande av pass inom landet. Efter samråd med vederbörande länsstyrelse kan
dock rikspolisstyrelsen bestämma att för ort som inte utgör länsstyrelsens
residensort pass får utfärdas av polismyndigheten i länsstyrelsens ställe.
Sådant beslut har hittiUs meddelats i fråga om sex poUsmyndigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskriftema
i UPK avser förfarandet vid utfärdandet av pass på svenska beskickningar och
konsulat, liksom också vUka omständigheter som utgör passhinder i sådana fall.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
översyn av den nuvarande passregleringen har under senare tid blivit påkallad
av olika skäl. I detta hänseende bör först nämnas att frågan om regleringen av
rätten för svensk medborgare att resa utomlands behandlades vid 1970 års
riksdag. I första lagutskottets utlåtande över motioner i ämnet (ILU 1970:10)
framhölls det som önskvärt att ett förslag tUl lag om svensk medborgares rätt
att lämna landet förelades riksdagen. En sådan lag borde för att få ett reeUt
innehåll ange de grim-der på vilka utresa kan vägras och möjligheten tiU
prövning i högre instans av sådan vägran. Utskottet hemstäUde att vad som
sålunda anförts om lagstiftning rörande rätten för svensk medborgare att resa
ur riket skuUe bringas tiU Kungl. Maj:ts kännedom. Riksdagen biföll utskottets
hemställan (rskr 1970: 88).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
sålunda väckta frågan har fått ökad aktuaUtet sedan den nya regeringsformen
(RF) trätt i kraft. Enligt 2 kap. 8 § RF tillförsäkras varje medborgare bl. a.
frihet att lämna landet. Denna rätt till rörelsefrihet kan visserligen enligt 2
kap. 12 § RF begränsas, men endast genom lag. Under förarbetena till RF
påpekade grandlagberedningen att det principiella förbudet mot att lämna
landet utan att inneha pass omfattades av kravet på reglering i lag. Detta
gällde enligt beredningen inte bara passtvånget i inskränkt mening utan även
regleringen av rätten alt erhålla och behålla pass (jfr. prop. 1973: 90 s,
241).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
1972 års riksdag fattades ett principbeslut angående den framtida
handläggningen av passärenden (prop. 1972: 1 bil. 4 s. 17—25, JuU 1972: 4, rskr
1972: 46). Beslutet går ut på att passärendena skaU överföras från
länsstyrelsema tiU polisväsendet, varvid lokal polismyndighet blir
passmyndighet. EnUgt beslutet skall i samband härmed införas ett ADB-system för
handläggningen av passärendena. Detta avsågs få till följd att preliminär
passhindersprövning, liksom även utskrift av pass skulle kunna ske på maskineU
väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SlutUgen
har i skilda sammanhang påpekats att de nuvarande materiella
passbestämmelserna i olika hänseenden har visat sig vara mindre ändamålsenligt
utformade och att det även i övrigt finns vissa brister och inkonsekvenser i
regleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den angivna bakgmnden har inom justitiedepartementet upprättats en promemoria
(Ds Ju 1977: 3) med förslag tUl passlag. I promemorian föreslås att de viktigaste
passbestämmelsema för svenska medborgare förs samman tiU en passlag. Denna lag
bör enligt promemorian som en grundläggande princip slå fast inte bara den
nuvarande passkyldigheten utan också rätten för varje svensk medborgare att
erhålla och behålla pass, när annat inte följer av uttryckliga bestämmelser i
lagen. Frågan om gUtighetstiden för vanUgt pass är enligt promemorian av så
central betydelse för passkyldighetens närmare iimebörd att man i passlagen
också bör ange den normala gUtighetstiden för ett pass. Detsamma gäller vad en
medborgare skall iaktta för att kunna erhålla pass, dvs. före-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skrifter
om passansökan. Den nya lagen föreslås omfatta även rätten att erhålla svenskt
pass utomlands. Beträffande passansökan Uksom i övrigt när det gäUer själva
förfarandet i passärenden bör enligt promemorian detalj föreskrifter meddelas
av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Det framhålls
emellertid i promemorian att frågan vUka myndigheter som skall handlägga passärenden
samt möjlighetema att föra talan mot beslut i passärende måste regleras i
lagen. I promemorian föreslås att passmyndighetsfunktionen genom den nya lagen,
i enlighet med 1972 års principbeslut, flyttas över från länsstyrelsema tUl de
lokala polismyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorian
har remissbehandlats och har därvid fått ett i stort sett gynnsamt motiagande,
även om olika meningar har yppats på ett par punkter. De i promemorian
förordade allmänna principema för en ny reglering tiUstyrks eller lämnas utan erinran
av praktiskt taget aUa remissinstanser. Vad beträffar den materieUa
utformningen av bestämmelsema om passhinder och grunder för återkaUelse av
pass, påpekas från åtskUliga håll att promemorians förslag innefattar en
klarare och mera ända-målsenUg reglering än de nuvarande föreskriftema och att
ett genomförande av förslaget skulle vara ägnat att undanröja vissa
olägenheter som har visat sig vara förenade med nuvarande ordning. Även jag
anser att förslagen i promemorian i huvudsak är ägnade att ligga till grund för
utformningen av en ny lagstiftning på området. Mot bakgmnd av vad som har
kommit fram vid remissbehandUngen finns det emellertid anledning alt i vissa
hänseenden överväga andra lösningar än dem som har förordals i promemorian.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
allmänna utgångspunkten i promemorian är att den nuvarande principen om
passkyldighet för svensk medborgare vid resa tiU utom-nordisk stat behåUs.
Räckvidden av den föreslagna lagstiftningen har som nyss framgått begränsats
tiU att avse denna passkyldighet samt rätten för svensk medborgare att erhålla
och behålla pass liksom den reglering som har ett direkt samband härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna del har promemorieförslaget vid remissbehandlmgen kritiserats av
hovrätten över Skåne och Blekinge, som finner det svårbegripligt att rätten att
resa utomlands bestäms indurekt genom skyldigheten att inneha pass. Passet bör
enUgt hovrätten betraktas inte som en självständig bärare av rätlen att resa
utan endast som ett medel tiU dess förverkligande. Med hänvisning bl. a. till
dessa synpunkter anser hovrätten att det skuUe vara en naturlig utgångspunkt
för en ny reglering att låta denna få formen av en samlad lagstiftning rörande
svensk medborgares rätt att resa utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrättens
yttrande synes delvis beröra två skilda frågor, nämligen dels om rätten att
resa utomlands Uksom f. n. bör vara sammankopplad med innehav av giltigt pass
och dels om en ny lagstiftning på området bör ta sikte på samtliga
begränsningar som föreUgger när det gäller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>medborgamas
rätt till utresa. Det ger mig anledning att i korthet redovisa min egen syn på
dessa båda frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om den principieUa passkyldigheten vid resa tiU utomnordisk stat bör behållas
har nära samband med passkontroUen vid utresa ur landet till sådan stat. Sverige
är enligt den nordiska passkontroUöverens-kommelsen (SÖ 1958: 24, senast ändrad
SÖ 1973: 43) skyldigt att företa sådan kontroll. Av hänsyn bl. a. till
internationeU praxis och säkerhetsskäl torde det f. n. inte fkmas
föratsättningar att slopa kontrollen. För att utresekontrollen skall fyUa sin
funktion måste passkontroUantema kunna hindra resan för den som inte innehar
gäUande pass. Min uppfattning är därför att den nuvarande principen om svensk
medborgares passkyldighet vid resa till utomnordisk stat bör behåUas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Innehav av gällande pass
bör således fortfarande normalt sett vara ett vUlkor för resa till utomnordisk
stat. Härav kan emeUertid inte utan vidare dras den slutsatsen att var och en
som innehar pass också är berättigad till en sådan resa. I detta hänseende vUl
jag erinra om att rätten för svensk medborgare att resa utomlands f. n. kan
begränsas inte bara med stöd av passförfaltningama utan också genom regler i
annan lagstiftning, såsom exempelvis rättegångsbalken (RB), brottsbalken (BrB),
bamavårds-lagen (1960: 97) och lagen (1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk
vård i vissa fall. Som påpekas i promemorian kan det också sägas alt varje
föreskrift som innebär att någon kan berövas friheten på grund av brott eller
av annan orsak indirekt också begränsar rätten att lämna landet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Alla de bestämmelser på
olika områden som sålunda direkt eller indirekt inskränker rätten att resa
utomlands behöver emeUertid inte med nödvändighet sammankopplas med
begränsningar i passrättighetema, något som f. ö. torde vara otänkbart av rent
praktiska skäl. Den som undergår ett kortvarigt fängelsestraff är, för att ta
ett exempel, hindrad att resa utomlands så länge frihetsberövandet pågår, men
det är inte givet att hans pass bör återkallas av den anledningen. Som påpekas
i promemorian skulle det vidare möta uppenbara svårigheter att låta en ny
lagstiftning få formen av en samlad reglering av rätten att resa utomlands
redan med hänsyn till de olikartade synpunkter som gör sig gällande i fråga om
den materiella utformningen av bestämmelser som från olika synpunkter begränsar
medborgamas rörelsefrihet. En sådan reglering skuUe inte heUer fylla något
egentligt behov. Liksom det stora flertalet remissinstanser delar jag därför
den i promemorian framförda uppfattningen att det är mest ändamålsenligt att
begränsa räckvidden av en ny lag i ämnet tiU passkyldigheten samt tiU räiten
att erhålla och behålla pass. Det kan anmärkas att vid den tid då riksdagen
genom det nyssnämnda beslutet från år 1970 (ILU 1970: 10, rskr 1970: 88)
uttalade önskemål om en aUmän lagstiftning rörande svensk medborgares rätt att
lämna landet, så hade den principiella rätten för medborgama att resa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utomlands
ännu inte slagits fast i någon författning. Numera har detta skett i gmndlagen
och det är sålunda, som framhålls i promemorian, inte erforderiigt att låta en
ny lag få en mera genereU prägel enbart för att ge ett författningsmässigt stöd
åt den gmndläggande principen om fri rätt till utresa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad som anförts nu godtar jag sålunda promemorians ståndpunkt
att den nu aktuella regleringen bör få formen av en passlag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I det följande behandlar
jag huvudpunktema i den föreslagna lagstiftningen. Bestämmelsernas närmare
utfomming och vissa särskUda frågor avser jag att återkomma tiU i en
specialmotivering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Passmyndigheter m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
fömt har angetts föreslås i promemorian, i överensstämmelse med 1972 års
principbeslut, att lokal poUsmyndighet i stället för länsstyrelse skall vara
passmyndighet inom riket. I promemorian påpekas att en sådan ordning ger
möjUghet inte bara tUl rationaliseringsvinster utan också till en förbättrad
service för allmänheten med hänsyn bl. a. tUl att pass-hinderprövnlngen som
regel kan ske maskinellt via ternunal på mottagningsstället.
Promemorieförslaget har i denna del tiUstyrkts av det helt övervägande antalet
remissinstanser. Endast en instans — länsstyrelsen i Blekinge län — har
avstyrkt förslaget. Länsstyrelsen i Stockholms län har gett uttryck för viss
tvekan i organisationsfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag ermra om att det redan enUgt nuvarande ordning är vanligast
alt ansökan om pass görs hos lokal polismyndighet. Denna myndighet har därvid
att göra en passhindemtredning, dvs. på grandval av upplysningar i oUka
polisregister ta reda på om sökanden t. ex. är efterlyst eller undergår
kriminalvård eUer om annan omständighet föreligger som kan motivera ett avslag
på ansökningen. PoUsmyndigheten skall därefter med eget yttrande översända
ansökningen till länsstyrelsen som på gmndval av polismyndighetens yttrande
prövar om pass skall utfärdas och låter skriva ut passet. Det färdiga passet
sänds sedan vanligen till polismyndigheten som lämnar ut det tiU sökanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall där ansökan om pass i stället sker direkt hos länsstyrelsen måste
ansökan remitteras till polismyndigheten i sökandens hemort för yttrande.
Polismyndigheten verkstäUer då utredning på nyss angivet sätt samt återsänder
ansökningen jämte sitt yttrande tiU länsstyrelsen, som utfärdar passet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
ordning leder otvivelaktigt tUl en del onödiga handläggnings-rutiner vid
passhanteringen. Handlingarna måste alltid sändas fram och tillbaka mellan
olika myndigheter, något som oviUkorligen medför ett visst dubbelarbete liksom
ökad tidsutdräkt. Frågan om en decentraUse-ring av passutgivningen tiU de
lokala poUsmyndighetema har mot denna bakgmnd varit aktuell ända sedan
förberedelsearbetet inför poUsväsen-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dets
förstatUgande år 1965 (jfr. prop. 1972:1 bU. 4 s. 18). HärtiU kommer att det
med hänsyn tiU utvecklingen av rättsväsendets informationssystem (RI) numera
finns föratsättningar att ytterUgare förenkla passprövningen genom att helt
övergå till en maskinell passhinderslagning via polismyndighetemas terminaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig sålunda tiU promemorians uppfattning att en decentralisering av
passhanteringen ger utrymme för rationaliseringsvinster, låt vara att
besparingarna är fördelade på ett förhåUandevis stort antal arbetsplatser och
därför svåra att omedelbart realisera. Utan tvekan medför en decentralisering
även fördelar för allmänheten. Expeditionstiden kan normalt sett bli kortare än
vad som f. n. är vanUgt. AUmänheten kommer att få sina ärenden handlagda vid
118 poUsmyndigheler med ett stort antal stationeringsorter. Den som söker pass
kommer i princip atl kunna vända sig tiU valfri poUsmyndighet med sin ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Blekinge län har i sitt avstyrkande yttrande bl. a. framhållit att polisens
resurser bör användas främst för rena polisiära uppgifter och alltså inte för
administrativa sådana. Från denna synpunkt skulle det enUgt länsstyrelsen vara
olämpligt att föra över passärendena till polisen. Liknande synpunkter har
anförts även av länsstyrelsen i Stockholms län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag i anslutning härtill erinra om att det vid polisväsendets
förstatligande uttalades att en strävan borde vara att inte belasta polisen
med andra uppgifter än sådana som har direkt anknytiung till dess primära
verksamhet (prop. 1964:101 s. 78). Denna princip bör enligt min mening alltjämt
äga gUtighet, även om man naturligtvis också måste beakta värdet av att
befordra naturliga kontakter mellan polis och allmänhet. Av vad jag förut har
anfört framgår emeUertid att huvuddelen av arbetet med passhanleringen redan i
dag fullgörs hos polisen, dels eftersom de flesta ansökningarna sker hos
polismyndighet och dels med hänsyn tiU att den registerslagning som är
nödvändig under aUa förhållanden måste göras hos polisen. Mot denna bakgmnd kan
enUgt min mening några påtagliga betänkligheter från de av länsstyrelsen i
Blekinge län anförda synpunkterna knappast anföras mot att polismyndighet får
kompetens även alt utfärda pass och sålunda blir passmyndighet. Det kan
anmärkas att denna ordning är vanligast internationeUt sett och att den
tUlämpas bl. a. i våra nordiska grannländer. Passfrågoma har också
otvivelaktigt ett nära samband med den gränskontroU- och
gränsövervakningsverksamhet som ankommer på polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad som har anförts nu är jag för min del — Uksom det helt
övervägande antalet remissinstanser — beredd att godta förslaget alt
passhanleringen genom den nya passlagen decentraliseras till poUsmyndighetema i
enlighet med vad som var fömtsatt i 1972 års riksdagsbeslut. Till vissa frågor
som har ägnats uppmärksamhet vid remissbehandlingen och som rör förfarandet i
passärenden vid en sådan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ordning
— bl. a. systemet för utskrift av pass och expeditionstiden i passärenden —
avser jag att återkomma i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Passmyndigheter
utom riket bör, som förordas i promemorian, liksom f. n. vara de svenska
beskickningarna och konsulaten, såvitt gäUer olönad konsul dock endast i mån av
särskilt förordnande av chefen för utrikesdepartementet. Jag ansluter mig
också tiU promemorians förslag att den passutgivningsrätt som sedan gammalt
tillkonmier utrikesministern bör behållas. Över huvud taget avses den nu
aktuella lagstiftningen inte medföra några större förändringar vad gäller
passhanteringen inom utrikes-förvaltaingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3
Passbinder m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller de materiella passbestämmelsema, bUr en central fråga, som också
behandlas utförligt i promemorian, vilka omständigheter som skall utgöra
passhinder resp. grunder för återkaUelse av pass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
jag går närmare in på dessa frågor viU jag som en utgångspunkt för den
fortsatta framställningen erima om vad som berördes redan inledningsvis,
nämligen att en passvägran i sak innebär ett förbud mot att lämna landet och
därför framstår som en begränsning av den rätt tiU rörelsefrihet som
tiUförsäkras medborgarna enligt 2 kap. 8 § RF. Enligt 2 kap. 12 § andra stycket
RF får en sådan begränsning göras endast för alt tillgodose ändamål som är
godtagbart i ett demokratiskt samhäUe och får aldrig gå utöver vad som är
nödvändigt med hänsyn tiU det ändamål som har föranlett begränsningen. Inte
heller får den sträcka sig så långt alt den utgör ett hot mot den fria
åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Vidare gäller att en
begränsning inte får ske enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller
annan sådan åskådning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan utgångspunkt när det gäller att bestämma vilka omständigheter som skall
utgöra passhinder bör enligt min mening vara att man såvitt möjligt söker nå
fram till fasta regler som är enkla att tillämpa. Detta är av vikt med hänsyn
inte bara UU den förutsatta maskinella pass-hinderslagningen utan också tUl
intresset av att decentraUseringen inte leder tlU bristande enhetlighet i
tUlämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian behandlas de olika frågoma rörande passhinder i särskilda avsnitt,
varvid till en början diskuteras under vUka förutsättningar pass bör kunna
vägras när sökanden är misstänkt för brott eller efterlyst eUer när annan
liknande omständighet föreligger. De fall som enligl promemorian i denna del
bör tas upp som passhinder 1 en ny passlag är när sökanden är anhåUen, häktad
eller underkastad reseförbud enligt 25 kap. rättegångsbalken (RB) samt när han
är efterlyst och skall gripas eUer annars omhändertagas vid anträffandet.
Vidare skall enligt förslaget pass kunna vägras resp. återkallas, om sökanden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
passinnehavaren har dömts till frihetsberövande påföljd, som inte har börjat
verkstäUas, och sannoUka skäl föreUgger att han änrnar undandra sig
verkställigheten. ÅterkaUelse i sådant fall avses dock kunna ske bara under
föratsättning att domen har vunnit laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den sålunda föreslagna
regleringen innefattar vissa avvikelser från vad som f. n. gäller enligt PK (6
och 14 §§). Häktnmg och anhåUande kommer att uttryckUgen nämnas som passhinder.
Reseförbud i brottmål blir enligt förslaget passhinder redan när förbudet har
meddelats av åklagare. I promemorian framhåUs i denna del att den nuvarande
ordningen, enligt vUken reseförbud har passhindrande verkan bara när det har
meddelats eUer fastställts av domstol, i praktiken får irrationella
konsekvenser. Bl. a. påpekas att en misstänkt, som har låtit sig nöja med
åklagarens förordnande om reseförbud, kan tänkas få bifaU till en passansökan,
medan däremot passhinder uppkommer, om han i stället på grund av missnöje med
förordnandet begär överprövning och domstolen faststäUer förbudet. I faU där
den misstänkte redan innehar pass när reseförbud meddelas skaU å andra sidan
enligt förslaget förbudet inte som f. n. utgöra grand för återkaUelse av
passet, något som i promemorian motiveras med att domstolen eUer åklagaren i
sådant fall har möjUghet att med stöd av 25 kap. 2 § RB förena förbudet med det
vUlkoret att den misstänkte skaU lämna från sig passet. Promemorieförslaget
iimebär vidare bl. a. att efterlysning får passhindrande verkan bara när den
efterlyste skaU gripas eUer annars omhändertas vid anträffandet. En nu
gällande, i praktiken ofta svårtUlämpad regel, som innebär att pass inte får
utfärdas när passmyndigheten har kännedom om eller skälig anledning anta att
sådana omständigheter föreligger som kan föranleda att sökanden efterlyses,
föreslås inte få någon motsvarighet i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ändringar i förhållande till gällande rätt som sålunda förordas i promemorian
har praktiskt taget genomgående tiUstyrkts vid remissbehandlingen. Även jag
ansluter mig tiU förslaget i dessa delar. Med anlednmg av en mvändnlng som har
gjorts viU jag påpeka att, eftersom passhinderslagen förutsätts ske på maskineU
väg, det inte iimebär något merarbete för myndighetema att t. ex. häktning och
anhållande, tiU skUlnad från vad som f. n. är fallet, uttryckligen nämns som
passhinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
24 kap. 3 § RB får häktnmgsbeslut inte meddelas, om på grand av den misstänktes
ungdom eller sjukdom häktaing kan antas medföra allvarligt men för honom och
sådan övervakning kan ordnas att skäl tiU hans häktning inte längre föreUgger.
Vid remissbehandlingen har JK förordat att även sådan övervakning skall utgöra
hinder mot utfärdande av pass. Jag delar denna uppfattnmg. Sådan övervakning
som nu avses förekommer visserUgen f. n. säUan i praktiken, men i de faU där
det sker är det otvivelaktigt följdriktigt att övervakningen på samma sätt som
ett reseförbud utgör passhinder. Det kan i sammanhanget anmärkas att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utredningen
(Ju 1974:17) angående översyn av häktnuigsbeslänunelser-na i sitt betänkande
(SOU 1977: 50) Häktning och anhållande har föreslagit att häktaing i vissa faU
skall kunna ersättas med en särskild form av tillsyn. Betänkandet övervägs f.
n. inom justitiedepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
fall där det vid passhinderslagnlngen framkommer att sökanden är misstänkt för
brott som kan leda tiU fängelsestraff men inte har underkastals tvångsmedel
föreslås i promemorian en föreskrift som ålägger passmyndighet att underrätta
åklagaren om passansökningen. Syftet med en sådan ordning, som redan nu
tiUämpas på många håll, skuUe vara alt bereda möjlighet för åklagaren att om
det behövs omedelbart ta upp frågan om reseförbud eUer annat tvångsmedel för
sökanden. EiUigt promemorian bör emellertid passmyndigheten i dessa fall vara
bunden av åklagarens ställningslagande till frågan om personellt tvångsmedel
och inle ha någon diskretlonär prövningsrätt vid sidan härav. Eftersom det med
denna lösning inte blir fråga om alt införa något passhinder vid sidan av dem
som redan har föreslagits för fall av anhåUande, häktning och reseförbud,
behöver enligt promemorian en sådan regel om underrättelseskyldighet inle
meddelas i lag ulan kan tas in i en regeringsför-fatlning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinstanser som har gått in på frågan har i denna del tillstyrkt
promemorieförslaget i sak. överåklagaren i Stockholms åklagardislrikt påpekar
emellertid alt en regel om underrättelseskyldighet måste förbindas med en
uttrycklig bestämmelse om att passansökan i fall som nu avses inle får bifaUas,
förrän vederbörande åklagare beretts tiUfälle att fatta beslut om tvångsmedel,
dvs. reseförbud eller anhållande. Bestämmelsen bör enligt överåklagaren med
denna utgångspunkt meddelas i passlagen, efiersom den kommer att temporärt
hindra passökanden att lämna landet. Jag kan ansluta mig tiU denna uppfattning.
Lämpligen bör i passlagen införas en regel enligt vilken passmyndigheten åläggs
att underrätta förundersökningsledaren, om det i ärendet framkommer att passsökanden
är skäligen misstänkt för brott på vilket fängelse kan följa. Pass bör i sådant
faU inle få utfärdas innan en vecka har förflutit från det underrättelsen
lämnades, om inte undersökningsledaren medger det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
förut har framgått skall enligt promemorieförslaget Uksom f. n. pass kunna
vägras resp. återkaUas, om sökanden eller passinnehavaren har dömts till
frihetsberövande påföljd, som inte har börjat verkstäUas, och sannolika skäl
föreligger att han ämnar undandra sig verkstäUig-helen. För återkallelse krävs
dock enligt förslaget alt domen har vunnit laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
flertalet remissinstanser anser jag att regler av denna iimebörd inte kan
undvaras, låt vara att tillämpningsområdet kan antas vara förhållandevis
begränsat. Jag biträder alltså i princip promemorieförslaget i denna del. TUl
skUlnad från vad som förordas i promemorian anser jag dock att det inte bara
för passåterkaUelse utan också för avslag på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 156</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>passansökan
i detta sammanhang måste krävas att den aktueUa domen på frihetsberövande
påföljd har vunnit laga kraft. För tiden fram tills domen vinner laga kraft kan
nämligen rätten ålägga den dömde reseförbud. Det är då mindre följdriktigt att
vid sidan härav förutsätta en prövning av flyktfaran i administrativ ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäUer passprövningen för personer som undergår kriminalvård innebär
nuvarande reglering att den som står under övervakning efter att ha dömts till
fängelse, skyddstillsyn, ungdomsfängelse eller internering inte får erhåUa pass
utan övervakningsnämndens medgivande. Övervakningsnämnden har alltså ett slags
vetorätt i dessa ärenden. Om pass har utfärdats trots att nämnden inte har
lämnat sitt medgivande, skaU passet återkallas. Delsamma gäller, om
passmyndigheten får kännedom om att pass har utfärdats för person som sedermera
har ställts under övervakning efter att ha dömts tUl någon av de nyss nämnda
påföljderna. Återkallelse skall dock inte ske, om passinnehavaren inom tid som
passmyndigheten bestämmer visar att han har övervakningsnämndens medgivande att
behåUa passet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
föreskrift om vad som skaU beaktas vid övervakningsnämndens prövning finns inte
f. n., något som har uppgetts leda till atl praxis varierar mellan olika
nämnder. Som påpekas i promemorian har regleringen vidare betecknats som
inkonsekvent så till vida som den ställer upp ett krav på medgivande av
övervakningsnämnd för att en person som slår under övervakning skall få erhålla
eller behålla pass medan något motsvarande krav inte gäller för den som
undergår påföljd i kriminalvårdsanstalt (jfr. InU 1971: 20, rskr 1971: 247).
Kritiken har emellertid också gått ut på att reglerna om passåterkaUelse inte
fungerar på avsett sätt i praktiken, eftersom passmyndighetema oftast saknar
information om när passinnehavare ställts under övervakning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian framhålls att frågan i vad mån särskUda begränsningar i rätten till
pass bör gäUa för personer som undergår kriminalvård kan ses från olika
synpunkter. Ä ena sidan är det en viktig princip inom den moderna
kriminalpolitiken alt personer som undergår kriminalvård i den utsträckning det
är möjligt skall ha samma rättigheter och kunna utnyttja samma förmåner som
andra medborgare i samhället. Man kan enligt promemorian å andra sidan inte
bortse från att situationen för den som t. ex. är villkorligt frigiven eUer
undergår skyddstillsyn ibland är sådan alt de strävanden som ligger bakom
frivårdsarbetets uppläggning skulle kunna direkt motverkas, om den dömde reser
utomlands under övervakningstiden. Vidare påpekas att inskränkningar i rätten
lill pass i en del kriminalvårdsfaU kan ha betydelse också som en mera
omedelbart brottsförebyggande faktor, såsom exempelvis när det gäller narkotikabrottslighet
och vissa former av intemationell kriminalitet. Till detta kommer de ökade
möjligheter till permissioner och frigång som ulgör ett viktigt Inslag i den
nya lagstiftningen om kriminalvård i anstalt. Även</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om
del ibland har ifrågasatts om man över huvud taget bör uppställa några
begränsningar i passrättighetema för kriminalvårdsklientelet, torde enligt
promemorian mot bakgrund av nyss angivna förhållanden den allmänna
uppfattningen dock vara att man inte helt kan undvara sådana begränsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med hänvisning till dessa
överväganden och lill den kritik som har anförts mot nuvarande regler har i
promemorian lagts fram ett förslag till en ny ordning. Förslaget innebär att en
särskUd passprövning skall ske beträffande den som undergår kriminalvård i
anstalt utom när påföljden är fängelse på så kort tid att vUlkorlig frigivning
inte kan komma i fråga. Motsvarande prövning skall också företas beträffande
den som undergår skyddstillsyn eller är villkorligt frigiven från fängelse
eller överförd till vård utom anstalt efter dom på ungdomsfängelse eUer internering,
dock endast om han tiU följd härav slår under övervakning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Praktiskt
taget aUa remissinstanser har anslutit sig till både de allmänna överväganden
som har gjorts i promemorian och förslaget till personkrets för vilken en
särskild passprövning föratsätts. Även jag godtar promemorieförslaget i dessa
delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
promemorian är det vidare nödvändigt att man vid en ny reglering
författningsmässigt preciserar föratsältningarna för en begränsning av
passrättighetema i nu aktuella fall. Principen anges böra vara alt pass skall
kunna vägras eller återkallas för den som undergår kriminalvård när det är
påkallat antingen på grund av föreliggande risker för brottslighet som har
anknytning till utiandet eller för att syftet med ett påbörjat
behandlingsarbete inle allvarligt skaU äventyras. Med denna utgångspunkt
föreslås i promemorian en föreskrift som ger möjlighet att vägra eller
återkalla pass, när det finns sannolika skäl alt anta att den dömde skulle ägna
sig åt brottslig verksamhet i samband med utiandsresa eller alt en vistelse
utomlands annars skulle motverka hans anpassning i samhället. För den som är
intagen i kriminalvårdsanstalt skall vidare enligt förslaget rätten till pass
kunna begränsas, om det finns sannolika skäl att anta att han skulle söka
undandra sig fortsatt verkställighet av påföljden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
stora flertalet remissinstanser har tUlstyrkt förslaget i denna del. Ett par
instanser är emellertid kritiska och anser att rekvisiten har utformats
alllför snävt eUer att de bör kompletteras. Från något håll riktas kritik mot att
pass enligt förslaget skall kunna vägras enbart på den gmnden att en
utlandsresa antas motverka den dömdes anpassning i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag i likhet med flertalet remissinstanser att promemorieförslaget
i huvudsak kan godtas. Jag kan dock hålla med om atl de föreslagna rekvisiten
för passvägran så till vida har fått en alltför snäv avfattning som uttrycket
"sannolika skäl att antaga" synes föra aUtför långt. Bl. a. mot
bakgrund av de svårigheter som aUtid föreligger</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
göra prognoser inom kriminalvården torde man i delta hänseende knappast kunna
uppstäUa strängare krav än atl det skäligen kan antas att något av de nu
avsedda rekvisiten för passvägran är uppfyUt. Som har påpekats av hovrätten
över Skåne och Blekinge bör vidare risken att den dömde undandrar sig fortsatt
verkstälUghet av påföljden beaktas vare sig verksläUigheten sker i anstalt
eller i form av övervakning. Jag godtar förslaget alt pass skaU kunna vägras
eller återkaUas vid risk att en utlandsresa motverkar den dömdes anpassning i
samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Övervakningsnämnden i
Stockholm, femte avdelningen, föreslår i denna del ytteriigare ett rekvisit
för vägran eUer återkallelse, nämligen att risk föreligger att resan skulle
hindra den dömde från att iaktta vad som åligger honom på grund av den ådömda
påföljden. Därmed avses bestämmelsen i 26 kap. 14 § BrB om skyldighet för den
dömde att iaktta skötsamhet, efter förmåga söka försörja sig och ställa sig
till efterrättelse vad som åligger honom enligt BrB eller enligt föreskrift
eller anvisning som har meddelats honom med stöd därav liksom att göra vad som
står i hans förmåga för att fuUgöra ålagd skadeståndsskyldighet. Avsikten med
närrmdens förslag är alt betona att en utlandsresa inte får motverka
frivårdsarbetet. Det är en synpunkt som jag självfaUet ansluter mig till.
Eftersom frivårdsarbetet bl. a, syftar tUl att främja den dömdes anpassning i
samhället, måste dock promemorieförslaget anses ge tUlräckligt stöd för alt
man vid passprövningen skall kunna beakta intresset av att frivårdsarbetet inte
motverkas. Övervakningsnämndens förslag innebär emellertid dessutom att den
dömde skulle kunna underkastas ulrese-förbud enbart på gmnd av att han inte har
fullgjort skadeståndsskyldighet enligt domen. En sådan ordning inger enligt
min mening principiella betänkligheter. Jag är därför inte beredd att tUlstyrka
nämndens förslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad som har anförts nu förordar jag att den aktuella föreskriften
utformas på det sättet att den ger utrymme för passvägran resp. passåterkaUelse
när det skäligen kan antas att den dömde skuUe ägna sig åt brottslig verksamhet
i samband med utiandsresa, alt han genom att resa utomlands skulle undandra sig
fortsatt verksläUighet av ådömd påföljd eller alt en sådan resa annars skulle
motverka hans anpassning i samhäUet. TUl närmare synpimkter på tillämpningen
av de berörda rekvisiten får jag återkomma i specialmotiveringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian diskuteras utförligt om den materieUa passprövningen i
kruninalvårdsfallen liksom f, n, bör ske genom kriminalvårdsorganens försorg
eller om den i stäUet bör anförtros passmyndigheten, dvs, polisen. EnUgt
promemorian bör man i princip behåUa den nuvarande ordningen så till vida att
kriminalvårdsorganens beslut också i fortsättningen binder passmyndigheten i
de fall det här gäUer. Förslaget går ut på att det för blfaU tUl ansökan om
nytt pass skall fordras ett särskUt tiUstånd (passtUlslånd), om den dömde
imdergår kriminalvård av det slag som nyss har angetts. Frågan om tillstånd tas
upp efter remiss från</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
passmyndighet hos vilken den dömde gör ansökan och prövas i första hand av
skyddskonsulenten eller, om den dömde är intagen i an-stall, av styresmannen
för anstalten. Om skyddskonsulenten eUer styresmannen inle finner sig kunna
meddela tilllstånd, skaU ärendet hänskjutas till övervakningsnämnden. När en
person som undergår kriminalvård av aktuellt slag redan innehar gällande pass,
får övervakningsnämnden på framstäUning av skyddskonsulenten eUer styresmannen
föreskriva att passet skall återkallas. Övervakningsnämnds beslut i fråga om
pass-tillstånd eller passåterkaUelse avses kunna överklagas tiU överordnad
central nämnd inom kriminalvården. Passmyndigheten blir enligt förslaget
bunden av övervakningsnämndens — eller, om ärendet överklagas,
besvärsmyndighetens — ställningstagande i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandUngen har olika uppfattningar kommit tiU uttryck när det gäller
frågan om det även i fortsättningen bör ankomma på kriminalvårdsorganen att
fatta det materiella beslutet i de nu aktueUa passärendena eller om man bör
välja en lösning av annat slag. Det helt övervägande antalet remissinstanser —
bl. a. rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, kriminalvårdsnämnden samt
flertalet polisstyrelser och övervakningsnämnder — ansluter sig tiU
promemorieförslaget. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser däremot att det
bör ankomma på aUmän domstol att pröva om pass bör vägras den dömde på grund av
misstanke att han skulle ägna sig åt brottslig verksamhet i samband med en utlandsresa
medan prövningen i övrigt bör anförtros åt övervaknings-nämnderna. RA och
ytterligare några remissinstanser anser alt prövningen i dessa ärenden bör
göras hos polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
närmare innebörden av hovrättens förslag är att man bör införa en ny brottspåföljd
— paralleU med förvisning — som skulle ge domstolen möjlighet att i en
brottmålsdom föreskriva att den dömde inom viss angiven tid inte får lämna
landet. Påföljden skuUe då, om den dömde är svensk medborgare, innebära ett
hinder mot utfärdande av pass för honom under denna tid, liksom — om han redan
innehar pass — ett förordnande om återkaUelse av passet för den tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del är jag så tiU vida ense med hovrätten att jag anser det lämpligt att
det ankommer på ett kvalificerat organ med lekmannamed-verkan att besluta om en
begränsning i passrättighetema i de fall det här gäller. Jag har emeUertid
svårt att se att det skuUe vara ändamålsenligt att lägga prövningen på den
domstol som dömer i själva brottmålet. Domstolen har vid tiden för avgörandet
av målet inte någon möjlighet att fömtse om den dömde kommer att ansöka om
pass under påföljdstiden. Konsekvensen skuUe bli att domstolarna i ett
förhåUandevis stort antal mål måste ta ställning tlU passfrägor, av vilka
sannolikt flertalet annars aldrig skulle ha fått någon aktualitet. Detta
skulle otvivelaktigt innebära en rätt betydande belastning för domstolarna och
leda till en procedur som inte minst från den dömdes synpunkt i många fall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skulle
framstå som omotiverad. Härtill kommer att det för domstolen knappast torde
vara möjligt att överbUcka hur situationen kommer att te sig för den dömde när
han, kanske lång tid efter domen, har blivit t. ex. viUkorligt frigiven.
Slutligen torde det inte alllid vara möjligt att, som hovrättens förslag
fömtsätter, dra en skarp gräns mellan å ena sidan risken för alt den dömde
kommer att begå brott utomlands och å andra sidan risken för att han kommer att
hemfaUa åt annan allvarlig misskölsamhet i utlandet, vilken senare omständighet
det även enligt hovrätten bör ankomma på kriminalvårdsorganen att ta ställning
till. Denna avgränsningssvårighet framträder bl. a. i det kanske vanligaste av
de fall där en passvägran kan aktualiseras, nämligen när man har anledning
befara alt den dömde kommer att göra sig skyldig till narkotikabrott. Under
hänvisning till det anförda är jag inle beredd att tillstyrka att man övergår
till en ordning enUgt vUken de aUmänna domslolama förbehålls att pröva
passfrågor av här aktueUt slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
nämnts har bl. a. RA föreslagit att det skaU ankomma på den polismyndighet som
är passmyndighet att verkställa den materieUa prövningen även i de fall där
frågan gäller om tillräckligt starka skäl från kriminalvårdssynpunkt kan
åberopas mot att den dömde skaU få eller behåUa pass. Förslaget motiveras med
att prövnings- och fuUföljds-förfärandet vid en sådan ordning skulle förenklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening blir knappast prövningsförfarandet enklare i det sålunda förordade
förslaget. Om polismyndighet skulle svara för den materiella prövningen i de nu
aktuella ärendena, torde det — som också framhålls av RA — ändå vara
ofrånkomligt att ålägga denna myndighet att inhämta yttrande från berörda
kriminalvårdsorgan före ärendets avgörande. Man skuUe sålunda inte göra någon
tidsvinst. Även om i det av RA förordade systemet ett yttrande från
övervakningsnämnd inte skuUe bli bindande för passmyndigheten, skulle man som
jag ser det inle heller komma ifrån att bereda den dömde möjlighet att få ett
negativt yttrande av övervakningsnämnd omprövat av överordnad central nämnd.
Mot RÄ:s förslag talar att det får den konsekvensen, att själva ansvaret för
det materieUa beslutet om passvägran i de nu aktuella faUen, som inle sällan
kan vara mycket känsliga och svårbedömda, läggs på en enskild tjänsteman hos
lokal polismyndighet. Det framstår också från både principiella och sakUga
synpunkter som mindre lämpligt att öppna möjlighet för polisen att ompröva
kriminalvårdsorganens ställ-nmgstaganden i dessa ärenden. lag fiimer mig därför
inte kunna tUlstyrka RA:s förslag till reglering av prövningsförfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
överväganden har sålunda lett mig tiU slutsatsen att prövningsförfarandet i de
nu aktueUa faUen bör utformas efter de linjer som har förordats i promemorian
och av flertalet remissinstanser, dvs. så att kriminalvårdsorganens
ställningstaganden även i fortsättningen bUr bindande för passmyndighetema.
Ett ytterUgare skäl för denna lösning är.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
påpekas i promemorian, att övervakningsnämnd enligt BrB har kompetens att meddela
föreskrift om vistelseort för den som är vUlkor-ligt frigiven, undergår
skyddstillsyn eller är överförd tUl vård utom anstalt efter dom på
ungdomsfängelse eller intemering. En föreskrift om vistelseort och en
passvägran kan uppenbarligen sakligt sett ha likartad eller t, o. m. identisk
innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget
innebär som framgått att frågan om passtUlslånd för den som undergår
kriminalvård i första hand skall prövas av skyddskonsulenten eller, om den
dömde är intagen i kriminalvårdsanstalt, styresmannen för anstalten. Finner
skyddskonsulenten eller styresmannen att tillstånd inte bör meddelas, skall han
med eget yttrande hänskjuta frågan lill övervakningsnämnden för avgörande.
Förslaget motiveras med önskemålet att befria övervakningsnämndema från den del
av ärendena som är av mera rutinmässig karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna del har förslaget lämnats ulan erinran av flertalet remissinstanser.
Föreningen Sveriges frivårdstjänstemän framhåller att ett genomförande av
förslaget skulle innebära en administrativ förenkling, en uppfattning som också
har förts fram från polisstyrelsen i SundsvaUs distrikt. Även majoriteten inom
Föreningen styresmän och assistenter m. fl. vid kriminalvårdsanstalterna
ansluter sig till promemorians ståndpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
har emellertid på denna punkt avstyrkts bl. a. av hovrätten över Skåne och
Blekinge liksom av flertalet övervakningsnämnder. Dessa remissinstanser anser
alt de ärenden det här gäUer alltid bör prövas av övervakningsnämnd. Som skäl
har huvudsakligen två synpunkter förts fram. För det första har erinrats om att
en passvägran är av ingripande betydelse för den dömde och innebär en
begränsning av en medborgerlig rättighet, något som anses tala för att
beslutanderätten i dessa ärenden generellt bör ankomma på övervakningsnänmd.
För det andra har yppats farhågor för att samarbetet och förtroendet mellan
den dömde och skyddskonsulenten resp. styresmannen för anstalten skulle kunna
försvåras, om man lägger på dessa tjänstemän att ta ställning i en fråga, vars
slutliga avgörande kan ha repressiv iimebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
min del anser jag att det rent allmänt sett framstår som önskvärt att befria de
kvalificerade organ som övervakningsnämndema utgör från arbetet med ärenden som
är av mera okomplicerat slag. Som har påpekats i promemorian blir det i
passärendena ofta fråga om en tämligen enkel prövning, eftersom man kan räkna
med att det i de flesta fall inte finns något som talar mot att pass utfärdas
för den dömde. Intresset av att de beslut som innebär en begränsning av en
medborgerlig rättighet förbehåUs ett kvalificerat organ med lekmaimamedverkan
tUlgodoses enligt min uppfattning genom den i promemorian förordade ordningen,
enligt vilken det aUtid skall ankomma på övervakningsnämnd att fatta beslut
varigenom passtUlslånd vägras. Mot bakgmnd bl. a. av de uttalanden som har
gjorts av frivårdstjänstemännens och anstaltspersonalens in-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tresseföreningar
anser jag alt det knappast finns någon anledning befara alt det skulle inverka
menligt på samarbetet och förtroendet mellan de dömda och skyddskonsulent resp.
styresman, om sådan tjänsteman får befogenhet alt medge passtUlslånd. Som
Föreningen styresmän och assistenter m. fl. vid kriminalvårdsanslaltema har
påpekat har tjänstemännen även i många andra situationer författningsmässig
skyldighet att la befattning med ärenden som har anknytning till repressiva
åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan emellertid så tiU vida ansluta mig till kritiken mot promemorieförslaget
som det enligt min mening framstår som mindre lämpligt att skyddskonsulents
resp. styresmans befogenhet att hänskjuta ett ärende till övervakningsnämnd
begränsas till alt uteslutande gälla fall där tjänstemannen anser att
tillstånd inte bör medges. Som hovrätten över Skåne och Blekinge och
länsstyrelsen i Uppsala län har framhållit kan promemorians förslag i denna
del leda tUl att övervakningsnämnden inte kommer i kontakt med sådana ärenden
där tjänstemannen först efter slor tvekan firmer att passtillstånd bör kunna
medges. Jag delar hovrättens mening att någon begränsning i skyddskonsulenls
resp. styresmans rätt atl hänskjuta ett ärende till nämnden inte bör ställas
upp och alt sålunda de nämnda tjänstemännen under alla förhåUanden bör ha
möjlighet att hänskjuta ett ärende till nämndens prövning. Härigenom skapas
fömtsättningar för alt alla tveksamma ärenden avgörs av nämnden, Hänskjutande
bör vara obligatoriskt i fall där tjänstemannen finner alt passtillstånd inte
bör medges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen,
som i övrigt tillstyrkt promemorieförslaget, har ifrågasatt om det inte bör
ankomma på styrelsen eller på kriminalvårdsnämnden att pröva fråga om
passtillstånd för intagen med en verk-slällighetstld överstigande två år.
Därvid har kriminalvårdsstyrelsen erinrat om alt det f, n, är förbehållet
styrelsen att besluta om korttidspermission för denna kategori intagna. Jag
har förståelse för styrelsens synpunkt men anser det inle nödvändigt med en
särreglering för dessa fall. Man torde nämligen inle ha anledning räkna med att
styresman för anstalt eller övervakningsnämnd medger passtillstånd för en
inlagen med så lång verkslälllghetslid under tid då han fortfarande vistas på
anstalt annat än möjligen mot slutet av anstallsliden eller vid helt specieUa
förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
sedan beträffar fall där den dömde redan innehar pass och fråga uppslår om alt
återkalla detta av kriminalvårdsskäl ansluter jag mig tiU promemorians
ståndpunkt att det bör ankomma på övervakningsnämnden att fatta beslut i
ärendet, Enligl promemorians förslag skulle nämnden få ta upp sådan fråga
endast efter framstäUning av skyddskonsulent eller styresman för anstalt.
Hovrätten över Skåne och Blekinge och flertalet övervakningsnänmder har
förordat att denna begränsning utgår. Jag delar denna mening. Det torde ändå av
praktiska skäl oftast bli från skyddskonsulenten eller styresmannen som
initiativet till en sådan åtgärd</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommer.
Som hovrätten har påpekat kan emeUertid fråga om passåterkaUelse någon gång
uppkomma i samband med övervakningsnämndens genomgång av en helt annan fråga.
Det är då onödigt att ställa upp ett formellt villkor om att en särskUd
framställning måste göras för att nämnden skall kunna pröva återkallelsefrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
överensstämmelse med de överväganden som nu har redovisats förordar jag
sammanfattningsvis följande reglering för passprövningen i kriminalvårdsfallen.
För den som undergår kriminalvård i anstalt — utom när påföljden är fängelse på
så kort tid att viUkorlig frigivning inte kan komma i fråga — skaU för bifall
tUl ansökan om nytt pass fordras alt ett särskilt tillstånd (passtiUstånd)
meddelas. Detsamma skall gälla den som står under övervakning efter dom på
skyddstillslyn eller villkorlig frigivning från fängelse eller som undergår
vård utom anstalt efter dom på ungdomsfängelse eller intemering. Frågan om
tillstånd tas normalt upp efler remiss från den passmyndighet hos vilken den
dömde gör ansökan och prövas därvid i första hand av skyddskonsulenten eller,
om den dömde är intagen i anstalt, av styresmannen för anstalten.
Skyddskonsulenten eller styresmannen har alltid möjlighet att hänskjuta ärendet
till övervakningsnämnden. Ett sådant hänskjutande är obligatoriskt, om
tjänstemannen inte anser sig kunna medge tUlstånd. När en person som undergår
påföjd av det slag som nyss har angetts redan innehar gällande pass, får
övervakningsnämnden göra framstäUning om att passet skall återkallas,
övervakningsnämnden får vägra passtillstånd, om det skäligen kan antas alt den
dömde skulle ägna sig åt brottslig verksamhet i samband med utlandsresa, att
han genom att resa utomlands skulle söka undandra sig fortsalt verksläUighet av
påföljden eUer att resan annars skulle motverka hans anpassnmg i samhäUet,
Motsvarande skäl får åberopas av nämnden som grund fÖr en framställning om passåterkaUelse,
Passmyndigheten blir i båda fallen bunden av övervaknings-nämndens eller — om
ärendet överklagas — besvärsmyndighetens ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen har rikspolisstyrelsen förordat att passhinder-och
passtillslåndsregler motsvarande vad som föreslås för dem som undergår kriminalvård
införs även beträffande elever vid ungdomsvårdsskola. Några sådana
bestämmelser finns inte f. n. Det bör dock erinras om att såväl enUgt gäUande
rätt som enligt förslaget ansökan om pass skall avslås för den som är
efterlyst för att ha avvikit från ungdomsvårdsskola. För den som är under 18 år
fordras regelmässigt godkännande av vårdnadshavaren för att en ansökan skall
kunna bifallas, och förslaget gör mte ändring på denna punkt. Däremot finns
inte f, n. några bestämmelser som ger ungdomsvårdsskolas personal eller styrelse
möjUghet att hindra alt pass utfärdas för elev vid skolan. Inte heller i
övrigt finns några särregler avseende bam som är omhändertagna för samhällsvård
enligt barnavårdslagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del har jag viss förståelse för rikspolisstyrelsens uppfattning. Jag
finner det dock tveksamt om det kan anses förenligt med målsättningen för
vården vid ungdomsvårdsskoloma att ge dessa möjlighet alt hindra utfärdande av
pass för eleverna. HärtUl kommer emellertid också alt frågan om omhändertagande
av barn för samhällsvård och om förutsättningama för olika tvångsmedel i
samband härmed inom kort kan beräknas bli prövad i hela sin vidd som ett
resultat av de överväganden som f. n. pågår inom socialdepartementet med
anledning av socialutredningens betänkande (SOU 1977: 40) Socialtjänst och
socialför-försäkringstiUägg. Socialutredningens förslag innebär bl. a. att
ungdomsvårdsskoloma i deras nuvarande form skaU upphöra. Under sådana förhållanden
anser jag det mindre lämpligt att i detta sammanhang ta upp frågan om särregler
om pass vare sig för ungdomsvårdsskoleelever eller för andra bam som är
omhändertagna för samhäUsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fall där passmyndighet har kännedom om att den som söker pass är intagen på
sjukhus med stöd av lagen (1966:29 3) om beredande av sluten psykiatrisk vård
i vissa fall (LSPV) eller har inskrivits i specialsjukhus med stöd av 3 5 § lagen
(1967:93 0) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda m. m.
(omsorgslagen) får enligt nuvarande ordning pass inte utfärdas utan medgivande
av vederbörande läkare. Detsamma gäUer om sökanden är försöksutskriven från
sådant sjukhus. Däremot finns det f. n. ingen föreskrift som ger stöd för
återkallelse i fall när en passinnehavare efter passets utfärdande tas in för
vård enligt LSPV eller skrivs in i specialsjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian förordas att rätten för en patient som vårdas enligt LSPV eller 35
§ omsorgslagen att erhålla pass också i fortsättningen blir beroende av ett
särskUt passtiUstånd, dock endast i vissa faU. Passtillstånd skall enligt
förslaget krävas, om överläkaren vid sjukhuset har gjort anmälan tUl
rikspolisstyrelsen om att pass inte får utfärdas utan sådant tillstånd. Vidare
skaU passtiUstånd alltid fordras i faU då patienten har tagits in för vård
enligt LSPV eller 35 § omsorgslagen på gmnd av domstols förordnande eller efler
att ha begått brott mot annans personliga säkerhet för vUket åtal inte har
väckts (17 § andra stycket LSPV resp. 42 § tredje stycket omsorgslagen), I
promemorian påpekas att dessa patienter redan f. n. registreras i centralt
polisregister och att förslaget i denna del sålunda inte leder till någon
utvidgad registrering hos polisen. Passtillstånd får enligt förslaget vägras,
om det fmns skäl att anta att patienten ämnar avvika från sjukhuset eller
underlåta att återvända dit sedan tiden för permission har gått ut eUer för
att en utiandsresa skulle medföra fara för honom själv eUer annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt
gäller patienter intagna enligt LSPV har flertalet remissinstanser tillstyrkt promemorieförslaget
eller lämnat det utan erinran. Socialstyrelsen framhåller att det visserligen
är långt ifrån självklart att psykiska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avvikelser
skall betraktas som så avgörande tUlstånd eller egenskaper att de skall medföra
särbehandlmg vid utfärdande av pass. För inskränkningar i rätten till pass
talar å andra sidan enUgt styrelsen att sådana avvikelser i en del faU typiskt
sett kan sägas vara av det slaget att det framstår som önskvärt att förhindra
att vederbörande reser utomlands. Ett avskaffande av passhinderbestämmeslema
skuUe också kunna leda till att vården blev mera restriktiv med bl. a. färre
permissioner. Styrelsen stannar för sin del för alt godta principen att
psykiska avvikelser skall kunna medföra inskränkningar i rätten tiU pass.
Psykiatriska nämnden anser alt den nuvarande ordningen, enUgt vilken
överläkaren aUtid skall höras över en passansökan för den som bereds vård enUgt
LSPV, är principiellt bäst förenlig med lagen. Då emeUertid en övergång till
maskinell passhinderprövning inte medger bibehåUande av nuvarande regler, vill
nämnden inle motsätta sig en ordning med passtiUstånd som förutsättning för
utfärdande av pass till den som bereds vård med slöd av LSPV. Vad beträffar
fömtsättningama för att vägra passtiUstånd bör dock enligt nämnden inte
uppställas annat villkor än för återintagning efler utskrivning på försök. Med
hänsyn härtiU bör en regel i ämnet innehåUa endast att passtUlslånd får
vägras, om det med hänsyn tUl ändamålet med vården är olämpligt atl patienten
innehar pass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
remissinstanserna godtar jag i princip promemorieförslaget i de delar som nu
har berörts. I fråga om förutsättningarna för en begränsning av
passrättighetema i de fall det här gäUer har jag visserligen förståelse för
promemorians strävan alt såvitt möjligt närmare precisera dessa i lagen. Mot
bakgmnd bl. a. av de skiftande situationer som kan förekomma i praktiken anser
jag det dock mest ändamålsenligt att de aktuella föratsättningama inle regleras
i vidare mån än vad som gäller för vården i övrigt, t. ex. vad avser
möjligheten att meddela patienten särskilda föreskrifter under utskrivning på
försök (jfr prop. 1966: 53 s. 197). Jag förordar därför att regleringen
utformas i överensstämmelse med psykiatriska nämndens förslag och sålunda får
den innebörden att passtillstånd kan vägras, om det med hänsyn till ändamålet
med vården är olämpligt att patienten innehar pass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar frågan om passhinderbestämmelserna bör avse även omhändertagna enligt
omsorgslagen har olika meningar konmiit till uttryck vid remissbehandlingen.
Socialstyrelsen anser att det från praktisk synpunkt är överflödigt med
särskUda regler i denna del och föreslår att dessa ulgår, medan psykiatriska
nämnden ifrågasätter om inte passlill-ståndsreglerna bör avse alla som är
omhändertagna enligt 35 § omsorgslagen, således även vårdhemsklientelet.
Beslutsnämnden för psykiskt utvecklingsstörda i Örebro län tillstyrker
promemorieförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag det uppenbart att frågan om särskilda passregler för dem
som är omhändertagna enligt omsorgslagen har mycket liten praktisk betydelse.
Främst med hänsyn tUl att psykiskt utveckluigsstörd</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
har gjort sig skyldig till brott kan överlämnas tUl vård i specialsjukhus av
domstol med stöd av 31 kap. 3 § BrB anser jag dock inte tUlräckliga skäl
föreligga att frångå gällande ordning i vad denna innebär att en särskild
passprövning kan ske beträffande den som oberoende av eget samtycke är föremål
för vård på sådant sjukhus. Däremot anser jag att det skulle vara att gå för
långt att införa särskUda regler även för dem som omhändertas på vårdhem enligt
omsorgslagen. Jag tiUstyrker alltså promemorieförslaget i detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller prövningsförfarandet har flertalet remissinstanser i princip
tUlstyrkt promemorieförslaget, RÄ och länsåklagaren i Södermanlands län har
dock förordat att passprövningen även i de nu aktuella fallen anförtros åt
polisen, varvid bl. a. har åberopats att det skulle vara en fördel från
vårdsynpunkt att prövningen inte åläggs vårdmyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag att det rimligen måste ankonmia på de ansvariga vårdorganen
att pröva om pass skall vägras någon på grund av psykisk sjukdom eller
utveckUngsstörning. Jag tiUstyrker sålunda liksom flertalet remissinstanser i
princip promemorieförslaget. I överensstämmelse med vad som har påpekats av bl.
a. psykiatriska nämnden förordar jag dock att beslutsordningen utformas i
närmare överensstämmelse med LSPV och omsorgslagen än vad som har skett i promemorian.
Detta innebär att fråga om passtillstånd bör prövas av utskrivningsnämnd eller
beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda i fall som avses i 17 § andra
stycket LSPV resp. 42 § tredje stycket omsorgslagen liksom när läkaren i annat
fall hänskjuter frågan till nämnden. I övriga situationer bör prövningen
ankomma på överläkaren vid sjukhuset, Samma ordning bör till-lämpas när fråga
uppstår om passåterkaUelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
beslutsordningen i de båda vårdlagarna komma att ändras, finns det givetvis
anledning atl anpassa passlagens reglering härtill. Jag vill i detta hänseende
erinra om att belänkandet (SOU 1977: 23) Psykiskt störda lagöverträdare liksom
ett av socialstyrelsen avlämnat förslag till ny lagstiftning rörande
psykiatrisk vård oberoende av eget samtycke f. n. övervägs inom
regeringskansUet samt att omsorgslagstiflningen ses över av omsorgskommittén (S
1977:12).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian behandlas också frågan om passhinder av försvars- eller
säkerhetspolitiska skäl. I denna del förordas bl. a. att i den nya passlagen
tas in ett bemyndigande för regeringen alt under extraordinära förhållanden
meddela vissa passföreskrifter som annars skulle ankomma på riksdagen. Ett
sådant bemyndigande bör enligt promemorian få det innehållet all, om riket är
i krig eller krigsfara eller sådana utomordentliga förhållanden råder som är
föranledda av krig eUer av krigsfara vari riket har befunnit sig, regeringen
får genom förordning meddela föreskrifter om pass, som begränsar rätten till
pass för värnpliktiga eller civilförsvarspliktiga eller som annars fordras av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hänsyn
till rikets försvar eUer dess säkerhet i övrigt. Förslaget har tillstyrkts vid
remissbehandlingen. Även jag ansluter mig till förslaget i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande regler får pass vägras resp. återkallas, om passmyndigheten har
kännedom om eller skälig anledning anta att sökanden står i sådan förbindelse
med utlandet eller annars bedriver sådan verksamhet som är skadlig för svenska
statsintressen (6 § första stycket f och 14 § första slycket e PK). I
promemorian förordas att en passhindergmnd med detla syfte tas in även i en ny
passlag, dock med en tydligare och mera restriktiv avfattning än nuvarande
föreskrifter. Bestämmelsema bör enligt promemorian lämpligen utformas på det
sättet att de ger stöd för passvägran resp. passåterkaUelse, när det finns
skälig anledning anta alt sökanden bedriver eller utomlands skulle bedriva
verksamhet som kan vara lill men för rikets försvar eller dess säkerhet i
övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del har jag förståelse för den tveksamhet som ett par remissinstanser har
gett uttryck åt inför förslaget i denna del. Som erinras redan 1 promemorian
föreligger det i de fall som sådana bestämmelser skulle la sikte på i allmänhet
grund för straffprocessueUt ingripande, varför passhinder uppkommer tiU följd
av andra bestämmelser i lagförslaget. I Övrigl skulle de föreslagna
bestämmelserna knappast fylla någon praktisk funktion, framför allt mot bakgmnd
av att passmyndighet inte i denna egenskap har — och enligt min mening inle heller
bör ha — rätt att erhålla uppgift ur säkerhetspoUsens register. Bestämmelsema
skulle från denna synpunkt snarast framstå som missledande för polismyndigheterna.
Härtill kommer att det rent allmänt sett framstår som tveksamt om det under
normala förhåUanden i fredstid bör förekomma en diskretlonär prövning från
polisens sida av det slag som nu avses. Med hänvisning lill det anförda finner
jag mig inte kunna biträda promemorieförslaget på denna punkt. Jag vill
emellertid tillägga att bestämmelser av detta slag skulle kunna tänkas ha en
funktion under ulomordenlllga förhållanden. De kan i ett sådant läge införas i
lagen antingen genom beslut av riksdagen eller också av regeringen med stöd av
del bemyndigande som jag nyss har förordat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan fråga som diskuteras i promemorian gäller passhinder vid misstanke om
obehörig användning av passet. Nuvarande reglering innebär i denna del att
pass kan vägras resp. återkallas, om det finns sannolika skäl till antagande
att sökanden eller passinnehavaren ämnar använda passet för obehörigt ändamål.
Återkallelse skall vidare ske, om någon har erhållit pass i annans namn eller
har låtit annan förfoga över passet (6 § första slycket f samt 14 § första
stycket b och e PK).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian konstateras att de nuvarande föreskriftema om passvägran resp.
passåterkaUelse vid misstanke att passet skall användas för obehörigt ändamål
är vaga och att de har föranlett tUlämpningssvårig-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>heter.
Enligt promemorian talar hänsyn tiU rättssäkerheten för den enskilde mot en i
tidigare sammanhang framförd tanke att ge passmyndighet befogenhet att avslå
passansökan resp, återkaUa pass enbart på grund av en aUmän misstanke att
passet skulle kunna utnyttjas för en resa i olagligt syfte e. d. Det förordas
inte heUer i promemorian någon allmän regel av innebörd att pass får vägras
eller återkallas, om det finns sannolika skäl för att sökanden resp.
passinnehavaren ämnar sälja eller pantsätta passet eUer annars låta annan
förfoga över det. En sådan genereU bestämmelse skulle enligt promemorian
knappast kunna upprätthåUas i praktiken i ett system som bygger på en central
passhinder-registrering och torde därtiU inte numera kunna anses tUlräckligt
praktiskt motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
anses det i promemorian på samma sätt som f. n. böra gälla all ett utfärdat
pass kan återkaUas, om det verkligen utreds att innehavaren har låtit annan
förfoga över det t. ex, genom försäljning eller pantsätlning och inga
särskilda skäl talar mot en återkaUelse. I en sådan situation bör den som har
missbrakat passet inte heUer ha en oviUkorlig rätt alt omedelbart få ett nytt.
Om den som har fått sitt pass återkaUat på grund av obehörigt förfogande söker
nytt pass inom tre år härefter bör enligl förslaget ansökningen kunna avslås,
om det finns sannolika skäl alt anta alt sökanden ämnar missbruka även det nya
passet på samma sätt. I promemorian förordas aUlså att regler av denna iimebörd
tas in i passlagen. Vidare bör liksom f. n. gälla alt ett pass kan återkallas,
om innehavaren har fått det i annans namn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget
har i denna del kritiserats av ett par remissinstanser. Länsstyrelsen i
Uppsala län framhåller att förslaget ger utrymme för en myckel vid tolkning
och dessutom kommer att ställa tillslånds-och besvärsmyndigheterna inför stora
tillämpningssvårigheter. Länsstyrelsen ifrågasätter vidare om föreskriften i
förslagets utformning står i överensstämmelse med 2 kap. 12 § RF, som innebär
att en begränsning i rätten att lämna Sverige aldrig får gå utöver vad som är
nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett begränsningen. Länsåklagaren
i Hallands län anser att det i de nu åsyftade fallen skulle vara både enklast
och mest rimligt att ingripa med enbart straffrättsliga sanktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag erinra om att den som missbrakar pass genom att utge sig för
att vara identisk med den person för vilken passet är utställt kan dömas liU
ansvar enligt 15 kap. 12 § BrB för missbrak av urkund. Detsamma gäller den som
lämnar ut sitt pass för att missbrukas på sådant sätt. Jag ställer mig tveksam
till tanken att dessutom införa allmänna föreskrifter om passvägran och
passåterkaUelse med sikte på fall av denna typ. I sak skulle sådana
föreskrifter kunna innebära att den som missbrukat sill pass på nyss angivet
sätt skulle komma att vid sidan av straffet åläggas ett förbud mot att lämna
landet. En föralsättaing</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skulle
visserligen vara att nytt missbruk av passet kan befaras, men denna prövning
av passmyndigheten måste komma att bU tämligen vansklig. SkuUe missbraket
upprepas kan ju f. ö. nytt straff ådömas. Det kan otvivelaktigt hävdas att den
föreslagna ordningen skuUe stå i mindre god överensstämmelse med 2 kap. 12 §
RF. Jag är därför inte beredd att godta promemorieförslaget i nu aktuellt
hänseende. Däremot synes det ofrånkomligt att i passlagen ta in en bestämmelse
om återkaUelse som träffar faU där det framkommer inte bara att passinnehavaren
har låtit annan förfoga över passet utan också att detta fortfarande är i
obehörig persons besittning. Bestämmelsen bör då lämpligen få det innehåUet att
pass skall återkaUas, om annan än den för vUket passet är utstäUt förfogar
över passet. Någon längre gående föreskrift om återkallelse med sikte på de nu
diskuterade faUen behöver enUgt min mening inte införas. TUl vissa andra mera
speciella frågor om passhinder som har berörts i promemorian eller vid
remissbehandlingen återkommer jag i specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4
Talan mot beslut i passsirende</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna del innehåUer promemorieförslaget en nyhet så till vida att särskilda
besvärsregler förordas för faU där passtillstånd vägras. Förslaget innebär att
beslut av övervakningsnänmd att vägra passtUlslånd skall kunna överklagas till
överordnad central nämnd inom kriminalvården. Därvid hänvisas till att
övervakningsnämndutredningen i belänkandet (SOU 1975: 16) Kriminalvårdens
nämnder har föreslagit att uppgiften alt överpröva övervakningsnänmds beslut om
föreskrifter enligl BrB m. m. läggs på en central nämnd för kriminalvård i
stället för att som nu åvila kriminalvårdsnämnden, ungdomsfängelsenämnden,
interneringsnämnden resp. — för den som undergår skyddstillsyn — hovrätt (jfr.
37 kap. 7— 9 §§ BrB). I promemorian har förutsatts att en sådan central nämnd
skall vara överinstans även beträffande talan mot lokal nämnds beslut i
passfråga, vare sig det gäUer fall där passtillstånd vägrats eller föreskrift
om återkallelse har meddelats. Besvär över beslut av utskrivningsnämnd eller
beslutsnänmd för psykiskt utvecklingsstörda skall enligl promemorian få
anföras hos psykiatriska nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen har
från flera håll understrakits att det är en brist i den nuvarande regleringen
att beslut av övervakningsnämnd eller läkare i passärende inte anses kunna
överklagas. Flertalet remissinstanser godtar promemorians lösning. Ett par av
de remissinstanser som har ansett alt den materiella passprövningen även i
kriminalvårds- och sjukvårdsfallen bör ankonmia på polisen anser dock att den
föreslagna besvärsordningen blir onödigt komplicerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del ansluter jag mig till promemorians ståndpunkt att ett beslul att
vägra passtillstånd bör kunna överklagas. Övervägande skäl talar då enligt min
uppfattnmg för alt i de fall det här gäUer låta besvärs-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>prövningen
ankomma på de organ som svarar för överprövning av kriminalvårds- resp,
sjukvårdsmyndigheternas beslut i näraliggande frågor, såsom t. ex, beträffande
föreskrifter angående bostad eller vistelseort. Jag kan mte se att en sådan
ordning skulle medföra några större komplikationer för ärendenas handläggning,
Äv anförda skäl kan jag ansluta mig till den princip som ligger tUl grund för
promemorieförslaget. Jag vill anmärka att förslaget i denna del också
tillgodoser ett önskemål som tidigare har framställts av riksdagen (ILU 1969:
30, rskr 1969: 143).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget
måste emellertid justeras på vissa punkter. Något förslag på grandval av
betänkandet Kriminalvårdens nämnder har inte förelagts riksdagen i sådan tid
att det nu finns föratsättningar för att bedöma huravida en central nämnd för
kriminalvård kommer att överta de överprövningsfunktioner som f. n. åvilar de
tre centrala kriminal-vårdsnämndema resp. hovrätterna enligt 37 kap. 7—9 §§
BrB. Jag delar uppfattningen att, om en sådan centralnämnd inrättas, denna bör
vara överinstans även såvitt gäller övervakningsnämndemas beslut i passfrågor.
