2450152G1031551977/78155propproppropProposition 1977/78:155PropositionProposition15501978-04-06 00:00:002024-12-27 14:42:452008-06-12 17:31:21om exportkreditfinansiering, m. m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G103155/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G103155https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G103155
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1977/78:155</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>om
exportkreditfinansiering, m. m.;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 6 april 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen all antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokolU</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:269.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:147.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STAFFAN
BURENSTAM LINDER</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen föreslås åigärder för atl ge svenska företag ökade möjligheter
att konkurrera på i huvudsak samma villkor som andra länders förelag i fråga
om krediter vid export. AB Svensk Exportkredit föreslås få ökade möjligheter
att på Intemationellt konkurrenskraftiga vUlkor refinansiera exportkrediter.
Nuvarande exportkredilstöd, som ulgår 1 form av ett extra avdrag vid
inkomsttaxeringen för vissa räntekostnader vid exportkredit, föriängs och
kompletteras samtidigt med ett bidrag för de företag som ej kan utnyttja
avdraget. Vidare föreslås all exportkredilnämndens verksamhet byggs ut med nya
garantiformer saml alt ramen för garantigivning vid export av särskild
betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling utökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:49.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1977178. I saml. Nr 155.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:186.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1978-04-06</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministem FäUdin, ordförande, och statsråden Bohman, Ullsten, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Anionsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Troedsson,
Mundebo, Krönmark, Burenslam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo, Wirtén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsråden Burenstam Linder, Mundebo och Åsling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Proposition
om exportkreditfinansiering, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
anmäler sina förslag till närmare riktlinjer för och utformning av åigärder i
fråga om exportkreditflnansiering, m. m. Anförandena och förslagen redovisas i
underprotokollen för handels-, budget- och industridepartementen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statsrådet Burenstam
Linder hemställer all regeringen 1 en gemensam proposition föreslår riksdagen
alt antaga de förslag som han och övriga föredraganden har lagt fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för den åtgärd
eller det ändamål som de har hemställt om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreskriver att de anföranden och förslag som redovisas i handels-, budget- och
industridepartementens underprotokoll skall bifogas propositionen som bilagor
1-3.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:44.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
HANDELSDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1978-04-06</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Burenstam Linder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälan tiU proposition om exportkreditfinansiering, m.m.
såvitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efler regeringens bemyndigande tillkallade chefen för
handelsdepartementet den 1 mars 1977 en kommitté med högst nio ledamöter (H
1977:01) för all undersöka huruvida åtgärder bör vidtas för all ge svenska
företag ökade möjligheter all konkurrera på i huvudsak samma villkor som andra
länders förelag i fråga om krediter vid export. Kommittén,' som antog namnet
exporlkredilulredningen, fick till uppgift alt pröva om nuvarande syslem för finansiering
eller stöd för finansiering kan förbättras och om behov därutöver föreligger
av atl tillskapa nya finansieringsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har den 2 febmari 1978 överlämnat betänkandet
(Ds H 1978:1) Exporlkreditfinanslering. 1 belänkandet framläggs förslag om ökade
möjligheter för AB Svensk Exportkredit atl på intemationellt konkurrenskraftiga
villkor refinansiera exportkrediter. Vidare föreslås atl lagen (1973:423) om
avdrag vid inkomsttaxeringen avseende kostnad för exportkredit upphävs och
ersätts med en ny lag som innebär att nuvarande av-dragssyslem kompletteras med
en bidragsmöjlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden över betänkandet avgivits av
styrelsen för internationell utveckling (SIDA), allmänna pensionsfondens
första, andra och tredje fondstyrelser, bankinspektionen, konjunkturinstitutet,
riksrevisionsverkel (RRV), riksskatteverket (RSV), kommerskollegium (KK),
ex-portkredilnämnden (EKN), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens Industriverk,
fullmäktige i Sveriges riksbank, fullmäktige i riksgäldskonlorel, Sveriges
exportråd, Intemationella Handelskammarens Svenska Na-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Direktören Stig Ramel, ordförande, direktören Carl-Johan
Bouveng, direktören Gunnar Kronbladh, utredningssekreteraren Lars-Gunnar
Lendenius, direktören Gösta Lindahl, riksbanksdirektören Lennart Olofsson,
ulredningssekreleraren Jan Olsson och hovrättsrådet Axel Wallén. Den 1 april
tillkallades direktören Karl-Erik Svedberg som ledamot.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lionalkommitté*.
Svenska Kommunförbundei, Landstingsförbundet, Sveriges industriförbund*.
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF)*,
Sveriges redareförening, Förelagare-föreningamas Förbund, Sveriges
Investeringsbank AB, Svenska bankföreningen - med instämmande från PK-banken,
Svenska sparbanksföreningen, AB Svensk Exportkredit, Svenska
byggnadsenlreprenörföreningen*. Svenska konsultföreningen*, Sveriges
varvsindustriförening, Sveriges mekanförbund. Svenska Företagares Riksförbund*,
Sveriges Hantverks- och Induslriorganlsation*, Svensk industriförening*,
Svenska handelskammareförbundet och Sveriges Föreningsbankers Förbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Parallellt
med utredningens arbete har inom exportkreditnämnden (EKN) genomförts en
översyn av garantiverksamheten. I skrivelse den 2 februari 1978 har föreslagits
vissa reformer vilka syftar lill alt göra del sven.ska
exportkredilgarantisystemet mer likställt med garanlisystemen i övriga
industriländer. I skrivelsen behandlas läckning av risker i samband med
ställande av säkerheter, s. k. "bonds". Man föreslår all nämnden ges
bemyndigande att meddela garanti mot otillbörligt utnyttjande av säkerheter
som ställts för fullföljande av anbud, s. k. "bid bonds", samt alt
ett särskUt belopp anvisas för läckande av föriuster som uppkommer p. g. a.
olillböriigt utnyttjande av säkerheter. Vidare föreslås all EKN erhåller
möjlighet all anpassa riskbeskrivnlngama i de allmänna villkoren för
exporlkre-dltgaranti till motsvarande bestämmelser i EG-ländema. En sådan
ändring skulle främst avse dels införandet av en generalklausul, som innebär
all nuvarande läckning av s. k. politiska risker vidgas ulan närmare precisering
av vilka föriuslbringande händelser som kan komma 1 fråga, dels läckning av
förlust till följd av s. k. naturhändelser. EKN hemställer slutligen om
bemyndigande atl medge upp lill 95 % läckning av icke-kommersiella risker vid
bank-llll-bank krediter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skrivelsen
har remissbehandlats och yttranden har inkommit från bankinspektionen, RRV,
KK, fullmäktige i Sveriges riksbank, riksgäldsfull-mäkllge, Sveriges exportråd,
Internationella Handelskammarens Svenska Nationalkommitté, Sveriges
industriförbund*, SAF*, Sveriges Invesle-ringsbank AB, Svenska bankföreningen
med instämmande av PK-banken, Svenska sparbanksföreningen, AB Svensk
Exportkredit, Svenska byggnadsenlreprenörföreningen*, Svenska
Konsullföreningen*, Sveriges varvsindustriförening, Sveriges mekanförbund.
Svenska företagares riksförbund* , Sveriges hantverks- och
industriorganisalion*, Svensk industriförening*. Svenska
handelskammarförbundet* och SACO/SR,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>*
Dessa organisationer har avgivit gemensamt remissvar vilket fortsättningsvis
kommer alt refereras till som Sveriges industriförbund m.fl. organisationer.
Även Sveriges varvsindustriförening och Sveriges exportråd har förklarat sig
ansluta sig till delta remissvar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
framhållits i proposition (1977/78:135) om riktiinjer för intemationeUt
utvecklingssamarbete m. m. har efterfrågan på exportkreditgarantier vid export
av särskild betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling ökat starkt under
senare tid. För all möta efterfrågan på sådana garantier har EKN i skrivelse
den 2 mars 1978 hemställt om en höjning av maximibeloppet för statens
betalningsansvar i form av garanti för exportkredit från nuvarande 35 000 till
40000 milj. kr. Av detla belopp avses 11 000 milj. kr. reserveras för
garantigivning på särskilt gynnsamma villkor vid export av betydelse för
u-ländernas ekonomiska utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttrande över skrivelsen angivits av SIDA, fullmäktige i Sveriges
riksbank och riksgäldsfullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Exportkreditutredningens betänkande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Den internationeUa utvecklingen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar inledningsvis atl exportkrediter har kommit alt få en växande
betydelse i den intemationella handeln och därmed för konkurrensen mellan
exportländer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detla
gäller framför alll vid export till utvecklingsländer och slalshandelsländer.
Med tiden har denna export kommit atl avse alll större affärer - ofta i form av
stora s. k. paketleveranser eller färdiga anläggningar - för vilka en allt mer
omfattande kreditgivning kommit i fråga. Även för export av konsulttjänster,
som tidigare normall inle har krävt krediter, fömtsatts 1 dagslägel atl
säljaren 1 vissa fall lämnar kredit. Under de senaste åren har också kraven på
krediter i samband med exporlleveranser till 1-länder vuxit starkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkningarna
av oljekrisen har bl.a. haft väsentlig betydelse i detla sammanhang. Sedan år
1974 ackumuleras slora bytesbalansunderskott hos OECD-länderna som grupp och
många av de icke oljeproducerande u-länderna. Dessutom har
stalshandelsländerna - av andra orsaker - haft slora belalningsbalansunderskotl
under samma lidsperiod. Som ett led i många u- och statshandelsländers strävan
all bl. a. minska belalningsbalansun-derskotlen har därför slora
investeringsprojekt syftande till atl minska importberoendet men också all
stärka exporlkapacileten givils hög prioritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stora
köparkategorier har fåll alll sämre möjligheter all klara finansieringen av
sin impori, varigenom deras behov av krediter har ökat. Under de senasie åren
har konkurrensen mellan leverantörerna skärpts bl.a. som en följd av en allmänt
svag eflerfrågeutveckling på hemmamarknadema. I kombination med köparnas krav
på bättre krediter har detta resulterat i en starkt ökad kreditgivning vid
export av främst investeringsvaror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förefaller således uppenbart, menar utredningen, att utvecklingen f. n.
kännetecknas av ell utbud från alll fler leverantörer och en efterfrågan från
stora köparkategorier med begränsade möjligheter atl på egen hand klara
finansieringen. Del framstår också som sannolikt, all förhåUandena i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>delta
avseende knappast kommer att förändras i någon större utsträckning under de
närmaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
noterar atl under 1970-talet har exportkreditgivningen från de
industrialiserade ländema ökat 1 snabbare takt än exporten av investeringsvaror
från samma länder. De långfristiga exportkrediterna, dvs. krediter med en
löplid över 5 år, utgör en mycket stor del av lämnade exportkrediter. De långa
kreditema har också konstaterats väga tyngre i de skandinaviska ländemas
exporlkreditglvning än genomsnittligt för OECD-ländema.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De statiiga stödåtgärderna
för exportkreditfinansiering i OECD-länderna är koncentrerade lill krediter
med en löptid på minsl två år. Stödåtgärderna avser i regel export av
investeringsvaror och enlreprenadarbelen samt ofta även tjänster. 1 några
länder underlättas dessutom finansieringen av kortare krediter genom diskonteringsmöjligheter
hos landets centralbank lill räntor under gängse marknadsränta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2 Consensus-överenskommelsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
hårdnande kredilkonkurrensen på exportmarknaderna under 1970-talel har främst
tagit sig ullryck i utsträckta kreditlider. Den genomsnittliga räntenivån har
dock också pressals ner något. Mot denna bakgrund har man från regeringshåll i
olika intemationella sammanhang strävat efler att begränsa det långtgående
utnyttjandet av exportkrediter för atl därigenom söka motverka dess snedvridande
effekter på den intemationella handeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efler
några års förhandlingar kunde de stora industriländerna år 1976 enas om
gemensamma riktlinjer för exportkreditkonkurrensen, den s. k.
consensus-överenskommelsen. Vid slutet av år 1977 hade samtliga OECD-länder
utom Österrike och Nya Zeeland anslutit sig till överenskommelsen, vars
riktlinjer gäller förskottets andel, räntesatsens höjd och kredittidens längd.
Överenskommelsen betraktas allmänt som ett första steg i riktning mot en
begränsning av exportkreditkonkurrensen. Utredningen konstaterar dock att
många köpare kommit alt betrakta de angivna minlmiränlesalserna som
normgivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3 Problem
vid exportkreditfinansiering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all bl. a. erhålla ett kvantitativt underlag för bedömningen av olika åtgärder
har utredningen genom en enkät samlat in uppgifter från ett antal större
exportföretag med särskild erfarenhet av exportkredilgivning. I enlighet med
utredningsdirektiven har man särskilt försökt belysa omfattningen av den
medel- och långfristiga kreditgivningen. De huvudområden som behandlats är
företagens exportkredilgivning, utestående kredilslock,
refinansieringsallernaliv samt valuta- och ränleproblem. De bearbetade
enkätformulären omfattar 37 förelagsgrupper, med totalt cirka 230000 an-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ställda
år 1975. Dessa företag svarade för 38,5 % av den svenska exportvolymen detla
år och utgör merparten av de förelag som hittills ansökt om exportkredilstöd.
Enkätresultaten är 1 vissa avseenden otillräckliga men ger en god indikation på
omfattningen av den framtida kreditgivningen. Utredningen har även haft
tillgång till den kartläggning av de svenska kreditinstitutens finansiering av
exportkrediter som genomfördes av Svenska Bankföreningen under hösten 1977.
Enkäten omfattade samtiiga svenska affärsbanker utom Sparbankemas Bank och
Föreningsbankeraas Bank samt även Sveriges Invesleringsbank AB och AB Svensk
Exportkredit. Krediter med en löplid understigande I år och fartygskrediler
ingår ej i undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
materialet framgår alt många svenska exportföretag fömtser en kraftig ökning
av exportkreditgivningen under de närmaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härvid
beräknas alt krediter med löplid över ett år successivt kommer alt öka sin
andel av den totala kreditgivningen. Vidare framgår alt ökningstakten för
exportkreditgivningen lill u- och slalshandelsländer beräknas bli större än för
exportkreditgivningen lill i-länder. Vid utgången av år 1980 beräknas ca 80-90%
av andelen krediter med en löptid över ell år avse export lill u- och
slalshandelsländer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
orsak lill den ökade exportkreditgivningen har man från enkälföre-lagens sida
bl. a. pekat på faktorer som krav på förlängda kredittider och kreditgivning
för produkter för vilka krediter inle tidigare har krävts. Delta gäller bl.a.
vid export till Industriländer. Övriga anspråk från köparen utgöres av krav på
fast ränta, specificerade kreditkrav redan vid offerttlUfäl-lel, val av
faklureringsvaluta etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exportkrediter
med löptider över ell år motsvarande ca 16 miljarder kr. beräknas komma atl
lämnas under treårsperioden 1978-1980. Av denna kreditgivning bedöms ca 44%
eller 7,1 miljarder kr. komma alt avse via bank förmedlade krediter direkt lill
köparen eller dennes bank. Andelen försålda exporlfordringar beräknas till ca 4
miljarder kr. eller 25%. Resterande andel, 4,9 miljarder kr, (31%), av
exportkreditgivningen avser krediter som enkätförelagen planerar att
finansiera i bank eller i egen regi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
takt med en växande exportkredilvolym ökar företagens refinansiering och
därmed också skuldsättningsgraden 1 förelagen. För atl bl. a. motverka en
försämrad soliditet och slora kreditriskengagemang strävar många förelag efter
atl avlasta balansräkningama från dessa kundfordringar med åtföljande skulder
i form av refinansleringslån. Under senare år alltmer utnyttjade metoder härför
är att sälja delar av kundfordringsstocken eller atl genom bank förmedla lån
direkt till den utiändske köparen (s.k. bank-till-köpare kredit) eller dennes
bank (bank-liU-bank kredit). Härigenom får exportföretagen kontant betalning
vid leveranstidpunkten. Många av de undersökta enkätförelagen har angett atl de
överhuvudtagel inte avser att själva lämna medel- och långfristiga
exportkrediter ulan enbart tänker möta finansieringskraven genom förmedling av
banklån direkt lill köparen eller dennes bank.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>g</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av utredningens enkätundersökning framgår vidare all den
övervägande andelen förelag har redovisat större exportberoende räntekostnader
än ränteintäkter. Enkätmaterialet möjliggör inle en relevant mätning av den samlade
räntedifferensen. Som jämförelse kan dock i sammanhanget nämnas atl enligl den
särskilda analysen av nuvarande ränleslöd som har genomförts framgår alt den
genomsnittliga refinansieringsräntan har stigit med 3 procentenheter under de
senaste fyra åren, från 8,3 procent år 1973 till 11,3% år 1977, Även skillnaden
mellan refinanslerings- och exportkre-dilräntan har ökat under perioden och
uppgick i genomsnitt under första halvåret 1977 till 3,4 procentenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har vid sin genomgång av de svenska
exportföretagens möjligheter all refinansiera exportkrediter i Sverige och i
utiandet funnit att i första hand refinansleringen av krediter med löplider på
minsl två år, medför betydande problem. De svårigheter som härvid ofta uppstår
för exportörerna kan sammanfattningsvis beskrivas enligl följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vanligen kräver köparen fast exportkreditränta, särskilt i
sådana fall där en exportkredit med lång löplid skall lämnas. Ur
konkurrenssynpunkt är det viktigt all exportören kan erbjuda fast ränta redan vid
offerllillfället. För all undvika de svåröverskådliga ränterisker som skulle
uppslå om exportkrediten lämnades lill fast ränta och refinansleringen å andra
sidan antingen måste ske lill rörlig ränta eller lill en fast ränta, som inle
var känd vid offerlens lämnande, är del därför angelägel all säljaren kan
kalkylera med refinansiering till en känd fast ränta vid offertlidpunklen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har kunnat konstalera all möjligheterna är
begränsade för svenska exportföretag att lill en rimlig kostnad erhålla
förhandsbesked om refinansiering till fast ränta redan vid offertlillfällel.
Detla gäller främst vid refinansiering i utländsk valuta. I dessa fall tvingas
exportören många gånger att ta på sig svårbedömbara ränte- och kursrisker under
liden mellan offert- och leveranstidpunkten. Del är inte ovanligt alt denna
period kan uppgå lill 2-3 år vid stora projekt. I praktiken saknas även
möjligheter att på utländska kredit- och kapitalmarknader finansiera en enskild
affär, om samtidigt kraven på förhandsbesked och/eller på vid offertlidpunklen
fast ränta skall kunna uppfyllas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De betalningsvillkor som kan komma ifråga vid en viss
affär, oberoende av om det rör sig om export eller ej, är beroende av den
konkurrenssituation som råder. På många exportmarknader har konkurrensen
hårdnat betydligt under senare år. Exportkrediter har därvid kommit att bli
allt viktigare och de kreditvillkor som kan erbjudas är i många fall avgörande
för om affären skall kunna genomföras eller inte. För atl kunna överhuvudtaget
använda exportkrediter som konkurrensmedel krävs all svenska företag kan
refinansiera dessa på konkurrenskraftiga villkor. En exportkredit måste helst
kunna refinansieras under hela sin löplid, vilken varierar från fall till fall.
Möjligheten alt ställa kundfordran som säkerhet för lån liksom
valutasitualionen och exportörens möjlighet alt skydda sig mot kursrisker</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>påverkar
refinansieringsmöjlighelerna. Av uiredningens enkät framgår att två tredjedelar
av de undersökta företagens export faktureras i svenska kronor. Generellt kan
sägas atl en exportör tenderar atl kräva kontant betalning i sin egen eller i
vad som på marknaden betraktas som en stark valuta medan importören föredrar
kredit i sin egen eller i en svag valuta. De slutliga betalningsvillkoren
avgörs av respektive parts förhandlingsstyrka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
skiljer mellan två typer av exportkrediter s. k. löpande varukrediler och
specifika exportkrediter. Den första typen avser vanligen råvaror, halvfabrikat
och konsumtionsvaror och exportörens kreditåtagande överstiger i allmänhet
inle två år räknat från offertlidpunklen. Specifika exportkrediter å andra
sidan har i regel en löptid på mer än ell år och förekommer i regel för varor
med lång tillverkningstid l.ex. kapitalvaror. Tiden mellan kredilkontraklets
Ingående och leveranstidpunkten uppgår ofta till flera år varför totala
kredittiden ibland kan bli myckel lång. Detla gäller särskilt s. k.
paketieveranser och stora konsult- eller enlreprenadarbelen. Till specifika
exportkrediter räknas utöver leverantörskredit, de tidigare nämnda
bank-llll-bank kreditema och bank-lill-köpare krediter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
dessa former av krediter kan både lämnas och refinansieras i antingen svenska
kronor eller utiändsk valuta. Refinansiering 1 utländsk valuta sker lill fast
eller röriig ränta på lokal utländsk kapitalmarknad eller på den
internalionella marknaden (euromarknaden eller eurovalutamark-naden).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
refinansiering av specifika exportkrediter möter exportören bl.a. följande
problem:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>a. Saknas
bindande löfte om refinansleringsmöjlighel och kreditvillkor<br>
när exportören gör sin offerlkalkyl blir kalkylen myckel osäker, vilket ska<br>
par svåra problem för förelag med begränsade finansiella resurser och vid<br>
exportprojekl med lång till verkningstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>b. Eftersom
köparen 1 regel kräver kredit till fast ränta uppstår svårighet<br>
för exportören atl kalkylera eventuella framtida ränledifferenser om ex<br>
portkrediten endasl kan refinansieras lill rörlig ränta eller tiU fast ränta<br>
först vid oflFerttillfället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>c. På
många utländska kapitalmarknader saknas möjlighet atl refinan<br>
siera krediter med längre löptid om kravet på fast ränta och/eller förhands<br>
besked skall vara uppfyUt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>d. Många
köparländer kräver kredh i exportörens valuta, varför svensk<br>
exportör då föredrar alt refinansiera sig i svenska kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>e. Vid
ell projekt med lång tillverkningstid stäUs slora krav på säkerhe<br>
ter från exportören för alt möjliggöra finansiering av verksamheten innan<br>
exportintäkterna inflyter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
refinansiering av exportkrediter sker hos inhemska banker eller kreditinstitut
gäller marknadsmässiga villkor och upplåningen får konkurrera om utrymmet på
kredllmarknaden med andra upplåningsbehov. Svenska banker och kreditinstitut
lar i vissa utsträckning upp lån på de internatio-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nella
kredltmarknadema för all refinansiera långivningen. Vissa större svenska
förelag har även möjlighet alt i eget namn låna upp medel utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
valutalagstiflningen begränsas bankernas refinansiering av exportkrediter så
att refinansiering som regel éj får ske i Sverige av kredit med en löptid
översiigande 5 år och ell belopp på 100 milj. kr. eller mer. Ej heller får
kredit för utländska varor refinansieras i Sverige om den utiändska delen
överstiger 5% av totala krediten och beloppet är I milj. kr. eller mer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4
Refinansiering i utlandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Internationell
upplåning på de nationella utländska kapitalmarknaderna sker främst i form av
obligationslån eller bankkrediter. De största marknaderna för utländska
obligationsemissioner finns i Förenta Staterna, Schweiz och Förbundsrepubliken
Tyskland, Mera begränsade marknader förekommer bl.a. i Nederländerna och Japan.
Emissioner sker vanligen i landets valuta varefter medlen förs ur landet,
eventuellt kan de dessförinnan växlas in mot annan valuta. Möjligheten för
utländska låntagare att utnyttja de nationella marknaderna för sin
finansiering begränsas av valulareglering och andra restriktioner i respektive
land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
intemationella penning- och kapitalmarknaden, omfattas inte av några nationella
regleringar. Lånlagarna på denna marknad är spridda över hela världen medan
långivarna är koncentrerade lill vissa finansiella centra, främst London, På
euromarknaden förekommer kort-, medel- och långfristig utlåning till såväl
fast som rörlig ränta. Sex månader är dock den vanligaste löptiden för
exportkredilrefinansiering. Refinansieringslånel förlängs sedan varje halvår
under exportkreditens livstid. Räntesatsen för ett sådant lån bestäms vid varje
6-månadersperiods början. Svenska affärsbanker har i stor utsträckning
finansierat exportkrediter genom alt la upp sådana 6-månaderslån på
euromarknaden. Lånen kan tas upp i skiftande valutor men räntekostnaden kan ej
överblickas för mer än 6 månader i laget och banken löper hela tiden en risk
att ej kunna finna nödvändigt kapital när ett lån skall förnyas. Marknaden för
lån till fast ränta är avsevärt mindre än för rörlig ränta och sådana lån har
sällan en löptid översiigande 5 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
banker är enligl valutaregleringen förhindrade all direkt lämna kortfristiga
lån i utländsk valuta lill svenska förelag. Genom utländska dot-lerbanker och
via av svenska banker delägda banker i utlandet, s. k. konsortiebanker, har
dock denna typ av långivning i viss mån kunnat arrangeras av svenska banker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
större svenska exportföretagen har även viss möjlighet att utnyttja utländska
banker för refinansiering av sina exportkrediter. För del slora flertalet
svenska förelag kräver dock den utländska banken atl svensk bank medverkar som
förmedlare eller garant.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5
Nuvarande system för refinansiering av exportkrediter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare år har olika statliga åigärder vidtagits för atl förbättra exportörernas
finansieringsmöjligheter. Inom EKN har reglema för garantigivning fortlöpande
setts över och nya former av garantier har införts i syfte all anpassa
verksamheten till den Internationella utvecklingen på
ex-portkreditgarantiområdet. Ramen för EKN:s garantigivning har successivt
ökats och det av riksdagen fastställda maximibeloppet för statens betalningsansvar
uppgår f.n. till 35000 milj. kr. Vid 1977 års slut uppgick EKN:s totala
engagemang till knappt 32000 milj. kr., varav drygl 12000 milj. kr. avseende
förbindelser och resterande i det närmaste 20000 milj. kr. i form av
utfästelser. Inom EKN har under del senaste året bedrivits ell omfattande
utredningsarbete avseende nya garanliregler, varför utredningen nöjt sig med
alt redovisa EKN:s garantiverksamhet utan alt gå närmare in på någon
utvärdering av denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1962 liUskapades AB Svensk Exportkredit (SEK), som ägs till hälfien av staten
och lill hälfien av ett antal affärsbanker, SEK har lill uppgift atl genom
kreditgivning medverka vid finansiering av svensk export. Enligl uppgifi
uppgick SEK:s utestående exportkrediter vid slutet av år 1977 lill 3 571 milj.
kr., varav cirka 55 % upptogs av refinansiering av varvskrediter,
Refinansiering i svenska kronor kan ske hos SEK som lämnar förhandsbesked om
finansiering till fast ränta mot särskild löftesprovision (f n. 0,6% p.a.)
fr.o.m. kontraktstidpunkten. Bindande förhandsbesked om fast ränta kan inte
erhållas vid offertlidpunklen. Provision ulgår t. o. m. tidpunkten för
utbetalning. SEK:s ullåningsränla är f n. 11,0 % för lån som har avtalats efter
den 17 februari 1978. För finansiering i svenska kronor hos SEK krävs vanligen
atl fakturering också sker i svenska kronor. Finansiering i utländsk valuta
hos SEK kan i princip ske på marknadsmässiga villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medel-
och långfristiga exportkrediter lämnas också av Sveriges Invesleringsbank AB.
Denna exportkredilgivning är i hög grad koncentrerad till stora projekt där
banken ibland bildar konsortier med andra kreditinstitut. Investeringsbanken
finansierar i princip endast sådana exportkrediter som övriga institut och
banker inle kan tillgodose på grund av kreditens storlek, risktagande m.m.
Utredningen har inle närmare berört bankens verksamhet, eftersom denna
samtidigt var under utredning av en speciell arbetsgrupp inom
regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1973 tillkom lagen (1973:423) om avdrag vid inkomsttaxering avseende kostnad
för exportkredit (ändrad senast 1977:1175). Enligl denna lag kan
exportkredilstöd lämnas i form av ett extra avdrag vid inkomsttaxeringen för
kreditaffärer med väsentlig samhällsekonomisk och sysselsält-ningspolllisk
betydelse. Avdraget medges med ell belopp motsvarande skillnaden mellan
refinansieringsräntan och räntan på exportkrediten, dock högst 4 % på
uteslående kredllbelopp vid beskattningsårets ingång. För all slöd skall ulgå
krävs all del finns anledning antaga atl konkurrerande utländska företag har
tillgång lill exportkredilstöd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Exportkreditstödel
har hittills varit många svenska exportörer lill hjälp vid kreditförsäljning
främst lill u- och slalshandelsländer. Stödet har vidare gett de svenska exportörerna
möjlighet atl välja refinansieringskälla. Bland annat med tanke på de ökade
refinansieringskostnadema för kronlån i Sverige och atl refinansleringen på
senare år 1 slor utsträckning gjorts utomlands har nackdelarna med
exportkreditstödel blivit mer framträdande. Detta sammanhänger vidare med en
mer osäker vinstsituation i exportföretagen. En väsentlig nackdel är att
företagen i princip måste redovisa vinst under kreditperioden. Efiersom
kredillldema 1 dessa sammanhang vanligen är längre (5- 10 år) än den tid för
villken de flesta förelag har en planering försvåras möjlighetema atl vid
offertlidpunklen bedöma och beakta stödets effekter. Detla medför i praktiken
att förelag 1 många fall helt eller delvis avstår från alt kalkylera med
ränleslödel vid prissättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
sammanhanget bör noteras, all flera väsentliga problem vid medel- och
långfristig exportkredilgivning inle löses inom ramen för ett exportkredilstöd
av denna typ. Den största begränsningen med nuvarande system är att tillgången
på medel i svenska kronor för refinansiering av exportkrediter inle är säkrad.
Mot bakgrund av den svenska kapitalmarknadens begränsade storlek måste
refinansiering ofla helt eller delvis ske på internationella marknader.
Exportkreditstödel löser inle heller problemet med de kursrisker som många
företag tvingas atl la på sig vid refinansiering i utländsk valuta. Vidare kan
förelagen inte räkna med bindande kredlllöfte om finansiering till fast ränta
redan vid offerttillfällel. TUl skiUnad från flertalet utländska konkurrenter
tvingas förelag härigenom till ell större risktagande eller lill merkostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens mening kan exportkreditstödel därför endast delvis sägas ha
uppfyllt del mål som ställdes upp vid systemels införande år 1973, nämligen att
"säkerställa alt de svenska förelagens konkurrensläge vid kapitalvaruexport
inte allvariigt försämras i förhållande till andra länders förelag".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.6
Utredningens förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av rådande intemationell konkurrens på exportkredit-området anser utredningen
atl svensk exportindustri måste ges möjlighet alt konkurrera på lika villkor
vad avser lämnandet av konkurrenskraftiga exportkrediter. Svenska exportföretag
och banker bör ges möjlighet atl refinansiera exportkrediter till fast ränta
vid consensus mlnimlränlenivåer. Staten bör ta på sig ansvaret för de ränte-
och kursrisker som kan uppstå vid anskaffningen av medel för refinansiering av
dessa krediter. Förelagen bör också kunna erhålla kostnadsfri
förhandsutfäslelse om sådana krediter edan vid offertgivningen till köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
uiredningens uppfattning bör följande principiella krav ställas på utformningen
av ett nytt exportkreditsystem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>a)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ell statligt exporlkredilsystem bör syfta lill all
utjämna rådande skillnader i konkurrensvillkoren mellan svenska och utländska
exportföretag vid statsunderstödd exportkredilgivning. Härav följer bl. a. alt
svenska exportföretag bör kunna erbjuda exportkrediter lill fast
konkurrenskraftig ränta redan 1 samband med offert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>b)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Exportkredilsyslemel bör vara marknadsneulrall och
således syfta lill all neutralisera statsunderstödd kreditkonkurrens oavsett
exportmarknad. Statiiga stödåtgärder bör inle stimulera till en ur
affärssynpunkt onormal kredllförsäljning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>c)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utformningen av statliga stödinsatser skall stå i
överensstämmelse med Sveriges intemationella åtaganden. Detla innebär bla all
statsunderstödda krediter för refinansieringsändamål inle lämnas lill
räntesatser som understiger gällande consensus-räntor (fn 7,25-8,0%). I de fall
det kan påvisas all consensusanslulna eller andra länder tillåter avvikelser
från de överenskomna kreditvillkoren bör dock s k matching kunna förekomma vad
avser såväl refinansieringsränta som konlantandel och kreditlid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>d) I
överensstämmelse med reglema för nuvarande exportkredilstöd<br>
bör statiiga stödinsatser avse refinansiering av exportkrediter med en löp<br>
lid av minst två år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>e) Ell
exporlkredilsystem bör kunna utnyttjas lika av alla svenska före<br>
lag som exporterar varor eller tjänster. I likhet med nuvarande ordning för<br>
exportkredilstöd bör del emellertid i varje enskilt fall krävas ett normalt<br>
prövningsförfarande. Härvid bör bl. a. de av EKN tillämpade reglerna för<br>
kreditvillkor m. m. vara vägledande. Obligatorisk EKN-garanli bör inte<br>
krävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>f) Statliga
insatser för exporlkreditfinanslering bör anpassas efler rå<br>
dande konkurrensförhållanden på kredilområdet. Del bör vidare vara möj<br>
ligt atl styra de statliga insatsema med hänsyn till deras stalsfinansiella<br>
konsekvenser. Ett exporlkredilsystem bör därför vara enkelt all förändra.<br>
Ur förelagens synvinkel bör systemet vara lättöverskådligt och enkelt all<br>
utnyttja.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>g) Ett
exporlkredilsystem bör vara tidsbegränsat och gälla under en för<br>
söksperiod med möjligheter tiU löpande omprövning. Av detta skäl bör in<br>
förande av nya statliga stödåtgärder inte väsentligt påverka den rådande<br>
arbetsfördelningen mellan de institutioner som f. n. är verksamma med ex-<br>
portkredilfinansiering på den svenska kreditmarknaden. Det innebär bl. a.<br>
alt inga nya institutioner bör inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>h)
Anskaffning av medel för refinansiering av exportkredit bör ske genom en
lämplig blandning av svensk och utländsk upplåning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har vid sin genomgång av olika tänkbara altemativ bl. a. övervägt all SEK och
affärsbankema skulle ges möjlighet atl hos riksgäldskonlorel refinansiera
exportkrediter i såväl svenska kronor om utländsk valuta. En sådan
prioritering av exportkreditfinansieringen försvåras dock av atl den skuHe
kunna medföra krav på likartad behandling även</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
andra angelägna kreditbehov. Utredningen har vidare bl. a. prövat möjligheten
alt tillfredsställa företagens behov genom atl enbart komplettera nuvarande
ränteavdrag med ell räntebidrag. Ett sådant kompletterande bidrag ger
emellertid inte företagen möjlighet all erhålla förhandsutfäslelse om
finansiering till fast ränta vid offerttillfällel. Förelagens kursriskproblem
skulle inle heller lösas Inom ramen för ell sådant system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har funnit det ändamålsenligt all förorda atl siatens ränle-och
kursriskåtagande huvudsakligen läggs inom ramen för ett system som ger
möjligheter till samordning av statens åtagande, samtidigt som företagens
behov av förhandsutfäslelse och kursriskläckning kan tillgodoses. Vid sidan av
detta bör det nuvarande exportkreditstödel bibehållas i delvis ändrad form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.7
Riktlinjer för utformningen av ett exportkreditsystem</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår atl ell syslem som i huvudsak baseras på SEK och affärsbankerna införs
från och med halvårsskiftet 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
en försöksperiod på tre år ställs genom SEK:s försorg kapital till förfogande
för refinansiering av exportkrediter med en löplid av minsl två år. Under denna
period lämnar SEK kostnadsfri utfästelse om lån i svenska kronor eller
utländsk valuta till fast ränta enligl consensusvillkor inom en förutbestämd
låneram. SEK:s utiåningsverksamhel bör i huvudsak avse avlyft av
affärsbankernas krediter lill den utländske köparen eller dennes bank.
Krediter direkt lill exportören bör också kunna lämnas. Erforderliga
refinansieringsmedel anskaffas under perioden främst genom utländsk upplåning.
Den svenska kapitalmarknaden las i anspråk huvudsakligen i nuvarande
omfattning. Staten ålar sig alt årsvis och i efterskott täcka skillnaden
mellan SEK:s utiånings- och upplåningsräntor (inklusive kosnadsmarginal) och
svara för eventuella kursrisker, samtidigt som också eventuella kurs- och
räntevinster tillfaller staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
bl. a. företag med utpräglad internationell inriktning är det angeläget att
även fortsättningsvis ha möjlighet atl välja olika finansieringsalternativ.
Sådana förelag bör ges möjlighet all inom ramen för ett exportkredilsy-stem
l.ex. genom sina utländska bankförbindelser finna flexibla och för varje
exporttillfälle lämpliga finansieringslösningar. Ur statens synvinkel kan det
också vara angeläget all SEK:s resurser inle onödigtvis belastas, speciellt vad
gäller upplåningsverksamhelen i ullandel. Dessa möjligheter kan tillgodoses
inom ramen för del nuvarande exportkredilslödet i modifierad form. Utredningen
föreslår därför att nuvarande exportkreditstöd föriängs atl gälla fram lill
utgången av år 1981. Nuvarande regler bör emellertid kompletteras i vissa
väsentliga hänseenden, så all bristerna bl. a. vad avser vinstberoendel
begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förutsättning för utredningens förslag är bl. a. alt statens ränte- och
kursriskengagemang kan samordnas och styras. Det föreslagna SEK-sy-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>stemel
gör det möjligt alt följa utvecklingen av del statliga åtagandet bl. a. genom
statens styrelserepresentalion. Genom utformningen av SEK:s upplåning skapas
vidare vissa möjligheter att balansera ränteskillnader och kursrisker på sådant
sätt all de samlade kostnaderna kan begränsas. Denna möjlighet saknas 1
princip inom ramen för nuvarande exportkredilstöd. Graden av stödinsats kommer
där 1 praktiken alt styras av företagens och/eller bankernas val av bl. a.
finansieringsvalutor. Statens åtagande begränsas å andra sidan genom avdragels
storlek och gjorda åtaganden kan därmed överblickas. Efiersom denna stödform
inle gördel möjligt för banker och företag all erhålla förhandsutfäslelse om
finansiering lill fast ränta och kursrisken inte läcks, torde emellertid
utnyttjandet av ränleslödel jämfört med SEK-systemel begränsas. På grund av
ovissheten om olika räntors framtida utveckling och kursutveckling för olika
valutor i förhållande till den svenska kronan, saknas självfallet möjligheter
all på förhand med säkerhet bedöma kostnaderna för statens åtagande i de båda
systemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
understryker vikten av alt effekterna av exportkreditsyste-men fortlöpande
följs upp dels med hänsyn till de stalsfinansiella konsekvensema och dels med
hänsyn tiU förändringar 1 del samhällsekonomiska läget överhuvudtaget. En
samlad utvärdering av stödformerna bör göras mot slutet av försöksperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förekommer i utiandet all olika former av krediter med inslag av biståndsmedel,
s.k. blandade krediter, lämnas tUl utvecklingsländer. Dessa krediter lämnas på
starkt subventionerade vUlkor under consensus och används av många större
Industriländer i syfte att stödja pågående exportverksamhet. Många svenska
förelag har mötts av denna form av statsunderstödd kredilkonkurrens under de
senaste åren. Mot bakgmnd av rådande internationeUa konkurrenssituation på
exporlkredllområdet finner utredningen det sannolikt alt sådana krediter 1
ökad utsträckning kan komma att användas som konkurrensmedel i framtiden,
framför aUt om möjlighetema atl på andra sätt erbjuda förmånligare
kreditvillkor än konkurrenterna effektivt spärras genom consensus-reglema. Med
tanke på frågans vikt anser utredningen det angeläget att ett särskilt
utredningsarbete snarast påbörias i syfte alt kartlägga denna form av
kreditkonkurrens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
flertal uppmärksammade fall då svenska företag har gått miste om försäljning på
hemmamarknaden pekar enligt utredningen på all statliga insatser bör komma
ifråga för alt reducera effekterna av utländsk statsunderstödd
kreditkonkurrens vid försäljning på den svenska marknaden. I likhet med vad som
är fallet i bl. a. Norge och Finland föreslås således SEK i sådana fall kunna
lämna lån på i princip samma villkor som vid normala exportleveranser. I
begränsande syfte bör dock utländsk statsunderstödd kreditkonkurrens i varje
enskilt fall klart kunna påvisas. För atl möjliggöra en aUsidlg bedömning bör
frågan om sådana lån 1 varje enskilt fall prövas av regeringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har bl. a. förslagU att SEK skall kunna lämna
krediter till consensus-villkor, varvid betalningsvillkoren skall överensstämma
med av EKN tillämpad praxis. Liksom vid prövningsförfarandet i nuvarande exportkredilstöd
kommer EKN:s prövning i detta sammanhang atl vara av väsentlig betydelse.
Utredningen pekar på behovet av en samordning av prövnlngsförfarandel. Mot
denna bakgmnd bör det övervägas all överföra hanteringen av nuvarande
exportkredilstöd från regeringen till EKN. Praktiska skäl talar också för atl
statens representation i SEK:s och EKN:s styrelse i viss utsträckning
samordnas. Frågor om exportkrediter handläggs för närvarande inom flera
departement, myndigheter och institutioner. Mot bakgrund av del föreslagna
utökade statiiga åtagandet framhåller utredningen starkt viklen av atl
kontinuerlig samordning sker 1 dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har diskuterat frågan om huruvida en utjämning
av rådande skillnader i konkurrensvillkoren mellan svenska och utiändska
exportföretag bör ske endasl 1 den utsträckning som statsunderstödd konkurrens
kan påvisas föreligga i del enskilda fallel eller om anpassning bör ske till en
konkurrensnivå som bedöms vara normal för konkurrentiändema. Efter år av
informationsutbyte mellan exportkredltgarantilnstituten i olika länder
beträffande förekommande betalningsvillkor för enskilda affärer har ett alltmer
ensartat synsätt på dessa frågor skapats 1 olika länder. EKN har således en
god uppfattning om vilka villkor man utomlands normalt är beredd alt acceptera
och godtar i sin prövning av garantiärenden motsvarande betalningsvillkor.
Denna praxis stämmer överens med de strävanden som görs i internationella
sammanhang för atl begränsa användningen av exportkrediter som konkurrensmedel
i den intemationella handeln. En motsvarande praxis föregår beslut om räntestöd
i nuvarande exportkredit-syslem och bör enligl uiredningens mening i princip
även tillämpas i det föreslagna SEK-systemel. Ett generellt krav på kontroll i
varje enskilt fall av konkurrensläget beträffande refinansieringsräntan skulle
emellertid medföra sådana svårigheter och vara så administrativt betungande
alt det 1 praktiken skulle bli omöjligt all upprätthålla. Ränlestöd lämnas i
konkurrentländer normalt utan krav på att konkurrens skall påvisas i varje
enskUt fall. Ett sådant krav för svenskt vidkommande skulle enligt utredningen
innebära ett avsteg från den konkurrensneutralitet som eftersträvas och skulle
försvåra för svenska företag att konkurrera med utiändska förelag på lika
villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 den mån svensk export 1 framtiden kommer att möta
konkurrens till räntesatser understigande consensus-nivån och baserade på
statsunderstödda refinansieringsmöjligheter, t. ex. då consensus-anslutna
länder fuUföljer tidigare givna kredltiöflen eller vid konkurrens från
icke-consensus-anslulna länder, bör möjlighet finnas alt 1 undantagsfaU anpassa
del föreslagna exportkredllsystemet till sådan extraordinär konkurrens.