IntUl dess att frågan om inrättandet av en gemensam centralnämnd har avgjorts,
bör emeUertid överprövningen ankomma på de nuvarande tre centrala nämnderna
inom kriminalvården och på hovrätt för den som undergår skyddstiUsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller besvärsprövningen för fall där pass vägras den som undergår
psykiatrisk vård, viU jag erinra om att jag i det föregående har godtagit
psykiatriska nämndens förslag att beslutsordningen bör utformas i nära
överensstämmelse med vad som gäller enligt LSPV och omsorgslagen. Det innebär
som nämnts alt fråga om passtiUstånd eller passåterkaUelse i vissa faU skall
prövas av utskrivningsnämnd eller beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda
och i andra situationer av överläkaren vid sjukhuset. Med denna lösning bör
erUigt min mening besvär över överläkarens beslut kunna anföras hos
ulskrivningsnämnd resp. beslutsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Psykiatriska
nämnden har avstyrkt förslaget att besvär över utskrivningsnämnds eUer
beslutsnämnds avgörande i passfråga skall kunna anföras hos psykiatriska
nämnden. TiU stöd för sin uppfattning har psykiatriska nämnden erinrat om att
räiten alt anföra besvär hos nämnden enligt LSPV är begränsad tiU viktigare
frågor och alt talan inte kan föras mot exempelvis ulskrivningsnämnds beslut
att inte medge patient rätt att vistas på egen hand utom sjukhusets område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del har jag den uppfattningen att ett beslut i passärende ingalunda kan
anses röra någon oviktig fråga. Enligt min mening måste fall där patienten
vägras tiUstånd att inneha pass anses jämförbara närmast med en föreskrift om
vistelseort för patienten. Beslut av utskrivningsnämnd om sådan föreskrift kan
överklagas tiU psykiatriska nämnden enligt LSPV (22 §). Jag kan emeUertid godta
psykiatriska nämndens uppfattaing så tUl vida att det inte synes föreligga
tUlräckliga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skäl
att tillerkänna en patient rätt att få ett ärende om passtillstånd prövat i
tre instanser. Den mest ändamålsenUga lösningen blir med denna utgångspunkt att
låta talan hos psykiatriska nämnden få föras mot avgörande av
ulskrivningsnämnd eUer beslutsnämnd varigenom sådan nämnd prövat ärendet i
första instans. Talan bör däremot inte få föras mot beslut genom vUket
utskrivningsnämnd eUer beslutsnämnd ogUlat besvär över överläkares beslut. Jag
förordar sålunda att regleringen utformas i enlighet härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget
innebär att talan mot avgörande av passmyndighet inom riket (polismyndighet)
med visst undantag skall föras hos länsstyrelsen. Mot beslut av passmyndighet
utom riket Uksom mot beslut av länsstyrelse skall talan föras hos regeringen.
Talan får dock enligt promemorieförslaget inte föras mot länsstyrelses beslut
i fall där passfrågan har prövats av nämnd inom kriminalvården eUer vårdorgan,
som avses i LSPV eUer omsorgslagen. I sistoämnda del motiveras förslaget med
att klaganden i de fall det här gäller ändå inte kan få tiU stånd någon
ma-terieU omprövning av passmyndighetens avgörande, eftersom beslut av nämnd
eller vårdorgan är bindande för passmyndigheten. Jag kan liksom
remissinstanserna ansluta mig tlU promemorians förslag i denna del. Antalet
besvärsärenden hos regeringen torde med den nu förordade lösningen bli helt
obetydligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.5
Straffbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget
innebär att de flesta straffbestämmelser som f.n. finns i passförfattaingama
utgår och således inte flyttas över till den nya passlagen. Såvitt gäUer de
straffbestämmelser i passförfaltningama som avser fall där någon skaffar pass
i annans namn, lämnar oriktiga uppgifter i passansökan eUer låter annan förfoga
över sitt pass har förslaget tUlstyrkts vid remissbehandUngen under hänvisning
tUl att förfaranden av detta slag straffbeläggs genom 15 kap. 10 och 12 §§ BrB.
Flertalet remissinstanser tillstyrker även förslaget att den nuvarande
straffsanktionen för utresa utan gUtigt pass upphävs. I sistnämnda del har
dock ett par instanser gett uttryck för tvekan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
jag delar uppfattningen att det med hänsyn till BrB:s regler inte finns
anledning att i passlagen ta in straffbestämmelser för faU där någon skaffar
pass i annans namn, lämnar oriktiga uppgifter i passansökan eUer låter annan
förfoga över pass. Lika med promemorieförslaget och flertalet remissinstanser
anser jag att det inte finns tiUräckliga skäl att i en ny passlag låta
passtvånget vara straffsanktionerat. Den nuvarande ansvarsbestämmelsen i 2 §
passkyldighetskungörelsen, som saknar motsvarighet i bl. a. finsk och norsk
lagstiftning, torde numera inte tillämpas i praktiken annat än möjligen i
extrema undantagsfaU. Som påpekas i promemorian är den praktiskt betydelsefuUa
sanktionen mot utresa utan gUtigt pass inte heUer risken för straff utan
risken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3
Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 156</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
stoppas vid passkontroU och därigenom hindras från att resa ut ur landet eller
fortsätta en påbörjad resa. I enlighet med vad som har framhållits av
Föreningen Sveriges polischefer torde emellertid ett slopande av den aktuella
straffsanktionen fömtsatta att man i passlagen tar in regler om polisens
ansvar för passkontroUen och om dess befogenheter vid sådan kontroll. Jag
återkommer till sistnämnda fråga i specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den enda straffbestämmelse
som föreslås i promemorian avser faU där passinnehavare underlåter att på
anfordran fullgöra sin skyldighet att lämna från sig pass som har återkallats
eller av armat skäl skaU omhändertas. Hovrätten över Skåne och Blekinge samt
Sveriges advokatsamfund har ansett att en befogenhet för passmyndighet att
utfärda vitesföreläggande skulle innebära en mera effektiv sanktion för fall av
denna typ än ett straffbud. Jag kan ansluta mig tUl denna uppfattning. Med
denna lösning behöver sålunda inga straffbestämmelser tas in i passlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.6
Förfarandet i passärenden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av vad jag anförde inledningsvis förutsattes det i 1972 års
riksdagsbeslut om principema för handläggningen av passärenden att ett nytt
ADB-system för dessa ärenden skulle omfatta inte bara preliminär
passhindersprövning på datamåskinell väg utan också maskinell utskrift av
passhandlingar (jfr prop. 1972: 1 bil. 4 s. 24). Tanken var att själva
prövningen av passärendena skulle ankomma på de lokala myndigheterna men att
rikspolisstyrelsens dataanläggning skulle stå till polismyndigheternas
förfogande för passulskriflen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I promemorian förordas
emellertid inte atl man i detta sammanhang övergår lill datamåskinell
passutskrift. Detta ställningstagande motiveras bl. a. med att man i nuvarande
läge kan ge allmänheten bättre service, om man behåller systemet med manuell
utskrift. Vidare konstateras i promemorian att de kostaadsberäkningar som har
utförts i ärendet tyder på att maskinell utskrift f. n. skulle släUa sig dyrare
än utskrift för hand. I promemorian framhålls också att de centrala
hand-läggningsmoment som skulle tillkomma vid maskinell utskrift — stansning
och inbuidning — är känsliga för ökningar i volymerna och därför lätt kan bU
flaskhalsar som fördröjer handläggningen. Erfarenhetsmässigt är det känt att
volymerna av passärenden varierar starkt mellan olika årstider. Det kan därför
enligt promemorian uppstå svårigheter alt i ett system med maskineU utskrift
året runt hålla en arbetskapacitet som motsvarar volymema under högsäsong.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
remissinstanser som har gått in på frågan — bl. a. rikspolisstyrelsen och
statskontoret — ansluter sig tiU promemorians ståndpunkt i denna del. Även jag
har kommit lill den uppfattningen att en övergång till datamaskinen utskrift av
pass inle bör genomföras nu. Jag vill därvid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>särskilt
framhålla att alla polisdistrikt i landet numera har direktförbindelse via
terminal (on-line) med de centrala register som förs hos rikspolisstyrelsen.
Detta innebär att passhinderslagnlngen i regel kommer att kunna ske redan hos
polismyndigheten på inlämningsstället, något som i sin tur talar för att det
bör ankomma på denna myndighet att även färdigstäUa passet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I promemorian uttalas att
pass i de flesta fall bör kunna skrivas ut medan sökanden väntar och sålimda
lämnas tUl denne redan vid ansökningstillfället. Med tanke bl. a. på
arbetsbelastningen under högsäsong måste man dock enligt promemorian även i det
nya systemet ha kvar möjligheten att be sökanden återkomma vid ett senare
tUlfälle för att hämta passet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dessa uttalanden har
föranlett kritik främst från åtskiUiga polisstyrelser, som har betecknat det
som orealistiskt att pass skuUe kunna utfärdas omgående i så stor utsträckning
som promemorian synes fömtsatta. Polisstyrelsema har pekat på flera
omständigheter som hmdrar en så snabb handläggning. Bl. a. har erinrats om att polisdistriktets
dataterminaler inte alltid är belägna i anslutning till de receptioner där
pass-ansökningama kommer att tas emot och om att de mindre och medelstora
arbetsgrupperna — dvs. polisstationeringama utanför distriktens centralorter —
i allmänhet saknar egna terminaler. Passhinderslagning anses mte kunna ske för
varje särskilt pass, utan ärendena måste behandlas i serier. Handläggningen
uppges ofta kräva flera personers medverkan, bl. a. med hänsyn tiU att
passhandlingen måste underskrivas av behörig beslutsfattare. Nuvarande
personalkapacitet anses vara otUlräcklig, särskilt vid rasningstid eller
högsäsong. Från flera håll har emeUertid undersirukits alt ett överförande av
passhanteringen till polismyndigheterna ändå kommer att leda tiU en väsentiig
minskning av de nuvarande handläggningstidema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag framhålla att det står klart att det i varje fall inle är
möjligt alt förverkliga promemorians målsättning i full omfattning förrän
polisdistriktens terminalbestånd har byggts ut. Som rikspolisstyrelsen har
påpekat är emeUertid terminalbehovels storlek beroende av den pågående
utbyggnaden av terminalbeståndet för andra ändamål. Det är bl. a. av detta skäl
inte möjligt att nu bedöma vUket tUlskott av terminaler för polisväsendets del
som man kan räknja med i detta sammanhang. I den mån arbetsgrupper som f. n.
saknar egna terminaler skall svara för passhanteringen torde det därför
åtminstone t. v. få förutsättas att man utnyttjar möjligheten att per telefon
begära passhmderslagning via centralortens terminaler. Själva
passhinderslagnlngen kommer i det maskinella systemet att förenklas avsevärt.
Den kommer att kunna ske från bildskärmsterminal genom en enda
frågetransaktion, som ger svar från de olika centrala dataregister som är aktuella.
Jag vUl vidare framhålla att befogenheten att utfärda pass, när hmder inte
föreligger, i det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nya
systemet föratsätts kunna delegeras tUl admmistrativ personal. Även med dessa
utgångspunkter anser jag det emellertid aUtför vanskligt att redan nu ställa
upp en mera genereU målsättaing som innebär att pass skaU kunna utfärdas vid
ansökningstiUfäUet. Jag är angelägen om att framhåUa detta, eftersom det är av
stor vikt att förebygga förväntningar hos aUmänheten på en service som polismyndigheterna
inte i praktiken kommer att ha möjlighet att upprätthåUa. Det är däremot klart
att det under aUa omständigheter kommer att fiimas fömtsättningar för att genomsnittligt
sett förkorta expeditionstidema väsentUgt i förhåUande till vad som nu är
vanligt. TUl frågan om personalbehovet återkommer jag strax.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7 Kollektivpass,
provisoriskt pass och extra pass</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
promemorian bör dessa särskUda passtyper finnas kvar efler övergången till den
nya ordningen. Utfärdande av provisoriskt pass, som f. n. kan ske endast vid
beskickning eUer konsulat, föreslås bli möjligt även inom riket. Jag kan liksom
flertalet remissinstanser ansluta mig tUl förslaget i dessa delar. Bl. a. med
hädsyn tiU att Sverige har tUlträtt 1961 års europeiska överenskommelse om
ungdomars resor på koUektivpass (SÖ 1968:16) anser jag sålunda inte att det
finns skäl att överväga koUektivpassens slopande, som någon remissinstans har
ifrågasatt. Enligt min uppfattning bör det ankomma på regeringen att i
förordning ange föratsättoingama för utfärdande av koUektivpass liksom
provisoriskt pass och extra pass. TiU vissa frågor angående dessa särskUda
passtyper återkommer jag emeUertid i specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.8 Kostnader
ocb rationaliseringsvinster</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de beräkningar som redovisas i promemorian har antagits att antalet ansökningar
om pass, som år 1976 utgjorde ca 540 000, kommer att minska kraftigt under de
närmaste åren t. o. m. år 1980 för att återigen stiga under perioden 1981—1986.
EnUgt en prognos som gjorts skulle ärendevolymen under åren 1977—1980 uppgå tiU
ca 300 000 ansökningar per år. Dessa antaganden har motiverats bl. a. med att
giltighetstiden för pass för sökande över 18 år förlängdes från fem tUl tio år
med verkan fr. o. m. den 1 april 1971. Med dessa utgångspunkter har gjorts
vissa preliminära beräkningar till underlag för en bedömning av polisväsendets
behov av personaltiUskott för tiden t. o. m. år 1986. I promemorian frannhålls
särskUt att ett överförande av passärendena tiU poUsväsendet fömtsätter att
huvudmannaskapet för den personal som arbetar med berednmgen av dessa ärenden
vid länsstyrelserna i Stockholm, Göteborg och Malmö förs över tiU resp.
poUsstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
beräkningar har vid remissbehandlingen utsatts för viss kritik. Det har också i
praktiken visat sig att antalet passärenden under år 1977 uppgick tUl ca 470
000 och att nedgången i ärendevolymen sålunda blev</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avsevärt
mindre än som förutsatts. Detta kan i sin tur tyda på att års-volymerna under
tiden fram till år 1981 kommer att bli större än enUgt den nämnda prognosen.
Mot denna bakgrund är det vanskligt att i förevarande ärende slutgUtigt
beräkna reformens konsekvenser på personalsidan. Vissa hållpunkter kan dock
anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. tas närmare 60 årsarbetskrafter i anspråk för handläggning av passärenden
hos länsstyrelsema. Vid länsstyrelsema i Stockholm, Göteborg och Malmö finns
särskUda mottagningsställen för passansökningar med en bemanning motsvarande
sammanlagt närmare 40 årsarbetskrafter, varav drygt 30 för passansökningar som
lämnas in direkt tiU resp. länsstyrelse. Jag utgår från att polisstyrelsema i
de tre största distrikten bör överta huvudmannaskapet för större delen av den
personal som nu arbetar med passärenden vid länsstyrelserna i Stockholm,
Göteborg och Malmö. Frågan om det totala behovet av personal tiU polisväsendet
med anledning av reformen Uksom frågan om arbetsuppgifterna vid länsstyrelsema
för den personal där som i dag arbetar med passärenden och som inte övertas av
poUsväsendet blir det anledning att återkomma till i samband med budgetarbetet
för polisväsendet och länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.9
Ikraftträdande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Före
ett ikraftträdande av reformen måste utarbetas ett definitivt systemförslag
för den maskinella passhindermtinen. Dessutom måste inte bara en
verkstälUghetsförordning utan också centrala och lokala anvisningar utfärdas
samt behovet av utbildning för den berörda personalen och information åt
allmänheten tUlgodoses. Det är min avsikt att i samband med utarbetandet av en
verkstäUighetsförordning låta undersöka möjligheterna att reaUsera vissa
förslag till ytterligare rationaliserings-som har lagts fram vid
remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har framhåUits vid remissbehandlingen är det önskvärt att den nya
lagstiftningen antas i god tid innan den träder i kraft. Bl, a. av nyss antydda
skäl finner jag det emeUertid vanskligt att redan nu med säkerhet bestämma
tidpunkten för ikraftträdandet. Jag förordar i stäUet att reformen får träda i
kraft den dag regeringen bestämmer. En utgångspunkt för det fortsatta arbetet
bör vara alt passlagen såvitt möjligt träder i kraft den 1 oktober 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Upprättat lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats
ett förslag tiU passlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
bör fogas tUl protokollet i detta ärende som bilaga 3.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>38</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
avser där annat inte anges endast rätten tiU pass och passkyldigheten för
svensk medborgare. Som framgår ay andra stycket avses passföreskrifter för
utlänningar också i fortsättningen kunna meddelas med stöd av det bemyndigande
som har lämnats regeringen i 4 § utlänningslagen (1954:193) liksom i fråga om
vissa resedokument genom särskilda riksdagsbeslut. Att i vissa situationer
särskUt pass enUgt passlagen dock avses kunna utfärdas för den som inte har
styrkt sitt svenska medborgarskap eller för statslös som har förlorat svenskt
medborgarskap framgår av 3 § tredje stycket, SkaU särskUt pass enligt passlagen
i annat fall tilldelas utländsk medborgare (t. ex. innehavare av svenskt
främlingspass som befinner sig utomlands och som har förlorat främlingspasset),
fömtsätter delta särskild dispens av regeringen eller chefen för
utrikesdepartementet enUgt 29 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
definition av begreppet pass — som enligt intemationellt vedertaget språkbruk
betecknar en av offentlig myndighet utfärdad legili-mationsurkund för resande —
har inte ansetts behövas. Om det visar sig möjligt att ersätta det
konventionella passet med ett passkort kombinerat med ett häfte för viseringar
— ett alteraativ som sedan länge har diskuterats inom ICAO och Europarådet —
bör passkortet i kombination med häftet anses utgöra ett pass i lagens mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket har i överensstämmelse med vad som har anförts i den allmänna
motiveringen angetts att polisstyrelse, dvs. lokal poUsmyndighet, skall vara
passmyndighet inom riket. Passmyndighet utom riket blir enligt förslaget liksom
nu (2 § UPK) beskickning, lönat konsulat samt sådan olönad konsul som chefen
för utrikesdepartementet bestämmer. Äldre bemyndigande för olönad konsul avses
givetvis få fortsalt giltighet. Bestämmelsen har med hänsyn tiU en anmärkning
av generalkonsulatet i New York utformats så att den ger uttryckUgt stöd för
att beskickningschef resp. lönad konsul skaU kunna delegera befogenheten att
utfärda pass till annan tjänsteman inom beskickningen eller konsulatet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket, som avser utrikesministerns befogenhet att utfärda pass, motsvarar 1 §
andra stycket PK. Utrikesministerns passutgivningsrätt utnyttjas f. n.
praktiskt taget aldrig annat än när det är fråga om sådana särskilda passtyper
som används främst för personal inom utrikesförvaltningen och viss
departementspersonal — diplomatpass och tjänstepass — samt någon gång
kabinettspass. Någon ändring i detta hänseende är inte avsedd, även om
utrikesministern Uksom nu tiUäggs befogenhet att utfärda också pass i annan
form. I överensstämmelse med nuvarande ordning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
promemorieförslaget innebär stycket att de särskUda regler som i övrigt avses
gälla för passprövningen inte blir tillämpUga med avseende på pass som utfärdas
av utrikesministern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Pass
kan enligl nuvarande ordning utfärdas i olika former. Vanligt pass — med
regelmässigt tio års giltighetstid för vuxna — kan utfärdas av passmyndigheter
både inom och utom Sverige. Bland särskUda pass-typer har redan nämnts
tjänstepass, diplomatpass och kabinettspass, vilka inte utfärdas av
passmyndighet utan endast av utrikesministern. Särskilda typer av pass som det
ankommer på passmyndighet att utfärda är kollektivpass, provisoriskt pass och
extra pass. Sådana pass får utfärdas endast under speciella föratsättningar och
har begränsad giltighetstid. I promemorian (avsnitt 9) har lämnats en
redogörelse för gällande regler i fråga om dessa passtyper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket av förevarande paragraf föreskrivs att pass kan utfärdas som
vanligt pass eUer särskilt pass (jfr 1 § UPK). I överensstämmelse med vad som
har anförts i den allmänna motiveringen öppnar paragrafen möjlighet att ge
även passmyndighet inom riket befogenhet att utfärda provisoriskt pass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket slås fast att varje svensk medborgare har rätt att på ansökan
erhålla vanligt pass. Enligt stycket reglerar passlagen sålunda exklusivt
myndighets befogenhet att vägra sådant pass. Frågan huruvida regleringen i PK
har avsetts ha en sådan exklusiv karaktär har tidigare varit föremål for delade
meningar (jfr avfattningen av 7 § första stycket andra meningen PK).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tredje stycket föreskrivs att regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer meddelar närmare föreskrifter om särskilt pass. För annat särskilt
pass än sådant som utfärdas av utrikesministern gäller alltid de begränsningar
i fråga om rätten att erhålla pass som i passlagen föreskrivs beträffande pass
i aUmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
stöd av 3 § andra stycket UPK anses f. n. beskickning eller konsulat i vissa
situationer utan särskUt bemyndigande kunna utfärda svenskt provisoriskt pass
även för den som inte är eller i varje fall inte har styrkt sig vara svensk
medborgare. Det gäller här fall då det svenska medborgarskapet är ovisst och
skriftväxling e. d. behövs för att fastställa det liksom då den som har
förlorat svensk medborgarskap utan att ha förvärvat annat medborgarskap
behöver legitimationshandling eller pass och inte kan få sådan handling från
annat håll (t. ex. hemvändande emigrant eller utomlands född person som har
förlorat sitt svenska medborgarskap vid 22 års ålder). Denna ordning har
ansetts böra bibehållas åtminstone t. v. Med hänsyn härtiU har i tredje stycket
tagits in ett bemyndigande för regeringen att föreskriva att särskilt pass får
utfärdas för den som uppehåller sig utomlands och inte kan styrka sitt svenska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>medborgarskap
eller har förlorat svenskt medborgarskap utan att förvärva medborgarskap i
annan stat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket reglerar det principiella passtvånget för svensk medborgare vid utresa
tUl utomnordisk stat och ersätter i detta hänseende 1 §
passkyldighetskungörelsen. Det undantag från passkyldigheten som enligt
sistnämnda författningsmm f. n. gäller för statlig personal under
tjänsteutövning fyller numera ingen praktisk funktion och föreslås utgå. Vad
angår fall då svensk medborgare har dubbelt medborgarskap gäller f. n. undantag
från passkyldigheten bara i fråga om kvinna som genom giftermål har blivit
medborgare i annat land. Dubbelt medborgarskap kan emeUertid uppkomma även i
andra situationer. Några sakUga skäl torde knappast kunna åberopas tUI stöd för
att numera upprätthålla skilda regler för å ena sidan faU då kvinna har blivit
medborgare i annan stat genom äktenskap och å andra sidan övriga fall av
dubbelt medborgarskap. Härtill koinmer alt passkyldigheten knappast kan
kontrolleras i praktiken, när det gäUer personer som är medborgare även i främmande
stat och som sålunda kan erhålla utländskt pass för utresa ur Sverige. Med
hänsyn härtiU föreslås att personer med medborgarskap såväl i Sverige som i
annat land generellt tas undan från den passkyldighet som i övrigt gäUer för
svenska medborgare. En förutsättning måste naturUgtvis vara att en av
myndighet i den andra staten utfärdad legitimationshandling med gUtighet som
pass medförs vid utresan, I övrigt motsvarar paragrafen 1 §
passkyldighetskungörelsen med endast språkliga justeringar. För tydlighetens
skull har i stycket uttryckligen angetts att passet skall medföras vid utresa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket föreskrivs att det ankommer på polisen att övervaka efterlevnaden
av bestämmelserna om passkyldighet samt att den som skall medföra pass vid
utresa ur riket är skyldig att vid utresan uppvisa sitt pass för polisman eller
annan passkontroUant. Motsvarande skyldighet föreUgger även vid inresa tiU
Sverige från ulomnordiskt land, om det svenska medborgarskapet inte styrks på
annat sätt. Bestämmelsen skall ses mot bakgrund av att överträdelse av passkyldigheten
enligt förslaget inte som f. n. blir straffsanktionerat. PoUsens ansvar för
passkontrollen och dess befogenheter vid sådan kontroU utanför
utiän-ningslagstiftningens område kan då inte härledas ur de allmänna brottsförebyggande
och brottsuppdagande uppgifter som åvUar polisen enligt polisinslmklionen
(1972: 511). Den aUtjämt gäUande kungörelsen (1944: 728) om övervakande av
samfärdsehi över rikets gränser vid krig eller krigsfara
(gränsövervakningskungörelsen) ger visserligen polisman eller annan
passkontroUant som har avdelats för gränsövervakning be fogenhet att påfordra
att svensk medborgare uppvisar sitt pass vid utresa till utomnordisk stat eUer
imesa från sådan stat (11 §). Denna kimgö-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>41</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>relse
torde emellertid inte vara aUmänt känd, och i en skrivelse från ÖB, som f. n.
är beroende på regeringens prövning, har föreslagits att den skall upphävas och
ersättas av en beredskapslagstiftning. Som Föreningen Sveriges polischefer har
anfört är det därför motiverat att i passlagen reglera poUsens ansvar för
tUlsynen av att passkyldigheten respekteras och dess befogenhet att anmoda
svensk medborgare att vid utresa tiU eller inresa från utomnordisk stat uppvisa
sitt pass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna bestämmelsema i andra stycket avses självfaUet inrymma en
skyldighet och en befogenhet för polisen att hindra utresan för den som inte
kan förete giltigt pass. Givet är att poUsen liksom nu i nödsituationer dock
kan tUlåta utresa utan pass. Med hänsyn tUl att förslaget förutsätter att
provisoriskt pass i vissa situationer skall kunna utfärdas även av
passmyndighet inom riket kan antas att sådana undantagsfall i fortsättningen
blir mera säUsynta än f. n. Att svensk medborgare enligt förslaget Uksom nu
blir skyldig att uppvisa pass även vid inresa från utomnordisk stat är
motiverat av hänsyn främst tiU utlänningskontrollen. SjälvfaUet kan emeUertid
inte den som på annat sätt än genom att visa sitt pass styrker att han är
svensk medborgare hindras från att resa in i landet. Svensk medborgare har
alltid en ovillkorlig rätt till sådan inresa (2 kap. 7 § RF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
paragrafen får pass återkallas endast på de grunder som anges i passlagen.
Passlagen utgör sålunda i detla hänseende, liksom när det gäller grunder för
avslag på passansökan, en exklusiv reglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
passåterkaUelse bör skiljas makulering av pass. Som framgår av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
tredje stycket i förslaget skall den som söker pass i regel ge in tidi<br>
gare pass för makulering. Makulering kan emeUertid ske också i vissa<br>
andra simationer, säsom då ett borttappat pass kommer till rätta och<br>
passinnehavaren har fått nytt pass eller då giltigt pass för avliden läm<br>
nas in till passmyndighet. Eftersom det i sådana fall inte blir fråga om<br>
någon rättighelsinskränkning, avses regler om makulering liksom f. n.<br>
kunna meddelas i administrativ ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Passansökan
6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
krav på lagform som RF stäUer upp för begränsningar i svensk medborgares rätt
att lämna landet får anses innebära att gmndläggande föreskrifter om
passansökan bör meddelas i lag. Detaljföreskrifter, såsom i hur många exemplar
fotografi skall avlämnas, i vad mån det behövs personbevis och vUka handlingar
som i så faU skaU jämställas med sådant bevis etc, bör emeUertid meddelat i
form av verkställighetsföreskrifter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första stycket skaU ansökan göras hos passmyndighet. Som framgår av 2 § avses
den som söker pass inom landet kunna vända sig till valfri polismyndighet.
Vidare föreskrivs att ansökan skall avges på heder och samvete eller under
annan sådan försäkran (i de nuvarande formulären används uttrycket "tro
och heder"). Därmed blu: 15 kap. 10 § BrB tiUämplig på oriktiga uppgifter
i ansöknmgen. I stycket anges vidare att sökanden skaU instäUa sig personligen,
om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer. Kravet på personlig instäUelse är f.n. absolut enligt
PK, medan utrikesförvaltningens passanvisningar medger att undantag görs vid
sjukdom e. d. Denna ordning avses åtminstone t. v. bibehåUas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket avser att ge en ram inom vilken detaljföreskrifter skall kunna meddelas
av regeringen eUer myndighet som regeringen bestämmer. Några ändringar i sak i
förhåUande tUl nuvarande ordning har inte åsyftats- I verkstälUghetsförordning
kan således anges att fotografi inte behövs för bam under fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har förekommit att passökande hos regeringen resp. chefen för
utrikesdepartementet ansökt om dispens från kravet på passfotografi under
åberopande av att han på gmnd av reUgiös övertygelse är förhindrad att låta
fotografera sig. I några fall har därvid sökanden tilllåtits att ersätta
passfotografi med fingeravtryck, varvid pass i allmänhet har utfärdats endast
för bestämt resmål. Som har anförts i promemorians specialmotivering kan det
naturligtvis diskuteras om denna ordning bör behåUas eller om det i stäUet bör
ankomma på passmyndighet att pröva sådana frågor på grundval av generella
föreskrifter. Önskemålet att motverka missbrak och hänsyn till internationeUa
förhållanden talar dock för en stark restriktivitet i fråga om dispenser av
detta slag. Med hänsyn härtUl föreslås att fråga om dispens i här avsedda faU
alltjämt skall prövas av regeringen eller utrikesministern. Detta kan ske med
stöd av 29 § i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredfe
stycket ger uttryck för principen att en person regelmässigt inte får inneha
mer än ett gäUande pass. Med stöd av 3 § kan emeUertid bestämmelser om extra
pass meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Det
gäller då fall där någon av speciella orsaker har behov av mer än ett pass
under längre tid. Vid sidan av vad som avses gälla om extra pass kan emellertid
ibland en passökande av särskUda skäl ha behov av det äldre passet under
handläggnmgstiden. Liksom f. n. bör då kunna medges att det tidigare passet
lämnas in först när det nya utkvitteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Giltighetstid
och giltighetsområde för pass</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
normala gUtighetstiden för pass har så central betydelse att den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
anges i själva lagen. I enlighet härmed har i första stycket som huvudregel föreskrivits
att vanligt pass skall utfärdas att gäUa för en tid av tio år eUer, om
passökanden inte har fyUt aderton år, fem år (jfr 3 § PK resp. 4 § UPK). Enligt
stycket har dock regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer möjlighet
att meddela föreskrifter om annan giltighetstid för särskilt angivna faU.
Avsikten är därvid att de nuvarande awikelsema från den normala gUtighetstiden
skall regleras i administrativ ordning. I denna ordning kan sålimda
föreskrivas att pass för barn under fem år skall ges giltighet endast tiU dess
barnet fyUt sju år, om passet ej förses med fotografi (3 § andra stycket PK och
6 § första stycket UPK). I samma ordning kan vidare, i överensstämmelse med
vad som nu gäller enligt utrikesförvaltningens passanvisningar, föreskrivas att
pass för sökande under 22 år som är född utom Sverige får ges gUtighet endast
tiU dess han fyller 22 år, om 8 § lagen (1950: 382) om svenskt medborgarskap
är tiUämplig, Uksom att pass även i annat fall kan ges kortare giltighetstid,
om sökanden kan antas komma att förlora sitt svenska medborgarskap. Vissa
speciella fall då pass avses kunna utfärdas med kortare giltighetslid anges
slutiigen också i 11 § i departementsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket anges också att vanligt pass skaU gälla för resa tiU alla
länder, när annat inte följer av passlagen. Sökanden förutsätts dock på
särskild begäran kunna få ett pass med mera begränsat giltighetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket ankommer det på regeringen eUer myndighet som regeringen
bestämmer att förordna om giltighetstid och gUtighetsområ-de för särskUt pass.
GUtighetstiden för koUektivpass, provisoriskt pass och extra pass bör som nu
regleras genom generella föreskrifter. Hinder avses emellertid inte föreligga
mot att bestämma gUtighetstiden för tjänstepass eller diplomatpass med hänsyn
tiU omständigheterna i det särskilda fallel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Hinder
mot bifall till passansökan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket behandlas hinder mot bifall till passansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
1. Punkten läcker — bortsett från rent formeUa fel vid ansökan — bl. a. det
fallet att sökanden inte har styrkt svenskt medborgarskap liksom alt sökanden
utan särskilda skäl underlåter att lämna in tidigare utfärdat pass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
2.1 punkten, som motsvarar 6 § femte stycket PK och 6 § andra stycket UPK,
föreskrivs att passansökan för bam under 18 år inte får bifaUas utan medgivande
från barnets vårdnadshavare, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Har
föräldrama gemensamt vårdnaden om bamet, krävs aUtså liksom nu medgivande från
dem båda. Synnerliga skäl att göra undantag från huvudregeln kan föreligga t.
ex. om en av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>44</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>föräldrarna
vistas i annat land och det är uppenbart att dennes medgivande annars skuUe ha
lämnats (jfr. 6 kap. 5 § föräldrabalken) eUer — när det gäller fosterbam utan
särskUt vårdnadsbeslut av domstol — den naturliga kontakten med de biologiska
föräldrama kan anses vara bra-ten. Står det klart för passmyndigheten att
vårdnadshavaren direkt motsätter sig att pass utfärdas för bamet bör det
givetvis endast under helt speciella omstänligheter komma i fråga att pass ändå
utfärdas. På samma sätt som f. n. bör passmyndighet inom riket regelmässigt
höra barnavårdsnämnd eller tjänsteman hos nämnden, när fråga uppkommer om att
utfärda pass utan vårdnadshavares medgivande. Bestämmelse härom kan meddelas i
verkstäUighetsföreskriftens form. Bl. a. med beaktande av att fall kan
förekomma då det är uppenbart att passansökan bör bifallas och behovet av pass
är brådskande anser jag i motsats till länsstyrelsen i Stockholms län inte att
en föreskrift om att barnavårdsnämnd skaU höras i dessa faU bör vara
obUgatorisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
3. Enligt punkten får passansökan inte bifallas om sökanden är anhållen, häktad
eUer underkastad antingen övervakning enligt 24 kap. 3 § RB eller också
reseförbud enligt 25 kap. 1 § samma balk. TUl skiUnad från vad som gäller f.
n, (6 § första stycket b PK och 9 § 1 mom. b UPK) är enligt förslaget
reseförbud passhinder även när det har meddelats av åklagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
4. Enligt punkten föreligger hinder mot bifaU tiU passansökan när sökanden är
efterlyst under sådana förhåUanden att han skaU gripas eller annars omhändertas
vid anträffandet. Detta motsvarar vad som gäller för att efterlysning i
tidningen PoUsunderrättelser skall få ske enligt 3 § första stycket
efterlysningskungörelsen (1969: 293), Däremot föreligger enligt förslaget i
motsats tiU vad som nu gäller inte passhmder för personer som i annat fall är
efterlysta i PoUsunderrättelser (t. ex. försvunna). Bortsett från faU då
sökanden är anhållen eller häktad i sin frånvaro föreligger därmed passhinder
på gmnd av efterlysnmg främst i följande situationer:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sökanden har avvikit från
vårdanstalt för alkoholmissbrukare eUer inte inställt sig efter permission (jfr
56 § lagen (1954: 579) om nykterhetsvård),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sökanden har avvikit från
sjukhus eUer motsvarande efter mtagning enligt LSPV eller omsorgslagen eller
inte återvänt tiU sjukhuset inom föreskriven tid eUer skall enligt särskilt
beslut återintas på sjukhuset (jfr 35 § LSPV och 54 § omsorgslagen),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sökanden har awUdt från anstalt
inom kriminalvården eller inte instäUt sig efter premission eUer skaU i annat
fall instäUas för att avtjäna frihetsberövande påföljd (jfr 10 § andra stycket
lagen (1974: 202) om beräknmg av strafftid),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>d) sökanden
har avvikit från ungdomsvårdsskola eller motsvarande<br>
eller inte inställt sig efter permission (jfr 94 § bamavårdslagen).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>e) sökanden
är efterlyst för utlämning tUl nordiskt land (jfr 17 § la<br>
gen (1959: 254) om utiämning för brott tiU Danmark, Finland, Island<br>
och Norge),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>f) sökanden
skall i annat fall tas i förvar med stöd av lag eUer författ<br>
ning (t. ex. 38 kap. 12 § BrB, 38 § lagen om nykterhetsvård).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör anmärkas att departemenlsförslaget inte innehåUer någon regel som
motsvarar den nuvarande föreskriften i 6 § första stycket b PK om att
passansökan kan avslås, om det finns anledning anta att sådana omständigheter
föreligger som kan komma att föranleda en efterlysning. Skulle polismyndigheten
av särskilt skäl ha anledning anta att sökanden har avvikit från anstalt utan
att ännu ha hunnit bU efterlyst, torde det som polisstyrelsen i Helsingborgs
distrikt har påpekat Ugga inom ramen för polisens aUmänna skyldigheter att ta
kontakt med anstalten i fråga och höra efter om omhändertagande begärs. Detta
gäUer självfallet också i det av rikspolisstyrelsen berörda fallet att
sökanden misstänks ha avvikit från ungdomsvårdsskola men efterlysning av någon
aiUedning inle har kommit till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
5. Enligt denna punkt, som ersätter 6 § första stycket d PK, föreligger
passhinder för den som genom lagakraftvunnen dom har dömts till
frihetsberövande påföljd, som inte har börjat verkställas, om det finns
sannolika skäl att anta att han ämnar undandra sig verkställigheten. I
promemorian framhålls att passmyndighet i dessa faU aUtid bör begära yttrande
från åklagarmyndigheten innan beslut om avslag på passansökan meddelas. Jag
ansluter mig tiU denna uppfattning och anser att en regel i ämnet kan tas in i
verkstäUighetsförordning tUl lagen. Vid remissbehandlingen har bl. a. RA förordat
en skyldighet för passmyndighet att rutinmässigt inhämta åklagarmyndighetens
yttrande i fall där passökanden har dömts tUl frihetsberövande påföljd som inte
har blivit verkställd, således även i situationer då avslag inte övervägs. Som
framhålls i RA:s yttrande torde det emellertid endast undantagsvis fiimas skäl
att anta att den dömde ämnar undandra sig verkställighet genom att fly
utomlands, om tvångsmedel inte har använts i brottmålet. Jag anser att det
därför skulle gå för långt att ge passmyndigheten en sådan obligatorisk
skyldighet att inhämta yttrande. Inte heUer anser jag det ändamålsenligt att,
som också har föreslagits vid remissbehandlingen, ålägga passmyndigheten
skyldighet att inhämta yttrande från kriminalvårdsstyrelsen. Styrelsen torde nämligen
i aUmänhet sakna närmare kännedom om den dömde i faU där påföljden ännu inte
har börjat verkstäUas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
verksläUigheten har påbörjats skaU avslagsbeslut inte meddelas med stöd av
denna punkt. Om påföljden är skyddstillsyn med anstalts-behandling, fängelse i
mer än fyra månader, ungdomsfängelse eUer internering skall enligt 10 och 17
§§ i förslaget passmyndigheten remittera passfrågan till styresmannen för
kriminalvårdsanstalten för prövning av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>frågan
om passtillstånd. Är det fråga om fängelse i högst fyra månader utgör påföljden
som sådan inte något passhinder, när verkstälUgheten har påbörjats. Om sökanden
emeUertid är efterlyst för rymning, kan passansökan avslås med stöd av punkt 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen, som saknar motsvarighet i promemorieförslaget, föreskrivs att
passmyndigheten skaU underrätta förundersökningsledaren, om det framkommer i
ärendet att den som söker pass är skäUgen misstänkt för brott på vilket
fängelse kan följa. Pass får i sådant faU inte utfärdas innan en vecka har
förflutit från det att underrättelsen lämnades, såvida inte
undersökningsledaren medger det. Underrättelse som avses nu behöver dock inte
lämnas i fall där ansökningen skall avslås redan enUgt 8 §. Av paragrafens
avfattaing följer att den inte är tUlämplig när dom i målet har meddelats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som har framhålUts i den
allmänna motiveringen är syftet med underrättelseplikten att bereda
undersökningsledaren möjUghet att omedelbart ta upp frågan om reseförbud eller
annat tvångsmedel för sökanden, om detta skulle anses påkallat. Meddelas beslut
om reseförbud eUer anhållande, uppkommer därigenom passhinder erdigt 8 § 3.
Passmyndigheten har emellertid inte någon diskretlonär prövningsrätt vid sidan
härav i de faU som nu avses. Det förtjänar påpekas att enUgt de av RA och rikspolisstyrelsen
gemensamt utarbetade anvlsningama angående vissa frågor rörande ledning av
fömndersökningen i brottmål (RÄ:s cirkulär A 23) åklagare alltid skall inträda
som fömndersökningsledare när fråga uppslår om användning av tvångsmedel och
det ankommer på undersökningsledaren att besluta härom enligt RB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
paragraf reglerar passmyndighetens handlande i situationer där det vid den
maskinella passhinderkontroUen framkonmier att faU som avses i 17 eller 18 §
föreligger, dvs. att passtUlslånd fordras för sökanden. Passmyndigheten skaU
då så snart det kan ske göra anmälan tiU den som skall pröva frågan om
tUlstånd, dvs. skyddskonsulent, styresman för anstalt eller överläkare (jfr 19
§ andra stycket resp. 20 § andra stycket). Pass får inte utfärdas med mera
vidsträckt giltighet än vad som följer av tUlståndet (jfr 21 §). Vägras
passtillstånd genom beslut som vinner laga kraft, skaU ansökan avslås. Vad som
har sagts nu gäUer dock inte fall där ansökan skall avslås redan enUgt 8 §.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anmälan från passmyndighet
utom riket i här avsedda fall kan ske genom utrikesdepartementets förmedling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första stycket kan passmyndigheten utan hinder ay 8 § på sö-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kandens
begäran utfärda pass med förkortad gUtighetstid eller begränsat
giltighetsområde, om särskilda skäl föreligger. Bestämmelsen tar sålunda sikte
på situationer då passmyndigheten på grund av förhåUande som avses i 8 §
visserUgen inte anser att sökanden kan få pass med maximal giltighetstid för
resa till alla länder men däremot inte finner hinder möta mot att pass utfärdas
exempelvis för visst bestämt resmål som uppges av sökanden. Att föreskrift om
beränsning i gUtigheten för pass kan meddelas i samband med passtiUstånd
framgår av 21 §. EnUgt 10 § får i sådant faU pass inte utfärdas med mera
vidsträckt gUtighet än som följer av tiUståndet. I andra stycket anges
slutiigen att passmyndigheten liksom f. n. alltid skall utfärda pass för
direkt resa tiU Sverige för sökande som uppehåller sig utomlands, om denne
begär det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Återkallelse
av pass</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket behandlar grander för återkaUelse av pass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
1. 1 punkten, som motsvarar 14 § första stycket a PK och 10 § första stycket b
UPK, föreskrivs att pass skall återkaUas, om passinnehavaren föriorar sitt
svenska medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
2. Punkten innebär — i analogi med vad som har föreslagits vid 8 § 2 — att pass
för barn under aderton år skall återkaUas, om barnels vårdnadshavare begär det
och synnerUga skäl ej föreligger mot återkallelse. Till skillnad från vad som
f. n. föreskrivs i 14 § andra stycket PK och 10 § andra stycket UPK anges
vidare att, om bamet vistas här i landet och står under vårdnad av bägge
föräldrama, det är tUlräckligt att en av dem begär återkaUelse. Förslaget skall
i denna del ses mot bakgmnd av önskemålet att förhindra att en av föräldrarna
egenmäktigt bortför bam till utlandet t. ex. i fall då föräldramas gemensamma
vårdnad har bibehållits efter skilsmässa och en av dem är utländsk medborgare.
Med hänsyn till att en av vårdnadshavarna såväl enligt gäUande rätt som enligt
förslaget kan förhindra utfärdande av nytt pass genom atl vägra att underskriva
passansökningen, har det ansetts följdriktigt att den ene av dem också skaU
kunna få tiU stånd passåterkaUelse. Detta har dock ansetts böra gäUa endast bam
som vistas i Sverige. UppehåUer sig barnet utomlands fordras sålunda aUtjämt
att båda föräldrama begär återkallelse, såvida inte annat föranleds av 6 kap.
5 § föräldrabalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt.
3. EnUgt punkten kan pass återkaUas för den som är efterlyst och skall
omedelbart omhändertagas vid anträffandet, om han uppehåller sig utomlands.
Pimkten öppnar således möjlighet att ingripa med passåterkaUelse mot den som är
t. ex. häktad i sin frånvaro eller har rymt från kriminalvårdsanstalt och
vistas i främmande stat. Eftersom passåterkaUelse i sådant fall endast sällan
fyUer någon egentlig funktion, har dock föreskrivits att särskilda skäl för
åtgärden skaU föreUgga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn tiU den möjUghet tUl passåterkaUelse som sålunda står till buds för här
avsedda fall har i departementsförslaget inte tagits in någon motsvarighet tiU
en regel i promemorieförslaget om att pass skulle kunna återkaUas när
innehavaren lämnat landet i strid mot föreskrift enligt svensk lag öfr 10 §
första stycket UPK).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
4. I punkten, som ersätter 14 § första stycket d PK, föreskrivs att pass skall
återkaUas, om passinnehavaren genom lagakraftvunnen dom har dömts till
frihetsberövande påföljd, som inte har börjat verkställas, och det firms
sannolika skäl att anta att han ämnar undandraga sig verksläUigheten. Avsikten
har inte varit att passmyndigheten självmant skaU bevaka om denna
återkaUelsegmnd inträder beträffande pass-innehavare. I praktiken förutsätter
sålunda bestämmelsen regelmässigt att åklagarmyndighet eUer
kriminalvårdsstyrelsen gör anmälan hos passmyndigheten om flyktfaran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
5. FramstäUning om passåterkaUelse får enUgt 22 § i vissa faU beslutas av
övervakningsnämnd, överläkare, utskrivningsnämnd eller beslutsnämnd för psykiskt
utvecklingsstörda. Om sådan framstäUning har gjorts, skall passmyndigheten
enligt denna punkt återkaUa passet utan självständig prövning av de
återkallelsegrundande omständigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
6. Punkten ger passmyndighet befogenhet att återkaUa pass som har utfärdats
trots att passhinder enUgt 8 § förelåg vid tiden för utfärdandet. En
föratsättning är att hindret består när återkaUelsefrågan tas upp tUl prövning.
Punkten kan tiUämpas t. ex. i fall när det efter passets utfärdande visar sig
att sökanden inte var svensk medborgare eller att han lämnade oriktig uppgift
om att tidigare pass förkommit (jfr 14 § första stycket a och c PK). Punkten
blir inte tiUämplig om pass skuUe ha utfärdats utan att frågan om passtiUstånd
prövats trots att detta hade bort ske. Får passmyndighet kännedom om att sådant
faU föreligger, skall i StäUet enUgt 24 § anmälan göras tiU den nämnd eUer den
läkare som har att pröva frågan om passet skaU återkaUas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
7. Punkten ger möjlighet att återkaUa pass när det koinmer till passmyndighets
kännedom att annan än den för vUken passet är utsfäUt förfogar över passet. I
första hand tar bestämmelsen sikte på faU där passinnehavaren själv har
utlämnat passet till missbrak som aUtjämt pågår. Av skäl som har angetts i den
aUmänna motiveringen har det inte ansetts nödvändigt att öppna möjUghet för
återkaUelse även i den situationen att missbraket upptäcks i efterhand och
passet sålunda åter är i den rätte innehavarens besittning. I sådant faU
föreligger emeUertid regelmässigt brott mot 15 kap. 12 § BrB. SkuUe passet ha
förkommit eUei stulits från innehavaren, skaU passnumret givetvis på dennes
anmälan liksom nu spärras i passregistret, vare sig det utreds att annan
förfogar över det eller inte. En sådan åtgärd sker Uksom makulering av pass på
innehavarens begäran eUer med dennes medgivande och utgör inte återkallelse i
passlagens mening.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket innebär — i analogi med 11 § — att i den mån förhållande som avses i
första stycket inte utgör hinder mot innehav av pass med begränsad giltighet,
passmyndigheten får förkorta passets gUtighetstid eller begränsa dess
gUtighetsområde i stället för att återkaUa passet. En förutsättning är att
passiimehavaren begär det och att särskilda skäl föreligger för sådan åtgärd.
Det förtjänar påpekas att svensk medborgare som uppehåller sig utomlands alltid
har rätt att erhåUa pass för direkt resa tUl Sverige (jfr 11 § andra stycket).
I situationer där passmyndighet utom riket skall återkalla pass kan denna
rättighet tiUgodoses antingen genom att det tidigare passets giltighet
begränsas tiU att avse en sådan direkt resa eUer också genom att nytt pass —
lämpUgen då provisoriskt — med denna begränsning utfärdas. Om begäran om
beränsning av giltighetstid eller giltighetsområde för pass framställs enligt
23 § skall sådan åtgärd vidtas av passmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tredje stycket föreskrivs att särskilt pass får återkaUas när de skäl som har
föranlett passets utfärdande inte längre föreligger. Detta motsvarar vad som
gäller f. n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen,
som behandlar provisorisk återkallelse, har motsvarighet i 14 § tredje stycket
PK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket föreskrivs att återkaUelse av pass, om det med hänsyn till
omständigheterna är lämpligt, kan begränsas att gäUa t. v. eUer viss tid, högst
sex månader. Skäl för en sådan begränsning av återkaUelse-beslutet kan
föreligga i oUka situationer, t. ex. om vid återkaUelse enligt 12 § första
stycket 2 passinnehavaren inom kort kommer att uppnå 18 års ålder. När
återkaUelsen grundas på framställning enUgt 22 § — dvs. framställning från
övervakningsnämnd eUer nämnd eUer läkare inom den psykiatriska vården — skall
enligt stycket återkaUelsen vara provisorisk om det har begärts i
framstäUningen. Passmyndigheten skall aUtså inte i det faUet gå in i någon
prövning av lämpUgheten av att återkallelsen bUr provisorisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket skaU återkallelse tUIs vidare hävas så snart hindret mot innehav
av pass har upphört. I huvudsakUg överensstämmelse med nuvarande ordning
föreskrivs att passet skaU återkaUas slutUgt, om hindret fortfarande består
när sex månader har förflutit från återkallelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
tiden för provisorisk återkaUelse har gått tUl ända skall enUgt tredje stycket
innehavaren beredas tiUfäUe att återfå passet, om det inte har återkallats
dessförinnan. TiU skiUnad från vad som gäUer enligt nuvarande ordning
föratsätts ingen särskild ansökan från passinnehavaren om att återfå passet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4
Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 156</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen, som saknar motsvarighet i PK och UPK, regleras vilken passmyndighet
som har befogenhet att besluta om återkaUelse av pass eller om begränsning av
gUtighet för pass. Med viss avvikelse från promemorieförslaget (11 §) innebär
departementsförslaget att återkallelse eller begränsning av gUtighet för pass
får beslutas av passmyndigheten på den ort där passinnehavaren uppehåUer sig
vid ärendets upptagande eller den passmyndighet som har utfärdat passet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SlutUgen anges i
paragrafen att det aUtid ankommer på chefen för utrikesdepartementet att
besluta om återkaUelse av pass som har utfärdats av honom. Det har däremot inte
ansetts nödvändigt att behålla den nuvarande befogenheten för utrikesministern
att återkalla även pass som har utfärdats av annan svensk myndighet (jfr lO §
fjärde stycket UPK).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Omhändertagande
av pass m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen,
som behandlar omhändertagande av pass, motsvarar 12 § promemorieförslaget, dock
med vissa avvikelser och förtydliganden som har föranletts bl. a. av erinringar
vid remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket anges att pass i vissa situationer får omhändertas av
passmyndighet eUer polisman. Att enUgt departementsförslaget även polisman har
tiUagts befogenhet att omhänderta pass skaU ses mot bakgrund av att det i de
fall det här gäUer ofta är nödvändigt att skyndsam åtgärd vidtas och att därför
besked från den som är behörig att fatta beslut på passmyndighetens vägnar
inte aUtid kan avvaktas. Omhändertas pass av poUsman, bör det åligga denne att
så skyndsamt som möjligt göra anmälan tUl passmyndigheten för prövning av frågan
om omhändertagandet skaU bestå. Bestämmelse härom kan meddelas som verkställighetsföreskrift.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Omhändertagande får enligt
stycket tiU en början ske när passet har återkaUats eUer när dess gUtighet skaU
begränsas (punkt 1 och 2). Stycket innebär vidare (punkt 3) att pass kan
omhändertas när fråga om att återkalla passet enUgt 12 § första stycket 2 eUer
4 har uppkommit och fara föreUgger att passinnehavarén reser ut ur landet innan
beslut om återkallelse hinner meddelas. Dét gäUer här sålunda faU där vårdnadshavare
har begärt återkaUelise av pass för underårig eUer passinnehavaren misstänkts
ämna undandra sig verkstälUghet av frihetsberövande påföljd enligt
lagakraftvunnen dom. I sådana situationer kan f. n. omhändertagande av pass
ske med stöd av 14 § fjärde stycket PK. SlutUgen innebär stycket (punkt 4) att
pass kan omhändertas här framställning om återkallelse eller begränsning av
passets gUtighet har beslutats av övervakningsnämnd eller annan myndighet som
avses i 22 § och fara föreligger för att passinnehavaren lämnar landet innan
beslutet vinner laga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kraft.
Syftet med bestämmelsen är i första hand att motverka överklaganden i
förhalningssyfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
återkallat pass har omhändertagits, skaU det normalt inte återstäUas tiU den
tidigare innehavaren. Undantag gäller vid provisorisk återkallelse (13 §). För
övriga faU av omhändertagande ges i andra stycket av förevarande paragraf
regler om när passet skaU återställas till innehavaren. EnUgt stycket skaU pass
som har omhändertagits för begränsning av gUtigheten (första stycket 2)
återställas så snart det har försetts med anteckning om begränsningen. Har
passet omhändertagits enhgt första stycket 3, skaU passinnehavaren beredas
tUlfäUe återfå passet inom en vecka efter omhändertagandet, om det inte har
återkallats dessförinnan. Bestämmelsen har utformats med beaktande av att den
nuvarande omhändertagandetiden för dessa faU — 48 timmar enUgt 14 § fjärde
stycket PK — av flera remissinstanser har ansetts vara aUtför kött för att det
skall vara möjligt att företa en verklig prövning av återkallel sefrågan.
Slutiigen föreskrivs att pass som har omhändertagits enUgt första stycket 4
skaU förvaras av passmyndigheten till dess att frågan om återkaUelse har
avgjorts slutUgt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
skaU framhåUas att en tiUämpning av paragrafens föreskrifter om
omhändertagande regelmässigt föratsätter antingen att passinnehavarén själv på
anmodan tUlhandahåUer passet eUer också att det annars är tiUgängligt för
poUsman eUer passmyndighet, t. ex. vid gränskontroU eller när passinnehavaren
har berövats friheten. Paragrafen grandar inte någon befogenhet för poUsen att
företa husrannsakan, kroppsvisitation eUer motsvarande åtgärd i syfte att
komma i besittning av passet. •</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandUngen har Sveriges advokatsamfund efterlyst regler om i vUka faU
pass får omhändertas för personer som t. ex. vistas på institutioner av oUka
slag eUer undergår kriminalvård i frihet. Jag viU för egen del anmärka att om
någon skuUe medföra pass vid intagning i exempelvis kriminalvårdsanstalt, det
närmast är att betrakta som en ord-hingsfråga i vad mån han får inneha passet
under vistelsen på anstalten. För kriminalvårdsanstaltemas del skaU frågan
bedömas med tiUämpning av 24 § lagen (1974: 203) om kriminalvård i anstalt, där
det föreskrivs bl. a. att intagen, i den utsträckning det kan ske utan
olägenhet, får inneha personUga tUUiörigheter. EnUgt vad jag har inhämtat
tUlämpas denna regel i allmänhet så att passet tas om hand och förvaras för den
intagneä räkning i anstaltens förråd. Häremot synes någon invändning inte kunna
riktas. På motsvarande sätt är frågan huruvida den som är tvångsvis intagen i
annan institution får inneha pass att bedöma enUgt de regler som gäUer för
institutionen i fråga. Jag anser därför inte att det finns skäl att i passlagen
ta in regler med sikte på sådana faU. I övrigt viU jag påpeka att det enUgt min
mening inte är möjUgt för övervakningsnämnd att med stöd av BrB:s regler
meddela en föreskrift av innebörd att den som t, ex. är vUlkorligt frigiven
skaU lämna från sig sitt pass (jfr 26 kap. 15 § BrB).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
kan, som jag har framhåUit i den allmänna motiveringen, reseförbud enUgt RB
förenas med det viUkoret att den misstänkte skall lämna från sig sitt pass
(jfr 25 kap. 2 § RB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
viU avslutningsvis framhåUa att om återkallat pass eller pass som av annat skäl
skaU omhändertagas av passmyndighet finns hos annan myndighet — t. ex.
styresman för kriminalvårdsanstalt — det givetvis får anses åUgga sistnämnda
myndighet att på anmodan överlämna det till passmyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>16
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
pass har återkallats eUer annan omständighet som avses i 15 § första stycket
föreligger, bör passinnehavaren givetvis vara skyldig att på anmodan överlämna
passet tUl passmyndighet, om det inte omedelbart kan omhändertas av
myndigheten. Denna skyldighet är f. n. straffsanktionerad i 15 § PK resp. 13 §
UPK, Motsvarande straffsanktion har också föreslagits i promemorian (13 §).
Som anförts i den allmänna motiveringen har emellertid en möjUghet för passmyndighet
att utfärda vitesföreläggande i sådant fall ansetts erbjuda en mera effektiv
sanktion än en straffbestänmielse. I enUghet härmed innebär denna paragraf att
passmyndighet får förelägga vite, om passinnehavaren i faU som avses i 15 §
första stycket underlåter att på anmodan överlämna passet tiU myndigbeten. Det
har ansetts böra ankomma på aUmän domstol att pröva frågan om utdömande om
sådant vite. Någon föreskrift som ger passmyndighet befogenhet att döma ut
vite har sålunda inte tagits in i förslaget. Talan härom skall föras av
åklagare enligt de allmänna bestämmelserna i 18 § lagen (1946: 804) om
införande av nya rättegångsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>passtillstånd
m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EnUgt
punkt 1 krävs passtUlslånd för den som undergår kriminalvård i anstalt utom när
påföljden är fängelse på så kort tid att viUkorlig frigivning inte kan komma i
fråga. Av punktens avfattning framgår att den är tiUämplig även i det faUet att
påföljden är fängelse på Uvstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
punkt 2 föreskrivs att passtiUstånd också fordras för den som står under
övervakning efter dom på skyddstUlsyn eUer villkorlig frigivning från fängelse
eUer som undergår vård utom anstalt efter dom på ungdomsfängelse eller
intemering. Vid vård utom anstalt i sistnämnda båda fall står den dömde alltid
under övervaknuig (jfr 29 kap. 12 § och 30 kap. 15 § BrB),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
denna paragraf uppställs i vissa fall krav på passtiUstånd för den som är
intagen på sjukhus enligt LSPV eller inskriven i specialsjuk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>53</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hus
med stöd av 35 § omsorgslagen eller utskriven på försök från sådant sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kravet på passtillstånd är
undantagslöst endast i det faUet att sådana förhållanden föreligger som avses i
17 § andra stycket LSPV eUer 42 § tredje stycket omsorgslagen. Det gäller här
patient som har beretts vård på gmnd av domstols förordnande eUer som under
inflytande av psykisk sjukdom eller utvecklLagsstörning har begått brott mot
annans personliga säkerhet för vUket åtal inte har väckts. Bestämmelsema tar
sikte även på patient som har varit intagen i kriminalvårdsanstalt för
undergående av påföljd för brott och under tiden för anstaltsvården eller i
samband med att denna upphört har intagits enUgt LSPV eller inskrivits enligt
35 § omsorgslagen och inte skaU föras åter tUl anstalten. Dessa patienter registreras
redan enligt gällande föreskrifter i centralt polisregister hos
rikspolisstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I övriga faU gäller kravet
på passtiUstånd bara om antmgen överläkaren har gjort anmälan om att pass inte
får utfärdas utan sådant tiUstånd eller också pass för patienten tidigare har
återkaUats på framställning av överläkare, ulskrivningsnämnd eller beslutsnämnd
för psykiskt utvecklingsstörda. Avsikten är att även anmälan resp.
återkallelse som nu avses skall registreras centralt hos rikspolisstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket behandlar föratsältningarna för att passtillstånd skall få vägras i de
fall som avses i 17 §, dvs. kriminalvårdsfallen. EnUgt stycket får tillstånd
vägras, om det skäUgen kan antas att den dömde skuUe ägna sig åt brottslig
verksamhet i samband med utiandsresa, att han genom alt resa utomlands skulle
söka undandra sig fortsatt verkstälUghet av påföljden eller att en resa
utomlands annars skulle motverka hans anpassning i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
allmänna utgångspunkten för prövningen är i enlighet härmed atl det för vägran
av tUlstånd föratsätts ett visst mått av sannoUkhet för alt passhindrande
omständighet föreligger. Det kan sålunda inte generellt ställas upp något
positivt krav på visad skötsamhet för att den som undergår kriminalvård skall
få bifaU tiU en passansökan. Ä andra sidan bör det framhållas att
föratsältningarna för prövningen kan variera beroende på omständlghetema i det
enskUda fallet, bl. a. vad slags brott den dömde har begått och vad som i
övrigt är känt om hans aktuella situation. Som har anförts vid
remissbehandlingen kan en särskUt noggrann prövning ofta vara motiverad i fall
där sökanden har dömts för allvarlig vålds- eller narkotikabrottsUghet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är emellertid uppenbart att prövningen av risken alt den dömde skuUe ägna sig
åt brottslig verksamhet i samband med utlandsresa kan vara vansklig. I
praktiken torde pass endast undantagsvis kunna vägras på denna gmnd i annat faU
än när det är brottslighet med anknytaing</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
narkotika som kan befaras. Det är också i första hand med tanke på sådan
brottslighet som bestämmelsen har utformats i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
angår prövnmgen av risken att den dömde skuUe imdandra sig fortsatt
verkställighet av påföljden, bör framhåUas att bestämmelsen avser både
verksläUighet i kriminalvårdsanstalt och verksläUighet i form av övervakning.
Det bör dock understrykas att prövningen självfallet måste bli avsevärt mera
restriktiv, om den dömde söker pass medan han aUtjämt imdergår påföljd i
kriminalvårdsanstalt än om ansökan sker under övervakningstiden. Redan det
förhåUandet att ansökan görs under an-stalsliden kan nämligen ibland vara ägnat
att inge en misstanke om att passet avses bli använt för obehörigt ändamål. Vid
mera långvariga frihetsstraff synes det ofta vara motiverat att ställa upp ett
krav på att speciella omständigheter skall föreligga för bifaU till ansökan om
passtillstånd som görs vid annan tidpunkt än omedelbart före villkorlig frigivning
eller övergång tiU vård utom anstalt. Sådana omständigheter kan vara att
sökande behöver pass för att få viss arbetsanstäUning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Passtillstånd
kan slutUgen som nämnts vägras, när det skäUgen kan antas att en resa utomlands
skuUe motverka den dömdes anpassning i samhället. Som konstaterats i den
allmänna motiveringen syftar frivårdsarbetet ytterst till att anpassa den
dömde i samhäUet. I de nu aktuella passtillståndsärendena är det därför
naturligt att ta i beaktande de aUmänna skötsamhetskrav som en vUlkorligt
frigiven är underkastad enligt 26 kap. 14 § BrB och de särskilda föreskrifter som
kan åläggas enligt 15 § samma kapitel. Motsvarande regler gäller för den som
undergår skyddstUlsyn eller är överförd till vård utom anstalt efter dom på ungdomsfängelse
eller internering (28 kap. 6 §, 29 kap. 7 § resp. 30 kap. 10 § BrB). Den
allmänna förpliktelsen för den som undergår kriminalvård i frihet att iaktta
skötsamhet och efter förmåga söka försörja sig ger utrymme för att avslå
passtUlslånd, när det av särskUda skäl kan befaras alt den dömde skulle
hemfaUa åt allvarUg misskölsamhet i samband med en utlandsresa. Även vid denna
prövning kan det antas att intresset av att motverka narkotikamissbrak i
praktiken blir det domme-rande skälet för passvägran. Har särskild föreskrift
meddelats om exempelvis vistelseort, bostad, utbUdning eUer läkarvård, bör
givetvis detta också beaktas vid prövningen. Men även om någon formell
föreskrift inte har meddelats i sådant hänseende, kan den uppläggning och planering
av frivårdsarbetet som har gjorts i det särskUda fallet stundom motivera att
den dömde inte anses böra erhåUa pass under övervakningstiden. I enlighet med
vad jag har uttalat i den allmänna motiveringen bör däremot passvägran aldrig
få tillgripas för att driva in skadestånd som ålagts den dömde genom domen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prövningen
av fråga om passtUlslånd i de nu avsedda fallen ankommer enligt andra stycket
i första hand på styresman för kriminalvårdsanstalt, om sökanden är intagen i
anstalt, och i annat fall på den skydds-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>konsulent
som har överinseende över övervakningen. Uppgiften får uite av styresmannen
eUer skyddskonsulenten delegeras tUl annan tjänsteman (jfr 27 och 37 §§
frivårdsförordningen, 1977: 329). Styresmannen eUer skyddskonsiUenten bar aUtid
möjUghet att i tveksamt faU hänskjuta prövningen tiU övervakningsnämnden, och
sådant hänskjutande är obligatoriskt, om tjänstemannen finner att passtiUstånd
inte bör meddelas. SjälvfaUet är det en fördel om riktlinjer för bedömningen av
frågan i vilka faU hänskjutande bör äga ram utformas av övervakningsnämnden och
tjänstemännen i samråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket behandlas förutsättningen för att vägra passtUlslånd för patient
som är intagen på sjukhus enligt LSPV, inskriven i specialsjukhus enUgt 35 §
omsorgslagen eller utskriven på försök från sjukhus som har angetts nu. EnUgt stycket
får passtiUstånd vägras, om det med hänsyn tUl ändamålet med vården är olämpUgt
att patienten innehar pass. I aUmänhet blir det sålunda fråga om överväganden
av samma slag som när det gäUer att bedöma frågan om särskUda föreskrifter bör
meddelas patienten vid utskrivning på försök. Vidare kan självfaUet beaktas
risken för att patienten, om han får pass, avviker från sjukhuset eller underiåter
alt återvända dit, sedan tiden för tiUstånd att vistas på egen hand utom
sjukhusområdet har gått ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
speciell fråga som har tagils upp av ett par remissinstanser är i vad mån
särskilda principer bör tUlämpas för patienter som har begått brott.
Socialstyrelsen har ansett att det visserligen, bl. a. av kriminalpolitiska
skäl, kan vara motiverat att passfrågan i de fall vården föranleds av att
patienten har begått brott bedöms aimorlunda än i övriga situationer. Samtidigt
har styrelsen underslmkit att skillnader bör föreligga endast i den mån de är
sakligt berättigade. Utskrivningsnämnden för Malmöhus län har ansett det
angeläget att utskrivningsnämnd på samma sätt som övervakningsnämnd skaU kunna
vägra passtillstånd, när det finns skäl till antagande att patienten skuUe ägna
sig åt brottslig verksamhet i samband med en utlandsresa. EnUgt nämndens
uppfattning föreligger samma skäl att vägra pass för den som kan antas ägna sig
åt brottslig verksamhet vare sig domstolen har överlämnat honom tUl
kriminalvård eller tUl vård enUgt LSPV eUer omsorgslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vUl jag först erinra om att det enligt departementsförslaget inte i
och för sig föreUgger några skUlnader mellan fömtsättningama för att vägra
passtiUstånd när det gäUer å ena sidan situationer där vården föranleds av att
patienten har begått brott och å andra sidan övriga vårdfaU. Förslaget innebär
i denna del däremot att en särskild prövning alltid förutsätts för den
förstnämnda kategorin, medan en sådan prövning för den senare kategorin bUr
beroende av att överläkaren har gjort anmälan därom. I överensstämmelse med vad
som uttalades under för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>arbetena
till LSPV (jfr prop. 1966: 53 s. 197) vUI jag också framhåUa att paralleUiteten
med kriminalvården i dessa fall inte bör överbetonas. Jag ser emellertid för
egen del det som ganska naturUgt att risken att patienten skulle göra sig skyldig
tUl brott i samband med en utiandsresa vägs in i bedömningen av passfrågan.
Detta låter sig göra även med den utformning av första stycket som jag här har
förordat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
och tredje styckena irmebär att i huvudsak samma beslutsordning som när det gäller
t. ex. utskrivning enligt LSPV och omsorgslagen skaU tiUämpas vid avgörande av
fråga om passtillstånd. Prövningen ankommer på överläkaren med rätt för denne
att hänskjuta frågan tlU utskrivningsnämnden eller beslutsnämnden för psykiskt
utvecklingsstörda. I fall där det ankommer på sådan nämnd att besluta om
utskrivning skaU enligt förslaget dock aUtid även passfrågan avgöras av
nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
tar sikte på fall då den myndighet som prövar frågan om passtiUstånd anser alt
sökanden inle bör inneha vanligt pass men däremot inte finner hinder möta mot
alt han får ett pass med begränsad gUtighet, t. ex. för visst bestämt resmål
som han har uppgett i ärendet. Enligt paragrafen finns då möjUghet att meddela
passtUlslånd men föreskriva att pass får utfärdas bara med begränsad
gUtighetstid eUer begränsat gUtighetsområde. Paragrafen ger dock inte
styresman eller skyddskonsulent befogenhet att föreskriva en sådan begränsning
när denna skulle innebära alt sökanden inle får bifall till sin ansökan. Om
däremot ansökningen avser endast pass med begränsad giltighet, föreligger från
denna synpunkt inle hinder mot att styresman eller skyddskonsu-lenl meddelar
passtUlslånd. Tillståndet gäller då för ett pass med den begränsning som har
angetts i ansökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen,
som motsvarar 19 § promemorieförslaget, behandlar förutsättningarna för
passåterkaUelse för den som undergår kriminalvård eller vård enligt LSPV eller
35 § omsorgslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första stycket får övervakningsnämnd göra framstäUning om passåterkaUelse när
passinnehavare undergår kriminalvård som avses i 17 §. Det gäUer alltså här faU
där passinnehavaren antingen är intagen för kriminalvård i anstalt — bortsett
från kortare fängelsestraff — eUer också står under övervakning efler att ha
dömts till skyddstUlsyn eller villkorligt frigivils från fängelse eller är
överförd tiU vård utom anstalt efter dom på ungdomsfängelse eller Internering.
FramstäUning om passåterkaUelse får beslutas på samma grunder som enligt 19 §
första stycket får åberopas för vägran av passtUlslånd, dvs. om det skäUgen
kan antas att den dömde skulle ägna sig åt brottsUg verksamhet i samband med
utlandsresa, att han genom alt resa utomlands skulle söka</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>undandra
sig fortsatt verkställighet av den ådömda påföljden eUer att en sådan resa
annars skulle motverka hans anpassning i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt promemorieförslaget
skulle övervakningsnämnd få ta upp fråga som nu avses endast på framställning
av styresman för anstalt eUer skyddskonsulent. Av skäl som har angetts i den
allmänna motiveringen har någon sådan begränsning i vad avser nämndens möjUghet
att ta upp frågan inte tagits in i departementsförslaget. Klart är emeUertid
ändå att det i första hand bör ankomma på styresman för anstalt resp. skyddskonsulent
alt bevaka hithörande frågor och i förekommande fall göra anmälan till nämnden.
Det bör anmärkas att uppgift huruvida viss person innehar gUtigt pass utan
omgång kan erhållas från vilken lokal polismyndighet som helst.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Andra stycket innehåller bestämmelser
som på motsvarande sätt ger överläkare, utskrivningsnämnd resp. beslutsnämnd
för psykiskt utvecklingsstörda befogenhet att göra framställning om
passåterkaUelse när passinnehavaren är intagen på sjukhus enligt LSPV eUer
inskriven på specialsjukhus enligt 35 § omsorgslagen eller utskriven på försök
från sådant sjukhus. Även i dessa situationer gäUer samma föratsättningar för
att göra en sådan framstäUning som för alt vägra passtillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Framställning
om passåterkaUelse i de här avsedda faUen är bindande för passmyndigheten. Ett
beslut om framställning kan emellertid överklagas. I de
verkstäUighetsföreskrifter som skaU utfärdas bör lämpligen anges att
framstäUningen skall expedieras först när beslutet har vunnit laga kraft men
att passmyndigheten dock skall underrättas om beslutet redan dessförmnan, om
fara föreligger att passinnehavaren lämnar riket (jfr 15 § 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
par remissinstanser har särskilt framhållit att det är angelägel att
tillämpningen av reglerna om passtillstånd och passåterkaUelse korresponderar,
så att passåterkaUelse i princip aUtid sker för den som under motsvarande
föratsättningar i övrigt inte skulle ha fått passtUlslånd vid ansökan om nytt
pass. Enligt min mening skulle emellertid detta vara alt gå aUtför långt. Som
framgått uppstäUs visserligen enligt departemenlsförslaget samma
förutsättningar för att vägra passtillstånd som för alt i de nu avsedda faUen
göra framställning om passåterkaUelse. Samtidigt måste emellertid beaktas den
praktiska skillnaden mellan de olika situationer som det här gäUer. När någon
som t. ex. undergår krimmal-vård ansöker om nytt pass, utgör redan själva
passansökningen ett på-tagUgt tecken på att den dömde har aktueUa planer på att
lämna landet. Man måste därför säkerUgen räkna med att dessa situationer kommer
att ägnas större uppmärksamhet i praktiken än när det i stäUet gäller att pröva
om den som irmehar pass skall få passet återkaUat under påföljdstiden.
Anledning finns ju över huvud taget inle att ingripa med passåterkaUelse, om
mgenting tyder på att den dömde har för avsikt att utnyttja passet under den
den aktueUa tiden. Motsvarande synpunkter är givetvis</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tiUämpUga
vad avser passprövningen för personer som undergår vård enligt LSPV eUer
omsorgslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första meningen av denna paragraf får framställning om passåterkaUelse
begränsas till att avse provisorisk återkaUelse på sex månader eUer den
kortare tid som anges i framställningen (jfr 13 §). Denna möjlighet kan
utnyttjas t. ex. i det fallet att endast kort tid återstår av tiden för
verksläUighet av brottspåföljd men övervakningsnämnden ändå finner det
nödvändigt att begränsa rätten tiU utlandsresa för den dömde. Vidare kan det,
som socialstyrelsen har anfört, ofta vara lämpUgt att tiUgripa provisorisk återkallelse
i faU där pass anses böra återkaUas för den som undergår psykiatrisk vård. Jag
bar inte ansett tiUräckUga skäl föreligga att i enlighet med ett förslag från
bovrätten över Skåne och Blekinge öppna möjlighet för upprepade beslut om
provisorisk återkallelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
analogi med den möjlighet som enUgt 21 § föreligger att meddela tillstånd för
pass med begränsad gUtighet gäller enligt andra meningen att nämnd eller läkare
kan föreskriva att passets gUtighetstid skaU förkortas eller att dess
giltighetsområde skall begränsas i stäUet för att meddela föreskrift om
återkaUelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
tar sikte på det faUet att pass av misstag har utfärdats utan alt frågan om
passtillstånd prövats trots att detta hade bort ske (jfr 14 § första stycket f
PK). Om passmyndigheten får kännedom härom, åligger det myndigheten att göra
anmälan till den nämnd eller den läkare som enligt 22 § prövar fråga om
passåterkaUelse. En föratsättning är dock självfallet att framstäUning om
passåterkaUelse enligt sistnämnda paragraf fortfarande kan göras och att
alltså inte verkstälUgheten av påföljden eller övervakningen har upphört eller
slutlig utskrivning från sjukhus eller specialsjukhus har ägt rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Talan
mot beslut i passärende m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>25 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket slås fast att talan inte får föras mot passmyndighets beslut om
föreläggande av vite enUgt 16 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
överensstämmelse med vad som har förordats i den aUmänna motiveringen innebär
andra stycket att talan mot annat beslut av passmyndighet inom riket föres
genom besvär hos länsstyrelsen. Med hänsyn främst tUl att enligt
departementsförslaget pass kan omhändertas för längre tid än vad som
föratsättes i promemorian har jag inte funnit skäl alt i enlighet med
promemorieförslaget (22 §) ta in något förbud mot att överklaga beslut om
omhändertagande av pass.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket gäUer talan mot beslut som har meddelats av länsstyrelse som
besvärsinstans eUer (bortsett från vitesföreläggande) passmyndighet utom riket
som första instans. Talan mot sådant beslut får enUgt stycket med visst
undantag föras hos regeringen. Undantaget avser fall då beslut av länsstyrelse
som besvärsinslans grandas på att passtiUstånd har vägrats eUer på att
framställning erdigt 22 eUer 23 § har gjorts hos passmyndigheten. I dessa fall
har nämUgen det materieUa beslutet inte fattats av passmyndighet utan av
övervakningsnämnd eUer läkare eller nämnd inom den psykiatriska vården. Mot
beslut av sådan nämnd eller läkare får enligt 26 § talan föras särskUt. Med
hänsyn härtiU har det ansetts tillräckligt att talan mot polismyndighetens
beslut i de fall som nu avses kan föras hos länsstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>26
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 23 § promemorieförslaget. Enligt promemorians förslag skulle besvär
över övervakningsnänmds beslut i passfråga få anföras hos den centrala nämnd
för kriminalvård som i betänkandet SOU 1975: 16 har föreslagits imättad för
omprövning av övervakningsnämnds beslut i kriminalvårdsfrågor. Som jag har
nämnt i den allmänna motiveringen finns emellertid inte nu förutsättningar för
att med säkerhet bedöma huruvida en sådan centralnämnd koinmer att vara
imättad när passlagen träder i kraft, överprövningen av övervakningsnämndemas
beslut i passfrågor bör därför som jag förut har anfört åtmmstone t. v. ankomma
på de nuvarande tre centrala nämndema inom kriminalvården —
kriminalvårdsnämnden, ungdomsfängelsenämnden och intemerings-nämnden — resp. på
hovrätt beträffande den som undergår skyddstillsyn (jfr 37 kap. 7—9 §§ BrB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad som har anförts nu innebär första stycket av förevarande
paragraf att talan mot beslut av övervakningsnämnd enligt passlagen förs genom
besvär hos den centrala nämnd inom kriminalvården hos vilken Idaganden skulle
ha kunnat påkaUa prövning av beslut som avses i 37 kap. 7 eller 9 § BrB eller
den hovrätt hos vUken han skulle ha kunnat besvära sig över beslut som avses i
37 kap. 8 § sanuna balk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket iimehåUer besvärsregler för faU där pass har vägrats eller
framstälhiing om passåterkaUelse har beslutats beträffande någon som undergår
vård erdigt LSPV eller omsorgslagen. I överensstämmelse med vad som har anförts
i den allmänna motiveringen innebär reglema att talan mot överläkares beslut
enligt passlagen förs genom besvär hos utskrivningsnämnd eller beslutsnämnd för
psykiskt utvecklingsstörda. Mot sådan nämnds beslut får talan inte föras i faU
där nämnden har prövat besvär över överläkares beslut. Om emeUertid nämnden har
prövat passfrågan i första instans, får talan mot beslutet föras genom besvär
hos psykiatriska nämnden. Mot beslut av överläkare som endast avser anmälan
enUgt 18 § får enUgt stycket talan inte föras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen anges att talan inte får föras mot beslut enligt passlagen som har
meddelats av central nämnd inom kriminalvården, hovrätt eUer psykiatriska nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen anges att beslut som meddelas av passmyndighet eUer länsstyrelse
omedelbart länder tiU efterrättelse. Paragrafen motsvarar vad som f. n. gäUer
enligt 14 § femte stycket PK och 11 § andra stycket UPK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>29 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. följer av allmänna principer att regeringen har möjUghet att meddela dispens
från bestämmelsema i passkyldighetskungörelsen, PK och UPK (jfr 11 kap. 12 §
RF). Enligt 14 § andra meningen UPK gäller vidare alt chefen för
utrikesdepartementet kan för särskUda fall eller förhållanden medge avvikelse
från UPK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
möjUghet att i specialfaU medge dispens från bestämmelserna i passregleringen
som sålunda föreUgger bör behållas. I det föregående har berörts några fall då
en dispensmöjlighet kan tänkas bli utnyttjad i praktiken. Det förekommer t. ex.
någon gång att passökande begär tUlå-telse att få ersätta passfotografi med
fingeravtryck under åberopande av alt han av religiösa skäl är förhindrad att
fotografera sig. Ett annat fall kan vara att utiändsk medborgare, som är bosatt
i Sverige men tUlfäUigt uppehåUer sig utomlands, har förlorat svenskt
främlingspass och därför behöver provisoriskt pass för alt kunna resa tillbaka
till Sverige. Slutligen kan utomordentliga förhåUanden i annan stat motivera
att avsteg i vissa fall måste göras från passlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn tiU det nu anförda har i förevarande paragraf föreskrivits alt
regeringen eller chefen för utrikesdepartementet får medge avvikelse från
passlagen. I syfte att markera att regeringen eller chefen för utrikesdepartementet
inte avses få bestämma om avvikelse som innebär alt strängare villkor än vad
som följer av föreskrifterna i passlagen ställs upp för erhållande eller
behållande av pass, har uttryckligen angetts att avvikelsen skall vara till
förmån för sökande eller passinnehavare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
paragrafen bemyndigas regeringen att, om riket är i krig eller sådana
utomordentliga förhåUanden råder som är föranledda av krig eller av krigsfara
vari riket har befunnit sig, genom förordning meddela föreskrifter om pass, som
begränsar rätten tUl pass för vämpliktiga eUer civilförsvarspliktiga eller som
annars fordras av hänsyn tUl rikets försvar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
dess säkerhet i övrigt. Bemyndigandet, som har kommenterats i den allmänna
motiveringen, gmndas på 13 kap. 6 § regeringsformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Äv
skäl som har angetts i den allmänna motiveringen förordas att passlagen får
träda i kraft den dag regeringen bestämmer. En föreskrift härom har tagils in i
första stycket, där det också föreskrivs att PK, UPK och
passkyldighetskungörelsen skall upphöra att gälla vid ikraftträdande.
Självfallet avses därvid att verkstäUighetsföreskrifter, som ersätter de delar
av nuvarande passreglering vilka inte täcks av passlagen, skall träda i kraft
samtidigt som den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
slycket anges vidare att äldre bestämmelser gäUer i fråga om passansökan som
har gjorts före ikraftträdandet. Ansökan om pass som vid ikraftträdandet är
anhängig hos länsstyrelse skaU alltså slutbehandlas av denna. I fråga om sådana
passansökningar är PK resp. — då ansökan gjorts utomlands — UPK aUtjämt
tiUämpUga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket gäller passlagens bestämmelser om återkallelse och begränsning av
giltighetstid för pass samt den reglering som har samband därmed också
beträffande pass som har utfärdats före ikraftträdandet. I fråga om pass som
har utfärdats av länsstyrelse skaU dock vad som i 14 § första stycket andra
meningen föreskrivs om beslutsbefogenhet för den passmyndighet som utfärdat
passet i stället gäUa polisstyrelsen i länsstyrelsens residensort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemstäUer att lagrådets yttrande inhämtas över förslaget tiU passlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:50.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'><span style='font-size:28.0pt;
font-family:Verdana'>PM</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:28.0pt;
font-family:Verdana'>MED FÖRSLAG TILL PASSLAG</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:71.0pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>Ds Ju 1977:3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>65</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till passlag................................................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ........................................... ,......... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Gällande ordning m. m....................................... </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande passregler i
huvuddrag................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Passkontrollen............................................. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Nordisk rätt ............................................... </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Danmark ........................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Finland ............................................. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Norge.................................................. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Principerna för en ny reglering
........................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Passmyndigheter m. m...................................... </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Gällande föreskrifter..................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Frågans tidigare behandling........................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Överväganden och förslag............................. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5 Passhinder
.................................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1 Passhinder
för misstänkta och efterlysta m. fl </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>GäUande föreskrifter.............................. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tidigare ändringsförslag ......................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Överväganden och förslag ................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.2 Passhinder
för personer som undergår kriminalvård </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Gällande föreskrifter.............................. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tidigare ändrmgsförslag m. m.................. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>överväganden och förslag....................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.3........................................................... Passhinder
för personer som tagils in för sluten psykiatrisk<br>
vård m. m.................................................. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Gällande föreskrifter .......................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Överväganden och förslag ..................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.4 Passhinder
av försvars- eller säkerhetspolitiska skäl </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Gällande föreskrifter .......................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Överväganden och förslag .................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.5........................................................... Passhinder
vid misstanke om obehörig användning av pas<br>
set m. m.................................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Gällande föreskrifter .......................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Överväganden och förslag .................... </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vissa övriga passhinder................................. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Särskilda frågor beträffande
passhinder för personer som vistas utomlands </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Gällande föreskrifter.............................. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Överväganden och förslag ..................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6
Talan mot beslut i passärende...................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.1 Gällande
föreskrifter </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut av passmyndighet........................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut av övervakningsnämnd
eller läkare... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.2 Tidigare
ändringsförslag </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut av passmyndighet........................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut av övervakningsnämnd
eller läkare... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.3 Överväganden
och förslag </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5
Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 156</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 Straffbestämmelser
...................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>GäUande föreskrifter ................................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>överväganden och förslag............................. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utskrift av pass och
förfarandet i passärenden....... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>KoUektivpass, provisoriskt pass
och extra pass...... </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Gällande föreskrifter..................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Överväganden och förslag............................. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kostnader och
rationaliseringsvinster.................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande................................................. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Specialmotivering!............................................. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:84.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Avsnittet har uteslutits här.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>67</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:232.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till Passlag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Inledande
bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Denna lag gäUer i fråga om pass för svensk medborgare, där an<br>
nat ej anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
skyldighet för utlänning, som ankommer tiU Sverige eUer uppehåller sig här,
att vara försedd med pass och om i vUka fall svensk myndighet får utfärda pass
för politisk flykting eller annan utiänning finns särskUda bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Svensk medborgare har rätt
att på ansökan erhåUa pass, om annat ej följer av denna lag. Pass får
återkallas endast på grunder som anges i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Svensk medborgare får ej resa
ut ur riket utan att inneha giltigt pass. Vad som sagts nu gäller dock ej</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>på fartyg mönstrat sjöfolk
under tjänstgöring ombord på fartyget eller fiskare under yrkesutövning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>medlem av besättning på
luftfartyg under tjänstgöring ombord på luftfartyget, om han har
luftfartscertifikat eller därmed jämförlig hand-Ung,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som är medborgare även i
annat land än Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utresa tlU Danmark, Finland,
Island eUer Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Pass utfärdas av passmyndighet. Passmyndighet inom riket är po<br>
lismyndigheten. Passmyndighet utom riket är beskickningschef, lönad<br>
konsul samt sådan olönad konsul som chefen för utrikesdepartementet<br>
förordnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Pass
får utfärdas även av chefen för utrikesdepartementet. På sådant pass har 5—10
och 12—26 §§ ej tUlämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen
eller annan myndighet som regeringen bestämmer för ett centralt passregister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Passansökan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Passansökan göres hos passmyndighet. Ansökan skall avges på he<br>
der och samvete eller under annan sådan försäkran. Sökanden är skyldig<br>
atl inställa sig personligen, om annat ej följer av föreskrifter som med<br>
delas av regeringen eUer myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eUer myndighet som
regeringen bestämmer är sökanden skyldig att i samband med passansökan ge in
fotografier samt att styrka sina personuppgifter, sill svenska medborgarskap
och sin identitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
pass förut utfärdats för sökanden och ej förstörts eUer förkommit, skall det i
samband med ansökningen ges in för makuleruig, om ej särskilda skäl föranleder
annat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
I fall som anges i 14 och 15 §§ fordras särskilt tUlstånd som förat<br>
sättning för bifall till passansökan (passtUlslånd).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om passtillstånd fordras
för sökanden, skall passmyndigheten så snart det kan ske göra anmälan härom tiU
den som enligt 16 eller 17 § skall pröva frågan om tUlstånd. Pass får i sådant
fall ej utfärdas, innan frågan om passtillstånd har avgjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Giltighetistid
för pass</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
I den mån annat ej följer av denna lag eUer av föreskrift som<br>
meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, ut<br>
färdas pass att gäUa för en tid av tio år eUer, om passökanden ej har<br>
fyllt aderton år, fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hinder
mot bifall till passansökan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Passansökan skall avslås, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bestämmelserna i 5 § ej har
iakttagits,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ansökningen avser barn under
aderton år och barnets vårdnadshavare ej har medgivit den samt synnerliga skäl
ej föreligger att ändå bifalla ansökningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sökanden är anhåUen, häktad
eUer underkastad reseförbud enligt 25 kap. rättegångsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sökanden är efterlyst och skaU
omedelbart gripas eller annars omhändertagas vid anträffandet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sökanden har dömts tiU
frihetsberövande påföljd, som ej har börjat verkställas, och det finns
sannolika skäl att antaga, att han ämnar undandraga sig verksläUigheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>passtillstånd fordras för
sökanden och sådant tUlstånd har vägrats genom beslut som vunnit laga kraft,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>det finns skälig anledning
antaga att sökanden bedriver eUer utomlands skulle bedriva verksamhet som är
till men för rikets försvar eller dess säkerhet i övrigt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ansökan sker inom tre år från
beslut om återkallelse enUgt 9 § första slycket 7 av sökandens pass och det
finns sannolika skäl att antaga, alt sökanden ämnar missbruka även del nya
passet genom att låta annan förfoga över del.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I den mån hinder som avses
i första slycket ej möter mot alt sökanden erhåller pass med begränsad
giltighet skall passmyndigheten dock, i stället för att avslå ansökningen,
utfärda pass med förkortad giltighetstid eller begränsat gUtighetsområde, om
sökanden begär det. Uppehåller sig sökanden utomlands, skaU passmyndigheten
alltid på begäran utfärda pass för direkt resa lill Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Återkallelse
av pass m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Passmyndighet skaU återkalla gäUande pass, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>passinnehavaren förlorar sitt
svenska medborgarskap,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>passet avser bam under aderion
år och barnets vårdnadshavare eller, om barnet vistas här i landet och står
under vårdnad av bägge föräldrarna, en av dem begär att det skaU återkallas
samt synnerUga skäl ej föreligger mot återkallelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>passinnehavaren genom
lagakraftvunnen dom har dömts tiU frihetsberövande påföljd, som ej har börjat
verkställas, och det finns sannolika skäl att antaga, att han ämnar undandraga
sig verksläUigheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>föreskrift om att passet skall
återkallas har meddelats enligt 19 § och beslutet har vunnit laga kraft,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sådana omständigheter
föreligger som enligt 8 § första stycket 7 skulle utgöra hmder för
passinnehavaren att få nytt pass,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>annat hinder mot bifall tUl
passansökan än som avses i 21 § förelåg vid tiden för passets utfärdande och
hindret fortfarande består,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>passinnehavaren har låtit annan
förfoga över passet och särskUda skäl ej föreligger mot återkallelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
passinnehavaren lämnat Sverige i strid mot föreskrift enligt svensk lag, får
passet återkaUas även om fall som avses i första stycket ej föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den mån förhållande som avses i första eller andra stycket ej ulgör hinder mot
innehav av pass med begränsad gUtighet, får passmyndigheten i stället för att
återkalla passet förkorta dess giltighetstid eller begränsa dess
gUtighetsområde, om passinnehavaren begär det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om det har föreskrivits
enligt 20 § eller i annat faU är lämpligt, skall passet återkallas endast tills
vidare (provisorisk återkallelse). Har passet återkaUats provisoriskt, skaU det
på ansökan av passinnehavaren återställas inom sex månader från
passmyndighetens beslut, om hindret mot innehav av pass därvid har upphört. Om
passet ej återställes, skall det återkallas slutligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om återkaUelse eller om
åtgärd som avses i 9 § tredje stycket beslutar passmyndigheten på den ort inom
riket där passinnehavaren har sitt hemvist eller på den ort utom riket där han
vistas. Sådan fråga får också avgöras av den passmyndighet, hos vilken
passinnehavaren gjorde ansökan om passet. Chefen för utrikesdepartementet
beslutar dock i fråga om återkaUelse av pass som har utfärdats av honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Uppkommer fråga om alt
återkalla pass enligt 9 § första stycket 2 eller 3, får polismyndighet
omhändertaga passet, om det föreligger fara för alt passinnehavaren reser ul ur
riket innan beslut om återkallelse hinner meddelas. Passet skall inom 48
timmar efter omhändertagandet återställas till innehavaren, om det ej har
återkallats dessförinnan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
enligt 19 § föreskrivits att pass skall återkaUas och föreligger fara för att
passinnehavaren reser ut ur landet innan beslutet vinner laga krafl, får
polismyndighet omhändertaga passet eUer anmoda innehavaren alt överlämna det
tUl myndigheten. PoUsmyndigheten får i sådant fall förvara passet tiU dess
frågan om återkaUelse har avgjorts slutiigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §
När passmyndighet har beslutat att återkaUa pass eUer begränsa<br>
dess giltighet, är passinnehavaren skyldig att på anmodan överlämna<br>
passet till den myndighet som har fattat beslutet eUer annan passmyn<br>
dighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket har motsvarande tillämpning, om polismyndighet med slöd av 12 § andra
stycket har anmodat passinnehavaren att överlämna passet till myndigheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>70</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Passtillstånd
m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14 §
PasstUlslånd fordras för den som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>undergår kriminalvård i
anstalt, utom när påföljden är fängelse på så kort tid att viUkorlig frigivning
ej kan komma i fråga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>undergår skyddstiUsyn eller är
villkorligt frigiven från fängelse eller överförd tUl vård utom anstalt efter
dom på ungdomsfängelse eller intemering, dock endast om han till följd härav
står under övervakning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §
PasstUlslånd fordras vidare för den som är intagen på sjukhus<br>
enligt lagen (1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa<br>
fall, inskriven i specialsjukhus erUigt 35 § lagen (1967: 940) angående<br>
omsorger om vissa psykiskt utveckUngsstörda eUer utskriven på försök<br>
från sjukhus som nu har angivits, dock endast om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>överläkaren vid sjukhuset har
gjort anmälan hos rikspolisstyrelsen om att pass inle får utfärdas ulan sådant
tUlstånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>intagningen eller inskrivningen
har ägt rum under förhållanden som avses i 17 § andra slycket lagen om
beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall eller 42 § tredje stycket
lagen angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda, eUer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>för sökanden tidigare utfärdat
pass efter intagningen eller inskrivningen har återkallats på grund av
föreskrift enligt 19 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16 §
I fall som avses i 14 § får passtiUstånd vägras, om det finns san<br>
nolika skäl alt antaga, att den dömde skuUe ägna sig åt brottslig verk<br>
samhet i samband med utlandsresa eUer att en resa utomlands annars<br>
skulle motverka hans anpassning i samhäUet. Är sökanden intagen i kri<br>
minalvårdsanstalt, får passtillstånd dessutom vägras, om det finns san<br>
nolika skäl alt antaga, att han skulle söka undandraga sig fortsatl verk<br>
ställighet av påföljden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fråga
om passtUlslånd enligt första stycket prövas i första hand för den som är
intagen i kriminalvårdsanstalt av styresmannen för anstalten och i annat faU av
skyddskonsulenten hos den övervakningsnämnd, som handhar övervakningen. Finner
styresmannen eller skyddskonsulenlen att tUlstånd ej bör meddelas, skaU han med
eget yttrande hänskjuta frågan till övervakningsnämnden för avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>17 §
I fall som avses i 15 § får passtiUstånd vägras, om det finns san<br>
nolika skäl alt antaga, alt en resa utomlands skulle innebära fara för pa<br>
tienten själv eller annan. Detsamma gäUer, om det finns sannolika skäl<br>
att antaga, all patienten skulle avvika från sjukhuset eUer underlåta att<br>
återvända dit sedan tiden för tiUstånd att vistas på egen hand utom sjuk<br>
husområdet har gått ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fråga
om passtillstånd enligt första stycket prövas i första hand av överläkaren vid
sjukhuset. Finner denne att tiUstånd ej bör meddelas, skall han med eget
yttrande hänskjuta frågan till utskrivningsnämnden eller beslutsnämnden för
psykiskt utvecklingsstörda för avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fordras
passtUlslånd för sökanden enligt såväl 14 som 15 § prövas frågan endast enligt
denna paragraf,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>18 §
I passtiUstånd som meddelas av övervakningsnämnd, ulskriv<br>
ningsnämnd eUer beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda kan före<br>
skrivas att pass får utfärdas endast med begränsad gUtighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19 §
Undergår passinnehavare kriminalvård som anges i 14 §, får<br>
övervakningsnämnden föreskriva att passet skall återkaUas. Bestämmel<br>
serna 1 16 § första stycket har därvid motsvarande tiUämpning. Fråga<br>
om föreskrift som nu angivits får övervakningsnämnden upptaga endast<br>
på framställning av skyddskonsulent eUer styresman för anstalt eller på<br>
anmälan av passmyndighet enligt 21 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Undergår
passinnehavare sjukvård som anges i 15 §, får utskrivnings-nämnden eller
beslutsnämnden för psykiskt utvecklingsstörda föreskriva att passet skall
återkallas. Bestämmelserna i 17 § första slycket har därvid motsvarande
tUlämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Föreskrift enUgt 19 § får
begränsas till att avse provisorisk återkallelse, varvid viss tid, som
understiger sex månader, skall anges i beslutet. I stället för återkallelse
får föreskrivas åtgärd som avses i 9 § tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Får passmyndighet kännedom om
att pass har utfärdats i strid mot bestämmelsema i 14 eller 15 § om
passtUlslånd, skaU passmyndigheten omedelbart göra anmälan till den nämnd som
får meddela föreskrift om passåterkaUelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Talan
mot beslut i passärende m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22 §
Mot polismyndighets beslul enligt 12 § får talan ej föras. Talan<br>
mot annat beslut av polismyndighet enligt denna lag föres hos länssty<br>
relsen genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Talan
mot beslut enligt denna lag av länsstyrelse eller passmyndighet utom riket
föres hos regeringen genom besvär. Grandas länsstyrelsens beslut på alt
passtUlslånd har vägrats eller på att föreskrift enligt 19 eller 20 § har
meddelats, får talan dock ej föras mot beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23 §
Mot beslut av övervakningsnämnd enligt denna lag föres talan<br>
hos centralnämnden för kriminalvård genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Talan
mot beslut enligt denna lag av ulskrivningsnämnd eUer beslutsnämnd för
psykiskt utvecklingsstörda föres hos psykiatriska nämnden genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
beslut av centralnämnden för kriminalvård eller psykiatriska nämnden får talan
ej föras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>24 §
Beslut som enligt denna lag meddelas av passmyndighet eller<br>
länsstyrelse länder omedelbart till efterrättelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Straffbestämmelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>25 §
Den som bryter mot 13 § dömes till böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>26 §
I enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller<br>
myndighet som regeringen bestämmer får, föratom vanligt pass, utfär<br>
das</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.
koUektivpass för gemensam resa under särskild reseledning,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>extra pass för passinnehavare,
som av särskUda skäl har behov av mer än ett gUtigt pass,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>provisoriskt pass</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>a) för
sökande, som uppehåUer sig utomlands, om han ej kan styrka<br>
sitt svenska medborgarskap eUer har förlorat svenskt medborgarskap<br>
utan att förvärva medborgarskap i annan stat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>för sökande som har behov av pass omedelbart för
resa som ej kan uppskjutas utan olägenhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>när pass skall utfärdas för
direkt resa till Sverige enligt 8 § andra stycket andra meningen, eUer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>d) när
annat särskilt skäl för utfärdande av provisoriskt pass förelig<br>
ger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pass
som avses i första stycket 2 och 3 får återkallas, när de skäl som har
föranlett passets utfärdande ej längre föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Regeringen eller chefen för
utrikesdepartementet får till förmån för passökande eller passinnehavare medge
avvikelse från denna lag när det påkallas av särskilda förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Är riket i krig eller
krigsfara eller råder sådana utomordentiiga förhåUanden som är föranledda av
krig eller krigsfara vari riket har befunnit sig, får regeringen genom
förordning meddela föreskrifter om pass, som begränsar rätlen till pass för
värnpliktiga och civUförsvars-pliktlga eller som annars fordras av hänsyn tUl
rikets försvar eller rikets säkerhet i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>då passkungörelsen (1940:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>471),
utrikesförvaltningens passkungörelse (1940: 548) och kungörelsen (1941: 836) om
skyldighet för svensk medborgare att vid utresa ur riket innehava giltigt pass
skall upphöra att gälla, I fråga om ansökan om pass, som har gjorts före
ikraftträdandet och som ej har slutligt prövats dessförinnan, tillämpas dock
äldre bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 9—13, 19, 20, 22—25, 27 och 28 §§ gäller även beträffande pass som har
utfärdats före ikraftträdandet. I fråga om pass som har utfärdals av
länsstyrelse skaU dock vad som i 11 § andra meningen föreskrives om
passmyndighet gälla polismyndigheten i länsstyrelsens residensort.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:52.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>73</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Sverige, liksom i flertalet andra länder, fanns i gamla tider ett strängt
genomfört passtvång. Detla gällde inte bara vid resa till utlandet eller inresa
till Sverige utan också vid resa meUan inrikes orter; Detta passtvång upphävdes
år 1860. Under de närmaste följande decennierna uppställdes krav på pass endast
för personer som frigivils från straffarbete e. d. Det generella passtvånget
för resa utom Sverige återinfördes emellertid under första världskriget. Är
1929 avskaffades passtvånget för medborgare i Danmark, Finland, Island, Norge
och Sverige vid resor i nämnda länder. I sfäUet infördes en enklare
legitunationshandling, det s, k. nordiska resekortet. Kort efler utbrottet av
andra världskriget återinfördes passtvånget meUan de nordiska statema för att
återigen upphävas år 1952 (för Islands del år 1955).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
andra världskriget tUlkom de tre grundläggande passförfattningarna, nämligen
kungörelsen (1941: 836) om skyldighet för svensk medborgare alt vid resa ur
riket innehava giltigt pass (ändrad senast 1958: 127,
passkyldighetskungörelsen), passkungörelsen (1940: 471, ändrad senast 1971:33,
PK) samt utrikesförvaltningens passkungörelse (1940: 548, ändrad senast 1971:
34, UP), Passkyldigheten, rätten att erhålla pass och förfarandet i
passärenden regleras för svenska medborgare fortfarande i dessa författningar,
vars bestämmelser emellertid i olika sammanhang har reviderats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
passkyldighetskungörelsen har det prmcipiella förbudet att länrna rikel ulan
att inneha pass kommit tiU uttryck. Enligt kungörelsen får sålunda svenska
medborgare ■— bortsett från vissa särskUda personkatego-rier — inte resa
ut ur riket till annat land än Danmark, Finland, Island eller Norge utan att ha
gUtigt pass, PK innehåUer bl, a. föreskrifter om vilka omständigheter som utgör
hinder mot utfärdande av pass och grunder för återkallelse av pass, I PK
regleras också förfarandet i passärenden. Enligt PK är i regel länsstyrelse
passmyndighet vid utfärdande av pass inom landet. Föreskrifterna i UP avser
förfarandet vid utfärdandel av pass på svenska beskickningar och konsulat,
liksom också vilka omständigheter som utgör passhinder i sådana fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om regleringen av rätten för svensk medborgare att resa utomlands togs med
anledning av motioner i ämnet upp vid 1970 års riksdag. I det utlåtande som
första lagutskottet avgav i detta sammanhang (ILU 1970:10) framhöUs det som
önskvärt att ett förslag till lag om svensk medborgares rätt att lämna landet
förelades riksdagen. En sådan lag borde för att få ett reeUt innehåll ange de
grander på vilka utresa kan vägras och möjUgheten till prövning i högre instans
av sådan vägran. Utskottet framhöU emellertid att även i fortsättningen
åtskiUiga av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>de
regler som nu finns i PK — bl. a. de som avser förfarandet vid utfärdande av
pass — torde kunna meddelas i administrativ ordning. Utskottet hemstäUde att
vad som sålunda anförts om lagstiftning rörande rätten för svensk medborgare
att resa ur riket skulle bringas lill Kungl. Maj:ts kännedom. Riksdagen biföll
utskotlets hemställan (rskr 1970: 88).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
1972 års riksdag fattades ett principbeslut angående den framtida
handläggningen av passärenden (prop. 1972: 1 bil, 4 s, 17—25, JuU 1972: 4, rskr
1972: 46). Beslutet går ut på alt passärendena skall överföras från
länsstyrelsema tUl polisväsendet, varvid den lokala polismyndigheten blir
passmyndighet. Enligt beslutet skall i samband härmed införas ett ADB-system
för handläggningen av passärendena, vilket avses få till följd att preliminär
passhinderprövning och utskrift av pass kan ske på maskinell väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
olika sammanhang har även aktualiserats frågan om en materiell översyn av den
nuvarande passregleringen liksom vissa med denna reglering sammanhängande
frågor om förutsättningar för utreseförbud m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Gällande ordning m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1
Nuvarande passregler i huvuddrag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har näiimls inledningsvis innehåller passkyldighetskungörelsen en regel som,
med vissa undantag, förbjuder svenska medborgare all resa ul ur riket till
annat än nordiskt land utan att inneha gUtigt pass. Den som bryter häremot kan
dömas till böter eUer vid försvårande omständigheter tUl fängelse i högst sex
månader. Även försök är straffbart. Undantagna från passkyldighet är följande
personkategorier, nämligen: a) statlig befattningshavare under tjänsteutövning,
b) på fartyg mönstrat sjöfolk under tjänsteutövning ombord på fartyget, c)
sådan medlem av besättning på luftfartyg, som innehar luftfartygscertifikat
eUer därmed jämförlig handling, under tjänstgöring ombord på luftfartyget, d)
fiskare under yrkesutövning i annat fall än som avses vid b) samt e) kvinna som
har blivit medborgare i annat land genom giftermål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>PK
innehåller dels föreskrifter om utfärdande av pjiss och handläggningen i
övrigt av passärenden, dels bestämmelser om passhinder och återkallelse av
pass. Pass åt svensk medborgare för utrikes resa skaU enligt PK inom riket
utfärdas av länsstyrelsen. Efter samråd med vederbörande länsstyrelse kan dock
rikspolisstyrelsen (RPS) bestämma alt för ort som inle utgör länsstyrelsens
residensort pass får utfärdas av polismyndigheten i länsstyrelsens ställe. Sådant
beslut har meddelats i fråga om sex polismyndigheter. Myndighet som sålunda har
befogenhet att ut-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>färda
pass kallas i PK passmyndighet. EnUgt PK får vidare även chefen för
utrikesdepartementet utfärda pass åt svensk medborgare för utrikes resa. På
sådant pass har emellertid de särskilda bestämmelsema i kungörelsen i princip
inte tiUämpnmg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
själva förfarandet i passärenden gäller enligt PK bl. a, att den som ansöker om
pass skall instäUa sig personligen inför passmyndighet eller polismyndighet
eUer på polisstation, där passansökningar får mottas. Ansökan om pass görs i
praktiken regelmässigt hos polismyndigheten i sökandens hemort.
Polismyndigheten verkstäUer utrednuig i syfte att utröna om passhinder
föreligger. I 6 § PK anges vilka omständigheter som kan föranleda avslag på
passansökan. Det är här bl. a. fråga om fall då sökanden är efterlyst eller
underkastad reseförbud eller då det finns skäl att anta att han ämnar dra sig
undan verkstälUghet av frihetsberövande påföljd, bedriver verksamhet som är
skadUg för svenska statsintressen eller tänker använda passet för obehörigt
ändamål. För vissa personer krävs vidare särskUt medgivande för att pass skaU
få utfärdas. Den som står under övervakning efter att ha dömts till brottspåföljd
måste sålunda ha medgivande från övervakningsnämnden. Är sökanden
Ivångsintagen för sluten psykiatrisk vård eller vård i specialsjukhus, krävs
alt vederbörande läkare medger ansökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
inle polismyndigheten själv passmyndighet, sänds ansökningen jämte
polismyndighetens yttrande till länsstyrelsen, som prövar om pass skall
utfärdas. Det färdiga passet utlämnas ofta till sökanden genom polismyndighetens
försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inlämnas
ansökan om pass direkt till länsstyrelsen, remitteras ansökningen till
polismyndigheten i sökandens hemort för yttrande. Polismyndigheten verkstäUer
då utredning på nyss angivet sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
1975 gjordes drygt 690 000 ansökningar om pass. Av dessa inlämnades omkring
550 000 till lokal polismyndighet och resten, ca 140 000, direkt lill
länsstyrelsen. Antalet avslagna passansökningar brukar uppgå tlU ett 100-lal om
året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Passmyndighet
prövar också frågor om återkallelse av pass. Grandema för återkallelse av pass
anges i 14 § PK. Vissa av de omständigheter som utgör passhinder kan i
motsvarande situationer leda tiU återkallelse av redan utfärdat pass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Passmyndighet
skall föra register över utfärdade pass. Dessutom skall RPS föra ell centralt
passregister för hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ar
1971 förlängdes giltigheten för vanligt pass åt personer som fyllt 18 år från
fem lill tio år. För kollektivpass — som under vissa föratsättningar får
utfärdas för deltagare i gemensam utrikesresa under särskild reseledning — är
längsta gUtighetstiden sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UP
behandlar fömtsättningama för och förfarandet vid utfärdandet av pass för
svensk medborgare utomlands. Behörig att utfärda pass enligt UP är
beskickningschef, lönad konsul och i mån av särskilt förord-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nande
även olönad konsul. Förutom vanUgt pass som får utfärdas endast till svensk
medborgare får enligt UP provisoriskt pass utfärdas när sökandens svenska
medborgarskap mte är styrkt eUer annars särskUda skäl föreligger. Liksom enligt
PK får vidare kollektivpass utfärdas. Vissa av de omständigheter som enligt PK
utgör passhuider medför enligt UP skyldighet eller befogenhet för
passmyndigheten att vägra pass för annat ändamål än direkt resa tUl Sverige.
Pass för annat ändamål får enligt UP vägras också i vissa andra situationer,
såsom när sökanden har lämnat Sverige ulan alt enligt gällande föreskrifter ha
rätt att göra det eUer när det finns skäl att anta att han saknar tUlräckliga
medel för att försörja sig på ärUgt sätt i utlandet. Återkallelse av utfärdat
pass får ske bl. a. om passmyndighet får kännedom om omständighet som skulle ha
föranlett myndigheten att vägra passets utfärdande. I stället för att återkalla
passet får myndigheten förkorta dess giltighet eller begränsa dess
gUtighetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
person får i princip inneha endast ett gUllgt pass. Den som ansöker om nytt
pass är därför i regel skyldig alt lämna in tidigare pass för makulering, om
det inte har förstörts eller kommit bort. I vissa speciella fall får emellertid
s. k. extra pass utfärdas. Detta gäUer t. ex. när en person i internationell
verksamhet samtidigt med viss utlandsresa måste ha sitt ordinarie pass inlämnat
hos utländsk myndighet för atl få visering eller uppehållstiUstånd för annan
resa. Extra pass får i allmänhet inte ges längre giltighet än ett år.
Grundbeslämmelserna om extra pass finns i ett Kungl. brev den 17 mars 1950.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Närmare
anvisningar för handläggning av passärenden har såvitt gäller
passmyndigheterna inom landet faststäUts av RPS med stöd av 16 § PK. För
utrikesförvaltningen gäUer i stället passanvisningar som har fastställts av
chefen för utrikesdepartementet med stöd av 14 § UP. Sistnämnda paragraf ger
vidare chefen för utrikesdepartementet behörighet att för särskUda fall eller
förhållanden medge avvikelser från föreskrifterna i UP. Äv de allmänna
besvärsbeslämmelsema i polisinstruktionen (1972: 511) och allmänna verksstadgan
(1965: 600) framgår att talan mot beslut av polismyndighet, när denna är
passmyndighet, förs hos länsstyrelsen och att talan mot länsstyrelsens beslut i
passärende förs hos regeringen. Mot beslut av passmyndighet enligt UP förs
talan direkt hos regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skyldigheten
för utlänning som kommer till Sverige eller uppehåUer sig här alt vara försedd
med pass regleras inle i de nu redovisade passförfattningarna. Enligt 4 §
utlänningslagen (1954: 193) ankommer det på regeringen alt meddela föreskrifter
härom liksom också att bestämma vilka legitimalionshandlingar som får gälla
som pass samt alt föreskriva i vilka fall svensk myndighet får utfärda pass för
politisk flykting eller annan utlänning. Med stöd härav har i fråga om utlänningar
allmänna passföreskrifler meddelats i 2—11 §§ utlänningskungö-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>relsen
(1969: 136). Med stöd av andra bemyndiganden har bestämmelser om utfärdande av
resedokument eller kollektivpass för vissa fall meddelats i särskilda
författningar (SFS 1955: 29, 1962: 22, 1965: 273 och 1968: 273).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Passkontrollen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
överenskommelsen om upphävande av passkontrollen vid de inlernordiska gränserna
(passkonlroUöverenskommelsen, SÖ 1958:24, senast ändrad SÖ 1973: 43) har ett
gemensamt nordiskt passkontroUom-råde tUlskapals. PasskonlroUöverenskommelsen,
som trädde i kraft den 1 maj 1958, innebär att reguljär passkontroll inte
längre sker vid de inlernordiska gränserna utan endast vid det nordiska
områdets yttergrän-ser. Med nordisk yttergräns förstås i överenskommelsen inte
bara landgräns mellan nordisk stat och icke-nordisk stat utan också i nordisk
stat belägen hamn och flygplats som har förbindelse med icke-nordisk stat. Den
stat som verkstäUer passkontroUen gör detta på alla de nordiska slalemas vägnar
och skall i förekommande fall avvisa utlänningar även i annan nordisk stals
intresse, överenskommelsen är sålunda inriktad i främsta rummet på
utlänningskontrollen, men den ume-faltar förpliktelser för statema att företa
inte bara imesekontroU utan också utresekonlroU, Enligt de riktlinjer som gäUer
för utresekontrollen skall passkontrollant noggrant granska den resandes pass
samt, om särskild anledning föreligger, undersöka om den resande är efterlyst
eller om det annars finns skäl alt vägra honom utresa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nordiska
rådet har vid sin 17:e session år 1969 antagit en rekommendation (2/1969) vari
hemstäUs till de nordiska regeringarna att den regelmässiga utgående
passkontroUen vid flygplatser avskaffas samt att man överväger avskaffandet av
utgående passkontroll även vid övriga gränser. Den i rekommendationen väckta
frågan har senare behandlats inom nordiska kommittén (Ju 1968: 17) för
utiäimlngslagstiflning, varvid man från finsk och svensk sida motsatt sig ett
avskaffande av passkontrollen vid utresa. Vid förhandlingar under år 1971
mellan experter från de nordiska ländema angående vissa ändringar i
passkontrollöverenskommelsen antogs ett gemensamt uttalande om att frågan om
slopandet av passkontrollen vid utresa inte skuUe tas upp t. v.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Nordisk rätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.1
Danmark</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Danska
medborgare är underkastade passtvång vid utresa från Danmark tUl ulomnordiskt
land liksom också vid inresa till Danmark från sådant land. Att överträda
passkyldigheten är straffbart.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Pass
utfärdas inom landet av polismyndighet. Polismyndigheten får avslå passansökan
eUer återkaUa utfärdat pass i följande faU:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1) för
den som är misstänkt för brott som kan antas medföra frihets<br>
straff, såvida det finns fog för antagande att han kommer att undandra<br>
sig ansvar genom att resa utomlands eller stanna kvar i utiandet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>för den som är dömd tiU
frihetsstraff som inte är verkstäUt eller har dömts lUl böter e. d. som inte
har betalats och för vUka säkerhet inte heller har ställts, såvida det finns
fog för antagande att han kommer att undandra sig ansvar genom att resa
utomlands eller stanna kvar i utlandet, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>när utresan skulle strida mot
sådana bestämmelser i lagstiftningen som har till syfte att säkerställa att en
person stannar kvar i landet till dess att han har uppfyllt sina förpliktelser
mot det allmänna eller mot enskUd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
den som är villkorligt frigiven och står under övervakning får pass inte
utfärdas, om inte samråd med övervakningsmyndigheten har ägt rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som har vägrats pass eUer fått sitt pass återkaUat har rätt att begära
överprövning hos aUmän domstol. Om pass återkaUas för den som uppehåUer sig
utomlands, skall polismyndigheten självmant hänskjuta ärendet till domstol för
fastställelse, innan beslutet får verkställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.2
Finland</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Finland gäller passtvång för utresa tiU ulomnordiskt land. Passtvånget är inte
straffsanktionerat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pass
utfärdas inom landet av polismyndigheten. Pass får inte utfärdas åt den som med
skäl kan antas komma att utomlands utöva verksamhet som äventyrar statens
säkerhet eUer skadar dess intressen eUer som annars på sannolika skäl kan
antas komma att ägna sig åt brottslig verksamhet. Delsamma gäUer den som är
efterlyst för brott, ogulden ersättning lill staten m. m. eller som har ålagts
reseförbud e. d. eller skaU tas in i arbetsinrättning. Vämpliktiga mellan 17
och 30 år måste visa upp medgivande från militär myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av de nyss angivna passhindren, som är obligatoriska, finns också
bestämmelser om att pass i vissa situationer får vägras efter skälighetsprövning.
Det gäller här fall då sökanden är skäligen misstänkt eller åtalad för brott
eller har dömts tUl straff som inte är verkställt samt vidare fall då sökanden
är villkorligt frigiven. I sistnämnda situation bör sökanden kunna visa upp
medgivande från övervakaren för att få bifall till sin ansökan. Slutligen får
pass, när det finns skäl till det, vägras även för lösdrivare, sinnessjuka,
psykiskt efterblivna och omyndiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppkommer
passhinder efler det att pass har utfärdats, är innehavaren av passet skyldig
att på anfordran överlämna det tiU polismyndighet, som behåller passet tUls
hindret upphör.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.3
Norge</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
norsk rätt finns ingen formell bestämmelse om passtvång för norska medborgare vid
ut- eUer inresa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pass
utfärdas inom landet av polismästaren eller annan polistjänsteman. Pass får
inte utfärdas, om det med stöd av lag har meddelats utreseförbud för sökanden
för obetalda skatter e. d. eUer om utresan är oförenlig med dom eUer annat
beslut av offentUg myndighet. Detsamma gäller om passökanden behöver tiUstånd
av offentUg myndighet — t. ex. mUitärmyndighet — för utresan och inte har fått
sådant tUlstånd. Ar sökanden efterlyst, skaU poUsen underrätta vederbörande
myndighet, som avgör om pass får utfärdas. Justis- och politidepartementet kan
meddela passförbud för den som tidigare har förfalskat pass, använt falskt pass
eUer rättsstridigt överlåtit pass tiU annan eller har missbrakat pass på annat
sätt. Detsamma gäller i fall då omständigheterna ger skäUg gmnd för anlagande
att resans ändamål är smuggling eUer annan olagUg verksamhet, liksom också när
passökandens vandel och omständlghetema i övrigt ger anledning tiU antagande
att han i utiandet kommer att försörja sig genom bettleri eller annan oredUg
verksamhet eUer eljest kommer att försätta sig i den situationen att han måste
sändas hem på det allmännas bekostnad. Pass får slutiigen vägras den som
olovUgen har lämnat landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
när det enligt de nu angivna reglema finns grund för att vägra pass kan
emellertid norsk medborgare som uppehåUer sig utom Norge och söker pass vid
ambassad eller konsulat få pass för direkt hemresa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
utfärdat pass skall återkaUas bl, a. om det har utfärdats i strid mot
bestämmelserna om passhinder. Detsamma gäller, om passinnehavaren efter
utfärdandet meddelas utreseförbud eUer en utresa annars skuUe vara oförenlig
med dom eUer annat beslut av offentUg myndighet. I de faU då passförbud får
meddelas kan justis- och politidepartementet besluta även om återkallelse av
utfärdat pass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
passmyndighet har anledning anta att justis- och politidepartementet kommer
att meddela passförbud, skall ärendet understäUas departementet. Passärende
får också hänskjutas tUl departementet när passmyndigheten är tveksam i fråga
om ärendets avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Principerna för en ny reglering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
för en medborgare att resa ut ur sitt land och att återvända dit brukar räknas
tUI de grundläggande mänskliga rättighetema. Principen har kommit till uttryck
i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättighetema från år 1948 och har
även fastslagits i samma organisations konvention år 1966 om medborgerliga och
politiska rättigheter. Till denna konvention, som nyligen har trätt i kraft,
anslöt sig Sverige år 1971.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konventionsbestämmelser
om den personliga rörelsefriheten finns också i det fjärde tUläggsprotokoUet
tiU 1950 års europeiska konvention angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de gmndläggande friheterna. Detta tilläggsprotokoll har
ratificerats bl. a. av Sverige, I protokollet — som i denna del sakligt sett
har samma innehåll som FN:s konvention från år 1966 — föreskrivs att envar skaU
äga frihet att lämna vilket land som helst, inbegripet sitt eget. Utövandet av
denna rättighet får inte underkastas andra inskränkningar än sådana som är
angivna i lag och i ett demokratiskt samhäUe är nödvändiga med hänsyn till
statens säkerhet och den allmänna säkerheten, för upprätthållande av den
aUmänna ordningen och förhindrande av brott eller för skyddandet av hälsa och
moral eller av annans fri- och rättigheter (art. 2). EnUgt prolokoUet gäller
vidare (art. 3) att ingen får förvägras rätten att resa in i den stat vari han
är medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
i den svenska regeringsfomen (RF) har rätten att resa in i landet och den
personliga rörelsefriheten tagits upp bland de grundläggande fri- och
rättigheterna. Bestämmelser härom finns i 2 kap. 7 och 8 §§ RF i lagrummens
från och med den 1 januari 1977 gäUande lydelse. I 2 kap. 7 § första stycket
har sålunda tagits in ett absolut förbud mot alt svensk medborgare
landsförvisas eUer hindras från att resa in i riket. Enligt 2 kap. 8 § är
vidare varje medborgare gentemot det aUmänna skyddad mot frihetsberövande och
även i övrigt tiUförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och alt länrna
delta. Den rätt till rörelsefrihet som följer av sistnämnda bestämmelse kan
visserligen enligt 2 kap. 12 § RF begränsas men endast av riksdagen genom lag.
En sådan begränsning får göras endasl för att tUlgodose ändamål som är godtagbart
i ett demokratiskt samhäUe och får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med
hänsyn tUl det ändamål som har föranlett begränsningen. Inle heller får den
sträcka sig så långt alt den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom
en av folkslyrelsens gmndvalar. Vidare gäller att en begränsning inte får ske
enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
skyldighet för svensk medborgare alt inneha pass vid inresa liU riket följer
inle av de svenska passförfattningarna. Det har över huvud taget inte sedan
lång tid tUlbaka funnits någon rättslig inskränkning beträffande svensk
medborgares rätt att resa in i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den utformnmg som passtvånget har fått enUgt passkyldighetskungörelsen
framträder det emellertid otvivelaktigt som en begränsning av svensk
medborgares rätt att resa utomlands. Eftersom passkyldighetskungörelsen har
tUlkommit genom beslut av Kungl, Maj:t utan riksdagens hörande, har
författningen sålunda inte beslutats i den ordning som förutsätts i RF. Enligt
övergångsbestämmelser tUl RF och lagen (1976: 871) om ändring i RF äger dock
äldre författning eller föreskrift fortsatt gUtighet utan hinder av att den
inte har tUlkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid tUlämpning av RF.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Frop.
1977/78:156</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>81</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är inte f. n. aktuellt att överge principen om passkyldighet för svensk
medborgare vid resa tUl utomnordisk stat. Av det nyss anförda följer emellertid
att en utgångspunkt vid en ny reglering måste vara att denna princip kommer tUl
uttryck i lag. Kravet på lagform kan dock inte vara begränsat tUl att avse
passtvånget i inskränkt mening utan måste anses omfatta även regleringen av
rätten att erhålla och behåUa pass (jfr prop, 1973: 90 s. 241). Föreskrif ler
om själva förfarandet i passärenden kan däremot även i fortsättningen meddelas
huvudsakligen i administrativ ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den nu angivna utgångspunkten uppkommer vidare frågan om en ny lag i ämnet bör
begränsas till att innehåUa de grundläggande bestämmelsema om pass eller om
den bör få formen av en mera allmän reglering av räiten att resa utomlands.
Riksdagen har år 1970 (ILU 1970:10, rskr 1970:88) uttalat önskemål om
lagstiftning avseende svensk medborgares rätt att lämna landet, I detta
hänseende får emeUertid riksdagens begäran ses mot den bakgrunden att den
principiella rätten att lämna riket inte hade slagits fast i någon författning
vid denna tid. Numera har detta skett i grundlagen och det är sålunda inte
erforderligt alt låta en ny lag få en mera generell prägel enbart för att ge
ett författningsmässigt stöd åt den grundläggande principen om fri rätt till
utresa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är vidare all märka att rätten för svensk medborgare att resa utomlands f, n,
begränsas inte bara av passförfaltningama utan också genom en del andra regler på
olika områden. Ett exempel på sådana regler erbjuder bestämmelserna i 25 kap.
rättegångsbalken (RB). Enligt detla kapitel kan under närmare angivna
förutsättningar reseförbud — dvs. förbud alt ulan tillstånd lämna anvisad
vistelseort — meddelas den som är skäligen misstänkt för brott. Vidare får
enligt brottsbalken (BrB) föreskrift om vistelseort meddelas den som står under
övervakning, t. ex. efler villkorlig frigivning eller dom på skyddstillsyn, om
det finns skäl atl anta atl han behöver slöd av sådan föreskrift för sin
anpassning i samhället. Föreskrifter om vistelseort kan meddelas även enligt
andra författningar, såsom bamavårdslagen (1960: 97), lagen (1966: 293) om
beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa faU och lagen (1967: 940) angående
omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. Det kan slutligen sägas att alla
föreskrifter som innebär att någon kan berövas friheten på grund av brott
eller av annan orsak indirekt också begränsar rätten att lämna landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Passregleringen
utnyttjas visserligen f. n. — och torde också i fortsättningen böra användas —
som ett instrument alt i vissa hänseenden säkerstäUa effektiviteten av regler
av den art som nu har berörts. Med hänsyn lUl de olikartade synpunkter som gör
sig gällande i fråga om den materiella utfornmingen av sådana regler som ger
myndighet befogenhet att meddela reseförbud, föreskrift om vistelseort e. d.
möter det emeller-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6
Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 156</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tid
uppenbara svårigheter att låta en ny lag få formen av en samlad reglering av
rätten att resa utomlands. Det är därför mest ändamålsenligt alt räckvidden av
en ny lag i ämnet begränsas till passkyldigheten och rätten att erhålla och
behåUa pass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om det krav på lagform som stäUs upp i RF omfattar också rätlen för svenska
medborgare som vistas utomlands att få pass vid svenska beskickningar och
konsulat är något tveksam. Det bUr ju i dessa fall inle fråga om en reglering
av rätten att lämna Sverige, Däremot kan ett bifall till en passansökan hos
svensk beskickning eller svenskt konsulat med hänsyn tiU utiändsk lagstiftaing
i praktiken vara en föratsättning inte bara för att passökanden skaU få resa
vidare tiU annat land utan också för att han skaU kunna staima kvar i den stat
där han befinner sig eller återvända tiU Sverige. Principiella skäl talar då
för att även räiten för svensk medborgare att få pass utomlands bör omfattas av
reg leringen i en ny lag om pass. En sådan lösning är också mest praktisk,
eftersom bestämmelserna om föratsättningar resp. hinder för bifall lill
passansökan liksom f. n. bör ha i huvudsak likartad utformning oberoende av om
ansölinlngen görs inom eUer utom Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
en avgränsningsfråga som aktualiseras i sammanhanget är om en ny lagreglering
bör gälla endast i fråga om svenska medborgare eller omfatla även
passkyldigheten för utlänningar som kommer till Sverige eller vistas här samt
föratsältningarna för alt svensk myndighet skall få utfärda pass för utlänning.
Enligt gällande ordning får regeringen med stöd av bemyndigande i
utiänningslagen meddela föreskrifter i sådana frågor. Denna reglering står
också i överensstämmelse med RF, Enligt 8 kap. 7 § RF får nämligen regeringen
efter bemyndigande i lag meddela föreskrifter bl. a. om utlännings vistelse i
riket. Efiersom praktiska skäl talar för att behåUa den gäUande ordningen,
föreslås inte någon nyreglering i fråga om passkyldigheten eUer utfärdande av
pass för utlänningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning tUl det anförda föreslås att de grundläggande passbestämmelserna
för svenska medborgare förs samman tiU en ny lag. Denna bör lämpligen betecknas
passlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn tUl RF:s krav på lagform för begränsningar i rätlen att lämna landet bör
i den nya passlagen tas upp samtiiga grander som får åberopas för avslag på
passansökan eUer återkallelse av utfärdat pass. Lagen bör som en grundläggande
princip slå fast inle bara den nuvarande passkyldigheten utan också räiten för
varje svensk medborgare att erhålla och behålla pass, när annat inte följer av
uttryckliga bestämmelser i lagen. Frågan om gUtighetstiden för vanligt pass är
av så central betydelse för passkyldighetens närmare innebörd i praktiken alt
man i passlagen också bör ange den normala gUtighetstiden för ett pass. Detsamma
gäller vad en medborgare skall iaktta för att kunna erhålla pass, dvs.
föreskrifter om passansökan. Beträffande passansökan liksom i öv-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rigt
när det gäller själva förfarandet i passärenden bör detaljföreskrifter meddelas
av regeringen eUer myndighet som regeringen bestämmer. I lagen måste emellertid
regleras vilka myndigheter som skall handlägga passärenden samt möjlighetema
att föra talan mot beslut i passärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Äv
det anförda följer att passlagen måste kompletteras med verkslälligheisföreskrifter,
meddelade av regeringen eUer myndighet som regeringen bestämmer. Eftersom
verkstäUighetsföreskriftemas närmare utformning är beroende bl. a. av ett
slutUgt ställnuigstagande beträffande vilka omständigheter som skaU utgöra
passhinder samt resultatet av ett fortsalt utvecklingsarbete inför övergången
tUl ett ADB-system för pass-hinderprövningen, läggs förslag till sådana
föreskrifter inte fram i denna promemoria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Passmyndigheter m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.1
Gällande föreskrifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
1 § första stycket PK är länsstyrelsen i regel passmyndighet inom riket. För
ort som inte utgör länsstyrelsens residensort får dock RPS efler samråd med
länsstyrelsen förordna alt den lokala polismyndigheten i stället skall vara
passmyndighet. Sådant förordnande har meddelats i fråga om polismyndigheterna i
Borås, Eskilstuna, Helsingborgs, Lunds, Norrköpings och Sundsvalls
polisdistrikt. Beträffande ansökan om pass gäller enligl PK bl. a. att
sökanden skall inställa sig personligen inför passmyndighet eller
polismyndighet eller på polisstation där passansökningar tas emot. Om inte
särskilda skäl föranleder annat, skall inställelsen ske inför myndighet där
sökanden har sitt hemvist (4§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1 § andra stycket PK föreskrivs att också chefen för utrikesdepartementet får
utfärda pass åt svensk medborgare för utrikes resa. På pass som utfärdas av
utrikesministern har de särskilda föreskriftema i PK med visst undantag inte
tUlämpning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller återkallelse av pass har i PK inte uttryckligen angetts vilken
passmyndighet som har befogenhet därtiU, Återkallelse beslutas i praktiken
regelmässigt av den myndighet som har utfärdat passet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Passmyndigheter
utom riket är enligt 2 § UP beskickningschef och lönad konsul (generalkonsul,
vicekonsul) saml sådan olönad konsul (generalkonsul, vicekonsul) som chefen
för utrikesdepartementet har bemyndigat att utfärda pass. När skäl för
återkallelse av pass föreligger, får passmyndighet utom riket besluta om
återkaUelse, vare sig passet har utfärdats av myndigheten själv eUer annan
svensk myndighet. I fråga om passåterkaUelse har chefen för
utrikesdepartementet samma befogenheter som passmyndighet utom riket (14 §
UP).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>84</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2
Frågans tidigare behandling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ar
1963 uttalade riksdagens revisorer att en överflyttnmg av befogenheten att
utfärda pass från länsstyrelsen tiU de lokala polismyndigheterna borde
övervägas vid det pågående förberedelsearbetet för förstatii-gandet av
polisväsendet. Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t åt polisberedningen alt
närmare undersöka lämpligheten av att decentralisera handläggningen av
passärenden. Uppdraget övertogs sedermera av RPS, som i skrivelse den 5 april
1966 föreslog att handläggnmgen av passärenden skulle överföras tiU
polismyndigheterna. I skrivelsen uttalade RPS att en sådan överföring skulle
innebära förenkling och tidsvinst. Den slörsla rationaliseringsvinsten skuUe
emeUertid uppnås, om dessutom ett ADB-system utvecklades tUl alt omfatla vissa
delar av passhandläggningen. Som ell led i uppbyggnaden av rättsväsendets informationssystem
(RI) har samarbelsorganet (Ju 1968: 59) för ADB inom rättsväsendet den 6
november 1969 lagt fram ett preliminärt systemförslag för handläggning av
passärenden (stencil RI 12). Utgångspunkten för förslaget är att datateknik
skall användas dels för maskinell undersökning om passhinder föreligger, dels
för utskrift av pass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grundval av RPS:s skrivelse 1966 och samarbetsorganets systemförslag
upprättades år 1971 inom justitiedepartementet en promemoria (Ds Ju 1971: 18)
ang. ADB-system för handläggning av passärenden. Enligt promemorieförslaget
skall ett ADB-system användas för passhanteringen i de hänseenden som anges i
samarbetsorganets förslag. I promemorian föreslogs vidare atl i fortsättningen
de lokala poUsmyndighetema skulle vara passmyndigheter. De i promemorian
framlagda förslagen godtogs av en så gott som enhäUig remissopinion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om handläggningen av passärenden togs därefter upp av chefen för
justitiedepartementet i 1972 års stalsverksproposition (prop. 1972: 1 bil. 4 s.