Prövning bör dock i sådana fall alltid ske 1 samråd med EKN.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>17</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.8
Vissa riktlinjer för SEK:s ut- och upplåningsvolym</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
fömtsätter att SEK vid sin upplåning utomlands, med beaktande av rimliga
kursrisker, söker låna på de skilda utiändska marknader som tillsammans ger de
mest gynnsamma villkoren vad gäller lånetid och räntekostnader. SEK:s upplåning
bör därför inte knytas direkt till specifika affärer. För att begränsa siatens
kursriskåtagande bör SEK fortsättningsvis erhålla inhemska
refinansieringsmöjligheter i minsl samma utsträckning som hittills. Statens
engagemang kommer alt bil beroende av bl. a. kurs- och räntefluktuatlonema på
de olika kapitalmarknaderna. SEK bedöms endast 1 undantagsfall komma atl
erlägga särskild löflesprovlsion för sin upplåning utomlands. Löptiden för av
SEK lämnad kreditulfästelse bör begränsas och sällas till 6 månader räknat från
offert till kontrakt med möjlighet till föriängning efter ny prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
förordar, all siatens åtagande gentemot SEK bör gälla inom en på förhand
fastställd kreditram. Med tanke på de svårigheter som föreligger atl uppskatta
en årlig kvot inom denna ram bör ramen inledningsvis kunna fastställas till
10.000 milj. kr. för hela den föreslagna perioden, dvs. mellan den Ijuli 1978
och den 30 juni 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreslagna exportkredilsyslemel ger i princip företagen möjlighet all erhålla
statiigt slöd för refinansiering av krediter med en löptid på minst två år
oavsett importland. Det föreslagna prövnlngsförfarandel förutsätter bl. a. alt
utländsk statsunderstödd kredilkonkurrens generellt sett kan antas föreligga
vid export till ifrågavarande land. Omfattningen härav kan dock inte bedömas på
förhand. Eftersom den övervägande delen av den föreslagna kreditramen avser
export till utvecklings- och slalshandelsländer, för vilka sådan
kreditkonkurrens är vanligast förekommande, bedömer utredningen det som
troligt atl den föreslagna ramen kommer atl lill fullo behöva las i anspråk
under perioden. Regeringen bör därför i den årliga budgetpropositionen
redovisa hur ramen utnyttjas och om del visar sig nödvändigt begära en
justering av dess storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SEK:s
aktiekapital kommer alt uppgå lill 400 milj. kr. vid halvårsskiftet 1978. Detta
innebär atl SEK:s upplånlngskapacitel under de närmaste tre åren kommer alt
ligga i storleksordningen 8.000 milj. kr. Den föreslagna kredilvolymen kommer i
praktiken ej all behöva lånas upp i sin helhet då SEK kommer alt ha möjlighet
alt bl.a. löpande utnyttja återbetalda lånebelopp för vidare utlåning efiersom
ul- och upplåningen har olika lidsprofiler. Utredningen finner del därför inle
nödvändigt all nu förorda ytteriigare insatser för att stärka SEK:s framtida
upplåningskapacitel. Skulle dock sådana insatser bli erforderiiga förutsätter
utredningen all samråd sker mellan delägarna. Utredningen pekar dock på
möjligheter atl ändra de upplåningsgrundande bestämmelsema i bolagsordningen
så att t. ex. även fordringar med svensk bankgaranll eller fordringar på
svensk bank blir upplå-ningsgmndande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 155</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Cirka
70% av förelagens export faktureras för närvarande i svenska kronor, varför
utredningen förutser all efterfrågan på krediter från affärsbankerna och SEK
torde komma atl till samma andel avse svenska kronor. En lämplig mix av
upplånlngsvalulor bör emellertid kunna begränsa kursrisken på sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SEK:s
nuvarande administrativa resurser avses inle nämnvärt behöva utökas.
Utredningen anser alt SEK:s framtida utlåning skall följa de principer som för
närvarande tillämpas och atl därutöver följande riktlinjer skall vara gällande.
Verksamheten bör liksom hittills i första hand avse avlyft av affärsbankemas
krediter lill den utiändske köparen eller dennes bank. I andra hand bör lån liksom
hittills kunna lämnas direkt lill exportören eller för refinansiering av
affärsbankernas krediter lill exportören. Utredningen förutsätter all
affärsbankerna även fortsättningsvis kommer atl svara för
exportkreditbevakning, lånehantering m.m. samt bistå vid utländsk upplåning.
Affärsbankema föreslås således komma all svara för uppläggningen av den
dominerande delen av den direkta exportkreditgivningen under del nya systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
fakturering i utländsk valuta skall SEK sträva efter atl lämna lån i samma
valuta som kundfordran. SEK:s utlåning bör i dessa fall i princip motsvaras av
en upplåning i ifrågavarande valutor i syfte alt begränsa kursriskema. Vid
refinansiering av bank-lill-köpare och bank-llll-bank krediter bör samma
riktlinjer vara gällande. Enligl av EKN och SEK till-lämpade regler bestäms
leveranstidpunkt och krediternas löplid av internationellt överenskomna
definitioner. Vid bank-till-köpare och bank-lill-bank krediter kan SEK komma
atl lyfta av delar av krediten före den sista leveranstidpunkten. SEK:s
framtida refinansiering fömtsatts ske på samma sätl som hittills. Del torde,
enligt utredningens mening, inle heller i framtiden vara ändamålsenligt all
alllid kräva EKN-garanti som säkerhet för SEK:s lån. Ej heller bör särskild
löflesprovlsion utgå. EKN:s regler förutsätts av utredningen bli vägledande för
de närmare villkor som bör gälla för SEK;s utlåning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att andelen utländsk upplåning i SEK:s totala upplåning föreslås öka skapas
förutsättningar för SEK atl minska del ränlegap som för närvarande råder
mellan den svenska marknadsräntan och de refinanslerings-ränlor som är angivna
i consensus-överenskommelsen. Endasl lenlativa resonemang kan ligga till grund
för en bedömning av såväl den framlida ränteutvecklingen som kursutvecklingen
för de för SEK:s upplåning aktuella valutorna. I kursriskbegränsande syfte
pekar utredningen på möjligheten att införa en något högre ränta för lån i
svenska kronor än för lån i utländsk valuta för atl stimulera företagen all
teckna kontrakt i utländsk valuta. Staten kan vidare begränsa sill åtagande
genom alt i likhet med del danska systemet begränsa möjlighetema till
statsunderstödd finansiering till att gälla endast under viss del av en kredits
löplid. För alt SEK skall kunna bedriva sin upplåningsverksamhet på ett
rationellt sätt fordras en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>smidig
och obunden upplåning. Främst effektivitets- och kostnadsskäl lalar enligl
uiredningens mening för atl SEK ej bör åläggas bedriva objekts-bunden
upplåning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen påpekar all
under inledningsskedet bör endasl den del av SEK:s Inlånade kapital som används
efter det nya systemets införande omfattas av del statliga ränleåtagandel. För
del i bolaget arbetande egna kapitalet bör kostnaden lämpligen fastställas för
ett år i taget genom överenskommelse mellan delägama beträffande den
uldelningspolltik som skall gälla för respektive verksamhetsår under
försöksperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
åtagande kommer för den utländska upplåningen all medföra ett ränte- och
kursriskåtagande och för den svenska upplåningen endasl ell ränleåtagande.
Storleken på del samlade åtagandet anges av utredningen lill skillnaden mellan
upplåningsränta, lånekostnader, SEK:s räntemarginal och avkastning på eget
kapital under visst år och under samma år erhållen intäktsränla avräknat mot
skillnaden mellan upplånings- och ålerbetal-nlngskursen för del inlånade
kapitalet. Uppkommer härvid överskott bör detta inbetalas till staten eller
fonderas hos SEK. Utbetalning av medel föreslås ske inom ett syslem med
rullande årliga anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på den samlande bedömning som krävs för all la ställning till
utvecklingen av SEK:s totala ränte- och kursriskengagemang lalar starka skäl
för att den åriiga prövningen och kontrollen av statens ränte- och
kursriskåtagande föriäggs direkt lill regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
löpande besluten om utiändsk upplåning kommerati fattas av SEK:s styrelse.
Utredningen anser alt SEK bör hålla regeringen löpande underrättad om ränte-
och kursriskengagemangels utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har inle bedömt några förändringar av SEK:s bolagsordning vara påkallade
eftersom förslaget avser en försöksverksamhet under tre år, ulan har utgått
från att delägama i en överenskommelse reglerar styrelsens behandling av
frågor sammanhängande med krediter för vilka statligt Slöd till SEK utgår,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.9
Förslag till ändringar av nuvarande exportkreditsystem</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
förordar all nuvarande exportkredilstöd bibehålls t. o. m. utgången av år 1981.
En väsentlig förutsättning är härvidlag atl sådant stöd ej lämnas för
exportkrediter som helt eller delvis finansleras inom det av utredningen
föreslagna SEK-systemel. Delta bör enligt utredningen uttryckligen anges i
lagtexten. Del s. k. vinstberoendel 1 nuvarande syslem har medfört alt en del
företag inte kunnat utnyttja avdragsrätten. Utredningen föreslår därför att om
ell förelag endast delvis kan utnyttja beviljade avdrag bör förelaget kunna
välja mellan avdrag och ell exportkredilbl-drag. Bidraget bör vara skattefritt
och utgå med 50 % av det belopp som motsvarar skillnaden under beskattningsåret
mellan refinansieringsräntan och exportkrediträntan. Väljer förelaget avdrag
bör bidrag inte medges. Avdrag bör vidare inte i något fall få utnyttjas annat
än under det aktuella</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beskattningsåret.
Frågan om förelagets möjligheter alt utnyttja avdraget bör få avgöras på
gmndval av taxeringsnämndens granskning. Ett eventueUt bidrag bör utbetalas av
riksskatteverket. Utredningen föreslår all bidraget skall uppgå lill hälften
av avdraget och att det skall vara skattefritt. Genom atl exportkreditbidragel
görs något mindre förmånligt än export-kredilavdragel stimuleras förelagen alt
i första hand vidtaga sådana vinst-dispositioner som möjliggör utnyttjande av
avdraget. Utredningen har kommit tUl slutsatsen att en övergång till s. k.
bokföringsmässiga gmnder vid beräkning av exportkreditstödel inle skulle leda
till någon nämnvärd ökad belastning på taxeringsmyndighetema. Därigenom ansluts
prövningen direkt tiU bolagets övriga redovisning. Det bör ankomma på
riksskatteverket att vid behov utforma lämpliga anvisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att lagen om avdrag vid inkomsttaxering avseende kostnad för
exportkredit upphävs och alt en ny lag om statiigt exportkredilstöd tillämpas
på exportkredilavlal som ingås under tiden den 1 juli 1978 lill den 31 december
1981, varvid den nya lagen skulle bli tillämplig även på exportkredilavlal som
ingås efler den 1 juli 1978 men för vilka regeringen redan medgivit räll lill
avdrag enligl den upphävda lagens bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.10 Reservation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ledamötema
Lendenius och Olsson behandlar i en gemensam reservation ägarförhållandet inom
SEK och frågan om facklig representation i styrelsen. De anser att
utredningens förslag alt stalsmaklema skall svara för ränte- och kursrisker
vid SEK:s utlåning bör medföra en ändring av ägareförhållandena inom SEK.
Reservantema menar atl affärsbankernas finansiella risktagande i realiteten
kommer att upphöra under det föreslagna systemet samt alt de med ell bevarande
av nuvarande bolagsordning skulle erhålla ökad avkastning på salsal kapital
efiersom SEK:s långivning kommer all expandera. Därtill kommer all SEK:s
verksamhet fortsättningsvis kommer all få karaktären av myndighetsutövning med
fördelning av statliga medel, varför del statliga inflytandet bör utökas.
Reservanterna kräver därför all § 7 1 SEK:s bolagsordning ändras så att staten
garanteras beslutsmajoritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om de fackliga organisationemas inflytande har, enligl Lendenius och Olsson,
inte behandlats av utredningen. Med hänsyn till bl. a. det föreslagna systemets
sysselsättningseffekter förordar reservanterna atl SEK:s och EKN:s styrelse
kompletteras med representation från LO och TCO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.11 Särskilda
yttranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
utredningsbelänkandet har fogals fem särskilda yttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SärskUt
yttrande har avgivits gemensamt av Bouveng, Evander, Frykholm, Kronbladh,
Lindahl och Ljungdahl. I yttrandet framförs vissa principiella synpunkter på
den av utredningen föreslagna totallösningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
delar utredningens uppfattning all den internationella utvecklingen
nödvändiggjort åtgärder för alt ställa de svenska förelagens tillgång lill exporlkreditfinanslering
i partiet med vad som gäller för deras utiändska konkurrenter, samtidigt
understryks all de erfarenheter som vunnits genom del s,k, exporlkredilslödels
användning och inom ramen för SEK:s och EKN:s verksamhet efter en prövolid bör
vägas samman med erfarenheterna från det av utredningen föreslagna systemet
innan slutligt beslut fattas om hur ell syslem för statsunderstödd finansiering
av svensk export bör utformas. De begränsade erfarenheterna av statsunderstödd
exportkredit-finansiering gör del svårt att fömtse effekterna av det föreslagna
systemet på kreditanvändlng, export, sysselsättning, kredilmarknad etc. Vid
beaktande av de samhälleliga konsekvenserna bör ingå krav på fördelning av den
erforderliga internationella upplåningen på fler enheter, begränsning av
belastningen på den svenska kapitalmarknaden samt bevarande av bankernas och
företagens internationella kontaktyta och kompetens i finansieringsfrågor. Den
av utredningen föreslagna lösningen med två parallella alternativa stödformer
ger slalsmakterna möjlighet all löpande styra insatserna efler
konstaterade/önskade kostnader och effekter samt atl erhålla ell realistiskt
underlag för framtida beslut. Statens åtagande via SEK kan begränsas
volymmässigt men inte stalsfinansiellt medan det förbättrade räntestödet i
högre grad kan styras stalsfinansiellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
yttrandet tas upp följande särskilda frågor:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1) Man
föreslår att Sverige i likhet med vissa andra i-länder skall ingå bi<br>
laterala regeringsavtal om statsunderstödda ramkrediter med i första hand<br>
slalshandelsländer. Sådana avtal skulle inte innebära några ytterligare<br>
stalsfinansiella kostnader, men de skulle ha ell betydande good-will-värde<br>
i vissa köparländer och avsevärt underlätta exportföretagens försäljnings-<br>
arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>2)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Man understryker utredningens hemställan att
regeringen snarast låter utreda frågan om blandade krediter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>3)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Man förordar alt procentsatsen för avräkning av
SEK:s kreditutfästelse mot totalramen sänks under de av utredningen föreslagna
25 procenten. Vidare föreslås att affärsbankernas ramkrediter avräknas med 15
%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>4)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Man betonar atl SEK:s styrelse måste ges möjlighet
alt inom ramen för riksbankens valutapolitiska styrning fortlöpande bedriva
upplåning på sådant sätt att statens samlade kurs- och ränleåtagande begränsas.
De av utredningen föreslagna riktlinjerna för SEK:s upplåning bördärvid ej uppfattas
som bindande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>5)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Man understryker att den princip om
konkurrensneutralitet som skall vara vägledande för ett syslem för
exporlfinansiering även bör gälla för EKN:s verksamhet, och pekar på några
aktuella frågor. Det är angelägel att en för bankerna och företagen positiv
lösning nås på frågan om en höjning till 100% av garantiprocentsatsen för
långivargarantier. Flera utländska garantiinstitut utfärdar idag motgarantier
lill förmån för banker och för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>säkringsbolag
som för en exportörs räkning utfärdar anbuds-, förskotls-och
fullgörandegarantier. Utgående från en jämförelse med motsvarande utiändska
garantiinslitul bör EKN:s premlesyslem ses över varvid riktpunkten bör vara
all uppnå en premienivå som stöder och kompletterar, i stället för all
motverka, uiredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Man anser all del föreslagna SEK-systemel undandrar
fömlsätlnlgar-na för ett bibehållande av riksbankens krav all krediter vid
exportaffärer överstigande 100 milj. kr. skall finansieras i utiändsk valuta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Man föreslår all övergången från konlanlmelod till
bokföringsmässiga grunder vid beräkning av del reviderade exportkreditstödel
skall bil möjlig även för kontrakt ingångna före den I juli 1978. En justering
av lagen 1973:423 § 3, andra slycket, bör göras för att erhålla korrekt
beskrivning om hur avdraget fungerar vid bank-till-bank och bank-till-köpare
krediter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>8)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Man ser det som mycket angelägel atl svenska
förelag såsom föreslagits i utredningen ges möjlighet all konkurrera med
utländska företag på jämställda villkor vid försäljning till köpare i Sverige,
och föreslår atl regeringen snarast låter utreda möjligheten för statliga
svenska organ atl ställa garantier för kommersiella risker på inhemska köpare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilt
yttrande har avgivits gemensamt av ledamöterna Lendenius och Olsson som anser
atl utredningen ej diskuterat efler vilka kriterier en prioritering bör ske om
kredillilldelningen måste ransoneras. Lendenius och Olsson anser all om
ransonering måste tillgripas bör kredltlllldelnlngen inriktas på branscher som
från näringspolitiska utgångspunkter anses ha slor framtida betydelse och atl
projekt där effekterna från sysselsällningspolitiska, regionalpoiitiska eller
näringspolitiska utgångspunkter bedöms särskilt betydelsefulla bör
förmånsbehandlas. Ansökan om exportkredit bör därvid åtföljas av dels
sysselsällningsplaner och beskrivningar av den med exportordern förknippade
produktionens fördelning på egentillverkning, underleverantörer, utländsk
respektive inhemsk produktion och dels yttrande från berörda fackliga
organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lendenius
och Olsson anser det vara onaturligt atl anpassa del föreslagna systemet efler
konjunkturförändringar och menar all systemet kan rättfärdigas till fullo av
det faktum atl del är avsett atl neutralisera subventionselementen i utländska
exporlkredilsystem. Oavseti om ett system innebär en imporlbesparing eller en
exporlulvidgning är dess berättigande lika stort och man anser därför inle all
några principiella skäl föreligger för all undanta den imporlkonkurrerande
sektorn från systemet. Av kontroll-tekniska skäl bördock viss restriktivitet
iakttagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilt
yttrande har avgivits av ledamoten Lendenius som ansluter sig till uiredningens
uppfattning alt matchning bör kunna förkomma under det föreslagna systemet,
men betonar all denna möjlighet enbart bör utnyttjas i enstaka fall. Avgörande
bör därvid vara om effekten av en utebliven ex-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>porlorder
bedöms som betydande från sysselsällningspolitiska, näringspolitiska eller
regionalpolitiska utgångspunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskih
yttrande har avgivits av ledamoten Olsson som inte anser att del föreslagna
systemet bör vara marknadsneulrall, utan alt del bör användas som ett led 1 en
förändring av handelspolitiken i syfte alt göra Sverige mindre beroende av
omvärlden. Handelsutbytet med mindre stater och alliansfria länder bör i
första hand ökas liksom vår hittills ringa handel med stalshandelsländema.
Exempelvis kan särskilda kreditramar ställas lill förfogande för export till
länder till vilka regeringen anser att handeln bör inriktas. En styming av
vårt handelsutbyte skulle kunna vara en konkret ål-gärd för all infria
u-ländemas krav på en ny Intemationell ekonomisk världsordning. Regeringen bör
kunna fatta beslut om blandade krediter inom systemets ram. Matchning av
exportkreditvillkor, givna av något av våra huvudmollagarländer, bör dock ej få
komma 1 fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild kreditram bör ställas till regeringens förfogande för Ingående av
handelsavtal och andra ekonomiska samarbetsavial på bilateral basis i syfte all
öka Sveriges handlingsfrihet i fråga om utrikeshandelns inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskih
yttrande har avgivits av ledamoten WaUén som menar all de viktigaste kraven
som brukat uppställas, kredit efter förhandslöfle till fast ränta vid
consensus-nivå utan kursrisk, uppfylles genom del föreslagna SEK-systemel,
varvid staten har ett avgörande inflytande över beslutsfattandet. Genom
möjlighet att balansera ränte- och kursrlskföriuster, bl, a, genom uppköp av
fordringar i skuldvalutor torde de samlade förlusterna av stödverksamheten
hela liden kunna begränsas till del nödvändiga. Del nuvarande ränleslödel kan
inte styras av del allmänna på motsvarande sätl ulan graden av stödinsats
bestäms i praktiken huvudsaklingen av exportföretagen själva, Wallén har ej
motsatt sig ell parallellt utnyttjande av de båda formerna för statlig exporlkredilfinansiering
under en försöksperiod beroende på all det gjorts gällande alt ränleslödel
efler SEK-syslemels införande endasl skulle komma alt utnyttjas marginellt och
då av vissa i internationella finansieringssammanhang väl förfarna förelag,
saml atl systemet skulle leda till en viss välbehövlig avlastning av SEK:s
upplåningsbörda. Wallén anser alt en väsentiig uppgift vid en värdering av de
båda alternativen måste vara all konstatera om ränleslödel verkligen kommit
atl utnyttjas endasl marginellt och alt därefter dra de rimliga slutsatserna
av utvärderingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Remissyttranden över exportkreditutredningens betänkande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag har i sina olika delar fåll ell genomgående positivt mottagande av
remissinstanserna. Samtliga myndigheter och organisatio-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ner som har uttalat sig delar utredningens uppfattning
beträffande behovet av alt vidta statliga åigärder för all förbättra företagens
möjligheter att refinansiera sin exportkredilgivning. Samtliga remissinstanser
tillstyrker också utredningens förslag all de statliga insatserna i huvudsak
kanaliseras genom SEK samt all EKN tilldelas ett väsenlligl inflytande över
del prövningsförfarande som förutsattes ligga lill grund för beslul. Bland
remissytlrandena återfinns vissa förslag lill såväl utvidgning som begränsning
av de föreslagna systemen för exporlkredilfinansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige i riksgäldskonlorel delar uiredningens
uppfattning atl svensk exportindustri bör ha möjlighet atl konkurrera på lika
villkor med andra länders exportörer och att delta förutsätter förmåga atl vid
offerttillfällel erbjuda finansiering till fast ränta vid de lägsta
räntenivåer varom internationell enighet uppnåtts, den s. k. consensus.
Fullmäktige finner vidare att förutsättningarna atl uppnå detla resultat med
nuvarande exportkreditstöd starkt försämrats. Den av utredningen föreslagna
anpassningen av det offentliga stödet lill företagens nya situation - i många
fall karakteriserad av starkt försämrat vinstläge - är därtör påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksgäldsfullmäklige anser del i och för sig värdefullt om
så myckel som möjligt av den erforderiiga statliga upplåningen utomlands kan
bedrivas i direkt anknytning till produktiv verksamhet i Sverige inkl.
kredilförsörj-ning. Även om de administrativa kostnaderna blir större om
upplåningen sköts av flera låntagare än om riksgäldskonlorel ensam svarar för
hela det önskade valuialillskoltet talar bl.a. marknadsskäl för alt den
statliga upplåningen bör ske genom något flera - säg upp till ett halvdussin -
låntagare. Utredningens förslag om atl ge SEK en framträdande roll som instrument
för svensk utlandsupplåning i statlig regi stöds därför principiellt av
fullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige i rikshanken ansluter sig till uiredningens
bedömning att ex-porlfinansieringsvillkoren för företag i andra industriländer
ofla torde vara mer gynnsamma än för svenska företag. Behovet för
exportföretagen atl erhålla mer gynnsamma refinansieringsvillkor för
exportkrediter torde ha accentuerats av de förhållandevis höga långa räntor som
måste upprätthållas i Sverige av stabililseringspoliliska skäl liksom av den
snabba koslnadsstegringen i produktionen. Utvecklingen förstärker således
behovet av att formerna för exportkreditgivningen revideras så alt villkoren
motsvarar dem som i allmänhet tillämpas i utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bankinspektionen lar inle närmare upp uiredningens
principiella synsätt till behandling men vill liksom utredningen förorda en
ordning som för undvikande av dubbelarbete och utbyggnad av SEK:s organisation
innebär att SEK beträffande kreditprövning, kredituppläggning m. m. så långt
som möjligt replierar på affärsbankerna. Bankinspektionen understryker</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vikten
av atl affärsbankernas kapacitet, förbindelser och kunnande utnyttjas för
detta ändamål och påpekar atl någon konkurrens mellan SEK och bankerna om
exportfinansieringen givetvis inte bör förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankinspektionen
framhåller vidare alt genom koncentration av verksamheten lill SEK bör bällre
fömtsättningar för minlmering av ränte- och kursförluster kunna skapas efiersom
både ränte- och valutaaspekler samtidigt beaktas vid upplåningen 1
SEK-systemel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommerskollegium
anser alt utredningens förslag är av sådan art och omfattning all det kan få
betydande verkningar ur såväl samhällsekonomisk som StatsfinansieU och
handelspolitisk synvinkel och all del därför hade varit önskvärt alt
betänkandet givit mera vägledning för en bedömning av de samhällsekonomiska
effektema. Beträffande förslagens handelspolitiska effekter framhålls att de
Invändningar som kan göras mot del föreslagna stödsystemet måste ställas i
relation lill dess syfte. Hänsyn måste las lill exportindustrins allmänna läge
och lill all dess svårigheter skärpts i nuvarande konjunkturiäge liksom till
följd av vikliga konkurrentländers exportstödjande åigärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
handelspolitiska komplikationer som möter då man från svensk sida väljer att
anpassa sig lill konkurrenslägel genom atl tillgripa stödåtgärder för det egna
landels export skall ses mot bakgmnd av våra strävanden atl genom olika
internationella överenskommelser begränsa sådana stödåtgärder som bidrar till
alt snedvrida ländernas konkurrensförutsättningar och försämra
resursutnyttjandet. Kollegiet understryker särskilt viklen av alt man i olika
internalionella sammahang med krafl verkar för all överläggningar upptas i
frågan om exporlkredilstödjande åigärder för alt därigenom uppnå en förbättrad
efterlevnad av de internationella regler som redan finns på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsstyrelsen
delar utredningens uppfallnig all slora anspråk för närvarande ställs på en
starkt ökad exporlvolym för atl bl.a. främja sysselsättningen. Uiredningens
förslag torde, enligt styrelsens mening öka svensk industris konkurrensförmåga
på utlandsmarknaden vad avser möjligheterna all lämna konkurrenskraftiga
exportkrediter. Styrelsen delar också uiredningens uppfattning om värdet av
all stödformerna är flexibla, vad avser subvenlionsnivå och subvenllonsform,
med hänsyn till förändringar i det samhällsekonomiska läget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konjunkturinsitutet
pekar på all frågan om huruvida andra och möjligtvis mera generellt verkande
stödformer i vissa avseenden kunde vara atl föredra överhuvudtaget inte lagils
upp lill behandling 1 uiredningens belänkande. Del förordade systemet för
exportkredllfinansleringen kommer rimligen atl medföra vissa konsekvenser för
den svenska exportindustrins struktur. Den del av den svenska exporten som 1
första hand kommer alt beröras av stödet är exporten av kapitalvaror och därvid
i synnerhet stora projekt i form av s. k. paketieveranser eller färdiga
anläggningar för vilka normalt långfristig kreditgivning kommer i fråga.
Enlreprenadsverksamhet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
konsulttjänster är andra områden där det av utredningen föreslagna systemet
torde medföra väsentliga fördelar för svenska exportörer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
genereUt slöd skulle i princip främja exportindustrins utveckling mera
allsidigt dvs. ulan krav på atl den stimulerande effekten koncentreras lill
särskilda produktområden. Del föreslagna kreditslödet kan trots sin selekliva
inverkan framstå som ändamålsenligt med hänsyn till all det kommer atl påskynda
en - i ell långsiktigt perspektiv - önskvärd stmkluromvand-ling av den svenska
exportindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
saken hör vidare atl ett syslem med exportkredilstöd på tämligen generella
villkor redan är i funktion. 1 den mån målsättningen får betraktas som given
alt svenska företag skall ges möjlighet alt konkurrera på i huvudsak samma
villkor som andra länders företag i fråga om krediter vid export, framstår
emellertid de av utredningen framlagda förslagen i huvudsak som följdriktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
grund för utredningens överväganden och förslag har legal bl. a. en bedömning
av nödvändigheten atl åstadkomma en kraftig uppgång av den svenska exporten.
AUmänna pensionsfondens första, andra och tredje fondstyrelser delar
reservalionslösl denna bedömning. För atl uppnå jämvikt 1 bytesbalansen kommer
atl krävas en myckel betydande exportexpansion, vilket i sin tur kräver att
ökade resurser ställs till exportindustrins förfogande. Fondstyrelserna
konstaterar all motsvarande faciliteter är vanliga bland konkurrentiändema. Mot
denna bakgmnd anser sig fondsty-relsera inle böra erinra mot atl ett
exportkredilstöd av del slag utredningen föreslår, i sina huvuddrag genomförs
under en försöksperiod. Fondstyrelserna finner det dock angeläget all Sverige
på intemationell basis aktivt verkar för atl en mer verksam begränsning av
exportkreditkonkurrensen kommer till stånd. Del förefaller uppenbart atl en
statlig subventionering av del slag utredningen förordar, i längden inte kan
vara försvarlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
industriverk anser all det föreslagna exportkredilsyslemel i princip är
ändamålsenligt utformat och har således Inga invändningar mot de redovisade
riktlinjerna. Verket noterar dock alt i det nuvarande ränleslödel bestäms
graden av subvention i praktiken av exportföretagen själva genom atl
skatteavdraget ej görs avhängigl av val av finansieringsalternativ. Verket
avstyrker därför utredningens förslag atl bibehålla nuvarande ränlestöd 1
modifierad form då man ej kan finna detla motiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
investeringsbank AB (SIB) delar i princip de förslag som utredningen lagt
fram. Banken finnerdet angeläget all den komplettering av kre-dllstödslagen som
utredningen föreslagit genomföres. 1 del resultalläge som många svenska förelag
i dag befinner sig, torde avdragsrätten vara mindre intressant. Möjligheten
till ell bidrag torde i stället vara av större betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Banken
ifrågasätter om de av utredningen föreslagna åtgärderna för statlig styrning
och kontroll av SEK-systemel är tillräckliga. Närmare riktlinjer för systemet
bör beslutas av statsmakterna och lämplig myndighet åläg-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gas
ansvar för kontrollen av hur verksamheten utvecklas och bedrivs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till förslaget om ell SEK-syslem anser banken del vara av vikt alt
framhålla de skilda attityder som SEK och SIB visar upp när del gäller
exporlfinansiering. Om kommitténs förslag accepteras i oförändrat skick, skulle
sannolikt den del av exportkredltsektom som SIB företräder, inte komma 1
åtnjutande av stödet till exportföretagen då SEK förmodligen inte skulle anse
sig kunna lyfta av bankens mera riskfyllda engagemang. Ur bankens synpunkt
synes det ligga närmast lill hands, all SIB visavi sina kunder får samma
uppdrag som SEK nu föreslagits få gentemot affärsbankerna. SEK-systemel skulle
sålunda kunna länkas bli ell blandat SEK/SIB-system, där båda institutionerna
är underkastade de riktlinjer som statsmakterna kan komma alt utfärda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternativt
kan banken emellertid också länka sig alt för sina kunders räkning hemställa
hos SEK om förhandsbesked och avlyft på samma sätl som bankerna 1 övrigl
förutsattes göra. För alt SEK då skall kunna acceptera en sådan hemställan,
torde del bli nödvändigt all banken ställer garantier för sina kunder. Med
hänsyn lill exportföretagens begränsade möjligheter atl ställa säkerhet ligger
det i sakens natur atl provisionen för denna avgift blir relativt hög. Kan inte
provisionen få inräknas bland de kostnader som staten skall ersätta exportören
måste enligl bankens mening del förstnämnda allemalivel tillämpas. För detta
lalar också all SEK torde få svårigheter all låna upp tillräckliga medel för
att sköta avlyflen redan om det, som utredningen förutsatt, endasl gäller
affärsbankerna. Så mycket större skulle problemet bli om även SlB:s kunder
skulle få del av SEK:s upplåningsmöjligheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SEK:s
styrelse anser i princip atl del föreslagna exportkredllsystemet är
ändamålsenligt utformat och finner sålunda inga skäl till invändningar mot de
redovisade riktlinjerna. Omfattningen av SEK:s verksamhet kommer enligl
förslaget att vidgas. Bl. a. av den anledningen atl förslaget inle förutser
någon utvidgad prövning av inkommande kredilansökningar utöver den praxis som
gäller för närvarande, skulle en sådan volymökning i och för sig, såsom
utredningen förutsatt, i slorl sett kunna absorberas av SEK inom ramen för dess
nuvarande organisation. En viss ökning av personalen torde dock bli
erforderlig. Del förutsedda utökade samarbetet med bankerna innebär alt SEK:s utlåningsverksamhel
1 första han skall avse avlyft av affärsbankernas krediter till utländska
banker och köpare. Vidare kommer en stor del av arbetet med och övervakning av
beviljade krediter att ombesörjas av bankerna. Del samlade svenska kunnandet i
vad avser svensk och internationell finansiering kommer härigenom atl
tillvaratas. Styrelsen framhåller att det vid finansiering av större projekt
kan visa sig ändamålsenligt att endast en del av exportkrediten finansieras av
SEK medan resterande del finansieras på annal sätl t. ex. av svenska och/eller
utländska banker, SIB eller andra kreditinstitut. En sådan möjlighet till
uppdelad finansiering skulle enligt styrelsen minska belastningen på SEK-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>systemet.
Styrelsen betonar viklen av all exportkreditstödel utformas så atl de samlade
resurserna hos SEK och bankerna utnyttjas på bästa sätl och finner del därför
lämpligt att SEK-systemel och ränleslödel får tillämpas på olika delar och
olika lider av samma exportkredit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
industriförbund m.fi. organisationer välkomnar utredningens förslag som innebär
atl svenska företag i betydligt större utsträckning än för närvarande kommer
atl kunna konkurrera på lika villkor med utländska förelag. Från
organisationernas sida är man övertygad om atl förslagen väsenlligl ökar
möjligheterna för svenska företag att inle endasl återerövra tidigare
förlorade marknadsandelar på många viktiga marknader ulan också alt åstadkomma
en ökning av andelarna. Detla gäller speciellt större kapitalvaruleveranser
och s. k. paketaffärer, där förmågan atl lämna krediter på förmånliga villkor
är särskilt viktig. Eftersom förslaget kommer atl medföra en ökad export kommer
del också all ha en betydande sysselsättningseffekt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
understryker kraftigt exportens betydelse för den svenska bytesbalansens
utveckling samlidigt som man framhåller den ökade betydelsen som
kredilkonkurrensen har fåll för en framgångsrik export-försäljning. Vidare
framhålls alt när man i exportfrämjande syfte skall konstruera ett svenskt
exporlkredilsystem, som skall ge de svenska exportörerna samma stöd som
exportörerna i konkurrentländerna åtnjuter, måste man komma ihåg all Sverige i
ett slag vill försöka nå en nivå som andra i-länder arbetat med i många år, för
vissa länders del sedan 1%0-talels början. Utredningens förslag kan - om de
jämförs med nuläget förde svenska företagen - framstå som långtgående, men då
bör erinras om all förslagen enbart syftar lill att svenska förelag skall få
samma stöd från sina myndigheter som de utländska konurrenterna redan har
erhållit i många år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
alt, som utredningen föreslår, bibehålla del s. k. exportkredilslödet i en
förbättrad form bör de samhälleliga kraven kunna bättre tillgodoses än genom
atl man begränsar del statliga slödel till enbart genom SEK finansierad
kreditgivning. Härigenom kommer också förelag och banker att stimuleras att
arrangera exporlförsäljning och exporlfinansiering 1 utländsk valuta liksom
atl söka nya finansieringskällor och metoder. Den föreslagna lösningen med två
alternativa stödformer ger vidare statsmakterna möjligheter alt löpande styra
insatsema efler konstaterade respektive önskade effekter, liksom bällre
underiag för all besluta om hur framlida stödformer för
exportkreditfinansiering bör utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
anser dock atl utredningens förslag inte 1 någon större utsträckning löser de
mindre företagens problem vid export, och finner det därför angeläget att
åigärder snarast vidtas för alt lösa dessa förelags finansieringsproblem vid
exportaffärer. I sammanhanget erinras också om de säkerhetsproblem som de
mindre företagen ofta ställs inför efiersom de kan ha svårt atl få fram
bankmässiga säkerheter redan under tillverknings-tiden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
Företagareföreningarnas förbund och Sveriges Föreningsbankers Förbund framför
liknande synpunter på den mindre industrins export-kredilproblem. Förbunden
instämmer i övrigl med de synpunkter som framförts i Sveriges Industriförbunds
m.fl. organisationers yttrande över utredningens belänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
redareförening, som också ansluter sig till Sveriges Industriförbunds m.fl.
organisationers yttrande framhåller all svensk rederinäring har behov all kunna
tillgodogöra sig del föreslagna systemet såväl vid uthyrning av
sjölransporltjänsler lill ullandel i fall då kontraktstiden överstiger två år
som vid försäljning av begagnade svenska fartyg lill utlandet när kredittiden
överstiger två år. Föreningen ansluter sig således helt till utredningens
principiella krav all ell nytt exportkreditsystem bör kunna utnyttjas lika av
alla kategorier av svenska förelag som exporterar varor och tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
varvsindustriförening finner utredningens förslag vara ägnat alt förbätlra
exportföretagens konurrensförmåga och finner det synnerligen angelägel atl ett
syslem enligl förslaget Införs 1 syfte atl möta de i slort sett motsvarande
syslem som finns i andra länder. Liksom bl.a. fuUmäktige i riksgäldskontoret.
Svenska bankföreningen, SEK och Sveriges Industriförbund m.fi. organisationer
framhåller varvslnduslriföreningen vikten av all också export av fartyg
inkluderas i utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varvslnduslriföreningen
framhåller vidare all lån för finansiering under lillverknlngsllden också bör
kunna lämnas av SEK. Liknande synpunkter har framförts av Sveriges
Industriförbund m.fl. organisationer som också underslrycker vikten av atl
slalsmakterna inle genom allmänna kredllpoll-liska åigärder allvarligt
begränsar bankemas möjligheter alt ställa erfor- j derllga medel till
förfogande. Detla skulle i stället kunna underlättas t. ex. i genom atl
bankerna får generell räll alt löpande refinansiera sådan kreditgivning
utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Exportråd är odelat positivt till uiredningens förslag. Exportrådet avslår
från all göra mera detaljerade kommentarer ulan ansluter sig till vad som
framförts i remissvaret från Sveriges Industriförbund m.fl. organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
bankföreningen beklagar del faktum all statsunderstödd finansiering till icke
marknadsmässiga villkor förekommer som konkurrensmedel på ell flertal
marknader, men finner del angelägel all svenska förelags konkurrensförmåga
skärps genom all motsvarande faciliteter ställs till dessas förfogande.
Bortsett från vissa föreslagna kompletteringar är bankföreningen därför beredd
att tillstyrka atl del föreslagna systemet provas för den aktuella
försöksperioden. Föreningen ansluter sig dock till de principiella synpunkter
och särskilda önskemål som framförs i ett särskilt yttrande från näringslivels
sakkunniga och ledamöter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankföreningen
anser det angeläget all svenska banker och exportföretag är kapabla alt med
framgång uppträda på utländska kredilmarknader.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna bedömning förlorar inte sin giltighet därför alt
Sverige temporärt vidtar långtgående åtgärder för atl ål svenska exportörer
skapa med utländska konkurrenter likvärdiga möjligheter inom landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan en utvärdering skett och slutligt beslul om
stödformerna för ex-porikredilfinansieringen lagils, bör handlingsfriheten
bibehållas och de båda stödformerna tillåtas fungera parallellt och på lika
villkor, så atl ett reellt underlag för utvärdering erhålls. Vidare är del med
tanke på de omfattande svenska behoven av utiändsk upplåning väsentiigt enligl
Bankföreningens mening all bibehålla nuvarande kompetens och intemationella
kontaktyta i finansieringsfrågor hos banker och större förelag, Detla kan
främjas genom alt exportkredltslödel/bidragel ges en konkurrenskraftig
utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen poängterar också nödvändigheten av atl den
nuvarande arbetsfördelningen mellan SEK och affärsbankerna bevaras. Detta bör
innebära alt SEK primärt utnyttjas för finansiering av bank-lill-bank och
bank-lill-köpare krediter saml all bankerna svarar för kredituppläggning och
hantering av den av SEK lämnad finansieringen och biträder vid SEK:s upplåning
i utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige (LO) motsätter sig inte atl
de föreslagna exportstödjande åtgärderna genomförs, men konstaterar atl de i
alla länder växande exporlkredilsubvenlionerna givetvis är en av många former
för den snabbt stigande protektionism som nu breder ut sig på alla
väridsmark-nader. Enligt LO:s mening måste handelspolitiken bestämmas av att vi
å ena sidan inte skall leda utvecklingen mot protektionism men å andra sidan
inle har råd all slå som de sista kvar på frihandelsskansen. Den iver som nu på
olika håll ådagaläggs för att stödja svensk exportindustri inger LO vissa
betänkligheter. Åven om Sverige inle har råd atl komma alllför långt efter i
utvecklingen mot protektionism så måste en viss försiktighet iakttas så att vi
inte mer eller mindre oavsiktligt tar ledningen. Vidare måste vi undvika att
ivern leder lill mindre väl genomtänkta beslämmeler som ger företagen oavsedda
vinstmöjligheter på skattebelalamas bekostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tjänstemännens centralorganisation (TCO) stödjer förslaget
om inrättande av ell exporlfinansieringssystem, och förutsätter därvid atl man
från svensk sida kontinueriigt kommer all följa förekommande intemationella
överenskommelser på delta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 SEK-systemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samarbete med exporlkreditnåmnden (EKN)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EKN konstaterar alt utredningen framhållit atl de av EKN
tillämpade reglerna för betalningsvillkor bör vara vägledande vid det
föreslagna nya exportkreditsystemet. EKN påpekar alt i de fall där EKN-garanli
kommer att begäras får nämnden direkt tillfälle atl pröva affäremas förenlighet
med principerna för förskott, kredittider, lokala kostnader m.m. Om SEK genomför
finansieringen av en exportaffär utan EKN-garanli, är del såsom utredningen
synes förutsätta erforderiigt alt samråd sker mellan SEK och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EKN
rörande godtagbara villkor för affären. EKN övervakar för svenskt vidkommande
dels Sveriges åtaganden enligl vissa OECD-regler om exportkrediter, dels den
s. k. consensusöverenskommelsen. Nämnden betonar att för vissa typer av kreditaffärer
får stalsgaranti ej beviljas utan föregående konsultation med andra länder.
Nämnden noterar att det torde vara ett allmänt svenskt Intresse att tidigare
Ingångna Intemationella överenskommelser respekteras även efter införandel av
nya statliga stödåtgärder för exporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
vid en viss affär en närmare bedömning behöva göras av konkur-renllägel på
ränlesldan synes del ligga närmast till hands atl EKN anlitas för detta, vilket
1 så fall skulle Innebära att delvis nya mtiner behöver byggas upp inom
nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SEK:s
styrelse delar detta synsätt och framhåller i likhet med utredningen viklen av
en ökad samordning av den statiiga slyrelserepresentationen i SEK och EKN.
Fullmäktige i riksbanken redovisar däremot en annan uppfattning. Del faktum
all exportkredilnämndens bedömning av kreditvillkoren blir avgörande för SEK:s
kreditgivning lalar enligt fullmäktiges mening tvärtom för att de båda
styrelserna till sin sammansättning bör vara helt oberoende av varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av begränsningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare har framhållits uppmärksammar flera remissinstanser behovet av
strikta riktiinjer för tiUämpningen av de föreslagna stödsystemen. Såväl av
handelspolitiska som stalsfinansiella skäl anses del angelägel alt
stödåtgärderna tillämpas på ell restriktivt sett under den föreslagna försöksperioden.
Bl.a. fullmäktige i riksbanken framhåller det nödvändiga i atl utvecklingen av
systemet noga följs både med tanke på att det kan få genomgripande och delvis
negativa effekter på kreditmarknaden i övrigt och framförallt med hänsyn till
all statens kostnader varken kan förutses eller ligger inom statens egen
kontroU med mindre än att reglema ändras för verksamheten. Enligt fullmäktiges
mening bör därför en översyn av reglerna ske redan efler ett år såvida inte erfarenheterna
dessförinnan motiverar en revidering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
bankföreningen understryker för sin del vikten av atl den föreslagna
treårsperioden bör ses som en prövotid, under vilken såväl statsmakter som
näringsliv bereds tillfälle all utvärdera de två stödformerna med avseende på
inte bara stalsfinansiella kostnader utan också kreditanvändning,
exportllllväxt, utländsk upplåning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
intemationella samarbetet för att stävja interna stödåtgärder har ännu inte
kommit så långt framhåller kommerskollegium. Beträffande export-subventioner
har däremot överenskommelser nåtts i flera olika sammanhang. Från svensk sida
har man sålunda - fömtom consensus-överenskommelsen som ju särskilt åberopas i
betänkandet - bl. a. att beakta åtaganden i GATT, EFTA och Sveriges avtal med
EEC respektive CECA.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KK
finner för sin del att de föreslagna åtgärdema med sina klara subventionsinslag
inte överensstämmer med ovan nämnda avtal - bortsett från
consensus-överenskommelsen. Delta är givetvis inte tillfredsställande mot
bakgmnd av den gmndinställnlng som man 1 dessa avseenden hävdar från svensk
sida. Kollegiet har emellertid förståelse för atl del 1 nuläget kan bedömas
nödvändigt för Industrin alt ha möjlighet all erbjuda exportkrediter på viUkor som
är jämförbara med vad andra länder kan erbjuda. Del är myckel som lalar för att
utredningens bedömning av utvecklingen på sikt med en ökad export av
kapitalvaror med inriktning på utvecklingsländerna är realistisk. Ett stärkande
av svensk exports fotfäste i dessa länder kan vara av största betydelse. En
exportsubventionering bör dock enligl kollegiets uppfattning i varje fall ej
förekomma - annal än möjligen temporärt under exeptionella förhållanden - till
förmån för svensk export till EG-och EFTA-länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KK
framhåUer vidare all prövning i s. k. matchningfall liksom ev. stödåtgärder
avseende handeln med EG- och EFTA-länder bör göras av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
LO ifrågasätter om det är nödvändigt alt ge förslagen om exporlkreditfinanslering
en helt generell tillämpning. De anges ha störst betydelse för handeln med
stalshandelsländerna och u-länder. Men för strävan all vidmakthålla frihandeln
är våra relationer Inom den stora europeiska frihandelszon som så nyligen
fullföljts av slörsla betydelse. Del synes därför LO väsentligt att inle
äventyra detta resultat med nya exporlstödålgärder. LO finner därför atl del
finns skäl alt överväga särregler för exporten lill EG- och EFTA-länderna,
innebärande lägre statligt exportkredilstöd med möjlighet all efler dispens
tillämpa consensus-nivån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
ifrågasätter också om valet av kontraklvalula kan lämnas helt till köpare och
säljare. En reell prövning är här ofrånkomlig. Enligl LO;s mening kan det vara
lättare atl nå ett avtal i en valuta vars värde kan förutses falla, varvid i
själva verket staten genom all svara för kursrisken tvingas subventionera
försäljningen utöver den redan från början förutsedda räntesubventionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna
för SEK atl gardera sig genom upplåning 1 samma valutor är begränsade bl.a.
genom att räntorna därvid mestadels blir väsentligt högre, ett förhållande som
utredningen inle synes ha beaktat. Den generella kursriskgaranti som
utredningen föreslår är enligt LO:s mening alltför omfattande och främmande för
exportstödverksamheten. LO anser därför alt det i varje särskilt fall bör kunna
påvisas all konkurrenterna får sådant stöd från sina regeringar för all SEK
skall få möjlighet atl medge sådan garanti.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av ingående prövning gäller också vid s.k. matchning enligt LO:s mening.