17—25). Departementschefen framhöll därvid att RPS genom uppbyggnaden av RI,
särskilt person- och belaslningsregistret, skulle få tillgång lill den
information som kan antas ha betydelse vid prövning av ärenden om utfärdande
och återkallelse av pass. En övergång till ADB-teknik för passärenden skulle enligl
departementschefen innebära betydande rallonaliseringsvmster och leda till en
mmskning av handläggningstiderna. En annan fördel var enligt departementschefen
alt man genom övergång tUl maskmellt system kan undvika lokal registrering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgmnd föreslogs i propositionen iaförandet av ett ADB-system för
passärenden. Dessa ärenden borde därvid överföras till polisväsendet. I fråga
om vUken myndighet som skulle vara passmyndighet fann departementschefen från
rationaliseringssynpunkt flera skäl tala för att göra RPS till passmyndighet.
En sådan lösning skulle också tillgodose önskemålet om en enhetlig tillämpning
av bestämmelsema för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>erhållande
av pass. Departementschefen erinrade emeUertid om alt RPS inle handlägger ärenden
i vUka enskUd rättssökande är part. Ärenden av sådan art inom polisväsendet
handläggs av de lokala poUsmyndighetema. Att göra RPS tUl passmyndighet skulle
därför innebära att ålägga styrelsen en uppgift som är främmande för dess
egentliga verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen framhöUs att RPS:s dataanläggning kan utnyttjas för
passhinderundersökning och utskrift av pass även om lokal polismyndighet blir
passmyndighet. I det stora flertalet faU krävs inga andra åtgärder. I ett
mindre anlal fall fordras närmare utredning. Polismyndigheterna är sedan länge
väl förtrogna med passärenden och de särskUda utredningar som kan behövas. För
den passökande allmänheten måste det anses vara en fördel att lätt kunna komma
i kontakt med passmyndigheten. I likhet med departementspromemorian och en
nästan enhälUg remissopinion föreslog departementschefen därför att lokal
poUsmyndighet skulle vara passmyndighet i det nya systemet för handläggning av
passärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
riktlinjer för handläggning av passärenden som sålunda föreslogs i
propositionen godkändes av riksdagen (JuU 1972: 4, rskr 1972: 46).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.3
Överväganden ocb förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
överensstämmelse med 1972 års principbeslut bör genom den nya passlagen lokal
polismyndighet göras tUl passmyndighet inom riket. En sådan ordning ger
möjligheter inte bara till rationaliseringsvinster utan också till en
förbättrad service för allmänheten. Sålunda kommer preliminär
passhinderprövning som regel alt kunna ske maskinellt via terminal hos
poUsmyndigheten på motlagningsstäUet. Föreligger inte passhinder, kan passet
då i de flesta fall omedelbart skrivas ut och lämnas tiU sökanden. Med tanke
bl. a. på arbetsbelastningen under högsäsong måste man dock även i det nya
systemet ha kvar möjUgheten att be sökanden återkomma vid ett senare tillfälle
för att hämta passet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett system som bygger på maskinell passhinderkontroll saknas vidare anledning
att behåUa den nuvarande föreskriften att passökanden i regel skall inställa
sig hos myndighet i hemorten. Sökanden bör kunna få full frihet att välja den
polisstation där han önskar lämna in sin ansökan liksom den polisstation där
han vUl hämta det färdiga passet, om detta inte har kunnat skrivas ut
omedelbart. Prövningen av ansökningen bör alltid ankomma på passmyndigheten på
inlämningsorten, som alltså blir passmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
princip bör hinder inte heller föreligga mot att sökanden får möjlighet att
hämta det färdiga passet på postkontor, ett önskemål som tidigare har
framställts av riksdagen (jfr ILU 1967: 8). Delta torde emellertid fömtsatta
en maskinell utskrift av nödvändiga postförskottshand-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lingar,
om kostnadema inte skaU bU alltför stora. Genomförs den nyss föreslagna
ordningen, kommer det färdiga passet normalt att kunna utlämnas redan vid
ansökningstUlfället, varvid behovet av att låta även postkontor få lämna ut
pass mmskar. Denna fråga bör därför t. v. hållas öppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
ändring i fråga om befogenheten för svenska beskickningar och konsulat att
utfärda pass föranleds inte av övergången till det nya systemet. Dessa
myndigheter bör sålunda fortfarande vara passmyndigheter för faU då pass skall
utfärdas åt svensk medborgare utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
gammalt har även chefen för utrikesdepartementet befogenhet att utfärda pass
för svensk medborgare. Denna befogenhet bör slå kvar i den nya lagen. Numera
förekommer det endast undantagsvis att utrikesministern utfärdar pass i andra
faU än när det gäller sådana särskilda passtyper som används för personal inom
utrikesförvaltningen och viss departementspersonal, dvs. tjänste-, diplomat-
och kabinetlspass. Dessa pass är så förhållandevis få att det från
rationaUseringssynpunkter inle finns skäl alt låta också dem omfattas av
särskUda regler för passprövningen. I överensstämmelse med vad som gäller
enligt PK bör alltså i den nya passlagen tas in en föreskrift om alt lagens
bestämmelser inte har tiUämpning i fråga om pass som har utfärdats av chefen
för utrikes-departemenlel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den nya passlagen behövs också föreskrifter om vilken myndighet som har
befogenhet att fatta beslut om återkallelse av utfärdat pass. I ett maskinellt
syslem för passregislrering och passhinderkontroll saknas skäl att låta denna
befogenhet generellt vara knuten tiU den myndighet som ursprungligen har
bifalUt passansökningen. I släUet bör huvudregeln vara att återkallelse av
pass — vare sig det har utfärdats inom eller utom Sverige — får beslutas av
passmyndigheten i den ort inom riket där passinnehavaren har sitt hemvist eller
i den ort utom riket där han vistas. Med tanke bl. a. på situationer när man inte
vet var passinnehavaren uppehåller sig behövs emeUertid en subsidiär regel.
Denna bör innehålla att återkallelse också får beslutas av den passmyndighet
hos vilken passansökningen gjordes. Ulrikesministerns befogenhet att återkalla
pass bör i den nya passlagen begränsas till att avse pass som har utfärdats av
honom själv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om utskrift av pass behandlas närmare i avsnitt 8. Som redan har framgått av
det föregående föreslås att man åtminstone t. v. behåller systemet med manuell
utskrift. Någon övergång tUl datamåskinell utskrift av pass förordas sålunda
inle i detta sammanhang.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>87</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Passhinder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.1
Passbinder för misstänkta ocb efterlysta m. fl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.1.1 Gällande
föreskrifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
6 § första stycket a PK får ansökan om pass uite bifallas, om sökanden är
föremål för sådan efterlysning som enligt särskilda bestämmelser meddelas i
tidningen "Polisunderrättelser". Detsamma gäUer om passmyndigheten
har kännedom om eller skälig anledning anta att det föreligger omständigheter
som kan föranleda sådan efterlysning (6 § första stycket b). Motsvarande
bestämmelser fmns också i UP, vars reglering behandlas i ett sammanhang under
5.7.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
här åsyftade bestämmelsema om tidningen Polisunderrättelser finns numera i
efterlysningskungörelsen (1969: 293). Efterlysning enligt denna kungörelse kan
ske, om upplysning saknas var någon som eftersöks av myndighet uppehåller sig
och efterlysningen kan antas underlätta eftersökningen (1 §). I
PoUsunderrättelser får enUgt 3 § första stycket nämnda kungörelse efterlysning
ske av den som skall omhändertas vid anträffandet. Om del i annat fall på gmnd
av särskilda omständigheter är av synnerlig vikt att den som är eftersökt
anträffas, får eiUigt andra stycket samma paragraf också han efterlysas i
Polisunderrättelser. Enligt förarbetena tUl efterlysningskungörelsen, liksom
också enligt de av RPS utfärdade föreskriftema om personefterlysning (FÄP
444-2), avses andra stycket vara tUlämpligt dels i fråga om personer som har
försvunnit, dels när det i annat fall är av synnerlig vikt alt få tag på en
person, t. ex. ett mordvitlne. När 3 § inte är tUlämplig får efterlysning inte
göras i PoUsunderrättelser utan skall ske i en annan publikation,
Efter-sökningslistan. Enligt RPS:s anvisningar förutsätts för efterlysning i Polisunderrättelser
av känd person enligt 4 kap. 6 § andra stycket RB — dvs. när misstänkt avviker
och anhållningsskäl förekommer — att an-hållningsbeslul har fattats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
passmyndigheten har kännedom om att domstol har meddelat eller fastställt reseförbud
enligt 25 kap. RB får passansökan inte bifallas, och om vederbörande i den
situationen redan innehar pass skall det återkallas (6 § första slycket c och
14 § första stycket d PK). Detsamma gäller om myndigheten känner tUl alt
sökande eller passinnehavare dömts tUl fängelse eller annan brotispåföljd som
innebär frihetsberövande eller lill intagning i arbetsanstalt och sannolika
skäl finns tUI antagande att han ämnar dra sig undan verksläUigheten genom att
resa ur riket (6 § första stycket d och 14 § första stycket d PK).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.1.2 Tidigare
ändringsförslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I en
skrivelse lUl Kungl. Maj:t den 18 december 1967 har riksdagens
justitieombudsman (JO) ifrågasatt ändamålsenligheten av den i 6 § förs-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ta
slyckel b PK angivna avslagsgrunden för fall då passmyndigheten har kännedom om
att det föreligger omständigheter som för sökanden kan leda tUl efterlysning i
Polisunderrättelser. JO konstaterar alt innebörden av denna avslagsgmnd i fall
då sökanden är misstänkt för brott synes vara alt passmyndigheten skall pröva
om efterlysning kan bli aktuell. Förutom misstankens styrka och brottets
svårhelsgrad torde prövningen följaktligen avse risken för att den passökande
undandrar sig lagföring. En sådan prövningsrätt synes enligt JO vid tiden för
utfärdandet av PK kunnat ha fog för sig som ett medel alt förhindra vissa för
brott misstänkta personer att avvika tUl utlandet. JO menar emellertid att frågan
har kommit i annat läge genom att regler om reseförbud har utförts i 25 kap.
RB. Dessa regler tar nämligen sikte jusl på förhållandena i sådana fall då
någon är skäligen misstänkt för brott och det skäligen kan befaras all han
avviker eUer annoriedes undandrager sig lagföring eUer straff. Enligl 25 kap. 1
§ första meningen RB kan sålunda reseförbud er-sälta anhållande eller häktning
som straffprocessueUt tvångsmedel när del är fråga om broll vara fängelse kan
följa. Även oberoende av brottels beskaffenhet kan — enligt andra meningen i
samma lagrum — reseförbud meddelas, om det skäligen kan befaras att den
misstänkte genom all bege sig från riket undandrar sig bl. a. lagföring eller
straff. Befogenheten att meddela reseförbud ankommer på undersökningsledaren,
åklagaren eller räiten. Om reseförbud har meddelats av annan än rätlen, äger
den misstänkte begära rättens prövning av förbudet. Enligt 25 kap. 2 § RB får
reseförbud förbindas med villkor, som anses erforderligt för den misstänktes
övervakande. JO erimar om att det i lagmotiven som exempel på sådant villkor
har nämnts skyldighet för den misstänkte att lämna från sig sitt pass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
tillkomsten av reglerna om reseförbud i RB synes det enligt JO knappast längre
föreligga sakliga förutsältolngar för atl passmyndighet skall ingå i prövning
av motsvarande förhåUanden i ett passärende. En sådan dubbel prövningsrätt
skulle t. ex. kunna medföra alt, sedan rätten hävt ett av åklagaren meddelat
reseförbud, passmyndigheten efter yrkande av åklagaren vägrar den misstänkte
pass. Passmyndigheterna har ofla inte heller möjligheter att mera ingående och
självständigt pröva hithörande frågor och torde också som regel efter en
summarisk handläggning besluta i enlighet med polisens eUer åklagarens
yrkande. Det framstår över huvud laget som mindre lämpligt alt i brottmål uppkomna
frågor om risken för all den misstänkte avviker skall bli i administrativ
ordning föremål för bedömning av passmyndighet och — i sista hand — av
regeringen. JO erinrar vidare i sammanhanget om att passmyndighet i en
situation av del slag som nu har berörts inte torde ha befogenhet att återkaUa
ett redan utfärdat pass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
anser JO att man bör överväga en ändring av PK så all det klart framgår att det
i nu avsedda faU inte ankommer på pass-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>myndighet
alt pröva om förutsättningar för efterlysning i Polisunderrättelser är för
handen eller inte. I den mån vederbörande myndigheter inte har föranstaltat om
en sådan efterlysnmg, torde de möjligheter som finns att i judicieU väg meddela
reseförbud vara tiUräckliga från allmän synpunkt. En sådan ordning synes enligt
JO också ägnad att avlägsna nu föreliggande risker för förhastade och ogmndade
beslut i passärenden och därmed också ägnad att tUlgodose rättssäkerhetens
krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JO:s
framställning har remissbehandlats. Yttranden över framstäUningen har avgetts
av RPS, riksåklagaren (RA), överstålhåUarämbetet samt länsstyrelserna i
Stockholms, Jönköpmgs, Malmöhus, Västmanlands och Jämtiands län. RA har
bifogat yttranden från överåklagarna i Stockholms, Göteborgs och Malmö
åklagardislrikt, länsstyrelsen i Malmöhus län från polismyndigheterna i Malmö,
Helsingborg och Lund samt länsstyrelsen i Jämtiands län yttranden från
länspolischefen i länet och från länsåklagaren i Västernorrlands län och
Jämtiands län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta remissinstansema har i huvudsak anslutit sig UU JO:s synpunkter och
tillstyrkt att den föreslagna ändringen genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
några yttranden har dock ifrågasatts om man inte kan behåUa den gällande
ordningen. Sålunda framhåller länsåklagaren i Västernorrlands län och Jämtlands
län att den prövnmgsrätt för passmyndighet som det här är fråga om synes vara
ett praktiskt betydelsefuUt komplement tiU institutet reseförbud och mmdre
ingripande i den misstänktes rörelsefrihet. Länsåklagaren pekar på alt den som
åläggs reseförbud skall anvisas en bestämd vistelseort och gör gällande atl det
i vissa fall vid ringa brott kan saknas anlednmg att begränsa personens
rörelsefrUiet inom riket medan det å andra sidan kan vara angeläget alt hindra
honom atl lämna de nordiska länderna. I sådana situationer fyller enligt
länsåklagarens mening bestämmelsen i 6 § första slycket b PK en viktig
funktion. Polismyndigheten i Malmö anför liknande synpunkter och uttalar sig
också för ell bibehåUande av bestämmelsen i fråga. Länspolischefen i Jämtlands
län och polismyndigheten i Helsingborg anser att bestänunelsen inte bör
utmönstras utan att ersättas av föreskrifter som tillgodoser samma syfte.
Enligt länspolischefens mening kunde del i sådant hänseende övervägas att
utvidga avslagsgrunden vid fall av meddelat reseförbud som har meddelats av
åklagaren eller undersökningsledare och att samlidigt införa möjlighet för
passmyndigheten alt låta ansökan om pass vila i avbidan på att vederbörande
myndighet hunnit ta stäUning i fråga om utfärdande av reseförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
flera remissyttranden har hävdats att ändrmg av de regler som gäller om
passhinder för efterlysta personer m. fl. bör ske också i andra avseenden än
det som har berörts i JO:s framstäUning. RPS pekar sålunda på alt efterlysnuig
i Polisunderrättelser kan avse personer som över huvud taget mte är misstänkta
för brott. Passhmdret vid faU av efterlysning bör därför enligt styrelsens
mening mte vara absolut utan förses</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
en "säkerhetsventU" i form av skyldighet för passmyndigheten att
inhämta yttrande från den efterlysande myndigheten. I likhet med länspolischefen
i Jämtlands län förordar vidare RPS — liksom också RA och länsstyrelsen i
Jämtlands län — att reseförbud meddelat av åklagaren eller
undersökningsledaren UkstäUs med reseförbud som har meddelats eller
fastställts av domstol. RPS föreslår att bestämmelsema ges den utformningen atl
ansökan om pass inte får bifallas, om sökanden är häktad, anhållen, underkastad
reseförbud eUer efterlyst för att förpassas eller återföras lill viss anstalt
e. d. Som komplement härtill förordas en föreskrift som ålägger passmyndighet
att i fall där det har framkommit att sökanden är misstänkt för brott, vara kan
följa fängelse, infordra yttrande från undersökningsledaren eller åklagaren
som därigenom får möjlighet alt om det behövs omedelbart meddela reseförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Några remissinstanser
diskuterar i sammanhanget utformningen av bestämmelsen i 6 § första stycket d
PK att passansökan inte får bifallas för sökande som har dömts till fängelse
eller annan brottspåföljd som innebär frihetsberövande, när sannolika skäl
finns tUl antagande att han ämnar undandra sig verkställigheten genom att resa
ur riket. Överståt-liållarämbetet anser det uppenbart alt den domstol som har
utdömt straffet är bättre skickad än passmyndigheten att bedöma om flyktfara
föreligger eUer inle i sådana faU. EnUgt ämbetet torde gäUande bestämmelser om
reseförbud få anses medge att beslut därom meddelas av domstol inte bara i
samband med domen utan också senare intill dess domen har vuimlt laga krafl.
Ämbetet anser därför att det bör övervägas om inte passmyndighets prövningsrätt
kan begränsas till fall då lagakraftvunnen dom föreligger. I sistnämnda fall
kan så lång tid ha förflutit efter domen att särskild prövning av
passmyndigheten — efter åklagarens hörande — bör ske. Polismyndigheten i Lund
anser att redan den omständigheten att passökande dömts tiU frihetsberövande
påföljd bör vara grand för avslag på passansökan, oavsett om flyktfara i det
särskilda fallet kan antas föreligga eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.1.3
Överväganden och förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen av JO:s skrivelse har RPS föreslagit en generell regel om
att passansökan inte får bifaUas när sökanden är anhåUen eller häktad. En sådan
regel synes ändamålsenlig och några principiella invändningar häremot torde
inte kunna åberopas. Ett beslut om anhållande eller häktning bör rimligen
utgöra hinder mot bifall till passansökan så länge beslutet består, vare sig
det har verkställts eUer meddelats i den misstänktes frånvaro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reseförbud
enligt 25 kap. RB — dvs. i brottmål — utgör f. n. passhinder, om det har
meddelats eUer faststäUts av domstol. Enligt RB kan emellertid reseförbud
meddelas även av åklagare eller imdersökningsle-dare. Den misstänkte har då
möjlighet att begära överprövning av för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>budet
hos domstol. I praktiken kan reseförbud meddelat av undersökningsledare
förekomma bara när det är åklagaren som leder förundersökningen. Enligt de av
RA och RPS gemensamt utarbetade anvisningarna angående vissa frågor rörande
lednuig av förundersökning i brottmål (RA:s cirk. Ä23) inträder nämUgen alltid
åklagare som förander-söknlngsledare när fråga uppstår om användrung av
tvångsmedel och del ankommer på undersökningsledaren alt besluta därom enUgt
RB.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den begränsning som ligger
i att reseförbudet har passhindrande verkan bara när det har meddelats eller
fastställts av domstol får i praktiken vissa irrationella konsekvenser. En
misstänkt som har låtit sig nöja med åklagarens förordnande om reseförbud kan
sålunda tänkas få bifall till en passansökan, medan däremot passhinder
uppkommer, om han i stället på grund av missnöje med förordnandet begär
överprövning och domstolen fastställer förbudet. Vid remissbehandlingen av JO:s
skrivelse har från flera håU föreslagits att ett av åklagare meddelat
reseförbud skall utgöra hinder mot bifall tiU passansökan på samma sätt som ett
reseförbud som har meddelats eUer fastställts av domstol. En sådan utvidgning
är praktiskt motiverad och kan inte anses inge några betänkligheter från
rättssäkerhetssynpunkt. Har passökanden begärt eller ämnar han begära rätlens
prövning av reseförbud som har meddelats av åklagare, har han ju alltid
möjUghet att omedelbart återkomma till passmyndigheten med en ny ansökan, om
rätten häver förbudet. På grund av det anförda föreslås att reseförbud enligt
25 kap. RB skall utgöra hinder mot utfärdande av pass även när förbudet har
beslutats av åklagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reseförbud
kan f. n. meddelas även i tvistemål (15 kap. 2 § RB) och av överexekutor (187 §
utsökningslagen) men ulgör då inle passhinder. Möjligheten att meddela
reseförbud i de fall som avses med dessa regler utnyttjas emellertid nästan
aldrig i praktiken, och reglerna har föreslagits helt upphävda av
lagberedningen i betänkandet (SOU 1974: 55) Utsökningsrätl XIII. Någon
anledning att överväga en utvidgning av reseförbudets passhindrande verkan i
dessa hänseenden föreligger aUtså inte. Det bör anmärkas att också den nu
föreliggande möjligheten att i brottmål meddela reseförbud för att tiUgodose
målsägandes rätt till skadestånd eller annan ersättoing har föreslagits
upphävd i det nyssnämnda betänkandet, vUket f. n. övervägs i
justitiedepartementet. Vad angår situationen vid konkurs bör erinras om att
vissa inskränkningar i gäldenä-rens rörelsefrihet följer av 88 § konkurslagen
(1921: 225). Härmed sammanhängande frågor utreds emellertid f. n. av
konkurslagskommittén (Ju 1971: 06) och bör därför uite tas upp i detta
sammanhang (jfr prop. 1975/76: 210 s. 195).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hinder
mot bifall till passansökan föreUgger f. n. vidare för den som är efterlyst i
Polisunderrättelser. De viktigaste efterlysningssituationerna är då någon är
anhållen eller häktad i sin frånvaro. Att hinder mot bifall till passansökan
föreligger i dessa fall avses följa redan av den nyss</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förordade
generella regeln om passhinder när sökanden är anhållen eUer häktad. Det finns
emeUertid en del ytterUgare faU av efterlysning då den som är efterlyst skall
omedelbart gripas eUer eljest omhändertas vid anträffandet. Det är här i
praktiken framför aUt fråga om faU då den efterlyste skall inställas för att
avtjäna frihetsberövande påföljd eUer då han har avvikit från anstalt inom
krimmalvården, vårdanstalt för alkoholmissbrukare eller ungdomsvårdsskola
eller motsvarande eller har underlåtit atl instäUa sig efter permission.
Omedelbart omhändertagande skall enligt uttryckliga föreskrifter ske också i
vissa andra faU såsom exempelvis då någon som med stöd av lagen (1966: 293) om
beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa faU skall tas in på sjukhus inte
instäUer sig på sjukhuset (35 § nämnda lag).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I de
fall då det sålunda följer av uttryckliga regler att en efterlyst person skall
omhändertas omedelbart vid anträffandet bör efterlysningen liksom f. n. utgöra
hinder mot bifall tUl en passansökan. Även om det kan sägas vara en typiskt
sett ovanlig situation att den efterlyste ger sig tillkänna för myndighet på
det sätt som'krävs vid en passansökan, skulle det nämligen innebära en
uppenbart otillfredsstäUande ordning, om passmyndigheten i sådant fall blir
skyldig att bifaUa ansökningen. I fråga om andra efterlysningsfaU — t. ex. när
det gäUer försvunna personer — finns det däremot i överensstämmelse med den
ståndpunkt som RPS har intagit vid remissbehandlingen av JO:s skrivelse inte
tUlräckliga skäl atl som f. n. låta efterlysningen utgöra passhinder. Om i
enlighet härmed del avgörande blir om frihetsberövande skaU ske eller inte,
uppnår man en naturlig och lämpUg avgränsning, en lösning som också innebär
vissa lagtekniska fördelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
åberopande av det anförda föreslås att hinder mot bifaU tUl passansökan skall
föreligga när sökanden är efterlyst och skall gripas eller annars omhändertas
vid anträffandet. I praktiken kommer dessa passhinder alt sammanfalla med
sådana faU av efterlysning i PoUsunderrättelser som avses i 3 § första stycket
efterlysningskungörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. föreligger passhinder inte bara när sökanden verkligen är efterlyst ulan
också i fall då passmyndigheten har kännedom om eUer skälig anledning anta att
det föreligger omständigheter som kan leda tiU en efterlysning. Den närmare
innebörden av denna regel synes i vissa avseenden oklar. Med hänsyn till att föratsältningarna
för efterlysning i Polisunderrättelser enligt nuvarande bestämmelser är mera
restriktiva än tidigare, synes det tveksamt om regeln numera kan tUläggas en
så vidsträckt innebörd som har antagits i JO:s skrivelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Oavsett
innebörden av gäUande rätt står det emellertid klart att det i enlighet med vad
JO har framhåUit knappast är ändamålsenligt alt passmyndighet i administrativ
ordning prövar frågan om flyktfara när det gäller personer som misstänks för
brott och sålunda kan underkastas reseförbud eller annat tvångsmedel enUgt RB.
De flesta remissinstansema</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>93</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>har
också varit eniga om att passmyndighetema inte bör ha en sådan
prövningsskyldighet. De synpunkter i motsatt riktning som har förts fram från poUs-
och åklagarhåll har gmndats på uppfattaingen att en sådan prövningsrätt för
passmyndigheten skuUe ha en funktion att fyUa i vissa fall där ett reseförbud
skulle te sig onödigt ingripande. Man kan emellertid utgå från att de nu
åsyftade fallen i praktiken regelmässigt gäller förhållandevis lindriga brott
eller förseelser. Samhällets intresse att hindra vederbörande passökande från
att lämna Norden är då jämförelsevis obetydligt. För dessa faU föreligger
knappast tUlräckliga skäl för en ofla säkert mycket vansklig prövnmg i
administrativ väg, i synnerhet som en sådan prövning ter sig tvivelaktig även
från principieUa synpunkter. I överensstämmelse med JO:s ståndpunkt föreslås
därför att någon motsvarighet lUl den nu diskuterade regeln inle förs in i den
nya passlagen. Detla innebär visserligen att nuvarande passhinder faller bort
också i en del andra situationer såsom exempelvis i del fallet att polismyndigheten
har anledning anta alt sökanden har avvikit från allmän vårdanstalt för
alkoholmissbrukare men någon efterlysning inte har ägt rum. Del finns
emellertid knappast skäl atl införa specieUa regler för sådana fall, något som
f. ö. vid en övergång tUl en maskinell passhinderkontroll skulle förutsätta en
mycket omfattande registrering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen av JO:s skrivelse har vidare föreslagits införandet av en
föreskrift som ålägger polismyndighet att underrätta undersökningsledaren
eller åklagaren i faU då det i passärende har kommit fram att sökanden är
misstänkt för brott som kan leda tUl fängelsestraff. Syftet med ett sådant
system — som redan nu tillämpas på många håll — skulle främst vara att bereda
möjlighet för åklagaren att om det behövs omedelbart la upp frågan om
reseförbud eller annat tvångsmedel för sökanden. Den sålunda förordade
ordningen förefaller i och för sig ändamålsenlig. Den är också praktiskt
genomförbar vid ett nytt syslem som bygger på maskinell passhinderslagning med
hänsyn lUl den registrering som sker på grundval av den s. k. personbladsrulinen.
Passmyndigheten bör emellertid i dessa fall vara bunden av åklagarens
ställningstagande till frågan om personellt tvångsmedel och inle ha någon diskretlonär
prövningsrätt vid sidan härav. Eftersom det med denna lösning inte blir fråga
om all införa något passhinder vid sidan av dem som redan har föreslagits för
fall av anhåUande, häktning och reseförbud, behöver en regel om
underrättelseskyldigheten för polismyndighet gentemot åklagare inte meddelas i
lag ulan kan tas in i en regeringsförfattnuig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
passökanden har dömts lill påföljd som innebär frUietsberövande, har
passmyndigheten enligt gäUande ordnuig att ta ställning tUl om det kan antas atl
han ämnar dra sig undan verksläUigheten genom att resa utomlands. Finns det
sannolika skäl för ett sådant antagande, får pass-ansökningen inle bifallas.
Denna ordning kan vid ett första betraktande synas principiellt mindre tillfredsstäUande
så till vida som det ankom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mer
på domstol alt i samband med utdömande av frihetsberövande påföljd pröva om
den tiUtalade bör vara häktad eller underkastad reseförbud under tiden tUl
dess domen har vunnit laga kraft. Det skuUe då kunna hävdas att passmyndigheten
inte bör ha befogenhet att vägra pass, om domstolen för sin del har avstått
från att ålägga den tUltalade reseförbud i domen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan emellertid inle bortse från att det förekommer fall då frågan om reseförbud
visserligen inte har varit aktueU vid domens meddelande men då saken kan komma
i ett annat läge, om den dömde genom en passansökan direkt efler domen tiUkännager
att han har för avsikt att lämna landet. Det är knappast lUlrådUgt att införa
en ordning som innebär att passmyndigheten i sådana fall skuUe bU oviUkorUgen
skyldig att bifalla ansökningen. Övervägande skäl synes i stället tala för att
passmyndigheten liksom f. n. bör ha befogenhet att, i varje fall när en längre
tids frihetsberövande har ådömts, företa en närmare undersökning av resans
ändamål och i tveksamma fall höra åklagaren i ärendet, HärtUl kommer alt även
om ett reseförbud skuUe ha meddelats i domen, så kan detta inte gälla för
längre tid än tUl dess domen har vunnit laga kraft (jfr NJA 1969: 310), Den
flyktfara som har föranlett domstolen att meddela förbudet kan emellertid stå
kvar även under den tid som förflyter från det att domen vinner laga kraft och
tiU dess den befordras till verkställighet. För fall av denna typ skulle
visserligen en teoretiskt tänkbar lösning vara att utvidga domstolens
befogenheter på det sättet att reseförbud skulle få fastställas alt gälla ända
fram till dess domen går i verksläUighet. Detla skuUe dock i sin tur dra med
sig ett behov av särskUda föreskrifter angående fullföljd, handläggning av
fall där förbudet överträds m. m. En så förhållandevis omfattande nyreglering i
RB synes inte lämpligen böra övervägas i detta sammanhang. Det torde inte
heller vara praktiskt möjUgl all för de nu avsedda faUen lita enbart tUl den befogenhet
som föreligger för kriminalvårdsstyrelsen att med stöd av 10 § andra slycket
lagen (1974: 202) om beräkning av strafflid m. m. förordna om förpassning vid faU
av flyktfara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen av JO:s skrivelse har emeUertid överståthållarämbetet
ifrågasatt om inte passmyndighetens prövningsrätt skulle kunna begränsas till
fall då den dom på frihetsberövande påföljd som det är fråga om har vunnit laga
kraft. Till grund för detla förslag Ugger uppfattningen att gäUande
bestämmelser får anses medge domstol att vid behov meddela beslut om reseförbud
inte bara i samband med domen utan också sedan domstolen skUt målet från sig
men innan tiden för fullföljd gått ut. Det är emellertid ganska tveksamt om man
verkligen ur RB:s regler kan härleda en befogenhet för domstol att meddela
beslut om reseförbud under fullföljdstiden, Reglema tUlämpas i varje fall inte
på detla sätt i praktiken. Det är också atl märka att inle heller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>åklagaren
anses kunna meddela reseförbud efler domen under annan förutsättning än att han
fullföljer talan mot denna (jfr Gärdes kommentar tUl RB s. 352), En reglering
i enUghet med överstålhållarämbetets förslag skulle vidare fömtsatta att
passmyndigheten i fall då ansökan om pass sker under fullföljdstiden har att överlänma
ärendet liU åklagaren, som i sin tur skulle få föra talan om reseförbud vid
domstolen, om flyktfara anses föreUgga, Ett sådant system skuUe i åtskUliga faU
leda tiU ett onödigt omständligt förfarande och även skapa komplikationer för
den händelse domen vinner laga kraft under handläggningstiden. Med hänsyn lUl
det anförda kan tUlräckUga skäl inte anses föreligga att det i enlighet med överslåthållarämbetets
förslag begränsa passmyndighetens prövningsrätt tUl lagakraftvunna domar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>A
andra sidan bör det inte heUer komma i fråga att, som poUsmyndigheten i Lund
har förordat, låta redan det förhåUandet alt passansö-kanden har dömts tUl frihetsberövande
påföljd utgöra hinder för bifall till passansökan oavseti om flyktfara föreUgger
eller inte. En så kategorisk bestämmelse skuUe uppenbariigen kunna leda lill
stötande resultat i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som nu har anförts talar för att man i en ny passlag bör behåUa den nuvarande
möjligheten för passmyndighet att avslå ansökan om pass, när sökanden har dömts
tUl frihetsberövande påföljd och det finns sannolika skäl alt anta att han
ämnar undandra sig verkställigheten genom att resa utomlands. Några olägenheter
av den hittUlsvarande till-lämpningen av denna avslagsgrund synes inte heller
ha framkommit. På grund härav föreslås att den gällande regeln för de nu
avsedda fallen (6 § d PK) förs över tiU den nya passlagen utan annan ändring i
sak än alt del lUl skillnad från vad som nu är förhållandet anges alt den är till-lämpUg
bara när påföljden inte har börjat verkställas. För fall när verkställigheten
har börjat föreslås nämligen i det följande en särskild reglering (avsnitt
5,2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
hinder mot bifaU tiU passansökan som i enlighet med det anförda bör tas upp i
en ny passlag är sålunda fall då sökanden är anhållen, häktad eller
underkastad reseförbud enligt 25 kap. RB, då han är efterlyst och skall gripas eUer
annars omhändertagas vid anträffandet och då han har dömts tiU frihetsberövande
påföljd, som ej har börjat verkstäUas, och sannolika skäl föreligger att han
ämnar undandra sig verkställigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det sedan gäUer att ta ställning tUl i vad mån omständigheter av det slag som
nyss har nämnts bör kunna åberopas tUl stöd också fÖr återkaUelse av redan
utfärdat pass, kan tUl en början konstateras att varken anhållande, häktomg
eller efterlysning f. n. utgör grund för passåterkaUelse. Det finns knappast heUer
något praktiskt behov av regler om återkallelse får sådana faU.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reseförbud
som enligt 25 kap. RB meddelats eller fastställts av domstol utgör däremot nu
inte bara hinder mot bifaU till passansökan utan också grand för återkallelse,
i den mån passmyndigheten får kännedom om förhållandet. I det föregående har i
fråga om passansökningsfallen föreslagits alt redan ett av åklagare meddelat
reseförbud skall utgöra passhinder. När det gäUer fall då den som har ålagts
reseförbud redan innehar pass gör sig emellertid delvis andra synpunkter gäUande.
Framför allt måste man beakta att åklagare eller domstol i denna situation har
befogenhet att med stöd av 25 kap. 2 § RB förena reseförbudet med del villkoret
att den misstänkte skall lämna från sig sitt pass. Denna möjlighet brukar också
utnyttjas i de fall då den misstänkte innehar pass och man anser att det
föreligger mera påtaglig fara för att han skaU lämna landet, I allmänhet är ett
sådant vUlkor tUlräckligt effektivt, eftersom den misstänkte i praktiken ofla
löper risk att bU häktad, om han skulle vägra att överlämna passet eller
försöka dölja det. När det sålunda på detta sätt är sörjt för att en
passinnehavare som har ålagts reseförbud kan hindras från att utnyttja sitt
pass för att lämna landet under förundersökningen eUer rättegången, kan det
knappast anses finnas något praktiskt behov av att passet dessutom skaU
formellt återkaUas. I praktiken är det inle helt ovanligt att ett reseförbud
kommer att bestå under endast förhåUandevis kort tid. Åklagaren beslutar t. ex.
att inte väcka åtal eUer en fömyad prövning av tvångsmedelsfrågan ger vid handen
atl tiUräckliga skäl saknas att upprätthåUa förbudet. Att den misstänkte inte
kan få nytt pass så länge ett reseförbud gäUer är visserligen befogal, men om
han redan har pass och har överlämnat det tUl åklagare eller polis förefaller
det omotiverat att passet skaU behöva återkaUas. Eftersom det inte föreligger
någon författningsenlig skyldighet för domstol eller åklagare alt underrätta
passmyndighet om meddelade reseförbud, är det redan f. n. förhållandevis
vanligt att återkallelse inte koinmer tUl stånd. Med hänsyn tUl vad som nu har
anförts föreslås att reseförbud inte längre skaU utgöra självständig gmnd för återkaUelse
av pass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande ordning gäller vidare att pass skaU återkallas, om passmyndigheten
får kännedom om att innehavaren har dömts tiU frihetsberövande påföljd och det
finns sannolika skäl att anta att han ämnar undandra sig verkställigheten. I
det föregående har föreslagits att det hinder mot utfärdande av nytt pass som f.
n. föreligger i motsvarande situation skall stå kvar i den nya passlagen.
Förslaget skaU emellertid därvid ses mot den bakgrunden alt redan själva
passansökningen i sådant faU utgör ett påtagligt tecken på att den dömde har aktueUa
planer på alt lämna landet. Motsvarande synpunkt kan inte åberopas tUl stöd
för en regel som berättigar passmyndigheten att återkalla ett redan utfärdat pass.
Eftersom vidare ett reseförbud, som förenats med skyldighet för den misstänkte
att lämna från sig sitt pass, kan faststäUas alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gäUa
fram tUl dess domen i brottmålet har vunnit laga kraft, kan det inle anses
finnas tUlräckligt starka sakliga skäl för alt som f. n. låta även en inle lagakraftvunnen
dom på frihetsberövande påföljd kunna leda till passåterkaUelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det däremot gäller fall då domen i brottmålet har vunnit laga kraft, torde man
inte kunna undvara en regel som medger passmyndighet att återkalla pass, om
det finns risk för att den dömde avviker. Detta skulle nämligen leda tiU otillfredsstäUande
konsekvenser för vissa speciella fall, t. ex. då rätten har meddelat eller faststäUt
reseförbud i domen och åklagaren med stöd härav har tagit hand om den dömdes
pass. Om ingen möjlighet tiU passåterkaUelse finns i denna situation, skulle ju
åklagaren alltid bli skyldig att återlämna passet så snart domen vunnit laga
kraft och reseförbudet tUl följd härav upphört att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund härav förordas att i den nya passlagen tas in en regel som ger stöd
för passåterkaUelse när passinnehavaren har ådömts frihetsberövande påföljd
och det finns sannolika skäl att anta att han avviker samt domen i brottmålet
har vunnit laga kraft. Ätt på detta sätt rekvisiten för passåterkaUelse såvitt
gäller kravet på att domen skaU ha vunnit laga krafl blir snävare än dem som
har föreslagils för passvägran är ganska naturligt med hänsyn tiU att passåterkaUelse
är den mest ingripande av åtgärderna. Eftersom passmyndigheten inte har inöjlighet
atl ta självständigt initiativ tiU återkaUelse i fall av detta slag, fömtsätter
regeln i praktiken alt anmälan om flyktfaran har gjorts av åklagare eller av
kriminalvårdsstyrelsen. Någon uttrycklig bestämmelse härom behövs dock inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.2
Passhinder för personer som undergår kriminalvård</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.2.1
Gällande föreskrifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
huvudsakliga reglema om passhinder för personer som undergår kriminalvård finns
i 6 § tredje stycket och 14 § första stycket f och g PK. I 6 § tredje slycket
föreskrivs att den som står under övervakning efter att ha dömts tUl fängelse, skyddstiUsyn,
ungdomsfängelse, internering eller intagning i arbetsanstalt inle får erhålla
pass utan övervakningsnämndens medgivande, övervakningsnämnden har alltså ett
slags vetorätt i dessa ärenden. Om pass har utfärdats trots att nämnden inte
har lämnat sitt medgivande, skall passet återkaUas. Detsamma gäller om
passmyndigheten får kännedom om att pass har utfärdats för person som sedermera
har ställts under övervakning efter att ha dömts tiU någon av de nyss nämnda
påföljderna. Återkallelse skall dock mte ske, om passinnehavaren inom tid som
passmyndigheten bestämmer visar att han har övervakningsnämndens medgivande att
behålla passet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Enligt
en statistisk undersökning angående antalet frivårdsärenden hos övervakningsnänmdema
under år 1973 som redovisas av över-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1977/78. 1 saml Nr 156</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vaknlngsnämndutrednmgen
(Ju 1973: 15) i belänkandet (SOU 1975: 16) Kriminalvårdens nämnder avgav
övervakningsnämnd yttrande i passärenden i 1 722 fall under detta år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid sidan av de nyss
berörda föreskriftema kan också vissa av de regler om passhmder som har
redovisats i föregående avsnilt vara tUl-lämpUga när det gäUer personer som
undergår kriminalvård. I fall då någon har rymt från kriminalvårdsanstalt och skaU
återförpassas blir han efterlyst i Polisunderrättelser, och ansökan om pass kan
då avslås enligt 6 § första stycket a PK. När det gäller bestämmelsema i 6 §
första slycket d och 14 § första slycket d om avslag på passansökan resp. passåterkaUelse
för den som har dömts tUl frihetsberövande påföljd och kan antas ämna undandra
sig verkstälUgheten, har tidigare tvekan rått i praxis om bestämmelsema avser
även det fallet att verkställigheten redan har påbörjats. Den allmänna
uppfattningen torde dock numera vara att de berörda föreskrifterna formeUt sett
är lUlämpliga även i ett sådant fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.2.2
Tidigare ändringsförslag m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande regleringen av passhuider för personer som undergår kriminalvård har
i olika sammanhang utsatts för kritik. Regleringen har därvid bl. a. betecknats
som inkonsekvent så tUl vida som det ställs upp ett krav på medgivande av
övervakningsnämnd för att en person som står under övervakning skall få erhålla
eller behålla pass medan något motsvarande krav inle gäller för den som
undergår påföljd i anstalt. Detta förhållande har sagts i sin tur leda till alt
det i inte obetydlig omfattning förekommer att en person som avtjänar
fängelsestraff — ofta med hjälp från anstaltslednmgens sida — söker och
erhåller pass, som kanske sedan i samband med viUkorlig frigivning omedelbart
skall las ifrån honom därför att övervakningsnämnden inte anser sig kunna medge
att han får behålla det. Kritiken har emellertid också gått ut på att reglema
om passåterkaUelse inte fungerar på avsett sätt i praktiken, efiersom
passmyndigheterna oftast saknar information om att passinnehavare har ställts
under övervakning. Från de nu angivna synpunktema har de gällande reglerna
föreslagits ändrade i olika skrivelser tiU regeringen bl. a. från
länsstyrelsen i öslergötiands län, övervakningsnämnden i Stockholm och
Föreningen Sveriges skyddskonsulenter och skydds-assistenter. Sistnämnda
organisation vUl helsl alt övervakningsnänm-dens prövning i passärenden skall
upphöra. Skulle det ändå anses finnas skäl atl behålla denna
prövningsmöjlighet, så måste det enligt föreningen i allt fall ske en precisering
av grunderna för prövningen och en översyn av rällssäkerhetsaspeklerna vid
dessa administrativa avgöranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett par fall har hithörande frågor aktualiserats också i ärenden som har tagils
upp av JO med anledning av inkomna klagomål. I ett den 22</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>febmari
1972 avgjort ärende (dnr 2132/70) har sålunda dåvarande ställföreträdande JO Wennergren
vänt sig mot det förhåUandet att en passansökan kan komma alt behandlas olika
beroende på om den som gör ansökan är intagen på anstalt eller nyligen frigiven
samt vidare ansett del opraktiskt om pass först utfärdas för en intagen och
därefter återkallas efler frigivningen när inte övervakningsnämnden medger
fortsatt passinnehav. JO anser att det fuins skäl att behandla passansökningar
på samma sätt oberoende av om den som dömts tiU påfljd vårdas i eller utom
anstalt. — Motsvarande uppfattning har kommit tUl uttryck i ett uttalande den 4
juli 1975 av stäUföreträdande JO Sverne (ärende 1744/74), som också framhåUer
det otillfredsställande i att oUka handläggningspraxis i fall av det slag som
nu avses har utbildat sig vid skilda länsstyrelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kritik som har riktats mot den nuvarande regleringen har vidare avsett det
förhållandet att det inte finns allmänna regler för passåterkal-lelse när det
gäller personer som undergår frihetsberövande påföljder. Denna fråga togs upp i
en motion (mot. 1971: 1198) tUl 1971 års riksdag. Enligt motionären lär det
förekomma att personer som avtjänar straff för narkotikabrott under permissioner
reser utomlands för alt skaffa ytterligare narkotika. Motionären anser att
redan frånvaron av en generell regel om passindragning vid ådömande av
frihetsstraff är en brist i gällande reglering. I motionen påpekas vidare att
de möjligheter som fmns alt återkalla pass för den som ställs under övervakning
efter att ha dömts tUl frihetsstraff eller annan påföljd inte utnyttjas på
avsett sätt, bl. a. beroende på att administrativa rutiner saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motionen
behandlades av inrikesulskottel (InU 1971: 20) som inhämtade yttranden i
ärendet från RPS, kriminalvårdsstyrelsen, länsstyrelsen i Stockholms län och samarbelsorganet
för ADB inom rättsväsendet. Samtliga remissinstanser ställde sig positiva tUl
motionens syfte. Även utskottet biträdde i princip motionen. Enligl utskottet
bör det införas regler som innebär möjlighet att återkalla pass eller förhindra
utfärdande av nytt pass för person som avtjänar ett inte alltför kortvarigt
fängelsestraff. Det administrativa förfarandet bör effektiviseras så att reglema
kan upprätthållas i praktiken. Utskottet ansåg alt utformningen av lämpUga
regler borde närmare övervägas i samband med utarbetandet av en ny passlag. —
Riksdagen följde utskottels beslut (rskr 1971: 247).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om övervakningsnämndemas medverkan i passärenden har härefter tagits upp av övervakningsnämndutredningen
i det nyssnämnda belänkandet (SOU 1975: 16) Krinunalvårdens nämnder.
Utredningen redovisar den krilUc som har förts fram mot gällande bestämmelser
och anser för sin del att kritiken har starkt fog för sig. Det är också enligt
utredningen otillfredsstäUande att övervakningsnämndemas praxis i passärenden
är så skiftande. Om nänmdemas nuvarande vetorätt slopas och passmyndigheten i släUet
i varje särskilt faU får bedöma vUken bety-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lOO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>delse som bör tillmätas de uppgifter som inhämtas om den
dömdes situation, skulle man enligt utredningens uppfattaing komma till rätta
med de problem som har föranlett kritiken. Skyldigheten att avge yttrande till
passmyndigheten skuUe i så fall kunna läggas på skyddskonsulenten eller,
såvitt angår intagna, på styresmannen för anstalten i samråd med vederbörande
skyddskonsulent. Med hänvisning liU det pågående arbetet med en ny
passlagstiftning lägger utredningen inte fram något förslag i ämnet men
framhåller alt det är angeläget att frågan snart löses.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen av övervakningsnämndutredningens belänkande har åtskilliga
remissinstanser understrukit angelägenheten av att de spörsmål som hänger samman
med övervakningsnämndemas medverkan i passärenden snart löses. Flera av de
instanser som tar upp frågan uttalar sig därvid för en lösning enligt de
riktlinjer som utredningen drar upp. Utredningens principförslag tUlstyrks
uttryckligen utan närmare kommentarer av övervakningsnämnderna i Gävle och
Linköping, skyddskonsulenterna i Karlstad och Västervik samt kriminalvårdsdirektören
i kriminalvårdens Malmöregion.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av en översyn av gäUande ordning i såväl formeUt
som materiellt hänseende understryks av övervakningsnämnden i Malmö, andra
avdelningen, som ulföriigt utvecklar sin syn på hithörande frågor. Nämnden
framhåller att passärendena är svårbedömbara. Detta hänger samman med att
rätten tiU pass ofta torde betraktas som en prestigefråga av den dömde och med
att det från kriminalpolitisk synpunkt ofta är ytterst tveksamt vilket beslut
som är det lämpligaste. Nämnda förhållanden torde ha bidragit till den
skiftande praxis som råder vid olika övervakningsnämnder i dessa ärenden. Mot
denna bakgmnd ifrågasätter nämnden lämpligheten av att övervakningsnämnden
medverkar i passärendena. Om nämnden ändå fortsättningsvis skaU medverka i
dessa, är det angelägel alt en översyn sker av både de materiella reglerna
rörande övervakades räll lill pass och nämndernas befattning med dessa ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan att uttala sig för någon bestämd lösning understryker
även flera andra instanser, bl. a. övervakningsnämnden i Norrtälfe och Sveriges
domareförbund, de svårigheter som ligger i att bedöma vilket avgörande som är
det kriminalpolitiskt mest lämpliga när det gäller passärendena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser godtar uiredningens förslag i
huvudsak men förordar vissa avvikelser, övervakningsnämnden i Karlstad ansluter
sig sålunda lUl tanken att slopa övervakningsnämndemas vetorätt men menar att
uppgiften alt avge yttrande bör ankomma på nämndema, dock med befogenhet för
dessa att delegera ärendena tUl skyddskonsulent. övervakningsnämnden i Luleå
framhåller att passärendena har ägnats visst intresse från övervakningsnämndernas
sida men att det är tveksamt om detta har varit tUl gagn för frivårdsarbetet.
Nämnden ansluter sig tUl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppfattningen
att ärendena bör föras över till skyddskonsulent men menar alt det bör finnas
en möjlighet för konsulenten att hänskjuta avgörandet till
övervakningsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En del remissinstanser stäUer
sig emellertid tveksamma eUer avvisande till en lösning efter de linjer som har
förordats av övervakningsnämndutredningen. övervakningsnämnden i Uppsala har
svårt att se hur man med en sådan lösning skulle kunna undgå en skiftande
praxis, eftersom ju inle heller passmyndighetema är få tUI antalet. TroUgen
traktar väl inte någon övervakningsnämnd efter att få behålla samtliga passärenden,
men utredningens ståndpunkt måste förmodas vara fotad på synpunkter som inte
har redovisats. I den mån det är praktiskt möjligt förordar nänmden en lösning
enligt vUken en central myndighet träffar av-görandel i de passärenden det här
gäller efter att ha inhämtat yttrande eller medgivande som då lämpligen bör
avges av vederbörande övervakningsnämnd, övervakningsnämnden i Växjö tar inte
uttryckligen ställning lUl förslaget i denna del men anser allmänt att
utredningen har överdrivit betydelsen från arbetssynpunkt av att övervakningsnänmdema
enligt utredningens lösning befrias från vissa ärenden. I det sammanhanget
framhålls särskUt att passärendena går fort, eftersom nämnden för sin del i
sådana ärenden följer vissa bestämda grander och enligt dessa säUan vägrar
pass.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Uiredningens förslag
avstyrks av övervakningsnämnden i Sundsvall som menar att frivårdsuppgifter som
kan medföra mera ingripande åtgärder inle bör läggas på skyddskonsulent,
främst med hänsyn tiU att denne av sina klienter inte bör uppfattas som ett
organ med repressiva uppgifter. Den lokala nämnden bör därför även i
fortsättningen ha ansvaret bl. a. för de yttranden som avges i passfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslaget avstyrks också
av övervakningsnämnden i Malmö, första avdelningen. Nämnden instämmer visserUgen
i att frågan om övervakningsnämndernas befattning med passärendena snarast bör
lösas men kan inte dela uppfattningen att beslutanderätten i dessa ärenden bör
ligga på skyddskonsulent eller styresman vid anstalt. Det gäller här en fråga
som av den dömde uppfattas som mycket viktig. Samma beslutsordning bör därför gäUa
som i andra viktiga frågor. Den olägenhet som övervakningsnämndemas skiftande
praxis innebär kan motverkas genom atl den som vägras pass av övervakningsnämnd
får föra talan mot beslutet hos central nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.2.3
Överväganden och förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
i vad mån särskilda begränsningar i rätten tUl pass bör gäUa för personer som
undergår kriminalvård kan ses från oUka synpunkter. A ena sidan är det en
viktig princip inom den modema kriminalpolitiken alt kriminalvårdens klienter
i den utsträckning det är möjligt skall ha samma rättigheter och kunna utnyttja
samma förmåner som andra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>medborgare
i samhäUet. Man kan å andra sidan inle bortse från att situationen för den som
t. ex. är villkorligt frigiven eller undergår skyddstillsyn ibland är sådan
alt de strävanden som ligger bakom frivårdsarbetets uppläggning skulle kunna
direkt motverkas om den dömde reser utomlands under övervakningstiden.
Inskränkningar i rätten till pass kan i en del kriminalvårdsfall ha betydelse
också som en mera omedelbart brottsförebyggande faktor såsom exempelvis när
det gäller narkotikabrottsUghet och vissa former av intemationell
kriminalitet. TUl detta kommer de ökade möjligheter tiU permissioner och
frigång som utgör ett viktigt inslag i den nya lagstiftningen om kriminalvård i
anstalt. Även om det ibland har ifrågasatts om man över huvud taget bör
uppställa några begränsningar i passrättigheterna för kriminalvårdskUentelet,
torde mot bakgmnd av nyss antydda förhållanden den allmänna uppfattningen dock
vara att man inte helt kan undvara sådana begränsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande regleringen har i senare praxis ansetts ge stöd för en passvägran
resp. passåterkaUelse i fall då det på sannolika skäl kan antas att en person
som undergår frihetsberövande påföljd ämnar söka undandra sig fortsatt verkstälUghet
av påföljden. Om man bortser från sådana situationer kännetecknas det
nuvarande systemet av att i kriminalvårdsfallen hinder mot bU[aU till
passansökan resp. grund för passåterkaUelse i princip föreligger endast för
personer som står under övervakning efter att ha dömts till fängelse,
skyddstillsyn, ungdomsfängelse eller internering. Övervakningsnämnden kan i dessa
fall — med bindande verkan för passmyndigheten — vägra medgivande till
utfärdande av nytt pass eller till fortsatt passumehav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har konstaterats i flera olika sammanhang har utvecklingen lett till att praxis
i de passärenden det här gäller kommit att bli skiftande. Enligt undersökningar
som har gjorts av övervaknLagsnämndsutred-ningen är en del övervakningsnänmder
myckel restriktiva i sin tiUämpning och lämnar nästan aldrig medgivande till
passinnehav förrän den dömde har stått under övervaknmg ganska lång tid. Det
förekommer också att medgivande vägras under åberopande av att den dömde inte
har fullgjort vissa åligganden, t. ex. underlåtit att betala skadestånd eller
böter. Flertalet övervakningsnämnder synes dock ha den uppfattningen att en
alltför restriktiv tUlämpning kan ha så negativa konsekvenser att skälen för
alt vägra medgivande lill passinnehav bör vara mycket starka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
av förklaringarna till att nuvarande praxis är skiftande torde vara att
övervakningsnämnds beslut i passärende inte anses kunna överklagas. Denna
fråga behandlas särskUt i ett senare avsnitt (avsnitt 6). Av ännu mera
avgörande betydelse måste emellertid vara att det f. n. inle finns några som
helst föreskrifter i författning om vad som skall beaktas vid övervakningsnämndernas
bedömning av passfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Oavsett
hur man löser frågan vilken myndighet som skall ha ansvaret</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
den sakUga bedömningen i de passärenden som det här gäller måste det anses
ofrånkomligt att man vid en ny reglering författningsmässigt preciserar fömtsättningama
för en begränsning av passrättighetema i nu aktuella fall. En tänkbar utväg
skulle i och för sig vara att automatiskt knyta passhinder till ett straff av
viss svårhelsgrad. En sådan lösning skulle emelertid knappast vara tUlfredsställande
från vare sig sakliga eller principiella utgångspunkter. Fömtsättningen för
ett så förhåUandevis ingripande beslul som en passvägran resp. en passåterkaUelse
bör rimligen vara att det har gjorts en prövning i det särskUda faUet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
synes inle heller ändamålsenligt att i överensstämmelse med den praxis som tiUämpas
på vissa håll stäUa upp ett positivt krav på visad skötsamhet för att den som
undergår kriminalvård skall kunna erhåUa pass resp. få behålla ett redan
utfärdat pass. En passvägran är i sak liktydig med ell förbud att lämna
Sverige och innebär aUtså en begränsning av de grundläggande medborgerliga
rättigheterna. Rätten till pass upplevs också i praktiken som myckel viktig av
den dömde. Det måste därför fordras påtagliga skäl för en passvägran eller en passåterkaUelse.
Principen bör vara att pass skall kunna vägras eller återkaUas för den som
undergår kriminalvård endast när det är påkallat antmgen på grund av
föreliggande risker för brottslighet som har anknytning till utlandet eller för
atl syftet med ett påbörjat behandlingsarbete inte allvarligt skall äventyras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
beaktande av det anförda torde man nå en lämplig utformning av grunderna för
passhinder i kriminalvårdsfallen genom en föreskrift som ger möjlighet att
vägra eller återkaUa pass, när det finns sannolika skäl alt anta alt den dömde skuUe
ägna sig åt brottslig verksamhet i samband med utlandsresa eller att en
vistelse utomlands annars skulle motverka hans anpassning i samhäUet. Liksom f.n.
måste det vidare finnas möjlighet alt vägra eller återkalla pass i det mera
speciella fallet alt det finns sannolika skäl att anta alt den som undergår frihetsberövande
påföljd ämnar söka dra sig undan fortsatt verkställighet. Vad gäller sistnämnda
grund torde denna dock få praktisk betydelse bara vid mera långvariga frihetsberövanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller att utforma regler för själva prövningsförfarandet, skulle en i och
för sig tänkbar ordning vara alt låta del ankomma på domstolen alt i samband
med avgörandet i brottmålet ta ställning till om något av nyss nämnda skäl
talar för alt passhinder under viss tid bör föreligga för den dömde. Ett sådant
system skulle emellertid knappast vara ändamålsenligt med hänsyn tUl att det
vid tiden för domen inte går all förutse om passfrågan över huvud laget kommer
att bli aktuell genom en passansökan från den dömdes sida under påföljdstiden.
Härtill kommer att ett beslut om passhinder i samband med domen skuUe få en
från principieU synpunkt mindre tUllalande karaktär av en särskUd repressiv
rättsverkan av brottet vid sidan av påföljden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Valet
står då mellan att antingen utforma systemet på det sättet att passmyndigheten
har att gÖra en självständig prövning i kriminalvårdsfallen eller också så
till vida behåUa den nuvarande ordningen att ärendena i realiteten avgörs av
de organ som har ansvaret för kriminalvården. Frågan blir alltså om
kriminalvårdsorganen bör behåUa sin s.k. vetorätt i dessa ärenden. Del har i
olika sammanhang föreslagits att vetorätten slopas. Övervakningsnämndutredningen
har sålunda förordat att man går över lUl en ordning som innebär att
passmyndigheten i varje särskUt fall får bedöma vUken betydelse som bör tiUmätas
de uppgifter som inhämtas om den dömdes situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>övervakningsnämndutredningens
förslag i denna del har fått ett något blandat mottagande vid remissbehandUngen,
Mot förslaget har bl, a. åberopats att det är svårt att se alt en lösning efter
den av utredningen anvisade linjen skulle leda till en mindre skiftande praxis.
Dessa betänkligheter torde väga ännu tyngre, när man i enlighet med riksdagens
principbeslut låter de olika poUsmyndighetema i stället för länsstyrelserna
bli passmyndigheter inom riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
skulle naturiiglvis i och för sig vara möjligt att tillförsäkra kriminalvårdsorganen
inflytande i passärendena genom en föreskrift om skyldighet för
passmyndigheten atl inhämta yttrande från skyddskonsulent eller
övervakningsnämnd utan att som nu ge yttrandet bindande karaktär. Både sakliga
och principiella skäl torde emellertid tala mot en sådan ordning, vilken skulle
innebära att man lägger på tjänsteman vid lokal polismyndighet uppgiften att
överpröva övervakningsnämndens eller skyddskonsulentens ställningstagande i kriminalvårdsfrågor.
Vad prövningen avser i de fall det här gäller är ju om det finns tillräckligt
starka skäl från kriminalvårdssynpunkt för ett beslut som i sak innebär ett förbud
för den dömde alt lämna Sverige. Den jämförelse som ibland har gjorts med övervakningsnämndens
yttranden i körkortsfrågor — där ju nämndens ställningstagande inte är bindande
— kan därför knappast anses hållbar i detta fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om passprövningen måste också ses mot bakgrund av att övervakningsnämnd enligt BrB
har befogenhet att i vissa fall meddela föreskrifter angående den dömdes
livsföring. Med stöd av 26 kap, 15 § första stycket BrB får övervakningsnämnden
sålunda meddela särskild föreskrift om vad den som är villkorUgt frigiven har
att iaktta under prövotiden, om det finns skäl alt anta den frigivne behöver
stöd av en sådan föreskrift för sin anpassing i samhället. Särskild föreskrift
får avse bl. a. vistelseort eller bostad under viss tid, högst ett år åt
gången. Motsvarande gäUer för den som är dömd tUl skyddstillsyn,
ungdomsfängelse eller intemering (28 kap. 6 §, 29 kap. 7 § resp. 30 kap. 10 § BrB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ligger i sakens natur att det, i fall när övervakningsnämnden har funnit särskUd
föreskrift om vistelseort nödvändig, ofta finns anledning att också begränsa räiten
för den dömde att erhålla pass. I andra fall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
situationen vara den att en föreskrift om särskUd vistelseort inom Sverige
visserligen framstår som alltför ingripande eUer meningslös men alt beaktansvärda
skäl ändå talar för att den dömde under en tid inte bör få resa utomlands. Det
kan t. ex. föreligga en påtaglig risk för fortsatt narkotikabrottslighet.
Under aUa omständigheter är det emeUertid en i huvudsak likartad bedömning som
bör ske när det gäller å ena sidan frågan om föreskrifter enligt BrB och å
andra sidan passfrågor, och själva beslutet i dessa olika ärenden kan också ha
en sakligt sett Ukartad eller rent av identisk innebörd. Även det nu anförda
talar för en ordning enligt vUken ansvaret för det materieUa avgörandet i
passfrågor bör ligga kvar hos kriminalvårdsorganen i dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning tUl det anförda förordas att man prmcipieUt sett behåller den
nuvarande ordningen så till vida att kriminalvårdsorganens ställningslagande
också fortsättningsvis binder passmyndigheten i de fall det här gäller. Frågan
blir då närmast om beslutanderätten bör ligga kvar hos övervakningsnämndema
eller om man i stället bör söka en lösning som innebär att nämndema i större
eller mindre utsträckning avlastas dessa ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
stäUningstagandet tiU sistoämnda fråga bör beaktas att ett genomförande av övervakningsnämndutredningens
förslag innebär alt det direkta ansvaret för övervakningen flyttas över från
övervakningsnämnd till skyddskonsiUent liksom att skyddskonsulenten övertar
sådana mera rutinbetonade kriminalvårdsuppgifter som nu ankommer på nämnden.
Vid remissbehandlingen av utredningens betänkande har starka sympatier yppats
för en ordning som innebär alt nämnderna befrias från sådana uppgifter som har
mtinbetonad karaktär. När det gäUer passfrågor torde det ofta vara fråga om en
tämligen okomplicerad prövning, eftersom man kan räkna med atl det i
normalfallen inte finns några skäl som talar mot alt pass utfärdas för den
dömde. Den mest ändamålsenliga lösningen för fall då pass söks av någon som
undergår kriminalvård i frihet synes därför vara att skyddskonsulenten får
befogenhet att fatta sådana beslut som innebär att tUlstånd tiU utfärdande av
pass medges. Däremot bör inle skyddskonsulenten kunna vägra ett sådant tUlstånd.
Med hänsyn till att passfrågan ofta tiUmäts stor vikt av den dömde och till all
en passvägran innebär en begränsning av en medborgerlig rättig-hel, bör det
ankomma på nänmden atl fatta beslutet, om delta går ut på att tiUstånd till
pass vägras. Skyddskonsulenlen bör sålunda alltid ha att överlämna ärendet tUl
nämnden, om han inte anser ätt den dömde bör erhålla pass. I konsekvens med vad
som nu har anförts bör det också ankomma på nämnden att fatta sådana beslut som
innebär alt ett redan utfärdat pass skaU återkaUas för den som undergår
kriminalvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
förut har nänmts fordras f. n. övervakningsnämndens medgivande för att den som
undergår krimmalvård skall få erhåUa eller behålla pass bara om han står under
övervakning. I denna del har den nu-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>varande
regleringen visat sig få vissa otillfredsställande konsekvenser. Det är sålunda
knappast ändamålsenUgt att frågan om passåterkaUelse för den som undergår
fängelse, ungdomsfängelse eller intemermg f. n. i regel inte kan aktualiseras
under anstaltstiden utan först sedan han efter villkorlig frigivning eller
överförande tUl vård utom anstalt stäUs under övervakning. Olägenhetema med den
nuvarande ordningen framträder kanske ännu tydligare i den situation som
uppstår om den dömde söker och erhåller pass under anstaltstiden men övervakningsnämnden
inte tillåter honom alt behåUa det sedan han har frigetts villkorligt eller
förts över till vård utom anstalt. Från den dömdes synpunkt måste en sådan
ordning te sig svårförklarlig, och det kan inte uteslutas alt han får uppfattningen
att samhället agerar inkonsekvent och orättvist mot honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
en nackdel med nuvarande system är att del har lagts på passmyndighet att la
upp frågan om återkallelse när en passinnehavare ställs under övervakning ulan
att det har sörjts för alt myndigheten får information om när detta sker. Den
gällande regleringen bygger sålunda på atl passmyndigheten i det nu avsedda faUet
skall förelägga passume-havaren viss lid att visa upp övervakningsnämndens
medgivande och att passinnehavaren själv skaU göra ansökan hos nämnden om att
få behålla passet. Efiersom passmyndigheten ofta saknar kännedom om övervakningen,
fungerar emellertid systemet inte på avsett sätt i praktiken. Det finns f. n.
ingen föreskrift som ger slöd för att man från kriminalvårdsorganens sida
självmant tar initiativ i återkallelsefrågan när ett beslut om passåterkaUelse
framstår som motiverat från kriminalvårdssynpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som har anförts nu ger till en början vid handen alt man i en ny reglering inle
på samma sätt som f. n. bör begränsa möjlighetema för särskUd passprövning av
kriminalvårdsskäl tiU fall då den dömde ställs under övervakning. Utgångspunkten
bör i stället vara att det redan när en frihetsberövande påföljd har börjat verkstäUas
skall bero av en särskild prövning från kriminalvårdssynpunkl huravida den som
undergår påföljden skall kunna få bifaU lill en ansökan om pass. Om den dömde är
intagen i kriminalvårdsanstalt, bör därvid lämpligen frågan om tUlstånd till
utfärdande av pass i första hand prövas av anstaltens styresman, som
emellertid bör vara skyldig att överlämna ärendet tiU övervakningsnämnden om
han finner att tUlstånd inte bör meddelas. I det fallet att den intagne innehar
pass bör på motsvarande sätt delta i princip kunna återkallas redan under anstallsliden,
om övervakningsnämnden finner det motiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
sedan angår frågan vilka påföljder som skall kunna aktoalisera en sådan
särskild passprövning från kriminalvårdssynpunkler så bör en möjlighet tUl
passvägran resp. passåterkaUelse alltid — vare sig verkställighet sker i eller
utom anstalt — föreligga när den ådömda påföljden är ungdomsfängelse eller intemering.