Svårigheten alt konstatera vad konkurrenterna verkligen får av sina regeringar
kan här lätt leda lill all man accepterar villkor som andra konkurrenter i sin
tur uppfattar som alllför långtgående och föranleder krav på ytterligare
matchning från deras regeringar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakom
utredningens ställningslagande synes enligt fullmäktige i riksbanken ligga
uppfattningen atl en generell kreditgivning enligt consensus-villkor
visserligen kan verka något mer kreditstimulerande än en diskretlonär prövning
av kredilkonkurrensen vid varje exportaffär, men att kraven på
consensus-villkor ändå utgör en spärr mot en kraftig expansion av exportkreditgivningen.
Fullmäktige vill inte bestrida att ett genereUt system enligt utredningens
förslag besitter väsentliga fördelar framför ett system som kräver en
detaljerad prövning. Likväl måste understrykas att del av utredningen
föreslagna systemet medför åtaganden för staten, vilkas omfattning inte kan
fömtses med någon säkerhet, men som kan bli betydande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
fuUmäktiges mening kan systemet förväntas medföra alt den totala
exportkreditgivningen ökar vid given exportvolym, atl andra finansieringskällor
än SEK föriorar i betydelse och ati kreditvillkoren inte längre blir föremål
för förhandlng. För statens del ger en sådan utveckling anledning lill
betänkligheter eftersom staten ålar sig atl svara för såväl ränte-som
kursrisker. För företagen blir därför också valet av offertvaluta llkgil-tlgt.
Incitamenten torde därigenom också försvagas för SEK all uppnå bästa möjliga
resultat 1 verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige
i riksbanken berör också de föreslagna kreditvillkoren för SEK:s kreditgivning
och framhåUer all utredningens förslag kan betraktas som ett maximialternativ
då utfästelse om kredit lämnas kostnadsfritt och ränte- och kursrisker helt
bärs av staten. Fullmäktige förordar en viss differentiering av räntevillkoren
så alt utlåning 1 svenska kronor betingar en procentenhet högre ränta än
utlåning i utländsk valuta. Härigenom skapas incitament för företagen all
offerera exporten i utländsk valuta med åtföljande mindre kursriskåtaganden
för staten. Också riksrevisionsverket finner del vara väsenlligl all denna
möjlighet till differentierad ränta noga övervägs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
pekar på ytterligare möjligheter att begränsa statens åtaganden. Verket finner
del inle orimligt att en generell löftesprovision uttas av SEK:s låntagare även
i det nya stödsystemet. Härigenom minskas del statliga åtagandet vad avser
eventuell löflesprovlsion för SEK. Erhållen provision kan även bidraga till täckande
av övriga administrativa upplåningskostnader inom verksamheten. Också
införandet av en speciell administrativ avgift eller en generell kredilränta
som med en fast procentsats överstiger den s. k. consensus-ränlan är enligl
verket tänkbara möjligheter till generella inskränkningar i subvenllonsnlvån.
Andra exempel på begränsningar - som även kan utnyttjas för en mer selektiv
styming av efterfrågan utgör möjligheten alt Införa varierande räntenivåer för
en SEK-kredit beroende på val av konlraklsvaluta liksom möjlighetema till
kreditgivning i fastställda "valutamix".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
Införande av en allmän administrativ kreditavgift t.ex. baserad på uteslående
kreditbelopp skulle enligl RRV:s bedömning på ell naturligt sätt bl.a.
bibehålla ett kommersiellt ansvar för SEK att 1 möjligaste mån</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3
Riksdagen 1977178. 1 samt. Nr 155</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>begränsa
de administrativa kostnadema för systemet inom ramen för ett visst
avgiftsuttag. Del bör 1 delta sammanhang även övervägas om en avgift i
beaktande av de slora kreditrisker som SEK med utredningens förslag kommer alt
ikläda sig bör medge möjlighet lill erforderiig konsolidering inom bolaget.
RRV bedömer det för sin del som lämpligt all i detla fall la ut en särskild
generell admlnistrallonsavgift ulan alt därmed ta ställning lill behovet av
subvenlionsnivå 1 del föreslagna systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
industriförbund m.fi. organisationer motsätter sig tanken på differentierade
räntor eller överhuvudlaget sådana begränsningar i kreditvillkoren som skulle
medföra att exportföretagen får högre genomsnittliga cefinansieringsränlor än
de föreslagna consensus-räntoma. Från organisationernas sida hävdas alt detla
skulle innebära alt man gick ifrån grundtanken 1 uiredningens direktiv,
nämligen atl skapa konkurrensneutralitet mellan svenska och utländska förelag
på exportkredllområdel. Sveriges exportråd understryker för sin del viklen av
att också export till i-länder omfattas av de föreslagna stödåtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kreditramens
storlek</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
understryker osäkerheten 1 utredningens beräkningar av kreditramens storlek
och framhåller all frågan om 1 vilken utsträckning del föreslagna utvidgade
statliga stödet kan leda tiU en jämfört med i dagslägel ökad exportvolym och
även utvidgad exportkredilgivning inte närmare har berörts av utredningen. En
utvidgad kreditgivning synes enligl RRV kunna inträffa då företagen i många
fall kan uppleva del förmånligare alt med det föreslagna stödsystemet som hjälp
t. ex. refinansiera en Ivåårskredlt 1 stället för att offerera med en kortare
kredit som ej kan bli föremål för motsvarande refinansleringsslöd. RRV håller
det för sin del inle osannolikt atl den av utredningen föreslagna kreditramen
kan vara för liten i förhållande lill efterfrågan. Om delta skulle bli fallel
uppslår en situation som leder till köbildning och eventuell prioritering av
kredilansökningar. Enligt verkels bedömning torde svårigheter föreligga att i
ett generellt system av den karaktär som utredningen föreslår finna
ändamålsenliga och för SEK lätthanterliga prioriteringsgrunder i en situation
där begärda krediter överstiger tillgänglig kredilvolym. Ett administrallvi
förfarande med kösystem o. dyl. är uppenbariigen inle rationellt. Å andra sidan
är del enligl RRV:s uppfattning väsentiigt atl de statiiga åtagandena i möjligaste
mån kan överblickas och atl de inle på ett svårförulsebart sätt volymmässigt
tvingas all ökas under den föreslagna försöksperioden. Det bör emellertid
understrykas all de stalsfinansiella effekterna av del samlade statliga ränte-
och kursåtagandel i del föreslagna systemet inle kan bedömas ens inom den av
utredningen föreslagna kreditramen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
RRV efter\y ser fullmäktige i riksgäldskontoret en bedömning av i vilken
utsträckning den föreslagna vidgning av exportkredilstöd kommer atl innebära en
ökning av den totala exportkreditgivningen. Fullmäktige</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avser
för sin del all frågan om 1 vilken omfattning den föreslagna vidgningen av
SEK:s verksamhet skulle innebära en nelloökning av Sveriges exportkredilgivning
eUer enbart en överflyttning till SEK av en del av den kreditgivning som nu
sker från exportörer och banker. Rimligen bör förslaget medföra en totalt sett
ökad volym av svenska exportkrediter enligt fullmäktiges uppfattning. I
förhållande till nuläget får alltså förslaget - åtminstone i initialskedet -
till effekt dels ett totalt sell ökal behov av svensk upplåning utomlands, dels
en överflyttning från banker och förelag av sådan upplåning till SEK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
i SEK delar 1 likhet med många remissinstanser den av utredningen framförda
uppfattningen atl kreditramen kan behöva justeras under försöksperioden. För
sin del finner emellertid styrelsen del vara sannolikt all kreditramen måste
utökas redan 1 början av försöksperioden och pekar därför på möjligheten alt
göra en uppräkning av ramen före systemets ikraftträdande för all köbildning
eller prioritering av låneansökningarna skall kunna undvikas. Skulle ramen visa
sig vara för liten bordet ankomma på stalsmaklema all ange de kriterier som
skall användas för prioritering av låneansökningarna. Sveriges industriförbund
m.fi. organisationer delar denna uppfattning och anser del önskvärt alt ramen
redan från början sätts till 12.000 milj. kr. istället för, som föreslagits av
utredningen, 10,000 milj, kr,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med bl, a. RRV ulgår konjunkturlnstitulet ifrån alt kreditramen skall
kunna anpassas på sådant sätt atl exportföretagen 1 tillämpliga fall kan räkna
med all få tillgång till kreditutfästelse från SEK. Skulle del inte visa sig
möjligt skulle åtskilligt gå förlorat av den med förslaget avsedda
stimulanseffekten, samtidigt som en mera selektiv prövning skulle ställa helt
andra, dvs. i hög grad ökade, krav på utredning av ärendena. För de
kredilsökande skulle delta givetvis innebära tidsutdräkt och osäkerhet. Härtill
kommer risken atl en selektiv behandling inom SEK av kredilansökningar kan
komma all medföra att kortsiktiga sysselsätlningslntressen får prioriteras i
förhållande till överväganden med avseende på utvecklingen av stmktur och
sysselsättning på längre sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsstyrelsen
fömtsätter för sin del att man vid en eventuell justering av den föreslagna
kreditramen även lar hänsyn tiU sysselsättningspolitiska synpunkter. Också vid
prövningen av enskilda ärenden bör, med beaktande av övriga omständigheter,
särskild hänsyn tas till effekterna på sysselsättningen, framhåller AMS, som
dock inte är enig på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
statens industriverk kan del inte uteslutas all det föreslagna rambeloppets
storlek kommer alt Innebära en begränsning som nödvändiggör en prioritering av
kreditgivningen. I sådant fall ulgår verket ifrån alt denna görs utifrån
samhällsekonomiska överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förekomsten
av dubbla stödformer erbjuder, enligt Svenska bankföreningen, fördelen atl
redan under prövoperioden tillåta sådana förändringar i finansleringsvillkoren
all efterfrågan på statsunderstödd finansiering</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
minskas eUer förskjutas mot endera stödformen. Om den uppsatta kreditramen
eller godtagna stalsfinansiella kostnader hotar all överskridas, finner
bankföreningen förändringar i finansieringsvillkoren vara att väsentligt
föredra framför någon form av kö- eller ransoneringssystem, som försvårar
företagens planering och minskar deras möjligheter alt vid förhandlingar räkna
med atl ha tillgång till en viss finansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna ramen torde inte vara av praktisk betydelse anser fullmäktige i
riksbanken. Finansieringssystemet utmärks av att SEK är skyldigt att ställa
medel till förfogande för alla exportaffärer där consensus-vlU-koren är uppfyUda.
Någon annan prövning eUer urvalsförfarande kommer inte Ifråga för SEK:s del.
Inte heUer kan köbildning godtas eftersom större delen av kreditgivningen
gmndas på utfästelser om utbetalning vid angivna tidpunkter. Skulle systemet
visa sig vara mer kreditstimulerande än förutsett och rambeloppet således
förbrukas under kortare tid än tre år har stalsmaklema all välja mellan all
vidga ramen eller alt ändra villkoren för statens åtagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
TCO bedömer det sannolikt atl kreditansökningarna kommer atl överskrida den av
utredningen förslagna kreditramen, varvid en prioritering måste ske bland de
Ifrågavarande ansökningama. TCO anser all 1 en sådan situation bör sådana
projekt förmånsbehandlas där effekterna från sysselsättningspoUtiska,
regionalpoiitiska eller näringspolitiska utgångspunkter bedöms särskilt
betydelsefulla. För atl underlätta en sådan bedömning bör ansökan om
exportkredit åtföljas av sysselsällningsplaner och beskrivningar av den med
exportören förknippade produktionens fördelning på egentillverkning,
underleverantörer, utländsk respektive inhemsk produktion. Ansökan om
exportkredit bör enligl TCO:s mening automatiskt åtföljas av yttrande från
berörda fackliga organisaloner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>A
vräkningsförfarandet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår atl en åriig prövning av statens ränte- och kursrisk-åtagande sker hos
regeringen. Härigenom säkerställs en samlad bedömning av SEK:s totala ränte-
och kursriskengagemang. RRV delar denna bedömning och finner del lämpligt all
SEK:s medeltilldelning som följd av det statliga åtagandet sker årsvis i
efterskott. RRV delar även utredningens bedömning av hur ell
avräkningsförfarande bör kunna ske men vill peka på all utredningens förslag
till marknadskompensallon till SEK synes Innebära en kompensation även av
normal räntemarginal, dvs. även inkluderande avsättningar och utredningar till
SEK:s ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den årliga prövningen erhålles en löpande och allsidig utvärdering av del
föreslagna systemet enligt RRV:s bedömning. Behov torde emellertid föreligga av
vissa justeringar av det föreslagna systemet under pågående försöksperiod.
Detta kan avse ev. utvidgning av kreditramen man kan även avse modifieringar 1
subvenllonsnlvåer, l.ex. som följd av förändrade förhållanden på främst de
Intemationella valutamarknaderna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är sålunda väsentligt atl regeringen bereds tillfälle att under pågående
försöksperiod även la ställning till systemet 1 dessa avseenden. Det bör mot
bakgmnd av dels regeringens årliga prövning av kurs- och riskåtagan-del, dels
svårighetema atl för hela försöksperioden bedöma kredilefterfrå-gan, dels del
eventuella behovet av flexibilitet 1 subventionsnivåer, övervägs om den för
SEK tillåtna kredilvolymen istället årligen bör fastställas av regeringen inom
ramen för ell av riksdagen lämnai bemyndigande för hela försöksperioden. Detta
bemyndigande skulle vara så pass omfattande alt eventuella höjningar av SEK:s
kreditram inrymdes. Genom ett sådant förfarande torde på ell effektivi sätt en
åriig utvärdering och överväganden om modifieringar av systemet kunna kopplas
till frågan om volymen av del statliga åtagandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankinspektionen
har inget atl erinra mot uiredningens förslag på denna punkt och i likhet med
riksrevisionsverkel understryks viklen av all erforderiig konsolidering sker
hos SEK med tanke på de stora kreditrisker SEK kommer all ikläda sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller SEK:s styrelse reser några invändningar mot del föreslagna
avräkningsförfarandet, men ulgår från all mera ingående diskussioner med staten
senare kommer atl äga rum i samband med atl nödvändiga föreskrifter för
bolagets verksamhet utarbetas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ut-
och upplåningsverksamheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens bedömningar av det framlida upplåningsbehovet torde detta rymmas
inom den upplåningskapacitel som SEK enligt bestämmelserna i förelagels bolagsordning
besitter. Av betydelse härvidlag är enligl RRV:s mening bl. a. i vilken
utsträckning krediter inom systemets ram blir garanterade av EKN och i vilken
takt återbetalning av krediter sker. Skulle dock den föreslagna kreditramen
behöva ökas under försöksperioden torde enligl RRV;s bedömning SEK:s nuvarande
upplåningskapacitel vara otillräcklig. Härvid är tillskott till SEK:s
upplåningsgrundande kapital eller andra ändringar i bolagsordningens
bestämmelser om upplånlngsrält nödvändiga all genomföra redan under
försöksperioden. All beakta 1 detta sammanhang är atl det föreslagna systemet i
sig inte innebär någon reducering av SEK:s generella kreditrisk. En ökning av
SEK:s upplåningskapacitel torde därför lämpligen behöva inkludera även en
ökning av del upplåningsgrundande kapitalel. Enligt verkels bedömning bör ovan
nämnda förhållanden beaktas redan vid ställningstagande lill införande av det
utredningen föreslagna SEK-systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
bankinspektionens uppfattning kan kapitalsubstansen i SEK inte generera en
tillräcklig upplåningskapacitel för atl möta den beräknade Slora kreditvolymen,
även om man räknar med viss återbetalning av krediter under perioden. Vilken
kapitalökning som erfordras och vid vilken behov därav uppslår är naturiiglvis
svårt atl avgöra i dagsläget. Av betydelse är bl. a. i vilken utsträckning
krediter inom systemets ram blir garan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>terade av EKN. Vidare bör beaktas att bindande utfästelser
avseende framlida kredit ej skall lämnas utan atl den däremot beräknade
upplånings-kapaciteten är tryggad. Atl sålunda tillskott lill SEK av
upplåningsrätts-grundande kapital med all sannolikhet blir nödvändigt bör
enligt bankinspektionens bedömning beaktas vid det slutliga ställningstagandet
till förslaget. Del anses inte möjligt utgå från all ändring av
bolagsordningens bestämmelser om upplånlngsrält skaU kunna leda lill någon
mera betydande ökning av upplåningskapacileten. Ocksä Sveriges investeringsbank
AB anför liknande synpunkter på SEK:s möjligheter att genomföra en upplåning
av den omfattning som utredningen föreslår ulan ytterligare förstärkning av
upplåningskapacileten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige i riksgäldskontoret anser all en möjlighet för
SEK all erhålla specifik stalsgaranti för varje utlandslån vara värdefull och
upplåningen skall kunna ske lill bästa villkor. SEK:s upplåning skall då få en
ställning likvärdig med den som ges varven och vissa andra huvudsakligen
statliga låntagare. Ell annal alternativ är atl SEK liksom Statens
Investeringsbank erhåller en statlig garanti för en viss upplåning.
Erfarenheten visar dock alt långivarna betraktar en sådan garanti som mindre
värdefull än garantier för varje enskilt lån som upptas. Fullmäktige framhåller
vidare atl SEK:s upplåning kommer atl la i anspråk en del av den svenska
statliga kreditvärdig-helen på olika utlandsmarknader, utan all detla kommer
finansieringen av siatens budgetunderskott lill godo. I den mån SEK därmed
lyfter av banker och förelag en del av den kredilförsörjnlng med avseende på
exporten som de hittills svarat för förutsätter fullmäktige atl bankema skall
visa ökad beredvillighet all i sin inhemska placeringspolitik tillgodose
statens finansieringsbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige anser del också vara väsentiigt atl SEK:s
upplåning hanleras i nära kontakt med annan svensk upplåning i utiandet,
speciellt den statliga och statsgaranterade. Fullmäktige är medvetna om att
samordningskravet kan innebära vissa restriktioner för SEK:s möjligheter atl
bedriva sin upplåning på ell sätt som ger maximal anpassning till utlåningen,
men anser detta vara en ofrånkomlig konsekvens av uiredningens förslag 1
övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koordineringen av SEK:s utlandsupplåning med övrig statiig
och stats-garanterad upplåning kan delvis äga mm Inom ramen för riksbankens
valu-taslyrelse, särskilt när det gäller lidsaspekten. Även den arbetsgrupp för
statlig utlandsupplåning i vilken ekonomidepartementet, riksbanken och
riksgäldskonlorel ingår, torde komma alt utgöra ett fomm för vissa övergripande
frågor 1 detta sammanhang. Vid sidan härav blir emellertid ett kontinuerligt
samråd på tjänstemannaplanet mellan SEK och riksgäldskonlorel av största vikt,
särskih som kontoret utöver den direkta slatsupp-lånlngen och den
statsgaranterade upplåningen också svarar för den nordiska samordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen i SEK delar utredningens uppfattning alt
bolagels upplånings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kapacitet,
beräknad enligt nuvarande bolagsordnings bestämmelser, torde vara tillräcklig
under de närmaste åren. För att åstadkomma största möjliga handlingsfrihet i
upplåningshänseende är det dock önskvärt atl de upp-lånlngsgmndande
bestämmelsema i bolagsordningen revideras på ett så tidigt stadium som möjligt
av den föreslagna försöksperioden. Utredningens förslag på denna punkt torde
vara ändamålsenligt och kunna ligga lill gmnd för en sådan ändring men
styrelsen framhåller dock atl man vid en översyn av SEK:s bolagsordning, som är
aktuell 1 detta sammanhang, vidtar sådana ändringar som ger bolaget
flexibilitet för framliden. Bl. a. pekas på möjligheten alt Införa ett särskilt
garantikapital för SEK:s upplåning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
avser det föreslagna avräkningsförfarandet för lämnade kreditlöften har
styrelsen 1 SEK ingen invändning mot utredningens förslag alt sådana löften t.
v. avräknas med endast 25% innan kundemas accepl eller avslag erhålles.
Utnyttjandet av givna löften har under senare år starkt varierat och kommer atl
skifta också 1 framtiden. Delta påverkar alltså den volym av förhandslöflen SEK
kan lämna. F. n. bedöms alltså 25% vara en lämplig avräkningssiffra. Skulle
emellertid ramen las 1 anspråk 1 annat tempo än som fömlsetls bör styrelsen ges
bemyndigande alt själv ändra avräknings-gmndema efter anmälan till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
utredningen bör SEK inte åläggas alt bedriva en objeklsbunden upplåning då
delta motverkar möjlighetema atl tillvarata ränte- och kursrisksynpunkter.
Bankinspektionen framhåller all även om kostnads- och effektivitetsskäl lalar
för en relativt obunden upplåning så bör totalt sett en tidsmässig och
valutamässig överenskommelse uppnås mellan upplåning och utlåning. Också SEK:s
styelse och Sveriges industriförbund m.fi. organisationer lar upp denna fråga.
Härvid understryks bl. a. all upplåningen vid varje tidpunkt bör ske på sådant
sätt all den bedöms bli billigast och minst riskfylld med tanke på siatens
samlade ränte- och kursriskålagan-den. Delta kräver en flexibel upplåning som
Innebär all val av bl. a. upplåningsvaluta, räntesats och löptid successivt
måste anpassas till de rådande, snabbi föränderliga, marknadsförhållandena.
Del är bl.a. därför sannolikt alt SEK:s upplåning måste ske genom upplagande
av så slora lånebelopp atl de Inte omedelbart kan utbetalas till
exportföretagen eller banker enligt ingångna kreditavlal. SEK:s styrelse anser
för sin del del vara nödvändigt atl SEK ges möjlighet att förränta sådana
tillfälligtvis uppkomna kassaöverskotl, särskilt i utländsk valuta. Detta
föreslås i vad avser utländsk valuta kunna ske inom ramen för ell av
riksbanken generellt lämnai tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ägarförhållandena
i SEK</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
likhet med reservanterna anser LO och TCO alt del föreslagna exportkredllsystemet
bör föranleda en ändring av ägarstmkturen inom SEK så</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
statiig majoritet uppkommer. LO anser alt staten måste ha ett avgörande
majorilelsinflylande i SEK om den skall ge kursriskgaranti för dess upplåning.
Garantin skulle annars alllför läll kunna användas för alt ge bankema
möjligheter lill vinstgivande valutaaffärer. Från TCO:s sida anförs alt det
föreslagna systemet kan förväntas resultera 1 en ökad långivning från SEK.
Enligl aktiebolagets konstmktion motiverar insatser i form av riskvilligt
kapital ett ägarinflytande av motsvarande storlek. Del föreslagna systemet
innebär, enligt TCO, dels alt det finansiella risktagandel upphör för bankernas
del varför deras kapitalinsatser närmast kan karaktäriseras som långivning,
dels troligen alt avkastningen på Insatt kapital ökar. SEK:s verksamhet skulle
enligl förslaget fortsättningsvis få karaktären av myndighetsutövning genom
atl SEK fördelar statliga medel, vilket enligt TCO ytterligare understryker det
berättigade i all ändra majoritetsförhållandet inom SEK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
anför vidare all SEK:s och EKN:s styrelse bör kompletteras med representation
från LO och TCO. Detta anses motiverat mot bakgmnd av det föreslagna exportkredilfinansieringssyslemels
sysselsättnings- och näringspolitiska verkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
hänsyn till alt framtida beslul inom SEK kommer all gälla ianspråktagande av
statliga medel anser statens industriverk alt staten måste garanteras
beslulsmajorilet i styrelsen. Fullmäktige i riksgäldskontoret anser också alt
en statlig aktiemajoritet i SEK vore alt föredra med tanke på de
upplåningsvolymer som föreslås och som skulle komma atl förverkligas parallellt
med annan omfattande svensk upplåning genom staten eller med stalsgaranti.
Härigenom torde SEK. få det betydligt svårare all hävda sig ulan en starkare
markering utåt av det statliga ansvaret för bolagels finansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige
föreslår också all riksgäldskonlorets sakkunskap beträffande utlandsupplåning och
dess löpande kontakter med marknaderna ställs till SEK:s förtbgande genom atl
kontoret blir representerat i SEK:s styrelse. Detta skulle också möjliggöra
alt del nödvändiga samordningsarbetet till viss del kunde föriäggas lill
styrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SEK:s
styrelse finner del knappast rimligt alt utgå ifrån atl skilda uppfattningar
skulle föreligga beroende på parlsrepresenlalionen i styrelsen. Varje
exportaffär har i sig en självklar sysselsällnlngsbefrämjande och
va-lulainljänande effekt. Någon konflikt mellan partsintressena torde därför
inle behöva uppkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ändring av ägarförhållandena i SEK torde inte påverka styrelsens sätl att
genomföra de uppgifter som nu åläggs bolaget. I likhet med utredningens
majoritet anser SEK:s styrelse sålunda atl bl.a. frågor som sammanhänger med
behandlingen av kredilärenden för vilka statligt slöd lill SEK ulgår bäst bör
kunna regleras i form av särskilda överenskommelser mellan staten och bolaget.
Storieken av den utdelning SEK skall lämna aktieägarna bör på motsvarande sätt
regleras genom avtal mellan delägarna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl.
a. Svenska Bankföreningen och Sveriges Industriförbund m.fi. organisationer
delar denna uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utländsk
kreditkonkurrens i Sverige</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
industriförbund m.fi. organisationer Instämmer i likhet med flera andra
remissinstanser i utredningens förslag atl statiiga insatser bör komma ifråga
för att neutralisera utländsk statsunderstödd kreditkonkurrens vid försäljning
i Sverige. Organisationema anser det också vara angelägel atl frågan om
humvida statliga garantier skall kunna lämnas för atl täcka kommersiella risker
på inhemsk köpare snarast prövas. Sveriges varvsindustriförening ifrågasätter
om prövning, såsom utredningen föreslagit, 1 varje enskilt fall måste göras av
regeringen. Som altemativ föreslår varvsföreningen alt SEK bör kunna ges
bemyndigande att efter givna riktlinjer fatta beslut i frågor rörande sådana
krediter understigande visst förutbestämt belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
principiella frågan om behovet av alt utvidga det föreslagna exportkreditstödel
lill även importkonkurrerande företag undandrar sig RRV:s bedömning. Verket
vill emeUertid framhålla att skulle en intemationell utveckling mot ökal
statligt stöd i nämnda avseenden ske kan allvarliga protektionistiska effekter
på den intemationella handeln uppkomma. Del är väsentligt atl Sverige 1
InternationeUa sammanhang aktivt söker verka för begränsningar i den
statsunderstödda exportkreditkonkurrensen. Det bör noga övervägas i vilken
utsträckning ett Införande av uiredningens förslag vad avser den
Imporlkonkurrerande industrin minskar den utiändska tilltron till de svenska
strävandena i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
framhåller vidare all en sådan utvidgning av det föreslagna SEK-systemet
innebär all SEK:s bolagsordning måste ändras. SEK kan för närvarande endasl
medverka i kreditgivning 1 samband med exportaffärer. Del kan även finnas skäl
som lalar för alt t. ex. Sveriges Investeringsbank som ell alternativ till SEK
kan medverka 1 den föreslagna kreditgivningen till Importkonkurrerande företag.
Härigenom avlastas SEK en för bolaget något artfrämmande kreditgivning
samtidigt som behovet av ändring av dess bolagsordning undanröjs och en
uppbyggd kreditgivnlngskapacitet inom Invesleringsbanken kan tillvaratas. En
sådan medverkan från Investeringsbankens sida Innebär emeUertid alt en
kreditram av tidigare nämnt slag även måste tilldelas detla kreditinstitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige
i riksbanken har Inget all erinra mot utredningens förslag på denna punkt men
understryker vikten av all restriktiva kriterier tillämpas i dessa fall för att
motverka en utbredning av kreditgivningen lill icke marknadsmässiga villkor på
den Inhemska kredllmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
framhåller i denna fråga all den importkonkurrerande delen av den svenska
industrin i detla avseende bör ges samma möjligheter till exportkrediter som
exportindustrin. Som skäl härför anförs bl. a. att det nya exportkredilsyslemel
inte får ges en konkurrenssnedvridande verkan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anknytning till utredningens förslag på denna punkt erinrar kommerskollegium
om all det enligt de GATT-regler som finns rörande utjämnings-tullar lill skydd
mot subventionerad import (artikel </span><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>VI) </span><span style='font-family:Verdana'>bl. a. krävs all den s.k.
skadeaspekten skall beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SEK:s
styrelse pekar i likhet med RRV på behovet av en ändring av SEK:s
bolagsordning. Styrelsen ställer sig dock tveksam till om den föreslagna
modeUen är den lämpligaste.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bis
tåndskredite r</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl.
a. SIDA tar upp frågan om s. k. blandade krediter, dvs. kommersiella krediter
med inslag av bislåndsmedel, som lämnas 1 samband med utvecklingssamarbete
ofla till starkt subventionerade kreditvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
anser alt bistånd och kommersiell kreditgivning i princip bör hållas isär. Den
omständigheten alt några länder inle gör en sådan åtskillnad utan tillåter
blandformer - mjuka kommersieUa krediter och hårda bi-slåndskredlter eller
kombinationer av bistånd och normala kommersiella krediter — bör inle utgöra
ett skäl för all ändra den svenska inställningen. Sverige bör fortsätta all
söka påverka i-länderna all ge bistånd på så mjuka villkor som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIDA
har från vissa mottagarländer mött önskemål om krediter som inte utgör bistånd
men som har mjukare villkor än de kommersiella krediterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bislåndsmedel
har 1 Sverige Inom ramen för slöd till u-länders import avsatts för
finansiering av förstudier till projekt, som sedermera kan komma atl
finansieras på kommersiell väg. Ett mottagarland kan finanslera viss utrustning
till ett projekt med bislåndsmedel och annan utmstning med kommersiella
krediter eller andra medel. Delta innebär inte all kommersiella krediter
subventioneras, men den ekonomiska effekten kan från projektels och u-landets
synpunkt bli ungefär densamma som om en subventionerad kommersiell kredit
erhållits. Som förutsättning för ianspråkstagande av bislåndsmedel gäller, alt
mottagarlandet prioriterar en sådan användning. Initiativet kommer från
u-landet och bislåndsmedel används i eget intresse för ulvecklingsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med utredningen anser styrelsen, alt del kan finnas skäl all ytterligare
kartlägga förekomsten av blandade krediter. Styrelsen utgår ifrån all SIDA:s
medverkan påkallas om en utredning kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
Sveriges industriförbund m.fi. organisationer tillstyrker fortsall
utredningsarbete i denna fråga. Från organisationernas sida föreslås vidare att
också Sverige Ingår s. k. ramavtal om statsunderstödda krediter i första hand
med vissa slalshandelsländer. Sådana kreditavlal, som förekommer i många
i-länder, anses ha ell betydande good-will-värde i köparländerna och skulle
underlätta företagens försäljningsarbete avsevärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FuUmäktige
i riksgäldskonlorel erinrar om all Sverige under tidigare perioder lämnai
kommersiellt motiverade statskrediter till andra länders regeringar. Delta var
särskilt fallel under och efler andra världskriget, då</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>syftet med givningen var atl man från svensk sida ville
bidra lill återuppbyggnaden genom atl möjliggöra köp av svenska exportvaror.
Under senare lid har sådana statskrediter i allt högre grad blivit ett
instmment för det svenska utvecklingsbiståndet. För närvarande spelar sådan
kreditgivning en mindre roll även inom biståndsverksamheten. I praktiken
använder Sverige således inte längre bislåndskrediler som Instmment för
exportfinansiering konstaterar fullmäktige vidare. En ev. ålempptagen
stalskredll-glvning skulle därför behöva få andra former. Skulle ell
utredningsarbete inledas angående dessa frågor, är riksgäldskonlorel berett alt
medverka häri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen förutsätter atl dessa förslag skall genomföras
från den I juli 1978. Med hänvisning till all förslaget innebär all
möjligheterna all finansiera exportkrediter blir avsevärt bällre än för
närvarande framhåller bl. a. Svenska bankföreningen, Sveriges exportråd och
Sveriges industriförbund m.fi. organisationer all man kan förutse atl förelag
som har exportaffärer aktuella under de närmaste månaderna söker uppskjuta
kontraktstecknandet åtminstone lill den I juli. 1 många fall torde dock sådana
uppskov med kontraktstecknandet ej vara möjliga. För all undvika alt förelagen
på grund härav förlorar affärer och även för alt slippa ej önskvärda förskjutningar
i affärsakliviielerna föreslås sålunda all de nya bestämmelserna sätts i krafl
så snart som möjligt. Med förbehåll för riksdagens godkännande bör därför den
nya lagen om exportkreditstöd liksom de föreslagna finansieringsmöjligheterna
hos SEK få gälla för exporlkonlrakl ingångna tidigast dagen efler förslag i
dessa frågor föreläggs riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Nuvarande exportkreditsystem</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV har i princip inget atl erinra mot de av utredningen
föreslagna ändringarna i gällande lag om avdrag vid inkomsttaxeringen avseende
baskostnad för exportkredit (SFS 1973:423). Vad gäller övergången till bokföringsmässig
beräkning av ränteskillnaden framhåller visseriigen verket all kontrollen blir
mer komplicerad och tidskrävande än tidigare. RSV anser dock sakskälen för en
övergång vara så starka, all den föreslagna ändringen bör vidtas. Med hänsyn
till nämnda förhållanden förefaller del lämpligt enligt verkels bedömning, all
ansökningama om utbetalning av exportkreditbidrag prövas av RSV, Ytteriigare
ell skäl härför är all ansökningarna 1 flertalet fall torde komma från
mellankommunala företag, vars deklarationer förvaras hos allmänna ombudet och
således är lätt tillgängliga för RSV:s personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett genomförande av lagförslaget bör enligl RSV:s mening
föranleda ändring av civilförvaltningens sekrelesskungörelse (SFS 1939:7) 2 §
punkt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>51.
Därvid bör - med hänsyn till att räkenskaper får granskas och uppgifter därom
kan dokumenteras i ärendet - samtidigt ett motsvarande tillägg om atl sekretess
gäller göras 1 fråga om handlingar 1 ärenden enligt lagen (1975:1149) om
statligt investeringsbidrag för Inventarieanskaffning. Något sekretesskydd föreligger
idag inle 1 sådana ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett till uiredningens betänkande fogat särskilt yttrande har ledamoten Wallén
anfört vissa principiella synpunkter i frågan om bibehållande av del nuvarande
exportkreditstödel. RRV delar de synpunkter som anförs i yttrandet. 1 avvaktan
på en närmare utvärdering av detta syslem framhåller verket vidare viklen av
all av administrativa skäl så små modifieringar som möjligt nu vidtas i
systemet. Sålunda är RRV negativ till en komplettering av nuvarande
ränteavdrag med ett exporlkreditbldrag. Del torde även kunna bedömas atl de
speciella företag som kan förväntas utnyttja systemet i dagslägel eller under
de närmaste åren kommer att befinna sig i en sådan resullatsituation alt ell
skatteavdrag kan utnyttjas. Likaså torde dessa förelag vara väl förtrogna med
de kalkylproblem som kan uppslå vid en bedömning av stödets effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
Statens industriverk har Invändningar mot uiredningens förslag atl möjligheter
bibehålls atl erhålla ränteavdrag. Verket framhåller alt det föreslagna
SEK-allernalivet innebär från stalens/stödgivarens synpunkt atl
subventionsgraden styrs direkt genom beslul av SEK. Genom möjligheterna all
balansera ränte- och kursförluster genom bl.a. val av upplåningsvalutor och
löptider kan de samlade samhälleliga förlusterna begränsas. Det nuvarande
ränleslödel saknar sådana fördelar. Graden av subvention bestäms i praktiken
av exportföretagen själva genom atl skatteavdragen inte görs avhängiga av
förelagens val av finansieringsalternativ. Därmed kan i det nuvarande systemet
exportföretagen vid utnyttjande av ränleslöd välja förhållandevis kurssäkra
men dyra valutor vilket kan medföra större subventioner än det föreslagna
billigare SEK-allemativel. Utredningens förslag alt bibehålla möjligheter atl
erhålla nuvarande exportkredilstöd avstyrks av industriverket som inle kan
finna delta motiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
bankföreningen och Sveriges industriförbund m.fi. organisationer är positiva
till ett bibehållande av nuvarande exportkreditsystem och ulgår från all detta
stöd kommer all vara i lika grad tillgängligt vid export till alla marknader.
Dessa remissinstanser betonar vikten av att företagen vid utnyttjandet av
exportkreditstödel liksom vid SEK-finansierlng-en kan erhålla avdrag eller
bidrag för räntor under consensus efler prövning i s. k. malching-silualioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
övergångsbestämmelserna föeslås bl.a. att "exportkredilavlal som ingås
efter den 1 juli 1978, men för vilket regeringen redan har medgivit rätt lill
avdrag enligl den upphävda lagens bestämmelser, bör omfattas av den nya lagen.
Del tidigare lämnade medgivandet förfaller härigenom och nytt medgivande måste
sökas".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nyssnämnda
remissinstanser anser all del tidigare lämnade medglvan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>det
bör beslå även om avtalet ingåtts efter den föreslagna lagens Ikraftträdande.
Man föreslår därför all lagtexten kompletteras med en bestämmelse av den
Innebörden. I annat fall anses risk föreligga för rättsförluster, betingade av
all företagel förbisett atl göra en ansökan enligl nya lagen. Del förhållandet
alt del tidigare lämnade medgivandel beslår, bör dock Inte innebära att
exportören förhindras alt inge ny ansökan enligl den nya lagens bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har ansett all del bör övervägas att överföra hanteringen av nuvarande
exporlkredilsystem från regeringen lill EKN. Från EKN:s sida motsätter man sig
inte ett sådant överförande om praktiska skäl talar härför. Under alla
förhållanden, framhålls del vidare, bör nämnden även i fortsättningen biträda
vid den tekniska bedömningen av de affärer för vilka exportörerna begär sådant
slöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagförslaget</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
det inom utredningen utarbetade lagförslaget har lämnats följande synpunkter
från remissinstansema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§. Uttrycket "statiigt exportkreditstöd"
framstår enligl RSV-.s mening som något oegentllgl, efiersom även kommunema
får bidra till stödet genom bortfall av skatteintäkter i sådana fall stödet då
utgår i form av avdrag vid inkomsttaxeringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§. Svenska bankföreningen föreslår att ordet
"kapitalmarknadsinsli-lut" i lagtexten ändras till del 1 sammanhanget
mera adekvata uttrycket "kreditinstitut" med den innebörd, som följer
av den 1 lagen om kreditpoli-liska medel upptagna definitionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
sista slyckel i denna paragraf skall exportkredilstöd inte utgå för exportkredit,
som helt eller delvis finansleras hos SEK, om finansiering sker med hjälp av
statiigt slöd enligl den tänkta nya lagstiftningen. Bl. a. Svenska
bankföreningen, SEK och Sveriges industriförbund m.fi. organisationer
framhåller atl del vid finansiering av större exportprojekt kan visa sig
ändamålsenligt, atl endast en del av exportkrediten, l.ex. de delar av krediten
som amorteras i slutet av kredittiden, finansieras av SEK, under del all de
tidigare förfallande amorteringarna finansieras på annal sätl, t. ex. av
svenska och/eller utiändska banker. Genom samfinansieringar av nämnt slag kan
belastningen på SEK minska. Man anser sålunda atl de båda stödsystemen bör få
utnyttjas för en och samma affär och avstyrker all ett förbud häremot införs i
lagtexten. Svenska bankföreningen framhåller för sin del alt möjligheterna bör
breddas atl fortsätta del hittills framgångsrika samarbetet mellan SEK och
affärsbankema vid dessa samfinansieringar. För att öka likvärdigheten mellan
de båda slödaltemativen borde förelagen därför ges rätt all med räntekostnad
jämställa såväl löflesprovlsion som kursgarantikostnad/realiserad kursförlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §.
RSV delar utredningens uppfattning alt consensus-reglema kan<br>
komma all medföra alt mera restriktiva regler tillämpas av den tillståndsgl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vande
myndigheten än vad som anges i lagförslaget. RSV anser att denna möjlighet lill
inskränkning av stödet bör framgå även av lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
innebörden i tredje stycket anför RSV följande. I stycket anges alt exporlkredltavdrag
ej får åtnjutas med högre belopp än vad som svarar mot skillnaden mellan
bmllointäkten och övriga avdrag i förvärvskällan. Underskoll 1 förvärvskällan
på gmnd av exportkreditavdraget får således ej kvittas mot överskott 1 annan
förvärvskälla, exempelvis mot överskott i annan rörelse. Då motsvarande
bestämmelse även finns i lagen om särskilt Investeringsbidrag, uppkommer frågan
om dessa avdrag (dvs. invesleringsavdraget och exportkreditavdragen) skall
avräknas i viss ordningsföljd eller om de skattskyldiga har valfrihet i detla
avseende. Ordningsföljden i avräkningen har betydelse dels genom att
exportkreditbidraget i motsats till övriga särskilda avdrag får dras av även
vid den kommunala taxeringen och dels genom alt den kan avgöra om den
skaltskyldige skall erhåUa exportkreditavdrag eller exportkreditbidrag resp.
investeringsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
anser således atl 1 lagtexten bör intas regler om i vilken ordning de särskilda
avdragen skall avräknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av §
4 framgår enligl RSV:s tolkning, alt exportkredilbldrag ej får ulgå om den
skatleskyldige för beskattningsåret kunnat utnyttja eller helt eller delvis
åtnjutit exporlkredltavdrag samt alt bedömningen om detta avdrag kunnat
utnyttjas eller åtnjutils skall gmndas på taxeringsnämndens beslut. Prövningen
av avdragsrätten kommer således före prövningen av bidrags-rätlen. RSV anser
atl detla inle tillräckligt klart framgår av 3 §, fjärde stycket, som därför
bör omarbetas så, alt orden "exportkredilbldrag" och
"exporlkredltavdrag" byter plats med varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utformningen
av stycket i övrigl innebär enligt RSV:s uppfattning, att bedömningen av om
exportkreditavdrag eller exportkreditbidrag skaU ulgå skall ske individuellt
för varje beviljat exportkredilstöd. Skattskyldig som beviljats stöd för flera
exportkrediter kan härigenom komma att beviljas avdrag för vissa
exportkrediter och bidrag för andra. Utformningen synes också innebära, atl
exportstöd för viss exportkredit ej är bundet till en bestämd stödform ulan kan
utgå som avdrag för ell beskattningsår och som bidrag för ett annal
beskattningsår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att exportkreditstödet skall beräknas efter bokföringsmässiga grunder
i stället för som hittills enligt konlantmetoden. Svenska bankföreningen och
Sveriges industriförbund m.fi. organisationer föreslår all en sådan beräkning
blir möjlig även för kontrakt Ingångna före den föreslagna tidpunkten för
lagens ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
betänkandet behandlas Inte närmare de fall när refinansiering sker på det
sättet att hela exportfordringen säljs med en enda gång, såsom vid viss s. k.
factoring och vid diskontering av växlar. En exportör, som säljer sin
exportfordran, bör kunna välja mellan att utnyttja exportkreditstödel antingen
omedelbart i samband med avräkningen mellan hela ränteintäkten</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
exportkredltavlalel och hela räntekostnaden för refinansleringen av exportkrediten
eller alt utnyttja exportkreditstödel successivt under
refinan-sieringsperioden. Någon sakligt skäl synes inte finnas all begränsa
exportörens valmöjlighet härutlnnan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Bankföreningen och Sverigs industriförbund m.fi. organisationer föreslår alt
delta klargörs 1 motivutlalande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I lagtexten föreslås all
exportkredilavdrag inle i något fall skall kunna få utnyttjas annal än under
del aktuella beskattningsåret. Svenska bankföreningen och Sveriges
industriförbund m.fi. organisationer vill föreslå alt en exportör skall ha kvar
möjligheten atl enligt bestämmelserna i föriustutjämningsförordningen kunna
utnyttja exporlkredilavdraget 1 form av förlustavdrag vid kommande
beskattningsår. Denna möjlighet anses bli betydelsefull 1 de fall
exporlkredilavdraget inte alls eller endast till viss del kunnat utnyttjas och
exportören föredrar all senare göra sådant avdrag framför all ansöka om
räntebidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §.
Som förtydligande lill denna paragraf anförs på sid 156 i betänkan-<br>
del beträffande exportkreditbidragel, all "ell sådant bidrag är avsett atl<br>
vara ett substitut till avdraget. Detla betyder all företaget inte har räll
lill<br>
bidrag om avdraget helt har kunnat utnyttjas vid taxeringen". RSV förut<br>
sätter atl detta innebär, all även eventuellt förekommande procentavdrag<br>
skall kunna avräknas och all exportkreditavdragel således skall kunna ut<br>
nyttjas helt vid både den statliga och kommunala taxeringen för atl rätt till<br>
bidrag ej skall föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankföreningen
anser önskvärt med ell klargörande i mollven till denna paragraf av följande
innebörd: Det faktum, att en exportör kan utnyttja exporlkredltavdrag för en
exportkredit, bör inle diskvalificera exportören atl samtidigt erhålla bidrag
för andra exportkreditavtal under samma beskattningsår och för vilka avdrag på
gmnd av förelagels vlnstsltualion inle kunna utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §.
Fömtsättningama för ett förelags beslul om ansökan om export<br>
kredilstöd kan, enligt Svenska bankföreningen och Sveriges industriför<br>
bund m.fi. organisationer, förändras genom en ändring 1 företagels taxe<br>
ring. Man föreslår därför att 1 lagtexten 5 § Införs en bestämmelse, som<br>
medger behandling av en ny ansökan under förutsättning av ändrade för<br>
hållanden sedan ansökan ingavs. Möjligheterna alt Inkomma med ny ansö<br>
kan bör kvarstå viss tid efler del all förelagels taxering för beskattnings<br>
året vunnit laga kraft. Den föreslagna regeln anses få betydelse bl. a. 1 det<br>
fall atl den skallskyldige på gmnd av beslul om avvikelse från hans dekla<br>
ration får anledning alt yrka del särskilda ränteavdraget 1 stället för ett
tidi<br>
gare begärt bidrag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>48</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Exportkreditnämndens skrivelse om vissa reformer i garantiverksamheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Exporlkreditnämnden
strävar fortlöpande efler atl ställa sådana garanti-möjligheter till svenska
exportörers förfogande atl de i delta hänseende ej blir eftersatta jämfört med
sina konkurrenter 1 andra länder. EKN har den 2 februari 1978 inkommit till
regeringen med en skrivelse innehållande förslag till vissa reformer i
garantiverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
skrivelsen behandlas täckning av risker 1 samband med ställande av säkerheter,
s. k. "bonds". Man föreslår atl nämnden ges bemyndigande att meddela
garanti mot otillbörligt utnyttjande av säkerheter som ställts för fullföljande
av anbud, s. k. "bid bonds", saml all ett särskih belopp anvisas för
läckande av föriuster som uppkommer p. g. a. otillbörligt utnyttjande av
säkerheter.Vidare föreslås all EKN erhåller möjlighet atl anpassa
riskbeskrivningarna i de allmänna villkoren för exportkredilgaranll till
motsvarande bestämmelser i EG-ländema. En sådan ändring skuUe främst avse dels
Införandel av en generalklausul, som innebäratt nuvarande läckning av s. k.
politiska risker vidgas ulan närmare precisering av vilka föriuslbringande
händelser som kan komma i fråga, dels läckning av förlust lill följd av s. k.
naturhändelser. EKN hemställer slutligen om bemyndigande all medge upp lill
95% läckning av Icke-kommerslella risker vid bank-llll-bank krediter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.1
Täckning av risker i samband med ställande av säkerheter s. k.
"bonds"</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EKN
konstaterar all köparen vid större exportaffärer i många fall kräver att
exportören skall ställa säkerhet för sina åtaganden och för vissa av köparens
betalningar under exporlaffären. I synnerhet vid slora entreprenadarbeten och
vid leverans av utmstning lill kraftverks- och industrianläggningar har delta
blivit alll vanligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säkerhet
ställs vanligen 1 form av alt en bank eller ett försäkringsbolag genom atl
lämna en garanti till köparen går 1 god för exportörens förmåga att fullgöra
sina förpliktelser. Sådana säkerheter går under benämningen "bonds".
De vanligaste typema av bonds avser </span><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>I. </span><span style='font-family:Verdana'>fullföljande av anbud, 2.
fullgörande av arbete/leverans enligt avtal, 3. betalning 1 samband med order,
4. betalning under tider för arbetets/leveransens fullgörande saml 5. betalning
som egentligen skulle erläggas efter fullgörandet av arbetet/leveransen men
som eriägges tidigare. Försäljningsbeloppen för de affärer vid vilka bonds
aktualiseras uppgår ofta lill flera hundra milj. kr., ibland även till
miljardbelopp, och leveranstiden är i regel lång. Detta innebär att bonds med
lång giltighetstid kan behöva ställas för myckel stora belopp. Exportföretaget
måste som regel lämna s. k. motgaranll till del Institut som släUl bond för
dess räkning. Sådana motgarantier ulgör en tung belastning på exportföretagets
kreditvärdighel och kan minska dess möjligheter all engagera sig 1 ytterligare
affärer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EKN
framhåller all bonds normall inle kan las i anspråk av köparen annat än i de
fall då exportören Inte fullgjort sina förpliktelser enligl inlämnat anbud
eller ingånget kontrakt. Nämnden påpekar dock all del under senare år blivit
alll vanligare att köpare krävt, och även erhållit, s. k. ovillkoriiga
säkerheter eller "on demand bonds". Sådana bonds kan köparen disponera
efler eget gottfinnande ulan atl behöva redovisa något giltigt skäl och ulan
atl avvakta resultatet av förhandlingar med exportören eller av eventuell
skiljedom eller dom. Utöver denna risk för otillbörligt utnyttjande som är
förknippad med on demand bonds, föreligger för dessa i princip samma politiska
och kommersiella risker som för exportörens andra fordringar på köparen, vilka
som regel kan omfattas av EKN-garanli,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
principiell synpunkt anser EKN täckningen av risker vid on demand bonds vara
diskutabel eftersom den täckta risken Inte föreligger inom ell normall
avtalsförhållande med ömsesidiga rättigheter och skyldigheter för de berörda
parterna. Täckningen avser i stället risken för all köparen helt godtyckligt
utnyttjar en tillgång som han visserligen formelll äger rätt atl la i anspråk,
men som han egentligen inte borde få la i anspråk annat än under särskilda
omständigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
EKN lämnar flertalet större utländska garanlilnslilul idag garanti för bonds,
inklusive on demand bonds. EKN anser det därför motiverat att sådana garantier
införs också i Sverige med hänsyn dels till den ogynnsamma konkurrenssituation
som annars kan uppstå för svenska exportörer och dels till den osäkerhet som f.
n. råder om möjligheten atl intemationellt få till stånd regler som begränsar
användningen av on demand bonds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EKN
framhåller vidare att det föreligger en väsentlig skillnad mellan bonds som
ställs i anslutning till exportaffarer för vilka avtal slutits och bonds som
ställs i samband med anbud, s. k. "bid bonds". I det senare fallet
kan kostnader och risker inle specifikt hänföras till ett visst arbete eller
lill en viss leverans, även om anbudsgivaren tilldelas uppdraget. EKN:s
hittillsvarande garantigivning avser genomgående kostnader och risker som
direkt kan hänföras lill en avtalad exportlransaktion. Med hänsyn till att
täckande av risker i samband med bid bonds sålunda skulle innebära
garantigivning av en annan typ än vad som angivils i statsmakternas bemyndiganden
och riktlinjer för EKN, anser sig nämnden inte kunna införa sådana garantier
utan särskilt bemyndigande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EKN
framhåller all en förutsättning för alt nämndens garantier skall läcka
otillbörligt utnyttjande av bonds är atl utnyttjandet Inte grundas på fel eller
försummelse från exportörens sida. Nämnden anser därför all täckningen bör
begränsas till att avse dels föriust p.g.a. politiska risker dels föriust p.g.a.
kommersiella risker. Med politiska risker menar nämnden i delta sammanhang
främst alt en bond tagits 1 anspråk p.g.a. åtgärd eller beslut av myndighet i
köparlandet. Med kommersiella risker avser nämnden atl köparen tagit en bond i
anspråk och det på för EKN godtagbart sätl visals atl köparen är
återbelalningsskyldig men del har inte varit möjligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1977178. I saml. Nr 155</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
exportören all erhålla återbetalning. EKN anser vidare att EKN-garanti endasl
bör omfatta del belopp för vilket bond ställts, men inte ränte- eller andra
kostnader som kan uppkomma i samband med bonds. Skulle dock exportören
tillerkännas gottgörelse för sådana kostnader vid dom eller skiljedom anser
nämnden all ersättning för sådana kostnader också skall kunna ulgå under en
EKN-garanti.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EKN
framhåller vidare alt en ytteriigare förutsättning för alt nämnden skall medge
garanti avseende bonds bör vara atl dessa ansluter till en exportaffär vilken
uppfyller EKN:s krav för erhållande av vanlig exportkre-dilgaranti. De vid
sådan vanlig garantigivning tillämpade principerna för riskbedömning av
förmånstagare och av förmånstagande land bör således tillämpas även vid de
föreslagna nya garanliformema. Likaså bör, enligl EKN:s mening, garanliprocentsalsen
vara densamma. Premie bör kunna Ullas i relation lill bond-beloppets storlek,
importlandets riskklass och den tid en bond är utestående. I huvudsak torde
gällande premlebeslämmelser kunna tillämpas. EKN ifrågasätter dock om nämnden
inte bör ta ut högre premier för on demand bonds med hänsyn till den
svåröverskådliga risken för utbetalning av myckel slora skadeersättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EKN
anser atl en EKN-garanti som lämnats till en exportör skall kunna överlåtas på
bank eller försäkringsbolag som ställer bond för exportörens räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
speciella risker är förknippade med on demand bonds bör, enligl EKN:s
uppfattning, de reserver som successivt byggts upp för nämndens normala
exportkredilgarantigivning och för dess s.k. u-garanllgiv-ning inle utnyttjas
för läckande av förluster i samband med garantier avseende säkerheter. EKN
ifrågasätter om det inte skulle vara lämpligt att reservera ett särskilt
belopp inom den av riksdagen medgivna ramen för statens garantiansvar för
exportkredit för garantigivning avseende säkerheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
EKN har diskuterats humvida nämnden även bör ställa s. k. ovillkoriiga
garantier direkt lill bank eller försäkringsbolag för av dem utställda bonds,
s.k. motgarantier. Vid motgaranll skulle EKN bli ersältningsskyl-dig även då en
bond tas i anspråk p. g. a. fel eller försummelse från exportörens sida. Med
hänsyn till de principiella problem frågan väcker bör den, enligl EKN:s mening,
underkastas närmare prövning. Nämnden anser sig därför inte f. n. kunna lägga
fram förslag i ämnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2
Riskbeskrivningen i EKN:s allmänna villkor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EKN
har vid en översyn funnit att starka skäl lalar för all nämndens allmänna
villkor bör innehålla en uppräkning av de täckta riskerna som nära sammanfaller
med vad som tillämpas av de viktigare utiändska garantiin-slilulen, och som
slår i överensstämmelse med EG-kommlsslonens förslag till gemensamma allmänna
villkor för medlemsländemas exportkreditga-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rantisystem.
Bland de skäl som talar för en sådan nära överensstämmelse nämner EKN att
jämförelser av garantiskyddets omfattning underlättas, varvid EKN:s möjligheter
atl kontinuerligt anpassa del svenska systemet till våra främst
konkurrentländers syslem förbättras. En säkrare gmnd skapas för
informationsutbytet garantiinstituten emellan 1 fråga om tolkning och
tillämpning av garantibestämmelser. Särskilt betydelsefull är samstämmighet i
garantibestämmelsema då garantier utfärdas i olika leverantörsländer för
leveranser enligt ett och samma kontrakt med köpare i tredje land. Frågan om de
aUmänna viUkorens intemationeUa förankring har även aktualiserats sedan EKN
bemyndigats lämna garanti till utländsk långivare. Nämnden noterar också atl
andra länders riskbeskrivningar ofla är mer kortfattade än de som används i
Sverige, ulan all de utländska beskrivningarna för den skull är mindre
precisa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
anser atl det skulle vara förhastat all utforma de svenska allmänna villkoren
med utgångspunkt från EG-kommissionens tidigare nämnda förslag innan delta
sanktionerats av medlemsländerna och har i stället vall det belgiska
garanllinslilulels allmänna villkor som förebild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dess
villkor är uppbyggda enligl ell enumeratlvt system, kompletterat med en
generalklausul konstateras i EKN:s skrivelse. Riskerna indelas i två
kategorier, fabrikallonsrisk och kreditrisk. Förlust på gmnd av fabrikationsrisk
anses föreligga då kontraktet har upphävts rättsligt eller faktiskt på grund av
något av de förhållanden som särskilt definierats. Kreditrisk föreligger då
garanlilagaren på gmnd av något av dessa särskilt definierade förhållanden
finner del omöjligt att inom vissa bestämda tidsfrister helt eller delvis
driva in förfallna fordringar enligt kontraktet. Med denna uppdelning av
riskema i två kategorier kan riskbeskrivningen 1 de allmänna villkoren Inriktas
på all särskilt definiera länkbara skadefallsorsaker. Riskbeskrivningen kan
därmed göras koncis och generellt tillämplig på olika ex-porllransaktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
jämförelse med EKN:s nuvarande allmänna villkor innebär den föreslagna
ändringen ell ökal försäkringsskydd, utan all för den skull någon av de risker
EKN för närvarande läcker ej längre skulle komma atl omfattas av skyddet. Den
föreslagna uvldgnlngen av EKN:s riskläcknlng skulle slå i nära överensstämmelse
med vad som tillämpas inom EG-länderna och skulle tillgodose de önskemål om en
mera heltäckande garanti som framförts från bankhåll. Genom all samma
riskbeskrivning skulle tillämpas vid såväl långlvargarantl som exportörgaranti
skulle olika kategorier av garan-tiiagare behandlas likformigt 1 detla avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EKN
konstaterar all dess garantier idag ej omfattar de två riskområdena,
naturhändelser och åigärder vidtagna av del egna landets myndigheter. Del
föreslagna Införandet av en generalklausul med karaktär av force majeure avses
medföra att även naturhändelser framledes kommer att omfattas av nämndens
försäkringsskydd, varvid den tveksamhet som nu kan uppkomma vid extraordinära
händelser skulle undanröjas. Genom all eli-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>minera
oklarheter rörande garantiernas omfattning skulle värdet av garantierna som
säkerhet för finansiering av exportaffarer öka. Enligt EKN:s bedömning skulle
den därvid uppkommande riskökningen för nämndens vidkommande bli förhållandevis
ringa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Täckning
av risk för föriust p. g. a. svensk myndighets beslut eller åtgärd anser EKN
däremot vara diskutabel och finner det mer naturiigt all exportörerna - i
stället för all erbjudas statlig försäkring mot sådan förlust -hålls skadeslösa
genom atl myndigheterna ulformar bestämmelserna på lämpligt sätl i del enskilda
fallet. Vid eventuellt införande av t. ex. exportförbud kan föriuster på redan
slutna exportavlal undvikas genom särskilda övergångsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.3
Garantiprocentsats för garanti avseende bank-till-bank kredit</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
bankföreningen har hos EKN framställt om en höjning av långi-vargarantiernas
täckningsgrad. Önskemålet gäller i första hand för ickekommersiella risker vid
bank-till-bank krediter. EKN förmodar alt om riskbeskrivningen ändras, enligt
vad nämnden tidigare föreslagit, kan bankerna vänlas ansöka om kommersiell
riskläcknlng endast 1 undanlagsfall. En höjning av täckningsgraden för de
kommersiella riskema blir härvid mindre aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
utlandet är det relativt vanligt all 95 % eller 100% läckning lämnas såväl vid
bank-till-bank kredit som vid bank-lill-köpare kredit. Den höga risktäckningen
är emellertid då normall förenad med antingen ett obligatoriskt krav alt
banken skall bära viss självrisk - vilket de svenska bankerna inte anser sig
kunna acceptera - eller en myckel detaljerad statiig kontroll över
kreditgivningen, konstaterar EKN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
EKN:s mening torde krediter mellan en långivande bank och en lånlagande bank
normalt vara förenade med mindre risker än andra krediter. Detla gäller inte
endasl kommersiella risker, utan även andra risker torde vara mindre vid
bank-lill-bank krediter än vid andra krediter, särskilt om den utländska banken
är valutabank. EKN framhåller att det är väsentligt för ett lands
kreditvärdighel all dess banker bereds möjlighet alt sköta sina åtaganden
gentemot banker i andra länder. Enligt EKN:s uppfattning sker
erfarenhetsmässigt transferering av belopp, för vilka en bank svarar, med viss
förtur då ell land lider brist på utländsk valuta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund hemställer EKN om bemyndigande all lämna upp till 95% täckning
av icke-kommersiella risker (politiska risker och OK-risker) vid bank-lill-bank
krediter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>53</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Remissyttranden över exportkreditnämndens skrivelse om vissa reformer i
garantiverksamheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige
i riksgäldskonlorel. Svenska sparbanksföreningen, bankinspektionen och
kommerskollegium har ej funnit anledning till erinran mot förslagen, Sveriges
Investeringsbank AB tillstyrker bifall och SACO ISR har förklarat sig vara 1
princip positiv lill de framlagda förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.1 Principiella
synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
industriförbund m.fl. organisationer understryker det väsentliga i alt svenska
företag erhåller exportkredilstöd i samma utsträckning som förelagen i de
flesta viktigare konkurrentländer. Organisationerna konstaterar alt EKN-garanli
i de flesta fall är en fömtsättning för att en medel- eller långfristig
exportkredit skall kunna refinansieras ulan alt ell svenskt exportföretag måste
prestera säkerheter som saknar anknytning till den aktuella affären. I det nya
systemet som föreslås i exportkredit-utredningens belänkande kommer EKN atl ges
en nyckelroll varför de av nämnden föreslagna reformema är myckel välkomna och
snarast bör genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SEK:s
styrelse konstaterar all del för alt underlätta exportkreditfinansieringen
naturiiglvis är av väsentiig betydelse att kvaliteten på de säkerheter som
erfordras blir så god som möjligt och hälsar de föreslagna ändringarna med
tillfredsställelse då de tjänar detla syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige
i Sveriges riksbank noterar all de föreslagna åtgärderna syftar till alt
anpassa det svenska exportkredilgarantisystemet till utländska syslem, varvid
refinansleringen av svenska exportkrediter utomlands underlättas. Detla ligger
i linje med riksbankens rådande målsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige
anser det motiverat alt svenska exportörer ges tillgång till kreditgarantier
som inte i väsentlig mån avviker från dem som lämnas 1 flertalet andra länder.
Mot delta intresse står kravet att begränsa siatens risktagande, vilket dock
för flertalet av de föreslagna ändringama endasl synes komma all öka i
begränsad omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
bankföreningen slår fast alt de föreslagna reformema är angelägna och all de
snarast bör genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.2 Täckning
av risker i samband med ställande av säkerheter (bonds)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
industriförbund m.fi. organisationer finner det myckel tillfredsställande alt
EKN avser alt 1 fortsättningen även meddela garantier mot olillböriigt
utnyttjande av säkerheter och noterar alt EKN därmed tillgodoser önskemål
framförda från näringslivets sida. Organisationerna understryker särskilt
vikten av atl EKN ges del begärda bemyndigandet alt ställa garanti för
otillböriigt utnyttjande av säkerhet för fullföljande av an-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bud,
s,k, "bid bonds", som är den oftast förekommande typen av säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beträffande premiema
påpekar organisationerna atl dessa ej får sällas så högt atl de blir
prohlblliva. Även om riskema för skadefall är svåröverskådliga tyder gynnsamma
erfarenheter från utlandet på all de är mindre än vid normal garantigivning och
premiema bör följaktiigen sättas lägre än EKN:s normala premier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationema
liksom Svenska bankföreningen ulgår även från atl EKN vid dessa garantier skall
läcka kursförluster 1 samma utsträckning som vid sina andra garantier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksbanksfullmäktige
menar alt vid lämnandet av garantier mot otillbörligt utnyttjande av
säkerheter torde de potentiella förlustriskema vara betydande. Även om risken
för all en skadesiluation skall uppkomma bedöms som förhållandevis liten torde
de förlustbelopp som i så fail skulle aktualiseras kunna bli myckel höga.
Fullmäktige finner därför EKN:s hemställan om medgivande atl läcka eventuella
skadefall utan utnyttjande av de premiereserver som härrör från nämndens övriga
garantigivning vara väl motiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
påpekar all det av EKN:s framställan ej framgår om detta förslag skulle medföra
några ändrade kostnader för nämndens verksamhet eller för staten i övrigl.
Under fömtsättning alt detta troligen ej blir fallel har RRV inle något atl
erinra mot förslaget. RRV har ej heller något atl elnra mot att EKN erhåUer
bemyndigande atl utfärda garanti mot otillbörligt utnyttjande av säkerhet för
fullföljande av anbud, fömtsatt att detta ligger i linje med Sveriges
intemationella överenskommelser samt bedöms främja de uppgifter som ålagts EKN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning lill näringslivsrepresentanternas särskilda yttrande lill
exportkredilulredningen föreslår 5ven5a bankföreningen och Sveriges industriförbund
m.fi. organisationer med instämmande av Sveriges varvsindustriförening alt EKN
ges möjlighet all meddela s.k. motgaranll. En motgaranll tankes omfatla skydd
icke blott mot obehöriga krav under t. ex. en banks fullgörandegaranli av
"on demand"-lyp ulan avses utlösa betalning från EKN så snart banken
över huvud har alt betala under sin garanti. Den naturliga formen för en
motgaranll är en proprieborgen gentemot banken. I samband med varje
bankgaranll har exportören atl ge banken en molförblndelse för vilken
exportören i regel skall ställa säkerhet. Vid slora belopp kan förbindelsen
äventyra exportörens kreditvärdighet eller minska denna så att nya affärer
allvariigt försvåras. Denna effekt bör emellertid kunna undgås om EKN ger
banken en motgaranll, vilket bör anses likvärdigt med atl exportörens
molförblndelse till banken försetts med full stalsgaranti. Del förutsätts
härvid att exportören ej skall ha atl ställa särskild säkerhet för sill
regressansvar gentemot EKN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
motgaranll avser icke blott skydd mot obehöriga krav ulan även mot krav på gmnd
av fel eller försummelse från exportörens sida. För ett un-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>danlag från principen alt exportörrisken ej skall läckas
av EKN-garanti lalar, enligl dessa remissinstanser, det mycket starka intresse
från hela landels synpunkt som knyter sig lill de affärer som här är aktuella,
liksom del faktum all utländska förelag 1 åtskilliga länder åtnjuter stöd 1
form av motgarantier. Under en försöksperiod föreslär Svenska bankföreningen
därför all regeringen efler beredning av EKN får besluta om motgaranll. En sådan
ordning skulle mollveras dels av ärendenas speciella karaktär dels av atl
skadefall under dessa garantier kan fömlsältas regelmässigt föranleda
förhandlingar på regeringsnivå. Sedan tillräcklig erfarenhet har samlats om
motgarantier i Sverige och/eller 1 utlandet borde kunna prövas om sådana
garantier skulle kunna ges även vid affärer som absolut sett Icke är av
osedvanlig storlek men som för mindre eller medelstora förelag har högst
betydande omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Riskbeskrivningen i EKN:$ allmänna vilUior</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska bankföreningen noterar med tillfredsställelse alt
beskrivningen av s. k. politiska risker i EKN:s allmänna villkor föreslås
kompletteras enligl önskemål som framförts från näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SEK:s styrelse finner del synneriigen befogat alt en
generalklausul införs varigenom nuvarande läckning av politiska risker
utvidgas liksom också förlust lill följd av naturhändelse läcks. En anpassning
lill motsvarande bestämmelser 1 EG-länderaas exportkreditsystem är viktig för
att underlätta finansiering och garantigivning där leveranser från flera länder
ingår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges industriförbund m.fi. organisationer tillstyrker
den föreslagna utvidgningen av EKN:s risklagande och noterar all detla kommer
all medföra större klarhet om vilka risker som läcks av EKN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV efterlyser en närmare analys av de troliga följderna
av den föreslagna utvidgningen, men gör i övrigt inga kommentarer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.4 Garantiprocentsats avseende bank-till-bank krediter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SEK:s styrelse framhåller alt en höjning av
garantiprocentsalsen vid läckning av icke-kommersiella risker lill 95 % vid
bank-lill-bank krediter är en väsentlig förbättring av EKN-garanliema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges industriförbund m.fi. organisationer hänvisar
till del särskilda yttrandet från näringslivsrepresentantema 1
exportkredilulredningen vari redovisas önskemål om en höjning upp till 100% för
icke-kommerslella risker vid långivargarantier. En sådan höjning skulle vara
av slort värde för exportföretagen eftersom de därigenom inte skulle behöva la
på sig någon självrisk vid sådana garantier. Bank-llll-bank och bank-lill-köpare
krediter svarade vid utgången av år 1976 för drygt 80% av de svenska
kreditinstitutens medel- och långfristiga kreditgivning. Dessa kredillyper är
så fördel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>akllga
för exportören alt det, enligt organisationernas mening, knappast finns
anledning förmoda atl ett genomförande av utredningens förslag kommer atl
minska deras omfattande användning. Som ett altemativ till en höjning av
långlvargarantierna lill 100% under hela kredittiden föreslås i andra hand 95 %
täckning under de första två åren och därefter 100% täckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
tankegångar utvecklas ytterligare av Svenska bankföreningen som 1 sitt
remissvar bland annal pekar på alt samfinansiering med utländsk bank skulle
underlättas om garantitäckningen uppgick till 100%. Den utländska banken
skulle i sådant fall ha uteslutande en svensk risk såvitt gäller den
icke-kommersieUa sidan, exportören skulle slippa ställa säkerhet för någon del
av krediten med åtföljande belastning på kredilvärdigheten och de totala
finansieringskoslnadema skulle kunna minskas. Bankföreningen understryker
också att svenska banker och företag måste ges tillgång till de mest
utvecklade formema för statligt slöd vid kredllaffärer eftersom den svenska
penning- och kapitalmarknaden är så liten atl en stor del av refinansleringen
av nödvändighet måste ske utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
påpekar all EKN ej redovisat de troliga konsekvensema av förslaget, men anser
dock atl risken i detla fall synes mindre betydande varför verket inle har
något alt erinra mot EKN:s förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.5
Övriga synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
bankföreningen och Sveriges industriförbund m.fi. organisationer förordar att
EKN:s premiesätlnlng sker med den försiktighet och återhållsamhet som motiveras
av svårighetema att klarlägga vad som är en internationell genomsnittsnivå för
motsvarande premier och av det faktum alt även tämligen små skillnader kan bli
till påtaglig nackdel för svensk export vid den hårda konkurrens som ofta
råder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
industriförbund m.fi. organisationer vill erinra om alt man i remissvar inför
kursgarantisyslemets införande yrkade på atl fler valutor än dollar borde
läckas. Eftersom svårigheterna alt fömtse den framlida utvecklingen på
valutamarknaderna knappast torde minska under de närmaste åren föreslår
organisationema all EKN:s kursgarantisystem utvidgas till att även omfatla
andra valutor än dollar, förslagsvis DM, pund, Sfr och Hfl, samt att
karensllden sänks från två till ett år,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
varvsindustriförening vill framhålla del önskvärda i atl kompletteringar av
kursgaranti sy steme t övervägs så att lån som upplages i utländsk valuta för
refinansiering av kundkredit anses som betalning för denna, all kursgarantin
bör utsträckas till alt täcka även finansiella utbetalningar i dollar, all den
bör utvidgas till andra viktigare valutor än dollam, alt kursgaranlin bör
utsträckas lill all omfatta även Importlikvider, atl rederierna ej bör
utestängas från att utnyttja systemet samt att en sänkning av premien bör
vidtagas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SEK:s
styrelse föreslår atl EKN vid skadereglering av kontrakt i utländsk valuta
skall beakta kurshöjningar utöver de 25 % som för närvarande gäller som
begränsning. Med hänvisning lill de stora fluktuationer som valutamarknaden
numera är utsatt för och de långa kredittider som förekommer föreslås atl
denna begränsning tages bort eller atl procentsatsen väsenlligl höjs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Exportkreditnämndens skrivelse om ökning av ramen för exportkreditgaranti</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Exportkredllnämnden
har i skrivelse den 2 mars 1978 hemställt om en höjning av maximibeloppet för
statens betalningsansvar i form av garanti för exportkredit från nuvarande
35000 till 40000 milj. kr. Av detta belopp avses 11 000 milj. kr. reserveras
för garantigivning på särskilt gynnsamma villkor vid export av betydelse för
u-ländemas ekonomiska utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.1
Nuvarande ordning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har, senast under 1976/77 års riksmöte, bemyndigat regeringen all lämna
stalsgaranti för atl läcka föriust i samband med export m.m. Intill ett belopp
av 35 000 milj. kr. Av denna summa har 6000 milj. kr. reserverats för s. k.
u-garanlier, dvs. garantier på särskilt gynnsamma villkor vid export av
betydelse för u-ländemas ekonomiska utveckling (prop. 1976/77: 26, NU
1976/77:12, rskr 1976/77: 53).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
beslul den 29 december 1977 har regeringen bemyndigat EKN alt bevilja
slalsgarantier för exportkredit intill ett belopp av 30000 milj. kr. varav 6000
milj. kr. har reserverats för u-garantler. Hela del belopp som är avsett för
u-garantier har således ställts till nämndens förfogande. Av del för
normalgarantier (n-garanlier), dvs. andra garantier än u-garantler, reserverade
maximibeloppet återstår f. n. 5000 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EKN:s
beslut om bifall till en ansökan om exportkreditgaranti meddelas som regel i
form av garanliutfäslelse. Denna är ett erbjudande från nämnden alt utfärda
garanti på i utfästelsen angivna villkor. Utfästelsen kan under vissa
fömtsättningar ändras eller återkallas av nämnden. På grundval av utfästelsen
kan sökanden, sedan exportkonlrakl har slutits eller export har verkställts,
erhålla en garantiförbindelse, genom vilken nämnden på siatens vägnar ikläder
sig garantiansvar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
hittillsvarande erfarenheter leder endasl en del av EKN:s utfästelser lill all
garantiförbindelse utfärdas. Vid beräkning av nämndens garantiåtaganden las
hänsyn till detla förhållande. Regeringen har sålunda föreskrivit alt
utfästelse om garanti skall tas upp till endasl en viss del av del utfästa
beloppet vid sammanräkning av garantiåtaganden. För närvarande gäller som norm
atl utfästelse las upp till 50% av slit belopp.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>58</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.2
Exportkreditnämndens skrivelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
skrivelsen den 2 mars 1978 lämnar EKN bl, a, följande uppgifter om utfästelser
och förbindelser avseende både n- och u-garantier per den 30 juni åren
1971-1977, saml per den 31 januari 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
</span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nämndens
åtaganden (milj. kr.)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:26.4pt'>
<td width=121 valign=top style='width:90.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30.6 1971</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30.6 1973</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30.6 1975</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30.6 1976</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>30.6</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1977</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>31.1 1978</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:35.75pt'>
<td width=121 valign=top style='width:90.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>U-garantler</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Garantiutfästelser'</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Garantiförbindelser</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100 200</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>700 200</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>700 700</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1800 900</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2500 1600</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4500 1700</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=121 valign=top style='width:90.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>300</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>900</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1400</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2700</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4 100</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6200</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:34.3pt'>
<td width=121 valign=top style='width:90.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>N-garantier</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Garantiutfästelser'</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Garantiförbindelser</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2800 2 200</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4900 2 300</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12800 4900</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13900 7600</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>13700
9200</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17100 10100</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:23.5pt'>
<td width=121 valign=top style='width:90.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5000</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 200</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17700</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>21500</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>22900</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>27 200</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
till 100% av sitt belopp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
konstaterar alt dess åtaganden i fråga om u-garantler ökal snabbi under de
senasie två åren. Ökningen 1 fråga om n-garantier har inte varit lika markerad.
Jämfört med ett år tidigare hade per den 30 juni 1977 åtagandet i fråga om
u-garantier ökat med 81 % för förbindelser och med 43 % för utfästelser.
Ökningen fortsatte under påföljande sjumånaderspe-riod och per den 31 januari
1978 kunde inregistreras en ökning med 6% för förbindelser och med hela 80% för
utfästelser jämfört med den sista juni 1977. Enligt gällande riktlinjer upptas
utfästelser till 50% av sitt belopp vid avräkning mot den av regering och
riksdag medgivna ramen. En sådan avräkning ger vid handen alt cirka 2000 milj.
kr. återstår av ramen för u-garanligivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EKN
framhåller att av det per den 31 januari angivna utfäslelsebeloppel för
u-garantier avser 4000 milj. kr. exportaffarer där garantibeloppet för varje
enskild affär överstiger 100 milj. kr. Eftersom utfästelser avräknas mot ramen
med 50% av sitt belopp medan förbindelser avräknas med 100% skulle utnyttjandet
av endasl en eller annan sådan utfästelse medföra atl del kvarstående
rambeloppet minskar myckel snabbi. EKN påpekar också atl den fortgående
efterfrågan på nya u-garantier innebär ytterligare risk för att den
outnyttjade delen av ramen för u-garantler inom kort kan visa sig otillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
pekar vidare på att den relativt större ökningen av dess åtaganden under
u-garanllsystemel jämfört med under n-garanllsystemel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sammanhänger
med en fortskridande koncentration av garantigivningen på ell fåtal länder. 1
del för många exportörer bekymmersamma marknadsläget under de senasie åren har
nämligen tillfälle ibland yppat sig lill affärer av betydande omfattning i
vissa enstaka länder, däribland vissa u-länder. EKN-garanti är ofta en
nödvändig fömtsättning för genomförandet av sådana affärer och det
tillgängliga utrymmet för n-garanller har för vissa importländer kommit all
helt las 1 anspråk. I många fall har del rört sig om in-fraslrukturella projekt
eller industrianläggningar som försäljes på relativt förmånliga kreditvillkor
och som har haft en klart utvecklingsfrämjande effekt, dokumenterad av
u-landels myndigheter. Goda motiv har därför förelegat för EKN atl lämna
u-garanll för sådana affärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EKN
konstaterar all nämndens u-garantiålaganden f. n. fördelar sig på 21 länder,
och alt de i flertalet fall uppgår till högst några tiotal miljoner kronor, EKN
betonar dock att hela 60% av åtagandena är koncentrerade lill fem länder,
nämligen Algeriet, Angola, Indien, Panama och Vietnam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
framhåller att del för många u-länder torde vara av slorl Intresse alt kunna
placera beställningar avseende olika projekt av utvecklingsfrämjande natur hos
svenska förelag, som kan erbjuda tekniskt högklassiga varor och tjänster på
villkor som är konkurrenskraftiga på den internationella marknaden. Nämnden
betonar all del i sådana sammanhang är av vikt alt behovet av en successivt
växande riskläcknlng vid export lill ett u-land kan tillgodoses inom ramen för
u-garanlisyslemet. Av dessa skäl anser EKN all nämnden även fortsättningsvis bör
vara beredd all läcka sådana affärer under u-garanllsystemel p.g.a. del större
risklagande på importlandet som anses vara möjligt under detta system. Denna
beredskap avses träda in om EKN med hänsyn till volymen redan lämnade n-garanller
för affärer på ell visst importland och del 1 landet rådande riskläget, inle
anser all vidare n-garantlgivnlng för stora projekt rimligtvis bör medges.
Garantigivning under u-garanlisyslemet förutsätter dock all projekten bedöms
godtagbara ur ulvecklingssynpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en följd härav kan, enligt EKN:s bedömning, u-garanligivningen ifråga om volym
och riskexponering komma atl bli ytteriigare koncentrerad till ett mindre
anlal u-länder. Även handelspolitiska och andra åigärder kan medverka lill all
exportansträngnlngama inriktas på vissa bestämda u-länder. Enligt nämndens
uppfattning bör en ytterligare koncentration av u-garanllåtagandena till
enstaka länder 1 sådana lägen kunna anses godtagbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all tillgodose behovet av en successivt växande risktäckning vid export till
u-länder understryker EKN atl del nu krävs en betydlig ökning av del av
riksdagen fastställda beloppet för u-garanliglvning. EKN föreslår i skrivelsen
alt maximibeloppet för statens ansvar för exportkredit höjs från 35000 milj.
kr. till 40000 milj. kr. Enligt EKN förefaller del inle behövas någon ändring
av del disponibla rambeloppel för n-garantier som för närvarande uppgår till
29000 milj. kr. Den föreslagna höjningen bör, enligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EKN,
lill sin helhet avse en ökning av rambeloppel för u-garanllglvning. Detla
skulle således komma atl uppgå till 11 000 milj, kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EKN
fastslår avslutningsvis all nämndens ställningstagande tiU en höjning av
u-garanllramen endast innefattar en bedömning av behovet av utrymme för
fortsatt u-garantigivnlng under den lid som nu är överblickbar men all det inle
avser u-garanlisyslemels konstruktion 1 övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>7 Remissyttranden över exportkreditnämndens skrivelse om
ökning av ramen för exportkreditgaranti</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
remissinstanser har inle något att erinra mot bifall lill EKN:s framställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksgäldsfullmäktige
förutsätter dock atl frågan om en eventuell erforderlig anpassning av
storleken av exportkredilnämndens rörliga kredit i riksgäldskonlorel lill del
ökade rambeloppet beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIDA
tar upp frågan om finansiering av EKN:s garantigivning på särskilt gynnsamma
villkor vid export av betydelse för u-ländemas ekonomiska utveckling, och
framhåller all varje ökning av det statliga åtagandel aktualiserar frågan om
hur risktäckningen skall finansieras. Styrelsen påminner om sina tidigare
förslag om alt riskläcknlng över statsbudgeten skall ske på annat sätt än genom
belastning av biståndsanslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:68.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>61</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
Föredraganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8.1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare år har exportkrediter fått växande betydelse 1 den Inlerna-lionella
handeln och därmed för konkurrensen mellan exportiänderna. Detta gäller framför
allt vid export till u-länder och slalshandelsländer, en export som 1 aUt
större utsträckning kommit att avse slora affärer eller hela projekt. Även den
svenska exporten har påverkats av denna utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förelag
i våra viktigaste konkurrentländer kan under vissa fömtsättningar lämna
krediter på myckel gynnsamma villkor, framför allt genom all de har tillgång
lill förmånlig refinansiering 1 kreditinstitut som kan ge exportkredit med
statligt stöd. 1 vissa länder kan exportörerna även utnyttja statliga krediter
som ställs till importiandets förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detla
förhållande har uppmärksammats i olika intemationella sammanhang och man har
sökt motverka de ogynnsamma verkningar som följer av ett långtgående
utnyttjande av exportkrediter och kreditvillkor som konkurrensmedel. Dessa
strävanden resulterade 1 atl ett anlal större industriländer under år 1976
enades om vissa riktiinjer för statiigt slöd vid exportkredilgivning. Denna
s.k. consensus-överenskommelse innebär bl.a. all normer har fastställts för
kredittider och räntevillkor. Sverige har inom OECD förklarat sig berett all
tillämpa dessa regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
företag som lämnar exportkrediter söker i slor utsträckning all refinansiera
kreditgivningen genom lån 1 banker eller andra kreditinstitut. När denna
refinansiering sker hos Inhemska banker och kreditinstitut får upplåningen
konkurrera på marknadsmässiga villkor med andra angelägna upplåningsbehov om
utrymmet på den svenska kapitalmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Större
svenska företag har numera också möjligheter atl låna utomlands för
refinansiering av exportkrediter. Även svenska banker och andra kreditinstitut
lar upp lån på de intemationella kapitalmarknaderna. I ett läge med bl. a.
stora underskott i våra löpande utiandsbetalningar har det blivit nödvändigt
all i största möjliga omfattning refinansiera exportkrediter utom landet.
Utlandsfinansieringen sker på rent marknadsmässiga villkor och innefattar också
risk för valutakursförändringar. Dessutom sker ofla refinansleringen utomlands
genom kortfristig upplåning, vilken successivt omsätts. Därmed Ikläder sig
företagen en större ränterisk än vid Inhemsk refinansiering som normalt är av
mer långfristig karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare år har man genom olika statliga åigärder sökt förbätlra de svenska
exportöremas konkurrenssituation på exportkredllområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
lagen (1973:423) om avdrag vid Inkomsttaxeringen avseende kostnad för
exportkredit (ändrad senast 1977:1175) kan sålunda exportkredilstöd medges
svenska förelag vid exportaffärer där det finns anledning atl antaga atl
utiändska konkurrenter har tillgång till exportkredilstöd. Stödet lämnas i
form av ett extra avdrag motsvarande skillnaden mellan refi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nansleringsräntan
och räntan på exportkrediten upp liU 4 % åv vid beskattningsårets Ingång
utestående kredllbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ExportkredUnämnden (EKN)
har till uppgifi all inom av statsmakterna angivna riktlinjer mot
premieersättning Ikläda staten ansvar för atl läcka vissa risker för utebliven
betalning som kan uppslå vid export. En garanti från EKN är en väsentlig hjälp
vid exportkredifinansiering. Nämnden söker successivt anpassa verksamheten
till vad som gäller för motsvarande garantiinstitut 1 andra länder. Nya former
av garantier har tillskapats. EKN har också fått förbättrade möjligheter alt
tillhandahålla exportkreditgaranlier genom all ramen för verksamheten
successivt har höjts. Denna uppgår f. n. till 35 miljarder kr., varav 6
miljarder kr. reserverats för s. k. u-garantier, dvs. garantier på särskilt
gynnsamma villkor vid export av betydelse för u-ländemas ekonomiska utveckling
(prop. 1976/77:26, NU 1976/77:12, rskr 1976/77:53).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vidare bör nämnas AB
Svensk Exportkredit (SEK), som har till uppgift atl medverka vid finansiering
av svensk export genom kreditgivning, SEK ägs till hälften av staten och lill
hälften av ell anlal banker. Statliga garantier kan lämnas för SEK:s upplåning
utomlands. SEK:s aktiekapital, som ursprungligen uppgick lill 100 milj. kr.,
höjdes år 1973 lill 200 milj. kr. Enligt riksdagsbeslut våren 1977 .(prop.
1976/77:100 bil. 17 s. 362, NU 1976/77: 36, rskr 1976/77:280) har staten
förbundit sig all teckna ytteriigare aktier i SEK till ell värde av 100 milj.
kr. Övriga delägare har för sin del förklarat sig villiga att teckna aktier
till motsvarande belopp. Hälften av kapitaltillskottet inbetalades den I
december 1977. Återstoden kommer all tillföras SEK under första halvåret 1978.
Härigenom kommer SEK:s aktiekapital att vid halvårsskiftet 1978 uppgå lill 400
milj. kr., vilket innebär en avsevärd förstärkning av bolagels
upplåningskapacitel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del slår dock klart att de
svenska exportföretagen trots dessa åtgärder arbetar under mindre gynnsamma
betingelser i fråga om exporlkreditfinanslering än företag i flera andra
länder. Med hänsyn till exportens betydelse för vår allmänna ekonomiska
utveckling, för sysselsättningen och för behovet atl nå balans 1
ulrikesbetalningama fann regeringen det därför motiverat atl låta undersöka
humvida åtgärder bör vidtas för att ge svenska förelag ökade möjligheter att
konkurrera på i huvudsak samma villkor som andra länders förelag i fråga om
krediter vid export. Jag tillsatte därför efler regeringens bemyndigande 1
januari 1977 en särskild kommitté, Exportkredilulredningen (H 1977:01).
Kommittén fick i uppgifi alt bl.a. pröva om nuvarande syslem för finansiering
eller stöd för finansiering kan förbättras och om behov därutöver förelåg alt
tillskapa nya finansieringsformer. I överensstämmelse med direktiven har
utredningen i första hand behandlat de problem som uppslår vid export av
kapitalvaror samt vid entreprenadverksamhet och konsulttjänster utomlands.
Härvid har finansieringen av slora projekt som normalt kräver långa
kredittider ägnats särskild uppmärksamhet. Utredningen avlämnade den 2 febmari
1978 betan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kandel
(Ds H 1978:1) Exporlkredilfinansiering. Betänkandet har remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Parallellt
med exportkreditulrednlngens arbele har inom EKN företagils en översyn av
garantiverksamheten. EKN har i skrivelse till regeringen den 2 febmari 1978
lämnat förslag till vissa reformer i garantiverksamheten. 1 skrivelse den 2
mars 1978 har EKN vidare hemställt om en höjning av maximibeloppet för siatens
betalningsansvar från nuvarande 35.000 lill 40.000 milj. kr. Skrivelserna har
remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i sammanhanget erinra om atl medel- och långfristiga exportkrediter
lämnas även av Sveriges Investeringsbank AB (SIB). Denna exportkredilgivning
är i hög grad koncentrerad lill stora projekt där banken ibland bildar
konsortier med andra kreditinstitut. Invesleringsbanken lämnar i första hand
lån för sådana exportkrediter som övriga instlotul och banker inte kan
tillgodose på gmnd av kreditens storlek, risktagande m. m. In-vesleringsbankens
verksamhet har under hösten 1977 setts över av en särskild arbetsgrupp Inom
regeringskansliet. Arbetsgmppen har nyligen 1 en promemoria (Ds 1 1978:4)
Sveriges Invesleringsbank AB:s framtida verksamhet bl. a. presenterat vissa förslag
till riktlinjer för bankens verksamhet på exportkredllområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
för den mindre industrin inom Sveriges exportråd har genom skrivelse till
regeringen den 22 september 1977 föreslagit inrättandet av en särskild
exporlfond som skulle underlätta de mindre förelagens exportfinansiering.