I fråga om fängelse bör emellertid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>särskUda
begränsningar i passrättigheterna inte rimUgen kunna aktualiseras vid kortare
strafftider. En förutsättning bör vara att strafftiden har den längden att vUlkorlig
frigivning kan komma i fråga, dvs. överstiger fyra månader. Slutligen bör övervakningsnänmden
liksom f. n. ha möjlighet all när så anses nödvändigt bestämma alt den som är vUlkorligt
frigiven från fängelse eller undergår skyddstiUsyn inte skall få tUldelas pass
eller att pass som har utfärdats för honom skall återkallas. När det gäller
fall då den dömde inte undergår verksläUighet i anstalt bör emellertid på
samma sätt som nu genereUt gäUa att en begränsning i passrättighetema kan
komma i fråga bara om han står under övervakning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
är då hur förfarandet hos de berörda myndighetema lämpligen bör ordnas. Den
situation som föreUgger när en person som undergår påföljd av nu aktuellt slag
söker nytt pass erbjuder därvid inte några större problem. Vid den maskinella passhinderslagnlngen
kan nämligen besked lämnas om alt sökanden undergår påföljd som kan medföra
passhinder, och passmyndigheten bör då ha att remittera ärendet till styresman
för anstalt eller skyddskonsulent för prövning av frågan om tUlstånd till
utfärdande av pass. Om denne inle finner sig kunna meddela tillstånd, har han
alt överlämna ärendet tiU övervakningsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Större
svårigheter av praktisk natur kan uppstå i faU då den som redan innehar pass
börjar undergå en sådan påföljd som enligt vad som har sagts förut bör kunna
initiera att frågan om passåterkaUelse las upp. För fall av denna typ kan olika
lösningar övervägas. En tänkbar utväg är atl i nära anslutning tiU nuvarande
ordning låta den dömdes rätt att behålla passet bli beroende av att ett
särskilt tiUståndsbeslut meddelas från kriminalvårdsorganens sida.
Förutsättningen för att en sådan ordning till skillnad från den nuvarande skaU
kunna fungera i praktiken blir då alt antingen passmyndighet eller också
vederbörande kriminalvårdsorgan automatiskt får underrättelse från ett
maskinellt register så snart en passinnehavare börjar undergå påföljd som kan
medföra återkallelse. Om sådan underrättelse lämnas till passmyndigheten, skuUe
denna kunna remittera ärendet till övervakningsnämnden för prövrung och sedan
återkalla passet i den händelse nämnden vägrar den dömde tillstånd alt behålla
det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nu skisserade lösningen synes emellertid medföra större praktiska
komplikationer än vad som är nödvändigt för de situationer det här gäller. Man
kan utgå från att det bara i ett förhåUandevis begränsat antal fall finns
anledning att återkalla pass för personer som har dömts för brott. Del är då
knappast ändamålsenligt att införa en ordning som innebär alt ett formeUt
beslut i passfrågan aUtid måste meddelas så snart en innehavare av pass har
dömts tUl påföljd av sådant slag som här avses. Det måste vara mera rationeUt
om systemet i stället bygger på att övervakningsnämnden har befogenhet att
meddela föreskrift om passåterkaUelse i de fall då detta är påkallat från
kriminalvårdssynpunkter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>men
att återkallelsefrågan inte behöver tas upp i andra fall. En lösning efter
dessa linjer erbjuder så påtagUga praktiska fördelar att den synes vara att
föredra frainför det tidigare diskuterade systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med hänvisning tiU det
anförda förordas att det skall ankomma på övervakningsnänmd att meddela
föreskrift om passåterkaUelse när en passinnehavare har dömts tUl påföljd av
sådant slag som här avses och återkallelse befinnes motiverad på grund av
sannolika skäl för att den dömde ämnar söka undandra sig fortsatt verksläUighet,
att han kommer att ägna sig åt brottslig verksamhet i samband med utiandsresa eUer
att en resa utomlands annars skulle motverka hans anpassning i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som förut har sagts är en
föreskrift om passåterkaUelse sakUgt sett likartad en sådan föreskrift om den
dömdes livsföring som övervaknings-nämnd har befogenhet att meddela enligt BrB.
I fråga om föreskrifter av sistnämnda slag har övervakningsnänmdutredningen
föreslagit att de skall få meddelas av övervakningsnämnd endast när
skyddskonsulenten gör framställning därom. En motsvarande ordning bör då gälla
även beträffande föreskrift om passåterkaUelse. Detta medför dessutom den fördelen
att övervakningsnämnden befrias från det omedelbara ansvaret för bevakningen av
passfrågor i de fall det här gäller. För fall då passinnehavaren avtjänar
påföljd i anstalt bör emellertid inte bara skyddskonsulenlen ulan också styresmannen
för anstalten ha rätt att göra framställning om passåterkaUelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även med den nu förordade
lösningen uppkommer emellertid frågan om del bör införas föreskrifter som
innebär att skyddskonsulenten — resp. styresmannen för anstalt — automatiskt
får underrättelse om fall då personer som börjar undergå brottspåföljd innehar
giltigt pass. Detta skulle i och för sig vara ägnat att ge ökade garantier för
att dessa passfrågor alltid blir föremål för uppmärksamhet, Å andra sidan
skulle det leda lill ell rätt omfattande rapporteringssystem, vars praktiska
värde skulle bli ganska litet. Det kan ifrågasättas om fördelarna med ett så
förhållandevis resurskrävande och omständligt system är så stora atl det är tiUräckligt
motiverat. Som nyss har sagts måste antalet fall då passåterkaUelse av
kriminalvårdsskäl bör ske bedömas som relativt begränsat. I det stora
flertalet fall torde frågan om passåterkaUelse över huvud taget inte behöva
övervägas. Praktiskt mest betydelsefuUa torde vara de situationer då det finns
anledning misstänka att den dömde skidle göra sig skyldig till
narkotikabrottslighet i samband med en utlandsresa eUer försöka resa utomlands
under permission. När frågan om en begränsning i den dömdes rätt att resa
utomlands av sådana eller andra skäl anses böra las upp, kan skyddskonsulent
eller styresman för anstalt utan omgång från lokal polismyndighet eller från RPS:s
centrala passregister få besked i frågan om den dömde innehar pass, såvida inte
detta framgår redan av de handlingar som finns tiUgängliga i ärendet. Det
anförda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>torde
leda lill den slutsatsen att man kan undvara ett system med automatiska
underrättelser angående passinnehav.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I överensstämmelse med de
överväganden som nu har redovisats förordas sammanfattningsvis följande
reglering för passprövningen i kriminalvårdsfallen. För den som undergår
kriminalvård i anstalt — utom när påföljden är fängelse på så kort tid att
villkorlig frigivning inte kan komma i fråga —- skaU för bifaU tiU ansökan om
nytt pass fordras att ett särskilt tiUstånd (passtiUstånd) meddelas. Detsamma skaU
gäUa för den som undergår skyddstiUsyn eUer är vUlkorUgt frigiven från fängelse
eller överförd till vård utom anstalt efter dom på ungdomsfängelse eUer internering,
dock bara om han tiU följd härav står under övervakning. Frågan om tiUstånd tas
upp efter remiss från den passmyndighet hos vilken den dömde gör ansökan och
prövas därvid i första hand av skyddskonsulenten eller, om den dömde är
intagen i anstalt, av styresmannen för anstalten. Om skyddskonsulenten eller
styresmannen inte finner sig kunna meddela tillstånd, skaU ärendet hänskjutas tUl
övervakningsnämnden. När en person som undergår påföljd av det slag som nyss
har angetts redan innehar gäUande pass, får övervakningsnämnden på framställning
av skyddskonsulenten eUer styresman för anstalt föreskriva att passet skall
återkallas, övervakningsnämnden får vägra passtUlslånd, om nämnden finner skäl
att anta att den dömde ämnar söka undandra sig verkställigheten av påföljden,
att han skuUe ägna sig åt brottslig verksamhet i samband med utlandsresa eller
att en utlandsresa annars skulle motverka hans anpassning i samhället.
Motsvarande skäl får åberopas av nämnden som grund för en föreskrift om passåterkaUelse.
Passmyndigheten blir i båda faUen bunden av övervakningsnämndens eller — om
ärendet överklagas — besvärsmyndighetens ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.3
Passhinder for personer som tagits in för sluten psykiatrisk vård m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.3.1
Gällande föreskrifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
6 § fjärde stycket PK får pass inte utfärdas ulan medgivande av vederbörande
läkare i faU då passmyndigheten har kännedom om att sökanden är mtagen på
sjukhus med stöd av lagen (1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk vård
i vissa fall (LSPV) eller har inskrivits i specialsjukhus med stöd av 35 §
lagen (1967: 940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklmgsstörda m. m.
(omsorgslagen). Detsamma gäller om sökanden är försöksutskriven från sådant
sjukhus. Har pass utfärdats utan alt läkaren länmat sitt medgivande, följer av
14 § första stycket f PK att passet skaU återkaUas, om inte passinnehavaren
inom tid som passmyndigheten bestämmer visar att han har läkarens medgi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>HO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vande
att behåUa det. Däremot finns det ingen föreskrift i PK som ger stöd för återkallelse
i fall när en passinnehavare efler passets utfärdande las in för vård enligt LSPV
eller skrivs in i specialsjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Möjligheten att med
nuvarande syslem upprätthåUa dessa passpröv-ningsregler i praktiken är beroende
av att den lokala polismyndigheten vid sin passhindemtredning får kännedom om
den pågående vården. Detla erbjuder inga problem, om patienten har tagits in
för sluten psykiatrisk vård eller skrivits in i specialsjukhus under sådana förhåUanden
som avses i 17 § andra stycket LSPV eller 42 § tredje stycket omsorgslagen.
Det gäller då patienter som har intagits eUer inskrivits på gmnd av domstols
förordnande eller som, under inflytande av psykisk sjukdom eller utvecklingsslöming,
har begått brott mot annans personliga säkerhet för vUket åtal uile väckts,
liksom också patienter som har varit intagna i kriminalvårdsanstalt för atl
undergå påföljd för brott och som under liden för anslaltsvården eller i
samband med alt denna upphört tagUs in för vård enligt LSPV eUer 35 §
omsorgslagen. I dessa fall får nämligen anteckning om den pågående vården ske i
det centrala poUsre-gister som förs hos RPS (jfr 5 § 2 polisregisterkungörelsen
(1969: 38) och 9 § 12 kungörelsen (1970: 517) om rättsväsendets
informationssys-lem).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I de övriga faU då vård
enligt LSPV eller 35 § omsorgslagen pågår sker däremot ingen sådan central
registrering. Dessa faU kan därför i realiteten knappast upptäckas vid
passprövningen annat än om den utredning som har föregått vården har ägt rum
inom samma poUsdistrikt som det där passhinderutredningen sker. Inle heller i
sistnämnda situation torde det finnas praktiska möjligheter atl uppmärksamma
dessa frågor vid passhindemtredningen inom de större poUsdistrikten,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Både LSPV och 35 §
omsorgslagen avser vård som får beredas oberoende av patientens eget samtycke.
För alt sådan vård skall få äga rum, krävs alt den är oundgängligen påkallad
med hänsyn tUl såväl sjukdomens resp, utvecklingsstörningens art eller grad
som vissa särskUt uppräknade omständigheter, t, ex, att vederbörande är farlig
för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa eUer för eget
liv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt 17 § LSPV gäller
som huvudregel att överläkaren beslutar om utskrivning från sjukhuset.
Överläkaren får dock hänskjuta frågan om utskrivning tUl den särskUda utskrivningsnänmden,
som finns inrättad för prövning av vissa frågor enligt LSPV. Ulskrivningsnämnden
skall vidare alltid besluta om utskrivning när det gäUer patient som har
tagits in för sluten psykiatrisk vård i sådana nyss redovisade situationer som
avses i 17 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De nu angivna
bestämmelserna om beslutsbehörighet gäller enligt 19 § LSPV både slutlig
utskrivning och utskrivning på försök. I huvudsak samma regler gäller enligt
14 § LSPV för beslut som innebär att patienten får tillstånd att vistas på
egen hand utanför sjukvårdsområdet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(permission).
För försöksutskrivning liksom för permission förutsätts att fara för annans
personliga säkerhet eller patientens eget liv inte uppkommer. Enligt patient
som försöksutskrivs eller får permission kar åläggas att iaktta särskUda
föreskrifter. Särskild föreskrift kan enligt 3 § kungörelsen (1966: 585) ang. tUlämpnmgen
av LSPV avse bl, a. vistelseort eller bostad. I förarbetena till LSPV (prop.
1966: 53 s. 85 och 197) har framhåUits att en sådan föreskrift ibland bör
förbindas med förbud för patienten att utan tUlstånd lämna bostadsorten eller
att besöka vissa bestämda platser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäUer slulUg utskrivning eUer utskrivning på försök av den som har skrivits
in i specialsjukhus med stöd av 35 § omsorgslagen, ankommer enligt lagens 42 §
beslutet på överläkaren eUer, i särskilt angivna fall, på beslulsnämnden för
psykiskt utvecklingsstörda. Nämnden skall alltid pröva frågan i fall då
patienten har överlämnats tiU vård i specialsjukhus av domstol eller eljest har
skrivits in i sådana ovan angivna faU som avses i 42 § tredje slycket
omsorgslagen, I dessa fall ankommer det också på nämnden att besluta om
permission. Även enligt omsorgslagen får särskilda föreskrifter meddelas i
samband med försöksutskrivning eUer permission. Angående innehåUet i sådana
föreskrifter hänvisas i 98 § omsorgsstadgan (1968:146) tUl vad som gäller
enligt tillämpnlngskungörelsen tUl LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.J.2
Överväganden och förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande ordning ankommer det på vederbörande läkare att, med bindande verkan
för passmyndigheten, ta ställning tUl om pass bör få utfärdas när sökanden
vårdas enUgt LSPV eller omsorgslagen. På motsvarande sätt har överläkaren —
resp. utskrivningsnämnd eller beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda —
befogenhet atl i samband med permission eller försöksutskrivning meddela
patienten särskUda föreskrifter om bostad eUer vistelseort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
nuvarande principer för den psykiatriska vården är det knappast rimligt alt
bibehålla ett syslem som fömtsätter att en särskild passprövning alltid skall
äga rum i fall då sökanden vårdas enligt LSPV eUer omsorgslagen. Vid
övergången tUl en maskineU passhinderprövning är detla f. ö. inte praktiskt
genomförbart eftersom det skulle förutsätta en central registrering av dessa
patienter, en ordning som inger så starka betänkligheter från skilda synpunkter
att den torde få anses helt utesluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>A
andra sidan torde det inle heller vara lämpligt att helt undanröja
vårdmyndigheternas nuvarande möjlighet tiU inflytande i passfrågor i vissa mera
specieUa situationer såsom då patienten kan misslänkas vUja avvika från
sjukhuset och bege sig utomlands i samband därmed eUer då en utlandsresa för en
försöksutskriven patient skulle kunna innebära fara för honom själv eUer annan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
från de angivna synpunktema lämplig lösning skulle vara att ge överläkaren möjUghet
att göra särskild anmälan tUl RPS om att pass för viss patient inte får
utfärdas utan vårdmyndighetemas tillstånd. För bifall tUl en passansökan under
den pågående vården skulle alltså sedan förutsättas en remiss tiU överläkaren
från passmyndighetens sida. Härigenom skuUe man bibehåUa möjligheten för
läkaren att ta ställning till frågan om utfärdande av pass i sådana specieUa
situationer då det på grund av flyktfara, risk för narkotikamissbrak eller av
annat skäl kan finnas ett önskemål att söka motverka en utlandsresa. I fall då
patienten har tagits in för vård enligt LSPV eller 35 § omsorgslagen på grand
av domstols förordnande eller efter att ha begått brott mot annans personliga
säkerhet för vilket åtal inte har väckts (17 § andra stycket LSPV resp. 42 §
tredje stycket omsorgslagen) torde det emellertid alltid böra förutsättas en
remiss tiU överläkaren innan pass för patienten utfärdas. I de sistnämnda
fallen sker redan f. n. en registrering i det centrala polis-registret.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande regler torde
inte erbjuda möjlighet tiU passåterkaUelse när en passinnehavare efter passets
utfärdande tas in för vård enligt LSPV eller skrivs in i specialsjukhus enligt
35 § omsorgslagen. Om patienten skulle medföra passet vid intagningen kan det
naturligtvis förvaras för hans räkning så länge han är kvar på sjukhuset. Någon
möjlighet från sjukhusels sida att i faU då patienten förvarar passet i sin
bostad eUer på annat ställe förebygga missbmk av passet i samband med ett
eventuellt avvikande finns emellertid inte. Det har däremot hävdats att gäUande
regler medger att i samband med permission eller försöksutskrivning föreskrift
meddelas om skyldighet för patienten att lämna från sig passet. En sådan
föreskrift kan dock inte verkställas i praktiken utan patientens medverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det har i skilda
sammanhang efterlysts en möjUghet för vårdmyndig-helerna alt i särskilda faU
kunna föranstalta även om återkallelse av pass. Det praktiska behovet av atl
man inför en sådan möjlighet får visserligen bedömas som tämUgen ringa. Med
tanke på speciella situationer av det slag som ovan har berörts ter det sig
emellertid följdriktigt alt man i en ny passlag öppnar en sådan möjUghet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad angår den formella
regleringen av passprövningen i här avsedda fall förordas i enUghet med det
anförda följande ordning. Rätten att erhålla pass för en patient som vårdas
enligt LSPV eUer 35 § omsorgslagen bör i fortsättningen vara beroende av ett särskUt
passtUlslånd endast om 1) överläkaren vid sjukhuset har gjort anmälan tiU RPS
om att pass inte får utfärdas utan sådant tUlstånd, 2) intagningen eller
inskrivningen har ägt rum under förhållanden som avses i 17 § andra stycket LSPV
eller 42 § tredje stycket omsorgslagen, eUer 3) för patienten tidigare utfärdat
pass efter intagningen eUer inskrivningen har återkallats på vårdmyndighetemas
föranstaltande. PasstiUstånd bör i dessa fall få vägras</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bara
om det finns skäl att anta att patienten ämnar avvika från sjukhuset eller
underlåta att återvända dit sedan tiden för permission har gått ut eller för
att en utlandsresa skulle medföra fara för honom själv eUer annan. Frågan om passtUlslånd
bör i första hand avgöras av överläkaren vid sjukhuset. Finner sig denne inte
kunna meddela tiUstånd, bör han ha skyldighet att överlämna ärendet för
prövning tUl vederbörande nämnd, dvs. — beroende på om vården regleras av LSPV
eller omsorgslagen — utskrivningsnämnden eller beslutsnämnden för psykiskt
utvecklingsstörda. När det gäller föreskrift om återkallelse av redan utfärdat
pass bör det däremot alltid ankomma på nämnden att fatta beslut. Sådan
föreskrift bör kunna meddelas på samma grunder som nyss har förordats för att passtiUstånd
skaU få vägras. Uppgift humvida en patient innehar gällande pass eller ej kan
i de fall dessa frågor blir aktuella omedelbart erhållas från polismyndighet
eller RPS:s centrala passregister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om ordningen för överklagande av beslut av utskrivningsnämnd eller beslutsnämnd
för psykiskt utvecklingsstörda behandlas särskilt i avsnitt 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör slutligen anmärkas att enligl vad som har förordats i det föregående
(avsnitt 5.1.3) hinder mot bifaU till passansökan också föreUgger, om en
patient har efterlysts för att återföras tUl sjukhus för vård enligt LSPV eller
omsorgslagen. I sådana fall skall nämligen den efterlyste omhändertagas vid
anträffandet (jfr 35 § LSPV och 54 § omsorgslagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.4
Passhinder av försvars- eller säkerhetspoUtiska skäl</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.4.1
Gällande föreskrifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
6 § andra stycket PK föreskrivs att passansökan inte får bifaUas, om sökanden
med hänsyn tiU rikets försvarsberedskap inte anses böra tUldelas pass. Enligt
17 § PK gäller vidare alt regeringen, när det med hänsyn lill särskilda
omständigheter prövas nödvändigt, får meddela de ytterligare föreskrifter som
kan finnas erforderliga i fråga om utfärdande av pass för värnpliktig svensk
medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansökan
om pass får enligt 6 § första stycket f PK inte bifaUas, om passmyndigheten har
kännedom om eller skälig anledning anta att sökanden står i sådan förbindelse
med utlandet eUer annars bedriver sådan verksamhet som är skadlig för svenska
statsintressen. I motsvarande situation får återkallelse ske av redan utfärdat
pass (14 § första stycket e PK).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.4.2
Överväganden och förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillkomsten av PK förutsattes det alt regeringen under extraordinära förhåUanden
skuUe kunna begränsa rätten för värnpliktiga att erhåUa pass. Någon uttrycklig
föreskrift härom var i och för sig inte nödvändig, eftersom det ansågs
generellt ankomma på regeringen att besluta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8
Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 156</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>passföreskrifter.
Bestämmelsen i 17 § PK om att regeringen med hänsyn lill särskUda
omständigheter kan meddela föreskrifter i fråga om pass för värnpliktiga får
närmast ses som en erinran lill passmyndighetema om all sådana föreskrifter
kunde komma att utfärdas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
RF ankommer det under normala förhåUanden på riksdagen att besluta föreskrifter
som begränsar rätten till pass och därmed också rörelsefriheten för svenska
medborgare. Enligt övergångsbestämmelserna nu RF har visserligen äldre
bemyndigande, som har beslutats av Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt eller
riksdagen ensam, gUtighet t. v.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
riksdagen inte har medverkat vid tiUkomslen av PK kan emellertid någon
behörighet för regeringen att inskränka passrättighetema för vämpliktiga inte
i nuvarande läge grundas på 17 § PK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns emellertid åtskiUiga skäl som talar för alt man i en ny passlag bör
öppna möjUghet för regeringen att i enlighet med vad som föratsättes vid PK:s tUlkomst
under extraordinära förhållanden meddela vissa passföreskrifter som annars
skulle ankomma på riksdagen. Detla kan ske med stöd av 13 kap. RF som avser bl.
a. normgivningskompe-lensen vid krig eller krigsfara. Om riket är i krig eller
krigsfara eller om sådana utomordentliga förhåUanden råder som är föranledda av
krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig, kan sålunda enligt 6 § i detla
kapitel regeringen, med stöd av bemyndigande i lag, genom förordning meddela
föreskrifter som enligt gmndlag annars skall meddelas genom lag. Sådant
bemyndigande kan lämnas även under fredslid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund härav förordas alt i den nya passlagen tas in ett bemyndigande för
regeringen atl meddela särskUda föreskrifter om pass under sådana extraordinära
förhållanden som avses i 13 kap. 6 § RF. Ett sådant bemyndigande bör inte avse
passföreskrifler enbart för vämpliktiga ulan också för andra grupper som tas i
anspråk för tjänstgöring inom totalförsvaret. Det bör över huvud taget täcka
alla situationer där det av försvars- eller säkerhetspolitiska skäl kan komma
att krävas särskilda passbestämmelser under extraordinära förhåUanden.
Bemyndigandet bör då lämpligen få det innehåUet att, om riket är i krig eller
krigsfara eller sådana utomordentliga förhåUanden råder som är föranledda av
krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig, regeringen får genom
förordning meddela föreskrifter om pass, som begränsar räiten liU pass för
värnpliktiga eller civilförsvarspliktiga eller som annars fordras av hänsyn tiU
rikets försvar eller dess säkerhet i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av den i 17 § PK förutsatta möjligheten alt meddela särskilda
passföreskrifter för värnpliktiga ger PK också passmyndigheten en allmän
befogenhet att vägra pass, om sökanden med hänsyn tUl rikets försvarsberedskap inle
anses böra tUldelas sådant. Denna bestämmelse kom tiU genom en särskild ändring
i PK under andra världskriget (1941: 837). För nutida betraktelsesätt ter det
sig emellertid främmande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
ge polismyndighet en diskretlonär befogenhet att pröva om en sökande bör
vägras pass av beredskapsskäl. Frågan i vad mån rätten till pass skall kunna
begränsas av sådana hänsyn bör regleras genom generella föreskrifter. Sådana
föreskrifter kan vid behov meddelas av riksdagen eller — under utomordentliga
förhållanden — av regeringen med slöd av det bemyndigande som nyss har
föreslagits. Med hänsyn härtiU förordas att någon motsvarighet tUl den nu
berörda bestämmelsen intt förs in i den nya passlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt PK får pass vägras
resp. återkaUas, om passmyndigheten har kännedom om eller skäUg anledning anta
att sökanden slår i sådan förbindelse med utiandet eUer annars bedriver sådan
verksamhet som är skadlig för svenska statsintressen. Denna bestämmelse har
mycket liten praktisk betydelse, eftersom det i sådana faU som bestämmelsen tar
sikte på i allmänhet föreligger grand för straffprocessueUt ingripande. A andra
sidan torde man med tanke på vissa mera specieUa situationer knappast kunna
helt avvara en bestämmelse med detta syfte. Det kan ju t. ex. länkas föreligga
ett befogat intresse av att en person som har dömts för grovt brott mot rikels
säkerhet inle omedelbart efter avtjänat straff skaU kunna erhåUa pass för
utrikes resa. I en ny passlag bör dock den ifrågavarande passhindersgranden få
en tydligare och mera restriktiv omfattning än de nuvarande föreskrifterna i
PK. Bestämmelserna bör lämpligen utformas på det sättet att de ger stöd för
passvägran resp. passåterkaUelse, när det finns skälig anledning anta att
sökanden bedriver eller utomlands skulle bedriva verksamhet som kan vara tUl
men för rikets försvar eller dess säkerhet i övrigt. Det förordas därför alt i
den nya passlagen las in föreskrifter av denna innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detla sammanhang bör slutiigen också beröras straffbestämmelsen mot olovlig
värvning i 19 kap, 12 § BrB. Enligt detta lagrum är det straffbart att utan
regeringens tiUstånd här i riket värva folk till främmande krigstjänst eller
därmed jämförlig tjänst eller att förmå folk att olovUgen bege sig ur riket för
alt ta sådan tjänst. Den senare delen av bestämmelsen, som alltså för sin tUlämpning
förutsätter att särskUt utreseförbud har meddelats, tUlkom år 1948 för att
göra straffbestämmelsen effektivare. För att straffbar gärning skuUe föreligga
ansågs nämligen dessförinnan att värvningskontraktet skuUe ha ingåtts i
Sverige. Under förarbetena lUl 1948 års lagstiftaing uttalades (prop. 1948: 80 s.
137) att ett utreseförbud av detla slag torde kunna meddelas i administrativ ordnmg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om föratsätlnmgama för meddelande av ett sådant administrativt utreseförbud
har i olika sammanhang aktualiserats i riksdagen. Vid 1971 års rUcsdag, då
frågan togs upp av inrikesutskottet på grund av motioner i änmet (InU 1971: 20)
hänvisade utskottet tiU att frågan om reglering i grundlag av rätten alt lämna
landet övervägdes av gnmdlag-beredningen och tiU att ett förberedande arbete på
en ny passlagstiftning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samtidigt
pågick. Utskottet föratsalte att sistnämnda lagstiftningsarbete skulle
innefatta en prövning även av grunderna för utreseförbud av det slag som nu
avses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
sålunda väckta frågan har emellertid förlorat sin aktualitet sedan RF börjat
tillämpas. Enligt RF kan nämligen utreseförbud för svenska medborgare över
huvud taget inle beslutas på annat sätt än av riksdagen genom lag, såvida inte
utomordentliga förhåUanden råder. I ett läge där frågan om ett utreseförbud för
sådant ändamål som avses i 19 kap. 12 § BrB skulle aktualiseras i syfte att väma
om landets neutralitetspoUtik torde det sålunda bU nödvändigt att lösa frågan
genom särskUd lagstiftning. Någon bestämmelse i passlagen med sikte på en
sådan situation föreslås alltså inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.5
Passhinder vid misstanke om obehörig användning av passet m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.5.1
Gällande föreskrifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
6 § första stycket f PK får ansökan om pass inte bifallas, om det finns
sannolika skäl tUl antagande att sökanden ämnar använda passet för obehörigt
ändamål. Om det beträffande passinnehavare finns sannolika skäl tUl ett sådant
antagande, skaU passet återkallas (14 § första stycket e PK). Återkallelse
skall vidare ske, om någon har utbekommit pass i annans namn eller har låtit
annan förfoga över passet (14 § första slycket b).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5-5.2
Överväganden och förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om passhinder vid misstanke om användning av passet för obehörigt ändamål är
enligt uttalanden vid PK:s tUlkomst avsedda att utnyttjas bl. a. i situationer
när det finns skäl att anta att någon ämnar pantsätta eller sälja passet eller
låta annan förfoga över det. Tolkningen av begreppet "obehörigt
ändamål" har emeUertid vid flera tillfällen vållat svårigheter. Det har
därvid yppats tvekan framför aUt i frågan om bestämmelserna möjligen skulle
kunna åberopas även i fall när passmyndigheten anser sig ha anledning anta att
sökanden eUer passinnehavaren ämnar använda passet för resor i olagUgt syfte.
Ett exempel på fall där en sådan tolknmgsfråga har varit föremål för prövning
erbjuder det i FörvaltaingsrättsUg tidskrift 1967 s. 145 refererade ärendet. I
detta fall hade den ifrågavarande passhindersgranden av en länsstyrelse
åberopats tUl stöd för passåterkaUelse för en person som avtjänade straff för
narkotikabrott, tydUgen på gnmd av risken för att passinnehavaren skulle
utnyttja passet för utresa i syfte att föra in narkotika tiU landet. Ärendet
överklagades tiU Kungl. Maj:t, som emellertid upphävde länsstyrelsens beslut,
eftersom den åberopade granden för passåterkaUelse inte kunde anses tiUämplig i
fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nu anförda ger vid handen att uttrycket "obehörigt ändamål" är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>alllför
vagt och därför inte lämpUgen bör användas i en ny passlag. Hänsyn till
rättssäkerheten för den enskilde måste vidare anses tala mot den vid tidigare
översyn av passregleringen någon gång framförda tanken att ge passmyndighet en
uttrycklig befogenhet att avslå passansökan resp. återkalla pass enbart på
grund av en misstanke att passet skuUe kunna utnyttjas för en resa i olagUgt
syfte e. d. Däremot skulle det i och för sig vara tänkbart alt precisera den
förevarande passhindergrunden genom att ange alt pass får vägras eller
återkallas, om det finns sannolika skäl för alt sökanden resp. passinnehavaren
ämnar sälja eUer pant-sälla passet eller annars låta annan förfoga över det.
Det måste emellertid ifrågasättas om man inte genom en generell bestämmelse av
den innebörden skulle lägga en onödig prövningsskyldighet på passmyndigheterna.
En sådan genereU bestämmelse skulle knappast kunna upprätthållas i praktiken i
ett system som bygger på en central passhinderregistre-ring och torde därtill
inte numera kunna anses tiUräckligt praktiskt motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
bör på samma sätt som f. n. ett utfärdat pass kunna återkallas om det
verkligen utreds att innehavaren har låtit annan förfoga över det t. ex. genom
försäljning eller pantsättning. I den delen föreslås alltså ingen ändring av
vad som nu gäller. I en sådan situation bör den som har missbrukat passet inte
heller ha en oviUkorlig rätt alt omedelbart få ett nytt utan bör rimligen vara
underkastad en viss "karenstid", som lämpligen kan bestämmas till tre
år. Om den som har fått sitt pass återkallat på grund av obehörigt förfogande
söker nytt pass inom tre år härefter bör sålunda ansökningen kunna avslås, om
det finns sannolika skäl att anta alt sökanden ämnar missbmka även det nya
passet på samma sätt. Det förordas alltså att en regel av denna innebörd tas in
i passlagen. Det anförda innebär att en passåterkaUelse på den nu
ifrågavarande grunden måste registreras i det centrala passhinderregislret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
bör givetvis liksom f. n. gälla att ett pass kan återkallas, om innehavaren har
fått det i annans namn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.6
Vissa övriga passhinder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
hinderskatalogen i 6 § PK nämns inte uttryckligen det passhinder som består i
att sökanden inte styrker sitt svenska medborgarskap. Ätt passansökan inte får bifaUas
i denna situation följer emellertid redan av 1 § PK. Om det i efterhand visar
sig att en passinnehavare inte var svensk medborgare vid passets utfärdande,
kan passet återkallas enligt 14 § första stycket a PK. Detsamma gäller, om passuinehavaren
efter passets utfärdande förlorar sitt svenska medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
6 § femte stycket PK får pass för barn under 18 år inte utfärdas ulan
medgivande av barnets vårdnadshavare, såvida inte synnerliga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Hg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skäl
föreligger att inle kräva sådant medgivande. På motsvarande sätt får pass för bam
under 18 år återkaUas på vårdnadshavarens begäran (14 § andra slycket PK).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
14 § första stycket b PK föreskrivs vidare att pass skaU återkallas, om av
sökanden lämnad uppgift att pass inte tidigare har utfärdats för honom eller att
tidigare utfärdat pass har förstörts eller annars förkom-mil i efterhand befinnes
oriktig. I detta faU skall återkaUelse dock inte ske, om passmyndigheten fiimer
att den oriktiga uppgiften har lämnats i god tro och avser innehav av pass vars
giltighetstid har utgått när frågan om återkallelse prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de avseenden som nu har berörts föreslås ingen ändring i sak i förhållande
till vad som gäller f. n. Regleringen kan emeUertid i vissa delar förenklas
genom en genereU bestämmelse om att pass får återkaUas, om hinder mot bifall tUl
passansökningen förelåg vid tiden för passets utfärdande och hindret
fortfarande består. Beträffande den redaktionella utformningen av reglerna
hänvisas till specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.7
Särskilda frågor beträffande passhinder för personer som vistas utomlands</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.7.1
Gällande föreskrifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regleringen
i UP innebär att en svensk medborgare som söker pass hos beskickning eller
konsulat i utiandet i princip alltid har rätt att få pass för direkt resa liU
Sverige. I 9 § anges i vilket fall hinder föreligger mot utfärdande av pass för
annat ändamål än sådan direkt resa. De passhinder som tas upp i paragrafen är
dels obligatoriska, dels fakultativa, dvs. beroende på passmyndighetens
bedömande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
obligatoriska passhindren (9 § 1 mom.) avser fall då sökanden är efterlyst i
Polisunderrättelser eller då det föreligger omständigheter som kan leda tUl
sådan efterlysnmg Uksom då räiten har fastställt eller meddelat reseförbud enUgt
25 kap. RB. I dessa situationer föreligger passhinder även enligt PK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fall
då pass — annat än för resa direkt tUl Sverige — kan vägras enligt
passmyndighetens bedömande är enligt 9 § 2 mom., a) när sökanden har lämnat
Sverige utan att enligt gällande föreskrifter ha rätt därtUl eller b) trots anmaning
har uraktlåtit efterkomma någon honom enligt svensk lagstiftning åvilande
skyldighet trots att han uppenbarligen har möjlighet att fullgöra skyldigheten.
Pass kan vidare vägras c) då det finns skäl att anta alt sökanden saknar tiUräckliga
medel för avsedd resa eller utväg alt i utlandet försörja sig på ärligt sätt.
Dessa föreskrifter saknar direkt motsvarighet i PK. Som ytterUgare fakultativa passhuider
tas i överensstämmelse med PK upp fall när d) passmyndigheten har kännedom om eUer
skälig anledning anta att sökanden står i sådan förbindelse med utiandet som
är skadlig för svenska statsintressen och när</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>e)
det fmns sannolika skäl att anta att sökanden ämnar använda passet för
obehörigt ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
återkallelse av pass gäller enligt 10 § UP att passmyndighet utom riket får återkaUa
inte bara pass som myndigheten själv har utfärdat ulan också sådant som har
utfärdats av annan svensk myndighet. Pass får återkallas i huvudsak på samma
grunder som i detta hänseende anges i PK. Enligt 10 § första slycket a UP har
utlandsmyndighet dämtöver generell befogenhet att återkalla pass när
myndigheten får vetskap om omständigheter som, om de hade varit kända för
passmyndighet vid tiden för passets utfärdande, skulle ha föranlett myndigheten
att vägra utfärdandel eller att utfärda pass för kortare tid eUer med mera
begränsat giltighetsområde än som skett. Pass får återkallas också i det
fallet atl någon har lämnat Sverige ulan att ha rätt till det enligt gällande
svenska föreskrifter (10 § första stycket f). Slutligen finns en speciell
föreskrift om återkallelse av provisoriskt pass som närmare berörs i avsnitt
9.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I StäUet
för att återkaUa pass får passmyndighet utom riket förkorta dess giltighetstid
eller begränsa dess giltighetsomåde (10 § tredje stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.7.2
överväganden och förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en ny passlag bör man behålla den nuvarande ordningen alt passmyndighet utom
riket i princip aUtid har att på begäran bevilja svensk medborgare pass för
direkt resa till Sverige. En förutsättning bör givetvis därvid vara att den
som söker pass styrker sin identitet och sitt svenska medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller att i övrigt utforma grunderna för prövningen av passansökan hos
myndighet utom riket når man den enklaste och mest överskådliga regleringen
genom en ordning som innebär att sådan myndighet generellt har att vägra pass,
annal än för direkt resa tUl Sverige, i de situationer då passmyndighet inom
riket skall avslå passansökan. Några bärande skäl mot en sådan förenklad
reglering kan knappast åberopas. En del av de mera speciella frågor om
passhinder som har diskuterats i det föregående får visserligen sällan
praktisk aktualitet hos myndighet utom riket, men detta behöver inte i och för
sig leda tUl ett krav på en författningsmässig uppdelning av passhinder hos
myndighet inom rikel å ena sidan och hos beskickning eller konsulat å den
andra. En enhetlig reglering i förevarande hänseende underlättar också föratsältningarna
för atl låta en central passhinderregistrering betjäna också passmyndigheterna
i utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan naturligtvis inte bortse från att det innebär en viss omgång att låta även
passmyndighet utom riket få skyldighet remittera passfrågan lill
skyddskonsulent i det fallet att sökanden skulle vara t, ex, villkorligt
frigiven från fängelsestraff eller till överläkare när sökanden un-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>]2o</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dergår
vård enligt LSPV eUer 35 § omsorgslagen. Sådana situationer torde emellertid
vara ytterligt säUsynta, och i förekommande fall kan ju remissen lätt
vidarebefordras genom förmedling av UD. För att regleringen inte alltför lätt skaU
kunna kringgås synes det å andra sidan nödvändigt att i detta avseende låta
samma bestämmelser gälla vare sig pass-ansökningen görs inom eller utom riket.
En vUlkorligt frigiven — för vilken övervakningsnämnden kanske vägrat passtiUstånd
på grund av uppenbar risk för narkotikabrottslighet — skulle ju annars bara
behöva bege sig t, ex. lill Köpenhamn och hos ambassaden där begära pass för
fortsatt resa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I UP
finns emeUertid också vissa fakultativa passhinder som saknar motsvarighet i PK
och som inte har diskuterats i det föregående. Pass — annat än för direkt hermesa
— får sålunda vägras, om sökanden har lämnat Sverige utan alt enligt gäUande
svenska föreskrifter ha rätt därtill. En sådan föreskrift torde bU överflödig,
om regleringen utformas på det sätl som nyss har förordats och passhinder
alltså utom riket liksom i Sverige föreligger, när sökanden är anhåUen,
häktad, underkastad reseförbud enligt 25 kap. RB eller efterlyst under sådana
förhållanden atl han skall gripas eller annars omhändertas vid anträffandet. I
fall då någon har t. ex. avvikit från anstalt inom kriminalvården eller ungdomsvårdsskola
kommer nämligen hinder mot utfärdande av pass annat än för hemresa i praktiken
att föreUgga redan på grund av att han är efterlyst. Från det närmast
teoretiska fallet att sökanden skulle vara ålagd reseförbud i tvistemål eller
av överexekutor kan man bortse i sammanhanget (jfr ovan under 5,1,3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat fakultativt passhinder som föreligger enligt UP utan motsvarighet vid
passansökan inom landet är då sökanden trots anmaning har underlåtit alt
efterkomma någon skyldighet som åvilar honom enligt svensk lagstiftning trots
att han uppenbarligen har möjlighet att fullgöra skyldigheten. Denna passhmdergmnd
är inte väl förenlig med eljest gällande principer om att den enskUdes
rörelsefrihet inte bör inskränkas på gmnd av underlåtenhet att fuUgöra
privaträttslig förpliktelse. Den bör därför inle föras över till den nya
passlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
får passmyndighet utom riket f. n. vägra pass för annat ändamål än direkt
hemresa nar det finns skäl att anta att sökanden saknar tiUräckliga medel för
den avsedda resan eller utväg att i utlandet försörja sig på ärligt sätt.
Denna föreskrift tog ursprimgligen sikte på "lösdrivare och äventyrare, särskUt
sådana, som tidigare hemsänfs men likväl ånyo begivit sig tUl utlandet och där
råkat i svårigheter eUer genom sitt uppträdande äro ägnade atl skada Sveriges
namn och anseende".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheter
bl. a. från handläggningen av ärenden angående bistånd åt nödställda svenska
medborgare utomlands visar väl också som förut berörts att personer i dåUgt
psykiskt tiUstånd, narkotika- eller alkoholmissbrukare m. fl. ibland utomlands
försätter sig i eller oförskyllt råkar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>in
i situationer som de inte är kapabla att reda ut på egen hand och att det i
sådana fall inte säUan kan dröja innan närmaste svenska utlandsrepresentation
får kännedom om förhållandena och möjlighet att ingripa. Det har med tanke på
sådana situationer i skUda sammanhang höjts röster för en utvidgning av
passrestriktionerna, särskilt när det gäUer missbmkare av beroendeframkallande
medel. I de fall som denna diskussion har avsett har det emeUertid regelmässigt
varit fråga om personer som vid utresan har innehaft gäUande pass. Den i det
föregående fömtsatta maskinella passhinderprövningen är ägnad att minska de
problem som det här gäller. En föreskrift som ger myndighet utom riket
möjlighet tUl passvägran, om risk anses föreligga att sökanden råkar i
svårigheter utomlands, skulle därför inte bara få begränsad praktisk betydelse
utan även lägga på myndigheten en tämligen vansklig prövning i det specieUa
fall då någon söker nytt pass utomlands t. ex. på grund av att giltighetstiden
för tidigare utfärdat pass har gått ut. Mot denna bakgrund föreslås alt inte
heller någon motsvarighet till den nu berörda bestämmelsen förs över till UP.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
förordas sålunda en enhetUg reglering i fråga om passhinder vare sig det gäller
utfärdande av pass inom eller utom riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
när det gäller passåterkaUelse bör enhetUga regler i princip gälla vare sig en
person uppehåller sig inom eller utom Sverige. Den befogenhet som nu finns att
återkalla pass för den som har lämnat landet i strid mot gällande föreskrifter
bör emellertid finnas kvar i den nya passlagen. Även om det praktiskt sett
endast sällan torde fylla någon funktion alt ingripa med passåterkaUelse mot
den som har t. ex. avvikit från kriminalvårdsanstalt och begett sig utomlands, bÖr
en sådan möjUghet alltid föreligga och då vara oberoende av den särskilda
passprövning genom övervakningsnämnds försorg som har förordats i det
föregående. Det bör därför föreskrivas att pass får återkallas för den som
uppehåller sig utomlands, om han har lämnat Sverige i strid mot föreskrift
enligt svensk lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
pass återkallas för svensk medborgare som befinner sig utomlands bör självfallet
gäUa att denne likväl alltid har en ovillkorlig rätt alt få pass för direkt
resa tiU Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Talan mot beslut i passärende</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.1
Gällande föreskrifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.1.1
Beslut av passmyndighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
i PK som i UP föratsätts att beslut av passmyndighet kan överklagas. Detta
framgår bl. a. av 14 § PK och 11 § UP, där det föreskrivs att beslut om återkallelse
m. m. går i verkställighet utan hinder av an-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förda
besvär, Passförfaltningama saknar emeUertid föreskrifter om besvärsinslans. I
enlighet med den allmänna bestämmelsen i 97 § polisinstruktionen (1972: 509) gäUer
då att besvär över beslut av polismyndighet, när denna är passmyndighet, får
föras hos länsstyrelsen. Av 18 § andra slycket allmänna verksstadgan (1965:
600) följer atl talan mot beslul av länsstyrelse i passärende eUer av
passmyndighet utom riket förs hos regeringen genom besvär. Besvärstiden är
enligt 12 § andra stycket förvaltningslagen (1971: 290) tre veckor från den dag
då klaganden fick del av beslutet. För faU då klaganden inte var bosatt inom
Europa ansågs tidigare med stöd av 44 § instraktionen (1965: 857) för
utrikesdepartementet besvärstiden vara fem veckor. Någon bestämmelse om särskild
besvärstid för sådana fall finns emellertid inte i den nu gällande instruktionen
(1976: 958) för utrikesdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.1.2
Beslut av övervakningsnämnd eller läkare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av vad som har anförts i det föregående är passmyndighet enligt PK
bunden av övervakningsnämndens beslut när nämnden har vägrat medgivande tUl
utfärdande av pass för övervakad eller vägrat medge övervakad att få behålla
tidigare utfärdat pass. Detsamma gäUer när läkare har vägrat medge att pass
utfärdas för den som är underkastad vård enligl LSPV eller 35 § omsorgslagen.
Om besvär mot passmyndighetens avslags- eller återkallelsebeslut i sådant fall
förs hos- regeringen, är emellertid denna i princip oförhindrad att frångå övervak-ningsriämndens
eUer läkarens ställningstagande, efiersom regeringen inte är bunden av bestämmelserna
i PK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
författningsbestämmelse som uttryckligen ger rätt till besvär över
övervakningsnämnds eller läkares beslut i passärende finns däremot inte f. n.
Den reglering av talerätten beträffande beslut av övervakningsnämnd, som har
tagits in i 37 kap. 7—9 och 11 §§ BrB och anvisar kriminalvårds-,
ungdomsfängelse- och intemeringsnämnden eller hovrätt som besvärsinstans, avser
enligt ordalagen bara beslut som har meddelats enligt BrB. I praxis har
tidigare förekommit alt övervakningsnämnd meddelat besvärshänvisning till
överordnad central nämnd. Kriminalvårdsnämnden har emellertid i ett fall, där
en övervakningsnämnd hade motsatt sig att pass utfärdades för en övervakad,
avvisat av denne förda besvär mot övervakningsnämndens beslut. Kriminalvårdsnämnden
åberopade därvid att det inle ingår i dess uppgifter att ompröva
övervakningsnämnds ställningstagande i passärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.2
Tidigare ändringsförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.2.1
Beslut av passmyndighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om ordningen för anförande av besvär över beslul av passmyndighet har i olika
sammanhang tagits upp i samband med övervä-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ganden
rörande kompetensfördelningen mellan Kungl. Maj:t i statsrådet och
regeringsrätten. Senast har delta skett i 1963 års förvaltningsdom-stolskommitlés
betänkande (SOU 1966:70) Förvaltningsrättskipning. Kommittén fann därvid (s.
668—669) övervägande skäl tala för att mål om beslut i särskilda passärenden
bör kunna dras under administrativ domstols prövning. I enUghet härmed föreslog
kommittén alt besvär över sådana beslut av länsstyrelse eller passmyndighet
utom riket skulle handläggas av kammarrätt och att möjlighet att överklaga
kammarrätts beslut lill regeringsrätten skulle finnas enligt allmänna
principer. Mot beslut av polismyndighet i passärende borde enligt kommittén
talan kunna föras hos länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen av
kommitténs betänkande gjorde åtskilliga instanser invändningar mot kommitténs
förslag. Enligt länsstyrelsen i Gotlands län bör sålunda regeringens prövning
behållas, främst med hänsyn till de polisiärt betydelsefulla säkerhetssynpunklema.
Det måste exempelvis ur statsnyttosynpunkt rimUgen vara den högsta administrativa
myndighetens sak att i sista instans avgöra om under utrikespolitiskt
extraordinära förhållanden pass bör nekas en person av den anledningen alt
passmyndigheten har kännedom om eUer skälig anledning anta alt sökanden slår i
sådan förbindelse med utlandet eller annars bedriver sådan verksamhet, som är
skadlig för svenska statsintressen. Liknande synpunkter anfördes av
regeringsrättens ledamöter, RPS, överståthållarämbetet samt länsstyrelserna i
Stockholms, Uppsala och Jämtlands län. Också justitiekanslern ansåg övervägande
skäl tala för att bibehålla gällande ordning. — I den proposition (1971: 30)
angående reformerad förvaltningsrällskipning m. m., som förelades riksdagen på
grundval av bl. a. kommitléns betänkande, lades inte fram något förslag
beträffande passärendena och frågan berördes inte heUer i propositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.2.2
Beslut av övervakningsnämnd eller läkare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
åtskilliga sammanhang har det betecknats som en brist i den gällande
regleringen att bestämmelser om överklagande av övervakningsnämnds beslul i
passärende saknas. Det har därvid i allmänhet hävdats att nämndens beslut i
sådant ärende borde kunna överprövas av samma instans som har att ompröva
beslut av nämnden i kriminalvårdsärenden enligl BrB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nu berörda frågan togs upp i motioner tUl 1969 års riksdag (mot. 1969:1: 220
och 1969: </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II: </span><span
style='font-family:Verdana'>249). I dessa begärdes att riksdagen skulle
hemställa hos regeringen om införande i PK av regler om besvär mot
övervakningsnämnds beslul i passärende. Motionerna behandlades av första
lagutskottet som i ärendet inhämtade yttranden från justitiekanslern, RPS,
kriminalvårdsstyrelsen, hovrätten över Skåne och Blekinge, länsstyrelsen i
Stockholms län, Sveriges advokatsamfund och Föreningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>I24</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
skyddskonsulenter och skyddsassistenler. Samtliga remissyttranden gick i tUlstyrkande
riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sitt utiåtande över motionerna (ILU 1969: 30) framhöll utskottet inledningsvis
bl. a. att en vägran från övervakningsnämndens sida att medge pass innebär ett
avgörande i sak i passärendet, eftersom passmyndigheten inle får utfärda pass
utan nämndens medgivande. Mot denna bakgrand kunde det enligt utskottet inte
uteslutas att gällande rätt har den Innebörden att övervakningsnämnds beslut är
överklagbart. Utskottet hänvisade tUl att olika meningar i denna fråga hade
kommit tiU ullryck vid remissbehandlingen. Utskottet anförde vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättsläget
synes sålunda icke vara helt klart eUer i vart fall vara föremål för delade
meningar. Samtliga remissorgan är dock av den uppfattningen att
övervakningsnämnds beslut i förevarande hänseende bör vara överklagbart.
Därvidlag har främst åberopats att det framstår som principiellt OtUlfredsstäUande
om en överprövning av en övervakningsnämnds beslut, som reellt utgör ett
avgörande i sak, inte skuUe kunna åstadkommas genom besvär direkt mot beslutet
utan endast genom klagan över annan myndighets beslut. Också rent praktiska
olägenheter för den enskilde anförs mot en sådan ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottet
anser att den rådande ovissheten, i enlighet med motionärernas önskemål bör undamöjas
genom uttryckliga besvärsregler. I enlighet med vad flera remissorgan uttalat
synes övervägande skäl tala för all sådana regler utformas efter mönster av
bestämmelserna i 37 kap. 1-—9 och 11 §§ BrB. Särskild uppmärksamhet bör enligt
utskottels mening ägnas åt alt finna en lösning som i görligaste mån
förhindrar att ärendet, ulan atl nya skäl åberopas, mer än en gång bringas tUl
överordnad myndighets prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
motionärernas mening bör bestämmelserna få sin plats i PK. Ändra lösningar kan
dock ifrågakomma, och utskottet anser att anledning saknas att nu binda sig
för något visst altemativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
hänvisning till det anförda hemställde utskottet att riksdagen skulle hemställa
hos Kungl. Maj:l om utfärdande av regler angående besvär mot
övervakningsnämnds beslut enligt 6 § tredje slycket PK. — Riksdagen följde
utskottets hemstäUan (rskr 1969: 143).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om rätten att föra talan mot beslut av läkare i passärende har tagils upp bl.
a. av hovrätten över Skåne och Blekinge vid remissbehandlingen av det fömt
nämnda betänkandet (SOU 1966: 70) Förvaltningsrällskipning. Hovrätten anser
att besvär mot läkarens beslut i sådant ärende bör få föras hos ulskrivningsnämnd
och i högre instans hos psykiatriska nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.3
Överväganden och förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergången
lill ett nytt system för handläggning av passärenden innebär att i
överensstämmelse med riksdagens principbeslut lokal polismyndighet kommer atl
fatta beslut i sådant ärende som första Instans mom riket. Mot
polismyndighetens beslut i passärende bör då på samma sätt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
i fråga om andra beslut av poUsmyndighet talan få föras hos länsstyrelse. Även
i det nya systemet kommer därmed länsstyrelserna att ha kvar viss befattning
med passärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäUer fall då pass söks av en person som undergår kriminalvård — bortsett
från kortare fängelsestraff — har i det föregående förordals en lösning som
innebär att passmyndigheten fortfarande skall vara bunden av
kriminalvårdsorganens ställningstagande i passfrågan. Enligt förslaget skall
pass i sådana fall inte få utfärdas annat än om särskilt passtillstånd
meddelas. Sådant tUlstånd skall kunna meddelas av styresman för anstalt resp.
skyddskonsulent, som emellertid har alt överlämna ärendet till
övervakningsnämnden, om han inte finner sig kunna meddela tillstånd. Förslaget
innebär vidare — tiU skiUnad från vad som nu gäller — att särskUt tUlstånd
krävs inte bara när vederbörande slår under övervakning utan även under
anstaltstiden. På motsvarande sätt skall enligt förslaget övervakningsnänmden
ha befogenhet att, om det anses erforderligt och förslag därom framsläUs av
skyddskonsulent resp. styresman för anstalt, föreskriva alt ett utfärdat pass
skall återkallas, när innehavaren undergår kriminalvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
beslut som går sökanden eller passinnehavare emot kommer sålunda i dessa fall
alltid att meddelas av övervakningsnämnd. Eftersom nämndens beslul med denna
lösning alltså fortfarande reellt sett kommer alt innebära ett avgörande i
sak, bör den som är missnöjd med det kunna få lill stånd en omprövning av beslutet.
Frågan blir då om en sådan omprövning bör kunna påkaUas genom besvär över det
efterföljande beslutet i själva passärendet eUer om talan i stäUet bör få föras
särskilt hos den instans som överprövar beslut av övervakningsnämnd i kriminalvårdsfrågor
enligt BrB. Det sistnämnda altemativet har förordats såväl av riksdagen som av
de flesta myndigheter som i olika sammanhang har berört det nu aktueUa
problemet. Denna lösning synes också mest ändamålsenlig inle minst med hänsyn tUI
det nära materiella samband som föreligger mellan passfrågan och frågan om
föreskrift enligt BrB om vistelseort e. d. Beslut av övervakningsnämnden i
dessa båda frågor kan i det särskilda faUet ha sakligt sett Ukartad innebörd
och vara föranledda av helt identiska överväganden. Det är då också mest tUlfredsställande
alt de kan överprövas av samma myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av det anförda förordas att fuUföljd av talan mot beslut av
övervakningsnämnd i passärende skaU få ske hos samma instans som har alt
överpröva nämndens beslut i andra kriminalvårdsfrågor, övervakningsnämndutredningen
har i det förut nämnda betänkandet Kriminalvårdens nämnder QfT. ovan imder
5.2) föreslagit att omprövning av lokal nämnds beslut i sådana frågor skall ske
hos centralnämnden för kriminalvård, som föreslås ersätta de nuvarande tre
centrala nämndema på kriminalvårdens område. Eftersom man kan räkna med att
utredningens förslag i detta avseende kan komma att leda tiU lagstiftning in-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nan
eUer samtidigt med att en ny passlag kan träda i kraft har det i föreliggande
förslag förutsatts att en sådan central nämnd kommer att bli överinstans även i
passfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Äv praktiska skäl bör
talan mot övervakningsnämnds beslut i passfråga föras inom ramen för ett regelrätt
besvärsförfarande och således inte på samma sätt som i ärenden enUgt BrB kunna anhängiggöras
under obegränsad tid. I ett ärende där pass söks av en person som undergår
kriminalvård och övervakningsnämnden vägrar passtUlslånd bör passmyndigheten ha
alt avvakta att nämndens beslut vinner laga kraft innan avslagsbeslut meddelas.
SkuUe nämndens beslut efter besvär upphävas av den centrala kriminalvårdsnänmden,
måste givetvis pass utfärdas, om inle något annat hinder föreligger. Om
övervakningsnämnd föreskriver att pass skall återkaUas, bör på motsvarande sätt
återkaUelse få ske först när nänmdens beslut vinner laga kraft eUer efter
besvär fastställs av den centrala kriminalvårdsnämnden. För att motverka att
överklaganden sker i förhalningssyfte bör polismyndighet i sådant fall ha
befogenhet att omedelbart omhänderta passet eller anmoda innehavaren att
överlämna det, om fara föreligger för att han reser ut ur riket innan beslutet
vinner laga kraft. Sistoämnda fråga behandlas närmare i specialmotivermgen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den lösning som nu har
förordals innebär att en passökande, som genom särskilt beslut har vägrats passtiUstånd,
inte koinmer att kunna få till stånd någon materiell omprövnmg av
passmyndighetens efterföljande beslut om avslag på passansökningen. Eftersom
ett överklagande av sistnämnda beslut således inte kan leda tiU någon ändring
av beslutet annal än i fall av formellt förbiseende e. d. från passmyndighetens
sida, bör sökanden i denna situation inte rimligen kunna besvära sig över passmyndighetens
beslul mer än i en instans. Talan mot polismyndighets beslut i ärende vari passtiUstånd
har vägrats bör således få föras hos länsstyrelse, men länsstyrelsens beslut
bör i sådant faU inte kunna överklagas vidare. Delsamma bör gäUa i fall då
övervakningsnämnd genom beslut, som vunnit laga kraft eller som faststäUts av
den centrala kriminalvårdsnämnden, har föreskrivit att pass skall återkallas
för den som undergår kriminalvård.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller
passprövningen för personer som undergår vård enligt LSPV eller 35 §
omsorgslagen har förat föreslagils att passansökan i vissa fall skall få
bifallas först efter särskilt passtillstånd samt att överläkaren, som i första
hand prövar frågan om tiUstånd, skall vara skyldig att överlänma ärendet tUl ulskrivningsnämnd
eUer beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda, om han finner att passtUlslånd
inte bör meddelas. Enligt förslaget skall vederbörande nänmd också få
föreskriva alt pass skall återkallas, om innehavaren imdergår vård enligt LSPV eUer
35 § omsorgslagen. Med denna lösning bör beslut av utskrivningsnämnd eller
beslutsnämnd kunna överklagas och då lämpligen tiU samma in-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stans
som skulle ha haft att överpröva beslut om försöksutskrivning och i samband därmed
meddelad föreskrift om vistelseort eller om förbud alt lämna viss ort. Talan
mot beslut av utskrivningsnämnd eller beslutsnämnd för psykiskt
utvecklingsstörda i ett passärende bör således föras hos psykiatriska nämnden.
Inte heUer i dessa fall bör talan mot passmyndighetens efterföljande beslut
kunna föras mer än i en instans.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När länsstyrelsen som
överinstans har avgjort passärende i andra faU än då passfrågan prövats särskUt
av övervakningsnämnd eUer vårdorgan, bör det emellertid finnas en möjUghet att
överklaga även länsstyrelsens beslut. Frågan blir då närmast om besvär Uksom f.
n. skall prövas av regeruigen eller talan i stäUet skall föras hos
förvaltningsdomstol. Tidigare har förslag väckts om en övergång tUl
förvaltningsrättslig besvärsordning för passärenden. Detta förslag har emeUertid
mötts av stark kritik.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I sammanhanget bör tUl en
början konstateras alt besvärsfrekvensen i passärenden f. n. är tämUgen liten.
Den största grappen besvärsärenden hos regeringen brakar utgöras av faU där passökanden
undergår kriminalvård eller psykiatrisk vård och har vägrats passmedgivande av
övervakningsnänmd eller läkare. Om i enlighet med vad som nyss har förordats
rätten tUl besvär över länsstyrelses beslut i sådana situationer tas bort och därlUl
för återstående fall länsstyrelsen blir mellanuislans i stället för första
instans, torde överklaganden av länsstyrelses beslut i passärende bli aktueUt i
ett helt obetydligt antal faU. önskemålet att begränsa antalet ärenden hos regeringen
kan därför knappast ha avgörande betydelse vid valet av besvärsinstans, ulan
frågan bör lösas från andra utgångspunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ärenden om pass är i allmärUiet
inte förknippade med några svårlösta problem av rent rättsUg natur. Däremot är
det i aUmänhet angeläget att de avgörs snabbi. I vissa speciella fall kan i
sådana ärenden säkerhetssynpunkter ha betydelse. Det är vidare i det
föregående föratsatt att det vid behov skall kunna införas regler som medger
att hänsyn tas även till försvarsberedskapssynpunkter. Efiersom regeringen är
det organ som har del yttersta ansvaret i angivna hänseenden, ter det sig
naturligt att också överprövningen av passfrågorna i sista hand ankommer på
regeringen. I samma riktnLng talar det förhåUandet att det i passärende någon
gång kan uppstå tveksamhet huravida sökanden är svensk medborgare eller inte. Slutiigen
bör anmärkas alt den delvis oreglerade passutgivningsrätt som sedan gammalt
tillkommer chefen för utrikesdepartementet i del föregående har föreslagits
bibehållen. Även detta talar för en lösning som innebär att det också fortsättaihgsvis
bör vara régermgens sak alt pröva passfrågor som högsta instans. Med
hänvisning tiU det anförda föreslås att besvär över beslut av länsstyrelse i de
fall då talerätt föreligger skall anföras hos regeringen. Detsamma bör genereUt
gäUa besvär över beslut av passmyndighet utom riket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:190.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7
Straffbestämmelser 7.1 GäUande föreslirifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
principieUa förbudet i 1 § passkyldighetskungörelsen för svensk medborgare att
utan pass resa ut ur riket tUl annat än nordiskt land är straffsanktionerat
enligt 2 § kungörelsen. Den som bryter mot förbudet eller gör försök därtill
kan dömas till böter eller, om omständlghetema är försvårande, fängelse i högst
sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
15 § PK är det straffbart att förskaffa sig pass i annans namn, att i
passansökan mot bättre vetande lämna oriktig eller vUseledande uppgift eller
alt åsidosätta åläggande som har getts i samband med återkallelse av pass
eller begränsning av dess giltighetstid eller gUtighetsområde. Straffet är
böter eller fängelse i högst sex månader. Nu angivna åtgärder är straffbelagda
även i 13 § UP. Enligt sistnämnda bestämmelse gäller också att passinnehavare
döms till böter eller fängelse, om han låter annan förfoga över passet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Äv BrB:s
bestämmelser är i detta sammanhang främst 15 kap. 10— 12 §§ av intresse. Enligt
10 § skall den som lämnar oriktig uppgift eUer förtiger sanningen i skriftlig
utsaga, som jämlikt lag eUer författning avges under edUg förpliktelse, på
heder och samvete eller under annan sådan försäkran, dömas för osann
försäkran. Sker en sådan gärning av grov oaktsamhet är den straffbelagd som
vårdslös försäkran. I 11 § första stycket straffbeläggs som osant intygande
bl. a. alt någon i intyg eller annan urkund lämnar osann uppgift om vem han är.
Den som åberopar eller annars begagnar sådan osann urkund kan enligt andra slycket
i samma paragraf dömas för brukande av osann urkund. Slutligen gäller enligt 12
§ att den som missbmkar pass, betyg eUer annan sådan för viss man utställd
urkund genom att ge sig eller annan ut för honom eUer lämnar ut urkunden att
missbrukas på detta sätt skall dömas för missbruk av urkund. En föratsättning
för straffbarhet för de i 15 kap. 10— 12 §§ angivna gärningarna är att den
ifrågavarande åtgärden innebär fara i bevishänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.2
Överväganden och förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förekommer numera ytteriigt säUan att någon fälls till ansvar för förseelse eUer
försök tiU förseelse mot passkyldigheten. De formella förutsättningarna för en
tillämpning av straffbestämmelsen i passkyldighetskungörelsen torde emellertid
i och för sig föreligga ganska ofta. Tämligen vanligt är sålunda att det vid passkontroU
upptäcks att giltighetstiden för resenärers pass har gått ut eUer att pass
saknas. När det gäller charterresor eller andra resor med på förhand uppgjord
tidsplan, försöker man då ofta hjälpa resenären att snabbt få gUtigt pass. I
un-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>danlagsfall
tiUåts resenär att på eget bevåg resa utan gUtigt resedokument, varvid man
från passkontrollens sida tar kontakt med vederbörande myndighet på
destinationsorten. Däremot förekommer det praktiskt taget aldrig att sådana faU
anges till åtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
med hänsyn tiU att man sålunda numera i praktiken regelmässigt avstår från att
tiUämpa ansvarsbestämmelsen för förseelse mot passskyldigheten kan det
ifrågasättas om man i en ny passlag över huvud taget behöver låta passtvånget
vara straffsanktionerat. Den praktiskt betydelsefulla sanktionen är ju inte
heller risken för straff utan risken att bli stoppad vid passkontroU och
därigenom hindrad från att resa ut ur landet eller fortsätta en påbörjad resa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En möjUghet
skulle visserUgen vara att ta bort straffsanktionen fÖr lindrigare
överträdelser av passkyldigheten men låta den stå kvar vid sådana försvårande
omständigheter som nu utgör grund för straffskärpning. Försvårande
omständigheter skulle väl då få anses föreligga, om vederbörandes pass har
återkallats eller föratsättningar för honom att erhåUa pass saknas. Praktiskt betydelsefuUa
skulle därvid framför allt bli fall när någon lämnar landet eUer försöker göra
det i strid mot meddelat reseförbud eUer efter att ha avvikit exempelvis från
anstalt inom kriminalvården. Emellertid synes den nuvarande straffbestämmelsen inle
heller tUlämpas i situationer av detta slag. Att behåUa straffsanktionen med
tanke på sådana fall skulle vidare kunna sägas stå i direkt strid mot de
principer som ligger tiU grand för att man har avstått från att kriminalisera rymnmg
eller försök att rymma (jfr kommentaren tUl BrB </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>II, </span><span style='font-family:Verdana'>3 u, s.