Fonden föreslås kunna refinansiera och/eller garantera bankernas kreditgivning
vid tillverkning för export samt finansiera exportkrediter med kortare löptid
än två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
samråd med cheferna för budget- och industridepartementen kommer jag i del
följande all redovisa mina ställningstaganden till huvudlinjerna i de
framlagda förslagen liksom mer detaljerade ståndpunkter i fråga om de förslag
som närmast faller inom mitt verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för budgeldepartemenlet redovisar senare sina ställningstaganden till de
förslag som exportkredilulredningen har lagt fram till förändringar 1 del
exportkredilstöd som f. n. kan utgå enligt lagen om avdrag vid inkomsttaxering
avseende kostnad för exportkredit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för industridepartementet redovisar senare sina ställningstaganden lill
utredningens förslag i vad avser frågor som berör SEK:s verksamhetsområde saml
vissa förslag lill åigärder beträffande SIB:s framtida
ex-portkredllfinansleringsverksamhet. I det sammanhanget behandlas även
nyssnämnda skrivelse från delegationen för den mindre industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8.2
Exportkreditutredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8.2.1
Utredningens förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar alt medel- och långfristig exportkredilgivning under senare år har
fått en allt större betydelse som konkurrensmedel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
beror till stor del på den svaga konjunktumlvecklingen sedan oljekrisen hösten
1973. De statiiga stödåtgärder som har Införts 1 många industriländer i syfte
att stärka de inhemska företagens förmåga att lämna konkurrenskraftiga
exportkrediter har ytterligare accentuerat exportkrediternas betydelse som
konkurrensmedel. Detta har bl. a. medfört alt kredit alltmer sällan accepteras
till marknadsmässiga viUkor, framför allt inte av köpare i u- och
slalshandelsländer. Möjligheten att erbjuda kredit med lång löptid till en fast
ränta som överensstämmer med den mlnimiräntenivå för statligt stödda
exportkrediter som anges 1 den s. k. consensus-överenskommelsen (7,25-8,0%
beroende på köparlandels utvecklingsgrad) är i dagsläget ofta en förutsättning
för framgångsrik exporlförsäljning. Utredningen har kunnat konstalera alt
utländska konkurrentföretag i så gott som alla viktigare industriländer helt
eller delvis till följd av statliga stödinsatser numera kan erbjuda
exportkrediter i egen valuta till en fast ränta på 7,5-8,5%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sin genomgång av utländska exportkreditsystem har utredningen bl. a. funnit
belägg för alt svenska exportföretag har sämre möjligheter all lämna
konkurrenskraftiga exportkrediter än konkurrerande förelag i andra
industriländer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har konstaterat att den Internationella utvecklingen under de senaste åren
kraftigt har förändrat fömtsättningama för de svenska företagens
exportkredilgivning. Därigenom har de mål som uppställdes vid
exportkreditstödets Införande år 1973, nämligen att säkerställa atl svenska
företags konkurrensläge vid kapltalvamexport inte allvarligt försämras i
förhållande till andra länders förelag, endasl delvis kunnat förverkligas. De
ändringar i systemet som vidtogs år 1975 har inle på något mera avgörande sätt
förändrat dessa fömtsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
annal genom de ökade refinansieringskostnadema och genom atl refinansiering
utomlands blivit alltmer vanlig, har bristerna 1 nuvarande system blivit mera
märkbara. Genom atl företagen ofta inle anser sig kunna bedöma ränteavdragets
effekter vid offerlkalkyleringen på grund av svårigheter atl fömtse den
framlida vinstutvecklingen, bidrar systemet inle i tillräcklig utsträckning
till all konkurrenskraftiga kreditvillkor kan lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar att 1 första hand refinansleringen av krediter med löptider på två
år och däröver medför betydande problem. Vanligen kräver köparen vid sådana
affärer fast exportkreditränla, särskilt i sådana fall där en exportkredit med
lång löptid skall lämnas. Från konkurrenssynpunkt är det därför viktigt all
exportören kan erbjuda fast ränta vid offerllillfället. För alt undvika de
svåröverskådliga ränterisker som uppstår om exportkrediten lämnas till fast
ränta medan refinansieringen å andra sidan sker till rörlig ränta eller till
fast ränta som inle är känd vid offertlillfällel, anser utredningen det därför
vara angelägel all säljaren kan kalkylera med refinansiering till fast ränta
redan vid offertlidpunklen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
framhåller atl möjligheterna idag är begränsade för svenska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>exportföretag
all till en rimlig kostnad erhålla förhandsbesked om refinansiering till fast
ränta redan vid offerttillfällel. Detla gäller främst vid refinansiering i
utländsk valuta. I praktiken saknas möjligheter alt refinansiera en enskild
exporteiffär utomlands om samtidigt kraven på förhandsbesked och/eller fast
ränta vid offertlidpunklen skall vara uppfyllda. Del är inte ovanligt all
perioden mellan offert och leverans kan uppgå till 2-3 år vid slora projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
erinrar om alt refinansiering 1 svenska kronor kan ske hos AB Svenska
Exportkredit (SEK). Bindande förhandsbesked om fast ränta kan emellertid inle
erhållas vid offerltidpunkten Den räntesats som tillämpas vid SEK:s utlåning
fastställs den dag kreditavlal tecknas mellan SEK och låntagaren. SEK lämnar
vid denna tidpunkt besked om finansiering till fast ränta mot särskild
löftesprovision (f n. 0,6%). SEK:s ullåningsränla höjdes tiU 11% i januari 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av rådande Intemationella konkurrens på exportkredit-området måste,
enligt uiredningens mening, svensk exportindustri ges möjlighet atl konkurrera
på lika villkor med andra länders förelag vad avser möjligheterna alt lämna
konkurrenskraftiga exportkrediter. Slora anspråk ställs f. n. på en starkt
ökad exportvolym för alt bl. a. förbättra handelsbalansen och stödja
sysselsättningen. För att en sådan utveckling skall bli möjlig anser
utredningen att svenska exportförelag och banker måste ges möjlighet all
finansiera exportkrediter till fast ränta vid consensus mi-nimiränlenivåer.
Staten bör ta på sig ansvaret för de ränte- och kursrisker som kan uppslå vid
anskaffningen av medel för refinansiering av dessa krediter. Förelagen bör
också kunna erhålla kostnadsfri förhandsutfäslelse om sådana krediter redan vid
offertgivningen till köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens mening bör bl. a. följande principiella krav ställas på
utformningen av ett nytt exportkreditsystem:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>a)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Ett statligt exportkreditsystem bör syfta till atl utjämna rådande
skillnader i konkurrensvillkoren mellan svenska och utländska exportföretag
vid statsunderstödd exporlkreditglvning. Statliga stödinsatser bör avse finansiering
av exportkrediter med en löptid av minsl två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>b)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Exporlkreditsyslemel bör vara marknadsneulrall och således syfta till
all neutralisera statsunderstödd kreditkonkurrens oavsett exportmarknad.
Statliga stödinsatser bör inle stimulera till en ur affärssynpunkt onormal
kreditförsäljning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>c)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Utformningen av statliga stödinsatser bör slå 1 överensstämmelse med
Sveriges internationella åtaganden. Detta innebär bl. a. all statsunderstödda
krediter för refinansieringsändamål inte kan lämnas till räntesatser som
understiger gällande consensus-räntor (f n. 7,25-8%).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>d) Ett
exportkreditsystem bör kunna utnyttjas lika av alla kategorier av<br>
svenska förelag som exporterar varor eller tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>e) Statliga
insatser för exportkreditfinansiering bör anpassas efler rådan<br>
de konkurrensförhållanden på kredilområdet. Det bör vidare vara möjligt<br>
</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5 Riksdagen
1977178. I saml. Nr 155</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
styra de statliga insatserna med hänsyn lill deras stalsfinansiella konsekvenser.
Ett exportkreditsystem bör därför vara enkelt atl förändra. Ur förelagens
synvinkel bör systemet vara lättöverskådligt och enkelt all utnyttja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>f) Ell
exportkreditsystem bör vara tidsbegränsat och gälla under en för<br>
söksperiod med möjlighet lill löpande omprövning. Av detta skäl bör infö<br>
randet av nya statliga stödåtgärder inte väsentiigt påverka den rådande ar<br>
betsfördelningen mellan de institutioner som f. n. är verksamma med ex-<br>
porlkreditfinansierlng på den svenska kreditmarknaden. Del innebär bl. a.<br>
att inga nya institutioner bör inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>g) Anskaffning
av medel för refinansiering av exportkrediter bör ske ge<br>
nom en lämplig blandning av svensk och utländsk upplåning. Staten bör<br>
svara för ränte- och kursrisker i samband härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har vid sin genomgång av olika länkbara alternativ funnit alt ett syslem som i
huvudsak baseras på SEK och affärsbankema har givna fördelar. Samlidigt bör
nuvarande ränlestöd bibehållas 1 delvis ändrad form, såsom ett andra parallellt
syslem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår därför atl ett exportkreditsystem enligl följande principiella
riktlinjer införs från och med halvårsskiftet 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
en försöksperiod på tre år ställs genom SEK:s försorg kapital till förfogande
för refinansiering av exportkrediter med en löplid av minsl två år. Under denna
period lämnar SEK kostnadsfri utfästelse om lån 1 svenska kronor eller utländsk
valuta lill fast ränta enligl consensus-viUkor (f. n. 7,25-8%) Inom en
förutbestämd låneram. SEK:s utiåningsverksamhel bör i huvudsak avse avlyft av
affärsbankemas kredit lill den utiändske köparen eller dennes bank. Krediter
direkt till exportören bör också kunna lämnas. Erforderliga
refinansieringsmedel anskaffas under perioden främst genom utländsk upplåning.
Den svenska kapitalmarknaden las 1 anspråk huvudsakligen 1 nuvarande
omfattning. Staten ålar sig all årsvis och i efterskott täcka skillnaden mellan
SEK:s utlånings- och upplånlngsränlor (inkl. koslnadsmarglnal) och svara för
eventuella kursrisker samtidigt som också eventuella kurs- och ränlevinster
tillfaller staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
förordar vidare atl statens ränte- och kursrlskålagande gentemot SEK
inledningsvis skall gälla inom en ram på 10000 milj. kr. för SEK:s
kreditgivning under en treårig försöksperiod. Denna försöksperiod föreslås
börja den 1 juli 1978 och löpa fram till och med den 30 juni 1981. Beräkningen
av denna ram har baserats på prognoser från ell 40-lal större exportföretag som
ingått 1 en enkätundersökning som utredningen har genomfört. På gmnd av
osäkerheten 1 beräkningama framhåller utredningen dock all kreditramen kan
behöva justeras senare under försöksperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
bl. a. företag med utpräglat intemationeU Inriktning är det enligl utredningens
mening angelägel att även fortsättningsvis kunna välja mellan olika
finansieringsalternativ. Utredningen föreslår därför alt nuvarande
exportkredilstöd, såsom ell parallellt system, förlängs till utgången av år</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1981, 1 den mån företagen väljer alt själva ordna
finansieringen med hjälp av exportkreditstödet avlastas SEK:s verksamhet och
siatens åtagande 1 samband med denna. Samlidigt fördelas den utländska upplåningen
på flera låntagare vilket är av Intresse från siatens synpunkt. Nuvarande
regler om exportkredilstöd bör emellertid kompletteras så alt brislema bl. a.
vad avser vinstberoendel begränsas. Ell bidrag föreslås kunna lämnas 1 sådana
fall förelagen kan visa all de Inte har möjlighet atl helt utnyttja det extra
avdraget. Utredningen föreslår vidare en övergång från den s.k. konlantmetoden
till bokföringsmässiga gmnder vid beräkning av ränteslödels storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår all ett prövningsförfarande skall
föregå beslut om exportkredilstöd 1 båda systemen. Därvid skall bl.a. prövas om
villkoren för en viss kredit slår i överensstämmelse med Intemationell praxis.
Del föreslagna prövnlngsförfarandel motsvarar de regler som tillämpas vid EKN:s
prövning av exportkredilgaranll. En prövning i del enskilda fallet av
ifrågavarande utländske konkurrents samtliga kreditvillkor har dock inle
befunnits möjlig atl göra. Utredningen föreslår därför alt den praxis som
tillämpas av EKN skall vara styrande för de båda systemen för exportkredifinansiering.
Vidare föreslås atl beslul om ränleslöd överförs från regeringen lill EKN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LJtredningen har även granskat de fall när svenska förelag
möter utländsk statsunderstödd kredilkonkurrens vid försäljning 1 Sverige.
Utredningen föreslår all SEK ges samma möjlighet som finns i vissa andra länder
all i dessa fall lämna lån på i princip de villkor som föreslås gälla för
normala exportleveranser enligl utredningens förslag. I begränsande syfte bör
dock utländsk statsunderstödd kreditkonkurrens 1 varje enskilt fall klart kunna
påvisas. För all möjliggöra en allsidig bedömning bör, enligt uiredningens
mening, frågan om sådana lån 1 varje enskilt fall prövas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 ullandel förekommer även krediter med inslag av bislåndsmedel,
s. k. blandade krediter, som lämnas lill u-länder till starkt subventionerade
villkor. Till följd av den begränsade lid som stått till utredningens
förfogande har omfattningen av denna kreditgivning inle kunnat klarläggas.
Utredningen anser del sannolikt att sådana krediter i framliden kan komma att
användas som konkurrensmedel i ökad utsträckning. Med tanke på frågans vikt är
det angelägel att denna form av kredilkonkurrens kartläggs ytterligare. Ett
särskilt utredningsarbete föreslås därför snarast påbörjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.2.2 Allmänna överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uiredningens förslag har 1 sina olika delar fåll ett
genomgående positivt mottagande av remissinstanserna. Samtliga instanser som
har uttalat sig delar utredningens uppfattning om behovet av atl vidla statliga
åtgärder för alt förbätlra förelagens finansiering av exportkrediter.
Remissinstanserna har dock föreslagit vissa begränsningar och kompletteringar.
Bl.a. kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nämnas
all riksrevisionsverkel är negativt lill den föreslagna kompletteringen av
nuvarande ränteavdrag med ell exporlkreditbldrag. Siatens industriverk avvisar
för sin del förslaget alt nuvarande exporlkreditstöd bibehåUes som ett
parallellt system vid sidan av det föreslagna SEK-systemel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar utredningens uppfattning, atl del i dagsläget är nödvändigt all svenska
förelags möjligheter att lämna konkurrenskraftiga exportkrediter ytterligare
förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Rent principiellt finns
visseriigen skäl all ställa sig negativ till statliga insatser på delta
område. Den internationella utvecklingen tvingar emellertid fram åigärder
också i Sverige. Som en följd av en alltmer hårdnande intemationell konkurrens
på exporlkredllområdet har fömtsättningama för de svenska förelagens
exportkredilgivning successivt försämrats. Tillkomsten av olika
refinansieringssyslem med subvenllonsinslag i flertalet industriländer har
bidragit till denna utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har kunnat konstatera atl utländska konkurrentföretag i så gott som alla
viktigare industriländer helt eller delvis till följd av statliga stödinsatser
kan erbjuda långfristiga exportkrediter 1 egen valuta till en fast ränta på
7,5-8,5 %. I likhet med flertalet utländska förebilder tar de framlagda
förslagen sikte på all förbättra svenska förelags möjligheter all lämna
konkurrenskraftiga exportkrediter till en fast ränta som ligger i paritet med
consensus-överenskommelsens miniminivå för statligt slöd vid refinansiering av
exportkrediter. Denna nivå, som ligger på 7,25-8,00% har obestridligen blivit
normgivande för köparnas krav, främst vid export till u- och
slalshandelsländer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
ett litet land som Sverige med stort exportberoende är del beklagligt alt
statliga stödåtgärder på exportkredilområdel kommit all få en allt större
utbredning i konkurrerande industriländer. Vi har i det längsta väntat med all
själva vidla några åigärder av större omfattning, men jag finner det inte
längre möjligt alt undanhålla livskraftiga svenska företag ell slöd som deras
konkurrenter i de flesta andra industriländer har haft tillgång till under
flera år. Jag anser del dock synnerligen angeläget all Sverige fortsätter sitt
enträgna arbete att internationellt verka för en begränsning av de statliga
stödåtgärder på detla område som snedvrider konkurrensen 1 den internationella
handeln.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sverige har under många år
aktivt deltagit i del internationella arbetet all begränsa statligt stöd vid
exporlkreditglvning. Inom ramen för OECD har under hösten och vintern 1977/78
bedrivits ett intensivt förhandlingsarbete i syfte atl åstadkomma en
förlängning och förstärkning av den s. k. consensus-överenskommelsen. Denna
överenskommelse tillkom ursprungligen efter förhandlingar mellan de viktigaste
industriländerna, som år 1976 kunde enas om vissa riktlinjer för statligt slöd
vid exporlkreditglvning. Riktlinjerna reglerade refinansieringsränlans
miniminivå, förskottsandelens minimistorlek och kredittidens maximala längd.
Överenskommelsen hade for-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>men
av unllaterala principdeklarationer där de olika deltagande länderna uttryckte
sin vilja och sin avsikt atl tillämpa de överenskomna riktlinjerna. Från och
med den 1 april 1978 har en ny överenskommelse, i sak helt överensstämmande
med den tidigare, trätt i krafl. Den nya överenskommelsen, som också kallas
consensus, har formen av ett skriftligt dokument som anger de riktlinjer som
framledes skall begränsa statliga stödåtgärder på exportkredilområdel, I
dokumentet finns även en utförlig beskrivning av ländernas
informationsskyldighet gentemot varandra. Vissa bestämda procedurer skall t.
ex. tillämpas om ell land avser all bryta mot någon del av consensus. Sålunda
skall ett land notifiera alla övriga länder om det avser ge statligt slöd lill
en exportkredit så ati kreditvillkoren blir förmånligare än vad som
överenskommits. Regeringen har den 30 mars 1978 beslutat all Sverige fr. o. m.
den 1 april i år skall vara anslutet tiU den nya consensus-överenskommelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också understryka atl de framlagda förslagen bör ses mot bakgrund av alt
del aktuella läget förden svenska ekonomin motiverar statliga insatser för atl
stödja näringslivels exporlansträngningar. Rådande internationella
konkurrenssituation på kredilområdet med starka inslag av statliga insatser
verkar begränsande på de svenska exportföretagens utveckling och expansion.
Senasie årens internalionella konjunklumtveckling har självfallet också
bidragit till försämrade avsättningsmöjligheter på många utländska marknader.
För atl åstadkomma en gynnsam utveckling bland konkurrenskraftiga företag är
det därför en självklar utgångspunkt för regeringens politik atl bl. a. söka
minska förekommande hinder på ex-porlkredltområdet. En ökad export skulle bl.a.
främja sysselsättningen i många företag och branscher saml åstadkomma en
gynnsammare utveckling av vår handelsbalans. 1 linje med detta ligger också
all det i ell annal ekonomiskt läge kan del bli aktuellt att se mera
restriktivt på statens åtaganden på exporlkredllområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Exportföretagens
behov av atl nu erhålla gynnsammare refinansieringsvillkor för exportkrediter
förstärks av de förhållandevis höga räntor, som upprätthålles i Sverige av bl.
a. slabiliseringspolitiska skäl. Mot denna bakgmnd ökar därför, enligt min
mening, behovet av att formema för exporlkreditglvning i Sverige anpassas så
all villkoren bättre motsvarar dem som i allmänhet förekommer i utiandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner del mot denna bakgmnd rimligt - såsom utredningen föreslagit - atl
rådande skillnader 1 konkurrensvillkoren mellan svenska och utländska förelag
vid statsunderstödd exportkredilgivning i huvudsak utjämnas. Samtidigt vill
jag understryka del önskvärda i alt statiiga stödinsatser på detta område blir
av temporär natur och att de därför prövas under en försöksperiod. Det kan
inte vara försvarligt alt permanent införa långsiktiga statiiga åigärder, vars
behov och omfattning inte kan överblickas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
ett ställningstagande till frågan om alt Införa ytteriigare statliga in-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>satser
för exportkreditflnansiering är det givetvis önskvärt atl de samhällsekonomiska
och statsfinansiella konsekvenserna kan redovisas. 1 likhet med utredningen och
flertalet remissinstanser anserjag det emellertid inte möjligt alt nu göra
sådana bedömningar. Jag återkommer senare i denna fråga med förslag till
riktlinjer för en löpande uppföljning av statens samlade åtaganden under den
föreslagna försöksperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exportindustrin
1 vårt land är verksam i de flesta branscher och dess utveckling påverkar ett
myckel slort antal underleverantörer. Dess syssel-sätlningsalslrande effekt har
således en avgörande betydelse för vår ekonomiska utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statliga åtgärder för atl
förbättra näringslivets konkurrensförmåga och dess livskraft kan sältas in på
olika områden. Del är givetvis av slor betydelse atl insatser görs för all
klara sysselsättningen i utsatta förelag och branscher för all underlätta en
nödvändig slmkluromvandling. Men det är också av väsentlig betydelse att man
inte glömmer den del av vårt näringsliv som är expansiv och livskraftig och
som utgör gmnden för vår framlida utveckling. Del är därför av betydelse att
denna del av vårt näringsliv ges goda fömtsättningar all expandera när andra
delar krymper som ett resultat av utvecklingen 1 världsekonomin. Regeringen
har vidtagit vissa generellt verkande åtgärder för all underiätta en sådan
utveckling. Bland annal kan nämnas förändringar av den svenska kronans värde
och sänkningen av löneskatten. En väsentlig fördel med de förslag som nu läggs
fram är alt de lar sikte på den dynamiska delen av svenskt näringsliv. De
syftar till alt förhindra all betydelsefulla delar av industrin konkurreras ul
på den internationella marknaden på grund av statliga stödåtgärder på
kredilområdet i andra länder. De kostnader för staten som de framlagda
förslagen kan medföra uppvägs av de inbesparingar som möjliggörs på andra
områden. Del måste anses vara en förnuftig politik all salsa en del av våra
resurser på all stärka de delar av näringslivet där begränsade insatser kan
åstadkomma väsentliga resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag inledningsvis nämnt kommer chefen för industridepartementet senare denna
dag alt ulföriigt redovisa utformningen av ell syslem för refinansiering av
exportkrediter i SEK. Genom atl införa detta s. k. SEK-sys-tem kommer
exportföretagens finansieringsbehov i väsentiiga avseenden all tillgodoses.
Företagen kommer atl ha tillgång till refinansieringsmöjligheter som innebär
alt exportkrediter kan erbjudas till fast ränta redan i samband med offert.
Jämsides med atl de väsentliga behoven av förhandsutfästelse om fast ränta och
kursriskläckning härigenom tillgodoses, kommer förelagen också all ha säkrad
tillgång till refinansieringsmedel inom ramen för ell enkelt och
lättöverskådligt syslem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser, som har yttrat sig härom, delar uiredningens syn på behovet av
all bibehålla nuvarande exportkredilstöd vid sidan av det föreslagna
SEK-systemet. 1 ett lill utredningens betänkande fogat särskilt yttrande har
anförts viss tveksamhet i fråga om bibehållande av det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nuvarande
exportkreditstödel. Som jag tidigare nämnt delar riksrevisionsverkel dessa
synpunkter och framhåller alt i avvaktan på en närmare utvärdering bör av
administrativa skäl så små modifieringar som möjligt nu vidtas 1 systemet.
Sålunda är verket negativt inställt liU alt nuvarande ränteavdrag kompletteras
med ell exportkredilbldrag. Verkets bedömning är atl de förelag som kan väntas
utnyttja systemet i dagslägel eller under de närmaste åren kommer att befinna
sig i en sådan resultatsituation att ett skalleavdrag kan utnyttjas. Dessa
företag torde likaså vara väl förtrogna med de kalkylproblem som kan uppslå vid
en bedömning av stödels effekter, anser verket vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
siatens industriverk har invändningar mot utredningens förslag alt bibehålla
möjligheten alt erhålla ränteavdrag. Graden av subvention i ränlestödssyslemet
bestäms i praktiken av exportföretagen själva genom all skalleavdragen inte
görs avhängiga av förelagens val av finanslerlngsal-leraallv. Därmed kan
exportföretagen, framhåller industriverket vidare, vid utnyttjande av ränleslöd
i nuvarande system välja förhållandevis kurs-säkra men ränledyra valutor vilket
kan medföra större kostnader för staten än del föreslagna SEK-aliernallvel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
invändningar som kan göras mot två parallella syslem måste, enligt min mening,
vägas mot de fördelar som man kan uppnå med detla. Även forlsällningsvis bör
möjligheter finnas för förelagen all välja mellan olika
finansieringsalternativ. Del nya exportfinansieringssyslemet föreslås gälla
under en försöksperiod av tre år. Del bör under denna lid finnas möjlighet för
förelagen alt l.ex. upprätthålla sina utländska bankförbindelser. I den mån
företagen väljer all själva ombesörja finansieringen med hjälp av nuvarande
exportkredilstöd avlastas SEK:s verksamhet. Den utländska upplåningen fördelas
härigenom på flera låntagare. I likhet med utredningen anser jag all
övervägande skäl lalar för atl under försöksperioden behålla nuvarande
ränlestöd, kompletterat med ett bidrag, parallellt med all det nya SEK-systemet
införs. Vad gäller den närmare utformningen av del förändrade ränleslödel hänvisar
jag lill vad chefen för budgetdepartementet senare anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
utlandet förekommer även krediter med inslag av bislåndsmedel, som lämnas lill
u-länder lill starkt subventionerade villkor. Dessa s. k. blandade krediter
lämnas av många större industriländer i syfte all stödja den egna exporten.
Till följd av den begränsade lid som stått till utredningens förfogande har
omfattningen av denna kreditgivning inle kunnat klarläggas. Del har dock kunnat
konstateras alt svenska exportföretag har mött denna form av statsunderstödd
kredilkonkurrens under de senasie åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av rådande intemationella konkurrenssituation på exportkredilområdel
finner utredningen det dock vara sannolikt atl sådana krediter i ökad
utsträckning kan komma atl användas som konkurrensmedel, framför allt om
möjligheterna atl på andra sätt erbjuda förmånliga kreditvillkor begränsas
genom consensusreglema. Med tanke på frågans vikt an-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ser
utredningen del angeläget all denna form av kredilkonkurrens kartläggs
ytterligare. SIDA liksom Sveriges industriförbund m. fl. organisationer,
tiUstyrker fortsalt utredningsarbete i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
industriförbund m.fl. organisationer föreslår 1 sill remissvar också alt
Sverige ingår s. k. ramavtal om statsunderstödda krediter i första hand med
vissa slalshandelsländer. Sådana kreditavlal, som förekommer i många 1-länder,
anses ha ell betydande good-will-värde i köparländerna och skulle underlätta
företagens försäljningsarbete avsevärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
jag finner all ytterligare utredningsarbete krävs innan ställning kan tas lill
de här nämnda formerna för statlig medverkan vid exportkredilgivning.
Regeringen har för avsikt atl låta genomföra ett sådant utredningsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
avser frågan om utländsk statsunderstödd kreditkonkurrens vid försäljning i
Sverige har utredningen funnit del vara svårt atl kartlägga dess omfattning. De
negativa konsekvensema för svenska förelag 1 ell flertal fall pekar dock,
enligl utredningens mening, på all statliga insatser bör komma i fråga för all
reducera denna typ av kredilkonkurrens från utländska företag, som kan
utnyttja det egna landels exportkredilstöd. SEK föreslås 1 sådana fall kunna
lämna lån på 1 princip samma villkor som föreslås gälla för normala
exportleveranser enligl detta förslag. I begränsande syfte bör dock utländsk
statsunderstödd kredilkonkurrens i varje enskilt fall klart kunna påvisas. För
att möjliggöra en allsidig bedömning föreslår utredningen atl frågan om sådana
lån i vaije enskilt fall prövas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar utredningens uppfattning all statligt slöd bör kunna lämnas även för
denna typ av kreditkonkurrens. I likhet med flertalet remissinstanser vill jag
dock understryka atl slor restriktivitet bör iakttas. Chefen för
industridepartementet kommer senare att bl. a. föreslå atl Sveriges investeringsbank
AB ges i uppdrag alt förmedla dessa krediter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
för den mindre industrin inom Sveriges exportråd har genom skrivelse till
regeringen den 22 september 1977 föreslagit inrättandet av en särskild exportfond
som ska bistå de mindre förelagen med krediter med kortare löptid än två år. I
proposition (1977/78; 40) De mindre och medelstora företagen anmälde jag all
frågan var under beredning inom regeringskansliet. Chefen för
industridepartementet kommer senare denna dag att behandla denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8.2.3
Samordning med EKN</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare nämnt, har regeringen beslutat atl Sverige skall vara anslutet
till den s.k. consensusöverenskommelsen. Beslutet gäller fr.o.m. den I april
1978. Detta beslul påverkar dels EKN:s garantiverksamhet, dels det nuvarande
ränleslödel. Beslutet bör enligt min mening även innebära all del föreslagna
SEK-systemel och del modifierade ränleslödel inordnas under
consensusvillkoren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
ankommer på regeringen all ge de närmare föreskrifter som kan er-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fordras
för att utveckla den praxis som är nödvändig för all säkerställa alt de
riktiinjer som anges 1 consensus-överenskommelsen skall komma alt tiUämpas vid
refinansiering av exportkrediter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EKN
prövar vid sin garantigivning om betalningsvillkoren för en viss transaktion
överensstämmer med intemationell praxis. Under många år har ett ömsesidigt
informationsutbyte pågått mellan exportkredltgarantilnstituten 1 olika länder
och med liden har alll bällre överensstämmelse nåtts om vilka betalningsvillkor
som kan accepteras vid olika typer av exporttransaktioner. I det fall en
planerad transaktion avviker från vad som kan anses normalt undersöker
instituten i regel hur man i andra länder ser på de aktueUa betalningsvillkoren.
Consensus-överenskommelsen innebär alt statliga organ verksamma på
exportkredilområdel 1 dellagariänderna ej längre har möjlighet alt godta
gynnsammare kreditvillkor än vad som anges i överenskommelsen utan all i
förväg notifiera alla andra dellagande länder om del planerade avsteget.
Regeringen har uppdragit ål EKN att för Sveriges del förmedla den information
som påkaUas vid tiUämpningen av consensus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
regeringens beslut kommer EKN således all vara del organ som för svenskt
vidkommande övervakar atl consensus efterlevs. Del är därför, enligl min
mening, synnerligen lämpligt atl den praxis som tillämpas av EKN blir
vägledande för vilka betalningsvillkor som skall kunna komma ifråga för
exportkrediter som åtnjuter statligt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
syfte att uppnå en enhetlig praxis finner jag del därför ändamålsenligt alt
EKN, såsom utredningen föreslagit, ges ell avgörande inflytande över beslul om
vilka affärer som skall kunna refinansieras hos SEK, liksom över beslul om
vilka affärer som skall kunna erhålla ränlestöd i form av extra avdrag eller
bidrag. I sådana fall EKN-garanti kommer att begäras får EKN direkt möjlighet
atl pröva affärernas förenlighet med gällande praxis. Detta prövningsförfarande
torde i allmänhet ske i samband med atl kredilansökan inges lill SEK och kommer
då alt ligga lill gmnd för SEK:s beslut om kreditulfästelse. Om SEK genomför
finansiering av en exportaffär utan EKN-garanli bör samråd ske mellan SEK och
EKN rörande godtagbara kreditvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har ansett att det bör övervägas alt överföra hanteringen av nuvarande
exportkreditsystem från regeringen till EKN. Från nämndens sida motsätter man
sig inte ett sådant överförande om praktiska skäl talar härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner all sådana skäl föreligger och biträder chefen för budgeldepartementets
förslag all tiU EKN överföra rätlen att besluta om huruvida statligt ränlestöd
1 form av avdrag eller bidrag skall kunna ulgå för viss export-affär. Härigenom
skapas bällre möjligheter till samordning mellan de båda systemen samtidigt som
den praktiska hanteringen bör kunna förenklas. Såsom chefen för
budgetdepartementet senare framhåller blir det en uppgift för andra
myndigheter - taxeringsmyndighet resp. riksskatteverket -alt därefter åriigen
pröva och besluta om avdrag eller bidrag i detta syslem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8.2.4
Principiella riktlinjer för systemens utformning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens beräkning bör en ram på 10 miljarder kr. för stats-stödda
exportkrediter via SEK under en försöksperiod på tre år vara tillräcklig.
Utredningen har vidare ansett det sannolikt alt under försöksperioden kommer
exportkrediter för ca 2 miljarder kr. alt lämnas med utnyttjande av avdrags-
och bidragssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser anser, i likhet med utredningen att beräkningen av kreditramen
för SEK-systemet är mycket osäker och påpekar atl denna ram torde komma atl
behöva justeras relativt omgående. Riksrevisionsverkel håller del för troligt
atl ramen kommer att visa sig otillräcklig 1 förhållande lill efterfrågan.
Enligt verkets bedömning torde svårigheter föreligga all i ell generellt syslem
av den karaktär som utredningen föreslår finna ändamålsenliga och för SEK
lälthanleriiga priorilelsgrunder 1 en situation där mängden begärda krediter
överstiger tillgänglig kredilvolym. Ett administrativt förfarande med kösystem
o. dyl. är uppenbariigen inle rationellt. Å andra sidan är det, enligl RRV:s
uppfattning, väsentiigt atl de statliga åtagandena i möjligaste mån kan
överblickas och att dessa inte på ett svårförulsebart sätl, volymmässigt tvingas
ökas under den föreslagna försöksperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
styrelsen i SEK anser det sannolikt alt kreditramen måste utökas redan i början
av försöksperioden och pekar därför på möjligheten alt göra en uppräkning av
ramen före systemets ikraftträdande. Sveriges industriförbund m.fl.
organisationer har samma uppfattning och anser del önskvärt att ramen redan
från början sätts till 12 miljarder kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med utredningen ulgår konjunkturinstitutet ifrån atl kreditramen skall
kunna anpassas på sådant sätt att exportföretagen i tillämpliga fall under
hela försöksperioden kan räkna med all få tillgång lill kreditulfästelse från
SEK. Skulle detta inle visa sig möjligt går åtskilligt förlorat av den med
förslaget avsedda stimulanseffekten, samtidigt som en mera selektiv prövning
skulle ställa helt andra, och ökade, krav på utredning av ärendena. För de
kreditsökande skulle detla givetvis innebära tidsutdräkt och osäkerhet. Om den
uppsatta kreditramen hotar all överskridas, föredrar Svenska bankföreningen för
sin del förändringar i finansieringsvillkoren framför någon form av kö- eller
ransoneringssystem, som skulle försvåra företagens planering och minska deras
möjligheter atl kunna påräkna tillgång lill krediter från SEK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna ramen torde inle vara av praktisk betydelse anser fullmäktige i
riksbanken. Systemet utmärks, enligl fullmäktige, av atl SEK är skyldigt alt
ställa krediter lill förfogande för alla exportaffarer som uppfyller de
ställda villkoren. Om systemet skulle visa sig vara mer kreditstimulerande än
förutsett och rambeloppet således förbrukas under kortare tid än tre år har
stalsmaklema alt välja mellan all vidga ramen eller alt ändra villkoren för
statens åtagande, framhåller fullmäktige vidare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en situation med köbildning anser bl. a. statens industriverk, arbetsmarknadsstyrelsen
och TCO all en prioritering av kreditansökningarna bör ske med utgångspunkt
från samhällsekonomiska överväganden. Härvid bör sådana projekt
förmånsbehandlas, vars effekter från sysselsättnings-, regional- eUer
näringspolitiska utgångspunkter bedöms vara särskilt betydelsefulla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar de framförda synpunkterna vad avser osäkerheten 1 beräkningen av ramens
storlek. Såsom utredningen har föreslagit finner jag det emellertid nödvändigt
att fastställa en ram för den kredilvolym som omfattas av statsmakternas
åtaganden 1 SEK-systemel. I nuvarande ränteslödssyslem finns inte någon sådan
ram. Jag anser det inte heller vara lämpligt atl nu införa en ram för det
föreslagna avdrags- och bidragssystemet. Om efterfrågan på finansiering i
SEK-systemet skulle överstiga ramen får ställning las till om en höjning av
ramen är lämplig. Det kan inte uteslutas all stalsfinansiella skäl gör alt en
skärpning av villkoren istället kan behöva övervägas för alt uppnå en
efterfrågan som slår i proportion tiU ramens storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
avvaktan på atl erfarenhetema av systemels utnyttjande kan bedömas får
ställning till en eventuell justering av rambeloppel eller viUkoren för
kreditgivningen tas senare och jag biträder chefen för industridepartementets
förslag, alt en total kreditram på 10 miljarder kr. för SEK-systemel ställs
till regeringens förfogande. Denna ram bör gälla t. v. under försöksperioden.
Regeringen avser all successivt ställa belopp till SEK:s förfogande i den takt
som bedöms som rimligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser all en löpande omprövning av ramen varje år bör göras av regeringen.
Vissa remissinstanser går längre. Bl. a. föreslår fullmäktige i riksbanken atl
en prövning av ramen bör göras en gång per halvår. Jag anser att en årlig
prövning är tillräcklig i detta avseende och 1 fråga om principerna för
avräkning av kredilulfäslelsema hänvisar jag till de förslag som chefen för
induslrideparlementet senare kommer all framlägga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser efterlyser en bedömning av i vilken utsträckning den föreslagna
vidgningen av exportkreditstödet kommer all innebära en ökning av den
kreditgivning som nu sker från exportörer och banker. Man anser det vara
sannolikt all förslaget medför en totalt sett ökad volym av svenska
exportkrediter. 1 förhållande lill nuläget torde förslaget, enligt
riksgäldsfullmäkliges uppfattning, åtminstone i initialskedet få till effekt
dels ett totalt sell ökal behov av svensk upplåning utomlands, dels en
överflyttning från banker och företag av sådan upplåning till SEK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utvidgad exportkredilgivning synes bl. a. kunna inträffa genom en förlängning
av kredittiderna i sådana fall företagen finner det förmånligare all
refinansiera kortfristiga exportkrediter (under två år) inom ramen för del
föreslagna SEK-systemet, framhåller riksrevisionsverkel. Del föreslagna
samarbetet mellan SEK och EKN vad gäller villkoren för när systemet får
utnyttjas bör dock enligt min mening vara tillfyllest för alt förhindra sådana
risker för utvidgning i företagens exportkredilgivning. Samtidigt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anserjag
del vara nödvändigt atl tillämpningen av kreditvillkoren 1 systemet successivt
anpassas till rådande intemationella konkurrenssituation. Del är därför viktigt
atl den Intemationella utvecklingen noga följs under den föreslagna
försöksperioden, och jag har för avsikt alt ge EKN i uppdrag alt följa
utvecklingen på olika marknader i fråga om bl. a. kredittider, räntor,
faklureringsvalutor m.m. Härigenom skapas ett underiag för en kontinueriig
bedömning av den intemationella konkurrensutveckliiigen för exportkrediter som
möjliggör en smidig anpassning av de statliga åtgärderna allteftersom
erfarenhetema växer. En sådan anpassning kan givetvis också aktualiseras av
samhällsekonomiska skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag i det föregående angivit, bör de av EKN tillämpade reglerna vara
normgivande för SEK:s kreditgivning. Detla innebär all av EKN tillämpad praxis
i vad avser godkända kreditvillkor för respektive varugrupp kommer att avgöra
om en viss affär kan komma i åtnjutande av de föreslagna kredltslöden, och
vilka kreditvillkor som kan accepteras 1 del enskilda fallel. Systemen blir
härigenom generellt tillgängliga för exportaffärer som berättigar till
EKN-garanti och kommer, liksom hittills, all också innefatta export av
entreprenad- och konsulttjänster. Begagnade varor liksom reservdelar och
förbrukningsmaterial kommer alt godtas i den uisträckning de kan omfattas av
EKN-garanti. Det bör ankomma på regeringen all vid behov lämna kompletterande
anvisningar. Jag vill understryka betydelsen av alt båda systemen skall vara
generellt tillämpliga. Härigenom kan förelagen på ell enkeU sätt överblicka
sina möjligheter all utnyttja systemen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen har inle
funnit del motiverat att föreslå någon begränsning i vad avser export lill
olika marknader. De framlagda förslagen förutsätts få störst betydelse för
handeln med u- och slalshandelsländer, men utredningen anser det också
nödvändigt atl exporten lill industriländer bör komma i fråga för statligt stöd.
I likhet med kommerskollegium och LO ställer jag mig tveksam till att i detta
avseende ge systemen en helt likartad till-lämpning. All lämna statligt stöd
vid exportkredilgivning till förmån för export till industriländer kan te sig
mindre motiverat bl. a. med tanke på den begränsning av statsunderstödd
kreditgivning som bör eftersträvas. Vår export till Industriländerna bör därför
endast 1 särskilda fall kunna komma i åtnjutande av de föreslagna åtgärdema.
Därmed begränsas risken för en inle önskad utvidgning av exportkreditgivningen.
Efiersom statsunderstödd kredilkonkurrens förekommer även vid sådan export är
jag emellertid i dagslägel inte beredd att förorda ett generellt undantag för
kreditstöd vid export lill industriländer. Det bör ankomma på regeringen all
inom ramen för våra handelspolitiska strävanden lämna nödvändiga riktlinjer i
delta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
reglerna för nuvarande exportkredilstöd skall en exporlaffår om-falla ell visst
lägsta kreditbelopp för att ränteavdrag skall kunna medges. När systemet
infördes år 1973 fastställdes detla minimibelopp till två milj. kr. Gränsen
sänktes år 1975 till en milj. kr. För att ge de mindre företagen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ökade möjligheter all utnyttja slödel beslutade riksdagen
hösten 1977 om en ytterligare sänkning av beloppsgränsen till 500.000 kr.
(prop. 1977/78: 40 bU. 3, SkU 1977/78:19, rskr 1977/78:111).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har inte närmare berört frågan om
minimibeloppets storlek, ulan har utgått från atl nuvarande beloppsgräns skulle
tillämpas 1 de båda föreslagna systemen. Vissa remissinstanser påpekar all
uiredningens förslag inte i någon större utsträckning löser de mindre
företagens problem vid export.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De mindre och medelstora företagen spelar en viktig roll 1
den svenska ekonomin och regeringen har i olika sammanhang vidtagit åtgärder
för atl förbättra deras situation. Beloppsgränsen bör nu sättas så atl man
ytteriigare underlättar för de mindre förelagen all utnyttja systemen. Jag
anser därför alt ett lägsta kreditbelopp på 300.000 kr. vore ell lämpligt
avvägt minimibelopp för de båda föreslagna systemen. Jag föreslår all
minimibeloppet sänks till denna nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En grundläggande förutsättning för uiredningens förslag är
alt de statliga stödinsatserna begränsas till att endast avse exportkrediter
med en löptid av minst två år. Denna kredittid är den vanligast förekommande
undre gränsen i utländska stödsystem och den används också i consensus-överenskommelsen.
Som jag tidigare har framhållit bör eventuella tendenser lill förlängning av
kredittiderna för kortfristiga krediter kunna motverkas genom den föreslagna
EKN-prövningen. Jag finner den föreslagna kreditgränsen vara väl avvägd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid exportkreditgarantlglvning täcker EKN i princip ej den
kommersiella risken på köparen om s. k. ekonomisk intressegemenskap anses
föreligga. De föreslagna formerna för statligt stödd exporlkreditglvning bör
ej heller kunna utnyttjas när sådan intressegemenskap föreligger mellan köpare
och säljare. EKN:s regler bör även här vara vägledande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.2.5 Systemens parallellilel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare har förordat bör de nya reglerna för
erhållande av ränlestöd i allt väsentligt samordnas med villkoren enligt
SEK-systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är enligt min mening emellertid inte nödvändigt all i
alla avseenden söka skapa fullständig överensstämmelse mellan de båda systemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som industriministern senare föreslår bör vissa ändringar,
i förhållande till utredningens förslag, göras av de kreditvillkor som skall
gälla i SEK-systemet. En räntedifferens införs mellan lån i svenska kronor och
lån 1 utländsk valuta, så atl räntan för lån i svenska kronor höjs med 0,5
procentenheter. SEK kommer vidare att liksom hittills kunna ta ut en s. k.
räntemarginal. Vidare kommer en löflesprovlsion att kunna tas ul för tiden mellan
accept av lämnad kreditulfästelse och avlyft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I räntestödet kommer förelagen liksom hittills alt ges
rätt lill avdrag som motsvarar skillnaden mellan refinansieringsräntan och
räntenivån enligt consensus i sådana fall kontraklsräntan understiger denna
nivå. Denna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skillnad
får dock högst uppgå till 4% av vid beskattningsårets ingång utestående
kredllbelopp. Någon ändring 1 detta avseende kommer sålunda Inte atl föreslås.
Den något högre räntenivå som föreslås tillämpas 1 SEK-systemet, anser jag väl
uppvägas av att förelagen 1 detta syslem erhåUer förhandsutfäslelse om fast
ränta utan kursrisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har förutsatt all huvuddelen av förelagens exportkredllfi-nanslering kommer all
slussas genom SEK-systemet. Om de föreslagna kreditvillkoren skulle leda till
alt förelagen avstår från all utnyttja detla syslem, till förmån för det
reviderade ränleslödel, bör ändringar av villkoren i de båda systemen kunna
ske så all grundtanken bakom utredningens förslag om två alternativa, i princip
parallella, syslem i huvudsak upprätthålls. Som jag tidigare har förordat bör
del få ankomma på regeringen alt besluta om sådana justeringar i de båda
systemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har föreslagit atl kredit som helt eller delvis refinanslerals under
SEK-systemet inte skall kunna komma ifråga för ränlestöd. Vissa remissinstanser
anser atl båda systemen i vissa fall skall kunna utnyttjas för en och samma
exporlaffär. Härigenom ökas möjligheterna för SEK all tillsammans med
affärsbankema genomföra s. k. samfinansiering framför allt vid stora projekt.
Jag finner atl en sådan möjlighet bör finnas och hänvisar lill vad chefen för
budgetdepartementet föreslår i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8.2.6
Uppföljning av statens åtaganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ändringar i förhållande lill utredningens förslag som förordas syftar lill alt
ge företagens efterfrågan på statligt stödda exportkrediter en mer
marknadsanpassad inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
försöksperiodens gång kan, som jag tidigare har framhållit, kreditvillkoren
komma all behöva justeras ytteriigare, beroende på bl. a. den internationella utvecklingen
på exportkredilområdel. Även ell förändrat konjunkturläge kan komma all
motivera en ändring av de statliga insatserna. Ytterst kommer givetvis den
samhällsekonomiska situationen och sys-lemens stalsfinansiella konsekvenser alt
bli avgörande för del statliga åtagandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare redovisat all utredningen inle funnit del möjligt atl precisera
de stalsfinansiella konsekvensema av de två systemen. Ovissheten om
ränteutvecklingen såväl inom landet som på de intemationella marknaderna, liksom
osäkerheten rörande utvecklingen av kurserna för olika valutor, har gjort del
omöjligt all framlägga någon lillföriltilg beräkning som kan utgöra underiag
för en bedömning av siatens kostnader 1 framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med utredningen finner jag det inle möjligt att bedöma statens kostnader
för de båda systemen. 1 sammanhanget bör påpekas alt rådande, förhållandevis
höga, inhemska räntenivå kan komma atl ändras. En eventuell framtida sänkning
av den Inhemska räntenivån medför all företagens konkurrenssituation i fråga om
exportkrediter förbättras. En sådan utveckling i kombination med en stark
kursutveckling för den svenska kro-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nan
skulle minska statens kostnader och del nu föreslagna ränte- och kursriskåtagandet
kan begränsas i motsvarande utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på all statens kostnader inle låter sig bedömas är det av slor vikt atl
de statsfinansiella effektema av systemen blir föremål för en löpande
uppföljning. Detta motiveras också av hänsynen lill del samhällsekonomiska lägel
överhuvudtaget. De statliga åtgärder som nu föreslås är flexibla dels med
avseende på finansieringsform, dels vad gäller omfattningen av de statliga
insatsema, varför de smidigt bör kunna anpassas till utvecklingen. Som jag
tidigare framhållit bör del få ankomma på regeringen atl besluta om sådana
åtgärder som syftar till atl hålla siatens åtaganden Inom rimliga gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8.2.7
Övergångsbestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
förordar all de framlagda förslagen skall träda ikraft fr. o. m. den I juli
1978. Med hänvisning lill all förslagen kommer atl innebära avsevärt bättre
möjligheter all finansiera exportkrediter, framhåller bl.a. Svenska
bankföreningen, Sveriges exportråd och Sveriges industriförbund m. fl.
organisationer att man kan fömtse alt många företag kommer att sträva efter
att uppskjuta kontraktstecknandet till efter denna tidpunkt. För alt undvika
sådana förskjutningar 1 exportaktivilelema föreslås att de nya bestämmelsema
blir tillämpliga även på avtal som har ingåtts tidigare. Från dessa remissinstansers
sida förordas sålunda att den nya lagen om exportkreditstöd, liksom de
föreslagna refinansieringsmöjlig-hetema hos SEK, bör få gälla
exportkreditkonlrakt ingångna tidigast dagen efter det alt regeringens förslag
1 dessa frågor föreläggs riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
min del anserjag all förelagen snarast bör ges möjlighet all utnyttja de
föreslagna systemen. Såvitt gäller möjligheten all tidigarelägga ikraftträdandet
för den nya lagen om exporlkreditstöd hänvisar jag till vad chefen för
budgeldepartemenlet senare kommer all anföra i frågan. Vad avser lämplig
tidpunkt för SEK-systemets ikraftträdande talar bl.a. praktiska skäl för alt
den föreslagna tidpunkten bör gälla. Jag har emellertid under hand inhämtat atl
SEK fr.o.m. tidpunkten för propositionens avlämnande, under förbehåll för all
riksdagen godkänner regeringens förslag, är berett alt lämna företag och
banker förhandsbesked om till vilka kreditvillkor dessa senare kan räkna med
för all få exportkrediter refinansierade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.3
Vissa reformer i exportkreditgarantiverksamheten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efterfrågan
på exportkreditgaranlier har under senare år ökat betydligt. En anledning tlU
denna ökning är, som jag tidigare redovisat, all krediter och kreditvillkor
kommit all spela en allt större roll i den internationella handeln,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EKN:s
garantiåtaganden uppgick vid budgetårets slut år 1973 till 8 100 milj. kr. Vid
samma lid två år senare hade åtagandena ökat till 21 300 milj.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kr.
Ökningen fortsatle till 27000 milj. kr. år 1977. Per den 31 januari 1978
uppgick de totala åtagandena till 33400 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
en ansökan om exportkredilgaranll behandlas av EKN och nämnden finner atl
exportlransaktionen uppfyller de krav som ställs utfärdar nämnden en
garanliutfäslelse. Denna utfästelse innebär ett bindande löfte från nämnden atl
lämna garanti på vissa villkor som anges i utfästelsen om den berörda
exportlransaktionen kommer lill stånd. När sedan exportavtal sluts övergår
utfästelsen 1 en garantiförbindelse. Per den 31 januari 1978 uppgick volymen
utestående garantiulfästelser till 21600 milj. kr., medan förbindelsema uppgick
till 11 800 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efterfrågan
på garanti i samband med exportkredit har inte bara ökat volymmässigt vad
avser antalet exportaffärer som blivit föremål för garanti ulan även genom atl
de enskilda affärerna blivit allt större. Dessutom har nya typer av garantier
av olika orsaker kommit all efterfrågas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EKN
har i skrivelse lill regeringen den 2 februari 1978 föreslagit vissa reformer
i garantiverksamheten. I skrivelsen återfinns bl.a. förslag om atl EKN skall
kunna medge garanti avseende risker i samband med ställande av säkerheter, s.k.
"bonds". Vidare föreslås en utvidgning av riskbeskrivningen 1 EKN:s
allmänna villkor och en höjning av garantiprocentsalsen för bank-lill-bank
krediter från 90% till 95 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EKN
konstaterar att vid vissa exportaffärer kräver köparen atl exportören skall
ställa säkerhet för sina åtaganden eller för köparens betalningar i samband med
affären. Köparens krav motiveras 1 första hand av en önskan att säkra sig emot
förluster p.g.a. atl exportören av en eller annan anledning inle kan fullgöra
sina förpliktelser. Som exempel på sådana förluster kan nämnas kostnader eller
uteblivna intäkter till följd av atl leveranser försenas eller byggnadsarbeten
avbryts på grund av fel eller försummelse från exportörens sida. Köparen
ställer i allmänhet i dessa fall krav på säkerhet i form av garanti från l.ex.
bank eller försäkringsbolag. En sådan garanti går internationellt under
benämningen "bond". Normall betingar sig garantiutställaren i sin tur
regressrätt gentemot exportören. En bond är vanligen så konstruerad all köparen
endasl får tillgång lill del som säkerhet ställda beloppet efler det alt del
kunnat bevisas alt exportören genom fel eller försummelse misskött sina
åtaganden. Vid flera av de myckel stora exportaffärer som aktualiserats på
senare tid har köparen emellertid krävt, och även erhållit, s.k. ovillkoriiga
säkerheter, "on demand bonds". Om en ovillkorlig bankgaranti har
ställts ut kan köparen, närhelst han så önskar, lyfta det garanterade beloppet
hos sin bank vare sig del dessförinnan påvisats alt exportören gjort något fel
eller inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EKN
framhåller dock all ytterst få fall hittills har förekommit då köparen har
krävt betalning under en bankgaranti som utfärdats som säkerhet för exportörens
åtaganden utan all ha vägande skäl för sill krav. Men för det fall detta skulle
inträffa blir effektema mycket kännbara för exportören och för dennes bank,
eftersom det i enskilda affärer kan röra sig om stora</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>belopp.
Som EKN betonar, kan köparen nämligen, om han så önskar, från en dag till nästa
lyfta hela det som säkerhet ställda beloppet. Om exportörens bank då har
ställt ovillkorlig säkerhet, är banken skyldig att omgående till köparens bank
utbetala del belopp köparen önskar lyfta. Banken torde därefter utnyttja sin
regressrätt gentemot exportören för alt återvinna del utbetalade beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exportörens
problem är, enligl EKN, inte det faktum att effekterna kan bli myckel kännbara
om köparen otillbörligt utnyttjar ett som säkerhet ställt belopp. En påtaglig
belastning är även atl exportören under den period som säkerheten är
utestående i sin lur måste ställa säkerhet (molga-ranli) lill den bank eller
annat organ som utfärdat garanti gentemot köparen. Sådana motgarantier
belastar exportföretagets balansräkning och därmed dess kreditvärdighel.
Motgarantier kan även ges i form av all varullk-vider sätts in på spärrat konto
hos banken, vilket medför alt förelaget inte fritt kan förfoga över dessa medel
så länge säkerheten är uteslående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
belastningen på exportförlaget och risken för otillbörligt utnyttjande
tillkommer, även för säkerheter, den kommersiella och politiska risk som är vid
handen vid alla fordringar på köpare i ullandel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exporlkreditnämnden
framhåller i sin skrivelse all gällande riktlinjer för nämndens
garantiverksamhet medger utställande av garantier mot otlUbör-llgl utnyttjande
av säkerheter vid svensk export. En fömtsättning härför är all säkerheterna
avser förpliktelser som uppkommil eller betalningar som erhållits enligt
ingångna avtal. Jag noterar med tillfredsställelse all nämnden med slöd av
erhållna bemyndiganden 1 fortsättningen avser ställa garantier mot
otillbörligt utnyttjande av säkerheter som ställts för fullgörande av arbele
eller leverans enligl avtal (s. k. "performance bonds"), för betalning
i samband med order (s.k. "advance payment bonds"), för betalning
under tiden för arbetets eller leveransens fullgörande (s, k. "progress
payments bonds"), saml för betalning som egentligen skulle erläggas efter
fullgörandet av arbetet eller leveransen men som erlägges tidigare (s. k.
"relenlion payment bonds"). Samtliga nu nämnda former av säkerheter
ställs när ett avtal mellan köpare och säljare kommit till stånd. Det möter
därför inga principiella hinder för EKN att ställa garanti mot olillböriigt utnyttjande
av sådana säkerheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
annan vanlig typ av säkerhet avser fullföljande av anbud (s.k. "bid
bonds"). När sådan säkerhet ställs finns däremot inget avtal mellan köpare
och säljare som reglerar de rättsliga förpliktelserna dem emellan. Efiersom
täckning av risker vid bid bonds således skulle innebära garantigivning av
annan typ än den som angivits i statsmakternas bemyndiganden och riktlinjer
för EKN kräver sådan garantigivning särskilt bemyndigande. Bid bonds förekommer
i regel vid myckel slora projekt och utgör då ofta ett krav för atl en exportör
skall kunna delta i anbudsgivningen om ett projekt. I ell flertal av våra
konkurrentländer finns möjlighet för exportföretagen alt erhålla statlig
garanti mot otillbörligt utnyttjande av bid bonds. Samtll-</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 155</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ga
remissinstanser som behandlat frågan har tillstyrkt atl även EKN ges möjlighet
utställa garanti mot olillböriigt utnyttjande av sådana säkerheter. För min
egen del anser jag del väsentiigt all underiätta för förelagen alt lämna anbud
även vid sådana projekt där köparen kräver bid bonds. Jag förordar därför att
riktlinjema för EKN:s verksamhet utvidgas så att det blir möjligt för nämnden
att medge garanti mot otillbörligt utnyttjande av bid bonds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
samtliga former av garantier mot otillbörligt utnyttjande av säkerheter avser
EKN betinga sig premieavgift. Det ankommer på EKN alt fastställa premiens
storlek. EKN:s normala principer vad gäller bedömning av risken på köparen och
köparlandet, liksom vad gäller garantins täckningsgrad bör enligt min mening
gälla även för de nya garantiema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Risken
för skadefall på dessa garantier är svår all uppskatta. Erfarenheter från andra
länder visar att skadefall är sällsynta. När skadefall uppkommer kan del
emellertid röra sig om stora belopp. EKN har ifrågasatt om del därför inle vore
lämpligt alt ett särskilt belopp reserverades för garantigivning avseende
säkerheter inom den av riksdagen medgivna ramen för statens garantiansvar för
exportkredit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser det rimligt atl garanti avseende säkerhet skall kunna utfärdas i samtliga
fall då den underliggande exportaffären uppfyller EKN:s krav för erhållande av
vanlig exportkredilgaranll. Jag finner del emellertid inte nödvändigt att
reservera en särskild ram för denna garantigivning och anser att EKN på
sedvanligt sätt bör avräkna utfästelser och förbindelser mot den ram som inte
avser garantigivning på särskilt gynnsamma villkor vid export av betydelse för
u-ländernas ekonomiska utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
garantigivning avseende otillbörligt utnyttjande av säkerheter innefattar
mycket speciella risker. Vid skadefall kan slora belopp komma atl behöva
utbetalas. Mot denna bakgmnd anserjag inle att de reserver som hittills byggts
upp inom ramen för EKN:s normala exportkredilgarantigivning eller dess
u-garantlgivning skall belastas av utbetalningar p. g. a. skadefall inom den
nu aktueUa garantigivningen. Efler samråd med chefen för budgetdepartementet
föreslår jag atl sådana skadefall slutligt bör regleras genom all medel anvisas
under anslaget på sextonde huvudtiteln för bestridande av ofömtsedda utgifter,
i den mån de för detta ändamål uppbyggda premiereserverna hos EKN ej är till
fyllest.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
remissvar från näringslivets och affärsbankernas sida har framförts önskemål om
alt EKN även skulle ges möjlighet alt lämna s. k. motgaranll direkt lill bank
eller försäkringsbolag som för en exportörs räkning ställer säkerhet till
köparen. Skillnaden mellan all låta EKN medge garanti mot otillbörligt
utnyttjande av säkerheter som jag tidigare förordat, och att bemyndiga EKN alt
ställa motgaranll direkt till bank eller försäkringsbolag anser nämnden vara av
slor principiell betydelse, I del förstnämnda fallet läcker EKN:s garanti
risker avseende köparens och köparlandels möjlighet och förmåga atl uppfyUa
sina förpliktelser. I det sistnämnda fallet där-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>emot
skulle även risken för att exportören ej fullgör vad som på honom ankommer Inkluderas
i riskläckningen. EKN:s verksamhet har hittills enligt statsmakternas beslut
endasl i begränsad utsträckning omfattat de risker som avser exportörens eget
handlande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
skillnad mellan motgarantier och andra former av garantier mot otillböriigt utnyttjande
av säkerheter anser även jag vara av slor principiell betydelse. EKN har i sin
skrivelse berört frågan om motgarantier och anmält atl man påbörjat ell
utredningsarbete om delta. Jag finner del positivt alt EKN redan uppmärksammat
problemet och ulgår ifrån att nämnden skyndsamt redovisar resultatet av sin
utredning till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EKN
har i sin skrivelse även behandlat frågan om en ändring av riskbeskrivningen i
nämndens allmänna villkor. Inom nämnden pågår en översyn av de allmänna
villkoren för exporlkreditgaranllglvning, i en strävan att inom ramen för ett
rimligt garantiansvar för staten tillgodose motiverade önskemål från
näringslivets sida. Nämnden har som ledning för sitt arbete jämfört de
hittillsvarande allmänna villkoren med motsvarande bestämmelser i andra
länders exportkredilgarantisystem, och har då funnit vissa skillnader vad
gäller riskbeskrivningen. Nämnden anser att det svenska systemet för
beskrivning av de risker som läcks av nämndens garantier kan förbättras. Del
största problemet gäller enligt nämnden skadefall 1 samband med
naturkatastrofer och politiska risker. Idag täcker EKN:s garantier ej
skadefall förorsakade av naturhändelser, men gränsdragningsproblemen kan vara
svåra om t.ex. ett land 1 samband med en naturkatastrof drabbas av ekonomiska
svårigheter och på grund därav vidtar extraordinära åtgärder som påverkar
betalningarna till utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner det önskvärt atl nämndens tillämpningsregler skall vara så klara och
entydiga som möjligt. En exporlkredilgaranlis värde vid refinansiering av
exportkrediter ökar också om dess omfattning är klart definierad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Idag
refinansierar sig många svenska exportföretag på de internationella
kreditmarknaderna, och det vore, enligl EKN:s uppfattning, därför värdefullt
om de svenska garantierna läckte samma riskområde som är normalt för andra
länders garantier. Delta skulle undanröja den tveksamhet som f. n. finns hos
vissa långivare om värdet av de svenska garantierna. Därtill kommerati EKN:s
samarbete med garanlilnslilul i andra länder skulle underlättas. Detta
samarbete är särskilt betydelsefullt när exportleveranser från flera länder
ingår i samma projekt. Jag finner del därför angelägel atl EKN snarast slutför
del påbörjade arbetet med en revidering av riskbeskrivningen i de allmänna
villkoren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
skadefall på grund av naturhändelser tillstyrkerjag EKN:s förslag att dessa
forlsällningsvis skall omfattas av nämndens garantier. Detta skulle undanröja
de gränsdragningsproblem som nu kan uppkomma när en köpares belalningssiluatlon
drastiskt försämras p. g. a. atl en naturkatastrof inträffar i köpariandel.
Den ytteriigare risklagning från statens si-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>da
som skulle bli följden av en sådan utvidgning av riskbeskrivningen bedömer jag
vara mycket liten. Åtgärden är snarast ägnad all skapa klarhet i omfattningen
av det statliga åtagandet. Delsamma gäller enligl min mening EKN:s förslag att
införa en generalklausul som innebär atl nuvarande täckning av s.k. politiska
risker vidgas utan närmare precisering av förlustbringande händelser. Jag
anser att det ej går alt uttömmande definiera de olika händelser och
företeelser som skulle kunna ingå i en uppräkning av olika politiska risker och
instämmer därför i nämndens bedömning atl problemet bäst löses medelst
införande av en generalklausul av typen "force majeure".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EKN
har påpekat all det i vissa länder finns möjlighet för exportören alt försäkra
sig mot åtgärder vidtagna av del egna landels myndigheter. EKN anser del dock
vara diskutabelt att erbjuda svenska exportörer statlig försäkring mot förlust
förorsakad av svensk myndighets beslul eller åtgärd. Jag finner liksom EKN alt
denna fråga ej faller inom nämndens verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EKN
har vidare tagit upp frågan om en höjning av garantiprocentsalsen för garanti
avseende bank-till-bank kredit. En allt större del av svenska förelags
exportkredilgivning sker i form av alt exportörens bank lämnar ell lån
motsvarande kredilandelen av en exportaffär till köparens bank, alternativt
direkt lill köparen. Detta förfarande innebär all den svenske exportören får
kontant betalt vid leverans av vara eller tjänst, och transaktionen är därför
ur dennes synvinkel atl jämställa med en kontanlaffär. Den exportkredit som
köparen betingar sig belastar således inle exportföretagets balansräkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenhetsmässigt
har det kunnat konstateras atl krediter mellan långivande bank och länlagande
bank normall är förenade med mindre risker än andra exportkrediter. En orsak
till detta är atl ell lands miernallonella kreditvärdighel i slor utsträckning
är beroende av all dess banker sköter sina åtaganden gentemot sina motparter
utomlands. Huruvida bankerna är statliga eller privata är av mindre betydelse
i sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn härtill föreslår EKN en höjning av garantitäckningen för bank-liU-bank
krediter, medan bank-till-köpare krediter även fortsättningsvis avses bli
likställda med krediter som exportören själv lämnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
har hittills medgivit upp till 90 % täckningsgrad för långivargarantier. Denna
maximlprocenlsats har tillämpats både för kommersiella och icke-kommersiella
risker. I utlandet är det relativt vanligt att 95 % läckning lämnas under
långlvargarantl, och 1 vissa fall förekommer läckning ända upp lill 100%. Den
höga riskläckningen är normall förenad med krav på att den egna banken skall
bära viss del av självrisken eller med långtgående statlig kontroll över
kreditgivningen. Svenska banker har länge krävt atl garantiprocentsalsen för
långivargarantier generellt skulle höjas till 100%. Vid remissbehandlingen av
EKN:s skrivelse har såväl Svenska bankföreningen som Sveriges Industriförbund
m.fl. organisatio-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ner upprepat önskemålet om 100% risktäckning för
icke-kommerslella risker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under förutsättning alt riksdagen inte har något atl Invända
emot all EKN vidtar de ändringar av riskbeskrivningen i nämndens allmänna villkor
som jag redogjort för tidigare kan det förmodas all bankema i forlsällningen
endasl undantagsvis kommer att ansöka om kommersiell risktäckning vid
bank-till-bank krediter. Mot denna bakgrund torde därför ingen anledning finnas
för en höjning av täckningsgraden för kommersiella risker vid bank-till-bank
krediter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar de icke-kommersiella riskerna ställer jag
mig tveksam till en höjning av täckningsgraden till 100% eftersom det skulle
innebära all självriskmomenlel såväl hos exportören som hos banken helt
försvinner. Ett bibehållande av en självrisk på minst 5 % utgör en väsentiig
förbättring 1 förhåUande till nuläget, samtidigt som en sådan självrisk ej kan
anses vara alltför betungande. Jag förordar därför all den maximala
garantiprocentsalsen för icke-kommerslella risker vid bank-lill-bank krediter
höjs till 95%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.4 Ökning av ramen för exportkreditgaranti</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare redovisat har efterfrågan på exportkreditgaranlier
ökal betydligt under senare år. För all kunna möta denna stigande efterfrågan
har totalramen för den ställiga exporlkreditgaranliglvningen successivt
vidgats. Ramen ökades senast under 1976/77 års riksmöte, då maximibeloppet för
statens betalningsansvar höjdes lill nu gällande 35 000 milj. kr. Av del totala
rambeloppel har reserverats ett särskilt belopp för garantier på särskilt
gynnsamma villkor vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska
utveckling, s. k. u-garantler. Även denna särskilda u-garanliram har successivt
vidgats. Är 1973 ökades beloppet med 200 milj. kr. till 1 000 milj. kr. Ell år
senare fördubblades rambeloppet lill 2000 milj. kr., och under åren 1975 och
1976 ökades ramen med 2 000 milj. kr. vardera året. U-garantiramen uppgår
således nu lill 6000 milj. kr. Hela del för u-garanlier avsedda beloppet har av
regeringen ställts till EKN:s förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EKN har i en framställning till regeringen den 2 mars 1978
aktualiserat en höjning av ramen. Nämnden konstaterar alt åtagandena i fråga om
u-garantler har ökal betydligt snabbare än nämndens övriga garantigivning.
Volymen utestående u-garantiförblndelser ökade med 81% under verksamhetsåret
1976/77 och med 6% under de sju månaderna fram lill slutet av januari 1978.
Utfästelserna ökade under motsvarande tidsperiod med 43% respektive 80%.
Utmärkande för nu utestående u-garanliulfäs-lelser är alt de till sin
huvudsakliga del hänför sig till slora exportaffarer med garanlibelopp
överstigande 100 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EKN framhåller all efiersom garantiulfästelser avräknas
mot ramen med endast 50% av sitt belopp, medan garantiförbindelser avräknas med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100%, så skulle utnyttjandet av endast ell fåtal av nu
uteslående utfästelser medföra alt det kvarstående rambeloppet minskar myckel
snabbi. Nämnden påpekar vidare all den fortgående efterfrågan på nya u-garantler
ytterligare ökar risken för atl kvarstående rambelopp inom kort kan visa sig
vara otillräckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EKN pekar, som tidigare framhållits, på atl nämndens
åtaganden under u-garanlisyslemel ökat betydligt snabbare än dess åtaganden vad
avser garantigivning på normala affärsmässiga grunder, s. k. normalgarantier.
Som förklaring till detla förhållande anför EKN att en fortgående koncentration
av riskema under normalgarantisystemet lill ett fåtal länder lett till atl
nämnden tvingats iaktta restrikllviiel vid beviljandet av normalgaranlier för
nya affärer på dessa länder. I de fall där del rört sig om u-länder och den
planerade exporten av u-landet har bedömts ha en ulvecklingsfrämjan-de effekt
har nämnden ansett del motiverat atl bevilja exporlkredltgaranti inom ramen för
u-garanllsystemel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delta har lett till en icke obetydlig koncentration av EKN;s
risktagande under u-garanlisyslemet, och 60% av nämndens åtaganden under detla
system avser nu exportaffärer till endasl 5 länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden betonar också atl det för många u-länder torde
vara av slort intresse all kunna placera beställningar avseende ulvecklingsfrämjande
projekt hos svenska företag, förutsatt att dessa är konkurrenskraftiga beträffande
pris och kvalitet. Detta motiverar enligt nämnden ett fortsatt beviljande av u-garantler
för export även till sådana u-länder där tidigare gjorda åtaganden är av den
storleksordningen alt ytteriigare normalgaran-tigivning ej längre kan komma 1
fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden har bedömt att de 6 000 milj. kr. som för
närvarande utgör maximibelopp för statens betalningsansvar för u-garanli ej är
tillfyllest för att möta efterfrågan på sådana exportkreditgarantier. Enligt
gällande avräkningsförfarande uppgår den icke utnyttjade delen av ramen för u-garan-tigivning
till 2000 milj. kr. Nämnden bedömer atl detta belopp i viss mån är illusoriskt
med tanke på att den överväldigande delen redan givna utfästelser under u-garanllsystemel
avser exportaffärer med ett garantibelopp översiigande 100 milj. kr. Skulle en
eller annan utfästelse komma att utnyttjas skulle det kvarstående rambeloppet
snart vara ianspråklagel. EKN föreslår därför att maximibeloppet för u-garantigivning
höjs lill 11 000 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtliga remissinstanser tillstyrker en sådan höjning. För
egen del anser jag atl EKN bör ha möjlighet att möta denna ökade efterfrågan på
sådana garantier och förordar därför all rambeloppet höjs med 5 000 milj. kr.
till 11 000 milj. kr. Det av riksdagen medgivna totala beloppet för statens ansvar
för exportkredit skulle sålunda höjas till 40000 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EKN anger i sin skrivelse att nämndens ställningstagande lill
höjning av ramen för u-garanligivning endast innefattar en bedömning av behovet
av utrymme för fortsalt u-garantlgivnlng under den tid som är överblickbar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>men
att ställningstagandet inte avser u-garanllsystemets konstruktion i övrigt. SIDA
har i sitt remissvar påmint om sina tidigare förslag om alt risk-täckning över
statsbudgeten skall ske på annal sätt än genom belastning av biståndsanslaget.
Regeringen har i proposition (1977/78:135) om riktiinjer för internationellt
utvecklingssamarbete m. m. föreslagU atl riskläckningen för eventuella
definitiva skadefall 1 stället läggs på sextonde huvudtiteln, oförutsedda
utgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar EKN:s uppfattning att garantigivningen på särskilt gynnsamma villkor vid
export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling bör fortsätta enligt
gällande principer, och finner därför inle anledning att här nu ändra systemels
principiella utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemstäUer jag all regeringen föreslår
riksdagen atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>godkänna de riktlinjer för lämnande av
exportkrediter som jag har förordat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>godkänna de riktlinjer för garantigivning vid
export som jag har förordat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>godkänna de riktlinjer för garantigivning avseende
säkerheter vid export som jag har förordat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>medge att staten åtar sig betalningsansvar i form
av stalsgaranti för exportkredit tiU ell belopp av högst 40000000000 kronor,
varav 11 000000000 kronor reserveras för garantigivning på särskilt gynnsamma
villkor vid export av betydelse för u-ländemas ekonomiska utveckling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:58.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
BUDGETDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1978-04-06</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Mundebo</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Anmälan
till proposition om exportkreditfinansiering, m.m. såvitt avser budgetdepartementets
verksamhetsområde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1973 infördes bestämmelser om avdrag vid inkomsttaxeringen för vissa exporlkredllkostnader.
Lagstiftningen innebar all företag som exporterar kapitalvaror kan få exporlkreditstöd
i form av ell extra avdrag vid inkomsttaxeringen för viss del av den
räntekostnad som uppkommer när företagel refinansierar exportkredit hos bank
eller annal kreditinstitut. I förarbetena till lagstiftningen underströks att
kraven på gynnsamma villkor vid exportkreditgivningen hade ökal och alt
statligt slöd för denna form av kreditgivning hade Införts i flera länder. Del
ansågs alt utvecklingen tvingade Sverige att genom ett särskilt exporlkreditstöd
skydda vitala exportintressen och säkerställa all de svenska företagens konkurrensläge
vid kapltalvamexport inle försämrades i förhållande lill andra länders företag.
De tekniska ändringar i reglerna om exportkredilstöd som senare genomförts har
inle påverkat systemets principiella utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
skilda sammanhang hargjorts gällande all nuvarande exportkredilstöd är oliUräckligl.
Man har framhållit att avdragsreglema inte löser de problem med ränte- och
kursrisker som företagen ofla ställs inför vid refinansiering av
exportkrediter. Vidare har undersirukits att stödet kan utnyttjas effektivi endasl
av förelag som redovisar vinst under hela den ifrågavarande kredilperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exportkredilulredningen
(H 1977: 01) har i betänkandet (Ds H 1978: 1) Exportkreditfinansiering
föreslagit att ett helt nytt exportkredilstöd skall tillämpas under en
treårsperiod. Del föreslagna nya slödel, som skall förmedlas av AB Svensk
Exportkredit, avses Innebära alt förelagen får möjlighet all refinansiera
exportkrediter till fasta och konkurrenskraftiga räntor samlidigt som staten
svarar för kursriskerna. Enligt utredningens bedömning kommer det nya systemet
i väsentliga avseenden att täcka exportföretagens refinansieringsbehov.
Utredningen påpekar dock samlidigt all del för företag med utpräglat
internationell inriktning är angeläget alt även i fortsättningen kunna välja
mellan olika finansieringsalternativ. Så-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dana
företag bör enligl utredningen få möjlighet alt inom ramen för ett exportkreditsystem
finna flexibla och för varje exporllillfälle lämpliga finansieringslösningar,
t. ex. genom utländska bankförbindelser. För all förelagen även 1
fortsättningen skall ha denna möjlighet föreslår utredningen all det befintliga
exportkreditstödel förlängs lill utgången av år 1981 i modifierad form.
Förslaget 1 denna del Innebär alt nuvarande regler om avdrag kompletteras med
ett bidrag till sådana företag som inle har tillräckligt vinslunderiag för atl
kunna utnyttja avdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
remissinstansema råder slor enighet om atl ell nytt exportkredilstöd bör
Införas. Med ell par undanlag delar remissinstanserna också uppfattningen att
man vid sidan av del nya systemet bör ha ett kombinerat avdrags- och
bidragssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för handelsdepartementet har tidigare denna dag dragit upp riktlinjerna för
utformningen av exportkreditstödel. Han har förordat dels alt utredningens
förslag läggs till grund för ett nytt system för statsunderstödd
exportkreditfinansiering, det s. k. SEK-systemet, som blir tillämpligt under
en treårsperiod, räknat fr. o. m. den I juli 1978, dels all man vid sidan av
del nya systemet behåller nuvarande exportkreditstöd i modifierad form och
förlänger det lill utgången av år 1981. Jag ansluter mig till delta
ställningstagande. Del är således önskvärt atl de exportförelag som av olika
skäl vill ordna sin exportkreditflnansiering på annat sätl än genom SEK-systemet
har tillgång lill en alternativ stödform. Nuvarande slöd fyller i huvudsak
delta behov. En väsentlig brist är dock atl förelagens möjligheter alt
utnyttja stödet är beroende av deras vinslsitualion. För att i fortsättningen
undvika denna olägenhet bör man - samtidigt som man förlänger stödet -
komplettera del med ett bidrag som ulgår när förelagen inte kan utnyttja
avdraget. Även 1 vissa andra avseenden bör reglerna ändras och kompletteras. I
del följande kommer jag atl diskutera hur avdrags- och bidragsreglerna i detalj
bör utformas. Dessförinnan lar jag dock upp vissa grundläggande frågor om hur
dessa regler bör samordnas med SEK-systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Samordning mellan avdrags- och bidragssystemet och SEK-systemet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller all samordna avdrags- och bidragssystemet med SEK-systemel uppkommer
två huvudfrågor. För del första måste man ta ställning till om de båda
systemen skall kunna användas samtidigt för en och samma exportaffär eller om
avdrags- och bidragssystemet skall reserveras för de fall då SEK-systemet Inte
alls utnyttjas. För del andra måste avgöras i vilken mån de villkor som
uppställs för stöd enligl SEK-systemet bör överföras lill avdrags- och
bidragssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
först gäller frågan om möjligheterna all tillämpa de båda systemen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samtidigt
har såväl utredningen som remissinstansema utgått ifrån all avdrag och bidrag inle
skall komma i fråga beträffande viss del av en exportkredit under den tid då
denna kreditdel refinansieras med hjälp av SEK-systemet. Även enligl min
uppfattning måste utgångspunkten vara atl endast en stödform under en given
tidsperiod skall få utnyttjas för en bestämd del av en exportkredit. Har SEK-finanslering
en gång erhållits för viss bestämd kredlldel, bör vidare gälla alt denna
kreditdel i fortsättningen är utesluten från stöd i form av avdrag och bidrag
även om SEK-finansie-ringen sedermera skulle upphöra. En mer tveksam fråga är
om de båda stödformerna skall kunna utnyttjas samtidigt för olika delar av en
och samma exportkredit. Utredningens förslag innebär på denna punkt atl avdrag
och bidrag inte alls skall få komma 1 fråga för viss exportaffär om krediten
till någon del har refinanslerals med hjälp av SEK-systemet. Några remissinstanser
har framhållit all del vid finansiering av ell större exportprojekl i många
fall kan vara ändamålsenligt atl refinansiera en del av exportkrediten enligt SEK-systemet
och en annan del på annal sätl, t. ex. genom en affärsbank. De har ansett att
stöd enligl avdrags- och bidragssystemet i sådana fall bör kunna ulgå för den kredlldel
som inle refinansieras hos SEK. I likhet med chefen för handelsdepartementet delar
jag denna uppfattning. Del är önskvärt all exportföretagen får möjlighet att
med bibehållen räll till exportkreditstöd välja de finansieringsformer som i varie
särskilt fall framstår som mest ändamålsenliga. Det föreligger inte något
tekniskt hinder mot all tillämpa de båda stödsystemen samtidigt för olika delar
av en och samma exportkredit. Jag föreslår därför atl avdrag eller bidrag skall
kunna utgå för viss del av en exportkredit även om en annan del av krediten refinansieras
enligl SEK-systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del sedan gäller de villkor och begränsningar som skall tillämpas i de båda
systemen vill jag först i korthet erinra om vad som avses gälla enligt SEK-systemet.
Avsikten är atl villkoren för stöd enligl delta syslem skall bestämmas av regeringen
och all de tills vidare skall ansluta till de riktlinjer som anges i den s. k. consensus-överenskommelsen.
Till den i överenskommelsen angivna minlmlränlan kommer dock s. k räntemarginal
och ett ränlepåslag vid lån 1 svenska kronor. Vidare kommer atl fordras all exporlaffären
och villkoren 1 exportkreditavtalet uppfyller de krav som exportkreditnämnden (EKN)
tillämpar vid sin garantigivning. Vissa begränsningar kommer dessutom att
göras med hänsyn bl.a. till köparländerna. Slutligen bör nämnas att s.k. löflesprovlsion
kommer att tas ut inom SEK-systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
är alltså i vilken mån dessa och liknande villkor och begränsningar bör föras
över lill avdrags- och bidragssystemet. Utgångspunkten måste vara all SEK-finansierlngen
1 fortsättningen skall utgöra huvudalternativet och atl exportföretagen skaU
falla tillbaka på avdrags- och bidragssystemet främst i de fall då en
finansiering utanför SEK av särskilda skäl är mer ändamålsenlig. Avdrags- och
bidragssystemet bör då inle få en sådan ulform-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
atl exportföretagens efterfrågan i inte avsedd omfattning styrs över lill detla
syslem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nämnt kommer man inom SEK-systemet all fordra all exportaffären och exporlkredilvillkoren
uppfyller de krav som tillämpas vid EKN:s garantigivning. Motsvarande bör då
gälla i fråga om avdrags- och bidragssystemet. De inlemalionellt tillämpade
normer som EKN följer bör vara avgörande t. ex. när del gäller atl la stäUning
till frågor som rör kredittidens längd, behandlingen av s. k. lokala kostnader
och möjligheterna att få stöd för leverans av reservdelar, förbrukningsmaterial
m. m. I enlighet med vad som gäller beträffande EKN:s garantier för
kommersiella risker bör slöd inie medges för leveranser lill förelag med vilka
exportföretaget har ekonomisk intressegemenskap. Avdrags- och bidragssystemet
bör vidare överensstämma med SEK-systemet såvitt gäller slödels avgränsning
med hänsyn lill exportmarknaderna. Häri ligger all restriktivitet skall iakttas
såvitt avser export till flertalet industriländer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även på en annan viktig
punkt bör det föreligga överensstämmelse mellan avdrags- och bidragssystemet
och SEK-systemel. Jag syftar på de villkor och begränsningar som regeringen
kan föreskriva med hänsyn till consensus-överenskommelsen och liknande
internationellt tillämpade riktlinjer. Beträffande tUlkomsten och
förlängningen av consensus-överenskommelsen och villkorens InnehåU hänvisar
jag till vad chefen för handelsdepartementet har anfört. Jag vill bara erinra
om att överenskommelsen innefattar riktlinjer för begränsning av statligt stöd
för exportkrediter som har en löptid av två år eller mer. Del föreskrivs all refinansieringsränlorna
inte med hjälp av statligt slöd får nedbringas under vissa miniminivåer. Vidare
ges föreskrifter om maximal kredittid i olika fall och om minsta storlek av den
kontanta delen av köpeskillingen vid exportaffarer. De begränsningar som
föreskrivs i consensus-överenskommelsen iakttas redan vid tillämpningen av
nuvarande avdragsregler. Som chefen för handelsdepartementet har anfört bör
detta också ske inom SEK-systemet och vid tillämpningen av del modifierade
avdrags- och bidragssystemet. Jag återkommer senare till hur begränsningen
praktiskt bör genomföras inom det sistnämnda systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag hittills har anfört Innebär således en relativt långt gående anpassning av
avdrags- och bidragssystemet lill de normer som skall tillämpas inom SEK-systemet.
Det är dock varken nödvändigt eller ens möjligt att i alla enskildheter uppnå
full överensstämmelse mellan de båda systemen. Sålunda är det inledningsvis
inte nödvändigt all 1 avdrags- och bidragssystemet göra någon differentiering
av stödet med hänsyn till låneva-lulan eller atl införa någon motsvarighet till
den s. k. räntemarginalen inom SEK-systemet eller till den löflesprovlsion som
kommer all las ut inom del systemet. Den extra kostnad som räntemarginal och
provision ulgör för de förelag som utnyttjar SEK-systemel torde motsvaras av de
fördelar som detta system erbjuder i form av bindande förhandsutfästelser som elimine-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rar
ränte- och kursrisker. Regeringen bör emellertid, som chefen för handelsdepartementet
har förordat, kunna göra de anpassningar av villkoren som kan bli nödvändiga
sedan närmare erfarenheter har vunnits av utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Utformningen av avdrags- och bidragsreglerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nuvarande exportkreditstödel utgår 1 form av ett extra avdrag vid inkomsttaxeringen
för vissa exportkreditkoslnader. Slödel är tidsbegränsat på så sätl alt del kan
medges endast 1 fråga om exportkredilavlal som ingås senast den 31 december
1979. Reglerna Infördes år 1973 (prop. 1973: 126, SkU 1973:43, rskr 1973:255,
SFS 1973:423) och fick sin nuvarande utformning genom lagsliflning hösten 1977
(prop. 1977/78:40 bilaga 3, SkU 1977/78: 19, rskr 1977/78: 111, SFS 1977:
1175).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Exportkreditstödel
innebär f n. att exportföretagen under vissa förutsättningar kan få - förutom
sedvanligt omkoslnadsavdrag för refinansieringsräntan - även ett extra avdrag
vid statlig och kommunal taxering för viss del av räntekostnaden. Avdraget
motsvarar i princip skillnaden mellan den refinansieringsränta som företaget
betalar och den ränta som företaget uppbär från köparen. Den ränteskillnad som
berättigar till avdrag beräknas enligt den s. k. konlantmetoden, dvs. med
hänsyn till de ränlebelopp som kontant har uppburits och betalats under
beskattningsåret. Kan avdraget inte utnyttjas under det aktuella beskattningsåret
får det förskjutas till senare år inom ramen för reglerna om föriustutjämning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har föreslagit att slödel förlängs till utgången av år 1981. Samtidigt har
utredningen föreslagit vissa ändringar och kompletteringar. Konlantmetoden kan
enligt utredningen leda till atl förelagen helt eller delvis går miste om
avdraget vid försening av räntebetalningarna. Vidare har utredningen
understrukit alt företagen vid offertgivningen ofla har svårt all förutse om de
kommer alt ha tillräckligt vinstutrymme för alt kunna utnyttja avdraget. För
att komma till rätta med dessa ölägenheter föreslår utredningen dels att
avdraget i fortsättningen skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder,
dels all avdraget skall kompletteras med ell bidrag som ulgår 1 de fall då vlnstulrymme
inte finns för att utnyttja avdraget. De remissinstanser som har yttrat sig på
dessa punkter har med få undantag tillstyrkt uiredningens förslag. I några
yttranden framförs dock önskemål om vissa ändringar och kompletteringar av de
föreslagna reglema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare uttalat atl jag delar uppfattningen all avdraget bör förlängas
och samlidigt kompletteras med ett bidrag. Jag anser också att utredningens
förslag om övergång till beräkning enligl bokföringsmässiga grunder är
välgrundat och bör genomföras. Den anpassning lill SEK-systemet som jag har
förordat och de synpunkter som har framförts under re-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>missbehandlingen
föranleder ytterligare ändringar och kompletteringar av nuvarande regler. Med
hänsyn till de omfattande regeländringar som således blir aktuella är det
lämpligt all ta in reglerna om avdrag och bidrag 1 en ny lag om exportkredilstöd.
Förslag till en sådan lag har utarbetats inom budgetdepartementet. När jag i
det följande diskuterar reglemas utformning kommer jag att följa lagförslagets
disposition. Jag kommer i del sammanhanget också att ta upp vissa vid
remissbehandlingen väckta frågor som enligt min mening inle bör leda till
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2 Beslutande
myndighet (1 § i lagförslaget)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
som rör rätt lill exporlkredUstöd prövas f n. av regeringen. Ärendena bereds 1
en särskild arbetsgrupp i vilken ingår företrädare för olika departement och
för EKN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har framhållit all EKN svarar för den huvudsakliga kontrollen av efterlevnaden
av consensus-överenskommelsen vid prövningen av ärenden inom nuvarande
stödsystem saml alt EKN:s prövning av betalningsvillkor m. m. får väsentlig
betydelse i del nya SEK-systemet. Enligt utredningen finns det behov av en
samordning av prövningsförfarandena. Mot den bakgrunden anser utredningen atl
del bör övervägas atl överföra hanteringen av avdrags- och bidragssystemet lill
EKN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anserjag alt starka skäl lalar för en sådan ordning. Som utredningen
har understrukit fömtsätter SEK-systemel en fortiöpande medverkan av EKN.
Detsamma kommer atl bli fallel vid tillämpning av avdrags- och
bidragssystemet, eftersom även detta syslem skall anpassas till consensus-överenskommelsen
och lill de internationellt tillämpade riktlinjer för garantigivning som EKN
följer. Samordningen av de båda systemen skulle uppenbarligen underlättas om
prövningen av ärenden om avdrag och bidrag föriades till EKN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av del anförda föreslår jag i samråd med chefen för handelsdepartementet
atl prövningen av avdrags- och bidragsärendena förs över till EKN. För
tydlighetens skull vill jag tillägga atl EKN:s uppgifi blir atl pröva om fömtsättningar
för exportkredilstöd föreligger och all ta ställning lill om stödet skall
begränsas på gmnd av de föreskrifter regeringen meddelar med hänsyn till consensus-överenskommelsen
och de villkor som tillämpas vid EKN:s garantigivning. Beräkningen av de
årliga koslnadsbelopp som skall ligga lill gmnd för avdrag och bidrag saml
samordningen mellan avdrag och bidrag kommer, som jag senare skall utveckla,
all handhas av andra myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3 Förutsättningar
för stöd (2 § i lagförslaget)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förutsättning för exporlkreditstöd är enligt nuvarande regler all exporten kan
anses ha väsentlig betydelse från samhällsekonomisk och sys-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>selsätlningspolilisk
synpunkt. Vidare skall anledning föreligga lill antagande alt konkurrent om
exporten har tillgång till utländskt kredilstöd. Slöd utgår endast vid export
av kapitalvaror och konsulttjänster och endasl om kredit har lämnats köparen
för mer än hälfien av köpeskillingen, dock minst 500000 kr. Dessutom fordras
all exportkrediten har en löptid av minst två och högst tio år saml atl minsl hälfien
av krediten finansieras hos bank eller kapltalmarknadslnslilul lill en ränta
som överstiger räntan enligt exportkredltavlalel. Regeringen kan dock medge
dispens från villkoren om längsta kredittid och minsta exlernfinansierad
kreditandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har inle föreslagit annan ändring i förulsällningarna för exportkredilstöd än atl
slöd inle skall ulgå för exportkredit som till någon del finansieras med hjälp
av del nya SEK-systemet. Jag har i det föregående behandlat denna samordningsfråga.