278).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
nu anförda leder tUl den slutsatsen att tiUräckliga skäl inte föreligger att behåUa
den nuvarande straffsanktionen, som också saknar motsvarighet i Fmland och
Norge. Den bör därför inte föras över till en ny passlag. Den sanktion som
består i att resande utan pass kan hejdas vid passkontroll inom eller utom
Sverige bör vara tillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Passansökan
avges f. n. under kvalificerad försäkran. Denna ordning bör behållas. Lämnande
av oriktiga uppgifter i passansökan faller därmed under 15 kap. 10 § BrB, om
åtgärden medför fara i bevishänseende. Det finns med hänsyn härtUl inte skäl
att i passlagen införa särskild straffsanktion för faU då någon skaffar pass i
annans namn eller lämnar oriktig uppgift i passansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
UP — men inte i PK — straffbeläggs vidare att någon låter annan förfoga över
sitt pass. Det mest praktiska fallet, nämUgen att pass lämnas till annan för att
denne skaU utge sig för att vara identisk med passinnehavaren, är
kriminaliserat enligt 15 kap. 12 § BrB och behöver inte straffbeläggas särskUt
i en ny passlag. Däremot träffar BrB:s bestämmelse inte det tidigare på sina håU
utomlands förekommande braket att lämna pass som säkerhet för logiskulder e. d.
Förfaranden av detta slag är emellertid numera ganska ovanliga och torde inte
behöva straffbeläg-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9
Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 156</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gas.
Det bör vara tUlräckligt atl passet i en sådan situation kan återkallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
enligt PK och UP måste passåterkaUelse i den nya lagen förbindas med en
skyldighet för innehavaren att lämna passet från sig. Detsamma gäller om
passmyndighet beslutar förkorta passets gUtighetstid eller begränsa dess
giltighetsområde. Med hänsyn liU angelägenheten av att passinnehavaren ställer
sig ett sådant åläggande tUl efterrättelse kan man knappast undvara en
straffsanktion av denna skyldighet. Däratöver synes emellertid inte någon
straffbestämmelse i den nya lagen behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
Utskrift av pass och förfarandet i övrigt i passärenden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av redogörelsen i avsnitt 4.2 förutsattes det i 1972 års riksdagsbeslut
om principerna för handläggningen av passärenden att ett nytt ADB-system för
dessa ärenden skulle omfatta inte bara preliminär passhinderprövning på
datamaskineli väg ulan också maskinell utskrift av passhandlingar. Tanken var
att själva prövningen av passärendena skulle ankomma på de lokala
polismyndigheterna men alt RPS:s dataanläggning skulle slå tUl
polismyndigheternas förfogande för passulskriflen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
metod för passulskrift föratsätter all samtliga passansökningar sänds från
lokal polismyndighet till RPS, där de måste stansas och dala-behandlas innan
utskrift i datorn kan ske. De utskrivna passidoma skulle därefter få sändas
till riksbankens sedeltryckeri för inbindning i en passbok för att sedan lillslällas
polismyndigheten på utlämningsorlen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Numera har emellertid
sedan den 1 juni 1976 samtiiga poUsdistrikt i landet direktförbindelse via
terminal (on-line) med det centrala passre-gistrel och det s. k. person- och belastningsregisler
(PBR) som förs hos RPS. Passhinderslagningen kommer därför i regel all kunna
ske redan hos polismyndigheten på inlämningssläUel. Vid manuell utskrift av
pass kommer alltså passet i flertalet fall alt kunna färdigställas och lämnas
ut i samband med ansökningen. Det är redan av detla skäl tveksamt om man bör
Övergå till ett system som bygger på datamåskinell passulskrift. Den möjlighet
till förbättrad service för allmänheten som ligger i alt passet normalt kan
skrivas ut medan sökanden väntar skulle nämligen då gå förlorad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Härtill kommer också
ytterligare skäl som talar mot alt man övergår till datamåskinell passulskrift
i samband med att ansvaret för passärendena förs över tUl de lokala
polismyndigheterna. Sålunda tyder de kostnadsberäkningar som har utförts i
ärendet (se vidare avsnilt 10) på att maskinell utskrift i nuläget skulle
ställa sig dyrbarare än utskrift för hand. Vidare är handläggningsmomenten med
stansning och inbindning känsliga för ökningar i volymerna och kan därför lätt
bli flaskhalsar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
fördröjer handläggningen. Erfarenhetsmässigt är det känt att volymerna av passärenden
varierar starkt meUan olika årstider och det kan uppstå svårigheter att i ett
system med maskineU utskrift året rant hålla en arbetskapacitet som motsvarar volymema
under högsäsong.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den bakgrand som nu har angetts förordas ingen övergång till datamaskinen
passutskrift i detta sammanhang. Vad gäller förfarandet i övrigt i passärenden
kan följande framhåUas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansökan
om pass bör som nu vara åtföljd av fotografier och de personhandlingar som
behövs. Sedan handläggande tjänsteman har kontrollerat identiteten och
medborgarskapet samt kompletterat formuläret med signalementsuppgifter m. m.,
sker registerslagning via terminal för kontroll av om det föreligger
omständighet som kan medföra passhinder. Samtliga de omständigheter som enligt
föreliggande förslag därvid kan komma i fråga registreras redan f. n. eller
kommer att kunna registreras i centralt polisregister och något särskilt passhinderregister
behöver därför inle byggas upp. Endast en fråga via terminal behöver framställas,
och svaret på frågan kommer att hämtas från nu befintUga register, dvs. det
centrala passregistret (för kontroll av att sökanden inte innehar gällande
pass), PBR och registret över efterlysta personer. Registerslagningen kan ske
på någon minut. Om ingen omständighet som kan medföra passhinder föreligger —
vilket är förhållandet i det helt övervägande antalet fall — kan passet
omedelbart färdigställas och lämnas till sökanden efter kontroll av dennes
underskrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det vid registerslagningen framkommer uppgift om förhållande som kan medföra
passhinder, beställer polismyndigheten utdrag av det eller de register som har
aktualiserat uppgiften. Det fortsatta förfarandet blir beroende på vad
registret innehåUer. Om det t. ex. visar sig att sökanden undergår kriminalvård
— bortsett från kortare fängelsestraff — skall polismyndigheten som förat har
sagts remittera ansökningen lill styresmannen för anstalten eller
skyddskonsulenten för prövning av frågan om passtiUstånd. Vägras sådant
tillstånd genom beslut som vinner laga kraft, skall ansökan avslås. Ett annat
fall kan vara alt sökanden har dömts till frihetsberövande påföljd som inte har
börjat verkställas. Om det inte rör sig endast om ett kortvarigt frihetsstraff,
bör poUsmyndigheten la kontakt med sökanden för att ta reda på resans ändamål
och i tveksamma fall begära yttrande från åklagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller återkallelse av pass och Uknande åtgärder har förslaget till passlag
utformats på det sättet att polismyndigheten inte behöver självmant bevaka eventoellt
inträde av återkallelsegrandande omständighet. Ett återkallelseärende
initieras hos polismyndigheten av annan myndighet, t. ex. åklagare,
övervakningsnämnd eUer utskrivningsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om det formeUa förfarandet bör de aUmänna principema i förvaltningslagen
vara tiUämpliga. Om det framkommer omständighet som kan medföra avslag på
passansökan, bör i överensstämmelse med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15
§ nämnda lag avslagsbeslut i regel meddelas först sedan sökanden har
underrättats om vad som har tillförts ärendet och tUlfåUe har beretts honom
att yttra sig. Detsamma bör gäUa när polismyndighet tar upp fråga om återkallelse.
Undantag från principen om kommunikation gäller för fall då åtgärdema är
uppenbart obehövliga, då det kan befaras att genomförandet av beslutet i
ärendet skulle avsevärt försvåras samt då ärendets avgörande ej kan uppskjutas
(15 § första stycket, 1, 3 och 4 förvaltningslagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
passmyndighet utom rUcet medför den föreslagna nyordningen inte några ändrade
principer för förfarandet. Passhinderandersökningen bör som nu ske genom
förfrågan hos RPS via telex eller telegram eller per post.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
KoUektivpass, provisoriskt pass och extra pass</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.1
Gällande föreskrifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kollektivpass
får enligt såväl PK som UP utfärdas när gemensam resa under särskild
reseledning anordnas för minst tio personer, reseledaren oräknad (18 § PK och
3 § tredje stycket UP). Som fömtsättningar gäller vidare enUgt PK att resedeltagama
företar resan antingen som medlemmar i viss förening och i syfte att bedriva stodier
inom det eller de verksamhetsområden som anges i föreningens stadgar eller för
att utöva konstnärlig verksamhet, sport eUer gymnastik. Vidare får kollektivpass
utfärdas för skolungdom och studerande. Enligt de tiUämp-ningsföreskrifter som gäUer
för utrikesförvaltningen får kollektivpass under samma fömtsättningar utfärdas
av passmyndighet utom riket, liksom också för fartygsbesättoingar eller gmpper
av sjömän som tUl- eUer frånträder sina anställningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller kollektivpass tiUämpas ett förenklat ansökningsförfarande. Det
räcker med att reseledaren själv instäUer sig personligen och skriver under en
ansökan på tro och heder. Han skall vidare visa upp sitt eget pass samt en
lista över resedeltagama och deras personuppgifter. I och för sig gäller samma
passhinder vid utfärdande av koUektivpass som när det är fråga om vanligt
pass. Någon passhinderandersök-ning behöver emellertid inte göras.
Kollektivpass får utfärdas för högst sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Provisoriskt
pass kan f. n. utfärdas bara av passmyndighet utom riket. Sådant pass får
utfärdas i fall då sökandens svenska medborgarskap ej är styrkt eller det
annars föreligger särskilda skäl (3 § andra stycket UP). Passet får inte ges
längre gUtighetstid än sex månader (4 § första stycket UP). Det får återkallas
när enUgt passmyndighetens bedömande de skäl som har föranlett dess utfärdande
inte längre föreligger (10 § första stycket g UP).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utrikesförvaltningens passanvisningar är provisoriskt pass huvudsakligen
avsett att utfärdas a) för den som har förlorat tidigare pass (förstört,
tappat, stulet etc.) och som behöver pass för hemresa eUer för fortsalt resa,
b) för den, vars pass tUlfåUigt kommit ur hans besittoing (glömt på annan ort
etc.) och som behöver pass för resa som inte kan uppskjutas utan olägenhet samt
c) för den som kan förete tidigare pass men inte den dokumentation i övrigt som
fordras för erhåUande av vanligt pass, och som behöver pass för resa som inte
kan uppskjutas utan olägenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om provisoriskt pass för den vars svenska medborgarskap inte är styrkt
gäller enligt passanvisningaraa att, om det svenska medborgarskapet är ovisst
och skriftväxling etc. behövs för att fastställa det, provisoriskt pass får
utfärdas för resa som inte kan uppskjutas utan olägenhet. Provisoriskt pass
får enligt anvisningarna vidare utfärdas för den som förlorat svenskt
medborgarskap utan att ha förvärvat annat medborgarskap och som behöver en
legitimationshandling eUer pass för resa, om sådan handling inte kan erhåUas
från annat håU (t. ex. hemvändande emigrant eUer utomlands född person som
förlorat sitt svenska medborgarskap vid 22 års ålder).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppstår
i annat fall än som nu har nämnts fråga om utfärdande av provisoriskt pass för
den som saknar svenskt medborgarskap skaU enligt passanvisningarna frågan tmderstäUas
UD (t. ex. beträffande utiändsk medborgare som förlorat svenskt främlingspass
och önskar resa tiUbaka till Sverige). I sådana situationer har chefen för UD
möjlighet att tillåta utfärdande av pass med stöd av 14 § andra meningen UP,
där det föreskrivs att denne för särskUda fall eller förhållanden får medge
avvikelser från bestämmelsema i UP.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Extra
pass får utfärdas både inom och utom riket. Möjligheten att erhålla extra pass
har tUlkommit genom Kungl. brev den 17 mars 1950. Extra pass får när särskUda
skäl föreligger utfärdas för den som redan har ordinarie pass. Sådana särskUda
skäl kan vara att passinnehavaren skall resa i länder mellan vilka det råder
sådana poUtiska förhåUanden som gör det omöjligt att resa in i ett av ländema
på ordinarie pass som har använts för resa i ett annat av ländema. Ett annat
exempel är att en person i intemationell verksamhet samtidigt med utlandsresa
måste ha ordinarie pass inlämnat hos utländsk myndighet för visering eller
bevis om uppehåUstiUstånd avseende annan resa. Extra pass får i regel utfärdas
för högst ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.2
Överväganden och förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om föratsättningama för att erhåUa kollektivpass och extra pass föreslås
ingen ändring i sak i förhållande tUl vad som gäUer f. n. Även vad avser fömtsättningama
för utfärdande av provisoriskt pass ut-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>omlands
föreslås att nuvarande ordning behåUs sakligt sett oförändrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Provisoriskt
pass kan nu utfärdas bara av passmyndighet utom riket. ÅtskiUiga skäl talar för
att man i den nya passlagen bör öppna en möjlighet att utfärda provisoriskt
pass också inom Sverige, överförandet av passärendena till polismyndigheterna
kommer visserUgen för normalfallen alt innebära en väsentligt förkortad
väntetid för passökandena, och som regel kommer pass att kunna utfärdas redan
vid ansökningstillfället. Erfarenheten visar emellertid alt det tämUgen ofta —
särskUt i samband med passkontroll — förekommer situationer då en möjUghet att
även inom Sverige utfärda provisoriskt pass skulle vara av värde. Resenärens
pass kan exempelvis ha kommit bort eller i resbrådskan glömts kvar i bostaden.
Det har också förekommit att resehandlingar stuUts på avreseplatsen. I sådana
fall bör poUsmyndighet ha möjlighet att utfärda provisoriskt pass. Utfärdande
av provisoriskt pass bör föregås av samma passhinderkontroll som när det gäller
vanUgt pass. Provisoriskt pass bör inle få ges längre gUtighetstid än sex
månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller den författoingsmässiga regleringen i fråga om kollektivpass,
provisoriskt pass och extra pass bör detaljföreskrifter meddelas i
administrativ ordning. I lagen bör endast anges de gmndläggande fömtsättningama
för utfärdande av sådana pass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande möjligheten för chefen för UD alt i specieUa faU tiU-låta utfärdande
av provisoriskt pass för utländsk medborgare bör behållas. Det gäUer här t.
ex. utlänning som har förlorat svenskt främUngs-pass och önskar återvända tiU
Sverige. Bl. a. med hänsyn härtill bör passlagen öppna möjlighet för regeringen
eller chefen för UD att medge avvikelse från bestämmelse i passlagen när det påkaUas
av särskilda förhållanden (jfr 14 § andra meningen UP).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10
Kostnader och rationaliseringsvinster</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnadema
för passhanteringen efter övergången tiU ett nytt system i förhåUande tUl de
nuvarande kostaaderna har på uppdrag av samarbetsorganet (Ju 1968: 59) för
rättsväsendets informationssystem (SARI) beräknats av RPS. Beräkningama är
redovisade i två rapporter den 18 november 1976 resp. den 20 januari 1977 vilka
fogas som bilagor tiU deima promemoria (bilaga 1 och 2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
rapporterna konstateras alt det för beräknmg av kostaader och rationaliseringsvinster
krävs en bedömning av antalet passärenden per år. Det föreligger emellertid av skUda
orsaker stora vanskligheter att göra en sådan bedömning. I rapportema har
därför kostnaderna beräknats enligt två olika alternativ. EnUgt det ena är antalet
passansöknmgar per år 300 000 och enligt det andra 700 000. Det kan anmärkas
att antalet an-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Bilagorna har uteslutits här.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sökningar
år 1975 var drygt 690 000 och år 1976 ca 540 000. Med hänsyn bl. a. tiU att gUtighetstiden
för pass för sökande över 18 år förlängdes från fem till tio år med verkan fr.
o. m. den 1 aprU 1971, räknar man i rapportema med en ytterUgare minskning av
antalet ansökningar under åren 1977—1980. Under perioden 1981—1986 bedöms
antalet öka på nytt till ca 600 000—800 000 per år. I rapportema framhålls dock
att dessa antaganden är osäkra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för passhanteringen enligt nuvarande system (länsstyrelseprövning med remiss
till lokal polismyndighet) beräknas enligt följande tabell (tabell 1).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
1. Kostnaderna för passhanteringen per år enligt nuvarande system (jfr bilaga
1)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Moment</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kostnad Antal passansökningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:125.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kr</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>300
000</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>700 000</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 250
000</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5 250
000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 143
000</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 667
000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 830
000</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4 270
000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>705 000</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 645
000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1011000</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 359
000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 695
000</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 955
000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>66 000</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 800
000</span></b></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20
512 000</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29,33</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29,30</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mottagningsställe</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>7,50/pass</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndighets
yttrande</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3,81/pass</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Passmyndighet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>6,10/pass</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utlämningsställe</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>2,35/pass</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Centrala
passregistret</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3,37/pass</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Blankettkostnader</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>5,65/pass</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Systemunderhåll</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>65
500/år</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Summa:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnad
per pass:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>För
det system som förordas i denna promemoria (polismyndighets-prövning med
manuell utskrift) har kostnadema beräknats enligt följande (tabell 2).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
2. Kostnaderna för passhanteringen per år enligt det föreslagna systemet (jfr
bilaga 2 alternativ 2)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:26.15pt'>
<td width=136 valign=top style='width:102.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Moment</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnad </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>kl</span></b></p>
</td>
<td width=173 colspan=2 valign=top style='width:129.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anlal passansökningar 300 000 700 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:90.95pt'>
<td width=136 valign=top style='width:102.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:90.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mottagningsställe</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utlämningsställe</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Centrala
passregistret</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Blankettkostnader</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Systemunderhåll</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Summa:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kostnad
per pass:</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:90.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8,94/pass 1,34/pass 5,16/pass 3,37/pass 5,65/pass 65 500/år</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:90.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 682 000 402 000 1 548 000 1011000 1 695 000 66 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 404 000</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24,68</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:90.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 258 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>938 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 612 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 359 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 955 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>66 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 188 000</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24,55</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
den förbättrade service som ligger i de minskade väntetiderna för allmänheten
skulle alltså rationaliseringsvinstema kunna beräknas tUl 4,65 kr per pass eUer
ca 1,4 milj. kr per år vid 300 000 passansökningar per år och 4,75 kr per pass
eller ca 3,3 mUj. kr per år vid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1917 f 78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>700
000 ansökningar per år. Den ökade arbetsbelastiungen för polisväsendet
beräknas motsvara 10 årsarbetskrafter vid 300 000 ansökningar per år och 25
årsarbetskrafter vid 700 000 ansökningar per år. Häremot svarar en minskad
arbetsbelastning för länsstyrelsema med 25 resp. 58 årsarbetskrafter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
konstateras i sammanhanget att det finns möjlighet att slopa kravet på att passökande
skall förete personbevis, om ett samordnat person- och adressuppdateringsregister
(SPAR) inrättas. Detta skulle medföra en starkt minskad belastning för folkbokföringsmyndig-hetema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
har RPS beräknat kostnaderna för ett alternativ där passprövningen överflyttas
tUl poUsväsendet och utskriften av pass sker maskinellt. Beräknmgen redovisas
i tabell 3. Av tabellen framgår att kostnaderna per pass därvid beräknas bU
något högre än i det här föreslagna systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
3. Kostnaderna för passhanteringen per år vid polismyndighetsprövning och maskineU
passutskrift (jfr bilaga 1)</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:22.1pt'>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnad kr</span></p>
</td>
<td width=155 colspan=2 valign=top style='width:116.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antal passansökningar 300000 700000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:65.05pt'>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:65.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>n,22/pass</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11,17/pass</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3,76/pass</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0,30/pass</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>261 000/år</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:65.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 366000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 351 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 128 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>90 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>261000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8196 000</span></b></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:65.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7 854
000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7 819
000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 632
000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>210 000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>261000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 776 000</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Moment</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:201.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mottagningsställe
Centrala passregistret Utiämningsställe Blankettkostnader Systemkostnader'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Summa:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnad
per pass:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27,32</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26,82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>>
Systemutvecklingskostnadema periodicerade på fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
har ytterligare ett alternativ för passhanteringen kostnadsberäknats. Enligt
detta skidle passprövningen t. v. ligga kvar hos länsstyrelsema och de sex
polismyndigheter som nu är passmyndigheter. Passansökan skulle emellertid
alltid göras hos polismyndighet. Det konstateras att delta alternativ medför
en omfördelning av arbetskraftsbehovet men inga rationaliseringsvinster och
inte heUer någon förkortad expeditionstid (jfr bilaga 2 altemativ 1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>11
Ikraftträdande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>övergången
tUl ett nytt system för passärenden måste föregås av visst ytterligare datatekniskt
utvecklingsarbete. Det bör därvid anförtros åt SARI att utarbeta ett definitivt
systemförslag. Vidare förutsätter överförandet av passärendena tiU
polisväsendet att huvudmannaskapet för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
personal som arbetar med beredningen av dessa ärenden vid länsstyrelserna i
Stockholm, Göteborg och Malmö förs över till resp. polisstyrelse. Självfallet
måste ett genomförande av förslaget föregås av förhandlingar med de berörda personalorganisationema.
En utgångspunkt är slutligen att en ny passlag inte bör träda i kraft vid
halvårsskifte. Eftersom flertalet passansökningar görs under vår och sommar
kan nämligen störningar i handläggningen lätt uppkomma, om reformen genomförs
under högsommaren. Från de nu angivna synpunktema torde tidigast möjliga ikraftträdandedatom
vara den 1 januari 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12
Speciaimotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:78.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Avsnittet har uteslutits här.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:28.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttrandena, upprättad inom
justitiedepartementet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:86.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>141</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
AUmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorian
har vid remissbehandlingen fått ett i stort sett gynnsamt mottagande. Flertalet
remissinstanser har i huvudsak tiUstyrkt förslagen. De i promemorian förordade aUmänna
principema för en ny reglering lämnas utan erinran av det stora flertalet
remissinstanser. Praktiskt taget alla remissinstanser tillstyrker också
förslaget att flytta över passmyndlg-helsfunktionen från länsstyrelserna tiU de
lokala poUsmyndighetema. Vad beträffar utformningen av bestämmelsema om
passhinder och grander för återkallelse av pass, understryks från åtskUliga håU
att promemorians förslag innefattar en klarare och mera ändamålsenlig
reglering än de nuvarande föreskrifterna och att ett genomförande av förslaget
skulle vara ägnat alt undanröja vissa olägenheter som har visat sig vara
förenade med nuvarande ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
vilken räckvidd en ny lagstiftning på området bör ha diskuteras av hovrätten
över Skåne och Blekinge. EnUgt hovrätten skulle det vara en naturlig
utgångspunkt för en ny reglering att låta denna få formen av en samlad
lagstiftning avseende svensk medborgares rätt att resa utomlands. I en sådan lagsliflning
skulle då kunna tas upp alla de begränsningar som föreligger för svenska
medborgare att lämna landet. Enligt hovrättens uppfattning hade det varit
önskvärt om man försökt att komma förbi de i promemorian påpekade svårigheterna
och trots allt åstadkomma en lag som bestämmer rätten att resa utomlands.
Hovrätten finner det nämligen svårbegripUgt att den föreslagna lagen bestämmer
rätten att resa utomlands indirekt genom skyldigheten att inneha pass. Enligt
hovrätten skulle lagen bli mera överskådUg och lättare att tillägna sig, om
den i ett första kapitel behandlade reella inskränkningar i rätten att resa ut
ur riket. I ett senare kapitel kunde lämnas regler om pass, varvid passet inte
borde betraktas som en självständig bärare av rätten att resa utan endast som
ett medel tUl dess förverkligande. Hovrätten instämmer emeUertid i
promemorians uppfattning att en ny lag bör som en gmndläggande princip slå fast
att varje svensk medborgare har rätt att erhålla och behåUa pass när inte annat
följer av uttryckliga bestämmelser i lagen. De begränsningar i räiten att erhåUa
pass som föreslås i promemorian uppfyller enligt hovrättens mening i huvudsak
de krav som bör ställas med avseende på sådana bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Till
de remissinstanser som helt eUer i allt väsentligt tiUstyrker förslaget hör
rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, kriminalvårdsnämnden,
överbefälhavaren, statskontoret, riksrevisionsverket, länsstyrelserna i
Uppsala, Östergötlands, Älvsborgs, Skaraborgs och Västerbottens län, TCO,
länspolischefsföreningen och flertalet polisstyrelser.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>142</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Fassmyndigheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
nyss har angetts tillstyrker praktiskt taget alla remissinstanser förslaget att
i överensstämmelse med riksdagens principbeslut år 1972 lokal polismyndighet
görs till passmyndighet inom riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen
erinrar om att styrelsen redan år 1966 föreslog att handläggningen av
passärenden skulle överföras till polismyndigheterna. Styelsen anser att den
föreslagna reformen utan tvekan innebär en betydande decentralisering och förenklmg
av passärendenas handläggning. Rikspolisstyrelsen finner det därför angeläget
att reformen genomförs i samband med den nya passlagens tillkomst.
Statskontoret anser att ett genomförande av förslaget bör möjUggöra förenklad
och förkortad handläggning av passärenden. Statskontoret framhåller alt passhinderunder-undersökning
redan i dag åligger polismyndighet. Sådan myndighet bör därför få kompelens
även att fatta beslut i dessa ärenden. Även riksrevisionsverket anser att
överförandet av passärenden från länsstyrelsema lill polismyndigheterna medför
betydande fördelar, bl. a. genom all poUsen härvid kan använda sin terminalutrastning
för att få tillgång tiU behövliga uppgifter. Dessutom kan allmänheten få sina
passärenden behandlade hos 118 polismyndigheter i landet i stället för vid 23
länsstyrelser som f. n. Detta medför fördelar såväl arbetsmässigt som framför
allt i servicehänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Västerbottens län anser förslaget rationellt och ändamålsenligt, särskilt
med hänsyn till att polisen redan nu företar den utredning och
registerkontroll som erfordras för att utröna eventuella passhinder. Den
tekniska utrastningen hos polisväsendet möjUggör en effektiv kontroll, som i
inte obetydlig utsträckning kommer att förenkla handläggningsrutinerna.
Länsstyrelsen har därför ingen erinran mot att förslaget genomförs. Förslaget tiUstyrks
också av länsstyrelserna i Östergötlands, Jönköpings, Älvsborgs och Skaraborgs
län, medan länsstyrelsen i Uppsala län under hänvisning till 1972 års
principbeslut inte finner anledning all gå in på frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Borås distrikt, som tUlhör de polismyndigheter som redan nu är
passmyndigheter, anser det vara till stor fördel för de passsökande att samtiiga
polismyndigheter får möjlighet att utfärda pass. Del torde inte heller bli
alltför betungande för polismyndigheterna att helt överta handläggningen. För poUsmyndighetema
i de mest befolkningsrika polisdistrikten anser poUsstyrelsen dock en viss
personalökning vara ofrånkomlig. Polisstyrelsen i Sundsvalls distrikt, som
också har en mångårig erfarenhet som passmyndighet, säger sig inte ha erfarit
några nackdelar härmed. Däremot har framkommit väsentliga fördelar, framför
allt i form av god service för allmänheten. Även övriga hörda polisstyrelser
ställer sig positiva till förslaget. Från flera håll framhåUs dock alt reformen
fömtsätter personalförstärkningar hos polisen samt att den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
promemorian uttalade uppfattningen att genom reformen pass normalt skall kunna
lämnas ut tUl sökanden redan i samband med ansökningen inte är realistisk. I
sistnämnda del redovisas yttrandena närmare i avsnht 6 och 8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller hovrätten över Skåne och Blekinge har något att erinra mot förslaget alt
lokal poUsmyndighet görs tUl passmyndighet inom riket. En sådan överflyttning
förefaller hovrätten naturlig inte minst mot bakgrund av att det i passärenden
alltid måste göras en utredning om humvida passhinder föreligger och att poUsmyndighet
därför under aUa förhållanden måste kopplas in i ärendena. Hovrätten betonar emeUertid
att prövningen av dessa ärenden inle i första hand är en polislär uppgift utan
en administrativ sådan. Det är därför angeläget att den ifrågasatta
överflyttningen inte leder tiU att den polisiära personalen betungas med
administrativa åligganden tUl men för det egentliga polisarbetet. Hovrätten
anser lämpligt att den personal vid länsstyrelsema som nu arbetar med
passärenden i möjUgaste mån utnyttjas även i fortsättningen genom att de — i
den utsträckning de så önskar — flyttas över till polismyndigheterna. RA, som
också tUlstyrker förslaget, förutsätter att handläggningen av rutinfaUen läggs
på civilanställd personal och att den inte kommer att inkräkta på poUsens
egentliga arbetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningens
Sveriges polischefer anser att ett överförande av passmyndighetens åligganden
till polisstyrelsema knappast är förbundet med några direkta fördelar för den
egentliga polisverksamheten. Sett från allmänhetens synpunkt torde det dock
vara fördelaktigt om polisstyrelserna med sin geografiskt sett bredare
spridning handlägger passärendena. Mot bakgmnd härav har föreningen intet alt
erinra mot förslaget i denna del. Föreningen understryker dock vikten av alt
en överföring sker först då alla praktiska frågor i detta sammanhang är helt
lösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
en remissinstans, länsstyrelsen i Blekinge län, avstyrker förslaget. Länsstyrelsen
erinrar om alt 1972 års principbeslut gick ut på att ett ADB-system för
handläggningen av passärendena skuUe införas, vilket avsågs få till följd alt
inte bara preliminär passhindersprövning utan också utskrift av pass skuUe
kunna ske på maskinell väg. Mot bakgmnd av att det i promemorian inte förordas
någon övergång tiU datamåskinell passutskrift menar länsstyrelsen alt gmndema
för riksdagens principbeslut delvis är ändrade och att nya fömtsättningar får
anses föreUgga när man skall bestämma vem som skall vara passmyndighet. De
rationaliseringsvinster och den förbättrade service för aUmänheten som
förslaget ullovar synes kanske något överdrivna. Enligt länsstyrelsens
erfarenhet är det känt för aUmänheten att handläggningstiden för pass är cirka
två veckor och under högsäsong kanske något längre. Det är endast i sällsynta undtanlagsfall
som någon på grund av särskilda omständigheter måste ha ett pass omgående. Även
i dessa fall fungerar emellertid det nuvarande systemet med länsstyrelse som
passmyndighet tillfredsställan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>I44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>de.
Vederbörande får sitt pass medan han väntar. Länsstyrelsen framhåUer vidare
att det i regel endast är poUsstationema i polisdistriktens centralorter som
har direktförbindelse via dataterminal med de olika registren hos
rikspolisstyrelsen. Ätt förse varje polisstation med dataterminal för passhinderslagning,
torde knappast vara reaUstiskt med tanke på de oerhört höga kostnader detta
skulle medföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på de allt större krav samhället stäUer på polisen i olika avseenden
anser länsstyrelsen att poUsens resurser bör användas främst för rena polisiära
uppgifter och aUtså inte för administrativa sädana. Att överföra passärendena tUl
polisen är från denna synpunkt olämpUgt och stämmer inte heUer överens med de
principer rikspolisstyrelsen sedan ett flertal år tiUbaka har hävdat, nämligen
att alla inte rent polisiära uppgifter bör överföras tiU andra myndigheter än
polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
menar länsstyrelsen i Blekinge län att det synes tveksam att genomföra
förslaget med lokal poUsmyndighet som passmyndighet i StäUet för länsstyrelse
med tanke på att från ekonomisk synpunkt knappast några vinster görs och att
den förbättrade service åt allmänheten som i och för sig kommer att ges
knappast är motiverad, då man redan idag kan erhåUa pass utan några större
olägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
stort sett samma synpunkter förs fram även av länsstyrelsen i Stockholms län,
som är tveksam om det med nuvarande föratsättningar föreligger tiUräckUga skäl
för en omorganisation. Länsstyrelsen anser sig dock inte ha tiUräckUgt underlag
för att bedöma om en överflyttning i nuvarande läge skulle vara olämplig av
organisatoriska och ekonomiska skäl och vill därför inte motsätta sig att 1972
års principbeslut fullföljs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Passhinder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1
Passbinder för misstänkta och efterlysta m. fl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser ansluter sig till promemorians förslag att passansökan inle
bör få bifallas när sökanden är anhållen eller häktad. Förslaget tiUstyrks
uttryckligen bl, a. av RA.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsåklagaren
i Hallands län ifrågasätter emeUertid om anhåUande och häktning bör utgöra
hinder mot bifaU tiU passansökan. I länsåklagarens yttrande erinras om att anhåUen
eUer häktad person i princip skall betraktas som oskyldig tiU den brottslighet
som utgör granden för tvångsåtgärden. Sådan tvångsåtgärd bör därför förknippas
med passhinder endast om passhmdret har verkUg betydelse från
effektivitetssynpunkt. I praktiken saknar enligt länsåklagaren detta passhinder
egentUg betydelse, eftersom ett verkställt beslut om anhåUande eUer häktning i
sig själv är tUlräckligt effektivt för att förhindra att den omhändertagne
lämnar landet. När det gäller sådana beslut som inte har verkställts därför
att man inte vet var den misstänkte befinner sig, blir regelmässigt
hindergranden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>efterlysning
tiUämplig. Länsåklagaren framhåller att antalet beslut om anhållande och
häktning är ganska stort och att anhållande och häktning som passhinder därför
skulle medföra ett administrativt arbete som inte står i rimlig proportion till
eventueUa vinster därav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JK
har ingen erinran mot promemorians förslag men fäster uppmärksamheten på att
denna inte behandlar det faUet att den misstänkte är underkastad övervakning
enligt 24 kap. 3 § rättegångsbalken, dvs. sådan övervakning som är en ersättoing
för häktning. IK framhåUer att frågan hur sådana fall skall betraktas kan få
ökad betydelse och erinrar i detta hänseende om att det i dkektiven för
utredningen (lu 1974:17) angående översyn av häktningsbestämmelsema pekas på möjUghetema
att utvidga det straffprocessuella tvångsmedlet övervakning liksom på
möjligheten att åstadkomma andra former för provisoriskt frihetsberövande i
straffprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser hälsar med tillfredsställelse förslaget att res e-förbud i
brottmål skall utgöra passhinder även när förbudet har meddelats av åklagare.
Förslaget anses i denna del undanröja en kännbar brist i den nuvarande
ordningen. Överklagaren i Malmö understryker att rättssäkerheten knappast blir
lidande genom att även ett av åklagare meddelat reseförbud blir passhinder. Den
som i sådant fall får avslag på sin ansökan, kan ju — framhåller överåklagaren
— göra en ny passansökan, om rätten skuUe häva reseförbudet. Förslaget
tillstyrks också bl. a, av överåklagaren i Stockholms åklagardislrikt,
länsåklagarna i Södermanlands och Kalmar län, övervakningsnämnderna i Uppsala
samt polisstyrelserna i Helsingborgs och Borås distrikt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsåklagaren
i Hallands län anser att reseförbud i brottmål visserligen bör utgöra
passhinder men enbart på det sättet att pass, som utfärdas medan reseförbudet
beslår, skall överlämnas tUl åklagare, om denne eller i förekommande fall
domstol förordnar därom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
all passhinder skall föreligga för den som är efterlyst och skall omhändertas
vid anträffandet tillstyrks av RA. Polisstyrelsen i Helsingborgs distrikt anser
alt förslaget i denna del leder till en klar, naturUg och lämplig avgränsnmg.
Polisstyrelsen framhåller vidare att i de fall då efterlysning ännu inte hunnit
utfärdas poUsmyndigheten, om den har anledning alt sökanden avvikit från
anstalt, genom en di-rektkonlroll med vederbörande anstalt torde kunna få
bekräftat humvida omhändertagande begärs utan atl passärendet därigenom
onödigtvis uppehålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser tar upp den i promemorian diskuterade frågan om passhinder för
den som är misstänkt för brott som kan leda till fängelsestraff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsåklagaren
i Kalmar län understryker angelägenheten av att åklagarmyndigheten underrättas
i fall som här avses. Länsåklagaren säger sig dela promemorians uppfattning att
det är tiUräckligt att en sådan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>10
Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 156</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>underrättelseskyldighet
anges i regeringsförfattnuig. Även Föreningen Sveriges polischefer och
polisstyrelsen i Helsingborgs distrikt anser det angeläget att regler utfärdas
med sUcte på sådana faU,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
behandlas utförligt av överåklagaren i Stockholms åklagardislrikt som ansluter
sig till promemorians uppfattning, att det framstår som mindre lämpligt och
ändamålsenligt att passmyndighet prövar frågan om flyktfara, när det gäUer
personer, som misstänks för brott vara fängelse kan följa, överåklagaren anser
i enlighet med promemorieförslaget att denna prövning av rättssäkerhetsskäl
inte bör göras av passmyndighet på administrativ väg utan av åklagare eUer
domstol i enlighet med rättegångsbalkens bestämmelser. Passmyndigheten bör i
stället åläggas skyldighet att underrätta åklagaren i dessa situationer.
Ansökan om pass kan nämligen i vissa fall utgöra skäl till att befara att den
misstänkte har för avsikt att avvika och undandra sig lagföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>överåklagaren
biträder emellertid inte uppfattningen att en bestämmelse i ämnet kan meddelas
endast genom en regeringsförfattning. Detta skulle nämligen innebära att en
sådan bestämmelse kan bli helt verkningslös. Alt sökanden är misstänkt för
brott skulle inte bli något passhinder. Passmyndigheten måste då omedelbart
utfärda pass for sökanden. Den misstänkte kan därmed lämna landet, innan
åklagaren hunnit ta ställning till eventueUa tvångsmedel. För att förhindra att
skyldigheten att underrätta åklagare i dessa fall blir praktiskt betydelselös
bör genom uttryckliga bestämmelser i passlagen föreskrivas att passansökan i
dessa faU inte får bifallas, förrän vederbörande åklagare beretts tillfäUe att
fatta beslul om tvångsmedel — reseförbud eller anhållande. Bestämmelsen bör
meddelas i lag, eftersom den temporärt hindrar passökanden att lämna landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser kommenterar förslaget att passhinder skall föreligga för den
som har dömts till frihetsberövande påföljd, om del finns sarmolika skäl att
anta att han ämnar undandra sig verksläUigheten genom att resa utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RA
konstaterar att prövningen i de fall det här gäller enligt förslaget ankommer
på passmyndigheten. Mot denna ordning kan enligt RA riktas principiella
invändningar, främst av den anledningen att frågan om avändningen av straffprocessuella
tvångsmedel alltjämt kan vara aktuell i brottmålet. RA anser emellertid så
starka skäl tala för att endast en myndighet får ansvaret för prövningen av
passärende, alt förslaget bör godtas. Polismyndighet får anses väl skickad atl
företa den allmänna lämplighetsprövning det här är fråga om, RÄ understryker
dock särskilt atl del är av slor vikt att underlaget för denna synnerligen
vanskliga prövning blir så fullständigt som möjligt. Med anledning av ett
uttalande i promemorians specialmotivering framhåller RA att yttrande i dessa
fall bör rutinmässigt inhämtas från vederbörande åklagare och alltså inle
begränsas till fall då avslag övervägs. Har domen vunnit laga kraft.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
även yttrande från kriminalvårdsstyrelsen inhämtas. Om tvångsmedel inle har
använts i brottmålet, torde det dock enUgt RÄ endast i undantagsfall finnas
skäl att anta att den dömde ämnar undandra sig straffverkställighet genom att
fly utomlands. RA erimar i sammanhanget om utlämningsinstitutet och möjligheten
att överföra straffverkställigheten till främmande stat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
överåklagaren i Göteborgs åklagardislrikt godtar förslaget under förutsättning
att passmyndighet i de aktuella faUen åläggs att alltid begära yttrande från
åklagaren innan passansökan bifalls. Denna princip är enligt överåklagaren
viktig med hänsyn till den särskilda kännedom som åklagaren har om omständlghetema
kring domen och om den dömdes förhåUanden. Övervakningsnämnden i Uppsala ger
uttryck för motsvarande uppfattning men ifrågasätter samtidigt om inte den som
har dömts till frihetsberövande påföljd i princip alltid borde hindras från alt
erhålla pass. Polisstyrelserna i Helsingborgs och Lunds distrikt ansluter sig
liksom överåklagaren i Malmö åklagardislrikt i huvudsak till vad som uttalas i
promemorian.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län framhåller i denna del att det i nuvarande tiUämpning har
visat sig svårt att erhålla underlag för den bedömning av sannolik flyktrisk,
som den aktuella bestämmelsen kräver. Länsstyrelsen har i åtskilliga fall
kunnat konstatera att under tiden mellan fällande dom och straffverksläUlghet
såväl åklagare som domstol anser sig ha skilt sig från målet och inte vara
behörig instans eller skyldig att uttala sig om sannolik flyktfara. Med hänsyn
härtiU anser länsstyrelsen att man i överensstämmelse med dansk och finsk
lagstiftning bör nöja sig med ett krav alt det skaU föreligga skälig anledning
anta att sökanden ämnar undandra sig verkställigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
par remissinstanser ställer sig tveksamma eller kritiska till promemorians
förslag alt en dom på frihetsberövande påföljd skall kunna utgöra passhinder i
fall då flyktfara föreligger och att det skall ankomma på passmyndighet att verkstäUa
prövningen i detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsåklagaren i Hallands län bör man undvika alt överlämna åt passmyndigheten
att göra sådana vanskliga bedömningar som det här är fråga om. Man bör kunna
nöja sig med den prövning som i dessa fall verkställs av domstolen.
Länsåklagaren framhåller att den dömde regelmässigt häktas vid påtaglig
flyktfara. Om emeUertid den aktueUa passhindersgranden ändå anses behövas, så
bör den enligt länsåklagaren i vart fall göras mera lättiUämpUg. Länsåklagaren
föreslår att detta sker genom att hindergranden begränsas tiU att omfatta
endast personer som har dömts till t. ex. fängelse över ett år eller tUl intemering
eller ungdomsfängelse. Slutligen erimar länsåklagaren om att
preskriptionstidens längd och möjligheterna till utiämning som regel avskräcker
dömda personer som är på fri fot från att avvika till utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överåklagaren
i Stockholms åklagardislrikt erinrar om att det ankom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mer
på domstol att i samband med domen ta ställning tUl frågan om tvångsmedel. Om
den dömde därefter, innan domen har vunnit laga kraft, tUlkännager sin avsikt
att lämna landet genom att söka pass, är det mest tUlfredsställande, att
passmyndigheten åläggs skyldighet att underrätta åklagare, som därefter i
enlighet med bestämmelsema i rättegångsbalken kan vidta åtgärder. Visserligen
gäller ett reseförbud endast tiU dess domen vinner laga kraft. Därefter kan emeUertid
kriminalvårdsstyrelsen enligt 10 § andra stycket lagen (1974: 202) om
beräkning av strafftid omedelbart förpassa den dömde tiU anstalt och påbörja
verkställigheten, om det kan befaras att den dömde avviker. För de här
aktuella situationerna bör sålunda gälla att passansökan inte får bifaUas
förrän åklagare, domstol eUer kriminalvårdsstyrelsen har meddelat sitt ställningstagande
i frågan om flyktfara tiU passmyndigheten. Passmyndigheten bör i alla dessa
fall vara bunden vid åklagarens, domstolens eller kriminalvårdsstyrelsens
ställningslagande tiU frågan om tvångsmedel och inte göra någon egen prövning i
delta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild fråga tas upp av övervakningsnämnden i Malmö, andra avdelningen.
Nämnden fäster uppmärksamheten på att den nu aktuella passhindergrunden när
fängelse har ådömts blu: tiUämpUg oavsett den ådömda fängelsetidens längd,
medan de passprövningsregler som föreslås för fall där påföljden har börjat
verkställas avses gäUa endast när vUlkorlig frigivning kan komma i fråga. EnUgt
nämndens uppfattning bör man sträva efter likformighet, så att samma föratsättningar
gäUer oavsett om påföljden har börjat verkstäUas eller inte. Nämnden erimar
vidare om att det inte så sällan händer att den som står under övervakning på
grand av skyddstillsyn döms särskUt tUI fängelse av varierande längd, något som
med förslagets konslraktion kan leda lUl atl två olika regelsystem blir tillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
vad gäller grundema för återkallelse av pass för misstänkta och efterlysta m.
fl. tiUstyrks promemorieförslaget av flertalet remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att reseförbud i brottmål inte längre skall utgöra återkallelsegrund lämnas
genomgående ulan erinran vid remissbehandlingen. Överåklagaren i Malmö åklagardislrikt
framhåUer att en passinnehavare, som meddelas reseförbud, kan förpliktas att
lämna från sig passet. Detta är vanligt förekommande och får anses vara ett
tungt vägande skäl att reseförbud — i motsats till vad som nu är faUet — inte
skall vara en självständig grund för passåterkaUelse. Samma uppfattning har
övervakningsnämnden i Uppsala och polisstyrelsen i Helsingborgs distrikt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att pass skaU kunna återkallas för den som genom lagakraftägande dom har dömts
till frihetsberövande påföljd, om det finns sannolika skäl att han avviker, tiUstyrks
av övervakningsnämnden i Uppsala som anser att det med sikte på sådana fall
bör uttryckli-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gen
föreskrivas skyldighet för åklagaren och kriminalvårdsstyrelsen att anmäla
fall, där passåterkaUelse bedöms vara påkallad. Åklagarens yttrande skulle
därvid få formen av en anmälan till passmyndigheten och innehålla hans bedömning
av passinnehavaren samt dennes brott liksom sannolikheten för flyktfara eller
fortsatt brottslig verksamhet utomlands. Vid anmälan av kriminalvårdsstyrelsen
bör passmyndigheten fatta sitt beslut först efter att ha inhämtat yttrande även
från åklagaren. Även Föreningen Sveriges polischefer och polisstyrelsen i
Helsingborgs distrikt fäster uppmärksamheten på möjligheten att i tiUämpningsförfattnlng
meddela regler om skyldighet för berörda myndigheter att underrätta
passmyndighet i dessa fall. Sistnämnda remissinstans anser att underrättelseskyldighet
skulle kunna åläggas även domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Överåklagaren
i Malmö åklagardislrikt, som också tUlstyrker förslaget, erinrar särskilt om
den situation som uppstår när en dom på frihetsberövande påföljd har vunnit
laga kraft och ett meddelat reseförbud till följd härav upphör att gäUa.
Överåklagaren framhåller att förslaget i ett sådant läge ger åklagaren
möjlighet att hos passmyndigheten agera för en återkallelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
par remissinstanser — länsåklagaren i Hallands län och överåklagaren i
Stockholms åklagardislrikt — som har ställt sig tveksamma tUl förslaget att dom
på frihetsberövande påföljd i vissa fall skall utgöra passhinder redovisar
motsvarande tveksamhet inför förslaget att pass på grand av sådan dom i
förening med flyktfara skall kunna återkallas. Överåklagaren framhåller att
domstolen kan besluta om häktning, om det vid domen skäligen kan befaras att
den dömde avviker och undandrar sig straff. Om endast reseförbud meddelas,
upphör detta att gäUa, när domen vinner laga kraft. Åklagaren är givetvis då
skyldig att återställa passet tiU den dömde, om passet har omhändertagits. Kan
det i sådant fall befaras att den dömde avviker, har kriminalvårdsstyrelsen
möjlighet att omedelbart låta förpassa den dömde tUl anstalt för verkställighet
av straffet. Det bör inte ankomma på passmyndigheten att i delta fall pröva
frågan om flyktfara. Denna fråga bör prövas av den myndighet som har alt
befordra domen till verkställighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2
Passhinder för personer som undergår kriminalvård m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
remissinstanser som har gått in på frågan ansluter sig till promemorians
ståndpunkt att man inte kan undvara vissa begränsningar i passrättighetema fÖr
personer som undergår kriminalvård. Också promemorians förslag vad gäUer den
personkrets för vilken särskild passprövning skall göras har allmänt tUlstyrkts
vid remissbehandlingen. Övervakningsnämnden i Uppsala ifrågasätter dock om reglema
bör vara så stela att den som undergår fängelse på en tid av fyra månader eller
därunder inte i något fall kan komma att tUlhöra kretsen av dem för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vUka
en särskUd prövning förutsätts. Även övervakningsnämnden i Malmö, andra
avdelningen, påpekar att förslagets lösning i detta hänseende kan tänkas leda tUl
icke önskvärda resiUtat i vissa, låt vara säkerligen ytterst sällsynta faU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser ansluter sig tiU promemorians förslag även när det gäller
frågan vilka materiella regler som bör gälla vid passprövningen för
kriminalvårdsklientelet. Från några håll förordas dock vissa ändringar eUer
jämkningar av förslagets lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övervakningsnämnden
i Stockholm, femte avdelningen — som handhar övervakningen beträffande
internerade som har överförts tUl vård utom anstalt — konstaterar att det i
promemorian förordade regelsystemet innebär en lättnad i förhållande tUl
nämndens nuvarande praxis. Nämnden säger sig i allt fall tidigare ha tUlämpat
den principen vid sin prövning av passfrågor att den passökande skall visa ett aktueUt
behov av pass — exempelvis semester-, hälso- eUer affärsresa — samt krävt
relativt ingående uppgifter om resans ändamål, dess finansiering m.m. SärskUd
försiktighet har iakttagils när sökanden har dömts för narkotikabrott och
grövre våldsbrott. För medgivande tUl pass har i allmänhet krävts att sökanden
vårdats utom anstalt uppemot ett år och att han därvid inte visat allvarligare misskölsamhet.
En sådan tolkning av nuvarande regler har förefaUit naturUg då det gäller
nämndens relativt svårvårdande klientel, för vUka kontrollen av möjligheten tiU
utiands-resor får anses vara en föratsättning för ansvariga myndigheters vårdarbete.
Nämnden fäster uppmärksamheten på att det enUgt promemorieförslaget förutsätts
ett positivt anlagande om risk för brottsUg verksamhet eUer för att
utlandsresa skulle motverka den dömdes anpassning i samhället. Nämnden
ifrågasätter om dessa föratsättningar är tiUfyUest. Syftet med kravet på passtiUstånd
är ju beträffande dem som imdergår frivård bl. a. att en utlandsresa inte skall
motverka frivårdsarbetet. En från flera synpunkter bättre lösning skuUe därför
enligt nämndens mening vara alt också direkt anknyta förutsättningama för
vägran av tillstånd till detta arbete. Passtillstånd skuUe sålunda få vägras, fömtom
vid misstanke om brottsrisk och vid misstanke att en resa skulle motverka den
dömdes anpassning i samhäUet, även vid risk att resan annars skulle hindra
honom att iaktta vad som åligger honom på grand av den ådömda påföljden (jfr.
26 kap. 14 § BrB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
liknande uppfattning redovisas av hovrätten över Skåne och Blekinge. Hovrätten
har — som strax skall beröras närmare — den uppfattningen att passprövningen
vad gäller risk för brottslig verksamhet bör regleras på ett annat sätt än som
har skett i promemorieförslaget. Beträffande det rekivisit för passvägran
enligt vUket det krävs sannolika skäl att en resa utomlands skulle motverka den
dömdes anpassning i samhället anser hovrätten att detta har fått en så snäv avfattaing
att det praktiskt taget aldrig kommer att tillämpas. Om en prövning överhuvud-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>taget
skall finnas kvar i här avsedda situationer synes det nämligen svårt att ha
andra kritierier än att den dömde verkUgen måste visa vad han sysslar med under
övervakningstiden och att därför ett visst mått på visad skötsamhet bör krävas.
Anledning bör också saknas att anta att den dömde skulle undandra sig
övervakningen genom resan utomlands. En tänkbar utformning av förutsättningarna
skulle enligt hovrättens mening vara alt passtUlslånd inle får vägras, om
anledning saknas till antagande att en utlandsresa skuUe inverka menligt på den
dömdes anpassning i samhället eller att han genom resa utomlands skulle
undandra sig fortsalt verkställighet av påföljden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övervakningsnämnden
i Malmö, andra avdelningen ger i denna del uttryck närmast för motsatt uppfattaing.
Nämnden framhåller att de föreslagna passhindema vid risk för brottslig
verksamhet eller avvikande ter sig ganska lättfattliga och väl står i
överensstämmelse med den praxis som under senare år har utbildats i nämnden.
Något mera svårbegripligt är att passtiUstånd anses böra vägras, om det finns
sannolika skäl att antaga att en resa utomlands skulle motverka den dömdes
anpassning i samhället. Härmed lär knappast kunna åsyftas annat än sociala
förhållanden. Nämnden vill för sin del aUvarligt ifrågasätta det principieUt
riktiga i att den dömdes sociala sitaation kan få vara avgörande för hans
möjligheter att erhåUa pass. Om så skall vara fallet bör emellertid rekvisitet för
vägran göras betydligt snävare såsom att anpassningen i samhället skulle
motverkas i synnerlig mån. Övervakningsnämnden i Uppsala anser i och för sig
att föratsättningama för passvägran har fått en Idar precisering i förslaget
men efterlyser exempel på fall där pass avses kunna vägras när en resa
utomlands skulle motverka den dömdes anpassning i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
hur själva prövningsförfarandet bör utformas i de nu aktuella fallen har varit
föremål för olika meningar vid remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser som har gått m på frågan ansluter sig till promemorians
uppfattning att den materiella prövningen bör anförtros åt kriminalvårdsorganen
och att dessa organs ställningstagande bör vara bindande för passmyndigheten.
Länsstyrelsen i Västerbottens län anser sålunda att det rimUgen bör ankomma på
vederbörande kriminalvårdsmyndighet, som har den bästa kännedomen om den
dömde, att avgöra om passtiUstånd skall ges eUer ej. Samma uppfattning har
Föreningen Sveriges länspolischefer som påpekar att det tidigare har förekommit
olika meningar i frågan humvida avgörandet bör ligga kvar på övervakningsnämndema
eller om det bör överföras på passmyndighetema. En ojämn praxis i övervakningsnämndemas
avgöranden i passfrågor torde ha varit en orsak härtUl. Föreningen konstaterar
emellertid att promemorians lagförslag innehåUer regler som drar upp gränserna
för i vilka fall personer som undergår kriminalvård får vägras eUer fråntas
rätten</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
inneha pass, något som bör bidra tiU att motverka ölägenheter av nämnt slag.
Föreningen anser att inga fördelar kan vinnas med att lägga avgörandet på passmyndighetema.
När det gäUer personer som undergår kriminalvård — liksom dem som är intagna
för sluten psykiatrisk vård — bör avgörandet av passfrågan i stället Ugga på
dem som har det närmare överinseendet över dessa personer. Föreningen anser
sålunda att den lösnmg som promemorieförslaget innehåller bör genomföras, övervakningsnämnden
i Stockholm, femte avdelningen, och övervakningsnämnden i Uppsala ansluter sig
på de i promemorian anförda skälen helt till uppfattaingen att
kriminalvårdsorganens ställningstagande även i fortsättningen skall binda
passmyndigheterna i de här aktueUa fallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Promemorians
förslag i denna del tiUstyrks vidare av bl. a. JK, rikspolisstyrelsen,
kriminalvårdsstyrelsen, kriminalvårdsnämnden, överåklagaren i Malmö åklagardislrikt,
länsåklagaren i Kalmar län, länsstyrelserna i Stockholms, Skaraborgs och
Älvsborgs län samt flertalet polisstyrelser.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även länsstyrelsen i
Jönköpings län tillstyrker, i huvudsak på de skäl som redovisas i promemorian,
förslaget att kriminalvårdsorganens ställningslagande skall binda
passmyndigheten i de nu aktuella fallen. Länsstyrelsen fäster därvid särskUt
avseende vid alt förslaget innehåller regler varigenom fömtsättningama för en
begränsning av passrättighetema för dessa fall preciseras. Länsstyrelsen
påpekar dock att det förhållandet att övervakningsnämnd får behålla sin s. k.
vetorätt leder tiU en komplicerad lagtext och till två skUda besvärsvägar för
ärendena. Man bibehåUer den knappast önskvärda ordningen med en beslutande
myndighet ulan rätt att pröva sakfrågan. Detta kan enligt länsstyrelsen
motivera en närmare undersökning av möjligheten att slopa krimmalvårdsorganens
vetorätt och därmed åstadkomma en mmdre komplicerad reglering. Förslagsvis kan
man sätta upp en katalog över dels obUgatoriska och dels ej obligatoriska
passhinder. Vid ej obligatoriskt hinder skulle skyldighet föreUgga för passmyndighet
att höra kriminalvårdsorgan. Om man vid fortsatt utredning kommer till all
vetorätten bör bibehållas, anser länsstyrelsen att det bör prövas om inte i
vart fall länsstyrelse som besvärsmyndighet bör vara obunden av
kriminalvårdsorganens ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan lösning i fråga om prövningsförfarandet förordas av hovrätten över Skåne
och Blekinge. Hovrätten understryker att frågan om det föreligger sannolika
skäl att anta att den dömde skulle ägna sig åt brottslig verksamhet i samband
med vistelse utomlands inle är alt spörsmål som det bör ankomma på
kriminalvårdsorgan att ta ställning tUl. Enligt hovrättens mening är det
närmast självfaUet att avgörandet av de ärendena bör åvila de allmänna
domstolarna. De i promemorian anförda skälen mot ett sådant syslem är enligt
hovrättens uppfattaing inte särdeles bärkraftiga. Den prövning som skall
förekomma i ärendena bör enligt hovrätten inte utformas som ett stäUningstagande
till varje pass-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ansökan
som görs av en kriminalvårdsklient. Lämpligare är att införa ytterligare en
sanktion — paraUell med förvisning och körkortsåterkal-lelse — innebärande att
domstol får möjlighet att i brottmålsdom föreskriva att den dömde inom viss
angiven tid inte får lämna landet. Sanktionen skulle då innebära ett hinder
mot utfärdande av pass för den dömde under denna tid, liksom — om han redan
innehar pass — ett förordnande om återkallelse av passet för den tiden. Med ett
sådant system skulle det bli möjligt att anknyta sanktionen tiU de kategorier
av brott som torde avses med det diskuterade passhindret. Man erhåller också
garantier för en allsidig prövning som uppfyller de rättssäkerhetskrav som bör
ställas på förfarandet. Ett villkor för tillgripande av sanktionen i fråga
synes nämligen böra vara att åklagare i brottmålsrälte-gången gör gällande att rekvisitet
är uppfyllt och att domstolen finner delta vara utrett. Hovrätten påpekar att
den tilltalade härigenom också får möjlighet att bevisa de påståenden som
framförs i processen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
ett uppslag har förts fram av bl. a. RA. RA förordar en ordning som innebär att
prövningen i passärende aUtid skall ankomma på den polismyndighet som är
passmyndighet. Som underlag för prövningen skall erforderlig utredning
inhämtas. Yttrande från vederbörande kriminalvårdsorgan bör — även om
passmyndigheten har att göra en självständig prövning i kriminalvårdsfallen — i
regel tUlmätas avgörande betydelse. Till bUden hör också domstolens syn på
frågan om tvångsmedel i brottmålet. RÄ anser alt prövningsförfarandet skuUe
förenklas vid den sålunda förordnade ordningen. Vidare uppnår man fördelen med
ett enhetUgt fuUföljdssystem, något som bör bidra tUl en mindre skiftande
praxis. Motsvarande synpunkter förs fram även av länsåklagaren i Södermanlands
län och polisstyrelsen i Norrköpings distrikt. Polisstyrelsen påpekar också
att poUsen genom sin brottssparungsverksamhet har skaffat sig sådan kännedom om
de frågor det här gäller att övervakningsnämnds eller skyddskonsulentsyttrande
kan få värdefull komplettering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tanken
atl överföra den materiella prövningen tiU poUsen diskuteras också av
Föreningen Sveriges frivårdstjänstemän. Föreningen anser i och för sig alt
promemorieförslaget är bättre än de nuvarande reglema. Föreningen ifrågasätter
dock om de kriminalvårdande myndighetema över huvud laget skall ha befattning
med passprövningen för de föreslagna kategoriema och om inte prövningen lika gäma
skulle kunna ske hos polismyndigheten. Vidare är föreningen tveksam tUl om kriminalvårdsorganens
yttrande bör ha formen av ett veto i faU där sökanden inte anses böra tiUdelas
pass. Föreningen anser alt det skuUe kunna vara tiUräckligt att yttrandet
innefattar ett till- eller avstyrkande av ansökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att låta skyddskonsulent, resp. styresman för anstalt, få befogenhet att medge
— men ej vägra — tillstånd till utfärdande av pass hälsas med tUlfredsställelse
av polisstyrelsen i Sundsvalls distrikt. Polis-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>I54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>styrelsen
framhåller att kriminalvårdsfallen erfarenhetsmässigt utgör huvuddelen av de
ärenden som föranleder inhämtande av yttrande. Genom att därvid
övervakningsnämndens sammanträdesdagar f. n. måste inväntas, uppstår i många
fall en avsevärd fördröjning av dessa ärenden, som enligt polisstyrelsens
erfarenhet nästan utan undantag ändå utmynnar i ett medgivande till att pass
får utfärdas. Enligt polisstyrelsens uppfattning kommer den föreslagna ordnmgen
därför att avsevärt förkorta väntetiden för denna kategori av sökande. En liknande
uppfattning redovisas av Föreningen Sveriges frivårdstjänstemän, som framhåUer
att den nuvarande ordningen att övervakningsnämnden skall pröva varje från
passmyndighet inkommen förfrågan om passinnehav för en person som står under
övervakning har lett tUl en i många fall tungrodd administration. Ett
genomförande av förslaget skuUe enUgt föreningen innebära en förenkling av
administrationen av passprövningsärendena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
tillstyrks också av Föreningen styresmän och assistenter m. fl vid
kriminalvårdsanstalterna som dock anmärker att det har berett föreningen vissa
svårigheter att entydigt ta stäUning tiU frågor om styresmans resp.
skyddskonsulents engagemang i passärenden. Det synes nämligen enUgt föreningen
vara en trend att de yngre kriminalvårdstjänstemännen finner det olustigt att
ta ansvar vid fall av repressiva åtgärder mot klienter. Föreningen påpekar emeUertid
att bestämmelsema i den föreslagna passlagen ingalunda är unika i detta
hänseende. En mängd ärenden rörande andra lagar och författningar där repressivitet
kan åläggas under tjänstemannaansvar kunde nämnas. Majoriteten av föreningens
medlemmar anser därför att förslagets utformning i detta avseende är invändningsfritt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Motsatt
inställnmg i denna fråga har hovrätten över Skåne och Blekinge, som anser att
beslutanderätten i de aktuella ärendena även framdeles bör Ugga på
övervakningsnämnd. Hovrätten påpekar att det här är fråga om ärenden av sådan
vikt för den dömde att avgörandena, liksom i andra ingripande frågor, bör
ankomma på övervakningsnämnd. Det förhåUandet att många av ärendena innebär en
förhållandevis okomplicerad prövning och är av relativt mtinbetonad karaktär
utgör enligt hovrätten inte skäl för att lägga beslutanderätten på styresman
och skyddskonsulent. Bl. a. gäller att avgöra att det verkligen är fråga om ett
rutmbetonat och enkelt ärende. Denna prövning bör förbehåUas övervakningsnämnd.
Ätt ge skyddskonsulent befogenhet att fatta beslut i dessa ärenden skuUe även
kunna iimebära att skyddskonsulenten kommer i en olycklig mellanställning i förhåUande
tiU klienterna. Ärendena medför enligt hovrätten inte heller någon särskild
belastning för övervakningsnämnderna i den mån de är enkla och okomplicerade.
Genom att utnyttja möjligheten tiU ordförandebeslut kan, om så skuUe vara erforderligt,
beslut fattas mycket snabbt även inom ramen för en övervak-ningsnämndsprövning.
Samma uppfattning har övervakningsnämnden</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
Uppsala, som bl. a. påpekar att man inte kan bortse från att den som undergår
kriminalvård själv kan anse sin passfråga ha sådan valör att han gäma ser den
behandlad av en mera fristående myndighet än skyddskonsulent eller styresman
för anstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>övervakningsnämnden
i Stockholm, femte avdelningen, ansluter sig i princip tUl tanken att övervakningsnämndema
bör befrias från sådana uppgifter som har mtinbetonad karaktär. Nämnden kan
dock inte dela den ståndpunkten att frågor om passtillstånd kan anses vara
rutinärenden. Som anförs i promemorian tillmäts frågan om innehav av pass stor
betydelse av den dömde, och en passvägran innebär en stor begränsning i den
dömdes medborgerliga rättigheter. Ansvaret för beslut i passfrågor bör därför
principiellt inte ligga på tjänstemannaplanet utan hos övervakningsnämnden.
Nämnden påpekar att detta inte utesluter att möjlighet kan införas för resp.
nämnd att i administrativ ordning delegera beslutanderätten i vissa ärenden tiU
skyddskonsulenten eller styresmannen. Övervakningsnämnden får ju härigenom
möjlighet att i delegationsbeslutet ange närmare riktlinjer för prövningen av
dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
överåklagaren i Malmö åklagardislrikt avstyrker promemorieförslaget i denna
del. överåklagaren framhåller att när en passökande har fått klart för sig att
styresmannen eller skyddskonsulenten har remitterat hans ärende tUl
övervakningsnämnden, detta blir liktydigt med all styresmannen eller
skyddskonsulenten inte för sin del vill ge sökanden förtroendet att ha pass.
Rätten att ha pass är ofta en känslig fråga för den dömde. Samarbetet med och
förtroendet för styresmannen eller — framför allt — skyddskonsulenten kan
skadas om denne inför sökanden måste framstå som negativ lill passansökningen.