Mitt förslag 1 denna del Innebär bl. a. alt avdrag och bidrag inte skall medges
för exportkredit eller del av exportkredit som finansieras enligt SEK-systemet
men att avdrag och bidrag däremot skall få medges för en viss kredlldel utan
hinder av atl en annan kreditdel samtidigt finansleras enligl SEK-systemet.
Bestämmelser om detla bör tas in i den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
chefen för handelsdepartementet nämnt har regeringen nyligen beslutat alt
Sverige skall vara anslutet lill den nya consensus-överenskommelsen. En
konsekvens av delta är atl avdrags- och bidragssystemet inte får tillämpas så
all del strider mot överenskommelsen. Som jag tidigare har anfört bör för
avdrag och bidrag också fordras alt exportaffären och kreditvillkoren överensstämmer
med de internationellt tillämpade riktlinjer för slalsgarantier som EKN följer.
Innebörden av detta harjag tidigare berört. Närmare föreskrifter angående de nu
angivna förutsättningarna för exportkreditstöd bör lämpligen lämnas av
regeringen i en särskild förordning. Av lagtexten bör framgå all regeringen kan
utfärda sådana föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anknytningen
till consensus-överenskommelsen m.m. gör all den nya lagen - till skillnad mot
nuvarande lag - inte behöver innehålla någon uttrycklig bestämmelse om längsta
kredittid. Däremot anserjag det vara av värde alt del fortfarande direkt i
lagtexten anges all slöd ulgår bara för krediter som har en minsta löptid av
två år. Kredittidens längd bör i fortsättningen beräknas enligl de normer som
tillämpas av EKN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag hittills har föreslagit kan 1 vissa fall innebära en skärpning av villkoren
för exporlkreditstöd i form av avdrag och bidrag. I ell annat avseende bör
villkoren däremot lindras. Som framhållits vid remissbehandlingen är del
angeläget atl de mindre företagens behov av exporlkreditstöd blir väl
tillgodosedda. I syfte att öka småföretagens möjligheter atl få stöd sänktes
under hösten 1977 minimibeloppet för kredit som berättigar till stöd till
nuvarande 500000 kr. I överensstämmelse med vad som avses gälla inom SEK-systemet
bör ytteriigare nedsättning nu ske lill 300000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I övrigl
föreslår jag alt de förutsättningar för stöd som gäller enligt nuvarande
lagstiftning tillämpas även i det nya avdrags- och bidragssystemet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår bara den ytteriigare ändringen all uttrycket "kapitalmarknadsinslitul"
i den bestämmelse som avser extemfinanslering byts ul mot del i detta
sammanhang mer adekvata uttrycket "kreditinstitut".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4
Stödets storlek m. m. (3 § i lagforslaget)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande regler medges extra avdrag med belopp som motsvarar skillnaden under
beskattningsåret mellan den ränta som exportföretaget har erlagt vid
finansiering av exportkrediten (refinansieringsränta) och den ränta som företaget
har uppburit från köparen (exportkreditränla). Har finansieringen skett i form
av bank-lill-bank kredit eller bank-till-köpare kredit, får exportföretaget
avdrag för del räntebidrag e.d. som betalas lill den finansierande banken. Inte
i något fall får avdraget översliga 4% av den del av exportkrediten som är
obetald vid beskattningsårets ingång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i del nya avdrags- och bidragssystemet bör den exporlkreditkost-nad, som ger
rätt lill slöd (stödberättigad koslnadsdel), i princip motsvara skillnaden
mellan refinansieringsräntan och exportkredilränlan. Vid bank-llll-bank kredit
eller bank-lill-köpare kredit och liknande finansieringsformer bör den stödberättigade
kostnadsdelen motsvara den ersättning för ränteskillnad som exportförelaget
betalar till den finansierande banken i form av räntebidrag e.d. Den
bestämmelse som tar sikte på de sistnämnda finansieringsformerna bör - som
framhållits i ett av de särskilda yttrandena lill uiredningens belänkande -
redigeras om i förtydligande syfte. På samma sätt som hittills bör gälla all
den stödberättigade kostnaden inte får översliga 4% av den exportkredit som är
obetald vid beskattningsårets ingång. Om slöd beviljas för viss del av en
kredit, bör 4-procenl-spärren tillämpas på denna kreditdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
vad jag tidigare har anfört följer all slödel skall begränsas med hänsyn till
den minimiränta som regeringen föreskriver med beaktande av consen-sus-villkoren.
Om det behövs för atl upprätthålla den avsedda balansen mellan de båda stödsystemen,
bör regeringen också kunna föreskriva atl begränsning skall ske med hänsyn till
de villkor som tillämpas inom SEK-systemet. Begränsningen bör genomföras med
den metod som hittills har använts när avdragsreglerna har anpassats till consensus-vlllkoren.
Den kostnad som berättigar lill stöd får i enlighet härmed inte överstiga
skillnaden mellan den faktiska refinansieringsräntan och den av regeringen
föreskrivna minlmlränlan. Vid bank-till-bank kredit eller bank-lill-köpare kredit
bör del räntebidrag som ger rätt lill avdrag eller bidrag begränsas enligl
samma principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
avdrag beräknas enligt konlantmetoden, dvs. med utgångspunkt i den refinansieringsränta
som exportören har betalat ut kontant under beskattningsåret och den exportkreditränta
som har influtit kontant under samma år. Konlantmetoden har 1 lagstiftningens
förarbeten motiverats med att den underiättar taxeringskonlrollen. Å andra
sidan kan meto-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den,
som utredningen har understrukit, leda till alt exportföretaget helt eller
delvis går miste om avdraget i de fall då räntebetalningen försenas. Med hänsyn
till detta föreslår utredningen en övergång till beräkning enligl bokföringsmässiga
grunder. Denna metod innebär atl man skall la hänsyn till de ränteintäkter och
räntekostnader som belöper på beskattningsåret även om kontantbetalningen sker
ett tidigare eller senare år. De remissinstanser som har yttrat sig på denna
punkt tillstyrker utredningens förslag. RSV har anfört alt förslaget leder till
all kontrollen blir mer komplicerad och tidsödande men att sakskälen för
ändringen är så starka att den ändå bör genomföras. Som jag tidigare har
anfört delar jag denna uppfattning, och jag tillstyrker alltså alt övergång
sker lill beräkning enligl bokföringsmässiga grunder, I sammanhanget vill jag
erinra om att det vanliga omkoslnadsav-dragel för refinansieringsränta liksom
de ränteintäkter som skall redovisas för visst beskattningsår redan nu beräknas
enligt bokföringsmässiga grunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nuvarande avdraget för exporlkredllkostnader omfattar bara räntekostnader i
egentlig mening. Några remissinstanser har ansett alt stöd i form av avdrag och
bidrag i fortsättningen bör medges även för löftesprovision och vissa
avgifter. Enligl min mening finns del inte någon anledning atl utvidga exportkreditstödel
lill dessa kostnadsslag. Syftet med stödet är att bringa ner refinansieringsräntan
till en konkurrenskraftig nivå. Kostnader som löflesprovlsion och avgifter
uppkommer regelmässigt oberoende av räntenivån. Det bör också noteras all
motsvarande kostnader uppkommer för den som utnyttjar SEK-systemet. Jag vill
tillägga alt jag inle heller anser det möjligt att tillmötesgå de önskemål som
vissa remissinstanser har framfört om att avdrags- och bidragssystemet skall ge
kompensation för kursförluster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser tar särskilt upp det fall då en exportör på en gång säljer hela
sin exportfordran, t. ex. vid viss form av factoring eller diskontering av
växlar. De har utgått ifrån att exportören 1 sådana fall bör få välja mellan
alt utnyttja exportkredilslödet antingen omedelbart 1 samband med alt hela
ränteintäkten enligt exportkredilavtalet avräknas mot hela räntekostnaden för refinansleringen
eller successivt under refinanslerlngsperlo-den. Jag vill med anledning härav
framhålla atl avdrags- och bidragssystemets uppbyggnad inte tillåter all slöd ulgår
för annal än viss del av exportföretagens periodiskt infallande
räntekostnader. Exporlkreditstöd bör således - liksom hittills - inte medges
för engångskostnader som uppkommer i de nu berörda fallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill slutligen ännu en gång understryka alt EKN:s uppgifi 1 det nya avdrags-
och bidragssystemet är att dels pröva om förutsättningama för stöd föreligger,
dels - om sådana förutsättningar föreligger - ange om och hur det stödberättigade
kostnadsbeloppel skall begränsas med hänsyn till föreskrifterna om minimiränta.
Kontrollen av förelagels årliga uppgifter om räntebelopp och den beloppsmässiga
bestämningen av avdrag och bidrag ankommer däremot inte på EKN.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>97</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.5
Tidpunkten för ansökan hos EKN (4 § i lagförslaget)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n, gäller atl ansökan om medgivande till extra avdrag skall göras före utgången
av den lid inom vilken del sökande företaget skall avlämna allmän
självdeklaration för det beskattningsår då exportkredltavlalel har ingåtts. Om
synnerliga skäl föreligger, får dock prövning ske av ansökan som har kommit in
efter utgången av nämnda tid. Som exempel på faU där synnerliga skäl kan länkas
föreligga angavs 1 förarbetena till en år 1975 genomfärd lagändring (prop.
1975/76:72 sid. 14) all exportföretaget har fel-bedömt sina utsikter all få refmansieringskredll
till viss ränta och därför har underlåtit all göra ansökan inom den föreskrivna
tidsfristen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har föreslagit all bestämmelsen om senasie lidpunkt för ansökan skall föras
över till den nya lagen. Jag tillstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser har efterlyst regler som gör del möjligt all få bindande förhandsbesked
om atl förutsättningar för stöd föreligger. Med anledning härav vill jag
framhålla atl nuvarande regler - i enlighet med vad som uttalades i
lagstiftningens förarbeten - har ansetts innefatta möjlighet för regeringen all
pröva fömlsältnlngarna för stöd redan när ett förelag befinner sig på förhandllngssladiet.
Ett medgivande som lämnas på detta stadium görs för sin giltighet alllid
beroende av atl del slutliga avtalet inle i något väsenlligl hänseende avviker
från de preliminära uppgifter som företaget har lämnat i sin ansökan. Skulle
sådan väsentlig avvikelse ske, får företaget komma in med en ny ansökan.
Motsvarande ordning bör gälla även 1 det nya systemet. Någon uttrycklig
bestämmelse om detta är enligt min mening inte erforderlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av vad som har anförts i ett par remissyttranden vill jag understryka
all bestämmelsen om senasie tidpunkt för ansökan inte avser ansökningar om
ändring i ett tidigare erhållet medgivande. Skulle ell exportkreditavtal, som
har legat till grund för medgivande om stöd, ändras i något väsentligt
hänseende efter utgången av den föreskrivna tiden, är företaget oförhindrat
all ansöka om ändring i medgivandet. Inte heller på denna punkt behövs enligt
min mening någon uttrycklig bestämmelse. Jag återkommer senare lill frågan om
vilken betydelse en taxeringsändring skall få för valet mellan avdrag och
bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.6
Exportkreditavdrag (5 § i lagförslaget)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Avsikten
är atl exportkredilstöd enligt del här behandlade systemet i första hand skall
utgå i form av ell extra avdrag vid inkomstbeskattningen (exportkreditavdrag).
Om det tillgängliga vinstulrymmet medger del, skall alltså exportförelaget med slöd
av EKN:s beslut yrka avdrag i självdeklaralionen för det stödberättigade
kostnadsbeloppet. Det blir därefter en uppgifi för taxeringsmyndigheterna att
pröva yrkandet med ledning av EKN:s beslut och de uppgifter som lämnas av
förelaget. Vid denna pröv-</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 155</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
skall naturligtvis bl. a. bedömas om bokföringsmässiga gmnder på ett riktigt
sätt har tillämpats vid beräkningen av avdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. gäller all ett förelag som under ell visst beskattningsår Inte har tillräckligt
vlnstulrymme för atl kunna utnyttja avdraget 1 stället kan utnyttja del ell
senare år enligt bestämmelserna om föriustutjämning. Utredningen har föreslagit
atl rätlen atl förskjuta avdraget till ell senare år skaU upphöra i och med
all ell kompletterande bidrag Införs. Vissa remissinstanser har ansett atl man
bör behälla räiten alt förskjuta avdraget även 1 del nya avdrags- och
bidragssystemet. Enligt denna uppfattning bör ett förelag som inle alls eller
endast delvis kan utnyttja avdraget få välja mellan atl förskjuta avdraget och
alt ansöka om bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anserjag all starka praktiska och administrativa skäl lalar förden
lösning som utredningen har föreslagit. Ett förelag som konstaterar all
avdraget inte kan utnyttjas ett visst beskattningsår kan lämpligen inge ansökan
om bidrag redan i anslutning till deklaralionsllllfället. Bidraget kan, som jag
senare skall återkomma till, fastställas och betalas ut redan på grundval av
taxeringsnämndens beslut. Ett vid denna tidpunkt uppburet bidrag måste
regelmässigt vara likvärdigt med eller t. o. m. ha större värde än ett avdrag
som förskjuls ett eller flera år framåt 1 liden. Under sådana förhållanden
finns del inte anledning alt komplicera förfarandet genom atl som ett
ytterligare alternativ tillåla atl avdraget förskjuls till senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
nu anförda skäl tillstyrkerjag uiredningens förslag i denna del. Avdraget bör
alltså inle få sparas lill ett senare år. Av praktiska skäl bör också gälla
att avdraget inte får avräknas mot överskott av andra förvärvskällor än den
till vilken exportkreditkostnaden hänför sig. Avdraget får med andra ord inle
överstiga skillnaden mellan bruttointäkterna och övriga avdrag i
förvärvskällan 1 fråga. Som RSV har påpekat gäller samma begränsning i fråga
om avdrag enligt lagen (1975: 1147) om särskilt investerings-avdrag vid
taxering till statlig Inkomstskall. Det är därför nödvändigt alt klargöra i
vilken ordning exportkredilavdrag och inveslerlngsavdrag skall göras när
utrymme inte finns för båda avdragen. Med hänsyn lill de begränsningar som
gäller för del statliga investeringsbidraget måste det i regel vara
fördelaktigt för exportföretagen alt låta investeringsavdraget få prioritet
framför exportkreditavdragel. Av lagtexten bör därför framgå att
exportkreditavdrag får medges vid den statliga laxeringen endasl om utrymme
finns efterdet atl investeringsavdraget har avräknats. Jag vill tillägga att
det s. k. schablonavdrag för egenavglfler som tillkommer egenföretagare bör
beräknas först efter det alt eventuellt exportkredilavdrag har avräknats, eftersom
schablonavdraget är beroende av nettointäktens storlek. Även detta förhållande
bör framgå av lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag redan har antytt kommer jag senare all föreslå att prövningen av om avdrag
har kunnat utnyttjas eller inle skall få gmndas på taxeringsnämndens beslul.
Har den av taxeringsnämnden beslutade laxeringen inle lämnat utrymme för avdrag
och har företaget vall alt söka och också fält</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bidrag
innan laxeringen har vunnit laga krafl, skall förelaget inte därefter ha rätl
till avdrag även om en höjning av laxeringen sker i högre instans och medför
att utrymme för avdrag uppkommer. Som utredningen har föreslagit bör den nya
lagen innehålla en bestämmelse om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.7
Exportkreditbidrag (6-8 §§ i lagförslaget)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har föreslagit all det bidrag som Införs i det nya systemet (exportkredilbldrag)
skall uppgå till hälfien av avdraget och all del skall vara skattefritt. De
remissinstanser som tillstyrkt förslaget om bidrag har inle haft något atl
invända mot den föreslagna bidragsnivån. Även enligl min mening innebär
utredningsförslaget en lämplig avvägning. Vid en marginalskatt som överstiger
50% kommer bidraget visserligen inle all helt motsvara ett avdrag som erhålles
för det aktuella beskattningsåret, men som utredningen har påpekat kan detta
närmast ses som en fördel. Förelagen stimuleras nämligen härigenom atl i
första hand vidla sådana vinst-dispositioner som möjliggör alt avdraget kan
utnyttjas. Som jag tidigare har påpekat kommer bidraget däremot 1 regel atl
vara likvärdigt med eller t. o. m. ha större värde än ett avdrag som skulle få
förskjutas till ell senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig fråga är hur bidraget skall samordnas med avdraget. Avsikten är atl
bidraget skall vara ell substitut till avdraget och alt del skall ulgå bara i
de fall då avdrag inte kan utnyttjas. Har ell förelag kunnat helt utnyttja
avdraget vid taxering till såväl statiig som kommunal inkomstskatt, bör företaget
alltså inte ha rätl lill bidrag. Avdraget skall anses ha kunnat utnyttjas helt
om det lill beloppet Inte överstiger skillnaden mellan bruttointäkterna och
övriga avdrag 1 den berörda förvärvskällan. Som framhållits vid
remissbehandlingen Innebär detla bl.a. alt avdraget anses ha kunnat helt
utnyttjas vid den kommunala taxeringen bara under fömtsättning all del inte
inkräktar på utrymmet för eventuellt procenlavdrag. Har utrymme inte funnits
för hela avdraget men har företagel ändå delvis kunnat utnyttja del, bör
företaget ha rätt all välja mellan avdrag och bidrag. Väljer företaget
partiellt avdrag, går rätlen till bidrag förlorad såvitt avser resterande del
av den stödberättigade kostnaden. Om slutligen avdraget inle alls har kunnat
utnyttjas, är företaget hänvisat till all söka exportkredilstöd i form av bidrag.
Någon möjlighet all förskjuta avdraget tUl ett senare år bör, som nämnts, inle
föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av vad som har anförts vid remissbehandlingen vill jag tillägga
följande beträffande samordningen mellan avdrag och bidrag. Det finns inte
något hinder mot all ell förelag 1 fråga om en och samma exportkredit får
avdrag ett år och bidrag ell annal år. Avgörande för stödformen är för varje år
om det då finns utrymme för avdrag eller inte. Om ell exportföretag ell visst
år har rätt till exportkredilstöd för två eller flera exportkrediter och om
utrymme inte finns för fullt avdrag beträffande samtil-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ga
krediter, är del inle heller något som hindrar alt slöd för en kredit utgår i
form av avdrag och för en annan 1 form av bidrag. Vid prövningen av vilka
stödformer som skall användas, bör de olika koslnadsbeloppen placeras inom avdragsulrymmet
i en sådan ordning att utrymmet utnyttjas så långt det är möjligt. Med
iakttagande av detla bör liksom i andra fall gälla all bidragsformen får
användas för viss kredit så snart utrymme inte finns för avdrag för hela det stödberättigade
belopp som än hänförligt till krediten i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn lill den prövning och kontroll som kommer alt åligga den utbetalande
myndigheten anserjag i likhet med utredningen atl prövningen bör uppdras ål
RSV. Verket har alt bedöma hur bidraget skall beräknas och skall därvid
givelvis beakta de begränsningar som kan ha föreskrivits i EKN:s beslul. Vid
behov måste RSV också kontrollera de uppgifter som lämnas av del sökande
företaget. Som förutsättning för bidrag bör föreskrivas alt företaget
skriftligen medger RSV alt granska företagets räkenskaper och atl Inhämta de
uppgifter från självdeklarationen som behövs för kontrollen. Innan utbetalning
sker måste RSV även konstatera om utrymme för fullt avdrag finns eller om
förelaget ändå delvis har utnyttjat avdraget. Denna prövning bör i första hand
ske på grundval av lagakraftvunnet beslut om förelagets taxering. Om företaget
begär del, bör prövningen dock gmndas på det beslul angående företagets
taxering som föreligger när RSV lar ställning lill yrkandet om bidrag. Finns
del enligt nämnda beslut inte utrymme för fullt avdrag, bör bidrag således
kunna medges ulan hinder av atl taxeringen inte har vunnit laga krafl. Har
bidrag utgått i ett sådant fall och sker sedermera en sådan höjning av
taxeringen att utrymme för avdrag uppkommer, bör - som jag tidigare har anfört
- företaget ändå anses ha förlorat rätten till avdrag. Del bör å andra sidan
slå förelaget fritt att vänta med ansökan om bidrag till dess den slutliga
prövningen av laxeringen har skett. Skulle den slutiiga prövningen ge till
resultat att utrymme inle finns för hela avdraget, bör företaget få göra
ansökan om bidrag inom en månad från del att laxeringen vann laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
de regler, som i övrigt föreslås i fråga om ansökningsförfarandet och
beträffande återbetalning av bidrag som har erhållits på grund av oriktig
uppgift, hänvisar jag lill förfatlningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.8 Bestämmelse
om handelsbolag (9§ i lagförslaget)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild bestämmelse behövs för del fall då exportföretaget är ett
handelsbolag. I likhet med vad som gäller enligt lagstiftningen om investeringsavdrag
och investeringsbidrag bör föreskrivas all exportkredilavdrag och exportkredilbldrag
beräknas för bolaget som sådant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.9 Besvärsregler
(10 § i lagförslaget)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagen bör erinras om att besvär över EKN:s och RS V:s beslut får föras hos
regeringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.10
Övergångsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har föreslagit all den nya lagen skall tillämpas i fråga om exportkredilavlal
som har Ingålls under tiden den 1 juli 1978-den 31 december 1981. Nuvarande
lag föreslås upphävd men avses alltjämt vara till-lämplig när avtal har ingålls
före den I juli 1978. Om medgivande lill slöd har erhållits enligl den äldre
lagen i fråga om avtal som ingås först efter den 30 juni 1978, skall
medgivandel enligt förslaget förfalla. Företaget är alltså i ett sådant fall
hänvisat lill alt söka nytt medgivande enligt den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen har utredningens förslag väckt vissa erinringar. Flera
remissinstanser har ansett atl de nya reglerna bör bli tillämpliga redan på
avtal som har ingåtts fr. o. m. den dag då denna proposition överlämnas till
riksdagen. Härigenom skulle undvikas atl avtalsförhandlingar skjuls upp i
väntan på att den nya lagen skall bli tillämplig. Man har också ansett att ell
medgivande som har erhållits enligt den upphävda lagen bör kunna bestå även
efter det all den nya lagen har trätt i krafl. Del har också framförts önskemål
om atl bokföringsmässiga grunder skall få tillämpas vid beräkning av avdrag enligl
den äldre lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del får jag anföra följande. EKN kan givetvis inte börja tillämpa den nya
lagen förrän den har antagits av riksdagen. Det är dock, som remissinstanserna
har påpekat, angelägel all den då kan tillämpas på avtal som har ingåtts redan
fr. o. m. den dag då denna proposition avses all läggas på riksdagens bord
eller således fr. o. m. den 13 april 1978. För atl undvika risk för
rättsförluster för företag, som dessförinnan eller under liden fram till dess
den äldre lagen hunnit upphävas har erhållit medgivande lill avdrag enligl
sistnämnda lag, bör föreskrivas atl ell medgivande som har lämnats enligt den
äldre lagen alltjämt får tillämpas även när avtalet ingås efter den 12 april
1978, 1 sådana fall bör dock företagel ha räll alt i stället söka medgivande enligl
den nya lagen. Erhålles sådant medgivande, bör det tidigare lämnade medgivandet
naturligtvis anses förfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
praktiska skäl anserjag del Inte lämpligt all medge all bokföringsmässiga
grunder skall få tillämpas även vid beräkning av avdrag enligl den äldre lagen.
En sådan ordning skulle nämligen medföra särskilda övergångs- och
kontrollproblem när ell företag under ell eller flera år redan har fått avdrag
som har beräknats enligt konlantmetoden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
HemstäUan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>all
regeringen föreslår riksdagen att antaga förslaget till lag om exportkredilstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
bör fogas lUl denna bUaga tUl regeringsprotokoUet i detta ärende som
underbilaga 1.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Underbilaga 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Lag om exportkreditstöd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Exportkredllnämnden får medge all
exportkreditstöd enligt bestämmelsema i denna lag ulgår 1 form av exportkredilavdrag
och exportkreditbidrag till företag som säljer varor eller tillhandahåller
tjänster till utlandet (exportförelag).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Medgivande om exporlkreditstöd får lämnas, om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>exporten kan anses ha väsentlig betydelse från
samhällsekonomisk och sysselsällningspolitisk synpunkt, samt anledning
föreligger till antagande all konkurrent om exporten har tillgång till
utländskt kredilstöd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>exporten avser kapitalvara eller konsulttjänster,
som har sålts för användning 1 det land vartill försäljning har skett, eller,
vid underleverans, som har sålts för användning i det land vartill
huvudleverantörens försäljning har sketl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>exportkredit lämnas köparen för mer än hälften av
den avtalade köpeskillingen, dock minsl 300000 kronor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>exportkrediten har en löplid av minsl två år, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>finansiering av minst hälfien av exportkrediten
sker hos bank eller annat kreditinstitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
kan föres'krlvä de ytterligare villkor för exportkredilstöd som föranleds av
internationellt tillämpade riktiinjer för statiigt stöd för exportkredilgivning
och för statsgarantier för exportkredit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I de
fall då flera exportföretag dellager i försäljning, får slöd medges för ett
förelags kostnad för del av exportkrediten, även om denna del understiger
300000 kronor, under fömtsättning all hela exportkrediten sammanlagt uppgår lill
nämnda belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreligger
synnerliga skäl, får slöd medges, även om ej minst hälfien av exportkrediten
finansieras hos bank eller annal kreditinstitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Exportkredilstöd
får ulgå endasl för exportkredU eller del av exportkredit, som under
beskattningsåret eller tidigare inle har varit föremål för sådan finansiering
hos Aktiebolaget Svensk Exportkredit för vilken delta bolag erhåller statligt slöd
för ränta eller kursriskläckning. Om exportkredilstöd på grund av vad nu sagts
får ulgå endasl för viss del av exportkredit, skall bestämmelsema i 3, 5 och 6 §§
om exportkredit tillämpas på kredilde-len i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Exporlkreditstöd utgår för viss del av ett exportförelags kostnader<br>
för finansiering av exportkredit (stödberättigad kostnadsdel).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
stödberättigade koslnadsdelen motsvarar skillnaden under beskattningsåret
mellan den räntekostnad för finansiering av exportkrediten som belöper på året
i fråga och den ränteintäkt på grund av exportkredltavlalel som belöper på
samma år. Den stödberättigade koslnadsdelen får dock inle överstiga skUInaden
mellan räntekostnaden för finansieringen och den lägsta finansieringsränla som
regeringen kan föreskriva med hänsyn till sådana intemationeUt tillämpade
riktlinjer som avses i 2 § andra slycket och de villkor som gäUer vid sådan finansiering
hos Aktiebolaget Svensk Exportkredit som avses i 2 § femte slyckel. Den stödberättigade
kostnadsdelen får inte i något fall överstiga fyra procent av den del av
exportkrediten som ej är återbetald vid beskattningsårets ingång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i andra slyckel tillämpas också när exportkredit har finansierats enligl exportkredilavlal
som har ingålls eller övertagits av bank eller annal kreditinstitut och det
åligger exportföretaget atl utge ersättning till banken eller institutet för
skillnad mellan finansieringsränla och ränta enligt exportkreditavtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lämnas
medgivande om exportkreditstöd, skaU 1 beslutet lämnas de föreskrifter som
behövs för faststäUande av stödberättigad kostnadsdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Ansökan om medgivande om exporlkreditstöd skall göras skriftligen<br>
hos exportkreditnämnden före utgången av den lid inom vilken del sökan<br>
de företaget skall avlämna allmän självdeklaration för del beskattningsår<br>
då exportkredltavlalel har ingåtts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
synnerliga skäl föreligger, får prövning dock ske av ansökan som har Inkommit
efter utgången av nämnda tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Exportkredilavdrag innebär alt exportföretaget vid beräkning av net<br>
tointäkt enligl kommunalskatielagen (1928:370) och lagen (1947:576) om<br>
statlig inkomstskatt medges ett extra avdrag för sådan stödberättigad kost<br>
nadsdel som avses i 3 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avdrag
får medges från och med det beskattningsår då exportkredltavlalel har ingåtts
till och med del år då krediten enligl avtalet skall vara till fullo
återbetald. Avdrag får dock för varje beskattningsår åtnjutas högst med belopp
som svarar mot skillnaden mellan bruttointäkten och övriga avdrag i
förvärvskällan, hämnder inbegripet inveslerlngsavdrag enligl lagen (1975:
1147) om särskilt Investeringsavdrag vid taxering lill statlig inkomstskatt
men ej sådant schablonavdrag för egenavglfler som avses i punkt 2 a av anvlsningama
till 22 § och punkt 9 a av anvisningarna till 29 § kommunalskatielagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
exportföretaget för visst beskattningsår erhållit exporlkredllbidrag för viss
exportkredit får företaget, beträffande samma exportkredit, inte därefter
åtnjuta exportkreditavdrag för beskattningsåret 1 fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Exportkredilbldrag innebär all exportföretaget i stället för all åtnjuta<br>
exportkredilavdrag får uppbära statligt bidrag lill kostnad för finansiering</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
exportkredit för beskattningsår under period som anges i 5 § andra stycket.
Bidraget ulgör femtio proceni av den stödberättigade kostnadsdel som avses i 3 §.
Bidraget skall inte räknas som skattepliktig inkomst enhgt kommunalskatielagen
(1928:370) eller lagen (1947:576) om statiig inkomstskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exportkredilbldrag
får inte ulgå om exportföretaget för beskattningsåret har kunnat helt utnyttja exportkredilavdrag
för den stödberättigade kostnadsdelen vid taxering enligt kommunalskattelagen
och lagen om statlig inkomstskatt. Bidrag får ej heller ulgå om
exportföretaget för beskattningsåret lill någon del har åtnjutit sådant
avdrag. Bedömningen av frågan humvida avdrag har kunnat utnyttjas eller har
åtnjutils gmndas på lagakraftvunnet beslut angående nämnda laxeringar. Om
exportföretaget begär del, skall bedömningen dock grundas på senast meddelade beslul
angående taxeringarna i fråga, även om beslutet inle har vunnit laga krafl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7
§ Ansökan om utbetalning av exportkredilbldrag skall göras skriftligen och
prövas av riksskatteverket. Ansökningshandlingen, som skall avges på heder och
samvete, skall Inkomma senast en månad efter del alt exportföretagets
taxeringar för beskattningsåret enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt har vunnit laga kraft. Till ansökan skall
fogas avskrift av beslul varigenom medgivande om exportkredilstöd har lämnats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Exportföretaget
skall skriftligen medge atl riksskatteverket får granska företagets räkenskaper
och inhämta de uppgifter ur företagels självdeklaration som behövs för
prövningen av företagels ansökan. Lämnas ej sådant medgivande, skall
ansökningen avslås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Exportkredilbldrag
utgår endasl om exportförelaget företer tillfredsställande utredning om
förhållande som avses 1 6 § andra slycket samt om den stödberättigade
kostnadsdel som skall ligga till grund för beräkningen av bidraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bidrag
betalas ut av riksskatteverket. Sedan utbetalning av bidrag har skett, skall
uppgift härom lämnas till länsstyrelsen i exportföretagets hemortskommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Den, som till ledning för myndighets beslul
angående utbetalning av exporlkreditbldrag har avgivit handling med oriktig uppgifi
och därigenom har föranlett utbetalning med för högt belopp, är skyldig alt lill
statsverket återbetala vad han erhållit för myckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ I fråga om handelsbolag beräknas exportkredilavdrag
och exporlkredllbidrag för bolaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
§ Talan mot exportkreditnämndens och riksskatteverkets beslul enligl denna
lag förs hos regeringen genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Denna
lag träder 1 krafl en vecka efler den dag, då lagen enligl uppgifi<br>
på den har utkommit från trycket i Svensk förfatlningssamling, och tilläm<br>
pas 1 fråga om exportkredilavlal som har ingåtts under tiden den 13 april<br>
1978-den 31 december 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. Genom
denna lag upphävs lagen (1973: 423) om avdrag vid inkomst<br>
taxeringen avseende kostnad för exportkredit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
upphävda lagen skall dock alltjämt tillämpas i fråga om exportkredilavlal som
har ingåtts före den 13 april 1978 saml även 1 fråga om avtal som har ingåtts
efter den 12 april 1978, om exportföretaget beträffande avtalet har erhållit
medgivande om avdrag enligl den upphävda lagen och inte på ansökan erhåller
medgivande om exportkredilstöd enligt den nya lagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:80.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>BUaga3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
INDUSTRIDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:181.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1978-04-06</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Åsling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Anmälan
tUl proposition om exportkreditfinansiering , m. m. såvitt avser industridepartementets
verksamhetsområde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare år har exportkrediter fått växande betydelse i den internationella
handeln och därmed för konkurrensen mellan exportländerna. Detta gäller framför
allt beträffande export som avser stora affärer eller projekt 1 form av s. k. paketieveranser
eller färdiga anläggningar. 1 fråga om denna export förekommer normall kreditgivning
till köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska exporten har, som chefen för handelsdepartementet tidigare denna dag
framhållit, kommit all påverkas av den utvecklingen. 1 flera länder kan
exportörerna under vissa fömtsättningar lämna krediter på myckel gynnsamma
villkor, efiersom de har möjlighet till förmånlig refinansiering av krediterna.
1 många länder finns exporlkredltlnstilul inrättade som kan ge exportkredit
som innehåller subvenllonselement. 1 vissa fall kan exportörema utnyttja statiiga
krediter som ställs till vederbörande importlands förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för handelsdepartementet har tidigare denna dag efler samråd med chefen för budgeldepartemenlet
och mig redovisat de allmänna motiven för en reform av det statliga stödet vid
exporlkreditfinanslering. I underlaget för övervägandena och förslagen Ingår exportkredllutredningens
(H 1977:01) betänkande Exportkreditfinansiering (Ds H 1978:1) och resultatet
av viss utredningsverksamhet som exportkredllnämnden (EKN) bedrivit.
Utredningsresultatet och remissinstansernas synpunkter har tidigare redovisats
i bilaga 1. Delta gäller även Innebörden av den överenskommelse om exportkredilvlllkor
- den s.k. consensusöverenskommelsen -som har träffats inom ramen för OECD.
Sverige har förklarat sig berett all följa dessa regler.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Chefen för budgetdepartementet
har tidigare (bilaga 2) tagit upp frågor om vissa förändringar 1 del nuvarande ränleslödel
för exportkrediter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
industridepartementets verksamhetsområde faller frågor som rör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AB Svensk Exportkredit (SEK) och Sveriges Invesleringsbank
AB (Invesleringsbanken). Jag vill nu ta upp frågor om statligt slöd till
finansiering av exportkrediter m.m. beträffande de två Instituten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer inom kort alt lägga fram förslag om Invesleringsbankens
verksamhet i övrigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till gmnd för mina överväganden ligger betänkandet Exporlkreditfinanslering
och den inom Industridepartementet utarbetade promemorian (Ds I 1978:4)
Sveriges Invesleringsbank AB:s framtida verksamhet. Promemorian har remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 AB Svensk Exportkredits verksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SEK bildades år 1962 (prop. 1962:125, SU 1962:110 och BaU
1962:22, rskr 1962:272 och 275). Enligt bolagsordningen har SEK till föremål
för sin verksamhet atl - ulan all bedriva bankrörelse - genom kreditgivning
medverka vid finansieringen av svensk export av varor eller tjänster och all
genom utgivande av obligationer eller andra förskrivningar upplåna för
verksamheten erforderliga medel. Bolaget får också ikläda sig garanti för sådan
kredit, som bolaget skulle äga bevilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SEK ägs till hälfien av vardera staten och affärsbankema.
Dess styrelse består av elva ledamöter. Som styrelsens beslut i frågor rörande
bl. a. upp-och utlåning skall gälla den mening varom åtta av styrelsens
ledamöter förenar sig. Beslut om ändring i bolagsordningen är giltigt endasl efler
regeringens godkännande. Aktiekapitalet kommer efler den senasie ökningen vid
halvårsskiftet 1978 all uppgå till 400 milj. kr. Ökningen av aktiekapitalet
beslutades av riksdagen våren 1977 (prop. 1976/77:100, bil. 17 s. 362, NU 1976/77:36,
rskr 1976/77:280).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SEK lämnar medel- och långfristiga exportkrediter. För
kredit skall vara ställd betryggande säkerhet. Kravet på säkerhet är högt, ofla
krävs bank-garanti eller EKN-garanti. EKN har lill uppgift atl inom av slalsmakterna
angivna riktlinjer mot premieersättning ikläda staten ansvar för all läcka
vissa risker för utebliven betalning som kan uppslå vid export.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medel för sin verksamhet skaffar SEK genom upplåning på
den svenska och utländska kapitalmarknaden. SEK får låna upp medel eller ikläda
sig garantiförpliktelser till ell belopp som högst får utgöra summan av dels bolagets
kassa och banktillgodohavanden, dels nio tiondelar av fordringar med exportkredilnämndens
garanti eller fartygskredllgaranti, dels ell belopp motsvarande tio gånger
bolagets eget kapital inkl. lagstadgade fonder och balanserade vinstmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid SEK:s bildande förutsågs atl finansieringen av fartygskrediler
skulle bli en av bolagels huvuduppgifter och SEK har spelat en viktig roll som
finanslär av dessa krediter. Under senare år har behovet ökat också av refinansiering
genom SEK av långa exportkrediter för större maskinanlägg-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ningar
och annan tyngre kapilalvaruulmstning. Inte minst gäller delta exporten till
öststaterna och tredje väridens länder, där möjligheten atl lämna krediter har
blivit ett viktigt konkurrensmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
krediter SEK lämnar har ofla karaktär av avlyft av bankkrediter. Samarbetet med
affärsbankema är väl utvecklat och bolaget replierar i hög grad på dessa vid
handläggning av låneärendena. Kreditema uppgår i regel lill slora belopp och är
relativt få till antalet. Personalen består av tio personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Karakteristiskt
för SEK:s verksamhet är betoningen på förhandslöflen. Bolaget lämnar bindande
löften om finansiering lill på förhand fastställd ränta. SEK:s kredilofferter gmndas
huvudsakligen på bolagels motsvarande upplåning i Allmänna pensionsfonden (AP-fonden).
Räntan anges i relation till räntan på långa statslån. Tillägget till statslåneräntan
inkl. bolagets marginal är f. n. I %. Vid exportörens avslut med köparen är
alltså finansieringsvillkoren bestämda och köparen bunden all la upp lånet i
SEK. Under liden från exportörens accepl av krediten lill dess utbetalning sker
utgår en löflesprovlsion med 0,6% per annum, av vilken 0,5 procentenheter är
provision till AP-fonden, SEK:s andel av löftesprovisionen är således 0,1
procentenheter 1 dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
slutet av år 1977 hade SEK en sammanlagd utiåning på 3 571 milj, kr. Av detta
belopp var 55% eller 1948 milj. kr. krediter till varvsindustrin. Samtidigt
hade SEK utestående bindande utfästelser om kredit till fast ränta till ett
belopp av 1 715 milj. kr. all utbetalas vid senare tidpunkt. Upplåningen vid
slutet av 1977 var 3 254 milj. kr. Huvuddelen av beloppet var upplånat Inom
landet som reverslån 1 AP-fonden. Utlandsupplåningen uppgick till 714 milj. kr.
varav ca två tredjedelar mot revers och ca en tredjedel som obligationslån. Av
utiandsupplåningen avsåg 200 milj. kr. lån i svenska kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SEK:s
lån ges till största delen 1 svenska kronor. Utiåningen i andra valutor
uppgick vid utgången av år 1977 lill ungefär 380 milj. kr. Tre Qärdede-lar av
upplåningen i utländsk valuta motsvarades av utiåning i samma valuta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sklllnanden
mellan SEK:s upp- och utiånlngsränlor - den s. k. kostnadsmarginalen - har
varierat. F. n. uppgår den till ca 0,25 %. För lån som har avtalals efler den
17 febmari 1978 tillämpar SEK en utiåningsränla på 11 %. Denna ränta gäller för
alla lån oavsett löplid och övriga villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Föredraganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1
Statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del s.k.
SEK-systemet föreslås enligl utredningen bli utformat så atl SEK lämnar
kostnadsfri utfästelse om lån i svenska kronor eller utländsk valuta till fast
ränta enligl consensusvillkor inom en fömlbestämd ram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SEK:s
utlåningsverksamhel bör i huvudsak avse avlyft av affärsbankernas krediter lill
den utiändske köparen eller dennes bank. Lån direkt till exportören bör också
kunna lämnas. SEK föreslås anskaffa erforderliga refinansieringsmedel främst
genom upplåning utomlands. Den svenska kapitalmarknaden las i anspråk
huvudsakligen i nuvarande omfattning. Staten ålar sig enligl förslaget all
årsvis och 1 efterskott läcka skillnaden mellan SEK:s utlånings- och
upplåningsräntor (inkl. SEK:s pålägg för administrationskostnader m.m., den s.k.
koslnadsmarginalen) och svara för ev. kursrisker, samtidigt som också ev. kurs-
och ränlevinster tillfaller staten. Ett ev. överskott bör inbetalas lill staten
eller fonderas hos SEK för all möta framtida behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för handelsdepartementet har tidigare denna dag (bilaga </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I) </span><span style='font-family:Verdana'>dragit
upp riktlinjerna för utformningen av exportkreditstödel. Han har föreslagit
dels all utredningens förslag läggs lill grund för ett nytt syslem för statsunderstödd
exportfinansiering, det s. k. SEK-systemel, som blir tillämpligt under en
treårsperiod, räknat fr. o. m. den 1 juli 1978, dels atl man vid sidan av det
nya systemet behåller nuvarande exportkredilstöd 1 modifierad form och föriänger
del till utgången av år 1981. Jag ansluter mig till delta ställningstagande.
Chefen för budgetdepartementet har tidigare (bilaga 2) tagit upp frågor om
vissa förändringar i det nuvarande ränleslödel för exportkrediter som
föreslagils av exporlkredilulredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SEK
sköter redan nu en betydande del av den svenska exportkreditgivningen.
Eftersom avsikten är atl inle inrätta nya organ under den föreslagna försöksperioden
finner jag del lämpligt atl bolaget ges möjlighet atl lämna de föreslagna slatsslödda
krediterna. Jag övergår nu lill frågan om utformningen av det statliga stödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig fråga är vilka kreditvillkor som skall gälla för de slatsslödda kreditema
och vilka kriterier SEK skall tillämpa för beslut om all bevilja eller avslå
kreditansökan. Enligl de förordade riktlinjerna för det slöd för exportkredilgivning
som skall finnas tillgängligt för svenska exportörer efter den 1 juli 1978 skall
villkoren i huvudsak ansluta lill vad som anges i den s.k. consensusöverenskommelsen.
Genom denna överenskommelse, som träffats inom ramen för OECD, har ell anlal
industriländer, bl. a. Sverige, förklarat sig beredda atl följa vissa
riktlinjer för statligt slöd vid exportkredilgivning. Riktlinjerna reglerar refinansieringsränlans
miniminivå, kontanlandelens mlnlmlsloriek och kredittidens maximala längd. Enligl
förslaget ulgår slöd endasl för krediter med en löptid av minsl två år. Denna
tid ansluter till consensusöverenskommelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
Sveriges del har ansvaret för tillämpningen av consensusöverenskommelsen i
första hand lagts på EKN. Det ankommer dock på regeringen atl ge de närmare
föreskrifter som kan erfordras för atl utveckla den praxis som är nödvändig för
all säkerställa all de riktlinjer som anges i consensusöverenskommelsen
tillämpas vid statligt slöd för refinansieringen av exporten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
de tidigare nämnda riktiinjerna kan statsstöd tlU exportkredit endast utgå för
sådan export av varor och tjänster som kan erhålla EKN-garanti. Dessutom skall
villkoren för affären vara sådana atl EKN-garanti kan ulgå även om SEK i del
aktuella fallet inle ställer krav på sådan garanti.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exporlkredilulredningen
har föreslagit all SEK skall avgöra vilka villkor som skall tillämpas vid stalsstödd
kredit. Jag delar den uppfattningen. Prövningen kan dock innebära överväganden
som är främmande för SEK. Efiersom EKN har fått i uppdrag alt följa tillämpningen
av consensusöverenskommelsen bör SEK enligt min mening bygga på EKN:s
tillämpning av denna överenskommelse. SEK bör alltså lämna slatsslödda krediter
endasl i den mån de uppfyller villkoren för EKN-garanli och den svenska lill-lämpningen
av consensusöverenskommelsen. SEK bör enligl min mening samråda med EKN framför
alll när osäkerhet föreligger inför beslul om stalsstödd kredit. Den ordning
som nu förordas medför atl villkoren för slatsslödda exportkrediter som lämnas
av SEK bygger på den praxis som utvecklas av EKN.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningsförslaget
behandlar inle särskilt frågan om finansieringen av farlygsexport. Frågan las
upp av ett par remissinstanser. Sveriges varvsin-duslriförening föreslår all
export av nya fartyg bör kunna finansieras med de föreslagna slatsslödda exporlkredilema.