Med hänsyn härtill skulle det vara bättre om övervakningsnämndema tog ansvaret
för och avgjorde samtliga passtillståndsfrågor. Även om övervakningsnämnderna
har rätl många passärenden att avgöra varje år, är ärendena för det mesta av
enkel beskaffenhet och torde inte tynga nämndemas verksamhet i alltför hög
grad. Polisstyrelsen i Norrköpings distrikt — som enUgt vad som har angetts
förut är av den uppfattnmgen att prövningen i de aktuella fallen bör ankomma
på poUsen — vänder sig särskilt mot tanken att ge styresman för anstalt
befogenhet att lämna tUlstånd tUI passinnehav. AUtför många exempel på
lättsinnigt eller rent av felaktigt meddelade permissioner har enligt poUsstyrelsen
upplevts för att förslaget i denna del skaU kännas tUlfredsstäUande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Uppsala län påpekar att förslaget torde innebära att om styresmannen eller
skyddskonsulenten först efter stor tvekan finner att passtiUstånd bör kunna
meddelas, övervakningsnämnden inte kommer i kontakt med ärendet. Länsstyrelsen
anser det otUlfredsstäUande att frågan om passtillstånd även i tveksamma fall
kan avgöras av en enskild tjänsteman. Förslaget bör därför kompletteras med en
bestämmelse atl styresman och skyddskonsulent får meddela passtillstånd då det
är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>uppenbart
att sådant tillstånd skaU meddelas. I övriga faU bör ärendet understäUas
övervakningsnämnden. En liknande lösnmg förordas av hovrätten över Skåne och
Blekinge under föratsättning att promemorieförslaget i princip anses böra
genomföras. Hovrätten anser det olyckligt att begränsa styresmans och skyddskonsulents
rätt att hänskjuta ett ärende till fall där tillstånd anses inte kunna
meddelas. Enligt hovrättens mening bör någon sådan begränsning inte finnas,
utan de nämnda tjänstemännen bör under alla förhållanden ha möjlighet att när
de så önskar överlämna ett ärende till övervakningsnämndens prövnmg. Härigenom
kan alla tveksamma ärenden avgöras av nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar återkallelse av pass i de nu aktuella fallen anser
övervakningsnämnden i Uppsala det i och för sig riktigt att det materiella
beslutet skaU ankomma på övervakningsnämnd, åtminstone i den mån det inte befinnes
lämpligt att låta central kriminalvårdsmyndighet handha den uppgiften. Nämnden
understryker emeUertid angelägenheten av att det finns klara ratiner, som gör
det möjligt för skyddskon-sulenl, styresman för kriminalvårdsanstalt och
passmyndighet men också kriminalvårdsstyrelsen att till nämnden anmäla fall,
där passåterkaUelse framstår som påkallad. Det synes däremot inte vara
lämpligt, att i enlighet med promemorieförslaget låta skyddskonsulenten och
styresmannen göra en framställning tUI nämnden, om detta skall ha tUl innebörd
alt yrkande måste framstäUas om att klientens pass skall återkallas.
Skyddskonsulenten och styresmannen bör inte framstå i något partsförhållande
till klienten. För syftet med bestämmelsen om återkallelse av pass är
tillräckligt att övervakningsnämndens uppmärksamhet fästes vid det särskilda
fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inte heller
övervakningsnämnden i Stockholm, femte avdelningen, anser alt
övervakningsnämnds befogenhet att återkaUa pass bör bli beroende av skyddskonsulenls
eller styresmans begäran härom. En återkallelse får ju, framhåller nämnden,
anses utgöra ett betydelsefuUt led i frivårdsarbetet, och en sådan åtgärd bör
därför stå nämnden — såsom aUtjämt ansvarig ledare av frivården — till buds
oberoende av de nämnda tjänstemännens framstäUning därom. En aiman sak är att
det av praktiska skäl oftast bUr från skyddskonsulenten eller styresmannen som
initiativet lill en sådan åtgärd kommer. Hovrätten över Skåne och Blekinge påpekar
att frågan om passåterkaUelse någon gång kan uppkomma i samband med övervakningsnänmdens
genomgång av ett ärende eUer prövnmg av en helt annan fråga. Det synes då vara
onödigt att uppstäUa ett formellt vUlkor om att det måste göras en särskild
framställning om att nämnden skall pröva återkaUelsefrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild fråga rörande ansvaret för beslut om passtUlslånd tas upp av
kriminalvårdsstyrelsen. Styrelsen erinrar om den specieUa reglering som
omfattar intagna med en verkstälUghetstld överstigande två år. Enligt 33 §
kungörelsen (1974: 248) med vissa föreskrifter rörande tiUämp-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ningen
av lagen (1974: 203) om kriminalvård i anstalt fordras för dessa intagna beslut
av kriminalvårdsstyrelsen i frågor om korttidspermission. För denna kategori
intagna bör enUgt styrelsens uppfattning kriminalvårdsstyrelsen i StäUet för
vederbörande styresman eUer övervakningsnämnd pröva frågan om passtUlslånd. En
annan möjUghet är att frågan om passtUlslånd för denna kategori prövas av
kriminalvårdsnämnden. Talan mot kriminalvårdsstyrelsens eUer
kriminalvårdsnämndens beslut i passärende bör i så fall föras hos regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
bör anmärkas att länsåklagaren i Hallands län genereUt ifrågasätter om inte
promemorieförslagets bestämmelser om passtiUstånd kan ersättas av regler om
omhändertagande av pass. Dessa regler skulle kunna utformas efter förebild av
den ordning som nu förekommer vid omhändertagande av pass i samband med
reseförbud. Med en sådan lösning behövs det enligt länsåklagaren över huvud
taget inte något pass-tiUståndsinstitul. Den passökande bör få sitt pass. Men i
de fall där passtillstånd enligt förslaget skall kunna vägras bör det
utfärdade passet i stället omhändertas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3
Passbinder för personer som är intagna för sluten psykiatrisk vård m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
i vad mån begränsningar bör ställas upp för psykiskt sjuka eller
utvecklingsstörda diskuteras utförligt av socialstyrelsen och psykiatriska
nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
socialstyrelsen är det långt ifrån självklart att psykisk sjukdom och psykisk
utvecklingsstörning skall betraktas som så avgörande tillstånd eller
egenskaper att de skall medföra särbehandling vid utfärdande av pass. Det finns
enligt styrelsen andra handikapp som kan utgöra lika slora skaderisker vid
utlandsresa, t. ex. fall av alkohol- och narkotikamissbruk. Ett annat argument
emot särskilda passhinderbestämmelser är alt det praktiska behovet härav torde
vara mycket Utet. Styrelsen ifrågasätter om det inte för det mesta är möjligt
att hindra utiandsresor av personer som är allvarligt psykiskt sjuka eUer
störda utan atl inskränka rätten att erhålla och inneha pass. För
inskränkningar i räiten tiU pass talar å andra sidan enligt styrelsen att
psykiska avvikelser i en del fall typiskt sett kan sägas vara av det slag att
det framstår som önskvärt alt förhindra alt vederbörande reser utomlands. Ett
avskaffande av passhinderbestämmelserna kan också vara betänkligt ur
vårdsynpunkt. Följden skulle kunna bli att vården blev mera restriktiv med bl.
a. färre permissioner. Vid en avvägning av anförda argument stannar
socialstyrelsen för att godta principen att psykiska avvikelser skall kunna
medföra inskränkningar i rätten tiU pass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
något annorlunda principinställning redovisas av psykiatriska nämnden. Nämnden
understryker att syftet med lagen (1966: 293) om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beredande
av sluten vård i vissa fall (LSPV) är att garantera sluten vård åt den som är i
behov därav i enlighet med de kriterier som anges i lagen. Något behov av
utfärdat pass för den som är intagen på sjukhus med stöd av LSPV föreligger
inte i andra faU än då — som i begränsad omfattning förekommer — utiandsresor
utgör ett direkt inslag i vården. Detta gäller enligt nämnden även om den
intagne är utskriven på försök. Nämnden påpekar att reglema om
försöksutskrivning är så konstmerade att patienten när som helst skaU kunna
återföras tiU vård på sjukhuset, om det behövs för att tUlgodose vårdbehovet.
Garantin för återintagning är möjligheten till poUshandräckning enUgt 35 § LSPV.
Denna garanti bortfaUer vid utlandsvistelse. Den nuvarande ordningen enUgt
vilken överläkaren aUtid skaU höras över en passansökan för den som bereds vård
enligt LSPV är därför enligt nämnden principieUt bäst förenlig med LSPV. Då emeUertid
en övergång tUl maskinell passhinderprövning inte medger bibehåUande av
nuvarande regler, vill nämnden inte motsätta sig en ordning med passtiUstånd
som förutsättning för utfärdande av pass till den som bereds vård med stöd av LSPV,
Nämnden framhåUer att det här anförda har motsvarande tillämpning i fråga om
den som är omhändertagen enligt lagen (1967: 940) angående omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda (omsorgslagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar föratsältningarna för en begränsning av passrättigheterna i de nu
aktuella fallen framhåller socialstyrelsen att patienter med allvarliga
psykiska sjukdomar ofla behandlas i den frivUUga psykiatriska sjukvården. Det
är således inle möjligt att med utgångspunkt i vårdformen dela in patienter
efter den psykiska sjukdomens svårhelsgrad. I många fall där hemtransport har
skett genom utrikesdepartementets försorg har det gällt frivilligt vårdade
patienter. Socialstyrelsen anser att det sakligt sett riktiga skuUe vara att
inskränka rätten till pass i samtliga fall där det finns sannolika skäl att
anta att en resa utomlands skulle innebära fara för patienten själv eller
annan oavsett om vården sker frivUUgt eller med tvång. Styrelsen framhåUer å
andra sidan att en utvidgning av det slaget skulle slå i strid med de
bedömningar som legat tiU grund för utformningen av den frivUUga vården och att
även andra kompUkationer kan tänkas uppslå. Utan att ytterUgare utredning görs
är styrelsen därför inle beredd att föreslå att passtillståndsreglema skaU
omfatta även frivilligt vårdade. Styrelsen godtar därför den allmänna
bestämmelsen i förslaget om särskild passprövning efter anmälan av överläkare
för dem som har omhändertagits enligt LSPV. Vad gäller omhändertagna enligt
omsorgslagen, anser styrelsen dock att det ur praktisk synpunkt är överflödigt
med särskUda passhinderbestämmelser. Styrelsen föreslår därför atl förslaget
ändras på den punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Psykiatriska
nämnden anser att den personkrets för vilken passtiUstånd skall krävas i
princip kan bestämmas på det sätt som har skett i promemorieförslaget. Nämnden
framhåUer dock att det kan ifrågasättas om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
passtUlståndsreglema borde avse alla som är omhändertagna enligt 35 §
omsorgslagen, således även vårdhemsklientelet. Med hänsyn tiU att frågan torde
ha ringa praktisk betydelse viU psykiatriska nämnden emellertid inte framföra
något yrkande på denna punkt. Vad beträffar föratsättningama för att vägra passtUlslånd
bör enUgt nämnden inte uppställas annat villkor än för återintagning efter
utskrivning på försök. Med hänsyn härtiU bör en regel i ämnet innehålla endast
att passtUlslånd får vägras, om det med hänsyn till ändamålet med vården är
olämpligt att patienten innehar pass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget
tUlstyrks i sin helhet av beslutsnämnden för psykiskt utvecklingsstörda i
Örebro län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
i vad mån särskUda regler bör gäUa för patienter vilkas intagning föranletts
av brott diskuteras av ett par remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskrivningsnämnden
för Malmöhus län konstaterar att de i promemorian har föreslagits att
övervakningsnämnd skall få vägra passtillstånd bl. a. om det finns skäl att
anta att den dömde skulle ägna sig åt brottslig verksamhet i samband med utiandsresa.
Enligt utskrivningsnämndens mening föreUgger samma skäl för vägran av pass för
den som kan antas ägna sig åt brottsUg verksamhet, oavsett om han genom dom
överlämnats till kriminalvård eller tUl vård enligt LSPV eller omsorgslagen.
Förslaget bör därför kompletteras med föreskrift om att passtillstånd får
vägras för den som efter domstols förordnande är föremål för sluten psykiatrisk
vård enligt LSPV eUer vård i specialsjukhus för psykiskt utvecklingsstörda, om
det finns skäl att anta att patienten skulle ägna sig åt brottslig verksamhet i
samband med utlandsresa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
framhåUer i denna del att de psykiska avvikelserna för den grupp patienter som
har begått brott typiskt sett är av samma slag som för övriga här aktueUa
vårdfall. För person som begått brott kan nämligen vård enligt LSPV eller
omsorgslagen som huvudregel inte komma i fråga under andra grundförutsättningar
än dem som gäller för person som inte begått brott. Även om de medicinska
kriterierna för vård av brottsliga och icke brottsliga patienter sammanfaller
anser socialstyrelsen ändå att passfrågan, i de fall vården föranletts av att
patienten begått brott, bör bedömas annorlunda än i övriga fall. Vissa av de
kriminella patienterna kan framstå som farligare än andra partienter, vilket lalar
för en särbehandUng. Det finns också aspekter med kriminalpolitisk anknytning.
Det är knappast hållbart att hävda att passhinderbestämmelserna skall tas bort
för de psykiskt avvikande som begått brott så länge bestämmelser av det slaget fiims
kvar för dem som dömts till kriminalvård. Sammantaget ställer sig styrelsen
således i princip bakom den regel som föreslås i promemorian.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att sjukvårdsmyndighetema, lUl skUlnad från vad som f. n. är fallet, skall få
besluta även om återkallelse av pass tiUstyrks uttryckligen av
socialstyrelsen, psykiatriska nämnden och utskrivnlngshåmnden</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
Malmöhus län. Socialstyrelsen konstaterar att förslaget innebär att återkallelsen
får begränsas till att avse viss tid. Styrelsen anser att det skulle vara
lämpligt att ha provisorisk återkaUelse som huvudregel, eftersom det troligen
mycket ofta är så att en provisorisk återkaUelse är en tiUräcklig åtgärd.
Länsåklagaren i Hallands län ställer sig däremot starkt tveksam till frågan om
man över huvud taget bör införa en möjlighet att återkaUa pass för personer som
undergår sjukvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
motsvarande sätt som i fråga om regleringen beträffande passvägran för
personer som undergår kriminalvård diskuteras i några yttranden frågan om i
enlighet med promemorieförslaget sjukvårdsmyndigheternas beslut i passfråga bör
vara bindande för passmyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser
bl. a. socialstyrelsen, psykiatriska nämnden, utskrivningsnämnden för Malmöhus
län och beslutsnämnden för Örebro län, tillstyrker promemorieförslaget i denna
del eUer lämnar det utan erinran. Enligt Föreningen Sveriges länspolischefer
framstår promemorians lösning som självklar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett par remissinstanser
anser att prövningen också i dessa fall bör anförtros åt den polismyndighet som
är passmyndighet. EnUgt RÅ bör det vara en fördel från vårdsynpunkt att
prövningen inte ankommer på vårdmyndigheterna. Länsåklagaren i Södermanlands
län vänder sig mot tanken att samma vårdorgan som vårdar en person också skaU
pröva om denne skall erhåUa pass eller inte. Med denna ordning föreUgger enligt
länsåklagaren risk alt den objektiva bedömningen huravida personen skall
erhålla passtUlslånd eUer inte blir åsidosatt. Förslaget anses också lämna
utrymme för en onödig byråkratisering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Promemorians förslag att passtUlslånd
skall kunna meddelas av överläkare men att beslut som innebär att tUlstånd
vägras eUer att passet skall återkallas skall meddelas av utskrivningsnämnd
resp. beslutsnämnd tillstyrks av utskrivningsnämnden för Malmöhus län. Nämnden
konstaterar vidare all ulskrivningsnämnd och beslutsnämnd enligt förslaget har
all ta ställning lill återkallelse av pass oberoende av om vederbörande läkare
gjort framställning därom. Ulskrivningsnämnden för Malmöhus län biträder denna
konstruktion och understryker vikten av att handlingsfriheten för
utskrivningsnämnden inte beskärs på samma sätt som för övervakningsnämnden,
vilken enligt förslaget får föreskriva att pass skall återkallas först efter
framställning av skyddskonsulent eller styresman för anstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Promemorians lösning i
denna del kritiseras emeUertid av psykiatriska nämnden. För prövningen om
frågor om passtiUstånd bör enligt nämnden den i LSPV tiUämpade behörighelsuppdetaingen
följas. Prövningen bör således anförtros överläkaren, om inte patienten tillhör
den i 17 § andra stycket LSPV angivna kategorien, i vUket fall prövningen bör
ankomma på utskrivningsnämnden, överläkarens beslut att vägra passtillstånd
bör kunna överklagas till utskrivningsnämnden. Förslaget om obli-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gatoriskt
hänskjutande av frågan till utskrivningsnänmden står inte i samklang med
principerna i LSPV och bör enUgt nämnden inte genomföras. Inom
övervakningsnämnden i Uppsala finns två olika meningar representerade i frågan.
Enligt den ena bör beslutsbefogenheten ankomma på läkaren ensam, medan den
andra uppfattningen — som enligt nämnden torde omfattas av flertalet — går ut
på att utskrivnings- resp. beslutsnämnd aUtid skaU ha avgörandet när det gäUer
passfrågor. Hovrätten över Skåne och Blekinge har i denna del den
uppfattningen att överläkaren bör ha möjUghet att hänskjuta ett ärende till
utskrivningsnämnd utan särskild motivering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4 Passhinder
av försvars- eller säkerhetspolitiska skäl</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorians
förslag tUlstyrks av ÖB. Enligt ÖB tiUgodoser förslaget väl de krav som kan
ställas från försvars- och säkerhetspoUtiska synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt kommenteras promemorieförslaget i denna del endast såvitt angår de
förordade reglema om begränsning i passrättigheterna för faU där det finns
skälig anledning anta att sökanden eller passiimehavaren bedriver eller
utomlands skulle bedriva verksamhet som kan vara till men för rikets försvar
eller dess säkerhet i övrigt. Länsåklagaren i Hallands län är tveksam i detta
avseende och framhåUer att det här är fråga om mycket svårbedömda och känsliga
passhinder. Polisstyrelsen i Helsingborgs distrikt ansluter sig tiU
promemorians ståndpunkt att denna passhmdergmnd kan få aktuaUtet bara i ytterst
säUsynta faU, eftersom möjlighet i aUmänhet föreligger till straffprocessueUt
ingripande. Polisstyrelsen framhåller att det för en passmyndighet torde bli
svårt att utan samråd med försvars- eller säkerhetssidan bedöma när
förutsättningar finns att tUlämpa bestämmelsen. Föreningen Sveriges polischefer
utgår från alt bestämmelsen inte är avsedd för annat än fall där frågan har
aktualiserats i särskUd ordiung.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.5 Passhinder
vid misstanke om obehörig användning av passet m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Promemorians
förslag att pass skaU kunna återkallas, om passinnehavaren har låtit annan
förfoga över passet och särskUda skäl inte föreligger mot återkaUelse,
kommenteras av länsåklagaren i Hallands län som ifrågasätter om det inte är
både enklast och mest rimligt att i dessa faU ingripa med enbart
straffrättsliga sanktioner. Länsstyrelsen i Uppsala län framhåller att den
föreslagna aUmänna utformningen av lagtexten ger utrymme för en mycket vid
tolkning och dessutom kommer att ställa tillstånds- och besvärsmyndighetema
inför stora tiUämpningssvårigheter. Länsstyrelsen ifrågasätter vidare om
föreskriften står i överensstämmelse med 2 kap. 12 § andra stycket RF som har tUl
innebörd att en begränsning i räiten att lämna Sverige aldrig får gå utöver
vad som är nödvän-Il Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 156</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>digt
med hänsyn tUl det ändamål som har föranlett begränsnmgen. I detta hänseende
påpekar länsstyrelsen att den föreslagna regeln synes innebära att pass skall
kunna återkallas även i faU då innehavaren inte kan dömas enligt 15 kap. 12 §
brottsbalken (BrB) för missbrak av urkund. Dessa två lagrum bör ha samma
ändamål, nämligen att motverka att passinnehavare överlåter sitt pass till
annan för att nussbrakas. Den som missbrukar sitt pass straffas för brottet och
han förverkar därmed, om inte särskilda skäl talar mot det, rätten enUgt 2 kap.
8 § RF att lämna riket. Länsstyrelsen anser att bestämmelsen måste närmare
preciseras i skärpande riktning. Länsstyrelsen kan inte finna att det
föreligger något hinder mot att låta föratsättaingen för återkallelse av pass i
nu diskuterat avseende vara att passinnehavaren gjort sig skyldig tiU missbrak
av urkund enligt 15 kap. 12 § BrB. I avvaktan på lagakraftvunnen dom bör passet
kunna interimistiskt återkallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.6 Särskilda
frågor beträffande passhinder för personer som uppehåller<br>
sig utomlands</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget
lämnas i allt väsentligt utan eriman av ambassaden i London och
generalkonsulatet i New York. Ambassaden konstaterar att förslaget i huvudsak
inte medför ändring av utlandsmyndigheternas nuvarande åtgärder i passärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.7 Vissa
övriga frågor om passhinder m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
över Skåne och Blekinge anser det oklart hur reglema om passtiUstånd och passåterkaUelse
avses bU tUlämpade i fråga om den som är omhändertagen för samhällsvård enligt
barnavårdslagen. Frågan bör enligt hovrätten belysas under det fortsatta
arbetet. Samma fråga tas upp även av rikspolisstyrelsen som påpekar att
förslaget inte upptar några särskilda regler om begränsningar i räiten till
pass för personer som är intagna på ungdomsvårdsskola. Styrelsen konstaterar
att när någon har avvikit från ungdomsvårdsskola och hunnit bU efterlyst passhinder
visserUgen enUgt förslaget uppkommer på grand av efterlysningen. Enligt rikspoUsstyrelsens
uppfattning föreligger emeUertid ett berättigat intresse av att kunna avslå
passansökan från en elev vid ungdomsvårdsskola även i andra situationer.
Rikspolisstyrelsen finner det stötande att en passansökan som exempelvis utgör
ett led i en förberedelse för utlandsresa efter avvikande från
ungdomsvårdsskola inte skall kunna avslås. Styrelsen förordar därför att
passhinder- och passtUlslåndsregler motsvarande vad som föreslås för dem som
undergår kriminalvård införs även beträffande elever vid ungdomsvårdsskola. En
konsekvent tiU-lämpning av sådana regler skulle visserligen — påpekar styrelsen
— föraisätta att passmyndighetema hade tUlgång till register över hela detta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>klientel.
I centralt poUsregister finns emeUertid redan nu upplysningar att hämta
beträffande dem som har meddelats atalsunderlåtelse enligt lagen (1964:167) med
särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare eUer enligt 69 § bamavårdslagen
under fömtsättning att brotten enhgt åklagarens bedömning skulle ha lett tiU kriminalregisterpåföljd.
Denna registrering torde täcka de faU som är mest angelägna ur passhindersyn-punkt.
RikspoUsstyrelsen — som inte utan starka skäl viU förorda en utvidgad registrering
— anser därför att det åsyftade målet huvudsakligen kan nås med anUtande av
nuvarande register.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan särskild fråga tas upp av Sveriges advokatsamfimd. Advokatsamfundet
hänvisar tiU att promemorieförslaget iimehåUer vissa regler om omhändertagande
av pass i faU där det föreUgger fara för att passinnehavaren reser ur riket
innan beslutet om återkaUelse meddelats resp. vunnit laga kraft. Enligt
samfundet förekommer det emellertid i praktiken att pass omhändertas i ett
betydligt större antal situationer, exempelvis genom ett i samband med beslut
om reseförbud, skyddstUlsyn eller villkorlig frigivning uppställt viUkor att
passet skall omhändertas. Det torde även vara regel att den som intas för vård
på anstalt fråntas sitt pas, om han har det med sig. Samfundet ifrågasätter om
inte den föreslagna passlagen bör kompletteras med ytterligare regler om förutsättningama
för myndighets omhändertagande av pass och om vilka myndigheter som skall ha
rätt att företa en sådan åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Talan mot beslut i passärende</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorians
förslag till reglering tiUstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet
remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna besvärsordningen för faU där pass vägras på gmnd av pågående
kriminalvård eller psykiatrisk vård berörs i flera yttranden. Överåklagaren i
Malmö åklagardislrikt anser det tiUfredsstäUande att lagförslaget innehåller
uttryckliga besvärsregler för dessa faU. överåklagaren påpekar alt man
härigenom kommer till rätta med det nuvarande mindre lyckade förhållandet att
övervakningsnämnds beslut i passärende inte får överklagas. Utskrivningsnämnden
i Malmöhus län framhåUer att nuvarande ordning innebär att en läkares beslut
att vägra medge utfärdande av pass kan bli föremål för prövning först sedan
besvär har anförts hos regeringen. Denna ordning är enUgt nämnden föråldrad,
och nämnden hälsar därför med tillfredsställelse det nya system som föreslås,
övervakningsnämnden i Uppsala, som också tiUstyrker förslaget, fäster uppmräksamheten
på att i fall där passtiUstånd har vägrats passmyndighet inte avses göra någon
materieU prövning innan den meddelar beslut om avslag på passansökningen.
Nämnden konstaterar att passmyndighetens beslut i ett sådant fall ändå kommer
att kunna på formella</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>I64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>grunder
överklagas hos länsstyrelsen. EnUgt nämnden är det sannolikt att
rättssäkerheten inte skulle bU Udande, om just i ett sådant faU — tUl gagn för
en snabb ärendebehandling — talan mot passmyndighetens beslut inte skulle få
föras. A andra sidan erinrar nämnden om att en sådan ordning kanske skulle
strida mot vanliga fuUföIjdsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget
i denna del tUlstyrks även bl. a. av hovrätten över Skåne och Blekinge,
Föreningen styresmän och assistenter m. fl. vid kriminalvårdsanstalterna samt
Föreningen Sveriges frivårdstjänstemän. Sistnämnda förening anser att
övervakningsnämnds beslut bör kunna överklagas även om reglema får den
innebörden att ett negativt beslut inte har formen av veto utan innefattar
endast ett avstyrkande av passansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs
län framhåller att medgivandet från övervakningsnämnd resp. vederbörande
läkare enligt nuvarande ordning är utformat som ett yttrande över
passansökningen. Passmyndigheten har inte rätt att utfärda pass utan sådant medgivande.
Ett yttrande över ansökningen kan inte överklagas. Även om en passökande inte
kan klaga på ett yttrande, kan han ju snabbt återkomma med en ny ansökning och
därvid åberopa nya argument. Oftast är behovet av pass för sökanden nära
förestående. Länsstyrelsen påpekar att det i dessa faU skulle te sig mera
tidsödande alt överklaga ett vägrat passtiUstånd än att återkomma tiU
övervakningsnämnden eller läkaren med ny ansökan. Med hänsyn till de kritiska
synpunkter som har framhåUits från övervakningsnämnderna om bristande
samstämmighet i yttranden dem emellan, måste det emellertid genom möjligheten
att överklaga nämndemas ställningstagande på sikt uppstå en mera enhetlig
praxis. Länsstyrelsen har därför inte något att erinra mot förslaget i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om besvärsmyndighet i fall där passtillstånd vägras på grund av pågående
psykiatrisk vård berörs särskUt av psykiatriska nämnden. Nämnden anser atl
beslut i passfråga bör kunna överklagas tiU utskrivningsnämnd när överläkaren
har fattat beslutet. Däremot avstyrks förslaget att beslut av
utskrivningsnämnd skall kunna överklagas tUI psykiatriska nämnden. Därvid
erinrar psykiatriska nämnden om att rätten att anföra besvär till nämnden över
beslut av utskrivningsnämnd i LSPV är begränsad till viktigare frågor. Sålunda
kan talan inte föras mot beslut alt inte medge patient rätt att vistas på egen
hand utom sjukhusets område (22 §). Det kan enligt nämnden knappast anses att
vägran att meddela passtillstånd skulle vara mera betydelsefull för patienten
än sådant beslut som nyss har nämnts. En jämförelse med beslut om särskUd föreskrift
i samband med försöksutskrivning vilket är överklagbart till psykiatriska
nämnden, anser nämnden inte vara rättvisande, eftersom vistelse utomlands i
princip är oförenligt med försöksutskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
par av de remissinstanser som har stäUt sig tveksamma till det föreslagna
systemet med krav på särskilt passtUlslånd anser alt den före-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>slagna
besvärsordningen för de nu aktuella faUen blir komplicerad. Enligt RA synes
det omotiverat att tUlskapa särskilda fuUföljdsinstanser för kriminalvårds- och
sjukvårdsfaUen bl. a. med hänsyn till att antalet avslagna passansökningar
endast uppgår tUl ett lOO-tal om året. RA anser också att ett enhetligt
fullföljdssystem skuUe bidra tUl en mindre skiftande praxis. Enligt
länsåklagaren i Södermanlands län skulle möjligheten att besvära sig över bl.
a. läkares och övervakningsnämnds beslut innebära en onödig omgång och tidsutdräkt.
Liknande uttalanden görs av polisstyrelsen i Norrköpings distrikt.
Länsstyrelsen i Jönköpings län tiUstyrker i och för sig promemorians förslag
men framhåller i sammanhanget att samma ärende kan komma att vandra två skilda
besvärsvägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Straffbestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorians
förslag att den nuvarande straffsanktionen för utresa ulan giltigt pass upphävs
tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser.
Polisstyrelsen i Helsingborgs distrikt har intet att erinra mot förslaget i
denna del men ifrågasätter i sammanhanget om inte skyldigheten för inresande icke-nordisk
medborgare att kunna uppvisa giltigt pass eller motsvarande handling borde
straffsanktioneras i Ukhet med vad som gäller beträffande körkort för förare av
motorfordon. PoUsstyrelsen upplyser att man vid passkontrollen i Helsingborg så
gott som dagligen påträffar icke-nordiska, men i Danmark eller Sverige bosatta
inresande, som vid förfrågan visar sig inte ha medfört pass. Detta föranleder
ett omfattande merarbete för polismyndigheten i form av registerslagning och
andra kontroUer, avvisningsbeslut e, d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>överåklagaren
i Malmö åklagardislrikt medger att straffsanktionen för brott mot passkyldigheten
av svensk medborgare sällan tillämpas. Enligt överåklagaren synes det dock tveksamt
att slopa den, åtminstone såvitt avser fall där omständigheterna är förvårande.
Polisstyrelsen i Stockholms distrikt anser visserligen förslaget att slopa
denna straffsanktion väl underbyggt men framhåller samtidigt att det för den
som har att fullgöra passkontrolltjänst inte ter sig särskilt meningsfuUt att
till-lämpa en lagstiftning som kan överträdas utan risk för påföljd. Av bl. a.
delta skäl bör enUgt poUsstyrelsen straffsanktionen lämpligen kvarstå så länge
det nuvarande systemet med passkontroll av nordiska medborgare finns kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges polischefer påpekar att ett slopande av den aktuella straffsanktionen
kan få konsekvenser för polisens befogenheter i samband med passkontroUen.
Enligt förenmgen är det ofrånkomligt att man i sammanhanget löser frågan om passkontroUmyndighetens
rätt att inskrida mot den som saknar gUtig passhandling vid gränspassage. För</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>egen
del föreslår föreningen att sådan myndighet medges befogenhet att hindra utresa
för den som mte medför pass trots att skyldighet därtill föreUgger. Hämtöver
synes det ofrånkomUgt med en klart uttalad skyldighet för varje svensk
medborgare att på anmodan av polismyndighet styrka sin identitet vid
gränspassage. Endast under dessa fömtsättningar synes en meningsfull kontroll
av passlagens efterföljd kunna ske. Föreningen anser att bestämmelser rörande
rätt att förhindra utresa resp. skyldighet att styrka identitet vid
gränspassage bör inflyta i själva lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Till
promemorians ståndpunkt att det med hänsyn tiU BrB:s bestämmelser inte behövs
straffbestämmelser i passlagen för faU då någon lämnar oriktiga uppgifter i
passansökan eUer låter annan förfoga över pass ansluter sig överåklagarna i
Stockholm och Malmö åklagardislrikt samt länsåklagarna i Södermanlands och
Hallands län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser tUlstyrker förslaget att straffbelägga underlåtenhet från
passinnehavarens sida att lämna från sig pass som har återkallats eller vars
giltighet har begränsats. Polisstyrelsen i Helsingborgs distrikt anser böter
vara en lämpUg sanktion i normalfallet. I de fall då underlåtenheten beror på
uppenbar tredska borde enligt polisstyrelsen en strängare påflöjd dock vara
motiverad, närmast med tanke på att en förnyad anmodan inte torde — vid fortsatt
underlåtenhet — ge rätt alt utdöma fömyat straff, men även med hänsyn till att poUsmyndigheten
torde sakna möjlighet att tvångsvis omhänderta passet. Sveriges advokatsamfund
anser att den aktuella straffbestämmelsen bör utgå och ersättas med en föreskrift
om rätt för passmyndighet att meddela vitesföreläggande. Ett sådant
föreläggande skuUe nämligen enligt samfundet innefatta en effektivare sanktion
än ett straffbud. Samma uppfattning har hovrätten över Skåne och Blekinge som
också påpekar att regler om handräckning bör kunna tas in i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Utskrift av pass och förfarandet i övrigt i passärenden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
remissinstanser som har gått in på frågan ansluter sig tUl promemorians
ståndpunkt att en övergång tiU datamåskinell utskrift av pass inte bör
genomföras i nuvarande läge. Statskontoret tmderstryker att det manueUa altemativet
i förhåUande till det maskineUa medför förbättrad service och kortare
väntetider för passökanden samt lägre framställningskostnader. Länsstyrelsen i
Uppsala län framhåUer att manuell utskrift erfarenhetsmässigt ger utrymme för
praktiska och smidiga lösningar vid toppbelastningar. Föreningen Sveriges
länspolischefer konstaterar att promemorieförslaget på denna punkt visserligen
frångår riksdagens principbeslut från år 1972. Mot bakgmnd av att
polisväsendet numera har en genomförd datakommunikation med de för handläggningen
av passärendena berörda registren finns det enligt föreningen inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>skäl
till erinran mot denna ändring som också kan komma att innebära en bättre
service åt aUmänheten och därjämte någon rationaUserings-vinst. Till de
insatser som uttryckligen tillstyrker promemorieförslaget i denna del hör också
rikspolisstyrelsen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorians
förslag att pass normalt skaU kunna färdigställas redan vid ansökningstiUfäUet
har berörts i flera remissyttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen påpekar
att ett genomförande av förslaget i denna del förutsätter tUlgång tiU
datatermmaler inom vissa enheter som i dagsläget saknar sådana. Det tiUkommande
terminalbehovets storlek är beroende av den pågående utbyggnaden av
terminalbeståndet för andra ändamål. Styrelsen är beredd att under det
fortsatta reformarbetet utreda vilket tiUskott av terminaler som behövs för
genomförande av di-reklexpediering av pass. Styrelsen framhåUer emellertid att
de tekniska resurserna — liksom de personella — inte rimligen torde kunna dimensioneras
för direktexpediering under perioder då ärendevolymerna är högre än normalt.
Väntelider torde därför inte kunna undvikas under sådana perioder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges
länspolischefer ställer sig ytterst tveksam till antagandet att de föreslagna
förändringarna skulle medföra att i flertalet fall pass kan skrivas ut och
lämnas ut till sökanden vid ansökningstiUfäUet. Föreningen konstaterar att det
självfallet blir möjligt att handlägga ett passärende i ett sammanhang under
förutsättning att det inle finns något passhinder eller någon brist i ansökan.
Men tar man i beaktande de handläggningstider på två till fyra veckor som f. n.
råder och ställer dessa i relation tiU det rmga arbetskraftstUlskott som beräknats
bli tillfört polisväsendet vid genomförandet av reformen, är det enligt
föreningen mindre realistiskt att tänka sig att polismyndigheterna annat än i
ringa omfattning kan uppehålla denna service ål allmänheten. Föreningen erinrar
i detta hänseende om att tidsåtgången för hela handläggningen av ett
passärende kan väntas bli större än som har beräknats sammanlagt för
handläggningens olika moment. Handläggningen kommer i allmänhet alt kräva
flera personers samverkan. Tidsåtgången blir då beroende av dessa personers göromål
i övrigl, närhet och omedelbar tillgång till dataterminal, ständig närvaro av
behörig beslutsfattare och liknande orsaker. Emellertid anser föreningen det värdefuUt
om reformen kan genomföras på sådant sätt att allmänheten ges möjlighet alt
genast vid ansökningstillfället få pass utskrivet och utiämnat. En på de
verkliga förhållandena grandad undersökning om arbetskraftsbehovet härför bör
enligt föreningens mening verkstäUas före genomförandet så alt allmänheten inte
kommer att förespeglas handläggningstider som poUsmyndighetema inte har möjUghet
att uppehåUa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
polisstyrelsema i Borås, Lund, Norrköpings och Sundsvalls distrikt, vilka
redan f. n. är passmyndigheter, stäUer sig starkt tveksamma tlU tanken att pass
skall kunna länmas ut vid ansökningstUlfäUet,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Borås distrikt framhåUer sålunda att polisstyrelsen f. n. endast undantagsvis
utfärdar pass omgående. Någon möjUghet att utfärda samtiiga pass omgående
föreligger inte i dag. Polisstyrelsen ifrågasätter om så kan ske i framtiden.
Man torde nog realistiskt få räkna med en handläggninstid om minst tre dagar.
Polisstyrelsen framhåUer att förfrågningar via polisdistriktets dataterminal,
som inte Ugger i anslutning till passmottagningsstället, som regel sker en gång
per dygn. Om passmyndigheterna erhåUer dataterminaler i anslutning tiU
mottagnings- eller handläggningsställen och dessutom får erforderlig
personalökning, torde man kunna minska handläggningstiden ytterUgare varför man
i bästa fall torde kunna få avhämta pass en eller två dagar efter det ansökan
ingivits. Även om ansökningstiden i fortsättningen kommer att uppgå till denna
tid, anser polisstyrelsen ändå mycket vara vunnet med beaktande av de långa expedUionstider
:— fyra till sex veckor — som f. n. torde förekomma vid vissa länsstyrelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Lunds distrikt anser promemorians uttalande alltför optimistiskt. Under
idealförhållanden kan enligt polisstyrelsen den totala handläggningstiden för
ett passärende beräknas till 35—40 minuter. Sker handläggning vid arbetsgmpp
där direkt registerslagning mte kan utföras, torde en avsevärt längre
handläggningstid fordras. För alt man skall nå upp tUl promemorians
målsättning, skuHe det således i receptionen, där passansökan görs, krävas en
kraftig personalförstärkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
polisstyrelsen i Norrköpings distrikt förutsätter förslaget att alla
arbetsmoment kan utföras på en och samma plats med tillgång tUl bl. a.
dalaterminal samt behörig beslutsfattare och utfärdare. Att dessa föratsättningar
föreligger är sannolikt undantag snarare än regel. Situationen i de flesta
polisdistrikten har hitintills inte varit sådan att det har varit angeläget alt
sammanföra arbetsmoment, utraslning och befattningshavare för den föreslagna
passhanteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Sundsvalls distrikt bedömer promemorians uppfattning att pass i de flesta fall
omedelbart skulle kunna skrivas ut och lämnas tUl sökanden som helt
orealistisk, i varje fall för polisstyrelsens eget vidkommande. Del förekommer
visserligen redan nu att passökanden omedelbart kan få sitt pass utskrivet och
utlämnat, men detta innebär då att man bryter annars tillämpade rutiner och
ägnar mera tid än vanligt ål ett enskilt passärende. Nuvarande handläggningstid
bygger på att ärendena kan behandlas i serier. För att det för polisstyrelsens
del skall bli möjligt med den snabba handläggning som har antytts i förslaget,
måste betydande resurser såväl tekniskt som personellt tillföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
polisstyrelsen i Stockholms distrikt kommer med nuvarande organisation —
oavsett den personalförslärkning som avses ske genom att överförande från länsstyrelsema
— promemorians målsättning inte ens tillnärmelsevis att kunna uppfyllas.
Polisstyrelsen i Mjölby distrikt framhåller att man, om arbetet i receptionen
skall bedrivas rationellt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
kan uppsöka dataterminalen för slagning för varje enskUt pass.
Passansökningarna måste samlas på hög under t. ex. en dag för samtidig slagning
på eftermiddagen. Vid ett sådant förfarande kan man nästa morgon ha svaren i
skrivaren till terminalen. När slagningen är klar och passet har utskrivits, skaU
det skrivas under av behörig tjänsteman, f. n. personal ur
polischefskarriären. Detta medför att passet sällan kan vara klart för
avhämtning förrän tidigast någon dag i normala faU och under icke högsäsong.
Polisstyrelsen i Eksjö distrikt anser att en handläggning av ärendet medan
sökanden väntar inte bör förutsättas. Enligt polisstyrelsen sktUle en sådan
service kräva en avsevärd personal-kapacitet under rastningstid (lunchtid) Uksom
särskilt kvällsöppethåUande under månaderna febmari—juni. En eUer ett par
dagars handläggningstid är enUgt polisstyrelsen erforderlig. På samma eller
liknande skäl kritiseras promemorieförslaget i denna del av polisstyrelserna i Kinna,
Trollhättans, Umeå, Vetlanda och Vänamo distrikt. Polisstyrelsen i Jönköpings
distrikt anmärker att en förutsättning för alt pass skall kunna utfärdas vid ansökningstiUfäUet
är att beslut om utfärdande av pass kan delegeras till lägst polisinspektör,
såvitt gäller ansökan där fråga om passhinder inte förekommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar de föreslagna rutinerna i övrigt anmärker polisstyrelsen i Sundsvalls
distrikt att poUsstyrelsen f. n. gör passhinderslagning — förutom via terminal
i centralt polisregister — även i det lokala spärr-registret, PoUsstyrelsen
konstaterar att förslaget föratsätter slagning enbart i det förra registret.
Polisstyrelsen har ingen allvarlig erinran gentemot delta men vill ändå peka
på risken att förslaget innebär att passhinder då kan finnas utan att granden
härför har hunnit registreras i centralt register.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser tar i sammanhanget upp den i promemorian diskuterade möjUgheten
att ge sökanden tiUfäUe att hämta passet per post, RA anser att en sådan
ordning skulle kunna genomföras under förutsättning att man tar ut en
ansökningsavgift, som täcker hela kostnaden. Om ansökningen inte bifalls, skuUe
avgiften eUer del därav kunna återbetalas. Också länsstyrelsen i Västerbottens
län och polisstyrelsen i Umeå distrikt ställer sig positiva till en sådan
ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Andra
remissinstanser är mera tveksamma tiU tanken att låta även postkontor få lämna
ut pass. Polisstyrelsen i Vetlanda distrikt anser att delta alternativ skulle
leda tiU en ökad administrativ omgång som knappast motiveras av den
förbättrade service som skulle uppnås. Enligt polisstyrelsen i Helsingborgs
distrikt skulle det kanske i och för sig vara möjligt alt i framliden låta
sökanden få hämta det färdiga passet på ett postkontor i stäUet för på en
polisstation. Denna lösning skuUe dock ulan tvivel medföra åtskiUigt
administrativt besvär myndighetema emellan (transport, förvaring och kvittens
av värdehandlingar, redovisning av stämpelavgifter m.m.). Samma uppfattning har
länsstyrelsen i Stock-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>holms
län som understryker att en sådan ordning dessutom skulle medföra betydUgt
ökade risker för att den passökande får en felaktig eUer of uUständig
passhandling genom att det slutUga färdigstäUandet av passet överlämnas åt en
stor personalgmpp vid en annan myndighet som normalt inle sysslar med sådana
ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
andra altemativ diskuteras av hovrätten över Skåne och Blekinge, som anser att
det bör vara tiUräckUgt för sökanden att göra ett personligt besök hos
passmyndigheten. Enligt hovrätten skulle det inte vålla några svårigheter att,
om passet inte genast färdigstäUs, låta sökanden skriva sitt namn på en
passblankett. Med en sådan ordning kan det färdiga passet hämtas eUer utsändas
på det sätt sökanden önskar utan att hans personliga inställelse fordras en
andra gång. Utlämnande genom postkontor skulle då inte behövas. Ett altemativ
skulle däremot kunna vara att öppna en möjlighet att få hindersprövningen
utförd i förväg på skriftlig ansökan och att personlig inställelse då behövs
först när passet är färdigt och kan hämtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Kollektivpass, provisoriskt pass och extra pass</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorians
förslag att möjligheten att erhåUa kollektivpass skall finnas kvar efter
övergången tiU ett nytt system avstyrks av länsstyrelsen i Blekinge län som
framhåller att sådant pass f. n. utfärdas endast i undantagsfall och då i
princip alltid för skolresor. Länsstyrelsen ifrågasätter om möjligheten att erhåUa
sådant pass i praktiken har någon betydelse. Eftersom ett vanligt pass gäller i
tio år resp. fem år för ungdomar under 18 år och det under senare år blivit
allt vanligare att resa utomlands, har det blivit naturligare för var och en
att skaffa ett eget pass. Länsstyrelsen påpekar alt man beträffande
kollektivpassen inte behöver göra någon undersökning om passhinder föreligger,
något som kan få till fÖljd att en person som vägras vanUgt pass trots delta
kan upptas i kollektivpass och på så sätt uppnå syftet att resa tiU utiandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Östergötlands län lämnar förslaget att kolleklivpassen skall finnas kvar utan
erinran men anser att i fortsättningen passhinder-undersökningen bör göras
beträffande alla dem som upptas i ett sådant pass för alt förebygga missbrak av
sådana personer som vid enskUd passansökan inte skuUe ha erhåUit pass. Samma
uppfattning har övervakningsnämnden i Uppsala och polisstyrelsen i Motala
distrikt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att provisoriskt pass skall kunna utfärdas av passmyndighet även i Sverige
fyller enligt länsstyrelsen i Uppsala län ett stort behov. Länsstyrelsen anser
det därför angeläget att förslaget genomförs i denna del. Polisstyrelsen i
Helsingborgs distrikt framhåUer att det för polisdistrikt som omfattar stora utreseorter
tiU kontinenten innebär en klar fördel och ökade möjligheter att komma
resenärer till hjälp om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>passmyndighet
även inom riket får rätt att utfärda provisoriska pass. Förslaget hälsas med
stor tiUfredsstäUelse även av polisstyrelsen i Sundsvalls distrikt.
Länsstyrelsen i Blekinge län anser i enlighet med vad som har angetts förut att
länsstyrelsema fortfarande bör vara passmyndigheter men har inte någon erinran
mot att lokal polismyndighet ges möjlighet att utfärda provisoriskt pass när särskUda
skäl föreligger. Länsstyrelsen anser tvärtom att ett system som innebär att
länsstyrelsen utfärdar de vanliga passen och den lokala poUsmyndigheten de
provisoriska passen skulle väl tiUgodose allmänhetens krav på service i passärendena.
För att man skall hindra ett onödigt utayttjande av möjligheten att erhålla
provisoriskt pass bör dock enligt länsstyrelsen kostnaden sättas
förhållandevis högt jämförd med kostnaden för ett vanligt pass. Liknande
synpunkter förs fram av länsstyrelsen i Stockholms län, som anser att föratsättningama
för att erhålla provisoriskt pass bör preciseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagels
utformning på denna punkt godtas inte av Föreningen Sveriges polischefer. EnUgt
föreningen synes med nuvarande reglering utresa ulan giltig passhandUng medges
endast i utomordentiigt ömmande fall — t. ex. nära anhörigs hastigt påkomna
svåra sjukdom utomlands — och då efler i de flesta fall viss kontakt med berörd
utländsk passmyndighet. Föreningen har givetvis aU förståelse för den utomordentUgt
svåra situation som t. ex. en charterresenär kan befinna sig i, då han vid passkontroUen
finner att han glömt sitt pass eller att det medförda passet inte är gUtigt och
han sålunda går miste om den planerade resan. Det måste dock framhåUas att en
uppluckring av hittillsvarande tillämpning kan befaras medföra mycket stora
praktiska svårigheter för polisstyrelserna vid vart fall de större utreseorterna.
Enligt föreningen torde det kunna hållas för visst ätt antalet ansökningar om
provisoriskt pass kommer alt bli relativt stort, om den föreslagna möjligheten
att erhålla sådant pass blir verklighet. Personalresursema för avgående
passkontroll måste då ökas oproportionerUgt för alt provisoriska pass skaU
kunna utfärdas i behövlig omfattning utan alt den reguljära passkontroUen
eftersatts. Med tanke på att önskemålet om provisoriskt pass i flertalet fall
kan antas bli framstäUt vid passkontrollstället och kanske högst en timme före
avfärd samt att personalresursema f. n. är knappa för den rutinmässiga avresekonlroUen
Ugger det enUgt föreningen i öppen dag att det inle finns resurser för den
registerslagning, övrig kontroU och utskriftsarbete som utfärdandet av ett
provisoriskt pass ändå drar. Föreningen avstyrker promemorieförslaget och
föreslår i stäUet en bestämmelse av den innebörden att provisoriskt pass får
utfärdas när synnerUga skäl över vilka den resande inte har kunnat råda
inträffat. Sådant skäl bör anses föreligga då t. ex. nära anhörig plötsUgt
insjuknat utomlands, då passhandlingen frånstuUts den resande imder färden tiU
utreseorten eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>omedelbart
dessförinnan samt då behandling av passansökan har fördröjts avsevärd tid
genom felaktig handläggning hos myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om giltighetstid för e x t r a p a s s tas upp av länsstyrelsen i Älvsborgs län
som konstaterar att föreskrifterna för extra pass har skärpts under senare år. Extrapassen
får nu inte utfärdas för längre tid än ett år. Vissa kategorier, som för sitt
arbete helt är beroende av två pass — exempelvis försäljningschefer vid
exportföretag — borde enhgt länsstyrelsen kunna erhåUa två pass med maximal
giltighetstid, dvs. tio år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
Kostnader och rationaliseringsvinster</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket
konstaterar att vissa felaktigheter föreUgger i de av rikspolisstyrelsen
utförda kostnadsberäkningar som har bifogats promemorian. Verket framhåller
att den årliga ralionaUseringsvinsten enUgt grundema för beräkningama och att
döma av det presenterade faktaunderlaget rätteligen skaU vara 0,5 milj. kr.
vid 300 000 ansökningar resp. 1,1 milj. kr. vid 700 000 ansökningar. Motsvarande
iakttagelse har gjorts av statskontoret som även anmärker att besparingarna är
fördelade på ett förhållandevis stort antal arbetsplatser och därför svåra att
realiseras. Statskontoret föratsätter att en uppföljning sker sedan det nya
systemet varit i drift en tid i syfte att klarlägga i vad mån resurser kunnat
frigöras för andra arbetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen
framhåUer att de av styrelsen utförda kostnadsberäkningar som bifogats
promemorian har utgått från att en kraftig nedgång i fråga om passärendenas
antal skulle ske under perioden 1977— 1980, varvid dock har framhålUts att
stora vanskligheter är förenade med en sådan bedömning. Styrelsen upplyser att
antalet passärenden under första halvåret år 1977 numera har visat sig
överstiga 260 000. Detta tyder på att årsvolymerna under perioden 1977—1980
kommer att bli väsentligt större än beräknat. Styrelsen konstaterar i
överensstämmelse med vad som har uttalats i promemorian att ett genomförande
av reformen förutsätter att huvudmannaskapet för den personal som arbetar med
beredning av passärenden vid länsstyrelserna i Stockholm, Göteborg och Malmö
överförs till resp. poUsstyrelse. Mot bakgrand av den nyss beskrivna
utvecklingen av ärendevolymema kan det enligt styrelsen inle uteslutas att viss
personalöverföring kan visa sig nödvändig även till andra större polisdistrikt
som i dagsläget inte är passmyndigheter. Behovet av personaltiUskott vid polisstyrelsema
ligger emeUertid betydligt under de besparingar som sker på länsstyrelserna
och rabbar således inte reformens ekonomiska lönsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
åtskilliga polisstyrelser konstaterar att någon nämnvärd nedgång j antalet
passärenden inte har inträtt under år 1977. Bl. a. av detta skäl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>I73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anses
aUmänt rikspolisstyrelsens ursprangUga kostnadsberäkningar vara orealistiska.
Från flera håU understryks att en förstärkning, särsldlt vad gäUer
receptionspersonalen, är en nödvändig föratsättning för att reformen skall
kunna genomföras. Som framgår av vad som har redovisats i avsnitt 6 framhåller
flera polisstyrelser att terminalbeståndet måste ökas, om en snabb handläggning
vid poUsstyrelsema skaU kunna uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen i Värnamo
distrikt erinrar särskilt om att personalförsörjningen erfarenhetsmässigt ofta
bUr känsUgare hos en Uten eller medelstor polisstyrelse än en hos en så stor
myndighet som länsstyrelsen. Detta gäller enligt polisstyrelsen frainför allt
när fråga uppstår om tillfäUiga personalförflyttningar för att möta
säsongmässiga arbetstoppar. Trycket från passökande som är ute i sista minuten
torde redan idag upplevas som besvärande hos många passmyndigheter. PoUsstyrelsen
påpekar att det torde bli svårare för en lokal än för en regional myndighet
att värja sig för ett sådant tryck, som oftast medför stömingar i hand-läggningsmtinema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om personalbehovet konstaterar riksrevisionsverket att enhgt de vid
promemorian fogade beräkningarna den ökade arbetsbelastningen för polisväsendet
skulle motsvara 10 årsarbetskrafter vid 300 000 ansökningar och 25
årsarbetskrafter vid 700 000 ansökningar per år. Häremot skulle svara en
minskad arbetsbelastning för länsstyrelserna med 25 resp. 58 årsarbetskrafter.
Verket framhåUer i anslutning härtUl att dessa siffror enbart ulgör en jämförelse
mellan arbetsåtgången enligt det föreslagna systemet och nuvarande system vid
vissa antagna ärendémängder. Verket påpekar att om man tar hänsyn även till
polisväsendets hittiUs-varande arbetsbelastning för passärenden (71 % av det
totala personalbehovet) samt till den beräknade nedgången av antalet
ansökningar som blir följden av att passens giltighet har utsträckts till 10
år, så skulle polisväsendet enligt rikspolisstyrelsens utredningsunderlag
jämfört med år 1975 få en minskning av arbetskraftsbehovet med ca 43 årsarbetskrafter
vid ärendevolymen 300 000 ansökningar. Vid länsstyrelsema torde enligt verket
en personalminskning kunna ske åtminstone vad beträffar personal som f. n. är
sysselsatt på heltid med passärenden, dvs. ca 46 personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Östergötlands län framhåller att länsstyrelsen, trots ökningen av antalet
passärenden, inte sedan riksdagens principbeslut år 1972 har tlUdelals någon
personalförstärkning för passhanteringen. Länsstyrelsen har därför integrerat
personallednings- och utbildningsfunktioner och andra administrativa göromål
rörande pass med tjänstemän inom personalramen och extraanstäUt personal vid
säsongsmässig ökning av passansökningar, vanligen febmari—juli. Länsstyrelsen
förutsätter att den efter överföring av handläggning av passärendena till
polismyndigheterna får behåUa de tjänstemän inom personalramen som delvis
sysselsatts med passärenden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av redovisningen i avsnitt 6 påpekar rikspolisstyrelsen liksom
åtskilliga polisstyrelser att terminalbeståndet för poUsdistriktens del måste
ökas, om man skall kunna uppnå en så snabb handläggning som föratsätts i
promemorian. Rikspolisstyrelsen tar i sammanhanget upp även en annan
kostnadsaspekt. Styrelsen påpekar att förslaget att passansökan skall kunna
göras hos valfri passmyndighet i förening med den förordade direktexpedieringen
skapar ett behov av att kontrollen huravida passökanden innehar gäUande pass
kan omfatta även pass som har utfärdats helt nyligen — helst t,o,m. minutema
innan ansökan ingavs. Med andra ord behöver passregistret bU föremål för
omedelbar uppdatering, vilket kräver en initial resursinsats för
systemuppbyggnad i storleksordningen 150 000—200 000 kr. och en fortlöpande
driftskostnad på cirka 50 öre per transaktion MöjUgen kan altemativa tekniska
lösningar visa sig mera fördelaktiga ur ekonomisk synpunkt. Styrelsen förklarar
att den är beredd att utreda frågan under det fortsatta reformarbetet. Även
länsstyrelsen i Stockholms län anser att en sådan aktualisering av
passregistret blir nödvändig i det nya systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den i promemorian särskUt
diskuterade frågan angående möjligheten att slopa kravet på att passökande
skall förete personbevis vid inrättandet av ett samordnat person- och adressuppdateringsregister
(SPAR) kommenteras av statskontoret. Enligt statskontorets mening bör frågan om
att hämta in personuppgifterna från SPAR utredas närmare för att utröna dels i
vad mån detta totalt sett skulle innebära rationaliseringsvinster, dels de
ekonomiska, tekniska och praktiska konsekvensema av en dator-till-dator
koppling mellan rikspolisstyrelsen och DAFA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
Ikraftträdande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
1 januari 1979 anses av länsstyrelsen i Västerbottens län vara en lämplig
tidpunkt för ett genomförande av förslaget. Länsstyrelsen i Skaraborgs län
ifrågasätter om inte passärendenas överflyttning till polismyndigheterna bör
anstå tiU den 1 juli 1979. Länsstyrelsen framhåller därvid att nämnda datum
torde vara den tidigast möjliga tidpunkten för ett genomförande av den omdaning
av länsstyrelseorganisationen som väntas bli resultatet av det arbele som
bedrivs inom utredningen (Kn 1976: 03) om organisationen av länsstyrelsernas
planeringsavdelningar och administrativa enheter m. m., utredningen (Kn 1976:
04) om vidgad lansdemokrali samt länsdomstolskommittén (Kn 1977: 01). övervakningsnämnden
i Uppsala instämmer i att den nya passlagen lämpligen bör träda i kraft vid ett
årsskifte men anser det med hänsyn till det fortsatta arbete på reformen som
behövs inte vara realistiskt att tro att ikraftträdandet kan ske tidigare än
den 1 januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges polischefer framhåller det som synnerligen ange-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>läget
att poUsmyndighetema inte åläggs den nya arbetsuppgiften innan lokal- och personalfrågoma
är lösta och den specialutrustning som förutsätts finns på plats. Föreningen
understryker att ett förhastande i denna del oundvikligen kommer att skapa
problem inle minst för allmänheten. Liknande uttalanden görs av länsstyrelsen
i Jönköpings län samt åtskilliga poUsstyrelser, bl. a. polisstyrelserna i
Helsingborgs, Mjölby, Jönköpings och Motala distrikt. Sistnämnda polisstyrelse
erinrar dessutom om angelägenheten av att den personal som skaU utföra arbetet
får erforderUg utbUdning på området. Polisstyrelsen föratsäter att den nya
lagen inte träder i kraft tidigare än att berörd personal hinner få central
eller regional samt lokal utbUdning. Polisstyrelsen i Södertälje distrikt anser
det angeläget att lagen antas i så god tid före ikraftträdandet att berörda
myndigheter hinner utfärda tiUämpningsföreskrifter och lokala anvisningar samt
ge aUmänheten information. TCO föratsätter att när det gäller personalfrågor av
oUka slag kontakt i god tid tas med vederbörande personalorganisation.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:77.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:182.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3 (Det remitterade förslaget)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:232.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
til] Fasslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inledande
bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Denna lag gäller i fråga om pass för svensk medborgare, där annat<br>
ej anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
skyldighet för utlänning, som ankommer tiU Sverige eUer uppehåller sig här,
att vara försedd med pass och om i vUka faU svensk myndighet får utfärda pass
för politisk flykting eUer annan utiänning finns särskUda bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Pass utfärdas av passmyndighet. PoUsstyrelse är passmyndighet<br>
inom riket. Passmyndighet utom riket är beskickning, lönat konsulat samt<br>
sådan olönad konsul som chefen för utrikesdepartementet bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreligger
med hänsyn tiU allmän tjänst som sökanden innehar eUer eljest särskUda skäl,
får pass utfärdas även av chefen för utrikesdepartementet. I fråga om sådant
pass gäller ej 5, 6, 8—13 och 17—28 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Pass utfärdas som värdigt pass eUer särskilt pass.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svensk medborgare har rätt
alt på ansökan erhålla vanligt pass, om annat ej följer av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om särskUt
pass. Därvid kan föreskrivas att sådant pass får utfärdas för den som
uppehåller sig utomlands och ej kan styrka «itt svenska medborgarskap eller har
förlorat svenskt medborgarskap utan alt förvärva medborgarskap i annan stat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Svensk medborgare får ej resa ut ur riket utan att medföra giltigt<br>
pass. Vad som har sagts nu gäUer dock ej</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>på fartyg mönstrat sjöfolk under tjänstgöring
ombord på fartyget eller fiskare under yrkesutövning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>medlem av besättning på
luftfartyg under tjänstgöring ombord på luftfartyget, om han har luftfartscertifikat
eller därmed jämförlig handling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>den som är medborgare även i annat land än Sverige
och som medför av myndighet i det landet utfärdad legitimationshandUng, vUken
gäller som pass,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som reser till Danmark,
Finland, Island eUer Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ankommer på poUsen att övervaka efterlevnaden av bestämmelserna i första
stycket. Den som enligt första stycket skaU medföra pass vid utresa ur riket är
skyldig att på begäran visa upp sitt pass för poUsman eUer annan passkontroUant.
Motsvarande skyldighet föreligger vid inresa från ulomnordiskt land, om det
svenska medborgarskapet inte styrks på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Pass får återkaUas endast på grunder som anges i denna lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Passansökan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§ Passansökan görs hos passmyndighet. Ansökan skall avges på heder och samvete
eller under annan sådan försäkran. Sökanden är skyldig att inställa sig personUgen,
om annat ej följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enUghet med närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer är sökanden skyldig att i samband med passansökan ge in
fotografier samt styrka sina personuppgifter, sitt svenska medborgarskap och
sin identitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
pass fömt utfärdats för sökanden och ej förstörts eller förkommit, skall det i
samband med ansökningen ges in för makulering, om ej särskilda skäl föranleder
annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Giltighetstid
och giltighetsområde för pass</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7
§ I den mån annat ej följer av denna lag eUer av föreskrifter som för särskilt
angivna faU meddelas av regeringen eUer myndighet som regeringen bestämmer,
utfärdas vanligt pass med en gUtighetstid av tio år eller, om sökanden ej har
fyllt aderton år, fem år. VanUgt pass skall gäUa för resa tiU aUa länder, om ej
annat följer av denna lag eUer sökanden begärt begränsrung av passets gUtighetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
eUer myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter eUer beslutar i
det enskilda faUet om gUtighetstid och gUtighetsområde för särskilt pass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Hinder
mot bifall till passansökan m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Passansökan skaU avslås, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bestämmelserna i 6 § ej har
iakttagils och sökanden ej har efterkommit uppmaning alt avhjälpa bristen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ansökningen avser bam under aderion
år och barnets vårdnadshavare ej har medgivit den samt synnerUga skäl ej föreUgger
att ändå bifalla ansökningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sökanden är anhållen, häktad eller
underkastad övervakning enUgt 24 kap. 3 § första slycket rättegångsbalken eller
reseförbud enligt 25 kap. 1 § samma balk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sökanden är efterlyst och skall
omhändertagas omedelbart vid anträffandet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sökanden genom lagakraftvunnen
dom har dömts tUl frihetsberövande påföljd, som ej har börjat verkstäUas, och
det finns sannoUka skäl att antaga, att han ämnar undandraga sig verksläUigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
SkaU passansökan ej avslås enUgt 8 § men framkommer i ärendet<br>
alt sökanden är skäUgen misstänkt för. brott, vara fängelse kan fÖlja,<br>
skaU passmyndigheten underrätta den som leder fömndersökningen. Pass<br>
får i sådant faU ej utfärdas innan en vecka har förflutit från del under<br>
rättelsen lämnades, med mindre undersökningsledaren medger det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Om enUgt denna lag särskUt tiUstånd av myndighet (passtiUstånd)<br>
fordras för bifaU tiU passansökan och denna ej skaU avslås enligt 8 §,<br>
skaU passmyndigheten så snart det kan ske göra anmälan tiU den som,<br>
skaU pröva frågan om sådant tUlstånd. Pass för sökanden får ej utfärdas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>12
Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 156</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
mera vidsträckt giUighet än som följer av tiUståndet. Vägras passtiUstånd
genom beslut som vinner laga kraft, skaU passansökan avslås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11
§ Utan hinder av 8 § kan passmyndigheten, då särskUda skäl föreligger, på
sökandens begäran utfärda pass med förkortad gUtighetstid eller begränsat gUtighetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UppehåUer
sig sökanden utomlands, skaU passmyndigheten aUtid på begäran utfärda pass för
direkt resa till Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Återkallelse
av pass m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
Passmyndighet skaU återkalla gällande pass, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>passinnehavaren förlorar sitt
svenska medborgarskap,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>passet avser barn under aderton
år och bamets vårdnadshavare eUer, om bamet vistas här i landet och står under
vårdnad av båda föräldrama, en av dem begär att passet skaU återkaUas samt
synnerliga skäl ej föreligger mot återkaUelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>passinnehavare, som är efterlyst och skaU
omhändertagas omedelbart vid anträffandet, uppehåUer sig utomlands samt särskilda
skäl påkallar att passet återkaUas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>passinnehavaren genom lagakraftvunnen
dom har dömts tiU frihetsberövande påföljd, som ej har börjat verkstäUas, och
det finns sannoUka skäl att antaga, att han ämnar undandraga sig verkstälUgheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>framställning om att passet skaU
återkaUas har gjorts enUgt 22 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>hinder mot bifaU till passansökan enUgt 8 § förelåg
vid tiden för passets utfärdande och hindret fortfarande består,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>annan än den för vUken passet
är utställt förfogar över passet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreligger
särskilda skäl, kan passmyndigheten i stäUet för att återkaUa passet förkorta
dess giltighetstid eUer begränsa dess gUtighetsområde, om passinnehavaren
begär det. Sådan åtgärd skaU också vidtagas, i den mån begäran därom framsläUs enUgt
23 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SärskUt
pass får återkallas, när de skäl som har föranlett passets utfärdande ej
längre föreUgger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §
ÅterkaUelse av pass kan, om det med hänsyn tiU omständighe<br>
terna är lämpUgt, begränsas att gälla tills vidare eUer viss tid, högst sex<br>
månader (provisorisk återkaUelse). ÅterkaUelse på gmnd av framstäU<br>
ning enligt 22 § skall vara provisorisk, om det har begärts i framstäU<br>
ningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
pass återkaUats tiUs vidare, skaU återkallelsen hävas så snart hindret mot
innehav av pass har upphört. Består hindret aUtjämt när sex månader har
förflutit från återkaUelsen, skaU passet återkaUas slutUgt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
tiden för provisorisk återkaUelse har gått tiU ända, skaU innehavaren beredas tUlfäUe
att återfå passet, om det inte har återkaUats slutligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14 §
Om återkaUelse och åtgärd som avses i 12 § andra stycket beslu<br>
tar passmyndigheten på den ort där passiimehavaren uppehåUer sig vid<br>
ärendets upptagande. Sådan fråga får också avgöras av den passmyn<br>
dighet som har utfärdat passet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för utrikesdepartementet beslutar aUtid i fråga om återkallelse av pass som
har utfärdats av honom.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>179</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Omhändertagande
av pass m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §
Pass får omhändertagas av passmyndighet eller polisman</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om det har återkallats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om dess gUtighet skall
begränsas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om fråga om att återkaUa passet
enUgt 12 § första stycket 2 eUer 4 har uppkommit och fara föreUgger att passiimehavaren
reser ut ur landet innan beslut om återkaUelse hinner meddelas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om beslut enligt 22 eller 23 §
har meddelats och fara föreUgger att passinnehavaren reser ut lu: landet innan
beslutet vinner laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I faU som avses i första
stycket 2 skaU passet så snart det kan ske återstäUas tiU innehavaren sedan det
har försetts med anteckning om begränsningen. Har pass omhändertagits enUgt
första stycket 3, skaU passinnehavaren inom en vecka efter omhändertagandet
beredas tiUfäUe alt återfå passet, om det ej har återkallats dessförinnan. Pass
som har omhändertagits enligt första stycket 4 skaU förvaras av passmyndigheten
tUl dess att frågan om återkallelse eUer begränsnmg av passets gUtighet har
avgjorts slutligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>16 §
Underlåter passinnehavaren att i faU som avses i 15 § första styc<br>
ket på anmodan överlämna passet till passmyndighet, får myndigheten<br>
förelägga vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Passtillstånd
m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>17 §
PasstiUstånd fordras för den som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. undergår
kriminalvård i anstalt, utom när påföljden är fängelse på<br>
så kort tid att viUkorUg frigivning ej kan komma i fråga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2, står
under övervakning efter dom på skyddstiUsyn eUer viUkorlig<br>
frigivning från fängelse eller undergår vård utom anstalt efter dom på<br>
ungdomsfängelse eUer intemering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>18 §
Passtillstånd fordras vidare för den som är intagen på sjukhus<br>
enUgt lagen (1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa<br>
faU, inskriven i specialsjukhus enUgt 35 § lagen (1967: 940) angående<br>
omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda eUer utskriven på försök<br>
från sjukhus som nu har angivits, dock endast om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>överläkaren vid sjukhuset i den
ordning regeringen föreskriver har gjort anmälan om att pass inte får utfärdas
utan sådant tiUstånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sådana förhåUanden föreligger
som avses i 17 § andra stycket lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i
vissa faU eller 42 § tredje stycket lagen angående omsorger om vissa psykiskt utveckUngsstörda,
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>för sökanden tidigare utfärdat
pass efter intagningen eUer inskrivningen har återkaUats på grand av
framställning enligt 22 ■§ andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19 §
I faU som avses i 17 § skaU passtiUstånd vägras, om det skäUgen<br>
kan antagas att den dömde skuUe ägna sig åt brottsUg verksamhet i<br>
samband med en utlandsresa, att han genom att resa utomlands skuUe<br>
söka undandra sig fortsatt verksläUighet av den ådömda påföljden eUer<br>
att resan annars skulle motverka hans anpassning i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fråga
om passtillstånd enUgt första stycket prövas om sökanden är intagen i
kriminalvårdsanstalt av styresmannen för anstalten och i annat</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18o</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fall
av den skyddskonsulent som har överinseende över övervakningen. Styresmannen eUer
skyddskonsulenten får hänskjuta frågan tiU övervakningsnämnden för avgörande.
Sådant hänskjutande skaU aUtid ske, om styresmannen eUer skyddskonsulenten
finner att tiUstånd ej bör meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20 §
I faU som avses i 18 § skall passtiUstånd vägras, om det med<br>
hänsyn till ändamålet med vården är olämpligt att patienten innehar<br>
pass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fråga
oni passtiUstånd enligt första stycket prövas av överläkaren vid sjukhuset, om
ej annat följer av tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulskrivningsnämnden
eUer beslutsnämnden för psykiskt utveckUngsstörda prövar fråga om passtiUstånd,
om överläkaren hänskjuter frågan till nämnden eller frågan gäUer patient som
avses i 18 § 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I passtUlslånd kan
föreskrivas att pass får utfärdas endast med begränsad gUtighet. I tillstånd
som meddelas av styresman eller skyddskonsulent får dock sådan föreskrift
meddelas endast om den överensstämmer med vad sökanden har begärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Undergår passinnehavare
kriminalvård som anges i 17 §, kan övervakningsnämnden besluta alt framstäUning
skall göras hos passmyndigheten om att passet skaU återkallas. Bestämmelserna
i 19 § första stycket har därvid motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Undergår
passinnehavare sjukvård som anges i 18 §, kan läkare eller nämnd, som skuUe ha
prövat fråga om passtillstånd för honom, besluta att framställning skall göras
hos passmyndigheten om alt passet skaU återkaUas. Bestämmelsen i 20 § första
stycket har därvid motsvarande tiUämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I framställning enligt 22 §
får begäras att passet skall återkallas endast provisoriskt på sex månader eUer
den kortare tid som anges i framställningen. I stället för återkallelse får
begäras åtgärd som avses i 12 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Får passmyndighet kännedom om
att pass har utfärdats i strid mot bestämmelsema om passtiUstånd, skaU
passmyndigheten omedelbart göra anmälan tUl myndighet som avses i 22 §, om
passinnehavaren alltjämt undergår kriminalvård eller sjukvård som där anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Talan
mot beslut i passärende m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>25 §
Talan får ej föras mot passmyndighets beslut att förelägga vite<br>
enUgt 16 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
annat beslut enligt denna lag av passmyndighet inom riket än som avses i första
stycket förs talan hos länsstyrelsen genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Talan
mot beslut enligt denna lag av länsstyrelse eUer av passmyndighet utom riket i
annat faU än som avses i första stycket förs hos regeringen genom besvär.
Grundas länsstyrelses beslut på att passtiUstånd har vägrats eller på att framstäUning
enligt 22 eller 23 § har gjorts hos passmyndigheten, får talan dock ej föras
mot beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>26 §
Mot beslut av övervakningsnämnd enligt denna lag förs talan<br>
genom besvär hos den centrala nämnd inom kriminalvården, hos vilken</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>klaganden
skulle ha kunnat påkaUa prövning av beslut som avses i 37 kap. 7 eller 9 § brottsbalken,
eUer den hovrätt, hos vilken han skuUe ha kunnat anföra besvär över beslut som
avses i 37 kap. 8 § samma balk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
överläkares beslut om anmälan enUgt 18 § 1 får talan ej föras. Talan mot annat
beslut enUgt denna lag av överläkare förs genom besvär hos utskrivningsnämnden eUer
beslutsnämnden för psykiskt utveckUngsstörda. Mot sådan nämnds beslut
varigenom nämnden har prövat besvär över överläkares beslut får talan ej föras.
Talan mot annat beslut av utskrivningsnämnd eUer beslutsnämnd för psykiskt
utvecklingsstörda enligt denna lag förs hos psykiatriska nämnden genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Mot beslut enUgt denna lag av
central nämnd inom kriminalvården, hovrätt eller psykiatriska nämnden får
talan ej föras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Beslut som enUgt denna lag
meddelas av passmyndighet eller länsstyrelse länder omedelbart till
efterrättelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Regeringen eller chefen för
utrikesdepartementet får tiU förmån för passökande eUer passinnehavare medge
avvikelse från denna lag när det påkaUas av särskilda förhåUanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>30<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Är riket i krig eUer
krigsfara eUer råder sådana utomordentUga förhåUanden som är föranledda av krig
eUer av krigsfara vari riket har befunnit sig, får regeringen genom förordning
meddela föreskrifter om pass, som begränsar rätten tiU pass för vämpliktiga och
civilförsvarspliktiga eller som annars fordras av hänsyn till rikets försvar eUer
rikets säkerhet i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. När lagen träder i kraft, skaU
passkungörelsen (1940: 471), utrikesförvaltaingens passkungörelse (1940: 548)
och kungörelsen (1941: 836) om skyldighet för svensk medborgare att vid utresa
ur riket innehava giltigt pass upphöra att gäUa. I fråga om ansökan om pass,
som har gjorts före ikraftträdandet och som ej har slutUgt prövats
dessförinnan, tiUämpas dock äldre bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsema
i 5, 12—16, 22, 23 och 25—30 §§ gäUer även beträffande pass som har utfärdats
före ikraftträdandet. I fråga om pass som har utfärdats av länsstyrelse skaU
dock vad som i 14 § första stycket andra meningen föreskrivs om passmyndighet gäUa
poUsstyrelsen i länsstyrelsens residensort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>13
Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 156</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
LAGRÅDET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:226.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
sammanträde 1978-03-15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
f. d. justitierådet Brannberg, regeringsrådet Petrén, justitierådet Sven
Nyman, justitierådet Knutsson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EnUgt
protokoll vid regeringssammanträde den 2 mars 1978 har regeringen på
hemställan av statsrådet Romanus beslutat inhämta lagrådets yttrande över
förslag tiU passlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Johan Munck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
föranleder följande yttranden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
remitterade lagförslagels allmänna disposition torde böra godtagas i sina
huvuddrag. Vissa jämkningar är dock alt förorda.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beträffande lagförslagets
tre första avdelningar, vilka erhåUit rabri-kerna "Inledande
bestämmelser", "Passansökan" och "Giltighetstid och gUtighetsområde
för pass", får lagrådet föreslå en omredigering. I en första avdelning, lämpUgen
med rubriken "AUmänna bestämmelser", intas som 1 § förslagets 1 § och
som 2 § förslagets 2 § första stycket. I 3 § beskrivs passtypema. I paragrafen
ingår som första och tredje stycken samma stycken i lagförslaget och som andra
stycke 7 § första stycket lagförslaget. I 4 § sandas huvudreglema om rätt till
pass på så vis att som första stycke intas 3 § andra stycket lagförslaget och
som andra stycke 5 § lagförslaget. Reglema om skyldighet att förete pass vid
utresa omnumreras tiU 5 § (4 § i lagförslaget). Nästa avdelning med mbriken
"Passansökan" föreslås skola oförändrat uppta 6 §. Den därpå följande
avdelningen i lagförslaget utgår. Syftet med stadgandet i 7 § andra stycket
lagförslaget får nämUgen anses tiUgodosett med reglema i 3 § tredje stycket och
stycket behövs därför ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den följande avdelningen "Hinder mot bifaU till passansökan m. m."
föreslår lagrådet också vissa jämkningar av dispositionen. Avdelningen skulle
med den föreslagna omdisponeringen av de första avdelningarna inledas med en 7
§ motsvarande 8 § i lagförslaget innehåUande reglema om de fem faU då
passansökan skaU avslås. Därefter följer som 8 § lagförslagets 9 §. För att
uppnå parallelUlet med motsvarande regler om återkallelse längre fram i lagen
föreslås att reglerna i lagförslagets 10 och 11 §§ delvis byter plats och
samtidigt undergår viss omredigering. En nu föreslagen 9 § utformas så att
passmyndighet i stället för att avslå passansökan får en generell möjUghet att
utfärda pass med be-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gränsad
giltighet. I nästa paragraf, 10 §, upptas regler om hur det skall förfaras i de
faU då den passökande behöver passtiUstånd för att få pass. 11 § kommer att
innefatta endast den regel som återfums i 11 § andra stycket lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
avdelning gäUer "ÅterkaUelse av pass m. m.". Stadgandena i denna bör
disponeras på samma sätt som bestämmelsema om utfärdande av pass. I 12 § anges
de faU då pass får återkaUas av passmyndighet (12 § första och tredje styckena
i lagförslaget). I 13 § beskrivs liksom i 13 § lagförslaget möjligheten att
återkalla pass provisoriskt och de rättsverkningar som är knutaa tUl dyUkt
beslut. I den därpå följande 14 § anges möjligheten att i stället för att återkaUa
passet begränsa dess giltighet, nu upptagen i 12 § andra stycket lagförslaget.
I 15 § samlas de i lagförslaget spridda reglema om hur det skall förfaras då
fråga om återkallelse eller gUtighetsbegränsning av pass uppkommer beträffande
person vars räll till pass är inskränkt. Härefter bör i 16 § intas regler,
motsvarande de i 14 § lagförslaget upptagna, rörande viUcen passmyndighet som
äger besluta om återkallelse och giltighetsbegränsning av pass. Verkställighetsreglema
bör därpå följa i 17 § (nu i 15 och 16 §§ lagförslaget). Slutiigen erfordras i
18 § regler om interimistiska åtgärder, kallade omhändertagande, som kan
erfordras i passärende i avbidan på slutiigt beslut i återkaUelse- eUer
begränsningsfråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
härpå följande avdelningen "PasstiUstånd m, m." som i lagförslaget
omfattar 17—24 §§ skuUe enligt lagrådets förslag omnumreras och innesluta 19—26
§§. I avdehiingen "Talan mot beslut i passärende m. m." blir det
motsvarande förskjutamg i paragrafnumreringen från 25—28 §§ i lagförslaget till
27—30 §§ enUgt lagrådets disposition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
"Särskilda bestämmelser" föreslår lagrådet att en ny 31 § inskjuts
till viUcen reglema om chefens för utrikesdepartementet befogen-beter
beträffande utfärdande och återkaUande av pass hänförs. De i lagförslaget som
29 och 30 §§ upptagna stadgandena blir därefter 32 och 33 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Petrén:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det aktaeUa lagstiftaingsärendet rörande pass slår mot varandra ganska
oförmedlat två skilda synsätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Passet
är traditioneUt ett medel med vars tiUhjälp statsmakten utövar sin överhöghet
över medborgare och håUer dem under kontroll. Denna funktion har passet
tidigare haft även då det gällt att övervaka medborgarnas rörelser inom
landet. Passet är numera det intemationeUt överallt erkända dokument som statema
brakar för att håUa resandeströmmen mellan ländema under uppsUrt. Utifrån
detta betraktelsesätt uppfattas möjUgheten att förflytta sig meUan länderna som
en särskild förmån. Även möjligheten att lämna det egna landet uppfattas då som
ett privilegium, vilket medborgaren blott under specieUa omständigheter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>I84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
få tUlgodonjuta. Detta synsätt är helt dommerande i många länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Häremot
står uppfattningen att det är en den enskilde tilUiommande medborgerUg
rättighet att när som helst få lämna det egna landet. Denna uppfattamg har nu
för Sveriges del lagts fast i 1974 års regeringsform (RF). EnUgt 2 kap. 8 § RF
gäller att varje medborgare är tiUförsäkrad rätten att länrna rUiet. Sverige
har också ratificerat fjärde tUläggsprotokoUet den 16 september 1963 tiU
Europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskUga rättighetema
och de grundläggande frihetema. EnUgt art. 2 nämnda protokoU äger envar rätt
att länma vilket land som helst inbegripet sitt eget. Undantag från den angivna
grandprincipen skaU enligt 2 kap. 12 § RF göras genom lag. Lagstiflaren har
därvid att iaktta de inskränkande regler som finns i bl.a. 2 kap. 12 § RF om
att begränsning i rätten får göras endast för ändamål som är godtagbart ur
demokratisk synpunkt och icke gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn tUl
detta ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
att fritt lämna rUcet infördes i regeringsformen bland de grundläggande fri-
och rättighetema på grandval av ett av grundlagberedningen utarbetat förslag.
Beredningen anförde därvidlag (SOU 1972: 15 s, 155) att den velat i grandlagen
upptaga vissa av de grandsatser som av ålder ansetts särskUt betydelsefuUa för
medborgamas möjUghet att verka politiskt. Bland dessa gnmdsatser intar den personUga
rörelsefriheten en central position. Rätten att röra sig fritt inom riket har
ansetts utgöra ett nödvändigt moment i denna rörelsefrihet. Givetvis bör
samhället också avstå från att hindra medborgarna från att lämna rUcet, tiUägger
beredningen i detta sammanhang (s. 158) och finner denna princip böra införas i
gmndlagen. Utredningen påpekar vidare att passtvånget är en begränsning i
svenska medborgares rätt att lämna riket, varför det måste regleras i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
motiven tiU den nya regeringsformen anför departementschefen på denna punkt (prop.
1973: 90 s. 243) följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
urval av de fri- och rättigheter som i gmndlagen skall omgärdas med särskUt
skydd har i huvudsak lämnats utan erinran av remissinstansema. Detsamma gäUer i
fråga om beredningens beskrivningar av dessa fri- och rättigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är av den uppfattaingen att en gmndlagsreglering av här avsett slag bör inrUcta
sig på de fri- och rättigheter som har ett särskUt samband med den politiska
demokratin och därför kan sägas utgöra en del av de poUtiska "spehreglema".
EnUgt min menmg har berednmgen i sitt förslag tagit med de fri- och rättigheter
som det från denna utgångspunkt finns särskild anlednmg att ange i grundlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Äv
det anförda framgår alt rätlen att lämna rUcet avsetts skola vara ett av de
moment som bildar basen för den poUtiska demokratin. Ätt räiten att lämna rUcet
tiUerkännes en sådan roU ter sig ganska naturUgt mot bakgrand av att
förekomsten eller frånvaron av denna rätt ofta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
brukas som ett kriterium för om ett land följer vad departementschefen kallar
de politiska spelreglerna i en demokrati eller ej. Rätten att inneha pass har
sålunda, i och med att den nya regeringsformen vid ingången av 1975 trätt i kraft,
erkänts i grandlagen som en bland åtskilliga andra faktorer vUka tillsammans
utgör granden för vår statsordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
remitterade förslaget bär i flera avseenden prägel av brytningen mellan de båda
förut redovisade uppfattaingarna. De äldre passförfatl-ningama, som utgjort den
praktiska gmndvalen för lagstiftningsarbetet, har tilUcommit utifrån den först
återgivna uppfattamgen. Från denna utgångspunkt men också av hänsyn till den
praktiska verkligheten i internationella sammanhang har i lagförslaget den
grundsatsen fortsatt upprätthåUils att rätten att lämna riket icke skall vara
helt fri utan göras beroende av innehav och företeende av pass. Den numera
grandlags-fästa åskådningen att rätten att lämna landet är en medborgerlig
frihet tillgodoses genom alt det slås fast att varje medborgare har en
principiell rätt att få pass och genom att man rent praktiskt söker underlätta
passutfärdandet. Den begränsning i det fria utresandet, som passtvånget formeUt
utgör, avses därför icke skola komma att kännas praktiskt besvärande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Icke
minst beroende på alt den nu föreslagna lagstiftamgen innebär den formella
övergången till ett prmcipieUt nytt system bUr lagrådets granskningsuppgifter
viktiga. I första hand har lagrådet att tillse att den lösning som lagfästs
icke slår i oöverensslämmelse med grundlagen. Det kan vara på sin plats att
nämna att vid den senaste revisionen av regeringsformens rättighelskapilel
departementschefen framhöU lämpligheten av att rältighetsbegränsande lagstiftauig
granskades av lagrådet. Motiveringen var bl. a. att en sådan gransknmg är ägnad
alt ytterligare minska farhågoma för att riksdagens lagbeslut skall komma att
underkännas i rättstUlämpningen (prop. 1975/76: 269 s. 95).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EnUgt
vårt konstitationeUa system ankommer det på lagrådet att i ett lagstiftaingsärende
av förevarande slag granska huruvida de lagregler som skaU begränsa den gmndlagsskyddade
rättigheten att lämna rUcel icke går utöver den ram för begränsningar som
grundlagen uppdrar, I detla fall uppställs i 2 kap. 12 § RF krav på alt de
begränsningar som göres i rätten att få lämna riket sker för att tiUgodose
ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhäUe och alt varje begränsning
icke går utöver vad som är nödvändigt med hänsyn tiU det ändamål som föranlett
begränsningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
ändamål för viUcas tillgodoseende inskränkningar i rätten att lämna riket kan ifrågakomma
har förtecknats i nyssnämnda art. 2 p. 4 i fjärde tiUäggsprotokoUet tiU
Europarådets rättighetskonvention. Där talas om hänsynen till statens säkerhet
och den aUmänna säkerheten, upprätthållandet av den allmänna ordningen och
förhindrandet av brott</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samt
skyddande av hälsa eller moral eUer av annans fri- och rättigheter. Dessa
ändamål torde vara sådana att de också enUgt 2 kap. 12 § RF är demokratiskt
godtagbara, då det gäller att begränsa rätten att lämna landet. De ändamål viUca
det remitterade lagförslagets regler om passhinder och om återkallelsegmnder
avser att tillgodose torde i och för sig vara godtagbara ur demokratisk
synpunkt. Frågeställningen bUr närmast om inskränkningarna enUgt lagförslaget
går längre än nödvändigt och därmed blir grundlagsstridiga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EnUgt
lagförslaget är två personkategorier föremål för särbehandUng i passhänseende,
nämligen huvuddelen av dem som undergår kriminalvård i olUca former samt
mentalsjuka och utveckUngsstörda. För den senare kategorien har rätten att
lämna riket inskränkts av hänsyn till vården av dem. Frågan är om föreslagna
begränsningar i deras rätt att lämna riket går utöver vad som är nödvändigt av
hänsyn tiU denna vård. I det remitterade förslaget bestäms den ifrågavarande
kategorien mentalsjuka alt omfatta dem som är intagna på sjukhus enligt lagen
om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV) och dem som är på
försök utskrivna från sådant sjukhus. Denna kategori omfattar sjuka av
varierande art. Den täcker en vid skala av sjuka från de gravt sjuka patienter
som hålls permanent isolerade från omvärlden tUl personer som efler ett akut
sjukdomstillfälle varit någon dag intagna på sjukhus och som därefter försöksutskrivits
och som för ett Uv vilket icke avviker från övriga medborgares. Vissa av de
patienter som tiUhör kategorien mentalsjuka saknar aU insUct om sin situation.
Det är natar-llgt att läkarens bedömning av vårdsituationen då får
utslagsgivande betydelse vid avgörande av frågan om dessa patienter skall få
lämna riket. Beträffande många andra patienter som ehuru ännu blott försöksutskrivna
från sjukhuset lever samma Uv som sin omgivning ter det sig omotiverat att låta
deras rätt att lämna riket vara beroende av vederbörande överläkares
bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
remitterade lagförslaget bygger i denna del på ett allvarUgt felslut. Man har
nämligen utgått från att, efiersom överläkaren beträffande en på försök
utskriven patient har rätt att när som helst besluta om patientens återintagning
på sjukhus och kan få ett sådant beslut verkställt med exekutivt våld, den
försöksutskrivne redan är underkastad sådan begränsning i sin rörelsefrihet att
ett förbud att lämna rUcet icke innebär något ytterligare tvångsmomenl:
eftersom patienten kan tvingas tillbaka till sjukhuset, bör han också kunna kvarhållas
i rUcet. I detta resonemang har man helt förbisett alt friheten alt lämna riket
är en självständig medborgerlig rätt. Varje svensk medborgare har ett rättsUgt
skyddat anspråk på att kunna när som helst undandra sig landets rättsordning i
väsentliga delar genom att lämna landet, bortsett från de fall då landet har
eller kan antas fä ett straffrättsUgt molkrav. Den omständigheten att
personen, om han stannar i landet, då bUr nödsakad att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>underkasta
sig landets regler i olika avseenden, exempelvis beträffande psykiatrisk vård,
medför inte att han får berövas möjligheten att undandra sig dessa regler
genom att länma landet. Rätten att lämna landet har gjorts till en medborgerlig
frihet just därför att var och en skall kunna undandraga sig ett lands
rättsordning som han ogillar genom att bege sig till ett annat land vars
regelsystem han föredrar. Den som Uder av en psykisk sjukdom eller abnormitet
som kan utlösa tvångsåtgärder mot honom enligt svensk lag bör inte för den
skull vara sämre ställd än andra medborgare vad beträffar rätlen att lämna
landet. Han måste vara bevarad vid sin grundlagsfästa rätt att lämna landet och
därmed undandra sig den vårdordning som gäUer i Sverige, likaväl som den som
ogillar det svenska skattesystemet äger undandra sig detta genom att länma
landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
hänvisning lill det anförda finner jag att reglema om passtillstånd och om
vårdmyndighets befogenhet att göra framställning om återkallelse och
giltighetsbegränsning av pass iimebär en mera långtgående inskränkning i de nu
ifrågavarande sjukas rätt att lämna riket än som är nödvändig med hänsyn till
vårdintresset. Lagförslaget är i denna del enligt min menmg grandlagsslridigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarande
resonemang som här förts beträffande mentalt sjuka är att tiUämpa beträffande
lagförslagets regler om de utvecklingsstörda. I den mån dessa icke själva kan
taga stälkilng tUl sin vårdsitaation måste familjemedlemmar eUer andra vårdnadshavare
få fritt besluta om denna, inklusive frågan om vården skaU ske i Sverige eUer
annorstädes, oberoende av vad överläkare och nämnder kan ha för mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
erfordras en ingående uttedning för att klarlägga i viUcen utsträckning mental
sjukdom och utveckUngsstöming skall utgöra passhinder och grund för återkallelse
eller gUtighetsbegränsning av pass. En sjuk eller utvecklingsstörd bör i ett
demokratiskt samhälle ha rätt att fritt träffa sitt val om han viU vårdas i
Sverige eUer annorstädes. Staten har icke i och för sig något anspråk på att,
oavsett individens vilja och önskningar eUer hans ställföreträdares åsUrt, få tvångsvårda
honom i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
vid en reglering av passhindred bör värä att vid avgränsningen av de
personkategorier som skall frånkänhas pass och därmed möjUghet att lämna riket
i första hand eftersträva att nå överensstämmelse med utlämningsreglema. Om én
person, därest han befann sig utanför riket, skulle kUnna begäras utlämnad
eller eljest tvångsvis återföras till Sverige enligt gängse foUcrältsliga
regler, är rimligt att han också kan hindras lämna Sverige. Passhindren bör
därför i Sfort sett begränsas att gälla sanmia omständigheter som enligt intemationeU
rätt möjliggör tvångsvis utiämning eUer hemsändnmg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förslag, vartill de nu redovisade övervägandena ger ahledning, kommer att
redovisas i anslutning till berörda paragrafer i lagförslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
särskilt spörsmål utgör instansordnmgen för olika typer av beslut. Även denna
fråga är att betrakta ur synpunkten att nekandet av pass utgör intrång i en
medborgerlig rättighet. Härtill blir tillfälle återkomma vid behandling av den avdebiing
som rör fuUföljdsfrågoma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2
§ LMgrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
i andra stycket av denna paragraf meddelade bestämmelserna om pass som utfärdas
av chefen för uttikesdepartemenlet skiljer sig väsentligt från övriga i
lagförslaget förekommande regler. Dessa pass får sålunda utfärdas endast då
särskilda skäl föreUgger och beträffande dem gäller ej de allmänna reglema om
bl. a. passansökan, hinder mot bifaU tUl passansökan, återkallelse av pass,
passtillstånd och talan mot beslut i passärende. Särslälkiingen markeras också
av alt chefen för utrikesdepartementet inte såsom andra utfärdare av pass
betecknas som passmyndighet. Enligt lagrådets mening bör bestämmelsema i 2 §
andra stycket lämpUgen brytas ut ur lagens första avdelning och tiUsammans med
regeln i 14 § andra stycket om återkaUelse av ifrågavarande pass bilda en egen
paragraf bland "Särskilda bestämmelser" sist i lagen. Lagrådet
föreslår att paragrafen betecknas 31 § och får följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"FöreUgger
med hänsyn tiU allmän tjänst som passökande iimehar eller eljest särskilda
skäl, får pass utfärdas av chefen för utrikesdepartementet. I fråga om sådant
pass gäUer ej 4, 6—16 och 18—30 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om återkallelse
av pass som avses i första stycket beslutar chefen för uttikesdepartemenlet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
överklagande av chefens för utrikesdepartmentet beslut finns regler i 29 § instmktionen
(1976: 958) för utrikesdepartementet, vari hänvisas till 18 § allmänna
verksstadgan (1965: 600).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8
§ Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
förevarande paragraf, som enUgt lagrådets förslag skulle bU 7 §, anges i p. 3
och i p. 5 som passhinder att sökanden är anhåUen eller häktad eller att han är
genom lagakraftvunnen dom dömd till frihetsberövande påföljd. Det framgår icke
av remissen om därmed åsyftas endast beslut om anhåUande och häktning som
meddelats i Sverige och svensk dom. Uppenbart är att svensk medborgare som
häktats i främmande land eUer där dömts till frihetsstraff icke skaU på denna
grand nekas svenskt pass. Tvärtom kan han vara i stort behov av sådant pass.
Punkterna 3 och 5 torde vara avsedda att läsas så att där avses beslut som
meddelats i Sverige och dom som skall verkställas i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarande
frågeställning är aktaeU även vid tiUämpning av andra lagrum i förslaget, t.
ex. p. 4 i förevarande paragraf samt 9 § (8 § enUgt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lagrådets
förslag) och 12 § första stycket 3. Även i dessa fall får antas att fråga är om
händelser och åtgärder i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>10
§ Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
förordar att paragrafen uppdelas på två stycken, ett första innehållande de
materiella reglema och ett andra med förfarandebestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket bör utsägas att i faU som anges i 19 och 20 §§ (enUgt lagrådets
förslag) pass ej får utfärdas om sökanden ej erhåUit passtiUstånd samt att
passmyndigheten vad gäller passets giltighet är bunden till vad som följer av
passtillståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
lagtexten i andra stycket bör framgå att passökanden har valfrihet meUan alt
först göra ansökan om passtiUstånd och inge sådant tiUsammans med
passansökningen och att direkt söka om pass, utan att ha passtillstånd, i
vilket fall passmyndigheten blir skyldig att hänvisa ärendet tUl den myndighet
som är behörig att besluta om passtillstånd för sökanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>12 §<br>
Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förevarande paragraf kommer, om lagrådets förslag beträffande 15 § godtas,
punkt 5, som handlar om återkallelse i anlediung av vårdmyndighets
framställning, att utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>13 §<br>
Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglema
om provisorisk återkallelse bör utformas så att därav framgår att sådant
beslut aldrig får avse längre tid än sex månader och att det skall vara föremål
för kontinuerUg omprövning. Beslutet skaU sålunda hävas, så snart det särskUda
skäl upphör som föranlett den provisoriska återkallelsen. Vid utgången av
tiden för den provisoriska återkallelsen skall, oavsett att återkaUelsen
bestämts tiU viss tid eUer gällt tUls vidare, passet återstäUas till
innehavaren föratsatt att icke under meUan-tiden passet genom nytt beslut av
passmyndighet bUvit slutUgen återkallat. Stadgandet avseende vårdmyndighels framstäUning
om provisorisk återkallelse föreslås överflyttat tUl den av lagrådet
föreslagna 15 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>14 §<br>
iMgrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
hänvisar till vad som anförts vid 2 §, 14 Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 156</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:230.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>15
och 16 §§ Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
förordar att i 15 § klart utsäges att passmyndighet är skyldig att besluta i
enlighet med framstälhiing av vårdmyndighet om återkallelse, provisorisk återkallelse
eller giltighetsbegränsning av pass, om passinnehavaren omfattas av reglerna i
24 § (enligt lagrådets förslag).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
16 § bör, som uiledningsvis nänmts, enligt lagrådets förslag överföras
reglerna i 14 § lagförslaget om behörig beslutsmyndighet vad beträffar beslut
om återkaUelse och gUtighetsbegränsning av pass. Dessa regler bör kompletteras
med ett stadgande om alt passmyndighet som beslutat om provisorisk återkallelse
också beslutar om återkallelsens hävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller det remitterade lagförslagels 15 och 16 §§ förordar lagrådet vissa
ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Paragraferna innehåller
under rubriken "Omhändertagande av pass m, m," regler dels om
verkställighet av beslut om återkallelse av pass eller begränsnmg av gUtighetstid
eller giltighetsområde för pass dels om säkerhetsåtgärder i avvaktan på sådant
beslut. Bestämmelsernas innebörd och funktion skulle framträda klarare om de
båda grupperna av regler togs in i skilda paragrafer, I lagtexten bör vidare
direkt utsägas alt passinnehavaren vid återkallelse etc, i första hand skall anmanas
alt överlämna passet till passmyndigheten eUer annan myndighet. Vitesföreläggande
bör kunna ges redan i samband med denna anmaning. Myndighets befogenhet att kvarhålla
pass som visserUgen inte har överlämnats för sådant ändamål men som finns hos
myndigheten eller uppvisas, exempelvis vid passkontroll, bör också regleras
uttryckligen i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beslut om interimistiskt
omhändertagande av pass bör alltid meddelas av passmyndighet, dvs. inom landet
lokal polismyndighet. Det synes inte påkallat att medge enskild polisman
behörighet att meddela sådant beslul. Behov av ett snabbt Ingripande torde
framför allt kunna uppslå när passinnehavaren står i begrepp att lämna landet
och företer passet vid gränskontroll. Det får förutsättas att det vid
gränsstationerna finns polisbefäl med behörighet att på passmyndighetens vägnar
besluta att pass skall omhändertas. Befogenhet att besluta om omhändertagande
av pass i det faU som anges vid 4 i det remitterade förslaget bör anknytas till
att frågan om återkallelse eller begränsning inte har slutbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av det nu anförda föreslås alt paragraferna, som blir 17 och 18 §§ i
lagrådels förslag, ges följande lydelse, var\'id rubrUcen "Omhändertagande
av pass m. m." bör ulgå:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"17
§ Har pass återkallats är passinnehavaren skyldig all på anmaning av
passmyndighet överlämna passet till passmyndigheten eller annan myndighet.
Detsamma gäller om beslut om begränsning av passels giltig-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>het
har meddelats. I sådant fall skall passet förses med anteckning om
begränsningen och så snart det kan ske återstäUas till innehavaren.
Passmyndigheten får förena anmaningen med vitesföreläggande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om pass som enligt första
stycket skaU överlämnas tUl myndighet finns hos passmyndighet eller uppvisas
för sådan myndighet, kan myndigheten kvarhålla det. Finns passet hos annan
myndighet, skall det på begäran av passmyndighet överlämnas till denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>18
§ Passmyndighet får besluta att pass skall omhändertagas, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fråga om återkallelse av passet
enUgt 12 § första stycket 2 eller 4 har uppkommit och fara föreligger att passmnehavaren
reser ut ur landet innan beslut om återkallelse hinner meddelas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>framstälhiing enUgt 24 eller 25
§ har beslutats och fara föreUgger all passinnehavaren reser ul ur landet innan
fråga om återkallelse av passet eller begränsning av dess giltighet
slutbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
beslut om omhändertagande meddelats enUgt första stycket, äger</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>17 §
motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
pass som omhändertagils enligt första stycket 1 ej återkallats inom en vecka efler
passets omhändertagande, skall passet återstäUas till passinnehavaren. Pass som
omhändertagits enUgt första stycket 2 skall förvaras av passmyndigheten till
dess frågan om återkallelse eller begränsning har avgjorts slutiigt."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>18 §<br>
Petrén:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
hänvisning till vad jag anfört inledningsvis föreslår jag att punkterna 1 och 3
ulgår. Paragrafen bör sålunda bU tillämplig endast på patienter som är intagna
enligt reglerna i 17 § andra slycket LSPV och enligt 42 § tredje stycket
omsorgslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:230.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>19 och
20 §§<br>
Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
paragrafer föreslås av lagrådet bU 21 och 22 §§. Sedan i de två föregående
paragraferna de två kategorier för viUca passtillstånd fordras för utfärdande
av pass blivit närmare avgränsade, bör i de två följande paragrafernas första
stycken anges de myndigheter som har att pröva fråga om passtillstånd och i
paragrafernas andra stycken de grunder på viUca passtillstånd skall vägras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:230.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>25
§ Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna paragraf, som enligt lagrådets förslag är 27 §, föreslås den jämkningen i
första stycket att förbudet att föra talan mot beslut av passmyndighet
utsträcks att gälla även passmyndighets anmaning enligt 17 § i lagrådets
förslag, oavsett om anmaningen är förenad med vitesföreläggande eller ej.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Petrén:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvaltoingsdomstolskommittén
framlade i sitt betänkande (SOU 1966: 70) förslag tiU ändrmg av båda passförfattaingama,
såväl passkungörelsen som utrUcesförvaltaingens passkungörelse (se s, 215—216
och 667—671), Förslaget innebar vad gäller den förra författaingen följande.
Beslut enligt denna kungörelse av annan passmyndighet än länsstyrelse skulle
överklagas hos länsstyrelsen. Talan mot beslut av länsstyrelse i särskUt fall
rörande pass skulle föras hos kammarrätt. Talan var icke tiUåten bettäffande utrUcesministerns
beslut enUgt kungörelsen. Vad beträffar den andra kungörelsen innebar
kommitténs förslag att talan mot beslut enUgt kungörelsen av beskickning eller
konsulär myndighet skulle föras hos kammarrätt. Vidare stadgades att talan mot
utrikesministerns beslut enUgt kungörelsen icke fick föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
hade kommit till den uppfattamgen alt övervägande skäl talade för att mål om
pass i särskilda fall skuUe tiUhöra administrativ domstols prövning. Kommittén
redovisade sina överväganden på följande sätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ordnings-
och säkerhetssynpunkter måste tiUmätas betydelse i vissa passärenden. Även försvarsberedskapssynpunkter
kan spela en roll i sådana ärenden. Eftersom regeringen är det organ, som har
det yttersta ansvaret i angivna hänseenden, kan det te sig natarUgt att Kungl. Maj:t
i statsrådet också handhar överprövningen av passfrågoma. TiU förmån för denna
lösning av kompetensfördehiingsfrågan kan även åberopas att såväl passkungörelsen
som utrikesförvaltaingens passkungörelse tiU-lagt ministern för utrikes
ärendena en vidsträckt, delvis oreglerad beslutanderätt rörande passärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Principiella
skäl kan dock anföras mot att beslutanderätten Ugger i regeringens händer.
Innehavet av svenskt pass är i aUmänhet en förutsättaing för den frihet att
lämna landet, som i princip torde få anses stå öppen för varje svensk
medborgare. Intresset att omgärda denna rätt med ett så starkt skydd som möjUgt
talar för att enskilda passärenden i sista instans bör prövas av admmistrativ
domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
närmare redovisas i den vid lagrådsremissen fogade departementspromemorian
framkom vid remissbehandlingen av förvaltningsdomstolskommitténs betänkande ermruigar
från oUka håll mot de ovan nämnda förslagen. KritUten byggde på tanken att det
ur statsnyttosyn-punkt borde vara den högsta administrativa instansen, dvs.
numera regeringen, som i sista hand hade att avgöra om en person skuUe nekas
pass. Departementspromemorian med förslag till passlag följer i huvudsak dessa
tankebanor. Där framhåUs att avgörandet i passärenden bör träffas snabbt. I specieUa
fall kan säkerhetssynpunkter ha betydelse och vid behov kan hänsyn behöva tas
till försvarsberedskapssynpunkter. Eftersom regeringen är det organ som har det
yttersta ansvaret i dessa hänseenden, ter det sig enUgl promemorian naturligt
att låta överprövningen av passfrågorna i sista hand ankomma på regeringen.
Det an-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>märks
även att passärenden i allmänhet inte är förknippade med några svårlösta
problem av rent rättslig natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det remitterade förslaget tiU passlag har departementschefen följt promemorieförslaget
och gjort regeringen till slutinstans i passärenden i enUghet med vad också för
närvarande är fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
fråga nu uppkommer om att bestämma humvida det slutliga avgörandet i enskilda
passärenden skaU Ugga hos en administrativ instans ?om regeringen eller hos
domstol, kan följande överväganden göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Först
måste den förändrade karaktär passlagstiftningen erhåUit genom grandlagstiftningen
av 1974 beaktas. Från att ha varit en på statUg höghf tsmakt vilande
administrativ reglering av medborgamas gränspas-sering, har passlagstiftning
blivit en redovisning i lags form av de inskränkningar som genom passtvånget
görs i en medborgama enligt grundlagen tillkommande frihet. Det ter sig naturUgt
att kontroUen av om rättstUlämpningen på detta område blir korrekt i sista hand
ankommer på domstol. Medborgama bör så långt möjligt garanteras att komma i
åtnjutande av den rätt att lämna riket som grandlagen tiUerkänner dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
är att bemärka att såväl hindren för bifall tiU passansökan som grandema för återkaUelse
av pass kommer att med relativt stor noggrannhet anges i passlagen, i dess 7 §
resp, 12 §. För beslut om att någon skall nekas pass eller få sitt pass
återkallat kommer sålunda att finnas tydliga lagregler, vilka skaU ligga till
grund för rättstUlämpningen, Reglema om passhindren som leder tUl att en
medborgare nekas pass och reglerna om under vUka föratsättningar erhåUet pass
kan återkallas bygger huvudsakligen på sådana kriterier vilkas bedömande i andra
sammanhang vanUgen är anförtrott domstolarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
regeringsrätten tiUkom 1909 har utbildat sig ett tämUgen fast mönster för hur
administrativa mål skall fördelas meUan rent administrativa instansordningar
och instansordningar, vari förvaltningsdomstol ingår i vart fall som
slutinstans. Passmålen kommer enUgt passlagen att tUlhöra den stora gmpp av
ärenden som avser en lagstadgad förmån, vars erhåUande eUer förlust i det individueUa
faUet beror av i lag angivna kriterier. Denna omfattande grupp av ärenden har
så gott som undantagslöst, tidigare vid fördelningen meUan Kungl. Maj:t i
statsrådet och Kungl, Maj:t i regeringsrätten, numera vid fördelning meUan en
instansordning med regeringen som slutinstans och en instansordning med
kammarrätt — regeringsrätten som slutinstanser, tiUförts området för den
administrativa rättsskipningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
frågan om passmålens instansordning senast prövades i anledning av
förvaltningsdomstolskommitténs förut nämnda förslag, har — som framgår av det
föregående — två faktorer tUlkommit som helt förändrat läget. Rätten att lämna
riket har blivit en grandlagsfäst rättighet, och de rättsliga föratsättningama
för erhåUande och återkaUande av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>pass
kommer att i huvudsakliga delar bli noggrant angivna i lag. Det torde sålunda
knappast råda någon tvekan om att tidpunkten nu är kommen att förverkliga förvaltaingsdomstolskommitténs
förslag av 1966 att överföra passmålen i högre instans tiU förvaltningsdomstolama.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Emellertid
kompliceras frågan av att de tvistiga passärendena i stor utsträckning avser
pass för personer för vilka gäUer särskUda begränsningar i rätten tiU pass.
Passmyndigheten är i dessa faU såväl vid utfärdande av pass som vid återkaUelse
av pass bunden av vederbörande tiU-slåndsmyndighets beslut. Pass får sålunda
icke utfärdas utan passtUl-stånd och pass skall av passmyndigheten återkaUas,
då passtUlstånds-myndigheten eller motsvarande vårdmyndighet det begär. I ett
system där förvaltningsdomstol utgör överinstans tiU passmyndighet kommer
sålunda även domstolen att bli bunden av specialmyndighetens avgörande. EmeUertid
har en särskUd besvärsordning föreslagits för omprövning av beslut om passtUlslånd
och framställning om återkaUelse eUer giltighetsbegränsning av pass med domstol
eller högt kvaUficerade domstolsliknande nämnder som slutinstanser. Den prövning
som sker i dessa ärenden gäller vidare huvudsakUgen frågan om en möjUghet till
utresa ur riket är förenUg med den slutna eller öpnna vård för vUken personen
ifråga enUgt särskUt beslut är föremål. Att specialmyndigheten får en också i förhåUande
tUl domstol exklusiv behörighet att företaga denna speciella bedömning går att
väl förena med svenskt rättssystem och föranleder med hänsyn tUl de anmärkta
förhållandena inte någon erinran från min sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har upplysts att av de mål som för närvarande förekommer rörande passfrågor
det övervägande antalet gäller pass för personer vUka är underkastade passtiUståndstvång.
Det skuUe sålunda kvarstå en numerärt ganska Uten grupp där besvärsmyndigheten
i instansordningen skulle ha en obunden prövningsmöjlighet. Det har
beträffande denna restgrupp vidare upplysts att tvistefrågoma ofta rör mera
tekniska problem utan större principiell eller rättslig betydelse. Dessa
omständigheter, som gäller nuläget, kan emellertid knappast få vara
utslagsgivande vid besvarande av den principieUa frågan om prövnmgen av de individueUa
passärendena i sista hand skaU tUlkomma domstol eUer administrativ myndighet.
Förhållandena på detta område kan växla snabbt. Medborgarna har anspråk på att
få ätajuta den trygghet i lagtUlämp-ningen av reglerna om utfärdande och återkaUande
av pass som ligger i att domstol i sista hand har avgörandet i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrand härav föreslås dels att andra stycket erhåUer det innehållet att
talan mot annan passmyndighets beslut enligt passlagen än beslut enligt första
stycket skall föras hos kammarrätt, om beslutet har meddelats av passmyndighet
utom riket, dels att tredje stycket första meningen ändras så att talan mot
länsstyrelses beslut enligt passlagen föres hos kammarrätt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lagförslaget skaU länsstyrelses beslut, som är grundat på att passtillstånd
vägrats eUer att framställning om återkallelse eller gUtighetsbegränsning
gjorts, ej vara överklagbart. Sådant fullföljdsförbud föreslås ej för
motsvarande beslut av beskickning eller annan passmyndighet utom riket utan
talan kan i detta faU föras vidare till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
mål av denna art ankommer på passmyndighet att pröva två faktorer dels att den
person varom är fråga verkligen är underkastad begränsning i sin rätt tUl
pass, dels att passtUlslånd saknas eller att vederbörlig framställning om återkaUelse
m. m. föreUgger och ej är behäftad med t. ex. formella fel. Det kan finnas
lägen då passökanden resp, den som fått sitt pass återkaUat eUer begränsat har
ett legitimt intresse av att få av domstol prövat huruvida han tiUhör den
kategori för vUken särskild begränsning i passrätten gäller. Mot ett specieUt
förbud att få föra saken vidare till högre instans' prövning — med dylika
förbud måste alltid försiktighet iakttas — talar också den omständigheten att
fråga är om en inskränkning i en grandlagsskyddad rättighet. Det kan t. o. m. i
enstaka fall bli fråga om en prövning av huravida lagtUlämpningen i det enskilda
faUet har lett till att den beslutade begränsningen i Vederbörandes rätt att
lämna riket står i strid med reglema i 2 kap, 12 § andra stycket
regeringsformen. En sådan prövning bör det rimligen ankomma på en högre
instans att företaga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vill
man, som här förordats, att passärende skall i högre instans vara underkastat
domstols prövning, är det föga tilltalande att avskära vissa mål från denna
prövning. Följer man principen i lagrådsrémissen och medger överprövning av
passmyndighetens beslut i en instans, kommer man tilUka liU den föga rationella
ordningen att prövningen av beslut av passmyndighet inom riket stannar hos
länsstyrelse, en administrativ instans, medan prövningen av motsvarande beslut
fattat av passmyndighet utom riket går vidare tiU en domstol, kammarrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppenbarligen
kan besvär över passmyndighets beslut att så att säga verkställa den särskilda
vårdmyndighetens avgörande i passärende sällan leda tUl något resultat för
klaganden. Fråga är huruvida detla är skäl nog att även formellt avskära den
enskilde från att föra talan i detta slag av ärende. Vid en samlad bedömning
synes de olägenheter, som kan uppkomma genom att en eUer annan för en
meningslös talan och därmed belastar myndigheten i onödan, vara mindre än den
skada som skulle uppstå därest någon som är behörig att erhålla pass eller har
rätt att behålla sitt pass skulle göra en rättsförlust. Då beslut i passärende
regelmässigt länder tiU omedelbar verksläUighet, har klagomöj-lighetema icke
heller någon betydelse ur verkstäUighetssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
hänvisning tiU vad nu anförts viU jag förorda den ordningen att någon särskild klagospärr
icke insattes mot beslut av länsstyrelse då beslutet grundas på att
passtillstånd vägrats eUer på att framtäUning gjorts enUgt 24 eUer 25 § i
lagrådets förslag. Andra meningen i tredje stycket bör sålunda utgå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sven
Nyman:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
2 kap. 8 § regeringsformen är varje medborgare tiUförsäkrad frihet att lämna
riket. Genom den föreslagna passlagstiftningen inskränks denna frihet. De
lagregler som innehåUer inskränkningarna är, i vart faU tUl stor del, av den
arten att de kan bU föremål för ordinär rättstiUämpnmg. Med hänsyn tUl
angelägenheten av att en grandlagsskyddad frihet inte träds för nära utan uttryckligt
lagstöd synes denna rättstiUämpning, åtminstone i sista hand, böra ankomma på
allmän för-valtaingsdomstol. Jag anser att detta bör åstadkommas genom att
talan mot beslut av länsstyrelse enUgt passlagen får föras hos kammarrätt. Även
talan mot beslut av passmyndighet utom riket bör få föras hos kammarrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar frågan om — såsom enligt lagförslaget — talan inte bör få föras mot
länsstyrelses beslut i faU då detta grundas på att passtiUstånd vägrats eller
på att framställning enUgt 22 eller 23 § gjorts hos passmyndigheten, anser jag
följande vara att beakta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>PasstiUständsfrågoma
är av speciell natur och de kommer enUgt lagförslaget att kunna prövas i en särskUd
besvärsordnmg av myndigheter som är väl kvzdificerade för uppgiften. Dessa
myndigheters avgöranden föreslås bli bindande såväl för passmyndighet som för
myndighet som skaU överpröva passmyndighets beslut. Mot denna ordning synes
inte finnas skäl till anmärkning. Med utgångspunkt härifrån blir uppenbarUgen möjlighetema
att göra ändring i länsstyrelses beslut som gmndas på att passtillstånd vägrats
eller på att framstäUning enligt 22 eUer 23 § i det remitterade förslaget
gjorts hos passmyndigheten så små, att det närmast skulle te sig vUseledande
att tala om fullföljdsrält mot dem. Det sist sagda har visserUgen avseende inte
bara på länsstyrelses beslut av ifrågavarande slag utan även på motsvarande
beslut av passmyndighet inom eller utom riket. Att talan likväl medges mot
sådant beslut av passmyndighet sammanhänger emellertid med att någon besvärsmöjlighet
måste finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn tUl det anförda anser jag mig kunna tiUstyrka förslaget i denna del
trots att detta enligt min principiella syn på fuUföljdsfrågan innebär den
nackdelen att en stor grapp passärenden ej kan komma under allmän
förvaltningsdomstols prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>26
§ Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
paragraf motsvaras i lagrådets förslag av 28 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens andra stycke föreslås en särskUd talespärr för det fall att
överläkaren fattat beslutet i första instans. FuUföljd får i sådant fall ej ske
över utskrivningsnämndens beslut respektive beslutsnämndens för psykiskt utveckUngsstörda
beslut hos psykiatriska nämnden. Departementschefens motivering är närmast att
det inte synes föreligga till-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>räckUga
skäl att tillerkänna en patient rätt att fä ett ärende om passtUlslånd prövat
i tre instanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna ståndpunkt talar framför allt att med hänsyn tUl den för passfrägan
avgörande betydelse som enligt lagstiftningen tUlägges pass-tillståndsmyndighetens
beslut patienten synes ha ett berättigat krav att få sin sak prövad av
slutinstansen inom den psykiatriska vården. Att låta patientens rätt på denna
punkt vara beroende av om överläkaren eller utskrivningsnämnden fattat det
första beslutet synes under föreliggande förhållanden ej lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
föreslår därför att beslut enUgt passlagen av utskrivningsnämnd eller
beslutsnämnd i anledning av besvär över överläkares beslut alltid skall få
överklagas genom besvär till psykiatriska nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Petrén:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
hänvisning tUl vad jag anfört vid 18 § föreslår jag att i 28 § (enligt
lagrådets förslag) andra styckets första mening utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>28
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Petrén
och Sven Nyman:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
såsom vi föreslagit kammarrätt blir besvärsinstans, bör jämväl dess beslut i
passärende lända till omedelbar efterrättelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:219.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förfarandefrågor
Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller det formella förfarandet i passärenden utgår promemorian från att de
allmänna principema i förvaltningslagen skall vara tillämpUga. I promemorian
erinras särskUt om bestämmelsema i 15 § förvaltningslagen, som har betydelse
för handläggningen av ärenden som kan förmodas komma att leda tiU avslag på
passansökan. I promemorian sägs vidare att detaljföreskrifter kommer att
meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör understrykas att i ett passärende, där fråga är om att avslå en ansökan eUer
att fråntaga någon ett innehaft pass, saken gäUer att beröva en svensk
medborgare en grandlagsskyddad rättighet; det måste därför ställas relativt
höga krav på förfarandet i ärenden av denna art. De i 14—18 §§
förvaltningslagen givna särskUda bestämmelsema mäste tiUämpas med omsorg och
noggrannhet och de undantagsklausuler som lagmmmen innehåller blott brakas i
undantagsfall. Särskilt förtjänar framhållas att den passmyndighet tUlkommande
beslutanderätten för de angivna slagen av passärenden icke bör delegeras tiU
beslutsfattare, som icke har en med hänsyn tUl ärendenas natur tiUräckUg utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
vid s. k. passhinderslagning framkommer uppgift som kan leda tUI avslag å
passansökningen, mäste enligt 15 § förvaltningslagen sö-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>198</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kanden
underrättas härom och få tillfäUe yttra sig över uppgiften. Ett sådant yttrande
kan i regel ej framstå som uppenbart obehövligt. Icke heUer kan
kommunikationsskyldigheten bortfalla på den granden att genomförandet skuUe
försväras avsevärt. Fråga är nämligen om ett avslagsbeslut som ej kräver särskUt
genomförande. Att ärendets avgörande ej kan uppskjutas utgör en ytteriigare
grund för att imderlåta kommunikation. Denna grand kan knappast bU tiUämplig,
då beslut om avslag å en passansökan icke kan vara sä brådskande att ej
kommunikation av i ärendet inkommet material kan medhinnas, Sammanfattaings-vis
kan sägas att, då avslag å en passansökan ifrågakommer i anledning av från
annan än sökanden inkommet material, det tillförda materialet regelmässigt
skall kommuniceras med sökanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Likaså
bör skälen för avslag regelmässigt anges i beslutet. De grunder för undantag
frän huvudregeln om motivering som återfinnes i 17 § förvaltningslagen torde
normalt ej vara tUlämpliga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ärende
om återkallelse av pass eller begränsning av giltighet för pass anhängiggöres
normalt av passmyndigheten själv, bortsett från de fall då anhängiggörandet
sker genom framstältaing från vårdmyndighet. SjälvfaUet måste passinnehavaren
snarast underrättas om att ett ärende mot honom upptagits. Underlåtenhet att
upplysa härom kan blott få ifrågakomma, då mycket betydelsefulla offentUga
intressen står på spel. Det kan givetvis ej sällan befaras att genomförandet av
återkal-lelsebeslutet försvåras, om passinnehavaren blir underrättad om att ett
återkallelsebeslut kan vara på väg. Enbart denna aUmänna risk kan icke utgöra
tillräcklig grund för att underlåta kommunikation. Risken måste vara betydande
för att återkallelsebeslut skall kunna fattas utan passinnehavarens vetskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
på beslut om återkaUelse och begränsning av giltighet måste ställas kravet att
de är motiverade. Endast i mycket brådskande fall kan motivermg utelämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om återkaUelse och begränsning av giltighet måste givetvis få skriftiig form.
Att t. ex. behåUa ett företett pass med ett muntUgt besked till
passinnehavaren att passet nu är återkallat låter sig icke göra. I den särskUda
situationen att fråga om återkaUelse uppkommer i samband med att
passinnehavaren företer sitt pass vid utresa ur riket får man tänka sig att
passmyndigheten kan omhändertaga passet i avbidan på beslut i saken. Man får då
Uta tUl muntUg delgivning med passinnehavaren av det material som föranleder
att fräga om passets återkallande väckts. Passmyndigheten får, sedan
passinnehavaren fått tUlfälle yttra sig, meddela sitt beslut skriftUgen och
motiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ärende
om passtUlslånd kan anhängiggöras antingen genom att passsökanden direkt hos passtUlståndsmyndigheten
begär passtillstånd eller genom att en passansökan, ingiven tiU passmyndigheten
av en sökande för vilken passtillstånd erfordras för utfärdande av pass, av passmyn-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>199</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>digheten
hänvisas tUl tiUståndsmyndigheten. I detta senare fallet måste passökanden
antingen av passmyndigheten eller av passtUlståndsmyndigheten upplysas om att
ett separat ärende om passtUlslånd inletts. I detta ärende har den passökande
regelmässigt anspråk på att bli kommunicerad aUt i tiUståndsärendet inkommet
material som ej ingivits av honom själv. Ingen av de grunder som kan föranleda
underlåtenhet att kommunicera kan normalt sett vara tiUämplig i dessa fall. Då
det reella avgörandet av passfråga träffas i passtiUståndsärendet, är det av särskUd
vikt att kommunikationen icke försummas i detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
likartat sätt måste, om vårdmyndigheten själv upptar fråga om återkallande av
pass eller begränsning av giltighet för pass, passinnehavaren underrättas
härom, DyUka ärenden bör handläggas som normala förvaltaingsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om avslag å passtillslåndsbegäran och beslut om framställning om återkaUelse av
eUer begränsning av gUtigheten för pass bör regelmässigt motiveras. Det kan
dock ifrågakomma att skäl för beslutet av värdhänsyn måste utelämnas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:75.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:188.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1978-03-16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministem FäUdin, ordförande, och statsråden Bohman, UUsten, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Wirtén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Romanus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Proposition
med förslag till passlag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande över förslag tiU passlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
redogör för lagrådets yttrande och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har föreslagit alt det remitterade förslaget omredigeras i vissa hänseenden.
Jag har ingen erinran mot lagrådets förslag, som inte innebär några egentliga
ändringar i sak i förhållande tiU det remitterade förslaget. De uttalanden i
tillämpningsfrågor som jag har gjort i remissprolokollet har sålunda
fortfarande gUtighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
det remitterade förslaget (18, 20 och 22 §§) avses under vissa förutsättningar
pass kunna vägras eUer återkaUas för den som är intagen på sjukhus enligt
lagen (1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV),
inskriven i specialsjukhus enligt 35 § lagen (1967: 940) angående omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda (omsorgslagen) eller utskriven på försök från
sjukhus som har angetts nu. En av lagrådets ledamöter har ansett att detta
förslag, i den del det avser andra än patienter som är intagna enligt reglerna
i 17 § andra slycket LSPV eller 42 § tredje stycket omsorgslagen, inte är
förenligt med 2 kap. 12 § regeringsformen (RF). I den nämnda
grundlagsbestämmelsen föreskrivs all begränsning av bl, a. rätlen alt lämna
landet får göras endasl för att tiUgodose ändamål som är godtagbart i ett
demokratiskt samhäUe och att en sådan begränsning aldrig får gå utöver vad som
är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan inte dela uppfattningen att de nu avsedda bestämmelsema i det remitterade
förslaget skulle strida mot 2 kap. 12 § RF. De patienter som det här är fråga
om kan, i den mån de är intagna, enligt gäl-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 2 mars 1978.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>201</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lande
lagstiftning hindras från att lämna sjukhuset. Vid tillstånd att på egen hand
vistas utom sjukhusområdet kan de vidare åläggas att iaktta särskilda
föreskrifter, t. ex. om bostad eUer vistelseort. Samma föreskrifter kan ges
för dem som är utskrivna på försök. Det moment av tvång som i enlighet härmed
kan förekomma även beträffande nu aktuella palientkalegorier utgör i många faU
ett nödvändigt led i vården. Ätt också rätten tiU pass i vissa faU kan
begränsas för dessa patienter måste betraktas från samma utgångspunkter och kan
omöjUgen anses strida mot vad som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle
eller annars mot de principer som har kommit tiU uttryck i 2 kap. 12 § RF. En
allvarligt psykiskt sjuk person kan hamna i mycket svåra situationer utomlands
och erfarenheten visar att det ibland kan dröja innan närmaste svenska ullandsrepresentation
får kännedom om saken och kan komma till hjälp. Jag vill också fästa
uppmärksamheten på vad socialstyrelsen har anfört i sitt remissyttrande om att
det kan vara betänkligt från vårdsynpunkt att avslå från möjUgheten alt i vissa
fall begränsa rätten liU pass för patientema, eftersom vården då skuUe kunna
bli mera restriktiv med bl. a. färre permissioner Med hänvisning till vad som
har anförts nu anser jag mig inte ha anledning att frångå det remitterade
förslaget på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om talan mot beslut i passärende innebär det remitterade förslaget (25 §)
att — med visst undantag — beslut av passmyndighet inom rikel överklagas till
länsstyrelsen och att beslut av länsstyrelse eller passmyndighet utom riket
överklagas tiU regeringen. Talan får dock inte föras mot beslut av länsstyrelse
i faU där passfrågan har prövats av nämnd inom kriminalvården eller vårdorgan
som avses i LSPV eller omsorgslagen. I sistnämnda del motiveras förslaget med
att klaganden i de fall det här gäller ändå inle kan få tiU stånd någon materiell
omprövning av avgörandet, eftersom beslut av nämnd eller vårdorgan skall vara
bindande för passmyndigheten och kunna överklagas särskilt (26 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
av lagrådets ledamöter länmar i denna del del remitterade förslaget ulan
erinran. En ledamot godtar det föreslagna förbudet mot att i vissa fall
fullfölja talan mot beslut av länsstyrelse men förordar alt talan mot
länsstyrelses beslut i andra faU skall föras hos kammarrätt och att samma
besvärsordning skall gäUa för talan mot beslut av passmyndighet utom riket. En
ledamot förordar alt varje beslul i passärende av länsstyrelse eUer
passmyndighet utom riket skall kunna överklagas till kammarrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Själv
har jag svårt att se någon fördel med att tiUåta talan mot länsstyrelses
beslut i faU där passfrågan har prövats särskilt av myndighet inom
kriminalvården eUer den psykiatriska vården. Vårdmyndighetens beslut blir nämUgen
bindande inte bara för passmyndigheten utan också för besvärsinslansen.
Sistnämnda instans kan sålunda inte gå m i någon</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:156</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>saklig
prövning av besvären. Det skulle därför — som en av lagrådets ledamöter har framhåUit
— te sig närmast vilseledande att tala om en fuUföIjdsrätt i detta sammanhang. HärtiU
kommer att en lösning efler en sådan linje skulle stå i mindre god
överensstämmelse med de önskemål som framfördes från riksdagens sida i samband
med att en översyn av besvärsförfarandet i passärenden begärdes (ILU 1969: 30,
rskr 1969:143). Riksdagen uttalade därvid att särskild uppmärksamhet borde
ägnas åt att finna en lösning som i görligaste mån motverkar att ett ärende,
utan att nya skäl åberopas, mer än en gång bringas under överordnad myndighets
prövning. Under hänvisning tiU vad som har anförts nu finner jag mig böra
vidhålla förslaget i remissen i den del det innebär att ett avgörande av
länsstyrelse i passärende inte skall kunna överklagas i faU där vårdmyndighet eUer
överinstans till sådan myndighet har fallat det materiella beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
mera tveksamt kan enligt min mening vara om regeringen eller
förvaltningsdomstol lämpligen bör vara sista instans vid besvär över
passmyndighets beslut i andra fall än då beslutet grundar sig på
vård-myndighets bedömning. Frågan har knappast någon betydelse från praktisk
synpunkt. Besvär tiU regeringen i passärenden av den typ som nu avses
förekommer bara någon eller några enstaka gånger om året. I de ytterst få fall
som man här har att räkna med avser besvären inte sällan rena ordningsfrågor,
som t. ex. hur gammalt ett passfotografi skall få vara. Över huvud taget är de
passärenden som det här gäller i allmänhet inte förknippade med några svårlösta
problem av rättslig natur. Som framhålls i promemorian kan det emellertid i
vissa fall vara angelägel alt de avgörs snabbt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om sålunda frågan om
besvärsinstans knappast har någon praktisk betydelse för normala förhåUanden i
fredstid, måste man givetvis som en av lagrådets ledamöter har framhåUit beakta
alt förhållandena kan växla. Jag är emellertid inte övertygad om att ett
beaktande av den situation som kan uppstå vid krig eller andra utomordentliga förhåUanden
leder till att man bör övergå tiU en ordning med prövning av passfrågor i
förvaltningsdomstolarna. Vid utomordentUga förhåUanden kan särskUda synpunkter
göra sig gäUande i dessa ärenden. Jag viU i detta hänseende hänvisa till alt
det remitterade förslaget inle innehåller någon motsvarighet lill de nu
gällande regler i passkungörelsen (1940: 971) som ger möjUghet för
passmyndighet all vägra pass av försvarsberedskaps- eller säkerhetsskäl (jfr 6
§ första stycket f och andra stycket samt 14 § första stycket e kungörelsen).
Jag har därvid förutsatt atl de särskilda begränsningar i passrättighetema, som
kan tänkas bli nödvändiga om riket kommer i krig eller krigsfara eUer andra av
krig föranledda utomordentUga förhåUanden inträder, skall kunna införas
antingen genom beslut av riksdagen eller också av regeringen med stöd av det
bemyndigande som jag har förordat för sådana situationer (30 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>203</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
det remitterade förslaget). Enligt min mening ligger det närmast till hands att
regeringen, såsom ytterst ansvarig för rikets försvarsberedskap och säkerhet,
blir slutinstans i passärenden om en tiUämpning av bestämmelser av detta slag
skulle aktualiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag inte tillräckUgt starka skäl föreUgga att frångå den
gällande ordningen alt regeringen är slutinstans i de passärenden som kan
överklagas från länsstyrelse eller passmyndighet utom riket. TiU mitt StäUningstagande
har bidragit att departementspromemorians förslag i denna del har godtagits av
samtliga remissinstanser medan det förslag om att föra över besvärsprövningen
i passärenden till fÖrvaUningsdomstolama som tidigare lades fram i betänkandet (SOU
1966:70) Förvaltningsrättskipning avstyrktes av alla remissinstanser som gick
in på frågan, däribland regeringsrättens ledamöter (jfr departementspromemorian,
avsnitt 6.2.1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
26 § i det remitterade förslaget har lagrådet förordat att talan mot beslut i
passärende av utskrivningsnämnd eller beslutsnämnd för psykiskt
utvecklingsstörda utan någon begränsning skall få föras hos psykiatriska
nämnden, således — till skillnad från förslaget i remissen — även när ulskrivningsnämnd
eller beslutsnämnd prövat besvär över överläkares beslut. Förslaget
överensstämmer i sak med departementspromemorians lösning, som emeUertid på
denna punkt avstyrktes av psykiatriska nämnden vid remissbehandlingen. Jag godtar
lagrådets förslag på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
vad lagrådet i övrigt har anfört i anslutning till de enskUda bestämmelsema i
förslaget har jag ingen erinran Jag godtar också de uttalanden som lagrådet
har gjort angående förvaltningslagens tillämpning i passärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
vad som följer av det anförda bör vissa redaktionella ändringar göras i
förslaget till passlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
antaga det av lagrådet granskade lagförslaget med vidtagna ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:40.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:156</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sid.</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionen....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåU ...................... </span><span style='font-family:
Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslag tUl passlag .............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utdrag av protokoll vid
regeringssammanträde den 2 mars 1978 ..</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmän motivering ............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Principema för en ny reglering.......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Passmyndigheter m. m.................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Passhinder m. m............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Talan mot beslut i passärende.......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Straffbestämmelser........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet i passärenden ............................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kollektivpass, provisoriskt
pass och extra pass.... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kostnader och
rationaliseringsvinster................. </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande ........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Upprättat lagförslag............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Specialmotivering............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan........................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut.............................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BUaga
1 Departementspromemoria (Ds Ju 1977: 3) med förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
passlag................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2 Sammanställning av remissyttrandena upprättad inom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-family:Verdana'>justitiedepartementet................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3 Det remitterade lagförslaget................... </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>176</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av lagrådels protokoU den 15 mars 1978... </span></b><b><span style='font-family:
Verdana'> </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>182</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av protokoU vid regeringssammanträde den 16 mars 1978 ..</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:55.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 77071</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>»</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G103156prop_197778__156.pdf9900324pdfmed förslag till passlaghttps://data.riksdagen.se/fil/11D60E76-499B-4386-939B-026981C827E2