Sveriges redarförenlng föreslår all export av begagnade fartyg och av sjöfartsljänsler
skall ingå 1 systemet. Jag är inte beredd att nu ta ställning till de svenska varvsförelagens
export av nya fartyg. Jag avser att återkomma i denna fråga i samband med
frågan om strukturen och omfattningen av den svenska varvsindustrin. Enligl vad
jag har erfarit kommer chefen för kommunikationsdepartementet atl la upp
frågan om särskilda åigärder för finansiering av sjöfarts-tjänster i samband
med kommande förslag från den sjöfartspolitiska utredningen (K 1977:05). I
avvaktan härpå finner jag det nu inte lämpligt all sjöfartstjänster inordnas 1
systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens förslag bör stalsstödd kredit lämnas inom en viss ul-låningsram.
Flera remissinstanser, bl. a. fullmäktige i riksbanken, framhåller att ett
flertal faktorer torde medföra en snabb expansion av SEK:s verksamhet och atl
en ram för SEK:s av staten stödda kreditgivning inle torde vara av praktisk
betydelse. Fullmäktige pekar på all om systemet skulle visa sig vara mer kreditstimulerande
än förutsett och rambeloppel förbrukas under kortare lid än tre år,
statsmakterna har all välja mellan atl vidga ramen eller alt ändra villkoren
för statens åtaganden. Bankföreningen finner ändringar 1
finansieringsvillkoren vara all föredra framför någon form av kö- eller ransoneringssyslem.
Några remissinstanser, kommerskollegium, RRV och LO, ullalar sig för atl
statligt stödd exportkredilgivning bör prövas med slor restriktivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anserjag, i likhet med flertalet remissinstanser, all införande av
administrativa begränsningar, kösystem eller liknande inte bör kom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ma
i fråga. Ett sådant förfarande skulle enligt min mening äventyra en väsentlig
fördel med del föreslagna systemet, nämligen att exportörerna erhåller säkrad
tillgång till refinansieringsmedel under försöksperioden. En höjning av ramen
eller ändringar av villkoren ligger enligt min mening närmare till hands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss har nämnt bör SEK;s utfästelser om slatsslödda krediter kunna avse
såväl svenska kronor som utiändsk valuta. Vid remissbehandlingen har frågor om
räntevillkor och valuta tagits upp. Fullmäktige 1 riksbanken förordar en viss
differentiering av räntevillkoren så att utlåning 1 svenska kronor betingar en
procentenhet högra ränta än utiåning i utländsk valuta. RRV anser det vara väsentiigt
alt noga överväga möjligheten att 1 systemet Införa en differentiering av räntenivån
beroende på kredilvaluta i syfte all undvika en alllför stark förändring av fömtsättningama
för företagens normala val av konlraklsvaluta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
min mening bör en differentiering av SEK:s ullåningsränla vid slatsslödda
exportkrediter prövas vad gäller lån 1 svenska kronor. Vid övervägande av
vilken räntesats som kan vara lämplig har jag stannat för att lån i svenska
kronor Inledningsvis bör betinga en ränta som är en halv procentenhet högre än
vad som anges i den s.k. consensusöverenskommelsen. På delta sätl erhålls en
återspegling av skUlnaderna 1 marknadsmässiga räntor. För förelagens del blir
ändå totalkostnaden för krediten avsevärt mindre än vad som f. n. är aktuell
vid lån 1 svenska kronor. Med hänsyn till de snabba förändringar av ränteläget
på de olika kapitalmarknaderna som kan inträffa och osäkerheten på
valutaområdet bör regeringen ha möjlighet all bl. a. med hänsyn till siatens
åtaganden ändra de föreslagna kreditvillkoren för slalstödda lån inom ramen
för Sveriges internationella åtaganden. Anledningar till förändringar kan vara
kostnaderna för staten eller förändringar i konjunktursituationen. Slatsslödda
lån från SEK bör lämnas i den valuta som SEK kan erbjuda och som riksbanken ger
tillstånd till upplåning 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har inte närmare berört vilket lägsta belopp som skall gälla för stalsstödd
exportkredit. Enligt de riktlinjer för statsstöd till exportkredilgivning som
tidigare förordals (bilaga 1) bör slöd inle ulgå för slatsslödda exportkrediter
genom SEK som understiger 300000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2
Omfattningen av SEK:s statsstödda kreditgivning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
omfattningen av den statsstödda kreditgivningen konstaterar exportkredilulredningen
1 en prognos atl den medel- och långfristiga exportkreditgivningen, d. v. s.
krediter med en löptid av över ell år under åren 1978-1980 kan beräknas komma
alt uppgå lill totalt ca 16000 milj. kr.. Inkl. s. k. försålda
exportfordringar. Andelen exportkrediter med löplider mellan ell och två år
och andelen krediter som kommer alt internfi-nansieras med egna medel kan enligl
utredningen inte exakt bestämmas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
grov uppskattning ger vid handen atl ca 25 % av den prognostiserade kreditgivningen
kan komma alt avse krediter med en löptid under två år saml sådana krediter som
kommer att finansleras av företagen själva. Detta Innebär att omfattningen av
den här aktuella svenska exportkreditgivningen kan antas bli ca 12000 milj.
kr. under treårsperioden 1978-1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningen bör det nuvarande exportkreditstödel utnyttjas som ett komplement lill
SEK-systemel under försöksperioden 1978—1981. Utredningen bedömer all totalt
ca 2000 milj. kr. torde utgöras av krediter som kommer alt finansieras på annal
sätl än Inom ramen för del föreslagna SEK-systemet under perloden. Omfattningen
av SEK:s utlåningsvolym kan beräknas minska i motsvarande utsträckning. SEK:s
totala kreditvolym torde alltså kunna uppskattas till ca 10000 milj. kr. Enligl
utredningens beräkning skulle sålunda en ram på 10000 milj. kr. för löften om statsstödda
exportkrediter genom SEK vara tillfyllest under försöksperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser anser, i likhet med utredningen, atl denna bedömning är myckel
ungefäriig. Industriförbundet m. fl. anser det rimligt atl räkna med atl uiredningens
förslag kommer alt medföra en betydande exportökning under försöksperioden.
Ramen bör därför från början sättas till 12000 milj. kr. för denna period.
Många remissinstanser pekar på all ramen torde komma atl behöva justeras
relativt omgående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningen bör en årlig omprövning av ramens storlek göras av regeringen.
Vissa remissinstanser går längre. Bl.a. föreslår fullmäktige i riksbanken alt
en prövning av ramen bör göras en gång per halvår. Möjligheten atl bedöma
realismen i den föreslagna ramen beror enligl min mening 1 viss utsträckning
på hur stor andel av kredilulfäslelsema som avräknas mot ramen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
avvaktan på all erfarenheterna av SEK:s verksamhet kan utvärderas bör enligl
utredningsförslaget avräkning mot den föreslagna kreditramen av utfästelser ske
med 25%. Några remissinstanser, bl.a. Svenska Bankföreningen och Sveriges
Industriförbund m.fl., anför alt denna siffra kan vara för hög. För egen del anserjag
all den bedömning av avräkningsande-len som utredningen har gjort är
realistisk. Om del visar sig vara erforderligt, bör dock regeringen ha
möjlighet all under försöksperioden ändra av-räkningsandelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del förordar jag alt statsstödd kreditgivning genom SEK får ske Inom en
ram på 10000 milj. kr. under perioden 1978/79-1980/81. Bedömningama är
emellertid osäkra. Visar del sig alt ramen är otillräcklig för en omprövning av
ramen, kreditvillkoren eller avräkningsandelen göras. Ramen bör ställas lill SEK:s
förfogande successivt. Ett särskilt problem är till vilken kurs löften och
krediter i utländsk valuta skall avräknas mot ramen. Jag förordar att avräkning
sker lill den kurs som rådde vid tidpunkten för löftet resp. kredilavtalets
tidpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill understryka atl SEK även i framtiden, parallellt med statligt stödda
krediter, kommer atl lämna vissa krediter till marknadsmässiga vill-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kor.
Bl, a. gäller detta vissa krediter för finansiering av export till Industriländerna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3
Vissa särskilda frågor i anslutning tiU verksambeten vid AB Svensk Exportkredit</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
förordade systemet innebär en förändring av SEK:s verksamhet. SEK föreslås få
möjlighet alt lämna lån 1 svenska kronor och utiändsk valuta lill fast stalsstödd
ränta för refinansiering av exportkrediter med löptider på minst två år. Kreditgivningen
vänlas öka kraftigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SEK
lämnar f. n. ofta utfästelser om kredit i samband med exportörens offertglvning.
Exportören tar sedan ställning till SEK:s kredlloffert. Avlyft sker som regel i
samband med skeppning. Hela lånet kan lyftas vid ell tillfälle, men det
förekommer även all krediter lyfts i delposter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har fömtsatt all SEK:s praxis i dessa avseenden m. m. får gälla även för statsstödda
krediter. Också jag anser all så bör ske, och föreslår all del får ankomma på
regeringen alt närmare föreskriva vad som kan erfordras 1 samband med de statsstödda
kreditema. Enligl utredningen bör prövningen av de fall där SEK skall lämna stalsstödd
kredit ske i samarbete med EKN. Som jag tidigare har anfört kan SEK i
tveksamma fall samråda med EKN rörande kreditvillkoren för de statsstödda
krediterna. På detta sätt avlastas SEK avgöranden av en karaktär som är
främmande för bolagels hittillsvarande verksamhet. Huvuduppgiften för bolaget
har varit och bör även 1 fortsättningen enligl min mening vara atl granska Inkomna
ansökningar från säkerhetssynpunkt och svara för en effektiv upplåning av
erforderliga medel på den inhemska och på utiändska kapitalmarknader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn lill all SEK:s nuvarande administrativa resurser inte skall behöva
utökas nämnvärt, bör enligl utredningen den statsstödda utlånings-verksamheten,
liksom f.n., i första hand avse avlyft av affärsbankernas krediter till den
utländske köparen eller dennes bank. Detla Innebär all SEK enligl utredningens
förslag normall inle skall engagera sig 1 den direkta kreditgivningen lill den
utiändske köparen. Liksom hittills bör dock inga hinder föreligga för alt lån
lämnas direkt till exportören eller till refinansiering av affärsbankernas
krediter lill exportören. Utredningen förutsätter att affärsbankema även i
fortsättningen kommer atl svara för exportkrediternas uppläggning, liksom för
kundkontakter, kreditbevakning m, m. Frågor om bestämmande av
leveranstidpunkt, om säkerhet m, m, bör enligl förslaget bedömas som hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
ell fåtal remissinstanser har berört de fortsalla relationerna mellan SEK och
kunderna. Svenska Bankföreningen har framhållit viklen av all den nu rådande
arbetsfördelningen bibehålls,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Enligl
min mening bör SEK:s karaktär av mellanhandsinstilul bibehållas. Del innebär
alt den slatsslödda kreditgivningen 1 huvudsak skall avse 8 Riksdagen 1977178.
1 saml. Nr 155</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>krediter
som lyfts av från bankema. En rationell arbetsfördelning mellan SEK och
affärsbankerna kommer därmed all kunna behållas. 1 likhet med bl.a.
bankinspektionen vill jag understryka vikten av all affärsbankernas resurser
och kunnande på exportkredilområdel utnyttjas och tillvaratas. Del bör dock inle
finnas hinder för att lån med statligt stöd lämnas direkt till köparen eller
direkt lill exportören. 1 övrigl kan en granskning av bankernas avgifter i
samband med de statsstödda kreditema vara motiverad med hänsyn lill
exportörernas möjlighet att anlita SEK-systemel. En möjlighet för exportören
alt gå direkt lill SEK bör enligt min mening innebära all konkurrensen mellan bankema
bidrar till all hålla exportöremas kostnader i detta avseende på en låg nivå.
I övrigt bör för SEK:s verksamhet gälla samma regler som hittills beträffande
valuta val, säkerhetsbedömning m. m. Som tidigare har framhållits bör EKN:s
regler gälla vid SEK:s bedömning av leveranstidpunkt, kredittid m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligl utredningen bör SEK
lämna kostnadsfri utfästelse om stalsstödd exportfinansiering till fast ränta. Detla
Innebär all särskild löflesprovlsion inte skall ulgå. Utredningen anför atl SEK
endasl i undanlagsfall bedöms komma atl erlägga särskild löflesprovlsion för
sin upplåning utomlands. För den svenska upplåningen hos AP-fonden ulgår f n.
en särskild löftesprovision på 0,5% under tiden mellan avtal och utbetalning.
Utredningens förslag grundar sig på målsättningen all kostnadema för
exportkrediterna utöver de angivna consensusräntoma bör vara så låga som
möjligt. Utredningen föreslår vidare all ett före kontraktsdagen givet löfte
om stalsstödd kredit bör slå kvar under högst sex månader. Av remissinstanserna
har RRV anfört att någon form av löflesprovlsion eller adminlstrationsavgifl
bör Ullas av SEK.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill framhålla att en
löftesprovision från kontraktstidpunkten eller en löflesprovlsion redan från offertlidpunklen
menligt kan inverka på förelagens incitament all lämna offerter. I dagens läge
skulle delta innebära alt en del av stimulansen lill förelagens exportansträngningar
skulle bortfalla. Å andra sidan har utredningen konstaterat att vissa kostnader
kan vara förknippade med förhandsbeskeden. När del gäller utlandsupplåningen
vill jag framhålla att denna ställer vissa krav på likviditet, vUkel Innebär en
belastning och en kostnad för bolaget. Jag förordar därför att en mindre löftesprovision
tas ul under tiden mellan accept av SEK:s kredlloffert och avlyft.
Provisionens storlek bör bestämmas med hänsyn till de kostnader som föreligger
1 sammanhanget. Jag anser alt en löflesprovlsion i storleksordningen 0,1 % per
år av lånebeloppet under den tid löftet står tillgängligt är rimlig i ett
inledningsskede. Av den löpande uppföljningen får framkomma om avgiften bör
ändras för atl uppnå full kostnadstäckning med beaktande av effekterna på
exportstimulansen. Det bör ankomma på regeringen att besluta härom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
utredningsförslaget skall SEK:s kapitalbehov förden statsstödda
kreditfinansieringen i huvudsak täckas genom upplåning utomlands. Del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förutsätts
härvid alt SEK - med beaktande av rimliga kursrisker - söker låna på de skilda
utländska marknader som tillsammans ger de mest gynnsamma viUkoren vad gäller
lånetid och räntekostnader. Utredningen framhåller alt en sådan strävan fömtsätter
bl. a. att SEK:s upplåning inte skräddarsys för specifika affärer. Upplåningen
förväntas öka kraftigt. Det är vidare enligt uiredningens bedömning skäligt all
SEK erhåller fortsatta refinansieringsmöjligheter på den svenska
obligationsmarknaden och i AP-fonden i minsl samma uisträckning som f. n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har beräknat all denna upplåning högst kan komma atl uppgå till ca 80-90% av
den totala utiåningen och alt upplåningen kommer atl spridas ut på en längre
period, fem å sex år, vilket innebär alt den åriiga nyupplåningen för den slatsslödda
kreditgivningen kommer all ligga i storleksordningen I 500-2000 milj. kr.
Utredningen bedömer all SEK:s upplåning efter en uppbyggnadsperiod grovt
uppskattat kommer atl bestå av 60% långfristig utiändsk upplåning och 20%
kortfristig utiändsk och/eller svensk upplåning samt 20% långfristig svensk
upplåning. Utredningen framhåller atl ca 70% av förelagens export f. n.
faktureras i svenska kronor och alt företagens efterfrågan på statsstödda
krediter i samma utsträckning torde komma att avse svenska kronor. På grund av
all SEK:s utlånings- och upplåningsverksamhet kommer alt öka kraftigt och att SEK:s
refinansieringsmöjligheter 1 svenska kronor inle torde komma atl översliga
nuvarande nivå anser utredningen all en obalans kommer alt uppstå mellan upp-
och utiåningen i valutahänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
åtaganden vad avser SEK:s utländska upplåning bör enligl utredningen omfatla ell
samlat ränte- och kursriskålagande. Utredningen påpekar atl den praktiska
utformningen av statens ränte- och kursriskåtaganden kan medföra vissa
problem. Det är enligt utredningen svårt all rällvlsl bedöma SEK:s faktiska upplåningsränla
för lämnade lån i varje enskilt fall utan atl kräva strikt koppling mellan ut-
och upplåningen. För all SEK bl. a. skall kunna erhålla bästa möjliga
kreditvillkor vid sin utländska upplåning krävs dock enligl utredningens mening
stor flexibilitet vad avser bl. a. löptider och lånevolymer och att hänsyn
fortlöpande las till kursriskerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen har bl. a. första, andra och tredje fondstyrelserna i AP-fonden
berört SEK:s upplåning. Fondstyrelserna framhåller atl de i framliden kan komma
atl något utöka sin utlåning till exportkredilfinansi-erlng via SEK.
Konjunkturinstitutet pekar på de fördelar som uppnås genom att SEK:s upplåning
utomlands kan ske samordnat med riksgäldskonlorets och riksbankens verksamhet
på detla område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
likhet med bl.a. fullmäktige 1 riksgäldskonlorel anserjag del vara väsentligt
att SEK:s utländska upplåning sker i nära kontakt med annan svensk upplåning 1 utiandet,
särskilt den statiiga. Denna samordning av SEK:s utlandsupplåning bör
självfallet, särskilt när del gäller tidsaspekten, ske inom ramen för
riksbankens valutastyrelse. Även den arbetsgrupp</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
statlig utlandsupplåning, 1 vilken representanter för ekonomidepartementet, riksgäldskonlorel
och riksbanken Ingår, kan utgöra ett forum för samordning i delta sammanhang.
Vid sidan härav blir emellertid ett kontinueriigt samråd på tjänstemannaplanel
mellan SEK, riksbanken och riksgäldskonlorel av vikt. Härigenom bör
tillfredsställande möjligheter föreligga för alt åstadkomma nödvändig
samordning 1 upplåningshänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del instämmer jag i den bedömning som utredningen har gjort vad gäller SEK:s
behov av kapital för den slatsslödda exportkreditgivningen. Behovet får 1 huvudsak
läckas genom upplåning utomlands. Enligl utredningens mening bör SEK:s
upplåning och utlåning inte vara objekts-bunden. Jag har samma uppfattning. Del
bör emellertid understrykas all upplåningen vid varje tidpunkt bör ske på
sådant sätt att den bedöms bli billigast och minst riskfylld med tanke på
statens samlade ränte- och kurs-riskålaganden. Delta kräver en flexibel
upplåning som innebär atl val av bl. a, upplåningsvalula, räntesals och löptid
successivt måste anpassas till de rådande, snabbi föränderliga
marknadsförhållandena. Med hänvisning till nyssnämnda problematik bör del också
ankomma på SEK all avgöra vilka främmande valutor som kan lånas ut. Del är
vidare sannolikt att SEK:s upplåning måste ske genom upplagande av så stora
lånebelopp att de inle omedelbart kan utbetalas till exportföretagen eller
banker enligt ingångna kreditavlal. För min del anserjag atl det bör vara
möjligt för SEK all, i förekommande fall, efler tillstånd från riksbanken också
i framtiden förränta sådana tillfälligtvis uppkomna kassaöverskotl i utländsk
valuta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår atl SEK av staten erhåller gottgörelse för skillnaden mellan upp- och
utlånlngsränlorna, ersättning för eget kapital och för bolagels s. k. koslnadsmarglnal
samt för uppkomna kursförluster för de lån som tagits upp för att finansiera statsstödda
krediter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efiersom
SEK föreslås lämna kostnadsfri utfästelse om stalsstödd kredit, kommer enligt
utredningen statens ränleåtagande, inkl. SEK;s kostnadsmarginal (f.n. 0,25%),
all omfatla löftesprovision och andra upplå-ningskoslnader som SEK inom ramen
för systemet kan komma all erlägga för sin upplåning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare förordat atl SEK får statligt slöd i form av ersättning för
räntekostnader och ersättning för uppkomna kursförluster för de lån som bolaget
har tagit upp för att finansiera kredit Inom systemels ram. 1 fråga om
innebörden av statens åtagande vill jag anföra följande. Ersättningen för
räntekostnader bör omfatla skillnaden mellan upp- och utlånlngsränlorna. Men
det bör, som utredningen har föreslagit, också omfatla sådana kostnader som SEK
har haft all eriägga för de lån som bolaget har tagit upp för alt kunna lämna stalsstödd
kredit. Hit bör räknas - fömtom direkta kostnader för upplåning, såsom emissionskostnad
och stämpelavgift -löftesprovision som SEK har fåll betala till sin långivare.
Som jag nyss har föreslagit bör en mindre löftesprovision las ul vid SEK:s
utlåning. Den löftesprovision som kommer att läggas till ersättningen för
räntekostnader blir alltså av måttlig omfattning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övriga
kostnader för ujplåningen får bestridas av SEK. Jag syftar här på bolagels
administrationskostnader, kostnader för konsolidering, avsättningar för
läckande av kreditrisker och avkastning på eget kapital. Dessa kostnader läcks,
liksom kostnaderna 1 övrigl för SEK:s utlåning, f.n. av den s. k. koslnadsmarginalen.
Också vid upp- och utlåning för stalsstödd kredit bör nu nämnda kostnader ingå
i koslnadsmarginalen. Denna bör, liksom hittills, bestämmas av SEK:s styrelse.
Till skUlnad från utredningen anserjag all SEK:s koslnadsmarglnal bör läggas
till de av mig tidigare förordade utlåningsräntorna. Koslnadsmarginalen kommer
alltså inte all omfattas av det statliga ränleåtagandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avräkningsförfarandet
bör enligl min mening ske på i huvudsak följande sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SEK:s verksamhet kommer,
inkl. stalsstödd kreditgivning, atl beslå av tre olika delar, dels äldre
krediter, dels nya statsstödda krediter, dels ock nya krediter lill ordinarie
villkor, I första hand bör en särredovisning göras i bolagels räkenskaper av
Intäkterna, exkl, den s, k, koslnadsmarginalen, av de lån som lämnas till statsstödda
villkor. För denna långivning bör sedan en upplåningskostnad fastställas med
ledning av bolagels faktiska upp-låningskoslnad för de lån som tagils upp för
ändamålet. Ev. löflesprovlsion till AP-fonden m. m. räknas in i den
sammanlagda upplåningskostnaden. Visar särredovisnlngen all förlust uppkommil
bör staten täcka skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader resp.
eventuellt realiserade kursförluster i samband med den utländska upplåningen.
Eventuella kursförluster resp. kursvinster beräknas med hänsyn till kursen vid
upplånings-tillfället. SEK får årsvis i efterskott hemställa om sådan
kostnadstäckning. Eventuellt överskoll tillfaller staten. Del kan inbetalas
eller fonderas hos SEK för atl användas lill atl läcka förlust under kommande
år. Del ankommer på regeringen all besluta härom. Vad gäller bolagels
administrationskostnader, konsolidering, kreditrisker och avkastning på eget
kapital bör en räntemarginal på lämnade krediter liksom för bolagels utlåning i
övrigl fastställas av styrelsen. Givetvis bör en så låg nivå som möjligt
eftersträvas av bolaget. Min bedömning är atl en räntemarginal på tills vidare
0,25 % bör vara tillfyllest. Inträffar kraftiga förskjutningar 1 tyngdpunkten i
bolagets verksamhet bör en ändrad marginal naturligtvis övervägas. Bolagels
räntemarginal bör läggas till de av mig tidigare förordade utlånlngsränlorna.
Vad gäller anslag för den av SEK bedrivna statsstödda kreditgivningen avser jag
all återkomma i samband med tilläggsbudget för budgetåret 1978/79.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SEK:s
upplåningskapacitel, inkl. ökningen av aktiekapital under år 1978, har av
utredningen beräknats vara i storleksordningen 7 500-8500 milj, kr. Till detta
kommer ett eget kapital på drygt 500 milj, kr,, inkl. befintiiga värderegleringskonton.
Mot bakgmnd av den statsstödda kreditgivning som bedöms sannolik och dennas
fördelning över tiden anser utredningen alt del f n. inte är nödvändigt atl
öka aktiekapitalet för alt stär-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ka
SEK:s framtida upplåningskapacitel. Behov av utökad upplåningsrält kan dock
göra sig gällande i den mån utlåningen ökar mer än beräknat. Om det visar sig
nödvändigt all i ett senare skede av försöksperioden förstärka SEK:s upplånlngsrält
kan, påpekar utredningen, möjligheterna all ändra de upplåningsgmndande
bestämmelserna i bolagsordningen utnyttjas. En ändring kan göras t. ex. så alt
också fordringar med svensk bankgaranti eller fordringar på svensk bank blir
upplåningsgrundande. Investeringsbanken framhåller 1 sitt yttrande all bolaget
med nuvarande kapitalbas Inte kan öka upplåningen 1 den utsträckning och 1 den
takt som utredningen har förutsagt. Bankinspektionen framför en liknande
synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
syslem för stalsstödd exportkreditgivning som jag har förordat i del föregående
är mer begränsat än det utredningen föreslog. SEK:s upplåningskapacitel bör
därför enligt min mening vara tillfyllest för de närmaste åren. Frågan om
utökning av upplåningsrätten bör alltså anslå tills vidare. 1 likhet med
utredningen anser jag atl även frågan om en eventuell förstärkning av del egna
kapitalet bör anstå. Det får ankomma på styrelsen alt ta initiativ lill de
ändringar som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser har förordat all staten erhåller majoritetsinflytande i SEK.
De avvikelser från utredningsförslaget som jag har förordat innebär all den
form av myndighetsutövning som läggs på SEK blir relativt begränsad. Ell annal
viktigt skäl mot en förändring f. n. är alt systemet i första hand skall prövas
under en försöksperiod. Med hänsyn till vad jag har anfört anserjag del vara en
fördel om det hittillsvarande statliga ägar-engagemangel bibehålls oförändrat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4
Exportkreditfinansiering via Sveriges Investeringsbank AB, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
väsentlig del av exportkreditgivningen sker f. n. via Investeringsbanken. I
utredningsförslaget har inle bankens roll inom exportkreditgivningen närmare
behandlats, med hänvisning till att en utvärdering av bankens verksamhet var
under arbete. Resultatet av utvärderingen har nu presenterats i
departementspromemorian (Ds I 1978:4) Sveriges Investeringsbank AB:s framtida
verksamhet. Där framhålls atl Investeringsbanken har engagerat sig 1 exportkreditgivningen
i betydande omfattning. Om exportkredit-utredningens förslag genomförs kan,
enligt promemorian, exportkreditgivningen hos Investeringsbanken komma all tonas
ned och koncentreras på särskilt riskfyllda engagemang. Del bedöms dock ligga i
linje med bankens verksamhet atl även i fortsättningen finanslera vissa större exportaffarer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
exportkredilulredningen skall SEK, när stalsstödd kredilkonkurrens från
utländska företag föreligger, kunna lämna statsstödda krediter även för
leveranser inom landet. Utgångspunkt för förslaget är exportkreditsystemen 1
vissa andra länder, där sådana möjligheter föreligger. Utredningen framhåller
alt omfattningen av utländsk stalsstödd kredilkonkurrens vid försäljning i
Sverige är svår atl kartlägga. De negativa konsekven-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>serna
för svenska förelag 1 ett flertal fall pekar dock, enligl utredningen, på all
statliga insatser bör komma 1 fråga för all reducera denna typ av kredilkonkurrens.
Utredningen framhåller all utländsk statsunderstödd kreditkonkurrens 1 varje
enskilt fall klart bör kunna påvisas. För alt en allsidig bedömning skall vara
möjlig bör enligl utredningen frågan om sådana lån 1 varje enskilt fall prövas
av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invesleringsbankens
verksamhet berörs av RRV och Invesleringsbanken i remissyttrandena över exportkredllutredningens
belänkande. RRV lar upp förslaget om alt ge SEK möjlighet atl lämna slatsslödda
krediter för leveranser inom landet vid stalsstödd konkurrens från utlandet och
anser all del finns skäl som lalar för alt en sådan möjlighet i stället medges
Invesleringsbanken. RRV framhåller alt SEK härigenom avlastas en artfrämmande
kreditgivning samtidigt som en uppbyggd kreditgivningskapa-citel inom Invesleringsbanken
kan tillvaratas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med chefen för handelsdepartementet vill jag förorda atl ett system
införs för stalsstödd kreditgivning vid vissa leveranser Inom landet i sådana
fall då konkurrens från utländsk stalsstödd kreditgivning klart kan påvisas.
Som jag tidigare har framfört anserjag alt SEK bör behålla sin nuvarande roll
på exporlfinansleringsområdel även i framliden. SEK bör därför inle lämna statsstödda
krediter för leveranser inom landet. Sådana krediter kräver jämfört med
exportkrediter också en omfattande kreditprövning av annat slag. Jag förordar
därför all, i den utsträckning särskilda krediter av delta slag kan
aktualiseras, denna uppgift 1 stället läggs på Invesleringsbanken. Jag vill
starkt understryka all denna möjlighet till stalsstödd kredit bör utnyttjas
ytterst restriktivt. 1 första hand bör öppnandet av en kredilfacililel 1 banken
på kommersiella villkor prövas. För alt statsstöd skall kunna utgå bör krävas
alt beslul fallas av regeringen. Fömtsättningama för denna kreditgivning bör i
princip ansluta till vad som gäller Ifråga om statsstödda exportkrediter som
lämnas av SEK. I praktiken bör del gå lill så atl Investeringsbanken, efter atl
ha prövat kreditansökan, vänder sig till regeringen med en hemställan om
statligt slöd i del aktuella fallel. Regeringen kan knyta villkor om räntesätlning,
löflesprovlsion, marginal m. m. till sitt beslul. Utredningen har inte förordat
någon särskild ram för denna kreditgivning. Inte heller jag anser att en ram
behöver fastställas med hänsyn till den restriktiva tillämpning som fömtses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invesleringsbanken
framhåller i sitt yttrande all banken gentemot sina kunder bör få samma
möjligheter lill finansiering av exportkrediter som SEK enligl
utredningsförslaget avses få gentemot affärsbankerna. Banken framhåller att ett
kombinerat SEK/SIB-system med all sannolikhet skulle underlätta den betydande upplåningsverksamhel
i utlandet som förutsätts äga rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternativt
kan man enligl bankens mening länka sig alt Investeringsbanken för sina
kunders räkning hemställer hos SEK om förhandsbesked och avlyft på samma sätt
som bankema fömtsatts göra. Banken ställer då</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>garanti
för sina kunder. På så sätt kommer bankens engagemang atl avse den mera
riskfyllda exportkreditgivningen. Banken framhåller dessutom atl, för alt
exportörerna skall bil jämställda 1 konkurrenshänseende, en konsekvens bör bli
all del statliga stödet också omfattar den garantiprovision som banken måste
betinga sig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När del gäller bankens exportkreditgivning
harjag tidigare förordat en sådan ordning all banken får möjlighet till avlyft
av sina krediter 1 SEK på samma sätt som andra banker. 1 likhet med vad som
gäller 1 fråga om andra garantiavgifter, t.ex. för EKN-garanti och bankgaranti,
bör Investerings-bankens garantiavgift inte omfattas av det statliga åtagandet.
Jag avser att återkomma till anslagsfrågan 1 tilläggsbudget för budgetåret 1978/79.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.5 De
mindre företagens exportkreditfinansiering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
utredningsförslaget behandlas inte särskilt frågan om de mindre företagens
särskilda behov av exportkrediter, ulan del hänvisas till det föreslagna
systemets allmänna exportsllmulerande effekt. Flera remissinstanser, däribland
Landstingsförbundet och Sveriges Exportråd, framhåller all särskilda insatser
krävs på detla område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar remissinstansernas bedömning alt särskilda åtgärder måste lUl för
finansiering av denna förelagsgmpps exportkrediter. Jag erinrar i detta
sammanhang om den framställning som delegationen för den mindre industrin Inom
Sveriges Exportråd gjort, vari föreslås att en särskUd exportfond för den
mindre industrin inrättas i Invesleringsbanken. Inom kort avser jag att
föreslå alt Investeringsbanken ges möjlighet all öka sitt samarbete med de
blivande regionala utvecklingsfonderna bl.a. på exportfinan-sieringsområdet,
varigenom behovet av en särskild exporlfond inte längre är aktuell. Jag vill i
detta sammanhang också framhålla atl de förslag om slöd till exportkreditgivningen
som läggs fram i denna proposition avser krediter om minst 300000 kr., vilket
torde ge de mindre företagen ökade möjligheter atl utnyttja stödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.6 Sammanfattning
av resursbehovet samt övergångsbestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare förordat all statligt bidrag till räntekostnader och ev.
kursförluster lämnas inom en utlåningsram på 10000 milj. kr. under en försöksperiod
på tre år. Jag har föreslagit att regeringen ges möjlighet all successivt
ställa ramen lill SEK:s förfogande. På så sätt uppnås en löpande uppföljning av
systemels effekter. Avräkningen gentemot SEK bör, som jag tidigare har nämnt,
genomföras årsvis i efterskott. Det är alltså möjligt all statligt bidrag kan
komma all ulgå under nästa budgetår. Delsamma kan gälla beträffande Invesleringsbanken.
Jag avser därför alt i tilläggsbudget för budgetåret 1978/79 återkomma till
anslagsfrågan angående dels statligt stödd exportkreditgivning genom SEK, dels
viss statiigt stödd kreditgivning inom landet som ombesörjs av Invesleringsbanken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt utvecklingen av systemet med stalsstödd kreditgivning genom SEK skall kunna
bedömas, krävs en fortlöpande uppföljning. Jag har därför för avsikt atl hålla
mig underrättad om bl.a. ramens utnyttjande och kostnadema för upplåningen. Del
kan ske genom alt SEK regelbundet och minsl varje halvår rapporterar till mig.
I samband med anslagsfrågor kommer SEK:s verksamhet 1 fråga om den statsstödda
exportkreditgivningen atl årligen redovisas för riksdagen. En utvärdering av
systemet bör föreligga vid utgången av försöksperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SEK
bör, enligl vad jag tidigare berört, få möjlighet all från den 1 juli 1978
lämna löften om statsstödda krediter för order som har tecknats efter detta
datum. Flera remissinstanser, däribland Induslriförbundel m. fl., har påpekat
all en olycklig fördröjning av väsentliga exportaffarer kan bli resultatet av
det föreslagna ikraftträdandet. De har i stället föreslagit alt de nya
finansieringsmöjligheterna hos SEK, under förbehåll av riksdagens godkännande,
skulle få gälla för exporlkonlrakl Ingångna tidigast dagen efler
propositionens framläggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har nyss konstaterat all kreditgivning enligl del föreslagna systemet bör ske
från den I juli 1978. Jag delar dock remissinstansernas bedömning atl en
fördröjning i väntan på all systemet kommer igång kan få allvarliga
konsekvenser. Jag har emellertid erfarit atl SEK redan från lidpunkten för
propositionens avlämnande avser atl lämna löften om finansiering av exportkrediter
1 enlighet med här lämnade förslag under uttryckligt förbehåll av riksdagens godkännande.
I intet fall bör dock löftena avse order som bekräftats före tidpunkten för
propositionens avlämnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.7
Förfatmingsförslag m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
föreliggande förslag skall SEK anförtros uppgiften atl ha hand om den slatsslödda
exportkreditgivningen. Uppgiften Innebär myndighetsutövning. Jag syftar härvid
främst på att SEK självständigt fattar beslul 1 ärenden om stalsstödd
exportkredit. Enligl 11 kap. 6 § regeringsformen krävs del slöd 1 lag för all överiämna
förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning för bolag, förening, samfällighel,
stiftelse eller enskild individ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn härtill har inom industridepartementet utarbetats förslag lill lag om
beslutanderätt för svenskt kreditaktiebolag i fråga om exportkredit 1 vissa
fall. Förslaget har utformats så atl beslutanderätten gäller i frågor om
exportkredit för vilken statiigt räntebidrag eller statiigt stöd till kursriskläckning
för bolagets utländska upplåning utgår eller kan ulgå. Beslutande-rätlen gäller
givetvis inte bara frågor om stalsstödd exportkredit skall lämnas ulan också
frågor som rör t. ex. lånevillkor och andra villkor enligt gällande
riktlinjer. I lagen las också upp en bestämmelse om tyslnadspUkt beträffande
sådan information om företagens verksamhet, som inte bör komma till allmän
kännedom.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag bör fogas till regeringsprolokollet i delta ärende som underbilaga I lill
denna bilaga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om kredit vid försäljning inom landet vid stalsstödd konkurrens från
utlandet harjag nyss förordat atl uppgiften anförtros Invesleringsbanken.
Besluten om stöd bör dock fallas av regeringen. Härigenom krävs inte något
bemyndigande för Investeringsbanken atl besluta Ifråga om krediter av detta
slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jämfört
med förhållandena när SEK bildades år 1%2 och det konsortialavtal som då
träffades förändrar Införandel av SEK-systemet endasl marginellt bolagets
arbetssätt. Visserligen blir volymen starkt expansiv, men bolagels kostnader
för administration och bolagels kreditrisker m. m. blir relativt sett desamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
statsunderstödda exportkreditema stämmer väl överens med de ändamål för bolagets
verksamhet som från början angavs. Något behov av att ändra bestämmelserna i
bolagsordningen om beslul vid ul- och upplåning och vid utdelning synes inte
föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
om marginal, fondering, uldelningspolltik och annan kostnadstäckning i bolagels
verksamhet bör liksom hittills bli föremål för beslut i bolagels styrelse. De
statliga styrelserepresentantema kan enligl bolagsordningens föreskrifter se
till all syftet med statsstödet till exportkrediterna tillgodoses 1 bolagels
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I del år 1962 träffade konsortialavtalet
kan det vara lämpligt all göra ell tillägg, vari anges all delägarna accepterar
atl ett statsstöd går via bolagets verksamhet och all delägarna vid
förvaltningen av bolaget verkar för en så smidig utveckling som möjligt av exportkredllfinansleringen
via bolaget. Jag avser alt söka få en sådan överenskommelse till stånd som ell
tillägg till gällande konsortialavtal. Del ankommer på regeringen att träffa
överenskommelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vidare bör träffas en
överenskommelse mellan staten och SEK enligt vilken slås fast de förpliktelser
som bör gälla för vardera avtalsparten. SEK bör åla sig att lämna
exportkrediter under de fömtsättningar och på de villkor som kommer alt gälla
härför saml att redovisa sin verksamhet så att statens engagemang 1
kreditsystemet klart framgår. Staten bör å sin sida åla sig all vid behov lämna
räntebidrag och slöd lill kursriskläckning för SEK:s upplåning i del nya
systemet. Detla innebär att staten Ikläder sig ekonomiska förpliktelser. Del
krävs därför atl regeringen Inhämtar riksdagens bemyndigande atl träffa
avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
vad gäller Investeringsbankens befattning med statsstödda krediter för
leveranser Inom landet 1 vissa fall bör en överenskommelse träffas. Det
ankommer på regeringen atl träffa överenskommelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:155</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.8 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställerjag
all regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. att antaga inom Industridepartementet upprättat
förslag till lag<br>
om beslutanderätt för svenskt kredilakliebolag i fråga om ex<br>
portkredit i vissa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>atl godkänna de
grunder för stalsstödd exportkredilgivning inom en ram av 10000000(XX) kr.
genom AB Svensk Exportkredit som jag har förordat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>all godkänna de
grunder för stalsstödd kreditgivning genom Sveriges Invesleringsbank AB som
jag har förordat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att bemyndiga
regeringen att i avtal mellan staten och AB Svensk Exportkredit ikläda staten
de ekonomiska förpliktelser avseende kostnadstäckning för viss kreditgivning
som jag har angett 1 det föregående,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>all bemyndiga
regeringen atl i anslutning lill kreditgivning som Sveriges Investeringsbank AB
bedriver ikläda staten de ekonomiska förpliktelser avseende kostnadstäckning
för viss kreditgivning som jag har angett i det föregående.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:72.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>124</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Underbilaga
1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Lag om beslutanderätt
för svenskt kreditaktiebolag i fråga om exportkredit i vissa fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Regeringen får överiämna lill svenskt kredilakliebolag,
vari staten äger del, all pröva fråga om exportkredit för vilken statiigt
räntebidrag eller statligt slöd till kursrisktäckning för bolagels upplåning ulgår
eller kan ulgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Den som hos kredilaktiebolag som avses i I § har
tagit befallning med fråga som anges 1 paragrafen får ej obehörigen yppa vad
han därvid har erfarit om affärs- eller driflförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder 1 kraft den I juli 1978.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:72.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1977/78:155</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionen...................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåU....................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 1, avseende
handelsdepartementets verksamhetsområde </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Inledning......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Exporlkredilulredningens belänkande .................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Den intemationella utvecklingen..................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Consensus-överenskommelsen....................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Problem vid exportkreditflnansiering................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Refinansiering 1 ullandel................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Nuvarande syslem för refinansiering av
exportkrediter </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>2.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag.................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>2.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Riktlinjer för utformningen av ell exporlkredilsystem </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>2.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vissa riktlinjer för SEK:s ul- och upplåningsvolym
</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>2.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förslag till ändringar av nuvarande exportkreditsystem </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>2.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservation................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>2.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Särskilda yttranden...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 Remissyttranden
över exportkreditulrednlngens betänkande </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter .................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>SEK-systemet.............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Nuvarande exportkreditsystem........................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4................................................................... Exportkreditnämndens
skrivelse om vissa reformer 1 garantiverk<br>
samheten ....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1 Täckning
av risker i samband med ställande av säkerheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>s.
k. "bonds" ............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Riskbeskrivningen i EKN:s allmänna vlUkor.......... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Garanliprocenlsats för garanti avseende bank-liU-bank</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kredit
........................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5 Remissyttranden
över exportkreditnämndens skrivelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
vissa reformer 1 garantiverksamheten.............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Principiella synpunkter................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'>5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Täckning av risker i samband med ställande av säkerheter,
"bonds" </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>5.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Riskbeskrivningen i EKN:s allmänna villkor........... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>5.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Garanliprocenlsats avseende bank-till-bank krediter
</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>5.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Övriga synpunkter........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.................................................................... Exportkredilnämndens
skrivelse om ökning av ramen för<br>
exportkredilgaranll............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>6.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Nuvarande ordning ....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>6.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Exportkreditnämndens skrivelse....................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7 Remissyttranden
över exportkredilnämndens skrivelse om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ökning
av ramen för exportkredilgaranll.................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8 Föredraganden................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>8.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Inledning.................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>8.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Exportkredilulredningen ................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'>8.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag............................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'>8.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Allmänna överväganden........................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'>8.2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Samordning med EKN.............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'>8.2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Principiella riktlinjer för systemels utformning...... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'>8.2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Systemens paraUellilel............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'>8.2.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Uppföljning av statens åtaganden............. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'>8.2.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser ......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:155</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa reformer
i exporlkreditgaranliverksamhelen.... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ökning av ramen
för exportkreditgaranti ................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Hemställan..................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2,
avseende budgeldepartementets verksamhetsområde ....</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning........................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samordning
mellan avdrags- och bidragssystemet och SEK-systemet </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utformningen av
avdrags- och bidragsreglerna............. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslutande
myndighet (I § i lagförslaget) .............. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förutsättningar
för stöd (2 § i lagförslaget)............ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stödets storlek
m. m. (3 § i lagförslaget)................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tidpunkten för
ansökan hos EKN (4 § i lagförslaget) </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Exportkreditavdrag
(5 § i lagförslaget).................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Exporlkredllbidrag
(6-8 §§ i lagförslaget) ............... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelse om
handelsbolag (9 § i lagförslaget). </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Besvärsregler
(10 § i lagförslaget).......................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser........................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Hemställan..................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underbilaga, förslag till Lag om exportkredilstöd.............. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BUaga 3, avseende indusiridepartemeniets verksamhetsområde
....</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning........................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AB Svensk
Exportkredits verksamhet ............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredraganden.............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stalsstödd exportkreditgivning
genom AB Svensk Exportkredit </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omfattningen av
SEK:s statsstödda kreditgivning . </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Ill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa särskilda
frågor i anslutning till verksamheten vid AB Svensk Exportkredit </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Exportkreditfinansiering
via Sveriges Investeringsbank AB, m. m </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De mindre
förelagens exporlkredilfinansiering ........ </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattning
av resursbehovet samt övergångsbestämmelser </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Författningsförslag
m. m........................................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.8 Hemställan .............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underbilaga, förslag till Lag om beslutanderätt för
svenskt kredil<br>
akliebolag ifråga om exporikredit i vissa fall...................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:50.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G103155prop_197778__155.pdf5860116pdfom exportkreditfinansiering, m. m.https://data.riksdagen.se/fil/AB2D9378-FAAF-4844-B753-9FE3D4B5C705